Dricksvattenförsörjning - Regional Plan För Västerbottens Län

Dricksvattenförsörjning - Regional plan för Västerbottens län

Bilagor

Bilaga 1.

Viktiga dricksvattenresurser i Västerbottens län

Kartor och tabeller

Innehåll

Läsanvisning och bedömningsgrunder ...... 5 Teckenförklaring...... 7 Nordmalings kommun (1-2; Y18) ...... 8 Bjurholms kommun (3-4,Y1) ...... 10 Åsele kommun (5-6; Y2) ...... 12 Dorotea kommun (7-11; Y3-Y4) ...... 14 Vilhelmina kommun (12-16; Y2, Y5-Y6)...... 16 Storumans kommun (17-21; Y7-Y9) ...... 19 Lycksele kommun (22-27; Y10-Y11) ...... 22 Vindelns kommun (28-32; Y12) ...... 25 Vännäs kommun (33; Y13) ...... 27 Umeå kommun (31, 34-37; Y14-Y18) ...... 29 Robertsfors kommun (38, 40; Y19) ...... 32 Skellefteå kommun (39-51; Y20-Y22) ...... 34 Norsjö kommun (52-54; Y23-Y24) ...... 38 Malå kommun (55- 56; Y25) ...... 40 Sorsele kommun (57- 58; Y26) ...... 42

Läsanvisning och bedömningsgrunder var Lantmäteriets GSD-marktäckedata, EMIR och De regionalt viktiga dricksvattenresurserna presente- SMED (nationellt utsläppsdata) och MIFO (förorenade ras här kommunvis. Numreringen 1- 58 respektive områden). Man har inte använt länsstyrelsens mer Y1-Y26 i kartor och tabeller refererar till dricksvat- detaljerade databas för materialtäkter eller SCB fas- tenresurserna grund- och ytvatten. SE-beteckningen tighetsregister med uppgifter på enskilda avlopp. Det är en identifiering av vattenförekomster enligt VISS betyder att täktverksamheters påverkan är un- (Vatteninformatonssystem Sverige). derskattad och att bedömningen av enskilda avlopps påverkan är mycket osäkra. Uttag av grundvatten Den potentiella föroreningsbelastningen har bedömts I tabellen kan man utläsa hur stor uttagmöjligheten för 36 påverkansfaktorer som kan grupperas i be- är för hela grundvattenresursen enligt Sveriges geolo- byggd yta, areell markanvändning, materialtäkter, giska undersökningar (SGU), hur stort nuvarande miljöfarlig verksamhet, vägar och järnvägar, förore- medeluttag är i kända allmänna och större enskilda nade områden, avlopp. Hänsyn har tagits till hur stor vattentäkter, och vad det finns tillstånd för. Indu- andel av grundvattenförekomsterna som kan påver- strins användning ingår endast i de få fall kommunalt kas, d. v. s. hur stort influensområde varje påverkans- vatten används. Här finns med andra ord ett stort faktor har. De potentiella riskerna har även viktats för mörkertal. olika parametrarna. Exempelvis ger jordbruk mer Vattenkvalitet grundvatten belastning än skogsbruk och verksamheter som släp- När det funnits information i SGU:s vattentäktsarkiv, per ut prioriterade ämnen belastar mer annan miljö- inom miljöövervakningen eller vattenförvaltningen farlig verksamhet. anges de grundämnen och föreningar som har påträf- I rubrikfältet anges vattenförvaltningens samman- fats någon gång i råvatten eller dricksvattnet i tillhö- vägda bedömning av potentiell föroreningsbelastning rande tillståndsklass 3-5 enligt SGU:s nya bedöm- i grundvattenförekomsten. Därefter anges respektive ningsgrunder (bilaga 1). grupps bidrag till den potentiella belastningen. I Nej = Analyser som gjorts har inte påvisat förhöjda de fall jordbruk bedömts ha större potentiell påver- halter, men här finns ett stort mörkertal eftersom kan än skogsbruk noteras detta vid ”Areell markan- många kommuner endast analyserar ett fåtal para- vändning”. metrar. Klassindelningen för sammanvägd påverkansbedöm- Uppgift saknas = Inga vattenkemidata fanns att tillgå ning 1) är enligt följande och gäller grundvattenresur- från en vattentäkt i grundvattenmagasinet eller yt- sen i sin helhet: vattnet. Låg belastning = L1-L10 Ej undersökt = Dricksvattenresurs utan vattentäkt. Måttlig belastning = M10-M25 Om inget särskilt anges kommer uppgifterna från Hög belastning = H25-H40 SGU:s vattentäktsarkiv. Mycket hög belastningen= > MH40

Bedömning av potentiell påverkan på grundvat- Risker grundvatten ten Här anges om det finns prioriterade vägar för farligt Vi har inte gjort egna bedömningar av potentiell för- gods på drickvattenresursen, om det föreligger risk oreningsbelastning utan har använt de bedömningar för översvämning, ras eller erosion som kan på- som Vattenmyndigheterna gjorde vid framtagandet av verka vattenkvaliteten i vattentäkter som ligger i 1) förvaltningsplanen för 2009-2015 . Det finns brister i omedelbar anslutning till vattendrag. Med i. u. menas materialet varför bedömningarna ska ses som finger- att området inte är karterat med avseende på visningar. Då saknades det uppgifter på grundvatten- ovanstående. Här anges också om det finns andra förekomsternas tillrinningsområden varför bedöm- potentiella riskfaktorer som exempelvis gruveta- ningarna gjordes inom en yta som motsvarar grund- blering och ett ungefärligt avstånd till mellan risk och vattenförekomsten plus en zon på 200 meter runt resurs. dem. Bedömningarna gäller grundvattenförekomster i jord och dessa kan i vissa fall omfatta fler grundvat- För bedömning av risker för ras, erosion och över- tenmagasin än de tillgångar som pekats ut såsom svämning har vi använt GIS-underlaget i Översiktlig regionalt viktiga. Det dataunderlag som man använde klimat och sårbarhetsanalys för Västerbotten – natur- 6 olyckor 2). I denna har översvämningskarteringen och Tillrinningsområdena på kartan bör tolkas enligt föl- bedömning av erosionsrisk gjorts för Ångermanälven, jande: Ume- och Vindelälven samt Skellefteälven. Bedömning av risk för ras och skred är gjord för befolkade områ- Områden med direkt inflöde = har potentiellt stor den längs älvarna och mindre kustmynnande vatten- påverkan på grundvattnet. drag. För Skellefteälven har även GIS-underlaget för Områden med inflöde från vattendrag = den poten- samordnad beredskapsplanering använts 3). tiella påverkan på grundvattnet kan vara större ju Skyddsläge grundvatten högre flödet är eftersom ytvattnets avrinningsområde För bedömning av skyddsnivå och generellt skydd har är större. vi använt SGU:s vattentäktsarkiv och uppgifter från Avgränsningar har enbart gjorts med hjälp av höjd- kommunerna, länsstyrelsens uppgifter på vatten- data. Där Lantmäteriets nya höjddata, NNH, saknas skyddsområden, naturskyddade områden och natur- har avgränsningar utifrån Lantmäteriets gamla höjd- grusinventeringar. databas använts. Den senare metoden är mindre nog- I de fall det finns en vattentäkt i dricksvattenresursen grann och har använts för 18 av de 38 viktiga grund- anges graden av skyddsnivå enligt följande: vattenvattenresurserna i länet, vilka anges med en blå pil på respektive kartbild. Saknas = Vattenskyddsområde saknas. Områdena har generats automatisk och inte granskats Måttligt = Vattenskyddsområdet har skydd enligt manuellt men ger en fingervisning om var risken för äldre lagstiftning. påverkan finns. Gott = Vattenskyddsområdet har skydd enligt miljö- 1) Hansson, G. (2007). Påverkansbedömning – grund- balkens kap 7. vatten. Metodutveckling och nationell analys av Med generellt skydd menas att grundvattentill- grundvattenförekomsters potentiella förorenings- gången ligger i ett Natura 2000 område och/eller att belastning, Vattenmyndigheten Norra Östersjöns grusåsen har naturvärde av klass 1 eller klass 2. För vattendistrikt grusåsar anges också, på ett ungefär, hur stor del av 2) Statens geotekniska institut (2011). Översiktlig drickvattenresursens längd som omfattas har klass 1 klimat- och sårbarhetsanalys för Västerbotten – eller 2. naturolyckor. 3) Skellefteälvens vattenreglingsföretag (2012). Un- Ytvatten derlag för samordnad beredskapsplanering i Skell- En mycket grov uppskattning av potentiell påver- efteälven. Rapport från SWECO. kan och risker har gjorts för avrinningsområdet upp- ströms vattentäkter som tar ytvatten för dricksvattenproduktion och för grundvattentäkter med inducerad eller naturlig ytvatteninfiltration. Det är framför allt förekomsten av miljöfarlig A- och B- verksamhet, MIFO-objekt i riskklass 1 och 2, järn- vägar, prioriterade vägar för farligt gods som an- getts. Ingen bedömning har gjorts.

Tillrinning till grundvattenmagasin På begäran av några remissinstanser har vi beställt kartskikt från SGU som inom buffertzonen visar om- råden med direkt inflöde till grundvattenmagasinen, och områden som avvattnas via vattendrag och ger ett indirekt inflöde till magasinet.

SGU har beräknat det direkta inflödet till grundvatten- förekomsten inom en buffterzon på 3 km2. Beräkning av inflödet från de vattendrag som anses vara tillrinn- ande vattendrag har baserats på ett minsta tillrin- ningsområde om 0.5 km2 inom buffertzonen. 7

Teckenförklarin

Grundvattenresurs där tillrinningsom- # rådet är avgränsat med äldre höjd- data. 8

Nordmalings kommun (1-2; Y18) I Nordmaling finns grundvatten att tillgå i framförallt maling (1) där kommunen har sin huvudvattentäkt Lögdeälvsåsen, Öreälvsåsen, Hörnåns dalgång norr om samt Lögdeälvsåsen nedanför Norrfors (2) vilken är Hörnsjö i älvssediment på Järnäshalvön och i älvssedi- intressant för en eventuell reservvattentäkt. ment norr om Nordmalings samhälle. Umeå kommun har en vattentäkt i Umeälvsåsen Fyra dricksvattenresurser har pekats ut som region- ovan Bjännberg (35) som infiltreras av ytvatten från al viktiga, tre med grundvatten i jord och en med Hörnån (Y18). ytvatten. Det är havs-och älvssedimentet vid Nord-

Viktig grundvattenresurs 1. Havs- och älvssediment 2. Lögdeälvsåsen nedan 35. Umeälvsåsen ovan vid Nordmaling. Norrfors. Bjännberg. SE705964-167866 SE706778-166539 SE707813-169536 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 700-4000 700-4000 150-4000 Nuvarande medeluttag Ca 500 - 316 Medgivet medeluttag saknas - 1 500 VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Fe Ej undersökt Nej POTENTIELL PÅVERKAN L7 L6 L7 Bebyggelse Låg Låg Låg Areell markanvändning Hög Hög Hög Materialtäkter Låg Måttlig Måttlig Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Låg Vägar och järnvägar Låg Låg Låg Förorenade områden Låg Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig Måttlig RISKER Prioväg farligt gods Nej Nej Nej Ras/erosion Nej Nej i. u. Översvämning i .u. i .u. i. u. Annat - - - SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt - Måttligt Generellt skydd Grus 1-2 (100 %) Natura 2000, Grus 1-2 (25 Grus 2 (50 %) %)

Viktig ytvattenresurs Y18. Hörnån: Sträckan vattentäkt-Hörnsjön KVALITET, POTENTIELL PÅ- Hörnån har god kemisk status. I avrinningsområdet finns inget anmärkningsvärt. VERKAN OCH RISKER SKYDD -

Nordmalings kommun

Bjurholms kommun (3-4,Y1) I Bjurholms kommun finns grundvatten att tillgå i fram- ten. Det är Öreälvsåsen nedanför Bjurholms sam- förallt Lögdeälvsåsen, Öreälvsåsen samt i ett randdelta hälle (3) där det finns en reservvattentäkt och vid Angsjöheden och några mindre tillgångar längs Öreälvsåsen ovanför samhället (4) där huvudvatten- Hörnåns dalgång. täkten ligger. Naturlig infiltration av ytvatten från Öreälven (y1) sker i båda grundvattentäkterna. Tre dricksvattenresurser har pekats ut som regionalt viktiga, två med grundvatten i jord och en med ytvat-

Viktig grundvattenresurs 3. Öreälvsåsen nedan Bjurholm 4. Öreälvsåsen ovan Bjurholm SE710073-

SE708522-167196. 166440 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 160-4000 700-4000 Nuvarande medeluttag reserv 120,4 Medgivet medeluttag saknas saknas VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Uppgifter saknas Mg POTENTIELL PÅVERKAN L9 M11 Bebyggelse Låg Låg Areell markanvändning Hög Mkt hög Materialtäkter Låg Låg Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Vägar och järnvägar Låg Låg Förorenade områden Låg Låg Enskilda avlopp Hög Mkt hög RISKER Prioväg farligt gods Ja nej Ras/erosion Ev nej Översvämning i. u. i. u. Annat - - SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt Gott Generellt skydd Natura 2000, Grus 1-2 (50 %) Natura 2000, Grus 1-2 (50 %)

Viktig ytvattenresurs Y1. Öreälven: Sträckan Agnäs-Örträsk KVALITET, POTENTIELL PÅVER- Öreälven har god kemisk status. I avrinningsområdet finns en gruvdamm med an- KAN OCH RISKER rikningssand som vid dammbrott kan orsaka problem. SKYDD Natura 2000 11

Bjurholms kommun

Åsele kommun (5-6; Y2) I Åsele kommun finns grundvatten att tillgå i framförallt ten. Det är Ångermanälvsåsen öster om Åsele (5) där Ångermanälvsåsen, Lögdeälvsåsen, Gigåsen och Stam- huvudvattentäkten ligger samt Ångermanälvsåsen sjöåsen. vid Torvsjö (6) som har ovanligt goda uttagsmöjlig- heter. Den senare ligger i Torvsjön med förmodad Tre dricksvattenresurser har pekats ut som regionalt naturlig infiltration av ytvatten från sjön och Torv- viktiga, två med grundvatten i jord och en med ytvat- sjöån (Y2).

Viktig grundvattenresurs 5. Ångermanälvsåsen öster om Åsele. 6. Ångermanälvsåsen vid Torvsjö. SE711552-158218 SE714491-156814

UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 700-4000 Mer än 4000 Nuvarande medeluttag 306 - Medgivet medeluttag saknas - VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Nej Ej undersökt POTENTIELL PÅVERKAN L6 L6 Bebyggelse Låg Låg Areell markanvändning Hög Hög Materialtäkter Måttlig Låg Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Vägar och järnvägar Låg Låg Förorenade områden Låg Låg Enskilda avlopp Låg Måttlig RISKER Prioväg farligt gods Ja Nej Ras/erosion Nej i. u. Översvämning Ja i. u. Annat - - SKYDDSLÄGE Vattenskydd Gott (pågår) - Generellt skydd Grus 1 (50 %) Grus 1 (25 %)

Viktig ytvattenresurs Y2. Torvsjöån: Sträckan Torvsjön-Idvattnet och Lokmyrtjärnarna KVALITET, POTENTIELL PÅVERKAN Torvsjön och Torvsjöån har god kemisk status. I avrinningsområdet finns inget OCH RISKER anmärkningsvärt.

Åsele kommun

Dorotea kommun (7-11; Y3-Y4) I Dorotea kommun finns grundvatten att tillgå i framför Borgaområdet är kommunens viktigaste turismom- allt Ormsjöåsen, Sallsjöåsen och Långseleåns dalgång. råde och alla grundvattentillgångar i berg och jord är Enstaka mindre grundvattenmagasin finns också i därför regionalt viktiga. Kapaciteten på de befintliga Borgaområdet. Fjällområdet är inte lika väl karterad bergvattentäkterna i Avasjö (8a) och Borga (9) är som övriga delar av länet. enligt kommunen otillräckliga för framtida behov. Det finns tre grundvattenmagasin i jord (8b), (10) Åtta dricksvattenresurser har pekats ut som region- och (11) som inte används idag. I VA-utredningen 1) alt viktiga, fem med grundvatten i jord, en med nämns att ytvatten från Korpån (Y3) och Borgasjön grundvatten i berg och två med ytvatten. Det är Sall- (Y4) kan vara av intresse för dricksvattenförsörj- sjöåsen vid Lajksjön (7) där huvudvattentäkten finns, ningen, och då som förstärkning. och fem vattenresurser i Borgaområden.

Viktig grundvattenresurs 7. Sallsjöåsen 8a. Avasjö. 9. Borga. 10. Solberg 11. Lövsjö Lajksjöområdet Grundvatten i berg Grundvatten i berg SE719036-147153 SE718776-147629 SE712018-153680 8b. Grundvatten i jord SE719279-146522 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 700-4000 1661); 160-700; Ingen uppgift 160-700 160-700 Nuvarande medeluttag 255 38,7 8 - - Medgivet medeluttag saknas saknas. saknas - - VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan F NH4, Fe, Mn, Mg, F, Ca, Mn Ej undersökt Ej undersökt Ca, Rn POTENTIELL PÅVERKAN L6 M15 L6 L5 Bebyggelse Låg Hög i. u. Låg Låg Areell markanvändning Hög Hög i. u. Hög Hög Materialtäkter Låg Låg i. u. Låg Måttlig Miljöfarlig verksamhet Låg Låg i. u. Låg Låg Vägar och järnvägar Låg Låg i. u. Låg Låg Förorenade områden Låg Låg i. u. Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig i. u. Måttlig Låg RISKER Prioväg farligt gods Nej Nej Nej Nej Nej Ras/erosion i. u. i. u. i. u. i. u. i. u. Översvämning i. u. i. u. i. u. i. u. i. u. Annat - - - - - SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt Måttligt Måttligt - - Generellt skydd Gr 2 (1 %) Nej Nej Nej Nej 1) Avasjö, Dorotea kommun (2009)

Viktig ytvattenresurs Y3. Korpån: Y4. Borgasjön Sträckan vattentäkt- Dakesjaevrie KVALITET, POTENTIELL Korpån har god kemisk status. I avrinnings- Borgasjön har god kemisk status. I avrin- PÅVERKAN OCH RISKER området finns inget anmärkningsvärt. ningsområdet finns ett avloppsreningsverk.

Dorotea kommun Ö

Dorotea kommun V

Vilhelmina kommun (12-16; Y2, Y5-Y6) I södra delen av Vilhelmina kommun finns grundvat- resurserna i Klimpfjäll (14), Saxnäs (15) och Kittel- ten att tillgå i framförallt Laxbäckensåsen, Ånger- fjäll (16). Enligt kommunen är befintlig kapacitet i manälvsåsen, Vojmåsen och Latikbergsåsen. I den Klimpfjäll och Saxnäs tillräcklig för en utveckling i norra delen är det dåligt karterat men här finns några dessa orter. I båda dessa vattentäkter sker naturlig enstaka grundvattenmagasin. eller inducerad infiltration av ytvatten från Stor- bäcken/Durrienjohkke (Y5) respektive Kultsjön Åtta dricksvattenresurser har pekats ut som region- (Y6). Kommunen avser inte att bygga ut kommunal alt viktiga, fyra med grundvatten i jord, en med service i planerat LIS- område vid Lövberg. I Kittel- grundvatten i berg och tre med ytvatten. I södra fjäll (16), som är kommunens viktigaste turismom- kommundelen är det Vojmåsen (12) där huvudvat- råde, har en ny bergvattentäkt tagits i bruk men tentäkten ligger, samt ett grusfält vid Storseleby (13) råvattenkapaciteten är för liten (se även i kap 6). som kan vara av intresse för reservvatten- Den gamla täkten har lagts ner p.g.a. dålig vattenkva- försörjning. Torvsjöån (2) infiltrerar en ovanligt stor litet. Gemensamt för båda fjällområdena är att SGU grundvattentillgång i Åsele kommun. I norra kom- inte har karterat grundvattentillgångarna men detta mundelen är det de befintliga dricksvatten- kommer att göras inom kort.

Viktig grundvattenre- 12. 13. 14. 15. 16. surs Vojmåsen Grusfält Stor- Klimpfjäll. Saxnäs Kittelfjäll sele. Grundvatten i Grundvatten i Grundvatten i SE716473-155248 jord jord berg SE719081-154619 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 150-4000 700-4000 i. u. i. u. i. u. Nuvarande medeluttag 641 - 22 12 11 Medgivet medeluttag 934 - saknas saknas saknas. VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Ca, Fe, Mg, Mn, Ej undersökt Na Nej Uppgifter saknas Ni, PO4, NH4, för den nya täkten 1,1,2-trikloretan 1) POTENTIELL PÅVERKAN L8 L6 Bebyggelse Låg Låg - - - Areell markanvändning Hög Hög - - - Materialtäkter Låg Låg - - - Miljöfarlig verksamhet Låg Låg - - - Vägar och järnvägar Låg Låg - - - Förorenade områden Låg Låg - - - Enskilda avlopp Måttlig Måttlig - - - RISKER Priovägar farligt gods Ja Ja Nej Nej Nej Ras/erosion i. u. i. u. i. u. i. u. i. u. Översvämning i. u. i. u. i. u. i. u. i. u. Annat - U-tillstånd 1 km - - - (2015) SKYDDSLÄGE Vattenskydd Gott - Måttligt Måttligt Saknas Generellt skydd Grus 1-2 (75 %) Grus 1 (25 %) - - - 1) Uppgifter från Vattenmyndighetens verifiering av grundvattenkvalitet i vattentäkt och från nationell miljöövervakning.

Viktig ytvattenresurs Y2. Torvsjöån: Sträckan Torv- Y5. Storbäcken/Durrienjohkke: Y6. Kultsjön sjön-Idvattnet och Lokmyr- Sträckan vattentäkt- tjärnarna Durrienjaurie KVALITET, POTENTIELL Torvsjön och Torvsjöån har god Storbäcken har god kemisk Kultsjön har god kemisk PÅVERKAN OCH RISKER kemisk status. I avrinningsom- status. I avrinningsområdet status. Inom avrinningsom- rådet finns inget anmärknings- finns inget anmärkningsvärt. rådet finns två planerade värt. gruvverksamheter.

Vilhelmina kommun Ö

Vilhelmina kommun V

Storumans kommun (17-21; Y7-Y9) I södra delen av Storumans kommun finns grundvatten serad. Möjligen sker naturlig eller inducerad infiltration att tillgå framförallt i Umeälvsåsen, Juktåsen och av ytvatten från Umeälven (Y7) till reservvattentäkten. Mejvanåsen samt några mindre magasin i Pauträskområ- Hemavan-Tärnaby är ett turismområde i tillväxt och alla det. I Hemavan-Tärnaområdet finns ett antal grundvat- kända grundvattentillgångar i området är viktiga för vat- tenmagasin. I Hemavan och Tärna används ytvatten för tenförsörjningen (se även kap. 6). I dalgången mellan dricksvattenproduktion. Överuman och Storlaisan finns en dricksvattenresurs Åtta dricksvattenresurser har pekats ut som regionalt (19) med en mindre vattentäkt i Klippen och längre ner viktiga, fem med grundvatten i jord och tre med ytvatten. utreder kommunen en ny vattentäkt för Hemavan som i Vid Storumans samhälle är det kommunens huvudvatten- dagsläget försörjs med dricksvatten från Mortsbäck- täkt i Umeälvsåsen vid Luspholmen (17) samt Umeälvså- en/Mohtserejohke (Y8). I Tärnaby (20) och Juktsjaur (21) sen vid Stensele (18) där reservvattentäkten är lokali- finns grundvattenmagasin som i dagsläget är outnyttjade. Tärnaån (Y9) försörjer Tärnaby med dricksvatten. 1).

Viktig grundvattenresurs 17. 18. 19. 20. 21. Juktsjaur Umeälvsåsen, Umeälvsåsen, Överuman-Storlaisan Ås vid Tärna- SE728637- Luspholmarna. Stensele. SE730570-146353 ån 148734 SE722361-156033 SE721900-156299 SE729352- 147900 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 700-4000 700-4000 150-4000 150-700 150-700 Nuvarande medeluttag 685 228 40 - - Medgivet medeluttag 900 saknas? saknas - - VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Al Fe, Mg, Mn, NH4, SO4, NH4, Pb, Fe, Ca, Ej undersökt Ej undersökt PO4, Mg, Mn, Ni, Zn, Na 1) POTENTIELL PÅVERKAN M19 M19 L7 L5 L5 Bebyggelse Måttlig Måttlig Låg Låg Låg Areell markanvändning Måttlig Hög Måttlig Måttlig Måttlig Materialtäkter Låg Låg Låg Låg Låg Miljöfarlig verksamhet Hög Mkt hög Måttlig Låg Låg Vägar och järnvägar Måttlig Måttligt Låg Låg Låg Förorenade områden Mkt hög Låg Låg Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Låg Måttlig Måttlig Måttlig RISKER Priovägar farligt gods Ja Ja Ja Nej Nej Ras/erosion Nej Nej Nej Nej Nej Översvämning Ja Ja Ja Ja Nej Annat U-tillstånd, 1 km U-tillstånd, 0,5 km - - - (2014) (2014) SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt Måttligt - - - Generellt skydd Grus 1 (90 %) Grus 2 (2 %) - - - 1) Uppgifter från Vattenmyndighetens verifiering av grundvattenkvalitet vid Hemavans flygplats.

Viktig ytvattenresurs Y7. Umeälven: Sträckan Stensele- Y8. Mohtserejohke: Y9. Umeälven/Tärnaån: dammen-Forsmark Sträckan vattentäkt- Sträckan vattentäkt-Storlaisan, Mohtseretjocko, Tärnasjön, Åldukjaure UTTAG (1000 m3/år) Nuvarande medeluttag - 148 155 Medgivet medeluttag - Saknas Saknas VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Nej Nej KVALITET, POTENTIELL God kemisk status. I avrinningsom- I avrinningsområdet finns Två bergtäkter finns uppströms PÅVERKAN OCH RISKER rådet finns prioväg för farligt gods, inget anmärkningsvärt. vattentäkten. MIFO-objekt klass 2 och ett planerat gruvmagasin med anrikningssand som vid dammbrott kan orsaka problem. VATTENSKYDDSOMRÅDE - Gott(pågår) Saknas 20

Storumans kommun Ö

# 21

Storumans kommun V

Lycksele kommun (22-27; Y10-Y11) I Lycksele kommun finns grundvatten att tillgå i Öreäl- tenskyddsområdet omfattar även dricksvattenresur- vens dalgång, Umeälvens dalgång, Lycksabäckens dal- sen i Betseleområdet (24) där det finns en mindre gång och i Vindelälvsåsen. vattentäkt. Inducerad infiltration av ytvatten från Umeälven (Y10) och Lycksabäcken (Y11) sker till hu- Tio dricksvattenresurser har pekats ut som regionalt vudvattentäkten. Isälvssedimentet längs Lycksabäck- viktiga, sex med grundvatten i jord, en med grundvat- en (26) består av ett antal grundvattenmagasin med ten i berg och tre med ytvatten. I Öreälvens dalgång varierande uttagsmöjligheter samt en vattentäkt. I finns två drickvattenresurser, i Rödingträskområdet Rusksele finns en vattentäkt i berg (27a) samt en (22) och i Långseleområdet. Den senare har ovanligt drickvattenresurs i Vindelälvsåsen (27b). goda uttagsmöjligheter. Kommunens huvudvattentäkt ligger i Umeälvens dalgång vid Lycksele (25) och vat-

Viktig 22. Öreälvens 23. Öreälvens 24. Umeäl- 25. Umeäl- 26. Isälvsse- 27a. Grundvat- grundvattenresurs dalgång, dalgång, vens dalgång, vens dalgång, diment Lyck- ten i berg. Långsele. Rödingträsk Betsele. Lycksele. sabäcken. 27b. Grundvat- ten i Vindel- SE713791- SE715292- SE717311- SE717001- SE718005- 164274 163191 163170. 163733 163247 älvsåsen, Rusk- sele. SE719459-164253 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 150-4000 Mer än 4000 150-700 150-4000 (30)150-4000 150-700 Nuvarande medeluttag - - 11 1167 3 42 (berg) Medgivet medeluttag - - saknas saknas saknas saknas VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Ej undersökt Ej undersökt Ca, F, Fe, Mn, cis-1,2- F, Fe, NH4 ; F, Fe, Mn, Rn, As, Pb, tetra- dikloreten, As, F kloreten Mn, Ni 1) PÅVERKAN L6 L6 M12 M24 L5 L9 Bebyggelse Låg Låg Låg Hög Låg Låg Areell markanvändning Hög Hög Hög Måttlig Hög Hög Materialtäkter Låg Låg Låg Måttlig Låg Måttlig Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Låg Låg Låg Låg Vägar och järnvägar Låg Låg Hög Mkt hög Låg Låg Förorenade områden Låg Låg Låg Måttlig Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Låg Måttligt RISKER Priovägar farligt gods Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ras/erosion Nej Nej Ja Ja Nej Ja Översvämning Nej Nej Ja Ja Nej Ja Annat U-tillstånd U-tillstånd - - - 0 km (2012) 0 km (2012). SKYDDSLÄGE Vattenskydd - - Måttligt Gott Måttligt Måttligt Generellt skydd Grus 1 -2(100 Grus 1 (75 %), Grus 1 (10 %) - Grus 1-2 (10 Grus 1-2 (50 %), %), Natura Natura 2000 %) NR 2000 1) Uppgifter från Vattenmyndighetens verifiering av grundvattenkvalitet i vattentäkt.

Viktig ytvattenresurs Y10. Umeälven: Sträckan Y11. Lycksabäcken: Sträckan Y12. Vindelälven: Sträckan Umeå-Stensele vattentäkt-Lycksträsket Vännäs- Nedre Gautsträsket KVALITET, POTENTIELL Umeälven har god kemiskt Lycksabäcken har god kemisk Vindelälven har god kemisk PÅVERKAN OCH RISKER status. I avrinningsområdet status. I avrinningsområdet status. I avrinningsområde ovan Lycksele finns MIFO- finns inget anmärkningsvärt. finns prioväg för farligt gods, objekt, järnväg, prioväg för MIFO-objekt samt fem gru- farligt gods samt några gruvor, vor, i drift, planerade eller i drift, nedlagda eller planerade, nedlagda, varav en med varav ett med magasin för magasin för anrikningssand anrikningssand där dammbrott som vid dammbrott kan kan orsaka problem. orsaka problem.

Lycksele kommun N

Lycksele kommun S

Vindelns kommun (28-32; Y12) I Vindelns kommun finns grundvatten att tillgå i fram- Hela Vindelälvsåsen från Åmsele ner till Tavelsjön i förallt Umeälvåsen och Vindelälvsåsen, men även i Ram- Umeå kommun utgör två regionalt viktiga dricksvatten- såsen och några spridda tillgångar i östra delen av resurser (30, 31) med mycket stora uttagsmöjligheter kommunen. och med vattentäkter i Hjuken, Vindeln, Rödåsel och Tavelsjö. Umeå utreder även möjligheterna att anlägga Sju dricksvattenresurser har pekats ut som regionalt en reservvattentäkt i Vindelälvsåsen inom Vindelns viktiga, fem med grundvatten i jord och två med ytvat- kommun med konstgjord infiltration av ytvatten från ten. I Ramsåsen (28) finns e drickvattenresurs som en- Vindelälven (Y12). ligt kommunen kan vara ett framtida alternativ till Skiv- sjöns befintlig vattentäkt i berg. I Granöområdet, som I Vindel-Ånäset finns två mindre vattenföreningar och har potential för utveckling av besöksnäringen (se även kommunen såg Blåkullträskåsen (32) som viktig för kap 6) finns en drickvattenresurs med tre mindre framtida vattenförsörjning. grundvattenmagasin (29).

Viktig grundvatten- 28. 29. 30. 31. 32. resurs Ramsåsen, Skiv- Umeälvsåsen, Vindelälvsåsen, Vindelälvsåsen, Blåkullträskåsen sjö. Granö-Tegsnäset. Åmsele. (Hjuken-Tavelsjö) SE713217-170389 SE712145-166998 SE713573-166693 SE715938-167252 (del) SE712528-169500 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 150-700 700-4000 700 – mer än 4000 700 – mer än 4000 150-700 Nuvarande medelut- - i. u. - 711); 2872); 223); 304) - tag Medgivet medeluttag - i. u. - saknas1); 4742); - saknas3); saknas4) VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Ej undersökt i. u. Ej undersökt Fe, Mn,PO4, Ej undersökt As, Fe, Mn, Pb, PÅVERKAN L7 M10 L8 M11 L9 Bebyggelse Låg Låg Låg Låg Låg Areell markanvänd- Hög Mkt hög Hög Mkt hög Mkt hög ning Materialtäkter Låg Låg Låg Låg Låg Miljöfarlig verksam- Låg Låg Låg Låg Låg het Vägar och järnvägar Låg Måttlig Låg Låg Låg Förorenade områden Låg Måttlig Låg Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig Måttlig Hög Måttlig RISKER Priovägar farligt gods Nej Ja Nej Ja Nej Ras/erosion Nej Ja i. u. Ja i. u. Översvämning Nej Ja i. u. Ja i. u. Annat - Undersöknings- Undersökningstill- - - tillstånd Au stånd Ni (2103) (2103) SKYDDSLÄGE Vattenskydd - Måttligt - Måttligt1); Gott2); - Måttligt3); Mått- ligt4); Generellt skydd Grus 2 (25 %) Grus 1-2 (75 %) Grus 1 (100 %), 3 NR Grus 1-2 (75 %), - Natura 2000 1)Hjuken, 2)Vindeln, 3) Rödåsel, 4) Tavelsjö

Viktig ytvattenresurs Y10. Umeälven: Sträckan Umeå-Stensele Y12. Vindelälven: Sträckan Vännäs-Nedre Gautsträsket. KVALITET, POTENTIELL Älven har god kemisk status. I avrinningsom- Vindelälven har god kemisk status. I avrinningsområde PÅVERKAN OCH RISKER rådet finns järnväg, prioväg farligt gods, ett finns prioväg för farligt gods, MIFO-objekt samt fem antal MIFO-objekt samt en handfull gruvor, i gruvor, i drift, planerade eller nedlagda, varav en med drift, nedlagda eller planerade, varav tre med magasin för anrikningssand som vid dammbrott kan magasin för anrikningssand där dammbrott orsaka problem. kan orsaka problem. SKYDDSLÄGE Natura 2000

Vindelns kommun

Vännäs kommun (33; Y13) I Vännäs kommun finns grundvatten att tillgå i en är huvudvattentäkt med trolig inducerad eller Umeälvsåsen. naturlig infiltration av ytvatten från Tvärån (Y13). I Tvärålund har Vindelns kommun en allmän vatten- Fyra dricksvattenresurser har pekats ut som region- täkt i samma ås. alt viktiga, en med grundvatten i jord och tre med ytvatten. Umeälvsåsen ovanför Vännäs (33) sträcker Vindelälven (Y12) och Umeälven (Y10) används för sig in i Vindelns kommun och består av två grundvat- grundvattenbildning i Umeå kommuns huvudvatten- tenmagasin med mycket goda uttagsmöjligheter. täkt. Vännäs kommun har två vattentäkter i åsen, varav

Viktig grundvattenresurs 33. Umeälvsåsen ovan Vännäs. SE711087-168738 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 700-4000 Nuvarande medeluttag 461); 6252); 203) Medgivet medeluttag Saknas1); 1 4972); saknas3) VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Mn, NH4, PO4 PÅVERKAN M12 Bebyggelse Låg Areell markanvändning Mkt hög Materialtäkter Låg Miljöfarlig verksamhet Låg Vägar och järnvägar Måttlig Förorenade områden Låg Enskilda avlopp Hög RISKER Prioväg farligt gods Ja Ras/erosion Nej Översvämning Nej Annat - SKYDDSLÄGE Vattenskydds Saknas1), Gott (pågår)2), 3) Generellt skydd - 1) Tvärålund, 2 )Önskanäs, 3)Tväråbäck

Viktig ytvattenresurs Y10. Umeälven: Y12. Vindelälven: Y13. Tvärån: Sträckan Umeå - Storuman Sträckan Vännäs-Nedre Sträckan vattentäkt - Stor- Gautsträsket sjön KVALITET, POTENTIELL Umeälven har god kemisk Vindelälven har god ke- Tvärån har god kemisk PÅVERKAN OCH RISKER status. I avrinningsområdet misk status. I avrinnings- status. I avrinningsområdet ovanför Umeå finns järnväg, område finns prioväg för ovanför finns järnväg och prioväg farligt gods, ett antal farligt gods, MIFO-objekt prioriterad väg för farligt MIFO-objekt samt ett tiotal samt fem gruvor, i drift, gods. gruvor, i drift, nedlagda eller planerade eller nedlagda, planerade, varav två med varav en med magasin för magasin för anrikningssand där anrikningssand som vid dammbrott kan orsaka pro- dammbrott kan orsaka blem. problem. 28

Vännäs kommun 29

Umeå kommun (31, 34-37; Y14-Y18) I Umeå kommun finns grundvatten att tillgå i framför På önskemål från Umeå kommun har grundvattenmaga- allt Umeälvsåsen, Vindelälvsåsen, Sävaråsen och Mick- sinet vid Backen (34b) brutits ut som en egen dricksvat- elsträskåsen. Tretton dricksvattenresurser har pekats ut tenresurs. Potentiell påverkan har bedömts för Vindel- som regionalt viktiga, fem med grundvatten i jord och älvsåsen från Tavelsjö och söderut (34). Det som kan sju med ytvatten. sägas om 34b är att den potentiella påverkansrisken från bebyggelse, miljöfarlig verksamhet, vägar och föro- Vindelälvsåsen från Hjuken i Vindelns kommun ner till renade områden är högre, och påverkansrisken från Umeå tätort utgör två dricksvattenresurser (31, 34) areell markanvändning och enskilda avlopp är lägre än med mycket goda uttagsmöjligheter. I den första (31) helhetsbedömningen. finns fyra befintliga vattentäkter (Hjuken, Vindeln, Rödåsel och Tavelsjö) och Umeå kommun utreder möj- Arbete pågår med att knyta ihop befintliga vatten- ligheten att anlägga en reservvattentäkt inom Vindelns skyddsområden så att merparten av Vindelälvsåsen kommun med konstgjord infiltration av ytvatten från inom kommunen får ett adekvat skydd. I vattenskydds- Vindelälven (Y12). I dagsläget saknar Umeå en reserv- området ligger också Tavelsjön (Y14), Hissjön (Y15), vattentäkt. Piparbölesjön (Y16) och Kullasjön (Y17) vilka troligen står i kontakt med grund-vattenmagasinen Huvudvattentäkten samt en mindre täkt finns i Vindel- älvsåsen söder om Tavelsjö (34), även denna med I Umeälvsåsen ovan Bjännberg (35) finns en vattentäkt, mycket goda uttagsmöjligheter. Ytvatten från Umeälven som bl. a försörjer Hörnefors kommundel och med trolig (Y10) och Vindelälven (12) används för konstgjord naturlig eller inducerad infiltration från Hörnån (Y18). I grundvattenbildning i huvudvattentäkten. I en av brun- Sävaråsen finns två dricksvattenresurser. I den nedersta narna finns spår av bekämpningsmedel varför den inte delen av åsen (37) finns en vattentäkt som försörjer används i dagsläget. Sävar kommundel och i Sävaråsen vid Bullmark (36) finns en mindre allmän vattentäkt.

Viktig 31. 34. 35. 36. 37. grundvattenresurs Vindelälvsåsen, Vindelälvsåsen Ta- Umeälvsåsen Sävaråsen, Sävaråsen, Sävar. Hjuken-Tavelsjö. velsjö-Umeå stad. ovan Bjänn- Bullmark. 34 b. Backen se text. berg.

SE712528-169500 SE709160-171345 SE707813-169536 SE711659-172523 SE710178-173102 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 700 - > 4000 700 – 17 000*) 150-4000 150-700 700-4000 Nuvarande medeluttag 711); 2872); 223); 535)+8 5686) 316 42 209 304) Medgivet medeluttag saknas1); 4742); Saknas5), 11 3156) 1 500 saknas 730 saknas3); saknas4) VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Fe, Mn,PO4, Atrazine, BAM, DEA, Nej Nej Pb, Cd, Ni, Zn, Co, As, Fe, Mn, Pb, Fe, Ni, Mg, Mn, SO4, Cu, Mn, Fe, Al As, Al, NH4 PÅVERKAN M11 M16 L7 M14 Bebyggelse Låg Låg Låg Låg Låg Areell markanvändning Mkt hög Mkt hög Hög Mkt hög Hög Materialtäkter Låg Måttlig Måttlig Låg Måttlig Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Låg Låg Måttlig Vägar och järnvägar Låg Måttlig Låg Låg Låg Förorenade områden Låg Låg Låg Låg Låg Enskilda avlopp Hög Mkt hög Måttlig Hög Mkt hög RISKER Priovägar farligt gods Ja Ja Nej Nej Ja Ras/erosion Ja (Rödåsel) Ja i. u. Ja Nej Översvämning Ja (Rödåsel) Ja i. u. i. u. i. u. Annat U-tillstånd 8 km - Norrbottnia- Norrbottniabanan, (2014) banan saltrisk (Sävar) SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt1); Gott2); Gott, Gott Måttligt Måttligt Måttligt Måttligt3); Mått- ligt4); Generellt skydd Grus 1-2 (75 %), Grus 1-2 (75 %) Grus 2 (50 %) Grus 1 (75 %), Grus 1 (50 %) Natura 2000 Natura 2000 *) (Liedholm & Wikström 2009) 1)Hjuken, 2)Vindeln, 3) Rödåsel, 4) Tavelsjö, 5)Hissjö, 6) Forslunda,

Viktig ytvattenresurs Y14-Y17. Tavelsjön, Y10. Umeälven: Y12. Vindeläven: Sträck- Y18. Hörnån: Sträckan Hissjön, Piparbölesjön Sträckan Umeå-Storuman an Vännäs-Nedre Gaut- vattentäkt-Hörnsjön och Kullasjön sträsket UTTAG (1000 m3/år) Nuvarande medelut- - i. u. - tag Medgivet medeluttag - 12 400 6) - VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan i. u. KVALITET, POTENTI- Tavelsjön och Piparböle- I avrinningsområdet ovan- Vindelälven har god Hörnån har god kemisk ELL PÅVERKAN OCH sjön har god kemisk för Umeå finns järnväg, kemisk status. I avrin- status. I avrinningsom- RISKER status. Uppgifter saknas prioväg farligt gods, ett ningsområde finns rådet finns inget an- för de andra. I avrin- antal MIFO-objekt samt prioväg för farligt gods, märkningsvärt. ningsområdena finns en handfull gruvor, i drift, MIFO-objekt samt fem prioväg för farligt gods nedlagda eller planerade, gruvor, i drift, planerade och ett MIFO-objekt vid varav tre med magasin för eller nedlagda, varav en Tavelsjön. anrikningssand där med magasin för anrik- dammbrott kan orsaka ningssand som vid problem. dammbrott kan orsaka problem. VATTENSKYDD Gott Saknas - -

Umeå kommun 32

Robertsfors kommun (38, 40; Y19) I Robertsfors kommun finns grundvatten att tillgå i Det är Rickleåsen i Överklintsområdet (38) där framförallt Rickleåsen och Flarkåsen. kommunen har sin huvudvattentäkt och reservvat- tentäkt. Det sker inducerad eller naturlig infiltrat- Tre drickvattenresurser har pekats ut som region- ion av ytvatten från Rickleån (Y19) till vattentäk- alt viktiga, två med grundvatten i jord och en med terna. I Burträskåsen(40) har Skellefteå kommun ytvatten. en allmän vattentäkt.

Viktig grundvattenresurs 38. Rickleåsen, Överklinten. SE713654- 40. Burträskåsen, Vebomark. SE715470- 173537 175059 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 150-4000 150-700 Nuvarande medeluttag 584 16 Medgivet medeluttag 730 saknas VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Nej Uppgifter saknas PÅVERKAN M10 M17 Bebyggelse Låg Låg Areell markanvändning Mkt hög 1) Mkt hög 1) Materialtäkter Måttlig Låg Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Vägar och järnvägar Låg Låg Förorenade områden Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig RISKER Priovägar farligt gods Nej Nej Ras/erosion i. u. i. u. Översvämning i. u. i. u. Annat - Norrbotniabanan, saltrisk SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt Saknas Generellt skydd Grus 1-2 (75 %) Grus 2 (10 %) 1)Åker

Viktig ytvattenresurs Y19. Rickleån: Sträckan vattentäkt-Bygdeträsket KVALITET, POTENTIELL Rickleån har god kemisk status. I avrinningsområdet finns inget anmärkningsvärt. PÅVERKAN OCH RISKER

Robertsfors kommun

Skellefteå kommun (39-51; Y20-Y22) I Skellefteå finns grundvatten att tillgå i framförallt och ovan Sörbyn (42) finns allmänna vattentäkter. En- Rickleåsen, Sikåns dalgång, Burträskåsen, Skellefteåsen, ligt kommunen kan Burträsket (Y20) vara av intresse Drängsmarksåsen, Kågeåsen, Tåmeåsen och Finnträskå- för reservvattenförsörjning. sen. I princip hela Skellefteåsen från Krångfors ner till Ut- Arton dricksvattenresurser har pekats ut som regionalt tersjö är regionalt viktig för vattenförsörjningen. I Ut- viktiga, femton med grundvatten i jord och tre med tersjö-Risböleområdet (43) och Norr om Ljusvattnet ytvatten. I Rickleåsen vid Bygdsiljum (39) finns en vat- (44) finns dricksvattenresurser med mycket goda ut- tentäkt. I princip hela Burträskåsen från kommungrän- tagsmöjligheter. I åsen mellan Bureå och Falmarksträs- sen mot Norsjö ner till Gunsmark är regionalt viktig. ket (45) finns två vattentäkter som bl. a försörjer Bureå. Både i Vebomarksområdet (40), Burträskområdet (41)

Viktig 39. 40. 41. 42. 43. Skellefteåsen. 44. grundvattenresurs Rickleåsen, Burträskåsen, Burträskå- Burträskåsen a) Uttersjö. Skellefteåsen, Bygdsiljum. Vebomark. sen, Burträsk. ovan Sörbyn. SE716625-176853 Ljusvattnet. SE714650- SE715470- SE716959- SE718136- b) Risböle SE716899- SE717307- 172729 175059 172881 171563 176707 176025 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 150-700 150-700 150- 4000 700-mer än 700-4000 700-4000 4000 Nuvarande medeluttag 36 16 601) + 1932) - - - Medgivet medeluttag saknas saknas saknas1); - - - saknas2) VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan NH4, Ca, Mn, Uppgifter Nej Ej undersökt Ej undersökt Ej undersökt Ni, Zn, Cr, Cu, saknas Co, atrazine 3) PÅVERKAN H25 M17 M13 L7 L9 M15 Bebyggelse Måttlig Låg Låg Låg Låg Låg Areell markanvändning Mkt hög 4) Mkt hög 4) Mkt hög 4) Hög Mkt hög-hög Hög Materialtäkter Låg Låg Låg Låg Låg Hög Miljöfarlig verksamhet Mkt hög Låg Låg Låg Låg Låg Vägar och järnvägar Låg Låg Låg Låg Låg Mkt hög Förorenade områden Hög Låg Låg Låg Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig Hög Måttlig Måttlig Måttlig RISKER Priovägar farligt gods Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ras/erosion i. u. i. u. i. u. i. u. i. u. i. u. Översvämning i. u. i. u. i. u. i. u. i. u. i. u. Annat - Norrbotnia- U-tillstånd Ni, Torvtäkt 0,5 Saltrisk - banan, saltrisk 0 km (2014) km SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt Saknas Måttligt, - - - Måttligt Generellt skydd Grus 2 (10 %) Grus 2 (10 %) Grus 1-2 (75 - - Grus 1-2 (50 %) %) 1)Mjödvattnet, 2)Burträsk, 3)GV-rör vid Martinsson trä och från gamla vattentäkten, 4) Åker,

Viktig ytvattenresurs Y20. Burträsket Y21 Skellefteälven: Sträckan vattentäkt- Storavan Y22. Långsjön UTTAG (1000 m3/år) Nuvarande medeluttag - 6 205 - Medgivet medeluttag - 21 900 - VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan t - Al, Fe, SO4 - KVALITET, POTENTIELL Sjön har god kemisk I avrinningsområdet finns järnväg, prioriterad väg Sjön har god kemisk PÅVERKAN OCH RISKER status. I avrinnings- för farligt gods, ett antal MIFO-objekt samt ett status. I avrinningsområ- området finns inget tjugotal gruvor i drift, nedlagda eller planerade, det finns inget anmärk- anmärkningsvärt. varav en med magasin för anrikningssand där ningsvärt. dammbrott kan orsaka problem. VATTENSKYDDSOMRÅDE - Måttligt (vid vattentäkt) - 35

Mellan Falmarksträsket och Skellefteälven (46) finns en Mellan Finnforsens och Båtforsens kraftstationer finns resurs med mycket goda uttagsmöjligheter och mellan en Sand- och grustillgång vid Långselet (48) med ett Slind och Krångfors (47) en annan dricksvattenresurs antal grundvattenmagasin och en vattentäkt som försör- med vattentäkt. jer Boliden med drickvatten. I Drängsmarksåsen (49) finns en allmän vattentäkt som enligt kommunen skall Kommunens huvudvattentäkt är i dagsläget ytvatten tas ur drift. Kågeåsens övre del (50) har ovanligt goda från Skellefteälven (Y21). Arbete pågår med att anlägga uttagsmöjligheter. I Tåmeåsen och nedre Finnträskåsen en ny grundvattentäkt med brunnar på båda sidor om (51) finns en vattentäkt som försörjer Byske. Möjligen älven, i (46b) och (47) och med konstgjord infiltration förekommer inducerad eller naturligt infiltration från av ytvatten från Skellefteälven (Y21). Långsjön (Y22).

Viktig 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. grundvattenresurs Skellefteåsen, Skellefteåsen, Skellefte- Sand och Drängs- Kågeåsen. Tåmeåsen Bureå. a) Gummark. åsen, Slind. grustillgång marksåsen Deger- och nedre vid Lång- vattnet. Finnträsk- SE718262- SE719113- SE720939- SE717956- 174204 173078 selet 174589 och åsen. 174995 SE721450- SE723524- SE722528- b) Klutmark 173806 171551 175243 SE718816- 173586 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 700-4000 700-4000 700-4000 150-700 700-4000 Mer än 700-4000 4000 Nuvarande 2111)+82) - , uppgift i. u. 225 215 - 204 medeluttag saknas 4) Medgivet 7151); saknas2) - i. u. 1277 saknas - saknas medeluttag VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Pb Ej undersökt Uppgifter As Fe, NO3, pH, Ej undersökt Nej saknas PÅVERKAN M16 M17 M10 M18-L8 L3 L7 Bebyggelse Måttlig Låg Låg i. u. Låg Låg Låg Areell Mkt hög 3) Mkt hög 5) Hög i. u. Mkt hög 5) Hög Hög markanvändning Materialtäkter Måttlig Mkt hög-Låg Mkt hög i. u. Hög-Måttlig Låg Låg Miljöfarlig Låg Låg Låg i. u. Hög Låg Låg verksamhet Vägar och Måttlig Låg Låg i. u. Låg Låg Låg järnvägar Förorenade Låg Låg Låg i. u. Måttlig-Låg Låg Låg områden Enskilda avlopp Mkt hög Mkt hög-Hög Hög i. u. Mkt hög- Låg Måttlig Måttlig RISKER Priovägar farligt Ja a) Ja, b) Nej Nej Nej Ja Nej Ja gods Ras/erosion i. u. a) i. u. b) Ja Nej i. u. i. u. i. u. Översvämning i. u. a) i. u. b) Ja Nej Ja, i. u. i. u. i. u. dammbrott Annat Saltrisk, U-tillstånd 0 - Efterbe- Norrbotnia- - Norrbotnia- Botniabanan km 2014 handlad banan banan gruva, 0 km SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt, a) – b) Mått- Gott (pågår) Saknas Saknas - Måttligt Måttligt ligt 6) Generellt skydd Grus 1-2 (25 Grus 1-2 (75 Grus 1-2 (50 Grus 1-2 (50 Grus 1 (50 %) - Grus 1-2 (50 %) %) %) %), forn- %) lämningar 1)Bureå, 2)Bäck uppskattad förbr., 3) Flygplats, 4) Klutmark, 5)Åker, 6) ingår i VSO för Skellefteälven, Abborrverket

Skellefteå kommun N

Skellefteå kommun S

Norsjö kommun (52-54; Y23-Y24) I Norsjö kommun finns grundvatten i framförallt Buträ- ovanför Bastuträsk (53) finns en grundvattenresurs skåsen, Malåsen och Malåns dalgång samt Skellefteäl- som har mycket stora uttagsmöjligheter. Den senare vens dalgång. ligger i ett sjösystem (Y23) med troligt naturlig infiltration. Kommunens huvudvattentäkt ligger i en ås i Malåns Sex dricksvattenresurser har pekats ut som regionalt dalgång (54). Här förekommer troligen inducerad eller viktiga, tre med grundvatten i jord och tre med ytvatten. naturlig infiltration av ytvatten från Malån (Y2). Skellef- I Burträskåsen vid Bastuträsk (52), som fortsätter in i teå kommun har en ytvattentäkt i Skellefteälven (Y21) Skellefteå kommun, finns en vattentäkt och i Malåsen

Viktig grundvattenresurs 52. Burträskåsen nedan 53. Malåsen ovan Bastu- 54. Ås i Malåns dalgång ovan Bastuträsk. SE718923- träsk. SE720143-169396 Bjurträsk. SE721541-167436 170164 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 700-4000 Mer än 4000 700-4000 Nuvarande medeluttag 580 - 278 Medgivet medeluttag saknas - saknas VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Nej Ej undersökt Mn, Fe PÅVERKAN M12 L5 L8 Bebyggelse Låg Låg Låg Areell markanvändning Hög Hög Hög Materialtäkter Låg Låg Låg Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Låg Vägar och järnvägar Måttlig Låg Låg Förorenade områden Måttlig Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig Måttlig RISKER Priovägar farligt gods Nej Nej Ja Ras/erosion i. u. i. u. i. u. Översvämning i. u. i. u. i. u. Annat Torv koncession - 4 u-tillstånd (2014) 1 gruvkoncession 1 km SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt - Måttligt Generellt skydd - Grus 1-2 (100 %) Grus 1-2 (25 %)

Viktig ytvattenresurs Y21. Skellefteälven: Sträckan Y23. Tvärträsket- Y24. Malån: Sträckan vattentäkt- Skellefteå-Storavan Månsträsket Skäggträsket och Storselet KVALITET, POTENTIELL Älven har god kemisk status. I Sjöarna har god kemisk Malån har god kemisk status. I PÅVERKAN OCH RIS- avrinningsområdet finns järnväg, status. I avrinningsområ- avrinningsområdet finns ett par KER prioriterad väg för farligt gods, det finns inget anmärk- gruvor, i drift, nedlagda eller ett antal MIFO-objekt samt gru- ningsvärt. planerade. vor i drift, nedlagda.

Norsjö kommun

Malå kommun (55- 56; Y25) I Malå kommun finns grundvatten att tillgå i framförallt ten. Kommunens huvudvattentäkt ligger i Malåns dal- Malåns och Skellefteälvens dalgång samt några enstaka gång vid Malå (55) och trolige förekommer inducerad grundvattenmagasin däremellan. eller naturlig infiltration av ytvatten från Malån (Y25) till täkten. Söder om Strömfors (56) finns en drickvat- Fyra dricksvattenresurser har pekats ut som regionalt tenresurs med goda uttagsmöjligheter. viktiga, två med grundvatten i jord och två med ytvat-

Viktig grundvattenresurs 55. Malåns dalgång, Malå. 56. Malåns dalgång nedan Strömfors. SE723322-163848 SE722650-165130 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 32-700 150-700 Nuvarande medeluttag 226 - Medgivet medeluttag saknas - VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan Nej Ej undersökt PÅVERKAN L9 L5 Bebyggelse Låg Låg Areell markanvändning Måttlig Måttlig Materialtäkter Låg Låg Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Vägar och järnvägar Låg Låg Förorenade områden Låg Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig RISKER Priovägar farligt gods Ja Ja Ras/erosion i. u. i. u. Översvämning i. u. i. u. Annat - - SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt - Generellt skydd Grus 1-2 (25) Grus 1-2 (100 %)

Viktig ytvattenresurs Y25. Malån: Sträckan vattentäkten- Y21. Skellefteälven: Sträckan Skellefteå - Storselet. Storavan KVALITET, POTENTIELL PÅVER- Malån har god kemisk status. I avrin- Älven har god kemisk status. I avrinnings- KAN OCH RISKER ningsområdet ovanför vattentäkten finns området finns järnväg, prioriterad väg för ett avloppsreningsverk. farligt gods, ett antal MIFO-objekt samt ett par gruvor i drift, nedlagda eller planerade

Malå kommun

Sorsele kommun (57- 58; Y26) I Sorsele kommun finns grundvatten att tillgå i Juktåsen, Kommunens huvudvattentäkt ligger vid Idbäcksheden Vindelälvens dalgång, Gargåsen och Idbäckshedenom- (57) och möjligen förekommer inducerad eller naturlig rådet. I fjällområdet finns enstaka grundvattenmagasin. infiltration av ytvatten från Vindelälven (Y26) till vat- tentäkten. Strax öster därom, på Laisheden (58), finns Tre dricksvattenresurser är utpekade som regionalt en dricksvattenresurs ligger inom vattentäktens viktiga, två med grundvatten i jord och en med ytvatten. skyddsområde.

Viktig grundvattenresurs 57. Idbäckheden Sorsele. SE727513- 58. Östra Laisheden. SE728022-158022 157933 UTTAG (1000 m3/år) Uttagsmöjlighet 150-700 150-700 Nuvarande medeluttag 115 - Medgivet medeluttag saknas - VATTENKVALITET Kvalitetspåverkan F, Mn, Fe, K, NH4 ; AS, F Ej undersökt PÅVERKAN M10 Bebyggelse Låg Låg Areell markanvändning Hög Hög Materialtäkter Låg Låg Miljöfarlig verksamhet Måttlig Låg Vägar och järnvägar Låg Låg Förorenade områden Måttlig Låg Enskilda avlopp Måttlig Måttlig RISKER Priovägar farligt gods Nej Nej Ras/erosion Nej i. u. Översvämning Nej I. u. Annat - - SKYDDSLÄGE Vattenskydd Måttligt Måttligt Generellt skydd Grus 1 (100 %) Grus 1-2 (75 %)

Viktig ytvattenresurs Y26. Vindelälven: Sträckan vattentäkt-Storvindeln. KVALITET, POTENTIELL PÅVERKAN Vindelälven har god kemisk status. I området ovanför vattentäkten finns ett MIFO- OCH RISKER objekt.

Sorsele kommun

# #

Bilaga. 2 Inkommande remissvar och hur synpunkter har beaktats

Remissen skickade till samtliga kommuner i Västerbottens län, berörda kommuner i angränsande län (Strömsund, Arjeplog och Arvidsjaur), Regionförbundet i Västerbotten länsstyrelserna i angränsande län samt Sveriges geologiska undersökningar, SMHI och Havs- och vattenmyndigheten.

Kommuner som svarat är: Bjurholm, Åsele, Storuman, Lycksele, Vindeln, Vännäs, Umeå, Skellefteå, Norsjö, Sorsele, Strömsund.

Myndigheter som svarat är: Sveriges geologiska undersökningar, SMHI, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna i Norrbottens, Jämtlands och Västernorrlands län

Åsele, Norsjö, Sorsele, Strömsunds kommuner samt SMHI och Havs- och vattenmyndigheten hade inga synpunkter. Övriga instansers huvudsakliga synpunkter och hur vi hanterat dem tas upp i tabellen på nästa sida.

En sammanfattning av större förändringar Den största förändringen i planen är att den kompletterats med tillrinningsområden. SGU har tagit fram kartskikt som finns med på kommunkartorna. Det handlar om information om var det finns direkt inflöde till grundvattenet, och hur stort det indirekta inflödet är, dvs. via vattendragen.

Planen har kompletterats med kapitlet, Målsättning för arbetet med dricksvatten, med steg på vägen för att nå hållbar dricksvattenförsörjning i länet.

Kapitlet, Åtgärdsbehov och rekommendationer, har utvecklats och förtydligats med avseende på bl. a. tillsynsansvar och åtgärdsbehov.

Grundvattenövervakning har fått mer utrymme bl. a en karta och en tabell i bilaga 3 som visar vilka av de utpekade drickvattenresurserna som övervakas/råvattenkontrolleras och vilka som saknar övervakning. Inkomna synpunkter Hur vi beaktat dem Bjurholms kommun Det är oklart om tabellen i bilaga 2 gäller vattentäkten Vi har förtydligat i läsanvisningar vad tabellen avser. T ex eller hela grundvattenresursen. att påverkansbedömningarna är gjorda för hela grundvattenresursen. Storuman Luspholmarna är en grusvattentäkt med sänkbrunn. Luspholmarna är ändrad till grusvattentäkt. Siffrorna i Siffrorna pekar inte ut exakta lägen. kartan hänvisar till grundvattenresursen, inte vattentäkten. Punkten Y7 redovisas på olika ställen i rapporten. Punktens placeringar har justerats. Avgränsningen av yt- Storleken på vattnet bör kanske avgränsas. vattenresurser med infiltration i vattentäkt har gjorts enligt SGU:s inrådan: från vattentäkt uppströms till närmaste sjö eller om ytvattnet är en sjö: till inloppet vilket i fallet med regleringsmagasin blir närmaste kraftverk. Y8 Står angivet att inget anmärkningsvärt finns i området, För att grovt uppskatta påverkan och potentiella risker på trots att det pågår en del byggnationer i området. ytvattenresurserna har vi bara använt förekomsten av: miljöfarlig A och B verksamheter, MIFO-objekt i riskklass 1 och 2, järnvägar, prioriterade vägar för farligt gods. Y9 Flygfältet och avloppsreningsverk bör inte påverka Ändringarna är gjorda. Tärnaåns vattentäkt. Däremot finns två bergtäkter upp- ströms Arbetet med vattenskyddsområde har inte påbörjats Lycksele kommun Planen bedöms inte ge kommunen de rekommendationer Kapitlet Åtgärdsbehov och rekommendationer har som kan hjälpa arbetet med en kommande kommunal utvecklats och förtydligats. Planen har även kompletterats vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen behöver värdera med Målsättning för arbetet med dricksvatten. insatserna och dricksvattenresurserna tydligare samt tydligöra vad kommunen ska prioritera. Vindelns kommun Kapitel 8. Vindelns kommun vill betona att samverkan Det framgår också av planen. Med formellt samarbete finns i olika grupperingar i länet och att kommunerna menades att det finns ett skrivet samarbetsavtal. Stycket arbetar med dessa frågor. som handlar om just detta har utgått. Vännäs kommun Kapitel 9 borde läggas i början av planen och utvecklas så Kapitlet om Lagar och åtgärdsprogram kopplar till de att det framgår vilken myndighet som är tillsyns- och efterföljande kapitlen: Målsättning för arbetet med dricks- tillståndsmyndighet för vad. vatten och Åtgärdsbehov och rekommendationer. Det senare har utvecklats och förtydligats, bl. a. med ett stycke om Ansvar för tillsyn över verksamheter och vattenskyddsområden. Det bör tilläggas att även Vännäs kommun ökat sin Har åtgärdats. befolkning. Det framgår inte på sid 12 om naturlig kvalitetspåverkan Vi har i förtydligat att det rör sig om grundvattenkvalitet. gäller vatten överlag, grundvatten eller ytvatten. Det finns otydligheter i Avsnittet om Vattenförbrukning i Har förtydligat vad som är kommunal vattenförbrukning Västerbottens län. Borde jämföra mellan totalt använt med ny rubrik. I figur 6 kan utläsas vad som är total vatten och totalt använt dricksvatten. vattenanvändning och vad som hushållen använder. Andra stycket på sid 14 bör förtydligas med hur vatten- Stycket har flyttats till kapitlet 5.3 Förändrat klimat och täkterna kan påverkas av ras/erosion/ översvämning. förtydligats. Det finns oklarheter i stycket om vattentäkter och skydd i Figur 6 är omarbetat och rättad. Västerbottens län angående källor, aktualitet och typ av vattentäkt. På sidan 30 bör tilläggas att det finns ett formellt Med formellt samarbete menades att det finns ett skrivet kommunssamarbete gällande krisberedskapsfrågor samarbetsavtal. Stycket som handlar om just detta har utgått. Bilaga 2. Läsanvisningen behöver kompletteras avseende Information om underlag och bedömningar fanns i både hur påverkansbedömningar gjorts. bilaga 1 och bilaga 2. Läsanvisningarna i bilaga 2 har kompletterats så att all nödvändig information för att förstå tabeller och kartor finns samlat här. Påverkansbedömningarna vi har använt gjordes 2007 av Vattenmyndigheterna. Som underlag användes bara nationella databaser vilket betyder att länsstyrelsens information om täkter inte använts. Det är en brist, ja. Bilaga 2 tabeller. Det bör framgå vilken vattentäkt som Har åtgärdats. redovisat uttag gäller. Umeå kommun och Umeva Grundvattenmagasinet under Backen, som ingår som en Det har gjorts. del i resursen 34 Vindelälvsåsen bör avgränsas som en egen vattenresurs eftersom området har särskilda utmaningar med vattenkvaliteten. Planens rekommendationer för planering och Kapitlet Åtgärdsbehov och rekommendationer har tillståndsprövning bör förtydligas. utvecklats och förtydligats. Planen har även kompletterats med kapitlet Målsättning för arbetet med dricksvatten. Förslaget att tillämpa en buffertschablon på 200 meter Vi har kompletterat kartorna i Bilaga 2 med kartskikt som som tillrinningsområde bör utgå. SGU tagit fram åt oss som visar områden med direkt och indirekt inflöde till utpekade grundvattenresurser som kan användas som grov uppskattning av tillrinningsområdena. Planen saknar en tydlig roll- och ansvarsfördelning för att Oklart vilka intentioner och frågor som avses. Syftet med driva fram frågor och intentioner som lyfts fram i planen. planen är att identifiera länets viktigaste dricksvattenresurser. Den ska också fungera som underlag vid fysisk planering samt tillsyn och tillståndsprövning på kommunal och regional nivå. Det informella kommunsamarbetet kring krisberedskaps- Med formellt samarbete menades att det finns ett skrivet frågor som föreslås formaliseras måste preciseras. samarbetsavtal. Stycket som handlar om just detta har utgått. Hur ska myndighetsutövandet se ut för regionala dricks- Målsättningen för arbetet med drickvatten i länet vattenresurser, de är ju oftast kommunöverskridande. formuleras i kapitel 11. I kapitel 12 lyfts åtgärdsbehov och rekommendationer för arbetet. Vem är sammankallande för och initierande för mellan- Det ligger utanför syftet med vattenförsörjningsplanen. I kommunala frågor och mellankommunal samverkan? planen föreslås att Regionförbundet via sina nätverk och projekt skulle kunna ha den rollen. Skellefteå kommun Kap.10. Bygg- och miljökontoret anser att täktstillstånd Vi har förtydligat att täkttillstånd inte bör ges i utpekade inte ska lämnas inom vattenskyddsområden. grundvattentillgångars tillrinningsområden. Vattenskydds- områden och tillrinningsområden överensstämmer ibland men oftast inte eftersom många vattentäkter i länet inte har skydd enl. 7 kap. miljöbalken. Sid 17. Angående krav på råvattenkontroll och Planen har kompletterats med text om hur Livsmedels- möjligheten att inrätta intermistiskt förbud. verkets dricksvattenföreskrift ska tolkas samt med information om intermistiskt skydd. Bilagans tabell. Det står Y21 Skellefteälven: vattentäkt- Statusen är ändra till måttligt då det finns ett Storavan, att statusen på vattenskyddet är gott. Eftersom skyddsområde från 1967 (11 § Hälsoskyddsförordningen) det saknas skyddsområde för Skellefteå stads vatten känns det fel. Länsstyrelsen i Norrbotten Det vore önskvärt att i löptext ge en djupare beskrivning Vi har valt att hålla planen översiktlig men ändå ge detalj- av prioriterade vattenresurserna, bristområden och erad information om risker och hot. Texten om påverkans- problemställningarna som tas upp i bilagnas tabeller, samt bedömningar har utvecklats och för klassindelningen förklara kriterierna för låg, måttlig och hög potentiell hänvisas till Vattenförvaltningens metoder. påverkan i bilaga 2. Det vore önskvärt om planen i högre grad beskriver hur Där det funnits information om risker för ras, klimatförändringar kan påverka utpekade dricksvatten- översvämningar och erosion har vi valt att ange detta i resurser. bilagans tabeller och ge en mer översiktlig beskrivning av påverkan från klimatförändringar i huvudrapporten. Länsstyrelsen i Norrbotten anser att plane bör resultera i Planen har kompletterats med Målsättning för arbetet med tydliga rekommendationer om hur kommunerna bör dricksvatten och kapitlet om Åtgärdsbehov och rekommen- fortsätta sitt arbete med vattenförsörjningsplaner. dationer har utvecklats. Länsstyrelsen i Jämtlands län För att få en ökad förståelse för vikten av mellan- Detta tas upp i stycket gemensamma vattenresurser och kommunal samverkan avrinningsområdesvis kunde texten har utvecklats med anledning av att planen har vattenresurser som gränskommunala synliggöra bättre. kompletterats med tillrinningsområden. Det saknas en beskrivning av hur planen berör Har åtgärdats. angränsande län. Det skulle vara bra att även beskriva ytvattensresursernas Finns det ytvattentäkter har vi redovisat uppgifter som vattenkvalitet på samma sätt som grundvattenkvaliteten finns i vattentäktsarkivet. För övriga ytvatten har vi nöjt oss med vattenförvaltningens statusbedömning. Det har tagit fram underlag från SCB om enskilt vatten- Materialet har använts för att räkna ut den enskilda förbrukning, men det framgår inte hur det har beaktats. vattenförbrukningen som presenteras i figur 7. Angående aktualiteten på använda geodatabaser. Det framgår av referenserna. Länsstyrelsen i Västernorrland I avsnitten om övervakning vore det intressant att veta Har åtgärdats. mer om vilka ämnen som övervakas. Saknar skrivning om grus och konkurrerande Har delvis åtgärdats markanvändning. Sveriges geologiska undersökningar Planen skulle kunna förbättras och få större genomslag Har åtgärdats. genom att rekommendationerna kompletterades med mål och handlingsplaner. Vi tycker det är viktigt att en regional vattenförsörjnings- Har åtgärdats med en ny kartbild (figur 4). plan även omfattar alla drickvattentillgångar och att planen även omfattar magasin med bedömd uttagskapacitet på 1-5 l/s. Vi saknar en belysning av grus- och bergtäkter inom länet. Har delvis åtgärdats. SGU avråder från att använda en buffertschablon på 200 När det gäller schablonens användning för påverkansbe- meter som gällande tillrinningsområde. dömning: vi har inte gjort egna bedömningar utan använt Vattenförvaltningens bedömningar från 2007 där en schablon på 200 använts därför att SGU vid den tiden inte tagit fram underlag om tillrinningsområden. Vi har kompletterat kartmaterialet med ny information om tillrinningsområden som SGU har varit behjälpliga med. I kapitlet om tillväxtområden saknas en konsekvent Har åtgärdats. beskrivning av vattenskyddet. SGU föreslår alternativa ordförklaringar. Ordförklaringarna har omformulerats.

Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, 901 86 Umeå

www.lansstyrelsen.se/vasterbotten [email protected] 010-225 40 00

ISSN 0348-0291