Verksamhetsberättelse
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar RF = Riksidrottsförbundet RS = riksidrottsstyrelsen SF = specialidrottsförbund DF = distriktsidrottsförbund SDF = specialidrottsdistriktsförbund I Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen. I RF:s organisa- tion ingår 70 specialidrottsförbund. Vår främsta uppgift är att stötta medlemsför- bunden och företräda idrottsrörelsen i kontakter med myndigheter, politiker med flera. En annan viktig uppgift för RF är den strategiska ledningen, till exempel när det gäller finansiering, organisations- former och kommunikation. För att få en organisation med över 3 miljoner medlemmar fördelade på drygt 20 000 föreningar att fungera måste verksam- heten spridas över hela landet. Idrotts- Sverige är därför uppdelat i 21 distrikts- idrottsförbund som fungerar som RF:s ”förlängda arm”, med motsvarande uppgifter i regionen. De övergripande syftena med stats- bidraget till idrotten anges av riksdagen. Idrottsrörelsen lägger själv fast målen för sin verksamhet och metoderna för att nå dem. RF har ett myndighetsansvar för statsbidraget till riksidrottsgymnasi- erna, specialidrottsförbunden, Sveriges Olympiska Kommitté och till lokala idrottsföreningar. 1_RF_vb_20110320 (kopia).qxd 11-04-18 15.29 Sida 3 INNEHÅLL Riksidrottsförbundets ordförande och generalsekreterare har ordet 4 Viktiga händelser under året 6 Idrott hela livet 9 Stärkt värdegrund – alla får vara med 13 Idrotten i samhället 16 Kraftsamling av det centrala stödet 21 Idrottens ansikte utåt 26 Ekonomiska förutsättningar 28 Årsredovisning Riksidrottsförbundet 30 Årsredovisning Bosön 40 Årsredovisning Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse 48 Riksidrottsstyrelsen 2010 52 Idrotten i siffror 55 Riksidrottsförbundets medlemsförbund 64 Stipendier och utmärkelser 66 Svenska världsmästare 68 Riksidrottsförbundets organ, råd, projekt- och arbetsgrupper 70 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 | 3 1_RF_vb_20110320.qxd 11-03-28 14.39 Sida 4 IDROTTEN SKA VARA TILLGÄNGLIG FÖR ALLA – I ALLA SAMMANHANG Ordförande Karin Mattsson Weijber reflekterar om … IDROTTSÅRET 2010 med utländsk bakgrund, även om det finns vissa idrotter Vilket guldår och vilka fantastiska framgångar vi sett. där de i allra högsta grad finns med. Det handlar om allas 2010 var också förändringarnas år. Idrotten fick ett större rätt att vara med oavsett nationalitet, etniskt ursprung, förtroende av regeringen, att med ökad självständighet få religion, ålder, kön, sexuell läggning eller fysiska och psy- fördela resurserna. Barn- och ungdomssatsningen Idrotts- kiska förutsättningar. Vi har inte råd att inte ta till vara lyftet är nu en del av statens fasta anslag till idrotten. Den alla ledarresurser som finns, men som i dag av någon anled- gemensamma elitsatsningen tog form och aldrig förr har ning inte kan eller vill vara med. Den satsning vi startade svensk idrott haft så stor möjlighet att bestämma hur elit- inom ramen för Idrottslyftet kommer att ha stor betydelse idrotten ska formas. Året har även präglats av osäkerhet för det fortsatta mångfaldsarbetet inom hela idrotten. när det gäller hur Sveriges ideella föreningar kommer att påverkas av EU:s momsdirektiv. Där har vi fört en inten- VÄRDEFULLT IDROTTANDE siv dialog med politikerna. När vi tittar tillbaka på 2010 Vad gör du som förälder om en tränare toppar laget och tror jag vi konstaterar att de förändringar som sorterar bort din åttaåring? Hur reagerar ledarna om de diskuterades och beslutades har påverkat idrotten hör nedsättande ord i omklädningsrummet? Känner sig i stor utsträckning. alla välkomna i föreningen? Genom svensk idrotts riks- omfattande utbildningssatsning på värderingsfrågor, IDROTTEN I VALET 2010 Värdefullt, har föreningarna fått nya verktyg för sitt Idrotten var på nationell nivå inte en strids- värdegrundsarbete. Att ta ställning till frågorna och fråga under valrörelsen. Riksdagspartierna agera utifrån sitt ställningstagande. Vi kan hjälpa är övergripande överens i sin syn på idrotts- till med kunskap, verktyg och processledning, rörelsen. Men det är skillnad på att å ena men varje förening måste hitta sin egen lösning sidan inte vara en nationell valfråga och utifrån sina behov och sin egen drivkraft. att å den andra synas i valrörelsen. Ur ett lokalt och regionalt perspektiv lyfte EVENEMANG I VÄRLDSKLASS kommunpolitiker i hela landet idrotten Vi såg inte bara fantastiska svenska idrottsfram- som en profilfråga både när det gäller gångar 2010 utan även högklassiga internationella kommunens och stadens utveckling, mästerskap och tävlingar som arrangerades på hem- men också vikten av att stötta före- maplan. Alla är överens om de positiva effekterna ningslivet som bidrar till hela samhället. för hela landet när Sverige arrangerar stora idrotts- evenemang, men frågan om hur idrotten, staten, stä- DET IDEELLA ENGAGEMANGET derna och näringslivet ska samverka för att vinna hem Det ideella engagemanget, att göra något ut- och kunna genomföra dem väntar fortfarande på svar. över sitt yrke och utveckla sitt ledaruppdrag, blev 2010 ett tecken i tiden. Såväl unga som UTMANINGAR 2011 gamla vill engagera sig och idrotten har en stor På Riksidrottsmötet i Uppsala i maj 2011 ska idrotten potential att rekrytera krafter och kompetens. fatta beslut i ett antal stora frågor. Det kommer att Utmaningen ligger i att vara tydlig med vad vi kräva arbete, oavsett vad besluten blir. Om EU:s krav står för, ger och har för förväntningar på ledarna. går igenom, att ideella föreningar ska redovisa moms på exempelvis försäljning, så blir det avgörande för IDROTTENS MÅNGFALDSSATSNING framtidens föreningsliv. Ett orosmoln är de läktar- Riksidrottsförbundet släppte tre studier som visar att incidenter och bråk som förekommit utanför arenorna totalt sett nästan lika många unga med annan bak- i samband med vissa matcher. Här måste idrottsrörel- grund än svensk idrottar, men när det gäller ledare sen och övriga samhället samverka för att hitta håll- och förtroendevalda finns mycket kvar att göra bara lösningar. Idrotten ska vara tillgänglig för alla. för att öka mångfalden. Detsamma gäller tjejer I alla sammanhang. 4 1_RF_vb_20110320.qxd 11-03-23 09.35 Sida 5 MÅNGA TILLSAMMANS KAN GÖRA BÄTTRE DET NÅGON KAN GÖRA ENSKILT Generalsekreterare Erik Strand blickar tillbaka Q Hur vill du beskriva idrottsåret 2010? heten och mångfalden. Vår omvärld blir alltmer komplex För mig var 2010, första året som generalsekreterare, och i dag kan de flesta inte bara ta del av vad som hän- oerhört spännande. Jag har slagits av hur många duktiga der utan också uttrycka sin åsikt i olika kanaler. Därför människor med stor kompetens och stort engagemang behöver idrotten vara tydlig och skarp i vad den gör för som arbetar för svensk idrott. Riksidrottsförbundet har nytta och kan erbjuda. Under 2010 har vi bland annat in- drivit stora processer och frågor 2010 och med facit i hand troducerat vårt nyaste medlemsförbund Svenska Dart- har ett ihärdigt jobb med gemensamma krafter gett resul- förbundet i verksamheten och gemenskapen. tat som idrotten har fått, och kommer att få, stor nytta av. Q Vad har gjort intryck på dig 2010? Q Nämn några områdena som varit i fokus Alla möten där förbund och distrikt träffats. När vi del- på kansliet 2010. gett varandra hur vi arbetar har vi konstaterat hur mycket Det idrottspolitiska arbetet som vi drivit när det vi har gemensamt och kan lära över förbundsgränserna. gäller skatte- och momsregler som påverkar hela Ett exempel var när Ishockeyförbundet berättade hur de föreningslivet. Regeringens besked i 2010 års för ett par år sedan upptäckte att de inte längre hade regleringsbrev att idrotten får mer pengar än tillströmning till sina föreningar. De startade då skridsko- någonsin i fast anslag att själv fördela är ett resul- skolor tillsammans med konståkningsklubbar i landet tat av ett stort idrottspolitiskt jobb. Den samlade samt Hockeyskolan och plötsligt ökade tillströmningen. elitsatsningen och arbetet med att bygga Ett annat exempel som illustrerar hur svensk upp en gemensam organisation för den idrott hänger ihop var när Basketbollförbun- har haft högsta prioritet och kommer dets barn- och ungdomsansvarige berättade ha det även 2011. Jag vill också lyfta om deras koncept Easy basket som de startat fram att vi tillsatt en ny enhet för för att fler ska kunna prova på och börja forskning, fakta och analys på kans- spela basket. Bredvid henne står landslags- liet. Idrotten har stor nytta av att ta ansvarige och konstaterar att allt som görs del av vad som händer inom forsk- inom Easy basket i slutänden innebär att ningen och behöver en central enhet han får fler och bättre landslagsspelare. som samlar in, bearbetar och följer upp det. Viktig är också satsningen på Bosön Q Hur vill du under 2011 förvalta som centralt utvecklingscentrum och en och förändra det som hänt 2010? konkurrenskraftig anläggning. Vi har tagit Vi ska i ännu högre utsträckning se till att beslut om att modernisera ytterligare och förbunden kan mötas i forum för att utbyta bygga nytt för att attrahera såväl idrott som erfarenheter inom olika områden som barn- näringsliv. Vi har arbetat intensivt för att öka och ungdomsidrott, breddidrott, elitverksam- dialogen med våra 21 distriktsförbund. Vi ska het, juridik med mera. Vi har satt upp mål på ha en närmare samverkan och vara överens olika områden till 2015 och vägen dit startar om agendan för att hela idrotten ska få ut i verksamhetsplanen för 2011. Det stora för- maximalt av sina stödorganisationer. troende vi fått av regeringen och idrotts- rörelsen