2013

Tal Washington DC, USA 28 februari 2013 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Nordic Ministerial Seminar

Ladies and gentlemen, It's a great pleasure for me to be here in Washington. Washington is a wonderful city - full of life and also a great portion of inspiration for a European politician like me. These days the Kennedy Center hosts a Nordic festival - Nordic Cool. I do hope that the festival can act as a Nordic inspiration in Washington. I had the opportunity to visit the Kennedy Center earlier today. And I must say that I am impressed with the way the festival gives an image of the modern Nordic societies from an American point of view.

New Nordic Food New Nordic Food is an important part of the modern Nordic societies.

I am pleased, that we today, will have the opportunity to go behind the scene of the festival to discuss the thoughts behind New Nordic Food. There is much more to it, than you can see on the plates. I have - as minister for rural affairs in Sweden - participated actively in the Nordic cooperation on New Nordic Food for the last six years. I have for example been involved in developing Nordic initiatives together with my colleagues from Denmark, Finland, Norway and Iceland. And, I have been developing initiatives that promotes the Nordic ideas in a national Swedish context, through the work on my initiative Sweden - the new culinary nation. The concept of New Nordic Food offers a range of instruments to obtain different policy goals. It really makes a difference when addressing issues like for instance rural development, biodiversity, tasty and healthy school meals.

School meals As human beings we tend to have food on our minds every day. Food is important to us. We take it for granted. But sometimes we do forget to reflect on what we are eating. We have strategies for healthier diets. We make recommendations. But we sometimes fail to build a bridge between food sciences and our senses. One good example of this is the school meals area. I think there is certainly room for improvement. In Sweden we have been serving school lunches since 1845. Today all pupils in primary school (6-16 years) are served a school lunch that is both free and nutritious. For me personally you can say that my political career started in school and in relation to school food. I'm from the countryside, from the beautiful county of Småland - also home to the famous Swedish author Astrid Lindgren and her characters. Maybe you recognize Pippi Longstocking and the inventive Emil of Lönneberga? Anyhow, me and my friends had quite long days at school and we had difficulties in concentrating towards the end of the school day, simply because we were too hungry! So, we decided together that I should go to the principal's office and explain the situation for him. A very fruitful conversation I must say. Because after our discussion all kids were offered a snack in the afternoon! My political career was born and I will always remember the taste of that cardamom bun that was the result of our negotiation. Maybe this story is one reason why I'm so interested in what is going on in other countries when it comes to food in schools. And this morning I even had the opportunity to visit a school here in Washington and god the opportunity to learn more about this particular schools commitment in school lunches. I think that exchanging knowledge and learning from each other in this area will certainly be to the benefit of school children in many countries. The quality of school meals has continuously been addressed in the Nordic cooperation as well as in our national strategies. From my point of view, I think that schools have an outstanding opportunity to make a positive and natural way to promote a healthy lifestyle with good eating habits in our children. The questions that we currently are addressing relate to school meals, environmental and climate issues and food waste. We discuss how to combine healthy food with environmentally friendly food, how to use the school meals as an educational tool. And finally, how to bring schools closer to the food production for a better understanding of how the link from farm to fork works. As a matter of fact, we have been talking about this link for many years and this focus has helped us increasing the food safety and transparency in the entire production chain. However, with New Nordic Food the starting point is the other way around; that is from the fork back to the farm. In this way the "fork", so to speak, becomes the symbol for a demand driven development. This allows us to create an economic basis for developing a more diverse food supply in all parts of the value chain. And it gives us the opportunity to use New Nordic Food as a driver for a New Rural Economy. Or what we in Sweden would call the modern rural areas. Development of rural areas Development of rural areas has for many years been a challenge for governments all over the world, not at least in Sweden and the Nordic countries. If we utilize New Nordic Food as a guide for investments, and provide opportunities that can inspire a growing local entrepreneurship it can add to the development of the rural areas. And this goes for both the traditionally strong agricultural areas as well as more remote areas, for instance the arctic region. A revitalized rural development approach leading to living local economies and a blooming of rural entrepreneurship is, in my opinion, a solid path for sustainable development. The link to a modern rural development is very important to me. But let's dwell a little on the concept of New Nordic Food. Even though we use the word Nordic, I do not see the potential limited to the Nordic countries. In the manifesto that lies behind New Nordic Food: I think you can find several interesting ideas. I would like to direct your intention to two points: Firstly. To reflect different seasons in the meals Secondly. To base cooking on raw materials which characteristics are especially excellent in our climate, landscape and waters. This focus on using what we actually have in a much better way. By promoting the different seasons and local availability we could address both climate change and biodiversity challenges. I think the ideas in the manifesto are useful as starting point for a discussion on how we can improve our work with sustainable development, and addressing climate change issues and biodiversity.

Sustainability Even though the food, agriculture, fisheries and forestry sectors face challenges related to climate change and loss of biodiversity, I think that they are part of the solution. The key is to strengthen sustainable management of our biological resources and to provide opportunities for green growth. And by sustainable I wish to stress that this include social, economic and environmental issues. Though, sustainable development is a strong message, our efforts since the global introduction of the concept of sustainable development at the first Rio conference in 1992 has had difficulties in building strong bridges between environmental, social and economics perspectives. The discussion on agricultural development, for instance, has often been narrowed down to a conflict between protection and production, just to take one example. I see the New Nordic Food approach as a successful bridge builder for sustainable development. With the starting point in a demand driven development focusing on diversity and seasonal changes, it can pave the way for an increased climate friendly production and use of biodiversity in the agricultural production.

NordGen In the frame of the Nordic Council of Ministers we have developed a strong cooperation on genetic resources through the institution NordGen. The Nordic gene bank is far from being the biggest in the world, but it plays an increasingly important role in the Nordic countries. NordGen is responsible for two major tasks; to conserve genetic resources, and to promote sustainable utilization of genetic resources. The conservation part is the core part of the work. We do have quite a good knowledge of the seeds that we have saved. We do cooperate with other countries and gene banks on this. For instance, we have good dialogue with the Canadian gene bank and with the NGO Seed Savers in Ohio concerning a collection of seeds that has been taken to the US by Nordic immigrants many years ago. To conserve the genetic resources is much more than just storing the seeds in a freezer. It can be done following different strategies. But in fact the best strategy to conserve genetic resources is simply to eat them! By this I mean to utilize them in the production, and to promote a sustainable utilization of genetic resources in agriculture and forestry.

The Forest Kingdom The Nordic region is far from only an agricultural region, it is also forest country. Forest has many different roles in the five Nordic countries. Forest provides income, and especially in Sweden and Finland forests gives an important input to the economy. It also provides recreational possibilities; it provides us with food, it is an important factor in both climate mitigation and adaptation and it is hosting a rich biological diversity. In Sweden, more than half of the area is forested and the forest industry employs more than 100 000 people, providing products from fuel and paper to furniture, housing and packaging. The forest gives us our largest export industry, with an export value approximately 19 billion US dollars. Forests also provide opportunities for recreation, outdoor based entrepreneurship and ecosystem services, all attributes that contribute to a sustainable green economy. The importance of forests for Sweden has inspired me and the Government to a vision, The Forest Kingdom - with values for the world. The Forest Kingdom is a vision for creating conditions for new jobs related to Sweden's forests and, in so doing, helping economic development in the countryside and in small towns and villages. It is based on the sustainable use of forests and the co-equal objectives of environment and production. This is important to bear in mind. The Forest Kingdom vision is built up around a number of specially selected branches, which will form the basis of the work. I will not go into details about these issues but I do want to stress the importance of gender issues in this regard.

Gender equality As regards skills provision, I think it is very important that men and women have the same opportunities within the forestry sector as well as in every other sector. Competitiveness requires gender equality and my ministry and the forestry sector have identified a number of steps that we will take together. In our gender equality strategy we focus on education, working life and private forest ownership. To meet current and future demand for skilled labour we have to be able to recruit from our entire population - men and women - and I am sure that this gender equality strategy will deliver what is needed. Now, I am looking forward to the remaining of this seminar today and I hope you all will enjoy it! Thank you all for listening! 2012

Tal Lycksele 31 oktober 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Skogsriketkonferens

Tack för att jag får vara här idag! Jätteroligt att få vara med på en konferens där de nationella strategierna möter det lokala engagemanget. Relaterat Jag skulle vilja börja med att berömma Skogsstyrelsen och aktörerna i Västerbotten för det sätt ni har tagit er Skogsriket an min och regeringens vision om Skogsriket. Ni har gjort det med entusiasm och en stor vilja att ta till vara på de möjligheter som bokstavligt talat omger er. Det gläder mig verkligen. Jag tror nämligen att den här typen av samverkan kommer att bli allt viktigare i framtiden. Jag är övertygad om att Västerbotten har stor potential att skapa fler jobb kopplade till skogen. Ni har framgångsrika universitet, ni har det tekniska kunnandet, ni har en lång tradition av att jobba tillsammans - men framförallt så har ni skogen runt knuten. Det är lätt att bli hemmablind, men för många människor är det oerhört exotiskt att rida, vandra eller kanske köra skoter rakt ut i en storskog. Där är mörkret mörkare och tystnaden tystare. Där har man möjlighet till unika upplevelser. Gärna i kombination med en matupplevelse, om ni frågar mig. Detta är bara ett av många exempel på hur skogen kan skapa möjligheter till jobb och inkomst för fler. Som sagt så tror jag verkligen på möjligheterna för Västerbotten och de övriga nordliga skogslänen i det här sammanhanget. Vi kommer alldeles strax att få höra mer om det arbete som gjorts i den referensgrupp som startade efter ett möte på Länsstyrelsen 18:e januari 2012 som en del av seminarieserien Landshövdingen samtalar. Ett arbete som jag verkligen hoppas att nya landshövdingen Magdalena Andersson tar vidare. Låt mig bara inledningsvis kort berätta lite om tanken med Skogsriket Skogen är landsbygdens gröna guld. Den har under många år byggt Sveriges välstånd och varit ryggraden i vår exportindustri. Skogen betyder också väldigt mycket för hundratusentals människor som varje dag joggar, plockar bär, jagar, rider, eller promenerar i skogen. Allt detta ser jag som stora möjligheter för att stärka vår relation till skogen - men framförallt för att skapa fler jobb där vi behöver dem som mest - på landsbygden. Ur denna tanke föddes visionen om Skogsriket. Vad har då hänt sedan dess? Här kommer några exempel: Vi har utsett 10 Skogsriketambassadörer, som gör ett jättearbete med att marknadsföra skogen ur olika perspektiv. Inte mindre än tre av dem kommer att vara med under konferensen, Per Lärkeryd, Ann-Kristin Vinka och Arne Olsson. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att intensifiera sitt arbete med Skogen i Skolan. Det har utarbetat en handlingsplan för att kraftigt förstärka verksamheten inom Skogen i skolan i hela landet. Vi har satsat 40 miljoner på stödet "Väx med skogen", som administreras av Skogsstyrelsen. Hittills har intresset varit helt överväldigande. I första ansökningsomgången kom 112 ansökningar för 80 miljoner krononor. Inom ramen för Skogsriket satsar vi också 40 miljoner på produktionsrådgivning, särskilt inom röjningsområdet. Arbetet med rådgivning om viltskador kommer att intensifieras under hösten. Pengarna används också till utvecklingsarbete inom ett pilotprojekt som heter Framtidens rådgivning, som jag tycker är spännande. Vi har, via SLU, inrättat ett mycket efterlängtat skogligt basår i Värnamo (utöver det som redan finns i Gälla). Vi har tagit fram en strategi för arbetet med internationella skogsfrågor. I höstens budget kom dessutom ytterligare kraftfulla satsningar på skogen. 60 miljoner till Skogsstyrelsen för en ökad tillväxt genom en adaptiv förvaltning. Biomassa ett av de strategiska innovationsområdena i forskningspropositionen, 100 miljoner permanent from. 2016 till FORMAS 334 miljoner till skydd av skog (varav 90 till SKS för naturvårdsavtal) Det var något av det som gjorts, jag hoppas naturligtvis att listan blir mycket, mycket längre, både genom insatser som görs från regeringen och insatser som görs regionalt eller lokalt. Jag är nämligen övertygad om att Skogsriket behövs. Kanske mer nu än någonsin. Skogen debatteras flitigt, det tycker jag är väldigt roligt. Många har, som jag har sagt tidigare, en relation till skogen, samtidigt som färre bor nära den. Skogen och skogsindustrin står inför nya utmaningar. Den globala konkurrensens skapar behov av rationalisering och förändring. Något som är nödvändigt, men väldigt smärtsamt. Inte minst på de mindre orterna. Det gäller att nya jobb skapas där gamla försvinner och att skogsnäringen hinner med när omvärlden förändras.

Fokus framöver ligger på tre områden, nämligen turismen, där vi jobbar tillsammans med näringsdepartementet. Träbyggande, där vi jobbar tillsammans med socialdepartementet, samt kompetensförsörjning där vi jobbar tillsammans med utbildningsdepartementet. För ett starkt Skogsrike även i framtiden tror jag att det finns ett par nyckelfaktorer: Lokalt engagemang. Lika lite som jag skapade Matlandet Sverige själv kommer jag att kunna skapa Skogsriket själv sittandes på kontoret. Skogsriket bygger på engagemang från näringen, privatpersoner, organisationer och myndigheter. Just därför tycker jag att de initiativ ni tagit här i Västerbotten är extra glädjande och jag hoppas att många fler län följer ert exempel. Innovation. Det mesta i världen är fortfarande ogjort, var det någon klok människa som sa. Om skogen ska möta framtiden måste vi tänka nytt och vågat, vi måste sträcka oss utanför de invanda tankemönstren och prova det ingen annan gjort förut. Oavsett om det handlar om att sätta larvfötter på skogsmaskiner, att göra plast av cellulosa, eller att anordna en rockkonsert i en tallskog. Jag är därför väldigt glad över den innovations- och forskningsproposition som just presenterats, där skogen och biomassan är en av tre strategiska innovationsområden. En stark äganderätt. Jag är övertygad om att äganderätten är grunden i ett ansvarsfullt skogsbruk. Det föder viljan att vidareutveckla sin verksamhet och att ta hand om sina resurser för kommande generationer. Balans i politiken. Allt jag tidigare har nämnt förutsätter att vi klarar av att bibehålla balansen mellan de skogspolitiska målen om miljö och produktion. Att våra ekosystemtjänster även i framtiden kan leverera tjänster som virke, rent vatten, biologisk mångfald eller jakt. De jämställda målen är grunden för den skogspolitik som vi har idag, och som jag värnar. Det ställer stora krav, både på våra myndigheter som jobbar med tillsyn och rådgivning, men också på den skogsägare som givits ett stort ansvar - och en stor frihet. Det finns många områden där vi kan bli bättre och där vi har arbete kvar att göra inom Skogsriket. Men jag skulle vilja avsluta med Henry Fords ord, sök inte fel - sök en lösning. Det gjorde honom till en framgångsrik biltillverkare och jag är övertygad om att ett lösnings orienterat arbetssätt kan göra Sverige till ett framgångsrikt Skogsrike, kanske med Västerbotten i spetsen? Tal Borgholm 26 september 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Matlandetkonferensen 2012 - Matlandet börjar med bonden

Kära Matlandet-vänner! Jag är stolt och glad att för tredje gången stå här framför er och inleda vår gemensamma Matlandetkonferens. Relaterat Jag säger gemensamma för att det är så jag känner det. Visionen som jag var med och lanserade är ett lagarbete Matlandetkonferens 2012 och jag vill rikta ett stort och ärligt tack till alla er som deltar här under konferensen, men också till era kollegor ute i landet och de utanför landets gränser som är engagerade i arbetet. Engagemang, det saknas verkligen inte inom detta område, det lovar jag! Jag upplever att vi har gått från att prata om potentialerna till att faktiskt utveckla dem, det bokstavligt talat kokar av aktiviteter runt om i Matlandet Sverige! Vi har ett trettiotal nya slakterier i hela landet som följd av sänkta slakteriavgifter. Vi har fler gårdsmejerier och mer närproducerade produkter i butikshyllorna. Turisterna strömmar till landsbygden, fler övernattar på lantgårdar, livsmedelsexporten ökar och internationellt får svensk och nordisk mat allt mer uppmärksamhet. Vi vinner allt som oftast ett och annat prestigefullt pris och får utmärkelser i internationella kocktävlingar. Jag är inte alls förvånad. En undersökning från i somras visar att tilltron till Sverige som attraktivt matland ökar för fjärde året i rad - från 67 procent 2009 till 81 procent i år. Allt detta känns naturligtvis väldigt kul.

Fortsatt arbete Men - vi har också mycket kvar att arbeta vidare med och vi ska inte blunda för de orosmoln som finns. Men vi ska försöka hitta lösningar och söka vägar ur problemen. Griskris, mjölkkris och höga foderpriser, det är några av de problem som drabbat jordbrukarna de senaste åren. Detta är en av anledningarna till att vi under 2012 satt extra fokus på bonden, och hans eller hennes roll i matlandet. För mig har bonden, fiskaren eller renskötaren en självklar roll i matlandet men är samtidigt någon som vi behöver arbeta vidare med att stärka. Såväl framtidstron inom näringen och attityden till primärproduktionen i samhället är viktiga faktorer för att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft. Visionen om Sverige - det nya matlandet är en viktig del i arbetet med att möta de utmaningarna. Med den oroväckande utvecklingen vi har haft i vissa delar av primärproduktionen känns det bra att här kunna meddela att regeringen avser att utreda möjligheter och hinder för primärproduktionen för en framtida livskraftig primärproduktion. För samtidigt som det finns orosmoln så ska vi inte glömma bort att flera produktionsgrenar inom svensk primärproduktion haft en gynnsam utveckling, exempelvis får- och lammproduktion, men även kyckling- och äggproduktionen som på grund av stark efterfrågan ökat med drygt 15 procent. Grönsaker på friland och äpplen är andra delar med positiv utveckling. Det är visserligen små arealer totalt sett, men produktionen representerar stora värden. Av jordbrukssektorns totala produktionsintäkter står köksväxter (inklusive blommor) och frukt för 4 miljarder kronor vilket är nästan 10 procent av det totala produktionsvärdet. Det finns naturligtvis också regionala skillnader, till exempel här på Öland så har mjölkproduktionen ökat med nästan 10 procent i Borgholms kommun och i Mörbylånga kommun med drygt 20 procent. Jag har också noterat att dessa kommuner ligger på första respektive tredje plats över Sverige mest kotäta! Vi måste fortsätta att utveckla de svenska mervärdena, prata om kvalité, vår hänsyn till djurvälfärd och miljö och att få betalt för dem. Men vi måste också lära oss att kommunicera dessa mervärden. Berätta varför produkterna håller hög kvalitet och vad det innebär för djur, natur och smak. Matlandet ska bygga på tre principer, nämligen: företagande konkurrenskraft och lönsamhet.

Resultat Jag får ofta frågor, med all rätt, om vilka resultat som Matlandet har åstadkommit så här långt. Jag och mina medarbetare hör dagligen om företagare som vittnar om att satsningen på visionen har betytt ett lyft för utvecklingen av hans eller hennes företag. Inte alltid direkt för att man fått stödmedel utan för att frågorna har satts i ett större sammanhang och inneburit ökad kunskap om måltidens roll i olika delar av samhället. Men, det räcker inte med känslan. Jag har därför tagit initiativ till en utvärdering, som både kvantitativt och kvalitativt ska undersöka hur insatserna fallit ut så här långt som jag ser fram emot att ta del av runt årsskiftet. Vi ska dock inte glömma att visionen är satt till år 2020.

Samverkan och utveckling En annan del som jag vill betona här är att samverkan och utveckling måste vara genomgående i det fortsatta arbetet. För att fortsätta utveckla matlandet kan inget område stå ensamt och inte ställas mot ett annat. Stora företag ska inte ställas mot små, hantverk ska inte ställas mot industri. Östkusten ska inte ställas mot Västkusten osv. För att vi ska nå visionen så bygger det på att det finns många olika aktörer och många möjliga vägar i Matlandet Sverige. Vi ska unna varandra framgång och vara stolta över de framgångar vi tillsammans skapar! Nu hjälps vi åt och jag vill uppmana er alla här att delta i och komma med konstruktiva förslag i kommande diskussioner. Vi ska inte blunda för problem, men inte heller fastna i dem utan att skapa nya spår, nya samarbeten och en förståelse för våra olika roller i Matlandet Sverige. En sådan fråga är till exempel hur primärproducenter och förädlingssidan kan möta en ökad efterfrågan från den offentliga sidan? Här har vi inom Matlandet jobbat med kunskap och information kring vilka krav som faktiskt går att ställa vid en upphandling när det gäller miljö och djurskydd. Vi ser också kompetensutveckling som en viktig del, inte bara för de som utför själva upphandlingen utan även för producenterna och länken dem emellan. Därför kommer vi nu att bredda de kompetensutvecklingsinsatser som görs inom den offentliga upphandlingen kopplat till matlandet Sverige så att företagarna blir en ännu mer tydlig del av satsningen.

Matlandet byggs underifrån Jag har redan nämnt samarbete som en nyckelfaktor för att nå målen i visionen. Det andra som jag vill vara mycket tydlig med är att matlandet byggs underifrån. Det är ute i våra regioner som själva "matlandet" finns och där det tar sin utgångspunkt från råvaror och gastronomi. Det finns därför anledning att ytterligare stimulera och ge struktur åt det "regionala matlandet" eller gastronomiska regioner som jag valt att kalla det. För ett år sedan pratade vi här på konferensen om just detta. Vi fick höra en del om vad som händer i Sverige och vi gjorde en utblick mot hur man arbetat i Österrike. Det är glädjande att se hur intresset för detta med gastronomiska regioner har fortsatt att öka runt om i vårt land. Idogt arbete pågår på olika håll med att utveckla den regionala maten både utifrån råvaror, vårt kulturarv och genom att utveckla nya produkter som kan bli framtida succéer och kanske också nya klassiker.

Jag vill här gärna nämna några exempel på allt spännande som redan pågår just för att belysa bredden på vad som växer fram. Inom POM, programmet för odlad mångfald, pågår ett projekt för att öka användningen av bortglömda köksväxter både på restauranger och i vår vardagsmat. Projektet Samiska köket arbetar med att lyfta fram den samiska mattraditionen och renköttet både regionalt och nationellt. I södra Sverige är tex flera regioner med i det europeiska nätverket Regional Matkultur som arbetar med både lokal och regional matkultur för att stärka lönsamheten och utveckla turismen. Dessutom pågår just nu tävlingen "Matverk 2013" runt om i landet där nya produkter tas fram i möten mellan bönder, mathantverkare, kockar med flera. Och så här fortsätter det i de allra flesta av våra regioner idag, det finns små lokala projekt, det finns regionala projekt och det finns stor-regionala projekt som alla på olika sätt arbetar med att stärka medvetenheten och intresset för matupplevelser med ursprung, identitet och traditioner.

Fler projekt Ytterligare ett projekt som pågår är Surströmmingsakademien som arbetar med att utforma en ansökan om skyddad ursprungsbeteckning för surströmmingen i enlighet med EU:s förordningar. Vi ser dessa skyddade beteckningar som ett av flera viktiga verktyg för utvecklingen av gastronomiska regioner i Sverige. Inte bara garanterar det att arbetstillfällen kopplade till framställningen av våra fantastiska råvaror och produkter stannar kvar lokalt. Skyddet är också en viktig plattform för att bygga varumärken som kan öka försäljningen både nationellt och internationellt och dessutom locka turister till regionen! Till följd av detta har vi bestämt att sätta upp ett nytt mål inom Matlandet-arbetet. Ett mål som ska inspirera till fler ansökningar från hela landet. Vi vill tredubbla antalet skyddade svenska produkter med de högsta skydden, från 4 idag till 12 stycken år 2020.

Vi hoppas att detta ska vara en drivkraft för alla som gör fantastiska produkter att också fundera på om de bör skyddas på detta sätt. Vi vill också att dessa produkter ska kunna bli till verktyg för marknadsföring av destinationer och för de som vill utveckla nya turismupplevelser. Från matlandet sida vill vi fortsätta att på olika sätt bidra till utvecklingen av gastronomiska regioner. För även om det mesta är sådant som regionerna själva måste arbeta med så finns också saker som ibland behöver lite stöd för att komma till skott. Ett sådant exempel är att vi kan vara en part i att förbättra kunskapsläget. Vi behöver veta mer om vad som är unikt i vårt land - jordmån, traditionella tillagningsmetoder och produkter eller regionala matkulturer. Vi behöver också veta mera om hur vi kan fortsätta att beskriva, utveckla och sälja detta. Viktiga erfarenheter och kunskaper finns inom både forskningen och hos praktiker i Sverige så väl som i andra länder. Länder som i vissa avseende har kommit mycket längre i att utveckla gastronomiska regioner än vad vi har gjort. Det känns viktigt att vi drar nytta av och sprider de erfarenheter som redan finns. Vi behöver så att säga inte uppfinna hjulet igen utan kan då istället komma vidare och arbeta på utan att behöva göra misstagen själva. Avslutningsvis Avslutningsvis vill jag åter igen säga att jag gläder mig över att se er alla här idag. Ta nu chansen och var aktiva de här dagarna. Matlandet Sverige är något vi bygger gemensamt och här behöver jag er fortsatta hjälp! Tack! Tal Ronneby 9 september 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Landsbygdsriksdagen 2012

Jag har en dröm om en sprudlande landsbygd. Där flera språk samsas. Där det globala är mer nära och där världen är mer tolerant. Jag har en dröm om en landsbygd där föreningslivet blomstrar, där våra barn kan bygga kojor i välskötta skogar och springa barfota i betade hagar. För mig handlar politik om att skapa möjligheter. Om frihet, och om valfrihet och därmed också ansvar att göra medvetna och hållbara val. Jag är övertygad om att varje människa vet och kan själv bara hon eller han får möjlighet att försöka och även utrymme att tillåtas misslyckas. Jag tycker att politiker ska se det som sitt uppdrag att bestämma så lite som möjligt över andra. Det vi ska syssla med är att skapa förutsättningar. Landsbygden är ett myller av företagsamhet och engagemang. Det är inte schejken i Saudi som kommer att producera framtidens energi - det är den svenska skogen och bondens gödselbrunn. Jag har en dröm om att internetuppkopplingar ska finnas i hela landet så att kretskort kan ritas och foldrar layoutas oavsett koordinater på hemadressen. Jag har en dröm om att det är lika naturligt att vara företagare som att vara anställd. Och att det inte är krångligt eller dyrt att vara företagare och skapa jobb till andra. Jag vill ha livskraftiga företag, små som stora. Jag vill se framtidens IKEA, TetraPak och HM men även nya företag som Äggaboden i Gäresta eller Spjutbygds gård norr om Karlskrona. Jag har en dröm om att det finmaskiga vägnätet kan nå ut till varje torp och röd husknut. Det är inte bilen vi behöver komma bort från - det är det fossila bränslet. Jag har en dröm om ett samhälle där fler bryr sig om varifrån maten kommer och väljer den svenska köttbiten och potatisen eller äpplena eftersom de bidrar till öppna landskap och välmående djur. Jag kommer alltid att tro mer på människan än på staten. Jag har en dröm om en landsbygd där ungarna kan cykla till varandra utan att bekymra sig för mer än för trafiken. En dröm där gullvivan, mandelblomstren, kattfoten den blå violen är självklara inslag i naturen och blommor som barnen kan namnen på. Min dröm är att göra landsbygden lite bättre för de landsbygdsbor som kommer efter oss. Att inte komma med färdiga paketlösningar utan istället locka fram kreativitet. Och vi måste komma ihåg att det ibland är nyttigt att vända på perspektiven, det är inte Ronneby eller Karlskrona som ligger lång borta. Det är Stockholm som är avsides. Tal Värnamo 14 augusti 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Invigning av utbildningen skogligt basår i Värnamo

Tack för att jag har fått komma hit idag! Först och främst skulle jag vilja gratulera alla er som är studenter till ett alldeles utmärkt val av karriär. Det är Relaterat jätteroligt att få vara här idag för att inviga ytterligare studieplatser på det skogliga basåret. Jag vet att de är Skogsriket efterlängtade, både av sökande studenter och av skogsnäringen. Skogens betydelse har kanske aldrig varit större än idag. Vi står inför ett klimathot som bevisligen förändrar både temperatur och levnadsförhållanden runt om i världen. Även här hemma hos oss ser vi extremt väder, om översvämningar likt den i östra Småland för några veckor sen, eller stormar som Gudrun och Per. Om det beror på klimatförändringarna ska jag låta vara osagt. Men klart är att vi står inför en utmaning vi måste lösa - och skogen har en alldeles central roll. Hälften av den energi vi tillför till samhället är bioenergi, en stor del av den kommer från skogen. Skogen är dessutom vår lunga, den binder koldioxid, och när vi sedan bygger hus, broar, eller kanske möbler av skogen så fortsätter vi att lagra in koldioxid. Naturligtvis förutsatt att vi återplanterar den skog vi har avverkat. Skogens möjligheter är näst intill oändliga. Jag har träffat människor och företag som berättat för mig om hur de förvandlar skog till drivmedel, delar av rymdfarkoster, genomskinlig "plast", kemikalier, produkter till sjukvården, och mycket mycket mer. Jag har också träffat människor och företag som berättar hur turismen öppnar oanade möjligheter, hur nytänkande gör att de kan försörja sig själv och sin familj på bara några hektar granskog. Eller hur det mörker och den tystnad som finns i en djup småländsk skog plötsligt är en exotisk och eftertraktad upplevelse. De jobb som skapas i - och runt - skogen, finns i väldigt hög utsträckning på landsbygden. Det är ytterligare en aspekt av varför skogen är viktig, inte minst för mig som Landsbygdsminister. Vårt gröna guld växer inte på Södermalm i Stockholm. Ett klokt nyttjande av den skogliga resursen kan vara en del i att vända utvecklingen i våra landsbygder. Flera hundra tusen människor sysselsätts idag på olika sätt av skogen. Jag är övertygad om att de kan bli fler. Det är bland annat därför jag har lanserat min vision, Skogsriket - med värden för världen. Genom att jobba tillsammans med olika skogliga aktörer vill jag se till att vi blir ännu bättre på att ta till vara på skogens alla världen. Dels därför att skogen behövs i ett hållbart samhälle, men också därför att skogen har enorm potential att skapa fler jobb i alla delar av landet. Kära studenter och skogsfantaster, ingenting av detta är möjligt om vi inte i grunden har ett hållbart brukande av vår skog. Hänsyn till natur, kultur och sociala värden är avgörande för att vi också ska kunna ha en produktion i världsklass. Detta ställer stora krav på människor som jobbar i skogen. Den som är maskinförare fattar fler beslut än en stridspilot, men måste samtidigt förstå bäckens ekologi. Den som är skogsmästare eller jägmästare kan både optimera produktionen i en svensk granskog, eller verka som konsult på en internationell marknad. Det skogliga basåret ser till att vi i framtiden kommer att ha skogliga tjänstemän med en god förståelse för det praktiska hantverket i skogen. Min förhoppning är dessutom att det skogliga basåret ska kunna bli en inkörsport i skogligt relaterade yrken, även för dem som traditionellt har sökt sig till andra branscher. Skogen behöver fler människor med andra erfarenheter och infallsvinklar. 38 procent av skogsägarna är kvinnor, hälften av konsumenterna är kvinnor. En av våra största exportmarknader för sågat timmer är nordafrika - det säger sig självt att vi måste ha en mångfald av talanger i skogsnäringen. Jag vill avsluta med att än en gång, grattis till ett bra val av framtida karriär. Lycka till med studierna! Tal Stockholm 25 maj 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Landsbygdsforum

Jag är givetvis väldigt glad över att vara här och se att så många samlats här idag för detta första Landsbygdsforum! Jag har tagit initiativ till detta möte för att vi som känner lite extra för landsbygden ska ha möjlighet att träffas och utbyta tankar och idéer. Jag måste säga att det är tryggt att se att det finns så stort Relaterat engagemang för de frågor som ligger mig varmast om hjärtat. I ungefär ett och ett halvt år har jag nu varit Sverige - det nya Landsbygdsminister. Jag kan inte annat än konstatera att tiden går fort när man har roligt och har förmånen att matlandet jobba med de frågor som man brinner för. Skogsriket Förenkling på Landsbygdsdepartementet är ungt. Men faktum är att redan när Alliansregeringen tillträdde 2006 framgick det Landsbygdsdepartementet av regeringsförklaringen att en samlad strategi för att stärka landsbygdens utvecklingskraft skulle tas fram. Vi överlämnade också en sådan strategi till riksdagen i mars 2009. Men strategier ska också omsättas i praktiken och det är den fasen vi nu är inne i. För mig är det viktigt att landsbygdsperspektivet genomsyrar alla områden. Det är trots allt över tre miljoner svenskar som bor utanför de större tätorterna. De gröna näringarna och våra ansvarsområden på Landsbygdsdepartementet betyder mycket för landsbygdens utveckling. Men det räcker inte för att skapa tillväxt och jobb i hela landet. Jag måste även ha hjälp av mina ministerkollegor i regeringen för att lyckas och för att vi ska ha ett Sverige som lever i alla delar. En levande landsbygd är som jag ser det en förutsättning för levande städer och tillväxt i hela landet. Men många pusselbitar behövs, fler företag - stora som små, vägar, bredband, förskolor, skolor, fotbollsplaner, mer kultur, affärer, post och bank - för att nämna några. Därför är det så viktigt att alla politikområden kan samverka och arbeta mot samma mål. Vi måste också komma ihåg att landsbygden inte är homogen, det ser olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Några områden växer så att det knakar medan andra har problem med utflyttning. Vi vet att över tid har antalet personer på den glesa landsbygden fått längre till matbutiker och bensinstationer. Därför är det viktigt att vi fortsätter jobba med att skapa möjligheter och lyfta fram landsbygdsperspektivet så att alla delar av landet kan blomstra. Jobb spelar ofta en stor roll när man väljer bostadsort. Det har nog inte undgått någon att Europa och världen under flera år har befunnit sig en lågkonjunktur av historiska dimensioner. Även om Sverige har klarat sig relativt bra har krisen naturligtvis satt sin prägel även här, inte minst på den svenska landsbygden. 2009-2010 innebar en negativ utveckling både vad gäller antalet arbetsställen och sysselsättningen på landsbygden. Men nu ser vi faktiskt små tecken på att konjunkturen vänder och att landsbygdsområdena ger förutsättningar för fler jobb och företag. Jobb trillar ju som bekant inte ned från himlen, de skapas i nya eller växande företag. Antalet nya företag på landsbygden har också ökat med 10 procent de senaste två åren. Det är givetvis mycket positivt och jag ser gärna att den siffran ökar ytterligare.

Matlandet Med syftet att fler jobb skulle skapas lanserade jag för några år sedan visionen om "Sverige- det nya Matlandet". Kanske är det så att ni har ni hört talas om detta projekt tidigare eller till och med hört mig prata om det. Jag vill ändå passa på att säga att gensvaret på Matlandet har varit enormt och numera jobbar hela regeringen med visionen. I framgångskonceptet kan ligga att idén bygger på hela livsmedelskedjan. Från bonden, fiskaren och renskötaren i primärproducentledet, små och stora livsmedelsförädlare, restauratörer, de tre miljoner måltider som dagligen serveras inom vård, skola och omsorg, till turistens upplevelse av måltiden som blir en del av deras bild av Sverige. Vi har kommit en bra bit på väg med att få genomslag för idén och det är många aktiviteter, utveckling och företagande som kan kopplas till "Sverige - det nya Matlandet". Det behövs, för det övergripande målet i det här projektet är att skapa 20 000 nya jobb kring mat och matupplevelser till 2020.

Skogsriket "Skogsriket - med värden för världen" är ett annat projekt som jag gärna vill lyfta fram i detta sammanhang. Fokus ligger också här på jobb och tillväxt och syftar till att ta tillvara skogens alla värden. Skogen är en av Sveriges viktigaste inkomstkällor och har ett exportnetto på 129 miljarder kronor. För det kan man köpa 550 000 volvobilar. Med extrautrustning. Med det vill jag ha sagt att skogsbruk och skogsindustri kopplad till skogen har en enorm betydelse för den svenska ekonomin. Det handlar dessutom om över 100 000 jobb, de allra flesta på den svenska landsbygden. Och de ska bli fler! Från skogsråvara kan man skapa bränsle till bilar, möbler, kemikalier, papper, kläder - och mycket annat. Vi ska bli ännu bättre på att använda skogen för att skapa jobb på landsbygden och i småortssverige. Skogsriket är tillsammans med syskonsatsningen "Matlandet" två av Landsbygdsdepartementets prioriteringar under mandatperioden.

Regelförenklingar En tredje prioritering är regelförenklingar som naturligtvis är av stor betydelse för både Skogsriket och Matlandet. Kärnan i regelförenklingsarbetet är precis som det låter, att förenkla företagens vardag och att det därmed ska bli lättare att starta nytt företag eller utveckla ett befintligt. För mig är det självklart att företagaren ska syssla med sin verksamhet och med att utveckla sin affärsidé, inte med att fylla i blanketter. Regler och processer ska anpassas till företagens vardag och verklighet, inte tvärt om. På Landsbygdsdepartementets områden har vi lyckts minska kostnaden för regelkrångel med 37 procent det innebär 3,5 miljarder kronor i minskade kostnader sedan 2006. Men jag är inte nöjd. Ribban ligger nu på att minska krånglet med 50 procent till 2014. Det ska också handla om den upplevda regelbördan. Som företagare ska man verkligen märka i sin vardag att krånglet minskar. Som ni märker har mycket genomförts för att stärka utvecklingskraften. Jag kan rekommendera skriften "Utvecklingskraft - 156 insatser som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder" för er som är intresserade av vilka förändringar som skett de senaste åren och vill ha ett alternativ till deckaren på nattygsbordet.

Landsbygdssäkring Nu är det dags att gå vidare, vi ska fylla på listan med de 156 åtgärderna, och det är därför vi träffas här idag! För mig är det viktigt att få med alla er som sitter här i arbetet som ligger framför oss. Både därför att jag, som jag sa inledningsvis, vill ta del av era idéer och förslag om hur vi tillsammans kan stärka landsbygdens utvecklingskraft. Men också därför att det är ni som faktiskt gör skillnaden. Er förening, organisation, myndighet eller företag bygger framtidens landsbygd. Jag gör allt jag kan för att kratta manegen åt er, men det är ni som gör allt jobb! En del av den där krattade manegen är ett nytt arbetssätt som kallas landsbygdssäkring. Detta innebär att landsbygdsperspektivet förs in som en naturlig del i regeringens arbete. Som utgångspunkt i det här arbetet har vi tagit fram en modell som heter Flataklocken. Flataklocken i Medelpad är alltså Sveriges geografiska mittpunkt, det fastslogs redan år 1947. Mätningen gjordes på så sätt att man flyttade en nål under en styv pappkarta av landet tills kartan vägde jämnt. Det är inte många, om någon, som bor i Flataklocken idag, men tanken och historien inspirerade mig att skapa ett första steg i vårt departements arbete med att landsbygdssäkra alla beslut. Inför alla beslut ska vi fråga oss vilka konsekvenser det får i Flataklocken. Blir det lättare eller svårare att leva i Flataklocken ? Blir det fler eller färre jobb i Flataklocken ? Flataklocken kan givetvis bytas mot vilket ortsnamn som helst. Det viktiga är principen och att vi lyfter landsbygdens betydelse för jobb och utveckling i hela landet. Ni kommer också att få höra mer om detta arbete av nästa talare. Så, med detta sagt vill jag tacka för mig och jag hoppas att ni alla får en mycket givande dag. Tack för att ni lyssnade! Tal Göteborg 21 maj 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Fiskebranschens Riksförbund

Mina vänner! Tack för att jag återigen har fått möjlighet att delta i er stämma. Det är alltid ett välbesökt evenemang med intressanta diskussioner som jag tar med mig hem i mitt fortsatta arbete. Det är ett år sedan förra gången talade på er stämma. Det har varit ett händelserikt år. Som ni vet presenterade kommissionen ett förslag till en reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik i juli. Det är den absolut viktigaste processen vi har inom fiskeripolitiken just nu. Förslaget omfattar dels grundförordningen, det är en ny marknadsordning och i december presenterades även en ny fond för havs- och fiskeripolitiken. Målsättningen är att förordningarna ska träda i kraft 1 januari, 2013 och havs- och fiskefonden 2014. Det är mycket arbete som återstår innan dess.

Hållbart fiske Temat för dagen är hållbart fiske, tillväxt och sysselsättning. Det är viktiga värden som är värda att värna. Fisket skapar jobb på landsbygden, vilket jag som Landsbygdsminister givetvis är speciellt mån om. Just nu pågår förhandlingar på EU-nivå om den nya gemensamma fiskepolitiken. Jag vill gärna berätta om de viktigaste delarna i kommissionens förslag och då knyta an dem till hållbarhet, till lönsamhet och tillväxt. Kommissionen föreslår att maximalt hållbart uttag (MSY) ska införas till 2015. Idag är så mycket som 75 procent av EU:s fiskebestånd är överfiskade. Överfisket i EU skadar fiskebestånden och leder till osäkra fångster och gör fiskerinäringen ekonomiskt sårbar. Maximalt hållbart uttag innebär att man beräknar de största möjliga fångster som kan göras ur ett visst bestånd utan att beståndet skadas. Genom att förvalta bestånden enligt denna princip kan man bedriva ett långsiktigt hållbart och rationellt fiske. Detta resulterar i större bestånd och större fångstmöjligheter och även större inkomster för fiskenäringen. Och detta, det hållbara nyttjandet, är ju grundförutsättningen för näringens fortlevnad. Utan det kan vi inte uppnå att även fiskerinäringen bidrar till tillväxt och sysselsättning i hela landet. Just MSY var uppe till diskussion på förra veckans ministerrådsmöte. Det var många medlemsländer som menade att målet från Johannesburg 2002 om att uppnå maximalt hållbart uttag senast 2015 ligger alltför nära i tiden. För mig är det viktigt att vi håller fast vid målsättningen. Det är 2015 som gäller, punkt slut. Jag vill i sammanhanget nämna en studie från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, som visar att; om bestånden utnyttjas på detta sätt skulle deras storlek öka med cirka 70 procent, de totala fångsterna skulle öka med cirka 17 procent, vinstmarginalerna skulle tredubblas och avkastningen på investeringar skulle bli sex gånger högre. Så att målet nås är som ni förstår viktigt för fisken, så väl som för fiskaren. Regionalisering är en annan viktig del av kommissionens förslag. Förslaget har två syften: att komma ifrån att vi ministrar ska sitta och bestämma om detaljerna samt att se till att reglerna är anpassade till de särskilda förhållandena som råder i varje fiske- och havsområde, i varje region. Regionaliseringen kan bygga på ett redan existerade samarbete mellan medlemsländerna som tex Baltfish eller Scheveningengruppen. Sverige ingår i båda dessa grupper och min uppfattning är att vi inom båda har goda förutsättningar för att genomföra regionaliseringen.

Långsiktiga förvaltningsplaner Målbilden är att Rådet och Europaparlamentet beslutar om långsiktiga förvaltningsplaner. I planen fastställs målen och tidsramarna för när dessa ska uppnås. Medlemsländerna som genomför planen kan skapa ett samordningssystem, träffas inom regionen och komma överens om gemensamma åtgärder och sedan vidta dessa åtgärder nationellt. Åtgärderna ska då vara desamma i alla de medlemsstater som genomför planen. Med regionalisering blir det helt enkelt mindre Bryssel och mer lokalt och regionalt inflytande. Jag är övertygad om att det är vi som bor längs Västkusten eller är granne med Östersjön som har mest kunskap om hur fiskeverksamheterna kan utvecklas samtidigt som den biologiska mångfalden i havet behålls. Även denna fråga har vi ministrar diskuterat och min bild är att i stort sett alla medlemsländer är för en ökad regionalisering, men frågetecknen är många om hur detta ska genomföras i praktiken. Det är en fördel för oss att vi redan har ett etablerat samarbetet i Baltfish och Scheveningengruppen att bygga vidare på. Vi vill ju att besluten, så långt som möjligt, ska tas nära de som fiskar och är berörda av besluten. Den gemensamma fiskeripolitiken har inte klarat att lösa problemet med att fiskeflottan är allt för stor. Kommissionen föreslår därför ett system med överlåtbara fiskenyttjanderätter för att minska överkapaciteten. Detta är något jag gärna ser blir obligatoriskt på EU-nivå.

Småskaligt och kustnära fiske Men, jag vill särskilt värna det småskaliga och kustnära fisket och jag tycker därför att det är nödvändigt att detta fiske undantas från systemet med överförbara fiskenyttjanderätter. Det småskaliga kustfisket är viktigt för sysselsättningen och är ofta navet i kustsamhällena som ger ringar på vattnet och genererar tillväxt över hela landet, vilket jag är mycket mån om. Den definition av småskaligt som kommissionen använder sig av tycker jag inte är tillfredsställande. Därför har jag föreslagit att varje medlemsstat ska få definiera den grupp eller grupper av fartyg som får undantas systemet. Allt i syfte att kunna värna och främja det lokalt och regionalt förankrade kustnära fisket. I Sverige har vi redan erfarenhet av detta inom det pelagiska fisket där vissa kvoter har tilldelats som individuellt överförbara. Expertgruppen för miljöstudier presenterade i maj 2011 en rapport om individuella överförbara kvoter och de kommer fram till tre slutsatser: 1. att fiskeflottan minskar med ungefär 30 till 50 procent. 2. lönsamheten ökar så att fiskenäringen kan ge konkurrenskraftiga löner och bidra ekonomiskt till fiskets förvaltning. 3. slutligen, att det är möjligt att utforma förvaltningen så att det småskaliga fisket inte missgynnas. I Danmark infördes systemet 2003 för den pelagiska flottan och den har minskat med 50 procent. För den flotta som fiskar på området närmast botten, den demersala, infördes systemet 2007 i Danmark och flottan har minskat med 30 procent sedan dess. Estland införde systemet 2001 och 2009 hade flottan minskat med omkring 40 procent. I Spanien minskade den så kallade Gran Sol-flottan med 30 procent på 1990-talet med hjälp av överlåtbara fiskenyttjanderätter. Diskussionen om fiskenyttjanderätter är i full gång och många medlemsländer är skeptiska till systemet. Jag möter också misstro när jag pratar om förslaget här hemma i Sverige. Jag vill därför poängtera att detta är den enda åtgärden i kommissionens förslag som har en kapacitetsminskande effekt. För mig är det självklart att vi ska ha ett svenskt och europeiskt yrkesfiske och en stark fiskbransch som bidrar till att hålla fiskesamhällen och kustlandskap levande. Men att det finns tillräckligt med fisk i haven är en förutsättning för att det ska vara möjligt. Jag menar därför att de som säger nej till förslaget blir svaret skyldig - hur ska överkapaciteten minskas på annats sätt? Projektet att skrota fiskefartyg har, som ni vet, inte varit framgångsrikt. Enligt kommissionen kommer vi ha spenderat 2,73 miljarder euro från 1994 till 2013 på skrotning. Resultatet är nedslående; fiskekapaciteten minskar endast med omkring 3 procent varje år, vilket helt utraderas av en teknologisk utveckling på ca 3 procent per år. Siffrorna talar sitt tydliga språk och det är därför andra åtgärder krävs för att komma till rätta med problemet.

Utkastförbud Enligt beräkningar uppgår utkast av fisk, dvs. att oönskad fångst kastas över bord, till 23 procent av de totala fångsterna. I vissa fisken är siffran ännu högre. Kommissionen föreslår en successiv strategi i tre steg för att genomföra utkastförbudet: pelagiska arter under 2014, de mest värdefulla djuphavsarterna under 2015 och andra arter 2016. Yrkesfiskarna ska tillsammans med förvaltningarna utarbeta konkreta åtgärder för att redan från början undvika att fartygen tar oönskade fångster genom att till exempel använda selektiva redskap, begränsat tillträde till samlingsområden för ungfisk och realtidsstängningar. Jag anser att det måste bli ett slut med att fisk slängs över bord, alla fångster måste tas tillvara på. Jag vet att många fiskare håller med mig om att detta är ett enormt resursslöseri och att det är bättre att fisken är kvar och kan växa till sig. Frågan om utkast är mycket viktig. Jag har därför kommit överens med min norska och danska ministerkollega om att införa ett utkastförbud i Skagerrak. Förbudet innebär att fiskare måste landa alla sina fångster från januari 2013. Jag är övertygad om att detta kommer att gynna fisken i havet såväl som konsumenterna och fiskenäringen. Min förhoppning är att utkastförbudet i Skagerrak ska understödja och bana en väg för ett generellt utkastförbud i andra Europeiska farvatten.

Ny marknadsordning Från utkastförbud vill jag uppehålla mig en stund vid förslaget om ny marknadsordning. Jag tycker att det är glädjande att det uttryckligen anges att den ska kopplas tydligare till de allmänna målen i den gemensamma fiskeripolitiken. Det är även positivt att producentorganisationerna ges ett större ansvar för resursförvaltningen och att de marknadsstörande instrumenten i förslaget har minskat. Jag ser även positivt på att förslaget innehåller flera instrument för att ge näringen möjlighet att själv ta ett större ansvar för resursförvaltningen och en hållbar produktion. I förslaget utökas också konsumentinformationen. Upplysta och medvetna konsumenter som ställer krav är i grunden någonting bra. När konsumenterna vet vilken produktionsmetod som har använts, i vilket område fisken är fiskad och fångstdatum, finns det en förutsättning för konsumenterna att ta ett medvetet beslut. En lyckad fiskeriförvaltning leder till ett hållbart fiske, vilket som sagt är en förutsättning för att konsumenterna ska vilja och våga äta fisk. Det finns ypperliga möjligheter för fiskbranschen och fisket att gemensamt ta tillfället i akt att putsa på den image som är så viktig i en näringsverksamhet. Mervärden i form av miljömärkning, såsom MSC och KRAV, tror jag har oerhört stor betydelse för konsumenterna. Och detta är rätt väg att gå för att skapa mervärden för fisken, fiskprodukter och företag, stora som små. Samtidigt som jag tycker att det är viktigt med en tydlig konsumentinformation är det av stor vikt att vi inte försvårar och krånglar till reglerna för företagen.

Regelförenkling Regelförenkling är en viktig käpphäst i regeringen vision. I detta sammanhang är det viktigt att konsumentinformationen inte dubbelregleras. Nu vet jag att så delvis är fallet och i den mån vi kan, ska vi försöka att bidra till att undvika detta. Men jag tror inte att vi kommer lyckas med att få bort det helt och hållet. Då är det av yttersta vikt att vi har tydliga hänvisningar till de olika förordningarna, så att regelverket blir så lätt att tillämpa som möjligt. Som bransch har ni också möjligheter, och kanske till och med skyldigheter, att ställa krav på märkning och intygande att fisken ni köper är lagligt fångad. De regler EU antagit för att förhindra så kallat IUU-fiske, det vill säga olagligt, oreglerat och orapporterat fiske måste även bli verkningsfulla i praktiken. När det kommer till fisk är min favoriträtt torsk med äggsås. Det är inte det enda skälet till att jag är mycket nöjd med den återhämtning som vi har sett av torsken i Östersjön. Att vi igen kan äta torsk med gott samvete är för mig ett bevis på att vårt arbete inom EU trots allt ger resultat. Det visar att mitt motto att vi ska "bruka naturens resurser utan att förbruka dem" är fullt giltigt. Det innebär att vi ska bruka, men att vi ska göra det på rätt sätt, nämligen utan att förbruka.

Sverige och vår beredningsverksamhet är mycket beroende av importerad fisk, och då särskilt från Norge. Möjligheterna till och kostnaderna för denna import påverkas av de tullkvoter som fastställs inom EU. För mig är det viktigt, ur ett frihandelsperspektiv, att begränsningarna ska vara så få som möjligt. Jag vet att ni haft ett bra samarbete med berörda myndigheter i dessa frågor och det glädjer mig att branschen har en nära kontakt med myndigheterna. Men jag tror samtidigt att det finns ytterligare utrymmer för att förbättra samarbetet. Fisket är visserligen en relativt liten sektor men är trots sin ringa storlek en både synlig och viktig näring för inte bara Sverige utan för samtliga medlemsstater i EU. En utveckling av konkurrenskraften inom fiskerisektorn kan få stor betydelse för målsättningarna inom EU att skapa jobb och tillväxt i alla regioner. Fiskerinäringen är dock en marknad som är tyngd av en mängd krångliga regler och begränsad såtillvida att det inte finns fisk så det räcker till alla som vill leva av sitt fiske. Av det skälet syftar flera av åtgärderna inom den gemensamma fiskeripolitiken till att skapa synergier och samarbeten som leder till ett effektivt nyttjande av bestånden. Och till att bevara så stora bestånd att det fortsätter att finnas något att fiska på för våra barn och deras barnbarn.

Fiskerifonden En del av fiskeripolitiken bygger på att ge ekonomisk hjälp till näringen för att skapa sådana mervärden som marknaden själv inte förmår skapa. För fiskerinäringen är unionens viktigaste finansiella instrument den europeiska fiskerifonden. Dagens fiskerifond möjliggör, som ni säkert känner till, medfinansiering av till exempel investeringar i flottan, investeringar i beredningsindustrin, investeringar i vattenbruket samt gemensamma projekt som syftar till att komma fler än enskilda fiskare till godo. Bland projektstöden kan särskilt nämnas utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer. Med tanke på publiken här idag så kan det också vara intressant att nämna att färska uppgifter visar att hittills - från 2008 till och med 2011 - har cirka 3,5 miljoner euro från fiskerifonden utbetalats för att stödja investeringar i beredning och saluföring och cirka 1,4 miljoner euro för att stödja utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer. Jag vet att mycket fokus i dag är på fiskeripolitiken efter 2013 men ni bör känna till att den nuvarande fiskerifonden kommer att vara i fortsatt bruk tills december 2013. Med det sagt så går vi därefter in i en ny finansiell period som kommer att vara mellan 2014 och 2020. Den europeiska kommissionen har som en del i reformarbetet av fiskeripolitiken föreslagit en omläggning av den nuvarande fonden. Den nuvarande europeiska fiskerifonden och dess föregångare har gjort det möjligt för medlemsstaterna att finansiellt stödja driften av företag i fiskerinäringen. Det har exempelvis handlat om inköp av ny fiskeutrustning och nybyggnation av fartyg samt, det som de flesta känner till, skrotning av fartyg. Detta har varit kostsamt. Kommissionen har bl.a. mot bakgrund av synpunkter från den Europeiska Revisionsrätten kommit fram till att det inte är klokt att fortsätta med den här typen av stöd.

Nytt förslag I sitt nya förslag till en europeisk havs- och fiskerifond föreslår kommissionen i stället en anpassning av redan existerande stödåtgärder så att de tydligare kopplas till målet om ett långsiktigt, uthålligt fiske. Överkapacitet är alltjämt det största problemet med den gemensamma fiskeripolitiken och en av de huvudsakliga orsakerna till överfiske. Genom att slopa skrotningsstödet och istället införa överlåtbara fiskerättigheter kan fonden inriktas på åtgärder som bidrar till ett mer hållbart fiske. Fonden ska bidra till MSY (maximalt hållbart uttag) och underlätta genomförandet av utkastförbudet. Av det skälet kommer fonden till exempel att stödja selektiv utrustning, investeringar för att underlätta hantering av oönskad fångst, saluföringsåtgärder, återställande av akvatiska resurser med mera. För att sammanfatta; fonden erbjuder en palett av olika ekonomiska bidrag för åtgärder inom fiskerisektorn, men också för diversifiering till andra sektorer och för åtgärder inom det havspolitiska området. Jag tror att detta kommer att vara mycket intressant för er. För egen del hoppas jag att vi kan komma överens med våra europeiska grannar om att skapa en havs- och fiskerifond som både kan understödja reformarbetet och som inte bidrar till att driva fram en överkapacitet i flottan eller som stör marknaden eller snedvrider konkurrensen.

Hållbar utveckling Jag vill se en hållbar utveckling av vår fiskerinäring och att fonden kan stödja åtgärder som skapar nya lösningar på gamla problem, som bidrar till ett mer selektivt fiske och som skapar lönsamhet i våra fiskesamhällen. EU:s fiskeripolitik är en av de viktigaste processerna vi är mitt i just nu och den har en enorm påverkan på såväl det svenska fisket som våra grannländers, och därmed också på beredningsindustrins möjligheter till råvara i framtiden. Det finns naturligtvis mycket mer att säga om reformen, men jag ville åtminstone ge er en bild av viktiga beståndsdelar i kommissionens förslag och hur förslaget kan eller borde bidra till ett hållbart fiske, ökad lönsamhet och sysselsättning på landsbygden. Vi är mitt uppe i intensiva förhandlingar mellan kommissionen och medlemsländerna. Den nya fiskeripolitiken som berör oss alla, såväl konsumenter, fiskare som beredningsindustri kommer att träda i kraft när ministerrådet och Europaparlamentet slutligen har röstat om förslagen. Fisken bryr sig inte om nationsgränser och därför måste vi förvalta fisket gemensamt och det gör vi inom EU. För mig är det viktigt att resultatet av förhandlingarna ger en fiskeripolitik som verkligen bidrar till att bestånd återuppbyggs och nyttas långsiktigt hållbart. Som jag sagt tidigare är det enda vägen för att fiskerinäringen ska kunna bidra till tillväxt och sysselsättning. För mig är det också särskilt viktigt då fiskerinäringen huvudsakligen är en landsbygdsnäring. Men innan vi ser resultaten av detta arbeta kommer det en fantastik svensk sommar som jag hoppas att ni alla får njuta av. Tack mina vänner för att ni lyssnade! Tal Växjö 16 maj 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Projektet Wood Energy and Cleantech

Ladies and gentlemen, It is a great pleasure to be here today with so many experts and stakeholders and take part in this important meeting on wood bioenergy. To start with I would like to say a few words about my vision about forests in Sweden and the importance of forests for the Swedish society The Swedish Government sees great potential in forests and consequently in the use of wood energy. More than half of Sweden's area is covered with forest and the forest industry employs more than 100 000 people, providing products from fuel and paper to furniture, housing and packaging. The importance of forests for Swedish society inspired me to create the vision of Skogsriket, the Forest Kingdom in English. The Forest Kingdom vision is built up around a number of specially selected branches, which will form the basis of the work. The three initial branches of the Forest Kingdom - sustainable use of forests, processing and innovation, and experiences and recreation - have now been supplemented with an additional branch: Sweden in the world. My being here is a reflection of this fourth branch, which focuses on Sweden's active role in international forestry policy and of course on exports. The forest gives us our largest export industry and it also accommodates values in the form of recreation, experiences and essential ecosystem services. And in the forest we also find nature's larder, with culinary ingredients such as game, wild berries and mushrooms, which form part of Sweden - the new culinary nation. On a more personal level, I find walking in the forest and drinking a cup of coffee from my old thermos flask one of the most enjoyable things one can do. In the forest I find peace and quiet and that is where I recharge my batteries. I believe that Sweden should use its forests to their full potential without using them up. Historically, Sweden has been very dependent on energy from the forest and agriculture sector. The last hundred years we have peaked in an extreme dependency on imported fossil fuels. But the development of nuclear power , starting in the 1970s, together with earlier development of large scale hydro power, and later on bioenergy, has moved Sweden towards being a low carbon economy. Today, Sweden has a high share of renewable energy, in the energy mix compared to many other countries. The use of renewable energy is now about forty eight percent. The share of bioenergy is about fifty seven percent of the renewable energy and the larger part originates from our forest. The heating sector in Sweden - to a large extent district heating - is practically fossil fuel free as a result of the increased use of biomass and heat pumps. The same is true for the electricity sector, where hydro power and nuclear stands for the bulk of the production and wind power is increasing rapidly. The growth in renewable energy and decline in the use of fossil fuels has happened at the same time as the positive development of the Swedish economy. Since nineteen ninety the emissions of greenhouse gases decreased while Gross Domestic Product (GDP) increased by over fifty per cent. Sweden relies primarily on horisontal market economic instruments. The tax on carbon was introduced in a major tax reform nineteen ninety one and has since been gradually increased with the result that fossil fuels are hardly not used any more in heating. The (previously) high dependency on oil has been replaced by bioenergy in small scale system and primarily district heating systems - or by energy efficiency via heat pumps. Renewable electricity generation is supported with a green electricity certificate quota system. This system favours the most cost effective generation and has led initially to a significantly increased generation in forest industries and in combined heat and electricity production with district heating. Today also wind is expanding rapidly driven by this quota system. The success with the increased bioenergy use is of course also dependent also on the knowledge and information from the Swedish board of forestry and other governmental boards. Not to forget about different regional and local initiatives. With this background in mind you hopefully have an idea of how important of our (Swedish) forests are to us and that we of course are very keen on a sustainable forest management. A couple of hundred years ago Sweden was to a large extent deforested. The first Swedish Forestry Act was established 1903 and it focused on regeneration after felling. Today the base of the Swedish forest policy is the two equal political goals of environment and production, which means that a continuous balancing between those goals must be handled in the forestry activities. There is an ongoing dialogue between the forestry sector, policy, research and other interests in the society, and improvements can be made continuously as the knowledge increase. In Sweden the increased use of forestr y residues has been subject to research for about thirty years and we continue to improve our knowledge. In that way, we have a good picture of how biodiversity and soil productivity can be protected and developed. There is ongoing work at the Swedish Board of Forestry and the forest sector in these matters. One example is ash recycling. The Swedish Board of Forestry can tell you more about these activities. Thank you! Tal Stockholm 18 april 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Trädagen, Skogsnäringsveckan

Tack för att jag har fått komma hit till trädagen. Skogsnäringsveckan är en av årets absoluta höjdpunkter. Jag brinner för skogen, träråvaran - och alla de möjligheter den för med sig. Det är mycket trevligt att få diskutera dessa frågor med likasinnade. Relaterat Skogsriket Vänner, det är inte en överdrift att säga att skogen har burit Sverige genom en av de värsta lågkonjunkturerna i modern tid. Skogen svarar för mellan 50 och 75 procent av det svenska årliga exportnettot. Jag är stolt över vårt gröna guld - och Anders Borg är säkerligen glad över ett stabilt bidrag till kassakistan. Men detta är egentligen inte bara ett faktum idag, utan en verklighet vi har levt med under en lång tid. Skogen har, tillsammans med våra övriga råvaror, skapat Sveriges välstånd. Det har tillexempel sagts mig att skogens exportnetto motsvarar kostnaden för hela den svenska grund- och gymnasieskolan. Men allt är naturligtvis inte guld och gröna skogar - inte ens i skogen. Tiderna fortsätter att vara tuffa. Den ekonomiska svackan kombineras med en stark svensk krona, vilket minskar exportnäringens konkurrenskraft. Tillsammans med höga råvarupriser har detta gjort vardagen kämpig för många inom skogsindustrin, inte minst inom sågverksnäringen. Turbulens inom den så viktiga nordafrikanska marknaden är naturligtvis också ett orosmoln vid horisonten. Ändå vågar jag säga att jag tror på framtiden och på skogen! Jag är visserligen allt annat än en trend-spanare på Stureplan, men om ni ändå låter mig göra ett försök att lyfta blicken och titta mot horisonten så är jag övertygad om att vi kommer att leva i en framtid där skogen är oumbärlig. I EU har vi gemensamt bestämt att 20 procent av energin ska vara förnybar till 2020. Om det ska bli något annat än en vacker utopi på papper så krävs att vi tar till vara på skogens resurser. Men omställningen är större än så. Begreppet biobaserad ekonomi börjar allt mer att få fäste i samhällsdebatten. Och en undersökning från Vinnova, Tillväxtverket och Formas visar att Sverige, jämfört med många andra länder, har goda förutsättningar för omställning till en biobaserad samhällsekonomi. Här är skogen den avgörande faktorn. I den biobaserade samhällsekonomin behövs nya förnybara material. Gröna kemikalier, fibrer och klimatneutrala drivmedel är bara några exempel. Framtidens kläder görs kanske i ännu högre grad av den svenska granen, framtidens material i rymden baseras på träfibern. Chassit till din bil är kanske om några år uppbyggt av svensk skog och samma bil tankas med energi från skogsråvara. Det är högteknologi i världsklass - och samtidigt väldigt mycket "back-to-basic". Tillbaks till naturen, till det vi har runt oss. Det gläder mig dessutom mycket att vi ser ett kraftigt ökat intresse för industriellt träbyggande. Och det är väl på tiden, eller hur? En av mina Skogsriketambassadörer; Arne Olsson på företaget Folkhem, bygger just nu Stockholmsområdets första åttavåningshus i trä. Han visar med praktisk handling att det både går att bygga högt och vackert i annat än betong och gör dessutom en insats för klimatet. Trä är, ur ett livscykelperspektiv, överlägset andra byggmaterial. Det är dessutom fantastiskt vackert att se på och behagligt att vistas - och ett svenskt kulturarv. På bara tio år har andelen flerbostadshus i trä ökat från 1 till 15 procent av nybyggena. Hälften av alla hus som byggs idag är uppförda med trästomme. Det är onödigt att frälsa de redan frälsa - och jag misstänker att ni som är här är ungefär lika religiösa som jag, men jag önskar verkligen att ännu fler fick upp ögonen för stora och höga trähus! Inte minst därför att det verkligen har en potential att skapa fler jobb där de behövs som mest - på den svenska landsbygden, nära råvaruutaget. Att spana i kristallkulan är naturligtvis ingen exakt vetenskap. Men om alla dessa trender blir verklighet leder det oundvikligen till att konkurrensen om råvaran hårdnar. Vi kan välja att se det som ett problem - eller som en möjlighet. Min vision är att vi ska bli bäst i världen på att ta till vara möjligheterna med vår skog. Och fråga vilken elitidrottare som helst, man blir inte bäst om man inte har någon att tävla emot. Jag är övertygad om att vår skogsindustri är där den är idag därför att ni har tvingats kämpa. Vi har strukturerat, rationaliserat och effektiviserat. Det har stundtals varit oerhört smärtsamt, men det ger resultat. Häromdagen passerade jag förbi ett av de småländska sågverken. Det är fantastiskt att se hur varenda barr och flis av träden tas till vara och hur vi ligger i den absoluta framkanten i världen när det gäller teknik, logistik och innovation. Hos min skogsambassadör Katarina Levin, på Bollstasågen, röntgas tillexempel varje trä innan det går in i sågverket. Det tycker jag är ett väldigt häftigt exempel! Vänner, när det gäller hållbarhet är trä svaret på allt fler av våra frågor. Det ställer krav på ett skogsbruk som lever upp till högt ställda ambitionsnivåer, som förvaltar sin frihet och som tar ansvar. Jag kan inte nog understryka vikten av att skogsnäringen och skogsindustrierna, fortsätter sitt ambitiösa arbete för hållbarhet. Och jag ser fram emot den dagen Skogsindustrierna når upp till sitt mål om att bli självförsörjande på grön, förnybar energi. Men om svaret på frågan är trä - då krävs också att vi klarar av att leverera biomassa i den takt som efterfrågan ökar. Sedan 1920-talet har tillväxten i skogen genom ett massivt utvecklingsarbete ökat från cirka 60 miljoner skogskubikmeter/år till dagens 110 miljoner skogskubikmeter. Virkesförrådet har på motsvarande sätt ökat från cirka 1,8 till 3 miljarder skogskubikmeter. Detta är en direkt följd av ett systematiskt arbete under 1900- talet att förbättra framtida avverkningsmöjligheter. Enligt SLU finns potential för ytterligare långsiktig ökning av den möjliga avverkningsnivån i skogen med 30 miljoner skogskubikmeter per år, om rätt saker görs. En viktig slutsats vad gäller ökad skogsproduktion är att det är läge att redan nu vidta åtgärder för att öka skogens tillväxt om man vill tillgodose en ökad efterfrågan på biomassa till nya produkter i framtiden om kanske 20-40 år. Det är något som jag har med mig i mitt arbete och som jag hoppas att ni har med i ert. Ett sätt för mig att sätta ökat fokus på skogen - och dess bidrag till vårt samhälle ur olika aspekter är min vision Skogsriket - med värden för världen. Vid det här laget tror, och hoppas, jag att de flesta är ganska bekanta med den. Men ni kanske inte visste att Skogsriket faktiskt fyller ett år nu i dagarna. Projektet lanserades nämligen på förra årets skogsnäringsvecka, närmare bestämt den 13 april 2011. Det har varit ett händelserikt år, och jag är väldigt nöjd med det vi har lyckats åstadkomma. Vi är fortfarande långt från målet, men Rom byggdes som bekant inte på en dag. Skogsriket blir så start som vi gör det tillsammans. Jag ser Skogsriket som ett verktyg för att vi, tillsammans, ska kunna möta många av de utmaningar som skogssverige står inför. Oavsett om det handlar om en ökad samsyn kring natur- och kulturhänsyn, eller om det handlar om hur vi ska kunna öka uttaget av biomassa i skogen. Det kommande året kommer jag därför att fokusera på tre specifika områden i Skogsriket. Syftet med detta är att samla resurserna och att kunna jobba där vi gör mest skillnad. Det första området handlar om kompetensförsörjning. Ingen av våra storslagna visioner, varken mina eller era, kommer att bli verklighet om inte våra unga vill förvalta, utveckla och bygga vidare på våra tillgångar i skogssverige. Det är helt avgörande att vi lyckas bryta den trend där unga väljer bort skogliga utbildningar. Vi ska bli bäst i världen, då krävs världens bäst utbildade tjejer och killar och på alla nivåer i skogen och skogsindustrin. Jag hoppas verkligen att vi kan hitta sätt att jobba tillsammans för att möta denna utmaning! Det andra fokusområdet är träbyggande. Som jag nämnde tidigare vill jag gärna se fler, större och högre byggnader i trä. Både därför att det möter kraven i ett hållbart samhälle, men också därför att det skapar fler jobb på landsbygden. Det tredje området handlar om Turismen. Ibland kan det vara svårt att förstå, men våra granskogar är exotiska! Tillsammans med Näringsdepartementet kommer jag därför att jobba med att hitta och utveckla så kallade "exportmogna" destinationer, med fokus på landsbygden. Här kommer skogen, och Skogsriket, tillsammans med Matlandet, att vara en bärande del. Jag är övertygad om att det finns många jobb att skapa kopplat till skogen och turismen. Det räcker med att fråga skogsägarna själva varför de äger skog. Enligt Skogsbarometern, som görs av LRF och Swedbank, säger 52 procent att det handlar om de mjuka faktorerna som jakt, rekreation och känslan av att äga någonting eget. Det är värden som borde gå att både utveckla och sälja. Dessa är alltså mina tre fokusområden för nästa år. Kompetensförsörjning, träbyggande och turism. Avslutningsvis skulle jag vilja säga att Skogsriket inte är min egen vision. Det är hela regeringens plan och verktyg för att jobba tillsammans - mot gemensamma mål. Från tall till pall eller från stubbe till nubbe, sa jag lite skämtsamt för ett år sedan. Med det är precis detta det handlar om - att se helheten och att jobba tillsammans för skogens bästa. Tack! Tal Tingstäde, Gotland 10 april 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Bonderesa - Gotland

Tack för att jag har fått komma hit idag! Att åka runt i landet och träffa folk på möten som dessa är det roligaste jag vet. Det ger mig inspiration och nya idéer - som jag gärna stjäl. Ni här är ju dem som har den bästa kunskapen om hur man ska använda de möjligheter som er ö har att erbjuda. Det visar sig speciellt när man tittar på siffror kopplade till turism från Tillväxtverket och SCB. Siffrorna visar att turismen blomstrar. Mellan 2009 och 2010 var ökningen 11, 4 procent. Gotland ligger i topp när det gäller antal loginätter per invånare och har tillsammans med Gävleborg flest inhemska besökare. Det är kurvor som gärna får fortsätta peka uppåt. Det har gått drygt ett och ett halvt år sen jag blev Landsbygdsminister. Tiden går fort - men några lärdomar har jag hunnit med! För det första, hela regeringen måste jobba tillsammans mot målet att ha ett Sverige som lever i alla delar. Jag är Landsbygdsminister - men jag behöver hjälp från mina kollegor! Jag ser mig själv lite som en blåslampa i baken på de övriga i regeringen. Min devis som chef för det nya Landsbygdsdepartementet är: För tillväxt och framtidstro i hela landet! Och det är utifrån den visionen jag jobbar. Jag ser det dessutom som vårt gemensamma mål. Ska jag lyckas med visionen krävs både påhittighet och hårt jobb från mig och mina medarbetare på departementet. Ett första steg är det jag kallar "Flataklocksmodellen". Den geografiska mittpunkten i Sverige fastslogs år 1947 till Flataklocken i Medelpad. Mätningen gjordes på så sätt att man flyttade en nål under en styv pappkarta av landet tills kartan vägde jämnt. Det är inte många, om någon, som bor i Flataklocken idag, men tanken och historien inspirerade mig att skapa ett första steg i vårt departements arbete med att landsbygdssäkra alla beslut. Det blev Flataklocksmodellen. Modellen går ut på att granska besluten utifrån två frågeställningar: gör beslutet gör det enklare att leva i Flataklocken och att de bidrar till jobb och entreprenörsskap i Flataklocken. Som Centerpartist tänker jag låta detta bli mitt och departementets verktyg för att alltid ha landsbygdsperspektivet i framför ögonen. Vi kommer att bygga ut modellen efter hand med fler sätt att granska förslag ur ett landsbygdsperspektiv - och fler sätt att lyfta landsbygdens betydelse för jobb och utvecklingskraft i hela Sverige. Mina vänner, låt mig vara mycket tydlig med att jag inte alls tror att landsbygden är på väg mot sotdöden - utan mot en ljus framtid. Vi har hunnit med en hel del verkstad på de här fem och ett halvt åren. Men det finns en hel del kvar att göra, jag gillar utmaningar så det passar mig bra. Utmaningar och saker att göra finns det som gott om. Någon måste ju göra grovjobbet så att säga. CAP, en enklare och mer rättvis jordbrukspolitik. CFP, en fiskepolitik som brukar utan att förbruka. Jag nöjer mig inte med att vara regeringens mästare i regelförenklingar, jag vill mer! Jag kommer givetvis även fortsätta att jobba med mina två projekt: Matlandet - fem fokusområden, bonden i centrum, stärkta mervärden för bonden. Skogsriket - fyra grenar, hållbart brukande, rekreation och friluftsliv, förädling och innovation, Sverige i världen. Fler jobb på landsbygden med skogen som bas! Matlandet och Skogsriket är mina två "utvecklingsprojekt" för framtiden. Varför har jag skapat dem? Jo, det handlar om att sätta värde på - och förklara - vilka enorma resurser som landsbygden sitter på: Sund och säker mat. Producerad på ett klimatsmart sätt, av bönder i världsklass. Fantastiska miljöer med enorma möjligheter både för rekreation, friluftsliv och turism. Värden som vi sällan har vett att uppskatta, som tystnad eller mörker. Något som faktiskt börjar bli en bristvara i dagens samhälle. Skogsråvara som inte bara är grunden i Sveriges ekonomi utan också naturens egen medicin mot klimatförändringarna. Allt detta är oerhört värdefullt - och produceras inte någon annan stans än på landsbygden. Jag tänkte avsluta med några siffror. På Landsbygdsdepartementet bestämde vi oss för att kolla om resten av samhället höll med oss. Vad tycker egentligen människor om Landsbygden - och kan de tänka sig att bo där? Nästan hälften av de tillfrågade kan tänka sig att flytta till landsbygden. Men det som faktiskt förvånade mest, och gladde mig rejält, var att bland kvinnor i åldern 15-29 år kan hela 70 procent tänka sig flytta till landsbygden. Skälen är främst ett lugnare tempo och närhet till naturen. Och det gäller inte bara de äldre, utan faktiskt i högre grad de lite yngre. De som inte skulle kunna tänka sig att flytta till landsbygden säger framförallt att det är kommunikationerna och tillgången på jobb som är avgörande för deras beslut. Vad kan man då dra för slutsats av detta? För det första tror jag att man kan slå fast att landsbygden lockar. Människor uppskattar de värden som finns utan för städerna och om bara förutsättningarna var de rätta så skulle de gärna flytta dit. Det är ett positivt budskap som jag tar med mig i mitt arbete och som jag hoppas kan sporra även er i ert jobb för en levande landsbygd! Tal 8 mars 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister LRF Ungdomens riksstämma

Mina vänner! Jättekul att få komma hit idag och gästa er på er stämma. Det är alltid roligt att få komma ut och diskutera med folk som är engagerade i lantbruksnäringen. Ni är representanter för framtidens bönder. Jag vill att ni ska veta att era synpunkter och idéer är mycket värdefulla för mig i mitt arbete. Jag vill också passa på att betona betydelsen av det arbete som ni lägger ned på att inspirera fler att välja de gröna näringarna som sysselsättning. De gröna näringarna utgör ryggraden i landsbygden och att vi får fler ungdomar som intresserar sig för jord- och skogsbruk och som ser möjligheten att utvecklas på landsbygden och driva företagande är jätteviktigt. Mitt mål som landsbygdsminister är att skapa sysselsättning och tillväxt i hela landet. Primärproduktionen är mycket viktig ur flera avseenden. Sveriges bönder tillhandahåller säkra livsmedel, hållbar energi, bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald. Primärproduktionen bidrar också till jobb i flera led. Jobb som också oftast finns i vad jag brukar kalla småortssverige. Jag anser att vi ska öka produktionen av mat i Sverige. Vi gör bra mat, har välutbildade bönder som är duktiga och vi har gott om resurserna mark och vatten. Det finns en sak som är helt överlägsen för att människor ska fortsätta som bönder och för att produktionen ska öka: och det är att man måste tjäna pengar som bonde! Jag brukar också tala om kul-faktorn som kort och gott kan beskrivas med att det ska vara roligt, enkelt och lönsamt att välja livet på landet. Hur arbetar då jag och mina kollegor på Landsbygdsdepartementet för att bidra till detta. Jag anser att det är alldeles nödvändigt att ta ett helhetsgrepp och satsar därför på fyra olika områden: Matlandet, Regelförenklingar, Skogsriket och något som jag valt att kalla Flataklocken. Jag återvänder till dessa i tur och ordning. Matlandet består av fem fokusområden: Primärproduktionen Förädlad mat Mat i offentlig sektor Restaurang Matturism Alla områden är lika viktiga men det finns ett område som är en förutsättning för hela Matlandet och det är primärproduktionen. För utan bonden, fiskaren och renskötaren så finns det ingen mat att förädla eller att göra upplevelser kring. Till min hjälp med Matlandet har jag utsett 12 experter som representerar matlandets fem fokusområden. Jag är mycket glad att ha Kristina Yngwe med i expertrådet som rådgivare och inspiratör. Jag har även utsett 26 Matlandetambassadörer från norr till söder för att sprida och förankra visionen Sverige - det nya matlandet. Ambassadörerna är lantbrukare, företagare och eldsjälar inom mat- och upplevelsesektorn alla med stark regional förankring. Inom ramen för Sverige - det nya Matlandet har en rad olika satsningar gjorts för att direkt och indirekt stärka konkurrenskraften för primärproduktionen. Bland annat kan avskaffandet av handelsgödselskatten, sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta respektive slopade besiktningsavgifter för slakt och en sänkt regelbörda nämnas. I år har vi också extra fokus på primärproduktionen och jag genomför under våren vad jag valt att kalla för "bonderesan" där jag kommer att besöka olika produktionsgrenar. Med bonderesan hoppas jag att kunna ta del av framgångsfaktorer ute bland företagarna och hur vi kan sprida dessa vidare. Men också att diskutera de utmaningar som finns och förväntningar av nya CAP. Här vill jag också särskilt passa på att rikta frågan till er som representerar de unga, vad ni ser för behov av framtida jordbrukspolitiken!? Ett annat viktigt område är regelförenklingar. När alliansregeringen tillträdde 2006 var målsättningen att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2010. Landsbygdsdepartementet har varit mest framgångsrikt med att minska den administrativa bördan inom sina ansvarsområden. Mellan 2006-2009 minskade departementet kostnaderna för regelkrångel med 37 procent. Enbart i jordbrukslagstiftningen minskade krånglet med 10,2 procent. Jag nöjer mig inte där utan vill höja ribban från 25 procent till 2010 till 50 procent 2014, varav förenklingarna inom jordbruksområdet ska stå för en betydande andel. Det är inte heller bara den tidsmässiga åtgången som är viktig att beakta utan också den upplevda regelbördan. Regeringen gav därför Tillväxtverket i uppdrag förra året att ta fram en modell för att kunna beräkna detta. Vi har också avsatt 48 miljoner kronor till Jordbruksverket respektive Skogsstyrelsen för att jobba med vad som kallas "en-dörr-in-konceptet" och som ska underlätta för landsbygdsföretagare i myndighetskontakter. Skogsriket är mitt initiativ för att peka ut potentialen för nya jobb, tillväxt och därmed välfärd i hela landet genom att ta vara på skogens om resurs. Med skogen som bas kan vi skapa nya gröna produkter och material, skapa fler gröna jobb, ge upplevelse och rekreation i skogens lugn och inte minst bidra till att utveckla det hållbara skogsbruket i världen. Skogsriket delas in i fyra grenar: Hållbart brukande Förädling och innovation Upplevelser och rekreation Sverige i världen Även här har jag stor hjälp av tio drivna ambassadörer som ska sprida kunskap om och förankra visionen Skogsriket. Vad är då Flataklocksmodellen? Flataklocken är en plats i Medelpad, som faktiskt ligger precis mitt i Sverige. Flataklocksmodellen innebär att vi har skapat ett enkelt koordinatsystem för att säkerställa att förslag som läggs fram lever upp till Landsbygdsdepartementets devis "stärker framtidstro och tillväxt i hela landet". För att ett förlag ska anses vara godkänt enligt modellen ska det 1) Bidra till jobb och utvecklingskraft i Flataklocken. 2) Göra det enklare att bo och leva i Flataklocken. Som centerpartist tänker jag låta detta bli mitt och departementets verktyg för att jag och mina medarbetare alltid ska ha landsbygdsperspektivet framför ögonen. Ett annat jätteviktigt område som jag kort vill nämna är betydelsen av infratstruktur som är en förutsättning för företagande på landsbygden. Regeringen har höjt anslaget för enskilda vägar med över 300 miljoner till närmare en miljard och vi satsar över en halv miljard kr för utbyggnad av bredband. Jag skulle dagen till ära vilja runda av med att lyfta fram betydelsen av att fortsatt arbeta för ökad jämställdhet inom de gröna näringarna. Konkurrenskraft kräver jämställdhet och ska vi klar den globala konkurrensen måste rekryteringen ske från hela befolkningen för att få de mest kompetenta. Detta gäller såväl bland kvinnor och män och gammal som ung. Om lika många kvinnor som män var sysselsatta inom jordbruket skulle vi ha 23 000 fler bönder i vårt land. Det skulle leda till ökad mångfald, nya idéer och ökad produktion. Detta är en viktig potential! Jag söker därför 23 000 kvinnor till världens roligaste jobb! Här tror jag att ni i LRF ungdom kan göra en mycket viktig skillnad! Antar ni utmaningen? Tal Sånga Säby, Svartsjön 9 februari 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Skogsriketkonferens

Skogsvänner! Kul att så många är här idag. Det känns fantastiskt att se detta stora, och som jag tycker mig se, växande, intresse för skogen och Skogsriket. Jag roade mig med att googla Skogsriket härom dagen och fick 5 510 träffar! Jag vill tro att det knappt blev några träffar alls för ett år sedan. Vad vill jag säga med det då? Jo, att starta ett projekt handlar ofta om att engagera fler. Det är svårt att driva projekt ensam om målet är ökad aktivitet i hela landet. Att höras, synas och väcka intresse är avgörande för hur väl Skogsriket ska lyckas nå målen om fler skogliga jobb, ökade förädlingsvärden, ökad export och samtidigt stärka det hållbara brukandet där vi brukar skogens resurser utan att förbruka dem. Skogsriket är ett sätt för mig och regeringen att peka ut potentialen för nya jobb, tillväxt och därmed välfärd i hela landet. Med skogen som bas kan vi skapa nya gröna produkter och material, skapa fler gröna jobb, ge upplevelse och rekreation i skogens lugn och inte minst bidra till att utveckla det hållbara skogsbruket i världen. Det hållbara brukandet går ut på att använda naturens resurser på ett sätt så att våra barn och barnbarn har samma, och helst bättre, förutsättningar att nyttja skogen och bibehålla de oersättliga tjänster som skogen ger oss. Dessa tjänster brukar kallas ekosystemtjänster. Det kan låta byråkratiskt men är inte så krångligt egentligen. Ekosystemtjänster som skogen ger är till exempel: Hem för hundratusentals arter Inlagring av koldioxid Rent vatten Virke Tystnad - lugn och ro Detta är tjänster som vi inte kan skapa själva och de är därför oersättliga. Arbetet med bevarande av natur- och kulturmiljövärden och biologisk mångfald är högt prioriterat och enligt min och regeringen mening ska detta ske i samverkan mellan stat och markägare. Ett exempel på samverkan är Kometprogrammet, eller "min naturvård" som projektet också kallas. Komet är ett frivilligt program som utgår från markägaren och dennes kunskap om sin marks biologiska skatter. Programmet har utvärderats, med i huvudsak goda resultat. Jag ser detta som en framtidsmodell för bevarandet av natur- och kulturmiljövärden som jag tror tydliggör det gemensamt ansvarstagande som vi har. ************** När jag lanserade Skogsriket i våras var min tanke att peka på skogens potential, väcka intresse och på så sätt ge de aktörer som verkar inom skogen, eller med skogen som råvara, en uppmuntrande knuff framåt. Jag kan nu säga att en liten knuff har blivit till ett skalv - jag hade aldrig förväntat mig så mycket engagemang i skogen som jag nu ser. Organisationer, skogsägare, myndigheter, turismföretagare, ja snart sagt hela samhället svarar att de vill vara med, att skogen är viktig och att Sverige kan mer. Fantastiskt tycker jag! Så nu är frågan, hur går vi vidare? Vi vet att Skogen är en resurs, att svenskt skogsbruk står ut genom sitt hållbara brukande och genom hög kvalité. Vi vet också att vi står inför utmaningar i form av bevarandet av biologisk mångfald och andra natur- och kulturmiljövärden, kompetensförsörjning, vidareutveckling och innovationer och en hårdnande internationell konkurrens. För att ta vara på potentialen så måste vi möta utmaningarna samtidigt som vi utvecklar det vi redan är bra på, Det görs inom regeringens alla områden och just därför blir också den gemensamma visionen Skogsriket så viktig. Skogen finns med inom utbildningspolitiken, inom den ekonomiska politiken, inom miljöpolitiken och inom näringspolitiken, för att bara nämna några exempel. Jag lovar mer samarbete med ministerkollegor För att möta behovet av ytterligare samverkan tar jag nu, ännu ett initiativ för att verkligen se till att Skogsriket växer med helhetsperspektiv. Jag bjuder in mina ministerkompisar för att gemensamt stärka arbetet med Skogsriket. Tillsammans har vi ansvar för viktiga frågor som kompetensförsörjning och utbildning, innovation, förädling, träbyggande och markägarfrågor - frågor som vi har fått tydliga signaler om att vi ska hantera i Skogsriket. Vårt samarbete förstärker Skogriket som en gemensam politisk vision för hela regeringen. Jag kan också avslöja en liten, men god nyhet. Det omtyckta projektet Skogen i Skolan får i år extra resurser till sin verksamhet. Detta tack vare mina medarbetares idoga arbete med att förankra Skogsriket på övriga departement i regeringen, denna gång utbildningsdepartementet i satsningar för ökad jämställdhet. För att knyta an till där jag började: det är viktigt att synas och höras för att få fler intresserade av skogen och dess potential. Därför utvecklar vi nu en kommunikationsstrategi för Skogsriket. Vi vill öka samverkan mellan aktörerna så att vi kan nå och knyta an till människor med kunskap och intresse för skogens alla värden. Vi vill att alla intresserade lockas med i arbetet med att förverkliga visionen Skogsriket. Lanseringen av kommunikationsstrategin sker i vår. När vi träffas nästa år vill jag kunna se ännu fler deltagare och aktörer men också de första resultaten av våra gemensamma satsningar. Har vi fått fler jobb i sektorn? Har vi ökat exporten och når vi miljömålen? Skogsriket är naturligtvis ingen kvickfix för dessa utmaningar, men jag är övertygad om att vi tillsammans kan se tendenser, trender och början på en resa mot det Skogsrike som vi vill vara! För att följa utvecklingen i Skogsriket har jag tillsatt en arbetsgrupp på departementet med uppgift att mäta resultaten och utvecklingen av det vi sagt att vi vill uppnå med Skogsriket. Vi kan kalla det en Skogsbarometer. Det är helt upp till oss gemensamt hur många grader Sverige kan öka på denna barometer för att bli ett fulländat Skogsrike. Utvärdering av Skogsriket kräver mätbara uppgifter. Vilka dessa blir är ännu inte klart men jag tror att det är viktigt att inte bara hårda fakta mäts, såsom export och ökad produktivitet, utan också värden som ungas intresse för skogliga jobb, ökad jämställdhet i sektorn och inte minst allmänhetens intresse och engagemang i skogen. För att motivera lite extra till utveckling vill jag ge ett pris till det Skogsriket-län med bäst utveckling på barometern. Må de med bäst utveckling vinna!

************ Men handen på hjärtat, den största delen av arbetet med att möta utmaningar och tillvarata potentialen görs inte av mig, utan av er - i organisationer, företag och föreningar. Min förhoppning är därför att Skogsriket ska vara vårt gemensamma projekt och att visionen även framöver ska hjälpa till att sätta fingret på problemet, vara ett smörjmedel och kanske också en del av lösningen. En del i detta är den satsning som nu görs från min och regeringens sida, 80 miljoner kronor totalt under fyra år. Pengarna ska gå till stimulans för företagande och till att förstärka Skogsstyrelsens rådgivning. Av årets 20 miljoner kan 10 miljoner sökas från Skogsstyrelsen för projekt som skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling och tillväxt inom förädling och innovation samt för upplevelser och rekreation med anknytning till skog. Årets övriga 10 miljoner går till Skogsstyrelsen för att myndigheten ska förstärka sin rådgivning och öka sin stödjande verksamhet gentemot skogsägare. Allt enligt devisen "det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara företagare". I år gör Skogsstyrelsen en bred satsning som man kallar Framtidens rådgivning, där man bland annat använder e-tjänster för att effektivisera rådgivningen. Jag är mycket glad över Skogsstyrelsens stora engagemang i Skogsriket. Detta engagemang och det stora kunnande som finns inom myndigheten ska på bästa sätt tas tillvara. Förutom miljonerna som satsas för att nå målen i Skogsriket har jag utsett 10 skogsriketambassadörer som ska hjälpa mig att sprida kunskap, engagemang och idéer som leder till att nå målen om fler jobb och ett ökat intresse för skogens alla möjligheter. Det är tio oerhört engagerade och kunniga personer, många av dem är här idag så missa inte möjligheten att byta idéer och tankar med dem. Till detta ska läggas att ytterligare förstärkningar på skogsområdet har gjorts inom landsbygdsprogrammet där satsningar på förädling och kompetensutveckling har prioriterats. Det kan till exempel handla om att stödja goda idéer till företagande på landsbygden, eller om utbildningar i röjning, eller naturvård. Men låt oss inte göra misstaget att förminska Skogsriket till kronor och ören. Jag vill att Skogsriket ska bli en plattform för dialog och diskussion. För vi har sannerligen en hel del att diskutera framöver. Hur hejdar vi förlusten av biologisk mångfald? Hur skapar vi en allemansrätt som både respekterar äganderätten och friluftslivet? Hur kommer vi till rätta med röjningsberget, utan att lagstifta om röjningsplikt - för det kan jag säga på en gång, jag vill verkligen inte lägga på skogsnäringen regler i onödan. Hur möter vi framtidens arbetsmarknad? Hur får vi fler unga att vilja jobba i skogen? Hur ser vi till att det blir fler entreprenörer på landsbygden? Hur ser vi till att öka den skogliga tillväxten, det är en avgörande fråga för klimatutmaningen och den svenska tillväxten. Alla dessa frågeställningar är avgörande för att vi ska lyckas med skogsrikets övergripande mål - att skapa fler jobb med anknytning till skogen, och se till att vi blir bäst i världen på att skapa värden från skogen. För vänner, sanningen är den - mår skogen bra så mår Sverige bra. ************ Det är lätt att peka ut vad som kan bli bättre och vad som är problem. Mycket av detta är saker som man inte kan lagstifta bort. Mycket av ovan nämnda utmaningar krävs samarbete på alla nivåer för att lösa. Men en sak som jag som politiker faktiskt kan göra något åt är regler. Det är få saker jag möter så ofta som frågor och berättelser om hur krångligt vi gör det för oss i Sverige. Det ska vara enkelt att vara företagare, att skapa jobb, att vara miljövän. Allt annat blir ju hinder till utveckling. En företagare gynnas av enkla regler som är lätta att förstå, oavsett om det är den stora pappersbuksägaren eller halvtidföretagaren med turismverksamhet i skogen. Här har vi mycket kvar att göra, både jag som lagstiftare och våra myndigheter som ska förklara, stödja och göra informationen lättillgängligt. Jag har nu höjt regeringens mål för regelförenklingar från 25 till 50 procent på mina områden. Och jag är inte nöjd förrän det märks i varje företagares vardag! Vänner, nu ska jag vara ärlig. Det är inte alla som går man ur huse för att regelförenkla för den svenska skogen... Häromdagen hörde jag på radion att EU nu har skapat en bok för att få tjänstemännen att skriva enklare byråkratiska. Det är ju bra. Men på min önskelista står en bok om hur man inte bara förenklar språket - utan också regelsystemet. Ta till exempel Hållbarhetskriterier för fasta biobränslen. Vi har kommit långt här i Sverige när det gäller bioenergi och i det närmaste totalt ställt om uppvärmningssektorn från fossila bränslen. Med de eventuella förslag på hållbarhetskriterier för fasta biobränslen som diskuteras i Bryssel riskerar vi att bromsa denna mycket positiva och för klimatet nödvändiga utveckling med ett berg av byråkrati. Självklart ska vi se till att den biomassa vi använder är hållbart producerad. Men att skapa ett separat och krångligt regelverk som gäller för den del av skogen som används som bioenergi är inte någon bra lösning. Ett hållbart skogsbruk säkerställas bäst med nationell miljö- och skogslagstiftning som är anpassad efter lokala förhållanden. Jag tog nyligen initiativ till ett brev till EU-kommissionen där regeringen framför detta och som undertecknades av ytterligare 7 länder . Jag kommer att fortsätta strida för det nationella självbestämmandet i skogen och för mindre EU-byråkratisering! Timmerförordningen är ett annat exempel på hur krångligt det kan bli i Bryssel. Timmerförordningen har det goda syftet att stoppa olagligt avverkat timmer. Men som trots sitt goda syfte riskerar att kraftigt försvåra för den lilla företagaren med rigida regelverk och kontrollsystem med märkning och spårbarhet till varje stubbe. Jag säger det om och om igen. Det måste finnas enklare system, det måste finnas rim och reson i byråkratiseringen. Frivilliga branschsystem, licenser och certifikat ger trygghet och ansvarstagande utan detta berg av administration och statliga kontroller. Vi riskerar att hamna i ett läge där en av våra största resurser i byggandet av ett hållbart samhälle straffas ut. Det vägrar jag att acceptera. *********** Skogsvänner, Vi behöver sprida kunskap om det svenska skogsbruket! Och därför är det mycket glädjande att jag nu ser ett allt större intresse för svenskt skogsbruk runt om i världen. För ett par veckor sedan besökte två stora, oberoende av varandra, skogsnationer vårt land. Först Kina och sedan Kanada. Det är inga små spelare i Världen. De är framförallt intresserade av det svenska skogsbruket som sådant, ägarstrukturer, återplanteringen och produktiviteten. Men också av hur vårt miljöarbete följer hela kedjan från brukandet till färdig produkt. Vi bygger städer i trä, vi kör bil och kollektivtrafik på bioenergi, vi värmer oss med bioenergi och snart klär vi oss i viskos - allt från trä! Detta samtidigt som vi bevarar skog för framtiden, för att bevara den biologiska mångfalden, för rekreation i stadsnära områden och för bevarande av natur- och kulturmiljöer. Detta, mina vänner, ska vi vara rädda om och det är just denna svenska modell som jag tror är vårt starkaste kort både i en internationell konkurrens, men också för den långsiktigt hållbara utvecklingen. För skogen är inte en snabb investering eller tillfälliga projekt, här snackar vi långsiktighet som få andra områden kan mäta sig med. Jag delar gärna med mig av den svenska modellen till andra länder, vi kan sälja vår kunskap, maskiner, uppfinningar, våra idéer men framförallt vårt hållbara brukande för att på så sätt förhindra avskogning och fattigdom i världen. Dessutom bidrar vi till att minska den globala uppvärmningen. Jag kommer att fortsätta slåss för den svenska modellen, både inom Sverige och internationellt. För det är inte alla som vill det vi vill. Att ha frihet under ansvar, att ha jämställda mål om miljö och produktion är långt ifrån självklart. ******************** Med detta sagt vill jag tydligt betona att Skogsriket inte är ett projekt som ska drivas av mig eller regeringen, det är ni som själva vill delta och tror på möjligheterna som driver och äger Skogsriket. Jag är stolt över att den svenska skogsnäringen står på egna ben - i princip helt utan bidrag från politikens skattkista. Det har varit tufft ibland, men det har gjort oss världsledande och oerhört duktiga på att möta konsumenternas behov. Så vill jag att det ska fortsätta vara! Jag möter många kloka och bra idéer som passar in i arbetet med Skogsriket och jag hoppas därför att alla ni som bär på goda idéer tar en titt på Skogsstyrelsens hemsida och tar vara på möjligheten till investerings- och projektstöd som finns där-de är till för er! Jag vet att det inte finns någon bidragskultur i Skogs-Sverige och jag tror att det varit till gagn för oss, men de pengar som är satsade är inte hel-enkla att sno från Anders Borg- så se till att de används för att få fram nya innovationer som leder till utveckling i Skogsriket! ************************ Vänner, nu har jag varit långrandig nog och jag är säker på att vi har en spännande eftermiddag framför oss med massor av intressanta diskussioner, möten och kontakter att knyta. Det har sagts mig många gånger, och inte minst i budgetsammanhang, att pengar inte växer på träd, men jag vill hävda att det faktiskt är precis det de gör! I Skogsriket växer både jobben och den gröna omställningen på träd och därmed pengarna! Tack för att ni lyssnade och ta nu vara på all den kunskap och inspiration som finns i det här rummet - det är tillsammans vi bygger Skogsriket. Tal Stockholmsmässan 7 februari 2012 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Möbelriksdagen "Light"

Vänner, Tack för att jag har fått komma hit. Det är spännande att vara här och se hur det sjuder av företagsamhet och Relaterat kreativitet - det är just så jag hoppas få se alla bidra till att förverkliga visionen Skogsriket - med värden för Skogsriket världen. Skogsriket är regeringens satsning för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skog och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Jag tror att flera av er redan har hört mig berätta om de fyra grenarna i Skogsriket - hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation och sist men inte minst Sverige i världen. Grenarna innebär att Skogsriket omfattar alla skogens värden, baserade på grunden det hållbara brukandet och de två jämställda skogspolitiska målen miljö och produktion. Skogsriket omfattar också utvecklingsmöjligheterna inom turism och upplevelsenäringen, och den enorma exportpotential som Sverige besitter tack vare skogen. Idag vill jag stanna lite längre vid utvecklingsmöjligheterna för grenen förädling och innovation, för det är där ni huvudsakligen är verksamma. Ni arbetar med träförädling och det betyder att ni är moderna, har hållbarhet i fokus och arbetar klimatsmart. Jag är övertygad om att ni befinner er i helt rätt bransch för jag ser detta område växa! Jag skulle vilja se en ökad användning och förädling av vår lövskog, inte minst våra ädla träslag, och vi får inte glömma bort att det finns fler ädla träslag än ek och bok. Vi är vana och duktiga på gran och tall men här tror jag att det finns en viktig nisch att utveckla för de små företagen och jag vet att flera redan är på gång. Och Sveriges skogar innehåller inte bara gran och tall, det kan nog ni här på möbelmässan hålla med om. Men vad gör man då om man har en idé, men inte vet hur man ska förverkliga den och än mindre hur man ska finansiera den? Där kommer möjligheterna att söka stöd inom ramen för Skogsriket in i bilden. Stöden riktas mot små och medelstora företag och under de kommande fyra åren finns det 10 miljoner kronor om året att söka. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att hantera ansökningarna. All information ligger på Skogsstyrelsens hemsida och jag vill gärna berätta här att pengarna i år är tänkta att bland annat gå till åtgärder som skapar tillväxt inom förädling och innovation. Skogsstyrelsen är mycket viktig aktör i Skogsriket med funktionen att hålla ihop, samla och finnas på plats i våra skogsrika län. Förutom 40 miljoner kronor att dela ut som stimulans för företagande har Skogsstyrelsen fått ytterligare 40 miljoner för att förstärka sin rådgivning, och det kommer också att öka den ekonomiska utväxlingen av skogen. Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara företagare med skogen som bas. Regeringen arbetar aktivt med regelförenkling, så att det ska bli lättare att vara företagare - år 2014 ska vi ha minskat regelbördan med 50 procent inom de områden som mitt departement ansvarar för. Finns det jobb så växer andra delar av samhället också, så att det går att leva ett rikt liv i hela landet. Men jag vill vara tydlig och säga att Skogsriket är inte ett åtgärdspaket - Skogsriket blir så starkt som vi gör det tillsammans. Skogsriket är en plattform som alla kan ta avstamp ifrån och jobba utifrån sina förutsättningar. Som ni kanske vet utnämnde jag i slutet av förra året tio Skogsriketambassadörer och ni har en i er krets - Johan Sjöberg - och honom har jag höga förväntningar på må ni tro! Jag hoppas att Johan kan bidra till att regionala Skogsriketnätverk ska skapas, som ökar möjligheterna för erfarenhetsutbyte och samarbete i olika former. När jag utsåg Skogsriketambassadörerna tänkte jag också att de ska vara inspiratörer och bollplank, och fungera som en kompetens- och inspirationsbank för Landsbygdsdepartementets arbete med Skogsriket. Så Johan och de andra har något att bita i! Skämt åsido, jag vill att ni ska veta att jag och mina kompisar i regeringen gör vad vi kan för att ge er en bra grund att ta avstamp ifrån - både inhemskt och när det gäller att stärka exporten. 2011

Tal Skara 25 november 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Framtidsforum i Skara Landsbygden - kärnan i hållbar utveckling

Först och främst - roligt att få vara här idag! Och roligt att Framtidsforum återkommer för andra året i rad - detta verkar bli en god tradition. Jag har fått uppdraget att prata lite om landsbygden som kärnan i hållbar utveckling. När man diskuterar hållbarhet brukar man säga att ett samhälle ska vara hållbart ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Jag skulle vilja ta dessa tre perspektiv som utgångspunkt - och börja med det ekologiska. Då och då stöter man på ordet ekosystemtjänster, vilket på vanlig svenska betyder att naturen ger oss tjänster som vi inte kan klara oss utan, det mest uppenbara är väl ren luft och mat. Men också virke, rent vatten, biologisk mångfald, pollinering av våra växter, och mycket annat. Forskare på SLU har försökt att räkna på vad dessa tjänster är värda. Man beräknade värdet av ekosystemtjänsten rekreation för tre olika typer av ekosystem - skog, jordbrukslandskap och våtmark. Dessutom beräknades värdet av skogen som kolsänka och våtmarken som sänka för näringsämnen, framför allt för kväve. Det är naturligtvis svårt att göra en exakt uppskattningar - men för att ge er ett hum om storleken: Bara för Götaland var värdet för dessa tjänster upp till 25 miljarder kronor årligen. Totalt, för landet, blev siffran 139 miljarder kronor. Och då, mina vänner, ska man betänka att ekosystemtjänster som virkesproduktion inte räknas in i de siffrorna. Vår stora utmaning är att bruka naturens resurser - utan att förbruka dem, annars kommer vissa av ekosystemtjänsterna att upphöra, vilket milt sagt skulle få katastrofala följder. Både ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. På landsbygden har vi en lång tradition av att värna våra ekosystem - och ta hand om de varor som systemet levererar. Och det gör landsbygden livsnödvändig. Jag säger det igen, livsnödvändig. Det är vi på landet som: - Producerar mat på ett hållbart sätt - Producerar den förnybara energin - Brukar våra skogar så att de fortsätter att lagra in kol. - Håller ängs- och hagmarker öppna. För att bara nämna något. **** Men ett hållbart samhälle ska också, som jag nämnde tidigare, vara hållbart ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Det måste vara möjligt att leva och tjäna pengar på landsbygden. Ekvationen är ganska enkel, om människor på landet inte kan försörja sig själva så kommer de att flytta någon annan stans - och de värden som så många förknippar med landsbygden kommer att försvinna. Maten kommer att produceras utomlands, troligtvis med både sämre djurskydd och lägre miljökrav. Hagmarkerna kommer att växa igen. Skogen kommer inte att brukas. Och servicen kommer att försvinna. Det är inte en utveckling som gynnar Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv och jag är fullständigt övertygad om att detta inte är en utveckling som någon av oss här inne önskar. Därför är det bara att börja kavla upp ärmarna och börja jobba. Jag tänkte kort berätta lite om några av de satsningar jag har gjort för att skapa en hållbar landsbygd där ekologi, ekonomi och de sociala faktorerna får plats. Låt mig börja med Sverige - det nya Matlandet: Syftet med satsningen är att skapa 20 000 nya jobb inom "matsektorn". Och när jag pratar om matsektorn så pratar jag brett! Vi har valt ut fem fokusområden som vi jobbar med. Dessa är: offentlig mat, primärproduktionen, förädlad mat, mat och upplevelser samt restaurangbranschen. Som jag ser det måste vi satsa på alla dessa områden för att vi verkligen ska bli ett matland att räkna med. Men! Det finns ett område som är helt avgörande och som även är anledningen till att jag gör denna satsning. Och det är primärproduktionen. För utan bonden blir det ingen livsmedelsindustri. Det kommer inte att finnas några kvarnar eller slakterier eller äggpackerier. Och om vi inte har spannmål, kött och ägg, varför ska vi då baka bröd eller stoppa korv här i Sverige? Utan bonden försvinner hela livsmedelsindustrin och därmed Sveriges fjärde största industriarbetsgivare! En arbetsgivare som dessutom ger jobb på landsbygden och i Småortssverige. Utan bonden blir det inga matupplevelser på landsbygden. Och hur ska vi kunna ha bra kockar och fina restauranger om dessa inte har lokala och svenska råvaror att jobba med? Västergötland, där vi nu befinner oss är för mig själva sinnebilden av "Sverige - det nya Matlandet. Västergötland är lite ett Matlandet i sig. Här finns de djupa skogarna där vi har vilt, bär och svamp. Här finns de vidsträckta åkrarna där vi producerar spannmål. Och där spannmålen finns där finns även grisbönderna och fjäderfäproducenterna. Här finns de småflikiga åkrarna och skogsbygderna som där många mjölkproducenter finns. Dessutom har Västergötland såväl sjöar med abborre och gädda samt havet där världens bästa skaldjur växer till i det kalla vattnet. Det är ingen slump att årets Matlandethuvudstad blev Göteborg, som delvis ligger i Västergötland, och att Vara kom på en hedrande tredjeplats. Det var dessutom två mycket olika kandidater som symboliserar såväl det stora urbana som finns i Matlandet och det lilla lokala. Men en sak ska ni ha klart för er! Göteborg hade ALDRIG vunnit om det inte varit för att man i sin ansökan så tydligt knöt an till primärproduktionen i Västra Götaland och Bohuslän och pekade på hur viktig den var som en del i Göteborg som matstad. Som ett syskon till Matlandet skapade jag i våras Skogsriket. Skogsriket ska leda till att vi blir bäst i världen på att ta till vara på skogens många värden. Då menar jag ALLA värden. Biologisk mångfald, produktion, upplevelser, rekreation och nya produkter. Från tall till pall. Från stubbe till nubbe. Precis som med Matlandet är målet med Skogsriket att det ska skapas fler jobb på landsbygden. Tycker att det är mycket roligt att vi i höstens budget fick 80 miljoner kronor till Skogsriket. Jag hoppas att de ska bli ett smörjmedel som kan bidra till att uppfylla projektets målsättning. Skogsriket består av olika "grenar": 1. Hållbart brukande Grunden för allt nyttjande av råvara. Det är en utmaning som kräver att alla inblandade parter tar sin del av ansvaret. När det gäller miljöhänsynen specifikt behöver vi bland annat tydliggöra vilken hänsyn som krävs och se till att det finns förståelse och kunskap om detta inom sektorn så att de kan leva upp till målsättningarna. Men det handlar också om att fortsätta satsningarna på kompetenshöjning bland skogsägare och entreprenörer för att förbättra förutsättningarna att nå både det skogspolitiska miljömålet och produktionsmålet . Vi ska fortsätta att ligga på topp i världen med hjälp av de mest kunniga skogsägarna och entreprenörerna. Vi ska även i framtiden ha den ledande, gröna skogs- och processtekniken. 2. Förädling och innovation För mig är det oerhört viktigt att vi behåller förädling av skogsråvaran på den svenska landsbygden. Det handlar om att behålla jobben - och att behålla de värden skogen skapar. Men denna "gren" i Skogsriket handlar också om att hitta nya sätt att tjäna pengar på skog. På råvaran, eller på skogen som sådan. Det kan handla om allt från skyskrapor i trä till hälsokost med skogens produkter som bas. Här ser jag en mycket stor potential till nya jobb, men också till lösningar som bidrar till en mer hållbar värld, där vi kan byta ut kemikalier, betong, plastprodukter och fossila drivmedel mot vårt gröna guld. 3. Upplevelser och rekreation Det svenska landskapet är på många sätt unikt, våra skogar täcker ungefär 70 procent av landytan. Det är exotiskt! Jag tror att vi kan bli ännu bättre på att visa upp vår skogs många värden och erbjuda upplevelser och rekreation kopplade till skogen. 4. Sverige i Världen I den fjärde och sista grenen finns både den svenska exporten och Sveriges agerande i internationella skogliga forum med. Mitt mål är att vi ska vara en stark röst i skogsvärlden - och att vi ska öka vår export av kunnande, teknik och skogsråvara med 20 procent till 2020. **** Matlandet och Skogsriket är två exempel på hur hållbarhet och långsiktigt nyttjande av landsbygdens resurser både kan leda till en bättre miljö - och fler jobb på landsbygden. Jag hoppas att ni vill jobba tillsammans med mig med dessa projekt, och att diskussionerna här på Framtidsforum blir både givande och intressanta! **** Till sist skulle jag vilja uppmärksamma några av dem som redan nu jobbar hårt och framgångsrikt med den svenska matkulturen. Västra Götaland har många duktiga mathantverkare - och jag vet att några av dem nyligen har vunnit fina utmärkelser under SM i Mathantverk. Jag skulle vilja att vi kallar upp dem hit på scenen - ge dem en riktigt varm applåd! Tal Stockholm 17 november 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister SmåKoms Höstkonferens

Tack för att jag har fått komma hit idag. Jag har själv varit kommunalråd i Ljungby i 12 år, så jag vet ungefär hur er vardag ser ut. Jag har en halvtimma på mig här idag, jag tänkte använda ungefär hälften av tiden åt att berätta lite om vad den senaste budgeten betyder för landsbygden, och sen svarar jag gärna på frågor! Ni vet lika bra som jag, eller kanske till och med bättre, att vi står inför en oerhört tuff ekonomisk verklighet. Det gäller både oss i staten och i kommunerna. Samtidigt behöver man inte lyfta blicken särskilt långt för att inse att det är etter värre på många platser i Europa. Utvecklingen i Grekland och Italien är mycket oroande. Trots allt detta har vi i den svenska regeringen klarat av att göra några satsningar. Totalt satsas faktiskt nästan två miljarder på olika åtgärder som kommer landsbygden till del 2012-1015. Till detta ska läggas satsningen på fem miljarder för en bättre och mer robust infrastruktur i hela landet. Som sagt så sker detta i ett läge där våra grannländer tvingas till kraftiga nedskärningar - som inte minst drabbar jordbruk och landsbygd. Vad handlar det om då? Vi sänker kontrollavgifterna för slakterierna med 90 miljoner kronor årligen. - Bättre konkurrenskraft för Sveriges bönder.

Visionen om Skogsriket får totalt 80 miljoner kronor under fyra år för rådgivningsinsatser, samt stöd till utveckling, innovation och diversifiering i små och medelstora företag med skogen som bas. Skogsrikets mål är att skapa fler jobb med skogen som bas. Det är en mycket viktig satsning för landets små kommuner, där skog i många fall utgör grundstommen i sysselsättningen. Nästan en halv miljard satsas under de kommande åren på bredband (i LBP samt kanalisationsstöd). Goda boendemiljöer är en av landsbygdens stora tillgångar. 69 miljoner kronor satsas därför på att se över resultat och tillämpning av det nya regelverket för strandnära boende. I vissa områden på landsbygden överstiger produktionskostnaderna marknadsvärdena vid nybyggnation av hus. Därför föreslår regeringen åtgärder för att förbättra förutsättningar för ny- och ombyggnad av bostäder. Detta ska ske genom att Statens Bostads- och kreditnämnd får möjlighet att ställa ut garantier över marknadsvärdet. Turistnäringen är en av Sveriges nya basnäringar. Den är jobbintensiv, finns i hela landet och bidrar med stora intäkter till Sverige. Regeringen satsar därför 60 miljoner kronor på åtgärder för att stärka och utveckla nya eller befintliga turistdestinationer. Till listan på exempel kan också läggas en rad förändringar i landsbygdsprogrammet, i syfte att ytterligare stärka landsbygdens konkurrenskraft införs nu bland annat en djurvälfärdsersättning. Vi förstärker också investeringsstödet och gör en rad omprioriteringar för att säkerställa att alla pengar används innan programmets tid löper ut. Som sagt. I tider av ekonomisk oro gäller det att hålla hårt i plånboken. Därför har vi tvingats till en del tuffa och kännbara prioriteringar, men vi har också valt att satsa strategiskt på områden med stor framtidspotential - dit hör landsbygden. Vi har gjort dessa satsningar därför att vi är övertygade om att de både på kort och lång sikt kommer att leda till fler jobb och ökad tillväxt i alla delar av Sverige. **** Vad händer nu framöver? En rad viktiga processer pågår, som ni naturligtvis känner till. Både i Sverige och i EU. Framtida CAP. Rättvisare, enklare och med gröna mervärden. I detta ingår naturligtvis det framtida Landsbygdsprogrammet. På Departementet jobbar jag vidare med tre huvudfokus för kommande mandatperiod. Matlandet, Skogsriket och regelförenklingar. Alla tre med syfte att stärka både tillväxt och framtidstro på den svenska landsbygden - och i de små kommunerna! Tack för mig! Nu svarar jag gärna på frågor! Tal Stockholm 9 november 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Landsbygdsgalan 2011

Först och främst, tack för en mycket trevlig kväll, med god mat i Matlandets tecken! Ibland behöver man fylla på förråden med inspiration, det har ni verkligen hjälpt mig med ikväll! Som ni säkert vet har jag bytt namn (ja.. inte Eskil då, det namnet behåller jag gärna...), men i september firade jag ett år som Landsbygdsminister! Det är en titel jag bär med stolthet, men det nya namnet innebär också en rejäl utmaning. Mitt mål är att vi ska ha en landsbygd som sjuder av entreprenörskraft och engagemang. En landsbygd där man producerar råvaror, mat och upplevelser av världsklass, en landsbygd dit man gärna flyttar och där man vill stanna kvar. En landsbygd som är ledande i klimatomställningen och som attraherar turister från hela världen. En levande landsbygd. Vänner, om vi ska lyckas med detta så behöver jag er hjälp. Det är ni som gör skillnad! *** Alla pengarna i Landsbygdsprogrammet vore ingenting utan allt det engagemang som ni bär på. Ni sätter inte sprätt på pengarna, ni får dem att växa. De blir till något som de aldrig hade blivit om ni inte hade lagt ner tusentals och åter tusentals timmar av blod, svett, tårar och ideellt engagemang på alla de projekt som ni bedriver. När jag åker runt om i Sverige (och det gör jag mycket), ser jag allt detta i bygdegårdar, i restaurerade naturmiljöer, i ungdomsprojekt, i nystartade företag, i byalag, i festivaler och mässor, i bredbandsuppkopplingar och i mycket mycket annat. Det gör mig glad och stolt! Ert arbete gör mig till optimist, med krafter som er går det helt säkert att vända utvecklingen i alla delar av vårt land. Så tack för allt det arbete ni lägger ner. Och tack för att jag har fått gå på er gala ikväll! Tal Ljungby 4 november 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Matlandet

Mina vänner, Tack för att jag har fått möjligheten att komma hit och träffa er idag. Idag har jag blivit ombedd att prata om ett av mina favoritämnen, nämligen mat! Och inte bara om mat, utan om min och regeringens vision: Sverige - det nya Matlandet. Men låt mig börja från början, med en lite filosofisk ingång. Vad vi äter för något och varför vi äter vad vi äter handlar om så oerhört mycket mer än att bara bli mätt och få i sig tillräckliga mängder med näringsämnen för att överleva. Mat är för många svenskar idag ett fritidsintresse och en del i en kulturell upplevelse. Det är inte dåligt marscherat för ett land där pris alltför länge varit den helt dominerande frågan när vi har pratar mat! Jag brukar ofta berätta om den matupplevelse som är viktigast för mig. Den infaller en gång om året, under älgjaktens första dag. Då äter jag en helt vanlig leverpastejsmörgås med gurka och dricker en helt vanlig kopp kaffe. Men för mig är det den godaste måltid som jag har på hela året. Varför? Jo, därför att den är en del av den större upplevelsen. Frihetskänslan av att sitta i en tyst skog. Spänningen och det ödesmättade i att bara vänta på att skogens konung ska uppenbara sig. Tryggheten i att detta är något som återkommer år efter år som en viktig del i mitt liv och i den svenska kulturen. Jag tror att när de allra flesta svenskar börjar fundera på vilket som är deras bästa matminne så kommer det att visa sig att det i många fall inte är maten i sig som är central, utan att maten är en viktig del av ett sammanhang. Jag är helt övertygad om att vi kan använda människors längtan efter helhetsupplevelser för att skapa jobb och tillväxt på svensk landsbygd. Vår landsbygd är inte bara oerhört vacker och unik, utan den kan också erbjuda en helhetsupplevelser när det gäller mat. Och det gäller inte minst Småland! Här har vi de djupa skogarna som älgsteken, lingonen och kantarellerna kommer ifrån. Vi har de vackra beteshagarna där mjölkkorna, köttdjuren och lammen betar. Vi har insjöar fulla med fisk och kräftor där man också kan bada om sommaren eller paddla kanot om hösten. Därtill har vi ett unikt matarv som är speciellt just för Småland. Vi har ostkakan. Vi har lingonsylten. Vi har isterbanden. Och ingen har väl som Astrid Lindgren beskrivit och snarast kultförklarat den småländska maten! Vem minns inte Emils julkalas för fattighjona där syltor, pastejer och korvar beskrevs med en innerlig matglädje? Allt detta som är Småland tror jag är något som alldeles för många av oss som bor här tar för givet. Inklusive jag själv. Det gäller att vi varje dag påminner oss om vilka unika möjligheter vi har. Jag vet att jag har pratat om detta många gånger tidigare, men det var verkligen en aha-upplevelse för mig att bjuda hit mina kollegor från de andra EU-länderna när Sverige var ordförande i EU. Jag var orolig över att vi inte hade några slott och herresäten att visa upp. Vinodlingar fanns det ju inte heller. Så jag visade det som var Småland. Jag visade skogen, de småflikiga åkrarna och mjölkbonden. Jag bjöd på ostkaka och isterband. Och ni anar inte vad imponerade de blev! För dem var detta något oerhört exotiskt. De imponerades av alla våra sjöar. Av hur grönt det var och av vilka otroligt djupa skogar som vi hade. Det som är vardagsmat för oss är en exotisk upplevelse för någon som bor och lever i Centraleuropa. Det, mina vänner, är något som jag tror att vi alla måste hjälpas åt att komma ihåg! Det kan vi använda oss av för att skapa jobb och tillväxt här i Småland. På svensk landsbygd produceras mat som håller hög kvalitet, tack vare vårt kyliga klimat och våra många soltimmar under sommarhalvåret. Men också på grund av ett hårt och medvetet arbete för en bättre miljö, hög djurhälsa och ett gott djurskydd som gör att maten är fri från salmonella eller rester av antibiotika. Jag menar att vi ska ta tillvara alla dessa fördelar som finns på svensk landsbygd för att skapa jobb och tillväxt i hela vårt land och det är därför jag har skapat visionen om "Sverige - det nya Matlandet". Målet med Matlandet är att skapa 20 000 nya jobb runt mat fram till 2020. Till visionen har vi knutit en handlingsplan med fem fokusområden. Dessa är: mat i offentlig sektor primärproduktionen förädlad mat restaurang matupplevelser Jag är väldigt medveten om att dessa områden spänner över ett stort område. Men jag är också övertygad om att vi måste jobba strategiskt och målmedvetet med alla dessa fem områden för att vi ska kunna nå framgång med Sverige - det nya Matlandet. Vi klarar aldrig att nå visionen om inte alla områden finns med. Tyvärr har många tidigare satsningar handlat om insatser för än det ena än det andra. Lite till eko här och lite till skolmaten där och tillsist något till en bransch där det är kris just nu. Jag menar att vi måste ta ett helhetsgrepp och se att hela matproduktionen i Sverige hänger ihop. Det är också därför som jag har startat arbetet med Matlandet. Alla områden är viktiga för att nå målet, men det finns ett område som är en förutsättning för hela Matlandet och det är primärproduktionen. För utan bonden, fiskaren och renskötaren så finns det ingen mat att förädla eller att göra upplevelser kring. När jag, sommaren 2008, lanserade idén om att Sverige skulle bli bäst på mat i Europa så var det faktiskt en och annan som drog på munnen. Det fanns till och med de som skrattade. Nu skrattas det inte längre. Tvärt om! Förra sommaren gjorde Visit Sweden en undersökning i samarbete med United Minds. Den visade att 72 procent av svenska folket tror att Sverige har goda förutsättningar att bli det nya matlandet i Europa. Så vi är verkligen på god väg! Det jag själv är gladast över är att den här visionen har fått så många människor att engagera sig! Redan när vi startade fanns ett begynnande intresse för det närodlade och det genuina och det svenska. Men jag vågar faktiskt säga att Matlandet har hjälpt till att lyfta detta intresse. Det är fler idag än för två år sedan som frågar varifrån äggen i butiken kommer. Det är fler som väljer att åka någonstans där man också får det goda eftermiddagskaffet. Det är fler som väljer en omväg för att komma till en gårdsbutik. Men det finns en sak som är viktigare, och det är att företagare, eldsjälar och matmänniskor vill vara en del av visionen och är beredda att jobba mot samma mål. Om jag ensam ska jobba för målen kommer vi aldrig att nå framgång. Därför är jag också oerhört glad över det enorma gensvar som många från branschen har gett. Den absoluta majoriteten av Matsverige välkomnar visionen och ställer sig bakom den. Många pekar också på vikten av att ha en strategi och en tydlig politisk vision för vart vi ska. I det fortsatta arbetet med Matlandet är jag därför noga med att se till att Matsverige också finns med på tåget hela vägen. Och jag vill också vara noga med att poängtera att det handlar om hela Matsverige. Alla livsmedelsföretag är viktiga för jobben på landsbygden och bidrar till att bygga min vision. Alla har de en given plats i Matlandet Sverige. Oavsett om man stoppar korv som säljs i en gårdsbutik eller om man tillverkar färdigrätter som ska säljas på ICA. För att vi ska få 20 000 nya jobb behövs både bonden som producerar spannmålen i Kungsörnens pasta och den som är liten och specialiserad. Det är inget konstigt med det. Jag är dessutom övertygad om att alla matlandet delar kan dra nytta av varandra. Tyvärr är det väldigt många som vill få det att framstå som att det finns en konflikt mellan stora och små. Mellan stora och små bönder, mellan stora och små livsmedelsföretag. Jag tror att det finns en missuppfattning om att Matlandet bara skulle handla om småskaligt. Delvis är det en missuppfattning som jag själv har bidragit till att sprida. Just därför att småskaligt och hantverksmässigt producerad mat länge har levt på undantag här i Sverige. När industrialiseringen av livsmedelssektorn tog fart på 50-talet så sveptes allt med. Det hantverksmässiga och småskaliga försvann helt. Det skulle vara storskaligt, hygieniskt och rent. Vilket troligen var bra och bidrog till att människor kunde äta sig mätta och inte blev sjuka av maten. Men idag har det småskaliga och hantverksmässiga fått en renässans. Jag tror personligen att det beror till viss del på att allt fler har varit utomlands och upplevt det otroligt genuina som finns kvar i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland. Länder som visserligen industrialiserade en stor del av sin livsmedelsproduktion men som lät det lokala finnas kvar vid sidan om. Människor är nyfikna på det svenska matarvet. Och det gäller både oss svenskar och utländska turister som kommer hit. Därför är det dags att ge det småskaliga och hantverksmässiga en chans. Och därför har också mycket av Matlandet kommit att handla om den del av Matsverige som fört en tynande tillvara och som behöver stöttning för att komma igång. Om du har en vara som tillverkas i liten kvantitet så är det ju bara att höja priset! Det finns gott om "matnördar", eller "foodies" som det kallas med internationella termer, som kan betala i princip vad som helst för hög kvalitet. Och låt oss vara ärliga! Inte är det väl den där hårda, tråkiga brien som säljs på konsum för 49 kronor osten till midsommar som har gjort Frankrike känt som matland? Nej, det är helt andra ostar, av en helt annan kvalité! Men den där brieosten som säljs på konsum, det är den som står för volymen. Och den säljer tack vare deras mer förnäma ostar. Så kan vi också jobba. Visa upp det som ligger i framkant och låt det dra tåget för dem som sedan säljer sådant som är lite mer inriktat på bulkproduktion. Jag är övertygad om att vi på ett ännu bättre sätt kan låta små och stora företag komplettera varandra. För båda är viktiga för Sverige som Matland! Var och en på sitt sätt. Jag ska också kort nämna vad som kommer att hända framöver med Matlandet. Matlandet är ju en resa som jag startade 2008. Det är så fantastiskt roligt att så många har velat följa med på resan! Gensvaret har varit enormt. Mycket större än vad jag hade kunnat hoppas och tro. År 2020 ska vi vara framme vid målet och under nästa år kommer vi att göra en djupare utvärdering av det arbete som hittills har gjorts. Gör vi rätt saker? Ger det vi gör effekt? Matlandet är inte på något vis "färdigt". Vi jobbar hela tiden för att göra det bättre. En viktig sak som vi aldrig får glömma är att Matlandet är något som vi gör tillsammans. Vi kan aldrig bli ett Matland av rang om det bara är regeringen som satsar. Därför är det så otroligt roligt med det enorma gensvar som har varit och det ansvar så många i branschen har tagit. Om vi klarar av att jobba tillsammans är jag helt övertygad om att vi når målet! Tal New York 2 november 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister "From Farm to Fork"

Ladies and Gentlemen, Your Royal highness. First of all, I would like to begin with a special thanks to the Swedish American Chamber of Commerce for taking the initiative to this seminar. It is a real pleasure for me to take part in this very interesting event. "Know your farmer know your food" is the headline of this section. I do know a lot of farmers, in fact I used to be one myself. But now a days the farming is limited to a passion of mine - breeding of ponies. First of all - do people really want to know their farmers, and why? In Sweden, we see a very clear trend of increased interest in where the food comes from. Consumers want to have real, authentic produce and food- experiences. They do not only want to know the origin of the product, but also the name of the farm, the face of the farmer and the story about how the product is being produced. Together with the revolution that his highness Prince Daniel mentioned we can also see the return of the local produce, focus in traditions, seasonal variation and the revival of our culinary heritage. In a survey that we made this summer (together with Visit Sweden), about Swedish attitudes towards food, we could see that Swedish consumers have a high confidence for our primary producers and that they think that farmers produce with good animal-welfare and environmental respect. In other words - they want to know the farmer, and they like what they see. But from attitudes and knowledge - to behavior in the food store, there is often some work to be done. This, of course, also goes for Sweden. Despite of the increased consumer interest high quality food and a sustainable food chain the Swedish food production is dropping, and in some sectors the farmers are struggling with profitability. As a response to this, and in line with my urge to strengthen the farmers role in the food chain. Me, and my colleagues in the Swedish government created the vision: Sweden - the new culinary nation. The vision focuses on how Sweden can use our advantages and make the most out of our unique qualities and conditions in climate. Our various geography, innovative farmers, entrepreneurs, chefs and attractive surroundings for tourism and a growing export. This is a vision with the purpose of creating food for a better life in terms of taste, health and sustainability. And of course in the end, new entrepreneurs, jobs and rural development. The development of this vision needs to be done with the greatest care for people, animal welfare and the environment. Our talented and dedicated farmers is one of the very foundation in our vision. A trend is also that the chefs and the team in the restaurants want to know the farmer and sometimes be a part of the growing and harvesting. Going "back" to the philosophy of household and seasonal variation. An example of this interest, is a coming speaker, Magnus Nilsson, Chef at Restaurant Fäviken Magasinet who has drawn an international attention the restaurant and food served. The dishes are depending on what is possible to pick, harvest or hunt, locally or in the farm. *** It's clear to me that we do not only need to know the farmer, we also need to know the food. Both from an ecologically, healthy and sustainable perspective. Therefore, an important focus in Culinary Sweden is animal health. Animal health and welfare are always primary focus, along with organic cultivation, environmental approaches and sustainable food production both in cultivated and wild landscapes, and in the sea. Sweden has some of the strictest animal welfare legislation in the world. Sweden is also salmonella-free, which promotes consumer security. *** Finally, one last thing I'd like to point out it's the role of our future consumers all over the world, children and young people. They need to get to know the farmers and their work. They need to have the knowledge about where the food comes from to be able to be active and aware consumers. An important part of this is the around 2 million school meals that are served in Sweden every day. Working with the meals within the school- system is very important for me. Did you know that Sweden, together with Finland, are the only countries where school pupils get free hot meals? This is unique and I think we can develop this area further. Connect the school with the farmers, and maybe, as we saw today also have more schools with gardening of their own. Sweden has knowledge in this area, that I believe that can be an successful export product! And speaking of export. I have set a goal to double the Swedish export of food until 2020. This a real challenge, but I truly believe that Sweden, and Swedish food has unique values that can compete with some of the great food nations of today. Of course, saying all of this, I hope that you all will get to know a Swedish farmer, and that you will come to Sweden, the culinary nation, to meet one yourself! Thank you very much for listening. Tal Seminarium på Världshungerdagen, Rosenbads konferenscenter 14 oktober 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister (Magnus Kindbom, Statssekreterare) Inledningsanförande på Världshungerdagen av Magnus Kindbom

Ärade mötesdeltagare, Mina damer och herrar, Relaterat Det är en stor glädje för mig att vara här idag och delta i detta intressanta seminarium på ett så angeläget och FN:s livsmedels- och aktuellt tema. Det är många - och ofta komplicerade frågor - som vi brottas med när vi diskuterar global jordbruksorgan FAO livsmedelsförsörjning. Just höga och överdrivet rörliga livsmedelspriser är en viktig del av dem. På Debattskrift: Höga och Landsbygdsdepartementet följer vi aktivt prisutvecklingen. Vi är också ansvariga för ett av de mest centrala rörliga livsmedelspriser organen för dessa frågor, nämligen FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. På kort tid har vi upplevt två perioder av extremt höga livsmedelspriser - 2007-2008 och sen igen under förra året. Den dyrare maten gjorde att världens svältande blev flera och frågan om global livsmedelsförsörjning har satts högt på den globala politiska dagordningen. Det är åter fokus på vikten av en hållbar och produktiv jordbrukssektor som ska föda världens växande befolkning. Debatten visar på ett stort behov av ökade och ansvarsfulla investeringar i jordbruket, framför allt i utvecklingsländerna. I det perspektivet välkomnar vi de förhandlingar som pågår just nu inom FAO om Frivilliga riktlinjer för en ansvarsfull förvaltning av jordbruk, skogsbruk och fiske. En miljard människor hungrar. Det motsvarar en sjättedel av världens befolkning - detta sker i en värld där resurser och möjligheter aldrig har varit större. Vi kan åka till månen, bota cancer och skapa energi från vinden. Men vi kan inte se till att alla människor får mat i magen. Det är djupt omoraliskt och ett globalt fattigdomsbevis som borde beröra oss alla. Den som inte har mat i magen orkar inte arbeta, om arbete finns. Den som inte har mat i magen orkar inte gå till skolan, om en sådan finns. Den som inte har mat i magen gör inte en långsiktig framtidsplanering. Det samhälle där mat för dagen är drivkraften kommer aldrig att bli långsiktigt hållbart. Hunger är både ett akut och ett långsiktigt problem som kräver både akuta och långsiktiga lösningar. Enligt min mening har jordbrukets, skogsbrukets och fiskets viktiga roll för minskad hunger och fattigdom, liksom för att möta klimatförändringarna, negligerats alltför mycket under de senaste årtiondena - såväl av utvecklingsländerna själva som av det internationella samfundet i stort. Sedan några år tillbaka har det vänt. Nu råder alltså stor samstämmighet om att en globalt tryggad livsmedelsförsörjning kräver att investeringar kommer till stånd i utvecklingsländernas jordbrukssektorer. Produktionen måste hålla jämna steg med en ökande efterfrågan på livsmedel. OECD och FAO bedömer i sin senaste prognos att tidigare nedåtgående realprisutveckling har vänt. Prisrörligheten på jordbruksprodukter kommer att fortsätta. Ökade priser är i grunden bra för jordbrukarna och för en positiv utveckling i sektorn. Men det gäller att mildra effekterna på de allra fattigaste. FAO-kommittén har valt att ägna höstens debattskrift åt just överdrivet höga och rörliga livsmedelpriser med fokus på exportrestriktioner. Exportrestriktioners skadliga verkan konstateras också i rapporten State of Food Insecurity in the World, som presenterades för några dagar sedan av de tre Rombaserade FN- organisationerna. Exportrestriktioner skapar en stor osäkerhet på marknaden och världens fattiga länder kan inte längre lita på att de har råd att köpa den mat de behöver. G20:s jordbruksministrar uppmanar till ett förbud mot exportrestriktioner när World Food Programme köper in mat för humanitärt bistånd. Sverige välkomnar detta första steg. Vi har förmånen att här idag få lyssna på en rad intressanta talare som belyser dessa högaktuella frågor från olika aspekter. Det har konstaterats gång på gång att det internationella samfundet är långt ifrån att klara målet att halvera världens svältande till 2015. Förhoppningsvis leder de senaste årens kriser till något gott - att världens förnyade fokus på vikten av ansvarsfulla investeringar i en hållbar jordbrukssektor ökar möjligheterna att målet kan nås. Jag hoppas att världens försörjningssituation kan gå från kris till stabilitet och med de orden lämnar jag över till Jakob Lundberg på FAO Norden. Tal Annelövsgård, Landskrona 5 oktober 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Greppa Näringen 10 år

Kära vänner, Stort tack för att jag har fått möjlighet att vara med här idag! För mig symboliserar "Greppa näringen" praktisk politik när den är som bäst! Greppa är, precis som ni alla vet, ett frivilligt samarbete mellan bönder som handlar om att göra det som är bäst för miljön, samtidigt som man gör en insats för den egna plånboken. Genom att bönderna själva tar ansvar för övergödningsproblematiken har vi kunnat undvika stelbent och dyr lagstiftning. Det tjänar både miljön och bonden på! Kan det bli bättre? Greppa näringen är inte bara bra för att det är ett frivilligt samarbete. Det är också ett strålande exempel på ett brett samarbete mellan såväl Jordbruksverket, Länsstyrelserna, LRF och framförallt våra rådgivningsorganisationer. Ingen myndighet eller organisation hade ensam kunnat utföra detta. Denna typ av samarbete mellan myndigheter och bönder för miljöns fromma görs inte alls i övriga Europa. Möjligen att Finland och Danmark har något liknande, men inte alls i den omfattning som vi i Sverige gör inom Greppa näringen. Därför är Greppa näringen något som jag som svensk landsbygdsminister är väldigt stolt över! Och jag ska berätta för er att mina kollegor i Europa blir avundsjuka på mig när jag berättar om det unika samarbete som vi i Sverige har inom Greppa näringen. Jag tror verkligen på frivillighet. Som jag ser det är frivillighet det absolut bästa sättet att faktiskt nå resultat. Varför då? Jo, därför att den som ska göra allt jobb, det vill säga bonden, är med på vad som ska göras och varför. Greppa Näringen bygger på brukarnas engagemang och kunskap. Det leder också till en flexibilitet och möjlighet att vara snabbfotad. När vi använder oss av tvång och lagstiftning blir det istället lätt ett motstånd, där bonden inte ser nyttan med de åtgärder som ska genomföras. Dessutom finns det alltid en risk i lagstiftningsprocessen och det är att den blir så stelbent att man faktiskt inte genomför de åtgärder som är bäst för miljön. Att greppa också är bra för bondens plånbok är något som jag verkligen applåderar! Det visar sig nämligen att de flesta av tillfrågade lantbrukare som är med i Greppa säger att de råd de fått i Greppa Näringen också varit bra för gårdens ekonomi genom att de sparat utgifter på till exempel foder eller gödsel. I dagens läge med hård internationella konkurrens har därmed Greppa medverkat till att trimma produktionen men mer går att göra. Förutom att Greppa lett till minskade utsläpp som beräknas motsvara ungefär 800 ton kväve och någonstans mellan 15 och 30 ton fosfor till våra vattendrag, sjöar, hav och luft så bidrar Greppa med erfarenheter om: Nytt arbetssätt där myndigheter, näringen och rådgivningsorganisationer arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Detta är något som att viktigt att föra ut i den Europeiska kretsen som alternativ till lagstiftning. Vikten av helhetssyn på jordbruksföretaget när man vill nå miljöeffekter. Ekonomin får inte glömmas bort liksom att det är jordbrukaren som sitter på viktiga kunskaper om sitt företag för att välja vilka olika kostnadseffektiva åtgärder som kan genomföras inom företaget. Vikten av att prata med jordbrukarna och inte till jordbrukarna och att enträget arbete ger resultat Att kontinuerlig utbildning av rådgivarna är viktig för att hålla en hög kvalitet på rådgivningen till jordbrukarna och för att utveckla rådgivningsinsatserna. Rådgivningen är dessutom ett viktigt verktyg för att nå målet om ett renare hav och då särskilt de mål som satts upp inom Helcoms aktionsplan för Östersjön. Att det är små bäckar som bildar ett stort vattendrag. Det är ofta många små åtgärder som vidtas på ett företag för t.ex. minska utsläppen av växtnäring till vatten som leder till viktiga minskningar i miljön. När vi pratar om Greppa näringen såhär på dess 10-års jubileum är det lätt att vi bara blickar bakåt, på det som har varit. Men vi har all anledning att också blicka framåt! Och det är också något som görs inom Greppa Näringen. Till exempel har Greppa näringen också börjat jobba med den viktiga klimatfrågan. Ett trettiotal Klimat-rådgivare har nu utbildats och certifierade inom ramen för Greppa näringen. Det är denna ständiga förmåga att anpassa sig till behov och krav från omvärlden som verkligen gör Greppa Näringen framgångsrikt! Utmaningarna att minska övergödningen är stor och tyvärr är jag övertygad om att Greppa näringen kommer att behövas även de kommande 10 åren, och längre. Vägen mot ett hållbart samhälle är nog tyvärr fortfarande lång och krokig men i detta arbete ser jag bonden som en verklig nyckelspelare. Det finns miljöproblem inom jordbruket som vi måste jobba vidare med, men det finns också enorma möjligheter att använda den gröna energin som vi får via fotosyntesen för att ställa om vårt energisystem. Här kommer såväl frivillighet och rådgivning att spela en helt central roll även i fortsättningen! Tal 30 september 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Inledningstal på Matlandetkonferensen (Det talade ordet gäller)

Kära vänner! Jag vill börja med att rikta ett stort och ärligt tack till alla er som har tagit er tid att vara med och delta på Relaterat denna konferens! Det känns otroligt roligt för mig som Landsbygdsminister och initiativtagare till "Sverige - Sverige - det nya det nya Matlandet" att det finns så många människor som är beredda att lägga tid, pengar och engagemang på matlandet att faktiskt resa hit till Öland för att hjälpa mig att utveckla visionen! Jag vill såklart också tacka Stefan och de övriga eldsjälarna på "Ölands skördefest" som har anordnat hela Matlandetkonferensen. Jag vet att det är många timmars jobb från er sida som gör att vi kan sitta här idag. Förra året invigde jag Sveriges, ja faktiskt världens, första Matlandetkonferens här på Öland! I år gör jag det för andra gången. Vad har då hänt sedan förra året? En sak är att vi nu beslutat att konferensen ska hållas här på Öland i samband med Ölands skördefest. För mig är det viktigt att vi bygger upp något hållbart och bestående som kan hålla över åren, som en form av "matens Almedalen" och det är mycket därför vi har valt att lägga konferensen på samma ställe och vid samma tidpunkt varje år. Jag vet att många av er kanske hellre hade sett att konferensen låg i just er hemregion. särskilt tror jag att detta gäller mina kära matlandetambassadörer, som är väldiga lokalpatrioter. Till alla er som hoppas få arrangemang till er region så kan jag bara uppmana er om att istället ansöka om årets Matlandethuvudstad! Och till Fia får jag säga, om du inte är nöjd med Matlandethuvudstad och Centerpartiets stämma i Jämtland så får du helt enkelt hitta på något nytt! En annan sak som har hänt sedan förra året är att regeringen nu beslutat om en halvering av restaurangmomsen från och med årsskiftet. Det är en reform som jag verkligen hoppas ska ge ett rejält lyft till Matlandet. Som jag ser det kommer det nu att bli möjligt att faktiskt driva restaurang, även utanför storstäderna. En sänkning av restaurangmomsen kan självklart inte garantera att maten blir godare eller att fler svenska eller regionala råvaror används. Men den ger åtminstone krögaren en ekonomisk förutsättning att utveckla sin verksamhet och jag har ännu inte träffat en seriös krögare som inte VILL servera bra mat! Eller för att citera krögaren Erik Johansson, som driver en gårdsrestaurang på Hälje gård utanför Umeå: "Det är bättre att sälja bra mat till ett högre pris. Det är en mycket roligare idé." Vad gäller mat med identitet och kvalitet kan krögarna dessutom ta hjälp av Restaurangakademien och SHR:s projekt "stolta svenska krogar" som är delvis matlandetfinansierat och som handlar om att få in fler lokala råvaror på restaurang och höja medvetenheten om vårt regionala kulturarv. En tredje sak som jag vill berätta om är att vi just nu jobbar med en utvärdering av Matlandet för att se om vi är på rätt väg. Det handlar dels om att vi ska försöka ta reda på om vi håller på att nå våra mål. Men också om att se ifall vi gör rätt saker. Jag pratar ganska ofta om regeringes verktygslåda för att nå målen i Matlandet. " Det handlar om uppdrag till myndigheter " Om lagar och regler " Om andra politiska beslut, som sänkt restaurangmoms eller sänkta avgifter för köttkontroller på slakteri " Om regeringens och min handlingsplan för Matlandet " och inte minst om de ungefär 200 miljoner kronor som varje år som går till Matlandet. Det jag vill nu ta reda på är: använder vi dessa verktyg på rätt sätt? Satsar vi på rätt saker? Det som jag ofta får höra ifrån er handlar om den sista punkten: pengarna. Tro mig, jag är smärtsamt medveten om att pengarna inte räcker till alla er som söker. Därför är det oerhört viktigt för mig att veta att pengarna som finns faktiskt går till rätt saker som driver Matlandet framåt. Matlandet är inte fixt och färdigt. Det är en vision som hela tiden utvecklas, och där är självklart Matlandetkonferensen en viktig del i att utveckla visionen. Därför är det extra roligt att handeln är så involverade i konferensen. Ni tillhör den grupp som inte har ett "eget" fokusområde och som därför ibland blir lite bortglömda. Jag ser fram emot att vi under konferensen utvecklar hur ni kan bli ännu mer delaktiga i arbetet med Matlandet! Mina vänner, Under morgondagen ska vi ha en rejäl diskussion om vad jag har valt att kalla "gastronomiska regioner". Den som fick mig att tända på idén är Magnus Svensson, som är kreativ ledare för sommelierutbildningen på Restaurangakademien. När jag var ganska ny som minister ordnade jag en tävling där alla som ville fick skicka in sitt bästa tips till mig vad jag skulle jobba med som jordbruksminister. Magnus Svensson var då en av två vinnare och hans idé handlade om att vi ska göra rätt saker på rätt plats. Han propagerade för att skapa den typ av regioner som idag finns för vin i hela Europa, fast för mat. Där man skulle hitta de bästa förutsättningarna för mandelpotatis, Ingrid-Marie och maltkorn. Den där idén har sedan dess legat och grott hos mig och nu känner jag att vi kommit in i ett skede för Matlandet där vi är mogna för att på allvar börja fundera vidare över att skapa gastronomiska regioner. Precis som man har gjort för Champagne i Frankrike eller för Parmesanost i Italien. Sverige är ett fantastiskt land! Eftersom landet är så otroligt långt som det är har vi en mängd klimatzoner som gör att en potatis som har växt i Norrbotten inte alls smakar på samma sätt som den som har växt i Skåne. Detta är en styrka som vi ska utnyttja! Jag vill skapa vår version av Champagne och Parma i Sverige där vi kan odla de grödor som passar allra bäst så att de också smakar bäst. Det finns ingenting som säger att vi inte kan göra det som Champagne har gjort - nämligen producera rätt sak på rätt plats och paketera det rätt. Detta skulle kunna vara en jättechans för oss att kunna skapa jobb på landsbygden och sälja helt unik mat av allra högsta kvalitet. Ett bra exempel som redan idag finns är Kalix löjrom, som tack vare klimatet och salthalten i vattnet är en helt unik produkt, och som människor därför efterfrågar. Vi kan hitta fler produkter som är lika unika, som mandelpotatis, vissa sorters jordgubbar eller varför inte maltkorn till öl? Här på Öland finns ju faktiskt redan en gastronomisk region. Öland är den enda plats i världen där man odlar den fantastiska bruna bönan! En produkt som inte bara är god och nyttig, utan som också är en viktig del av det svenska kulturarvet. Jag vet dessutom att den bruna bönan har varit med på slowfoodmässan och att gourmander från hela världen blev väldigt intresserade av denna vår kulinariska kulturskatt! Så där finns verkligen något att bygga vidare på. Jag är helt övertygad om att vi kan bygga upp gastronomiska regioner även i vårt land. Här hoppas jag att ni alla tar tillfället i akt och verkligen diskuterar HUR vi gör detta under morgondagen. Det finns många vägar att gå, men som jag ser det är detta initiativ som måste komma underifrån om det ska bli hållbart. Därför ska det bli spännande att höra vad ni tycker och hur ni ser på byggandet av gastronomiska regioner i Sverige. Mina vänner, innan jag avslutar detta lilla anförande vill jag också slå ett slag för den hemsida som jag idag ska vara med och inviga: Viltmat.nu! Detta är en sida som ska underlätta för distributionen av viltkött så att det kommer ut i skolor, på äldreboenden, i butik och till restauranger. Sidan är delvis finansierad genom Matlandet och det är Jägarförbundet som äger och driver sidan. Jag vill verkligen rikta en uppmaning om att gå in på sidan och testa den till alla er som är nyfikna på viltkött och vill få in mer vilt på menyn i era butiker och restauranger. Och det gäller såväl skolkök som finkrog! Allra sist kan jag inte nog poängtera hur otroligt roligt det är att se er alla här idag! Det värmer verkligen mitt hjärta att se den breda uppslutning som finns här runt arbetet med Sverige - det nya Matlandet. Jag hoppas att ni alla under de här dagarna tar tillfället i akt att använda er röst och verkligen vara med och utveckla vår gemensamma vision för att ta sikte på 2020. Tack ska ni ha! Tal Stockholm 15 september 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Blommor och bin lyfter landsbygden

Kära biodlare, entusiaster, Matlandetvänner, mina damer och herrar! Tack för att jag har fått komma hit idag! Och ett särskilt tack till Jordbruksverket som sätter ljus på denna viktiga fråga genom att ordna en heldag om bina och deras stora betydelse för jordbruket. När jag skulle förbereda mig för detta lilla anförande så roade jag mig med att söka efter några saker på nätet. Det är väldigt intressant att se hur otroligt stort intresset för bin och honung är, och det visade också mina sökresultat! När jag googlade på "blommor och bin" fick jag 873 000 träffar. Tionde resultatet var denna konferens. Vilka de andra träffarna var tänker jag inte gå in på här, men ganska många av dem handlade definitivt inte om honung och lämpar sig nog dåligt för denna konferens! När jag istället valde att smala av min sökning något så gjorde jag en sökning på ordet "honungsfestival". Och fick faktiskt hela 1390 träffar! En sökning på ordet "honung" resulterade i så många som 1,7 miljoner träffar! Jag tänker inte ta upp allt som stod på dessa länkar i mitt tal här idag, för då skulle vi aldrig komma härifrån. Men jag tycker ändå att denna enorma mängd träffar på nätets viktigaste sökmotor ändå visar på vilket intresse det finns för frågor relaterade till bi- och honungsverksamhet! Och biodling är en viktig verksamhet! Självklart är biodling viktigt för att vi därifrån får den fina honungen som många av oss tycker om. Både i olika efterrätter och bakverk, men också som bot vid förkylning. Många använder också honung som skönhetsprodukter, i badet eller som ansiktsmask. (Kanske inte jag själv, men jag har så fin lyster i hyn ändå!) Förr i världen var honungsbina dessutom ovärderliga som producenter av honung, eftersom det fanns få andra produkter som man kunde använda till sötning. Socker var dyrt och honungen var därför en väldigt viktig del av bondehushållet. Men bina är så mycket mer än producenter av honung. De bidrar också till den ovärderliga pollineringen av våra växter. Det är bina som ser till att rapsfälten mognar, att vi får frukt och bär i våra trädgårdar. Mitt eget intresse för biodling väcktes när jag satt i riksdagen. En annan centerledamot bad mig följa med henne till Hallands Väderö på ett studiebesök på den avelsanläggning som fanns där, och som jag tror fortfarande finns där. Detta studiebesök gjorde verkligen att jag fick upp ögonen för biodlingens potential! Så efter besöket så motionerade jag faktiskt som att förbättrade förutsättningar för biodlingen i Sverige! Har jag då gjort något för att förbättra som minister? Ja, det skulle jag faktiskt vilja påstå att jag har gjort. Under min tid som minister har finansieringen av honungsprogrammet ökat från 4 till 5 miljoner kronor. Honungsprogrammet är viktigt. Det ger stöd till att bekämpa sjukdomar hos bisamhällen. Det stödjer arbete med avel, rationalisering av arbetsmetoder, rådgivning och informationsspridning. Det är inte bara i honungsprogrammet som det pågår forskning. Forskningsrådet FORMAS har delat ut nästan 7 miljoner till forskning kring hälsan hos honungsbin. Ett projekt rör identifiering och kartläggning av hur den genetiska bakgrunden till hur virusinfektioner drabbar och överförs hos honungsbin. Regeringen har också påbörjat ett arbete som handlar om grön infrastruktur. Bakgrunden är att vi gemensamt i EU kom överens om en strategi för biologisk mångfald till 2020. I denna strategi lyftes behovet av att arbeta med grön infrastruktur fram. Regeringen har givit Naturvårdsverket och ett antal andra myndigheter i uppdrag att ta fram en förstudie om grön infrastruktur. Här föreslås ett antal åtgärder för grön infrastruktur i Sverige. Förstudien redovisades i maj i år och är ute på remiss till den 15 oktober. Här hoppas jag att ni som intresseorganisationer kring biodling ser till att lämna in remissvar! Själva begreppet "grön infrastruktur" är ganska nytt och satsningen i sig representerar lite av nytänkande för bevarande av biologisk mångfald i vardagslandskapet genom att säkra "sammanbindningar" skapa möjligheter för klimatanpassning och i förlängningen att klara av de livsnödvändiga ekosystemtjänsterna. I denna satsning på grön infrastruktur kommer såväl tama som vilda bin självklart att spela en viktig roll. Arbetet kan också leda fram till att förbättrade förutsättningarna för biodling. Jag skulle vilja påstå att biodling kommer att bli allt viktigare för oss alla. Världens befolkning växer och vi måste öka matproduktionen med 70 procent fram till 2050. Här är pollineringen en oerhört viktigt kugge! Som ni alla mycket väl känner till står biodlingen också inför utmaningar. Varroa-viruset och andra sjukdomar som drabbar bin hotar inte bara vår produktion av honung, utan pollineringen och därmed produktiviteten i jordbruket. En god bi-hälsa är så viktigt för det Europeiska jordbruket att vi diskuterade den vid ett möte med EU:s jordbruksministrar i januari i år. Vi enades då om en handlingsplan för förbättrad bihälsa. Den viktigaste åtgärden här var ett forskningslaboratorium som ska samordna den forskning som bedrivs kring bidöd, så att vi kan samordna våra resurser och sätta in de åtgärder som behövs. Även om biodlingen står inför utmaningar så vill jag ändå lyfta upp de positiva aspekterna som faktiskt finns. Att biodlingen ger oerhörda ekosystemtjänster har jag redan varit inne på. Värdet av pollineringen beräknas vara 10-20 gånger större än värdet av själva produkterna! Men produkterna är självklart också viktiga i sig! Konsumtionen av honung ökar och det finns alltså utrymme för mer produktion, vilket glädjer mig! Såväl biodlingen som sådan som honungen är också viktiga för min och regeringens vision "Sverige - det nya Matlandet". Matlandet handlar om att tillvarata den potential som Sverige har i sina fina råvaror, sitt unika klimat och duktiga entreprenörer. Vi räknar med att fram till 2020 skapa 20 000 nya jobb inom området mat och mat i kombination med upplevelser. Även om honungen inte har något eget fokusområde är det en ursvensk produkt som är viktig för Matlandet. Jag är dessutom ganska säker på att alla ni som jobbar med honungsproduktion och biodling på ett eller annat sätt kan dra nytta av satsningarna som vi gör inom Matlandet. Med dessa ord ska jag be att få avsluta detta lilla anförande och passa på att önska er en fortsatt bra dag här på Skansen. Jag hoppas att ni har fruktbara diskussioner som blir till gagn för biodlingen i Sverige som helhet! Tack för mig! Tal Backamo 3 september 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Bondens och skogens dagar - invigning

Mina vänner, Tack för att jag får vara tillsammans med er här idag och inviga dessa "bondens och skogens dagar". Jag vill också tacka arrangörerna för att ni för 14:e året i rad ser till att ordna denna fantastiska mötesplats. För bondens och skogens dagar är verkligen en mötesplats! Det är här som vanliga människor och konsumenter kan få tillfälla att träffa alldeles riktiga och äkta bönder. Och bönderna får en chans att berätta om sina fantastiska produkter för konsumenterna. Det är också ett möte mellan gammalt och nytt. Vi kan både få se hur en gammaldags kolmila fungerar och har samtidigt möjlighet att titta på moderna skogsmaskiner. Men det är dessutom ett möte mellan yngre och äldre. Här får barnen chans att träffa människor som har bedrivit jordbruk i hela sitt liv och som har gjort det under helt andra förutsättningar än vad vi har idag. Det ger också barnen en viktig och ovärderlig insikt i varifrån maten kommer och hur mycket jobb som ligger bakom kvällens middag. När jag själv var grabb så var väldigt många av mina kompisar barn till bönder. Och om de inte var det så var de med stor sannolikhet åtminstone barnbarn till bönder. Vi visste att fläskkotletten kom ifrån en gris och att köttet i kalopsen kom ifrån en ko. I takt med att allt färre försörjer sig som bönder så försvinner också den här kunskapen som jag och många med mig tar för given. Jag har en bekant som jobbar som lärare. Hon berättade för mig att hon hade fått ett väldigt upprört samtal ifrån en förälder som var arg över att hon berättat för barnen att de fick komjölk i skolmatsalen. - "Ja, men" , sa min bekant till föräldern. "Varifrån kommer er mjölk då?" - "Vi dricker inte komjölk, utan vi köper minsann vår mjölk i affären!" blev svaret. Och det här var inte en stockholmsskola utan samtalet utspelade sig i Tomelilla! För mig visar denna episod hur oerhört vikigt det är att såväl föräldrar som barn verkligen lär sig varifrån maten kommer och hur den produceras. För om man inte vet det så kan man aldrig bli en stark och medveten konsument! Då kan man aldrig förstå att om man väljer att köpa svensk ost så är den gjord på mjölk från kor som har varit ute och betat på sommaren, medan om man väljer den billigare osten från Tyskland så är den producerad av en ko som inte har sett himmelen och som aldrig har fått beta. Nu kanske man inte lär sig alla fördelar med svensk produktion här idag. Men jag tror ändå att bondens och skogens dagar bidrar till att öka intresset för svensk mat och svenska bönders villkor. Jag tycker att det är viktigt att vi har bönder i Sverige. Och det är inte för böndernas egen skull. Självklart är det jätteroligt att människor får möjlighet att jobba med djur och natur och göra det som man brinner för och vill göra. Men bonden är framförallt viktig för allas vår skull. Det är tack vare bonden som vi har öppna landskap. Det är bondens åker som ger oss det vackra Sverige som vi alla älskar och vill se. Det är bondens djur som håller hagmarkerna öppna och som håller borta buskar och sly. Det är bonden som sköter skogen så att vi kan promenera på vackra skogsvägar om hösten när vi vill plocka svamp eller bär. Men framförallt är det bonden som gör den goda maten som vi alla vill ha på våra bord. Det är svenska bönder som ser till att vi får mjölk från kor som har varit ute och betat på sommaren och att vi får mjöl till vårt bröd. Utan den svenske bonden skulle Sverige vara både fult och fattigt! Nu har jag pratat så mycket om mat så jag börjar bli hungrig! Och kanske är ni det också? Det finns gott om mat här, både bohusländsk äggost och kolbullar. Själv ska jag försöka se om jag kan hitta något med lingon. För det är min favoriträtt. Jag hoppas att ni alla får en bra och trevlig dag här på Backamo! Tack för mig. Tal Örebro 1 september 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister 26 smaker 26 landskap

Till att börja med vill jag säga tack! Tack för att jag har fått komma hit idag för att inviga ert projekt "26 smaker - 26 landskap". Men tack också till er som har jobbat hårt med detta projekt under lång tid. Tack till länsstyrelsen i Örebro län och ett särskilt tack till idégivaren Karin Strömberg Lundkvist, som är Närkes alldeles egen matlandetambassadör. Anledningen till att jag vill rikta ett stort tack till er som står bakom projektet är därför att min vision om "Sverige - det nya Matlandet" aldrig kan bli verklighet utan er. Det är era idéer, visioner och ert hårda jobb som kommer att leda fram till att Sverige verkligen blir ett matland av rang. Det som jag tycker är så fantastiskt med projektet "26 smaker - 26 landskap" är att ni verkligen ser till att sprida Matlandet i Örebro län. Väldigt många jobbar tvärt om, de vill nästan enbart sprida sin regions mat till andra. Men genom detta projekt ger ni människorna i Örebro län möjlighet att få smaka på hela Matlandet, fast i sin egen region.

Extra roligt tycker jag det är att ni har gått ut brett. Det är inte bara finkrogar som är med i satsningen. Dessutom har ni varit noga med att få med de offentliga köken, och om jag inte räknat fel så har ni två skolkök med i satsningen. Att ni vågar göra "26 smaker - 26 landskap" till en så bred satsning är också något som är väldigt typiskt för Matlandet. Alla får vara med och ingen ska lämnas utanför. Men satsningen är också bred därför att det så att säga finns ett landskap "för mycket" med. Och det är Sapmí, eller Sameland, som egentligen inte är ett landskap. Men det är en viktig kulinarisk region som jag har valt att ge en egen matlandetambassadör. Och därför finn Sapmí också med i denna satsning. Precis som Rose-Marie sa här tidigare är landskapen betydligt mer djupt rotade hos oss svenskar än vad länen är. Och därför var det också naturligt för mig att utse Matlandetambassadörer utifrån landskap, istället för län. Även om mina tjänstemän på departementet knorrade lite över detta, eftersom de tyckte att det var svåradministrerat. Och jag vet också att bland annat Matlandetambassadören från mitt eget landskap, Småland, har vissa problem att få sina respektive länsstyrelser att jobba tillsammans med den småländska maten, istället för att göra sina egna projekt. Hur den stackars matlandetambassadören på Öland har det ska jag inte ens prata om! Men precis som Rose-Marie sa, administrativa gränser kommer och går, medan landskap består! Jag ser därför verkligen fram emot att få höra om hur de olika restaurangerna väljer att presentera maten från våra olika landskap, även om jag såklart ser allra mest fram emot att höra om hur "Naturens hus" väljer att angripa Småland! Jag hoppas såklart på såväl isterband som min egen favorit - lingonsylt! Återigen, ett stort och hjärtligt tack till alla er som har lagt ner själ och hjärta i den här satsningen. Det är människor som ni som bygger "Sverige - det nya Matlandet". Tal FAO, Rom, Italien 29 juni 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Statement by the Swedish Minister for Rural Affairs, Mr Eskil Erlandsson, at the 37th session of the FAO Conference

Excellencies, Chairperson of the Conference, Distinguished ladies and gentlemen, It is a pleasure for me to attend this thirty-seventh session of the FAO Conference. We gather here at an important occasion for the FAO. The Organization is in the midst of a comprehensive and vital reform process while we, the membership, have just elected a new Director General. I want to congratulate the Director General elect, Mr. José Graziano da Silva, and assure him that the Government of Sweden will do all it can to support him in his new task as Director General of this important institution. I would also like to express the Swedish Government's gratitude to Director General Jaques Diouf for his tireless efforts aimed at raising global awareness about world hunger and agriculture during his time in office. The challenges facing the international community today are many and diverse. However, the biggest challenges of our time remain those of global poverty and hunger. The fact that close to one of every six human beings does not have enough food to eat on a daily basis is clear testimony to the fact that we, developing and developed countries alike, have not done enough. The gender dimension of agriculture is key to a sustainable solution and I am grateful to FAO for having dedicated the State Of Food and Agriculture report to this topic. By focusing more on the gender aspects of agriculture we could substantially reduce the number of hungry people in the world. The facts as presented in the SOFA-report are clear: " Women make up a substantial part of the agricultural workforce in many countries, " Women are just as efficient as men in terms of agricultural production provided that they have access to the same level of inputs as men, " Inputs are not only seeds, tools and fertilizers, but more importantly access to land and credit. Swedish development cooperation is today performed within a framework of three overarching priorities. One of them is gender equality and the role of women in development. In our ongoing development cooperation program, we have seen some clear positive results as a consequence of gender targeted agricultural programs. This was achieved by adopting affirmative action on selected training and promoting gender equity in resource allocation. The success that Sweden has had in this regard is not unique. But it proves that with the appropriately designed measures, sustainable results that benefit women as well as men can be achieved. Mr/Mdm Chairperson, This Conference takes place at a time when agriculture and food security remain high on the global political agenda. This, to me, constitutes a huge opportunity that we can not afford to let slip away. I therefore propose that we all, when the Conference is over, return to our individual posts and renew our efforts with the aim of better serving the global community by reducing global hunger and poverty and thereby achieving the first Millennium Development Goal. Thank you for your attention. Tal Kungl. skogs- och lantbruksakademien (KSLA) 19 maj 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister (Magnus Kindbom, Statssekreterare) Statement by State Secretary Magnus Kindbom, Presentation of FAO's SOFA- report 2010-11 at the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry - Swedish Policy for Bridging the Gender Gap

Distinguished guests, ladies and gentlemen, It is a pleasure for me to be here today at the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry for the Relaterat launching of this year's State of Food and Agriculture report, which is devoted to the topic "Women in FN:s livsmedels- och agriculture - Closing the gender gap for development". The gender dimension of agriculture is undoubtedly jordbruksorganisation important. Sweden is therefore pleased that FAO chose this topic for the SOFA-report which is one of the FAO organization's flagship publications. I am also excited about the fact that one of the key people behind this year's SOFA-report, Dr. Eve Crowley from FAO, is here with us today. I am sure that we will all benefit greatly from her presentation of the findings in the report.

Within the area of international development cooperation Sweden has long been a champion of gender issues and women's rights. This is still the case. Swedish development cooperation is today performed within a framework of three overarching priorities, One of them is gender equality and the role of women in development (the other two priorities are democracy and human rights, and climate and the environment). I would therefore maintain that from the outset it is clear that Sweden places gender issues at the very top of our agenda for international development. Over the past few years, the Swedish government has also produced a number of policies in different areas so as to clarify how our development cooperation is to be conducted with regards to those areas. We now have policies in place for the following areas among others: economic growth, environment and climate, hiv/aids, humanitarian aid. And of course also a policy for gender equality and the rights and role of women. The content of these policies should permeate all Swedish development cooperation regardless of whether it is conducted via bilateral or multilateral channels. I also want to mention one additional instrument which is key for furthering gender equality through Swedish development assistance, and that is the notion of policy coherence. In order to have a long-lasting effect on existing norms and social structures many policy areas need to function in coexistence. In Sweden's Policy for global development, our international contribution to the promotion of gender equality has been enhanced in a number of policy areas. Agriculture is identified as one important area. By aiming for greater policy coherence, Sweden can contribute more forcefully to the achievement of the Millennium Development Goals. At the multilateral level Sweden has been active in the global dialogue on the ever more complex topic of global food security that has really reappeared at centre-stage after the food crisis of 2008. Debate on global food security at the highest political level has taken place in the UN General Assembly, the G8, the G20 and at the World Food Summit in Rome in 2009. In every such instance there has been a genuine recognition of the vital importance of agriculture for development and of the crucial role of women in agriculture. Sweden also supports FAO's important work in this field through our partnership agreement with FAO, signed in November last year. Sweden's contribution of 131 million Swedish crowns until 2013 will be used for activities designed to meet the climate challenge through sustainable management of natural resources and improved rural livelihoods. Gender is considered a horizontal priority in these areas.

As has been shown in the SOFA-report, a strong focus on gender makes good macro economic sense and it benefits society as a whole. Women and girls are overrepresented among the poorest people in the world. In Sweden we are convinced that gender equality is both a goal in itself and a prerequisite for long-term democratic development to reduce poverty and achieve an equitable and sustainable global development. A well informed global discussion about women and agriculture at this point in time is essential. The past 3-4 years have been characterized by an unusual level of activity with regard to discussions about the global food markets and global food security. The following are facts that can not be refuted: the number of hungry people in the world is not decreasing at the required pace, the price of important staple food products seem to be more susceptible to external shocks than before which leads to excessive price volatility for food, and what is most obvious is that the poorest people are the ones who have to bear the brunt of the effects of this development We know that women and girls make up a majority of the farmers in many developing countries. At the same time the male farmer all too often continues to constitute the conceptual norm for agricultural development planning. This is for obvious reasons not an ideal situation if the aim is to raise the productivity of small-scale agriculture which is predominantly conducted by women. There is still much to be learnt in this area, both for us as a donor country and for key people and partner institutions in many developing countries. A few examples from our own development program really display the importance of properly mainstreaming gender activities, and also targeting women in agricultural development programs. The Sida programs in Ethiopia, Kenya, Moçambique and Nicaragua - despite containing some activities that targeted women - benefitted men more than women. Overall, the situation for women and the agricultural performance of female farmers was not strengthened by these programs. Sida's Agriculture Support Program in Zambia from 2003-2008 was characterized by a number of targeted approaches and a very conscious effort to promote sustainable empowerment through farming as a business. Key gender strategies in the Agriculture Support Program included: adopting affirmative action on selected training and interventions that targeted women only, striving to achieve a minimum of 30 percent women's participation in all program interventions, promoting gender equity in resource allocation, the so called "household approach" in which all members of the household (including the men) participate in program activities. Overall the gender empowerment impact of Sida's Agriculture Support Program in Zambia was substantial. Women's access to, and control over, resources and household income improved while overall agricultural production and productivity increased. This goes to show that with the right mix of gender-targeted activities, positive change can be achieved. After having provided these examples from the Swedish experience I think that it is now time for me to step down and make room for Dr Crowley from FAO. She will present us with the findings from the SOFA-report. Thank you for your attention. Tal Norra Latin, Stockholm 13 april 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Tal om Skogsriket på Skogsnäringsveckan

Jätteroligt att jag får vara här idag. När jag håller tal brukar jag försöka att berätta om vad regeringen har gjort den senaste mandatperioden, jag räknar med att ni har stenkoll på det vid det här laget och därför tänkte jag faktiskt strunta i det idag. Istället tänkte jag ägna den här tiden åt att berätta om mina tankar och visioner kring skogspolitiken under den kommande mandatperioden. Nästan 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog. Skogsnäringen är vår största exportindustri med 128 miljarder i exportvärde. Skogsnäringen sysselsätter drygt hundra tusen människor. Jag vet inte hur många gånger jag har upprepat de orden sen jag blev minister. Det är fantastiska siffror. Ändå är jag helt övertygad om att vi ibland inte ser skogen för alla träd. Jag tror att vi kan ännu mer! Man behöver inte vara domedagsprofet för att konstatera att vi står inför en rad stora samhällsutmaningar. Det handlar bland annat om ett hållbart samhällsbyggande, en åldrande befolkning, människors hälsa, råvaruförsörjning, livsmedelsförsörjning, en klimatneutral energiförsörjning - och inte minst klimatfrågan i sig såklart. Skogen och skogsråvaran är naturligtvis inte lösningen på allt, det kan inte ens jag som minister med ansvar för skogen ("skogsminister") påstå. Men skogen bjuder på långt fler lösningar än vad man skulle kunna tro. I ett infall av kreativitet så rotade jag runt lite grann hemma - och hemma hos ett par vänner... I den här påsen har jag skog (Eskil plockar upp innehållet i påsen). - Tree-shirt (50% modal och 50% bomull) - En ny medicinförpackning med inbygd elektronik - Blåbärssylt - Durapulpmaterial i form av en kofes (Durapulp är ett nytt material av träråvara som har mycket hög hållfasthet redan vid några millimeters tjocklek. En kofes är ett varuprov som har som idé att inte likna någonting, syftet är att främja kreativitet) - Nanocellulosa direkt från labbet - Isoleringsmaterial gjort på cellulosa - Såpa - En vanlig träbit Vänner, det här är naturligtvis ingen nyhet för er som jobbar med träråvara hela dagarna& Men det tål att upprepas, många gånger. Skogen skapar jobb och utvecklingskraft i delar av vårt land där jobb kan vara sällsynt. Skogen bidrar till ett hållbart samhälle. Den är naturens egen medicin mot klimatförändringarna och den ger människor lugn och ro, eller möjligheter till upplevelser. Skogen producerar, bland mycket annat, energi, möbler, hus, kemikalier, kläder, papper och i framtiden sannolikt en mängd nya spännande produkter. Den är dessutom ett hem för tiotusentals arter och en av våra rikaste källor till biologisk mångfald. Värdet av det går knappt att skatta i pengar. Den svenska skogen och skogssektorn är också betydelsefulla internationellt. Vi exporterar produkter, teknik och kompetens till många länder. Turister kommer hit för att uppleva våra svenska skogar. Dagens virkeshandel är internationell. De boreala skogarna spelar en central roll för klimatet och har en framskjuten position i de globala klimatförhandlingarna. Skogen är inte bara summan av alla träd, den är mycket mer än så. Vänner, för ett par månader sedan började det klia i mina fingrar. Jag har länge haft en önskan om att hitta ett sätt att berätta om skogens många värden ur ett helhetsperspektiv och med de jämställda skogspolitiska målen som bas. Ett paraply skulle man kunna säga, eller kanske en trädkrona& En vilsen orienterare, en driftig skogsentreprenör, en husbyggare med trä som främsta råvara, en forskare i sitt laboratorium eller en unge som bygger kojor delar i grunden samma glädje och passion för skogen - fast de nyttjar skogen, eller skogsråvaran, på lite olika sätt. Vi som jobbar med skogsfrågor måste vara medvetna om detta. Jag tror att detta i allt högre grad måste genomsyra hur vi tänker - och vårt arbete. Många "drar i skogen". Det visar på ett stort och brett engagemang som är en viktig tillgång, men också en utmaning. För utan ett hållbart skogsbruk med stor hänsyn till natur- och kulturmiljövärden hade orienteraren förmodligen haft en mycket tråkigare skog att springa i. Utan hygget hade råvaran till huset aldrig kommit till och utan tillväxten i skogen hade de svenska jobben varit betydligt färre. Vänner, ur dessa tankar och funderingar föddes idén om något som jag har valt att kalla Skogsriket - med värden för världen. Jag ser Skogsriket lite som ett syskonprojekt till Matlandet, på många sätt liknar de varandra. För precis som mat är skog någonting som man tenderar att ta för givet. Och som man hittills kanske inte riktigt har sett den fulla potentialen hos. I Matlandet säger vi att vi ska bli bäst i Europa. Det målet är kanske lite överflödigt för Skogsriket& Istället vill jag att Skogsriket ska leda till att vi blir bäst i världen på att ta till vara på skogens många värden, och då pratar jag verkligen om ALLA värden. Allt från det som finns i stående skog i form av natur- och kulturmiljövärden, upplevelser, rekreation, mat, via det hållbara skogsbruket, produktionen och till slut i vidareförädlingens många led. Skoge är en resurs vi ska vara stolta över, den har verkligen värden för världen. Målet är alltså att Skogsriket ska ta ett helhetsgrepp kring skogen. Lite skämtsamt har jag och mina medarbetare sagt, från "tall till pall", eller varför inte "från stubbe till nubbe". Projektet ska skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skog och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i det jag brukar kalla för "småortssverige". Genom Skogsriket kan regeringen fokusera insatserna och vi kan jobba tillsammans mot ett tydligt mål - att skapa fler jobb med koppling till skogen. Skogsriket kommer att bygga på en rad olika "grenar". I dagsläget handlar det om: - Hållbart brukande - Förädling och innovation - Upplevelser och rekreation Det hållbara brukandet är grunden för allt nyttjande av råvara. Ett hållbart brukande handlar om att skapa förutsättningar för en hög produktion och uttag av råvara samtidigt som vi upprätthåller en balans mellan de skogspolitiska målen. Det är en utmaning som kräver att alla inblandade parter tar sin del av ansvaret. När det gäller miljöhänsynen specifikt behöver vi bland annat tydliggöra vilken hänsyn som krävs och se till att det finns förståelse och kunskap om detta inom sektorn så att de kan leva upp till målsättningarna. Men det handlar också om att fortsätta satsningarna på kompetenshöjning bland skogsägare och entreprenörer för att förbättra förutsättningarna att nå både det skogspolitiska miljömålet och produktionsmålet . Vi ska fortsätta att ligga på topp i världen med hjälp av de mest kunniga skogsägarna och entreprenörerna. Vi ska även i framtiden ha den ledande, gröna skogs- och processtekniken. Inom detta område ryms tillexempel frågor kring uttag av biomassa, trä som förnybart material, skogens betydelse för klimatet, virkeshandeln, skogsnäringens export, bevarandet av ekosystemtjänster och viltvård. Här finns också arbetet med att implementera och följa upp näringens och min gemensamma strategi för en ökad jämställdhet i skogsbrukssektorn. Målet är att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn samt att vara aktiva skogsägare. Förädling och innovation handlar om att hitta nya sätt att tjäna pengar på skog. På råvaran, eller på skogen som sådan. Jag vill se ännu fler framgångsrika satsningar på forskning och samarbeten mellan det privata och det offentliga. I det stora och i det lilla, i Sverige och internationellt. Jag vill se att den drivkraft och det entreprenörskap som jag vet finns i skogssverige tas tillvara. Det kan handla om allt från skyskrapor i trä till hälsokost med skogens produkter som bas. Här ser jag en mycket stor potential till nya jobb, men också till lösningar som bidrar till en mer hållbar värld, där vi kan byta ut kemikalier, betong, plastprodukter och fossila drivmedel mot vårt gröna guld. Det bedrivs till och med forskning som skulle kunna göra det möjligt att ersätta ledband, t.ex. i knäna, med komposit. Inom grenen Upplevelser och rekreation vill jag titta på vad man kan göra för att ytterligare förbättra förutsättningarna för att skapa fler jobb för upplevelser och rekreation kopplade till skogen. Inom denna gren finns tillexempel frågan om vem som får nyttja skogsmarken. Min ingång är att vår allemansrätt är unik och den ska vi värna, men det ska göras i samklang med ett tydligt markägarperspektiv. Till varje gren inom Skogsriket kommer så småningom mål att kopplas. Ni som är bevandrade i Matlandet känner kanske igen strukturen. Jag läste någonstans att detta är mitt "hemliga projekt", det är ju alltid spännande med hemligheter. Men så är det inte riktigt i det här fallet. Skogsriket står, eller faller, med ert mitt och andras engagemang. Det är väldigt lite som blir bättre av att man sitter på "kammarn" och ruvar på hemligheter, så det försöker jag låta bli att göra. Jag vill ha er hjälp - och jag vill gärna stjäla era idéer. Bland annat har jag bjudit in en bred samling av representanter från hela Skogssverige för en hearing om Skogsriket. Ni får också gärna ringa mina medarbetare och ge inspel, eller skicka mejl till mig med era tankar och funderingar. Jag skulle gärna vilja veta: - Finns det fler fokusområden som borde vara med? - Vilka aktiviteter tycker du borde finnas med i Skogsriket? - Finns det något som din egen organisation eller företag skulle vilja göra inom ramen för Skogsriket? Jag tänker ägna den närmsta tiden åt att samla på mig era goda idéer. Så småningom, i början av sommaren om man ska vara mer specifik, kommer jag att tratta ner alla dessa goda idéer till en handlingsplan för Skogsriket. Och sen kan det verkliga arbetet börja! Jag tror att vi alla är överens om att vår skog har värden för världen. Visionen om Skogsriket bygger på vad vi gör tillsammans och blir så starkt som våra gemensamma insatser. Tack för mig. Tal Gimo, Uppland 6 april 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Lansering av jämställdhetsstrategin för skogsnäringen

Först och främst skulle jag vilja tacka er alla för att ni har kommit hit idag. Det är tyvärr inte varje dag man får ta på sig gummistövlarna och dricka kaffe vid en brasa i skogen. Att jag dessutom får möjlighet att prata om en av skogsnäringens viktigaste framtidsfrågor, nämligen jämställdheten, gör bara att jag har sett fram emot den här dagen ännu mer. Varför är då jämställdhet i skogen så viktigt? Det finns två skäl till det. 1. Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter att själva forma sina liv. Det borde vara en fullkomlig självklarhet, men så är det tyvärr inte idag. 2. Den bransch som inte rekryterar från hela befolkningen kommer inte att klara konkurrensen framöver. Det vågar jag gå i god för. Detta gäller naturligtvis för alla branschen, men skogen är ett bra ställe att börja. Den är vår största exportvara (Exportvärde på ca 130 miljarder), skogens sysselsätter drygt 100 000 människor (industrin inräknat) 16 procent av dem är kvinnor. 38 procent av våra skogsägare är kvinnor. Här finns stor potential att göra skillnad, men också en stora vilja från branschen själv att vara med och jobba mot förändring. Låt mig ta ett bra exempel på det& I Vindelns kommun i Västerbotten ligger företaget Indexator. De gör rotatorer till Skogsmaskiner - med visionen att bli bäst i världen. Men hur rekryterar man anställda i världsklass i lilla Vindeln? Jo - man börjar med att titta på hur man kan bli attraktiva för HELA befolkningen, dvs. även kvinnorna. På Indexator kom vinsterna snabbt: - ökade produktiviteten - minskade sjukfrånvaron - radikalt ökat söktryck till varje tjänst. - Dessutom fick man mängder med uppmärksamhet för sitt arbete. Skälen att jobba med jämställdhet är många. Men ibland kan man behöva få lite struktur på tankarna, inspiration från andra - och kanske en knuff i baken. Därför beslöt jag mig, tillsammans med 25 aktörer inom näringen och myndigheter, att börja att jobba tillsammans för att skapa en jämställdhetsstrategi. Och det är alltså den som vi stolt presenterar här idag. Strategin bygger på visionen: Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogssektorn, samt att vara aktiva skogsägare. Utifrån visionen identifierade vi tre fokusområden: Utbildning Arbetsliv Skogsägande. Till alla tre fokusområden är konkreta åtgärder kopplade. En del har jag eller mina myndigheter ansvar för, andra har branschen ansvar för. Gemensamt är att ansvaret för respektive åtgärd finns tydligt utpekat, och att de ska följas upp! Till 2015 ska vi ha nått konkreta resultat. Exempel på åtgärder: - Se till att SLU:s nystartade skogliga basår (Startar 2012) är jämställdhetsintegrerat (betyder att jämställdhetsperspektivet ska vara med i hela utbildningen) - Satsa på att utveckla nya metoder för "Skogen i skolan" så att både killar och tjejer blir intresserade av skog - Vi ger SLU i uppdrag att titta på vilka hinder kvinnor möter i det skogliga arbetslivet - De undertecknande bolagen och skogsägarföreningarna lovar att jämställdhet ska finnas med som en bärande del i deras strategiska styrdokument - Skogforsk har åtagit sig att skapa en webb-baserad knutpunkt för erfarenhetsutbyte kring jämställdhet. - Vi ger dessutom Skogsstyrelsen i fördjupat uppdrag att titta vidare på vad mer som kan göras. Det var, som sagt, några exempel. Men vänner, tro nu inte att vi är färdiga. Det är nu det verkliga arbetet börjar. Att skriva ner saker som är fel är ju ändå ganska lätt - att förändra dem är lite mer av en utmaning. Jag vill vara tydlig med att jämställdhet inte är en "kvinnofråga". Det är inte kvinnorna som ska behöva slåss och jobba stenhårt för att de ska få samma möjligheter att göra karriär inom skogen. Det är allas ansvar. Och en ökad jämställdhet kommer att gynna både kvinnor och män, tjejer och killar. *** Till sist skulle jag än en gångn vilja säga TACK för att ni är här idag och tack till alla de aktörer som har varit med och plockat fram en jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn. Arbetet, och den kommande framgången, bygger egentligen helt på ert engagemang och kunnande. Jag skulle också vilja säga ett stort tack till mina medarbetare på Landsbygdsdepartementet som alla har jobbat hårt för att få strategin på pränt. Och naturligtvis också ett stort tack till Mellanskog som står för arrangemanget här idag. Vi kommer snart att få höra lite mer om hur de jobbar med jämställdhet. Nu, mina vänner, nu kavlar vi upp ärmarna och börjar jobbet! Tack för mig. Tal Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 17 mars 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister (Magnus Kindbom, Statssekreterare) Global livsmedelsförsörjning - utmaningar för Sverige Anförande av statssekreterare Magnus Kindbom, Landsbygdsdepartementet, vid SLU:s seminarium den 17 mars: Global livsmedelsförsörjning - utmaningar för Sverige

Det är en stor glädje för mig att vara här idag och delta i detta intressanta seminarium på ett så angeläget och aktuellt tema. Frågorna som vi brottas med när vi diskuterar global livsmedelsförsörjning är många och ofta komplicerade. Utmaningen med att fördubbla den globala livsmedelsproduktionen under de kommande 40 Relaterat åren är stor. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation På Landsbygdsdepartementet följer vi aktivt utvecklingen med den globala livsmedelsförsörjningen, då vi ju är FAO ansvariga för ett av de mest centrala organen för dessa frågor, nämligen FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Global livsmedelsförsörjning är idag en fråga som diskuteras i många forum och av många aktörer. Det råder ingen tvekan om att livsmedelskrisen 2007-2008 bidrog till att lyfta frågan på den internationella dagordningen. Trots det ökade antalet hungrande vill jag påpeka att livsmedelskrisen också förde med sig positiva effekter. Jordbrukets vikt för ekonomisk tillväxt och utveckling fick ett internationellt erkännande genom Världsbankens "World Development Report" från 2008. Det var ett glädjande erkännande för denna sektor som i utvecklingssammanhang levt en förhållandevis undanskymd tillvaro under några årtionden. Det internationella officiella biståndet, det så kallade ODA, till jordbrukssektorn sjönk från 17procent år 1980 till 5procent år 2009. Det är givetvis inte bara det bristande biståndet som har försvårat utvecklingen av jordbruket i många utvecklings¬länder. Ett stort hinder för jordbrukarna i utvecklingsländerna har varit att de inte har kunnat konkurrera på lika villkor som jordbrukarna i länder som USA, men även EU och andra. Det är därför också viktigt att EU:s gemensamma jordbrukspolitik fortsatt utvecklas och reformeras för att ge förutsättningar för en globalt tryggad livsmedelsförsörjning. Sverige anser därför att det krävs fortsatta reformer av CAP och att de marknadsstörande inslagen tas bort. Samtidigt är det centralt att utvecklingsländerna i sina budgetar prioriterar utvecklingen av jordbruket. Det är nödvändigt för att trygga livsmedelsförsörjningen och som en grund för ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning inom landet. Internationellt utvecklingssamarbete - bistånd - kan endast utgöra en katalysator för utveckling. ------Som vi alla vet ledde den förra livsmedelskrisen till att antalet hungrande ökade. Den ekonomiska krisen förvärrade dessutom situationen. Enligt FAO och Världsbanken var ökningen 100-150 miljoner människor. Det var en utveckling tvärtemot det internationella samfundets arbete under många år för att minska hungern. Vi ser därför med oro på att FAO:s prisindex för de viktigaste jordbruksprodukterna nu visar att livsmedelspriserna återigen är mycket höga. I februari nåddes den högsta nivån både nominellt och realt sedan 1990, då FAO inledde sina beräkningar. Det finns ett flertal orsaker till dagens situation med höga priser. En orsak är den växande medelklassen i Indien och Kina. En annan är höjda oljepriser. En tredje är klimat¬relaterade problem som översvämningar och torka vilket leder till skördebortfall. Dessutom har faktorer i form av nationella skyddsåtgärder, såsom olika slags exportrestriktioner och spekulation i jordbruksråvaror, bidragit till att driva upp priserna. Man måste samtidigt komma ihåg att högre priser är positivt på lång sikt. Stigande livsmedelspriser möjliggör för bönder världen över att förbättra sina livsvillkor. Stigande priser stimulerar till ökad produktion vilket krävs om vi ska klara den framtida livsmedelsförsörjningen. Men på kort sikt behövs effektiva åtgärder för att mildra de negativa effekterna för de mest utsatta människorna i fattiga länder. Ett avslut av WTO:s handelsrunda är av högsta prioritet. Det skulle innebära betydande sänkningar av handelsstörande tullar och stöd. Detta skulle i sin tur förbättra utvecklingsländernas konkurrenssituation på världsmarknaden. Det skulle också ge bättre förutsättningar för den nödvändiga utvecklingen av jordbruket i dessa länder. En viktig aspekt i frågan om tryggad livsmedelsförsörjning är kvinnors roll i jordbruket. FAO:s senaste livsmedels- och jordbruksrapport, kallad SOFA, offentliggjordes förra veckan. Den visar att om kvinnor på landsbygden hade samma tillgång som män till land, teknologi, finansiella tjänster, utbildning och marknad skulle antalet hungriga människor kunna minskas med 100-150 miljoner. Detta är anmärkningsvärda siffror. Sverige håller jämställdhet som en av våra övergripande prioriteringar i utvecklingssamarbetet. SOFA- rapporten visar på vikten av att fortsatt arbeta för satsningar på kvinnor. Ett annat viktigt område, som har stark koppling till kvinnors möjligheter, är den aktuella frågan om markrättigheter. Jordbrukarna i utvecklingsländerna behöver ha en erkänd rätt att bruka marken och andra naturresurser på längre sikt. Lika viktigt är att marken inte kan tas ifrån dem på grund av oklara ägandeförhållanden. Deras rättigheter behöver i många fall stärkas. Vi välkomnar därför det arbete med att ta fram riktlinjer för ansvarsfulla utländska investeringar i jordbruksmark i utvecklingsländer som FAO, Världsbanken, IFAD och UNCTAD för närvarande genomför. Vi välkomnar även FAO:s pågående process med att utveckla frivilliga internationella riktlinjer som bättre ska reglera rättigheter för mark, vatten, fiske och skogresurser. ------Vi står inför ett flertal utmaningar för att uppnå en tryggad livsmedelsförsörjning. Det krävs bland annat ökade investeringar i jordbruket och i infrastruktur, goda styrelseskick, satsningar på forskning och utveckling och en säkrad vattenförsörjning. Men det finns ljuspunkter. I Afrika finns det till exempel enligt Världsbanken outnyttjad jordbruksmark som med satsningar på infrastruktur skulle bli mer lättillgänglig och möjlig att odla. Så mycket som ytterligare en tredjedel av den mark som idag är uppodlad globalt skulle kunna odlas. Eftersom den marken inte är skogsbevuxen behöver en ökad produktion för att möta den växande efterfrågan på livsmedel inte hota världens skogar. Dessutom finns det enligt Världsbankens beräkningar potential att öka produktiviteten i Afrika söder om Sahara. Majsproduktionen skulle till exempel kunna fyrdubblas på redan odlade arealer. Svenska FAO- kommittén har nyligen givit ut en debattskrift om utländska investeringar i jordbruksmark där dessa frågor belyses. Den finns snart att beställa eller ladda ned från Landsbygdsdepartementets webb. Det är möjligt att möta den ökade efterfrågan på mat om nödvändiga investeringar vidtas och jordbruksproduktionsstimulerande åtgärder införs. Som jag nämnt tidigare gäller det dock att både givare och regeringarna i utvecklingsländerna omallokerar medel och prioriterar jordbrukssektorn. På längre sikt är stöd till utveckling av småskaligt jordbruk grundläggande för minskad fattigdom och utveckling. Sveriges stöd till jordbrukssektorn via Sida beräknas till ca 5procent av Sidas totala budget per år. Vad gör då vi på Landsbygdsdepartementet i arbetet för global livsmedelstrygghet? Landsbygdsdepartementet är mycket aktiv i regeringens arbete med Politiken för global utveckling (PGU). Vi och våra myndigheter arbetar målinriktat för att uppfylla PGU:n, dels inom ramen för ett aktivt deltagande i internationella organisationer, dels med konkreta insatser i fältet av våra myndigheter. Som det konstateras i PGU:n har jord- och skogsbruket samt fisket en central roll för genomförandet av politiken. Genom dessa näringar kan man stimulera den ekonomiska tillväxten och minska hungern. Statens veterinärmedicinska anstalt och SLU har genom Sida bidragit med veterinär expertis för att bekämpa smittsamma djursjukdomar, som till exempel fågelinfluensan. Sjukdomarna kan innebära att småjordbrukare i utvecklingsländer förlorar sina fåtal djur. Dessa är ofta nödvändiga såväl för livsmedelsförsörjningen som som inkomstkälla till hushållet. SVA och dess motsvarighet i Vietnam tecknade förra året ett samarbetsavtal om förbättrad djurhälsa. Det ger dels SVA möjlighet till viktig erfarenhet av djursjukdomar i andra delar av världen. För Vietnams del är syftet att - förutom att få ta del av svensk expertis hur vi arbetar för kontroll av smittsamma djursjukdomar - även hur man kan förbättra sin djurskötsel. Vietnam ser det som ett led i att öka livsmedelstryggheten i landet, men också för att utveckla landsbygden. Ett annat exempel är inom området säkra livsmedel. Livsmedels- och Jordbruksverken bistår bland annat inom ramen för WTO med att höja kapaciteten hos utvecklingsländer att leva upp till våra livsmedelsstandarder. Det sker även inom FAO:s och WHO:s gemensamma organ Codex. På så sätt förbättras såväl livsmedelsstandarden i de egna länderna som förutsättningarna att exportera till oss. Därmed ges de större möjlighet att delta i den internationella handeln. Gunilla har tidigare informerat om Regeringens särskilda livsmedelssatsningar. På Landsbygdsdepartementet stödjer vi ju också, som jag nämnde inledningsvis, FAO som är en av de viktigaste aktörerna i arbetet för tryggad livsmedelsförsörjning. Jag är glad att SLU har tilldelats 40 miljoner inom ramen för Regeringens särskilda livsmedelssatsning för 2010. Det är viktigt att satsa på ökad forskning och utveckling kring livsmedelsförsörjning. Sverige har ett ansvar att bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning. Vi har också goda möjligheter att göra det genom våra gedigna kunskaper om jordbruk och livsmedelsproduktion. SLU har både kompetensen och utmärkt forskning på området och jag hoppas att denna satsning kan bidra till att förbättra livsmedelsförsörjningen i ett globalt perspektiv. Jag är också glad att AGRA (Alliance for a Green Revolution in Africa) har fått ta del av den särskilda livsmedelssatsningen och tilldelats 60 miljoner. Det är viktigt att söka nya aktörer att samarbeta med internationellt. Bidraget är ett stöd i att förbättra produktiviteten i jordbruket i Afrika och att öka inkomsterna för småbrukarna, i synnerhet för kvinnorna, vilket ligger väl i linje med svensk utvecklingspolitik. Det är intressant att få delta här idag. Jag ser fram emot att höra mer om SLU:s och AGRA:s respektive arbete med global livsmedelsförsörjning och hoppas att vi därefter får en bra diskussion. Tack! Tal Kungsfenan, Göteborg 15 februari 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister Vattenbrukets framtida möjligheter

Jag vill inleda med att tacka arrangörerna Kungsfenan, KSLA och Exportutvalget för fisk för inbjudan hit till seminariet om Vattenbrukets framtida möjligheter och för möjligheten att berätta om mina planer för Matlandet Sverige och vattenbruket. Mitt motto är som ni känner till att vi ska bruka naturens resurser utan att förbruka dem. Detta innebär inte att vi ska avstå från att bruka för att inte förbruka. Men en förutsättning för ett hållbart brukande är sunda ekosystem. Fisk är också en av våra mest klimatsmarta proteinkällorna jämfört med övrig livsmedelsproduktion och vi vill att fisk ska finnas tillgänglig för konsumenterna. FAO visar att vattenbrukets andel av världens fiskproduktion har ökat kraftigt och utgör nu närmare 40%. Nyligen publicerade uppgifter om en ytterligare försämring av tillståndet för världens fiskbestånd understryker behovet av att en hållbar utveckling för både fångstfisket och ett växande vattenbruk. Som ni vet är jag numera inte enbart Jordbruksminister utan har som Landsbygdsminister ansvar för att se hela landsbygden. Det är ett avstamp för att visa att jag vill lyfta fram alla landsbygdsnäringarna och landsbygden tydligare på agendan både jordbruket, skogen, fiske och vattenbruk, jakt och rennäring och det känns naturligtvis helt rätt att i det sammanhanget prata om framtida möjligheter för vattenbruket. Landsbygderna har oändliga möjligheter. Och är en förutsättning för mångt och mycket i våra tätorter - landsbygd och tätort är beroende av varandra. De är inte varandras motsatser vilket jag gärna vill påpeka. Antalet nya företag på landsbygden ökar kraftigt, investeringstakten är hög, utländska turister väljer att i allt högre utsträckning spendera sin semester på den svenska landsbygden. Min vision om Sverige - det nya matlandet är en vision om att skapa fler jobb och tillväxt i hela landet genom framförallt satsningar på mat- och livsmedelsproduktion i kombination med turism. Sverige är ett på många sätt unikt matland . Visionen främjar den svenska matkulturen såväl inom som utom landets gränser. Vi får hit nyfikna turister som vill semestra i Sverige, inte bara för IKEA utan för att det finns spännande mat och ett brett utbud av matupplevelser. Sedan har ju IKEA satt svensk mat i fokus i sina många varuhus över hela världen, vilket är välkommet. Matlandet tar utgångspunkt från fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. I alla fokusområden har fisken som råvara en betydande roll. Den entreprenörsanda och det företagande som finns runt om i Sverige bidrar till en levande landsbygd och skapar en regional matkultur och lokal identitet. Skapar matlandet kort sagt! I detta ser jag vattenbruket som den tydliga komponent som gör visionen komplett. (Det är något som jag som fiskeminister känner mig oerhört stolt över. ) Jag ser också i analysen av omvärlden att även det svenska vattenbruket har en potential att växa och redan när jag tillträdde för över fem år sedan klappade mitt hjärta extra varmt för just vattenbruket. Vi behöver vattenbruket för vårt livsmedelsbehov, men vi behöver också vattenbruket som landsbygdsnäring. Jag vet också att det finns ett antal utmaningar att lösa bl a vad gäller planering, utsläpp av närsalter, foder och tekniska lösningar och det är frågor vi måste arbeta med framöver. Vattenbruk och omvärldsanalys För att knyta an till dagens rubrik om Vattenbrukets möjligheter så vill jag också knyta an till omvärlden och utvecklingen av vattenbruket. Vattenbruket står för nästan en femtedel av EU:s fiskproduktion och sysselsätter ungefär 65 000 människor. Globalt sett har EU dock bara ca 2 % av världens produktion. EU:s vattenbruk är känt för att ha hög kvalitet på produkterna och avancerade produktionsmetoder. EU:s produktion har dock varit mer eller mindre konstant sedan 2000 medan den i övriga världen har ökat med en tredjedel. EU stöder utvecklingen mot ett mer konkurrenskraftigt och miljövänligt vattenbruk, både genom Europeiska Fiskerifonden och EU:s forskningsprogram och år 2009 föreslog också kommissionen en strategi för EUs framtida vattenbruk för att främja utvecklingen. Den uppmanar medlemsstaterna att arbeta för en utveckling genom att förbättra bl.a. planering, teknik och konkurrenskraft. Den framgång vår granne Norge har haft med vattenbruket står ju för sig själv och är enastående. Där finns mycket för oss att ta lärdom av. Låt mig även framhålla det arbete med vattenbruk som pågår inom ramen för EU:s Östersjöstrategi. Sverige tillsammans med Finland och andra aktörer har skapat ett s.k. flaggskeppsprojekt för att främja vattenbruket i regionen. Jag ser detta projekt som en viktig pusselbit för att stärka samverkan och utveckling av vattenbruket i Östersjöregionen. Mina satsningar på vattenbruk i Sverige Jag (Regeringen) har själv dragit mitt strå till stacken då jag under 2007 tillsatte en särskild utredare för att analysera förutsättningarna för samt identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk ska kunna utvecklas i Sverige. Utredningen överlämnade sitt betänkande under 2009.Utredningen visade att Sverige har utvecklingsbara möjligheter i bl.a produker som regnbåge, musslor, ostron och röding och att det behövs en mer uttalad handlingsplan för vattenbruket i Sverige. Utredningen menar också att det finns en potential att uppnå minst 1100 arbeten i en utveckling av sektorn. Jag har tagit fasta på förslag som lämnades i betänkandet och har gjort en hel del satsningar. Under de kommande fyra åren har jag hittills satsningar på sammanlagt 28 miljoner kronor, 7 miljoner per år under 4 år, på vattenbruket genom att stärka medfinansieringen till fiskeprogrammet, medel till Jordbruksverket för att koordinera arbetet med att skapa goda förutsättningar för vattenbrukets bedrivande liksom SLUs arbete med fiskavelsfrågor. Med tillskott av EU-pengar kan det bli omkring 8 miljoner till. Dessa medel är ett viktigt bidrag i en långsiktig handlingsplan för att få svenskt vattenbruk att växa. Europeiska fiskerifonden och vårt svenska fiskeprogram, är en viktig del för den svenska vattenbruksnäringen. För att ytterligare bidra till utvecklingen av svenskt vattenbruk har fiskeprogrammet förstärkts med 2,5 miljoner kronor för 2011 och därefter med 2 miljoner kronor för nästkommande treårsperiod. Dessa pengar kan fördubblas genom EU-medel. Det ska vara enkelt och roligt att vara företagare! Det har ni hört mig och mina kollegor säga förut och det är fortfarande i allra hösta grad aktuellt. Regeringen har för avsikt att fortsätta arbetet med att förenkla företagens vardag med oförminskad kraft under den här mandatperioden. Ett fortsatt ambitiöst förenklingsarbete med högt ställda mål är viktigt för att bibehålla och öka de svenska företagens konkurrenskraft. Som landsbygdsminister väljer jag att gå längre för de sektorer som jag ansvarar för och vill minska bördan med 50%. Det viktiga är dock att de gröna företagarna ska uppleva en väsentlig förändring i sin vardag. Vattenbrukare hanterar dagligen ett omfattande regelverk och har dessutom täta kontakter med ett antal myndigheter inklusive kommun och Länsstyrelse. Jag vet att det tar mycket tid och kraft i anspråk från det man som företagare vill lägga på sin produktion. Jag är därför mycket glad över att ha gett Jordbruksverket i uppdrag att med hjälp av 3 miljoner per år i 4 år koordinera den svenska vattenbruksnäringen. I detta arbete ligger att skapa en gemensam myndighetsingång för företagare inom vattenbruk. Min förhoppning är att det ska förenkla vardagen för våra vattenbrukare och skapa möjligeter att växa. Inom djurproduktionen har Sverige under många år varit framstående inom avel, något som också skapat den fina och höga kvalitet som svensk livsmedelsproduktion är känd och står för. Svenskt vattenbruk står också för en hög kvalitet, men att agera på en konkurrensutsatt marknad innebär att alltid sträva efter att bli bättre. För att stärka arbetet med avel och utveckling inom vattenbruket har Sveriges lantbruksuniversitet fått i uppdrag att med 2 extra miljoner per år i 4 år förbättra den odlade fiskens egenskaper. I den myndighetsomvandling som pågår just nu kommer Jordbruksverket att bli en central spelare för främjandefrågor inom fisket och vattenbruket och kommer att arbeta i nära samverkan med den nya Havs- och vattenmyndigheten liksom med andra centrala aktörer på regioner ,länsstyrelser, olika universitet t.ex SLU och Göteborgs Universitet liksom intresseorganisationer som Vattenbrukarnas Riksförbund. Jag vill också tacka Kungl Skogs- och Lantbruksakademien för den mötesplats ni utgör inte minst för vattenbruksdiskussioner. Jag vill också särskilt lyfta fram betydelsen av regionala satsningar och de eldsjälar i regionerna i Norr, Väst och Öst som tillsammans med Universiteten och andra aktörer driver utvecklingen framåt genom olika centrumbildningar som ska främja att teori och praktik möts. Kort sagt så har vi mycket på gång inom vattenbruket och jag hoppas att det under de kommande åren kan bli mer. Min visionen om Matlandet Sverige är inte bara en vision om god mat och att ta tillvara alla fantastiska råvaror vi har i Sverige. Det är lika mycket en vision om jobb och en möjlighet att leva och verka i hela landet. Jag räknar med att en utveckling av vattenbruket kan bidra. Och jag hoppas verkligen näringen själv ser att utnyttja möjligheterna som finns genom ett aktivt satsande och initiativ. Jag kan bara bidra till viss del resten ligger hos näringen själv.