VERKSAMHETSBERÄTTELSE Med Årsredovisningar INNEHÅLL

2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar INNEHÅLL

Riksidrottsförbundets ordförande 4 Riksidrottsförbundets generalsekreterare 5 Styrelsens berättelse 2012 7 Idrott 9 Resurser 19 Stöd och service 27

Årsredovisning Riksidrottsförbundet 34 Årsredovisning Bosön 44 Årsredovisning DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse 52 Riksidrottsstyrelsen 2012 56 Idrotten i siffror 59 Riksidrottsförbundets medlemsförbund 68 Stipendier och utmärkelser 70 Svenska seniorvärldsmästare 2012 72 OS och Paralympics 2012 73

ORDFÖRANDE KARIN MATTSSON WEIJBER

ETT FRAMTIDA FÖRENINGSLIV VÄRT ATT KÄMPA FÖR

ret 2012 bjöd på en Vår svenska idrottsrörelse bygger på att alla ska mängd oförglöm- kunna få en plats och vara med på lika villkor. liga ögonblick. Jag fick bland annat ställer ideell föreningsverksamhet engagemang i idrottsföreningar, visa- vara med när med privat företagande. de en undersökning som tankesmed- hundratals barn Vår svenska idrottsrörelse bygger jan Sektor3 gjorde 2012 i samarbete och ungdomar på att alla ska kunna få plats och vara med bland annat Riksidrottsförbun- provade på olika med på sina villkor. Den bygger på det. Den visar att alla åldersgrupper idrotter under idrottens dag i Alme- delaktighet och demokrati när före- säger sig ha positiva bilder och erfa- dalen och uppleva den rafflande ningar och förbund beslutar om sina renheter av det civila samhället – semifinalen i herrhandbollen under gemensamma regler och bestämmel- ungdomar 16–29 år allra mest. Den åLondon-OS. Alla är de en del av vår ser. Den bygger på ideell verksamhet ideella sektorns, och inte minst idrotts- unika svenska idrottsrörelse där där eventuella överskott går tillbaka rörelsens, betydelse är stor och den bredd och elit hänger ihop. Aldrig till verksamheten. Den bygger på en unga generationen vill engagera sig i förr har det varit så viktigt att på- kedja där barn-, ungdoms- och bredd- den. För att det är roligt, för att hjälpa minna om varför. verksamheten hänger ihop med elit- andra och för att bidra till och ut- De senaste åren har spelplanen idrotten som 2012 bland annat gav veckla samhället. för svensk idrott på ett oroväckande 31 VM-guld, 8 OS- och 12 Paralym- Det ligger helt i linje med det ut- sätt börjat ritas om. EU-kommissio- picsmedaljer. När en myndighet ifråga- talade målet från våra politiker som nens krav på att ideella föreningar sätter och kräver ändring av demo- på alla nivåer menar att förenings- ska redovisa moms är fortfarande en kratiskt fattade beslut hos ett förbund idrotten i sig har ett stort värde och fråga som inte fått sitt svar. Samtidigt eller en förening blir det ett ingrepp i även bidrar med mervärden för både har svenska myndigheter under 2012 föreningsrätten som på sikt riskerar individen och samhället. Och att de fattat beslut som hotar att på sikt att sätta hela kedjan ur spel. vill verka för att den ska fortsätta förändra förutsättningarna för hela Idrottsrörelsen måste också natur- vara tillgänglig för alla. Idrottsrörel- idrottsrörelsen. När Marknadsdom- ligtvis förstå och anpassa sig efter det sen måste betraktas ur och behand- stolen den 20 december meddelade samhälle som är i ständig utveckling. las utifrån ett helhetsperspektiv. sitt beslut i ärendet mellan Svenska Många har en bild av ett utdöende Utifrån den speciella företeelse den Bilsportförbundet och Konkurrens- föreningsliv och brist på engagemang är. År 2013 vill jag se att såväl vi verket var det ett bakslag för hela och vilja. Den bilden är inte sann. Mer själva inom idrotten som våra politi- den svenska idrotten. Även andra än hälften av svenska folket är del- ker och andra instanser i samhället i myndigheter har haft synpunkter på aktig i någon organisation i det civila handling visar vilket föreningsliv idrottsrörelsen som visar att de lik- samhället. De flesta känner störst våra barn ska mötas av i framtiden.

4 GENERALSEKRETERARE ERIK STRAND

VI HAR KOMMIT EN BRA BIT PÅ VÄGEN

nder 2011 antog Att distriktscheferna är anställda centralt är ytterligare RF-stämman en ett sätt att säkerställa det gemensamma uppdraget. verksamhetsinriktning med tyd- överallt, och som sedan kan kom- Men elitidrotten är inte tillfällig. liga mål fram till pletteras med egen verksamhet base- Därför kan en elitsatsning aldrig vara 2015. Vi har nu rad på regionala förhållanden. Att tillfällig, även om den kanske kan nått halvtid på resan och jag tycker distriktscheferna är anställda centralt förstärkas tillfälligt inför ett större att vi har kommit en bra bit på väg. är ytterligare ett sätt att säkerställa mästerskap. Detta trots att verkligheten inte alltid det gemensamma uppdraget. Ändå kan vi glädja oss åt att svensk uföljer skrivna planer, nya frågor dyker Ett annat stämmouppdrag till RF elitidrott står stark. Jag hade förmå- upp och måste hanteras. På gott och var att stärka kompetensen inom nen att få se delar av både OS och ont har svensk idrott i allmänhet och elitidrottsområdet. Arbetet påbörja- Paralympics på plats i London. Ett även RF specifikt fått alltmer upp- des direkt 2011 genom inrättandet av av mina starkaste minnen var Anna- märksamhet i media, vi ställs till svars en särskild elitidrottsavdelning. Under Carin Ahlqvists bragdartade bord- för missförhållanden och förväntas ha 2012 har verksamheten satt sig och tennisguld och hennes oförställda synpunkter på det mesta. blivit ett allt mer uppskattat stöd glädje när det var bärgat. Men också För att klara både det planmässigt till specialförbundens egna elitsats- den fantastiska stämningen runt proaktiva och det nödvändigt reak- ningar. arenorna, på minst samma nivå som tiva arbetet krävs en fungerande Den samlade elitsatsning som under OS några veckor tidigare. arbetsstruktur. Det gäller det gemen- inleddes 2009 finansierades i första Paralympics blev verkligen ytter- samma kansliet för RF och SISU hand genom pengar som kunde över- ligare ett stor steg framåt för handi- Idrottsutbildarna, där vi under år föras från ett ovanligt stort överskott kappidrotten, som under hösten 2012 har satt en ny och rakare orga- från Svenska Spel. Sammanlagt 212 befästes med nomineringar till såväl nisation, men också i landet som miljoner kronor kompletterades med Jerringpriset som Årets idrottskvinna. helhet. medel från den ordinarie budgeten På stämman 2011 fick riksidrotts- för att täcka en drygt treårig satsning styrelsen i uppdrag att närma distrik- på 100 miljoner per år. ten till RF och se till att medlems- De pengarna tog slut vid utgången förbunden kan få motsvarande stöd av 2012. RF äskade medel från staten och service i hela landet. Efter en för en fortsättning, men fick nej med process där samtliga distriktsförbund motiveringen att det från början stod deltagit finns det nu en beskrivning klart att det rörde sig om en tidsbe- av den basverksamhet som finns gränsad satsning.

5 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 |

//inledning//

STYRELSENS BERÄTTELSE 2012

Svensk idrott består av självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbun- det. Det har varit utgångspunkten för den ideella idrottsrörelsen i över hundra år, och dess styrka. En samlad idrottsrörelse där alla idrotter, från issegling till fotboll, alla åldrar och alla nivåer samlas kring visionen att i ett ömsesidigt sam- spel göra svensk idrott till världens bästa.

2012 var också ett år som visade att svensk idrott fortsatt står stark. 31 VM-guld, 8 OS-medaljer och 12 medaljer i Paralympics talar sitt tydliga språk. Samtidigt fortsätter våra mer än 20 000 idrottsföreningar att aktivera en majoritet av landets barn och ungdomar och ge dem ett intresse för livet. Svenskarna är ett av världens mest fysiskt aktiva folk. Men världen förändras, och idrotten, som en integre- rad del av samhället, påverkas av dessa förändringar. RF-stämman 2011 gav riksidrottsstyrelsen (RS) ett antal uppdrag vars gemensamma nämnare var att inleda en diskussion om hur svensk idrott, med utgångspunkt i sin själ och sina traditioner, ska våga och kunna utvecklas för att vara lika attraktiv i framtiden. Den diskussionen, som dessutom fick extra bränsle av flera händelser och myndighetsbeslut, präglade Riksidrotts- forum i november och har även i övrigt varit en viktig del av verksamheten under 2012.

7 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 |

// idrott//

Svensk idrott organiserar mer än en tredjedel av landets befolk- ning och engagerar betydligt fler. Idrottsrörelsen är genom de drygt 20 000 föreningarna öppen för alla. Målet är att vara bäst i världen på alla nivåer, att ständigt utvecklas och förbättras, till både form och innehåll.

IDROTT HELA LIVET Från och med budgetåret 2011 övergick regeringens Svensk idrott är öppen för alla. Alla som vill, oavsett särskilda satsning för att stödja svensk idrotts utveckling nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller av barn- och ungdomsidrotten, finansierad via pengar sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättning- från Svenska Spel, till att bli en del av det ordinarie stats- ar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. anslaget. Förändringen skapade en möjlighet att göra ett Den är också, rätt bedriven, bra för alla genom att den omtag och planera mer långsiktigt. ger fysisk aktivitet, gemenskap, lust och glädje – något För att ge tid till analys och diskussioner, och dra vi alla behöver oavsett var i livet vi befinner oss. nytta av de forskningsbaserade utvärderingar som blev Även om barn- och ungdomsidrotten i de flesta före- klara i slutet av 2011 beslutade riksidrottsstyrelsen om ningar kan sägas utgöra kärnverksamheten är målet att en 18 månaders övergångsperiod, med en inriktning som skapa ett intresse för idrott och fysisk aktivitet som varar i stort byggde vidare på de fyra tidigare årens. hela livet. Och att sammantaget kunna erbjuda en verk- Det övergripande syftet med Idrottslyftet har varit att samhet för alla. rekrytera och behålla fler medlemmar i idrottsförening- För att markera denna inriktning slogs 2012 Barn- och arna. Riktlinjerna i Idrotten vill ska vara vägledande för ungdomsforum och Breddidrottsforum ihop till en gemen- verksamheten, som också ska genomsyras av ett inklude- sam konferens, Forum Idrott hela livet. Den hölls i Göteborg rande perspektiv för olika grupper i samhället och utfor- i oktober och samlade nästan 200 deltagare som fick lyss- mas så att villkoren blir lika för både flickor och pojkar. na på föreläsningar om bland annat hur träning påverkar Till skillnad från tidigare år öppnades möjligheter för hjärnans kapacitet i alla åldrar, hur specialförbund anpas- samverkan med aktörer utanför idrottsrörelsen, exempel- sar sina tävlingsformer till barnens behov och hur idrotts- vis friluftsorganisationer. För att ytterligare stimulera rörelsen kan möta en ökad kommersialisering. sådana projekt kunde SF, DF och SISU-distrikt ansöka om särskilda projektmedel där ett villkor var att projekten skulle innefatta samverkan med minst en organisa- BARN OCH UNGDOM tion utanför RF. De skulle också ge avtryck på lokal nivå Mer än hälften av alla barn och ungdomar tränar och och gärna ha en bred samverkan inom idrottsrörelsen. tävlar i en idrottsförening. Nästan alla är någon gång Castingförbundet, Gymnastikförbundet, Orienterings- under sin uppväxt med i en förening. Det visar vilken förbundet, Norrbottens Idrottsförbund, Stockholms dragningskraft idrotten har, men ger också svensk idrott Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Örebro län ett stort ansvar för att bedriva verksamheten på ett sätt fick vardera mellan 300 000 och en miljon kronor för som utgår från barnens behov och förutsättningar och projekt som bestod av samarbete med Sportfiskarna, bidrar positivt till deras såväl fysiska som psykiska och Air Wipp Parkourförening, Friluftsfrämjandet och kyrkor. sociala utveckling. Parallellt med den praktiska verksamheten har mycket Återkommande rapporter visar dock att det inte alltid av arbetet under 2012 handlat om planering av Idrotts- är så. Ibland prioriteras kortsiktiga framgångar utifrån lyftet för perioden 2013–2015. Processen inleddes med ett vuxenperspektiv. Här måste varje led inom idrotts- träffar för samtliga SF och DF i januari. Utifrån förbun- rörelsen ta sitt ansvar. dens synpunkter och resultatet av utvärderingarna av de

9 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | fyra första åren utformades ett remissförslag som skickades ut i början av maj. I augusti fastställde RS inriktningen för Idrottslyftet de kommande tre åren. De innebär, i jämförelse med år fem, bland annat en höjning av den övre åldersgränsen till 25 år, en viss förändrad ansvarsfördelning mellan SF och DF och tydligare fokus på att behålla äldre ungdomar. Utifrån dessa nya riktlinjer har samtliga förbund under hösten tagit fram utvecklingsplaner för sitt kommande arbete. Planerna ska under våren 2013 komplet- teras med en analys av verksamheten.

LOK-stödet en grund Det statliga lokala aktivitetsstödet är sedan flera decen- nier tillbaka det viktigaste ekonomiska stödet till idrotts- föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Det ges till ledarledd idrottsverksamhet som omfattar fler än tre deltagare mellan 7 och 20 år. År 2012 var stödet 24 kro- nor per sammankomst och 8 kronor per deltagartillfälle. Under 2011, det senast färdigredovisade året, var antalet deltagartillfällen 52 803 769 fördelade på 5 606 442 sammankomster i 10 642 föreningar. Det innebär att i genom- snitt mer än 144 000 barn och ungdomar deltog i sammanlagt drygt 15 000 idrottsaktiviteter varje dag året runt. RF-stämman 2011 gav riksidrottsstyrelsen i uppdrag att göra en total översyn av stödet. Utredningen blev klar i december 2012 och skickades då ut på remiss. Beslut tas på RF-stämman i maj 2013.

ELITIDROTTEN INSPIRERAR Elitidrotten är en liten men viktig del av svensk idrott. Den stimulerar och inspirerar barn och ungdomar, den skapar en gemenskap och stolthet kring laget eller natio- nen. Och internationella idrottsframgångar stärker bilden av Sverige i världen. Därför är en stark elitidrott sedan 2009 ett mål inte bara för idrottsrörelsen utan också för samhällets stöd till idrotten. Sedan 2009 pågår också en samlad elitsatsning för svensk idrott. RF-stämman 2011 gav RS i uppdrag att fortsätta utveckla denna satsning genom att bland annat bygga upp en förstärkt elitorganisation inom RF:s ram. En ny elitidrottschef tillträdde sin tjänst i oktober 2011 och under 2012 har arbetet utökats såväl budgetmässigt som personalmässigt. En elitkommitté, med representan- // idrott//

ter för såväl SF som Sveriges Olympiska Kommitté Riksidrottsförbundet har under året besökt samtliga (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) och riksidrottsgymnasier och genomfört 33 SF-dialoger för som referensgrupp till riksidrottsstyrelsen har jobbat att bedöma om respektive RIG uppnår RF:s syfte med med att utveckla kriterier för fördelningen av det ekono- verksamheten samt förbereda och ge underlag för ett miska stödet till specialidrottsförbunden, fördelat på dels nytt dimensioneringsförslag för perioden 2014–2017. En ett landslagsstöd, dels ett riktat stöd. Landslagsstödet stor satsning har gjorts på utbildningen ”Urval och ut- utgör en förstärkning av vad förbunden själva gör, medan veckling av talang” vilken samtliga SF/RIG kommer att riktat stöd, som går till individer och lag som redan be- genomgå. I april genomfördes den traditionsenliga kon- finner sig på hög internationell nivå, har som syfte att ferensen ”Vinnare i långa loppet” inför ett fullsatt Bosön. möjliggöra framgångar på EM, VM och OS för de allra I samband med den nya gymnasiereformen startade bästa. Sammantaget har det ekonomiska stödet för 2012 en helt ny variant av idrottsgymnasier, de nationellt god- uppgått till 75 miljoner kr. kända idrottsutbildningarna (NIU). RF har startat en Förutom ekonomiskt stöd erbjuds ett så kallat cen- referensgrupp bestående av SF, kommuner/skolor och tralt elitstöd i syfte att avlasta och centralt organisera Skolverket med syftet att gemensamt utveckla NIU- stödinsatser som kan nyttjas av flera förbund. I konti- systemet. Rapporten ”Nationellt godkända idrottsutbild- nuerliga dialoger mellan SF-företrädare och RF:s elit- ningar – certifiering och talangidentifikation”, skriven av utvecklare utformas ett skräddarsytt elitstöd till varje forskarna Stefan Lund och Maria Liljeholm, kunde kon- idrott. Det kan till exempel röra sig om kompetensstöd statera att ett sådant utvecklingsarbete behövs. I dag är för tester, träning, behandling, utbildning och rådgivning utbildningen på NIU inte nationellt likvärdig. inom främst idrottsfysiologi, idrottsmedicin, idrottsnutri- Utvecklingen av så kallade Riksidrottsuniversitet har tion och idrottspsykologi. Mycket av detta stöd utgår satt fart. Under verksamhetsåret tillsattes en referens- från RF:s utvecklingscentrum Bosön där ett avancerat grupp bestående av SF, DF och aktuella högskolor/ fysiologiskt laboratorium och en välutvecklad idrottsme- universitet. Gruppen har utvecklat ett förslag till en dicinsk rehabiliteringsavdelning finns. nationell modell för Riksidrottsuniversitet. En förstärkt elitorganisation har också gett möjlighet Riksidrottsförbundets och Svenska Spels Elitidrotts- till en utvecklad och mer anpassad elitinriktad forskning stipendium 2012/2013 fördelades på 59 stipendiater i 37 samt omvärldsbevakning och spridning av kunskaper. förbund. I år sökte 213 aktiva stipendiet, vilket är fler än Det har skett via ett stort antal gränsöverskridande nät- någonsin. Stipendiaterna läser dessutom i större utsträck- verksträffar och utbildningar för landslagens aktiva och ning hela program på högskola och universitet. Av dem ledare/tränare. Ett särskilt stöd för utvecklingsinsatser tillhör 46 individuella idrottare och 13 är lagidrottare. för SF:s elitverksamhet har varit möjligt genom det sponsorsamarbete RF och Svenska Spel har haft under perioden 2009–2012. STIMULERA BREDDIDROTT Ett särskilt stöd till förberedelse och deltagande i För att stimulera utveckling av bredd- och motionsidrott olympiska spel/paralympiska spel utgår till SOK och för vuxna på föreningsnivå ger RF projektstöd till SF Svenska Handikappidrottsförbundet/SPK. och DF. Under 2012 beviljades åtta förbund, fyra SF och lika många DF, sammanlagt 497 000 kronor. Projekten Inte bara idrott syftade till att utveckla bland annat idrott för äldre och Riksidrottsgymnasierna (RIG), för närvarande 51 gym- invandrare, tävlingsfri motionsidrott och studentidrott. nasier inom 32 idrotter på 44 orter, har sedan 1970-talet Ett annat sätt att stödja förbunden i arbetet för att varit en viktig del av elitidrottsstödet. Här får talangfulla utveckla bredd- och motionsidrotten är de nätverk för elitsatsande ungdomar möjlighet att kombinera gymnasie- DF respektive SF som funnits i några år och som under studier med bra träning i en positiv och stimulerande 2012 genomförde två träffar. Där diskuterades bland idrottsmiljö som förbereder dem inför en framtida elit- annat fysisk aktivitet på recept, rekryteringsfrågor och karriär. samverkan mellan SF och DF.

11 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | I samband med Lidingöloppet var RF med om att arrangera ett folkhälsosymposium, FOLKiRÖRELSE,på Bosön kring hur såväl individen som arbetsgivaren och samhället vinner på att personal håller sig i form.

VÄRDEGRUNDEN FÖRANKRAS På RF-stämman i Visby 2009 antog svensk idrott en gemensam vision och värdegrund. Värdegrunden bygger på fyra grundpelare: • Glädje och gemenskap • Demokrati och delaktighet • Allas rätt att vara med • Rent spel.

Sedan dess har arbetet pågått för att förankra värde- grunden inom idrottsrörelsen. Det främsta verktyget har varit SISU Idrottsutbildarnas utbildningssatsning Värde- fullt, riktad till aktiva, föräldrar, tränare och ledare samt förtroendevalda. Många föreningar har tagit hjälp av materialet för att arbeta med värderingsfrågor. Erfarenheterna från fram- gångsrika distrikt har spritts över landet, till exempel arbetet med värdefulltpiloter i Västergötland där ett antal ungdomar fått en speciell utbildning inom området värdegrund. Dessa ungdomar erbjuder i sin tur andra ungdomar inom idrotten att under en kväll i den lokala föreningen kunna arbeta aktivt med frågorna. Tio SF har också fått stöd att ta fram egna värdegrundsmaterial och göra utbildningssatsningar kring dessa.

Jämställdhetsintegrering i fokus Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättig- heter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla om- råden. För att uppnå målet krävs att kvinnors och mäns idrott prioriteras lika, att träning och tävling anpassas till olika behov och förutsättningar, och att kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Utvecklingen mot en jämställd idrott går framåt, men vi har ännu inte nått målet. RF-stämman 2011 antog därför en ny jämställdhetsplan där integrering sattes i fokus. Det innebär att jämställdhet ska beaktas i den dagliga verksamheten och genomsyra underlag och beslut av ordinarie instanser. // idrott//

Under det gångna året har alla nyanställda på RF- lyfts dock med jämna mellanrum fram exempel på att kansliet fått genomgå en introduktionsutbildning i jäm- det inte alltid är fallet. För att få en klarare bild av verk- ställdhet och jämställdhetsintegrering inom idrotten. ligheten genomförde RF i samarbete med RFSL och Genom den så kallade 4R-metoden har delar av verk- RFSL Ungdom en kvalitativ studie av HBTQ-personers samheten, bland annat elitstödet, antidopingarbetet, IT- upplevelse av idrotten. Studien presenterades under supporten och anläggningsstödet analyserats ur ett jäm- våren 2013. ställdhetsperspektiv. Riksidrottsmuseet har också speglat HBTQ-personers Fyra SF och två DF har med stöd från RF startat pilot- situation inom svensk idrott i utställningen ”Att tvätta projekt i jämställdhetsintegrering. Förhoppningen är att sin smutsiga byk”. Utställningen ingår i Artikel 1, ett pro- kunna sprida goda exempel och inspirera fler förbund. jekt som drivs av den ideella föreningen The Unstraight På europeisk nivå deltar RF i nätverket European Museum. Tillsammans med fem andra svenska museer Women and Sport (EWS) vars främsta syfte är att verka producerar föreningen utställningar med olika vinklingar som pådrivare i jämställdhetsarbetet inom idrotten och på HBTQ-frågor och syftet har varit att ställa ut på olika dess organisationer i Europa. Nätverket omfattar för platser i Europa där situationen för HBTQ-människor är närvarande 40 länder och leds av en styrgrupp med ett allvarsam. De platser utställningen bevistat under året är roterande ordförandeskap. Hösten 2012 tog RF över Skopje i Makedonien och Sankt Petersburg i Ryssland. ordförandeskapet, vilket innebär att nästa gemensamma konferens kommer att hållas i Sverige 2015.

Idrotten öppen för alla Svensk idrott vill vara öppen för alla, oavsett nationalitet eller etnisk bakgrund. Enligt tillgänglig statistik finns också många barn och ungdomar med utländsk bakgrund i våra idrottsföreningar. Men det gäller i första hand pojkar, som i vissa åldrar till och med är mer idrotts- aktiva än sina jämnåriga med svensk bakgrund. Samtidigt visar dock de undersökningar RF låtit göra de senaste åren att flickor födda utanför Europa i mycket låg utsträckning finns med inom den organiserade idrotten, att invandrare är underrepresenterade som tränare och förtroendevalda samt att det i en del idrotter fortfarande verkar finnas ett glastak som förhindrar ungdomar med utländsk bakgrund att nå ända fram till seniorlandslagen. Mot den bakgrunden tillsatte riksidrottsstyrelsen under året en referensgrupp för etnisk mångfald inom idrotten. Gruppen, som består av representanter för såväl SF som DF samt experter inom området, har genomfört två seminarier där framtida prioriteringar diskuterats. Diskussionerna resulterade i fem utpekade områden: tränare och ledare, förtroendevalda och anställda, tävlingsregler, flickor födda utanför Europa samt ensamkommande flyktingbarn. En självklar utgångspunkt är också att svensk idrott ska vara öppen för alla oavsett sexuell läggning. I media

13 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Dopingfri idrott målet Svensk idrotts arbete för en dopingfri idrott vilar på tre ben: kontrollverksamhet, information och utbildning. Kontrollprogrammet är utvecklat för att upptäcka den doping som förekommer men samtidigt också ha en förebyggande effekt. Även om huvuddelen av kontrollerna görs på elitidrottare berör programmet alla nivåer, från elit till lägre tävlingsnivåer och från seniorer till juniorer och ungdomar. Det har under året också om- fattat en jourtelefon som möjliggör kontroller inom 24 timmar i samband med svenska och internationella rekord för idrotter som så önskar. Målet för 2012 var 3 500 kontroller. Det blev till slut 3 668, varav 60 procent utanför och 40 procent i samband med tävling. Nästan samtliga genomfördes utan förvarning. Till detta ska läggas de 313 prov som togs på uppdrag av internationella organisationer, främst i samband med internationella tävlingar i Sverige. Kontrollerna har utförts av sammanlagt 68 ansvariga och 78 biträdan- de dopingfunktionärer runt om i landet. Ett antal elitidrottare har fått sina blod- respektive hormonprofiler fastställda för att få så kallade biologiska pass, en metod som radikalt minskar de aktivas möjlig- heter att dopa sig utan att bli upptäckta. Under 2012 omfattades drygt 250 individuella idrottare och 128 lag på elitnivå av reglerna för vistelserapportering, vilket innebär att de regelbundet förser RF med uppgifter om var och när de tävlar och tränar så att de kan lokaliseras vid dopingkontroller. Efter en lång period av minskande antal dopingfall sett i relation till antal tagna prov verkar trenden ha vänt. Från en andel på över 4 procent positiva fall i mitten av 1980-talet till runt 0,5 procent under huvuddelen av 2000- talet är vi nu tillbaka till cirka 1 procent. Sammantaget ledde 20 ärenden under 2012 till bestraffning (14 ärenden var inte avslutade vid årets slut) varav 40 procent gällde elitidrottare och 60 procent idrottare på lägre nivåer. Ett av flera skäl till den negativa utvecklingen kan vara det ökande bruket av kosttillskott som ibland innehåller dopingklassade och hälsovådliga substanser. RF har aktivt verkat för en mer effektiv tillsyn av dessa preparat. Bland annat handlar det om att i likhet med andra EU-länder införa en anmälningsplikt för kosttillskott och att göra det möjligt för Livsmedelverket att centralt förbjuda kosttillskott som säljs i strid med gällande lagstiftning. // idrott//

Missbruket av dopingpreparat är i dag i hög grad ett omfattande polisinsatser i samband med så kallade risk- samhällsproblem, inte bara ett isolerat idrottsproblem. matcher. Arbetet mot doping, såväl inom som utanför idrotts- Våren 2011 tillsatte regeringen en särskild utredare, rörelsen, kräver därför en nära samverkan mellan olika tillika nationell samordnare, för att ta fram förslag kring berörda organisationer och myndigheter. Under 2012 nationell samordning mot brottslighet i samband med har RF, med projektstöd från Folkhälsoinstitutet, kunnat idrottsevenemang. Utredningen presenterade ett första ha en anställd på kansliet som arbetat med att koppla delbetänkande i april 2012, med titeln Mindre våld för ihop samhällets insatser med idrottsrörelsens antidoping- pengarna. RF har stått i kontinuerlig kontakt med utred- arbete bland föreningar med gymverksamhet. ningen och var i sitt remissvar huvudsakligen positiv, bland annat till förslaget om ett utökat tillträdesförbud. Idrottsmiljön ska vara trygg I de allra flesta fall är dock supporterkulturen en Idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn en kamratlig positiv kraft. För att lyfta fram denna, ofta bortglömda, och trygg social miljö. Det är svensk idrotts självklara presenterade RF skriften Andra sidan är ni klara. Den tar utgångspunkt, formulerad i idéprogrammet Idrotten vill. upp olika exempel, som att tusentals unga tjejer vallfär- I de flesta fall är det också så, men inte alltid. En under dar till ryttartävlingarna, att en hel bygd går man ur huse året framtagen undersökning visar att cirka 5 procent av för att stödja ortens speedwaylag, kompisarna som tar de aktiva har varit utsatta för någon form av sexuellt semester för att följa landslagets öde under EM eller övergrepp. Studien gjord av GIH-doktoranden Susanne familjerna som helg efter helg samlas i alla landets boll- Johansson på RF:s uppdrag innehåller också en interna- hallar för att heja på sina barn. Riksidrottsförbundet del- tionell kunskapsöversikt. Den avslutas med ett antal re- tog också i planeringen och genomförandet av Kultur- kommendationer på förebyggande åtgärder, exempelvis departementets seminarium om den positiva supporter- utbildning, informationsspridning och att stärka idrotts- kulturen, som hölls på Riksidrottsmuseet i oktober. aktivas självkänsla och självförtroende, men också om möjligheten till begränsade utdrag ur brottsregistret. RF har sedan 2008 begärt att ideella barn- och ungdomsledare ska ges möjlighet att få ut begränsade register- utdrag ur belastningsregistret. I februari 2012 tillsattes en utredning för att se över bland annat den frågan och i november kom förslag om en lagändring som skulle göra det möjligt. Förslaget är för närvarande ute på remiss. Viktigare än denna möjlighet är dock i längden att skapa en medvetenhet och öppenhet i föreningarna för att diskutera frågor kring barnrätt och trygghet. Som stöd för det arbetet har SISU Idrottsutbildarna på RF:s uppdrag tagit fram Trygga idrottsmiljöer, ett material som hjälper föreningarna att agera både förebyggande och om det oacceptabla sker. Ett ytterligare stöd är den för- äldratelefon som RF samverkar med Rädda Barnen kring sedan hösten 2011.

Supporterkulturen utreds Idrott skapar glädje och gemenskap, inte minst kring stödet till det egna laget eller föreningen. Men ibland går gemenskapen över styr i form av en negativ och stund- tals direkt kriminell supporterkultur, vilket har lett till

15 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Jag vill se dem ta OS-medaljer!

Sedan hennes egen boxningskarriär lades på hyllan har Katrin Enochsson engagerat sig för nästa generation kvinnliga box- are. Under 2009 blev hon landslagskapten för junior- och ungdomsboxarna på damsidan och har sedan dess skördat stora framgångar. Men vägen har inte varit spikrak utan fram- gångssagan har varit ett pussel att få ihop.

I ett snöigt och svinkallt met förrän under 2012. Men hon dröm- Göteborg går junior- och ungdoms-SM mer ändå om OS-medaljer där hon står av stapeln på en liten fritidsgård i en – för de tjejer hon tränar i dag i junior- förort nära en halvtimme bort med och ungdomslandslaget. spårvagn. Det är inte mycket varmare inomhus där det ska göras upp om – De här tjejerna som är födda medaljer om vilka juniorer och ungdo- -94 är ett riktigt bra material, och vi har mar som är bäst. I folkvimlet av närmast somliga födda -95 och -96 som är bra, sörjande står en kortklippt kvinna och sedan är det tunt, säger hon. hälsar till höger och vänster. Kvinnan Hon är bosatt i centrala Göteborg heter Katrin Enochsson och har själv för men klubbtränare i Angered och är på inte så länge sen varit aktiv och fram- fritidsgården hela helgen för att se om gångsrik damboxare. En av pionjärerna de namn som är nya på damsidan kanske men som aldrig fick möjligheten att är något nytt material som hon vill drömma om OS-medaljer, eftersom plocka upp i landslagssammanhang. Alla damboxning inte togs in i OS-program- födda -94 lämnar henne efter årsskiftet

16 Adrenalinet sprutar och man är helt inne i matchen, det är” då man lever fullt ut. – Ska vi utvecklas mer är det en Hon hoppas på att det ska ”trilla ekonomisk fråga, där förbundet behöver ner talanger från himlen” i helgen men är utökas med tjänster för att hjälpa våra tveksam. Det är relativt få dammatcher, damer och herrar att ta medaljer på och många går direkt match om guld. internationella mästerskap, fastslår Bredvid henne får man redogörelser för Katrin. Hon hoppas på att Riksidrotts- tjejerna i ringen; hur de boxas när de förbundet eller Sveriges Olympiska boxas bra, vad de måste förbättra och Kommitté förstår vilka talanger hon har vad hon tror om framtiden. Det glimrar och att om det ska bli elitidrott krävs till i ögonen på Katrin när hon nämner Katrin det fler anställda, inte riktat stöd som en liten ettrig tjej vid namn som är rik- skapar en obalans i en grupp där alla tigt lovande. Hon är född 1998 och man Enochsson behöver varandra för att lyckas. kan ana klorna på Katrin som vill sättas i den unga talangen. Just gruppen är något som Katrin ofta återkommer till. Hon och assiste- – Adrenalinet sprutar och man rande landslagstränaren Mattias Hedlund är helt inne i matchen, det är då man har skapat ett klimat där tjejerna är tuffa lever fullt ut när man står och coachar men rättvisa mot varandra. Efter spar- någon i en VM-final,säger hon leende. ringträningar sitter de och utvärderar hur det gick och vad de behöver för- Efter OS-intåget för dam- bättra. Även tränarna, Katrin och boxning har kvaliteten höjts för inträdet på seniorsidan, en sida Mattias, får feedback och kritik, något betydligt internationellt, som i skrivande stund inte har en lös- som Katrin uppskattar eftersom hon såväl på junior- som ning på vem som ska bli landslagskapten. aldrig ser sig som en färdig tränare. seniornivå. Många län- Oftast får Katrin sticker inte under stol med att Genom diskussioner om sin boxning der som tidigare inte tjejernas egna hon skulle vilja axla manteln. får de aktiva också lära sig att ta ansvar satsat på damboxning för sin boxning, och på mästerskap är kommer starkt. klubbar eller Under helgen sätter hon sig med det de som bestämmer taktiken, en tak- Sverige står sig fort- föräldrar stå landslagsaktiva och planerar deras 2013. tik som nästan alltid stämmer överens farande starkt men ” för resor till Läger, tävlingar, träningsmängd i olika med vad Katrin och Mattias tror funkar. behöver hoppa på perioder. Det vankas mästerskap under All vilja om ansvar ska komma från dem samma tåg och satsa tävlingar både vår och höst, och de flesta av själva, och ingen får en träningsplanering mer, från såväl klubbnivå och läger. tjejerna i landslaget har tagit medaljer av innan de har den egna viljan att utveck- för att hitta talanger, till för- olika valörer. På senaste JEM blev det las och följa en. bundsnivå för att stötta lands- fyra medaljer, dock bara ett guld. Resur- lagen.Att Katrin brinner för framtida serna för att åka på läger och tävlingar – Alla måste fatta vad som krävs medaljer går inte att ta miste på. är små och alla bidrag är välkomna, stora för att genomföra en elitsatsning, samti- som små. Oftast får tjejernas egna klub- digt har vi inte råd att förlora talanger i – Jag har jobbat med de här bar eller föräldrar stå för resor till täv- damboxningen för att de är så få, säger tjejerna som blir seniorer nu i tre år, lingar och läger. Katrin. jag vill se dem ta OS-medaljer.

17 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 |

// resurser//

Riksidrottsförbundets uppgift är att stödja, företräda och leda svensk idrott för att utveckla idrottsverksamheten, skapa bästa möjliga förutsättningar för idrottsverksamheten och ge god service till medlemsorganisationerna.

RF FÖRETRÄDER SVENSK IDROTT med deltagande av bland andra idrottsministern och En av Riksidrottsförbundets viktigaste uppgifter är att handelsministern. Även SISU Idrottsutbildarna arrange- företräda svensk idrott i relation till politiker, myndig- rade ett seminarium om idrotten som ledarskola. heter och andra organisationer. Detta idrottspolitiska arbete, för att ge idrottens organisationer på alla nivåer bästa möjliga förutsättningar, har blivit allt viktigare då DOMSTOLSBESLUT OROAR såväl EU-kommissionen som olika svenska myndigheter Den 20 december kungjorde Marknadsdomstolen beslut börjat ifrågasätta den särställning den ideella sektorn i i ärendet mellan Konkurrensverket och Svenska Bilsport- allmänhet och idrottsrörelsen i synnerhet haft på olika förbundet, ett ärende som pågått i fyra och ett halvt år. områden. Det är en särställning som bygger på den posi- Ärendet handlade om Bilsportförbundets rätt att i sina tiva betydelse det ideella engagemanget i föreningslivet tävlingsregler ha en så kallad solidaritetsklausul, som krä- har för det demokratiska samhället. ver att förare och funktionärer måste ha tillstånd från för- Några exempel på detta under 2012 var Marknads- bundet för att delta i icke sanktionerade tävlingar utanför domstolens beslut att i konkurrensrättslig mening jäm- förbundets ramar. Det är en regel som återfinns i RF:s och ställa ideella föreningar med privata näringsidkare, EU- därmed även i så gott som samtliga samtliga SF:s stadgar. kommissionens krav på ändring av den svenska moms- Konkurrensverket beslutade i juni 2011 att Bilsport- lagstiftningen, Socialstyrelsens synpunkter på läkare och förbundet måste ändra sina tävlingsregler avseende soli- annan sjukvårdspersonal som engagerar sig ideellt i sam- daritetskravet, ett beslut som förbundet överklagade till band med idrottsevenemang och Fortifikationsverkets Marknadsdomstolen. RF stödde överklagandet eftersom ökande ovilja att låna eller hyra ut mark till i första hand frågan har stor idrottsövergripande principiell betydelse. motorsporttävlingar. Inte bara för regeln i sig utan också, och framför allt, Sammantaget finns det en risk att spelplanen för hela eftersom Konkurrensverket med sitt beslut inkräktar på den ideella sektorn håller på att ritas om i en riktning som ideella föreningars rätt att själva demokratiskt bestämma inte har något stöd i politiska beslut. Under det gångna sina egna interna regler. Beslutet bygger också på att året har RF:s idrottspolitiska arbete i allt större utsträck- ideella föreningar i konkurrensrättslig mening jämställs ning inriktats mot att peka på denna samlade utveckling. med privata näringsidkare, något som kan få allvarliga Politikerveckan i Almedalen har utvecklats till en årlig konsekvenser i en rad andra frågor. träffpunkt för politiker och opinionsbildare från alla Marknadsdomstolens beslut innebar konkret att Bil- samhällssektorer. Riksidrottsförbundet har under elva år sportförbundet inte får ha ett totalförbud för sina med- deltagit aktivt under veckan genom egna seminarier och lemmar att delta i icke sanktionerade tävlingar, något under de senaste fyra åren tillsammans med intresserade förbundet heller aldrig haft. Allvarligare var dock att SF i form av en särskild Idrottens dag. Under 2012 inföll domstolen anslöt sig till Konkurrensverkets bedömning dagen 4 juli och tolv förbund deltog med välbesökta och att ideella föreningar som bedriver ekonomisk verksam- uppskattade uppvisnings- och prova på-aktiviteter. RF het konkurrensrättsligt ska betraktas som företag och att arrangerade, tillsammans med Svensk Turism, ett semina- konkurrensrätten därmed ska ha företräde i förhållande rium om betydelsen av internationella idrottsevenemang till den grundlagsskyddade föreningsfriheten.

19 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Eftersom Marknadsdomstolen är högsta instans i kon- kurrensärenden går dess beslut inte att överklaga, trots att det uppenbart strider mot den av riksdag och regering fastslagna politiken för den civila sektorn, som bygger på just skillnaden mellan ideell och privat vinstdriven verksamhet. Det torde även stå i strid med såväl den grund- lagsfästa föreningsfriheten som EU-fördragets artikel 165, vilken säger att idrottens särart ska respekteras bland annat i konkurrensfrågor, frågor som domstolen avfärdar utan egentlig analys. Idrottsrörelsen kommer därför att gentemot de politiska partierna driva frågan politiskt.

FORTSATT ARBETE MOT MOMSKRAV Det främsta exemplet på EU:s ökande inverkan på svensk idrotts förutsättningar är det krav kommissionen ställt på regeringen om en EU-anpassning av de svenska momsreglerna när det gäller allmännyttiga ideella före- ningars befrielse från skyldighet att redovisa moms. Trots ett motstånd från hela den ideella sektorn tillsammans med regering och en enig riksdag har kommissionen hål- lit fast vid sin ståndpunkt. I maj 2012 uttalade finansminister Anders Borg att han var beredd att blockera överenskommelser om ett framtida momsdirektiv om inte frågan om de ideella före- ningarnas undantag från skyldighet att redovisa moms löstes. Uttalandet var en stark och välkommen signal för idrottsrörelsen och hela den ideella sektorn. Det är Ministerrådet, i det här fallet medlemsstaternas finansministrar, som tar det slutliga beslutet om ett nytt momsdirektiv. Därför fortsätter arbetet för att förhindra att ideella föreningar ska drabbas av den ökade administration och de ökade kostnader en skyldighet att redovisa moms skulle innebära.

STATSANSLAGET URHOLKAS Det statliga idrottsstödet spelar en allt viktigare roll för idrottsrörelsen på alla nivåer. Efter en markant ökning under större delen av förra decenniet, tack vare kopp- lingen till nivån på Svenska Spels vinst, minskade stödet när det 2009 helt överfördes till den ordinarie statsbud- geten och har legat still sedan dess. I det budgetunderlag RF lämnade in till regeringen våren 2012 påpekade RS behovet av en så kallad PLO- // resurser//

uppräkning (pris- och löneomräkning) för att inte stödet svensk idrotts styrkor. Men främst i storstäderna utgör skulle urholkas. Dessutom skulle de medel som styrelsen bristen på anläggningar i dag en flaskhals som hindrar 2009 kunde avsätta för den samlade elitsatsningen ta slut föreningar från att utveckla sin verksamhet. Det finns vid årsskiftet, vilket innebär att elitsatsningen antingen också tecken som tyder på att de icke anläggningsbundna måste avbrytas eller pengar tas från någon annan verk- idrotternas möjligheter tenderar att minska. samhet. Från och med 2011 har det anläggningsstöd som ingår När budgetpropositionen kom i september låg stats- i Idrottslyftet och RF:s gamla stöd till idrottsföreningar stödet för 2013 fortfarande kvar på samma nivå, drygt med egna anläggningar slagits samman till ett gemensamt 1,7 miljarder kronor. Det betyder att stödet sedan 2009 anläggningsstöd. Stödet ska i första hand gå till projekt tappat 160 miljoner i realt värde. Om denna frysning av som skapar nya aktivitetsytor för barn- och ungdoms- nivån på stödet fortsätter kommer det att drabba verk- verksamhet men även till insatser som förbättrar idrotts- samheten på alla nivåer inom idrottsrörelsen. anläggningar från miljö- och klimatsynpunkt. Under 2012 har nästan 300 objekt, fördelade på 45 idrotter och 136 kommuner fått stöd. Av dessa har 70 FRAMTIDENS IDROTTSFÖRENING varit miljöobjekt, främst energibesparande åtgärder i På RF-stämman 2011 fick styrelsen i uppdrag att utreda olika former. frågan om ”en ny svensk idrottsmodell som har möjlighet Anläggningsstödet har visat sig vara ett starkt idrotts- att konkurrera på både landslags- och klubbsidan och i politiskt argument vid diskussioner med främst kommu- både små och stora idrotter”. En del av detta var frågan nerna. Det totala bidraget på cirka 61 miljoner kronor om idrottsaktiebolag och kravet på att den ideella före- ningen ska ha röstmajoritet i dessa. Den frågan utreddes under året med deltagande av representanter för såväl medialt stora som små idrotter. Utredningen presenterade sina slutsatser på Riksidrottsforum i november och beslut kommer att tas på stämman våren 2013. Parallellt med utredningen kring idrottsAB-frågan tillsatte RS också en arbetsgrupp med uppgift att analysera samhällstrender och ta fram ett batteri av konkreta verktyg för att hjälpa föreningarna att möta den förutspådda utvecklingen. Verktygen ska bidra till en vitalisering av föreningarnas verksamhet och till en förenkling av admi- nistrationen. Det huvudsakliga arbetet under 2012 handlade om analyser av samhällstrender. Under den senare delen av året påbörjades arbetet med att ta fram verktyg, ett arbete som fortsätter under 2013.

ÖPPEN IDROTT KRÄVER PLATS För att kunna bedriva en verksamhet öppen för alla krävs att föreningarna har förutsättningar att genomföra den verksamheten någonstans. I många idrotter betyder det anläggningar av olika slag, i en del handlar det i stäl- let främst om tillgång till mark, luft eller vatten. Historiskt sett har just tillgången till öppna anlägg- ningar, ofta kommunalt ägda och drivna, varit en av

21 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | har genom kommunerna och andra medfinansiärer väx- lats upp till 425 miljoner, det vill säga nästan sju gånger. Under året avsattes 6,5 miljoner kronor till lokala projekt som bedömdes som särskilt innovativa. Då många parter är involverade i projekten har fördelningen dragit ut på tiden, men fem projekt har bedömts som särskilt angelägna och kommer att få stöd. RF-stämman 2011 gav RS i uppdrag att göra en genomlysning av SF:s behov av och efterfrågan på loka- ler/anläggningar. Utredningsgruppen, som under ledning av en RS-ledamot i övrigt bestod av representanter för såväl special- som distriktsidrottsförbunden, har under året genomfört enkätundersökningar riktade till SF och idrottsföreningar. Den har studerat anläggningssatsning- ar i de nordiska grannländerna och särskilt tittat på behovet av nationellt anläggningsregister. Utredningens resultat kommer att presenteras på RF-stämman 2013.

Mark, luft och vatten Flera SF är i första hand i behov av tillgång till allmän mark, vatten eller luft för sin verksamhet. Under lång tid har möjligheten att låna eller hyra försvarets mark varit viktig för att bedriva framför allt tävlingsverksamheten. Under senare år har dock Fortifikationsverket, som för- valtar marken, blivit alltmer restriktiv när det gäller att ge tillstånd till främst motorsporttävlingar. Flera har fått rena avslag medan andra fått orimliga ersättningskrav. Fortifikationsverkets hårdare attityd har ingen förank- ring i politiska direktiv, utan är ett resultat av myndig- hetens egna överväganden. RF har därför, tillsammans med berörda SF, agerat idrottspolitiskt för en ändring. Cirka 10 till 15 av RF:s medlemsförbund är mer eller mindre beroende av allemansrätten för sin idrottsliga verksamhet. Förbundens verksamhet bidrar till att öka kunskapen om allemansrätten och att vårda naturen, också med hänsyn till markägarna. Förbunden har i de flesta fall upparbetade rutiner för hur de organiserar och genomför tävlingar på allemansrättslig mark. Idrottens relation med markägare är därför i allmänhet mycket god. Under senare tid har markägare börjat kräva preci- seringar av allemansrätten, något som i praktiken inne- bär inskränkningar. RF följer aktivt diskussionen som bland annat skett i dialogmöten mellan markägare och olika aktörer (ideella och kommersiella) arrangerade av Naturvårdsverket. // resurser//

IDROTTSEVENEMANG BRA FÖR få arrangera fler internationella evenemang, dels fungera SAMHÄLLET som ett samlat kompetenscentrum för idrotten inom Att arrangera stora internationella idrottsevenemang i området. Sverige är viktigt inte bara för idrottsrörelsen utan för Verksamheten i CIE har intensifierats under året med hela samhället. De skapar ett ökat intresse och lockar ett bredare verksamhetsutbud som kommit specialidrotts- inte minst barn och ungdomar att börja idrotta. För den förbunden till del genom bland annat utbildningar genom- enskilda utövaren ger de något att se fram emot, sam- förda av SISU Idrottsutbildarna samt temastyrda nätverks- tidigt som ett mästerskap på hemmaplan ger fördelar. träffar med SF och evenemangsdestinationer. För andra Stora mästerskap i Sverige stärker också den nationel- året medverkade CIE tillsammans med ett antal destina- la stoltheten och sammanhållningen. De ger också sam- tioner genom konstellationen Sweet Spot Sweden på Sport hällsekonomiska vinster genom att de attraherar stora Accord Convention i Quebec. CIE är också officiell part- mängder åskådare, varav många är utländska besökare. ner till Branschforum, som är den ledande mötesplatsen i Hotellövernattningar och restaurangbesök ökar, affärer- Sverige inom evenemangsfrågor runt idrotten. nas omsättning stiger och den aktuella platsen och landet En viktig del av arbetet är att följa och stödja olika SF får uppmärksamhet. som ansöker om eller som ska genomföra evenemang RF-stämman 2011 gav riksidrottsstyrelsen i uppdrag samt att utifrån deras behov utveckla idrottsövergripan- att i dialog med regeringen ta fram en övergripande de verktyg. Detta har till exempel resulterat i ett verktyg nationell strategi för att få stora internationella idrotts- för volontärsrekrytering som skapats i samarbete med evenemang till Sverige, som bygger på en aktiv samver- damfotbolls-EM 2013 och skid-VM i Falun 2015 samt en kan mellan staten, berörda kommuner, näringslivet och evenemangsguide som kommer att publiceras på nätet idrottsrörelsen samt inkluderar statlig medfinansiering. under våren 2013. Sju SF har också fått ekonomiskt stöd Ett första steg i det arbetet var att tillsammans med för att ansöka om kommande mästerskap. SF utarbeta en samlad strategi för idrottsrörelsen, vilken RS antog i mars 2012. Utifrån idrottens strategi gick arbetet sedan vidare med att tillsammans med besöks- INTERNATIONELLT ARBETE näringen skapa en gemensam strategi som även involverar Idrotten är internationell och styrs ytterst i de flesta fall andra aktörer såväl lokalt som regionalt och nationellt. av internationella förbund. Därför är det viktigt att Arbetet leddes av en gemensam styrgrupp med repre- svensk idrott har en stark internationell representation sentanter från RF, Svensk Turism,Visita och Visit Sweden. och närvaro i beslutande organ. För att ta tillvara den Referensgrupper med representanter från olika SF samt kunskap som finns inom idrottsrörelsen har RS tillsatt en fyra destinationer (Stockholm, Göteborg, Malmö och internationell referensgrupp, i första hand bestående av Jämtland/Härjedalen) har också involverats i processen. SF-representanter med stor erfarenhet från internatio- Tanken är att den gemensamma strategin ska för- nellt arbete. ankras politiskt för att få en långsiktig legitimitet och Referensgruppens arbete har under 2012 framför allt styrning för hur Sverige som nation på ett lokalt, regio- fokuserats på att ta fram en strategi med mål, riktlinjer nalt och nationellt plan ska förhålla sig till internationella och handlingsplaner för att stärka svensk idrotts interna- idrottsevenemang. Målet är att samla kraft bakom de tionella arbete och att i samarbete med idrottsförbunden ansökningar som görs och därmed också öka möjligheter- i de nordiska grannländerna utforma en gemensam ut- na att få arrangera evenemangen. Samtidigt fortsätter bildning för internationella representanter. I båda fallen arbetet med att ta fram en handlingsplan tillsammans med kommer arbetet att slutföras under 2013. besöksnäringens organisationer. För att stödja förbunden i deras strävan att i första hand stärka sin internationella representation finns Centrum stärker SF sedan många år ett särskilt internationellt stimulans- Centrum för idrottsevenemang (CIE) skapades 2011 för bidrag. Under 2012 fördelades drygt 1,4 miljoner kronor att dels stärka specialidrottsförbunden i deras strävan att till 24 specialförbund.

23 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Tom Hollowell

Succé på orienterings-EM Mellan 5 000 och 10 000 människor i publiken. Svenska framgångar, tv-sändningar i SVT, rikstäckande mediebevakning och en budget som gav överskott. Orienterings- EM i Falun under sommaren 2012 var en dröm som blev sann. Så bra att Svenska Orienteringsförbundet får anordna VM om fyra år.

Svenska Orienteringsförbundet sökte förbundet tillmötesgå SVT:s tilldelades EM under 2009 och redan då önskemål. Sändningar på SVT:s påbörjades arbetet. En av många ansvari- webb åren innan EM, en workshop ga för mästerskapet i somras var Tom om orienteringsproduktioner för Hollowell, då förbundschef med ansvar tv och att koppla in en tjeckisk för mediebevakningen under EM. Med producent med erfarenhet från tidi- en bakgrund inom näringslivet var han gare orienteringsproduktioner var van vid vissa ekonomiska aspekter och några av de viktigaste stegen. visste hur viktig mediebevakning är. – Det gällde för oss att produce- – Vi ville satsa på synligheten, ra ett tillräckligt kvalitativt material som att bli visuella genom tv-sändningar och SVT kunde använda, och när vi hade för publiken att följa på plats, utan att bevisat det en gång var de intresserade tumma på den tävlingsmässiga kvaliteten av att sända material från EM, säger Tom. för löparna, berättar han. och en bättre ekonomi för arrange- Själva produktionen var en manget. Arbetet med att få SVT att relativt kostsam historia där förbundet sända mästerskapet började tidigt. hade en plan A och en plan B beroende – På webben uppskattades det Under en treårsperiod har förbundet på om sponsorerna skulle trilla in. Med att mellan 5 000 och 10 000 människor haft löpande kontakter med SVT för att sex veckor kvar till första starten be- tittade varje dag. På tv var motsvarande förstå vad förbundet behövde göra.Att stämde sig SVT för att sända materialet siffra mellan 200 000 och 450 000 titta- komma till tv-kanaler och begära tv-tid och genast trillade sponsorerna in, något re, beroende på hur man mätte, berättar är inget vinnande koncept, i stället för- som möjliggjorde en större produktion Tom.

24 Men inte bara förbundet var att nyrekrytera människor till orien- inkopplad på mediebiten, även löparna tering, berättar Tom. har medietränats. Genom att synas mer och bli mer intressanta har landslaget Tanken föll väl ut då nästan samt- fått mer plats i media. Under EM hade liga löpare stannade till eftermiddagens man den välmeriterade, och numera tävlingar och skapade en underbar atmo- tv-kända Annichen Kringstad på plats i sfär för eliten. Även med orienterings- presscentret. mått mätt var EM i Falun något extra- ordinärt i publikstämning. Genom en väl- Även om media var en stor bit av planerad läktare kunde publiken se myck- succén så hade det aldrig blivit ett mäs- et av målgången, och de tävlande kunde terskap utan samarbetet mellan förbund också följas med gps-mottagare.Att och lokala föreningar. Förbundet knöt däremot se löparna ute i skogen på kontakt med två föreningar i Falun och video skulle bli svårare eftersom löparna Mora.Tidigare har enbart lokala före- i så fall skulle behöva bära batterier till ningar stått för internationella kamerorna. Men tanken lockar.

på föreningsnivå. Erfarenheten från tidigare mästerskap hjälpte också till i processen. Skulle han välja två saker att trycka extra mycket på var det just arbetssättet gentemot SVT och arbetsfördelningen mellan förbund Nyckeln till framgång och föreningar. är att lyckas ha rätt –Förbundet måste ta ansvar folk på rätt plats, såväl och kostnaden för en tv-produktion. på förbundet som på Det är en investering för framtiden, ” men var noga med att välja en produ- föreningsnivå. – Det är ju ingen löpare, tyvärr, cent som kan er idrott, råder Tom andra som vill bära någon extra vikt, men vi vill idrottsförbund. ändå på något sätt göra det ännu mer publikvänligt på VM 2016, kanske med en Själv njöt han för fulla muggar arrangemang, men denna gång blev det landskamp för publiken mellan Norge under EM, även om det inneburit mycket en uppdelning där förbundet tog de mer och Sverige, säger Tom. jobb.Tom vill särskilt rikta en stor eloge övergripande ansvarsområden som till de lokala föreningarna som lyckades media och marknadsföring, medan de Till VM kommer förbundet ro i hamn mästerskapet på bästa sätt för lokala föreningarna skötte de tävlings- också att satsa på att ta vara på det såväl eliten som övriga löparna och mässiga bitarna. Det delade ansvaret intresse för orientering som verkar publiken. gällde också att få del i det överskott växa. Fler och fler intresserar sig för som mästerskapet skulle ge ekonomiskt. motionslopp, inom såväl löpning, cykel, – Bland det roligaste med EM triathlon som orientering.Att EM i Falun var reaktionerna efteråt från folk som – Vi kombinerade EM med en blev en succé verkar bara ha tänt gnistan hade sett orienteringen på tv och sa att publiktävling för Sveriges orienterare, för fler bra idéer och projekt. det var riktigt roligt att titta på! Det var där det var nära fem tusen starter per de på förbundet som tvivlade, men nu är dag. Det hade ju ett syfte dels för att få Nyckeln till framgången tror det knappast någon som gör det! Sum- publik då de sprang på förmiddagen och Tom Hollowell är att de lyckades ha rätt merar Tom som ser fram emot VM 2016, EM pågick på eftermiddagen, men också folk på rätt plats, såväl på förbundet som men denna gång som en i publiken.

25 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 |

//stöd och service//

Svensk idrott består av drygt 20 000 självständiga föreningar organiserade i 69 förbund förenade i Riksidrottsförbundet. En viktig uppgift för RF är att ge medlemsorganisationerna stöd och service för att hjälpa dem att utveckla sin idrott.

EN DEL AV RF-ORGANISATIONEN NY KUNSKAP GER UTVECKLING Det finns ett tydligt önskemål från medlemsorganisatio- För att verksamheten, oavsett på vilken nivå den bedrivs, nerna att Riksidrottsförbundet genom distriktsförbunden ska hålla hög kvalitet och ständigt utvecklas behövs ny ska kunna erbjuda samma stöd och service över hela kunskap. Men också att den nya kunskapen förs vidare landet. För att uppnå det gav RF-stämman 2011 riks- på ett begripligt sätt till tränare och ledare ute i idrotts- idrottsstyrelsen i uppdrag att klargöra dels vilken bas- rörelsen. Det är huvuduppgiften för avdelningen Forsk- verksamhet som ska finnas i alla distrikt, dels hur DF ska ning, fakta och analys. kunna bedriva egen verksamhet utifrån sitt distrikts spe- En av de viktigaste insatserna under 2012 var publi- cifika förutsättningar. Definitionen av basverksamheten ceringen av antologin Är idrott nyttigt?, där ett tiotal fors- gjordes i samråd med distriktsförbunden och fastställdes kare presenterade studier kring olika aspekter av idrot- slutgiltigt av riksidrottsstyrelsen. Under 2012 har distriktens samhällsnytta. Boken, utgiven av SISU Idrottsut- ten arbetat med att se till att den också omsätts i praktisk bildarna, följdes upp med ett dialogmöte där idrottsverksamhet. ledare, politiker, kommunfolk och forskare fick möjlighet Ett ytterligare steg i samma riktning var beslutet att att samtala kring dessa viktiga frågor. samtliga distriktschefer ska vara centralt anställda. Vid 2012 års utgång hade det genomförts i 19 av 21 distrikt. Samtliga distrikt har under året kvartalsvis lämnat rapporter till RF om genomförd verksamhet kopplat till verksamhetsinriktningens mål och fokusområden. Det har också lett till tätare kontakter mellan distriktens och RF:s ledning. Samtidigt pågår arbetet med att utreda frågan om DF:s namn och firma för att tydliggöra sam- bandet mellan den nationella och den regionala organisationen. Stämman 2011 beslutade om att medel till DF ska ske i form av verksamhetsstöd för den verksamhet de rap- porterat in. RS beslutade efter en utredning i slutet av 2012 om delvis förändrade kriterier inför 2013 och gav samtidigt utredningsgruppen ett fortsatt uppdrag att utveckla kriterier för fördelning av medel för specialistfunktioner och regionspecifik verksamhet samt att utveckla parametrar för att kunna mäta distriktens mål- uppfyllelse.

27 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | En slutsats var att svensk idrott kan ha mycket att vinna på att i sin argumentation utgå från idrottens egen- värde, att miljontals människor känner glädje, lust och gemenskap när de idrottar i föreningarna. Att det sedan i verksamheten skapas viktiga samhällsvärden är en positiv effekt. Förutom denna samlade satsning publicerades också tre andra rapporter under året, en studie om den fram- gångsrika idrottsföreningen, en kunskapsöversikt kring sexuella övergrepp i relationen mellan tränare och idrottsaktiv samt en studie av specialidrottsförbundens certifiering av och elevuttagning till de nationellt god- kända idrottsutbildningarna. Ett annat sätt att få ny kunskap är att genomföra statistiska undersökningar. Intressant och givande under det gångna året var att RF genomförde ett par undersök- ningar tillsammans med andra, både ideella organisationer och företag, samarbeten som kan komma att utvecklas framöver. Förutom de årliga undersökningarna som ”Svenska folkets idrottsvanor”, ”Kommunstudien” och ”Ungdomsbarometern” genomfördes en studie om för- äldrars upplevelser av barn- och ungdomsidrott och en opinionsundersökning om civilsamhällets roll. Resultaten av undersökningarna ligger, i stort, i linje med tidigare, men vi ser vissa tendenser på förändringar. Bland annat ett minskande idrottsutövande, samtidigt som föräldrar fortfarande i stor omfattning är involverade i barn- och ungdomsidrotten och ungdomar är enga- gerade som ledare i högre grad än väntat.

SM-VECKAN PERMANENTAS SM-veckan är ett samarbete mellan RF och Sveriges Television med syftet att under en vecka på en och samma ort genomföra svenska mästerskap i flera olika idrotter. På så sätt ökar intresset för mästerskapen och framför allt de mindre idrotterna får en ökad uppmärk- samhet. Från och med 2012 är SM-veckan inte längre ett projekt utan en ordinarie verksamhet för RF. Ett femårigt samarbetsavtal med SVT borgar för ett fortsatt och utvecklat samarbete kring evenemanget 2012–2016. I en undersökning bland specialidrottsförbunden visade det sig också att nästan alla har ambitionen att delta i framtida SM-veckor i en eller annan form. En av de största //stöd och service//

utmaningarna är dock att hitta ett gemensamt datum för anläggningen i större eller mindre utsträckning. Gästerna de olika idrotterna, mycket beroende på att det internatio- kommer dock inte bara från idrottsrörelsen utan även nella programmet ger få utrymmen för nationella tävlingar. från kommuner, myndigheter, landsting, skolor, ideella Under 2012 genomfördes vinterveckan i Östersund föreningar och företag. (24–29 januari). Den blev med sina 15 idrotter den hit- RF och SISU Idrottsutbildarna har arrangerat ett tills största vinterveckan. På åtta olika arenor fördelades stort antal möten och konferenser på Bosön, till exempel 72 guldmedaljer. Nästan 50 timmar SM-vecka sändes i utbildning i sociala medier, Vinnare i långa loppet, Stora SVT och SVT play och över 30 timmar direktsändes i Skattedagen, ett internationellt nutritionskonvent och IT- radio. Det var sammanlagt 1,2 miljoner tittare som följde dagen. Vinterstudion och cirka 20 000 besökare följde tävlingar- na på plats. På grund av OS i London utgick SM-veckan sommar detta år. Under hösten 2011 gick en inbjudan ut till Sveriges samtliga kommuner om möjligheten att få arrangera SM- veckan sommar 2014 och 2015. Totalt ansökte åtta städer om att få arrangera evenemanget. Efter bland annat besök i kandidatstäderna tilldelades Borås värdskapet för SM-veckan sommar 2014 och Gävle värdskapet för SM-veckan sommar 2015.Tyvärr fick Gävle under hös- ten dra sig ur arrangörskapet, vilket fick till följd att Sundsvall tar över.

IDROTTENS HUS Idrottens Hus på Östermalm i Stockholm byggdes 1912 som förläggning för de svenska deltagarna i de olympiska spelen samma år. I dag härbärgerar det inte bara RF:s och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma kansli utan även kanslierna för 22 SF. Fler förbund har uttryckt intresse av att ta del av de synergieffekter som det innebär att finnas i ett gemensamt Idrottens Hus. Under året slutfördes förhandlingar med hyresvärden Kungliga Djurgårdsförvaltningen om ett nytt kontrakt som innebär en förlängning med tre år från årsskiftet 2013 och en utökning med 356 kvadrat- meter. Det innebär att de nuvarande förbunden kan expandera, men också att ytterligare några kan få plats. Samtidigt fortsätter utredningen av en mer långsiktig framtida lokalisering av Idrottens Hus.

BOSÖN EN LEDANDE MÖTESPLATS Bosön är idrottens utvecklingscentrum och en ledande mötesplats för idrotten. Under 2012 använde 54 SF

29 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Verksamheten i Vinnarhallen har ökat under året och fler och fler idrotter drar nytta av hallens möjligheter. Under sensommaren genomfördes stora evenemang i Vinnarhallen, dels ett internationellt ungdomsläger arrangerat av Koptiska kyrkan med 600 deltagare och dels Bosöns partner ATEA som höll sin årliga kickoff med 1 300 personer på anläggningen. Konstgräsplanen utomhus har varit flitigt bokad. Naturgräsplanen har växt till sig och bland annat använts av utländska lag på besök. Kurs- och konferensverksamheten har under året varit intensiv och redovisar en ökning framförallt av idrotts- konferenser. Under september genomfördes Lidingö- loppet som traditionellt förlagt sin uppstart och VIP- middag till Bosön. Många av deltagarna bodde också på anläggningen. September 2012 sattes omsättningsmässigt rekord för en enskild septembermånad. Satsning på Bosöns upprustning fortsatte under 2012 med hotellet Liraren och ombyggnad av personallägen- heterna till lägenhetshotell. Liraren blev klart för inflytt- ning under sommaren och lägenhetshotellet vid års- skiftet.

IDROTTONLINE FOKUSERAR PÅ VARDAGEN Arbetet för att utveckla svensk idrotts gemensamma verksamhetssystem IdrottOnline på alla nivåer fortsatte under 2012, med fokus på tre områden: • ledaren/tränarens vardag • den aktives vardag och • administratörens vardag.

De administrativa och kommunikativa funktionerna för såväl föreningar som förbund har förbättrats och anpas- sats för att ge en bättre användarupplevelse, nya funktioner och prestandaförbättringar utifrån de tre fokuserade områdenas roller. Ett stort projekt var att skapa en platt- form för att göra IdrottOnline tillgänglig från mobila enheter. Detta har resulterat i att IdrottOnlines webbplatser nu går att nå via mobila enheter samt att mobila applikationer för ledarens/tränarens vardag har tagits fram. Antalet föreningar som använder systemet har ökat från 16 566 vid ingången av 2012 till 17 376 föreningar i //stöd och service//

slutet av året. Antalet webbplatser inom IdrottOnline är nu 20 450. Samtliga 69 SF har tillgång till systemet och använ- dandet av de olika modulerna i IdrottOnline ökar. En nyhet är en modul för att på förbundsnivå kunna över- blicka status gällande antal föreningar, antal aktiva i idrott, utbildningstimmar och LOK-stöd. Kvaliteten på föreningsregistret har förbättrats under året med hjälp av stora insatser från många förbund och ett samarbetsprojekt med Svenska Spel gällande dess föreningssatsning SVEA. LOK-stödsmodulen i IdrottOnline har under året hanterat 21 700 ärenden. Idrottslyftsmodulen har fortsatt att utvecklas och 23 983 ansökningar har hanterats via 57 SF och 14 DF fullt ut. Av dessa återrapporterades 18 841 samma väg.

RIKSIDROTTSMUSEET SPEGLAR DÅTID OCH NUTID Riksidrottsmuseets uppgift är att spegla svensk idrott ur ett historiskt perspektiv, men också att vara en arena som speglar, och diskuterar, rörelsen i dag. Museets huvud- attraktion under året var utställningen ”Den femte olym- piaden”, som uppmärksammade hundraårsjubileet av de olympiska spelen i Stockholm. Det var en utställning som inte begränsade sig till själva museet, utan också bestod av bussturer och ett stort antal visningar. Andra utställningar utanför museets väggar var ”Att tvätta sin smutsiga byk”, om HBTQ-personers villkor i svensk idrott, och ”Att läsa är också en sport”, sampro- ducerad med Regionsbibliotek Stockholm, SISU Idrotts- utbildarna och SISU Idrottsböcker. Syftet är att locka fler unga att läsa böcker. En av årets stora satsningar var att bygga ut gården framför museet för att på en och samma plats på ett till- gängligt sätt erbjuda tillfälle till lek, rörelse och idrott för alla, oavsett ålder. Syftet med gården är att på så sätt inspirera och locka till fortsatt kontakt med idrottsrörelsen. De externa aktiviteterna drog under året 17 520 besö- kare och det totala antalet besökare var 46 197, vilket är en ökning med ungefär 2 000 jämfört med 2011.

31 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Forskning kring ungdomars idrottande visar positiva resultat Under maj månad 2012 kom antologin Är idrott nyttigt? där flera forskare fick ge sin syn på vilken roll idrott fyller för samhället. En del ställde sig positiva medan andra var mer ifrågasättande. Håkan Stattin var en av de som genom sin studie tillsammans med Metin Özdemir ställde sig entydigt positiva till idrottens mervärde för ungdomar.

Håkan Stattin, professor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, och Metin Özdemir, universi- tetslektor vid samma institution, genomförde en longitudinell studie för att skapa större förståelse för idrottens betydelse Håkan för ungdomar. Över 400 ungdomar i åldern 13–16 år följdes under tre år och kartlades i sina träningsvanor och risk för Stattin huvudsakligen sex områden; depressiva symptom, självkänsla, skoltrivsel, frånvaro, brottslighet och alkohol.

– Innan vi satte igång blev vi förvånade över hur få studier det fanns inom området ungdomar och träning, säger Håkan Stattin. Därför blev han och kollegan Metin Özdemir intresserade av att undersöka om det gick att se något tydligt mönster hos dessa ungdomar över en längre tid.Vanligtvis följer man inte personer under flera år i forskning, men det var just det som var det intressanta för Håkan och Metin.

I sin studie kunde de se tydliga mönster. De ungdomar som regelbundet tränade i så kallade planerade aktiviteter visade tydliga mönster på bättre välmående, bättre trivsel

32 Aktiviteten ska vara planerad. Det skapar en struktur i livet att dyka upp på” träning varje tisdag och torsdag. i skolan, mindre alkoholkonsumtion och brottslighet. Planerade aktiviteter bestod av regelbundenhet, högre andel vuxna därför ungdomar som inte trivs i skol- bakgrund eller ej, ungdomar med och en tydlig vilja att förbättra ungdo- miljön, ett mönster som kan brytas med svenskfödda föräldrar deltar mer i pla- marnas färdigheter i idrotten. De ung- planerade idrottsaktiviteter. nerad idrott.Att komma in i idrotten är domar som under studiens gång började viktigt för att bli en del av samhället, lära delta i planerade aktiviteter förbättrade Utöver struktur i livet fungerar sig språk, dynamiken och allt runt om- dessa punkter. Och som befarat hade de den planerade idrotten som en länk till kring, menar Håkan. Kan man få föräld- ungdomar som inte deltog i planerade kompetenta vuxna och jämnåriga, bygger rar att förstå nyttan med idrott kan det aktiviteter sämre välmående, större risk upp ungdomarnas skicklighet och intres- bli ett incitament för föräldrar att hjälpa för att hamna i brottslighet, skolk och sen, och därmed självkänsla, och det ska- sina barn att idrotta och få de positiva vantrivsel i skolan samt större alko- par möjligheter att känna sig kompetent effekterna av det. holbruk. De ungdomar som slutade med och accepterade inom ett socialt system, idrott under studiens gång föll in i menar Håkan och Metin i sin studie. Efter denna studie, som på ett sätt samma negativa mönster. bekräftade det som Håkan och Metin Trots att idrotten visar upp trodde innan och som studien visade på, samhällsnyttiga resultat menar Håkan att kommer de att fördjupa sig ännu mer i det är svårt att få forskningsmedel från frågan vad som får ungdomar att stanna nationella forskningsfonder till studier eller sluta med sin idrott. Det finns som fokuserar på positiva frågeställning- många förutfattade meningar och slut- ar, och bland annat sådana som rör satser som dras utan att det är befäst i idrotten. Men glädjande nog har deras forskning, något som Håkan vill råda bot studie fått spridning och uppmärksam- på. I slutet av 2013 hoppas han kunna mats i media. Håkan ger Riksidrotts- svara på många av de fundamentala frå- förbundet en extra eloge för spridning- gorna som rör ungdomar och idrott. en av antologin och menar att denna är den studie av sina hundratals studier – Är det motivation som avgör –Just att aktiviteten ska vara pla- som fått mest uppmärksamhet i Sverige. om du blir kvar? Vilka börjar och varför? nerad var en nyckelfaktor, det skapar en Det finns massor kvar att undersöka, struktur i livet att dyka upp varje tisdag – Idrott har blivit mer och mer säger han. Är det skillnad på lagidrott och torsdag till sin träning och det stäl- viktigt och föräldrar är medvetna om att och individuella idrotter? I USA har man ler krav på människor, menar Håkan. barn inte bara lär sig idrott utan ansvar, sett att alkoholvanor är mer omfattande ledarskap och annat, säger Håkan om i lagidrotter än i övriga idrotter, så allt är Med rutiner blir livet lite mer uppstyrt utvecklingen av ungdomsidrott. inte alltid positivt med idrott, konstate- och strukturerat och därför tror han rar Håkan som med spänning ser fram inte på drop-in-idrott. Ostrukturerade Dessvärre ser han också skillnader emot vad nästa studier kommer att visa aktiviteter liknar inte skolan och tilltalar beroende på om barnen har invandrar- om ungdomars idrottande.

33 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Organisationsnummer 802002-8166 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och generalsekreteraren för Sveriges Riksidrottsförbund lämnar härmed följande Riksidrottsförbundet 2012 årsredovisning för räkenskapsåret 2012

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Verksamhetens art och inriktning forskning. För antidopingarbetet har RF erhållit 26,3 (26) Sveriges Riksidrottsförbund (RF) är en ideell förening MSEK. Anslaget för specialidrott inom gymnasieskolan och den svenska idrottsrörelsens samlande organisation (RIG) uppgick för året till 41 (41) MSEK. Totalt har med RF:s stämma som dess högsta beslutande organ. bidrag om 1 557 (1 332) MSEK fördelats (se not 5). RF har till uppgift att sköta för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som inter- SAMLAD ELITSATSNING nationellt. RF har också genom lag och förordning en Det riktade elitstödet har tillsammans med landslags- given myndighetsuppgift som innebär att RF prövar stödet varit det totala ekonomiska stöd som fördelats till frågor och fördelar statsbidrag till idrottsverksamhet i SF inom ramen för den samlade elitsatsningens verksam- enlighet med beslutad förordning. het om 75 MSEK.

Medlemmar NYA SF-STÖDET RF:s medlemmar är 69 specialidrottsförbund (SF). Vid RF-stämman 2011 beslutades att införa en ny bidrags- modell för SF-stödet med en övergångstid på tre år under Väsentliga händelser under räkenskapsåret 2012–2014 samt att SF-stödet under 2013 ska uppgå till STATLIGT STÖD 300 MSEK. Sveriges Riksidrottsförbund har under verksamhetsåret 2012 1 703,8 1 453,7 erhållit ( ) MSEK i statligt stöd (se NYTT DF-STÖD not 2). Under 2012 fastställde RS nya fördelningskriterer för De medel som tidigare erhölls som särskilda medel DF-stödet att gälla från 2013 och beslöt att utveckla från AB Svenska Spel för idrottslyftet har utgått och kriterier för fördelning av medel för specialistfunktioner ingår sedan 2011 som en del i det statliga stödet. Den och regionsspecifik verksamhet samt utveckla paramet- 1 juli 2011 påbörjades det första året på den särskilda rar för att mäta distriktens måluppfyllelse. satsningen från regeringen till idrotten kallad ”Nya Idrottslyftet”. Det nya idrottslyftet redovisas per kalen- ANLÄGGNINGSUTREDNINGEN derår. Den förändrade redovisningsperioden är förkla- RF-stämman 2011 gav RS i uppdrag att göra en genom- ringen till skillnaden mellan 2011/2012 då 2011 endast lysning av medlemsförbundens behov av idrottsanlägg- upptar halva årsbeloppet. Inga ytterligare medel har så- ningar. Utredningen har under 2012 genomfört enkätun- ledes tillförts under 2012. dersökningar riktade till SF och idrottsföreningar, stude- För idrottsforskning har statsanslaget varit 16 (16) rat anläggningssatsningar och undersökt behovet av ett MSEK, varav hela anslaget gått till Centrum för Idrotts- nationellt anläggningsregister.

34 // ekonomi//

2012 LOK-STÖDET Under genomfördes förhandlingar med Djurgårds- RF-stämman 2011 gav Riksidrottsstyrelsen i uppdrag att förvaltningen som innebär en förlängning av hyrestiden göra en total översyn av LOK-stödet. Utredningen blev till 2015. klar i december 2012 och skickades ut på remiss med för- slag på en övre åldersgräns på 25 år och att bidraget per RIKSIDROTTSMUSEET sammankomst ska ersättas av ett ledarbidrag. Under 2012 gjordes en utbyggnad av gården framför museet i syfte att göra museet mer tillgängligt för olika RIKSIDROTTSFORUM aktiviteter utomhus. Riksidrottsforum genomfördes i Stockholm den 10–11 Antal besökare var drygt 46 000 under 2012 vilket är november 2012 i samverkan mellan SISU Idrottsutbil- en ökning med 5 procent jämfört med 2011. darna, Stockholms Idrottsförbund och SISU Idrottsut- bildarna Stockholm. IDROTTONLINE Riksidrottsforum är en mötesplats med förberedande Arbetet för att utveckla svensk idrotts gemensamma frågor inför Riksidrottsmötet 2013. Pågående utredning- verksamhetssystem IdrottOnline fortsatte under 2012 ar om framtida anläggningar, framtidens idrottsförening, med fokus på tre områden: ledarens/tränarens, den akti- Idrotts AB mm fanns på programmet vid Riksidrotts- ves och administratörens vardag. forum 2012. GEMENSAM CHEF I DISTRIKTEN MOMSFRÅGAN Vid RF- och SISU-stämman 2011 beslutades att det ska I maj 2012 uttalade regeringen att man var beredda att finnas en gemensam distriktsidrottschef som är tillika- blockera överenskommelser om ett framtida momsdirek- anställd av RF och SISU Idrottsutbildarna. tiv om inte frågan om de ideella föreningarnas undantag Från 2012 har 19 av 20 gemensamma distriktsidrotts- från skyldighet att redovisa moms löstes. Uttalandet var chefer varit anställda av RF med avsikt att en senare regle- en stark och välkommen signal för idrottsrörelsen och ring skulle kunna göras med SISU Idrottsutbildarna under hela den ideella sektorn. 2012. I och med att det efter konsultationer visat sig att formen tillikaanställning inte är lämplig kommer 9 av de MARKNADSDOMSTOLSÄRENDET chefer som tidigare var anställda av SISU Idrottsutbildarna I december 2012 meddelade Marknadsdomstolen sitt att åter vara anställda av SISU Idrottsutbildarna från 2013. beslut i ärendet mellan Konkurrensverket och Svenska Bilsportförbundet. Ärendet handlade om Bilsportförbun- VÄSENTLIG HÄNDELSE EFTER dets rätt att i sina tävlingsregler ha en bestämmelse, som RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG kräver att förare och funktionärer måste ha tillstånd från Generalsekreteraren (GS) Erik Strand sade upp sig i förbundet för att delta i tävlingar utanför förbundets december 2012 och avslutade sitt uppdrag 31 januari 2013. ramar. Ny tillförordnad GS, från 1 februari 2013, är Birgitta Ljung, som i samband med denna tjänst utträder ur RS. UTVÄRDERING AV IDROTTSSTÖDET Regeringen har gett Centrum för Idrottsforskning i upp- Framtida utveckling drag att följa upp statens stöd till idrotten. VERKSAMHETSINRIKTNING Uppdraget är att analysera och genomföra en regel- Vid RF-stämman 2011 beslutades om verksamhetsinrikt- bunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd ningen för RF 2012–2013. samt genomföra fördjupad analys inom de områden som Verksamhetsinriktningen innehåller idrottsrörelsens regeringen beslutar om. Uppdraget under 2012 var att verksamhetsidé, vision och värdegrund samt beskriver RF:s genomföra en fördjupad analys av att barn- och ung- uppgift och långsiktiga mål för verksamheten till 2015. domsidrotten följer Barnkonventionens krav. Arbetet inom RF skall under 2012–2013 fokusera på ett flertal områden inom ramen för de uppgifter RF har IDROTTENS HUS både inom det idrottsliga och administrativa området. Hyresavtalet med Djurgårdsförvaltningen om uthyrning Verksamhetsinriktningen innehåller också en ekono- av Idrottens Hus på Fiskartorpsvägen i Stockholm går ut misk plan för 2012–2013 och utgör grunden för de årliga den 31 december 2012. verksamhetsplanerna och budgetarna.

35 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | RESULTAT OCH STÄLLNING Riksidrottsförbundets ekonomiska utveckling i sammandrag (MSEK):

2012 2011 2010 2009 2008 Verksamhetens intäkter 1 750,0 1 519,1 1 766,7 1 845,4 1 868,5 Årets resultat –10,8 8,8 39,6 14,9 14,3 Resultat efter ianspråktagande och reservering av ändamålsbestämda medel 0,5 0,3 3,1 3,5 8,6 Balansomslutning 895,1 912,8 1 143,3 1 295,1 1 098,6 Medelantalet anställda 115* 98 94 89 87 * Inkluderar 9 distriktsidrottschefer.

Beträffande resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalys samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i KSEK där ej annat anges.

RESULTATRÄKNING

not 2012 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER Statens stöd till idrotten 2 1 703 751 1 453 651 Uppdragsersättningar 3 3 567 2 988 Utförda tjänster 39 635 41 393 Sponsormedel 4 3 000 21 113 1 749 953 1 519 145

VERKSAMHETENS KOSTNADER Lämnade stöd 5 – 1 557 103 – 1 331 942 Övriga externa kostnader – 136 547 – 127 557 Personalkostnader 6 – 86 321 – 69 040 Avskrivningar – 7 811 – 9 915 –1 787 781 – 1 538 455

Verksamhetens resultat – 37 828 – 19 310

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Nedskrivning/återföring av kortfristiga placeringar 354 – 242 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som 3 896 2 858 är anläggningstillgångar Ränteintäkter 22 843 25 540 Räntekostnader –35 –18 27 058 28 138

Årets resultat –10 770 8 828

Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen – 10 770 8 828 Utnyttjade ändamålsbestämda medel 13 68 150 35 109 Reservering av ändamålsbestämda medel 13 – 56 839 – 43 616

Årets resultat efter fördelning 542 321

36 // ekonomi//

BALANSRÄKNING

not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 7 – 2 963 Inventarier 8 6 402 7 704 6 402 10 667 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 9 50 50 Andra aktier och andelar 90 0 50 50

Summa anläggningstillgångar 6 452 10 717

Långfristiga fordringar Riksidrottens Vänner 453 453 453 453 Omsättningstillgångar Varulager med mera Varulager 60 60 60 60 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 17 949 13 287 Övriga fordringar 10 114 530 114 919 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 9 027 10 661 141 506 138 867

Kortfristiga placeringar 12 661 909 720 958 Kassa och bank 84 733 41 750 Summa omsättningstillgångar 888 208 901 635 SUMMA TILLGÅNGAR 895 113 912 805

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 13 Ändamålsbestämda medel 166 781 178 093 Balanserat kapital 73 265 72 723 Summa eget kapital 240 046 250 816

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 21 684 28 178 Övriga skulder 152 843 135 522 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 480 539 498 289 Summa kortfristiga skulder 655 067 661 989

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 895 113 912 805

Ställda säkerheter: Inga Inga Ansvarsförbindelser: 15 – 1 118

37 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | KASSAFLÖDESANALYS

2012 2011 Den löpande verksamheten Årets resultat – 10 770 8 828 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 7 811 9 915 Minskning av räntefordran – 2 745 – 283 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital –5 704 18 460

Förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av varulager 0 – 6 Minskning/ökning av fordringar (exklusive räntefordran) 106 – 1 268 Minskning av kortfristiga skulder – 6 922 – 257 336 Ökning av långfristiga fordringar – – 453 Kassaflöde från den löpande verksamheten –12 521 – 240 603

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar – 3 795 – 2 327 Försäljning av inventarier 249 75 Förvärv andelar i dotterföretag – – 50 Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 546 – 2 302

Förändring av likvida medel – 16 066 – 242 905 Likvida medel vid årets början 762 708 1 005 613 Likvida medel vid årets slut* 746 642 762 708 *Avser Kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

38 // ekonomi//

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Not 1 • Redovisnings- och värderingsprinciper KORTFRISTIGA PLACERINGAR Riksidrottsförbundets redovisnings- och värderingsprin- Aktier och andelar samt räntebärande placeringar värde- ciper överensstämmer med årsredovisningslagen och ras till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella förening- (marknadsvärde). ar. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade Obligationer värderas till upplupet anskaffningsvärde. i jämförelse med föregående år. VARULAGER VERKSAMHETENS INTÄKTER Varulagret som består av förtjänsttecken värderas till det Statsanslag intäktsredovisas i den period utbetalningen lägsta av anskaffningsvärde och bedömt verkligt värde på avser. Likaledes intäktsredovisas uppdragsersättningar balansdagen. och utförda tjänster utifrån bokföringsmässiga grunder. FORDRINGAR VERKSAMHETENS KOSTNADER Fordringar upptas till det belopp som efter individuell En kostnad bokförs i resultaträkningen när RF har för- prövning beräknas bli betalt. pliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. I samband med att RF har tecknat hyreskontrakt för nya EGET KAPITAL Idrottens Hus har hyresfrihet erhållits under avtalets Eget kapital utgörs av Balanserat kapital samt ändamåls- 20 första månader. Hyresfriheten redovisas på så sätt att bestämda medel. Balanserat kapital omfattar tidigare års den sammanlagda hyreskostnaden under hyresavtalets överskott, samt årets resultat. löptid om 9 år, efter avdrag för hyresfriheten, periodise- I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för ras över avtalets löptid. åtaganden som ska infrias i framtiden. När RF belastas med kostnader för ändamålet redo- MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR visas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker därefter Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med ningsvärde minskat med avskrivningar. RF:s utgifter för motsvarande belopp. ombyggnationen av nya Idrottens Hus redovisas som Förbättringsutgifter på annans fastighet och skrivs av från och med 2004 under hyreskontraktets löptid. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden.

Härvid tillämpas följande avskrivningstider: • Datorer: 3 år • Fordon: 5 år • Inventarier, allmänt: 5 år •Inventarier och annan utrustning anskaffad i samband med flytten till nya Idrottens Hus: 9 år • Förbättringsutgifter på annans fastighet: 9 år

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Värdepapper som är anläggningstillgång värderas till anskaffningsvärde. Om det verkliga värdet (marknads- värde) har minskat och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning.

39 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Not 2 • Statens stöd till idrotten Not 6 • Löner, andra ersättningar 2012 2011 och sociala kostnader Ordinarie statsanslag 1 703 751 1 453 651 2012 2011 1 703 751 1 453 651 Löner och ersättningar Styrelse och generalsekreterare 3 114 2 762 Not 3 • Uppdragsersättningar Övriga anställda 51 790 40 662 2012 2011 Totala löner och ersättningar 54 904 43 423 AB Svenska Spel, Elitidrottsstipendiet 2 979 2 988 Sociala avgifter Övriga uppdragsersättningar 588 – Styrelse och generalsekreterare 1 617 1 699 3 567 2 988 Övriga anställda 24 038 18 279 (varav pensionskostnader till Not 4 • Sponsormedel styrelse och generalsekreterare) (638) (831) 2012 2011 (varav pensionskostnader till AB Svenska Spel 2 500 20 000 Övriga anställda) (5 475) (3 791) Övriga sponsormedel 500 1 113 Totala sociala avgifter 25 655 19 977 3 000 21 113 80 558 63 401 Arvoden och övriga skattepliktiga ersättningar uppgår till Not 5 • Lämnade stöd/uppdragsersättningar 5 016 (4 380) KSEK. 2012 2011 Elitidrottsstipendiet 2 386 1 860 Avtal om avgångsvederlag Internationellt stimulansstöd, SF – 1 753 Avtal om avgångsvederlag med generalsekreteraren (GS) Huddinge sjukhus (doping- har inneburit att vid uppsägning utgår 12 månadslöner där laboratorium och dopingjour) 3 300 3 300 RF:s del utgör 7 månader och SISU Idrottsutbildarnas del Stöd till föreningsägda anläggningar 8 681 23 527 5 månader. Handikappidrottsförbundet, I samband med anställningens upphörande har ett nytt paralympics 11 000 6 000 avtal om avgångsvederlag träffats med den avgående GS Driftsstöd till Bosöstiftelsen 23 400 21 200 inom ramen för anställningsavtalet. Forsknings- och utvecklingsstöd, Inget avtal om avgångvederlag är träffat med tf GS. Centrum för idrottsforskning m.fl. 17 776 17 555 Distriktsidrottsförbund och Ordförandens övriga arvoderade styrelseuppdrag Gotland/Nordkalottstöd 27 774 27 774 2012 2011 Riksidrottsgymnasier 36 445 36 964 Totala arvoden 340 334 Sveriges Olympiska kommitté, Avser uppdrag i: olympiskt deltagande 35 000 23 000 Astrid Lindgrens Värld AB Basstöd, SF 280 001 254 500 Folksam Elitstöd, SF 3 428 6 212 Institutet för Framtidsstudier (t.o.m. 2012-12-31) Idrottslyftet 487 992 253 423 Mittuniversitetet Lokalt aktivitetsstöd 615 779 616 237 SISU Idrottsutbildarna Samlad elitsatsning – 31 983 VisitSweden (t.o.m. 2013-03-31) Evenemangsstöd 1 900 3 699 Nationella idrottsutbildningar (NIU) 2 000 2 000 Medelantal anställda m.m. 2012 2011 Övriga stöd 241 955 Totalt 115,2 97,7 Summa Lämnade stöd/ Varav män 60,2 47,8 uppdragsersättningar 1 557 103 1 331 942 Styrelseledamöter och generalsekreterare 2012 2011 Styrelseledamöter (varav män) 12 (6) 12 (6) Generalsekreterare (varav män) 1(1) 1(1)

40 // ekonomi//

Not 7 • Förbättringsutgifter på annans fastighet Brf Kumlet 00 2012 2011 Brf Hamra – 0 Ingående ackumulerade 50 50 anskaffningsvärden 26 970 26 970 Andelar i koncernföretag 2012 2011 Årets investeringar –– Antidoping Sverige AB Utgående ackumulerade 556863-0080, Stockholm anskaffningsvärden 26 970 26 970 Eget kapital 3839 Ingående ackumulerade Resultat –1 –11 avskrivningar – 24 007 – 21 045 Årets avskrivning – 2 963 – 2 962 Not 10 • Övriga fordringar Utgående ackumulerade 2012 2011 avskrivningar –26 970 – 24 007 Utnyttjad kredit Bosön* 111 472 114 255 Övriga fordringar 3 058 664 Bokfört värde – 2 963 114 531 114 919 * Beviljad kredit uppgår till 130 MSEK och omprövas årsvis. Not 8 • Inventarier 2012 2011 Not 11 • Förutbetalda kostnader och Ingående ackumulerade upplupna intäkter anskaffningsvärden 51 294 49 235 2012 2011 Årets investeringar 3 795 2 327 Förutbetalda hyror 3 350 3 066 Försäljningar och utrangeringar – 734 – 268 Upplupna ränteintäkter 1 732 4 477 Utgående ackumulerade Förutbetalda företags- anskaffningsvärden 54 355 51 294 försäkringspremier 2 602 2 602 Ingående ackumulerade Övriga poster 1 343 516 avskrivningar – 43 591 – 36 831 9 027 10 661 Försäljningar och utrangeringar 485 170 Årets avskrivning – 4 847 – 6 929 Not 12 • Kortfristiga placeringar Utgående ackumulerade 2012 2011 avskrivningar –47 953 – 43 591 Bokfört Bokfört Räntebärande placeringar värde värde Bokfört värde 6 402 7 704 Aktieobligationer 457 456 485 045 Företagscertifikat 139 354 146 630 Not 9 • Finansiella anläggningstillgångar Specialinlåning 60 000 80 000 2012 2011 656 810 711 675 Namn/organisationsnummer Bokfört Bokfört värde värde Aktier och fondandelar Antidoping Sverige AB Folksams Idrottsfond 3 873 3 449 500 andelar, kapitalandel 100 % 50 50 (marknadsvärde 3 873) Bfr Grinden 23 (f.d. Handelsbolaget Folksams Penningmarknadsfond 1 226 5 834 Grinden 902003-7322) (marknadsvärde 1 226) 1 andel, kapitalandel 4,9 % 0 0 Summa kortfristiga placeringar 661 909 720 958

Not 13 • Förändring av Eget kapital Ändamålsbestämt Balanserat kapital Totalt eget kapital Belopp vid årets ingång 178 093 72 723 250 816 Utnyttjade ändamålsbestämda medel – 68 150 68 150 – Reservering av ändamålsbestämda medel 56 839 – 56 839 – Årets resultat – – 10 770 – 10 770 Utgående balans 166 781 73 265 240 046

41 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | forts. Not 13 • Förändring av Eget kapital Förändring av ändamålsbestämda medel

Ingående Utnyttjade Tillförda OmklassadeUtgående balans medel medel medel balans Riksidrottsgymnasier 42 699 2 357 45 056 Elitidrottsstipendier 4 399 188 4 588 Föreningsägda idrottsanläggningar 34 143 – 8 681 25 462 Pågående projekt 18 393 – 4 298 1 537 – 1 500 14 133 Sponsormedel Svenska Spel 18 034 – 6 936 – 11 099 0 Riksidrottsmuseet 1 649 – 1 237 – 411 0 SVEA IT-projekt 0 2 500 2 500 Avskrivningsmedel Idrottens Hus 3 857 – 3 450 407 RS-beslutade medel 54 284 – 43 367 50 256 13 010 74 184 Elitsatsning 2013 0 42 000 14 266 56 266 Personalåtgärder 0 5 000 5 000 SF-stöd 21 000 – 21 000 0 Fokusområden enl RIM 2011 13 239 – 11 587 1 652 Bosön 6 000 – 6 000 0 Övrigt 14 045 – 4 779 3 256 – 1 256 11 266 Övriga fonder 635 – 182 453 Summa 178 093 –68 150 56 839 0 166 781

Not 14 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012 2011 Upplupna semesterlöner 4 781 3 023 Arbetsgivaravgifter och löneskatt 3 407 2 547 Avräkning hyresfrihet – 1 184 Lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) 349 619 329 324 Samlad elitsatsning – 33 575 Medel Handslaget – 4 667 Medel Idrottslyftet 117 114 122 648 SVEA IT-projekt 2 500 – Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 119 1 321 480 539 498 289

Not 15 • Ansvarsförbindelser 2012 2011 Ansvar för Handelsbolaget Grindens (org.nr 902003-7322) skulder – 1 118 – 1 118

STOCKHOLM DEN 8 MARS 2013 RIKSIDROTTSSTYRELSEN

42 // ekonomi//

REVISIONSBERÄTTELSE

Till förbundsstämman i Sveriges UTTALANDEN Riksidrottsförbund, org.nr 802002-8166 Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla Rapport om årsredovisningen väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets Jag har utfört en revision av årsredovisningen för finansiella ställning per den 31 december 2012 och av Sveriges Riksidrottsförbund för år 2012. Förbundets års- dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt redovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig ment på sidorna 34–42. med årsredovisningens övriga delar.

STYRELSENS OCH GENERALSEKRETERARENS Rapport om andra krav enligt lagar och ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN andra författningar samt stadgar Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansva- Utöver min revision av årsredovisningen har jag även ret för att upprätta en årsredovisning som ger en rätt- utfört en revision av styrelsens och generalsekreterarens visande bild enligt årsredovisningslagen och för den förvaltning för Sveriges Riksidrottsförbund för år 2012. interna kontroll som styrelsen och generalsekreteraren bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning STYRELSENS OCH GENERALSEKRETERARENS som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig ANSVAR dessa beror på oegentligheter eller på fel. Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för förvaltningen. REVISORNS ANSVAR Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på REVISORNS ANSVAR grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om International Standards on Auditing och god revisionssed förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkes- revisionen enligt god revisionssed i Sverige. etiska krav samt planerar och utför revisionen för att Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehål- jag utöver min revision av årsredovisningen granskat ler väsentliga felaktigheter. väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet En revision innefattar att genom olika åtgärder in- för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller hämta revisionsbevis om belopp och annan information i generalsekreteraren har företagit någon åtgärd eller gjort årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersätt- utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för ningsskyldighet. väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är till- beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedöm- räckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovis- UTTALANDE ningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma Jag tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsens granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn ledamöter och generalsekreteraren ansvarsfrihet för till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett utta- räkenskapsåret. lande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsen- Stockholm den 13 mars 2013 ligheten i de redovisningsprinciper som har använts och Jonas Grahn av rimligheten i styrelsens och generalsekreterarens upp- Auktoriserad revisor skattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vår granskningsrapport har avgivits den 26 mars 2013 Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är Leif Thunman Margareta Wetterberg tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina ut- Lekmannarevisor Lekmannarevisor talanden.

43 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Organisationsnummer 813600-0497 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och VD för Stiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosön Stiftelsen Riksidrottsförbundets avger härmed följande årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Idrottsinstitut Bosön 2012

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Verksamhetens art och inriktning (1 292, varav SMS september till december) KSEK. På Bosön, som är Riksidrottsförbundets Utvecklings- Avtalet med SMS AB ger ett garantibelopp samt centrum, bedrivs idrottsutveckling i allmänhet och elit- genom en vinstdelningsklausul även en vinstandel på idrottsutveckling i synnerhet. Verksamheten har under resultatet från HKR. året haft följande organisation: • Stiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut äger Väsentliga händelser under räkenskapsåret och förvaltar fastigheten. En underhållsplan för perioden 2011–2020 har tagits • Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är huvudman fram och redovisats till styrelsen vilket mottagits mycket för Bosön Idrottsfolkhögskola (IFHS). positivt. I budgeten har stiftelsen fått en höjning av RF- • Riksidrottsförbundet är huvudman för Elitidrotts- bidraget för att kunna möta de kostnader som under- avdelningen. hållsplanen kräver. • Stockholm Meeting Selection AB (SMS) är driftsan- Under 2012 har hotellbyggnaden Liraren renoverats. svarig för hotell-, konferens- och restaurangverksam- De före detta personallägenheterna görs om till 3-stjär- heten (HKR) med stiftelsen som uppdragsgivare. nigt lägenhetshotell (färdigställs i början av 2013). Entrén och lobbyn till Olympia-aulan har byggts om Stiftelsens ändamål är att förvalta och omhänderta egen- och moderniserats för bättre funktion och arbetsmiljö. domen på Bosön, Lidingö. Anläggningarna och fastig- heterna har under året underhållits och utvecklats (se Stiftelsens fastighetsintäkter utgörs i huvudsak av uthyr- under väsentliga händelser nedan). ning av idrottslokaler. Förvaltningen av stiftelsen är uppbyggd kring en anläggningschef, driftchef och driftpersonal samt inhyrd Stiftelsens fastighetskostnader har utfallit enligt plan. personal för ekonomifunktionen. Kostnaden för inhyrd Renoveringar har i stort sett genomförts enligt beslutad personal som består av ekonomipersonal från RF och plan. Några oförutsedda reparationer har tillkommit hallpersonal från SMS har för året uppgått till 2 892 under året.

44 // ekonomi//

HOTELL-, KONFERENS- OCH Ordförande: Birgitta Ljung RESTAURANGVERKSAMHETEN Övriga ledamöter: Stockholm Meeting Selection AB har som entreprenör Mats Aronsson, Johan Kannerberg, Malin Karlsson, svarat för driften av denna verksamhet. Stiftelsen har Krister Clerselius, Patrick Wheeler, Christina Liffner, under året förutom garantibeloppet även erhållit en Lars-Gunnar Tjärnquist och Carin Nilsson-Green, före- resultatandel, sammantaget 6 542 (8 348) KSEK från dragande VD Erik Strand, anläggningschef Anders verksamheten. Lundvall och ekonomichef Alexander Simeonidis. Från 2013-01-31 har Erik Strand avgått som VD. Ny STUDENTCAMPUS VD är Birgitta Ljung. Krister Clerselius blir ny ordföran- Studentbostadsområdet redovisar för året ett positivt de i kommittén. resultat. Intäkterna från uthyrningen 3,0 (2,9) MSEK, har varit i nivå med den förväntade. Framtida utveckling I planen för 2013 ligger bland annat totalrenovering av STYRELSE OCH KOMMITTÉ sista hotellbyggnaden Lyftaren. Klimat och teknik i Riksidrottsstyrelsen (RS) är tillika stiftelsestyrelse. För Olympia-aulan ska förbättras under 2013. Renovering av det löpande arbetet på Bosön har RS utsett en kommitté Sjöbastun har inte kunnat påbörjas på grund av att (Bosökommittén). Från 2011-10-01–2013–01-31 har arrende- eller nyttjanderättsavtal med kommunen inte Bosökommittén haft följande sammansättning: har kunnat erhållas ännu. Efter 2013 ligger renovering av bollhallen och ett projekt för vägar, trottoarer och par- keringar i plan.

RESULTAT OCH STÄLLNING (KSEK) 2012 2011 2010 2009 2008 Nettoomsättning 20 468 22 286 20 047 20 714 18 830 Årets resultat 2 035 – 9 346 – 1 791 4 005 8 515 Årets resultat efter reservering och ianspråk- tagande av ändamålsbestämda medel 2 035 654 2 211 3 – 1 485 Balansomslutning 136 078 135 812 149 631 127 170 101 931 Medelantal anställda 7 11 13 13 13

45 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | RESULTATRÄKNING

not 2012 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nettoomsättning 2 20 468 22 286 Bidrag 3 23 400 20 800 Summa intäkter 43 868 43 086

Stiftelsens kostnader Varor, material och tjänster – 298 – 406 Fastighetskostnader – 20 586 – 20 355 Övriga externa kostnader – 6 452 – 5 174 Personalkostnader 4 – 3 919 – 5 898 Direktnedskrivning mot särskilt bidrag 5 – – 10 000 Avskrivningar – 8 701 – 8 326 Summa Stiftelsens kostnader –39 957 – 50 158

Verksamhetens resultat 3 912 – 7 073

Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter 2 5 Räntekostnader och liknande resultatposter – 1 878 – 2 279 –1 876 – 2 273

Årets resultat 2 035 – 9 346

Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 2 035 – 9 346 Reservering av ändamålsbestämda medel 14 –– Utnyttjade ändamålsbestämda medel 14 – 10 000

Årets resultat efter fördelning 2 035 654

46 // ekonomi//

BALANSRÄKNING

not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader och mark 5 66 610 69 282 Vinnarhallen 6 41 276 42 034 Byggnadsinventarier 7 2 731 3 507 Maskiner och andra tekniska anläggningar 8 8 614 7 736 Inventarier, verktyg och installationer 9 6 275 6 546 Fordon 10 80 129 Datorer 11 203 459 Pågående projekt 12 4 051 – 129 839 129 693

Summa anläggningstillgångar 129 839 129 693

Omsättningstillgångar Varulager med mera Varor och material 287 317 287 317 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 707 3 777 Övriga fordringar 1 170 562 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 1 065 1 450 5 942 5 789

Kassa och bank 10 13 Summa omsättningstillgångar 6 239 6 118

SUMMA TILLGÅNGAR 136 078 135 812

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 Balanserat resultat 17 995 15 959 Summa eget kapital 17 995 15 959

Kortfristiga skulder Kredit från RF 15 111 472 114 255 Leverantörsskulder 4 324 3 706 Övriga skulder 310 64 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 1 977 1 827 118 084 119 852

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 136 078 135 812

Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser inga inga

47 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Not 1 • Redovisnings- och värderingsprinciper Not 2 • Nettoomsättning Stiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosöns Resultatandel från Stockholm Meeting Selection AB upp- (Bosön) redovisnings- och värderingsprinciper överens- går till 6 542 (8 348) KSEK. stämmer med årsredovisningslagen och Bokförings- nämndens allmänna råd. Not 3 • Bidrag från RF Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade Ordinarie RF-bidraget uppgår för året till 17 000 (17 000) i jämförelse med föregående år. KSEK. Utöver det ordinarie bidraget har även ett särskilt renoveringsbidrag erhållits om 6 000 (3 800) KSEK. STIFTELSENS INTÄKTER Driftsbidrag, hyror och intäkter från Hotell- & Konferens- Not 4 • Löner, andra ersättningar och sociala delen intäktsredovisas i den period inbetalningen avser. kostnader 2012 2011 STIFTELSENS KOSTNADER Löner och ersättningar En kostnad bokförs i resultaträkningen när Bosön har Styrelse och VD –– förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Övriga anställda 2 398 4 139 Totala löner och ersättningar 2 398 4 139 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Sociala avgifter Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- Styrelse och VD –– ningsvärde minskat med avskrivningar och skrivs av sys- Övriga anställda 1 104 1 543 tematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid (varav pensionskostnader) (254)(256) tillämpas följande avskrivningstider: Totala sociala avgifter 1 104 1 513 3 502 5 683 • Byggnader och markanläggningar: 10, 20 eller 60 år Ersättning till VD, tillika generalsekreterare, utgår ej. • Byggnadsinventarier: 10 år Stiftelsen belastas ej av pensionskostnader för styrelse och VD. • Maskiner och tekniska anläggningar: 5 eller 10 år • Inventarier, verktyg och installationer: 5 år Medelantal anställda m.m. 2012 2011 • Fordon: 5 år Antal anställda (varav män) 6,9 (6,2) 11,0 (10,0) • Datorer: 3 år Styrelseledamöter och VD 2012 2011 Styrelseledamöter (varav män) 12 (6) 12 (6) VARULAGER VD (varav män) 1 (1) 1 (1) Varulagret består av profilmaterial och värderas till det VD, Erik Strand, avslutade sitt uppdrag 2013-01-31. lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde på balans- Ny VD från och med 2013-02-01 är Birgitta Ljung. dagen. Not 5 • Byggnader och mark FORDRINGAR 2012 2011 Fordringar upptas till det belopp som efter individuell Ingående anskaffningsvärde 95 463 64 655 prövning beräknas bli betalt. Årets investeringar 709 30 807 Utgående ackumulerade EGET KAPITAL anskaffningsvärden 96 171 95 463 Eget kapital utgörs av ändamålsbestämda medel, balan- Tidigare års direktnedskrivning serat kapital som omfattar tidigare års överskott, samt mot särskilt bidrag – 13 092 – 13 092 årets resultat. Utgående nettoanskaffningsvärde 83 079 82 371 I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åta- ganden som ska infrias i framtiden. När stiftelsen belastas Ingående avskrivningar – 13 088 – 9 810 med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultat- Årets avskrivningar – 3 381 – 3 278 räkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet Utgående ackumulerade avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp. avskrivningar –16 469 – 13 088 Utgående planenligt restvärde 66 610 69 282

48 // ekonomi//

Not 6 • Vinnarhallen Not 9 • Inventarier, verktyg och installationer 2012 2011 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 55 410 55 410 Ingående anskaffningsvärde 21 423 19 359 Årets investeringar –– Årets investeringar 1 542 2 063 Utgående ackumulerade Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 55 410 55 410 anskaffningsvärden 22 965 21 423 Tidigare års direktnedskrivning mot statsbidrag – 9 962 – 9 962 Ingående avskrivningar – 14 876 – 13 167 Utgående nettoanskaffningsvärde 45 448 45 448 Årets avskrivningar – 1 814 – 1 709 Utgående ackumulerade Ingående avskrivningar – 3 414 – 2 655 avskrivningar – 16 690 – 14 876 Årets avskrivningar – 759 – 759 Utgående ackumulerade Utgående planenligt restvärde 6 275 6 547 avskrivningar – 4 172 – 3 414 Not 10 • Fordon Utgående planenligt restvärde 41 276 42 035 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 344 344 Not 7 • Byggnadsinventarier Årets investeringar –– 2012 2011 Utgående ackumulerade Ingående anskaffningsvärde 8 417 8 417 anskaffningsvärden 344 344 Årets investeringar –– Utgående ackumulerade Ingående avskrivningar – 215 – 166 anskaffningsvärden 8 417 8 417 Årets avskrivningar – 49 – 49 Utgående ackumulerade Ingående avskrivningar – 4 910 – 4 133 avskrivningar – 264 – 215 Årets avskrivningar – 776 – 777 Utgående ackumulerade Utgående planenligt restvärde 80 129 avskrivningar – 5 686 – 4 910 Utgående planenligt restvärde 2 731 3 507 Not 11 • Datorer 2012 2011 Not 8 • Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 1 765 1 550 2012 2011 Årets investeringar – 215 Ingående anskaffningsvärde 14 751 12 637 Utgående ackumulerade Årets investeringar 2 546 2 114 anskaffningsvärden 1 765 1 765 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 17 297 14 751 Ingående avskrivningar – 1 307 – 1 072 Årets avskrivningar – 255 – 235 Ingående avskrivningar – 7 015 – 5 496 Utgående ackumulerade Årets avskrivningar – 1 668 – 1 519 avskrivningar – 1 562 – 1 307 Utgående ackumulerade avskrivningar – 8 683 – 7 015 Utgående planenligt restvärde 203 458

Utgående planenligt restvärde 8 614 7 736 Not 12 • Pågående projekt 2012 2011 Ingående investeringsvärde – 29 176 Årets aktivering – – 29 176 Årets investeringsvärde 4 051 – Utgående ackumulerade investeringsvärden 4 051 –

49 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Not 13 • Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012 2011 Förutbetald försäkringspremie 441 433 Förutbetald kostnad Securitas Sverige 282 273 Upplupen intäkt Vinnarhallen – 400 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 343 344 1 065 1 450

Not 14 • Eget kapital Ändamålsbestämt Balanserat resultat Totalt eget kapital Belopp vid årets ingång – 15 959 15 959 Utnyttjade ändamålsbestämda medel – –– Reservering av ändamålsbestämda medel ––– Årets resultat – 2 035 2 035 Utgående balans – 17 995 17 995

Not 15 • Kredit från RF Beviljad kredit uppgår till 130 MSEK. Krediten gäller och omprövas årsvis.

Not 16 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012 2011 Umeå energi 485 428 Övriga upplupna kostnader 790 693 Stockholm Meeting Selection AB 417 417 Övriga förutbetalda intäkter 285 289 1 977 1 827

STOCKHOLM DEN 8 MARS 2013 STYRELSEN FÖR STIFTELSEN RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS IDROTTSINSTITUT BOSÖN

50 // ekonomi//

REVISIONSBERÄTTELSE

Till styrelsen i Stiftelsen Riksidrotts- UTTALANDEN förbundets Idrottsinstitut Bosön, Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i org.nr 813600-0497 enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finan- Rapport om årsredovisningen siella ställning per den 31 december 2012 och av dess Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftel- finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. sen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosön för år 2012. Stiftelsens årsredovisning ingår i den tryckta ver- Rapport om andra krav enligt lagar och sionen av detta dokument på sidorna 44–50. andra författningar samt stadgar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även STYRELSENS ANSVAR FÖR utfört en revision av styrelsens förvaltning för Stiftelsen ÅRSREDOVISNINGEN Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosön för år 2012. Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en års- redovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovis- STYRELSENS ANSVAR ningslagen och för den interna kontroll som styrelsen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning stiftelselagen och stiftelseförordnandet. som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. REVISORNS ANSVAR Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om REVISORNS ANSVAR huruvida jag vid min granskning funnit att någon leda- Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på mot i styrelsen handlat i strid med stiftelselagen eller stif- grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt telseförordnandet. Jag har utfört revisionen enligt god International Standards on Auditing och god revisionssed revisionssed i Sverige. i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetis- Som underlag för mitt uttalande har jag utöver min ka krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedö- väsentliga felaktigheter. ma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot En revision innefattar att genom olika åtgärder in- stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. hämta revisionsbevis om belopp och annan information i Jag har även granskat om någon styrelseledamot på årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stif- utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för telseförordnandet. väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är till- beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna risk- räckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar års- UTTALANDE redovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelse- utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med lagen eller stiftelseförordnandet. hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. Stockholm den 13 mars 2013 En revision innefattar också en utvärdering av ändamåls- Jonas Grahn enligheten i de redovisningsprinciper som har använts Auktoriserad revisor och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande pre- Vår granskningsrapport har avgivits den 26 mars 2013 sentationen i årsredovisningen. Leif Thunman Margareta Wetterberg Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är till- Lekmannarevisor Lekmannarevisor räckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

51 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Organisationsnummer 802403-4368 ÅRSREDOVISNING Förvaltaren, tillika Riksidrottsstyrelsen, av stiftelsen DDKKHH Prins Bertils och DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse avger härmed årsredovisning för år 2012. Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Stiftelsens ändamål Väsentliga händelser under räkenskapsåret DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrotts- Stiftelsens ändamål har främjats genom beslut att dela ut stiftelse har till ändamål att främja svensk idrott genom 60 000 SEK i stipendier till idrottsledare. stipendier till ledare och instruktörer för deras vidareutbildning.

STIFTELSENS INTÄKTER, RESULTAT OCH STÄLLNING (Belopp i SEK) 2012 2011 2010 2009 Stiftelsens intäkter 166 363 76 198 84 107 149 518 Årets resultat 179 437 79 986 27 878 100 017 Eget kapital 4 355 971 4 236 534 4 244 547 4 261 669 Balansomslutning 4 417 771 4 326 887 4 291 047 4 277 719

Beträffande resultat och staällning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i SEK där inget annat anges.

RESULTATRÄKNING

Not 2012 2011 1 STIFTELSENS INTÄKTER Ränta/Utdelning 166 363 76 198 166 363 76 198

STIFTELSENS KOSTNADER Förvaltningskostnader – 11 953 12 075 Övriga externa kostnader – 4 873 – 16 769 – 16 826 – 28 844

Förvaltningsresultat 149 537 47 354

Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2 29 901 32 632 29 901 32 632

Årets resultat 179 437 79 986

52 // ekonomi//

BALANSRÄKNING

(Belopp i SEK) Not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 3 Fondandelar 3 722 313 3 533 853 Summa anläggningstillgångar 3 722 313 3 533 853

Omsättningstillgångar Kassa och bank 695 458 793 034 Summa omsättningstillgångar 695 458 793 034

Summa tillgångar 4 417 771 4 326 887

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 4 Bundet eget kapital 2 700 000 2 700 000

Fritt eget kapital Balanserat resultat 1 476 534 1 456 548 Årets resultat 179 437 79 986 Summa fritt eget kapital 1 655 971 1 536 534 Summa eget kapital 4 355 971 4 236 534

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 800 2 353 Beviljade men ej utbetalade anslag 60 000 88 000 Summa kortfristiga skulder 61 800 90 353

Summa eget kapital och skulder 4 417 771 4 326 887

53 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Not 1 • Redovisnings- och värderingsprinciper EGET KAPITAL Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisnings- Eget kapital utgörs av stiftelsekapital samt balanserat lagen samt bokföringsnämndens allmänna råd. Principer- resultat. Stiftelsekapitalet är bundet kapital och därmed na är oförändrade jämfört med tidigare år. ej tillgängligt för utdelning. Balanserat resultat utgör fritt eget kapital. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR De finansiella anläggningstillgångarna värderas till det ANSLAG lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Beviljade anslag redovisas direkt mot eget kapital i enlighet med BFN U95:3. Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Not 2 • Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2012 2011 Återföringar av nedskrivningar 29 901 32 632 29 901 32 632

Not 3 • Finansiella anläggningstillgångar 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 3 595 358 3 530 306 Reinvesterade utdelningar/förvärv 1 983 752 65 052 Försäljningar – 1 825 192 – Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 3 753 917 3 595 358

Ingående nedskrivningar – 61 505 – 94 137 Årets nedskrivning – – Återförd nedskrivning 29 901 32 632 Utgående ackumulerade nedskrivningar – 31 604 – 61 505

Bokfört värde 3 722 313 3 533 853

Andelar i fonder Bokfört värde Marknadsvärde FRN-fond 1 978 467 1 985 198 Penningmarknadsfond 1 743 846 743 846 Summa 3 722 313 3 729 045

Not 4 • Eget Kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Belopp vid året ingång 2 700 000 1 536 534 Beslutade anslag – 60 000 Årets resultat 179 437 Belopp vid årets utgång 2 700 000 1 655 971

STOCKHOLM DEN 8 MARS 2013 STYRELSEN FÖR STIFTELSEN RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS IDROTTSINSTITUT BOSÖN

54 // ekonomi//

REVISIONSBERÄTTELSE

Till styrelsen i DDKKHH Prins Bertils och UTTALANDEN Prinsessan Lilians Idrottsstiftlse Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i Org.nr 802403-4368 enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finan- Rapport om årsredovisningen siella ställning per den 31 december 2012 och av dess Jag har reviderat årsredovisningen för DDKKHH Prins finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse för år 2012. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR STYRELSENS ANSVAR FÖR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR ÅRSREDOVISNINGEN Utöver min revision av årsredovisningen har jag även Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en års- utfört en revision av styrelsens förvaltning för DDKKHH redovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovis- Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse för ningslagen och för den interna kontroll som styrelsen år 2012. bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig STYRELSENS ANSVAR dessa beror på oegentligheter eller på fel. Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. REVISORNS ANSVAR Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på REVISORNS ANSVAR grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om International Standards on Auditing och god revisionssed huruvida jag vid min granskning funnit att någon leda- i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkes- mot i styrelsen handlat i strid med stiftelselagen eller stif- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att telseförordnandet. Jag har utfört revisionen enligt god uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehål- revisionssed i Sverige. ler väsentliga felaktigheter. Som underlag för mitt uttalande har jag utöver min En revision innefattar att genom olika åtgärder in- revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, hämta revisionsbevis om belopp och annan information i åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedö- årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska ma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa Jag har även granskat om någon styrelseledamot på beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbe- annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stif- dömning beaktar revisorn de delar av den interna kon- telseförordnandet. trollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar års- Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är till- redovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att räckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett UTTALANDE uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelse- En revision innefattar också en utvärdering av ändamåls- lagen eller stiftelseförordnandet. enligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovis- Stockholm den 13 mars 2013 ningen, liksom en utvärdering av den övergripande pre- Jonas Grahn sentationen i årsredovisningen. Auktoriserad revisor Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är till- räckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

55 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Anita Björn Anders Karin Erik F Edlund Eriksson Rydberg Mattsson Weijber Strand

RIKSIDROTTSSTYRELSEN SAMT AV RIKSIDROTTSMÖTET VALDA ORGAN

RIKSIDROTTSSTYRELSEN Lars Edvall RF:S REVISORER Karin Mattsson Weijber, ordförande Martin Holmgren Jonas Grahn med Birgitta Ljung, vice ordförande Susanne Holmström Ulrika Granholm Dahl som ersättare Anders Rydberg, vice ordförande Kristina Karlsson Krister Clerselius Siv Karlsson LEKMANNAREVISORER Anita Edlund Leif Thunman med Lena Engström DOPINGNÄMNDEN Erik Söderberg som ersättare Björn Eriksson Thore Brolin, ordförande Margareta Wetterberg med Susanne Erlandsson Åke Thimfors, vice ordförande Karin Redelius som ersättare David Lega Göran Claeson Tommy Ohlström Magnus Forssblad VALBEREDNING Helén Wiklund Wårell Margaretha Ivarson Hans Hellquist, ordförande Fredrik Rodhe, personalrepresentant Anna-Karin Kammerling Bettan Andersson Anders Eriksson GENERALSEKRETERARE DOPINGKOMMISSIONEN Catarina Hanell Erik Strand Kristina Olinder, ordförande Curt Högberg Bengt O Eriksson, vice ordförande Christina Thörnqvist RIKSIDROTTSNÄMNDEN Lise-Lotte Janson Thomas Persson Krister Malmsten, ordförande Lars Lilja Claes Pettersson Gustaf Lindstedt, vice ordförande Åke Andrén-Sandberg Stefan Alvén Katarina Sundberg

56 //styrelse//

Saknas på bilden: Fredrik Rodhe Lena Tommy Krister Birgitta Helen Susanne Erlandsson Personal- Engström Ohlström Clerselius Ljung Wiklund Wårell David Lega representant

UPPGIFT OCH ORGANISATION RF DF RF = Riksidrottsförbundet SF = Specialidrottsförbund 69 DF = Distriktsidrottsförbund SF SDF = Specialidrottsdistriktsförbund SDF

Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för hela den 20 000 svenska idrottsrörelsen. I RF:s organisation ingår 69 specialidrotts- FÖRENINGAR förbund (SF). Vår främsta uppgift är att stötta medlemsorganisationerna och företräda idrottsrörelsen i kontakter med myndigheter, politiker med flera. Vartannat år träffas alla medlemsorganisationer Cirka 3,4 miljoner medlemmar på en stämma och där bestäms vilken inriktning verksamheten ska ha. En viktig uppgift för RF är strategisk ledning, exempelvis när det gäller finansiering, organisationsformer och kommunikation. För att TILL RF:S UPPGIFTER HÖR: få en organisation med över 3 miljoner medlemmar och drygt • företräda svensk idrott gentemot myn- 20 000 föreningar att fungera måste verksamheten spridas över hela digheter, politiker och samhället i övrigt landet. Idrottssverige är därför uppdelat i 21 distrikt som fungerar • fördela statens anslag till idrottsrörelsen som RF:s förlängda arm, med motsvarande uppgifter i regionen. • stimulera den idrottsliga utvecklingen De övergripande syftena med statsbidraget till idrotten anges av och kunskapsutvecklingen i medlems- riksdagen. Idrottsrörelsen lägger själv fast målen för sin verksamhet organisationerna och metoderna för att nå dem. RF har ett myndighetsansvar för • samordna arbetet kring idrottsrörelsens statsbidraget till riksidrottsgymnasierna, specialidrottsförbunden, värdegrundsfrågor. Sveriges Olympiska Kommitté och till lokala idrottsföreningar.

57 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 |

// idrotten i siffror//

Idrotten i samhället ● Andel personer i åldern 16–84 år som är medlemmar i olika organisationer

% 60

0 Fack- Idrotts- Boende- Konsument- Intresse- Humanitär Religiöst Politiskt Föräldra- Annan Ej medlem förbund förening förening kooperativ org. organistion samfund parti kooperativ ■ Kvinnor ■ Män ■ Totalt

Källa: Demoskop, 2012

● Medlemmar i åldern 7–70 år (totat 3 214 000 ● Ledare* i åldern 7–70 år (totalt 655 000) varav 47 % kvinnor och 53 % män)

■ Aktiva 2 424 000 ■ Kvinnor 284 000 (43 %) ■ Passiva/stödjande 790 000 ■ Män 371 000 (57 %) Källa: SCB, 2012 * Ledare, tränare, styrelseledamot eller liknande uppdrag i någon idrottsförening. Källa: SCB, 2012

● Andel (%) medlemmar i åldern 7–70 år över tid ● Andel (%) ledare i åldern 7–70 år över tid

60 15

12 50

40 6

30 3 1998 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 1998 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012

■ Kvinnor ■ Kvinnor ■ Män ■ Män Fotnot: Felmarginalen är upp till 3,0 procent. Källa: SCB Fotnot: Felmarginalen är upp till 2,4 procent. Källa: SCB

59 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | ● Föreningstätheten* ● Antal idrottsföreningar i Sverige inom idrottens distrikt 25 000 ■ –20 Norrbotten ■ 21–25 20 000 ■ 26–30 ■ 31–35 15 000 ■ 36– Västerbotten 10 000

5 000 Väster- Jämtland/ norrland Härjedalen 0 1910 ’20 ’30 ’40 ’50 ’60 ’70 ’80 ’90 2000 ’12

Hälsingland Källa: RF, 2012

Dalarna Gästrikland ● Antal specialförbund inom RF

Uppland 70 Väst- Värmland manland Stockholm 60 Örebro Söder- manland Östergöt- 50 Väst- Väster- land svenska götland Gotland 40

Småland 30 Halland 20 Blekinge Skåne 10 1910 ’20 ’30 ’40 ’50 ’60 ’70 ’80 ’90 2000 ’12

* Antal föreningar per 10 000 invånare. Källa: RF, 2012 Källa: RF, 2012

● Andel (%) kvinnor och män i SF-styrelser 2011 ● Antal kvinnor/män i SF:s huvudstyrelser 2011

100 180 160 80 140 120 60 100 80 40 60

20 40 20 0 0 1985 1990 1995 2000 2005 2011 2012 Yngre än 30 år 30–45 år 46–60 år Över 60 år

■ Kvinnor ■ Män Källa: RF, 2012 ■ Kvinnor ■ Män Källa: RF, 2012

● Idrotter med flest antal utövare *Tränings- och tävlingsaktiviteter enligt SCB. Källa: RF, 2012

Sverige* Norge Danmark Finland Frankrike Tyskland Holland Österrike 1. Fotboll 1. Fotboll 1. Fotboll 1. Fotboll 1. Fotboll 1. Fotboll 1. Fotboll 1. Fotboll 2. Gymnastik 2. Skidor 2. Gymnastik 2. Gymnastik 2. Tennis 2. Gymnastik 2. Tennis 2. Tennis 3. Innebandy 3. Golf 3. Simning 3. Ishockey 3. Ridning 3. Tennis 3. Golf 3. Skidor

60 // idrotten i siffror//

● SF med flest antal medlemmar 2011 ● Idrottsaktiviteter som har flest åskådare i åldern 7–70 år Fotboll Friidrott Fotboll Golf Ishockey Friidrott Gymnastik Skidor, längd Korpen Handboll Innebandy Skidor, alpint Ridsport Bilsport Skolidrott Simning Segling Ridsport Simning Innebandy

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 milj

Källa: RF, 2012 Åskådarna har besökt aktiviteten någon gång per år. Källa: SCB, 2012

● Andel (%) som tränar/tävlar i idrott* ● Andel (%) motionsutövare i olika åldrar, aktivitet* minst en gång i veckan

Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 7–14 år 44 63 54 7–14 år 95 93 94 15–19 år 36 43 39 15–19 år 85 70 77 20–29 år 10 25 18 20–29 år 82 73 77 30–39 år 5 18 11 30–39 år 70 64 67 40–49 år 4 15 10 40–49 år 77 67 72 50–59 år 58650–59 år 79 59 69 60–70 år 5 86 60–70 år 84 68 76

* Med tävling avses medverkan i någon form av organiserat seriesystem * Aktiviteten ska överstiga 20 minuter per tillfälle. Källa: SCB, 2012 eller arrangerad individuell tävling. Källa: SCB, 2012

● De fem största motionsaktiviteterna*, antal ● De tio största motionsaktiviteterna*, antal aktiva personer i åldern 7–70 år uppdelat på kön aktiva personer i åldern 7–70 år

Gång/promenader Gång/promenader Styrketräning Styrketräning Löpning/joggning

Gympa Löpning/joggning Power walk Mountainbike Gympa Träning på gym (ej styrketräning, spinning, aerobics) Power walk Simning

Dans 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 milj

■ Kvinnor ■ Män Fotboll 0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 milj * Utövande minst en gång i månaden. Källa: SCB, 2012 * Utövande minst en gång i månaden. Källa: SCB, 2012

61 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Verksamhet

● Idrottsföreningars verksamhet ● Fördelning av ledaruppdrag inom idrotten Annat ledaruppdrag 11 % Tävlingsidrott för Barnidrott 23 % vuxna 24 % (–12 år) För barn 24 %

Styrelse- eller liknande uppdrag 29 % Breddidrott för ungdom 19 % Breddidrott för För ungdomar 24 % vuxna 20 % (13–20 år) (21– år) För vuxna 12 % Tävlingsidrott för ungdom 14 % Källa: RF, 2004 (13–20 år) Källa: RF, 2009

● De tio största tävlings- och träningsaktiviteterna ● Idrotter med flest aktiviteter för barn och för kvinnor och män (antal/andel av 7–70 år) undom (7–20 år) 2011

Kvinnor Antal* % Män Antal* % Fotboll 126 000 3 314 000 8 Fotboll Fotboll Ridsport 78 000 2 126 000 3 Aerobics Innebandy Innebandy Innebandy 51 000 1 Ishockey 69 000 2 Tennis Handboll 44 000 1 Skytte 64 000 2 Ishockey Friidrott 41 000 1 Friidrott 53 000 1 Simning Ridning 40 000 1 Kampsport 53 000 1 Kampsport 38 000 1 Golf 51 000 1 Basketboll Golf 36 000 1 Bandy 43 000 1 Handboll Mountainbike 36 000 1 Bowling 36 000 1 Gymnastik Friidrott *Personer i 1 000-tal. Källa: SCB, 2012 0 500 1 000 1 500 2 000 Antal sammankomster, lokalt aktivitetsstöd i 1 000-tal. Källa: RF, 2012 ● De tio största tävlings- och tränings- aktiviteterna för aktiva i åldern 7–70 år ● Kvinnors och mäns (7–70 år) anledningar Fotboll till idrottande Innebandy Aerobics Kvinnor (%) Män (%) Friidrott För att hålla mig i form 70 65 Ishockey Det är roligt 55 53 Kampsport Jag mår dåligt utan motion 31 29 Golf 24 21 Skytte För att gå ner i vikt Handboll För att träffa andra 18 21 Mountainbike För att tävla 511 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000

*Med tävling avses medverkan i någon form av organiserat tävlingssystem eller Källa: SCB, 2012 arrangerad individuell tävling. Källa: SCB, 2011

● Lokalt aktivitetsstöd Ålder Antal flickor Procent Antal pojkar Procent Totalt 7–12 9 728 184 40,0 14 620 167 60,0 24 348 351 2011, antal deltagare år 13–16 år 6 971 769 39,0 10 911 510 61,0 17 883 279 17–20 år 3 656 583 35,9 6 533 323 64,1 10 189 906 21– år* 133 740 35,0 248 493 65,0 382 233 * Ingen övre åldersgräns för handikappidrott/dövidrott. Källa: RF 2012 Totalt 20 490 276 38,8 32 313 493 61,2 52 803 769

62 // idrotten i siffror//

● Antal sammankomster per förening med ● Andel (%) ungdomar (13–20 år) som tränar/tävlar lokalt aktivitetsstöd 2011 i en idrottsförening 60 ■ – 400 50 ■ 400–499 500–599 ■ 40 ■ 600– Norrbotten 30

20 Västerbotten 10

0 Väster- Flickor Pojkar Totalt Jämtland/ norrland Härjedalen ■ Svensk bakgrund ■ Utländsk bakgrund Källa: SCB, 2010 Hälsingland ● Antal deltagartillfällen* i Idrottslyftet år 1–4 Dalarna Gästrikland (totalt 21 217 732) Uppland Västman- Flickor Pojkar Totalt Värmland land Stockholm År 1 2 630 065 2 505 748 5 135 813 Örebro Söder- År 2 2 894 741 3 568 327 6 463 068 manland År 3 2 039 455 2 808 914 4 848 369 Östergöt- 4 2 162 847 2 607 635 4 770 482 Väst- Väster- land År svenska götland Gotland * Totalsumman av deltagarnas närvaro i de sammankomster som genomförts. Källa: RF, 2012 Småland Halland ● Blekinge Andel (%) i åldern 7–70 år som motionerar Skåne mer än två gånger per vecka

Procent 50

* Förening som erhåller statligt lokalt aktivitetsstöd för barn- och ungdomsverksamhet (7–20 år). Källa: RF, 2012 45

● Andel (%) motionsutövare i åldern 7–70 år 40 Män Kvinnor Totalt Minst 5 gånger/vecka 17 13 15

3–4 gånger/vecka 32 25 29 35 1–2 gånger/vecka 32 32 31 1–3 gånger/månad 7109 Mera sällan 5108 30 1998 2002 2006 2010 2012 Aldrig 9119 Totalt 100 100 100 ■ Kvinnor ■ Män

* Aktiviteten ska överstiga 20 minuter per tillfälle. Källa: SCB, 2012 Källa: SCB, 2012

63 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Ekonomi ● Utveckling av SF-bidrag, lokalt aktivitetsstöd ● RF:s kostnader per verksamhetsområde 2012 och Idrottslyftet (msek) (msek)

700 Insatser mot doping 27 600 Specialidrott inom gymnasieskolan 41 Idrottsforskning 16 500

400 Idrottslyftet 500 300

200 Gemensam verksamhet 100 inom idrotten 1 123 0 2000 ’01 ’02 ’03 ’04 ’05 ’06 ’07 ’08 ’09 ’10 ’11 2012 ■ Lokalt aktivitetsstöd ■ SF-bidrag ■ Idrottslyftet Källa: RF Källa: RF, 2012

● Statsanslagets utveckling (msek) ● Allmänhetens utgifter för eget idrottande (per år)

2 000

> 6 000 kr 1 500 11 % 0 kr 20 %

1 000

2 001–6 000 kr 28 % –500 kr 500 15 %

0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 501–2 000 kr 27 % ■ Ordinarie statsanslag ■ LOK-stöd* ■ Anläggningsstöd* ■ Samlad elitsatsning* ■ Handslaget/Idrottslyftet** * Ingår fr.o.m 2010 och ** ingår från 2011 i ordinarie statstanslag Källa: RF, 2012 Källa: SCB, 2012

● SF med högst omsättning 2011/2012 (msek) ● SF med högst eget kapital 2011/2012 (msek)

Fotboll Fotboll Golf Ishockey Skidor Skidor Ishockey Korpen Ridsport Golf Innebandy Handikapp Orientering Handboll Friidrott Ridsport Handboll Tennis Handikapp Gymnastik 0 100 200 300 400 500 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Källa: RF, 2012 Källa: RF, 2012

64 // idrotten i siffror//

● En genomsnittlig idrottsförenings inkomster ● Ordinarie bidrag till RF:s distrikt Antal** LOK-stöd Bidragsfördelning* föreningar Distrikt 2011 2012 2012 Idrottslyftet Blekinge 679 679 399 Kommunala bidrag Dalarna 1 154 1 154 963 Medlemsavgifter Gotland 618 618 182 Träningsavgifter Gästrikland 701 701 328 Egna arrangemang Halland 775 775 775 724 724 401 Reklam, sponsring Hälsingland Jämtland/Härjedalen 1 073 1 073 451 Bingo, lotter Norrbotten 1 294 1 294 699 Försäljning Skåne 2 052 2 052 2 324 Övrigt Småland 2 040 2 040 1 885 0510 15 20 % Stockholm 2 513 2 513 2934 Södermanland 851 851 739 Uppland 848 848 916 ● En genomsnittlig idrottsförenings utgifter Värmland 1 250 1 250 896 Västerbotten 1 256 1 256 711 Lönekostnader Västergötland 1 590 1 590 1 444 Ersättningar Västernorrland 1 337 1 337 686 Anläggningskostnader Västmanland 775 775 566 2 157 2 157 1 822 Tävling/träning Västsvenska Örebro län 811 811 581 Hyror Östergötland 886 886 839 Materiel/utrustning SUMMA 25 384 25 384 20 541 Kansli/administration Övrigt Gotland erhåller enligt beslut på Riksidrottsmötet 1991 ett vattenbidrag på 2 109 KSEK och Norrbotten Kalottstöd på 168 KSEK. 0510 15 20 25 30 % * KSEK ** Avser huvudföreningar, ej sektioner. Källa: RF, 2009 (avser både inkomster och utgifter) Källa: RF, 2012

Antidoping ● Bestraffade dopingfall 1981–2012* ● Antal tagna prov i Sverige 1984–2012 fördelade på dopingklass

5 Övriga 52 (6 %) Försvårande 174 4 (5%) Smärtstillande 35 (8 %) 3 Hormondoping 454 2 (56 %)

Stimulantia 203 1 (25 %)

0 1984 1990 ´95 2000 ´05 2012*

*Internationella prover tagna av RF i Sverige är ej inkluderade. * Preliminära siffror p.g.a. vid tryckningen ej avslutade dopingfall. Källa: RF, 2012 Källa: RF, 2012

65 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | Utbildning i SISU Idrottsutbildarna

● Förändring av statsbidrag till ● Antal deltagare i studieverksamheten SISU Idrottsutbildarna 2006–2012 (tkr) 2008–2012

120 000 1 000 000

100 000 800 000

80 000 600 000

60 000 400 000 40 000

200 000 20 000

0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012

■ Kvinnor ■ Män ■ Totalt

● Studieverksamhetens utveckling 2009–2012 ● Studieverksamhetens utveckling 2009–2012 2009 2010 2011 2012 Utbildningstimmar 1 388 947 1 544 255 1 696 853 1 777 800 ■ –9 Arrangemang 85 010 95 279 105 719 112 278 ■ 10–19 Deltagare 670 870 762 865 824 585 916 269 ■ 20–29 Norrbotten Andel kvinnor 46 % 45 % 41 % 43 % ■ 30–

● Studieverksamheten i de fem största medlemsorganisationerna 2012 Västerbotten

Utbildningstimmar Arrangemang Deltagare Fotboll 493 434 27 736 238 776 Väster- Ridsport 213 281 17 901 137 951 Jämtland/ norrland Ishockey 129 732 7 492 65 137 Härjedalen Golf 103 298 7 150 49 125 Handboll 97 031 5 485 44 534 Hälsingland

Dalarna Gästrikland ● Studieverksamheten i de fem största Uppland distrikten 2012 Väst- Värmland manland Stockholm Utbildningstimmar Arrangemang Deltagare Örebro Söder- manland Västergötland 298 433 15 959 125 161 Väst Östergöt- Småland 275 283 15 767 151 335 Väster- land Gotland götland Väst 181 323 12 118 85 375 Skåne 150 713 8 311 56 619 Småland Halland Örebro 100 960 6 443 47 473 Blekinge Skåne

Källa: SISU Idrottsutbildarna (samtliga)

66 // idrotten i siffror//

Övrigt

● Svensk idrotts internationella representation* ● Riksidrottsgymnasier, 1 163 elever (489 och (antal) 674 pojkar) vid 61 gymnasier i 50 kommuner 300

Individuell idrott 250 ● ■ Lagidrott 200 ▲ Både individuell och lagidrott 150

100

0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

■ Kvinnor (andel) ■ Män (andel)

* Nordiska uppdrag ej inräknade. Källa: RF, 2012

● Inkomna ärenden till Riksidrottsnämnden*

125

100 Leksand

Hallsta- 75 hammar Uppsala Västerås 50

0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sävsjö

* Det högsta överklagningsorganet inom svensk idrott för prövning av bestraffnings- ärenden och övriga överklagningsärenden. Källa: RF, 2012

● Inkomna ärenden till Dopingnämnden*

80 Källa: RF, 2012

0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 * Första instans för samtliga bestraffningsärenden inom svensk idrott som avser förseelser mot RF:s antidopingregler. Källa: RF, 2012

67 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | RF:S MEDLEMSFÖRBUND

LOKALT AKTIVITETSSTÖD ORDINARIE ÖVRIGT TOTALT MEDLEMMAR* ANTAL FÖRENINGAR** Antal deltagartillfällen SF-BIDRAG SF-STÖD*** STÖD/BIDRAG Antal 2011 2012 2010 2011 2012 2012 2012 Akademisk Idrott 70 329 80 66 70 045 75 439 2 866 1 006 3 872 Amerikansk fotboll 9 450 82 84 129 326 134 421 1 396 953 2 349 Badminton 27 433 238 233 551 183 533 469 3 298 2 024 5 322 Bandy 6 375 270 270 466 111 430 428 4 601 2 515 7 116 Bangolf 5 835 101 100 50 521 39 282 1 307 883 2 190 Baseboll 2 000 43 43 23 511 24 913 1 260 831 2 091 Basketboll 80 000 341 337 2 582 849 2 557 718 7 493 5 476 12 969 Biljard 873 1 40 43 15 755 8 942 846 607 1 453 Bilsport 101 393 479 468 33 755 32 790 3 160 2 286 5 446 Bob och rodel 725 37 39 4 208 4 231 852 396 1 248 Bordtennis 37 513 713 707 711 616 681 103 5 136 2 948 8 084 Boule 13 563 282 258 20 773 25 251 1 401 595 1 996 Bowling 30 582 760 725 231 151 208 082 3 363 2 964 6 327 Boxning 13 500 167 162 504 600 469 748 2 311 2 229 4 540 Brottning 10 516 170 167 340 886 348 158 2 883 3 360 6 243 Budo och kampsport 36 885 710 709 867 183 963 801 2 759 2 778 5 537 Bågskytte 6 375 150 141 57 861 59 043 1 649 1 375 3 024 Casting 6 506 66 67 5 076 4 695 946 436 1 382 Curling 4 621 67 67 9 186 12 929 1 728 1 795 3 523 Cykel 40 000 289 309 65 398 64 529 3 284 2 895 6 179 Danssport 38 641 150 157 165 583 145 963 1 694 757 2 451 Dart 2 491 1 171 174 574 379 614 350 964 Draghund 3 700 2 82 89 2 765 2 554 984 498 1 482 Dragkamp 832 28 28 7 452 6 992 978 668 1 646 Dövidrott 4 967 47 46 51 396 45 370 2 947 1 331 4 278 Flygsport 21 359 389 390 9 146 9 266 2 431 1 298 3 729 Fotboll 1 050 000 2 3 382 3 400 18 186 771 18 344 900 23 551 14 431 37 982 Friidrott 503 000 968 966 1 536 738 1 439 162 12 085 6 836 18 921 Frisbee 5 800 74 75 13 689 13 745 1 012 480 1 492 Fäktning 4 324 54 52 80 434 84 378 1 784 1 553 3 337 Golf 491 401 469 450 466 103 448 529 8 462 4 773 13 235 Gymnastik 209 733 1 125 1 103 2 061 346 2 134 892 10 287 4 978 15 265 Gång 31 000 128 122 6 416 1 011 1 424 578 2 002 Handboll 100 000 498 488 2 877 699 2 970 865 7 980 5 442 13 422 Handikapp 33 000 466 484 256 269 275 666 10 160 11 176 21 336 Innebandy 185 500 1 176 1 167 5 203 419 5 129 520 9 893 5 934 15 827 Ishockey 108 925 624 625 4 166 455 4 194 882 11 797 6 671 18 468 Issegling 10 000 42 41 266 326 584 300 884 Judo 23 999 155 157 333 028 341 858 2 172 2 043 4 215 Kanot 28 800 116 118 71 319 76 021 3 176 2 833 6 009 Karate 16 132 323 321 665 343 710 232 1 274 950 2 224 Klättring 6 727 70 70 19 866 31 139 1 030 517 1 547 Konståkning 19 000 144 135 562 861 592 896 3 233 2 324 5 557 Korpen 208 261 378 374 151 330 145 581 19 434 6 278 25 712 Landhockey 4 461 26 26 11 782 13 548 885 509 1 394 Motorcykel 54 827 520 507 103 157 98 529 3 250 1 914 5 164 Mångkamp 6 000 87 74 3 331 4 417 1 355 795 2 150 Orientering 85 795 593 584 338 126 342 577 7 800 4 924 12 724 Racerbåt 2 897 2 45 45 273 480 830 418 1 248 Ridsport 151 006 912 910 3 023 765 2 711 726 13 471 8 267 21 738 Rodd 7 242 65 66 39 002 36 692 1 883 1 553 3 436 Rugby 5 281 54 54 53 279 57 580 1 304 553 1 857 Segling 120 167 404 388 106 689 108 870 6 443 4 419 10 862 Simning 118 750 343 338 1 978 407 1 989 275 7 587 5 533 13 120 Skidor 91 032 1 441 1 398 410 014 424 524 10 391 11 031 21 422 Skidskytte 9 125 65 69 10 894 12 361 1 804 1 859 3 663 Skolidrott 133 302 1 327 1 362 365 321 382 017 3 974 1 428 5 402 Skridsko 19 000 73 79 11 097 13 614 2 250 1 422 3 672 Skyttesport 86 835 1 290 1 184 204 599 201 471 3 952 3 007 6 959 Sportdykning 10 377 173 173 32 860 32 090 1 692 701 2 393 Squash 5 977 66 69 30 892 22 050 1 493 607 2 100 Styrkelyft 35 000 156 155 137 601 114 308 1 490 944 2 434 Taekwondo 11 733 1 191 177 460 651 452 183 1 665 1 789 3 454 Tennis 105 766 480 475 1 627 402 1 609 469 5 951 4 348 10 299 Triathlon 9 000 154 184 12 621 8 538 1 430 1 141 2 571 Tyngdlyftning 17 588 92 89 71 026 67 219 1 319 613 1 932 Varpa 2 100 52 52 5 410 4 523 818 336 1 154 Vattenskidor 4 012 78 65 22 036 23 184 1 220 698 1 918 Volleyboll 8 339 1 1194 194 250 149 243 862 4 219 2 632 6 851 Summa 4 717 678 25 025 24 744 52 947 646 52 800 206 280 000 182 792 462 792

* En person kan vara medlem i flera SF. ** En del föreningar består av olika sektioner och finns med i flera SF. *** Idrottslyftet, internationellt stimulansbidrag, samlad elitsatsning, sponsormedel. 1) Licenser. 2) Inga nya uppgifter, samma som föregående år. Sedan RF-stämman 2003 är Svenska Ringetteförbundet ett associerat förbund. Dess uppgifter redovisas inte här.

STIPENDIER OCH UTMÄRKELSER

PRINS BERTILS OCH FOLKSAMS IDROTTSFOND Bromma Ridklubb PRINSESSAN LILIANS 2012 har avkastningen från Folksams IK Bolton IDROTTSSTIFTELSE Idrottsfond genererat en stipendie- Solberga Bollklubb Ge ledare och instruktörer summa på 1 300 000 kr. Summan har Södermanlands Idrottsförbund vidareutbildning inom Sverige under året delats ut i form av 52 Eskilstuna Simklubb och utomlands stipendier à 25 000 kronor till Nykvarns Tennisklubb Stipendiemottagare: idrottsföreningar runt om i landet. Upplands Idrottsförbund Anders Gerestrand, Åryd Riala GOIF Boule, 10 000 kr Blekinge Idrottsförbund Stenhagens kamratklubb Susanne Carlsson, Öjebyn Kallinge SK Värmlands Idrottsförbund Bowling, 14 500 kr Carlskrona IF Karlstad Rugbyklubb Anton Jansson, Östhammar Dalarnas Idrottsförbund IFK Skoghall Danssport, 20 000 kr OK Kåre Västerbottens Idrottsförbund Martin Wiklund, Vaxholm Malungs GK Tegs SK ishockey Golf, 14 500 kr IBF Hedemora Norsjö Volleybollklubb Tatiana Michakova, Domsjö Gotlands Idrottsförbund Västergötlands Idrottsförbund Gymnastik, 16 500 kr Visby TK SDK Varaslättens Buggare Mattias Lundberg, Helsingborg Gästriklands Idrottsförbund Kumgang Taekwondo-Klubb Simning, 12 500 kr Torsåkers IF Trollhättan KF Heros Alingsås IF Gymnastiksektionen GUSTAV V:S 90-ÅRSFOND Hallands Idrottsförbund Västmanlands Idrottsförbund Denna fond är till för att stimulera IF Centern Västerås Irsta HF utbildning av ungdomsledare. Sandö IBK Västerås SK Bandy Inriktningen är internationell verk- Hälsinglands Idrottsförbund Östergötlands Idrottsförbund samhet samt projekt som syftar till Sandarne SIF Rimforsa IF bestående kontakter och utbyte mel- Delsbo DK Linköpings GIF lan svenska och utländska ungdoms- Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Västernorrlands Idrottsförbund organisationer/ungdomsföreningar. Ope IF Timrå Hästsportförening Totalt söktes bidrag för 1 117 200 kr. Ås IF KB65 IF Fördelningen blev 425 000 kr. Norrbottens Idrottsförbund Västsvenska Idrottsförbundet Sunderby SK Lindome GIF Basketbollföreningen, Kiruna Handboll Simklubben S02 Bosna L-A 20 000 kr Örebro läns Idrottsförbund Stala Idrottsförening Eskilstuna United DFF 25 000 kr Örebro SK Ungdomsklubb Vallens IF KFUM JKS Basket 45 000 kr Örebro Fältrittklubb Köpings Bordtennisklubb Skånes Idrottsförbund International 50 000 kr Förslövs IF Malmhaug KFUM 35 000 kr Lugi Handbollsförening Solna Konståkning 15 000 kr LdB FC Malmö Svenska Konståknings- Bokskogens Ridklubb förbundet 75 000 kr Smålands Idrottsförbund Svenska Rugbyförbundet 20 000 kr Burseryds Idrottsförening Svenska Rugbyförbundet 20 000 kr KFUM Nässjö IA Sveriges Akademiska Växjö Bollklubb Idrottsförbund 70 000 kr Oskarshamns Ridklubb Unga Sportfiskares Stockholms Idrottsförbund Förbund 50 000 kr Järla IF Orienteringsklubb Ekerö IK

70 RF:S OCH SVENSKA SPELS Viktoria Helgesson, Konståkning ELITIDROTTSSTIPENDIUM Erik Ströby, Landhockey 2012/2013 Helena Jansson, Orientering Syftet med RF:s och Svenska Spels Jonas Leandersson, Orientering Elitidrottsstipendium är att möjliggö- Gustav Bergman, Orientering ra för elitidrottare att samtidigt med Josefine Engström, Skidorientering idrottande på landslagsnivå bedriva Sandra Anderberg, Ridsport, voltige eftergymnasiala studier på lägst halv- Sara Skeppstrand, Ridsport, dressyr fart. Stipendiet är på 40 000 kr per Emma Fredh, Rodd stipendiat (20 000 kr per termin). Niclas During, Segling Emil Cedergårdh, Segling, laser Anders Hermodsson, Jennifer Granat Gustafsson, Simning Amerikansk fotboll Therese Svendsen, Simning Filip Myhren, Badminton Veronica Smedh, Alpint Evelina Johansson, Bandy Evelina Settlin, Skidor, längd Robin Lausen, Baseboll Cecilia Larsen, Skidor, snowboard Maria Nilsson, Basket Maria Bagge, Skidor, freestyle Malin Aasa, Basket Anna Holmlund, Skidor, skicross Jenny Johansson, Bowling Sofia Bleckur, Skidor, längd Juliana Söderström, Boxning Jenny Jonsson, Skidskytte Sara Widgren, Budo och kampsport/ Tobias Arwidsson, Skidskytte Ju-Jutsu Jörgen Persson, Skyttesport Christoffer Sundgren, Curling Damir Trokiö, Styrkelyft Martina Thomasson, Cykel, landsväg Uno Sanli, Taekwando Elin Sandgren, Fotboll Joel Vikner, Triathlon Leif Arrenius, Friidrott, diskus, kula Oskar Vikström, Vattenskidor Malin Dahlström, Friidrott, stavhopp Erik Knutsson, Volleyboll Johanna Bergdahl, Fäktning Oscar Lengdén, Golf FAIR PLAY-PRISET Madelene Sagström, Golf Riksidrottsförbundet och Svenska David Dahl, Gymnastik, trupp Sportjournalistförbundets Fair play- Toni Simonen, Gymnastik, artistisk pris 2012 går till Sofia Holmgård, gymnastik Kils Orienteringsklubb. Hon får det Emelie Westberg, Handboll för att ha hjälpt en konkurrent som Johanna Westberg, Handboll sedan snuvade henne på en medalj. Nicolina Pernheim, Judo Juryns motivering: Maja Reichard, Simning Emelie Wibron, Innebandy Sofia Holmgård får 2012 års Fair Malin Eriksson, Innebandy play-pris för att hon satte rent spel Joakim Dvärby, Judo före sin egen möjlighet att nå pris- Michaela Jonsson Lindblad, pallen. Mitt i sekundstriden stannade Maraton/sprint Sofia för att hjälpa den konkurrent Julia Stensils, Kanot som i spurten snuvade henne på en Jonathan Hydén, Karate medalj. Erik Grandelius, Klättring, lead/boulder Till höger: Alexander Majorov, Konståkning Nicolina Pernheim, Judo (i vitt) och Nathalie Josefsson, Konståkning, Alexander Majorov, Konståkning, teamåkning båda elitidrottsstipendiater 2012/2013.

71 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | SVENSKA SENIORVÄRLDSMÄSTARE 2012

Akademisk idrott Casting Mångkamp Sofie Andersson, Sara Bergström, Ronny Landin, trout distance Emelie Eklöf, orienteringsskytte Johanna Dahlin, Sofie Engel, klassisk distans Malin Eriksson, Linnea Lexe, Dragkamp Alexandra Bjärenholt och Robbin Sara Helin, Johanna Holmbom, Jennie Andersson, Lina Frost, Kantarp, orienteringsskytte sprint Alexandra Högberg, Linnea Jonsson, Emma Elmelid, Lovisa Persson, Helga Karlsson, Julia Larsson, Martina Karlsson, Katrin Persson, Racerbåt Emelie Nordlinder, Moa Schilström, Ida Heed, Veronica Dunhall, Thomas och Annika Wrenkler, Emma Torikka, Isabell Larsson, damer, 540 kg offshore 3B Sandra Larsson, Emelie Wibron, Jennie Andersson, Lina Frost, Morgan Jernfast, GT 15 Malin Wikström, Lina Örnberg, Emma Elmelid, Ida Heed, Morgan Rolle Sjögren och Erik Stark, P 750 innebandy, damer Eriksson, Daniel Eriksson, thundercat Lilian Forsgren, orientering damer Sören Alfredsson, Per Frostgard, Anton Wigarthsson, GT 30 medeldistans mixed 600 kg Erik Stark, formel 2 Anna Bachman, Anna Forsberg, Tobias Söderling, F4s Lilian Forsgren, orientering damer Handikappidrott Jonna Borgström, novice womens stafett Jeffrey Ige, friidrott kula inomhus limited Joakim Södling, friidrott höjdhopp Bandy inomhus Segling Andreas Bergwall, Anders Svensson, Emma Eriksson, friidrott höjdhopp Johan Barne, 5.5 VM Olov Englund, Per Hellmyrs, inomhus Peter Andersson, 2.4 m Andreas Westh, Daniel Berlin, Adam Holm, kona Hans Andersson, Johan Löfstedt, Innebandy Stefan Erixon, Ted Bergström, Viktor Klintsten, Patrik Åman, Styrkelyft Linus Pettersson, Erik Säfström, Jesper Berggren, Anton Karlsson, Stefan Jamroz, bänkpress Daniel Mossberg, Jonas Edling, Robin Nilsberth, Henrik Quist, Christian Mickelsson, Daniel Välitalo, Mattias Samuelsson, Mattias Triathlon Daniel Andersson, Johan Esplund, Wallgren, Martin Östholm, Rasmus Lisa Nordén herrar landslag Enström, Joel Kanebjörk, Johannes Larsson, Patrik Malmström, Karl- Linda Odén, Pernilla Elardt, Frida Johan Nilsson, Kim Nilsson, Linus Erlandsson, Hanna Dahlström, Nordgren, Alexander Rudd, Johan Emma Kronberg, Anna Lundin, Samuelsson, Henrik Stenberg, Lovisa Elovsson, Sandra Carlsson, Rasmus Sundstedt, Rikard Eriksson, Camilla Andersson, Anna Widing, herrar landslag Johanna Pettersson, Evelina Johansson, Camilla Johansson, Anna Konståkning Jepson, Malin Andersson, Lina Lind- Hanna Andresson, Sofie Bergen- qvist, damer landslag holtz, Josefin Blomberg, Isabella Bondesson, Alexandra Breding, Budo & kampsport Nathalie Clase, Nathalie Josefsson, Elina Nilsson, thaiboxning 71 kg Sarah Kekonius, Emma Kjellén, Lina Länsberg, thaiboxning 63,5 kg Melinda Larsson, Nathalie Lindqvist, Jennifer Österlin, thaiboxning 67 kg Ellinor Nilsson, Malin Persson, Sanni Ripatti, Josefina Robertsson, Bågskytte Stéphanie Savoie, Nanna Stranne, Lina Björklund, fält-VM Johanna Svahn, Ellinor Thollén, Jennifer Wagner, teamåkning

72 OS OCH PARALYMPICS 2012

GULDMEDALJÖRER, OS I LONDON 2012 Segling Fredrik Lööf, Mats Salminen, starbåt

GULDMEDALJÖRER, PARALYMPICS I LONDON 2012 Bordtennis Anna-Carin Ahlquist, klass 3

Rullstolstennis Stefan Olsson, Peter Vikström, dubbel open

Simning Maja Reichard, 100 m bröstsim, klass SB11

Sportskytte Jonas Jacobsson, 3 ✕ 40 skott, frigevär 50 m, klass SH1

Jonas Jacobsson, sportskytte, guldmedaljör under Paralympics i London 2012. © Riksidrottsförbundet Foto: Ellinor Algin, Bildbyrån, Colourbox, Fredrik Persson Produktion: Lagrell Information AB | Tryck: KST Infoservice, Växjö, 2013 Idrottens Hus | 114 73 Stockholm | Tel 08-699 60 00 E-post [email protected] | www.rf.se