Rapport 9282
Förslag till fördjupad översiktsplanering av Kirseberg, Malmö
Av: Handledare: Torkel Dittmer Berit Andersson Ulf Jämtäng Pär Björkeroth Kamilla Lundgren Jerry Nilsson Marie Lundqvist Björn Sundin
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 2 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö Avdelningen för Brandteknik Department of Fire Safety Engineering Lunds tekniska högskola Lund University Box 118 Box 118 221 00 Lund S-221 00 Lund SWEDEN
Rapport 9282 Report 9282
Titel Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Title A proposal of a more profound summarized land use plan of Kirseberg, Malmö
Av / By Torkel Dittmer Ulf Jämtäng Kamilla Lundgren Marie Lundqvist Björn Sundin Brandingenjörsprogrammet, LTH, 2005 Programme in Fire Protection Engineering, LTH, 2005
Abstract This report is a part of a course in community planning at the Programme in Fire Protection Engineering, LTH, Sweden. The report contains a more profound summarized land use plan of Kirseberg, a district in Malmö in the southern part of Sweden. The land use plan has been created by making an inventory of the risks, the vulnerability, and the current situation in Kirseberg regarding values and problems. After the initial inventory part an analysis of the information was carried out to serve as basic data for the decision making regarding the final proposal of the land use plan. The transport of dangerous goods on railway and road thru Kirseberg has been analysed by dispersion calculations and been found to be unacceptable in a densely populated area such as Malmö both in regards to the calculations and the policy of the town of Malmö regarding safety for third person regarding transportation of dangerous goods. The proposal includes moving the transports of dangerous goods from the central parts of Malmö, building a road around the area which now is used as a workshop for trains to make the current traffic situation better and safer. The land use plan also contains houses, offices, small industrial buildings, bicycle paths, recreational areas such as parks, a school and businesses.
Keywords: Kirseberg, Malmö, community planning, risk analyses, land use plan, dispersion, Bfk vulnerability.
Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har varit träning i problemlösning och metodik. Rapportens slutsatser och beräkningsresultat har inte kvalitetsgranskats i den omfattning som krävs för kvalitetssäkring. Rapporten måste därför användas med stor försiktighet. Den som åberopar resultaten från rapporten i något sammanhang bär själv ansvaret.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 3 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö Sammanfattning Denna rapport är framtagen i den för brandingenjörer obligatoriska kursen Samhällsplanering och utformas som en fördjupad översiktsplan för området kring Järnvägsverkstäderna i Kirseberg, Malmö. Bakgrundsinformation har samlats genom inventering och analys av den nuvarande situationen och den framtida förväntade situationen. Befintliga och tillkommande risker har identifierats och analyserats för att uppnå en acceptabel risknivå för områdets framtida verksamhet.
Riskerna förknippade med det farliga gods som transporteras på kontinentalbanan går inte i linje med Malmöstads ambition att ”inga människor ska behöva bo eller arbeta så nära vägar eller järnvägar att de löper risk att drabbas av olyckor med farligt gods”. Ett riskreducerande förslag blir därför att leda om godstrafiken på en ny yttre godsled.
Hänsyn har även tagits till samhällets robusthet i såväl social som tekniskt avseende med utgångspunkt i de skyddsvärda objekten såsom skolor och förskolor. Även infrastruktur och kollektivtrafik är klassat som extra skyddsvärt.
Förslaget till fördjupad översiktsplan går ut på att bygga ut den så väl integrerade Kirsebergsstaden med nya bostäder och ett nytt stadsdelscentrum där idag järnvägsverkstäderna ligger. Ambitionen är att ta vara på den befintliga bebyggelsen men skapa ett samtidsavtryck i Kirseberg. Målet är att skapa nya bostäder med olika upplåtelseformer för vanligt folk. Viss platskrävande verksamhet bereds plats på ett mindre centralt läge utanför stadskärnan och nya kontorsbyggnader byggs vid Östervärns järnvägsstation.
Genomfartstrafiken och den lokala försörjningstrafiken dras längs med Staffanstorpsbanan och det nybyggda området får en öppen trafiklösning där viss genomfart tillåts för att skapa rörelse inom området.
Längst Södra Bulltoftavägen begränsas biltrafiken och cykel och gångstråk dras läns med vägen mot Malmö centrum och ut mot Beijers Park. Samtidigt knyts parkvägar samman med Bulltofta i söder genom ny planfri korsning med Staffanstorpsbanan.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 4 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö Innehållsförteckning
1 INLEDNING ...... 7
1.1 BAKGRUND ...... 7 1.2 SYFTE...... 7 1.3 METOD...... 7 1.4 AVGRÄNSNINGAR...... 7
2 KIRSEBERG...... 8
3 INVENTERING...... 9
3.1 NÄRINGSLIV ...... 9 3.2 OFFENTLIG SERVICE ...... 9 3.3 TRAFIK ...... 9 3.4 NATUR OCH REKREATION ...... 9
4 ANALYS ...... 11
4.1 SKÅNE...... 11 4.1.1 KVALITETER...... 11 4.1.2 PROBLEM...... 11 4.2 MALMÖ...... 11 4.2.1 KVALITETER...... 11 4.2.2 PROBLEM...... 11 4.3 KIRSEBERG...... 12 4.3.1 KVALITETER...... 12 4.3.2 PROBLEM...... 12
5 RISKANALYS ...... 14
5.1 METOD...... 14 5.2 UTFÖRANDE ...... 14 5.3 INVENTERING...... 14
6 GROVANALYS ...... 16
6.1 NATURGASLEDNINGAR...... 16 6.2 DIESELTANK...... 16 6.3 AMMONIAK I ISHALLEN...... 16 6.4 FARLIGT GODS – VÄG/JÄRNVÄG ...... 16 6.5 STAFFANSTORPSBANAN...... 17 6.6 TRAFIK ...... 17 6.7 SLUTSATSER AV GROVANALYSEN...... 17 6.8 KONSEKVENSBERÄKNINGAR ...... 17 6.9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER ...... 19 6.9.1 SKYDDSAVSTÅND/RISKAVSTÅND ...... 19
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 5 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
6.9.2 FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG ...... 20 6.9.3 TRAFIK ...... 21 6.9.4 ÖVRIGA RISKKÄLLOR...... 21
7 SÅRBARHETSANALYS ...... 22
7.1 DEFINIERA/FASTSTÄLLA DET SKYDDSVÄRDA...... 22 7.2 IDENTIFIERA RISKKÄLLOR, OÖNSKADE SITUATIONER OCH HÄNDELSER ...... 23 7.3 INVENTERA KRISHANTERINGSFÖRMÅGAN ...... 24 7.4 ANALYSERA KRISHANTERINGSFÖRMÅGAN ...... 24 7.5 DISKUTERA SÅRBARHETSREDUCERANDE ÅTGÄRDER...... 24 7.6 SÅRBARHETSANALYS FÖR DET NYA KIRSEBERG...... 25 7.6.1 TRANSPORTSYSTEM ...... 25 7.6.2 BEBYGGELSESTRUKTUR...... 25 7.6.3 GRÖNOMRÅDEN ...... 26 7.6.4 SOCIALA VÄRDEN...... 26
8 FÖRSLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTS PLAN ...... 27
8.1 VISION ...... 27 8.2 TRAFIK ...... 28 8.2.1 TÅGTRAFIK...... 28 8.2.2 BILTRAFIK ...... 29 8.2.3 CYKEL OCH GÅNGSTRÅK...... 29 8.3 ARKITEKTUR...... 30 8.4 KOMMUNAL SERVICE ...... 30 8.5 VERKSAMHETER...... 31
9 REFERENSER...... 32
10 BILAGOR...... 33
10.1 LIVSMEDELSBUTIKER...... 33 10.2 RESTAURANGER...... 34 10.3 KÖPCENTRUM I MALMÖ OMRÅDET ...... 35 10.4 CYKELVÄGAR ...... 36 10.5 POST OCH BANK...... 37 10.6 OMSORG ...... 38 10.7 HÄLSA OCH SÄKERHET ...... 39 10.8 FRITID OCH REKREATION ...... 40 10.9 RISKKÄLLOR...... 41 10.10 STRÅLNINGSPÅVERKAN FRÅN PÖLBRAND ...... 42 10.11 INDATA BFK ...... 43 10.12 KEMIKALIEDATA ...... 50 10.12.1 AMMONIAK ...... 50 10.12.2 KLOR ...... 50 10.12.3 SVAVELDIOXID...... 51 10.13 VÄDERDATA ...... 52 10.14 SKOLOR ...... 53 10.15 TRAFIK MED SKADESTATISTIK ...... 54
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 6 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
1 Inledning
1.1 Bakgrund Arbetet med denna rapport är en del i kursen Samhällsplanering vi Brandteknik, LTH och är obligatorisk för Brandingenjörsexamen. Kursen omfattar fem akademiska poäng och läses under en hösttermin. Denna rapport är tillika examinerande för denna kurs.
1.2 Syfte Syftet med rapporten är att tillämpa och öva de kunskaper om samhällsplanering som tillgodosetts under kursen och knyta samman dessa med den djupare kunskapen om riskanalyser studenten redan sen tidigare besitter. Rapporten skall ses som en Fördjupad Översikts Plan (FÖP) inför en framtida omplanering av övningsområdet kring järnvägsverkstäderna i Kirseberg. Speciell hänsyn har tagits till de risker som finns och kan placeras inom området för att på så vis beakta samhällets sårbarhet.
1.3 Metod Ett förslag till en fördjupad översikts plan över Järnvägsverkstäderna i Kirseberg har framtagits med stöd av risk och sårbarhetsanalyser. Stor vikt har lagts vid samhällets robusthet vid olyckstillbud. Såväl förslaget som risk och sårbarhetsanalyser är framtagna efter en inventering av de förutsättningar som föreligger.
1.4 Avgränsningar Området avgränsas fysiskt till området kring järnvägsverkstäderna i Kirseberg, se figur 1, och ingen extra riskhänsyn är tagen till mer regionala riskkällor som befinner sig utanför området. Riskerna med rangerbangården som med sitt centrala läge är en riskkälla för stora delar av Malmöstad beaktas dock men inventeringen är inte tillräckligt grundligt genomförd för att kunna garantera att andra riskkällor av denna karaktär kan finnas i regionen.
Ingen hänsyn är tagen till nedgrävd infrastruktur såsom vatten, avlopp, el, gas och fjärrvärmeledningar då denna typ av infrastruktur bäst planeras in av berörda förvaltningar och företag. Gasledningarna vid bussdepån beaktas dock.
Figur 1 Den fysiska avgränsningen
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 7 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
2 Kirseberg Kirseberg kännetecknas av sina många backar, en ovanlig syn i Skåne, och kallas därför följaktligen för just ”Backarna”. Området har generellt en omväxlande karaktär och ger stadsdelen en känsla av både land, småstad och storstad på liten yta.
Stadsdelen började befolkas kring början på nittonhundratalet då behovet av arbetare ökade snabbt i Malmö. De flest husen från den här tiden uppfördes med sina unika, skiftande utryck som de har fått då de nya kirsebergsborna invandrat från olika delar av Skånes landsbygd och tagit med sig de typiska byggstilar som fanns i deras hembygder.
Allteftersom behovet av arbetare ökade med industrialiseringen ökade också behov av arbetarbostäder och flerbostadshus uppfördes med små lägenheter med många hyresgäster.
Idag har Kirseberg ett invånarantal på ca 14 000 individer. Fördelningen mellan andelen män och kvinnor skiljer sig en del mot Sverige som helhet då andelen män är något större än andelen kvinnor.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 8 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
3 Inventering
3.1 Näringsliv Runtom i Kirseberg finns ett antal mindre livsmedelsbutiker av närlivskaraktär och även några större, däribland Coop, Ica och Hemköp (se bilaga 10.1). Ett fåtal restauranger ligger i och i närheten av Kirseberg centrum (se bilaga 10.2). Ett mycket varierat utbud av övriga näringsidkare, t.ex. frisörer, bensinmackar och bilverkstäder finns i området kring Kirseberg och i Bulltofta industriområde. Om man ser till tätheten av köpcentrum i Malmö som helhet är den stor (se bilaga 10.3) och samtliga av dessa går snabbt att nå från Kirseberg via bil och buss då kommunikationerna i området är goda (se bilaga 10.4).
3.2 Offentlig service I Kirseberg centrum finns ett utlämningsställe för brev och paket i Postens regi. I direkt närhet till centrum finns ytterligare två liknade utlämningsställen och även en Svensk kassaservice (se bilaga 10.5). Bankmässigt finns två olika aktörer i direkt närhet till centrum och fyra bankomater.
En utvecklad omsorg finns i Kirseberg. Bland dessa kan nämnas övernattnings möjligheter för hemlösa, äldreboenden, servicecenter för äldre, fångvård och LSS-boenden (se bilaga 10.6).
Skola och förskola finns idag i erforderlig omfattning men kapacitet saknas för att ta hand om kommande storkullar. Om stadsdelen utökas finns ingen överkapacitet och en nyetablering är nödvändig.
Polis finns i Rosengård och i Malmö innerstad. Även Malmö brandkår ligger i innerstaden (se bilaga 10.7).
3.3 Trafik Kirseberg ligger nära två av de stora infartsvägarna till Malmö, Lundavägen och Sallerupsvägen, som båda sammanbinds med inre ringvägen. Området omges av två huvudgator som tar en stor del av trafiken, Bulltoftavägen och Johanneslustgatan, En ny väg, Simsrisbansleden, kommer att avlasta genomfartstrafiken i Kirseberg.
3.4 Natur och rekreation I en storstad som Malmö är det svårt att behålla närheten till naturen. Då är det istället viktigt att ha en trivsam stadsmiljö samt att göra det lätt att ta sig till de naturområden som finns. Fina gångvägar finns längs hela kuststräckan i Malmö vilket gör vattnet och stränderna lättillgängliga. Riktig skogsmiljö är dock svårt att finna i närområdet och bra förbindelser mot Bokskogen saknas.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 9 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Figur 2 Möjliga rekreationsrörelseriktningar (www.eniro.se)
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 10 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
4 Analys
4.1 Skåne
4.1.1 Kvaliteter Skåne är en stor region som är centralt belägen i norden med korta avstånd till övriga Europa. I och med öppnandet av Öresundsbron har samarbetet och integrationen med Europa ökat och skapat nya tillväxtmöjligheter. När Sverige blir mer lättillgängligt för Europa ökar också konkurrensen i Skåne vilket på lång sikt kan gynna ekonomin i regionen.
4.1.2 Problem Det ökade flödet mellan Skåne och våra grannländer medför tyvärr även problem i form av trafficing, smuggling och en risk för att Skåne ska bli en genomfartsregion för tung trafik på väg norrut.
Figur 3 Region Skåne och dess omgivning
4.2 Malmö
4.2.1 Kvaliteter Malmö är en stor och viktig stad i Öresundsregionen. En stor tillgång för Malmö är dess närhet till flera andra stora städer både i Sverige och Europa och att staden är lättillgänglig. Flera av Sveriges motorvägar liksom södra stambanan och kontinentalbanan passerar staden. I och med sitt läge vid vattnet möjliggörs också tillträde via hamnarna. Ett tredje sätt att närma sig staden är genom luften då staden har två internationella flygplatser i närheten såsom Sturup och Kastrup. I Malmö finns en framåtanda och vilja att utvecklas som passar bra ihop med dess roll som länk mellan Sverige och Europa. Ett exempel på denna framåtanda är Turning-Torso som, förutom att erbjuda jobb och bostäder åt invånarna, visar på en ambition att göra Malmö till en modern storstad.
4.2.2 Problem Malmö har problem med större verksamheter som väljer att lägga sin verksamhet på andra orter vilket medför färre arbetstillfällen i Malmö. Dagisbrist och bostadsbrist som får ökade bostadspriser till följd och en utflyttning av barnfamiljer till kranskommunerna syns också
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 11 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö liksom en ökad kriminalitet. En del problem staden har att tacklas med är mer specifika för Malmö som den djupa segregationen mellan olika etniska grupper.
Tillgången till naturområden inom närområdet är starkt begränsat och det som ur ekonomisk- och utvecklingssynpunkt gynnar staden för ur miljösynpunkt med sig höga halter luftföroreningar.
Figur 4 Malmö med Kirseberg markerat
4.3 Kirseberg
4.3.1 Kvaliteter Kirseberg är en aktiv stadsdel med blandad verksamhet och blandad befolkning.
Tillgång till livsmedelsbutiker, restauranger, butiker och offentlig service tillgodoser många av invånarnas närbehov. Den mesta näringsverksamheten ligger koncentrerad i Kirsebergs centrum längs Vatttenverksvägen, viket skapar ett levande stadsdelscentrum.
I Kirseberg finns ett antal grönområden, bland annat Beijers park där barn kan lära sig om djur och människans roll i naturen. Flera kolonilottsområden och den K-märkta sommarstaden ger känsla av att vara nära naturen och skapar en ombonad miljö. Många olika alternativ med hänsyn tagen till idrott finns även det i Kirseberg och dess direkta närhet. Bland verksamheterna kan nämnas ishall, badhus, sporthall, fotbollsplaner och golfbana. För barn och ungdomar finns även en fritidsgård i centrum av Kirseberg. Kulturellt sett finns ett bibliotek och ett kulturhus under samma tak i Kirseberg centrum(se bilaga 10.8).
Området är lätt att nå både från Malmö centrum och från kranskommunerna. Området är således lämpligt för pendlare.
4.3.2 Problem Det råder stor bostadsbrist i Malmö likaväl som i Kirseberg. Det är främst de små, billiga lägenheterna som det är brist på. De senaste åren har det endast byggts flerbostadshus i Kirseberg (www.malmö.se) men det är på grund av skattesystemet främst bostadsrätter som byggs.
En del av problemet med de små lägenheterna är att flyttkedjan stannat av och att det då inte blir någon större omsättning på de mindre lägenheterna. Detta gör också att Malmö förlorar många barnfamiljer som tvingas till andra kommuner för att få ett bra boende. Många av dem som äger villor och dylikt i dagsläget köpte dessa tidigare, innan dagens prisbild var verklighet och har då en förhållandevis låg boendekostnad och har ingen anledning att sälja.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 12 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö Detta kommer troligen vara ett stort problem både för Malmö stad och för Kirseberg så länge priserna ligger på denna nivå.
På järnvägsområdet finns många byggnader som bär på ett industrihistoriskt arv. Själva järnvägsverkstaden är ett exempel på men byggnad vars betydelse i den svenska industrihistorien inte skall förringas.
De cykelvägar som finns i Kirseberg följer ofta vägnätet, längs de större vägarna, vilket kan göra det osäkert och mindre rofyllt att cykla. Cykelvägarna är dessutom inte tillräckliga för att på ett tillfredsställande sätt sammanbinda Kirseberg med Centrala Malmö.
Figur 5 Kirsebergs stad med cykelvägar
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 13 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
5 Riskanalys Riskanalyser ger en bättre insikt i vilka risker som finns i området och leder till en mer effektiv planprocess och ett säkrare samhälle i framtiden (Boverket 1998).
Begreppet riskanalys är ganska tvetydigt. Begreppet kan innefatta många olika typer av riskanalyser. Det kan handla om allt mellan att identifiera de risker som finns till att mer kvantitativt avgöra hur risker ter sig, i händelse av en eventuell olycka. Det finns idag ingen lag som kräver en riskanalys men däremot har Länsstyrelsen gett ut riktlinjer för hur riskanalyser bör utformas (Länsstyrelsen Stockolms län 2003).
5.1 Metod Den metod som används för att analysera de risker som berör området utgår från en kvalitativ metod med avseende på de risker som identifierats.
Utifrån en grovanalys identifieras de olika risker som finns i Kirseberg eller risker som vid eventuell olycka kan komma att påverka Kirseberg och Malmöstad. De risker som utifrån den utförda grovanalysen identifierats som särskilt stora utvärderas vidare kvalitativt och med hjälp av konsekvensberäkningar med t.ex. programmet Bfk, ett program utvecklat av FOA för beräkning av gasspridning. Denna initiala analys görs som underlag för den fördjupade planeringen av området för att minska risken för påverkan på människa och miljö vid en eventuell händelse. Analysen slutförs sedan genom ett kvalitativt resonemang av hur riskbilden i området påverkas av planförslaget.
5.2 Utförande Riskanalysen utgör ett beslutsunderlag till planeringsarbetet av stadsdelen. Riskanalysen har utförts efter fyra moment: • Inventering • Grovanalys • Bedömning • Förslag till åtgärder
Inventeringen genomfördes på plats genom en besiktning av området. Därefter bedöms de olika riskernas sannolikhet och vilka konsekvenser händelsen orsakar med hjälp av grovanalysen. Till sist ges förslag till åtgärder.
5.3 Inventering Kvantifierbar identifiering och bedömning av risker bygger ofta på tidigare inträffade olyckor och statistik rörande farligt gods, naturolyckor och liknande. Vissa risker måste vägas in trots sin låga sannolikhet på grund av omfattande konsekvenser.
De identifierade riskerna som berör Kirseberg är: • Farligt gods på väg och järnväg • Trafik • Ammoniakutsläpp från ishall i Kirseberg • Dieseltank • Naturgasledningar på Swebus område med tillhörande pumphus • Staffanstorpsbanan
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 14 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Rangerbangården
Ishall Farligt gods landsväg
Swebus
Farligt gods Persontåg järnväg
Farligt gods landsväg
Figur 6 Identifierade risker
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 15 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
6 Grovanalys I analysen är det troliga eller värsta troliga scenarier som har valts. Detta för att dels få med de olyckor som är mest frekventa, men också de olyckor som är kopplade till stora konsekvenser. Schemat för grovanalysen med siffror på sannolikheter och konsekvenser finns i bilaga (10.9).
6.1 Naturgasledningar Det finns två typer av naturgasledningar, huvudledningen på 4 bar och ledningar med tryck som är uppumpat till 200 bar fram till tankningsplatserna. Endast 200 bars ledningen beaktas då denna hör till verksamheten på Swebus område. Ledningen kan brista, mest sannolikt är att det blir ett mindre läckage på någon ledning. Konsekvenserna av detta kan vara en jetflamma eller en explosion om gasen tillåts ansamlas. Då ledningarna är nedgrävda och naturgasen är lättflyktig bedöms sannolikheten för dessa scenarier som låg. Konsekvenserna bedöms dock som små till stora beroende på storlek på skada.
6.2 Dieseltank Dieseltankarna på området står mer utsatt till i förhållande till naturgasledningarna som är nedgrävda. Invallning finns runt tankarna men denna bedöms inte vara tillräckligt stor för att kunna ta hela volymen. Läckage kan bero på undermåligt underhåll, sabotage eller att en buss av någon anledning kör in i tankarna. Sannolikheten bedöms som relativt låg även i detta fall (1 gång per 100-1000 år). Hälso- och egendomskonsekvenserna bedöms som lindriga då tankarna står en bit ut på området vilket gör att strålningspåverkan på omgivningen bedöms lägre än 15 kW/m2, vilket är antändningsstrålningen för en obehandlad träyta efter 5 minuter (se bilaga 10.10). Miljökonsekvenserna bedöms dock som stora då utbredningen kan vara stor, men saneringen bör vara enkel.
6.3 Ammoniak i ishallen Resultaten av de beräkningar som redovisas i ”Hur farlig är en ishall med ammoniak” (Eriksson,1999) visar att: − Ishallar med små mängder ammoniak, i så kallade indirekta enhetsaggregat, innebär ingen allvarlig risk för människor som befinner sig utomhus vid ishallen. − Enskilda ishallar med kylmaskinerier innehållande storleksordningen 600 kg ammoniak medför riskavstånd för svåra skador på mindre än 100 m.
Sannolikheten för att detta skall inträffa bedöms som liten och den konsekvens som är värd att nämna är hälsokonsekvenserna för människor som vistas i direkt anslutning till utsläppet.
6.4 Farligt gods – väg/järnväg Som situationen ser ut i dag sträcker sig kontinentalbanan rakt igenom Malmö i södergående riktning, strax öster om centrala Malmö. På kontinentalbanan transporteras mängder av farligt gods, bland annat brandfarliga vätskor och gaser, giftiga och frätande ämnen. Många av dem rangeras på Malmö rangerbangård i Kirseberg och som nu mer är rangerbangård för hela södra Sverige. En eventuell olycka, urspårning eller liknande med de farliga ämnen som transporteras på kontinentalbanan skulle leda till avsevärda risker för Kirseberg och stora delar av Malmö stad.
Farligt gods bedöms vara en stor hotbild i Kirseberg. En olycka där tryckkondenserad gas frigörs skulle kunna medföra stora personskador eventuellt död för personer i dess omgivning. För samhället som helhet innebär denna typ av olyckor i områden med tät bebyggelse att en
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 16 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö stor kvantitet av skadade kan uppstå. Sannolikheten för denna typ av olyckor har bedömts som låg.
6.5 Staffanstorpsbanan När Staffanstorpsbanan tas i bruk igen kommer det att vara persontransporter som är den huvudsakliga trafiken. Det värsta tänkbara som skulle kunna hända är då att ett tåg spårar ur. Sannolikheten för detta bedöms som låg (mindre än 1 gång på 1000 år) men hälsokonsekvenserna kan bli katastrofala. Miljö- och egendomskonsekvenserna skulle inte bli stora.
Att en person skulle skada sig eller dö på spårområdet är däremot mer sannolikt. Problem med personer som använder spårområden som genväg och barn som leker intill spåren kan vara omfattande om inga skyddsåtgärder vidtas. Även självmordsförsöken skulle föras in i denna statistik. Om man ser till hälsokonsekvenserna kan de ligga mellan små till mycket stora beroende på skadefall.
6.6 Trafik Många av vägarna i Kirseberg är starkt trafikerade och trafiksituationen kan inte anses som säker. De ställen som bör ses över är främst de mest trafikerade, samt de vägar som många korsar på väg från och till skolor och större arbetsplatser.
De fyra vanligaste scenarierna är:
Påkörning av person (gång/cykel) som resulterar i att personen skadas Hög sannolikhet för att detta skall inträffa. Hälsokonsekvenserna innebär enstaka skadade. Egendoms- och miljökonsekvenser är låga.
Påkörning av person (gång/cykel) som resulterar i att personen dör Liten sannolikhet. Hälsokonsekvenserna är högre än i förra fallet, med enstaka dödsfall. Även här är miljö- och egendomskonsekvenserna låga.
Trafikolycka mellan fordon som resulterar i skador Dessa anses vara de mest sannolika skadorna i trafiken. Skadorna kan gälla både på personer och på bilar. Här innebär hälsokonsekvenserna enstaka skadade. De andra konsekvenserna är fortfarande låga.
Trafikolycka mellan fordon som resulterar i dödsfall Inte lika sannolikt som trafikolyckor som resulterar i skador. Hälsokonsekvensen är hög på grund av enstaka dödsfall. Låga egendoms- och miljökonsekvenser.
6.7 Slutsatser av grovanalysen Trots den låga sannolikheten för att en olycka med farligt gods skall inträffa, bedöms konsekvenserna av ett utsläpp av framförallt tryckkondenserad gas som så pass stora att ytterligare konsekvensberäkningar bör utföras. Trafiksituationen kommer även den att utredas ytterligare på grund av den höga trafikbelastningen på Södra Bulltoftavägen.
6.8 Konsekvensberäkningar För konsekvensberäkningar av gasutsläpp har programmet Bfk använts (se bilaga 10.11). I konsekvensberäkningarna har avståndet till IDLH (Immediate Danger to Life and Health) för
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 17 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö de olika kemikalierna beräknats. IDLH nivåerna är inte direkt dödliga och kan ses som låga då människor inom det utsatta området måste exponeras för ämnet under en längre tid för att den skadliga dosen och därigenom verkan skall uppnås (se bilaga 10.12). I denna analys bedöms trots detta IDLH nivåerna som oacceptabla då de utgör en tillräckligt hög nivå för att många större hälsokonsekvenser skall kunna uppkomma inom en så pass tätbefolkad stad som Malmö.
I atmosfären kan olika skiktningar inträffa. Dessa skiktningar har olika påverkan på hur långt en gas kan spridas vid ett eventuellt utsläpp och brukar vanligtvis indelas i stabilitetsklass A- F. Den mest instabila stabilitetsklassen utgörs av stabiltetsklass A och innebär stor turbulens och därigenom korta riskavstånd då gasen späds ut snabbare av den omgivande luften. Stabilitetsklass F är den mest stabila och den låga turbulensen leder till att högre koncentrationer kan uppnås på längre avstånd p.g.a. låg utspädning. I konsekvensberäkningarna har stabilitetsklass D, neutral skiktning använts då denna utgör den vanligaste stabilitetsklassen i Malmö (Olsen,1999).
Övriga faktorer i omgivningen som påverkar hur långt de skadliga koncentrationerna kan spridas är vindstyrkan, temperaturen och ytskråvligheten. Vindstyrkan har i simuleringarna valts till 2 m/s då medelvindhastigheten vid två olika punkter i Malmö, Heleneholms brandstation och Odengatan (Malmöstad 1996), varierade mellan 1,2 och 3,2 m/s mellan 1:a Juli och 9 Okt år 1996. En kontroll har även gjorts för att se om den valda hastigheten uppfyller kriterierna för stabilitetsklass D. Enligt (Olsen, 1999) skall vindhastigheten vara 2 m/s eller högre för stabilitetsklass D vilket innebär att den antagna vinhastigheten är valid. Temperaturen har valts till 10°C då data från SMHI (se bilaga 10.13) visar på en årsmedeltemperatur på cirka 8°C i Skåne. Ytskråvligheten har valts till bebyggt område i simuleringarna då detta bäst motsvarar en de lokala förhållandena i Kirseberg med högre turbulens p.g.a. byggnader, växtlighet etc.
Den sista men absolut inte minsta faktorn för gasspridningen är källstärkan, som bland annat påverkas av lagringstemperatur, tryck och hålstorlek. I beräkningarna har hålstorleken varierats mellan de tre förinställda utsläppsvarianterna som finns i Bfk. Beräkningar har genomförts för både järnvägsvagnar och olycka med farligt gods på landsväg med endast resultaten för järnvägstransport redovisas då de olika fallen endast ger skillnad i spridningsavstånd för utsläppsvarianten ”läckage anslutningsrör”. Då järnvägsvagnen har ett större anslutningsrör blir källstyrkan högre varför bedömningen blir konservativ om dessa resultat används för farligt gods transporter generellt. I övrigt blir skillnaden mellan de två olika vagnarna att utsläppstiden och därigenom exponeringstiden varierar då järnvägsvagnens kemikaliemängd är >2ggr densamma i tankbilen. Då exponeringstiden inte beaktas i denna analys är tankens storlek inte av betydelse om hålstorleken är densamma. De ämnen som beaktas är ammoniak, klor och svaveldioxid då dessa enligt information från Malmö brandkår är de mest förekommande ämnena vid transporter på järnväg i Malmö.
Resultaten från konsekvensberäkningarna redovisas nedan grafiskt och i tabellform. Den inre ringen motsvarar ett litet packningsläckage och den större ringen brott på anslutningsrör.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 18 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Figur 7 IDLH nivåer vid ammoniakutsläpp Figur 8 IDLH nivåer vid klorutsläpp
Ammoniak- Avstånd till järnväg IDLH (m) 300ppm Litet utsläpp Ca: 100 Mellan utsläpp Ca: 1000 Stort utsläpp Ca: 1800 Avstånd till Klor-järnväg IDLH (m) 10ppm Litet utsläpp Ca: 300 Mellan utsläpp Ca: 1800 Stort utsläpp Ca: 10000 Svaveldioxid- Avstånd till järnväg IDLH (m) 100ppm Litet utsläpp Ca: 100 Mellan utsläpp Ca: 300 Stort utsläpp Ca: 1200
Figur 9 IDLH nivåer vid svaveldioxidutsläpp Tabell 1 Avstånd till IDLH nivåer
6.9 Förslag till åtgärder
6.9.1 Skyddsavstånd/riskavstånd Skyddsavstånd är nödvändiga ur ett planeringsperspektiv för hållbar utveckling. Skyddsavståndet brukar anges som det avstånd som bestäms mellan planerad bebyggelse och den farliga verksamheten, medan riskavståndet är det avstånd som en olycka kommer att påverka omgivningen med (Länsstyrelsen 2003).
Det transporteras idag flera tusen olika kemikalier på vägar och järnvägar. Om man bara skulle titta ur ett säkerhetsperspektiv så skulle skyddsavståndet bli så långt att planeringsarbetet inte vore genomförbart
Länsstyrelsen rekommenderar ett avstånd på 25 m närmast väg och järnväg med farligt godstransporter som bör lämnas byggnadsfritt. Vid ev. bebyggelse inom 100 m från väg och järnväg bör en riskanalys finnas som underlag vid planeringen.
I förslag till fördjupad översiktsplan kap 8 har ett skyddsavstånd på 25 m tillämpats.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 19 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 6.9.2 Farligt gods på väg och järnväg Med konsekvensberäkningarna som utgångspunkt och att Malmö stad bedriver en policy ur risksynpunkt att ”inga människor ska behöva bo eller arbeta så nära vägar eller järnvägar att de löper risk att drabbas av olyckor med farligt gods” (Malmö Stadsbyggnadskontor 2004) bör kontinentalbanan ur ett framtida planeringsperspektiv flyttas utanför tätbebyggelsen.
Tanken är också att på sikt omlokalisera de företag som bedriver någon form av farlig verksamhet i staden och därmed också de transporter som nu är nödvändiga på väg till dessa företag.
Figur 10 Nuvarande och framtida dragning av farligt gods leder enligt Malmö Stadsbyggnadskontor 2004.
En viss del av farligt godstrafiken kommer naturligtvis även i framtiden att fortsätta rulla på de vanliga vägarna. Många motstridiga intressen finns dock, som menar att det inte är hållbart ur ekonomisk och miljömässig synvinkel att bygga speciella vägar och järnvägar för enbart farligt gods. Förslaget skulle kunna vara att utnyttja en yttre bana för gods istället för kontinentalbanan (se figur 11).
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 20 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Figur 11 Yttre godsbanan som kan ersätta kontinentalbanan m.a.p. farligt gods enligt Malmö Stadsbyggnadskontor 2004
6.9.3 Trafik Infarten till Södra Bulltoftavägen vid Bulltoftaskolan bör stängs för biltrafik för att undvika genomfartstrafik genom Kirsebergs centrum. Genomfartstrafiken bör istället få en annan sträckning. Södra Bulltoftavägen bör smalnas av genom anläggandet av en allé i vägbanans mitt för att ge en säkrare trafiksituation.
6.9.4 Övriga riskkällor Ishallen bör omges av ett område med kraftig vegetation för att avskärma det närmaste bostadsområdet och skolan.
De riskkällor som finns vid bussdepåns område bör samlas och läggas nära järnvägen om bostadsområde skall anläggas väster om bussdepån.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 21 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
7 Sårbarhetsanalys Ofta förväxlas begreppet riskanalys men sårbarhetsanalys. Med sårbarhet menas en ”oförmåga hos ett objekt, system, individ, befolkningsgrupp, m.m. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer” (Hallin m.fl. 2004), medan riskanalys utgår från en riskkälla och risken beräknas för att en händelse kan inträffa som påverkar ett system. Sårbarhetsanalysen har sin utgångspunkt i en riskkälla och betonar det skyddsvärda systemet. Sårbarhetsanalysen strävar efter att förklara vad som kan hota ett system och hur man kan stå emot de påfrestningarna som det innebär, alltså mer fokus på hur ett samhälle påverkas efter en olycka (Hallin m.fl. 2004).
Det finns idag inga lagar och bestämmelser för hur sårbarhetsanalyserna bör utformas. De olika metoderna skiljer sig från varandra med stor variation. Dock finns det riktlinjer som ger förslag till delar som bör finnas med i en sårbarhetsanalys. En av dessa är Krisberedskapsmyndighetens metod som anges nedan (Hallin m.fl. 2004). • Definiera/fastställa det skyddsvärda och göra avgränsningar i system, rum och tid. • Identifiera riskkällor, oönskade situationer och händelser och på vilket sätt dessa kan skada det skyddsvärda. • Inventera och klarlägga krishanteringsförmågan. • Analysera krishanteringsförmågan i relation till de oönskade händelserna/situationerna. • Diskutera sårbarhetsreducerande åtgärder. (Hallin m.fl. 2004).
7.1 Definiera/fastställa det skyddsvärda Primärt är att bestämma vad som är skyddsvärt i Kirseberg genom att försöka identifiera samhällsgrupper/individer eller objekt som kan vara av intresse att skydda ur ett samhällsperspektiv.
I Kirseberg finns en blandad befolkning som speglar Malmöstad i stort, med varierande bebyggelsestruktur från lägenheter till villor, och människor i olika åldrar. Det finns även många äldreboenden, sjukhem, skolor och dagis. Detta är exempel på grupper som är skyddsvärda.
Objekt och verksamheter som för Kirsebergs del är värt att skydda och som utgör viktiga samhällsfunktioner är:
Teknisk försörjning • Energi (el och värme). • Vatten och avlopp. • Telesystem.
Transporter och transportanläggningar • Trafik, vägar och järnvägar. • Broar och tunnlar.
Livsmedelsförsörjning • Livsmedelsproduktion och distribution. • Tillgång till odlingsmark.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 22 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Farliga ämnen • Användning av farliga ämnen . • Transporter av farligtgods.
Sjukvård och omsorg
Beslut och utvecklingscentra • Räddningstjänst. • Polis. • Centra för beslut och administration . (Boverket 1998).
7.2 Identifiera riskkällor, oönskade situationer och händelser Det är svårt att förutse alla typer av händelser som kan inträffa och påverka det skyddsvärda i Kirsebergsområdet men de händelser som är mest centrala och betydelsefulla är:
El bortfall (gas och värme) Ett stort elavbrott kan påverka ett helt samhälle. Det kan påverka invånarna på många olika sätt, i form av driftstopp för nödvändiga system som ett samhälle är beroende av, speciellt vid de kalla delarna av året.
Vatten, avlopp och avfallshantering Detta är nödvändiga delar som måste fungera i ett robust samhälle. Förorenat dricksvatten kan ge stora konsekvenser för invånarna. Äldre personer är mer sårbar för sådant.
Snöoväder Mycket snö och kyla kan medföra stora problem. Kollektivtrafik och andra sätt att förflytta sig kan bli helt avbruten och personer kan bli insnöade i sina hem. Hjälp till behövande kan även bli svårt att utföra.
Översvämning En översvämning kan helt slå ut ett samhälle. Teknisk service och infrastruktur mm blir påverkade.
Telesystem Kommunikation är en förutsättning för att ett samhälle ska vara robust. Det måste finnas sätt att kontakta hjälp när det behövs.
Olyckor utefter väg och järnväg En olycka med farligtgods längs kontinentalbanan eller utefter väg skulle påverka invånarna i Kirseberg och stora delar av Malmö.
Bränder Bräder är alltid en fara både ur säkerhetssynpunkt som ur ekonomiskt synpunkt. Här har bebyggelsestrukturen en viktig betydelse.
Sabotage Det går aldrig att helt räkna bort sabotage. Sabotage på olika delar i den tekniska strukturen så som dricksvatten och gasoldepåer mm kan resultera i stora konsekvenser för invånarna.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 23 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 7.3 Inventera krishanteringsförmågan Denna del fokuserar på att identifiera områdets socialt och sociotekniska egenskaper, geografiska placering och närliggande miljö. Det kan handla om rörlighet, handikapp och fysisk isolering. Fokus ligger på grupper som är mest känslig i händelse av en olycka.
I Kirsebergområdet finns många gruppboenden med äldre människor (se bilaga 10.6) och sjukhem, vilka inte har lika lätt att röra och förflytta sig. Även infrastrukturen i området har en viktig funktion gällande förflyttning.
Lokaltrafiken i Kirseberg består till största delen av busstrafik. Möjligheten till alternativa färdsätt och färdvägar är viktiga ur sårbarhetssynpunkt (Boverket 1998). Cykel och gångvägar i Kirseberg är begränsade. En utbyggnad av dessa skulle främja förmågan att flytta sig och eventuellt minska trafiken på vägarna.
7.4 Analysera krishanteringsförmågan Att utifrån en händelse analysera hur samhället kan hantera händelsen i den akuta fasen, vilka behov kommer att uppstå, vad skall prioriteras, är frågor som man måste ställa sig i ett förebyggande arbete.
Här är det viktigt att kommunen tar ett stort ansvar. Kommunledningen måste se till att handlingsplaner för varje tänkbar händelse genomarbetas och att samarbetet mellan räddningstjänst olika företag och aktörer som bedriver farligverksamhet förbättras för att få en helhetssyn i säkerhetstänkandet. Här spelar lagen om ”skydd mot olyckor” och ”lagen om extraordinära händelser” en viktig roll.
7.5 Diskutera sårbarhetsreducerande åtgärder Genom att föreslå åtgärder kan man på sikt reducera sårbarheten och på så sätt öka områdets robusthet mot oönskade händelser. Analysen ger även ökad kännedom om de kriser som kan drabba området. Nedanstående punkter anger inte bara Kirsebergområdet utan omfattar också stora delar av Malmöområdet.
Tekniska infrastruktur Elförsörjning, vatten och telesystem har en stor betydelse för ett samhälle. Förebyggande åtgärder och rutiner i händelse av en olycka bör arbetas fram tillsammans med kommun, räddningstjänst, olika företag och aktörer för att minska sårbarheten.
Säkrare transportvägar Förbättra och bygga ut gång och cykelbanor. Reducera mängden bilar som går genom Kirseberg. Detta genom att bygga bättre alternativa vägar runt omkring området.
Kontinentalbanan ska flyttas utanför Malmö och antalet industrier som tillhandahåller farliga ämnen ska på sikt flyttas. Därmed minskar även vägar där farligtgods trafikerar och således minskas riskerna för allvarliga olyckor.
Livsmedelsförsörjning Kvalitet på jorden och närhet till åkermark leder till större produktion och kortare transporter som ger ökad robusthet (Boverket 1998).
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 24 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Naturrelaterande konsekvenser När det gäller översvämningar och snöoväder behövs även här ett utarbetat program av kommunen. Sådana händelser genererar ofta fler konsekvenser i en följd. Det förebyggande planeringsarbetet blir därför väldigt viktigt.
Sjukvård och omsorg En fungerande sjukvård och omsorg är viktigt gällande ett samhällets robusthet. Fler små sjukhus är mindre sårbart än ett stort (Boverket 1998). Bilaga 10.6 visar Kirsebergs anläggningar inom vård och omsorg.
Beslut och utvecklingscentra ”Centra för administration och viktiga ekonomiska och politiska beslut samt information är centrala samhällsfunktioner, som kan vara sårbara i påfrestnings- och krissituationer” (Boverket 1998).
7.6 Sårbarhetsanalys för det nya Kirseberg Med anledning av vårat förslag till vad Kirsebergsområdet skall användas till ges nedan exempel på hur robustheten speglas i området och vad som kan vara skyddsvärt vid nybyggnationen och även vad som är viktigt att tänka på med tanke på robustheten.
7.6.1 Transportsystem Förslaget om en ombyggnation av vägnätet i Kirseberg (se kapitel 8.1.2) kommer att leda till att trafiken på den trafikerade vägsträckan på Bulltoftavägen minskas avsevärt. Detta genom en omdragning och en minskad vägbredd, då även en cykelväg i båda riktningar planeras intill vägen.
Även ett ökat antal cykelvägar planeras som i sin tur leder till fler möjligheter att förflytta sig och därmed minskad mängd trafik på vägar som ger ökad robusthet.
7.6.2 Bebyggelsestruktur De nya byggnader som planerats i förslaget är kontor, bostäder, småindustrier och affärer. Bebyggelsestrukturen kan i sig utgöra en sorts robusthet gällande trygghetskänsla och tillhörighet till samhället vilket kan fås genom ”gaturum” och ”utemiljö” (ÖCB 1998). Men det kan också utgöra ett problem om t.ex. byggnader byggs för tätt och ansamlingen människor till ett och samma ställe blir för stort. I planförslaget ges en bra kombination av bostäder, affärer, kontor och rekreationsområden vilket kommer att tillföra robusthet. Området har i förslaget utnyttjats på ett bättre sätt så att anknytningen till resten av Malmöstad förbinds med cykelvägar, gångstråk och rekreationsområden.
Värt att betänka i byggnationen är tillgängligheten och åtkomlighet för räddningstjänstens släckfordon vilket på samma sätt ger en ökad robusthet.
Viktig är också att behålla de kulturvärden som finns som utgörs av sommarstadens K-märkta område intill Staffanstorpbanan.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 25 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 7.6.3 Grönområden I planförslaget har marken utnyttjas bättre gällande sammanlänkningen till Malmöstad och de grönområden och parker som redan finns i området. Detta utgör ett klimat i området som har en social betydelse för invånarna, inte minst för barn och barnfamiljer.
7.6.4 Sociala värden ”Den sociala robustheten är avgörande för att ett samhälle fungerar under svåra påfrestningar” (ÖCB 1998). Av den anledningen har vi valt att blanda olika typer av boenden och på så sätt behålla den sociala struktur som redan finns i Kirseberg.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 26 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
8 Förslag till Fördjupad Översikts Plan
8.1 Vision Visionen med detta förslag är att på ett naturligt vis utvidga Kirsebergsstaden även till andra sidan Bulltoftavägen. Ambitionen är att bevara ”Kirsebergsandan” och de särdrag som finns i denna stadsdel. Detta skall uppnås med hjälp av trafikplanering och arkitektur. Den uttalade viljan är att få ett blandat boende uppfört i dagens arkitektur med varierande upplåtelseform. Området har ingenting att tjäna på att överdådiga profilbostäder placeras här utan målet är ett gediget boende för den vanliga människan. B= Bostäder (inkl. lokal boendeservice) BS= Bostäder och service F= Särskilt fritidsområde P= Park S= Service (butiker, vård etc) SK= Skola SJ= Service och småindustri
Figur 12 Översiktlig planering, verksamheter
Figur 13 Tänkta trafikflöden Figur 14 Tänkta cykeltrafikflöden
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 27 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 8.2 Trafik Idag lider Kirseberg av den relativt hårda genomfartstrafiken som går längst Bulltoftavägen som effektivt skär av området kring järnvägsverkstäderna från Kirseberg. Kontinentalbanan för dessutom Kirseberg längre från Malmös stadskärna än vad som är geografiskt motiverat.
Detalj 2
Detalj 4
Detalj 3
Detalj 1 Detalj 3
Figur 15 Översiktligt fotomontage med detaljpunkter markerade
8.2.1 Tågtrafik Staffanstorpsbanan föreslås få behålla sin nuvarande sträckning då inga starka skäl föreligger för en flyttning. Ett visst kulturvärde finns också i att låta banan bibehålla sin nuvarande sträckning förbi det K-märkta koloniområdet Sommarstaden som växt fram tack vare järnvägens placering. Staffanstorpsbanan kan på så vis ses som en del i det K-märkta koloniområdet.
Figur 16 Omfattande spårdragning till dagens järnvägsverkstäder
Före detta kontinentalbanan behåller även den sin nuvarande sträckning men transporterar i detta förslag endast passagerare.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 28 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 8.2.2 Biltrafik För att råda bot på genomfartsproblematiken och skapa ett mer homogent Kirseberg där gammalt och nytt kan flyta samman över nuvarande Bulltoftavägen föreslås en genom, och tillfartsled dras längs med Staffanstorpsbanan med arbetsnamnet ”Järnvägen”. Denna väg har som syfte att dels skärma av och verka som buffertzon mot Staffanstorpsbanan och dels leda trafik förbi och till området. De stora bilvägarna kring Bulltoftaskolan bör förminskas eller helt tas bort för att på så vis skapa en trygg och lugn miljö för eleverna såväl i skolan som på väg till och från. Att här göra ett avbräck för biltrafiken syftar även till att binda samman den nya delen av Kirseberg med Beijers Park via det redan idag befintliga sport och fritidsområde med fotbollsplan etc.
Figur 17 Detalj 1, ”Järnvägen” och Staffanstorpsbanan
Två nya planfria korsningar planeras mellan Staffanstorpsbanan och den nya ”Järnvägen” för att knyta samman biltrafiken med Johanneslust och Bulltofta samt att leda trafiken vidare ut på Sallerupsvägen utan att belasta Nobelvägen.
Det mindre gatunätet i den tillbyggda delen av Kirsebergsstaden bör sträva efter samma öppenhet som den gamla Kirsebergsstaden har där en viss rörelse inom området bejakas.
8.2.3 Cykel och gångstråk Då järnvägar i en så stor utsträckning påverkar möjligheterna att röra sig från och till området krävs här ytterligare två planfria järnvägskorsningar utöver de som även är anpassade för biltrafik. Detta ger en god rörlighet såväl inåt centrum som ut mot Bulltofta. Ett naturligt nät av parkvägar ska binda samman Bulltofta och Kirseberg med centrum och Beijers Park med ett nav kring ett stadsdelscentrum vid nuvarande järnvägsverkstaden. Södra Bulltoftavägen skall utgöra en trivsam pulsåder för gående och cyklister som färdas inom området. En södra förbifart vid bussdepån bör också finnas för att minimera det rörelsehinder som depån utgör.
Figur 18 Detalj 2 Södra Bulltoftavägen
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 29 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Figur 19 Detalj 3 Cykelvägar under ”Järnvägen”
8.3 Arkitektur Kirseberg är sedan tidigare uppfört i flera tidstypiska arkitekturer och har fått åldras med värdighet. En önskan finns därför i detta förslag att låta den samtida arkitekturen sätta sin prägel på denna nyetablering. Det är dock av stor vikt att boendepriserna i området hålls på en så låg nivå som möjligt för att på så vis tillåta den befintliga ”Kirsebergsandan” att fortleva och inte skapa ett rikemansgetto mitt i en välintegrerad stadsdel. En förhoppning om att delar av den befintliga bebyggelsen ska kunna återanvändas och blandas med den nya arkitekturen för att på så vis bidra till att framhäva områdets industrihistoriska arv.
Upplåtelseformerna för de nyproducerade bostäderna bör vara av varierad art så att bostadsrätter blandas med hyresrätter. Ett visst utrymme bör även lämnas åt småhus eller radhus.
En konkret ambition är att förvandla den nuvarande järnvägsverkstaden till ett stadsdelscentrum med tillgång till butiker och kommunal service. Detta skulle med fördel kombineras med ett par punkthus som tillåts skapa höjd åt en annars mycket platt byggnad. Tanken är att dessa bostäder ska skapa liv och rörelse i anslutning till stadsdelscentrumet även under icke kontorstid.
Figur 20 Detalj 4 Järnvägsverkstäderna med punkthus
8.4 Kommunal service Även om Kirseberg idag har en god situation för både för skol- och dagisplatser behövs en helt ny skola för att täcka in den ökade befolkningens behov. Denna skola bör utformas så att lokalerna kon användas både som skola och förskola för att på så vis kunna ta hand om de
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 30 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö växlande kullstorlekarna av barn. Detta ger en flexibilitet i användandet av lokalerna som idag saknas.
I anslutning till den nya skolan, men också till den befintliga Bulltoftaskolan (se bilaga 10.14) ska möjlighet till utomhusidrott finnas i form av fotbollsplan och annan fri yta. Dessa sportanläggningar skall vara öppna för allmänheten och på så vis bidra till en förbättrad folkhälsa.
8.5 Verksamheter Det är viktigt för Malmö att inte för många arbetstillfällen flyttas ut från Malmö. Detta gäller även den typ av småindustrier som idag finns etablerade på området. Trots detta bygger detta förslag på att stora delar av den verksamhet som bedrivs på området idag bereds ny plats med ett mindre centralt läge i utkanten av Malmö. Detta är beklagligt och kan påverka vissa verksamheter negativt varför det är av stor vikt att detta sker med god framförhållning och att kommunen i möjligaste mån bistår de företag som drabbas.
Bussdepån har dock endast fått en lätt modifierad utformning och får i stort behålla sitt nuvarande läge. En centralt belägen bussdepå är av stor vikt för en fungerande lokaltrafik och trots att bussdepån bildar något av en propp mellan Beijers Park och Kirseberg är funktionen vital och en omplacering bedöms som orimligt kostsam. Detta belyser ytterligare vikten av att nuvarande Södra Bulltoftavägen får ett nytt växtligare utseende för att på så vis binda samman området med Beijers Park.
I direkt anslutning till järnvägsstationen Östervärn planeras här kontorsfastigheter med goda pendlingsmöjligheter. Tanken är att skapa förutsättningar för mer yteffektiva arbetsplatser vid detta centrala läge.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 31 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
9 Referenser Boverket 1998, Användningen av riskanalyser och riskavstånd i den fysiska planeringen. , PBL/NRL-underlag nr 48. Hälsa och säkerhet nr 6. Karlskrona
Boverket (1995), Bättre plats för arbete, remissammanställning 1995–04–27.
Bostadsförsörjningsprogram, Malmö stads hemsida
Eriksson H. mfl, ”Hur farlig är en ishall med ammoniak?”, Räddningsverket, Karlstad, 1999.
Hallin, P.O mfl, 2004. ”Kommunal sårbarhetsanalys”. KBM Nr:3. Stockholm Malmö Stadsbyggnadskontor 2004. Stadsbyggande och farligtgods, Dialog-pm 2004:2. Malmö
Johansson B, Jönsson J. ”Malmö 2005”, Malmö stadsbyggnadskontor, Malmö, 2005.
Lässtyrelsen i Stockholms län 2003, tillgänglig Internet http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage____5808.asp. hämtad 2005-10-27
Malmöstads Hemsida, www.malmo.se
Malmöstads Miljöförvaltning, ”Luften i Malmö- Linnégatan 1996”, Malmö, 1996
Malmöstads Trafikmiljöprogram. Materialet är hämtat från http://www.miljo.malmo.se Miljöförvaltningen Malmö Stad 2005-10-26
Olsen, H., Stål, M., ”Riskhänsyn vid fysisk planering- en detaljstudie av Malmö Hamn”, Rapport 5034, Brandteknik, Lund,1999.
Skogetun, P., ”Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad”, Stockholms brandförsvar, Stockholm, 1998.
Säkerhetsdatablad bensin http://www.okq8.se/okq8_2/drivmedel/sakerhetsblad/OKQ8Bensin95_96_98.pdf
Säkerhetsdatablad diesel http://www.okq8.se/okq8_2/drivmedel/sakerhetsblad/OKQ8DieselMK1.pdf www.eniro.se www.smhi.se
Datorprogram/Databaser Bfk, Version 1.4.0.12, FOI, 2003
RIB, Utgåva 1-2006, Version 4.5.00, SRV, 2006
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 32 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10 Bilagor
10.1 Livsmedelsbutiker
Källa: www.eniro.se
1= Ica Supermarket 3= Coop 2= Hemköp 4= Tempo
Gråa markeringar är större välkända butiker. Svarta markeringar är mindre butiker.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 33 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.2 Restauranger
Källa: www.eniro.se
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 34 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.3 Köpcentrum i Malmö området
Kirseberg
Källa: www.eniro.se
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 35 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.4 Cykelvägar
Källa: www.malmo.se
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 36 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.5 Post och Bank
Källa: www.eniro.se
1= Länsförsäkringar 7= Svensk kassaservice 2= Handelsbanken 8= Posten brev och paket 3= Handelsbanken 9= Posten brev och paket 4= SEB 10= Bankomat 5= Handelsbanken 11= Bankomat och uttag 6= Posten brev och paket
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 37 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.6 Omsorg
Källa: www.eniro.se och www.malmo.se
1= Mjödet äldreboende 43b 2= Kirseberg service center 12b + biljard, dart, terapi 3= Bardisanen äldreboende 24b 4= Håkanstorp äldreboende 16b 5= Segevångsgården äldreboende 60b 6= Kirseberg sjukhem 7= Beijers hus 8= Högamölle 7b, 9a 9= Torngatan 7b, 8a 10= Norra bulltoftavägen 8b 11= Calle ljung 6b, 9a 12= Mölledalsgatan 7b, 9a
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 38 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.7 Hälsa och Säkerhet
Källa: www.malmo.se
1= Malmö Brandkår station centrum 2= Malmö Brandkår station jägersro 3= Malmö Brandkår Heleneholm 4= Malmö Brandkår station öster 5= Universitetssjukhuset MAS 6= Malmö östra sjukhus 7= Polisstation porslinsgatan 8= Polisstation davidshall 9= Polisstation rosengård 10= Apotek kirsebergs torg
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 39 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.8 Fritid och rekreation
Källa: www.eniro.se och www.malmo.se
1= Kirseberg ishall 5= Malmö golfbana 2= Dalhem IP 6= Segevång badet 3= Kirseberg sporthall 7= Bibliotek, fritidsgård och kulturhus 4= Kirseberh IP 8= Beijers park
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 40 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 10.9 Riskkällor Skadehändelse Möjliga orsaker Konsekvenser S H M E Läckage i tryckökningsstation natturgas Korrosion, dålig svets, undermåligt underhåll Explosion 1 2 1 3
Litet utläckage från 200 bar naturgasledning Grävarbete, förlorad bärighet i mark, Jetflamma, explosion, köldskador 2 2 1 3 korrosion, dålig svets och andningssvårigheter
Stort utläckage från 200 bar naturgasledning Grävarbete, förlorad bärighet i mark, Jetflamma, explosion, köldskador 1 2 1 3 korrosion, dålig svets och andningssvårigheter
Dieseltank rämnar Undermåligt underhåll, sabotage, Pölbrand, upphettning av annan 2 1 3 2 buss kör in i tank tank, spridning på område då invallning ej tar volymen, förorening mark och dagbrunnar
Ammoniakutsläpp från ishall Servicearbete, kompressorhaveri, Personskador, explosion 1 2 1 1 ventilhaveri, rörbrott, skada på svetsfog
Utläckage av tryckondenserad gas från Urspårning, kollision med tåg skada på Personskador, död 1 5 1 3 järnvägsvagn packning
Utläckage av tryckondenserad gas från Punktering, kollision, packning Personskador, död 1 5 1 3 vägtransport
Utläckage av brännbara vätskor Punktering, kollision, packning Personskador, antändning av byggnad 1 3 3 1
Urspårning på Staffanstorpsbanan Löv, solkurvor, undermåligt servicearbete Personskador, död 1 5 1 1 personal, sabotage
Person som skadar sig på spårområdet Självmordsförsök, lek, fall Personskador 5 1 1 1
Person som dör på spårområdet Självmordsförsök, lek, fall Död 4 4 1 1
Påkörning av person (gång/cykel) Onykter förare, dålig sikt, felplanerad Personskador, bilskador 4 2 1 1 korsning/övergångsställe, ouppmärksamhet
Påkörning av person (gång/cykel) Onykter förare, dålig sikt, felplanerad Död, bilskador 1 4 1 1 korsning/övergångsställe, ouppmärksamhet
Trafikolycka fordon-fordon Onykter förare, dålig sikt, felplanerad Personskador, bilskador 5 2 1 1 korsning/övergångsställe, ouppmärksamhet
Trafikolycka fordon-fordon Onykter förare, dålig sikt, felplanerad Död, bilskador 2 4 1 1 korsning/övergångsställe, ouppmärksamhet
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 41 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 10.10 Strålningspåverkan från pölbrand I en rapport från Stockholms brandförsvar (Skogetun,1998) beräknas och bedöms olika strålningsförhållanden i omgivningen på grund av utläckage från en tankbil med bensin. I rapporten bedöms den troliga spridningen av den pöl som bildas till 300 m2. Beräkningarna utfördes dels med handberäkningar enligt FOA modellen och dels genom beräkningar med datormodellen SUPERSCHEMS kompletterat med handberäkningar för infallande strålning. För pölarean 300 m2 och strålningsnivåerna 15 kW/m2 och 25 kW/m2 blev de handberäknade avstånden 26 m respektive 17 m och i datorberäkningarna 34 m respektive 24 m. Nivån 15 kW/m2 motsvarar enligt Skogetun antändning av en obehandlad träyta efter 5 min exponering och 25 kW/m2 motsvarar antändning av de flesta trämaterial.
Ett utläckage av diesel bedöms inte vara lika farligt som ett lika stort utsläpp av bensin ur hälso- och egendomssynpunkt då flampunkten är >60°C för diesel och -40°C vilket även återspeglas i ett lägre ångtryck vid 20°C, <0,5 kPa för Diesel och 35-100 kPa för bensin. Detta innebär att en lägre förångning av en pöl med Diesel kan förväntas jämfört med en lika stor pöl bensin. Dock anses diesel kunna utveckla lika höga strålningsnivåer som bensin när väl en antändning skett p.g.a. den stora sotmängden som produceras vid större bränder i kolväten.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 42 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.11 Indata Bfk
BfK 2005-11-04 Namn: scenario.bfk Kemikalie: Ammoniak Källstyrka: 0.31 kg/s Varaktighet: 2455 minuter BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Ammoniak. Emballage : Järnvägsvagn med 45000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Packningsläckage. Läckagets area är 0.2 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga. Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 300.0 ppm. Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 0.31 kg/s (beräknad) Varaktighet: 2456 min (beräknad)
BfK 2005-11-04 Namn: scenario.bfk Kemikalie: Ammoniak Källstyrka: 23 kg/s Varaktighet: 32 minuter BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Ammoniak. Emballage : Järnvägsvagn med 45000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Rörbrott. Rörlängden är 1.0 m. Rördiametern är 80.0 mm. Rörets ytråhet är 0.00010 m. Läckagets area är 50.3 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 43 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 300.0 ppm. Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 23 kg/s (beräknad) Varaktighet: 33 min (beräknad)
BfK Namn: scenario.bfk Kemikalie: Ammoniak Källstyrka: 77 kg/s Varaktighet: 9 minuter BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Ammoniak. Emballage : Järnvägsvagn med 45000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Punktering på tank. Läckagets area är 50.3 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga. Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 300.0 ppm. Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 77 kg/s (beräknad) Varaktighet: 10 min (beräknad)
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 44 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
BfK 2005-11-04 Namn: scenario.bfk Kemikalie: Klor Källstyrka: 0.41 kg/s Varaktighet: 2334 minuter
BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Klor. Emballage : Järnvägsvagn med 57000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Packningsläckage. Läckagets area är 0.2 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga. Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 10.0 ppm. Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 0.41 kg/s (beräknad) Varaktighet: 2334 min (beräknad)
BfK 2005-11-04 Namn: scenario.bfk Kemikalie: Klor
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 45 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
Källstyrka: 8.6 kg/s Varaktighet: 110 minuter BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Klor. Emballage : Järnvägsvagn med 57000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Rörbrott. Rörlängden är 1.0 m. Rördiametern är 40.0 mm. Rörets ytråhet är 0.00010 m. Läckagets area är 12.6 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga. Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 10.0 ppm. Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 8.6 kg/s (beräknad) Varaktighet: 110 min (beräknad
BfK 2005-11-04 Namn: scenario.bfk Kemikalie: Klor Källstyrka: 102 kg/s Varaktighet: 9 minuter BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Klor. Emballage : Järnvägsvagn med 57000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Punktering på tank. Läckagets area är 50.3 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga. Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 10.0 ppm. Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 46 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 102 kg/s (beräknad) Varaktighet: 9 min (beräknad)
BfK 2005-11-21 Namn: scenario.bfk Kemikalie: Svaveldioxid Källstyrka: 0.23 kg/s Varaktighet: 4154 minuter BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Svaveldioxid. Emballage : Järnvägsvagn med 57000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Packningsläckage. Läckagets area är 0.2 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga. Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 100.0 ppm. Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 0.23 kg/s (beräknad) Varaktighet: 4154 min (beräknad)
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 47 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
BfK 2005-11-21 Namn: scenario.bfk Kemikalie: Svaveldioxid Källstyrka: 4.0 kg/s Varaktighet: 238 minuter BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Svaveldioxid. Emballage : Järnvägsvagn med 57000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Rörbrott. Rörlängden är 1.0 m. Rördiametern är 38.0 mm. Rörets ytråhet är 0.00010 m. Läckagets area är 11.3 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga. Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 100.0 ppm. Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 4.0 kg/s (beräknad) Varaktighet: 238 min (beräknad)
BfK Namn: scenario.bfk Kemikalie: Svaveldioxid Källstyrka: 57 kg/s Varaktighet: 16 minuter BfK Avancerat läge, Kemikalieolycka Kemikalie : Svaveldioxid. Emballage : Järnvägsvagn med 57000 kg kemikalie. Lagrat i omgivningstemperatur och en vätskenivå om 1.0 m utan pålagt övertryc Läckage : Punktering på tank. Läckagets area är 50.3 cm². Utsläppets effektiva höjd är 0.0 m över marken. Omgivning : Bebyggt. Inläckning : Ventilationsintag på 5.0 m höjd. 0.5 luftväxlingar per timme. Väder : 10.0 Cº och 2.0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D - Neutral skiktning) och 71 W/m² solinstrålning. Åtgärder : Inga. Beräkningar: Koncentration beräknas för höjden 1.5 m Den yttre beräkningsgränsen går vid 100.0 ppm.
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 48 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö Utsläppet : Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Luftburen källstyrka kommer från vätskeutströmning Källstyrka : 57 kg/s (beräknad) Varaktighet: 17 min (beräknad)
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 49 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.12 Kemikaliedata
10.12.1 Ammoniak
Fysikaliska data
Smältpunkt: -78°C Kokpunkt: -33°C Brännbarhetsområde: från 15,0 till 28,0 vol % Termisk tändpunkt: 630 °C
Densitet: 591 kg/m³ vid -33°C Densitetstal (luft 1,0): 0,6 Löslighet i vatten: Lätt löslig i vatten (34 mass %) vid 20°C Tillstånd: Gas; kondenserad Temperatur för viskositet:
Färg: Färglös Lukt: Skarp; stickande Molekylformel: NH3
Anmärkning: Densitet för flytande tillstånd.
Gränsvärden ppm mg/m³ NGV 25,00 18,00 TGV 50,00 35,00 IDLH 300,00 ERPG-1 25,00 ERPG-2 150,00 ERPG-3 Källa: RIB
10.12.2 Klor
Fysikaliska data
Smältpunkt: -101°C Kokpunkt: -34°C
Densitet: 1418 kg/m³ vid 20°C Densitetstal (luft 1,0): 2,5 Löslighet i vatten: Svårlöslig i vatten. (.7 mass %) vid 20°C Tillstånd: Gas; kondenserad Temperatur för viskositet:
Färg: Gul-Grön Lukt: Stickande; irriterande Molekylformel: Cl2
Gränsvärden ppm mg/m³ NGV 0,50 1,50 TGV 1,00 3,00 IDLH 10,00 ERPG-1 1,00 ERPG-2 3,00 ERPG-3 20,00 Källa: RIB
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 50 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 10.12.3 Svaveldioxid
Fysikaliska data
Smältpunkt: -75°C Kokpunkt: -10°C
Densitet: 1377 kg/m³ vid 20°C Densitetstal (luft 1,0): 2,3 Löslighet i vatten: Delvis lösligt i vatten. (10 mass %) vid 20°C Tillstånd: Gas; kondenserad Temperatur för viskositet:
Färg: Färglös Lukt: Svavelliknande; stickande Molekylformel: SO2
Gränsvärden ppm mg/m³ NGV 2,00 5,00 TGV 5,00 13,00 IDLH 100,00 ERPG-1 0,30 ERPG-2 3,00 ERPG-3 Källa: RIB
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 51 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.13 Väderdata
Källa: www.smhi.se
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 52 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö
10.14 Skolor
Källa: www.eniro.se och www.malmo.se
1= Bulltoftaskolan F-6 2= Fäladsskolan F-6 3=Karlshögsskolan F-3 4= Kirsebergsskolan F-9 5= Mölletoftaskolan F-3 6=Segevångsskolan F-9 7= Särskolan i Kirseberg F= Förskola Siffra= högsta årskurs på skolan
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 53 Grupp 9
Förslag till Fördjupad Översiktsplan av Kirseberg, Malmö 10.15 Trafik med skadestatistik
Samhällsplanering Hösten 2005, LTH 54 Grupp 9