Bostadsmarknadsanalys För Västerbottens Län 2021 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Bostadsmarknadsanalys För Västerbottens Län 2021 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Titel: Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten 2021 Redaktörer: Ida Backe, Sandra Bingebo, Anton Brännvall, Nina Sandvik, Johanna Wadstein Text: Länsstyrelsen Västerbotten Bild omslag: Malåbostaden AB Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå Telefon: 010-225 40 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Diarienummer: 405-6214-2021 2 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Förord Länsstyrelsen har i uppdrag att årligen analysera bostadsmarknaden i Västerbottens län, hur kommunerna och länsstyrelsen lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen samt hur planeringen för bostadsförsörjningen samordnas inom och mellan kommuner och regionalt. I denna rapport redovisar Länsstyrelsen i Västerbotten detta uppdrag. Trots att ekonomin vände nedåt i svallvågorna av coronapandemin har efterfrågan på bostäder varit hög i delar av länet och bostadspriserna har fortsatt stiga. Däremot har takten i bostadsbyggandet mattats av för andra året i rad. Detta i ett läge när fler bostäder är en av de viktigaste pusselbitarna för att de investeringar som görs i norra Sverige ska komma länet till del. Nu pågår en intensiv planering, förväntningarna på byggandet stiger och det finns gott hopp om både en högre byggtakt och inflyttning till länet kommande år. En utblick över länet visar att förutsättningarna på bostadsmarknaden ser olika ut. Bostadsbyggande har i huvudsak skett i Umeå under 2000-talet, men på senare år har allt fler byggkranar börjat synas även i Skellefteå. På andra håll befinner sig många kommuner i ett läge där det är svårt att finansiera nyproduktion. Samtidigt syns en trend med hemarbete och ”hemestrande” som kan få fler att överväga boende i mindre tätorter och på landsbygden, vilket skulle kunna bidra till förändrade marknadsförutsättningar. Bostadsförsörjning är dock mer än bara byggande. Bostadsbrist slår ojämlikt och många befinner sig i en osäker situation på bostadsmarknaden. I årets rapport uppmärksammas särskilt situationen för våldsutsatta. Den undersökning som genomförts visar att det förekommer att kvinnor nekats plats i skyddade boenden och att det kan vara svårt att ordna långsiktiga boendelösningar. Länsstyrelsen fortsätter följa utvecklingen och fick den 10 juni ett nationellt uppdrag att samordna en kartläggning av kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende. Denna rapport redovisas till Boverket men riktar sig även till kommuner, byggaktörer och andra som är intresserade av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet. Vår förhoppning är att den ska bidra till en fortsatt diskussion om hur vi kan få en fungerande bostadsförsörjning för alla. Helene Hellmark Knutsson Landshövding i Västerbottens län A BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Innehåll Sammanfattning 1 1. Läget i länet 3 1.1. Stora investeringar görs i länet 3 1.2. Lägre andel arbetslösa i Västerbotten än i andra län 3 1.3. Befolkningsutvecklingen i länet 6 2. Bostadsmarknaden i Västerbottens län 8 2.1. Splittrat läge på bostadsmarknaden 8 2.2. Är pandemin början på ett paradigmskifte? 9 2.3. Kommunernas bedömning av läget 10 2.4. Bostadsbyggandet i länet 14 2.5. Bostadsbeståndet i Västerbottens län 26 2.6. Utvecklingen av priser och hyror 28 3. Läget för olika grupper 34 3.1. Beräkning av bostadsbristen 34 3.2. Läget för ungdomar 38 3.3. Läget för studenter 40 3.4. Läget för äldre 42 3.5. Läget för personer med funktionsnedsättning 47 3.6. Läget för nyanlända 49 3.7. Läget för personer utsatta för våld 51 3.8. Personer som inte kan tillgodose sina behov på ordinarie bostadsmarknad 55 4. Kommunernas arbete med bostadsförsörjning 65 4.1. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen 65 4.2. Samverkan om bostadsförsörjningen 68 4.3. Allmännyttan 69 4.4. Kommunernas översiktsplanering 70 4.5. Kommunernas markpolitik 71 5. Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningen 72 5.1. Medverkan i kommunala planprocesser 72 5.2. Handläggning av investeringsstöd 72 5.3. Övriga insatser kopplat till bostadsförsörjning 73 6. Referenser 75 B BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Sammanfattning När coronapandemin drabbade länet, Sverige och världen höjdes varningsflaggor för att hög arbetslöshet och sjunkande bostadspriser skulle kunna följa i dess spår. De värsta farhågorna tycks dock inte ha infriats. Västerbottens län har klarat sig relativt bra sett till hur arbetslösheten har utvecklats och bostadspriserna har fortsatt att stiga. Nu står länet inför ett läge där näringslivet gör stora investeringar vilket förväntas påverka såväl arbets- som bostadsmarknaden under lång tid framöver. Det innebär att kommunerna, tillsammans med andra aktörer, behöver arbeta hårt för att få fram bostäder för de som vill flytta till länet de kommande åren. I årets bostadsmarknadsenkät är det sex kommuner som bedömer att det finns ett underskott av bostäder i kommunen. Därmed bryts den trend som pågått sedan 2016 där antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott har minskat för varje år. Samtidigt är det en majoritet av länets kommuner som bedömer att det är balans eller att det finns ett överskott av bostäder. Bostadsmarknaden ser således olika ut beroende på var i länet du befinner dig. Det gäller även bostadsbyggandet, 86 % av alla lägenheter som byggts under 2000-talet finns i Umeå kommun, 8 % i Skellefteå kommun och 2 % i Vännäs kommun. En stor del av nyproduktionen utgörs av hyresrätter men det har även byggts en relativt stor andel bostadsrätter de senaste åren. Under 2020 sjönk dock antalet nybyggda bostäder i länet för andra året i rad vilket framförallt berodde på en lägre byggtakt i Umeå kommun. De kommande åren förväntas dock byggtakten öka. Precis som tidigare år är det framförallt i Umeå, men även i Skellefteå som nybyggnation väntas ske. I Skellefteå bedömer kommunen att det kommer att påbörjas lika många lägenheter under 2021 och 2022 som det har byggts i kommunen de senaste 20 åren. Bostadspriserna i länet har fortsatt att stiga. Skellefteå kommun fortsätter att sticka ut med stora prisökningar på såväl bostadsrätter som småhus. I Umeå kommun är bostadsmarknaden fortsatt stark och där har framförallt priset på bostadsrätter ökat. Även i flera andra kommuner stiger priserna på småhus, men på vissa håll är både priser högre och prisökningar större på fritidshus. I de flesta av länets kommuner tillkommer få lägenheter genom ny- eller ombyggnation då låga priser, svag andrahandsmarknad och vikande befolkningsunderlag gör att det är svårt att få låna till bostadsbyggande. Investeringsstödet för hyresbostäder har dock bidragit till att det har byggts nytt även i kommuner med en svag bostadsmarknad. 1 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Bostadsförsörjning är dock mer än bara byggande och det är en utmaning att säkerställa att det finns bostäder som kan efterfrågas även av grupper med särskilda behov eller låga inkomster. Kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät visar att det är få som använder sig av hyresgarantier eller lämnar ekonomiskt stöd till hushåll för att minska deras boendekostnader. Svaren visar också att det finns ett underskott av bostäder för ungdomar i sex av länets kommuner. Kommunernas bedömningar visar dock att läget har förbättrats både för ungdomar, studenter, och personer med funktionsnedsättning jämfört med förra året. När det gäller utbudet av särskilt boende för äldre uppger i år i tolv kommuner att det råder balans vilket är en stor förbättring jämfört med 2016. Samtidigt svarar flera kommuner att det finns ett otillräckligt antal platser i senior- och trygghetsboenden. Boendeformer för vilka behov och efterfrågan kan komma att öka i takt med att länets befolkning blir allt äldre. I årets bostadsmarknadsanalys uppmärksammas särskilt situationen på bostadsmarknaden för våldsutsatta personer. Den undersökning som genomförts visar att det förekommit att kvinnor nekats plats på skyddade boenden, att många ordnat plats utan biståndsbeslut från socialtjänsten och att det är en utmaning att ordna långsiktiga boendelösningar för den som är utsatt för våld. Fler förturer lyfts fram som något som skulle underlätta för att ordna långsiktiga boendelösningar för fler. Det är angeläget att fortsätta följa utvecklingen för våldsutsatta. Länsstyrelsen Västerbotten har fått i uppdrag att samordna en nationell kartläggning av kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende som ska redovisas i mars 2022. Kommunerna ska genom riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Flera kommuner saknar dock aktuella riktlinjer. I alla kommuner sker intern samverkan i planeringen för bostadsförsörjningen. Samverkan rör framförallt bostäder för de som inte kan tillgodose sina behov på ordinarie bostadsmarknad. Det är mer ovanligt att samverkan sker mellan kommuner men flera samverkar med andra aktörer, så som privata hyresvärdar och byggaktörer. Många av länets kommuner behöver anta nya riktlinjer för bostadsförsörjningen samtidigt som resurserna för att arbeta med det kan vara begränsade. Det kan därför finnas goda skäl att samverka, framförallt i arbetet med de analyser som ska tas fram som underlag till riktlinjerna. 2 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN 1. Läget i länet 1.1. Stora investeringar görs i länet De kommande åren förväntas näringslivet göra stora investeringar i norra Sverige samtidigt som planeringen av Norrbotniabanan från Umeå
Recommended publications
  • Kollektivtrafikplan 2018 – 2020”
    Kollektivtrafikplan 2018 - 2020 Västerbottens läns landsting Innehållsförteckning 1 Bakgrund ............................................................................................................................ 1 2 Samverkan under planeringsarbetet ................................................................................ 2 3 Samordning av särskild och allmän kollektivtrafik .......................................................... 3 4 Nuläge ................................................................................................................................ 5 4.1 Befolkning och boendestruktur ................................................................................. 5 4.2 Arbetsplatsstruktur och kompetensförsörjning ......................................................... 5 4.3 Samhällsservice .......................................................................................................... 7 4.4 Kollektivtrafik ............................................................................................................. 7 4.4.1 Busstrafik ............................................................................................................ 9 4.4.2 Tågtrafik.............................................................................................................. 9 5 Trafikpolitisk vision, prioriteringar och mål ................................................................... 11 5.1 Vision .......................................................................................................................
    [Show full text]
  • Draft Joint Report on Facilitating Mobile Connectivity in 'Challenge Areas'
    BoR (17) 185 Draft BEREC and RSPG joint report on Facilitating mobile connectivity in “challenge areas” 31 October, 2017 BoR (17) 185 Contents Introduction ........................................................................................................................................... 2 1. Indoor coverage ............................................................................................................................ 3 1.1. Indoor coverage issues........................................................................................................... 3 1.2. Studies and measurements to have a better understanding of indoor mobile coverage ....... 5 1.3. Deployment of dedicated indoor solutions to address indoor coverage ................................. 7 1.3.1. Wi-Fi ............................................................................................................................. 7 1.3.2. Repeaters ..................................................................................................................... 8 1.3.3. Smallcells and Femtocells ............................................................................................ 9 1.3.4. Distributed Antenna Systems ..................................................................................... 10 1.3.5. Construction regulation .............................................................................................. 11 1.3.6. Private GSM/LTE networks .......................................................................................
    [Show full text]
  • Ancestor Tables
    Swedish American Genealogist Volume 10 Number 4 Article 9 12-1-1990 Ancestor Tables Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1990) "Ancestor Tables," Swedish American Genealogist: Vol. 10 : No. 4 , Article 9. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol10/iss4/9 This Article is brought to you for free and open access by the Swenson Swedish Immigration Research Center at Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. (ISSN 0275-9314) Swedis•h American Genealo ist A journal devoted to Swedish American biography, genealogy and personal history CONTENTS Repositories of Scandinavian-American Materials: A Partial Directory 162 Swedes in the Naturalization Index - A Sampling 170 John Root Once More 178 A Swedish Bible Inscription 185 When Andrew Jackson Helped a Swedish(?) Tailor 186 Brodd-Jonas and Brodd-Marta: Two Bishop Hill Colonists Identified 188 Charles XII in America 190 Ancestor Tables 191 Genealogical Queries 194 What Happened to John Asplund's New Collections? 201 Index of Personal Names 203 Index of Place Names 219 Index of Ships' Names 224 Vol. X December 1990 No. 4 1 l • • ,-1. 1I Swedish America~ Genealogist Copyright © 1990 Swedish American Genealogist P.O. Box 2186 Winter Park. FL 32790 Tel. (407) 647-4292 (ISSN 0275-9314) Editor and Publisher Ni ls William Olsson, Ph.D .. F.A.S.G. I Contributing Editors Glen E. Brolander, Augustana College, Rock Is land, IL I l Peter Stebbins Craig, J .D.
    [Show full text]
  • Spatial Planning for Sustainable Rural Municipalities
    6SDWLDOSODQQLQJIRU VXVWDLQDEOHUXUDOPXQLFLSDOLWLHV :KHQWKHRU\DQGSUDFWLFHPHHW &DPLOOD7KHOOEUR Faculty of Forest Sciences Department of Forest Resource Management Umeå 'RFWRUDOWKHVLV 6ZHGLVK8QLYHUVLW\RI $JULFXOWXUDO6FLHQFHV 8PHn $FWD8QLYHUVLWDWLVDJULFXOWXUDH6XHFLDH &RYHULOOXVWUDWLRQ “Basic components for successful spatial planning” (Camilla Thellbro). 3KRWRV LQFOXGHG LQ the illustration: “Vilhelmina municipality in a landscape perspective” (Vilhelmina Municipality) and “Sharing and producing knowledge for spatial planning” (Therese Bjärstig). ,661 ,6%1 SULQWYHUVLRQ ,6%1 HOHFWURQLFYHUVLRQ &DPLOOD7KHOOEUR8PHn 3ULQW5HSUR8SSVDOD 6SDWLDOSODQQLQJIRUVXVWDLQDEOHUXUDO PXQLFLSDOLWLHV :KHQ WKHRU\ DQGSUDFWLFH PHHW $EVWUDFW /RFDOQDWXUDOUHVRXUFHV /15V DUHHVVHQWLDOIRUWKHVRFLRHFRQRP\RIUXUDOVRFLHWLHV 7KH8QLWHG 1ations (UN) Agenda 21 and “Our Common Future” state that lRFDOVSDWLDOSODQQLQJLVFHQWUDOIRU WKH SURVSHFW RI EDODQFLQJ HFRORJLFDO VRFLDO DQG HFRQRPLF VXVWDLQDEOH GHYHORSPHQW 6X' 6WDNHKROGHUSDUWLFLSDWLRQLQVSDWLDOSODQQLQJHQKDQFHVDFFHSWDQFHDQGLPSURYHVSUHFRQGLWLRQVIRU VXFFHVVIXOSODQQLQJRXWFRPHV&RQVHTXHQWO\ LWLVLPSRUWDQWWRLQFUHDVHNQRZOHGJHDERXW/15V DQGWKHXVHRIWKHPDQGWRLQWHJUDWHVXFKNQRZOHGJHLQORFDOVSDWLDOSDUWLFLSDWRU\SODQQLQJZLWKD ODQGVFDSH SHUVSHFWLYH 7KHVH RSHQLQJ VWDWHPHQWV DSSO\ WR 6ZHGLVK ERUHDO PXQLFLSDOLWLHV DQG GHVFULEHWKHLQWHQWLRQVRI6ZHGLVKPXQLFLSDOFRPSUHKHQVLYHSODQQLQJ 0&3 7KHSXUSRVHRIWKLV ZRUN ZDV WR H[DPLQH DQG DQDO\]H WKH SUHFRQGLWLRQV IRU LQWHJUDWLQJ0&3ZLWKDODQGVFDSH SHUVSHFWLYHLQUXUDOPXQLFLSDOLWLHV 7KHWKHVLVLVEDVHGRQFDVHVWXGLHVLQ6ZHGLVKUXUDOPXQLFLSDOFRQWH[WVUHSRUWHGLQILYHSDSHUV
    [Show full text]
  • Idrotten I Norsjö
    IDROTTENBARNENSÖKAFLERUTVECKLA, AKTIVITETERIDROTTSLIG –RÄTT VERKSAMHETENFÖRBÄTTRA, – MÅNGFALDEN– FLER SUND STÄRKAUTÖVARE UNDER IDROTT ÅRET FOKUSOMRÅDENIDROTTEN – IDROTTEN I NORSJÖ KOMMUNFAKTA NORSJÖ 20% I Norsjö bor 845 personer Befolkning: 4 125 i åldern 7-25 år, vilket Idrottsföreningar: 18 Utbildningsverksamhet i idrottsföreningar: 11 motsvarar ca 20 % av Idrotter: 15 befolkningen. Sektioner: 20 215 kr/barn 304 kr/barn 2016 fick idrottsföreningarna statligt LOK-stöd med 181 978 kr 15/5 37/15 Det är 215 kr per barn 19/8 209/159 i ”LOK-ålder”. Sorsele Storuman Rikssnittet är 304 kr/barn 36/19 Norsjö Sverige Malå 31/12 Norsjö Vilhelmina Skellefteå 14 116 deltagartillfällen per år innebär i snitt Lycksele 21/9 39/22 39 barn i aktivitet varje dag Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm 1 162 timmar SISU-verksamhet 54/23 Umeå 17 min/inv 330/139 Nordmaling Vilket motsvarar: 10 min/inv 17 minuter per Norsjöbo 17min. 20/8 14/2 27/10 35/14 Rikssnittet är 10 minuter/invånare 64 timmar per idrottsförening Norsjö Sverige Första siffran är antalet föreningar som finns i varje kommun och andra siffran visar hur många av dessa SISU har haft utbildningsverksamhet i. 17 600 kr i etableringsstöd för integration i Norsjö. 1 förening har fått stöd. Sorsele 1811 kr 2013-2016 fick Sföreningarnatoruman Bland annat användes stödet till: Malå • Energiåtgärd Norsjö Ridklubb 900 kr 1 052 668 kri Idrottslyft, vilketNorsjö motsvarar (78 000 kr) Vilhelmina Skellefteå Lycksele 1 246 krper Norsjöbo 7-25 år. Snitt i Västerbotten 900 kr. Vindeln Robertsfors Norsjö Västerbotten Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm Umeå Nordmaling 59 % Medlemmar 41 % 68 % LOK-stöd 32 % 2016 var 1 717 personer medlemmar i idrottsföreningar i Norsjö.
    [Show full text]
  • Idrotten I Nordmaling
    IDROTTENBARNENSÖKAFLERUTVECKLA, AKTIVITETERIDROTTSLIG –RÄTT VERKSAMHETENFÖRBÄTTRA, – MÅNGFALDEN– FLER SUND STÄRKAUTÖVARE UNDER IDROTT ÅRET FOKUSOMRÅDENIDROTTEN – IDROTTEN I NORDMALING KOMMUNFAKTA NORDMALING 2 I Nordmaling bor 0% Befolkning: 7 132 1 392 personer i åldern Idrottsföreningar: 22 Utbildningsverksamhet i föreningar: 10 7-25 år, vilket motsvarar Idrotter: 15 ca 20 % av befolkningen. Sektioner: 27 2016 fick idrottsföreningarna 304 kr/barn statligt LOK-stöd med 241kr/barn 336 090 kr 15/5 22/11 37/15 Det är 241 kr per barn 19/8 209/159 i ”LOK-ålder”. Sorsele Storuman Rikssnittet är 304 kr/barn 36/19 Nordmaling Sverige Malå 31/12 Norsjö Vilhelmina Skellefteå 27 488 deltagartillfällen per år innebär i snitt Lycksele 21/9 39/22 75 barn i aktivitet varje dag Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm 1 106 timmar SISU-verksamhet 54/23 Umeå 10 min/inv 330/139 9 min/inv Nordmaling Vilket motsvarar: 9 minuter per Nordmalingsbo 9 min. 20/8 14/2 27/10 35/14 Rikssnittet är 10 minuter/invånare 50 timmar per idrottsförening Nordmaling Sverige Första siffran är antalet föreningar som finns i varje kommun och andra siffran visar hur många av dessa SISU har haft utbildningsverksamhet i. 109 000 kr i etableringsstöd för integration i Nordmaling 4 föreningar har fått stöd. Sorsele 900 kr 2013-2016 fick Sföreningarnatoruman 872 kr Bland annat användes stödet till: Malå Energiåtgärd Nordmaling Ridklubb 2015 1 213 900 kr i Idrottslyft, vilketNorsjö motsvarar (190tkr) Vilhelmina Skellefteå Lycksele 872 kr per Nordmalingsbo 7-25 år. Genomsnitt i Västerbotten, 900 kr. Lycksele Västerbotten Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm Umeå Nordmaling 61 % Medlemmar 39 % 63 % LOK-stöd 36 % 2016 var 2 019 personer medlemmar i idrottsföreningar i Nordmaling.
    [Show full text]
  • Spillnings- Inventering Av Björn I Västerbottens Län 2014
    Spillnings- inventering av björn i Västerbottens län 2014 Spillningsinventering av björn i Västerbottens län 2014 Handläggande enhet: Naturvårdsenheten Text: Michael Schneider Omslagsbild: Två björnar i daglega. Nationalpark Bayerischer Wald, Tyskland. Foto: Michael Schneider Kartor och grafik: Michael Schneider Tryck: Taberg Media Group, Taberg, 2015 Upplaga: 150 exemplar. Rapporten finns även tillgänglig som PDF på Länsstyrelsens webb- plats ISSN: 0348-0291 2 Förord Länsstyrelsen har uppdraget att förvalta rovdjuren i länet. För en bra förvaltning krävs bra information om rovdjurens antal och utbredning. I Västerbotten tillgodoses det behovet bland annat genom regelbundna inventeringar av björnstammen med hjälp av DNA-analys av in- samlad spillning. Första gången skedde detta 2004, andra gången 2009 och hösten 2014 var det dags igen. Spillningsinventeringar är svåra att genomföra utan en tät samverkan mellan Länsstyrelsen, jägarna, björnforskarna och ett laboratorium som genomför analyserna. Metoderna utvecklas ständigt. Västerbotten är med i arbetet att driva utvecklingen framåt och att öka vår kunskap om björnarna, inte bara i länet, utan också långt utanför. Ett led i detta arbete har varit att använda en ny metodik vid DNA-analyserna. Denna metod, som grundar sig på skillnader mellan olika björnindivider med avseende på enstaka byggste- nar i arvsmassan, har visat sig fungera mycket väl. Metoden har en hög analysframgång, den är förhållandevis billig och den ger en mängd information om björnstammens storlek, utbred- ning och struktur och i förlängningen även dess dynamik. Denna rapport ska ge en samlad bild över det arbete som genomfördes i Västerbotten 2014 och de resultat som har erhållits. De som har samlat spillning ges här tillfälle att sätta de egna proverna in i ett större sammanhang och att reflektera över vad som var bra och vad som kan bli bättre.
    [Show full text]
  • Vilhelmina Tourist Guide
    Vilhelmina Tourist Guide The four “Must See and Do’s” when visiting Vilhelmina Fatmomakke - Sami Ancient Culture and Church Site Vilhelmina Church Town Vilhelmina Museum Mountain Trails Municipality Facts 01 Population 7 400 Area 8795 km² Regional Center Vilhelmina County Västerbotten More Information 02 Internet www.vilhelmina.se www.sodralappland.se Newspapers Västerbottens Folkbla www.folkbladet.nu Västerbottens-Kuriren www.vk.se Photo: Shutterstock Tourist Bureaus Vilhelmina Tourist Bureau Storgatan 9, Kyrkstan, Vilhelmina Welcome to Vilhelmina +46 940-152 70 Vilhelmina offers you natural beauty and an celebration and autumn weekend. interesting culture. Would you like to experience hunting or fishing You will encounter different natural habitats in a magnificent natural and come home with Notes 03 in a dramatic combination. Here joins the unforgettable memories - then Vilhelmina is forests, the fertile mountain meadows and the the place for you. The municipality stretches Emergency 112 high mountains. All in a intangible perimeter. from the woodlands in the East, to the Police 114 14 mountains in the West and offers a variety of Country Code +46 Vilhelmina is also a meeting place for different fishing and hunting. cultures and ways of living. In Fatmomakke, Area Code 0940 the newly built culture along with the Vilhelmina Municipality has been awarded traditional Sami, makes an interesting mix. both the “Fishing Municipality of the Year” and Still alive today are the traditional midsummer “Hunting Municipality of the Year.” Eurotourism Media Group AB: Box 55157 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2009 E.M.G.
    [Show full text]
  • Human Attitudes Toward Large Carnivores Bear, Wolf, Lynx and Wolverine
    Examensarbete 2010:8 i ämnet biologi Human attitudes toward large carnivores bear, wolf, lynx and wolverine A case study of Västerbotten County Robert Mannelqvist Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för vilt, fisk och miljö Examensarbete i biologi, 30 hp, D-nivå Umeå 2010 Examensarbete i ämnet biologi 2010:8 Human attitudes toward large carnivores bear, wolf, lynx and wolverine A case study of Västerbotten County Människors attityder till de stora rovdjuren björn, varg, lo och järv En fallstudie av Västerbottens län Robert Mannelqvist Keywords: Large carnivores, attitudes, demographic factors, human dimensions, co-management, Västerbotten Handledare: Göran Ericsson 30 hp, D-nivå Examinator: Camilla Sandström Kurskod EX0510 SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för skogsvetenskap Faculty of Forestry Institutionen för vilt, fisk och miljö Dept. of Wildlife, Fish, and Environmental Studies Umeå 2010 Abstract Management of large carnivores involves more than just the management of animals, people also have a large influence. The Swedish parliament decided in 2009 that the county boards should use co- management to a greater extent in management. This shows how important human dimensions are. We know from previous research that the majority of people in Västerbotten are positive toward large carnivores and the management done by the state, however there is a negative minority which should not be neglected. This paper contributes with an examination of attitudes toward large carnivores, wolf, bear, lynx and wolverine, in Västerbotten County. The data for this study were derived from a survey that was sent out to 150 randomly selected persons in every commune in following counties: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg and Stockholm.
    [Show full text]
  • Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors
    Faktureringsadress Bjurholm Bjurholms kommun, fakturascanning, 916 81 Bjurholm. Ange Karin Åberg [email protected] Bjurholm Rektor och SYV Registeransvarig ref. Dorotea Nora Henriksson [email protected] Dorotea Utbildningssamordnare Nora Henriksson Dorotea SYV Margareta Skoog [email protected] Dorotea Rektor Registeransvarig Lycksele Monica Alenius [email protected] Lycksele SYV, SFI Charlotte Jansson [email protected] Lycksele SYV, Komvux Sara Arvidsson [email protected] Lycksele SYV, yrkesvux ZZ1106 Box 210, Johan Danielsson [email protected] Lycksele Rektor Registeransvarig 92124 Lycksele Lars Ohlsson [email protected] Lycksele Politiker Helena Westman [email protected] Lycksele Administratör Camilla Persson [email protected] Lycksele Rektor, yrkesvux Malå Ida Eriksson [email protected] Malå Administratör Storgatan 13 Niklas Hultdin [email protected] Malå Rektor Registeransvarig 93070 Malå Oskar Sjölund Malå SYV Nordmaling Jennie Nilsson [email protected] Nordmaling SYV Vuxenutbildningen Box 34, 914 81 Anna Conradsson [email protected] Nordmaling rektor Komvux/SFI Registeransvarig Nordmaling Norsjö Norsjö kommun 935 Christina Björk [email protected] Norsjö Administratör 81 Norsjö Norsjö Rektor Registeransvarig Robertsfors Faktureringsadress Hilda Vidmark [email protected] Robertsfors Rektor Registeransvarig Lärcentrum 915 81 Robertsfors Monica Lindgren [email protected]
    [Show full text]
  • Bjurholm Cirka 18 Km Lång
    12 CYKELLED RUNT MJÖSJÖN nities are available in the rivers’ stuga och skiduthyrning. / 10 km Lilla Skafferiet, Bjurholm Cirka 18 km lång. Grillplatser flowing waters and in the lakes. from Bjurholm’s community, winter tel. +46 (0)932 100 09 och övernattningsstuga. / An Fishing map available at: sports facility with about ten slopes Golfrestaurangen, Mariebäck approx. 18 km long cycle path www.bjurholm.se and three lifts. Everything from tel. +46 (0)932 107 58 around Mjösön. Barbecue areas moguls and steep slopes to long easy Pizzeria Michelangelo, Bjurholm and an overnight cabin. GOLF slopes. Several trails are prepared for tel. +46 (0)932 109 90 En av landets vackraste 18- the cross-country skiers. Restaurant, Älgens Hus, Västernyliden 14 SEXBERGET hålsbanor finns i Bjurholm. dining cabin and ski rental. tel. +46 (0)932 500 00 Bjurholm Kommunens högsta berg, fina / One of the country’s most www.agnasbacken.se SNABBGUIDE / QUICK GUIDE gångstigar i området. Stuga. beautiful 18-hole courses is in LOGI / ACCOMMODATION / The highest mountain in the Bjurholm. Längdskidspår finns bl a i Agnäs, municipality, nice footpaths in 8 Bjurholms golfbana Balsjö, Bjurholm och Sunnanå. CAMPING & STUGOR the area. Cottage. tel. +46 (0)932 107 56 / Cross-country trails are available / CAMPING & CABINS www.bjurholmsgk.se in Agnäs, Balsjö, Bjurholm and 11 Agnäs Stugby FOTO: CALLE BREDBERG. ORIGINAL: JO KOMMUNIKATION 2019. 11 KLANGVÄGEN Sunnanå. tel. +46(0)70 301 09 89 Familjevänlig och unik KANOT / CANOEING 16 Angsjöns Camping & vandringsled som kantas av Kanotled mellan Örträsk SKOTER / SNOW MOBILE Konferens, Balsjö ljudkonstverk utformade så – Agnäs. Kanoter hyrs hos Många mil välpreparerade skoter- tel.
    [Show full text]
  • Local Natural Resource Dependency in a Swedish Boreal Municipality Context
    Local Natural Resource Dependency in a Swedish Boreal Municipality Context Camilla Thellbro Faculty of Forest Sciences Department of Forest Resource Management and Geomatics Umeå Licentiate thesis Swedish University of Agricultural Sciences Umeå 2006 Swedish University of Agricultural Sciences Department of Forest Resource Management and Geomatics Report 19 2006 ISSN 1401-0070 ISBN 91-576-7158-3 © 2006 Camilla Thellbro, Umeå Tryck: Arkitektkopia, Umeå 2006 Abstract Thellbro, C. 2006. Local Natural Resource Dependency in a Swedish Boreal Municipality Context . Licentiate dissertation. ISBN 91-576-7158-3, ISSN 1401-0070, ISRN SLU-SRG--R--19--SE Since every society depends on a society specific “natural resource field”, natural resource utilization within a society strongly influences socio-economic development. Natural and socio-economic sustainability originates in the local level, which in a Swedish context can be regarded as municipality level. Important natural resource users are local commercial activities, due to their central role in local socio-economy. In this thesis the local natural resource dependent society is a Swedish boreal municipality. The hypothesis is that its natural resource dependency is deeply rooted in the local culture and still of crucial socio-economic importance, but that understanding regarding this must be improved. Thus local natural resource (LNR) dependency and its impacts on local commercial activities is quantified, characterised and displayed, and further discussed in a socio-economic context. Data were collected among local commercial activities, represented by unique workplaces (UWps) within the municipality of Vilhelmina, through a telephone supported questionnaire. Half of the number of municipality UWps was addressed of which 46.5% responded.
    [Show full text]