DOCSLIB.ORG

Dricksvattenförsörjning - Regional Plan För Västerbottens Län

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Dricksvattenförsörjning - Regional Plan För Västerbottens Län Dricksvattenförsörjning - Regional plan för Västerbottens län Bilagor Bilaga 1. Viktiga dricksvattenresurser i Västerbottens län Kartor och tabeller 2 3 Innehåll Läsanvisning och bedömningsgrunder ................................................................................................................ 5 Teckenförklaring........................................................................................................................................................... 7 Nordmalings kommun (1-2; Y18) .......................................................................................................................... 8 Bjurholms kommun (3-4,Y1) ................................................................................................................................ 10 Åsele kommun (5-6; Y2) ......................................................................................................................................... 12 Dorotea kommun (7-11; Y3-Y4) .......................................................................................................................... 14 Vilhelmina kommun (12-16; Y2, Y5-Y6)........................................................................................................... 16 Storumans kommun (17-21; Y7-Y9) .................................................................................................................. 19 Lycksele kommun (22-27; Y10-Y11) ................................................................................................................. 22 Vindelns kommun (28-32; Y12) .......................................................................................................................... 25 Vännäs kommun (33; Y13) .................................................................................................................................... 27 Umeå kommun (31, 34-37; Y14-Y18) ................................................................................................................ 29 Robertsfors kommun (38, 40; Y19) .................................................................................................................... 32 Skellefteå kommun (39-51; Y20-Y22) ............................................................................................................... 34 Norsjö kommun (52-54; Y23-Y24) ..................................................................................................................... 38 Malå kommun (55- 56; Y25) ................................................................................................................................. 40 Sorsele kommun (57- 58; Y26) ............................................................................................................................ 42 4 5 Läsanvisning och bedömningsgrunder var Lantmäteriets GSD-marktäckedata, EMIR och De regionalt viktiga dricksvattenresurserna presente- SMED (nationellt utsläppsdata) och MIFO (förorenade ras här kommunvis. Numreringen 1- 58 respektive områden). Man har inte använt länsstyrelsens mer Y1-Y26 i kartor och tabeller refererar till dricksvat- detaljerade databas för materialtäkter eller SCB fas- tenresurserna grund- och ytvatten. SE-beteckningen tighetsregister med uppgifter på enskilda avlopp. Det är en identifiering av vattenförekomster enligt VISS betyder att täktverksamheters påverkan är un- (Vatteninformatonssystem Sverige). derskattad och att bedömningen av enskilda avlopps påverkan är mycket osäkra. Uttag av grundvatten Den potentiella föroreningsbelastningen har bedömts I tabellen kan man utläsa hur stor uttagmöjligheten för 36 påverkansfaktorer som kan grupperas i be- är för hela grundvattenresursen enligt Sveriges geolo- byggd yta, areell markanvändning, materialtäkter, giska undersökningar (SGU), hur stort nuvarande miljöfarlig verksamhet, vägar och järnvägar, förore- medeluttag är i kända allmänna och större enskilda nade områden, avlopp. Hänsyn har tagits till hur stor vattentäkter, och vad det finns tillstånd för. Indu- andel av grundvattenförekomsterna som kan påver- strins användning ingår endast i de få fall kommunalt kas, d. v. s. hur stort influensområde varje påverkans- vatten används. Här finns med andra ord ett stort faktor har. De potentiella riskerna har även viktats för mörkertal. olika parametrarna. Exempelvis ger jordbruk mer Vattenkvalitet grundvatten belastning än skogsbruk och verksamheter som släp- När det funnits information i SGU:s vattentäktsarkiv, per ut prioriterade ämnen belastar mer annan miljö- inom miljöövervakningen eller vattenförvaltningen farlig verksamhet. anges de grundämnen och föreningar som har påträf- I rubrikfältet anges vattenförvaltningens samman- fats någon gång i råvatten eller dricksvattnet i tillhö- vägda bedömning av potentiell föroreningsbelastning rande tillståndsklass 3-5 enligt SGU:s nya bedöm- i grundvattenförekomsten. Därefter anges respektive ningsgrunder (bilaga 1). grupps bidrag till den potentiella belastningen. I Nej = Analyser som gjorts har inte påvisat förhöjda de fall jordbruk bedömts ha större potentiell påver- halter, men här finns ett stort mörkertal eftersom kan än skogsbruk noteras detta vid ”Areell markan- många kommuner endast analyserar ett fåtal para- vändning”. metrar. Klassindelningen för sammanvägd påverkansbedöm- Uppgift saknas = Inga vattenkemidata fanns att tillgå ning 1) är enligt följande och gäller grundvattenresur- från en vattentäkt i grundvattenmagasinet eller yt- sen i sin helhet: vattnet. Låg belastning = L1-L10 Ej undersökt = Dricksvattenresurs utan vattentäkt. Måttlig belastning = M10-M25 Om inget särskilt anges kommer uppgifterna från Hög belastning = H25-H40 SGU:s vattentäktsarkiv. Mycket hög belastningen= > MH40 Bedömning av potentiell påverkan på grundvat- Risker grundvatten ten Här anges om det finns prioriterade vägar för farligt Vi har inte gjort egna bedömningar av potentiell för- gods på drickvattenresursen, om det föreligger risk oreningsbelastning utan har använt de bedömningar för översvämning, ras eller erosion som kan på- som Vattenmyndigheterna gjorde vid framtagandet av verka vattenkvaliteten i vattentäkter som ligger i 1) förvaltningsplanen för 2009-2015 . Det finns brister i omedelbar anslutning till vattendrag. Med i. u. menas materialet varför bedömningarna ska ses som finger- att området inte är karterat med avseende på visningar. Då saknades det uppgifter på grundvatten- ovanstående. Här anges också om det finns andra förekomsternas tillrinningsområden varför bedöm- potentiella riskfaktorer som exempelvis gruveta- ningarna gjordes inom en yta som motsvarar grund- blering och ett ungefärligt avstånd till mellan risk och vattenförekomsten plus en zon på 200 meter runt resurs. dem. Bedömningarna gäller grundvattenförekomster i jord och dessa kan i vissa fall omfatta fler grundvat- För bedömning av risker för ras, erosion och över- tenmagasin än de tillgångar som pekats ut såsom svämning har vi använt GIS-underlaget i Översiktlig regionalt viktiga. Det dataunderlag som man använde klimat och sårbarhetsanalys för Västerbotten – natur- 6 olyckor 2). I denna har översvämningskarteringen och Tillrinningsområdena på kartan bör tolkas enligt föl- bedömning av erosionsrisk gjorts för Ångermanälven, jande: Ume- och Vindelälven samt Skellefteälven. Bedömning av risk för ras och skred är gjord för befolkade områ- Områden med direkt inflöde = har potentiellt stor den längs älvarna och mindre kustmynnande vatten- påverkan på grundvattnet. drag. För Skellefteälven har även GIS-underlaget för Områden med inflöde från vattendrag = den poten- samordnad beredskapsplanering använts 3). tiella påverkan på grundvattnet kan vara större ju Skyddsläge grundvatten högre flödet är eftersom ytvattnets avrinningsområde För bedömning av skyddsnivå och generellt skydd har är större. vi använt SGU:s vattentäktsarkiv och uppgifter från Avgränsningar har enbart gjorts med hjälp av höjd- kommunerna, länsstyrelsens uppgifter på vatten- data. Där Lantmäteriets nya höjddata, NNH, saknas skyddsområden, naturskyddade områden och natur- har avgränsningar utifrån Lantmäteriets gamla höjd- grusinventeringar. databas använts. Den senare metoden är mindre nog- I de fall det finns en vattentäkt i dricksvattenresursen grann och har använts för 18 av de 38 viktiga grund- anges graden av skyddsnivå enligt följande: vattenvattenresurserna i länet, vilka anges med en blå pil på respektive kartbild. Saknas = Vattenskyddsområde saknas. Områdena har generats automatisk och inte granskats Måttligt = Vattenskyddsområdet har skydd enligt manuellt men ger en fingervisning om var risken för äldre lagstiftning. påverkan finns. Gott = Vattenskyddsområdet har skydd enligt miljö- 1) Hansson, G. (2007). Påverkansbedömning – grund- balkens kap 7. vatten. Metodutveckling och nationell analys av Med generellt skydd menas att grundvattentill- grundvattenförekomsters potentiella förorenings- gången ligger i ett Natura 2000 område och/eller att belastning, Vattenmyndigheten Norra Östersjöns grusåsen har naturvärde av klass 1 eller klass 2. För vattendistrikt grusåsar anges också, på ett ungefär, hur stor del av 2) Statens geotekniska institut (2011). Översiktlig drickvattenresursens längd som omfattas har klass 1 klimat- och sårbarhetsanalys för Västerbotten – eller 2. naturolyckor. 3) Skellefteälvens vattenreglingsföretag (2012). Un- Ytvatten derlag för samordnad beredskapsplanering i Skell- En mycket grov uppskattning av potentiell påver- efteälven. Rapport från SWECO. kan och risker har gjorts för avrinningsområdet upp- ströms
Load more

Recommended publications
  • Kollektivtrafikplan 2018 – 2020”
    Kollektivtrafikplan 2018 - 2020 Västerbottens läns landsting Innehållsförteckning 1 Bakgrund ............................................................................................................................ 1 2 Samverkan under planeringsarbetet ................................................................................ 2 3 Samordning av särskild och allmän kollektivtrafik .......................................................... 3 4 Nuläge ................................................................................................................................ 5 4.1 Befolkning och boendestruktur ................................................................................. 5 4.2 Arbetsplatsstruktur och kompetensförsörjning ......................................................... 5 4.3 Samhällsservice .......................................................................................................... 7 4.4 Kollektivtrafik ............................................................................................................. 7 4.4.1 Busstrafik ............................................................................................................ 9 4.4.2 Tågtrafik.............................................................................................................. 9 5 Trafikpolitisk vision, prioriteringar och mål ................................................................... 11 5.1 Vision .......................................................................................................................
    [Show full text]
  • Idrotten I Norsjö
    IDROTTENBARNENSÖKAFLERUTVECKLA, AKTIVITETERIDROTTSLIG –RÄTT VERKSAMHETENFÖRBÄTTRA, – MÅNGFALDEN– FLER SUND STÄRKAUTÖVARE UNDER IDROTT ÅRET FOKUSOMRÅDENIDROTTEN – IDROTTEN I NORSJÖ KOMMUNFAKTA NORSJÖ 20% I Norsjö bor 845 personer Befolkning: 4 125 i åldern 7-25 år, vilket Idrottsföreningar: 18 Utbildningsverksamhet i idrottsföreningar: 11 motsvarar ca 20 % av Idrotter: 15 befolkningen. Sektioner: 20 215 kr/barn 304 kr/barn 2016 fick idrottsföreningarna statligt LOK-stöd med 181 978 kr 15/5 37/15 Det är 215 kr per barn 19/8 209/159 i ”LOK-ålder”. Sorsele Storuman Rikssnittet är 304 kr/barn 36/19 Norsjö Sverige Malå 31/12 Norsjö Vilhelmina Skellefteå 14 116 deltagartillfällen per år innebär i snitt Lycksele 21/9 39/22 39 barn i aktivitet varje dag Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm 1 162 timmar SISU-verksamhet 54/23 Umeå 17 min/inv 330/139 Nordmaling Vilket motsvarar: 10 min/inv 17 minuter per Norsjöbo 17min. 20/8 14/2 27/10 35/14 Rikssnittet är 10 minuter/invånare 64 timmar per idrottsförening Norsjö Sverige Första siffran är antalet föreningar som finns i varje kommun och andra siffran visar hur många av dessa SISU har haft utbildningsverksamhet i. 17 600 kr i etableringsstöd för integration i Norsjö. 1 förening har fått stöd. Sorsele 1811 kr 2013-2016 fick Sföreningarnatoruman Bland annat användes stödet till: Malå • Energiåtgärd Norsjö Ridklubb 900 kr 1 052 668 kri Idrottslyft, vilketNorsjö motsvarar (78 000 kr) Vilhelmina Skellefteå Lycksele 1 246 krper Norsjöbo 7-25 år. Snitt i Västerbotten 900 kr. Vindeln Robertsfors Norsjö Västerbotten Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm Umeå Nordmaling 59 % Medlemmar 41 % 68 % LOK-stöd 32 % 2016 var 1 717 personer medlemmar i idrottsföreningar i Norsjö.
    [Show full text]
  • Spillnings- Inventering Av Björn I Västerbottens Län 2014
    Spillnings- inventering av björn i Västerbottens län 2014 Spillningsinventering av björn i Västerbottens län 2014 Handläggande enhet: Naturvårdsenheten Text: Michael Schneider Omslagsbild: Två björnar i daglega. Nationalpark Bayerischer Wald, Tyskland. Foto: Michael Schneider Kartor och grafik: Michael Schneider Tryck: Taberg Media Group, Taberg, 2015 Upplaga: 150 exemplar. Rapporten finns även tillgänglig som PDF på Länsstyrelsens webb- plats ISSN: 0348-0291 2 Förord Länsstyrelsen har uppdraget att förvalta rovdjuren i länet. För en bra förvaltning krävs bra information om rovdjurens antal och utbredning. I Västerbotten tillgodoses det behovet bland annat genom regelbundna inventeringar av björnstammen med hjälp av DNA-analys av in- samlad spillning. Första gången skedde detta 2004, andra gången 2009 och hösten 2014 var det dags igen. Spillningsinventeringar är svåra att genomföra utan en tät samverkan mellan Länsstyrelsen, jägarna, björnforskarna och ett laboratorium som genomför analyserna. Metoderna utvecklas ständigt. Västerbotten är med i arbetet att driva utvecklingen framåt och att öka vår kunskap om björnarna, inte bara i länet, utan också långt utanför. Ett led i detta arbete har varit att använda en ny metodik vid DNA-analyserna. Denna metod, som grundar sig på skillnader mellan olika björnindivider med avseende på enstaka byggste- nar i arvsmassan, har visat sig fungera mycket väl. Metoden har en hög analysframgång, den är förhållandevis billig och den ger en mängd information om björnstammens storlek, utbred- ning och struktur och i förlängningen även dess dynamik. Denna rapport ska ge en samlad bild över det arbete som genomfördes i Västerbotten 2014 och de resultat som har erhållits. De som har samlat spillning ges här tillfälle att sätta de egna proverna in i ett större sammanhang och att reflektera över vad som var bra och vad som kan bli bättre.
    [Show full text]
  • Human Attitudes Toward Large Carnivores Bear, Wolf, Lynx and Wolverine
    Examensarbete 2010:8 i ämnet biologi Human attitudes toward large carnivores bear, wolf, lynx and wolverine A case study of Västerbotten County Robert Mannelqvist Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för vilt, fisk och miljö Examensarbete i biologi, 30 hp, D-nivå Umeå 2010 Examensarbete i ämnet biologi 2010:8 Human attitudes toward large carnivores bear, wolf, lynx and wolverine A case study of Västerbotten County Människors attityder till de stora rovdjuren björn, varg, lo och järv En fallstudie av Västerbottens län Robert Mannelqvist Keywords: Large carnivores, attitudes, demographic factors, human dimensions, co-management, Västerbotten Handledare: Göran Ericsson 30 hp, D-nivå Examinator: Camilla Sandström Kurskod EX0510 SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för skogsvetenskap Faculty of Forestry Institutionen för vilt, fisk och miljö Dept. of Wildlife, Fish, and Environmental Studies Umeå 2010 Abstract Management of large carnivores involves more than just the management of animals, people also have a large influence. The Swedish parliament decided in 2009 that the county boards should use co- management to a greater extent in management. This shows how important human dimensions are. We know from previous research that the majority of people in Västerbotten are positive toward large carnivores and the management done by the state, however there is a negative minority which should not be neglected. This paper contributes with an examination of attitudes toward large carnivores, wolf, bear, lynx and wolverine, in Västerbotten County. The data for this study were derived from a survey that was sent out to 150 randomly selected persons in every commune in following counties: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg and Stockholm.
    [Show full text]
  • Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors
    Faktureringsadress Bjurholm Bjurholms kommun, fakturascanning, 916 81 Bjurholm. Ange Karin Åberg [email protected] Bjurholm Rektor och SYV Registeransvarig ref. Dorotea Nora Henriksson [email protected] Dorotea Utbildningssamordnare Nora Henriksson Dorotea SYV Margareta Skoog [email protected] Dorotea Rektor Registeransvarig Lycksele Monica Alenius [email protected] Lycksele SYV, SFI Charlotte Jansson [email protected] Lycksele SYV, Komvux Sara Arvidsson [email protected] Lycksele SYV, yrkesvux ZZ1106 Box 210, Johan Danielsson [email protected] Lycksele Rektor Registeransvarig 92124 Lycksele Lars Ohlsson [email protected] Lycksele Politiker Helena Westman [email protected] Lycksele Administratör Camilla Persson [email protected] Lycksele Rektor, yrkesvux Malå Ida Eriksson [email protected] Malå Administratör Storgatan 13 Niklas Hultdin [email protected] Malå Rektor Registeransvarig 93070 Malå Oskar Sjölund Malå SYV Nordmaling Jennie Nilsson [email protected] Nordmaling SYV Vuxenutbildningen Box 34, 914 81 Anna Conradsson [email protected] Nordmaling rektor Komvux/SFI Registeransvarig Nordmaling Norsjö Norsjö kommun 935 Christina Björk [email protected] Norsjö Administratör 81 Norsjö Norsjö Rektor Registeransvarig Robertsfors Faktureringsadress Hilda Vidmark [email protected] Robertsfors Rektor Registeransvarig Lärcentrum 915 81 Robertsfors Monica Lindgren [email protected]
    [Show full text]
  • Bjurholm Cirka 18 Km Lång
    12 CYKELLED RUNT MJÖSJÖN nities are available in the rivers’ stuga och skiduthyrning. / 10 km Lilla Skafferiet, Bjurholm Cirka 18 km lång. Grillplatser flowing waters and in the lakes. from Bjurholm’s community, winter tel. +46 (0)932 100 09 och övernattningsstuga. / An Fishing map available at: sports facility with about ten slopes Golfrestaurangen, Mariebäck approx. 18 km long cycle path www.bjurholm.se and three lifts. Everything from tel. +46 (0)932 107 58 around Mjösön. Barbecue areas moguls and steep slopes to long easy Pizzeria Michelangelo, Bjurholm and an overnight cabin. GOLF slopes. Several trails are prepared for tel. +46 (0)932 109 90 En av landets vackraste 18- the cross-country skiers. Restaurant, Älgens Hus, Västernyliden 14 SEXBERGET hålsbanor finns i Bjurholm. dining cabin and ski rental. tel. +46 (0)932 500 00 Bjurholm Kommunens högsta berg, fina / One of the country’s most www.agnasbacken.se SNABBGUIDE / QUICK GUIDE gångstigar i området. Stuga. beautiful 18-hole courses is in LOGI / ACCOMMODATION / The highest mountain in the Bjurholm. Längdskidspår finns bl a i Agnäs, municipality, nice footpaths in 8 Bjurholms golfbana Balsjö, Bjurholm och Sunnanå. CAMPING & STUGOR the area. Cottage. tel. +46 (0)932 107 56 / Cross-country trails are available / CAMPING & CABINS www.bjurholmsgk.se in Agnäs, Balsjö, Bjurholm and 11 Agnäs Stugby FOTO: CALLE BREDBERG. ORIGINAL: JO KOMMUNIKATION 2019. 11 KLANGVÄGEN Sunnanå. tel. +46(0)70 301 09 89 Familjevänlig och unik KANOT / CANOEING 16 Angsjöns Camping & vandringsled som kantas av Kanotled mellan Örträsk SKOTER / SNOW MOBILE Konferens, Balsjö ljudkonstverk utformade så – Agnäs. Kanoter hyrs hos Många mil välpreparerade skoter- tel.
    [Show full text]
  • Final Report
    TOWN Small and medium sized towns in their functional territorial context Applied Research 2013/1/23 Case Study Report | Sweden Version 15th May, 2014 ESPON 2013 1 This report presents the interim results of an Applied Research Project conducted within the framework of the ESPON 2013 Programme, partly financed by the European Regional Development Fund. The partnership behind the ESPON Programme consists of the EU Commission and the Member States of the EU27, plus Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. Each partner is represented in the ESPON Monitoring Committee. This report does not necessarily reflect the opinion of the members of the Monitoring Committee. Information on the ESPON Programme and projects can be found on www.espon.eu The web site provides the possibility to download and examine the most recent documents produced by finalised and ongoing ESPON projects. This basic report exists only in an electronic version. © ESPON & University of Leuven, 2013. Printing, reproduction or quotation is authorised provided the source is acknowledged and a copy is forwarded to the ESPON Coordination Unit in Luxembourg. ESPON 2013 2 List of authors Mats Johansson (editor, text, data processing) Jan Haas (text, data processing, map-making) Elisabetta Troglio (map-making) Rosa Gumà Altés (data processing) Christian Lundh (interviews) ESPON 2013 3 Table of Contents 1. NATIONAL CONTEXT ........................................................................... 8 1.1 National/regional definitions of SMSTs .......................................... 14 1.2 SMSTs in national/regional settlement system: a literature overview .................................................................................................. 24 1.3 Territorial organization of local government system ...................... 25 2. TERRITORIAL INDENTIFICATION OF SMSTS .................................. 30 2.1 Validation of the identification of SMSTS based on morphological/geomatic approach ..........................................................
    [Show full text]
  • Incidence of Fractures Among Children and Adolescents in Rural and Urban Communities: Analysis Based on 9,965 Fracture Events
    http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Injury Epidemiology. Citation for the original published paper (version of record): Hedström, E., Waernbaum, I. (2014) Incidence of fractures among children and adolescents in rural and urban communities: analysis based on 9,965 fracture events. Injury Epidemiology, 1(14) http://dx.doi.org/10.1186/2197-1714-1-14 Access to the published version may require subscription. N.B. When citing this work, cite the original published paper. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89922 Hedström and Waernbaum Injury Epidemiology 2014, 1:14 http://www.injepijournal.com/content/1/1/14 ORIGINAL CONTRIBUTION Open Access Incidence of fractures among children and adolescents in rural and urban communities - analysis based on 9,965 fracture events Erik M Hedström1* and Ingeborg Waernbaum2 Abstract Background: Previous work has explored the significance of residence on injuries. A number of articles reported higher rates of injury in rural as compared to urban settings. This study aimed to evaluate the importance of residency on the occurrence of fractures among children and adolescents within a region in northern Sweden. Methods: In a population based study with data from an injury surveillance registry at a regional hospital, we have investigated the importance of sex, age and place of residency for the incidence of fractures among children and adolescents 0-19 years of age using a Poisson logistic regression analysis. Data was collected between 1998 and 2011. Results: The dataset included 9,965 cases.
    [Show full text]
  • Bostadsmarknadsanalys För Västerbottens Län 2021 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN
    Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Titel: Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten 2021 Redaktörer: Ida Backe, Sandra Bingebo, Anton Brännvall, Nina Sandvik, Johanna Wadstein Text: Länsstyrelsen Västerbotten Bild omslag: Malåbostaden AB Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå Telefon: 010-225 40 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Diarienummer: 405-6214-2021 2 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Förord Länsstyrelsen har i uppdrag att årligen analysera bostadsmarknaden i Västerbottens län, hur kommunerna och länsstyrelsen lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen samt hur planeringen för bostadsförsörjningen samordnas inom och mellan kommuner och regionalt. I denna rapport redovisar Länsstyrelsen i Västerbotten detta uppdrag. Trots att ekonomin vände nedåt i svallvågorna av coronapandemin har efterfrågan på bostäder varit hög i delar av länet och bostadspriserna har fortsatt stiga. Däremot har takten i bostadsbyggandet mattats av för andra året i rad. Detta i ett läge när fler bostäder är en av de viktigaste pusselbitarna för att de investeringar som görs i norra Sverige ska komma länet till del. Nu pågår en intensiv planering, förväntningarna på byggandet stiger och det finns gott hopp om både en högre byggtakt och inflyttning till länet kommande år. En utblick över länet visar att förutsättningarna på bostadsmarknaden ser olika ut. Bostadsbyggande har i huvudsak skett i Umeå under 2000-talet, men på senare år har allt fler byggkranar börjat synas även i Skellefteå. På andra håll befinner sig många kommuner i ett läge där det är svårt att finansiera nyproduktion. Samtidigt syns en trend med hemarbete och ”hemestrande” som kan få fler att överväga boende i mindre tätorter och på landsbygden, vilket skulle kunna bidra till förändrade marknadsförutsättningar.
    [Show full text]
  • Mgtesplats Infgr FRAMTIDEN Borås 2-3 Oktober 2002
    0g7(63/$76 ,1)g5 )5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Inger Edebro Sikström, Umeå kultur Libraries in UmeåRegionen focus on new technology and on being number one in Europe ,QJHU (GHEUR 6LNVWU|P WKH FKDLU RI WKH %LEOLRWHN 6WHHULQJ *URXS /LEUDULHV LQ 8PHn5HJLRQHQ IRFXV RQ QHZ WHFKQRORJ\ %HWWHU VHUYLFH DQG LQFUHDVHG DFFHVVLELOLW\ DUH WKH DLP 7KH SURMHFW JRHV E\ WKH QDPH RI %LEOLRWHN 7KH SURMHFW DLPV WR GHYHORS OLEUDU\ VHUYLFHV VR WKDW WKH QHHGV DQG UHTXLUHPHQWV RI WKH YLVLWRUV DUH WDNHQ LQWR FRQVLGHUDWLRQ 2XU YLVLRQ LV WKDW WKH OLEUDULHV VKRXOG EH DFFHVVLEOH WR HYHU\RQH DQG RQ WKH VDPH FRQGLWLRQV 8PHn5HJLRQHQ The project is under the supervision of UmeåRegionen, which is made up of six municipalities: Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln and Vännäs. The region has almost 140,000 inhabitants, which is more than half of the population of the County of Västerbotten. 9lVWHUERWWHQ $UHDÃÃÃNP 3RSXODWLRQÃFDÃÃ 8PHn5HJLRQHQ $UHDÃÃÃNPÃ 3RSXODWLRQÃFDÃÃ The distance from the city Umeå to the other five municipalities is at most 60 km. Each workday, over 4,000 people commute in the region, of which the majority commute to work or study in Umeå. Inter-library cooperation has therefore been natural outcome. 7KH OLEUDULHV SRSXODU SODFHV WR YLVLW The libraries are a greatly appreciated resource for the inhabitants of Västerbotten, which in fact holds an honourable third place in Sweden for the number of loans per inhabitant (10.2). Bjurholm, Sweden’s smallest municipality, could account for as high as 65 loans per child in the year 2000. The City library in Umeå has approximately 3,000 visitors daily, a figure that is even greater than the world famous Vasa Museum in Stockholm.
    [Show full text]
  • Norsjö Kommun 2019
    IDROTTEN I NORSJÖ Siffror inom parentes är från föregående år KOMMUNFAKTA NORSJÖ I Norsjö bor 19 % Befolkning: 3 986 761 personer i Idrottsföreningar: 16 (16) åldern 7-25 år, vilket Utbildningsverks. i idrottsföreningar: 12 (12) motsvarar ca 19% av Idrotter: 15 (15) befolkningen. Sektioner: 18 (18) 2018 fick idrottsfören- 320 kr ingarna statligt LOK- /barn 230 kr stöd med 188 244 kr /barn 2018 Det är 230 kr (227) per 2018 16/6 barn i ”LOK-ålder”. 36/9 Genomsnitt i Väster- 14/5 20/12 202/144 Sorsele botten är 320 kr/barn Norsjö Västerbotten Storuman 31/20 Malå Norsjö 26/19 Vilhelmina 19 740 deltagartillfällen per år innebär i snitt Skellefteå Lycksele 18/14 40/34 54 (50) barn i aktivitet varje dag Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele 1 193 timmar SISU- Vännäs Bjurholm 56/35 Umeå verksamhet 2019, vilket 324/171 18 min 20 min Nordmaling 17 min /inv 16 min motsvarar: 18 min (20) /inv /inv /inv 9 min 9 min 2018 2019 2019 2018 18/8 13/6 28/10 33/15 per Norsjöbo. 75 /inv /inv 2019 2018 timmar per idrottsför. 501 unika deltagare. Norsjö Västerbotten Sverige Norsjö Västerbotten Sverige Första siffran är antalet SF-föreningar och medlemsorganisationer (MO) som finns i varje kommun och andra siffran visar hur många av dessa SISU har haft utbild- 42 600 kr i etableringsstöd för integration i ningsverksamhet i. Norsjö, 2016-2019. 2 föreningar har fått stöd. Sorsele Storuman IDROTTSLYFT Malå 2013-2019 fick föreningarna Norsjö Vilhelmina Skellefteå Lycksele 2019 var 1 959 personer medlemmar i 1 089 867 kr Vindeln idrottsföreningar Robertsfors i Idrottslyft, vilket motsvararDorotea Åsele Vännäs Bjurholm Umeå 60 % Medlemmar 40 % 1 432 kr Nordmaling Norsjöbo 7-25 år.
    [Show full text]
  • Annual Report
    KOMMUNINVEST COOPERATIVE SOCIETY Annual Report 2020 INTRODUCTION Kommuninvest in brief ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 3 Chairman’s Statement ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 8 President’s Statement ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10 Our mission ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 12 SUSTAINABILITY REPORT Focus of sustainability efforts ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14 Sustainable financing ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 16 Responsible operations �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 20 Sustainable organisation ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
    [Show full text]