Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Titel: Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten 2021 Redaktörer: Ida Backe, Sandra Bingebo, Anton Brännvall, Nina Sandvik, Johanna Wadstein Text: Länsstyrelsen Västerbotten Bild omslag: Malåbostaden AB Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå Telefon: 010-225 40 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Diarienummer: 405-6214-2021

2 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Förord

Länsstyrelsen har i uppdrag att årligen analysera bostadsmarknaden i Västerbottens län, hur kommunerna och länsstyrelsen lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen samt hur planeringen för bostadsförsörjningen samordnas inom och mellan kommuner och regionalt. I denna rapport redovisar Länsstyrelsen i Västerbotten detta uppdrag.

Trots att ekonomin vände nedåt i svallvågorna av coronapandemin har efterfrågan på bostäder varit hög i delar av länet och bostadspriserna har fortsatt stiga. Däremot har takten i bostadsbyggandet mattats av för andra året i rad. Detta i ett läge när fler bostäder är en av de viktigaste pusselbitarna för att de investeringar som görs i norra Sverige ska komma länet till del. Nu pågår en intensiv planering, förväntningarna på byggandet stiger och det finns gott hopp om både en högre byggtakt och inflyttning till länet kommande år.

En utblick över länet visar att förutsättningarna på bostadsmarknaden ser olika ut. Bostadsbyggande har i huvudsak skett i Umeå under 2000-talet, men på senare år har allt fler byggkranar börjat synas även i Skellefteå. På andra håll befinner sig många kommuner i ett läge där det är svårt att finansiera nyproduktion. Samtidigt syns en trend med hemarbete och ”hemestrande” som kan få fler att överväga boende i mindre tätorter och på landsbygden, vilket skulle kunna bidra till förändrade marknadsförutsättningar.

Bostadsförsörjning är dock mer än bara byggande. Bostadsbrist slår ojämlikt och många befinner sig i en osäker situation på bostadsmarknaden. I årets rapport uppmärksammas särskilt situationen för våldsutsatta. Den undersökning som genomförts visar att det förekommer att kvinnor nekats plats i skyddade boenden och att det kan vara svårt att ordna långsiktiga boendelösningar. Länsstyrelsen fortsätter följa utvecklingen och fick den 10 juni ett nationellt uppdrag att samordna en kartläggning av kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende.

Denna rapport redovisas till Boverket men riktar sig även till kommuner, byggaktörer och andra som är intresserade av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet. Vår förhoppning är att den ska bidra till en fortsatt diskussion om hur vi kan få en fungerande bostadsförsörjning för alla.

Helene Hellmark Knutsson

Landshövding i Västerbottens län

A BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Innehåll

Sammanfattning 1

1. Läget i länet 3 1.1. Stora investeringar görs i länet 3 1.2. Lägre andel arbetslösa i Västerbotten än i andra län 3 1.3. Befolkningsutvecklingen i länet 6

2. Bostadsmarknaden i Västerbottens län 8 2.1. Splittrat läge på bostadsmarknaden 8 2.2. Är pandemin början på ett paradigmskifte? 9 2.3. Kommunernas bedömning av läget 10 2.4. Bostadsbyggandet i länet 14 2.5. Bostadsbeståndet i Västerbottens län 26 2.6. Utvecklingen av priser och hyror 28

3. Läget för olika grupper 34 3.1. Beräkning av bostadsbristen 34 3.2. Läget för ungdomar 38 3.3. Läget för studenter 40 3.4. Läget för äldre 42 3.5. Läget för personer med funktionsnedsättning 47 3.6. Läget för nyanlända 49 3.7. Läget för personer utsatta för våld 51 3.8. Personer som inte kan tillgodose sina behov på ordinarie bostadsmarknad 55

4. Kommunernas arbete med bostadsförsörjning 65 4.1. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen 65 4.2. Samverkan om bostadsförsörjningen 68 4.3. Allmännyttan 69 4.4. Kommunernas översiktsplanering 70 4.5. Kommunernas markpolitik 71

5. Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningen 72 5.1. Medverkan i kommunala planprocesser 72 5.2. Handläggning av investeringsstöd 72 5.3. Övriga insatser kopplat till bostadsförsörjning 73

6. Referenser 75

B BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Sammanfattning

När coronapandemin drabbade länet, Sverige och världen höjdes varningsflaggor för att hög arbetslöshet och sjunkande bostadspriser skulle kunna följa i dess spår. De värsta farhågorna tycks dock inte ha infriats. Västerbottens län har klarat sig relativt bra sett till hur arbetslösheten har utvecklats och bostadspriserna har fortsatt att stiga. Nu står länet inför ett läge där näringslivet gör stora investeringar vilket förväntas påverka såväl arbets- som bostadsmarknaden under lång tid framöver. Det innebär att kommunerna, tillsammans med andra aktörer, behöver arbeta hårt för att få fram bostäder för de som vill flytta till länet de kommande åren.

I årets bostadsmarknadsenkät är det sex kommuner som bedömer att det finns ett underskott av bostäder i kommunen. Därmed bryts den trend som pågått sedan 2016 där antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott har minskat för varje år. Samtidigt är det en majoritet av länets kommuner som bedömer att det är balans eller att det finns ett överskott av bostäder. Bostadsmarknaden ser således olika ut beroende på var i länet du befinner dig.

Det gäller även bostadsbyggandet, 86 % av alla lägenheter som byggts under 2000-talet finns i Umeå kommun, 8 % i Skellefteå kommun och 2 % i Vännäs kommun. En stor del av nyproduktionen utgörs av hyresrätter men det har även byggts en relativt stor andel bostadsrätter de senaste åren. Under 2020 sjönk dock antalet nybyggda bostäder i länet för andra året i rad vilket framförallt berodde på en lägre byggtakt i Umeå kommun. De kommande åren förväntas dock byggtakten öka. Precis som tidigare år är det framförallt i Umeå, men även i Skellefteå som nybyggnation väntas ske. I Skellefteå bedömer kommunen att det kommer att påbörjas lika många lägenheter under 2021 och 2022 som det har byggts i kommunen de senaste 20 åren.

Bostadspriserna i länet har fortsatt att stiga. Skellefteå kommun fortsätter att sticka ut med stora prisökningar på såväl bostadsrätter som småhus. I Umeå kommun är bostadsmarknaden fortsatt stark och där har framförallt priset på bostadsrätter ökat. Även i flera andra kommuner stiger priserna på småhus, men på vissa håll är både priser högre och prisökningar större på fritidshus.

I de flesta av länets kommuner tillkommer få lägenheter genom ny- eller ombyggnation då låga priser, svag andrahandsmarknad och vikande befolkningsunderlag gör att det är svårt att få låna till bostadsbyggande. Investeringsstödet för hyresbostäder har dock bidragit till att det har byggts nytt även i kommuner med en svag bostadsmarknad.

1 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Bostadsförsörjning är dock mer än bara byggande och det är en utmaning att säkerställa att det finns bostäder som kan efterfrågas även av grupper med särskilda behov eller låga inkomster. Kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät visar att det är få som använder sig av hyresgarantier eller lämnar ekonomiskt stöd till hushåll för att minska deras boendekostnader. Svaren visar också att det finns ett underskott av bostäder för ungdomar i sex av länets kommuner. Kommunernas bedömningar visar dock att läget har förbättrats både för ungdomar, studenter, och personer med funktionsnedsättning jämfört med förra året. När det gäller utbudet av särskilt boende för äldre uppger i år i tolv kommuner att det råder balans vilket är en stor förbättring jämfört med 2016. Samtidigt svarar flera kommuner att det finns ett otillräckligt antal platser i senior- och trygghetsboenden. Boendeformer för vilka behov och efterfrågan kan komma att öka i takt med att länets befolkning blir allt äldre.

I årets bostadsmarknadsanalys uppmärksammas särskilt situationen på bostadsmarknaden för våldsutsatta personer. Den undersökning som genomförts visar att det förekommit att kvinnor nekats plats på skyddade boenden, att många ordnat plats utan biståndsbeslut från socialtjänsten och att det är en utmaning att ordna långsiktiga boendelösningar för den som är utsatt för våld. Fler förturer lyfts fram som något som skulle underlätta för att ordna långsiktiga boendelösningar för fler. Det är angeläget att fortsätta följa utvecklingen för våldsutsatta. Länsstyrelsen Västerbotten har fått i uppdrag att samordna en nationell kartläggning av kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende som ska redovisas i mars 2022.

Kommunerna ska genom riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Flera kommuner saknar dock aktuella riktlinjer. I alla kommuner sker intern samverkan i planeringen för bostadsförsörjningen. Samverkan rör framförallt bostäder för de som inte kan tillgodose sina behov på ordinarie bostadsmarknad. Det är mer ovanligt att samverkan sker mellan kommuner men flera samverkar med andra aktörer, så som privata hyresvärdar och byggaktörer. Många av länets kommuner behöver anta nya riktlinjer för bostadsförsörjningen samtidigt som resurserna för att arbeta med det kan vara begränsade. Det kan därför finnas goda skäl att samverka, framförallt i arbetet med de analyser som ska tas fram som underlag till riktlinjerna.

2 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

1. Läget i länet

1.1. Stora investeringar görs i länet De kommande åren förväntas näringslivet göra stora investeringar i norra Sverige samtidigt som planeringen av Norrbotniabanan från Umeå till Luleå fortsätter. På flera håll syns också en positiv utveckling inom besöksnäringen som har förutsättningar att fortsätta växa. Detta är något som förväntas påverka arbetsmarknaden i länet under lång tid. Nya jobb förväntas inte bara skapas som en direkt följd av de aviserade investeringarna, många jobb förväntas också uppstå i spåren av investeringarna och inom offentlig sektor som behöver växa om inflyttningen till länet tar fart. De mest påtagliga förändringarna förväntas ske i Skellefteå där kommunen nu planerar för en kraftig befolkningstillväxt och i Umeå siktar kommunen alltjämt på att bli 200 000 invånare år 2050. För att kommunerna ska ha möjlighet att ta emot de som vill flytta till och verka i länet behöver det byggas bostäder i hög takt de kommande åren. Samtidigt måste utmaningar kopplat till kompetensförsörjning och infrastruktur hanteras. Detta ställer höga krav på kommunerna, men även på andra aktörer, för att de investeringar som nu görs verkligen ska komma länet till del.

1.2. Lägre andel arbetslösa i Västerbotten än i andra län Under 2020 steg arbetslösheten i Sverige till nivåer som inte skådats sedan finanskrisen. Västerbottens län har dock jämfört med andra delar av Sverige klarat sig relativt bra sett till hur arbetslösheten utvecklats under pandemin. I april 2021 var 6,0 % av arbetskraften (5,5 % av kvinnorna och 6,6 % av männen) i Västerbottens län inskrivna hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Det var den lägsta andelen i landet och kan jämföras med motsvarande andel i riket som helhet som var 8,2 %.1 SCB:s mätningar visar att arbetslösheten i länet sjönk under 2020 till i genomsnitt 6,6 % jämfört med 6,9 % under 2019.2 Enligt Arbetsförmedlingen var andelen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i april 2021 lägst i Sorsele kommun med 5,1 % och högst i Åsele kommun med 9,1 %. Att arbetslösheten är relativt sett lägre i Västerbotten skulle delvis kunna förklaras av en relativt hög andel sysselsatta inom offentlig sektor som inte har drabbats av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin i samma utsträckning som andra branscher.

1 Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i april 2021. 2 SCB, (2021), Statistiskt meddelande, arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15-74 år, AKU 2020.

3 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Samtidigt har vissa branscher drabbats hårdare än andra även i Västerbottens län, som exempelvis hotell- och restaurangnäringen.

Arbetslösheten är dock högre för vissa grupper. För de mellan 18-24 år steg arbetslösheten från 8,6 % i mars 2020 till 11,2 % i augusti 2020 för att i april 2021 ligga på 8,9 %. Även bland utrikes födda är arbetslösheten betydligt högre än genomsnittet för länet. I april 2021 var 7,5 % av utrikes födda öppet arbetslösa och 10,6 % inskrivna i program med aktivitetsstöd.3

Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning i länet ökade under 2020, från cirka 4 100 personer till cirka 7 400 personer.4 Ökningen var särskilt stor bland de under 24 år där antalet nästan fördubblades.

Figur 1. Antal personer som fått arbetslöshetsersättning i Västerbottens län 2019- 2020.

3 Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 18-24 år och utrikes födda 16-64 år januari 2020 - april 2021. 4 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, antal personer som fått arbetslöshetsersättning.

4 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Utöver de som är arbetslösa finns även andra som inte arbetar och som försörjs av ersättningar och bidrag. Andelen av befolkningen som försörjs av sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, som är i arbetsmarknadsåtgärder eller som får etableringsersättning är hög i många av länets kommuner. En jämförelse av andelen bidragsförsörjda i december 2019 och december 2020 visar att andelen ökat i tio av länets kommuner. Högst var andelen i Vilhelmina kommun med 17,4 % och lägst var andelen i Umeå kommun med 11,2 %.5

Figur 2. Andel 20-64 år som försörjdes med bidrag december månad 2019-2020.

M V V S N LD S SB V R N

5 SCB, andel av befolkningen 20-64 år som försörjs med sociala ersättningar och bidrag efter region och månad.

5 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

1.3. Befolkningsutvecklingen i länet

Befolkningen ökar När 2020 summerades bodde det totalt 273 192 personer i Västerbottens län. Det innebär att befolkningen ökade med 1 456 personer under året. Jämfört med 2019 ökade befolkningen i fler kommuner. Som tabell 1 visar så haltar dock befolkningsutvecklingen på många håll och sedan 2010 är det bara i fyra kommuner som befolkningen har ökat.

Umeå är fortfarande den kommun som står för den största andelen av befolkningsökningen i länet, cirka 90 %. Den takt i vilken befolkningen ökade i Umeå kommun under 2020, cirka 1 %, var den lägsta sedan 2015. Umeå kommuns jämförelsevis starka befolkningsutveckling innebär att kommunen fortsätter öka sin andel av befolkningen i länet, 2020 bodde över 47 % av Västerbottningarna i Umeå kommun. Den högsta takten när det gäller befolkningstillväxten under 2020 fanns annars i Vännäs kommun där befolkningen ökade med cirka 1,4 %.6

Befolkningens fördelning mellan män och kvinnor förändrades marginellt. 2020 bodde det 3 666 fler män än kvinnor i länet, motsvarande siffra 2019 var 3 676. Liksom tidigare år var det väldigt få kommuner som hade ett positivt födelsenetto. Det vara bara i Umeå och Vännäs kommun som det föddes fler än vad som dog och så har det, med enstaka undantag, sett ut under hela 2010-talet.

Minskad invandring men ökad inflyttning från andra län 2020 var inte ett helt typiskt år när det gäller flyttrörelser till och från länet. 11 av länets 15 kommuner hade ett betydligt lägre utrikes flyttnetto under 2020 jämfört med 2019. Totalt var det 932 personer fler som flyttade till än från länet från andra länder under 2020, vilket kan jämföras med 1 635 under 2019.7 Det var det lägsta utrikes flyttnettot sedan 2005 vilket sannolikt kan förklaras av de restriktioner för resor som införts med anledning av pandemin. Detta vägdes dock upp något av att flyttnettot från andra län var positivt under 2020 då 154 personer fler flyttade till än från länet. Motsvarande siffra för 2019 var -431 personer och 2020 var det första året sedan 2005 som flyttnettot från andra län var positivt.8

6 SCB, folkmängd och födda och döda efter region och år. 7 SCB, flyttningar efter region och år. 8 SCB, befolkningsförändringar efter region, förändringar och år..

6 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Tabell 1. Befolkningsutveckling i Västerbottens län 2019-2020.9

Folkmängd Förändring Förändring Kommun 2020 2019-2020 2010-2020

Bjurholm 2 387 -21 (0,87 %) -2,97 %

Dorotea 2 498 -53 (-2,08 %) -13,20 %

Lycksele 12 324 79 (0,65 %) -0,42 %

Malå 3 024 -44 (-1,43 %) -7,64 %

Nordmaling 7 108 -35 (-0,49 %) 0,14 %

Norsjö 3 945 -41 (-1,03 %) -8,34 %

Robertsfors 6 748 1 (0,01 %) -1,22 %

Skellefteå 72 840 251 (0,35 %) 1,67 %

Sorsele 2 442 -47 (-1,89 %) -10,75 %

Storuman 5 826 -26 (-0,44 %) -4,80 %

Umeå 130 224 1 323 (1,03 %) 12,77 %

Vilhelmina 6 539 -129 (-1,93 %) -8,35 %

Vindeln 5 485 62 (1,14 %) -0,40 %

Vännäs 8 997 125 (1,41 %) 6,93 %

Åsele 2 805 11 (0,39 %) -7,70 %

Västerbottens 273 192 +1 456 (0,54 %) 5,36 % län

9 SCB, folkmängd efter region och år.

7 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

2. Bostadsmarknaden i Västerbottens län

2.1. Splittrat läge på bostadsmarknaden Läget på bostadsmarknaden i länet är splittrat. Antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott av bostäder har minskat under lång tid. En trend som dock bröts i år även om inga dramatiska förändringar har skett i kommunernas bedömningar. Ett antal kommuner rapporterar återkommande att det finns ett underskott av bostäder samtidigt som det i de flesta kommunerna bedöms vara balans på bostadsmarknaden eller finnas ett utbud av bostäder som är större än efterfrågan.

Den svaga bostadsmarknaden i stora delar av länet gör att det i de flesta kommunerna är svårt att förändra utbudet av bostäder genom nyproduktion, oavsett om det finns ett underskott av bostäder eller inte. Med undantag för delar av fjällvärlden är det framförallt i Umeå kommun, och till viss del i Skellefteå kommun, som det har byggts nya bostäder i någon större omfattning de senaste åren. Det är också i dessa kommuner de flesta försäljningarna av bostäder äger rum och som det finns både förutsättningar för, och förväntningar på, att det ska byggas nya bostäder de kommande åren. Investeringsstödet för hyresbostäder har dock inneburit att det byggts bostäder även i kommuner där det annars är svårt att få till nyproduktion. I flera kommuner är priserna på fritidsbostäder högre än för permanentboenden vilket dels kan innebära att vissa får svårt att konkurrera om bostäder och dels utmaningar för kommunerna när de planerar för service och infrastruktur. Priser och hyror är dock fortfarande relativt låga i många av länets kommuner. De snabbt stigande priserna tillsammans med höga hyror i nyproducerade hyresrätter i de kommuner där det är hög efterfrågan och byggs mycket innebär dock att hushåll med låga inkomster behöver ägnas särskild uppmärksamhet. Särskilt när flyttkedjor inte tycks infria förhoppningar om att tillgängliggöra lägenheter för dem som har svårt att tillgodose sina behov av bostäder på marknadens villkor.

8 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

2.2. Är pandemin början på ett paradigmskifte? Under 2020 talades det mycket både om coronapandemins påverkan på bostadsmarknaden och på människors preferenser när det gäller boende. Det har dels handlat om hur en högre arbetslöshet kan komma att påverka hushållens ekonomi, efterfrågan och sin tur bostadspriser och dels om huruvida vi skulle kunna skönja en förändrad attityd till boende på landsbygden och hur ”hemestrande” kan komma att påverka besöksnäringen. Kan små landsbygdskommuner bli mer attraktiva för permanentboende om hemarbete får fler att längta efter att bo större och digitala verktyg minskar behov av pendling?

Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om pandemins effekter på längre sikt. Som tas upp i inledningen är arbetslösheten relativt låg i länet och något prisfall på bostäder har det än så länge inte blivit. Under 2020 var det var bara i en kommun, Storuman, som flyttnettot ände från negativt till positivt jämfört med 2019. I vissa kommuner var det ett något lägre negativt flyttnetto medan det i andra var något högre och det var länets största kommuner som hade högst inflyttning och som ökade mest i befolkning.

Det återstår att se vad som kommer att ske när de restriktioner som införts för att begränsa spridningen av coronaviruset lättas. Utvecklingen kan påverka länets kommuner på olika sätt. Om arbetslösheten biter sig fast i vissa branscher och för vissa grupper behöver kommunerna vara uppmärksamma på hur de som har en osäker situation på arbetsmarknaden och låga inkomster påverkas. Skulle fler flytta till länets mindre landsbygds- kommuner skulle det kunna förändra marknadsförutsättningarna och kommunerna skulle ställas inför ett nytt läge när det kommer till planeringen för bostadsförsörjningen.

Foto: Mostphotos.

9 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

2.3. Kommunernas bedömning av läget Beskrivningen av läget på bostadsmarknaden i länet baseras på de svar som kommunerna lämnat i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2021. Enkäten skickas ut till alla kommuner i landet varje år. Svarsfrekvensen är vanligtvis mycket hög och svaren utgör ett viktigt underlag för att kunna följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet och i Sverige. Årets enkät besvarades av samtliga kommuner i Västerbottens län.

Läget i kommunerna som helhet I år är det sex kommuner som bedömer att det finns ett underskott av bostäder i kommunen som helhet. Det är en fler än i 2020 års enkät. Robertsfors, Skellefteå, Umeå och Vännäs är de enda kommunerna i länet som sedan 2016 varje år gjort bedömningen att det finns ett underskott av bostäder i kommunen som helhet. Samtidigt är antalet kommuner som bedömer att det finns ett överskott på bostäder i kommunen fler än i 2020 års enkät, från en till tre kommuner. Totalt är det i år sex kommuner i länet som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet, vilket alltså är tre färre än föregående år.

Figur 3. Karta som visar läget på bostadsmarknaden i kommunen som helhet.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Åsele Vännäs Umeå Bjurholm Balans

Underskott Nordmaling Överskott

10 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Tabell 2. Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden i kommunen som helhet år 2016-2021.

Kommun 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Bjurholm

Dorotea

Lycksele

Malå

Nordmaling

Norsjö

Robertsfors

Skellefteå

Sorsele

Storuman

Umeå

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

Balans

Underskott

Överskott

11 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Läget i kommunernas centralorter Kommunernas bedömning av läget i centralorterna visar att nio kommuner bedömer att det finns ett underskott av bostäder i kommunens centralort, en fler än föregående år. Samtidigt är det i år tre kommuner som bedömer att det finns ett överskott av bostäder i centralorten, vilket är två fler än föregående år.

Figur 4. Karta som visar läget på bostadmarknaden i kommunens centralort.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Åsele Vännäs Umeå Bjurholm Balans

Underskott Nordmaling Överskott

12 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Läget i kommunens övriga delar I årets enkät är det åtta kommuner som har bedömt att det finns ett underskott av bostäder i kommunens övriga delar, en fler än föregående år. Vissa av länets mindre kommuner, exempelvis Dorotea, Nordmaling, Norsjö och Robertsfors har gått från balans till underskott vilket kan indikera att det finns en ökad efterfrågan på boende utanför centralorterna i dessa kommuner. Samtidigt har andra kommuners bedömningar rört sig från ett läge med underskott till balans, som i Skellefteå kommun, och från balans till överskott, som i Malå kommun.

Figur 5. Karta som visar läget på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Åsele Vännäs Umeå Bjurholm Balans

Underskott Nordmaling Överskott

13 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

2.4. Bostadsbyggandet i länet

Byggtakten fortsätter sjunka Byggtakten i Västerbottens län har legat relativt högt jämfört med andra län under den senaste 20-årsperioden. Det kan till stor del förklaras av utvecklingen i Umeå kommun. Efter en något lägre byggtakt i länet mellan 2009 och 2015 där det färdigställdes mellan 400 och 700 lägenheter per år, ökade byggtaken betydligt under den efterföljande femårsperioden då antalet färdigställda lägenheter låg mellan cirka 1 200 och 1 500 lägenheter per år.10 Majoriteten av bostadsbyggandet i länet sker i Umeå kommun. Av de totalt 16 865 lägenheter som byggts i länet sedan år 2000 har 86 % byggts i Umeå, 8 % i Skellefteå och 2 % i Vännäs.

Figur 6. Färdigställda och påbörjade lägenheter i Västerbottens län 2000-2020.

T

Vad är en lägenhet? Begreppet lägenhet leder ofta tanken till bostäder i flerbostadshus vilket kan skapa viss begreppsförvirring. Med lägenhet avses dock en bostadslägenhet som är avsedd att användas som bostad oavsett i vilken hustyp den finns. Alltså definieras även bostäder i småhus som lägenheter. När siffror över färdigställda lägenheter presenteras så innefattar det således både lägenheter i flerbostadshus och i småhus.

10 SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region och år.

14 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Under 2020 färdigställdes totalt 624 lägenheter i länet vilket är en minskning med nästan 50 % jämfört med året innan och den lägsta siffran för Västerbottens län sedan 2012. Det är en kraftigare minskning än för riket som helhet där antalet färdigställda lägenheter sjönk med cirka 10 % jämfört med 2019. Samtidigt ökade antalet påbörjade lägenheter i länet under 2020 jämfört med både 2018 och 2019.11 Det innebär att det kommer färdigställas många lägenheter kommande år vilket tyder på att den nedåtgående trenden kan brytas.

Figur 7. Färdigställda lägenheter i länets kommuner 2000-2020.

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

S Ö

11 SCB, påbörjade lägenheter i nybyggda hus efter region och år.

15 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

I Umeå kommun har antalet färdigställda lägenheter minskat från 1 435 år 2018 till 414 lägenheter år 2020. En förklaring till minskningen kan vara att det pågår flera byggprojekt samtidigt som detaljplaner som kommer att möjliggöra ett stort antal bostäder tas fram. Det kan binda upp både byggaktörer och kapital i projekt och planprocesser under lång tid. Beroende på hur olika projekt sammanfaller, hur detaljplaneprocesser fortskrider och om de överklagas så påverkas hur bostadsbyggandet fördelas över tid. De senaste årens höga byggtakt kan också ha inneburit att många tillgängliga byggrätter har nyttjats vilket innebär att det kan finnas färre platser att bygga på. Det är svårt att säga om den osäkerhet som rått om pandemins påverkan på ekonomin har haft några effekter på bostadsbyggandet. Efterfrågan i Umeå är dock fortsatt hög med stigande priser. Under 2020 påbörjades byggande av nästan dubbelt så många bostäder som under 2019 vilket tyder på att investeringsviljan är fortsatt god.12

I Skellfteå kommun har byggtakten ökat sedan 2018 med en ny toppnotering för perioden under 2020 då 189 lägenheter färdigställdes. Det kan jämföras med genomsnittet för kommunen för hela perioden 2000-2020 som var 65 lägenheter per år. Nu bygger kommunen tillfälliga bostäder för att möta efterfrågan på kort sikt och kommande år förväntas en ännu högre takt i byggandet än under 2020.

För övriga kommuner i länet är det svårt att utläsa någon tydlig trend. Vissa kommuner har haft ett relativt jämnt bostadsbyggande medan det i andra skett allt från periodvisa tillskott enstaka år till små eller inga tillskott alls.

Foto: Länsstyrelsen Västerbotten.

12 SCB ,antal påbörjade lägenheter i nybyggda hus under 1-4:e kvartalet 2019 och 2020.

16 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Byggtakten sjunker även i de andra nordliga länen Bostadsbyggandet i Västerbottens län har legat högre än i de andra nordliga länen under nästan hela 2000-talet.13 Under 2019 sjönk dock det totala antalet nybyggda lägenheter i Västerbottens län medan byggandet i övriga län låg på samma nivå eller ökade. Under 2020 ses dock en minskning av antal färdigställda lägenheter i samtliga nordliga län.

Norrbottens län passerade Västerbottens län under 2019 i antal färdigställda lägenheter vilket höll i sig även under 2020. En väsentlig del av ökningen kan troligen förklaras av de pågående stadsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare kommuner och en hög byggtakt i Luleå kommun.

Antal färdigställda lägenheter i norrlänen år 2000-2020.

N V V

13 SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region och år..

17 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Hyresrätten dominerar nyproduktionen i Umeå kommun I Umeå kommun har majoriteten av de bostäder som byggts den senaste 20-årsperioden bestått av hyres- och bostadsrätter i flerbostadshus. I perioder, och särskilt de senaste fem åren, har hyresrätter utgjort en stor del av nyproduktionen. Nyproduktionen av småhus har under 2000-talet legat på en relativt jämn nivå om cirka 100-200 lägenheter per år.14

Figur 8. Antal lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och upplåtelseform i Umeå kommun år 2000-2020.

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

småhus äganderätt flerbostadshus äganderätt småhus bostadsrätt flerbostadshus bostadsrätt småhus hyresrätt flerbostadshus hyresrätt

Vad är småhus och flerbostadshus? Småhus är det som de flesta till vardags tänker på som villor. Begreppet småhus avser både friliggande en- och tvåbostadshus och par-, rad- och kedjehus.

Med flerbostadshus avses bostadsbyggnader som innehåller tre eller fler lägenheter inklusive loftgångshus.

14 SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, upplåtelseform och år.

18 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Byggandet av flerbostadshus ökar i Skellefteå kommun I Skellefteå kommun dominerades nyproduktionen av småhus fram till 2011. Från och med 2012 har byggandet av flerbostadshus tagit fart och har sedan 2014 stått för nära 60 % av nyproduktionen. Merparten av lägenheterna i flerbostadshus har utgjorts av hyresrätter, men under flera år har även en relativt stor andel bostadsrätter byggts.15

Småhus och hyresrätter dominerar i övriga kommuner I länets övriga kommuner har byggandet av småhus med äganderätt och hyresrätter i flerbostadshus dominerat nyproduktionen sedan år 2000. I flera kommuner har det endast byggts hyresrätter enstaka år och i vissa kommuner inte alls, men eftersom det totala antalet nyproducerade lägenheter är lågt ger det stort utslag i statistiken. Vännäs kommun är dock ett undantag där hyresrätter i flerbostadshus har varit mer vanligt förekommande under den redovisade perioden. Även i Storuman har lägenheter i flerbostadshus utgjort en betydande andel av nyproduktionen, och under 2020 utgjordes en stor andel av dessa lägenheter av bostadsrätter.16

Figur 9. Antal lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och upplåtelseform i Skellefteå kommun år 2000-2020.

småhus äganderätt flerbostadshus äganderätt småhus bostadsrätt flerbostadshus bostadsrätt småhus hyresrätt flerbostadshus hyresrätt

15 SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, upplåtelseform och år. 16 SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, upplåtelseform och år.

19 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Förväntningarna på bostadsbyggandet I bostadsmarknadsenkäten redovisar kommunerna sina bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas 2021 och 2022. I början av året är det dock svårt att förutse vilka projekt som kommer att påbörjas under innevarande och nästkommande år och hur byggandet kan komma att påverkas av pågånde planprocesser, konjunktur eller andra faktorer. Det finns därför en osäkerhet vad gäller dessa uppgifter, vilket kommunerna också påpekar, och det är viktigt att komma ihåg att det rör sig om just bedömningar.

Enligt förra årets bostadsmarknadsenkät var summan av kommunernas förväntningar på hur många bostäder som skulle påbörjas i länet under 2020 cirka 1 090 bostäder. Det var lägre än det faktiska antalet påbörjade lägenheter som landade på 1 347 under 2020.17 I årets enkät är de samlade bedömningarna av hur många bostäder som kommer påbörjas under 2021 lägre jämfört med kommunernas bedömningar i förra årets enkät. Då bedömdes 1 820 bostäder påbörjas 2021, i årets enkät bedöms 1 253 bostäder påbörjas. För år 2022 stiger dock förväntningarna då den samlade bedömingen är att totalt 2286 nya bostäder kommer påbörjas i länet. En skillnad från tidigare år är att en betydlig större andel av den bedömda byggnationen i länet förväntas ske i Skellefteå kommun.

Under första kvartalet 2020 har byggande av 436 bostäder påbörjats i länet.18 Det är färre än motsvarande kvartal 2020 men om påbörjandetakten skulle hålla i sig under resterande kvartal innebär det att kommunernas förväntningar om hur mycket som kommer att påbörjas kan överträffas även detta år.

Enligt kommunens svar i bostadsmarknadsenkäten bedöms 756 lägenheter påbörjas 2021 och 1 236 lägenheter 2022. Det utgör 54 % av det totala antaletbostäder som enligt kommunernas enkätsvar bedöms påbörjas under dessa år. Vid uppföljning av kommunens svar uppger de dock att en mer realistisk bedömning är att mellan 600-700 bostäder kommer att påbörjas under 2021 respektive 2022. Kommunen bedömde i översiktsplanen som antogs 2018 att byggtakten behöver fördubblas för att tillväxtmålet om 200 000 invånare år 2050 ska kunna nås. Kommunen har som målsättning att det ska byggas 2 000 nya lägenheter per år. Enligt Umeå kommuns befolkningsprognos förväntas befolkningen öka med i genomsnitt cirka 1 600 personer varje år fram till år 2031.19 I samma prognos redovisas att 16 600 lägenheter i småhus och flerbostadshus, samt 1 150 lägenheter i specialbostäder, kan tillkomma under perioden 2020-2031.

17 SCB ,antal påbörjade lägenheter i nybyggda hus under 1-4:e kvartalet 2020. 18 SCB, antal påbörjade lägenheter i nybyggda hus under 1:a kvartalet 2021. På grund av eftersläpning i kommunernas rapportering kan uppgifterna vara underskattade och det faktiska antalet påbörjade lägenheter vara högre. 19 Umeå kommun (2020), Befolkningsprognos – Umeå kommun 2020-2031.

20 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Enligt Skellefteå kommuns svar i bostadsmarknadsenkäten bedöms 356 bostäder påbörjas under 2021 och 950 bostäder under 2022, alltså totalt 1 306 bostäder. Det är nästan lika mycket som hittills har byggts i kommunen under 2000-talet och utgör hela 40 % av det totala antalet bostäder som bedöms påbörjas i länet dessa år. Om förväntningarna blir verklighet innebär det en historiskt hög byggtakt som, om kommunens tillväxtscenarier slår in, förväntas hålla i sig fram till och även efter 2030. Det senaste året det färdigställdes mer än 1000 bostäder i Skellfteå var 1991. Bedömingen grundas framförallt på den ökade efterfrågan på bostäder som uppstått med anledning av etableringen av batterifabriken Northvolt. Även byggandet av Norrbotniabanan förväntas bidra positivt på längre sikt. Enligt en nyligen framtagen scenarioanalys av den framtida utvecklingen i Skellefteå kommer ett högscenario innebära att cirka 8 700 bostäder behöver byggas fram till 2030 medan ett mellanscenario innebär behov av cirka 4 100 bostäder.20

I övrigt förväntas nybyggnation av bostäder de kommande två åren främst ske i kommunerna Vännäs, Nordmaling, Dorotea och Bjurholm. I övriga kommuner förväntas färre än 10 lägenheter eller inga alls påbörjas under 2021 och 2022.

Bostadsbyggande och flyttkedjor När nya lägenheter tillkommer genom nyproduktion uppstår ofta förväntningar om att bostäder ska frigöras som ska kunna efterfrågas av hushåll med låga inkomster genom att flyttkedjor uppstår. En översyn av forskning visar dock att det inte finns något starkt stöd för att flyttkedjor skulle vara en särskilt effektiv strategi i detta avseende. Nyproduktion av bostäder, som ofta bara kan efterfrågas av hushåll med höga inkomster, tycks istället stimulera flyttkedjor som tillgängliggör bostäder för andra hushåll som har höga inkomster.21 Nyproduktion tillgodoser således endast en del av de behov och den efterfrågan som finns.

20 Ramboll (2021) Scenarioanalys av framtida samhällsutveckling i Skellefteå kommun. 21 Grander, Rasmusson, Salonen (2019), Flyttkedjor - En litteraturöversikt om befintlig forskning om bostadsflyttkedjor.

21 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Investeringsstöden för hyresbostäder och bostäder för äldre

Investeringsstöd till hyres- och studentbostäder Sedan 2016 går det att ansöka om investeringsstöd för byggande av hyresrätter och bostäder för studerande. Syftet med stödet är att öka bostadsbyggandet samt göra det lönsamt att bygga hyresbostäder med en, i jämförelse med annan nyproduktion, relativt lägre hyra i lägen där det annars inte är lönsamt att bygga trots att det finns behov av bostäder. Stödet är utformat för att sänka byggkostnaderna vilket ska komma hyresgästerna till del genom en lägre hyra jämfört med annan nyproduktion.

Stöd får lämnas för hyresrätter i områden med bostadsbrist och för bostäder för studerande i eller i anslutning till kommuner där det finns universitet, högskola eller annan eftergymnasial utbildning eller folkhögskola. Stöd får också lämnas för hyresrätter i en kommun där det finns brist på en viss typ av bostäder och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

I Västerbottens län har det sedan stödet infördes inkommit 49 ansökningar om stöd för byggande av hyres- och studentbostäder. Totalt har 28 projekt beviljats stöd vilka tillsammans omfattar 1 340 lägenheter.22 Av dessa har 13 projekt färdigställts och fått stödet utbetalt.

För att beviljas stöd ställs krav på att bostäderna ska ha en lägre energianvändning än vad som gäller för övrig nyproduktion. Det finns även möjlighet att få en energibonus om 75 % av stödbeloppet om projektet uppnår en hög energiprestanda i byggnaden, motsvarande högst 56 % enligt Boverkets byggregler. I Västerbottens län har det i 27 ansökningar uppgetts att projektet kommer att uppnå en sådan energiprestanda.

Sedan stödet infördes har det skett en rad förändringar i förordningen som reglerar förutsättningarna för stödet. Bland annat har stödnivåerna och den tillåtna normhyresnivån höjts i hela landet. Även en påbyggnadsbonus har införts som innebär att grundstödet kan höjas med 75 % om ett byggnadsprojekt leder till att antalet våningsplan med bostäder utökas i en befintlig byggnad och minst fem lägenheter byggs per nytt våningsplan. I Västerbottens län har påbyggnadsbonus beviljats och betalats ut för ett projekt.

Från och med den 1 februari 2020 finns ett villkor i förordningen som fastställer att stödmottagaren ska erbjuda kommunen att hyra eller förmedla var åttonde bostad till sociala kontrakt och/eller till ungdomar och unga vuxna under 31 år. Utifrån det lokala behovet får kommunen själva bedöma hur lägenheterna ska användas.

22 Tolv ärenden var i juni 2021 under handläggning, nio ärenden har avskrivits, återkallats eller fått avslag.

22 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

I Västerbottens län fanns i juni 2021 totalt 12 inkomna ansökningar om investeringsstöd som ännu inte har fått ett beslut. Av dessa ärenden inväntar Länsstyrelsen kompletteringar i sju ärenden och i resterande fem ärenden väntar Länsstyrelsen på tilldelning av medel för att kunna fatta beslut. Totalt omfattar de inkomna ansökningarna 527 lägenheter.

Figur 10. Karta som visar i vilka kommuner i Västerbottens län där ansökningar om investeringsstöd har beviljats.

Malå 36 lgh

Skellefteå 463 lgh

Vindeln 43 lgh

Vännäs Umeå 80 lgh 626 lgh

Nordmaling 30 lgh

Investeringsstöden har stimulerat byggandet Länsstyrelsen bedömer att investeringsstödet på de svagare bostadsmarknaderna många gånger har varit avgörande för att det ska vara möjligt att genomföra projekten. På en starkare bostadsmarknad, exempelvis i Umeå kommun, är investeringsstödet inte avgörande för projektens genomförande men har bidragit till lägre hyresnivåer i de projekt som beviljats stöd jämfört med övrig nyproduktion.

Bostäderna som beviljas stöd kommer att färdigställas under en period av flera år varför det först i efterhand är möjligt att jämföra med övrigt byggande av hyresrätter. Under 2019 och 2020 färdigställdes 124 respektive 65 hyresrätter i Västerbotten som fått investeringsstöd. Som jämförelse färdigställdes det under samma tidsperiod totalt cirka 1 170 hyresrätter i länet. Hittills har alltså de hyresrätter som byggts med hjälp av statligt stöd enbart utgjort en liten del av det totala antalet hyresrätter som byggts i länet. I kommunerna Malå, Nordmaling, Vindeln och Vännäs utgör dock de

23 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

hyresrätter som byggts med hjälp av stödet en stor andel, och i vissa fall de enda, hyresrätter som har byggts de senaste åren.

Länsstyrelsen bedömer att intresset för investeringsstödet har ökat under 2020 och under våren 2021, framför allt i Skellefteå kommun. Under 2020 fick Länsstyrelsen in ansökningar som totalt omfattade 1 278 lägenheter, vilket är dubbelt så många lägenheter i jämförelse med de ansökningar som inkom totalt under hela perioden 2016-2019.

Lång kötid för tilldelning av medel Stödet handläggs av länsstyrelserna men det är Boverket som fördelar medel till ansökningarna. Fördelning av medel sker utifrån två potter där 75 % går till storstadsregionerna och 25 % till övriga landet. Kommunerna i Västerbottens län tillhör potten övriga landet och Länsstyrelsen har noterat att kötiderna för att tilldelas medel är betydligt längre i den potten. I juni 2021 väntade Länsstyrelsen på medel till ansökningar som handlagts och var färdiga för beslut i oktober 2020, alltså en kötid på drygt sju månader. Kötiden för potten till storstadsregionerna var under samma tid knappt två månader. Det innebär att byggstarter fördröjs och att det tar längre tid att genomföra projekten.

Statligt stöd för byggande av bostäder för äldre personer Det statliga stödet till bostäder för äldre personer trädde i kraft den 15 november 2016. Syftet med stödet är att det ska byggas fler hyresbostäder för äldre personer, som särskilda boenden och biståndsbedömt trygghetsboende samt hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. Stöd får lämnas för ny- eller ombyggnad samt förbättring av gemensamma utrymmen om åtgärderna främjar kvarboende genom ökad tillgänglighet och trygghet. Det kan exempelvis avse förbättringar i utrymmen såsom trapphus, tvättstugor, soprum, lokaler och andra gemensamma utrymmen.

I Västerbottens län har det totalt inkommit 26 ansökningar om stöd sedan förordningen trädde i kraft 2016. 21 ansökningar har beviljats stöd, varav 11 projekt har färdigställts. Ett ärende väntar på tilldelning av medel medan fyra ärenden har avskrivits. Av de 26 inkomna ansökningarna avser 9 särskilda boendeformer för äldre, 9 ansökningar avser hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden och 8 ansökningar avser anpassningsåtgärder. I samtliga ansökningar som avser anpassningsåtgärder har det handlat om installation av hiss.

24 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Hinder för bostadsbyggande Liksom tidigare år så upplever kommunerna att den faktor som i störst utsträckning begränsar bostadsbyggandet är svårigheter för privatpersoner att få lån. Hela tio av länets kommuner uppger i årets bostadsmarknadsenkät att detta är en begränsande faktor vilket vittnar om den svaga bostadsmarknaden på många håll i länet. Det är en bild som fördjupas ytterligare av att många kommuner också uppger att vikande befolkningsunderlag (sju kommuner), en svag andrahandsmarknad för bostäder (fem kommuner) samt svårigheter även för byggaktörer att få lån (fyra kommuner) begränsar bostadsbyggandet. Värt att notera är att även Skellefteå kommun uppger att svårigheter att få lån begränsar bostadsbyggandet. Detta trots en utveckling med kraftigt stigande bostadspriser de senaste åren, vilket dock göra att just detta kan komma att få mindre betydelse framöver. Även i andra kommuner stiger priserna (se nedan). Dock är glappet mellan marknadsvärde och produktionskostnad i många kommuner fortfarande alltför stort för att långivare ska vilja finansiera nyproduktion.

Som tagits upp i tidigare bostadsmarknadsanalyser har det utretts och tagits fram förslag för att förbättra finansieringsmöjligheterna för nyproduktion på svaga bostadsmarknader som ännu inte blivit verklighet. I stora delar av länet återstår för den som vill bygga att finansiera det på andra sätt, eller vänta på bättre tider på bostadsmarknaden och möjligheter att beviljas lån. Båda alternativen kräver stort tålamod. Ska det vara möjligt att bygga på svaga marknader behövs åtgärder som underlättar för fler att kunna göra det.

Andra faktorer som uppges begränsa bostadsbyggandet är brist på detaljplan på attraktiv mark, att det allmännyttiga bostadsbolaget saknar resurser att bygga och höga produktionskostnader. Vilhelmina och Vännäs kommuner uppger även att konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken begränsar bostadsbyggandet och en kommun, Umeå, uppger att överklaganden av detaljplaner begränsar byggandet. Även om detta endast uppges av en kommun så är det i Umeå som majoriteten av all nyproduktion har skett och förväntas ske de kommande åren varför det kan få stor påverkan på det totala bostadsbyggandet i länet.

25 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

2.5. Bostadsbeståndet i Västerbottens län 2020 fanns 142 762 bostadslägenheter i Västerbottens län.23 I länet finns ungefär lika många lägenheter i småhus (45 %) som lägenheter i flerbostadshus (44 %).

I småhusbeståndet är äganderätten dominerande, 94 % av alla småhus upplåts med äganderätt. Motsvarande siffra för riket är 91 %.

I flerbostadshusbeståndet utgör hyresrätten den dominerande upplåtelseformen. 63 % av lägenheterna i flerbostadshus i länet är hyresrätter, medan 37 % utgörs av bostadsrätter. Andelen hyresrätter är något större i Västerbottens län än i riket som helhet, där andelen hyresrätter i flerbostadshusbeståndet utgör 58 %. Det finns dock stora regionala skillnader vad gäller upplåtelseformer i flerbostadshus. I länet finns tre kommuner där hela flerbostadshusbeståndet består av hyreslägenheter: Bjurholm, Dorotea och Nordmaling.

Fördelningen mellan hustyper skiljer sig åt mellan länets kommuner. De små kommunerna med mindre tätorter har en större andel småhus jämfört med Umeå kommun som har en större andel lägenheter i flerbostadshus än i småhus. Umeå är den enda kommun i länet som har fler lägenheter i flerbostadshus än lägenheter i småhus.

Bjurholms kommun utmärker sig genom att ha en väldigt låg andel lägenheter i flerbostadshus (10 %). Ett varierat utbud av bostäder i olika upplåtelseformer är viktigt för att hushållen ska kunna anpassa sig till ändrade livsförhållanden och kunna tillgodose sina behov av bostäder. Vanligtvis efterfrågas olika typer av bostäder av olika typer av hushåll som studenter, ensamstående, barnfamiljer och pensionärer. Under förutsättning att det finns lediga hyresrätter är hyresrätten en lättillgänglig boendeform där en hyresgäst kan flytta in och senare byta bostad på ett enklare sätt än den som äger sin bostad.

Av det totala småhusbeståndet i Västerbottens län byggdes nästan 29 000 bostäder, eller 45 %, mellan åren 1961 och 1990. Nästan vart sjätte småhus byggdes dock så tidigt som före 1930. När det gäller bostadsbeståndet i flerbostadshus byggdes hälften av lägenheterna mellan 1951 och 1980.24 Under 1950- och 1960-talen då en stor del av länets bostadsbestånd byggdes var det fortfarande tillåtet att bygga trevåningshus utan hiss och det fanns inte heller krav på att badrummen skulle utformas så att de var anpassade för personer i behov av rullstol.

23 Skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år utgörs inte enbart av nyproduktion av bostäder utan även av exempelvis ombyggnad och rivning samt korrigeringar och rättningar i lägenhetsregistret. 24 SCB, antal lägenheter efter region, hustyp, upplåtelseform och byggnadsår.

26 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Som en konsekvens av detta är många av länets flerbostadshus inte tillgänglighetsanpassade vilket medför svårigheter för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar att hitta tillgängliga bostäder. För länets kommuner kan detta också innebära kostnader i form av bostadsanpassningsbidrag för att lägenheterna ska fungera för dem som har bestående funktionsnedsättningar.

Många fritidshus i länet Utöver lägenheter i flerbostadshus och småhus finns även ett stort antal fritidshus i länets kommuner.25 Totalt fanns det 32 762 fritidshus i Västerbottens län 2020.26 Antalet fritidshus ökade med nästan 3 000 mellan åren 2016-2020 och med 291 mellan 2019 och 2020. Ökningen kan både förklaras av befolkningsutvecklingen i länet och att hus som tidigare har bebotts inte längre har någon folkbokförd befolkning men det har även tillkommit fritidshus genom nybyggnation. I kommunerna Dorotea, Sorsele, Storuman och Vilhelmina är antalet fritidshus fler än antalet småhus som används som permanentbostäder.

Foto: Mostphotos.

25 Enligt SCB:s definiton är fritidshus småhus utan folkbokförd befolkning. 26 SCB, antal fritidshus efter region och år.

27 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

2.6. Utvecklingen av priser och hyror

Kraftig ökning av bostadspriser senaste året Under våren 2021 har rubriker om kraftigt stigande bostadspriser varit vanligt förekommande i media. Bostadsrättspriserna i Sverige har enligt Svensk mäklarstatistik ökat med 10 % och småhuspriserna med 19 % mellan jämförelseperioden februari-april 2020 och februari-april 2021. I Västerbottens län har priserna på bostadsrätter ökat med cirka 23 % och priserna på småhus med cirka 20 % under samma period.27 Det är framförallt försäljningar i Umeå och Skellefteå som bidragit till denna utveckling, 97 % av länets försäljningar av bostadsrätter och 75 % av länets försäljningar av småhus ägde rum i dessa två kommuner. Viktigt att notera är dock att jämförelseperioden sammanfaller med coronapandemins början (feb-april 2020) då priserna sjönk. Det är också viktigt att komma ihåg att statistiken från Svensk mäklarstatistik endast baseras på försäljningar via mäklare.

I Skellefteå kommun har medelpriset för bostadsrätter ökat med 18 % och medelpriset för småhus med 25 % mellan jämförelseperioden februari- april 2020 och februari-april 2021. I Umeå kommun har medelpriset för bostadsrätter under samma period ökat med 20 % och medelpriset för småhus med 13 % under samma period. Priserna i Skellefteå kommun ökade kraftigt även före jämförelseperioden. Mellan våren 2019 och våren 2020 var ökningen av medelpriset för bostadsrätter i Skellefteå kommun hela 37 %. Medelpriset på bostadsrätter i Umeå ökade under samma period med drygt 1 %.28 I länets övriga kommuner är antalet sålda bostadsrätter och småhus relativt få och det är därför svårt att dra slutsatser om prisutvecklingen

27 Svensk mäklarstatistik, prisutveckling i kr/m2. 28 Svensk mäklarstatistik prisutveckling i kr/m2.

28 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Figur 11. Utvecklingen av priser på bostadsrätter kr/m2 de senaste 48 månaderna

V R Enligt statistik från SCB har snittpriserna på småhus ökat i samtliga länets kommuner sedan 2010 och sedan 2015 är det bara i Norsjö kommun som snittpriset har sjunkit. I snitt har priserna ökat med cirka 78 % i Västerbottens län sedan 2010 vilket är mer än för riket som helhet där priserna ökat med cirka 61 % under samma period.29 Samtidigt är medelpriset för småhus högre i riket än vad det är i Västerbottens län. Det är endast Umeå kommun som har ett medelpris på småhus som är över riksgenomsnittet. I flera kommuner är medelpriset för småhus lågt i förhållande till medelpriset i länet och riket. Då snittpriser i flera kommuner baseras på ett fåtal försäljningar ska statistiken dock tolkas med försiktighet då enstaka försäljningar kan få stort genomslag.

Även priser på fritidshus stiger Mellan 2019 och 2020 steg priserna på fritidshus i Västerbottens län med i genomsnitt 15,8 % vilket är en högre ökningstakt än för småhus.30 I Umeå kommun ökade genomsnittspriset med hela 37,9 % vilket var den högsta ökningstakten i länet.I kommunerna Dorotea, Robertsfors, Sorsele, Storuman och Vilhelmina är det genomsnittliga priset för fritidshus högre än för småhus. Även om antalet försäljningar i vissa fall var få och enstaka försäljningar kan ge stort genomslag i statistiken så visar det att dessa kommuner är attraktiva för fritidsboende. Höga priser i attraktiva lägen innebär dock att hushåll med låga inkomster kan få svårare att efterfråga permanentboende. Det innebär också utmaningar när kommunerna ska planera för service och infrastruktur i områden där befolkningen varierar mycket över året.

29 SCB, köpeskilling för småhus, medelvärde i tkr efter region och år. 30 SCB, köpeskilling för fritidshus, medelvärde i tkr efter region och år.

29 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Tabell 3. Prisutveckling för permanenta småhus.31

Antal sålda Medelpris Förändring Förändring Kommun småhus tkr 2020 2019-2020 2015-2020 2020

Bjurholm 19 582 31,4 % 47,0 %

Dorotea 11 610 20,6 % 83,2 %

Lycksele 74 1 098 9,9 % 22,1 %

Malå 22 522 9,0 % 30,5 %

Nordmaling 65 1 018 -3,0 % 20,9 %

Norsjö 24 478 17,7 % - 5,2 %

Robertsfors 57 1 060 11,6 % 54,7 %

Skellefteå 480 1 981 15,5 % 49,1 %

Sorsele 15 406 -16,5 % 32,2 %

Storuman 49 929 31,6 % 82,2 %

Umeå 606 3 682 5,1 % 28,1 %

Vilhelmina 62 595 -6,2 % 18,1 %

Vindeln 45 905 -1,3 % 33,1 %

Vännäs 78 1 779 12,9 % 49,7 %

Åsele 23 358 8,5 % 9,8 %

Västerbotten 1 630 2 274 10,4 % 32,5 %

Riket 56 519 3 267 7,5 % 27,3 %

31 SCB, köpeskilling för småhus, medelvärde i tkr efter region och år.

30 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Varför ökar bostadspriserna i Sverige? Det finns en rad faktorer som påverkar prisutvecklingen på bostäder. Bland annat utbudet av bostäder, hushållens tilltro till landets ekonomi, tilltro till hushållets egna inkomster och betalningsförmåga, ränteläget på bolån och amorteringskrav. Det senaste årets kraftiga ökning av bostadspriserna i såväl riket som Västerbottens län är dock svår att förklara med faktorer som traditionellt används för att beskriva efterfrågan på boende. Coronapandemin har haft stora negativa effekter på ekonomin samtidigt som bostadspriserna i landet ökat. Riksbanken konstaterar i en rapport från april 2021 att denna prisuppgång avviker från historiska samband och att de viktigaste förklaringarna istället ser ut att hänga samman med pandemins ovanliga ekonomiska effekter.32 De negativa effekterna på arbetsmarknaden har i liten utsträckning berört hushåll med fast anställning, som normalt har lättare att få bolån. Utrymme för konsumtion av bostäder har samtidigt frigjorts när restriktioner lett till ett delvis påtvingat sparande för hushåll då andra utgifter och konsumtion minskat och det funnits möjlighet för bolånetagare att undantas krav om amortering på bolån. Det utbredda hemarbetet har också sannolikt fått hushållen att önska sig en större bostad och ökat viljan att lägga mer pengar på sitt boende. Detta kan, enligt Riksbanken, ha bidragit till att prisutvecklingen på bostäder stått emot den överlag svaga ekonomiska utvecklingen.

Varför har bostadrättspriserna ökat så mycket i Västerbottens län? Precis som under tidigare år så sticker prisutvecklingen på villor och bostadsrätter i Skellefteå kommun ut i både i jämförelse med andra kommuner i länet och med riket som helhet. Detta kan förklaras av att efterfrågan samt hushållens tilltro till en fortsatt positiv prisutveckling ökat som en följd av etableringen av batterifabriken Northvolt och de tusentals arbetstillfällen som genereras under bygg- och driftskedet. Sannolikt ökar efterfrågan än mer kommande åren vilket lär fortsätta påverka priserna.

Mellan jämförelseperioden februari-april 2020 och februari-april 2021 har även priserna på bostadsrätter i Umeå kommun ökat med hela 20 %, vilket är en något större ökning än i Skellefteå kommun och en betydligt större ökning än i riket som helhet (10 %). Även i Umeå finns en stark tilltro till en fortsatt god prisutveckling till följd av den höga efterfrågan och positiva befolkningsutvecklingen. Värt att notera är dock att villapriserna i Umeå kommun har ökat mindre än villapriserna i riket, detta trots att efterfrågan sannolikt är fortsatt hög. I länet som helhet har villapriserna ökat i en något högre takt än i riket.

32 Riksbanken (2021), Fördjupning – snabbt stigande bostadspriser trots coronakris.

31 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Vad får prisökningen på bostäder för effekter? Den kraftiga prisökningen på bostäder som skett under 2020 visar att marknaden är stark i delar av länet vilket innebär att det finns goda förutsättningar för en hög byggtakt under 2021 och 2022.

Det innebär att det en del av efterfrågan kan mötas genom nyproduktion i framförallt Skellefteå och Umeå kommuner. I Skellefteå kommun är det dock en utmaning att få marknaden och de privata byggaktörerna att våga investera i bostadsbyggande efter många år av haltande befolkningsutveckling och prognoser över den framtida utvecklingen som nu ställts över ända till följd av de investeringar som görs.

När priserna ökar snabbare än reallöneökningar och konsumentprisindex blir det samtidigt svårare för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Att den kraftiga prisökningen på bostäder sker samtidigt som pandemin har negativa effekter på delar av ekonomin och arbetsmarknaden riskerar också att öka ojämlikheten och försvåra utgångsläget ytterligare för hushåll med låga inkomster och de som drabbas av arbetslöshet.

Medelhyran ökar när det byggs nya hyresbostäder Ungefär en fjärdedel av hushållen i länet bor i hyresrätt. Statistik från SCB visar att medelårshyran i samtliga länets kommuner är lägre än medelårshyran för riket. Medelårshyran i riket är 12 % högre än medelhyran i Västerbottens län. De högsta medelårshyrorna för hyreslägenheter i länet finns i Umeå, Skellefteå och Vilhelmina kommuner. De senaste årens procentuella förändring av medelårshyran för en hyreslägenhet varierar mellan länets kommuner. Den högsta ökningen av medelårshyran mellan 2016 och 2020 har skett i Malå, Vilhelmina, Vännäs, Umeå och Nordmalings kommuner där hyran har ökat med mer än 10 %.33 Detta kan förklaras av att det under denna period har byggts nya hyresbostäder i dessa kommuner och att hyrorna i dessa normalt är högre än hyrorna i äldre hyresbostäder. De senaste årens nybyggda hyresrätter utgör en så pass stor andel av det totala antalet hyresrätter i dessa kommuner att det får genomslag i statistiken.

Fri hyressättning för nyproducerade bostäder? En utredning om fri hyressättning för nyproducerade hyresbostäder lämnades över till regeringen den 4 juni 2021. Om förslaget blir verklighet kan det få konsekvenser för hyresnivåerna på nyproduktion i Sverige. Utredaren föreslår att den nya lagen ska träda i kraft 1 juli 2022.34

33 SCB, hyra i hyreslägenhet efter region och år. 34 SOU 2021:50 - Fri hyressättning vid nyproduktion

32 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Figur 12. Medelårshyra kr/m2 år 2016-2020

V R

Figur 13. Procentuell ökning av medelårshyran per m2 2016-2020

M R N S V V D L B S V S N R

V

33 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

3. Läget för olika grupper

3.1. Beräkning av bostadsbristen Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur bostadsbrist kan beräknas.35 I modellen föreslår Boverket att bostadsbrist mäts som antal, eller andel, hushåll som saknar en rimlig bostad. Det beräknas utifrån sex kriterier: hur många hushåll som har fuktproblem, är trångbodda, har ansträngd boendeekonomi, långt pendlingsavstånd, som flyttar mycket och som haft både ansträngd boendeekonomi och varit trångbodda under en längre tid. Boverket lyfter i rapporten att kombinationer av måtten, främst trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, är särskilt intressanta.

Bostadsbrist i länet Nedan redovisas hur stor andel av hushållen i länets kommuner som var trångbodda, hade ansträngd boendeekonomi eller som både var trångbodda och hade ansträngd boendeekonomi 2018, vilket är det senaste år som Boverket har kunnat göra beräkningar för. I Västerbottens län var 5,9 % eller 7 552 hushåll trångbodda 2018. Samma år hade 5,1 % eller 6 515 hushåll ansträngd boendeekonomi och 0,9 % eller 927 hushåll var både trångbodda och hade ansträngd boendeekonomi.

Trångboddhet och ansträngd boendeekonomi För att beräkna trångboddhet har Boverket utgått från Socialstyrelsens riktlinjer som säger att för att ett hushåll inte ska anses vara trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum men med beaktande av stigande ålder och personlig integritet bör barn inte behöva dela sovrum. Vuxna som inte är sambo bör inte behöva dela sovrum.

Ansträngd boendeekonomi beräknas genom att Boverket utgår från SCB:s norm för baskonsumtion i vilken det ingår en schabloniserad boendeutgift baserad på hushållsstorlek och genomsnittlig lägenhetshyra i den region hushållet bor i. Detta jämförs sedan med hushållets disponibla inkomst. Är inkomsten lägre än baskonsumtionen anses hushållet ha ansträngd boendeekonomi.

35 Boverket (2020), Mått på bostadsbristen - förslag på hur återkommande beräkningar ska utföras.

34 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Tabell 4. Bostadsbrist i kommunerna i Västerbottens län år 2018.

Andel trång- Andel med bodda och Andel ansträngd Kommun ansträngd trångbodda boende- boende- ekonomi ekonomi

Bjurholm 3,8 % 5,3 % ...

Dorotea 4,2 % 5,6 % 0,4 %

Lycksele 5,7 % 4,4 % 0,6 %

Malå 4,8 % 4,9 % 0,5 %

Nordmaling 4,5 % 4,5 % 0,6 %

Norsjö 4,0 % 4,9 % 0,7 %

Robertsfors 4,0 % 4,2 % 0,6 %

Skellefteå 4,9 % 3,9 % 0,6 %

Sorsele 5,2 % 6,8 % 0,8 %

Storuman 4,9 % 5,8 % 0,3 %

Umeå 7,0 % 5,8 % 0,9 %

Vilhelmina 6,3 % 6,1 % 0,9 %

Vindeln 4,3 % 5,0 % 0,6 %

Vännäs 5,0 % 3,9 % 0,6 %

Åsele 3,7 % 6,4 % ...

Bostadsbrist drabbar inte alla i lika hög utsträckning Som redovisas i föregående kapitel har bostadspriserna inte sjunkit under pandemin. För många fungerar sannolikt bostadsmarknaden alltså ganska väl och hushåll med god ekonomi och en trygg situation på arbetsmarknaden har även under pandemin haft goda förutsättningar att tillgodose sina behov av bostäder. För andra är bostadbristen mer påtaglig. Stigande priser leder till att trösklarna in på bostadsmarknaden höjs. Samtidigt är hyresnivåerna i nyproduktion höga för många hushåll och i kommuner med hög efterfrågan är konkurrensen om bostäderna med lägre hyror i det befintliga beståndet hård.

35 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Enligt Boverkets beräkningar är en större andel hushåll där någon är född utomlands trångbodda och/eller har ansträngd boendeekonomi än vad det är i hushåll där ingen är född utomlands. Det gäller även hushåll i åldersgruppen 19-29 år där en högre andel har ansträngd boendeekonomi jämfört med andra åldersgrupper. Även när det gäller hushåll som bor i hyresrätt eller specialbostäder har en större andel ansträngd boendeekonomi än hushåll som bor i ägande- eller bostadsrätt. Detsamma gäller ensamstående med barn där en större andel har ansträngd boendeekonomi jämfört med hushåll utan barn.36

Många hushåll har låg ekonomisk standard I Västerbottens län fanns 2019 cirka 20 % av 20-29 åringarna och cirka 26 % av de över 80 år i hushåll med låg ekonomisk standard. Det är en högre andel än i andra åldersgrupper där motsvarande andel var mellan 8-12 %. En ännu större andel hushåll med låg ekonomisk standard fanns bland de som flyttat till länet från andra länder. År 2019 fanns cirka 56 % av dem som flyttade till Västerbotten från andra länder för 1-2 år sedan i hushåll med låg ekonomisk standard. Andelen sjunker i takt med antal år i Sverige men 2019 fanns totalt cirka 31 % av de utrikes födda i länet i hushåll med låg ekonomisk standard. Det kan jämföras med motsvarande andel för samtliga i Västerbottens län som var 14,7 % år 2019. Andelen med låg ekonomisk standard skiljer sig också åt mellan olika hushållstyper. Bland ensamstående med barn fanns cirka 36% i ett hushåll med låg ekonomisk standard 2019 och bland ensamstående kvinnor med barn var motsvarande andel 42 %.1

1 SCB, statistikdatabasen, andel personer i hushåll med inkomst lägre än 60% av medianvärdet efter region och ålder. Låg ekonomisk standard innebär att hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. 2019 låg gränsen på 157 000 kronor för en ensamstående person. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn ligger gränsen på 385 000 kronor.

36 Boverket (2020), Mått på bostadsbristen - förslag på hur återkommande beräkningar ska utföras.

36 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Beräkningarna kan användas för fortsatt analys och planering av åtgärder Regeringen har lämnat ett förslag om förändring av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Om ändringen träder i kraft skulle det innebära att den analys som kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen ska grundas på får en tydligare inriktning på de bostadsbehov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden och att Boverket får i uppdrag att förse kommunerna med underlag för analyserna.37

Beräkningarna av bostadsbristen kan dock redan nu användas som utgångspunkt för fortsatt analys och planering av insatser och åtgärder riktade till de hushåll som har svårt att tillgodose sina behov och påverka sin boendesituation. Det gäller både vid analyser av det utbud av bostäder som finns i förhållande till den brist som identifierats, vilka bostadsförsörjningsverktyg som används och kan användas, samt om de är tillräckligt effektiva för att nå de grupper som har störst behov.

Foto: Mostphotos.

37 Ds 2021:2 – Ett bättre underlag för att bedöma bostadsbristen.

37 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

3.2. Läget för ungdomar I årets bostadsmarknadsenkät uppger sju kommuner att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar (19-25 år), vilket är två färre än föregående år. Dorotea kommun som förra året uppgav att det var balans för ungdomar har i år svarat att det finns ett överskott av bostäder för denna grupp. Sex kommuner bedömer att det finns ett underskott på bostäder för ungdomar. En kommun har inte svarat. Flera av de kommuner som bedömer att det finns ett underskott svarar att det beror på ett generellt underskott av bostäder. Andra orsaker som nämns är att lediga bostäder är för dyra för ungdomar, att det finns för få små bostäder lediga och att de bostäder som är lediga ligger i områden som inte är attraktiva för ungdomar att bo i.

De flesta kommuner gör inga särskilda insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Det gäller även i kommuner som uppgett att det finns ett underskott av bostäder för ungdomar. Skellefteå och Vännäs kommun uppger att de bygger nytt eller bygger om bostäder särskilt avsedda för ungdomar. Vännäs uppger även att de bygger bostäder med överkomliga hyror för att tillgodose ungdomars behov. Umeå och Skellefteå kommun öronmärker bostäder i allmännyttan för ungdomar mellan 18-25 år. Ingen kommun bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av särskilda ungdomslägenheter under 2021 eller 2022.

Figur 14. Karta över läget på bostadsmarknaden för ungdomar i kommunerna i Västerbottens län.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Balans Åsele Vännäs Umeå Underskott Bjurholm Överskott Nordmaling Inget svar

38 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Unga kan få bostadsbidrag Antalet hushåll som har fått bostadsbidrag i Västerbotten har varit stabilt de senaste fem åren och har legat kring cirka 5 500 hushåll. Det går inte med stöd i statistiken över bostadsbidrag dra några slutsatser om pandemins ekonomiska konsekvenser har haft någon effekt på antalet hushåll som har behov av detta bidrag. Dock har beloppen som betalats ut sannolikt varit högre under 2020 till följd av en tillfällig höjning för barnfamiljer som infördes med anledning av pandemin. Bidragets fördelning mellan olika hushållstyper har varit relativt stabil de senaste åren. Under 2020 var cirka 54 % av de som sökte bostadsbidrag ensamsökande kvinnor, cirka 28 % ensamsökande män och cirka 18 % sammanboendesökande.38

Lån för förstagångsköpare utreds Att ungdomar är en grupp som har svårare än andra att tillgodose sina behov av boende har uppmärksammats av regeringen. En utredning har därför tillsatts som ska utreda lån för förstagångsköpare.39 Utredningen ska bland annat lämna förslag på åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden och hur ett statligt startlån för förstagångsköpare kan utformas.

Bostadsbidrag Unga som är mellan 18 och 28 år och som har låga inkomster kan ansöka om bostadsbidrag. Det kan lämnas både som ett bidrag till kostnader för bostad, bidrag för familjer med hemmavarande barn, växelvis hemmavarande barn eller som ett umgängesbidrag till föräldrar som tidvis har barn boende hemma. I maj 2020 infördes ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer som har rätt till bostadsbidrag med anledning av de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Höjningen innebar att alla barnfamiljer automatiskt fick ett påslag motsvarande 25 % av bidragsbeloppet.

38 Försäkringskassan, bostadsbidrag till unga och barnfamiljer. 39 Dir 2020:125.- Förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden.

39 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

3.3. Läget för studenter Av de kommuner i länet där det är aktuellt att bedöma läget för gruppen studenter har i årets enkät fyra svarat att det är balans, två att det är underskott och en att det är överskott på bostäder för studenter. Umeå kommun svarar att underskottet beror på att lediga bostäder är för dyra för studenter och ligger i områden som inte är attraktiva för denna grupp och Vännäs kommun att det generellt finns för få lediga bostäder. Det är bara i Umeå och Skellefteå som det finns särskilda studentbostäder. Skellefteå kommun uppger att många studentbostäder står tomma. Ingen kommun bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av studentlägenheter under 2021 eller 2022. I bostadsmarknadsenkäten kan kommunerna välja att svara Inte aktuellt på frågan om läget på bostadsmarknaden vilket sju kommuner har gjort.

Figur 15. Karta över läget på bostadsmarknaden för studenter i kommunerna i Västerbottens län.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Balans Åsele Vännäs Umeå Underskott Bjurholm Överskott Inte aktuellt Nordmaling Inget svar

40 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Många söker till högre utbildning Våren 2021 slogs ett nytt rekord i antal som anmält sig till högskoleutbildningar. Hela 407 000 personer har anmält sig till höstens utbildningar vilket är en ökning med 13 % jämfört med hösten 2019.40 Antalet förstahandssökande till program och kurser vid Umeå universitet ökade med 4,5 % år 2021 jämfört med år 2020.41 Umeå universitet uppger själva att pandemin är en förklaring till att fler söker sig till högre utbildning. Många av de program som kan genomföras på distans har ett ökat antal sökande och det är oklart hur det högre söktrycket kommer att påverka studenters möjligheter att hitta bostäder.

Förbättrade möjligheter för studenter att få bostad Sveriges förenade studentkårer (SFS) granskar varje år bostadssituationen för studenter inför terminsstart. I Västerbottens län ingår Skellefteå och Umeå kommun i granskningen.42

SFS gjorde hösten 2020 bedömningen att det i Skellefteå kommun både fanns tillräckligt med bostäder för studenter vid terminsstart och ett utbud av bostäder med rimliga hyror. I rapporten uppges att hyrorna ligger mellan 2 300-4 000 kronor i månaden för korridorsrum, delade lägenheter eller mindre lägenheter och cirka 5 000 kronor i månaden för större lägenheter.

Enligt SFS förbättrades studenternas bostadssituation i Umeå 2020. I rapporten framgår att det har tillkommit fler bostadsbolag och att antalet studentbostäder har ökat. SFS gjorde i 2020-års rapport bedömningen att alla nya studenter skulle kunna erbjudas en studentbostad antingen någon gång under höstterminen eller i slutet av terminen. I rapporten uppges att korridorsrum kostar cirka 2 800 kronor i månaden och att studentlägenheter ligger mellan 3 500-5 500 kronor i månaden beroende på hyresvärd och byggår. SFS gör även bedömningen att pandemin inte har påverkat bostadssituationen för studenter i Umeå i någon större utsträckning då universitetet har prioriterat att studenter ska kunna delta i utbildning på plats i den mån det är möjligt.

40 Universitets- och högskolerådet, pressmeddelande 2021-04-16, Rekordmånga anmälda till högskolan i höst. 41 https://www.umu.se/nyheter/allt-fler-soker-till-umea-universitet-i-forsta-hand_10359817/ 42 SFS (2020), Bostadssituationen för landets studenter.

41 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

3.4. Läget för äldre

Utbudet av särskilt boende I årets bostadsmarknadsenkät bedömer tolv kommuner att det råder balans på bostadsmarknaden vad gäller utbudet av särskilt boende för äldre. Det är en fler än förra året och andra året i rad som antalet kommuner som bedömer att det är balans ökar. I Sorsele och Vilhelmina har dock bedömningen gått från balans till underskott.

Under 2021 är det endast Vännäs kommun som bedömer att det kommer att påbörjas nybyggnation av särskilt boende för äldre då tio lägenheter bedöms tillkomma. Under 2022 bedömer Bjurholm att det kommer att påbörjas nybyggnation av 60 lägenheter och Umeå att det kommer att påbörjas nybyggnation av 120 lägenheter i särskilt boende.

Figur 16. Karta över utbudet av särskilt boende för äldre i kommunerna i Västerbottens län.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Åsele Vännäs Umeå Bjurholm Balans

Underskott Nordmaling

42 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Hög andel äldre i länet Västerbottens län har en högre andel äldre än riket som helhet, en andel som enligt SCB förväntas bli ännu större i framtiden, särskilt de över 80 år.43

Tabell 5. Andel av befolkingen i åldersgrupperna 65-79 år och 80 + år i kommunerna i Västerbottens län 2020 och 2031.

Andel 65- Andel 80 + Andel 65- Andel 80 + Kommun 79 år 2020 år 2020 79 år 2031 år 2031

Bjurholm 20,4 % 9,7 % 20,4 % 10,9 %

Dorotea 22,6 % 10,0 % 23,2 % 11,1 %

Lycksele 17,8 % 6,9 % 17,9 % 9,4 %

Malå 21,1 % 7,5 % 21,7 % 9,7 %

Nordmaling 20,7 % 7,7 % 19,3 % 10,7 %

Norsjö 21,3 % 7,7 % 21,2 % 9,4 %

Robertsfors 20,1 % 6,6 % 19,0 % 9,0 %

Skellefteå 17,7 % 6,4 % 17,5 % 9,0 %

Sorsele 20,3 % 9,3 % 24,1 % 9,4 %

Storuman 21,0 % 8,2 % 21,3 % 10,5 %

Umeå 12,7 % 4,2 % 12,3 % 6,6 %

Vilhelmina 19,7 % 7,5 % 21,1 % 9,9 %

Vindeln 20,1 % 7,5 % 18,9 % 9,5 %

Vännäs 15,5 % 6,1 % 14,9 % 8,5 %

Åsele 22,5% 8,7% 21,9% 11,5 %

43 SCB, folkmängd efter ålder och region 2020 och 2031. Befolkningsframskrivningen baseras på fruktsamhet, dödlighet och flyttmönster de senaste nio åren och antaganden om att utvecklingen fortsätter. Företagsetableringar eller annat som kan påverka utvecklingen fångas inte upp i framskrivningen.

43 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Fler kommuner har seniorbostäder och trygghetsbostäder Elva kommuner uppger i årets enkät att det finns seniorbostäder i kommunen. Det är två fler än föregående år. Sex av kommunerna bedömer att det finns ett tillräckligt antal seniorbostäder i kommunen. En kommun, Dorotea, bedömer att det finns fler seniorbostäder än vad som efterfrågas och sex kommuner att det finns för få seniorbostäder. Det är bara en kommun, Umeå, som bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av seniorbostäder under 2021. Ingen kommun bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av seniorbostäder under 2022.

Åtta kommuner uppger att det finns trygghetsbostäder i kommunen, det är fyra fler än föregående år. Fem kommuner bedömer att det finns ett tillräckligt antal trygghetsbostäder och sex kommuner att det finns för få. Det är endast en kommun, Norsjö som bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av trygghetsbostäder under 2021 och 2022.

Tre kommuner, Sorsele, Storuman och Åsele uppger att de har infört boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. Bjurholm, Dorotea och Lycksele uppger att det finns ett otillräckligt antal platser i biståndsbedömt trygghetsboende.

Fler platser i särskilt boende kommer behövas Enligt Socialstyrelsen så har cirka 36% av de över 80 år insatser enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst, särskilt boende eller korttidsboende. Av de som bodde i särskilt boende under 2019 var 66% kvinnor och 34% män. Både för de över 65 år och för de över 80 år så har andelen med beslut om särskilt boende minskat under 2010-talet, samtidigt som de som har kommunal hemsjukvård har ökat.44

Enligt de uppgifter som kommunerna har lämnat i bostadsmarknadsenkäten fanns det 2 966 platser i särskilt boende för äldre och 266 platser i korttidsboende för äldre i Västerbottens län 2020. Statistik från Socialstyrelsen visar att det i Västerbottens län fanns 770 personer mellan 65- 79 år och 2 734 personer över 80 år som bott i särskilt boende under 2020.45 Om Socialstyrelsens statistik kan antas ge en rättvisande bild över antalet boende innebär det att cirka 1,8 % av de mellan 65-79 år och cirka 17,7 % av de över 80 år i länet har bott i särskilt boende under 2020. En indikation om framtida behov av platser i särskilt boende kan fås genom att anta att andelen som har behov av det i dessa åldersgrupper kommer vara lika stor 2031 som 2020. Med utgångspunkt i SCB:s befolkningsframskrivning skulle det i så fall innebära att totalt cirka 4 600 personer kan ha behov av en plats i särskilt boende i Västerbottens län år 2031. Detta är endast en grov uppskattning men den visar att det är angeläget att kommunerna gör prognoser över framtida behov inom vård- och omsorg och planerar för åtgärder i god tid.

44 Socialstyrelsen, (2021), Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre. 45 Socialstyrelsen, personer 56-79 och 80+ år som bor i permanent särskilt boende 2020.

44 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Många äldre har låga inkomster Äldres inkomster sjunker med stigande ålder samtidigt som preferenser och behov förändras. Många kan därför ha svårt att lämna en bostad med relativt lägre boendekostnad för bostäder med bättre tillgänglighet som hyresrätter och senior- eller trygghetsbostäder.

En grupp som kan ha särskilt svårt att förändra sin boendesituation är de som har haft låg arbetsinkomst och vars pension helt eller delvis utgörs av garantipension.46 Av de som hade allmän pension i länet i februari 2021 fick cirka 16 000 personer garantipension. Av de som fick garantipension var nästan 83 % kvinnor, och av alla kvinnor som fick inkomstpension fick cirka 42 % garantipension. I februari 2021 fanns det 562 kvinnor och 140 män i länet som enbart hade garantipension. Medelbeloppet för kvinnor som fick garantipension var cirka 6 500 kronor och för män cirka 7 658 kronor.47

För personer över 65 år med låg pension finns möjlighet att ansöka om bostadstillägg. Det kan som mest uppgå till 6 540 kronor per månad och syftar till att bidra till en skälig levnadsnivå och bostadsstandard. Under 2020 betalades bostadstillägg ut till totalt 7 374 personer i Västerbotten. Antalet personer som fått bostadstillägg utbetalt någon gång under året har minskat med cirka 500 personer jämfört med 2016. Av de som fått bostadstillägg är de allra flesta kvinnor, nästan 76%. Den andelen har dock minskat något jämfört med 2016 då 79 % av de som beviljades bostadstillägg i länet var kvinnor.48

Äldre kan ha svårt att tillgodose sina bostadsbehov Sammanställning av forskning om äldres bostadsval och preferenser visar att de mest avgörande faktorerna när äldre flyttar är förändringar i hushållet som gör att man blir ensam, samt ökad ålder. När äldre flyttar är det vanligt att de flyttar till ett mindre boende, och då ofta till hyresrätt. Det stämmer i sin tur överens med äldres preferenser som ändras från sådant som förknippas med småhus som stor bostadsyta och trädgård, till preferenser som bättre stämmer överens med boende i hyresrätt, som mindre bostadsyta, bättre tillgänglighet, minskat ansvar för underhåll och balkong istället för trädgård.49 I en magisteruppsats där äldre i Sorsele, Storuman och Vilhelmina intervjuats om boendepreferenser framkommer att många saknar mötesplatser för samvaro och efterfrågar ett boende som kan erbjuda gemenskap.50

46 Den som är ensamstående och får mindre än 12 609 kr, eller den som är gift och får mindre än 11 224 kr i inkomstpension före skatt kan få garantipension. 47 Pensionsmyndigheten, antal personer med garantipension.samt medelbelopp. 48 Pensionsmyndigheten, antal personer som fått bostadstillägg 2016-2020. 49 Abramson (2015), Äldres bostadsval och preferenser - en sammanställning av aktuell forskning. 50 Scherbakova (2021), What do the elderly demand? A study of the living environment in Storuman-, Sorsele and Vilhelmina municipality.

45 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Senior- och trugghetsbostäder är boendeformer som skulle kunna möta dessa preferenser. Kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten visar att det i flera kommuner finns ett otillräckligt antal platser i dessa boendeformer. Givet marknadsförutsättningar och allmännyttans möjligheter till ny- och ombyggnation är det dock en svår uppgift för många kommuner att tillgodose de behov som finns. Det är en bild bekräftas i den magisteruppsats som nämns ovan där företrädare för kommunerna ger uttryck för att kostnaderna för renovering och ombyggnation är ett hinder för att skapa fler bostäder anpassade för äldre.51

Senior- och trygghetsbostäder som kan möjliggöra för fler äldre att bo i eget boende längre och som kan bli en kostnadsbesparande åtgärd för kommunerna riskerar därför att bli ett alternativ endast för kommuner som är intressanta för privata byggaktörer eller där allmännyttan har ekonomiska förutsättningar att bygga nytt eller bygga om. Då hyror i nyproduktion ofta är höga så riskerar det också att bli ett alternativ endast för äldre med god ekonomi. Det är därför angeläget att skapa mer jämlika förutsättningar för äldre att kunna efterfråga bostäder som passar deras behov och preferenser.

Foto: Mostphotos..

51 Scherbakova (2021), What do the elderly demand? A study of the living environment in Storuman-, Sorsele and Vilhelmina municipality.

46 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

3.5. Läget för personer med funktionsnedsättning Jämfört med föregående år är det i årets bostadsmarknadsenkät fler kommuner som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende. Av de kommuner som svarat bedömer 13 att det finns ett tillräckligt antal bostäder för denna grupp. Endast en kommun, Dorotea, uppger att det finns ett otillräckligt antal bostäder för denna grupp.

Vad gäller gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning svarar två kommuner att de saknar denna boendeform, elva kommuner att det råder balans och en, Dorotea, att det finns ett otillräckligt antal gruppbostäder. En kommun har inte svarat. Sammantaget är det fler kommuner än föregående år som uppger att det är balans och färre som uppger att det är ett underskott.

Vad gäller servicebostäder svarar sex kommuner att de saknar denna boendeform, sju kommuner att det råder balans och finns ett tillräckligt antal bostäder, och en kommun, Nordmaling, att det finns ett otillräckligt antal bostäder. En kommun har inte svarat. Nordmaling, Norsjö och Storuman som i förra årets enkät uppgav att denna boendeform saknas uppger nu att den finns. I Norsjö och Storuman bedöms det finnas ett tillräckligt antal servicebostäder och i Nordmaling ett otillräckligt antal. Total är det i år tre färre som uppger att det finns ett otillräckligt antal servicebostäder.

Figur 17. Karta över utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende i kommunerna i Västerbottens län.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Balans Åsele Vännäs Umeå Underskott Bjurholm Överskott Nordmaling Inget svar

47 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Personliga ombud vittnar om svårigheter att få bostad Personer som är över 18 år eller äldre, som har psykiska funktions- nedsättningar samt betydande svårigheter att utföra aktiviteter inom olika livsområden kan få stöd av ett personligt ombud. I den lägesrapport som Socialstyrelsen lämnade till regeringen i maj 2021 framkommer att de personliga ombuden vittnar om att det är svårt för denna grupp att få en bostad då de inte lever upp till ekonomiska krav som ställs. Det innebär att de riskerar hemlöshet och att de kan behöva flytta hem till, eller bo kvar hos, föräldrar vilket leder till ett ökat behov av anhörigstöd. De personliga ombuden vittnar vidare om att ovisshet kring boendesituationen leder till undergivenhet och ökad psykisk ohälsa.52

52 Socialstyrelsen (2021) - Lägesrapport om verksamhet med personliga ombud ((S2019/00151/FST))

48 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

3.6. Läget för nyanlända I årets enkät uppger nio kommuner att det råder balans avseende utbudet av bostäder för anvisade nyanlända personer. Det är en fler än föregående år och en stor förbättring jämfört med 2016, då alla kommuner utom en uppgav att det fanns ett underskott. Förändringen kan förklaras av att mottagandet idag är avsevärt lägre. Under 2017 anvisades 915 personer. Därefter har antalet sjunkit varje år och under 2021 ska 261 nyanlända anvisas till Västerbottens län.

Figur 18. Karta över utbudet av bostäder för anvisade nyanlända i kommunerna i Västerbottens län.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Åsele Vännäs Umeå Bjurholm Balans

Underskott Nordmaling Överskott

Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning Bosättningslagen, som denna lag kallas, syftar till att få till stånd en utjämning av fördelningen av nyanlända så att förutsättningarna för en snabb etablering förbättras. Alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunerna kan erbjuda nyanlända permanenta eller tillfälliga bostäder, i lagens förarbeten framgår dock att intentionen är att kommunerna bör erbjuda permanenta bostäder.

49 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Enligt bostadsmarknadsenkäten är den vanligaste orsaken till att det råder ett underskott av bostäder för nyanlända dels att det finns ett generellt underskott av bostäder och dels att det finns ett underskott av stora bostäder. Andra förklaringar är att det finns för få små bostäder, att hyresvärdar ställer för höga krav, inte godkänner försörjningsstöd som inkomst eller att de är obenägna att hyra ut till nyanlända. Umeå kommun uppger att de långa köerna för hyresbostäder leder till att även nyanlända som har egen försörjning har svårt att få hyreskontrakt.

Alla kommuner som har svarat på årets enkät uppger att de erbjuder nyanlända permanenta kontrakt eller tidsbegränsade kontrakt som kan följas av permanenta kontrakt. Det förekommer även att kommuner erbjuder tidsbegränsade kontrakt till dess att nyanlända på egen hand har etablerat sig på bostadsmarknaden i anvisningskommunen. Länets kommuner lever således upp till lagens intentioner, även om det inte alltid leder till ett permanent kontrakt för den nyanlände. Alla kommuner uppger att de antingen har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsbolaget eller med privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända. Flera kommuner uppger också att de vid behov tar kontakt med privata fastighetsägare. Det finns även kommuner som har egna bostadsrätter för uthyrning och som hyr av privatpersoner för att sedan hyra ut i andra hand till nyanlända.

När det gäller läget för självbosatta nyanlända är det i år fyra kommuner som uppger att det finns ett underskott av bostäder för denna grupp. Det är en fler än föregående år. En kommun, Malå, gör bostadsrelaterade insatser för självbosatta nyanlända.

50 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

3.7. Läget för personer utsatta för våld Att det finns möjlighet att förändra sin boendesituation är ofta avgörande för att den som är utsatt för våld ska kunna lämna en destruktiv eller våldsam relation. Svårigheter att förändra sin boendesituation kan få stora konsekvenser. Personer utsatta för våld i nära relation drabbas ofta av olika typer av ohälsa och sjukskrivningar vilket innebär att de kan ha begränsade möjligheter både att köpa en bostad genom att beviljas lån eller hyra en bostad då de kan ha svårt att uppfylla hyresvärdars inkomstkrav. Den våldsutsattas privatekonomi kan också vara kontrollerad av den våldsutövande partnern. Utsattheten för våld i nära relation är större för gruppen kvinnor än för gruppen män och ska därför behandlas som en jämställdhetsfråga. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är det sjätte delmålet i regeringens jämställdhetspolitisk och syftar till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Lägesbild för Västerbotten Det saknas idag en samlad bild av hur boendesituationen för våldsutsatta ser ut. Länsstyrelsen i Västerbotten har därför tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten genomfört en enkätundersökning riktad till kommunernas socialtjänster och kvinno- och tjejjourerna i de båda länen.

I Västerbottens län besvarades enkäten av socialtjänsterna i Bjurholm, Dorotea, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Umeå, Vilhelmina och Vindeln vilket motsvarar 66% av länets kommuner. Svaren ger därmed inte en heltäckande bild av läget i alla länets kommuner. Av kvinno- och tjejjourerna i länet besvarades enkäten av Guldstaden kvinnojour och Kvinno- och tjejjouren i Umeå vilket motsvarar 66% av kvinno- och tjejjourerna i länet.

I enkäten som skickades till kommunernas socialtjänster ställdes frågor både om våldsutsatta kvinnor och män för att kunna synliggöra skillnader mellan könen. I enkäten till såväl socialtjänster som kvinnojourer har frågor även ställts om hur situationen såg ut under 2019 för att kunna se om några förändringar har skett.

Placeringar och boendetid Sammanställningen av kommunernas svar visar att de under 2019 placerade totalt 24 kvinnor, 7 sekretesskyddade personer och 3 män utsatta för våld i nära relation i skyddat boende. Motsvarande siffror för samma kommuner under 2020 var 22 kvinnor, 11 sekretesskyddade personer och 7 män. Kvinnojourerna uppger i sin tur att de hade 24 kvinnor boende hos sig under 2019 och 23 under 2020. När det gäller medföljande barn uppger kommunerna att fyra kvinnor som placerades i skyddade boenden hade medföljande barn under 2019 och tre kvinnor under 2020. Kvinnojourerna uppger att de hade 16 barn boende hos dem 2019 och 22 barn under 2020.

51 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Den allra vanligaste placeringsformen som kommunerna använder för personer utsatta för våld i nära relation är skyddat boende som drivs av kvinnojour. Även skyddat boende i annan kommun är en placeringsform som flera använder. Andra lösningar som också används är skyddade boenden som drivs privat samt vandrarhem, campingstugor eller andra tillfälliga hyrda boenden. Det framkommer inte av enkätsvaren om det finns kommuner som har egna skyddade boenden.

Sammanställningen av kommunernas svar visar att den genomsnittliga placeringstiden för kvinnor i skyddade boenden var cirka 29 dagar under 2019 och cirka 25 dagar under 2020. Den längsta placeringen var 145 dagar under 2019 och 125 dagar under 2020. Kvinnojourernas svar visar istället att den genomsnittliga boendetiden ökade från cirka 55 dagar under 2019 till cirka 75 dagar under 2020. Den längsta boendetiden hos någon av de kvinnojourer som svarat var 222 dagar under 2019 och 281 dagar under 2020.

Svarsbortfallet gör att det är svårt att säga vilka förändringar som skett avseende antalet placeringar och boendetider i skyddade boenden mellan åren 2019 och 2020 på länsnivå. Enkätsvaren visar dock att det i de kommuner som besvarat enkäten har gjorts fler placeringar under 2020 jämfört med 2019. Värt att notera är också att det är fler män som placerats i skyddat boende under 2020 jämfört med 2019.

Kvinnor har nekats plats i skyddade boenden Båda kvinnojourerna som svarat på enkäten har under 2020 varit tvungna att neka plats till kvinnor i behov av skyddat boende. Anledningarna var dels att det inte funnits plats och dels att den med skyddsbehov hade missbruksproblematik. Denna erfarenhet delas även av kvinnojourerna i Norrbottens län. Då personer i behov av skyddat boende nekas plats är det angeläget att följa upp både hur det akuta behovet har lösts för de som inte kunnat tas emot. Skyddsbehovet kvarstår även om det inte finns plats och risken är att dessa tvingas gå tillbaka till eller vara kvar i en våldsam relation.

Många som bor i skyddat boende saknar biståndsbeslut Kvinnojourerna uppger att de har tagit emot boende som saknar biståndsbeslut. En av kvinnojourerna uppger att de flesta som bott hos dem saknat biståndsbeslut trots att de varit i kontakt med socialtjänsten både före och efter att de fått plats i skyddat boende. Även i Norrbottens län uppger kvinnojourerna att de har tagit emot kvinnor som saknat biståndsbeslut.

Det är viktigt att följa upp hur socialtjänsten bedömer skyddsbehovet och vilka kriterier de har för att erbjuda den som är utsatt för våld plats på skyddat boende. Det bör också följas upp hur stor den grupp är som har sökt men inte fått stöd av socialtjänsten och varför de inte har kunnat få hjälp att få plats i skyddade boenden. Det finns också anledning att följa upp om vissa valt att inte söka stöd hos socialtjänsten för att istället ordna boende på egen hand och varför de i så fall valt att göra det.

52 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Samverkan innebär behov av rutiner Sju av de kommuner som svarat på enkäten uppger att de samarbetar med andra kommuner för att kunna erbjuda boende till personer utsatta för våld i nära relationer. Vissa har ett etablerat samarbete medan andra tar kontakt vid behov. En kommun svarar att det är svårt att samverka om den som behöver hjälp att hitta boende har skyddad identitet. Det krävs då att den mottagande kommunen aktivt medverkar till att hitta nytt boende vilket sällan ingår i rutinerna för socialtjänsternas handläggning. Detta försvårar hanteringen och gör att vistelsen på skyddat boende förlängs i väntan på att en långsiktig boendelösning kan ordnas. En kommun uppger att de har ett avtal med det kommunala bostadsbolaget om att få tillgång till lägenheter som kan fördelas via förtur.

Enligt kommunernas svar var det under 2020 ett ärende som rörde en kvinna utsatt för våld i nära relation som fördes över till en annan kommun, och ett ärende där en kvinna fördes över från en annan kommun. Kvinnojourerna uppger att de tog emot tre kvinnor och fyra barn från andra kommuner än den där de bedriver sin verksamhet under 2020.

Trots att det enligt enkätsvaren är ovanligt att fall förs över till andra kommuner så är det vanligaste svaret i enkäten att kvinnor utsatta för våld i nära relation flyttar till ett eget boende i annan kommun efter att placering i skyddat boende har avslutats. Det förekommer också att kvinnor återgår till tidigare boende. Det framgår inte hur boende i andra kommuner har ordnats men enkätsvaren visar att det kan finnas behov av tydligare rutiner för detta. Det är angeläget för att undvika att våldsutsatta blir kvar i skyddade boenden längre än nödvändigt, särskilt i mindre kommuner där det på grund av hotbild kan vara svårt för den som är våldsutsatt att bo kvar Svårigheter att hitta boenden i andra kommuner kan också vara ett hinder för att kunna ordna långsiktiga boendelösningar.

Förturer underlättar långsiktiga boendelösningar Hård konkurrens, hög efterfrågan och lång kötid för att få bostäder försvårar enligt enkätsvaren möjligheterna att hitta långsiktiga boendelösningar. Många som är utsatta för våld i nära relation har dålig ekonomi vilket gör att de kan ha svårt att uppfylla de inkomstkrav som många hyresvärdar har. Många har också skyddade personuppgifter som gör det svårt att anmäla sig som sökande hos bostadsbolag. Svårigheter som innebär att kvinnor riskerar att bli kvar i en våldsam relation.

Kvinnojourerna bedömer att det är svårt att hitta långsiktiga boendelösningar men att det underlättas om kvinnorna har kontakt med socialtjänsten. Flera som flyttat från kvinnojourerna har dock ordnat nytt boende själva eller med stöd från jouren. Även kvinnojourerna i Norrbottens län uppger att det är vanligt att den våldsutsatta ordnar boende på egen hand. Kvinnojourerna påpekar dock att detta är förknippat med risker då det har inneburit att våldsutsatta har exponerat sig på publika forum när de sökt bostäder.

53 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Kvinnojourerna uppger att fler bostäder förmedlade via förtur och hjälp med att hantera skulder skulle påverka möjligheterna att ordna långsiktiga boendelösningar. Sju av kommunerna som besvarat enkäten uppger att de tillämpar förtur till bostäder för personer utsatta för våld i nära relation. Samtidigt vittnar kvinnojourernas svar om att många som har behov av förtur inte tycks få det. Det kan därför finnas anledning för kommunerna att se över hur systemet med förturer fungerar och vilka kriterier som används för att bevilja det. Det kan också finnas anledning att se över samverkan med de allmännyttiga bostadsbolagen för att kunna förmedla fler bostäder genom förtur.

För att underlätta för fler att kunna få en långsiktig boendelösning kan kommunerna föra dialog med såväl allmännyttiga som privata bostadsbolag om att sänka kraven på bostadssökande. Om inte förtur används kan kommunerna använda sig av sociala kontrakt eller hyresgarantier i högre utsträckning än idag för att fler ska kunna få en långsiktig boendelösning.

Svårt att säga hur coronapandemin har påverkat Utifrån enkäten är det svårt att dra slutsatser om coronapandemin har fått konsekvenser när det gäller hur många som haft behov av skyddat boende. De flesta socialtjänster svarar att de inte har upplevt några förändringar, en har sett tendenser till att fler behöver hjälp och en uppger att de tror att effekterna av pandemin kommer att märkas först efter att restriktionerna har hävts. En konsekvens som uppges av en av kvinnojourerna är att det har funnits begränsningar i antalet personer som kunnat tas emot på grund av pandemin.

Länsstyrelserna ska kartlägga kommunernas insatser Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer med eller utan barn att ordna stadigvarande boende. Länsstyrelsen i Västerbotten kommer att samordna länsstyrelsernas arbete med uppdraget och göra en nationell återrapportering av resultatet av kartläggningarna i de olika länen.

I uppdraget, som ska redovisas i mars 2022, ingår att: • kartlägga kommuners insatser för att hjälpa våldsutsatta personer med eller utan barn att ordna stadigvarande boende efter vistelse i skyddat boende eller annat tillfälligt boende • kartlägga kommuners insatser för att möjliggöra för våldsutsatta personer att bo kvar i den egna bostaden genom att den som utsatt närstående för våld flyttar • kartlägga vilka hinder som finns för kommuner att erbjuda hjälp med att ordna stadigvarande boende för våldsutsatta personer, och sprida goda exempel som identifieras till andra kommuner.

54 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

3.8. Personer som inte kan tillgodose sina behov på ordinarie bostadsmarknad

Kommunernas arbete med att förebygga vräkningar I bostadsmarknadsenkäten uppger alla kommuner utom Robertsfors, Sorsele, Storuman och Åsele att de arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder både för barnfamiljer och övriga.

Det vanligaste kommunerna gör för att förebygga vräkningar är att föra dialog med hyresvärdar samt ge råd och stöd till den som riskerar att bli vräkt. Umeå kommun bedriver samverkan med flera olika aktörer som Kronofogden, Svenska kyrkan, bostadsbolag, psykiatrimottagning och Stadsmissionen för att få de olika aktörerna att samarbeta för att motverka vräkningar. Socialtjänsten vid Umeå kommun får också information från bostadsbolag när någon riskerar vräkning så att de kan erbjuda råd och stöd.

Skuldsatta och vräkningar Antalet skuldsatta hos Kronofogden i Västerbottens län har under det senaste året ökat något, från 5723 personer till 5759 personer. Det är männen som står för ökningen då antalet skuldsatta kvinnor har minskat. Samtidigt har skuldbeloppet i Västerbottens län ökat med cirka 4,3 % mellan år 2019 och 2020 vilket är mer än mellan år 2018 och år 2019 då skuldbeloppet ökade med 0,3 %. I riket som helhet har skuldbeloppet ökat med 5,6 % mellan 2019 och 2020.53

År 2020 verkställdes 43 avhysningar i Västerbottens län vilket är fler än under 2018 då 28 avhysningar verkställdes, men färre än 2019 då 46 avhysningar verkställdes.54 I förra årets bostadsmarknadsanalys framfördes att det finns en risk att antalet skuldsatta och antalet avhysningar skulle öka som en följd av coronapandemin. Att skuldbeloppet ökat i såväl riket som i Västerbottens län skulle kunna förklaras av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Dessa effekter går ännu inte att se på antalet skuldsatta och antalet avhysningar. Det är dock möjligt att effekterna kommer att visa sig först under kommande år.

53 Kronofogdemyndigheten, antal skuldsatta samt skuldbelopp. 54 Kronofogdemyndigheten, genomförda vräkningar.

55 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Länsstyrelsens arbete med vräkningsförebyggande insatser Länsstyrelserna fick i 2020 års regleringsbrev i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelserna har haft varierande resurser att arbeta med uppdraget och Coronapandemin har för många länsstyrelser inneburit att planerade aktiviteter har skjutits på framtiden då omprioriteringar har varit nödvändiga.

Nationell samverkan Länsstyrelserna har haft en aktiv nationell samverkan och en kontinuerlig dialog om uppdraget vid handläggarträffar och seminarium. Samverkan och erfarenhetsutbyte har också skett externt tillsammans med Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen, Boverket, Finansdepartementet och Sveriges Allmännytta samt internt inom länsstyrelserna mellan olika sakområden.

Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram ett filmat utbildningspaket där arbetet har samordnats av Expertgruppen för Bostadsförsörjning inom länsstyrelsernas samhällsbyggnadsnätverk. Utbildningspaketet ska fungera som ett stöd till kommuner, fastighetsägare och kronoinspektörer i deras vräkningsförebyggande arbete och bidra till både kunskapsuppbyggnad och praktiskt stöd.

Regionala aktiviteter Flera länsstyrelser har arrangerat digitala seminarier och konferenser med innehåll som berör vräkningsförebyggande arbete, hemlöshet, barnperspektiv och former för lokal samverkan.

Länsstyrelsen Västerbotten har tidigare tillsammans med länsstyrelserna i Norrbotten och Västernorrland och Kronofogdemyndigheten tagit fram ett metodstöd för vräkningsförebyggande arbete. Metodstödet uppdaterades 2020 för att stärka barnperspektivet.55 Som en del i genomförandet av regleringsbrevsuppdraget planerar Länsstyrelsen i Västerbotten och Norrbotten att under hösten 2021 genomföra ett digitalt seminarium om vräkningsförebyggande arbete riktat till kommuner och bostadsbolag i de båda länen.

55 Länsstyrelsen Västerbotten m.fl. (2020), Hemma! – Ett metodstöd för vräkningsförebyggande arbete.

56 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Att förebygga vräkningar kräver kontinuerligt samarbete De flesta kommuner arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder. Det visar både kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten och erfarenheterna från den dialog som många länsstyrelser har fört med kommunerna inom ramen för regleringsbrevsuppdraget. Vissa kommuner uppger att de inte arbetar vräkningsförebyggande eller uppsökande men de har upparbetade rutiner när barn riskerar att drabbas. Centralt blir därför också att definiera vad som är förebyggande åtgärder, när är åtgärden proaktiv och när är den aktiv? Länsstyrelsernas erfarenheter är att det inte alltid finns en tydlig gräns och att det hos vissa kommuner finns ett behov av att både definiera det vräkningsförebyggande arbetet och precisera hur det ser ut.

Utifrån genomförda aktiviteter och samverkan med berörda aktörer och myndigheter vill länsstyrelserna lyfta fram följande iakttagelser och utmaningar.

Tidig dialog är centralt Tidig dialog med hyresgäster som har en sen hyresinbetalning, hyresskulder eller riskerar att stå inför en vräkning är centralt för en bra samverkan och ett förebyggande arbete. Detta kan innefatta både kontakt via brev eller telefon men också hembesök. Även budget- och skuldrådgivningen är en viktig aktör för hjälp och stöd.

Samarbete med fastighetsägare – en förutsättning för ett bra arbete En majoritet av kommunerna uppger att det finns en upparbetad och aktiv samverkan med de kommunala bostadsbolagen. Vissa kommuner har kontinuerliga samverkansmöten mellan socialtjänst och det kommunala bostadsbolaget. Däremot svarar många att det är svårare att få till samverkan med privata fastighetsägare. Bättre samverkan med privata fastighetsägare är av stor vikt i det vräkningsförebyggande arbetet.

En Väg In För att underlätta den tidiga dialogen och samverkan är det viktigt att det finns personer som har ett mandat och en roll som innefattar en tydlig länk mellan hyresvärd och socialtjänst. Vissa kommuner har särskilda boendekoordinatorer som fungerar som en ”spindel i nätet” för att underlätta den tidiga kontakten.

Tydliga rutiner med barnperspektiv Länsstyrelserna upplever att det vräkningsförebyggande arbetet i många kommuner är väldigt personberoende. Det betyder att det ofta tappar fart när medarbetare som har byggt upp rutiner slutar. Därför är det av stor vikt att det finns tydliga rutiner för det vräkningsförebyggande arbetet. Rutinerna bör ha ett barnperspektiv med tydliga åtgärder om barnfamiljer riskerar att vräkas.

57 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Information till hyresgäster – en möjlighet att förhindra framtida problem Flera fastighetsägare och kommuner har ett aktivt boendestöds- och informationsarbete för de hyresgäster som behöver det. I detta ingår bland annat att informera om vad som händer vid sen hyresinbetalning och hur de kan kontakta hyresvärden om problem uppstår.

Resurser påverkar arbetet Flera kommuner uppger att resursfrågan är central för att kunna arbeta med det förebyggande arbetet. Saknas resurser så blir både det proaktiva uppsökande arbetet och det vräkningsförebyggande arbetet som endast gäller vuxna hushåll lidande eftersom barnfamiljer prioriteras.

Aktiv medverkan påverkar behovet av vräkningsförebyggande arbete Några kommuner anger att det uppstår en problematisk situation när andra kommuner medverkar till att särskilt utsatta hushåll bosätter sig i kommunen, det som också kallas social dumpning eller social export. Detta påverkas också av det i samma kommuner finns undermåliga fastigheter i vilka dessa hushåll ofta hamnar. Sammantaget skapar det ett ökat behov av vräkningsförebyggande åtgärder och ett aktivt arbete från socialtjänstens sida i kommuner där resurserna och möjligheterna att arbeta med detta är begränsade.

Olovlig andrahandsuthyrning försvårar uppföljning Den ansträngda bostadsmarknaden med underskott av bostäder i flertalet kommuner har medfört ett ökat antal hushåll som bor olovligen i andra eller tredje hand. För socialtjänsten är det ibland svårt att veta vilka som bor i bostaden och det kan uppstå en situation där den som står på kontraktet inte vet om att de som bor i lägenheten riskerar att vräkas. Det innebär också att det finns barn som drabbas av vräkning men som inte syns i statistiken.

Svår avvägning vid information till barn När barnfamiljer riskeras att vräkas eller står inför en stundande vräkning uppger vissa företrädare från socialtjänsten att det är svårt att göra rätt avvägning vad gäller information till barnen. Ibland kan information som handlar om att de kommer att tvingas flytta från sitt hem eller att de snabbt måste plocka ihop sina saker göra mer skada än nytta för barnen. Avvägningen mellan att ge barnen den information de har rätt till men samtidigt inte förvärra barnens situation upplevs som svår.

Föräldrars eget ansvar är en viktig utgångspunkt Flera kommuner och fastighetsägare påpekar att föräldrar har ett ansvar att undvika att vräkningar uppstår. Här uppger flera kommuner att det finns möjlighet till samtalsstöd och hjälp för att undvika vräkning, men att individens egna vilja/ovilja att ta emot hjälp också är central. Det är dock viktigt att kommunerna säkerställer att alla vet att dessa möjligheter finns.

58 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Barn som utvisas särskilt utsatta Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en bostad. Erfarenheter från kommunernas arbete visar att det har funnits fall där det har saknats stöd från Migrationsverket och polisen när barn som ska utvisas har vräkts. Det har inneburit att hushåll vräks men sedan inte har någonstans att bo i väntan på utvisning. Hanteringen av detta har inneburit att vissa aktörer tar på sig ett personligt ansvar där exempelvis Kronofogdens personal skjutsar personer till andra orter för tillfälliga boenden. Här behövs ett mer strukturerat arbetssätt och tydliga rutiner för att undvika bristfälliga och för barnen särskilt påfrestande lösningar.

ETT METODSTÖD FÖR VRÄKNINGS- FÖREBYGGANDE ARBETE hemma!

BETE MEL AR LA M N A T S R T E T L E Ä

N

•

S

S N

T E

Y

D

R

G

E

O L

F S

E

O

R

N

O

O C R H K

Foto: Mostphotos.

59 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Hemlöshet och sociala kontrakt Enligt Socialstyrelsen är personer som hyr en lägenhet i andra hand av kommunen i en situation av hemlöshet. Alla kommuner i länet utom Sorsele uppger att de efter biståndsbeslut hyr ut lägenheter i andra hand till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Hur många som har fått ett boende denna väg råder det dock osäkerhet kring då flera kommuner inte har lämnat dessa uppgifter i årets bostadsmarknadsenkät. Så har det även varit tidigare år vilket gör att det svårt att följa utvecklingen över tid.

Tio av länets 15 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsbolaget för att få fram bostäder som sedan kan hyras ut i andra hand, fyra kommuner har också ett sådant samarbete med privata hyresvärdar. Fem kommuner direktäger bostäder som kan användas både för dem som är berättigade till en bostad enligt socialtjänstlagen och de som inte är det.

Några uppgifter om hur många som är akut hemlösa, som bor på institution eller som har ett eget ordnat kortsiktigt boende finns inte. Det är därför svårt att ge en rättvisande bild av omfattningen av hemlösheten i länet och vilken karaktär den har. När Socialstyrelsen gjorde en kartläggning 2017 var den vanligaste hemlöshetssituationen i Sverige att bo i någon form av långsiktig boendelösning. Denna kartläggning omfattade en enskild vecka 2017 och ger endast en ögonblicksbild. Det finns således behov av bättre och mer aktuella underlag för att kunna bilda sig en uppfattning av hemlöshetens utbredning och karaktär i både länet och landet.

Olika situationer av hemlöshet1 • akut hemlöshet hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller skyddat boende. • institutionsvistelse och stödboende så som kriminalvårdsanstalt, HVB-hem, familjehem eller stödboende som drivs av socialtjänst eller hälso- och sjukvården. • långsiktig boendelösning som försökslägenhet, träningslägenhet eller socialt kontrakt. • eget ordnat kortsiktigt boende så som inneboende hos släkt eller vänner eller tillfälligt andrahandskontrakt.

1 Socialstyrelsen (2017), Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär.

60 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

De flesta kommunerna i länet uppger att de arbetar för att motverka hemlöshet. Det görs oftast genom uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar genom rådgivning eller särskilda insatser, eller genom uthyrning av lägenheter i andra hand. Det finns också kommuner som har överenskommelser med privata fastighetsägare om att sänka kraven på den bostadssökande och godkänna försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst. En kommun ställer också ut hyresgarantier som ett sätt att motverka hemlöshet.

Förturer I bostadsmarknadsenkäten är det endast fyra kommuner som uppger att det går att ansöka om förtur i det allmännyttiga bostadsföretagets kö. Samtidigt uppger sju kommuner i enkätundersökningen om våldsutsattas boendesituation att de använt förturer för denna grupp. Att det är så pass få kommuner som använder förtur kan bero på att kön till de allmännyttiga bostäderna i flera kommuner inte är särskilt lång varför det kan vara möjligt att få tag i en bostad relativt enkelt även utan förtur.

Flera kommuner uppger att de hjälper de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden eller som har behov att förändra sin boendesituation på annat sätt. Det görs bland annat genom överenskommelser med allmännyttan om att en viss del av beståndet får hyras av kommunen som i sin tur hyr ut i andra hand (se föregående avsnitt). Huruvida detta ska betraktas som förtur är dock osäkert då det inte framgår om andrahandskontrakten övergår till förstahandskontrakt.

Det vanligaste är att anvisade nyanlända personer får förtur. Förturer har även lämnats till hemlösa, personer i behov av skyddat boende och våldsutsatta kvinnor, personer som av ekonomiska skäl behöver flytta till en billigare bostad och personer som av medicinska och sociala skäl behöver en annan boendelösning. Det har även förekommit att personer som fått arbete i en kommun och hushåll som på grund av separation behöver en ny bostad fått förtur.

Förturer skulle kunna användas för att hjälpa fler hushåll som exempelvis ofrivilligt hemmaboende vuxna eller de som trångbodda och har svårt att flytta till ett större boende. Det är dock upp till kommunerna, och de kommunala bostadsbolagen, att besluta om hur de väljer att använda förturer för att tillgodose de behov som finns.

Förtur Förturer används för att hjälpa dem som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden eller påverka sin boendesituation och innebär att ett hushåll ges företräde till förstahandskontrakt utifrån olika kriterier.

61 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Hyresgarantier används i liten utsträckning I Västerbottens län är det bara fyra kommuner som uppger att de ställer ut kommunala hyresgarantier, Lycksele, Nordmaling, Skellefteå och Sorsele. De flesta kommuner som inte använder hyresgarantier uppger att frågan inte har varit aktuell för övervägande. Umeå kommun uppger att användning av hyresgarantier ska utredas och Storuman att det blir en för administrativt betungande uppgift. Vindelns kommun uppger att målgruppen för hyresgarantier inte finns i kommunen eller att de bedöms kunna lösa situationen med egen borgensman.

De kommuner som ställer ut hyresgarantier uppger att de har kunnat hjälpa personer med betalningsanmärkningar, skulder, personer som har låg inkomst i förhållande till hyresvärdens krav och personer som har misskött sig i tidigare boende.

I den pågående utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning som ska redovisas i november 2021 ska systemet med hyresgarantier analyseras utifrån om det är ändamålsenligt och effektivt som stöd för de som söker bostad.56

Hyresgaranti Hyresgaranti innebär att en kommun gör ett borgensåtagande för att garantera en hyresgästs skyldighet att betala hyran. Det kan exempelvis vara aktuellt för den som har en tillfällig anställning eller en betalningsanmärkning och därför kan ha svårt att uppfylla de inkomstkrav som många hyresvärdar har. Om kommunen lämnar hyresgaranti har de möjlighet att få ett statligt bidrag om 5000 kr enligt förordning (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier. För att kommunen ska kunna få bidrag ska hyresgarantin lämnas till personer eller hushåll som har ekonomiska förutsättningar att kunna betala hyran utan stöd enligt socialtjänstlagen.

56 Dir 2020:53.- En socialt hållbar bostadsförsörjning.

62 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Få kommuner lämnar bidrag för boendekostnader I Västerbottens län är det endast Umeå kommun som har använt sig av möjligheten att lämna ekonomiskt stöd till enskilda hushåll för att minska deras kostnader för att inneha en permanentbostad eller skaffa en permanentbostad. Detta genom ett kommunalt bostadstillägg för att subventionera hyra i särskilt boende, servicebostäder och gruppbostäder. Möjligen är detta en outnyttjad möjlighet som kommunerna skulle kunna använda sig av i större utsträckning för att stödja personer som inte kan tillgodose sina bostadsbehov på egen hand och på marknadens villkor.

Ekonomiskt stöd till enskilda hushåll Enligt 2 kapitlet 6 § i lag (2009:47) om särskilda kommunala befogenheter har kommunerna möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till enskilda hushåll för att minska deras kostnader för att inneha en permanentbostad eller skaffa en permanentbostad. Det kan exempelvis göras genom kommunalt bostadsbidrag eller bostadstillägg eller genom kommunal borgen för nybyggnad av bostäder.

63 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Social dumpning Statskontoret fick under 2020 i uppdrag av regeringen att kartlägga aktiv medverkan till bosättning i annan kommun, det som också kommit att kallas för social dumpning eller social export. Detta fenomen har uppmärksammats de senaste åren och innebär att en kommun genom sitt agerande får en person med försörjningsstöd att flytta till en annan kommun utan att personen själv har uttryckt en tydlig vilja att flytta. De som utsätts för detta befinner sig i en socialt eller ekonomiskt utsatt situation. Statskontoret lyfter i sin kartläggning fram nyanlända, personer med missbruk eller andra sociala problem, strukturellt hemlösa och personer i behov av skyddat boende som utsätts för detta.57

Enligt Statskontoret kan det vara svårt att slå fast när en person utsätts för aktiv medverkan till bosättning i en annan kommun. Detta eftersom ett beslut att flytta alltid fattas av den enskilde och inte kan vara tvingande. Dock kan kommuner agera på sätt som gör att den enskilde upplever att den är tvungen att flytta. Det kan bland annat handla om att en kommun kräver att en person söker bostad utanför kommunen för att beviljas försörjningsstöd, att kommuner hjälper en person med flyttkostnader och hyra i den nya kommunen, eller att kommuner genom bostadsrådgivning hjälper en person att hitta en bostad i en annan kommun.

Statskontorets kartläggning visar att 63 % av landets kommuner har tagit emot nya invånare som fått hjälp av socialtjänsten i sin tidigare hemkommun att ordna ett boende i den nya kommunen. Den visar också att det är vanligare att kommuner med låg skattekraft, högre arbetslöshet än genomsnittet och som uppger att de har balans eller överskott av bostäder i kommunen tar emot nya invånare som fått hjälp av socialtjänsten att ordna boende i den nya kommunen.

Uppgifterna ovan kommer från en enkät som Statskontoret genomfört. I Västerbottens län var det många kommuner som inte besvarade enkäten varför det är svårt att dra slutsatser om hur vanligt förekommande aktiv bosättning är i länet. Av de som besvarade enkäten uppgav fyra kommuner att de tagit emot nya invånare som fått hjälp av socialtjänsten i sin tidigare hemkommun att ordna bostad i den nya kommunen. Utifrån vad som framkommit i Statskontorets kartläggning skulle dock flera av länets kommuner kunna vara sådana till vilka andra kommuner hjälper personer att flytta då flera har både lägre skattekraft än genomsnittet och bedömder att det är balans på bostadsmarknadne eller att det finns ett överskott av bostäder.

57 Statskontoret, 2020, Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun – en kartläggning.

64 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

4. Kommunernas arbete med bostadsförsörjning

Staten och kommunerna har olika uppgifter inom det bostadspolitiska området. Staten kan genom att se till att rättsliga och finansiella instrument finns tillgängliga både bidra till att det byggs bostäder och att fler kan efterfråga bostäder. Kommunerna ansvarar för att planera för och genomföra olika bostadsförsörjningsåtgärder.

Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen regleras i huvudsak i tre lagar: lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (bostadsförsörjningslagen), socialtjänstlagen (2001:453) och lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen). Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunerna planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen genomförs. Socialtjänstlagen och bosättningslagen innebär att kommunen har ansvar för att äldre och nyanlända erbjuds boendelösningar. Socialtjänstlagen innebär att kommunen kan ge bistånd, till exempel genom att erbjuda boendelösningar, till den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt.

4.1. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod men om förutsättningarna förändras kan det behöva ske oftare än så. Riktlinjerna ska finnas i ett separat dokument eftersom de ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset i 2 kap 3 § 5 plan- och bygglagen; hur bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ska främjas. Länsstyrelsen ska i bostadsmarknadsanalysen redovisa hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

Riktlinjerna visar vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet, hur de planerar för nya bostäder och hur bostadsbehoven för olika grupper ska tillgodoses. Aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen ger förutsättningar för framförhållning både när det gäller bostadsbyggande och andra insatser och åtgärder kopplade till bostadsförsörjningen.

När kommunerna tar fram riktlinjer ska de samråda med berörda kommuner och ge Länsstyrelsen, regionen och övriga regionala organ möjlighet att yttra sig.

65 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Många kommuner saknar aktuella riktlinjer I bostadsmarknadsenkäten anger 13 kommuner att kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Åtta av dessa har antagit riktlinjer före pågående mandatperiod (2018-2022). Under 2020 antog Dorotea, Malå, Skellefteå och Sorsele riktlinjer för bostadsförsörjningen. Åsele och Vilhelmina kommun saknar i dagsläget antagna riktlinjer. En kommun uppger att riktlinjerna finns i kommunens översiktsplan vilket innebär att de inte uppfyller kraven enligt bostadsförsörjningslagen och plan- och bygglagen. Sammantaget är det tio kommuner som inte uppfyller de krav som finns i lagen och som därmed har behov av att anta nya riktlinjer.

Figur 19. Karta som visar när kommunerna i Västerbottens län antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen.

Sorsele

Malå Storuman

Norsjö Skellefteå

Vilhelmina Lycksele

Vindeln Robertsfors

Dorotea Åsele Vännäs Umeå Antagna denna Bjurholm mandatperiod Antagna före mandatperioden 2018 Nordmaling

Har ej antagit riktlinjer

Boverkets handbok Boverket har under 2020 förnyat webbhandboken om planering för bostadsförsörjning. Webbhandboken ger vägledning till kommunerna i arbetet med att upprätta riktlinjer för bostadsförsörjning med exempel på hur man kan gå till väga och tips på underlag för kommunens analyser.

66 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Riktlinjerna skiljer sig åt mellan kommunerna Förutsättningarna på bostadsmarknaden ser olika ut i länets kommuner, liksom möjligheterna att arbeta med riktlinjer för bostadsförsörjningen. De riktlinjer som kommunerna har antagit ser olika ut. Det gäller både inriktningen på mål, insatser och åtgärder, och de analyser som ska ligga till grund för riktlinjerna. Kvantitativa mål för byggande är vanligare i stora kommuner. Exempelvis har Umeå kommun som mål att ”Så länge det råder bostadsbrist i Umeå ska kommunen genom god mark- respektive detaljplaneberedskap ge förutsättningar för att det färdigställs minst 2 000 bostäder per år”. Mindre kommuner utformar vanligtvis mer kvalitativa mål som ”Stora möjligheter till aktiv fritid ska finnas med i allt planeringsarbete med att skapa attraktiva och goda livsvillkor” och ”Trygga miljöer och säkra trafiklösningar ska eftersträvas”. Flera kommuner, där marknadsförutsättningar för nyproduktion är sämre, har formulerat mål och planerade insatser som rör upprättande och användande av LIS-planer för att stimulera nyproduktion av småhus. I de flesta riktlinjerna finns en tydlig koppling mellan mål och planerade insatser, men i flera kommuner behövs tydligare kopplingar mellan planerade insatser och målen för att de ska kunna följas upp och användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. De brister som finns i kommunernas riktlinjer rör till största del analyser av bostadsbehovet för särskilda grupper. Även analyserna av marknadsförutsättningar och demografi är i många fall bristfälliga, och i vissa fall saknas helt analys som grund för riktlinjerna.

Under 2020 har, som nämns ovan, flera kommuner antagit nya riktlinjer. Länsstyrelsen noterar att flera av de kommuner som gjort detta inte har gett Länsstyrelsen möjlighet att yttra sig över riktlinjerna innan de har antagits. I några fall saknas även de analyser som riktlinjerna ska grundas på. Med anledning av att det nu är många kommuner som behöver anta nya riktlinjer och att det kan bli en förändring av bostadsförsörjningslagen ser Länsstyrelsen anledning att kommande år föra dialog med och stödja kommunerna i deras arbete med att planera för bostadsförsörjningen och ta fram riktlinjer.

67 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

4.2. Samverkan om bostadsförsörjningen Liksom föregående år så svarar alla kommuner i årets bostadsmarknadsenkät att det sker intern samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen i planeringen för bostadsförsörjningen. Det vanligaste är att samverkan sker mellan kommunstyrelser samhällsbyggnads- eller miljö- och byggförvaltningar, socialtjänster och allmännyttan. Umeå kommun uppger också att de samverkar med kvinnojouren. Det vanligaste tycks således vara att samverkan sker för att få fram bostäder till de som inte kan tillgodose sina behov på ordinarie marknad, till nyanlända eller till de som är i behov av skyddat boende.

Endast Malå och Norsjö uppger att de samverkar med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen. De uppger att de samverkar med Lycksele, Sorsele, Skellefteå och Arvidsjaur. Malå kommun uppger att samverkan framförallt rör samråd i olika nätverk när det gäller tekniska lösningar och upphandling och Norsjö att de samverkar genom samråd.

Flera kommuner uppger också att de samverkar med andra aktörer kring bostadsförsörjningen. Lycksele och Malå kommun uppger att de samverkar med Länsstyrelsen och regionen. Skellefteå, Vindeln och Vännäs kommun samverkar med byggaktörer och entreprenörer samt privata hyresvärdar och fastighetsföretag.

Många av länets mindre kommuner står inför liknande utmaningar när det kommer till bostadsförsörjning men har samtidigt små resurser att ägna åt planeringen för bostadsförsörjningen. Det kan därför finnas många fördelar med att somordna resurser vid framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjning och de underlag och analyser som ska ligga till grund för kommunernas mål och insatser för bostadsförsörjningen. Att det nu görs stora investeringar i länet som förväntas ge positiva effekter på arbetsmarknaden gör att det de närmaste åren kan finnas än starkare skäl att samverka kring bostadsförsörjningen så att fler kommuner kan dra nytta av den positiva utvecklingen.

68 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

4.3. Allmännyttan I alla länets kommuner finns det allmännyttiga bostadsbolag i någon form. Dessa har en stark ställning på bostadsmarknaden och ska enligt lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag förvalta lägenheter som upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

I länet som helhet ägs och förvaltas 29 % av alla bostäder i flerbostadshus av allmännyttiga bolag. Flera kommuner har en ännu högre andel, i exempelvis Bjurholm, Malå och Dorotea är minst 80 % av bostäderna i flerbostadshusbeståndet i allmännyttans ägo. I Umeå och Skellefteå är andelen lägre, 27 % respektive 23 %. Allmännyttan äger och förvaltar även specialbostäder. I länet som helhet ägs 54 % av beståndet av specialbostäder av allmännyttiga bostadsbolag och i flera kommuner är andelen ännu högre. I Bjurholm, Norsjö och Malå äger allmännyttan över 80 % av specialbostäderna. I Dorotea kommun äger allmännyttan 117 av 122 specialbostäder, dvs. 96 %.

I nio av länets kommuner har ingen förändring skett avseende antalet bostäder i allmännyttans bestånd mellan åren 2019 och 2020. Endast i Umeå har antalet allmännyttiga bostäder i flerbostadshus minskat mellan 2019 och 2020. Trots relativt stora försäljningar av allmännyttiga bostäder i Umeå och Skellefteå är det enbart i Umeå som allmännyttans bostäder i flerbostadshus har minskat i absoluta tal de senaste fem åren. Som andel av bostadsbeståndet är dock läget i princip oförändrat. I några av länets befolkningsmässigt små kommuner där det allmännyttiga bostadsbolaget har tillfört bostäder genom nyproduktion har allmännyttans andel av bostadsbeståndet ökat, exempelvis i Vännäs där allmännyttan ökat sin andel av lägenheter i flerbostadshus från 22 % till 28 % mellan åren 2016 och 2020.

Allmännyttan har en viktig roll att spela för bostadsförsörjningen och för att kunna tillhandahålla bostäder för grupper som har svårt att tillgodose sina behov på bostadsmarknaden. Flera kommuner uppger i årets bostadsmarknadsenkät att de samarbetar med allmännyttan för att få fram bostäder till de som inte godkänns som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden och en hög andel av de som bor i allmännyttiga bostäder utgörs av hushåll med låga inkomster.

Flera av de ägardirektiv för de allmännyttiga bolagen som länets kommuner har antagit innehåller också sociala målformuleringar. Till exempel anger Norsjö kommun att bolaget ska ha skäliga hyresnivåer och erbjuda bostäder som är tillgängliga för alla oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund. Även Umeå kommuns allmännytta ska enligt ägardirektiven bidra till att det finns tillgång till en variation av bostäder beträffande boendekostnader och hyresnivåer samt motverka segregation. I Lycksele kommuns ägardirektiv anges att bolaget ska ta ett

69 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

socialt ansvar. I Nordmalings kommuns ägardirektiv anges att bolaget ska medverka till att skapa social gemenskap och ökad integration. I Skellefteå kommuns ägardirektiv står uttryckligen att bolaget ska bidra till att lösa socialförvaltningens behov och förmedling av bostäder. I Vilhelmina regleras att bolaget ska underlätta för unga att etablera sig på bostadsmarknaden genom ungdomshyror. Vännäs kommun har som mål att bolaget ska erbjuda bostäder till utsatta grupper.

4.4. Kommunernas översiktsplanering Översiktsplanen utgör ett viktigt instrument för att kunna realisera kommunens bostadspolitiska ambitioner så som de kommer till uttryck i riktlinjerna för bostadsförsörjningen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa sin syn på hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Det ska även framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder och utveckla bostadsbeståndet, såväl det befintliga som det som ännu inte har byggts. Detta kan göras genom att peka ut lämpliga områden för framtida bostadsbebyggelse, men också genom att formulera mål och riktlinjer kring hur bebyggelsen ska utvecklas och utformas i syfte att åstadkomma en god bebyggd miljö. Översiktsplanen kan sedan fungera som stöd och ge riktning för efterföljande planering och kommunens strategiska markpolitik.

Översiktsplanarbetet i Västerbottens län Sedan kravet på att redovisa hur bostadsbehovet ska tillgodoses i översiktsplanen infördes i plan- och bygglagen 2014 har sju av länets kommuner antagit en ny kommuntäckande översiktsplan eller fördjupad översiktsplan för kommunens centrala delar. I Skellefteå har en fördjupad översiktsplan för kommunens centrala delar tagits fram, dock ingen kommunövergripande översiktsplan. Arbete med att ta fram nya planer pågår i ytterligare tre kommuner. Planeringstrenden är positiv och takten på kommunernas översiktsplanearbete har ökat betydligt de två senaste mandatperioderna.

Ytterligare vägledning och kompetenshöjande insatser behövs när det gäller hur bostadsfrågan kan integreras i översiktsplanearbetet och hur kopplingen till kommunens riktlinjer kan bli tydligare. Bland de översiktsplaner som har antagits efter att den nya lagstiftningen trädde i kraft är bostadsförsörjningsfrågan fortfarande relativt sparsamt behandlad. Det gäller särskilt de kommuner som fortfarande saknar riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunerna kan av den anledningen ha mer begränsade förutsättningar och underlag som kan användas för att lyfta relevanta frågor kopplat till bostadsförsörjning i översiktsplaneringen. Även andra faktorer som vilken typ av bostadsutmaningar kommunen står inför, vilka lösningar som anses relevanta samt kommunens planeringsresurser och kompetens gällande bostadsförsörjning påverkar på vilket sätt frågan hanteras i översiktsplanen.

70 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Figur 20. Karta som visar översiktsplaneläget i kommunerna i Västerbottens län.

Sorsele

Malå Storuman Mandatperiod

Norsjö 2018-2022 Skellefteå 2014-2018 2010-2014

Vilhelmina Lycksele 2006-2010 1998-2002 Vindeln Robertsfors Planarbete pågår

Dorotea Åsele Vännäs Umeå Bjurholm

Nordmaling

4.5. Kommunernas markpolitik Att äga mark i goda lägen är ett viktigt verktyg för kommuner som vill föra en aktiv bostadspolitik. Genom markanvisningsavtal kan kommunerna ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller bostädernas upplåtelseform och storlek. Kommunen kan även styra mot ekonomiskt överkomliga bostäder eller få tillgång till bostäder för kommunal förmedling.

Enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten från 2019 äger alla kommuner i länet mark som är lämplig för bostadsbyggande och sju kommuner planerade då att köpa ytterligare mark för bostadsbyggande. Frågor om kommunens markinnehav fanns inte med i årets enkät. Åsele, Vännäs och Nordmalings kommuner uppger dock i årets enkät att det finns brist på detaljplanerad mark för bostäder vilket begränsar byggandet.

71 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

5. Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningen

Länsstyrelsens olika uppdrag regleras bland annat i länsstyrelseinstruktionen. I instruktionen anges att länsstyrelsen ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Ansvaret för att verka för att behovet av bostäder tillgodoses ligger på hela länsstyrelsen men hanteras främst genom medverkan i kommuneras fysiska planering, handläggning av investeringsstöd och medverkan vid framtagande av kommunala riktlinjer enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

5.1. Medverkan i kommunala planprocesser Länsstyrelsen ger kommunerna råd och stöd om tillämpningen av plan- och bygglagen och lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt tillhandahåller planeringsunderlag och vägleder kommunerna i den fysiska planeringen och bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska se till att de statliga intressena tas tillvara och samordnas, och har en viktig roll att bevaka och ha en helhetssyn när det gäller mellankommunala och regionala frågor. Utöver detta har länsstyrelsen tillsyn över detaljplaner och kan i vissa fall överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan. Länsstyrelsen ska också ge byggnadsnämnderna råd och stöd i deras arbete med lovgivning och tillsyn. Länsstyrelsen har också som ambition att genom återkommande träffar med kommunerna få tillfälle att både informera om pågående uppdrag, ändringar i lagstiftning, ge vägledning och råd samt diskutera aktuella frågor som rör planering och bostadsförsörjning.

För att underlätta kommunernas arbete med att aktualitetspröva översiktsplanen och ta fram nya planer har Länsstyrelsen Västerbotten sammanställt relevant planeringsunderlag och vägledning på Länsstyrelsens webbplats . Underlaget innehåller information om hur statliga och allmänna intressen och bostadsförsörjningsfrågor kan hanteras i översiktsplanen.

5.2. Handläggning av investeringsstöd Länsstyrelsen handlägger och beslutar om statligt investeringsstöd till hyres- och studentbostäder samt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre (se kapitel 2). Länsstyrelsen handlägger också stöd till solceller, lagring av egenproducerad elenergi samt bidrag till radon i småhus.

72 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

5.3. Övriga insatser kopplat till bostadsförsörjning I figuren på nästa sida visar årshjulet hur länsstyrelserna arbetar med bostadsförsörjning. Utöver de återkommande insatser som visas i årshjulet finns vanligtvis uppdrag som rör bostadsförsörjning i länsstyrelsernas regleringsbrev.

Under 2019 hade länsstyrelserna i uppdrag att redovisa hur de har verkat för att behovet av bostäder tillgodoses, vad det strategiska arbetet bidragit till och vilka utmaningar som finns. Redovisningen av uppdraget gjordes i årsredovisningen 2019. Länsstyrelsen konstaterade bland annat att rådgivningen och vägledningen i tidiga skeden har identifierat målkonflikter som kunde utgjort hinder för en effektiv planprocess, vilket har medfört en ökad tydlighet och förutsägbarhet i planarbetet. Arbetet med att utveckla länsstyrelsens interna samverkan har förbättrat möjligheterna att lämna mer utförliga yttranden över översikts-, detalj-, och infrastrukturplaner.

I regleringsbrevet för 2020 och 2021 har länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelsen Västerbotten har tillsammans med länsstyrelserna i Norrbotten och Västernorrland och Kronofogden reviderat det metodstöd om vräkningsförebyggande arbete som togs fram 2018. Revideringen har bland annat gjorts i syfte att bredda målgruppen till att omfatta även socialtjänstens och budget- och skuldrådgivarnas arbete samt att tydligare visa på barnperspektivet i det vräkningsförebyggande arbetet. Som nämns i kapitel 3 planerar Länsstyrelsen Västerbotten att tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten genomföra ett digitalt seminarie om vräkningsförebyggande arbete riktat till socialtjänster och bostadsbolag under hösten 2021.

Varje år samlar Länsstyrelsen också in och kvalitetssäkrar kommunernas svar i Bostadsmarknadsenkäten. Länsstyrelsen sammanställer också de kommunala allmännyttiga bostadsbolagens värdeöverföringar för föregående räkenskapsår och bedömer hur de värdeöverföringar som gjorts förhåller sig till lagen (2010:8799) om allmännyttiga kommunala bostadsbolag.

Därutöver pågår fortlöpande arbete med kommunbesök, remisser, nätverksträffar, seminariearrangemang samt externa och interna samverkansprojekt. Länsstyrelserna kan också få särskilda uppdrag direkt från ansvarigt departement.

73 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Figur 21. Bild som beskriver länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning under ett år.

Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning

Regleringsbrev med uppdrag

ADSENKÄTEN - A RKN rbet SMA et p AD ågå Handläggardagar ST r d BO ec em två dagar samarbete ER JA b EMB NUA e EC RI r- mellan länsstyrelserna D fe b och Boverket ru Länsstyrelsernas a r R FE i Två dagar i november E B kvalitetssäkring av B R M U E A Bostadsmarknadsenkäten V Kontinuerligt arbete R O I N löpande under hela året klar vecka 8

B O • Länsstyrelseinstruktionen §5 "I sin verksamhet S T verka för att behovet av bostäder tillgodoses” A

R D E S Handläggardagar M B • Råd och stöd för kommunerna i deras arbete med M A O A två dagar R T bostadsförsörjningen och riktlinjer för bostads- S R K K samarbete mellan

O försörjningen (tidiga dialoger, seminarier etc). N

A länsstyrelserna och

1 oktober D

• Yttrande över kommunernas förslag till riktlinjer S Boverket Allmännyttans A

för bostadsförsörjningen N

värdeöverföringar A Två dagar mars/april

L R

• Remisser från regeringskansliet, myndigheter m.fl. Y

A E

lämnas till Boverket S

P B

E r

R

N

e

M • Samverkan med myndigheter, regionala aktörer,

I

E b

L

-

T

o

t

P kommuner och byggföretag A

k

E r

S b o

-

e

i • Intern samverkan, bland annat med social

t

n

e

Boverkets återkoppling u

j

hållbarhet, internremisser, översiktsplanering m.m. p

r å

å

Bostadsmarknadsenkäten g g å

å

r

M

I

p

m

T A

t S

J

a

e U

r t

G

s

e

- U

b

j A

u r

n A

i

-

R

A

J

G

U

I

N L

U

N I J I

R

Ö

F

R

E

V Plan- och bostadsdagar Ö

E

D

R

Ä

V

S

N

A T A Två dagar slutet av maj T L Y L M N Ä N

15 juni Bostadsmarknadsanalysen lämnas in till Boverket

74 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

6. Referenser

Statistik Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i april 2021.

Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 18-24 år januari 2020 - april 2021.

Försäkringskassan, bostadsbidrag till unga och barnfamiljer.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Antal personer som fått arbetslöshetsersättning.

Kronofogdemyndigheten, antal skuldsatta samt skuldbelopp.

Kronofogdemyndigheten, genomförda vräkningar.

Pensionsmyndigheten, antal personer med garantipension.samt medelbelopp.

Pensionsmyndigheten, antal personer som fått bostadstillägg 2016-2020.

SCB, (2021), Statistiskt meddelande, arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15-74 år, AKU 2020.

SCB, antal fritidshus efter region och år.

SCB, antal lägenheter efter region, hustyp, upplåtelseform och byggnadsår

SCB ,antal påbörjade lägenheter i nybyggda hus under 1-4:e kvartalet 2019 och 2020.

SCB, antal påbörjade lägenheter i nybyggda hus under 1:a kvartalet 2021

SCB, andel av befolkningen 20-64 år som försörjs med sociala ersättningar och bidrag efter region och månad.

SCB, flyttningar efter region och år.

SCB, folkmängd och födda och döda efter region och år.

SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, upplåtelseform och år.

75 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

SCB, köpeskilling för fritidshus, medelvärde i tkr efter region och år.

SCB, köpeskilling för småhus, medelvärde i tkr efter region och år.

SCB, hyra i hyreslägenhet efter region och år.

SCB, påbörjade lägenheter i nybyggda hus efter region och år.

Socialstyrelsen, personer 56-79 och 80+ år som bor i permanent särskilt boende 2020.

Svensk mäklarstatistik, bostadsrättspriser i kr/m2

Offentligt tryck Dir 2020:53.- En socialt hållbar bostadsförsörjning

Dir 2020:125.- Förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden.

Ds 2021:2 – Ett bättre underlag för att bedöma bostadsbristen.

SOU 2021:50 - Fri hyressättning vid nyproduktion

Övriga referenser Abramson, Marianne (2015), Äldres bostadsval och preferenser - en sammanställning av aktuell forskning.

Boverket (2020), Mått på bostadsbristen - förslag på hur återkommande beräkningar ska utföras.

Grander, Martin, Rasmusson, Markus, Salonen, Tapio (2019), Flyttkedjor - En litteraturöversikt om befintlig forskning om bostadsflyttkedjor.

Länsstyrelsen Västerbotten, Länstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Norrbotten, Kronofogdemyndigheten (2020), Hemma! – Ett metodstöd för vräkningsförebyggande arbete.

Ramboll (2021) Scenarioanalys av framtida samhällsutveckling i Skellefteå kommun.

Riksbanken (2021), Fördjupning – snabbt stigande bostadspriser trots coronakris.

Scherbakova, Victoria (2021), What do the elderly demand? A study of the living environment in Storuman-, Sorsele and Vilhelmina municipality, magister thesis, Umeå univeristet.

76 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Socialstyrelsen, (2021), Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre.

Socialstyrelsen (2017), Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär.

Socialstyrelsen (2021) - Lägesrapport om verksamhet med personliga ombud ((S2019/00151/FST))

Statskontoret, (2020), Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun – en kartläggning.

Umeå kommun (2020), Befolkningsprognos – Umeå kommun 2020-2031.

Umeå Universitet (2021-04-20), Allt fler söker till Umeå Universitet i första hand, https://www.umu.se/nyheter/allt-fler-soker-till-umea-universitet-i- forsta-hand_10359817/

Universitets- och högskolerådet (2021), pressmeddelande 2021-04-16, Rekordmånga anmälda till högskolan i höst

77 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

78 Länsstyrelsen Västerbotten

Storgatan 71 B, 901 86 Umeå www.lansstyrelsen.se/vasterbotten [email protected] 010-225 40 00