Langhorningen Chlorophorus Varius Infcird I Sverige [Chlorophorus Varius (Coleoptera, Cerambycidae) Introduced to Sweden]
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Ent. Tidskr. 115 (1994) NotislShort note LAnghorningen Chlorophorus varius infcird i Sverige [Chlorophorus varius (Coleoptera, Cerambycidae) introduced to Sweden] PETER WARMLING & HANS AHNLUND Mellan den 10-12 mars 1993 meddelades oss av Marianne Fagerberg p[ Liljedalshemmet i Gnesta, Scidermanland, att flera exemplar av en "gulgrcin, lAng skalbagge" pAtriiffats i ett av rummen. Ett av exemplaren, en ca 10 mm lAng hane, togs tillvara och kunde bestiimmas till lAnghorningen Chloro- phorus varius. Det kunde snart konstateras att skal- baggama kliickts ur en ca 25 cm lAng, knotig och torr vinstock med diametern 5 cm. Denna ingick i ett blomsterarrangemang som inkcipts den l8 mars 1992 pA BW stormarknad i Kungsiingen, och se- dan dess stett ett par meter frAn fcinstret i det aktu- ella rummet. Efter fyndet av skalbaggama civer- liimnades vinstocken till den ene av oss (H.A.), som placerade den i en burk. Ur vinstocken pillades senare fram en puppa som kl[cktes den 30 mars och gav en hona. PA vedbiten kunde sex, sju kliick- ni ngshAl observeras. VarifrAn vi nstocken ursprung- ligen kommit har ej gAtt att utreda. En frirsiktig giss- ning iir Osterrike. C hlorophorus-sliiktet innehAller mAnga europe- iska arter men endast tre som [r behArade i grcint, gult och svart: C. vcrias (Miill.),C. herbsti (Brahm) Fig. l. Hane av ldnghorningen Chlorophorus varius nykltickt ur importerad vinstock Gnesta, Sbderman- och C. pilosus (Frost.). Dessa arter iir mellan 8 till i land. Foto: Hans Ahnlund. l4 mm lAnga. C. varius och C. pilosus har tydliga svarta band som Atminstone delvis sammanstdter Male of the cerambycid beetle Chlorophorus yartus, vid tiickvingescimmen. Hos C. pilosus iir civersidan newly hatchedfrom a stem of imported grapewine. gulgr<int och undersidan gritt behArade, hos C. va- rius dr bide ovan- och undersidorna av liknande gulgrcina behlring. Hos C. herbsti berdr de svarta banden ej varandra civer tiickvingesrimmen. De tre Vidare iir arten kliickt ur torra grenar pA lindar, artema iir mycket siillsynta i Tyskland (Trauter et varfcir biologin sammanfaller med C. herbsti al. 1 989) men vanligare i Sydeuropa. C . pilosus dr (Ehnstrcim & Wald6n 1986). Larvutvecklingen iir aldrig pAtriiffad Sverige. C. herbsti tir funnen i SkA- 2-3 Lr och iiger mestadels rum i drida eller ddende ne, Blekinge, SmAland och runt Mlilaren (Lund- solexponerade stammar och grenar som sitter kvar berg I 986). C . he r b s t i fcirekommer i <ivrigt niirmast pA triidet. Chlorophorus varius har enligt lit- i Finland samt i Mellan- och Sydeuropa (Ehnstrdm teraturuppgifter ej pfltriiffats i Nordtyskland eller i & Wald6n 1986). Skandinavien under 1900-talet. Dock finns tre ex- C. varius besciker giima blommor under soliga emplar funna i VAstergcitland under fcirra Arhund- dagar. I Centraleuropa kliicks baggen mestadels i radet och Thomson anger arten frin Kinnekulle juli-augusti. Arten dr mycket vilrmeiilskande och (Ehnstrcim & Wald6n 1986). Thomson har sanno- iir allmiin i MedelhavsomrAdet. Larven lever i torr likt hdmtat sin uppgift fr6n Gyllenhal (1827) som ved av valncit, lcinn, alm och al och andra lcivtriid. skriver: "Habitat in pratis silvaticis, apud nos 63 Notis/Short note Ent. Tidskr. I 15 (1994) rarissime, in Kinnekulle Westrogothiae, dom' Litteratur Hollberg lectus". (ungeflir: "Lever pA skogsiingar, Bily, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles hos oss mycket siillsynt, Kinnekulle, Vg"). Gyl- (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and lenhal tar Iven upp C. herbsti som han betecknar Denmark. Fauna ent. Scand. 22: l-203. som "rarius"(siillsynt). Gyllenhals uppgift har ti- Dahlstrijm, J. 1993. Chlorophorus varius patriiffad i Fal- Aromia (Viistsvenska Entomologklubben) digare betvivlats. Den 4.Vl 1992 pltriiffades dock kiiping. 1993 (l):8. exemplar av C. varius i Falkciping av ett Ehnstrdm, B. & Wald6n, H.W. 1986. Faunavlrd i skogs- amatdrentomologen Johan Dahlstrcim (Dahl strcim bruket. Del 2 - Den liigre faunan. Jtinkiiping (Skogs- 1993). Djuret pAtraffades inomhus (i badrummet styrelsen). pA natten) och skulle slledes ha kunnat kliickas ur Gyllenhal, L. 1827.Insecta Svecia descripta, Vol IV. infcirt vedmaterial i hemmet. Dahlstrrim kunde Skara. dock inte utpeka nAgot sannolikt yngelsubstrat Lundberg, S. 1986. Catalogus Coleopterorum Sueciae. och det 2ir mcijligt att detta djur flugit in genom ett Stockholm (Entomologiska fcireningen i Stockholm cippet ftinster (ditlockat av ljus?). Dagama innan & Naturhistoriska Riksmuseet). Kefer fyndet hade varma sydostliga vindar dominerat Trautner, J., Geigermuller, K. & Gense, U. 1989. beobachten, bestimmen, Band l. Melsungen (Verlag och det hade varit sA varmt att ddrrama till huset Neumann-Neudamm). stett viddppna. Eftersom Johan bor pA sluttningen mot Mcisseberg (och avstAndet till Kinnekulle bara dr nAgra mil) kanske arten fortfarande lever Summary kvar i dessa trakter av Sverige? Vad som dock ta- lar emot att fyndet iir sporadiskt iir det relativt ti- ln 1993, several specimens of the cerambycid beetle diga fynddatumet, vilket indikerar att Aven detta Chlorophorus varius (Miill.) were hatched from a exemplar kan ha kliickts ur importerat material i dry stem of imported grapewine in Gnesta, province omgrvnrngen. of Sridermanland, Sweden. Some old, somewhat Fynd av C. varius med osiikert ursprung ftire- doubtful records of C. varius exists from southern has to be ligger [ven frAn SkAne och Siidermanland (Ehnstrcim Sweden, but the beetle been considered & Wald6n 1986). Vidare har Stig Lundberg med- extinct in the country.ln 1992, one specimen was delat att tre ex kkickts ur en importerad vinstock found indoors in the province of Viistergtitland, in frAn en blomsterhandel i Lulei i bcirjan av mars circumstances witch might indicate that the ani- 1992. mal came from the surrounding woods. The place is close to the location where Gyllenhal hrst reported the species in I 827. Three specimens have also been found indoors in the province of Norrbotten in March 1992,likewise hatched from a dry stem of graPewlne. Tack Peter Wtirmling, Fredsgatan 12, S-151 34 Soder- Vi vill tacka Marianne Fagerberg och Filip Andersson tiilje, Sweden. fiir att vi kontaktades samt fdr att vi fick behll[a mate- rialet. Bengt Ehnstr<im och Stig Lundberg bidrog med Hans Ahnlund, Tangoviigen 4, 5-646 00 Gnesta, viirdefulla uppgifter. Sweden. 64.