N:R 1 2011 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL

N:r 1 2011 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör och ansvarig utgivare: Flottiljamiral Thomas E. Engevall Redaktionens adress: c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ Telefon: 08-798 7139, alt. 070-588 7589, E-post: [email protected] Plusgiro: 125 17-9, Bankgiro: 446-3220, Organisationsnummer: 935000-4553 Ärenden om prenumeration och övriga administrativa ärenden rörande tidskriften hänvisas till samma adress. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Teatergatan 3, 5 tr, 111 48 STOCKHOLM Telefon: 08-664 7018, E-post: [email protected] Plusgiro: 60 70 01-5, Bankgiro: 308-9257, Organisationsnummer: 835000-4282 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fyra gånger årligen (mars, juni, september och december). En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till plusgiro nr 125 17-9. Om Kungl. Örlogsmannasällskapet så beslutar kan författaren till införd artikel belönas med akademiens medalj, hedersomnämnande och/eller penningpris.

Innehåll nr 1/11 Meddelande...... 3 Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek...... 6 Redaktörens spalt...... 9 Ett örlogsfartyg är inte ett bestyckat handelsfartyg...... 11 Av Jon Wikingsson Teoretiskt perspektiv på kommunikation som strategisk resurs i fred och krig...... 23 Av Olof Holm Personalförsörjningen i ett reformerat försvar...... 31 Av Erik Andersson Med människan och hennes förutsättningar i fokus - 10 års studier av problemet med rörelsesjuka i Försvarsmakten...... 41 Av Joakim Dahlman Anskaffning av NGU/A26 – En nationell kraftsamling...... 51 Av Andreas Olsson & Mats Nordin Europeisk förmågeutveckling – utmaningar och möjligheter...... 61 Av Christian T Madsen Ledning på distans...... 68 Av Pontus Krohn Utveckling och fördelarna med dubbelelastiskt montage...... 77 Av Mikael Magnusson Debatt...... 87 Monsunen - havets transportband...... 90 Av Torbjörn Dalnäs Bokanmälan...... 92

ISSN 0040-6945 Printfabriken AB, Karlskrona 2011 174:e årgången 2011

Meddelande från Kungl.Örlogsmannasällskapet

Nr 10/2010. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona onsdagen den 15 december 2010. (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum onsdagen den 15 december 2010 med början klockan 17.30 på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7, i Karlskrona i närvaro av 31 ledamöter och inbjudna gäster. Sammanträdet avslutades med gemensam middag. § 2 Meddelades att sedan föregående sammanträde har hedersledamoten Amiral Bengt Lundvall avlidit. § 3 Föredrogs protokoll från föregående sammanträde (Högtidssammanträdet 2010-11-15). § 4 Höll ordinarie ledamoten Jon Wikingsson inträdesanförande med rubriken Att konstruera örlogsfartyg och inte handelsfartyg med vapen. § 5 Höll ordinarie ledamoten Pontus Krohn inträdesanförande med rubriken Ledning på distans. § 6 Utdelades akademiens medalj i silver till ordinarie ledamoten Rolf Edwardson.

3 § 7 Orienterades kort om biblioteksutredningen och Kunskapens Krona.

Vid Protokollet

Bo Rask Sekreterare

Nr 1/2011. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Göteborg onsdagen den 26 januari 2011. (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum onsdagen den 26 januari 2011 med början klockan 17.30 med slutet sammanträde för ledamöter i Kungl. Örlogsmannasällskapet och övergick där- efter till öppet ordinarie sammanträde i närvaro av 60 ledamöter och inbjudna gäster från Sjöofficerssällskapet och Föreningen för Göteborgs Försvar. Sammanträdet ägde rum på s/s Marieholm och avslutades med gemensam middag. § 2 Meddelades att sedan föregående sammanträde har hedersledamoten Benkt Dahlberg och ordinarie ledamoten Erik Ygge avlidit. § 3 Föredrogs protokoll från föregående sammanträde den 15 december 2010 i Karlskrona. § 4 Informerades om innehållet i distribuerat nyårsbrev till samtliga ledamöter angående bl.a. årsavgifter och ekonomi, KÖMS resultat sedan 2007, utfall och intäkter 2010/2011 samt vissa osäkerhetsfaktorer under innevarande verksamhetsår. Given information mottogs positivt av närvarande ledamöter. § 5 Höll ordinarie ledamoten doktor Joakim Dahlman inträdesanförande med rubriken Sjösjuka ingen sjukdom, men väl starkt begränsande för sjömannen och förbandets operativa förmåga. § 6 Höll korresponderande ledamoten professor Olof Holm inträdesanförande med rubriken Teoretiskt perspektiv på kommunikation som strategisk resurs i fred och krig.

Vid Protokollet

Sten Göthberg Mötessekreterare

4 Nr 2/2011. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsdagen den 23 februari 2011. (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum onsdagen den 23 februari 2011 med början klockan 17.30 i Sverigesalen vid Försvarshögskolan i Stockholm i närvaro av 69 ledamöter och inbjudna gäster. § 2 Föredrogs föregående sammanträdesprotokoll från sammanträdet 2011-01-26 som med godkännande lades till handlingarna. § 3 Redovisade Marininspektören, konteramiral Anders Grenstad, en tillbakablick på sitt chefskap 2005 - 2011 och gav sin syn på marinens fortsatta utveckling och utmaningar. § 4 Höll korresponderande ledamoten Dr. Lee Willett från Royal Services Institute (RUSI) i London inträdesanförande med rubriken Strategic Reviews, Strategic Thinking and Strategic Reality: the Future Direction of Maritime Strategy. Utdelades akademiens diplom till Dr. Lee Willett. § 5 Utdelades akademiens guldmedalj till Gustaf von Hofsten.

Vid Protokollet

Bo Rask Sekreterare

5 Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek

Arbetet med att genomföra de förändringar som Kungl. Örlogsmannasällskapets styrelse, efter förslag av arbetsgruppen för biblioteket, fastslog under 2010 (se TiS nr 3/2010) pågår för fullt. Det finns därför anledning att orientera ledamöterna om ar- betsläget. Rolf Edwardson har ju efter många år som bibliotekarie efterträtts av ordinarie ledamoten Bo Wranker som nu har uppgiften att leda verksamheten vid biblioteket. Även Nicholas Ellis har lämnat verksamheten och till sin hjälp har Bo legitimerade bibliotekarien Lisbeth Thorsén, av många känd som medarbetare vid först Marinens Of- ficershögskola och sedermera Sjöstridsskolan, som ansvarig för skolans bibliotek och garnisonens historiska föremål. Lisbeths tjänster är fördelade i olika projekt med tydliga målsättningar och krav och beställs efter ambition och ekonomiskt läge i KÖMS. Projekten är fördelade enligt nedan: • KÖMS i LIBRIS • Avlämning • Drift • Marknadsföring • Konsthantering • Katalogisering och nyförvärv • Samarbetsprojekt och partners Indelningen i projekt gör också att det blir lättare att tydligt redovisa genomförd verksamhet, framför allt gentemot olika bidragsgivare. De två första projekten är beställda och KÖMS i LIBRIS är i slutskedet i och med att avtalet mellan KÖMS och Kungliga Biblioteket nu är undertecknat. Avlämning är under genomförande. För den oinvigde kan det berättas att LIBRIS är det rikstäckande katalogsystem där alla bibliotek som vill vara sökbara för forskare och/eller allmänheten genom en ”ingång” återfinns. LIB- RIS har tydliga krav på ingående samlingar bl.a. rörande kompetens och tillgänglighet. Lisbeth Thorséns kvalifikationer möter mer än väl Kungliga Bibliotekets krav och beskrivningen av Bo Wrankers roll och uppgifter är i sitt slutskede och ett utkast till avtal ligger i skrivande stund för slutlig utformning hos Bo. Inriktningen att biblioteket i första hand skall vara ett forskningsbibliotek innebär att öppettiderna kommer att justeras från att ha varit tillgängligt varje dag under lunch- tid till att motsvara de krav som ställs för att vara representerad i LIBRIS, och exakta tider kommer att redovisas i TIS under våren. Enligt det stora utskicket som gjordes till alla ledamöter tillfrågades om huruvida det fanns intresse att delta i biblioteksverksamheten genom en AG bibliotek och i nu- läget är följande frågeställningar och punkter identifierade som arbetsuppgifter för denna grupp:

6 • AG bibliotek bör framför allt arbeta framtidsinriktat! • Hur utforma en långsiktig lösning av samlingarnas finansiering? • Hur nyttja nuvarande lokaler på effektivaste sätt? • Kan vi starta en biblioteksfond och hitta samarbetspartners/sponsorer? • Hur säkerställa tillförseln av modern maritim litteratur? I styrelsen är Sölve Larsby och undertecknad utsedda som deltagare. Avslutningsvis redovisas den fastställda verksamhetsidén med övergripande målsättningar och tänk- bara åtgärder i syfte att uppnå desamma: Övergripande verksamhetsidé KÖMS bibliotek skall • I första hand utgöra ett marint- och maritimt forskningsbibliotek. • I andra hand vara publikt tillgängligt. Genomförande och målsättningar Verksamhetsidén för Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek uppnås genom att: • Biblioteksverksamheten är så organiserad att samlingarna och arbetssätt främjar KÖMS syfte att utveckla sjökrigskonsten och sjöväsendet. • Biblioteket är öppet dagligen (vardagar), för forskare och för KÖMS-ledamöter. KÖMS-ledamöter bör även få tillgång till biblioteket efter särskild överenskom- melse med bibliotekarien. • Utvalda böcker skall vara scannade så att man kan söka information i dem utan att tumma på de äldsta böckerna mer än nödvändigt. Dessa böcker bör dessutom förvaras i särskilda stöldsäkra och åldersbeständiga utrymmen så att de kan bevaras till eftervärlden. • Böcker skall hållas tillgängliga både till utlåning och läsning på plats. Bara så kan biblioteket hållas vardagligt levande. • Minst en bok presenteras varje kvartal på ett sätt så att dess unika värde kan förstås

7 även av en lekman. En gång i månaden tar man emot mindre grupper av skolelever och kadetter som kan få en föredragning om sjökrigskonsten, den kungliga akademien och bokens betydelse. • Ett ökat samarbete utvecklas med både skolor och universitet i hela landet samt med viktigare internationella militära biblioteksinstitutioner. Alla dessa bör göras uppmärksamma på vårt bibliotek så att studenterna vet vart de ska vända sig om de vill läsa eller hämta information. • Alla böcker är katalogiserade och beståndsregistrerade i Libris, dvs de skall göras sökbara genom Kungliga Bibliotekets sökmotor, Internet och KÖMS hemsida. • Biblioteket marknadsförs så att fler förstår bibliotekets unika värde. • KÖMS bibliotek bör vara Sveriges mest professionella när det gäller litteratur mm inom sjökrigskonsten. Vi måste också verka för att säkerställa att vi med inköp av litteratur inom ämnet sjöväsendet i allmänhet får en balans och visar på samspelet mellan den militära och den civila verksamheten till sjöss. Samlingarna utökas då med samtidens utgivningar. • Sträva mot att intressant litteratur från Marinstabens gamla bibliotek (nu arkiverat) införlivas i samlingarna. • Samlingarna på lämpligt sätt ställs ut i eller utanför sällskapets lokaliteter. Gärna då kopplat till aktuella ämnen. • I tider av nedläggning av förband bevaka vart deras eventuella bibliotekiska samlingar tar vägen och vara beredd och mottaga dessa. • Ha en beredskap att mottaga enskilda gåvor/samlingar. • Aktuell information om biblioteket kontinuerligt läggs ut på vår hemsida. • E-postadresserna till biblioteket utgör ett självklart och vardagligt kommunika- tionssätt mellan biblioteks personal och kunder. • Biblioteket utgör en del av marina världsarvet – Örlogsstaden Karlskrona. • Biblioteksverksamheten även omfattar arkivering, förvaring mm av KÖMS hand- lingar. • Biblioteksverksamheten omfattar vård av sällskapets samlingar av konst, kartor och illustrationer. Som synes en ambitiös åtgärdsförteckning som kommer att ta tid att nå. Utifrån ovan- stående frågeställningar kan konstateras att flera stora utmaningar måste hanteras under kommande år, och med det arbete som Rolf Edwardson och Nicholas Ellis genom- fört och som fortsätter med Bo Wranker och Lisbeth Thorsén, känns framtiden både spännande och positiv för de fantastiska samlingar som finns i KÖMS ägo.

Per Jenvald Vice ordförande

8 Redaktörens spalt Vägen till framgång Först av allt vill jag önska alla läsare av Tidskrift i Sjöväsendet välkomma till ett nytt år. Med stöd av alla er i era roller som ledamöter, prenumeranter, läsare, skribenter och annonsörer så kan TiS fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt. Upplagan ligger nu stadigt över 1000 exemplar per nummer, inkluderande en prenumerantskara som är under stadigt växande. Om artiklar mm fortsätter att strömma in i nuvarande takt så är det inte otänkbart att TiS även under 2011 kommer att innehålla 5 nummer, vi får se. Över till rubriken, Vägen till framgång. Detta nummer av TiS innehåller en som jag tycker det intressant mix av artiklar som beskriver spännvidden i den kompetens och förmåga som krävs för att kunna utveckla en relevant, efterfrågad, kompetent och användbar marin. Med start i mutter, bricka, sprint i Mikael Magnussons årsberät- telse kring dubbelelastiskt montaga av motorer, beskrivs detta tydligt. Dubbelelastiskt montage är ett av de medel som utvecklats för att göra våra fartygsenheter till tysta och effektiva stridsmaskiner som är mycket svårupptäckta. Enheterna skall fortsatt bemannas och ledas av kompetent personal och Erik An- derssons årsberättelse och Pontus Krohns inträdesanförande belyser dels hur den framtida personalförsörjningen skall gå till samt vilka möjligheter och inte minst fällor som skapats genom modern sambandsteknik med allt större möjligheter att leda på distans. I artikeln kring Nästa Generations Ubåt/A26, visar Anderas Olsson och Mats Nordin på det långvariga och mödosamma arbetet som krävts för att bibehålla nödvändig kompetens för att det överhuvudtaget skall vara möjligt att nyanskaffa svenskdesignade och svenskbyggda ubåtar. Likväl kommer det nu att krävas en nationell (kraft)samling av befintlig kompetens för att kunna ro projektet i hamn på det sätt som alla förväntar sig. Jon Wikingssons artikel kring hur att designa fartyg för strid är också mycket intressant. Hans artikel påminner om den första TiS-artikel jag läste, som var en av KÖMS belönad tävlingsskrift, med titeln Maskinstridskonstruktion. Denna skrevs av den förre Marindirektören Hans G:son Hafström och publicerades i TiS 1946 (men jag läste den först 1984). Christian T. Madsen beskriver även i detta nummer de utmaningar och möjlighe- ter sin den Europeiska förmågeutvecklingen innebär i allmänhet och för den svenska marinen i synnerhet. Vi har genom våra insatser i EU NAVFOR byggt upp ett stort förtroendekapital som det gäller att vårda väl och utnyttja. Möjligheterna att göra detta torde ligga i såväl vilja och ambition men inte minst i vår förmåga att kommunicera vad vår förmåga och våra möjligheter till insatser de facto innebär för den svenska befolkningen och den politiska nivån. Om detta skriver Olof Holm på ett initierat sätt. Avslutningsvis så får vi oss en dos av sjösjuka med stöd av Joakim Dahlmans artikel kring fenomenet rörelsesjuka. Till alla er som känt av denna otrevlighet kan jag med- dela det glädjande beskedet, ni har era balanssinnen i ordning!

Thomas E. Engevall Redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet

9 Hos oss är det kunderna som styr

Oavsett fartygstyp, följer vi på Stena en stark ledstjärna; att ta hand om det viktigaste vi har långsiktigt – våra kunder. Vi gör vår del för att stödja deras verksamhet, samtidigt som vi bidrar till samhället i stort. Vi gör det idag och vi tänker fortsätta att göra det, genom att alltid sätta kunskap, kvalitet och säkerhet främst. Den här inställningen tillåter oss att transportera allt från människor och papper till olja och lastbilar, på ett pålitligt, kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. Då är det inte konstigt att det alltid är du som kund som styr vår tillväxt och utveckling.

10 Ledamoten JON WIKINGSSON

Kommendörkapten Jon Wikingsson tjänstgör för när- varande vid 3.sjöstridsflottiljen som chef för korvettdi- visionen. Innan han genomgick högre stabsutbildning vid Försvarshögskolan var han Fartygschef på HMS Stockholm under insatsen i EU NAVFOR ATALANTA (ME 01) under 2009. Ett örlogsfartyg är inte ett bestyckat handelsfartyg Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona den 15 december 2010. Denna artikel baseras på och är en utveckling av en nyligen genomförd magister- uppsats i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Uppsatsens syfte är att föreslå nya krav på materielproduktionsprocessen som skapar förutsättningar för bästa möj- liga konfigurationslösning vid nykonstruktion av örlogsfartyg. Detta utifrån såväl den väpnade stridens krav som den militära sjösäkerhetens krav, exemplifierat med hjälp av en konfigurationslösning för manöverbryggan. Utvecklingen av uppsatsen omfattar ett resonemang kring militär sjöstridsförmåga som ett överordnat system till det militära sjösäkerhetssystemet. Härmed menas att militär sjöstridsförmåga och militär sjösäkerhet måste sättas i relation till varandra för att säkerställa att örlogsfartyget och dess besättning kan utöva väpnad strid och hantera effekter av stridsskador samtidigt som den militära sjösäkerheten tillgodoses. Inledningsvis kommer jag i en kortfattad version att redovisa magisteruppsatsens olika delar: Mi- litär sjösäkerhet, väpnad strid, analysresultat och ett resonemang kring mänskliga faktorer. Därefter för jag ett resonemang kring vad jag menar med militär sjöstrids- förmåga och dess relation till militär sjösäkerhet.

Militär sjösäkerhet består av tio delar varvid RMS-P (Per- Försvarsmaktens verksamhetssäkerhet, sonal) och RMS-NSC (Naval Ship Code) baserat på arbetsmiljölagen, syftar till utgör två viktiga delar vid konfiguratio- att förebygga ohälsa och olycksfall samt nen av en manöverbrygga. RMS-P anger att uppnå en bra arbetsmiljö. En del i krav som efter en analys leder fram till verksamhetssäkerheten är den militära vilken säkerhetsbesättning (minsta be- sjösäkerheten vilken är reglerad i Regler manning) som krävs för att framföra ör- för Militär Sjöfart (RMS). Regelverket logsfartyget på ett säkert sätt, inklusive

11 att kunna hantera olyckor (t.ex. brand och Väpnad strid utrymning). RMS-NSC anger konstruk- Manöverbryggan på ett örlogsfartyg an- tionsmässiga krav för örlogsfartyget i vänds inte endast för att framföra farty- syfte att det ska vara sjövärdigt. De kon- get säkert. Drabbningsplatsens uppgift är struktionsmässiga kraven är uppbyggda att framföra fartyget säkert under väpnad genom ett målsättningsbaserat tillväga- strid (stridsmässiga förhållanden) och gångssätt innebärande att regelverket stödja stridsverksamheten. Detta innebär anger målsättningar och prestandakrav att manöverbryggans bemanning på ett för ett funktionsområde (t.ex. maskinan- örlogsfartyg: läggningar och navigation/sjömanskap) samt verifieringsmetoder för att kontrol- • Bidrar till fartygets omvärldsbild ge- lera att ställda mål och prestandakrav för nom att spana optiskt, optroniskt och konstruktionslösningen uppfylls. Vald med radar samt tar emot information konstruktionslösning måste även moti- från t.ex. GMDSS. veras. Därmed förklaras konstruktions- • Bidrar till verkan med fartyget med lösningen och en återkoppling sker till vapensystem samt genom positione- målsättningen. Detta tillvägagångssätt ring och manövrering. innebär att det är huvudsakligen funk- • Utgör en ledningsplats när hot upp- tionella krav med få föreskrivande krav träder nära fartyget. i regelverket vilket i sin tur ger förutsätt- • Utgör en alternativ ledningsplats för ningar för nyskapande vid konstruktion stridsledningscentralen om den slås av örlogsfartyg. Regelverket är således ut på grund av olycka eller strids- öppet för många olika lösningar, inte en- skada. dast en viss lösning (föreskrivande krav), under förutsättning att målsättningar och • På ett säkert sätt ska framföra farty- prestandakrav uppfylls. get under stridsmässiga förhållanden. Det är av vikt att förstå RMS starka Manöverbryggans förmåga att bidra till koppling till författningsenliga krav fartygets omvärldsbild har ökat markant inom arbetsmiljöområdet (förebygga med teknikutvecklingen. Mängden in- ohälsa, olycksfall samt att uppnå en bra formation har ökat med införandet av arbetsmiljö) och att detta inte omfattar mörkerutrustning, kapacitet att använda krav kopplat till väpnad strid. RMS utgör samtliga radaranläggningar och inte således inte ett stöd för att örlogsfartygets minst GMDSS-utrustningen som ger utö- konstruktion och bemanning ska kunna kade underrättelser med stöd av handels- hantera den väpnade stridens krav eller sjöfarten. Mängden vapensystem som effekter av stridsskador. Däremot lämnar kan hanteras från manöverbryggan har RMS utrymme för konstruktionsmässiga ökat och omfattar på korvetter idag kul- lösningar som gagnar den väpnade stri- sprutor men även reserveldledningar för dens krav, baserat på det målsättningsba- robot och artilleri. Manöverbryggan är serade tillvägagångssättet. Detta under en naturlig ledningsplats vid bordning av förutsättning att kravställningen kopplat annat fartyg och vid eskortering av han- till den väpnade striden är tydlig och att delsfartyg i trånga farvatten eller när hot- kravställningsarbetet sker i samråd med bilden utgörs av okvalificerade hot som sjösäkerhetsinspektionen (SjöI). mindre fartyg och flygplan. Detta ska

12 sättas i relation till att handlingsreglerna sätt, som skulle vara fallet med endast fö- (ROE) ofta ställer sådana krav att en kon- reskrivande krav. Detta skapar förutsätt- sekvens kan bli ett sent eldöppnande med ningar att sätta den väpnade stridens krav hänsynstagande till att undvika skada på i relation till den militära sjösäkerhetens tredje man. Införandet av elektroniska krav. sjökortssystem innebär att manöverbryg- gan utgör ett mycket gott alternativ som Militära hot och val av ledningsplats om stridsledningscentralen verifieringsmetod måste utrymmas. Förmågan att bidra till För att effekter av stridsskador skulle kvalificerade stridsuppgifter kvarstår kunna vara en del i analysarbetet valdes därmed till stor del. Enligt gällande reg- att studera stridshandlingar med örlogs- lemente för fartygs- och stridstjänsten fartyg involverade under de senaste 30 (TRM AF:FS) framgår det tydligt att åren och en metod för att hantera strids- ett örlogsfartygs lägsta beredskap under skador. Resultatet avseende stridshand- gång, grundstridsberedskap, innebär att lingar visade på en mycket stor variation vissa stridsuppgifter ska kunna lösas av militära hot mot örlogsfartyg: kontinuerligt och omedelbart. Detta är • Automatkarbiner och raketgevär fullt rimligt med hänsyn till pågående (Tamilska Tigrarna, 1993-2008 och förändringar i Försvarsmakten och in- Adenviken) satsförsvarets uppgifter. Därför är begreppet fredsmässig förflyttning obsolet. • Självmordsbombare (USS Cole, Ye- All förflyttning med örlogsfartyg sker men, 2000) under lösande av stridsuppgift, även om • Bomber (HMS Antelope, Falkland, förflyttningen i sker i ett lågkonfliktsom- 1982) råde som Östersjön. • Minor (USS Princeton, Gulfkriget, Vilka konstruktionsmässiga krav kan 1991) då den väpnade striden ställa på manöver- • Torpeder (Cheonan, Gula havet, bryggan? Väljs det målsättningsbaserade 2010) tillvägagångssättet, i likhet med RMS- NSC, kan utifrån ovanstående punktsat- • Sjömålsrobotar (HMS Sheffield, ser målsättningen för manöverbryggan Falkland, 1982 och INS Hanit, Liba- beskrivas. Som funktionsområden an- non, 2006) vänds den väpnade stridens grundläg- Det är en mycket bred skala att förhålla gande förmågor (ledning, underrättelser, sig till. Exemplen kommer från såväl tra- verkan, rörlighet, skydd och uthållighet) ditionella mellanstatliga krig som moder- innebärande att prestandakrav för varje na okonventionella konflikter. Det vik- förmåga kan tas fram. Därmed utgörs tiga är att exemplen visar på att det inte kravställningen för den väpnade striden är självklart att vapensystemen når den av funktionella krav vilka skapar förut- effekt som gör att fartyget blir helt utsla- sättningar för nyskapande i likhet med get eller sänks. Av ovanstående exempel kravställningen för den militära sjösä- är det endast den sydkoreanska korvet- kerheten. Det viktiga för vald konstruk- ten Cheonan som sänktes omedelbart vid tionslösning är att målsättningen uppfylls träff. Övriga fartyg hade förutsättningar och inte att den måste se ut på ett visst att begränsat fortsätta striden och vissa av

13 fartygen kunde för egen maskin ta sig till stridsskada placeras någonstans på farty- säker hamn för reparation. Det är således get och utbreder sig i en radie av minst 0,4 motiverat att konfigurationslösningen för gånger den mallade bredden av fartyget. fartyget (och manöverbryggan) tillåter en Allt inom skadans radie ses som utslaget. redundans som skapar förutsättningar att Kraven är att systemen för fartygets säk- begränsat kunna fortsätta striden eller att ra framförande, grundläggande säkerhet kunna ta sig ur stridsområdet med ett be- mot olyckor och begränsad förmåga till gränsat egenskydd. Det går naturligtvis egenskydd ska vara fortsatt tillgodosedda att hävda att samtliga ovanstående exem- efter erhållen stridsskada. pel inte omfattar den svenska flottans fartyg då exemplen utgörs av fregatter, jaga- Analys re och kryssare som är större och därmed Att presentera samtliga krav för den väp- har högre stryk- och skadetålighet. Detta nade striden och för den militära sjösä- är förvisso till del sant men det går även kerheten blir omfattande. Av samma skäl att hävda att en inkommande sjömålsro- presenteras inte alla delanalyser med re- bot som inte detonerar, som i fallet med sultat. Istället presenteras tillvägagångs- HMS Sheffield och INS Hanit, inte hel- sättet i stort och slutresultatet. ler kommer att detonera eller kvarstanna För att utgå från något valdes den be- i skrovet vid träff i svenska korvetter. Det fintliga manöverbryggan på korvett typ är sannolikt så att sjömålsroboten pas- Stockholm. Detta motiverades med att serar igenom skrovet på korvetten och det är idag den minsta manöverbryggan orsakar stor skada, men inte i den omfatt- på flottans stridsfartyg. Om det är möj- ningen att korvetten sjunker. ligt att finna en konstruktionslösning som Inom den civila sjöfarten har en stan- säkerställer utövandet av den väpnade dard tagits fram för att säkerställa en sä- striden och som kan hantera effekter av ker förflyttning till hamn efter en olycka. stridsskador samtidigt som den militära Något som faller inom ramen för RMS sjösäkerheten tillgodoses för en så liten och som i dagligt tal kallas ”Safe return yta som manöverbryggan på korvett typ to port”. För ett örlogsfartyg krävs dock Stockholm, så är det rimligt att anta att att man kan ta sig till hamn efter erhållen så är möjligt vid en framtida konstruktion stridsskada med begränsad förmåga till av ett örlogsfartyg i samma storlek eller egenskydd. Det Norske Veritas (DNV) större. har tagit fram en standard för detta, base- Den inledande analysen grundades på rad på ”Safe return to port” men utökad dagens befintliga manöverbrygga. Analy- med att även omfatta t.ex. vapen- och led- sen omfattade verifiering av den väpnade ningssystem, kallad ”Combat Survivabi- stridens krav och den militära sjösäker- lity”. DNV-standarden ser således både hetens krav innan en stridsskada genom till den militära sjösäkerhetens krav men en resultatbaserad analys. Därefter gjor- också till den väpnade stridens krav. des en analys av manöverbryggan efter För att verifiera den militära sjösäker- en stridsskada men med stöd av DNV hetens krav och den väpnade stridens standard. Stridsskadan placerades mitt i krav vid en analys av konfigurations- manöverbryggan vilket innebär att hela lösningen för manöverbryggan används manöverbryggan blir utslagen. Resultatet DNV standard. Den föreskriver att en visade att innan en skada var den mili-

14 tära sjösäkerhetens krav uppfyllda, men brandsäkerhet, utrymning/livräddning, inte den väpnade stridens krav. Efter en radiokommunikation (GMDSS) och na- stridsskada var varken den militära sjösä- vigering. Funktionsområden för den väp- kerhetens krav eller den väpnade stridens nade striden utgörs av de grundläggande krav uppfyllda. Därefter konstruerades förmågorna. Mörkgrå färg indikerar att manöverbryggan om, utifrån de funk- kraven är uppfyllda, ljusgrå/vit färg att tionsområden som inte uppfyllde kraven. kraven inte är uppfyllda men att resultatet Den anpassades för att möta den militära är acceptabelt och svart färg visar att kra- sjösäkerhetens krav och den väpnade stri- ven inte är uppfyllda. Som bilden visar är dens krav innan och efter en stridsskada. kraven för den väpnade striden och den Slutligen genomfördes en analys av den militära sjösäkerheten uppfyllda innan omkonstruerade manöverbryggan såväl en stridsskada. Efter stridsskadan är den innan som efter en stridsskada. militära sjösäkerhetens krav fortfarande Nedan presenteras en lodbild över den uppfyllda medan den väpnade stridens utvecklade manöverbryggan. Tabellerna krav till del inte uppfyller kraven. Kra- visar resultatet innan och efter en strids- ven uppfylls dock i sådan omfattning att skada. Funktionsområden för RMS- fartyget kan förflytta sig säkert till hamn NSC omfattar maskinanläggningar, med bibehållen förmåga till egenskydd.

Bild 1. Utvecklad manöverbrygga på Kv typ Stockholm

15 En konfigurationslösning för förvaringsutrymmen till ammuni- tion, vätska och personlig utrustning för väpnad strid med till- i syfte att tillgodose uthållighet inom godosedd sjösäkerhet den väpnade striden. Vad innebär konfigurationslösningen? Övriga åtgärder innebär att viss utrust- I grunden handlar resonemanget om att ning är omplacerad: skapa redundans för att kunna hantera en • Då fartygets fartområde kräver dubb- stridsskada varvid signalbryggan utgör lerad GMDSS-utrustning fördelas ett reservalternativ för manöverbryggan, denna jämnt mellan radiohytten och i likhet med att manöverbryggan utgör ett manöverbryggan. Detta skapar re- reservalternativ för stridsledningscentra- dundans för den militära sjösäker- len. Lösningen innebär inte heller att en heten och skapar högre uthållighet stor mängd ny utrustning är tillförd. Den inom den väpnade striden. stora skillnaden ligger i var utrustningen är placerad i jämförelse med traditionella • Reservstyrningen placeras på signal- lösningar på örlogsfartyg. Därmed tyd- bryggan istället för på manöverbryg- liggörs vikten av att konfigurationslös- gan. Detta skapar förutsättningar ningen blir rätt vid nykonstruktionen av för att kunna fortsätta manövrera ett örlogsfartyg för att undgå dyra om- fartyget från en plats med god op- byggnationer. Tillförd utrustning utgörs tisk utsikt efter en stridsskada och av: inte behöva använda nödstyrningen • En mikrofon och linjeväljare för or- (placerad i styrmaskin). Detta gagnar derradiosystemet som placeras på såväl den väpnade stridens krav som signalbryggan för att tillgodose ut- den militära sjösäkerheten krav. rymning/livräddning inom den mili- • Navigationsbord m.m. är utplacerat tära sjösäkerheten och ledning inom längs skotten och stolar kan stuvas den väpnade striden. undan för att skapa fria arbetsytor. • Fyra extra linjeväljare för det interna Detta gagnar rörlighet och skydd. kommunikationssystemet som för- Det blir enklare att ta hand om ska- delas jämnt mellan manöverbryggan dad personal, att få enkel access och signalbryggan för att tillgodose till och genomföra reparationer på ledning inom den väpnade striden. tekniska system samt att röra sig på manöverbryggan under stridens för- • En fluxgate kompass på signalbryg- ande. gan för att tillgodose navigation Efter en stridsskada nedgår förmågan till inom den militära sjösäkerheten och underrättelser för manöverbryggan då underrättelser inom den väpnade stri- tillgång till radar uteblir. Stridslednings- den. centralen kan då istället tillgodose beho- • Stolar som enkelt kan stuvas undan ven ur såväl den väpnade stridens som för att tillgodose rörlighet för per- den militära sjösäkerheten perspektiv sonalen, skydd (skadetålighet och med radarnavigatören som är placerad i sjukvård) och uthållighet inom den stridsledningscentralen. Uthålligheten väpnade striden. nedgår något då bryggpersonalen tvingas • Diverse plåt-, plast- och träarbeten vistas utombords, framförallt i mycket

16 kalla eller varma klimat. Den svartmar- kerade rutan för redundans inom funk- tionsområdet verkan avser reserveldledningar för robot och artilleri. Dessa kan nu endast hanteras från stridsledningscentralen. Sammanfattningsvis har kraven för den väpnade striden och den militära sjösäkerheten tillgodosetts innan och efter stridsskadan. De försämrade för- utsättningarna efter en stridsskada inom Bild 2, Interiör från bryggans förliga del underrättelser och uthållighet är inte av munikation) på manöverbryggan är an- avgörande betydelse för att kunna ta far- passad för denna bemanning, inklusive tyget till hamn med ett begränsat egen- behoven för fartygschefen. För att han- skydd. Utebliven redundans för robot och tera den väpnade stridens krav krävs ofta artilleri efter en stridsskada är accepta- mer personal på manöverbryggan, t.ex. belt då dessa system fortfarande finns en närförsvarsofficer och skyttar. Således fullt tillgängliga i stridsledningscentra- måste kravställningen för den väpnade len. striden omfatta utrustningskrav utöver Jag vill understryka att konfigurations- behoven för den militära sjösäkerheten. lösningen ökar både den militära sjösä- Att det krävs mer personal än bara kerheten och förutsättningarna för den säkerhetsbesättningen för att hantera väpnade striden. Genom att tillämpa det alla de uppgifter som förväntas utföras målsättningsbaserade tillvägagångssättet av drabbningsplatsen manöverbryggan erhålls en positiv växelverkan mellan de tydliggörs om man sätter arbetssituatio- två vilket båda områdena tjänar på – en nen i relation till hur människans minne konfigurationslösning som skapar förut- fungerar. Människan minne består av tre sättningar för den väpnade striden och delsystem omfattande sensorregistre- kan hantera stridsskador samtidigt som ring, korttidsminne och långtidsminne. den militära sjösäkerheten tillgodoses. Sensorregistreringen uppfattar och re- Bemanning av manöver- gistrerar information och skickar vidare detta till korttidsminnet inom 0,25-3 sek- bryggan och mänskliga under, därefter försvinner det ur sensor- faktorer registreringen. Korttidsminnet är en buf- RMS-P ställer krav på säkerhetsbesätt- fert som sparar enheter av information ning (minsta bemanning) ombord på under 15-25 sekunder, innan det försvin- örlogsfartyg för fartygets säkra framfö- ner eller skickas vidare till långtidsmin- rande. En korvett typ Stockholm har en net. Mängden enheter som kan lagras är säkerhetsbesättning för manöverbryggan 7 ± 2 stycken. Enheterna kan innehålla om tre man per vakt vid två-vaktssystem mycket information, det är mängden en- på manöverbryggan. En manöverofficer heter som är begränsningen. och två sjömän (utkik och rorgängare). Ett komplicerat lösenord med sju bok- Detta innebär även att RMS-NSC ställer stäver och siffror kan utgöra totalt sju krav på att utrustningen (t.ex. internkom- enheter men det kan även vara namnen

17 på sju fartyg. Namnen på de sju fartygen dena. Att människan har svårt att ta över innehåller mer information men eftersom rollen som verkställare för det moment vi lättare kan sätta fartygen i ett samman- som ett tekniskt system utför i normal hang kan även enheterna innehålla mer drift om systemet erhåller funktionsbort- information (bokstäver och siffror). Detta fall innebär att metoderna för att hantera innebär att om enheterna konverteras till reservalternativ för det tekniska systemet meningsfulla enheter kan korttidsminnet måste vara genomtänkta. innehålla mycket information, men bara Framförs fartyget uteslutande med au- 7 ± 2 enheter. Följaktligen har människan topilot kommer det vara svårt att ta över en begränsning i att hantera många saker rollen som rorgängare om autopiloten samtidigt, särskilt om det är svårt att kon- erhåller funktionsbortfall, om beman- vertera informationen till meningsfulla ningen på manöverbryggan inte har en enheter. tränad rorgängare. Om det elektroniska Det sista minnet är långtidsminnet sjökortssystemet har en automatisk po- som kan innehålla mycket information, sitionsuppdatering kommer det att vara men det kan ta lite tid att hämta informa- svårt att överta rollen att fastställa farty- tionen. Alla känner nog igen sig när man gets position manuellt – är då papperssjö- stannar upp i tanken – hur var det nu det kort ett lämpligt reservsystem till elektro- var? niska sjökortssystem om målsättningen Ett sätt att minimera mängden infor- är samma förmåga som vid normal drift? mation för en användare är att automa- Jag har inte kommit fram till några tisera roller i system eller hela system. konkreta lösningar för konstruktion, Automatiseringen innebär att användaren konfiguration, bemanning och reserval- kan göra uppgifter fortare, noggrannare ternativ till normal drift baserat på reso- och mer konsekvent. Det är dock av vikt nemanget om mänskliga faktorer och hur att besluta om till vilken nivå automati- bemanningen på en manöverbrygga på seringen ska ske. Forskningen har visat ett örlogsfartyg ska se ut. Det är dock tyd- att människan tjänar mest på att automa- ligt att det krävs att hänsyn tas till dessa tisera verkställandet av en uppgift, men frågor inför konstruktion och bemanning forskningen visar även på att människan av framtida örlogsfartyg och att mänsk- har svårt att ta över rollen som verkstäl- liga faktorer måste ses ur både den mi- lare om det tekniska systemet erhåller litära sjösäkerhetens perspektiv och den funktionsbortfall. väpnade stridens perspektiv. Då människan har svårt att hantera mycket information samtidigt, särskilt Militär sjöstridsförmåga om den är komplicerad och inte kan ges Uppsatsen gav ett antal slutsatser som meningsfulla enheter, påtalar det vikten föranlett ett resonemang kring militär av att bemanningen på manöverbryggan sjöstridsförmåga. Innan detta förklaras måste ses utifrån hela verksamheten som och utvecklas presenteras några av slut- bedrivs där – såväl ur perspektivet militär satserna i uppsatsen. sjösäkerhet som ur perspektivet väpnad Det målsättningsbaserade tillväga- strid. Till det kommer att manöverbryg- gångssättet kan tillämpas för kravställ- gan måste ha rätt mängd utrustning för ning för den väpnade striden genom att att skapa förutsättningar för båda områ- nyttja de grundläggande förmågorna

18 och bryta ned dessa till en innebörd från förebygga stridsskaderisker inom högsta ned till lägsta stridstekniska nivå militär sjöfart. (fartyget – drabbningsplatsen – operatö- • Stridsskaderisk avser risk för ute- ren). Behovet finns eftersom RMS inte bliven kapacitet för en stridsfunk- kan tillgodose den väpnade stridens krav tion efter erhållen stridsskada från men lämnar utrymme för samråd för att stridshandling och/eller utelämnad tillgodose den väpnade stridens krav. kapacitet för en stridsfunktion som Nyttjas samma tillvägagångssätt kan den skapar förutsättningar för de opera- väpnade striden enkelt möta den militära tiva, taktiska och stridstekniska krav sjösäkerheten i syfte att hitta lösningar som definierats för fartyget. och erhålla en positiv växelverkan som • Fartygs stridsduglighet är det sam- båda områdena vinner på. lande begreppet för stridsvärdighet Mänskliga faktorer måste vara en del inklusive stridsförmågesystem, yttre i processen, varvid RMS endast ser till och inre strid samt stridsbemanning. de sjösäkerhetsmässiga kraven. Därför måste ett system finnas för att hantera • Stridsförmågesystem inbegriper ut- mänskliga faktorer utifrån den väpnade veckling (formalisering och struktu- stridens krav. rering), uppföljning (evaluering och RMS upplevs som ett fungerande sys- verifiering) och förvaltning (kun- tem med en tydlig uppbyggnad, struktur skapslagring och utbildning) av den och spårbarhet inom respektive del. Ett militära sjöstridsförmågans mål, motsvarande system för den väpnade medel och metoder. striden skulle sannolikt vara ett stöd un- • Stridsvärdighet. Ett örlogsfartyg der utveckling, konstruktion och förvalt- anses stridsvärdigt om det är konstru- ning av örlogsfartyg samt vid planering erat, byggt och utrustat så att det med och genomförande av operationer i likhet hänsyn till dess operativa, taktiska med hur RMS nyttjas idag. och stridstekniska krav samt den fart Ovanstående slutsatser har utmynnat i som fartyget används i säkerställer ett resonemang kring militär sjöstridsför- stridsdugligheten avseende fartygets måga. Ett system, liknande den militära stridsprestanda och stridsutrustning sjösäkerheten, som hanterar den väpnade samt stridseffektivitetsmiljö. I strids- striden. Genom att definiera området mi- värdighetsbegreppet innefattas också litär sjöstridsförmåga och ta fram dess att fartyget är försett med nödvän- ingående delar skulle den väpnade stri- diga system för fartygets definierade den erhålla ett antal definitioner och ges operativa, taktiska och stridstekniska ett innehåll. Detta kommer att skapa för- krav och för hantering av stridsska- utsättningar för spårbarhet, tydlighet och derisker. utvecklingsmöjligheter inom den väp- • Stridseffektivitetsmiljö säkerställer nade striden för örlogsfartyg. Nedan ges att den miljö som personalen ska ver- förslag på definitioner och innehåll för ka i ombord stödjer och skapar förut- militär sjöstridsförmåga: sättningar för personalens förväntade • Militär sjöstridsförmåga syftar till fysiska stridsvärde, både momentant att skapa förutsättningar för den väp- och över tiden, utifrån de operativa, nade stridens behov och krav samt taktiska och stridstekniska krav som

19 definierats för fartyget. de mänskliga faktorernas inverkan, • Fartygs stridsprestanda och strids- kopplat till olika stridsuppgifter. Där- utrustning. Med stöd av det mål- med kan fartygets bemanning tillåtas sättningsbaserade tillvägagångssät- att variera, såväl utökas som mins- tet ges kravställningen på fartygets kas, beroende på stridsuppgift. stridsprestanda och stridsutrustning avseende konstruktion, tillverkning, Samstämmighet krävs mängd utrustning och underhåll. Delar av de definitioner som presenterats hanteras idag på olika sätt vid Högkvar- • Yttre och inre strid säkerställer teret, Försvarets Materielverk, Sjöstrids- att metoder, procedurer och proces- skolan och flottiljerna. Rådande ansvars- ser inom den yttre och inre striden förhållanden och en helhetsbild med ett skapar förutsättningar för fartygets övergripande mål och struktur för den stridsduglighet utifrån de definierade väpnade striden finns inte enkelt beskri- operativa, taktiska och stridstekniska vet. Likaså saknas tydlighet och djup i kraven genom utveckling, uppfölj- metoder, processer och målsättningar ning och förvaltning av reglementen för den väpnade stridens utveckling, utö- och publikationer för strid. vande och förvaltning under ett fartygs • Stridsbemanning skapar förutsätt- livscykel för definitionerna enligt ovan. ningar för korrekt bemanning uti- Militär sjöstridsförmåga handlar inte om från fartygets definierade operativa, organisationsförändring, det är en för- taktiska och stridstekniska krav och ändring av tanke och handling. Det som

Bild 3. Områden inom militär sjöstridsförmåga

20 avses är en förändring av attityden hos minimikrav för örlogsfartyg i syfte att personalen på samtliga nivåer och meto- förebygga ohälsa och olycksfall samt att derna i Försvarsmaktens olika processer uppnå en bra arbetsmiljö. Den omfat- för att hantera den väpnade striden i rela- tar inte regler för utövandet av den väp- tion till den militära sjösäkerheten inom nade striden. Därför måste den väpnade den militära sjöfarten. striden tillföras i form av militär sjö- stridsförmåga för att ett örlogsfartyg ska Relationen mellan militär kunna nyttjas som ett örlogsfartyg. Den militära sjöstridsförmågan säkerställer sjöstridsförmåga och att örlogsfartyget erhåller de mål, medel militär sjösäkerhet och metoder som krävs för att lösa tillde- Den militära sjösäkerheten baseras på lade stridsuppgifter. författningsenliga krav. Därför kommer Den militära sjösäkerheten lämnar ut- denna att vara grundstommen i all verk- rymme, genom samråd med den väpnade samhet som bedrivs av ett örlogsfartyg. striden, att finna lösningar för konstruk- Den militära sjösäkerheten anger dock tion, bemanning och nyttjande av farty-

Bild 4. Relationen mellan militär sjöstridsförmåga och militär sjösäkerhet (Rutan militär sjösäkerhet är hämtad ur RMS-G 2010, sid 15)

21 Bild 5. HMS Stockholm under insatsen ME 01 (EU NAVFOR ATALANTA) i Aden- viken 2009. get. På så vis erhålls ett örlogsfartyg som ning av besättningar samt vid planering är rätt konstruerat, bemannat och ända- och genomförande av operationer. Ge- målsenligt genom att i såväl tanke som i mensamt kommer det att säkerställa att handling agera utifrån båda områdena. örlogsfartyg och dess besättningar kan Låt den röda tråden utgå från den mili- utöva väpnad strid och hantera effekter tära sjösäkerhetens krav men sätt dessa av stridsskador samtidigt som den mili- kontinuerligt i relation till den väpnade tära sjösäkerheten tillgodoses. stridens krav. Hitta lösningar som gör att Fartyget blir då ett örlogsfartyg och tilldelade uppgifter löses utan avkall på inte ett bestyckat handelsfartyg, beman- sjösäkerhetens eller sjöstridsförmågans nat av örlogssjömän och inte sjömän, las- målsättningar och prestandakrav. Detta tat med svensk säkerhetspolitik och inte synsätt och denna metodik är tillämp- handelsvaror utförandes stridsuppgifter bart vid utveckling, konstruktion och och inte transporter. förvaltning av örlogsfartyg, vid utbild-

Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ

22 Ledamoten OLOF HOLM

Olof Holm är Professor i Management och Kommunika- tion vid Högskolan i Borås. Olof Holm har bl.a. verkat vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, Stock- holms Universitet, Polishögskolan, Berghs school of communication och Försvarshögskolan. Professor Olof Holm är även reservofficer i flottan. Teoretiskt perspektiv på kommunikation som strategisk resurs i fred och krig Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Göteborg den 26 januari 2011.

En svårighet med begreppet kommunikation är dess mångskiftande innebörd. Förut- om den praktiska tillämpningen används det som begreppslig realitet inom flera veten- skaper. Det är också ett tvärvetenskapligt forsknings- och studieområde. Avståndet mellan olika kunskapsområden är dessutom mycket stort. För neurofysiologen utgörs kommunikationsprocessen av neuronernas huvudsakliga funktion: att snabbt och effektivt förmedla signaler och där varje sinnesförnimmelse, rörelse eller tanke grun- das på signalering mellan miljontals nervceller sammankopplade i komplexa nätverk. Detta har litet att göra med det konstkritikern tolkar och förmedlar till sin läsekrets, på politikerns bedömning av väljarreaktioner på ett utspel eller på hur försvarsmak- tens anställda eller allmänheten reagerar på publiciteten kring händelserna i Sälen 2011, för att nämna några exempel. I detta sammanhang utgår vi från ett sammanbrott. Världens sociala villkor samhällsvetenskapligt och politiskt pers- har ändrats bland annat som följd av pektiv på fenomenet kommunikation. omfattande flyktingströmmar. Begrep- Tre stora förändringar kan ses som av- pet kultur har genom migration, änd- görande avseende förutsättningarna för rade resandevanor och nya medier fått det vi kallar marknadskommunikation. nya innebörder. Tillkomsten av den Globaliseringen inverkar på en rad teknik vi kallar nätet möjliggör för var samhälleliga områden och i flera di- och en på jorden att momentant kom- mensioner: det finansiella systemet har municera praktiskt taget allt till vilken genomgått stora omvälvningar, det poli- annan individ som helst. Genom möj- tiska landskapet har radikalt förändrats, ligheterna att fritt kunna kommunicera inte minst som följd av Sovjetunionens närmast obegränsade mängder informa-

23 tion har skapats både nya livsmönster Omkring förra sekelskiftet blev mark- och verksamheter (Rosenberg 2011). nadsföring ett akademiskt ämne fast då Motsättningar mellan religioner men under beteckningen distributionseko- också inom religioner, exempelvis islam, nomi. Omkring 1950–60-tal tillämpades har medfört att hoten ökat mot indivi- olika metoder för segmentering av mål- der, grupper och länder. En främst isla- grupper för att i nutid ha nått en preci- mistiskt driven terrorism har skapat en sionsgrad som möjliggör bearbetning av grundläggande osäkerhet hos människor enskilda individer. Genom samarbete världen över. Sammantaget kan vi identi- mellan marknadsförare och neurofysio- fiera ett antal riskområden av global räck- loger har neuromarketing blivit ett forsk- vidd; terrorn, oljan och gasen. Till detta ningsområde och ett tillämpningsområde kan fogas oron för den pågående klimat- för marknadskommunikation. förändringen med svåröverskådliga kon- Dessa tre övergripande förändringar sekvenser för människor, djur och växter. har inte orsakats av IT-utvecklingen, men Avreglering av marknader är en fort- har möjliggjorts av den. gående process med det samlade EU- Ett av de områden vars betydelse mar- projektet som ett tydligt exempel med kant ökat och kommit att få strategisk de fria rörligheterna för varor, tjänster, betydelse rör insamling, bearbetning och kapital och arbetskraft. Kinas årliga spridning av underrättelser och infor- BNP-tillväxt väntas uppgå till ca 10 %. mation, vilket särskilt har aktualiserats Landet är sedan länge en av världens genom händelseutvecklingen kring Wi- främsta leverantörer av billig arbets- kileaks. Det ger särskild anledning att kraft. Samtidigt satsar landet på omfat- något behandla begreppet kommunika- tande akademisk utbildning inom områ- tion utifrån ett teoretiskt perspektiv. dena informationsteknologi och biokemi. Företagsmigration österut är sedan Om teorier flera år ett tilltagande fenomen. Ett Teorier, betraktade som antaganden om snabbt genomfört studium av de van- verklighetens beskaffenhet, kan vara liga europeiska varuhusens utbud av motsägelsefulla, de rivaliserar. Finns exempelvis sportartiklar visar att det det då någon särskild kommunikations- är praktiskt taget omöjligt att hitta ett teori? Svaret beror, som så ofta, på vem par sportskor tillverkade utanför Kina. man frågar. En psykolog skulle nämna Ett kvardröjande område som dock hit- begrepp som kognition, dissonans eller tills motstått varje försök till avreglering perception. En sociolog skulle peka på är det europeiska jordbruket. gruppdynamik, sociala strata, demogra- Individualisering av konsumtions- fiska förändringar, en pedagog om ut- och mönster och livsstil påverkar metoder inlärning och en ekonom om makro- och för marknadsföring av varor, tjänster, mikroekonomi samt marknadsreaktioner kunskaper och åsikter. Vi kan datera den på ändrad styrränta. Fler exempel kan reella uppkomsten av funktionen mark- nämnas. nadsföring till tiden för den första mass- En utgångspunkt är grundföreställ- produktionen, dvs. sent 1700-tal i Man- ningen att ingen mänsklig kultur kan chester, då också massdistribution och överleva utan kommunikation. Det blir masskonsumtion tekniskt blev möjliga. därmed oundvikligt att studier av kom-

24 munikation också måste inbegripa stu- noggrant uttrycker överförda symbo- dier av själva den kultur i vilken kom- ler avsedd betydelse? munikationen är så fundamental att den • Nivå C: effektivitetsproblem; hur ef- kan sägas vara kulturen och de relationer fektivt påverkar mottagen betydelse som utgör dess grunder och där makt är beteendet? ett centralt element. Vi kan urskilja två centrala synsätt på De båda forskarna uppfattade de tre nivå- kommunikation med den inriktning som erna som inbördes besläktade och också här angivits. ömsesidigt beroende. Studiet av kom- Det ena betecknar vi som processori- munikation på samtliga tre nivåer avses enterat. Det har sin grund i den forskning möjliggöra studier av kommunikations- som utvecklades av Claude Shannon och processers noggrannhet och effektivitet Warren Weaver under slutet av 1940-talet (Fiske 2000). och vars resultat publicerades i en artikel Shannon och Weaver antog att den i 1949 (Shannon/Weaver 1949). Deras ar- grunden tekniska process de matematiskt bete har kommit att betraktas som ett av uttryckte i sin modell också kunde äga de viktigaste elementen bakom uppkom- rum i kommunikationsprocesser mellan sten av en samhällsvetenskapligt orien- individer. De förde ett deduktivt resone- terad kommunikationsteori. De genom- mang och förutsatte att en ökad kvalitet förde sitt avgörande arbete under andra i det sända budskapet B resulterar i en världskriget på Bell Laboratories i USA. ökande överensstämmelse med det mot- Huvudinriktningen i deras forsk- tagna budskapet B´, dvs. teorin bygger på ning gällde studier avseende effektiv antagandet att B≈B´. Materiella förbätt- användning av kommunikationskanaler. ringar kan utgöras av exempelvis optima- Deras grundläggande modell baserades lare medieval, effektivare målgruppspre- på studier av telefoni och presenterar cision, tydligare budskapsutformning, kommunikation som en enkel, närmast bättre layout, skickligare timing etc. Pro- linjär process, grundad på begreppen cesskolan betonar kommunikation som information, transmitter, signal (noise), en fråga om överföring av meddelanden, receiver, destination. Genom sin enkel- hur sändare respektive mottagare kodar het har modellen överförts till marknads- och avkodar och hur sändare och mot- kommunikation och återfinns i praktiskt tagare använder olika kanaler och media. taget all litteratur inom området. Dess inriktning på instrumentell ef- Men just enkelheten har också lett till fektivitet leder till och möjliggör ut- kritik. Modellen bygger på en sekventi- värdering av förhållandet mellan av- ell och operationell syn på kommunika- sedd och uppnådd effekt. Avvikelse tion och utgår från ett sändarperspektiv. leder då till slutsatsen att en viss kom- Shannon/Weaver definierade tre skilda munikationsinsats uppfattas som miss- problemnivåer: lyckad. Processkolans modell möjlig- gör systematisk undersökning av var • Nivå A: tekniska problem; hur exakt och varför misslyckandet uppstod. kan kommunikationssymboler över- Dess vetenskapliga stöd hämtas främst föras? från samhällsvetenskaperna sociologi, • Nivå B: semantiska problem; hur psykologi och inriktas på kommunika-

25 tionshandlingar (Fiske a.a.). varför, kvarstår att sändarens tolknings- Flera forskare, Edfeldt (1992), förutsättningar är den avgörande faktorn. Fill (1999), Fiske (2000), Frankelius (1997), Holm (2002) har ställt sig kri- Tre nyckelbegrepp tiska till det grundläggande teore- En i det kommunikativa sammanhanget tiska antagandet bakom den process- central aspekt är relationen mellan tre orienterade synen på kommunikation begrepp; identitet, profil och image. En Det alternativa synsättet baseras på se- situation där en myndighet, ett företag/ miotik dvs. tolkning av innebörder och organisation, har att möta media och en mening. Utgångspunkten är synsättet att målgrupp, kan utvecklas helt olika be- kommunikation innebär att skapa mening roende av sändarens identitet, hur den och utbyte av betydelser. Den semiotiska profileras och hur den uppfattas av en studien inriktas på hur tecken, koder och mottagare. Med identitet (Id) avses här meddelanden interagerar mellan indivi- sändarens fakticitet samt dennes själv- der, hur mening och betydelser skapas bild. Profilen (P) utgörs av den bild sän- och utbyts och utgår från ett sändar- och daren ger av sig själv, hur den önskar bli mottagarperspektiv. Det semiotiska per- sedd och uppfattad medan image (Im) är spektivet fokuserar kommunikationens den uppfattning omvärlden faktiskt har funktioner och utnyttjar lingvistik och av sändaren. Profileringsarbetets yttersta humaniora (Fiske a.a., Holm 2002, 2008). syfte är att skapa gynnsammast möj- Grundläggande för den fortsatta analy- liga bild av den egna verksamheten. De sen är begreppet förförståelse. Forskning tre begreppen kan tänkas sammanfalla, redan vid förra sekelskiftet kunde beläg- sändaren är sådan som den framställer ga att läsande och lyssnande styrdes dels sig och också uppfattas. Vi kan skriva av materialintaget men främst av de tolk- det förhållandet som Id≈P; P≈Im och ningsförutsättningar som utgörs av indi- Id≈Im (approximeringen skrivs därför videns samlade förvärvade och nedärvda att en fullständig överensstämmelse var- egenskaper. Edfeldt (a.a.) hävdar att oav- ken teoretiskt eller praktiskt är möjlig). sett hur det material en sändare expone- En sådan situation kan innebära rar ser ut, är det mottagarens inneboende ett önskvärt tillstånd men även in- tolkningsförutsättningar som avgör vilka rymma risken för stagnation efter- effekter det sända materialet får. I ordet som organisationens mål har uppnåtts effekt inryms huruvida vi alls uppmärk- utan att nya behöver ha formulerats. sammar ett exponerat material men ock- Men avvikelser kan förekomma. så hur det tolkas och används. Eftersom En sådan är då identitet och profil över- varken tolkningsprocesser eller påver- ensstämmer samtidigt som imagen av- kanseffekter är statiska utan ständigt på- viker. Innebörden är att omvärlden – gående processer gäller principen Homo ägare, allmänhet, kunder, skattebetalare, Communicans, den kommunicerande medborgare – inte ser, eller förstår, eller människan; all kommunikation beror av godtar vare sig myndighetens fakticitet mottagarens tolkningsförutsättningar. eller den bild den har gett av sig själv. Det betyder att oavsett om en sändare en- En annan situation uppstår då omvärl- sam äger att besluta om något skall sän- dens uppfattning om en myndighet stäm- das, till vem/vilka, vad, hur, när, var och mer med den bild myndigheten förmedlat

26 av sig själv samtidigt om denna bild har svag eller ingen förankring i myndighetens fakticitet. Omvärlden brukar så småningom genomskåda förhållandet. En tredje möjlig avvikelse är då man kan konstatera att omvärldens uppfattning om myndigheten dessvärre är korrekt. Situation kan ytterligare kompliceras om dels identiteten är splittrad därför att olika aktörer inom organisationen är oense, dels om motsättningar uppstått om organisationens profilering, dess mål, ambitioner och inriktning. Det kan också förhålla sig så att även omvärl- dens bild av organisationen är splittrad. De flesta med viss vana vid organisationer torde med lätthet känna igen sig. För ledningen består uppgiften då i att identifiera och värdera olika mål- grupper och avgöra vars och ens strategiska nytta på kort och lång sikt. Den uppenbara slutsatsen av analysen är att den ledning som bär det yttersta ansvaret för organisationens samhälls- och marknadsuppträdande måste äga insikt Hur är det egentliga förhållandet mel- om organisationens belägenhet i dessa lan Identitet, Profil och Image för dagens avseenden försvarsmakt? Här en del av profilen i Kommunikativ integra- form av 2011 års fickalamanacka. tion och dess konsekven- Ljud ser Bild = 0101100111 etc. Centralt för all kommunikation, oavsett Skrift } tid, rum, sammanhang eller syften är tre Tre stora områden har med denna utveck- element; Logik, grammatik och retorik, ling blivit integrerade: telefoni, television dvs. konsten att övertyga. Denna grund- och datorer. En innebörd härav är att den läggande struktur gäller dessutom oavsett branschvisa specialisering vi hittills sett teknisk tillämpning. Det som skett med på det hela taget har spelat ut sin roll och IT-utvecklingen kan vi beteckna som en att skillnader mellan olika kulturer inom kommunikativ sammansmältning. Från exempelvis skivindustri, bokförlag och att tidigare kunnat betrakta kommuni- filmindustri har minskat eller till och kationssystemen ljud, bild och skrift som med upphört. Men de tendenser vi här separata har med IT-utvecklingen möj- sett har också påverkat den mediala reto- liggjorts en total kommunikativ integra- riken så att vi nu kan urskilja tre domine- tion som kan illustreras enligt följande: rande drag.

27 Det ena är betoningen av enkelhet. När mågan att disciplinera tanken, grammati- så många som möjligt skall nås betonas ken är språkets teori och nyckeln till att be- det elementära, det närliggande, konkreta härska retoriken, den vetenskap som utgör och enklast fattbara. Fenomenet kan iakt- konsten att övertyga (Johannesson 1990). tas i nära nog varje nyhetssändning i TV. Det är inte troligt att grekerna använde Det andra är betoningen av det emotio- termen målgrupp även om en sådan nella. Det gäller att spela på känslor, fanns tydligt angiven; den utgjordes av att framkalla sinnesrörelser, ofta sam- den atenska överklassens söner och det mankopplade med enskilda livsöden grundläggande syftet bakom denna kun- oavsett om det som skildras har nå- skapssyn var, då som nu, att vinna och gon mer allmängiltig betydelse eller ej. befästa makt (Lundgren 1979). Det tredje draget är snabbhet. Det inne- Giltigheten av den insikt som utveck- bär komprimering och koncentration av lades för 2500 år sedan kan bekräftas i språk och bild. Resultatet blir kort och dagens verklighet så som den utspelas i smått i såväl kommersiella som i andra parlament, domstolar, media, i varje för- sammanhang, snuttifiering även av seriös handlingssituation, kommersiell och an- nyhetsproduktion. nan konkurrens och, inte minst, i de po- Den dominerande och gemensamma litiska och militära konflikter som pågår nämnaren är infantilisering och återfin- eller hotar att uppstå. nes i politiken, nyhetsjournalistiken, i kulturen och, självfallet, i reklamen, även En ny kommunikativ lo- den som framställs av centrala myndig- gik med konsekvenser heter. Politiken påverkas av det mediala land- En konsekvens, som kan tyckas para- skapets villkor med dess egen dramaturgi. doxal, är att allt fler välutbildade män- Konflikter, krig och dödande är mänsk- niskor tvingas ta del av allt infantilare lighetens ständiga följeslagare och där- budskap genom allt fler kanaler under allt med centrala element i all kultur. Två längre tid. I kanalerna pågår kallpratan- världskrig har medfört att ingen epok i det, debatter bli till pladdertillställningar mänsklighetens historia blivit mer döds- där ingen är intresserad av andras syn- bringande än 1900- talets första hälft. punkter. Vietnamkriget var det första krig som utspelades i och genom media. Det poli- Redan de gamla tiska priset blev allt högre för att genom grekerna... CNN och BBC bevittna hemtransporten Insikten om en grundläggande kommu- av egna sjömän och soldater i bodybags nikativ och pedagogisk begreppsstruk- och kistor. Manuel Castells (2000) disku- tur fanns redan i antikens Grekland. terar konsekvenserna av en högteknolo- Omkring 450 år före vår tideräkning gisk utveckling för krigets strategier och tillkom den första kända läroplanen, de opinionsmässiga förutsättningarna. varmed här avses en sammanfattan- Castells hävdar att medie- och kommuni- de föreställning om vilken kunskap kationsvillkoren har bidragit till att for- som är väsentlig för vem och i vilket ma tre slutsatser för att krigföring skall syfte. Tre ämnen utgjorde grunden; framstå som politiskt och opinionsmäs- Logiken står i detta sammanhang för för- sigt genomförbar:

28 Vanliga medborgare skall engageras i under vattnet. minsta möjliga mån. Därför skall kriget Det avgörande för bedömningen av bedrivas av yrkesarméer, inte av värn- verkligheten är inte verkligheten själv, pliktiga. utan hur den uppfattas. Mottagarens Krig bör vara kortvariga så att de mi- tolkningsförutsättningar är, återigen, litära aktionerna och dess konsekvenser helt avgörande. Därför är makten över inte hinner ifrågasättas och att resursåt- kommunikationen strategiskt avgö- gången, mänskligt och ekonomiskt, mi- rande liksom att äga informationsö- nimeras. vertaget. Slaget står om verklighets- Kriget bör vara ”…rent, kirurgiskt så synen (Holm 2008). Kommunikation att förstörelsen, även den som drabbar har utvecklats till ett alltmer avgörande fienden, hålls inom rimliga gränser och i strategiskt och taktiskt vapensystem. möjligast mån döljs för allmänhetens in- Ett problem i detta sammanhang är att syn, vilket skapar ett nära samband mel- merparten av dem som har den avgörande lan informationshantering, imageskapan- makten i organisationer och företag säl- de och krigföring” (Castells 2000, s 459). lan behärskar kommunikationens teori Till dettas kan läggas en intensiv ut- och metod samtidigt som de som har den veckling och ökande användning av obe- kompetensen sällan har den avgörande mannade vapensystem, i luften, över och makten (Holm 2006).

Referenser: Castells, M (2000). Informationsåldern Ekonomi, Samhälle, Kultur. Nätverkssamhällets framväxt, band I, Daidalos AB., Uddevalla. Edfeldt, Å.W. (1992). Påverkan. Proprius Förlag, Stockholm Fill, C. (1999). Marketing Communications, Contexts, Contents and Strategies. Prentice Hall, Bar- celona. Fiske, J. (2000). Kommunikationsteorier – en introduktion. (rev. Uppl.) W&W, Borås. Frankelius, P. (1997). Kirurgisk marknadsföring. Liber. Malmö. Holm, O. (2002). Strategisk marknadskommunikation – teorier och metoder. Liber Ekonomi, Malmö. Holm, O. (2006). Integrated marketing communication: from tactics to strategy. Corporate Com- munications. An International Journal. Emeralds, Northampton. Holm, O. (2008). Marknadsekonomin och försvarsmakten ur marknadsföringsperspektiv. Tidskrift i Sjöväsendet nr 2/2008. Johannesson, K.(1990). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedts, Borås. Lundgren, U.P.(1979). Att organisera omvärlden. Liber, Borås. Rosenberg, G. (2011). Dagens Nyheter 2011-01-05 (sign.ledare). Shannon ,C.E., Weaver, W.(1949). The Mathematical Theory of Communication. University of Il- linois Press, Illinois.

29 En partner att lita på!

MTU's motorer är konstruerade för maximal driftsäkerhet och totalekonomi. Detta har gjort MTU till en av världens ledande leverantörer av motorer för kommersiellt bruk. Med ett komplett sortiment från 125 kW till 9.000 kW och ett rikstäckande servicenät erbjuder vi såväl prestanda som trygghet.

Tel: 08-500 121 40 www.swedmotor.se, [email protected]

30 Ledamoten ERIK ANDERSSON

Kommendör Erik Andersson, tidigare marin chefsut- vecklare vid Högkvarterets Personalstab, är sedan 2011-02-01 chef för Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona.

Personalförsörjningen i ett reformerat försvar Årsberättelse inom vetenskapsgren II, Personal, Utbildning och Organisation, före- dragen vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona den 23 mars 2011.

Riksdagen antog den 19 maj 2010 (rskr 2009/10:269, 2009/10:270) Regering- ens proposition ”Modern personalförsörjning för ett användbart försvar” (prop. 2009/10:160), vilket innebar att den allmänna värnplikten lades vilande i fredstid. För Försvarsmakten innebar beslutet att man står inför ett antal mycket stora utmaningar inom områden som man traditionellt inte har behövt hantera. En särskild utredning om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning har haft som uppdrag att se över och föreslå de åtgärder som behövs för att kunna anpassa Försvarsmak- tens personalförsörjning till myndighetens nya uppgifter och behov. Utredningens betänkande presenterades i november 2010 (SOU 2010:86). Årsberättelsen inom vetenskapsgren II ägnas åt att informera om huvuddragen i denna utredning. Till hjälp för att identifiera huvuddelarna i utredningen har kommendörkapten Mattias Dejke (tidigare Alfredsson), en av Försvarsmaktens experter i utredningen, bistått.

Regeringen förordnade den 16 juli 2009 sentation från parterna på det statliga kammarrättspresidenten Thomas Ro- avtalsområdet har varit kopplad till ut- lén till särskild utredare. Till sin hjälp redningen och slutligen valde utredaren har han förutom ett sekretariat haft en att knyta ytterligare en grupp personer expertgrupp med bred sammansättning till sig för att diskutera större och mer från bl.a. Försvarsmakten. Försvarsmak- övergripande frågeställningar rörande tens experter i denna grupp har varit den svenska arbetsmarknaden. Gruppen generalmajor Gunnar Karlson, överste gavs namnet visionsgruppen och i denna Lena Hallin, kommendörkapten Mat- har ingått chefer från bl.a. Arbetsgivar- tias Dejke och 1.e försvarsjurist Gunnar verket, Svenskt Näringsliv, TCO, SEKO, Jonason. En referensgrupp med repre- SACO och SKL.

31 Försvarsmaktens anpass- formerna som idag till delar redan nyttjas och i framtiden föreslås kunna nyttjas i ning av personalförsörj- Försvarsmakten. ningen Kontinuerligt tjänstgörande militär Den allmänna värnplikten hade sin personal i Försvarsmakten är arbetstaga- grund i en tid när det militära försvarets re som har anställningen i Försvarsmak- personalbehov bestämdes av uppgiften ten som sin huvudsakliga sysselsättning att kunna möte en storskalig invasion av under en längre sammanhängande tid. Sverige. I förhållande till denna uppgift Den kontinuerligt tjänstgörande persona- var plikten under lång tid ett väl fung- len kommer i det reformerade försvaret erande personalförsörjningssystem för att utgöras av såväl tillsvidareanställd militär personal. Pliktsystemet har fort- som tidsbegränsat anställd personal. Den satt att till viss del vara effektivt i det tillsvidareanställda militära personalen avseendet att Försvarsmakten förmått att består av officerare. Utredningen föreslår bemanna krigsförbanden med grundut- även att specialistofficerare ska vara tills- bildade och krigsplacerade totalförsvars- vidareanställda. Såväl officerare som spe- pliktiga. I takt med att utvecklingen i vårt cialistofficerare som tjänstgör kontinuer- närområde och vår omvärld förändrats ligt omfattas av samlingsbenämningen och större krav kommit att ställas på att yrkesofficerare. Den tidsbegränsat an- kunna nyttja resurserna för såväl natio- ställda personalen kommer i huvudsak att nella som internationella uppgifter blev bestå av gruppbefäl, soldater och sjömän. värnplikten delvis ett hinder. Särskild Marin- och flygstridskrafterna bemannas rekrytering krävdes till utlandsstyrkan i huvudsak av kontinuerligt tjänstgörande och allt färre värnpliktiga ryckte in vilket gruppbefäl, soldater och sjömän medan med tiden urholkade systemet. endast en begränsad andel soldater i ar- När Försvarsmaktens personalförsörj- méstridskrafterna kommer att tjänstgöra ningssystem skall beskrivas är det viktigt kontinuerligt. att ha i åtanke att den förändring som nu Tidvis tjänstgörande militär perso- genomförs är ett resultat av en längre nal har sin huvudsakliga sysselsättning tids anpassning och omställning. En för- utanför Försvarsmakten. Den tidvis tjän- ändrad hotbild som lett till nya krav och stgörande personalen kommer i det re- delvis nya behov har inneburit att För- formerade försvaret att utgöras av såväl svarsmakten sedan flera år genomför en tillsvidareanställd som tidsbegränsat transformering som har möjliggjort en anställd militär personal. Den tillsvida- övergång till det nya personalförsörj- reanställda militära personalen kommer i ningssystemet baserat på frivillighet där huvudsak att vara officerare. Utredningen den värnpliktiga personalen i krigsför- föreslår även att specialistofficerare ska banden ersätts med anställda gruppbefäl, vara tillsvidareanställda. Officerare och soldater och sjömän. specialistofficerare som tjänstgör tidvis omfattas båda av samlingsbenämningen Anställningsformer reservofficerare. Arméstridskrafterna be- För att kunna följa resonemangen och mannas i huvudsak av tidvis tjänstgörande förslagen från utredningen är det nöd- gruppbefäl och soldater med en tidsbe- vändigt att belysa de olika anställnings- gränsad anställning.

32 Lagstiftning avseende kategori tillsvidareanställda är dessa befattningars speciella karaktär med de tidsbegränsade mycket speciella och påfrestande arbets- anställningar uppgifter som dessa anställningar inne- En central del i det nya personalförsörj- bär, t.ex. arbete i olika internationella ningssystemet är hanteringen av de nya militära insatser vilket kan inbegripa del- personalkategorierna gruppbefäl, sol- tagande i väpnad strid. Mycket av arbetet dater och sjömän. Utredningen föreslår kommer att vara både fysiskt och psy- att vissa arbetsrättsliga frågor avseende kiskt påfrestande, vilket talar för att det i dessa kategorier i Försvarsmakten ska första hand blir fråga om yngre personer regleras i en särskild lag, en lex specia- som tjänstgör under en begränsad tid. lis, för Försvarsmakten. Utredningen fö- För kontinuerligt tjänstgörande grupp- reslår att Försvarsmakten, genom denna befäl, soldater och sjömän (GSS/K) före- lag ges möjlighet att anställa gruppbefäl, slår utredningen att de ska kunna anstäl- soldater och sjömän i längre tidsbegrän- las tidsbegränsat i upp till åtta år, med sade anställningar. De delar av den fö- möjlighet att förnya anställningen. Total reslagna speciallagstiftningen som inne- anställningstid ska kunna uppgå till som fattar bestämmelserna om tjänstgöring i längst tolv år. För tidvis tjänstgörande internationella militära insatser och om gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) disciplinansvar vid tjänstgöring i sådana föreslår utredningen att de ska kunna an- insatser föreslås dock omfatta alla an- ställas tidsbegränsat i upp till åtta år, med ställda i Försvarsmakten vid tjänstgöring möjlighet att förnya anställningen. Total i en sådan insats, dock ej för de som är anställningstid ska kunna uppgå till som lokalt anställda i insatsområdet. längst sexton år. Behovet av ledighet från Utredningen har särskilt tittat på för- den civila arbetsgivaren kommer att upp- och nackdelar med tidsbegränsat anställ- gå till ca 20 procent av en heltidstjänst da gruppbefäl, soldater och sjömän. Det utslagen på åtta år, oräknat befattnings- främsta argumentet för att inte ha denna utbildning.

Systembild över hanteringen av de nya personalkategorierna gruppbefäl, soldater och sjömän med tidsbegränsad anställning. Ingången för all blivande militär personal i Försvarsmakten sker genom GMU (grundläggande militär utbildning).

33 Utredningen föreslår att Försvarsmak- varsmakten anser att det föreligger syn- tens beslut om anställning enligt denna nerliga skäl eller om arbetstagaren frivil- lag inte ska få överklagas. Utredningen ligt anmäler sig. Utredningen har valt att anser i denna fråga inte att det är rimligt inte ange någon längd på den återhämt- att det för den mycket speciella verksam- ningstid som en arbetstagare har rätt till heten som det är fråga om i Försvarsmak- i lagtexten. Denna tid kommer att variera ten ska kunna vara möjligt att erhålla en beroende på längden på insatsen. Det är anställning efter överklagande. Om en Försvarsmakten som i samverkan med de person inte anses lämplig av Försvars- avtalsslutande parterna måste avgöra hur makten bör denne heller inte kunna bli lång återhämtningstid som behövs efter anställd. varje specifik insats. Utredningen föreslår vidare att avtal Utredningen föreslår att bestämmelser om tidsbegränsad försöksanställning ska om disciplinansvar och tvångsmedel få träffas för högst sex månader. Vill för anställda i Försvarsmakten vid tjän- inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att stgöring i en militär insats skall vara anställningen skall fortsätta efter det att reglerad på ett sätt att de kan hanteras försökstiden löpt ut, ska besked om detta i direkt anslutning till den händelse lämnas till motparten senast vid försöks- som inträffat. Normalt hanteras sådana tidens utgång. Görs inte detta ska anställ- ärenden inom ramen för Lagen om of- ningen övergå i en tidsbegränsad anställn- fentligt anställda (LOA) och en personal- ing enligt speciallagen. ansvarsnämnd beslutar om disciplinan- Utredningen föreslår att en arbetstagare svar. Särskilda bestämmelser om disci- som är anställd som tidvis tjänstgörande plinära åtgärder under en internationell i Försvarsmakten ska vara skyldig att, militär insats motiveras främst med att antingen vid denna anställnings ingående det är viktigt att en disciplinär åtgärd kan eller vid anställningstidpunkten hos den beslutas på plats. Det är inte rimligt att civile arbetsgivaren, informera sin civile den enskilde arbetstagaren ska befinna arbetsgivare om anställningen i Försvars- sig på en insats utomlands med ett hot om makten. disciplinär åtgärd hängande över sig ända Försvarsmakten ska vara skyldig att till hemkomsten. senast tre månader innan tjänstgöring in- Utredningen har särskilt tittat på formera arbetstagaren om tjänstgöringens anställning av specialistofficerare och omfattning och förläggning. Undantag om denna kategori bör omfattas av tids- från tiden om tre månader ska få göras om begränsad anställning. Specialistofficeren Försvarsmakten anser att det föreligger är för Försvarsmakten fortfarande att be- särskilda skäl. trakta som en ny personalkategori, vars Utredningen föreslår att en arbetstagare roll i organisationen fortfarande är i sin som är anställd som kontinuerligt tjänst- linda. En majoritet av framtidens office- görande enligt den föreslagna specialla- rare kommer att vara specialistofficerare gen ska ha rätt till återhämtningstid efter och det är denna kategori som kommer tjänstgöring i en internationell militär att vara bärare av det institutionella min- insats. Under en sådan återhämtningstid net och verka för kontinuitet på förban- ska arbetstagaren endast få tjänstgöra i den. Det är angeläget, anser utredningen, en internationell militär insats om Förs- att befattningarna som specialistofficer

34 35 besätts så snart som möjligt för att få det anmäla detta till sin civila arbetsgivare nya personalförsörjningssystemet i ba- senast två månader före varje ledighets- lans. För att främja övergången från of- periods början. ficer till specialistofficer i det pågående Om en arbetstagare blir tvungen att av- uppbyggnadsskedet anser utredningen att bryta sin påbörjade ledighet på grund av anställningsvillkoren för de båda katego- omständigheter som beror på Försvars- rierna behöver harmoniseras och att även makten och som är utanför arbetstagarens specialistofficerare skall vara anställda kontroll, och den civila arbetsgivaren inte tills vidare. Utredningen konstaterar dock medger arbetstagaren att återuppta sitt att det finns vissa skäl som talar för att i arbete omedelbart, ska Försvarsmakten framtiden se över anställningsformerna vara skyldig att utbetala lön under högst även för officerare och för att föreslå en månad. tidsbegränsade anställningar för alla eller vissa kategorier av officerare. Uppsägningstider Utredningen föreslår att för både Förs- Särskilt skydd i den hu- varsmakten och arbetstagare ska gälla en minsta uppsägningstid om tre månader. vudsakliga anställningen Försvarsmakten ska få bevilja arbets- Utredningen föreslår att en arbetstagare tagaren kortare uppsägningstid. som är anställd enligt den föreslagna En arbetstagare som är anställd som speciallagen ska ha rätt till hel ledighet kontinuerligt tjänstgörande ska, vid upp- från sin civila anställning under högst sex sägning på grund av arbetsbrist, ha rätt månader för att prova en anställning som till en uppsägningstid av: kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande i • fyra månader, om den tidsbegränsade Försvarsmakten. Förslaget syftar till att anställningen är avtalad till minst möjliggöra steget att under pågående ci- fyra år men kortare än sex år, vil anställning, som kanske dessutom är • fem månader, om den tidsbegränsade en tillsvidareanställning, påbörja en tids- anställningen är avtalad till minst sex begränsad anställning i Försvarsmakten. år men kortare än åtta år, En arbetstagare som är anställd som tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten • sex månader, om den tidsbegränsade ska ha rätt till hel ledighet från sin civila anställningen är avtalad till åtta år. anställning för att tjänstgöra i Försvars- makten. Ledighet för att tidvis tjänstgö- Attraktiv arbetsgivare ra i Försvarsmakten ska få tas ut under och civilt meritvärde maximalt tolv månader sammanhäng- Konkurrensen med de civila arbetsgi- ande. För att en arbetstagare ska ha rätt varna om samma arbetskraft kommer att till en sammanhängande ledighet om mer vara stor och ett förstärkt samarbete med än sex månader för att tidvis tjänstgöra arbetsmarknaden utanför Försvarsmak- i Försvarsmakten ska krävas att arbets- ten kan vara ett sätt att underlätta för alla tagaren inte tjänstgjort i Försvarsmakten parter. Utredningen pekar särskilt på att under minst tolv månader före ledighets- Försvarsmakten bör utveckla formerna uttaget. En arbetstagare som vill utnyttja för att tillsammans med civila arbetsgi- sin rätt till ovan beskrivna ledighet skall vare rekrytera personal.

36 Utredningen konstaterar att Försvars- Inom Försvarsmakten finns många civila maktens nya personalförsörjning bör befattningar och förutsättningarna för hanteras som en reform som berör flera arbetsförlagt lärande knutet till många delar av samhället, inte minst arbetsgi- av dessa befattningar är goda. Försvars- varna på den civila arbetsmarknaden. makten har många möjligheter att inom Utredningen anser att behovet av att ett flertal sektorer som livsmedel, fordon, kommunicera med och att omhänderta transport, ledarskap och pedagogik m.fl. de civila arbetsgivarnas behov är en av kunna erbjuda ett sådant lärande. För- de mest avgörande delarna för att nå en svarsmakten bör särskilt analysera för- långsiktig säkrad bemanning av För- utsättningarna för att under de specifika svarsmaktens organisation. Utredningen förutsättningar som karakteriserar den föreslår därför att en särskild funktion militära verksamheten erbjuda platser för arbetsgivarrelationer inrättas centralt även för sådana befattningar. i Försvarsmakten. Dessutom bör resurser Utredningens grundläggande uppfatt- även finnas lokalt i Försvarsmakten. Den ning är att det är olyckligt om befolk- centrala funktionen bör ha ett övergri- ningens kunskaper om det svenska to- pande och samanhållande ansvar medan talförsvaret skiljer sig för mycket mellan de lokala resurserna bör ansvara för den olika grupper i samhället. I takt med att löpande kontakten med de civila arbets- värnplikten minskat i omfattning och givarna. allt färre unga män gjort värnplikten har Utredningen har gjort målgruppsana- kunskapen om och därmed förståelsen lyser och där särskilt tittat på målgrup- för det svenska totalförsvarets roll och pen studerande för att utreda om åtgärder uppgifter minskat. Utredningen föreslår eventuellt krävs för att möjliggöra eller därför att kunskaper om det svenska to- underlätta för gruppen att kombinera stu- talförsvaret och dess roll i samhället ska dierna med anställning som tidvis tjänst- införas i det gymnasiegemensamma äm- görande i Försvarsmakten. net samhällskunskap. Försvarsmakten En person som blivit antagen till uni- bör dessutom erbjuda riktade utbildning- versitet eller högskola ska ha rätt att få ar inom samma ämnesområde till såväl anstånd med att påbörja studierna under lärare som elever på gymnasieskolan. sex månader för att prova en anställning Försvarsmakten är skyldig att anmäla som kontinuerligt eller tidvis tjänstgöran- lediga anställningar till Arbetsförmed- de i Försvarsmakten. lingen. Försvarsmakten bör utnyttja En studerande vid universitet el- arbetsförmedlingens kompetens och ler högskola som är anställd som tidvis tjänster för sitt rekryteringsarbete. Ut- tjänstgörande i Försvarsmakten ska ha redningen är dock tydlig med att föreslå rätt till studieuppehåll för tjänstgöring i att Arbetsförmedlingen inte ska få an- Försvarsmakten. visa anställningar i Försvarsmakten som Försvarsmakten bör erbjuda arbets- innebär internationell arbetsskyldighet. platsförlagt lärande till elever från När en person bestämmer sig för att gymnasieskolans yrkesprogram. Inom genomföra en internationell militär in- ramen för dagens yrkesutbildningar vid sats är det ett beslut som inte bara berör gymnasieskolan ska varje elev delta i honom eller henne. Familj, släkt och vän- 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande. ner i personens omgivning berörs också

37 på olika sätt av beslutet, För den tidvis stäms anställningstiden. I och med att det tjänstgörande personalen tillkommer är en tidsbegränsad anställning kommer även den civila arbetsgivaren. Det är såle- denna grupp att ha ett annat förhållnings- des viktigt att Försvarsmakten, såväl vid sätt till sin anställning än den tillsvida- rekrytering som under tjänstgöring och reanställda personalen. Att planera för vid hemkomst, har alla dessa personer i tiden efter anställningen kommer att bli individens omgivning i åtanke. både naturligt och viktigt. Utredningen Utredningen föreslår att Försvarsmak- föreslår att tidsbegränsat anställda grupp- ten tar fram former för en kontinuerlig befäl, soldater och sjömän som tjänstgör kontakt med den tidvis tjänstgörande kontinuerligt bör ha rätt att i samverkan personalen och nyckelpersoner i deras med arbetsgivaren upprätta en individu- omgivning. Likaså bör särskilt stöd i sam- ell karriärväxlingsplan. Denna plan bör band med tjänstgöring tas fram. upprättas tidigt under anställningen. Pla- För ett flertal av de kontinuerligt tjänst- nen bör innehålla insatser i slutet på an- görande gruppbefälen, soldaterna och ställningen som förbereder individen för sjömännen kommer anställningen i För- en civil karriär. svarsmakten att vara det första steget in Utredningen gör bedömningen att an- på arbetsmarknaden. För denna kategori ställning som specialistofficer bör vara är det särskilt angeläget att tjänstgöring- en naturlig karriär för de kontinuerligt en i Försvarsmakten ger arbetslivserfa- tjänstgörande gruppbefäl, soldater och renhet och kunskaper som är användbara sjömän som är lämpade för detta och som och attraktiva på den civila arbetsmark- vill fortsätta arbeta i Försvarsmakten. Ut- naden. Här har Försvarsmakten som ar- bildningen till specialistofficer bör kunna betsgivare ett stort ansvar. Utredningen erbjudas och genomföras parallellt med föreslår att Försvarsmakten bör inrätta den tidsbegränsade anställningen som en centralt placerad funktion för meritbe- gruppbefäl, soldat eller sjöman. dömning och certifiering av erfarenheter och utbildning. Arbetet med att utveckla Återstående frågor och personalens civila meritvärde bör göras i nära samarbete med övriga aktörer på vägen framåt den civila arbetsmarknaden och utbild- Utredningen föreslår som framgått ovan ningsväsendet. Funktionen bör säkerstäl- en ny lagstiftning som skall ligga till la att erfarenheter och utbildning erhållna grund för Försvarsmaktens möjlighet till under anställning i Försvarsmakten be- tidsbegränsade anställningar. I ett förs- döms och värderas på ett strukturerat och ta steg har Försvarsmaktens experter likvärdigt sätt i syfte att ge ett verkligt bedömt att förslaget ger tillräckligt lag- meritvärde för den enskilde efter avslu- stöd för att kunna gå vidare med denna tad anställning. nya anställningsform. Utredningen ger De kontinuerligt tjänstgörande grupp- dessutom ett antal goda råd till hur För- befälen, soldaterna och sjömännen kom- svarsmakten skall underlätta en fortsatt mer att anställas som längst i åtta år med transformering av personalförsörjningen. möjlighet att förnya anställningen till Även om utredningen lägger grunden till som längst en sammanlagd tid av tolv år. ett förslag om ett lagstöd för tidsbegrän- I samband med anställningstillfället be- sat anställda återstår det mycket för För-

38 svarsmakten att tillsammans med parter- Utredningen remisshanteras just nu na på arbetsmarknaden reglera. och Försvarsmakten tillsammans med Försvarsmaktens nya personalförsörj- övriga parter på arbetsmarknaden är de ning är en reform som berör flera delar tunga remissinstanserna. Regeringen av samhället, inte minst arbetsgivarna skall ha yttrandena på sitt bord den 14 på den civila arbetsmarknaden. Till detta mars och vad som händer därefter på- förhållande återkommer utredningen vid verkas naturligtvis av hur dessa är ut- ett flertal tillfällen. En förutsättning för formade. Försvarsmakten har gjort be- att kunna lyckas med tidsbegränsade dömningen att det skulle kunna finnas en anställningar där arbetstagaren växelvis lagstiftning på plats tidigast 1 juli 2012. skall tjänstgöra mellan Försvarsmakten I avvaktan på föreslaget lagstöd hante- och en civil arbetsgivare är att det upp- ras de kontinuerligt tjänstgörande grupp- står balans mellan kraven från båda dessa befälen, soldaterna och sjömännen med arbetsgivare. Ansvaret för att utveckla hjälp av slutna kollektivavtal som medger förutsättningarna för detta åvilar För- tidsbegränsade anställningar i ungefär svarsmakten och denna fråga kan inte samma omfattning som utredningen fö- nog understrykas. reslår. Samma möjlighet finns däremot Utredningen gör bedömningen att inte för dem som är avsedda för tidvis kostnaderna för att genomföra utred- tjänstgöring. För denna kategori pågår ningens förslag kommer att rymmas just nu verksamhet från Försvarsmak- inom gällande budgetramar för Försvars- tens sida i form av icke förpliktigande makten. Utredningens förslag föranleder kontaktetablering med potentiella tidvis således ingen ändrad bedömning av den tjänstgörande i syfte att direkt kunna an- ekonomiska planeringen. Utredningen ställa dessa den dag det föreslagna lag- erinrar dock särskilt om att det är svårt att stödet finns på plats. beräkna de sammantagna omställnings- kostnaderna i en förändring av denna storlek.

39 Stiftelsen YMER- 80 presenterar 2011 års stipendiater för polarforskning.

Stiftelsen Ymer- 80 bildades 1980 efter Ymer-expeditionen gemensamt av Kungl. Ve- tenskapsakademien, Svenska Sällskapet för Anatologi och Geografi samt Kungl. Ör- logsmannasällskapet. Styrelsen beslöt vid sitt sammanträde den 17 februari i år att utdela stipendier på totalt 235 000:- till följande forskare och projekt:

• Jannika Boström, doktorand vid Lunds universitet, 35 000:- för Genetiska flytt- ningsprogram och orientering hos sångfåglar • Julie Dinasquet, doktorand vid Linnéuniversitetet i Kalmar, 30 000:- för Patchiness and significance of microbial communities controlling the Southern Ocean carbon cycle • Mats Björkman, doktorand vid Norsk Polarinstitutt i Tromsö, 25 000:- för An Isoto- pic insight in fresh snow chemistry and its implication for Svalbard ice cores • Carmen Vega, doktorand vid Uppsala universitet, 25 000.- för Temporal trends of nitrate isotopes in a 37 m ice core from Lomonosovfonna, Svalbard • Jaroslaw Majka, pH. D., post doc vid Uppsala Universitet, 25 000:- för Neoprote- rozoic mafic rocks of Southwestern Svalbard • Kajsa Tönnesson, Ph. D., postdoc vid Göteborgs universitet, 15 000:- för Predato- riska djurplankton – deras roll i det arktiska planktonsamhället • Ludvig Löwemark, docent vid Stockholms universitet, 15 000:- för A catastrophic flooding event in the Arctic Ocean- 50.0 years ago: Evidence from Neodymium- isotopes • Friederike Heinrich, doktorand vid Uppsala universitet, 25 000:- för Effect of iron availability and rising pCO2 on SAR 11 in the Southern Ocean • Christian Helanow, doktorand vid Uppsala universitet, 25 000:- för Undersökning av yt- och bottentopografi samt kartering av ytdränering hos en inlandsis för att etablera kopplingar mellan isdynamiska effekter och det hydrologiska systemet, Russell Glacier, Grönland • Andreas Johnsson, doktorand vid Göteborgs universitet, 15 000:- för Svalbard Per- mafrost Landforms as Analogues for Mars (SPLAM)

40 Ledamoten JOAKIM DAHLMAN

Medicine doktor Joakim Dahlman arbetar som forskare vid Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.

Med människan och hennes förutsättningar i fokus - 10 års studier av problemet med rörelsesjuka i Försvarsmakten Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Göteborg den 26 januari 2011.

Det känns tryggt att påstå att oavsett vad, så kommer människan att utgöra en central komponent i marin verksamhet i många år framöver. Lika tryggt som detta känns, lika väl inser vi att människan, tyvärr, kommer att fortsätta att vara den länk i systemet som oftast tillskrivs misstag och olyckor och att väldigt lite eftertanke ägnas åt att fundera över människans förutsättningar att göra rätt. Teknisk utveckling, införande av ny teknik och Marinens dynamiska verksamhetsområde medför ofta stora omställningar och traditionell forskning inom områden som Human Fac- tors, har länge varnat för att människan inte klarar av att anpassa sig i samma takt som till exempel tekniken ombord utvecklas.

Marinens styrka har varit och är att kun- sioner, långt bort från svenska farvatten. na verka i kustnära områden med hjälp Marinens stridsbåtar fungerar dessutom av bland annat korvetter och små snabba som transportmedel åt soldater som land- stridsbåtar. De kustnära områdena är sätts och förväntas vara stridsdugliga komplexa ur många aspekter och ställer efter ibland långa och fysiskt krävande stora krav på de individer som hanterar transporter. Att kunna forska och verka Marinens fartyg och båtar, inte bara ur i Marin miljö kräver inte bara domän- navigeringssynpunkt utan också med kunskap och respekt inför uppgiften utan hänsyn till stridsledning. Men även dessa också ett tvärvetenskapligt synsätt. Det förutsättningar ändras i takt med att vi spelar nämligen ingen roll hur avancerad deltar mer och mer i internationella mis- tekniken är och hur många personer den

41 är tänkt att ersätta, hur väl förberedd man kunna verka i omvärlden bygger till stor är inför en mission och vilken träning del på information från våra ögon, våra man fått när allting ändå, alltid, landar i balansorgan i innerörat och information knät på en individ som har såväl förut- från tryckreceptorer i huden (även kal�- sättningar som begränsningar men ändå lat proprioception). Samstämmighet måste fatta svåra beslut. Det är just den dessa emellan kan sägas bilda ett slags personen vi måste värna om och förse homeostas2 där det som ögat ser stämmer med rätt förutsättningar att kunna funge- överens med det som tryckreceptorerna ra och prestera i den komplexa miljö som och balansorganen uppfattar (Reason Marinen verkar i. Det är också där, hos & Brand, 1975). Däremot om något av den enskilde individen och besättningen, dessa inte motsvarar vad de andra uppfat- forskningsfrågorna måste identifieras, i tar uppstår en konflikt. Exempelvis kan den ”skarpa änden” och där erfarenhe- en person som är instängd i en hytt utan terna finns. fönster ombord på ett fartyg inte se ut el- Jag tänkte ägna tillfället åt att beskriva ler på annat sätt få bekräftat att fartyget en del av den humanvetenskapliga forsk- rör sig, men samtidigt ändå känna av att ning som bedrivits de senaste 10 åren och fartyget kränger genom sina balansor- som utgått från Marinens och förbandens gan och sin proprioception. Detta ger behov, nämligen forskningen kring rörel- upphov till en konflikt som är grunden sesjuka/sjösjuka. Att påstå att det skulle till rörelsesjuka. Är man mottaglig för finnas marin forskning som inte utgick symptomen, är ovan vid de rörelser eller från Marinens behov är givetvis inte avsaknad av rörelser som man utsätts för önskvärt och förhoppningsvis sällsynt, är risken stor att man drabbas av rörelse- men likväl också Försvarsmaktens ansvar sjukan och då sätts ett antal fysiologiska som beställare av forskning att motverka. processer igång som alla styrs av vårt au- Vi ska inte fastna i denna diskussion här tonoma nervsystem. Att de styrs genom och nu, men jag och många med mig kan det autonoma nervsystemet innebär att numera glädjas över den ökande andelen de sker utan kontroll och inblandning av disputerade forskare och officerare, an- vilja. Kroppens reaktion är närmast att ställda i Försvarsmakten som får en allt beskriva som en toxisk respons och det är bättre möjlighet att påverka och bedöma säkerligen därför vi efter ett tag reagerar den forskning som bedrivs och beställs. med just starkt illamående och kräkning Likväl är det glädjande och ärofyllt att i många fall. I detta sammanhang är det själv få möjligheten att vara handledare viktigt att komma ihåg att även tidiga sta- åt en av Försvarsmaktens doktorander i dier av rörelsesjukan påverkar våra för- medicin. mågor. Likaså är det viktigt att veta att såväl uppkomsten som utvecklingen av Rörelsesjukan som rörelsesjukan innehåller väldigt mycket fenomen psykologi och förväntan. En individ som För att förstå rörelsesjukan följer här en tror sig bli rörelsesjuk kommer med stor kort och förenklad etiologi.1 Männis- sannolikhet också att bli det, medans en kans förmåga att upprätthålla balans och 2. Homesostas – ett stabilt och konstant till- stånd gentemot omgivningen i ett biologiskt sys- 1. Etiologoi – Läran om orsak och samband. tem (exempelvis en människa).

42 som inte tror sig påverkas har ett bättre fungera såväl operativt som taktiskt. Ur skydd. Rörelsesjukan motverkas enklast ett internationellt perspektiv har det se- genom förebyggande medicinering, men dan länge varit känt att såväl kognitiv också genom tillvänjning i den miljö man som psykomotorisk förmåga (Cowings, är verksam. Kroppen brukar normalt vän- Toscano, DeRoshia, & Tauso, 2001; Ken- ja sig vid en typ av rörelser inom ett par nedy & Bittner, 1978; Rolnick & Gordon, dygn men kom då ihåg att medicinering 1991; Wiker, Pepper, & McCauley, 1980) under denna tid inte ersätter det arbetet påverkas av rörelsesjuka och upplevd utan skjuter bara tillvänjningen framför spatial desorientering (sjösjuka dit inräk- sig. Samtliga de mediciner som idag an- nad). vänds mot rörelsesjuka i Försvarsmakten Den forskningsinsats som genomför- har bieffekter i olika utsträckning som des på denna förfrågan ägde rum vid t.ex. trötthet, koncentrationssvårigheter MSS och visade i korthet att skjutpres- och i vissa fall synrubbningar. tationen hos de värnpliktiga påverkades i form av större spridning bland skotten Rörelsesjuka i Försvars- och det rapporterades dessutom påverkan makten på ett antal subjektiva psykofysiologiska I början av 2000-talet kom, på en direkt markörer som mycket väl kan leda till förfrågan från Försvarsmakten och dåva- både kognitiva och perceptuella nedsätt- rande förbandsläkaren vid MarkStrids- ningar (Dahlman, Falkmer, & Nählinder, Skolan (MSS), ett önskemål om att under- 2006). Resultaten av detta arbete gjorde söka stridsdugligheten hos soldater som att vi kunde anta att problemet skulle färdas långa sträckor i stridsfordon, och återfinnas även i marina miljöer och ex- som både under transport och i direkt an- empelvis bland de värnpliktiga ombord slutning till avsittning förväntades kunna på Stridsbåt 90 i samband med förflytt-

Stridsbåt 90 vid ankörning efter transportfas.

43 ning. Gemensamt för stridsfordon och lider av rörelsesjuka. Att blunda för rörel- stridsbåt är att båda transporterar värn- sesjukan och inte se den som ett problem pliktiga med skillnaden att stridsbåtarna ligger snarare i vår okunskap att tolka dessutom, vid den tiden, framfördes av den samt vår ovilja att acceptera att vi värnpliktig personal. är så utlämnade åt något vi inte helt kan De värnpliktiga som transporterades påverka. i båda miljöerna var skyttegrupper som Personligen tror jag det är viktigt att under transporten kan utföra taktiska förstå att rörelsesjukan är en naturlig uppgifter för att i nästa ögonblick av- reaktion på en onaturlig miljö. Den är lastas och förväntas fungera operativt i snarare ett friskhetstecken än en nedsätt- framskjutet läge efter i många fall långa ning och framförallt ingen sjukdom som transporter. Även i Stridsbåt 90-studien namnet till trots antyder. Jag brukar säga påverkades prestationsförmågan i form till folk som aldrig upplevt rörelsesjukan av antal träff på mål och likaså var fö- att det inte är en garanti för att man ald- rekomsten av upplevd rörelsesjuka be- rig kommer göra det och att jag dessutom tydligt högre jämfört med stridsfordons- förmodligen skulle, på experimentell studien (Dahlman & Falkmer, 2007). väg kunna framkalla det även hos dessa Majoriteten av de medverkande var vid personer. Att inte reagera alls på sådana så dålig status under stora delar av och provokativa stimuli som framkallas på efter transporten att det enda som höll de- experimentell väg är snarare att betrakta ras prestationsförmåga uppe var erfaren- som en nackdel och föranleder ofta miss- heten att hantera sitt handeldvapen. Hade tanke om defekt eller sjukdom kopplat till man dessutom lagt till en taktisk uppgift balansorganen och leder till vidare utred- hade stridsförmågan snart blivit lidande. ning (Magnusson, 2000). Att rörelsesjukan i varierande utsträck- Vad beträffar rörelsesjukan är det ett ning är ett problem i Försvarsmakten står vanligt antagande att den endast finns då utom allt tvivel och det finns ingen anled- starkt illamående och kräkning förekom- ning att tro att vi i Sverige skulle skilja mer, då det är det stadium som utmärker oss från resten av världen ur det faktu- sig mest. Forskning har fortfarande inte met. Visserligen vänjer sig människan lyckats enas om när rörelsesjukan inträf- vid såväl båttyp som de hav man seglar i, far, vid vilken tidpunkt i serien av hän- men fartygen är ofta konstruerade så att delser, men klart är dock att den inträffar förutsättningarna för att utveckla rörelse- betydligt tidigare, rent fysiologiskt, än sjuka är stor om man är det minsta mot- vid första upplevda känslan (Dahlman, taglig, vilket de flesta av oss med funge- 2009). Detta innebär också att vi kun- rande balansorgan är. Dessutom deltar vi nat påvisa att den faktiskt har effekt på mer och mer i internationella insatser där t.ex. korttidsminne långt innan den blir sjögång och klimat är annorlunda jämfört så besvärande att man måste avbryta sina med de svenska farvattnen. Likaså blir vi uppgifter (Dahlman, Sjörs, Lindström, färre ombord och systemen för stridsled- Ledin, & Falkmer, 2009). Forskning ning, vapensystem och navigering, för att kring rörelsesjuka i Sverige har pågått i ta några exempel, blir mer komplexa, vil- begränsad utsträckning i flera år, men har ket kan medföra en minskad taktisk och tyvärr marginaliserats under senare tid. operativ förmåga om personalen ombord Dock finns det säkert anledning att

44 Korvetten HMS Stockholm på ” fjärran hav” i Adenviken. Foto: Magnus Jönsson, Försvarsmakten åter uppmärksamma dess effekt på pre- det samtidigt som förmåga bibehålls. I stations- och operativ förmåga med sammanhanget ska det dock tilläggas att hänsyn till svenska Marinens uppmärk- dessa studier ännu är i sin linda och det sammade närvaro i Adenviken. Likaså kommer ta flera år och flera studier innan vet man sedan tidigare att faktorer som vi vet resultatet. Som tidigare nämnt så vätskebrist, hög värme och andra vågty- pågår mycket forskning kring förebyg- per än de vi har i svenska vatten påver- gande och hantering av rörelsesjuka in- kar förekomsten av rörelsesjuka. Med ternationellt inom andra länders marina anledning av detta pågår studier, vid forskning och där samma problem ofta Försvarsmedicinskt Centrum, med några hanteras med preparat som i grunden är av de nya medicinska preparat som skall amfetaminbaserade i syfte att motverka motverka upplevelsen av rörelsesjukan den sederande effekt som traditionella samtidigt som också uppmärksamhet antihistaminer har på operativ personal. och vakenhet inte ska påverkas nega- I Sverige har dock aldrig detta varit ett tivt. Tilläggas ska att det inte rör sig om alternativ. Som tidigare nämnt resulterar några, ur farmakologisk synvinkel, nya inte alltid förekomsten av rörelsesjuka i preparat utan välkända substanser som kräkning och uttalat illamående. Många tidigare använts mycket vid behandling av de tidiga indikationerna och sympto- av illamående i anslutning till cellgifts- men är subtila och inte alla är ens möj- behandling och postoperativt illamående. liga att uppmärksamma. Ett förstadie till Genom att kombinera dessa preparat med rörelsesjukan som fått namnet ”sopite mer traditionella antiemetika3 hoppas vi syndrome” av amerikanska forskarlag kunna reducera det upplevda illamåen- (Lawson & Mead, 1998) kännetecknas 3. Läkemedel som förhindrar/försvårar illa- av flera av dessa mer subtila och subli- mående och kräkning. minala yttringar som är mycket lätta att

45 förknippa med andra tillstånd som stress, trötthet, yrsel, migrän m.m. Som exempel på dessa fysiologiska fenomen kan näm- nas muntorrhet, huvudvärk, svettningar, koncentrationssvårigheter, oroskänslor från magen m.fl. Vad ”sopite syndrome” innebär är att för många stannar symptomen vid något av dessa tillstånd och utvecklas inte vidare till illamående och kräkningar. Så- lunda bör ”sopite syndrome” betraktas Det svenska skolfartyget HMS Falken som ett förstadie till rörelsesjuka från under storm. Foto: Försvarsmakten vilket ytterligare symptom snabbt kan ut- ”fight or flight” reaktion. vecklas om individen är mottaglig för, el- Det centrala nervsystemet, som hante- ler tidigare brukar uppleva, rörelsesjuka. rar de funktioner som vi inte normalt kan Som ett försök till att öka förståelsen för påverka som andning, hjärtrytm, perspi- rörelsesjukan som fenomen tänkte jag ration och hormonutsöndring, utsönd- beskriva lite av det som sker i kroppen rar stresshormon och gör så att blodet i och därefter även lite av de konsekvenser kroppen koncentrerar sig till de vitala rörelsesjukan har samt vad man kan göra organen, centralt placerade. Detta får till åt den. följd att vi bleknar i ansiktet, upplever kallsvettning i händer och ansikte och Kroppen reagerar dessutom stängs den nedre magmunnen normalt (Pylorus), vilket gör det svårt för föda Vår kropp och framförallt hjärnan är och eventuella mediciner att komma vi- fantastisk på att känna av förändring och dare i magen. Just denna initiala reaktion anpassa sig till den miljö vi befinner oss i magen medför att de tabletter mot rörel- i. I fallet med rörelsesjukan, börjar oftast sesjuka som finns måste tas profylaktiskt utvecklingen med att det råder en kon- för att ha någon effekt. Om tabletten tas flikt mellan det vi ser med våra ögon, den när symptomen redan uppkommit är den rörelse, eller avsaknad av rörelse, vi kän- tyvärr i princip verkningslös. Undantaget ner av med våra balansorgan och den in- är t.ex. några av de nyare preparaten som formation vi får från våra muskler, oftast finns i tuggummiform och även de som i armar och ben (Benson, 1988; Reason & säljs som depoplåster (Scopoderm) och Brand, 1975). Som tidigare redovisat så placeras bakom örat. gäller att om två av dessa tre komponen- Som tidigare nämnts så är många av ter står i konflikt med varandra finns för- de initiala symptomen så subtila att de utsättningar för att vi ska uppleva rörel- sker på en omedveten nivå och den drab- sesjuka. Den kedja av händelser som nu bade märker ofta först av sin rörelsesjuka utlöses tvistar forskarna om, men många genom tydliga tecken från t.ex. muntorr- vill hävda att orsaken till vår reaktion lighet, svettningar, olustkänslor från ma- ger nedärvd och grundar sig i att vi stöter gen, syn- och koncentrationssvårigheter. bort sådant som potentiellt kan utsätta När väl rörelsesjukan fått fäste och man oss för fara, vi reagerar med en så kallad fortfarande befinner sig i samma miljö

46 som framkallade den, kan förloppet ofta påverkar korttidsminne, dvs. uppgifter gå fort och slutar ofta med kräkning el- som våra försökspersoner ombetts hålla ler väldigt stark illamående, som kan i minnet under en kort tid. Denna typ av sitta i flera dygn om förutsättningarna information är vanlig, inte minst ombord finns. Den forskning som bedrivs inom hos personal som utför taktisk eller ope- detta område visar på stora individuella rativ verksamhet i stridsledning eller på skillnader i hur man reagerar rent fysio- bryggan. Som ett resultat av denna studie logiskt, framförallt i vilken ordning de genomfördes också samma experiment olika responserna yttrar sig, dvs. vad man men med avseende på långtidsminne och känner av och när. vår förmåga att lära oss och sedan komma ihåg information under lite längre tid. Vad kan man göra? Resultaten av denna studie visade inte Det finns flera sätt att hantera rörelse- några direkta effekter på varken inlär- sjukan i marin miljö. Om man vet att ning eller långtidsminne, men samtidigt man kan drabbas eller brukar känna av var det också så att betydligt färre för- symptomen rekommenderas ofta att man sökspersoner rapporterade så hög grad medicinerar sig profylaktiskt genom de av rörelsesjuka så att man heller inte mediciner som finns både receptfritt och kunde förvänta sig någon större effekt. receptbelagt. Tyvärr har samtliga dessa Som tidigare nämnts så genomfördes två effekter på våra kognitiva funktioner i studier i stridsfordon respektive stridsbåt olika utsträckning och kan också leda och resultatet av dessa båda studier, med till trötthet och försämrad syn, vilket kan avseende på prestationsförmåga, visade vara direkt förödande i marin miljö betydligt att soldaternas psykomotoriska roende på vilken tjänst man har. Utöver förmåga påverkades. I dessa båda studier medicinsk hjälp underlättar det ofta om sköt försökspersonerna skarpt och spred man har möjlighet att se ut och i bästa sina skott respektive missade tavlan som fall har möjlighet att ligga ner, långt ner i en direkt följd av den rörelsesjuka som fartyget där rörelserna är som minst. In- man fått till följd av transporten (Dahl- tag av föda bör begränsas i samband med man & Falkmer, 2007; Dahlman, et al., illamåendet, däremot är det viktigt med 2006). vätska för att motverka dehydrering. Är rörelsesjukan kontex- Rörelsesjukans effekt på tuellt beroende? prestationsförmågan Som tidigare antytt så är rörelsesjukan i Att rörelsesjukan påverkar vår förmåga stor utsträckning kontextuell, dvs. bara att prestera när vi mår så dåligt att vi för att man blir sjösjuk betyder inte det kräks eller känner starkt illamående är att man kommer bli åksjuk i bilen eller inte svårt att tänka sig, men att rörelsesju- på X2000. Alla rörelser som vi utsätter kan även påverkar vissa kognitiva funk- oss för är specifika och t.o.m. vågrörelser tioner tidigt i utvecklingen av symptomen är annorlunda i Adenviken jämfört med visar resultat av vår forskning (Dahlman, hemma i svenska farvatten. Detta medför et al., 2009). I två studier som vi genom- att vi behöver tid för att anpassa våra sin- fört i kontrollerad laboratoriemiljö har nesorgan när vi kommer till en ny miljö. vi sett att tidiga stadier av rörelsesjukan Denna anpassning går olika fort för olika

47 personer men överstiger sällan mer än ten av rörelsesjuka underlättas betydligt ett par dygn under konstant exponering. genom färre möjligheter att se ut och De flesta som kommer ombord och blir begränsad möjlighet att kunna vistas på sjösjuka kommer att tillfriskna naturligt däck under gång. Dessutom blir besätt- inom ett par dygn och endast ett fåtal ningarna mindre vilket får en direkt på- saknar förmågan för tillvänjning av ba- verkan på fartygets förmåga om någon lansorganen. måste tas ur tjänst på grund av problem Som ett exempel på detta kan nämnas med rörelsesjuka. att mellan 65-80 % av alla astronauter I många andra länder medicineras mi- som skickas upp i rymden upplever det litär personal som arbetar ombord på far- som brukar kallas rymdsjuka och därför tyg och andra plattformar i profylaktiskt avsätts ofta de första dagarna i viktlöshet syfte för att reducera förekomsten och till just acklimatisering. Anledningen till konsekvenserna av rörelsesjukan. Dessa att astronauterna upplever rymdsjukan medikament är inte sällan så starka och kommer av att kroppen och då främst i värsta fall beroendeframkallande att de våra balansorgan inte är vana vid vikt- i sig kan påverka en individs förmåga. löshet och vi tappar därför vår förmåga Dock används dessa eller liknande pre- att orientera oss. För dessa individer parat inte i Sverige och de kombinationer brukar också återkomsten till jorden och av mediciner som nu studeras ombord på gravitation innebära ett visst behov av Marinens fartyg är etablerade preparat återanpassning vilket är ett tecken på att som använts länge inom vården. kroppen hunnit vänja sig till det viktlösa Som tidigare nämnts finns ingen an- tillståndet. ledning att misstänka att Sverige skulle Om man däremot tar medicin i före- vara unikt med avseende på förekomsten byggande syfte skjuter man enbart till- av rörelsesjuka ombord på våra Marina vänjningsprocessen framför sig i stor ut- plattformar. Rörelsesjukan förekommer sträckning. Upplevelsen av rörelsesjukan och finns väldigt omfattande beskriven är också olika beroende på typ av fartyg i internationell litteratur med avseende och stora fartyg som rör sig mycket men på dess förekomst, effekter på fysiologi lugnare är oftast värre än små båtar, typ och prestationsförmåga. Genom fortsatt stridsbåtar, som ofta studsar och rör sig medverkan i internationella missioner hastigt. Enligt forskning så är förutsätt- och genom den fortsatta trenden i ut- ningarna för att utveckla rörelsesjuka vecklingen av fartygens design finns all optimala när vågperiodiciteten är runt ca. anledning att tro att förutsättningarna 0,15 till 0,25 Hz (O’Hanlon & McCauley, för att utveckla rörelsesjuka är goda. Att 1974). medvetandegöra problemet och acceptera Utvecklingen av marina fartyg och att det förekommer gör det också möjligt andra farkoster gör tyvärr att förekoms- att hantera redan i tidigt skede.

Referenser Benson, A. J. (1988). Motion sickness. In J. Ernsting & P. King (Eds.), Aviation medicine (2nd ed., pp. 318-338). London: Butterworths. Cowings, P. S., Toscano, W. B., DeRoshia, C., & Tauso, R. (2001). Effects of Command and Control Vehicle (C2V) Operational Environment on Soldier Health and Performance. Journal of Human Per-

48 formance in extreme environments, 5(2), 66-91. Dahlman, J. (2009). Psychophysiological and performance aspects on motion sickness. Linköping University, Linköping. Dahlman, J., & Falkmer, T. (2007). Effects on Performance and Perceived Motion Sickness from Naval Transportation. Journal of Human Performance in Extreme Environments, 10(1). Dahlman, J., Falkmer, T., & Nählinder, S. (2006). Perceived Motion Sickness and Effects on Shooting Performance Following Combat Vehicle Transportation. Journal of Human Performance in extreme environments, 9(2), 1-11. Dahlman, J., Sjörs, A., Lindström, J., Ledin, T., & Falkmer, T. (2009). Performance and autonomic responses during motion sickness. Human Factors, 51(1), 56-66. Kennedy, R. S., & Bittner, A. C., Jr. (1978). The stability of complex human performance for extended periods: application for studies of environmental stress. Paper presented at the 49’th annual meeting of the aerospace medical association, New Orleans. Lawson, B. D., & Mead, A. M. (1998). The sopite syndrome revisited: Drowsiness and mood changes during real or apparent motion. Acta Astronautica, 43(3-6), 181-192. Magnusson, M. (2000). Yrselpraktika. Trelleborg: Berlings Skogs. O’Hanlon, J. E., & McCauley, M. E. (1974). Motion sickness incidence as a function of frequency and acceleration of vertical sinusoidal motion. Aerospace Medicine, 45(366). Reason, J. T., & Brand, J. J. (1975). Motion Sickness. New York: Academic press. Rolnick, A., & Gordon, C. R. (1991). The Effects of Motion Induced Sickness on Military Performan- ce. In G. Reuven & D. D. Mangelsdorff (Eds.), Handbook of Military Psychology: John Wiley & Sons. Wiker, S. F., Pepper, R. L., & McCauley, M. E. (1980). A vessel class comparison of physiological, affective state and psychomotor changes in men at sea. Washington D.C.

Fabian och Ewa Tamms stipendium Fabian och Ewa Tamms stipendium på 30.000 kronor utdelas för vetenskapligt arbete inom sjötaktik – även innefattande utvecklingen av vapenbärare, vapen och hjälp- medel – navigation, sjöfart och den maritima miljön. Stipendiat skall genom studier, resor etc. på vetenskaplig grund utveckla ett delområde inom ovan angivna områden. Arbetet skall redovisas för akademien skriftligt senast ett år efter utdelningen. Kungl. Örlogsmannasällskapet, på förslag av styrelsen, beslutar om utdelning av stipendiet, som överlämnas vid akademiens högtidssammanträde den 15 november. Ansökan om Fabian och Ewa Tamms stipendium skall vara Kungl. Örlogsmannasäll- skapet tillhanda senast den 15 augusti 2010. Ansökan skall förutom namn och adress m.m. innehålla ämnesområde och syfte samt översiktlig disposition och arbetsplan. Ansökan, märkt Stipendium, skickas till: Kungl. Örlogsmannasällskapet Teatergatan 3, 5 tr 111 48 Stockholm

49 Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter Kungl. Örlogsmannasällskapet är en kunglig akademi, som stiftades 1771, vars syfte är att följa och arbeta för utveckling av sjökrigsvetenskapen i synnerhet och sjöväsen- det i allmänhet. I enlighet med det angivna syftet delar akademien ut belöningar för tävlingsskrifter, artiklar införda i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta arbeten utförda under studier vid Försvarshögskolan. Tävlingsskrift kan avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskap eller sjöväsende. Vägledande vid ämnesval bör i möjligaste mån vara den indelning i vetenskapsgrenar inom vilka Kungl. Örlogsmannasällskapet bedriver sin verksamhet: 1. Strategi och stridskrafters användning 2. Personal, utbildning och organisation 3. Vapenteknik 4. Vapenbärares konstruktion 5. Humanteknik och underhållstjänst. Tävlingsskrift för år 2011 ska senast 15 maj 2011 vara akademien tillhanda under adress: Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet Teatergatan 3, 5 tr 111 48 STOCKHOLM Tävlingsskrift ska sändas in anonymt och åtföljas av ett förseglat kuvert med uppgifter om författarens namn och postadress. För tävlingsskrift, som av akademiens styrelse bedöms vara förtjänstfull, kan författaren efter beslut vid ordinarie sammanträde till- delas Kungl. Örlogsmannasällskapets förtjänstmedalj, hedersomnämnande och/eller penningbelöning. Tilldelad belöning utdelas normalt vid Kungl. Örlogsmannasällska- pets högtidssammanträde. Akademien förbehåller sig rätten att i Tidskrift i Sjöväsen- det publicera inlämnad tävlingsskrift vare sig den belönats eller ej.

50 Ledamöterna ANDREAS OLSSON & MATS NORDIN

Flottiljamiral Andreas Olsson, som är mariningenjör, tjänstgör som Chef för An- skaffningskontor Sjö vid FMV. Olsson har tidigare varit ställföreträdande chef för Verksamhetsområde Sjö samt chef för Verksamhetsgrupp Ytstridssystem vid FMV. Kommendörkapten Mats Nordin, är mariningenjör och teknologie licentiat inom Systemdesign av undervattenssystem och ubåtar. Nordin tjänstgör som Forskning- sledare för Marina plattformssystem vid FOI. Nordin har tidigare varit Chefs- ingenjör för Undervattenssystem och ubåtar samt chef för Verksamhetsgrupp för Undervattenssystem och ubåtar vid FMV. Anskaffning av NGU/A26 – En nationell kraftsamling

Sverige står i begrepp att starta detaljkonstruktion och byggnation av nästa generations ubåt, NGU, FMV littera, Projekt A26. FMV har genomfört För- konstruktion och lade tidigt 2010 beställning på Systemkonstruktion som för- beredelser inför detaljkonstruktions och byggnadskontrakt med industrin. Sverige har inte byggt en komplett ubåt sedan ubåt typ Gotland, vilken beställdes 1989 och levererades till Försvarsmakten 1999. Med ubåt typ Gotland, först UB90 och senare projekt A19/A19S, som erhöll direktivet att den ”i allt väsentligt skall bygga på ubåt typ VGD” startades urholkningen av kompetens för ubåtsutveckling vad avser de tidiga faserna hos myndigheter och industri. Till stora delar har denna ur- holkning till idag kompenserats med projekten UB2000 och Viking, exportprojekten Riken och Northern Lights (NoLi) samt genom utvecklingsprojekt för metoder och verktyg för tidiga faser i design. När Sverige nu drygt tjugo år efter beställningen av Gotlandsubåtarna åter skall påbörja byggnation av ett komplett ubåtssystem, NGU/ A26, står vi inför avsevärda utmaningar. Dessa kan bara mötas med en systematisk och viljestyrd nationell kraftsamling hos myndigheter såväl som hos industri och hos kompetenscentra som högskolor och forsknings- och utvecklingsinstitut.

51 Inledning ställningen på detaljkonstruktion och byggnad av två ubåtar från Försvarsmak- Efter Regeringens och Riksdagens beslut ten till FMV i oktober 2010 som en efter- om byggnation av ubåt typ A26 under längtad och välbehövlig energiinjektion sommaren 2010 finns alla övergripande då arbetet nu kan börja med offertförfrå- beslut från statsmakterna. Det som nu gan från FMV till industrin. Det står re- återstår är offertarbete och beställning dan nu klart att Sverige måste genomföra av detaljkonstruktion och byggnation en kraftsamling för att på ett sedvanligt av två ubåtar typ A26 mellan FMV och svenskt sätt genomföra en kostnadseffek- industrin. Offertförfrågan till industrin tiv anskaffning, vilket våra skattebeta- innehåller utöver detaljkonstruktion och lare både skall och bör förvänta sig av de byggnation av två ubåtar även tidsförhål- svenska myndigheterna. Startskottet har landen och kostnader för leveranserna av gått, arbetet kan börja. två operativa ubåtar. Nationen Sverige har inte byggt några Polarisering av allianser nya ubåtar sedan beställningen av tre ubåtar typ A19S, namngivna till Got- och teknologier landsklass. Både industrin och myndig- Strategiska säkerhetspolitiska heterna har dock genom en mångfald av grupperingar aktiviteter och program samt inte minst Utveckling av strategiska system som export och modernisering av äldre svens- ubåtar påverkas starkt av de globala stra- ka ubåtar lyckats upprätthålla förmågan tegiska grupperingarna. Inom undervat- till utveckling, konstruktion, byggnation tensområdet bildades dessa grupperingar och vidmakthållande av ubåtssystem. redan i samband med Första världskriget. Kampen om att behålla såväl kompe- I princip har grupperingarna hållit i sig tens som förmåga har tidvis bedrivits och cementerats under de tre följande tillsynes mot alla odds. Därför kom be- globala konflikterna (VK1, VK2 och

Ubåten Gotland, här utanför San Diego i samträning med amerikanska flottan. Foto: PH1 (AW/NAC) Michael Moriatis - Försvarets Bildbyrå

52 Kalla kriget) där överlägsenhet såväl tek- uppträda dolt under ytan under en längre nologiskt som taktiskt lade grunden för tid. de kommande segrarna. I en förenklad Ubåtstyp Gotland hade ursprungligen bild ställs den dominerande gruppering- dimensionerats för tre företagstyper: en med USA och Storbritannien i huvud- • Spaningsföretag sak mot Ryssland och Kina såväl politiskt • Anfallsföretag med torpeder som teknologiskt. Inom ramen för denna polarisering finns idag ingen förmåga att • Mineringsföretag designa och bygga konventionella ubåtar Genom framförallt ubåtsincidenterna i den västra grupperingen. Mellan dessa under 1980–90-talen utvecklades ubåts- poler befinner fyra länder som har förmå- förmågan och tidigare nedprioriterade gan att designa och bygga konventionella företagstyper återtogs och vidareutveck- ubåtar; Frankrike, Tyskland, Spanien och lades. Dessa företagstyper var främst: Sverige. Till listan kan föras Australien • Ubåtsjaktföretag som genom sitt nya ubåtsprogram tyd- • Underrättelseinhämtningsföretag ligt markerat ambitionen att bygga egna konventionella ubåtar. Frankrike och • Specialföretag Tyskland har en tydlig kommersiell syn Ytterligare behov av nya företagstyper på hanteringen av teknologier och dess utvecklades då Sverige tillsammans med inverkan på den politiska polariseringen. FN och inom ramen för EU:s säkerhets- Spanien och Sverige är mer fria från de koncept utvecklade doktriner för att dominerande grupperingarna men har säkra ekonomiska värden och hantera likväl tydliga kopplingar till Frankrike konflikter innan de når Europa eller blir respektive Tyskland. Dessa kopplingar, okontrollerbara, dessa företagstyper är: som består av äganderätt av kunskap och • Minsökning, förberedelser till och teknologier (IPR1) och/eller ägarskap av röjning av minor och undervattens- aktuella byggnadsvarv kan minska hand- hinder lingsfriheten vad avser export och fram- • Kartering och miljömätning (REA2) tida samarbeten för Sverige och Spanien. Då Sverige har säkrat våra egna IPR ge- Utöver dessa, utvecklades flera olika nom avtal och kontrakt är det i huvudsak nya varianter inom underättelseinhämt- ägarskapet av industrin som i framtiden ning och specialoperationer. Förmågan påverkar Sveriges internationella ambi- till undervattensinformationsföretag och tioner och möjligheter. undervattensarbeten som tidigare endast var möjliga för stormakterna, återkom Från shooters till sneekers – Nya som ett förmågebehov för kustländer roller, uppgifter och företagstyper med kvalificerade ubåtsoperatörer i syfte Sedan utvecklingen av Gotlandstypen på att säkra värden och värdeflöden i havs- 1980-talet har förmåge- och kravbilden volymen på kontinentalsockeln och i på moderna ubåtar ändrat sig väsent- kustzonen. ligt. Ubåtens uppträdande baserar sig i Genom denna utveckling förskjöts än större omfattning på det dolda upp- tyngdpunkten från torped- och minut- trädandet som kommer av förmågan att skjutning till ett mer breddat utnyttjande 1. IPR: Intellectual Propriety Rights 2. REA; Rapid Environmental Assessment

53 där smygegenskaperna fick ännu större 4. Ett enkelt och nära samarbete mel- inverkan på den samlade förmågan för lan beställande myndighet FMV och ubåtar. industri. 5. Ett integrerat arbetssätt mellan myn- Svensk ubåtsutveckling digheter (FM, FMV, FOA) och indu- sedan Gotland stri. Den svenska modellen – myt eller 6. En ur ett internationellt sätt liten men verklighet kompetent personalstyrka hos de del- I skuggan av de stora motpolerna, Nato tagande parterna. och WP, verkade det neutrala och till 7. En högt driven individbaserad kun- synes alliansfria Sverige i en begränsad skapsnivå som borgade för kreativi- kunskapsbubbla. Vårt informationsflöde tet och vilja. med Tyskland fram till andra världskri- gets slut hade visserligen försett oss med Modellen med dess pelare var ingen myt. det allra senaste inom ubåtsteknologin Den var i allra högsta grad en realitet utan och det därpå följande samarbetet med vilken vi inte skulle ha haft någon möj- USA under de kommande tjugo åren, lighet att leverera så förstklassiga system gjorde det möjligt för oss att koka en helt som vi har gjort ända fram till leveransen egen ubåtskompott. En välbalanserad, av Gotlandssystemet. Det är tyvärr så att kompakt och effektiv undervattensma- det i allt väsentligt är vår egen ofullkom- skin i form av ubåtstyp A11 Sjöormen, lighet och insiktslöshet av helheter såväl som Sverige sjösatte 1967. som för detaljer som gjort det svårt för Den relativa isoleringen som Sverige oss att vidareutveckla modellen för fram- levde under krävde kraftsamling och fo- tiden och nu sakta men säkert låtit den kusering av de få svenska resurserna för förfalla. att uppnå högsta möjliga systemeffekt Då en modell som den ovan beskriva under de ekonomiska restriktioner som är baserad på en viljeyttring från stats- det lilla landet ändå hade att förhålla sig makterna, är den tidigare svenska model- till. len därför inte förlorad för evigt. Inses Ur dessa betingelser föddes den svens- möjligheterna med modellen och behovet ka modellen. Modellen byggdes därför kvarstår, är det möjligt att utveckla en upp av följande sju pelare: modern ny modell för viktigare strategis- 1. Ett nära och initierat samarbete mel- ka system som inte står i motsats till vår lan regering, departement och myn- nuvarande materielförsörjningsstrategi. digheter. Det är författarnas bestämda åsikt att Sverige behöver en utvecklad svensk mo- 2. Ett noggrant och omfattande sys- dell som den ovan beskrivna. Riskerna templanearbete mellan myndighe- är annars uppenbara att kostnaderna blir terna för att skapa tydliga förutsätt- okontrollerbara. ningar för aktuella systemstudier och framtida systemanskaffningar. Ubåtsprojekt UB2000 3. Få och korta stabs- och beslutsvägar I oktober 1987 startades de första studi- med förhållandevis omfattande man- erna och därefter idéskisserna för nästa dat. generation ubåt, Ubåt 2000 (UB2000).

54 Intentionen med projektet var att ge- vardera till Danmark och Norge och två nom ett kvalificerat teknologisteg öka ubåtar till Sverige, totalt tio ubåtar i en systemeffekten med upp till 25 % sam- serie. tidigt som kostnaden reducerades med En i grunden osund industrisamman- 30 % i jämförelse med ubåt typ Gotland sättning, med en minskad myndighets- under motsvarande förhållanden. En inte kontroll, förändrade de kommersiella så liten utmaning för våra ubåtsingen- förutsättningarna för Sverige. Detta till- jörer och officerare. Under studiefasen, sammans med att Sverige avvek från den som under åren 1987 till 1990 leddes av svenska ubåtsdesignmodellen till förmån Försvarsmakten tillsammans med FMV, för en mer anpassad och komplex modell FOA, industrin samt Chalmers Tekniska från parterna/Nato gjorde även att även Högskola, studerades nya teknologier den ubåtstekniska utvecklingsprocessen samt stridstekniska, taktiska och ope- försvårades. rativa förhållanden som kunde påverka När sedan Norge halverade sitt ubåts- den kommande alternativgenereringen system från tolv till sex ubåtar föll or- av ubåtskoncept och dess systemkostnad sakerna för Norges deltagande. Därefter och systemeffekt. beslöt Danmark att som första land i Efter studierna startades planenligt världen aktivt lägga ner sitt ubåtssys- förprojekteringen av UB2000, återigen i tem år 2004. Trots Projekt Vikings an- ovanstående konstellation. Redan i bör- strängningar att komma in i såväl den jan, trots liggande beställning från För- ekonomiska som kravmässiga kostymen, svarsmakten, började den ekonomiska avslutades projektet sommaren/hösten styrningen av disponibla medel bli svajig 2004 och slutredovisades under 2005. och redan 1993 påbörjades efter politiska Risken var nu överhängande att ubåtsut- diskussioner sonderingarna om ett sam- vecklingen på svensk nationell bas skulle nordiskt ubåtsprojekt som senare kom avvecklas. att kallas Viking. Parallellt med UB2000 påbörjades 1994-95 studier över möjlig- Teknologikonserveringsprojektet A26 heten att harmonisera stabskraven för och ubåtsprojekt NoLi respektive lands ubåtsprojekt. I praktiken Då läget 2005 var oklart efter Vikingpro- var därmed ubåtsprojekt UB2000 ned- jektets nedläggning, bestämde statsmak- lagt även om studier och leveranser av terna att ubåtsteknologin skulle varmhål- resultat fortsatte under senare delen av las i avvaktan på en slutlig avdömning 1990-talet. om ubåtssystemets framtid. Danmarks agerande i ubåtsfrågan genererade en del Samnordiska ubåtsprojektet Viking frågetecken om ubåtssystemens vara eller Ubåtsprojekt Viking startades 1997 ge- icke vara. Kostnadsbilden för ubåtar var nom en Studie- och konceptfas (en sam- också svår att förklara i de högre sfärerna manslagning av de nominella studie- och och speciellt skillnaderna mellan svenska förprojekteringsfaserna). Teknologibasen ubåtar och motsvarande tyska och fran- utgjordes av resultatet av ubåt typ Got- ska/spanska. land och UB2000-studierna från vilken I januari 2005 fick Försvarsmakten och en vidareutveckling genomfördes. Pro- FMV tillstånd att starta förprojektering jektet dimensionerades för fyra ubåtar av ubåt A26. Syftet var att med en mode-

55 rat budget under två år utveckla alternati- • Sverige har en huvudleverantör för va koncept för både nationellt bruk såväl hela upphandlingen. Motprestatio- som för internationella samprojekt och nen för att upphandlingen riktas (till export. De två åren passerade med hög Kockums) är att kunden (FMV) har fart och våren 2006 såg återigen dyster full insyn i kalkyler, resultat m.m. ut. Genom Singapores letande efter lämp- Flertalet delsystem upphandlas i kon- liga ubåtar, ”Projekt hitta NEMO”, hade kurrens. Minimering av beroenden två ubåtar typ Västergötland erbjudits ger lågt pris och höga prestanda. föregående år. Vid årsskiftet 2005/2006 • Delsystemen baseras i huvudsak på existerade ett kontrakt mellan Sverige kommersiellt tillgängliga komponen- och Singapore och mellan parterna FMV- ter och system som integreras på ett 3 Kockums samt Kockums – DSTA . Kra- ubåtsmässigt sätt. vet från Singapore var att Sverige skulle behålla sin ubåtskompetens under projek- Därigenom har Sverige kunnat hålla nere tets gång vilket möjliggjorde ett fortsatt kostnaderna och bibehålligt en god sys- bevarande och vidareutveckling av den temeffekt. svenska ubåtsteknologin fram till det att Objektsoberoende Systemutveckling Regeringen slutligen i december 2007 be- och FoT slöt att bifalla Försvarsmaktens begäran Under hela efterkrigstiden fram till i om att få starta konstruktion av NGU/ princip 2005 har basen för svensk ubåts- A26. I och med detta fattade Regeringen utveckling varit den objektsoberoende i praktiken beslutet om fortsatt satsning systemutvecklingen. Den har gjort det på svenska ubåtssystem även om beslu- möjligt att med låg teknisk och ekono- tet innehöll tidsbaserade ekonomiska be- misk risk successivt försörja ubåtsprojek- gränsningar. ten med högkvalitativa system som gjort Kostnadsutvecklingen för ubåtar att svenska ubåtar, trots Sveriges genom Inget annat område inom ubåtsutveck- ”neutralitetspolitikens” självpåtagna iso- lingen har missförståtts så som kostnads- lering, kunnat hålla en hög internationell utvecklingen och kostnadsskillnaderna standard med hög systemeffekt och låga mellan svensk inhemsk ubåtsanskaffning kostnader. I samband med den successiva och anskaffning av ubåtar på den interna- reduktionen och därefter borttagandet tionella marknaden. av medel för systemutveckling och FoT 4 Det finns huvudsakligen tre orsaker inom ubåtsområdet framtvingades andra till att svenskdesignade/svenskbyggda försörjningslösningar för att upprätthålla ubåtar till Försvarsmakten i det närmaste myndigheternas och industrins förmåga kostar hälften av vad motsvarande fran- och till utveckling av framtida teknolo- ska/spanska och tyska ubåtar gör; gier för ubåtssystem. • Sverige betalar ett kostnadspris istäl- Stirlingutvecklingsprojektet ASP5 let för ett marknadspris. Detta inne- Till Gotlandprojektet utvecklades en bär en lägre risk- och vinstnivå. ny stirlingmotorgeneration, Mk II, där 3. DSTA = Defence Science & Technology motormodulen var mindre och tystare Agency i Singapore (motsv. ung ett sammansla- 4. Materielplanerna 2004-2005 get FMV och FOI). 5. ASP; Advanced Stirling Project

56 samt där stirlingmotorn hade väsent- temet drabbades av efter A17-projektet, ligt bättre prestanda. Under hela projekt bl.a. genom omsättningar av personal vid UB2000 undersöktes möjligheterna för FMV, samt frånvaron av normala studier en ytterligare vidareutveckling av stir- och förprojekteringsarbeten för UB90, lingtekniken. Först i samband med Vi- senare A19, innebar att något måste gö- kingprojektet och Halvtidsmodifiering ras. Dåvarande ubåtsbyråchefen7 och Västergötland, VGD HTM, gavs tillstånd chefen för ubåtsbyråns projektsektion8 och ekonomiska medel avsattes för en ny initierade 1987 ett ubåtsutvecklingspro- generation stirlingmotorer, Mk III, samt jekt syftande till att återta förmågan till en demonstrator för framtida teknologier, ubåtsutveckling och utveckla densamma. Mk IV. Det gällde både teknisk utformning, Motivet för att starta denna utveckling ekonomisk kalkylering såväl som opera- baserades bl.a. på omfattande system- och tionsanalys och systemanalys. operationsanalyser i operationsanalys- Två forskningsprojekt startades vid modellen SubOA6, där det gick att påvisa Chalmers Tekniska Högskola: att med en 10 % ökning av ett ubåtspro- • Metoder och verktyg för ubåtsdesign jekt ekonomi kunde en 100 % ökning av (teknisk utformning, ekonomisk kal- systemeffekten erhållas. Genom detta kylering såväl som operationsanalys beslut gick det svenska ubåtssystemet och systemanalys). Verktygslådan mot en ubåtsflotta där alla enheterna var SubAn. utrustade med stirlingsystem. Systemet • Metod och kalkylgrund för sampro- intresserade även Japan som beställde jekt med andra nationer stirlingmotorpaket och licenstillverkning i hemlandet. Samtliga nya konventionella Båda projekten har slutförts och resul- japanska ubåtar utrustas nu med stirling- terat i två licentiatuppsatser. Utvecklade system. Även Australien anskaffade en metoder och verktyg utnyttjas nu regel- 9 motor för studier och prov. mässigt i ubåtsprojekten. I samband med försäljningen av två Det finns inte inom den civila sektorn begagnade ubåtar typ A17 VGD till Sing- någon tillgång till utbildade ubåtsingen- apore (projekt NoLi), modifieras och ut- jörer och naturligtvis ännu färre med rustas dessa med Stirlingmotorsystem av ubåtsdesignkompetens. FMV beslöt där- senaste typ. Ytterligare sonderingar och för 2003 att starta en egen utbildning av diskussioner med några länder pågår. ubåtsingenjörer med ubåtsdesignkompe- tens. Kampen för kompetenser Utbildningen är tillgänglig för För- och förmågor svarsmakten, FMV, FOI, Industrin och Ubåtsutvecklingsprojektet 1987-2010 för strategiska partners internationellt. – utbildning av ubåtsprojektörer Utbildningen ges nu av FOI tillsammans med FMV, Försvarsmakten och Chal- Den kompetensåderlåtning som ubåtssys- mers Tekniska Högskola. Sedan 2003 6. SubOA; Submarine Operations Analysis. En modell inom verktyglådan SubAn (Subma- 7. Kmd Björn Berg† rine Analysis), som används av FMV, FOI och 8. Kk Henrik Bohm†, senare Kmd och chef för industrin för studier och analyser av ubåtssys- ubåtsbyrån tem. 9. SubAn Verktygslåda, se ovan

57 har totalt 25 elever utbildats till steg fyra, Sverige i syfte att kunna vidmakthålla ubåtsprojektör och ytterligare ca 60 per- både kompetens och industriell för- soner till steg ett och tre. måga över tiden för marina system.12 Utbildningens fyra steg består av: Ett av beredningens centrala budskap är • Ubåtskännedom, UbK, 1-2 veckor. återförandet av systemutvecklings- och Introduktion till ubåtssystem, opera- FoT-medel för att försörja NGU/A26 tioner och anskaffning. med nya teknologier och upprätthålla • Ubåtsingenjörspraktik, UbIP, 1 systemeffekten över systemets livstid. vecka. Praktiska övningar ombord på Beredningen föreslog även fortsatt re- ubåt. vision på både bredd och djup avseende industrins struktur, organisation samt • Ubåtssystemarbete, UbS, 2+3 veck- metoder och procedurer i syfte att säker- or. Systemarbete för ubåtsapplikatio- ställa leveranssäkerhet och kostnadsef- ner. fektivitet. • Ubåtsprojektering, UbP, 2+3 veckor. Revisioner av industri och Projekterings- och designmetodik för myndigheter ubåtar. Baserat på tidigare FMV revisioner av in- Särskilda utredningar till Regeringen dustrin 2008 och på inriktningen i IML Sedan 2005 och fram till 2009 har ett an- UV-beredning, påbörjades en omfattande tal särskilda utredningar för Regeringen revision av industrin. Revisionen omfat- genomförts för att belysa kompetens och tade såväl ägarfrågor, styrelse och före- förmågeläget hos den i Sverige verkande tagsledning som ledning och utveckling marina industrin och dess relaterade av processer och effektivisering samt myndigheter och institutioner.10 Utred- kunskapsbibehållande och kunskapsut- ningarna har redovisat predikteringar om vecklande åtgärder vid Kockums för att framtidens behov av kunskap och för- möta den utmaning som NGU/A26 blir, måga hos myndigheter och industri inom givet att detaljkonstruktion och byggna- undervattensområdet givet vissa förut- tion av NGU/A26 sker vid Kockums. sättningar. Resultatet visar på ett starkt FMV revisionsgrupp lämnade den 12 au- behov av att säkra och vidmakthålla be- gusti 2010 sin rapport för uppföljning och fintlig nivå inom myndigheter och indu- som underlag för att möta och säkerställa stri. Detta kan bara göras genom aktiva den nationella kraftsamlingen. projekt och anskaffningar av kvalifice- Internationella kontakter och rad materiel till Försvarsmakten stöttat samarbeten sedan 2000 av samarbeten och exportaffärer i likhet Trots exportframgången med Collinsubå- med Riken och NoLi. tar till Australien i slutet på 1980-talet IML11 UV-beredning – den och renoveringen av Sjöormenubåtar till myndighetsgemensamma utredningen Singapore i slutet av 1990-talet var det Beredningen tydliggör behovet av att svårt att vinna gehör för ubåtssystemets kraftsamla befintliga kompetenser inom nytta och effekt nationellt. Detta innebar 10. Särskilda utredningar; SR 12, 73 och 74. att värdering och validering av ubåtssys- 11. IML = Integrerad Materielledning mellan 12. IML UV-beredning; IML: 09:006-6, 2010- Försvarsmakten och FMV 03-31

58 temet måste göras av annan internationell part. Genom övningarna med ubåten Halland år 2000 i medelhavet och de följande öv- ningarna inom den västra europeiska kustzonen som full- följdes med Ubåt i västerled, UIV, 2005, då ubåten Gotland genom- förde övningar under två år med den Amerikanska flottan utanför San Diego i världen lyckas med NGU/A26 krävs med lyckat resultat och ett stor interna- en nationell kraftsamling inom myndig- tionellt intresse erhölls också ett förnyat heter, industri, högskolor m.fl. Särskild nationellt intresse och förståelsen för hänsyn behöver då tas till den befintliga ubåtssystem nationellt. Parallellt med och kvarvarande kompetensen inom landet operativa internationella samarbetet, det. Detta innebär att varje individ måste utvecklades myndighetssamarbeten med vara på rätt plats för att uppnå bästa ef- speciellt Singapore som en följd av det ti- fekt av Sveriges resurser. Detta innebär digare Rikenprojektet och det nya NoLi- att en del myndighets- och industriöver- projektet. För närvarande pågår diskus- skidande åtgärder behöver göras i närtid sioner med ytterligare länder avseende i enlighet med IML UV-beredning och samarbeten inom både den operativa som som resultat av revisionen av FMV. den materiella sektorn. Samarbetes- och exportmöjligheter Startskottet har gått för Staten har genom Inspektionen för Stra- NGU/A26 tegiska Produkter (ISP) gett tydliga reg- Kraftsamling – Myndigheter, industri, ler och direktiv till vilka stater och inom högskolor m.fl. vilka områden som samarbeten och ex- Så som vi inledningsvis nämnde, har inte port av försvarsrelaterade tjänster och Sverige producerat och byggt en kom- produkter är godkänt. När det gäller så plett ubåt sedan Gotland-serien. Även om kvalificerade system som ubåtar måste mycket av kunskap och förmåga sitter i även hänsyn tas till de ovan nämnda ”väggar” och hos medarbetare, är det strukturerna då alla samarbeten och all skillnad på att bygga en komplett ubåt export av försvarsrelaterade tjänster och från början till slut och att modernisera produkter styrs av inbördes beroenden och modifiera befintliga ubåtar. Skall mellan de nämnda strukturerna och deras Sverige som en av de få men riktigt kva- kraftcentra. Givet att Sverige kan neutra- lificerade ubåtsproducerande nationerna lisera eventuella negativa effekter av att

59 inte själv äga den producerande industrin tem inte till fullo har följt motsvarande genom tecknande av spridnings-, sekre- utveckling som den svenska ubåtsutveck- tess samt insynsavtal och den särskilda lingen. hanteringen av IPR – ägande och skydd Rätt hanterat ger detta en stor möjlig- av kunskap och teknologier mm. får Sve- het för mellanstatliga samarbeten och rige inom den västerländska säkerhetspo- direkta exportmöjligheter för svenska litiska sfären mer än väl den handlings- undervattensrelaterade industrier och frihet inom ubåtsområdet som Sverige därmed även för en fortsatt utveckling av behöver för sina befintliga och framtida kvalificerade teknologier och produkter. strategiska partners. Därmed ger även denna utveckling åter- bäring till staten. Nyttan för Sverige Ett så pass avancerat anskaffningsprojekt Sammanfattning och som NGU/A26 medför stora mervärden även utanför det direkt påverkade om- slutsatser rådet som rör Försvarsmakten och den i Efter en nära 20 årigt uppehåll av na- Sverige verkande varvs- och verkstads- tionell ubåtsproduktion skall nu nästa industrin. Enligt Gunnar Eliasson13, pro- generation ubåt äntligen realiseras och fessor emeritus vid KTH, är avancerad byggas. Stora delar av den kompetensbas produktion ofta samhällsekonomiskt som fanns då ubåt typ Gotland byggdes självfinansierande, förutsatt att företa- finns inte längre kvar. Sverige har dock gen och marknadens aktörer i övrigt har genom ubåtsprojekten UB2000, Viking, förmåga och incitament att ta till sig och ubåtsdesignutvecklingsprojektetSubAn kommersialisera spillovers, eller den samt exportprojekten Collins, Riken och ”gratisteknologi” som sprids runt avan- NoLi inte bara lyckats behålla de vikti- cerad industriell verksamhet. gaste kompetenserna utan även utvecklat Utöver den mer triviala finansiella de- nya och mer kostnadseffektiva metoder len, att produktion i Sverige genererar för design och produktion av kostnads- skatteintäkter till staten, så kommer den effektiva ubåtar med hög systemeffekt. kompetensuppbyggnad som kommer av Kompetenserna är idag mer spridda mel- utveckling och anskaffning av marina lan myndigheter och industri. integrerade komplexa system som ubåtar Kompetenserna behöver därför samlas även att ge möjligheter till samarbeten och fördelas till rätt ställe för att anskaff- och export då en ny produkt som A26 och ningen av NGU/A26 skall ske så effektivt dess relaterade teknologi blir ytterst att- som är tänkt. Görs detta, kommer NGU/ raktiv då marknadens konkurrerade sys- A26 att kunna levereras på avsett sätt och möjligheterna till samarbete och export 13. Gunnar Eliasson, Undervattenteknologi i att infrias. Industriell tillämpning, Stockholm, 1999. ISSN 1100-7982.

60 Ledamoten CHRISTIAN T MADSEN

Christian Madsen tjänstgör sedan 2009 som chef för enheten med ansvar för förmågeplanering vid Europeiska Försvars- byrån, EDA. Europeisk förmågeutveckling – utmaningar och möjligheter

Syftet med denna artikel är att teckna de stora dragen av europeisk förmågeutveck- ling det senaste decenniet och peka på dagens utmaningar, men även möjligheter som finns till hands, inte minst för den svenska flottan.

Bakgrund som hade uttalats genom Headline Goal och senare den europeiska säkerhetsstra- Militär förmågeutveckling i Europa har tegin (ESS)2. Det saknades väsentliga alltid varit en nationell angelägenhet. förmågor inom framförallt fyra områ- Medlemsstaterna i EU är suveräna och den: strategisk transport, underrättelse- det kanske främsta attributet för suve- förmåga, ledningsstrukturer och logis- ränitet är att utveckla och hålla militära tik. Resurser fanns förvisso, men de var styrkor. Det senaste decenniets utveck- inte möjliga att använda för operationer ling visar dock på att detta är på väg att långt från hemlandets territorium; de var förändras. När EU, mot bakgrund av de- avsedda för försvar av det egna territoriet baclet på Balkan tidigare under 1990-ta- mot ett konventionellt hot (Warsawapak- let, år 1999 fattade beslut om Headline ten). Vad Europa behövde var fömåga att Goal 20031 var detta ett första steg mot bedriva militära krishanteringsoperatio- ett europeiskt förhållningssätt till militär ner långt från egna kontinenten. förmågeutveckling. De militära behoven för att uppfylla Trots stora sammanlagda numerärer de politiskt satta målsättningarna analy- av soldater, flygplan och fartyg stod det serades i detalj under de följande åren. ganska snart klart att vad som fanns i för- Analyserna bekräftade successivt de råden i Europa inte svarade mot de behov brister som redan var uppenbara hösten 1. Att kunna sätta in 50 - 60 000 soldater inom 60 dagar och kunna hålla dem insatta under upp 2. European Security Strategy, antagen av Eu- till ett år. ropeiska Rådet i december 2003.

61 2000. Det togs 2001 ett initiativ att starta som inte begränsas av hur EU:s krishan- samarbeten för att åtgärda problemen, tering definieras idag. Beslut skulle bli The European Capabilities Action Plan möjliga att ta med kvalificerad majoritet.5 (ECAP)3. Detta var en plan som hade Detta bäddade för större beslutsförhet två grundläggande element: ”bottom- än vad som är möjligt i Rådets andra pe- up” och frivillighet. Tanken var att med- lare, där kravet var konsensus. Dessutom lemsstaterna själva skulle ta initiativ skulle EDA:s styrelse två gånger om året och starta arbetsgrupper för att förbättra sammanträda i försvarsministerformat, förmågorna inom de områden som hade dvs. försvarsministrarna skulle personli- brister. Arbetet saknade dock kopplingar gen ta ansvar för de beslut som fattades. till de aktörer i huvudstäderna som förde- Ministrarna skulle utsättas för det grupp- lade resurser och beslutade om anskaff- tryck, ”Peer Pressure”, som alltid finns ning. Det blev ganska snart uppenbart att vid förhandlingar. Tröskeln att säga nej ECAP inte skulle kunna leverera förbätt- till åtgärder skulle höjas och möjligheter- rade förmågor. Mot bakgrund av ECAP:s na att skapa framgångsrika samarbeten misslyckande växte det fram en accep- skulle främjas. EDA skulle vara en liten tans för att det måste finnas visst inslag men effektiv myndighet.6 av ”top-down” för att få fart på europeisk Ett första resultat av etableringen av förmågeutveckling - tankar utvecklades EDA var rapporten Long Term Vison kring att utveckla en europeisk myndig- (LTV) som blev klar i oktober 2006. het för att stödja EU:s i detta. Denna rapport svarade mot behovet av att I juli 2004 etablerades den Europeiska ha ett längre tidsperspektiv än vad Head- Försvarsbyrån (The European Defence line Goal gav, ett tjugotal år in i framti- Agency, EDA). Uppgifterna svarade mot den. Rapporten togs fram i nära samar- de behov som hade konstaterats: bete med medlemsländerna. Rapporten • Att utveckla försvarsförmågor analyserade de huvudsakliga trender som • Att främja försvarsforskning och för- kunde förutses. Javier Solana uttryckte svarsteknologi det: This fascinating document offers planners, working their way through the • Att främja samarbete vid anskaffning fog of the future, a shared and stimulat- (armaments cooperation) ing analysis of some of the major trends • Att skapa en konkurrenskraftig euro- that will shape that meeting. Han tillade: peisk försvarsmaterielmarknad och “It provides shared views on the state of att stärka Europas försvarsteknolo- the world in which European Security giska och försvarsindustriella bas. and Defence Policy operations will take Allt detta skulle ske inom ramen för place and on what kind of capabilities ESDP4, “as it stands now and develops in will be needed to conduct those opera- the future”. Denna viktiga bisats ger möj- tions successfully. lighet att ha ett brett anslag när europeisk En gemensam bild hade skapats, om än förmågeutveckling hanteras, ett anslag 5. Qualified Majority Voting (QMV) 3. Beslut om ECAP togs vid Europeiska Rådet 6. Totalt består EDA idag av ca 120 anställda i november 2001. som har tidsbegränsade anställningskontrakt. 4. European Security and Defence Policy, idag Detta ska säkerställa medlemsstaternas infly- CSDP – Common Security and Defence Policy tande och motverka onödig byråkrati.

62 inte fullständig, om hur miljön för EU:s detta i det kortsiktiga perspektivet. framtida krishanteringsoperationer kun- • Medlemsländernas pågående (made se ut. Det viktiga var kanske inte sub- teriel-) projekt, dvs. information för stansen i rapporten, utan det faktum att det medellånga perspektivet, vad EU:s medlemsländer hade en gemensam som är på väg att levereras. bild. Det hade inte funnits förut. • Analys av framtida trender och ut- Med LTV som bottenplatta tog arbetet veckling, dvs. perspektivet i det mer ny fart i december 2006, när beslutet fat- än tjugoåriga perspektivet. tades att utveckla en europeisk plan för förmågeutveckling: The Europan Capa- Medlemsländerna enades om Initial Ca- bility Development Plan (CDP). Syftet pability Development Plan i juli 2008. med detta arbete var, och är fortfarande, Rapporten levererades i form av ett IT- att informera medlemsländerna om vilka verktyg som beskriver utvecklingen över förmågor som behöver utvecklas inom tiden av förmågan att lösa 144 generiska olika områden på kort, medellång och på uppgifter.7 lång sikt. Detta åstadkoms genom infor- 7. Generic Military Task List, en av EU fast- mation från fyra områden: ställd lista vilken innehåller militära uppgifter • Headline Goal-processen, dvs. de be- inom sex huvudområden: Command & Control; hov som finns på kort sikt (ca fem till Provide Intelligence; Conduct Maneuvre & Joint sju år in i framtiden) Fires; Ensure Force Protection & Security; En- sure Strategic Reach & Freedom of Movement; • Erfarenheter från operationer, också Ensure Support & Logistics.

63 Med detta verktyg som utgångspunkt som betonas i CDP och vad som i botten lyckades EU:s medlemsländer i juli 2008 rör förmåga till modern krigföring. för första gången någonsin enas om vilka Medlemsländernas tidigare fokus på åtgärder som är viktigast för förmågeut- försvar av det egna territoriet har det se- veckling: en lista med tolv prioriterade naste decenniet allt mer förskjutits mot åtgärder antogs.8 Detta kan inte över- förmåga till krishantering och därigenom skattas då medlemsländerna med emfas expeditionär krigföring. Värnpliktssys- tidigare hade hävdat att prioritering av temen överges och yrkes- eller volontär- militära förmågor var något som huvud- arméer införs. Allt detta är bra, men pro- städerna gör själva; någon europeisk di- blemet är att omstruktureringarna kostar mension (i detta stycke) fanns inte.9 stora pengar, genomgående mycket mer än vad som planeras från början.10 Till Utmaningar detta kommer den finansiella krisen och Efter att prioriteringarna ovan beslutades de kraftiga nedskärningar av statsbud- i juli 2008 igångsattes ett antal projekt och getar som genomförs i nästan alla med- åtgärder inom de olika områdena. Dessa lemsländer. Stora reduktioner väntar de har idag nått olika mognadsgrad; det sto- flesta av EU:s försvarsdepartement, kan- ra flertalet har nått bra resultat, medan ett ske uppemot och i vissa fall även mer än fåtal har varit mindre framgångsrika. En 20 %.11 Utan radikalt nytänkande kom- genomgående slutsats från arbetet hittills mer även de traditionella stormakterna är dock att det är svårt att tränga in till, i Europa - Storbritannien och Frankrike och få genomslag i de nationella plane- – att tvingas till drakoniska beslut som ringsprocesserna. Varje medlemsstat har innebär avvecklande av hela förmågeom- sin ”materielplan”, som tagits fram med råden, och förmodligen också förmågan stor vedermöda och interna nationella att enskilt genomföra operationer utanför kompromisser. Ibland kan det tyckas som eget territorium. om kraven ”från Europa” uppfattas som Samtidigt som ekonomin minskar ett störande element i den nationella pla- finns det ett ständigt ökande behov av att neringen. Det borde inte vara så, för det EU skall bistå omvärlden med krishan- finns stort överlapp mellan de förmågor teringsinsatser. Behovet är nästan oänd- 8. Counter Man Portable Air Defence Sys- ligt och med varierande fokus, från rent tems; Computer Network Operations; Mine militära operationer till humanitära eller Counter Measures in Littoral Sea Areas; Com- polisiära insatser. Det måste påpekas att prehensive Approach – Military Implications; det självklart finns egennytta för Europa Military Human Intelligence and Cultural/ med dessa insatser. Som den europeiska Language Training; Intelligence, Surveillance, Target Acquisition and Reconnaissance Archi- 10. Det var erfarenheterna i såväl Frankrike tecture; Medical Support; Chemical, Biological, och Spanien vid införandet av yrkesarmé (jag Radiological and Nuclear Defence; Third Party var försvarsattaché ackrediterad till dessa två Logistic Support; Counter Improvised Explo- länder 2003-06) sive Device (C-IED); Increased availability of 11. Sveriges försvarsbudget hålls än så länge på Helicopters; Networked Enabled Capability. stabil nivå, men samtidigt finns oroande signa- 9. Under det svenska ordförandeskapet första ler på att det nya personalförsörjningssystemet halvåret 2001 fanns målsättningen att prioritera med anställda soldater tenderar att bli avsevärt bristerna. Detta visade sig vara helt omöjligt och dyrare än beräknat, precis som har varit fallet ambitonen blev inte uppfylld. för andra länder i samma situation.

64 säkerhetsstrategin påpekar ökar vi vår område. Vid det informella försvars- egen säkerhet genom att främja stabilitet ministermötet i Ghent i september 2010 i vårt närområde. diskuterade ministrarna frågan och kort därefter skrev Sveriges och Tysklands Möjligheter försvarsministrar ett tankepapper som Minskningen av ekonomiska resurser innebär ett metodiskt tillvägagångssätt, kombinerat med det ökade behovet för som förenklat går ut på att medlemslän- krishanteringsoperationer av EU utgör en derna först gör en analys och identifierar ekvation som inte går ihop. Naturligtvis vilka områden som är intressanta att poo- kan nedskärningarna mötas med åtgär- la & shara för att detta sedan ska kunna der som ökar effektiviteten: strömlinje- utgöra grund för gemensamma initiativ. formad organisation, centralisering, re- EDA kan även i detta sammanhang utgö- duktion/avskaffande av regionala staber ra en katalysator för att starta samarbe- etc. Sådana åtgärder är dock långt ifrån ten – mekanismen och strukturerna finns tillräckliga med de nedskärningar som redan på plats. Möjligheterna till bespa- är förestående. Det behövs något av ett ringar och effektiviseringar är mycket paradigmskifte om inte Europas samlade stora; allt hänger på viljan hos medlems- förmåga att autonomt bedriva militära staterna att överge fullständig suveränitet (krishanterings-) operationer av dignitet inom vissa förmågeområden. Ett exem- ska försvinna. pel som kan tjäna som föredöme är det En lösning är naturligtvis att göra mer brittisk-franska avtalet om försvarssam- tillsammans, både vid framtagandet av arbete som slöts den 2 november 2010. förmågor och vid genomförande av ope- Detta avtal handlar om långtgående sam- rationer. Att gemensamt ta fram kravspe- arbete inom ett antal viktiga områden. cifikationer på materiel skulle ge mins- Bara för att nämna de två viktigaste: kade utvecklingskostnader, längre serier • En gemensam expeditionär styrka och därigenom lägre styckepris. Avgö- ska sättas upp gemensamt för hela rande är dock att det verkligen görs kom- skalan av uppgifter, innehållande de- promisser avseende specifikationer så att lar från alla försvarsgrenar. det inte blir som med helikoptern NH90, där det finns ett otal nationella varianter • Målsättning att från 2020 kunna vilket reducerar skaleffekterna.12 Vi mås- sätta in en gemensam och integre- te acceptera att ”80 % är gott nog” och rad hangarfartygsstyrka. De brittiska att det bästa inte får bli det godas fiende. hangarfartygen kommer att förses EDA kan bistå medlemsländerna med att med start-/landningsutrustning som finna och utveckla samarbeten. medger franska flygplan att operera En annan lösning är att använda be- från dem. fintlig materiel och förband på ett mer effektivt sätt. Här kommer koncept som Möjligheter för flottan Pooling & Sharing in. Det finns för när- Med tanke på att detta är en tidskrift för varande stort momentum inom detta KÖMS kan inte artikeln anses som komplett om inte några ord också ägnas åt de 12. T.ex. den svenska modellen som har en stör- svenska sjöstridskrafterna och vilka möj- re kabinhöjd. ligheter som finns.

65 Ett från flottans synpunkt intressant är inte allt för olika. Ytligt sett borde det område är de åtgärder som 2008 sat- finnas bra möjligheter till att göra något tes igång vad gäller sjöminröjning. CDP gemensamt, må det vara gemensam an- hade klarlagt att Europa skulle stå utan skaffning av fartyg eller utvecklande av resurser för sjöminröjning kring 2020 modulära koncept el. dyl. så att fartygen om inga åtgärder vidtogs. Ett projekt blir interoperabla och därigenom bättre startades under fransk ledning i EDA kunna lösa uppgifter för EU:s krishante- för att finna gemensam grund vad gäller ring. Ett problem är dock att byggnation vilka behov som finns. 14 stater deltar i av örlogsfartyg fortfarande utgör en starkt projektet och gemensamma behov har ut- (stats-) kontrollerad verksamhet i Europa, vecklats (Common Staff Requirements). där länderna vill skydda den inhemska Mycket handlar om att säkerställa inter- produktionen. Pooling & Sharing skulle operabilitet mellan olika sjöminröjnings- också kunna vara aktuellt inom sjölogi- system. Projektet är nu så moget att det stiken. Samarbete inom detta område kan lämna EDA och gå till upphandling kanske skulle kunna frigöra resurser för hos någon lämplig upphandlingsmyndig- att finansiera ändamålsenliga efterföljare het, som exempelvis en nationell myn- till korvetterna och Carlskrona. dighet som FMV, eller det multilaterala Den i särklass största möjligheten som OCCAR13. Sverige har deltagit i projektet det gäller att ta tillvara är dock de erfaren- men det är oklart om och när det blir en heter som har vunnits genom deltagandet fortsättning och upphandling för Sverige. i marina krishanteringsoperationer, först Dock kommer arbetet som lagts ned att utanför Libanon, sedan operation ATA- vara till nytta när det blir dags att förnya LANTA utanför Somalia. Att Sverige svenska minröjningssystem en bit in på ville och kunde bidra med ett lednings- 2020-talet. fartyg år 2010 är något som i Bryssel har Ett annat område som potentiellt kan givit mycket Good Will, och därigenom vara till stor nytta för flottan är logisti- inflytande. Efter allt för många år med ken. Den har säkert varit en trång sektor fokus på försvar av egna territoriet och vid vårt deltagande i Medelhavet och In- uppträdande i Östersjön har det nu visats diska Oceanen. För närvarande pågår ini- för statsmakterna och svenska folket vil- tiativ till att få till stånd samarbeten inom ken nytta sjöstridskrafter kan göra. Från marint underhåll (Naval Logistics). Det att de senaste trettio åren ha varit helt visar sig att flertalet europeiska sjömak- skärgårdsfixerade beger sig svenska ör- ter (däribland Sverige) planerar anskaffa logsfartyg åter ut på haven med den klas- logistikfartyg av olika slag. Tidsramarna siska uppgiften att säkra sjöförbindelser, är ungefär lika och kravspecifikationerna eller flöden som det numera kallas i fack- litteraturen. Det måste betraktas som ett 13. Organisation Conjointe de Coopération genombrott som måste följas upp – ett en matière d'Armement was established by an Window of Opportunity. Erfarenheter Administrative Arrangement on 12th Novem- från detta svenska deltagande finns sä- ber 1996 by the Defence Ministers of France, kert inom ett flertal områden. Utan att ha Germany, Italy and the UK. Its aim is to provide more effective and efficient arrangements for tagit del av dessa erfarenheter kan man the management of certain existing and future med stor säkerhet anta att en central erfa- collaborative armament programmes. renhet är behovet av större fartyg för att

66 ge uthållighet, effekt och sjövärdighet. En se försvarsplanerare som i högre grad har annan erfarenhet borde rimligtvis vara samma tankesätt vad gäller förmågeut- att alla möjligheter till internationellt veckling, att det är behoven av förmågor samarbete måste tillvaratas. som avgör utveckling och anskaffning. I Sverige var länge internationellt delta- Avslutning gande en angelägenhet för armén. Flottan Det kan ibland tyckas att EU utveck- hade visserligen sina skonerter och lång- las långsamt, men med tio års perspek- resefartyg, men det var inte aktuellt att tiv bakåt kan det konstateras att det har delta i operationer. Nu har detta ändrats hänt en hel del. Från att inte ha haft några och stora möjligheter finns att utveckla strukturer eller mekanismer vare sig för allsidiga sjöstridskrafter som kan använ- genomförande av militära operationer das både i Östersjöområdet och på de eller för att utveckla förmågor finns nu stora haven. För att det ska bli ekonomiskt det nödvändiga på plats. En viktig faktor genomförbart måste alla tillfällen till sam- som inte ska underskattas är att det un- arbete tas tillvara, även om det innebär att der dessa tio år har skapats en europeisk vi ibland får underordna oss kompromis- kultur för förmågeutveckling; frågor och ser avseende kravspecifikationer och ope- metoder har stötts och blötts i otaliga rativ förmåga. Strukturerna för samarbete möten och enighet har nåtts om priori- inom EU finns på plats; det är bara fråga teringar. Förhoppningsvis kommer vi i om att utnyttja dem. framtiden att i alla Europas huvudstäder

Val av nya ledamöter 2011 § 6 i Kungl. Örlogsmannasällskapets stadgar säger följande: Förslag till hedersledamot, ordinarie eller korresponderande ledamot skall skriftligen, undertecknat av minst tre ledamöter och med motivering inlämnas till styrelsen. Enligt gällande tillämpningsföreskrifter till stadgarna skall invalsförslag vara styrelsen tillhanda senast den 15 maj 2011. Förslag till inval skickas till: Kungl. Örlogsmannasällskapet ”Ledamöter” Teatergatan 3, 5 tr 111 48 STOCKHOLM samt om möjligt med e-post till [email protected]

67 Ledamoten PONTUS KROHN

Kommendörkapten Pontus Krohn tjänstgör vid Produktionsledningens Marinavdelning vid Högkvar- teret och har tidigare bl.a. varit en del av den multi- nationella stab, som under 2010 ledde EU NAVFOR ATALANTA från HMS Carlskrona. Ledning på distans Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona den 15 december 2010.

Den tekniska utvecklingen har skapat en enormt utvecklad möjlighet till stridsledning och ordergivning för dagens militära chefer. Radiosamband, satellitkommuni- kation och obemannade flygande farkoster, allmänt kända som UAV, ger moderna befälhavare ledningsmöjligheter som Gustav II Adolf och Fredrik den Store endast kunde drömma om. En möjlighet som utvecklingen inom sambandsområdet har fört med sig är förmågan att sända utförliga och detaljerade order och riktlinjer, inte sällan med bilder och Power-Point presentationer. Dessa order och riktlinjer når dessutom till flera nivåer nedåt i befälskedjan. Vid en första anblick skulle man kunna uppfatta att befälhavare på ett mer effektivt sätt ges möjligheten att nå sina underställda, att kunna beordra och kontrollera ner till enskild soldat eller sjöman och att detta borde leda till bättre samordning och effekt. Vid en analys av bedömande- och order- av detta är omvänt att GOP inte hade kun- mallar som till exempel Nato:s ”Guideli- nat vara så detaljerad om inte möjligheten nes of Operational Planning – GOP” eller att överföra resultaten hade funnits. den amerikanska “US Joint Task Force När man studerar den tyska operativa Planning Guidance and Procedures” är ordern för invasionen av Danmark i april planeringsresultat och orderverk mycket 1940, Operation Weserübung Süd, är det detaljerade.1 För att kunna tillämpa dessa slående att se hur tyska order kunde vara bedömande- och ordermallar är moderna korta, precisa och sakna detaljer.2 Vad sambandsmetoder med tillgång till stor gjorde det möjligt för tyskarna att utföra bandbredd en förutsättning. En slutsats 2. Gruppe XXI, Operationsbefehl für die Be- 1. US Joint Task Force Planning Guidance and setzung von Dänemark – Weserübung Süd Nr. 1, Procedures - JP 5.00.2, Washington, DC, United Berlin, Germany, 20. March 1940 – Copy from States of America: Government Printing Office, professor Dr Milan Vego possessions, archival 13 January 1999 information is non-existent.

68 en komplex operation baserad endast på riskerar att minska viljan till initiativta- korta och okomplicerade order? gande samt minska motivationen och ef- En annan intressant fråga som bör stäl- terfrågan av utbildning för personal i lägre las är om man, i ljuset av den tekniska ut- ledningsnivåer. Anförandet avgränsas till vecklingen, samtidigt utvecklat förmågan att skrapa på ytan avseende problem re- hos officerare att leda i samma takt som laterade till stridsledning eller “command den tekniska utvecklingen av lednings- and control” (den engelska termen). Vi- system medger? dare vill jag belysa hur tekniska framsteg Denna artikel syftar till att visa det såsom tillgång till ökad bandbredd för fortsatta behovet av de militära värdena informationsöverföring kan användas för “initiativkraft – mod – förtroende – mi- att förstärka stridskrafters förmåga istället litärt intellekt” som utgör grunden till för att bara utnyttjas till att sända allt mer militärt ledarskap, samt hur dessa värden omfattande order som för en välutbildad skapas.3 Artikeln vill skapa eftertanke officer torde vara onödiga, och närmast kring den tendens som idag råder med störande, i sin detaljrikedom. orderverk som växer i omfattning och Genom att söka och identifiera de fak- detaljeringsgrad från överordnat befäl. torer som möjliggjorde att historiska or- De detaljerade orderverken, möjliggjorda der, exemplifierade av den tyska och nyss genom förbättrade sambandsmöjligheter, nämnda operationsordern för “Operation 3. Från tal av General (USMC) James N. Mat- Weserübung Süd”, kunde hållas korta och tis, lecture, Naval War College, Newport, RI, 16 precisa kan vi även finna stöd i utform- April 2008 ningen av modern utbildning och träning

69 Generalen Clausewitz, kejsar Fredrik den Store, general Mattis, Gustaf II Adolf. av militära styrkor. Man finner snart att begynnelse har människan eftersträvat tyskarna använde sig av uppdragstaktik i att utveckla vapen som ger ett övertag dess sanna mening, medförande att office- på slagfältet. Fokus har oftast tenderat rare och underbefäl inte skull ifrågasätta att vila mer på tekniken än på soldaten eller tvivla på att agera på det sätt som han eller sjömannen. Människan har snarare fann nödvändigt utifrån hur han bedömde fått fylla ut det glapp som uppstått då den rådande situationen. Uteblivet age- man haft otillräckliga vapen jämfört med rande eller inaktivitet ansågs värre än att motståndaren. göra fel. Även ett visst mått av orderväg- Detta gäller självfallet även för led- ran eller korrigering av givna order tilläts ningsfunktionen. Exemplifierad av bud- om ett sådant agerande gjordes för att nå bäraren från Marathon i de gamla gre- det uppsatta målet.4 kernas tidevarv, har utvecklingen fört Genom att studera betydelsen av ut- med sig bengaliska eldar, röksignaler, bildning och träning av officerskåren samt hästekipage och brevduvor. Den gemen- organisation och kåranda, finner man hur samma nämnaren var att mängden infor- en utbildad och övad kår av militära le- mation som kunde överföras var fysiskt dare kan återskapa och återta grundinci- begränsad. Dessutom saknades nödvän- tamenten “initiativkraft – mod – förtro- dig informationssäkerhet då information ende – militärt intellekt” och därigenom kunde försvinna på vägen, inte nå mot- öka effektiviteten och effekten ur militära tagaren eller hamna i orätta händer. Vi- förband. Vidare så medger en sådan ut- dare var skrivna order, oftast på grund veckling att man kan exploatera framste- av tidsbrist, begränsade av det faktum att gen inom modern teknik och öka använ- handskrift tog tid. dandet av sambands- och ledningssystem Officerarnas utbildning speglade de be- till bättre saker än att skicka order med gränsningar som förelåg i ordergivning- detaljer som för en utbildad ledare ter sig ens och omvärldsuppfattningens omfatt- självklara. ning. De utbildades och övades i att själva bedöma och besluta om åtgärder efter hur Ledning situationen utvecklades på slagfälten, att Historisk ledning av förband vara självgående i ledarskapet efter att de Krigföringen har alltid påverkats av den fått sina operativa eller taktiska order och tekniska utvecklingen. Sedan tidernas direktiv. En positiv bieffekt av detta var 4. John A. English, A perspective on infantry, att underordnade officerare gavs en känsla Praeger Publishers, New York, 1981 av deltagande och uppmärksammande,

70 drivkrafter som faller väl inom ramen för Maslows teorier.5 I Maslows hierarkiska behovspyramid, grupperar han mod och initiativ som fundamentala verktyg för att nå en känsla av resultat, erkännande och delaktighet. Rätt använt, med delege- rat ansvar, höjdes således drivkraften att lyckas i en hel organisation. Modern ledning av förband Dagens befälhavare har givits möjlighe- Modern UAV ten att leda och följa upp verksamheten Ett svar på dessa frågor kan vara att befäl- hos sina förband, inte bara avseende sina havare genom att nå ut till fler underställ- direkt underställda chefer utan nästintill da samtidigt, borde kunna bli mer effek- ner till enskild förbandsmedlem. tiva. Problemet med ett sådant förenklat Befälhavare av idag kan dessutom leda och lätt teknokratiskt förhållningssätt är sina förband och dess beståndsdelar från att man förbiser en viktig del – känslan andra sidan jordklotet. De kan ge och av att bidra till resultatet, delaktigheten få väldigt detaljerad information – sänd och därigenom erkännandet. Svaret ute- genom datorer över radionät eller via sa- lämnar också en annan viktig aspekt – re- telliter. Obemannade flygfarkoster, UAV, dundans. Vad händer när det oförutsedda kan sända bilder och film i realtid, något inträffar, när kameran på berörd UAV som ger en general eller amiral en mycket inte kan förmedla en klar överblickande god tvådimensionell uppfattning om lä- bild samtidigt som stridssituationen krä- get, till och med ned på taktisk nivå. ver en flerdimensionell lägesuppfattning Således har den tekniska utvecklingen och snabba beslut? fram till idag försett det militära ledar- Dessutom; kan en befälhavare bibehål- skapet med några riktigt bra verktyg, men la ett helikopterperspektiv om han eller även skapat några fällor som leder fram hon ska växla mellan den operationella till följande frågor; och taktiska nivån och utöva sitt ledar- • Har den moderna tekniken, med möj- skap? ligheten till extensiv ordergivning En befälhavares närvaro på slagfältet och stridsledning i övrigt gjort tradi- tillsammans med en bibehållen befälsked- tionella organisatoriska nivåer såsom ja bidrar således till en effektivare ledning fartyg, rotar, divisioner, stridsgrup- av underställda förband samtidigt som ef- per m.fl. onödiga? fekten av förbanden ökar. • Hjälper eller stjälper den tekniska revolutionen ett effektivt ledarskap i Utbildning och träning av en värld av tilltagande multinationel- officerskåren la och försvarsgrensöverskridande verksamheter? Utbildning I sin bok, Om Kriget, berör generalen Carl 5. A.H. Maslow, A Theory of Human Motiva- von Clausewitz aspekten om militära ge- tion, Psychological Review 50 (1943):370-96 nier när han analyserar framgångsrika

71 militära befälhavare på den strategiska mod och disciplin.”8 nivån. Frågan infinner sig om Clausewitz När generalen Scharnhorst grundade likställer militära genier med musika- den tyska generals- och amiralsstaben un- liska dito som t.ex. Wolfgang Amadeus der upplysningstiden underströks vikten Mozart eller fysikern Albert Einstein? av utbildning.9 Organisationen var inte Eftersom Clausewitz växte upp under vilken förening som helst utan krävde av upplysningstiden fanns det två vägar att dess medlemmar att man hade en teori- röra sig längsmed – vetenskapen och kon- grund och praktik med sig. Att studera och sten. Vetenskap representerade det mät- att tänka nytt var mycket viktigt. Det var bara, insamlade data som kunde beräk- också viktigt att få erfarenhet, så viktigt nas och ge ett matematiskt korrekt svar att man kunde få år ledigt från staben för på alla frågor. Konsten representerade att kunna beskåda ett slagfält. Diskussio- också det mätbara, insamlade data som ner uppmuntrades vid generals- och ami- kunde beräknas men till skillnad från ralsstaben. Dessa åtgärder stärkte förtro- vetenskapen omhändertog konsten även endet inom officerskåren. det omätbara där en känsla eller erfaren- Ett liknande exempel kan hittas i Sve- het kunde leda fram till svar. Clausewitz rige där, under tider av fred, officerare menade att med geni avsågs en utvecklad skickades ut till krig i främmande länder förmåga och intellektuell spänst inom ett för att tjänstgöra i annan sold, genomföra specifikt ämnesområde, företrädelsevis fältstudier och delta i utländska utbild- det militära.6 Han menade att kriget är ningar; allt för att samla information som fyllt av omätbara parametrar som skräck, skulle utveckla den svenska krigsmakten. mod och oförutsedda händelser för att 1796 grundades som alla här vet, den nämna några. Således är kriget inte en Kungl. Krigsvetenskapsakademien som vetenskap utan en konst.7 en uppföljare till Kungl. Örlogsmanna- Clausewitz framhöll att, för att skapa sällskapet grundat 1771.10 Det huvudsak- militära ledare måste dessa grundligt ut- liga syftet med KÖMS var ju, som amira- bildas, tränas och sättas i situationer som len Ehrenswärdh uttryckte redan 1741, att ger erfarenheter – något som idag skulle skapa ett forum där krig och örlog kunde kunna liknas vid trainee-verksamhet för diskuteras. chefer. Genom utbildning inom vetenskap För att exemplifiera hur detta fortlöper och filosofi ska militära ledare utveckla idag kan nämnas att israeliska officerare förmågan att använda alla sinnen och inte med självklarhet får traditionell utbild- bara förlita sig på data. Dessa tankar de- ning i militära ämnen men, som dr. Eyal lade Clausewitz med en annan mästare Weizman framhåller, militär utbildning inom militärteorin, kinesen Sun Tzu, som bör innehålla även filosofi och arkitektut- uttryckte att “med ledarskap avser jag bildning för att öka officerarnas spatiala generalens (eller amiralens; egen anm.) kvaliteter som vishet, allvar, mänsklighet, 8. Sun Tzu. The Art of War. Samuel B. Grif- fith, trans. Oxford: Oxford University Press, 1980, 65. 6. Carl von Clausewitz, On War. Michael 9. Dr Milan Vego, Joint Operational Warfare, Howard and Peter Paret translation. Princeton; Newport,R.I.: Naval War College, 2007, XI-8. Princeton University Press, 1979, 100. 10. The Royal Society of War Sciences - http:// 7. Ibid. www.kkrva.se/.

72 förmåga och därigenom förbättra förmå- I Försvarsmakten finns en viktig kultur gan att tänka utanför normala statiska kring vårt förhållningssätt till att om vi tankebanor.11 Officerare ska själva kunna ska kunna lyckas i krig så måste man til�- bedöma en situation utifrån den utbild- låtas ta väl kalkylerade risker under såväl ning han eller hon har samtidigt som en övningar som insatser. Det är av stor vikt mer diffus och icke mätbar känsla som att vi har och vidmakthåller ett klimat härstammar ur erfarenhet ska kunna leda där officerare kan tillåtas, givetvis inom fram till ett klokt beslut. givna ramar, att misslyckas (sätta ett fartyg på grund) och fortfarande kunna Träning rapportera det inträffade utan risk för Helmut von Moltke (den äldre) myntade repressalier. På så sätt möjliggör man att att “Ingen stridplan överlever kontakten kunskap och erfarenheter sprids och för- 12 med fienden.” Uttrycket som baserade hoppningsvis medför detta att organisa- sig på dåtidens erfarenhetshantering tionen utvecklas. Synsättet framgår klart från europeiska 1800-talskrig gav idén och tydligt i “Flygoperationell Manual om behovet av robusta stridskrafter som för Försvarsmakten” där rutiner och mal- skulle besitta stor initiativförmåga för lar för avvikelserapportering anges.15 Ett att säkerställa framgång på slagfältet. I system med bestraffningar skulle främst sin bok, “Hans von Seeckt and German ge en falsk känsla av trygghet och leda Military Reform – The roots of Blitz- till en icke-lärande organisation. krieg,” beskriver James S. Corum, hur när Tyskland efter förlusten under första Nutida relevans världskriget återbyggde sin förmåga, det Dagens krig och militära konflikter, från var viktigt att varje man utbildades till ett Afghanistan till sjöröveriet utanför So- yrke med förmågan att tjänstgöra en nivå malia tenderar enligt militärteoretiker att ovanför sin ordinarie i ledningshierarkin. vara av en nyare asymmetrisk sort och Dessutom standardiserades träningen inte vad västvärlden förberedde sig för, av soldater och sjömän till att innehålla inte minst under det Kalla kriget. Dock är övningar som successivt ökade i svårig- det så, som vem som helst som har stude- hetsgrad. På så sätt skapade man inte bara rat militärhistoria inser, att denna asym- dugliga förband utan även en stark kåran- metriska krigföring har förekommit hela da där förtroende rådde och där initiativ tiden. Faktum är att nästan alla konflikter 13 14 premierades. som förevarit under 1900- och 2000-talet En organisation måste vara lärande. har varit asymmetriska. När man studerar dessa krig kommer man snabbt fram 11. Writings of Eyal Weizman - http://criticalspatialpractice.blogspot.com/2006/07/eyal-weiz- till slutsatsen att vinner gör den som bäst man.html. lyckats bedöma situationen på plats i 12. Helmut von Moltke the elder - http:// stridszonen för att sedan lyckas med att en.wikipedia.org/wiki/Helmuth_von_Moltke_ balansera sin användning av styrkor och the_Elder. andra medel. Efter Kalla kriget har den 13. James S. Corum, The Roots of Blitzkrieg: Hans von Seeckt and German Military Reform, traditionella västvärlden och Ryssland University Press of Kansas, Kansas, 1992, chap- 15. FOM Part A for the Swedish Armed Forces, ter 6. prepared and ratified on 1 October 2006 (Head- 14. Ibid. 71-72. quarters reference 02 800:61680.

73 varit mindre framgångsrika i att hantera än som nu, då all verksamhet ska kunna asymmetrisk krigföring trots den tek- redovisas mot projekt eller objekt. Det är niska utvecklingen och den överlägsen- min uppfattning att organisationer såsom het man besitter genom smarta bomber, Kungl. Örlogsmannasällskapet, Kungl. sjömålsrobotar, UAV mm. Har fienden Krigsvetenskapsakademien och mindre anpassat sig till den hotbild som han el- fackinriktade föreningar som Ubåtsjakt- ler hon kan uppfatta eller har något annat eller Minklubben ska vara givna ”spelare” hänt? som bidrar till att öka officerskårens intel- En snabb analys ger att det kanske är lekt och erhålla stöd därefter. lättare att vara den asymmetriske fien- För att vinna framtida krig eller mi- den, att verka för förstörelse, terror och litära insatser, oaktat om dessa är kon- död. Hur som helst, genom en studie av ventionella eller asymmetriska och/eller kursplaner och utbildningsprogram för fullskaliga eller begränsade, krävs att en officersutbildning är det enbart i ett fåtal försvarsmakt skapar intellektuellt starka länder man enbart ger en militärrelaterad och anpassningsbara chefer som själva utbildning och möjligtvis i efterhand er- kan bedöma situationer och agera klokt bjuder civila påbyggnadskurser. De flesta därefter. Officerarna måste ha förmågan av officersutbildningarna fokuserar mot att kunna handla i högre chefs anda och att ge kadetterna en akademisk grund ba- med det slutliga målet i minnet, lösa gi- serad inom civila ämnesområden. Skill- ven uppgift utan att skapa situationer som, naden mellan den mer militärt inriktade politiskt eller militärt, skulle kunna stjälpa utbildningen och den mer civilt inriktade en hel insats. utbildningen blir att den förstnämnda strävar mot att skapa Clausewitz militära Sammanfattning geni från början. Detta förutsätter dock Med en utgångspunkt i den smått otroliga att utbildningen inte är för fackinriktad tekniska utvecklingen har syftet varit utan att militärteori och militärhistoria att påvisa att ledarskapet även framgent studeras ingående. måste vara av delegerande karaktär för Vad som dessutom saknas är den miljö att få hög effektivitet och effekt genom som den tyska general- och amiralstaben hela befälskedjan, något som återfinns i stod för; en plats där politiska och militära grunden med begreppet “initiativkraft problem kunde kopplas samman genom – mod – förtroende – militärt intellekt”. diskussioner, skrivande av artiklar eller Ett syfte har också varit att belysa vik- genomförande av seminarier. Dessa forum ten av att låta underställda chefer handla bör vara tillgängliga genom officerens i chefs anda – något som inte automatiskt hela karriär och inte enbart vid till exem- är samma sak som få befälsrätt delegerad pel nivåhöjande utbildningar. Det måste till sig. Att leda och ledas kräver kvalita- finnas ett långsiktigt åtagande och initiativ tiv utbildning och träning i båda ändar. att skapa en lärande och utvecklande miljö Då detta fungerar möjliggör det för be- där äldre officerare kan överföra kunskap fälhavaren att kunna, ur ett helikopter- och erfarenheter till yngre kollegor. För perspektiv, kunna övervaka utvecklingen detta krävs en inställning där exempelvis snarare än att dyka ner i nivåerna och arbetstid tillåts att avvaras för mjuka, icke riskera att inte se skogen för alla träden. mätbara värden som diskussioner snarare Ett motargument till uppdragstaktik

74 händelseutvecklingen, om vädret inte stör så är den senare ledningsmetoden mycket attraktiv. Oturligt nog uppfylls sällan dessa ”om”-kriterier. I slutändan beror en god omvärldsuppfattning på om man har trupp på marken eller fartyg till sjöss i det aktuella området. Enbart tekniska sensorer kan inte överföra information som fö- der de mänskliga sinnena på ett sätt som möjliggör ett effektivt beslutsfattande. Teknologi ska spela en självklar roll för att skapa en omvärldsuppfattning och därigenom att stödja befälhavare i sitt beslutsfattande men det krävs i slutändan att människor finns på plats. Krig är ett mänskligt problem som endast kan lösas av människor.16 Om människor finns när- varande ska de inte begränsas till att styras som de vore robotar. De ska ges uppgifter, resurser, tidsramar och ansvar att själva Satelliter (och andra system), i sina roller veta när de ska agera och rapportera. Med som kommunikationssystem eller som en fortsatt stark officerskår, som lever upp sensorer är hjälpmedel men kan inte till “initiativkraft – mod – förtroende – ersätta ”ships at sea” eller “boots on the militärt intellekt” kommer förmågan att ground”. lösa väldigt varierande problem att öka högst avsevärt. Engagerade, tänkande skulle kunna vara att man med dagens underställda chefer presterar bättre än ma- teknik möjliggör, i kombination med en rionetter. välbemannad stab, att övervaka och leda Slutsatsen är således: Återta fokus på styrkor på alla hierarkiska nivåer på en att utveckla det militära intellektet och fri- gång. Order som normalt tar lång till att gör teknologiska framsteg som bandbredd tränga ned genom hierarkin skulle med till att stödja de militära styrkorna istället lätthet kunna spridas från en och samma för att successivt och ökande täcka upp chef inom loppet av minuter. UAV och för sämre fungerande befälsföring. Värna eventuella satelliter skulle kunna över- om organisatoriskt förtroende genom att i vaka händelseutvecklingen – skulle inte stor omfattning delegera uppgifter till ka- detta vara att föredra? pabla och kompetenta underställda på alla Svaret måste bli att; om krig var förut- nivåer. sägbart, om fienden följer uppställd och 16. Address by General (USMC) James N. Mat- känd doktrin eller tänker som vi, om fien- tis, lecture, Naval War College, Newport, RI, 16 den inte anpassar sig till omgivningen och April 2008.

75 Litteraturförteckning Böcker och publikationer Corum, James S., The Roots of Blitzkrieg: Hans von Seeckt and German Military Reform, Kansas, Kansas University Press, 1992 Departments of JMO and S&P, NWC Syllabuses for CN&S/NSC 2008, Newport, RI, Naval War Col- lege, 2007 English, John A., A perspective on infantry, NY, Praeger Publisher, 1981 Armé Gruppe XXI, Operationsbefehl für die Besetzung von Dänemark – Weserübung Süd Nr. 1, Berlin, Germany, 20. March 1940 Maslov, A.H. A Theory of Human Motivation, Psychological Review 50, 1943 Swedish Armed Forces, FOM Part A for the Swedish Armed Forces, Stockholm, Sweden, Swedish Armed Forces Headquarters, 1 October 2006 Tzu, Sun. The Art of War. Samuel B. Griffith, trans. Oxford: Oxford, England, University Press, 1980 Vego, Milan, Joint Operational Warfare, Newport,R.I.: Naval War College, 2007 von Clausewitz, Carl, On War. Michael Howard and Peter Paret translation. Princeton NJ; Princeton University Press, 1979 Länkar Helmut von Moltke the elder - http://en.wikipedia.org/wiki/Helmuth_von_Moltke_the_Elder The age of Enlightenment - http://en.wikipedia.org/wiki/Age_of_Enlightenment The German General and Admiral Staff - http://en.wikipedia.org/wiki/German_General_ Staff#Readings The Royal Society of Naval Sciences - http://www.koms.se/en_index.php The Royal Society of War Sciences - http://www.kkrva.se/ Writings of Eyal Weizman - http://criticalspatialpractice.blogspot.com/2006/07/eyal-weizman.html Övrigt General (USMC) James N. Mattis, an Address, Naval War College, Newport, RI, 16 April 2008

VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN

RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]

76 Ledamoten MIKAEL MAGNUSSON

Kommendörkapten Mikael Magnusson, som är marin- ingenjör, tjänstgör för närvarande som Miltärassis- tent till Försvarsmaktens Produktionschef. Han har tidigare bl.a. varit ansvarig för Visbykontraktet med Kockums, divisionsingenjör för korvettdivision samt provtursingenjör för försöksfartyget Smyge. Utveckling och fördelarna med dubbelelastiskt montage Årsberättelse 2010 inom vetenskapsgren IV, Vapenbärares konstruktion. Utvecklingen inom Försvarsmakten innebär att höga operativa krav måste kunna ställas på de få enheter som finns tillgängliga. Man måste kunna möta en motstån- dare med andra medel är numerär. Högt utvecklad teknik, i stort som smått, är en av de medel som kan nyttjas för att bland annat kunna nå sådana fördelar såsom in- formationsöverläge eller att med hjälp av låga signaturer, smygteknik, kunna undgå upptäckt. Smygtekniken gör också att man även kan komma närmare en motstån- dare för att kunna insätta vapenkraft med bra resultat beroende på läge. Svenska enheter, såväl ubåtar som ytfartyg, är vid en internationell jämförelse mycket tysta. Tystheten kommer dock inte av att vi svenskar är lågmälda i allmänhet utan det är ett ihärdigt arbete inom akustikområdet, bland annat med metoden dubbelelastiskt montage av motorer och annan utrustning som bidragit till att vi kunnat sänka våra hydroakustiska signaturer. Denna årsberättelse kommer därför att behandla en del av detta område, som är ett av många områden där Sverige, genom ett mångårig och målmedveten satsning nått mycket goda resultat. Stom- och ljudisolering blir allt viktigare och flygplan är låg egenvikt ett väsentligt och det ställs högre krav idag än någonsin krav. Stora ansträngningar görs därför tidigare. Kraven ställs inte bara på stom- för att utforma både lätta och effektivt ljud från aggregat/fläktrum utan också ljudreducerande konstruktioner. mellan rum och mellan rum och korridor för att inte få överhörning. Historik Tunga skiljekonstruktioner begrän- Vetenskapen om ljud och vibrationer be- sar effektivt ljudtransmissionen från ett nämns Akustik. Idag avses ljud inte bara utrymme till ett annat, exempelvis från som den mekaniska vågrörelsen i luft, motorrummet på en lastbil till förarku- som ger hörbara ljud, utan även lågfrek- pén. För farkoster som fartyg, bilar, tåg venta (infra) och högfrekventa (ultra) ljud

77 som ej uppfattas av det mänskliga örat, mekanisk struktur i vibration. Detta kan samt vågutbredningen i t.ex. vatten. I fas- vi övertyga oss om genom att knacka ta material talar man om vibrationer eller i en bordsskiva. Den omgivande luften strukturburet ljud. påverkas av den vibrerande strukturen I sekler har mänskligheten fascinerats och reagerar med kompressioner och ex- av hörselfenomenet. Den matematiska pansioner. Den mekaniska energiform vi teorin för ljudutbredning kan sägas börja kallar ljud har uppstått. med Isaac Newton (1642-1727), vars verk I det moderna samhället ökar antalet Principia (1686)1 innehöll en mekanisk system som alstrar oönskade ljud, buller, tolkning av ljudet som tryckpulser un- och vibrationer starkt. Exempel på detta der utbredning i mediet. Teori på fastare är maskiner, fordon och processer av alla matematisk och fysikalisk grund formu- slag, där drivkrafter och motoreffekter lerades av Euler (1707-1783), Lagrange hela tiden ökas parallellt med att man (1736-1813) och d’Alembert (1717-1783). strävar efter att hålla vikter och material- Den moderna teorin för ljud och vibra- åtgång nere. I takt med detta ställs också tioner är frukten av dessa matematiska allt högre krav på bullerdämpande åtgär- fysikers arbeten. der. Detta medför att ett allt intensivare Den vanligaste orsaken till att ljud forsknings- och utvecklingsarbete måste uppkommer i tekniska sammanhang är utföras för att kartlägga och undertrycka att en i tiden varierande kraft sätter en ljud- och vibrationsprocesserna för att klara de krav som ställs på en bra arbets- 1. Principa av sir Isaac Newton finns för öv- rigt i ett exemplar i Kungl. Örlogsmannasällska- miljö. Grundregeln för god akustisk är att pets bibliotek försöka dämpa ljudet vid källan.

Bild 1. Principer för vibrations- utbredning

78 Vibrationsisolering våg som utbreder sig i ett elastiskt me- dium träffar på en förändring i mediets Buller och vibrationer har en negativ egenskaper passerar endast en del av vå- inverkan på såväl människans livs- och gen förändringen. Den återstående delen arbetsmiljö som på den materiel vi nytt- reflekteras tillbaka mot den infallande jar. En mycket användbar strategi att re- vågen. Vid vibrationsisolering försöker ducera buller och vibrationer är att bryta man hindra vågens utbredning genom att utbredningsvägarna mellan källan och införa förändringar i mediet längs vågens mottagarpunkten. Elastisk montering är utbredningsväg. en enkel metod att hindra utbredningen Det vanligaste sättet att realisera en av strukturvibrationer. Detta görs i prak- förändring i mediet är att införa ett ele- tiken genom att införa vibrationsisolato- ment som är väsentligt vekare, dvs. har en rer. Starkt vibrerande maskiner i fabriker, lägre styvhet jämfört med omgivningens byggnader och på fartyg kan ställas upp delar. på elastiska element. Korrekt utförd är Denna typ av element kallas vanligen elastisk montering av maskiner en såväl för vibrationsisolatorer. Spiralfjädrar i effektiv som billig metod för att reducera stål och gummiisolatorer i olika utföran- buller och vibrationer. den är exempel på vibrationsisolatorer Vibrationsisolering syftar till att redu- som används. cera vibrationsnivån inom ett eller flera Man kan också åstadkomma en re- utvalda områden. Resultatet som väntas flektion genom att införa element som är att hindra vibrationernas utbredning förändrar tröghetskrafter. Denna typ av längs dess utbredningsväg, se bild 1 på element kallas spärrmassor. Exempel på omstående sida. detta är seismiska block och tillsatsmas- Givetvis finns det olika valmöjligheter sor i veka punkter, se bild 2 på nästkom- vad gäller vibrationsisoleringens utfö- mande sida. rande. Dels kan isoleringens placeras på I verkligheten uppvisar varje maskin olika sätt längs utbredningsvägen och vid vissa frekvenser interna resonanser. dels kan isoleringen i sig dimensioneras Man har tagit fram en allmän formel på ett stort antal sätt. för vibrationsisolering av en godtycklig Vad gäller isoleringens placering sär- struktur. skiljer man två ytterlighetsfall; placering • YM är maskinens strukturella mobi- nära källan och placering nära mottaga- litet, ren. I det första fallet där källan isoleras • YI är vibrationsisoleringen struktu- från omgivningen talar men om källisole- rella mobilitet och ring. I det andra fallet där mottagaren iso- • YU är underlagets strukturella mobi- leras, eller skyddas, från omgivningen ta- litet. lar man istället om skyddsisolering. Man Insatsisoleringen DIL kan formuleras på kan naturligtvis kombinera skydds- och följande sätt: källisolering. Om mycket höga krav ställs på låga vibrationsnivåer är det naturligt DIL = 20*log(YM+YI+YU/YM+YU) att isolera såväl källa som mottagare. Tumregler för dimensionering av All praktisk vibrationsisolering byg- vibrationsisoleringar ger på en enkel fysikalisk princip. När en Det finns några tumregler att följa vid

79 Bild 2. Principer för vibrationsisolering dimensionering av vibrationsisoleringar. Metoder att förbättra vibrations- Iakttas dessa bör resultatet bli accepta- isoleringar belt. I vissa situationer kan man med relativt • Isolatorns (statiska) styvhet skall enkla metoder väsentligt förbättra isola- väljas så låg att den högsta uppställ- tionsgraden. ningsresonansen hamnar långt under Om höga krav ställs så monteras t.ex. den lägsta intressanta störfrekvensen. en motor enkelelastiskt, se bild 3. • Uppställningspunkterna på underla- Om mycket höga krav ställ på en god get bör vara så styva som möjligt. vibrationsisolering kan en så kallad dubbel vibrationsisolering utnyttjas. Detta • De punkter där maskinen kopplas till kan ses som en kombination av elastiska isolatorerna bör vara så styva som element och en spärrmassa. I praktiken möjligt. realiserar man en dubbel vibrationsiso- • Isolatorn skall, om möjligt, dimen- lering genom att införa en struktur med sioneras så att dess första interna stor massa mellan maskin och underlag. antiresonans hamnar ovanför den Denna mellanstruktur eller mellanbädd högsta störfrekvensen av intresse. skall ha en massa på (minst) 15-20% av • Isolatorn skall, om möjligt, dimen- maskinens massa. Strukturen bör kunna sioneras så att dess antiresonansfrek- betraktas som en stel kropp vid så höga vens ej sammanfaller med underla- frekvenser som möjligt. gets resonansfrekvens. Ett fartygsmaskineri kan exempelvis

80 Figur 3. Exempel på enkelelastiskt montage. monteras elastiskt på en styv och tung mellanlägget, se bild 4. Den övre vink- mellanbädd som i sin tur monteras elas- lade delen är monterad i mellanbädden. tiskt på underlaget, se bild 4. Mellan varje dämparfot och överdel finns Motorerna är uppställda på starka vinkelmonterade isolatorer. Huset är till- bäddar, långskeppsbalkar, med dubbele- verkat av gjutet aluminium. lastiskt montage. Mellan långskepps- I vissa typer av mekaniska konstruk- balkarna finns tvärskeppsspant som tioner måste maskiner monteras i relativt ökar styvheten i sida. Vardera motorn är veka punkter. Exempel på det är motorer 4-punktsuppställd. Den övre dämparen i fritidsbåtar som ofta monteras via vi- är konstruerad som två vinkelblock med brationsisolatorer direkt på det tunna och mellanliggande isolatorer. veka skrovet. I dessa fall blir ofta vibra- Huset är tillverkat av gjutet alumi- tionsisoleringen helt verkningslös. Or- nium. Varje dämpare är uppbyggd av 4 saken är att impedansskillnaden mellan cylindriska gummielement. uppställningspunkterna och isolatorerna Den nedre dämparen består av ett är för liten. En metod att öka impedans- dämparhus. Huset har en vinklad överdel skillnaden är att tillsätta så kallade till- och en dämparfot. Dämparfoten är fäst i satsmassor i uppställningspunkterna.

81 Bild 4. Exempel på dubbelelastiskt montage. Kommersiellt tillgängliga strueras för deformation dels i skjuvning vibrationsisolatorer och dels i kompression. Spiralfjädrar De kommersiellt tillgängliga vibrationsi- i stål har nackdelen i dess mycket låga solatorerna kan indelas i några viktiga förlustfaktor. typer; bland annat spiralfjädrar i stål, gummiisolatorer och gasfjädrar. De två Utvecklingen av elastiskt fundamentala egenskaperna hos en iso- montage av motorer i lator är dess dynamiska styvhet och för- flottan lustfaktor. Styvheten är den egenskap Historiskt sett så har kraven på mo- som i stort sett avgör om isolatorn kan toruppställning varit låg när det kom- användas eller inte. mer till akustik. Förlustfaktorn är betydelsefull som Det har inte funnits några tankar på amplitudbegränsande parameter vid re- utstrålat buller ner i vattnet eller några sonanser. Båda dessa parametrar är be- funderingar kring ljudnivåer i fartyg roende av bland annat frekvensen och och båtar, utan besättningen har i bästa bestäms normalt experimentellt. fall fått ett par hörselkåpor för att skyd- Gummiisolatorer är den oftast före- da sig mot hörselskador. Kraven var ju kommande typen av isolator. De kan kon- satta utifrån den tidens operativa krav

82 kopplat den tidens utveckling och tillde- betet med att ta fram en ny generations lad ekonomi. ytstridsfartyg. Med tiden utvecklades Detta har naturligtvis blivit bättre och detta fartyg till att bli världens då, och bättre med åren. Lagkraven har med ti- fortfarande, största skepp byggt i kolfiber den blivit allt tuffare i takt med att forsk- med, skulle det visa sig, alldeles utmärkta ningen och utvecklingen har hittat lös- smygegenskaper. Med smygegenskaper ningar så att ljudnivåer har kunnat sänkas menas låga signaturer både ovanför som för att skapa en bra arbetsmiljö och för att under vattnet. Till grund för de lyckade kunna möta operativa krav. resultaten låg alla tester som gjordes på Ombord på patrullbåt typ Hugin så var testfartyget HMS Smyge. huvudmotorerna stumt monterade mot Den nya generationens fartyg, korvett maskinfundamenten. Generatormotorer- typ Visby, behövde särskilda lösningar na, de s.k. hjälpkärrorna, hade spiral- för att uppnå de extremt låga värdena fjädrar i stål som vibrationsisolatorer. inom det akustiska området. Fartygen Då korvett typ Göteborg projekterades skall klara operativa krav för såväl yt- hade kraven på sänkta ljudnivåer i inred- attack, minjakt som ubåtsjakt. För att ningens olika delar ökat. De operativa klara detta inom framdrivningen så fick kraven hade också skärps då fartyget ut- fartyget ett högfartsmaskineri med gas- rustades för ubåtsjakt. Därmed förändra- turbiner och ett lågfartsmaskineri med des kraven på utstrålat buller ner i vattnet dieselmotorer för minjakt och ubåtsjakt- för att undvika att korvetten röjde sig för operationer. ubåten (motsvarande) man ville jaga samt Konstruktörerna på Kockums AB var för att inte störa ut korvettens egna sen- tvungna att använda sig av dubbelelas- sorsystem. För att klara kraven utveck- tiska montage på dieselmotorerna, det lades ett sätt att enkelelastiskt montera s.k. lågfartsmaskineriet samt även för huvudmotorer och generatormotorer. generatormotorerna för att möta de högt Snart upptäcktes emellertid att genera- ställda kraven på ljudnivåerna. Här tog tormotorerna skapade en ren ton i vattnet. man tillvara de erfarenheter som den mo- Rena toner kan färdas mycket långt i vat- difierade generatormotorn på korvett typ ten. Därmed ökar risken för att korvetten Göteborg hade bidragit med. lätt skulle kunna lokaliseras och klas- sificeras av andra fartyg. Det var därför Signaturer och smyg- nödvändigt att finna en lösning på detta tekniska egenskaper problem. Visbykorvetterna är oerhört svåra att För att lösa detta problem monterades upptäcka då ett helhetsgrepp har tagits en av generatormotorerna på en dub- inom signatur- och smygtekniken. Målet belelastisk vibrationsdämpare vilken är att reducera alla signaler till ett mini- också tjänade som ett test och försök till mum för att undvika upptäckt. den kommande Visbyklassen. Utöver att Signaturer är inte bara liten radar- montera generatormotorn dubbelelastiskt målyta och akustik utan en mängd olika försågs den även med en bullerhuv. Då områden som alla måste hållas på en korvetten skulle uppträda tyst kördes mycket låg nivå. Det kan ses som ett skal denna modifierade generatormotor. runt fartyget och de består primärt av föl- I början av 1990-talet påbörjades ar- jande signaturkomponenter/egenskaper:

83 • radar hand när man genomför en komplett • optiskt akustisk analys. Det ljud som genereras och transformeras ner i vattnet kan an- • tryck vändas för att detektion, lokalisering och • akustik klassificering av fartyget. I hamnar och i • magnetiskt skärgården kan luftburet ljud vara irrite- • elektriskt rande för människor. Maskin och transmission avger toner i • propeller/vattenjet strömning, wake ljudspektrumet. Det är viktigt att undvika • laser rena toner eller åtminstone reducera dem • utsända signaler till ett minimum. Alla marina operatörer • sattelit vet att rena toner ger bra förutsättningar för att kunna klassificera ett fartyg. Rena • IR toner färdas och kan registreras på långa Hydroakustisk signatur är en av de vikti- distanser i vatten och de kan också störa gaste signaturerna vid ubåtsjakt och det fartygets egna sonarer. Framdrivning, är därför viktigt att göra rätt akustisk de- maskineri och växlar är de största ljudal- sign av moderna fartyg. strarna i ett fartyg. Ljud inombords, utstrålat ljud ner i De huvudsakliga ljudkällorna ombord vattnet och luftburet ljud måste tas om- på ett fartyg är följande:

Bild 5. Ljudutbredning från en dieselmotor.

84 • motorer droakustiska signaturen och det luftbur- • växlar na akustiska signaturen i maskinrummet och därmed sänks ljudnivån i hela farty- • axlar get. Andra fördelar är att vibrationerna i • framdrivning (propeller, vattenjet) fartyget blir mindre vilket bidrar till att • avgasrör från motorer arbetsmiljön blir bättre i hela fartyget. • luftintag för motorerna Dessutom klarar sig motorerna bättre vid undervattensexplosioner (chock). • utstrålat ljud från skrovets vibratio- För att konstruera lågfartsmaskineriet ner orsakat av motorer eller växlar måste man särskilt beakta fart såsom låg De flesta av dessa ljudkällor avger direkt vikt och smygegenskaper, exempelvis låg eller indirekt utstrålat ljud ner i vattnet. akustisk signatur. Det är viktigt att se till att hålla nere För att uppnå alla uppsatta krav inom fartygets egengenererade buller både ex- området görs beräkningar för att verifiera ternt eller internt. att valet av isolatorer/isolationselement uppfyller kraven för undervattensexplo- Fördelarna med dubbel- sioner (chock), hydroakustiska signatu- elastiskt montage rer, luftburen akustisk signatur och ljud- Fördelarna med ett dubbelelastiskt mon- nivå inombords. tage är många. Dels sänker man den hy- För att klara alla akustiska krav och

Bild 6. Bullerhuv

85 chockkrav måste lågfartsmaskineriet • temperaturen inne i bullerhuven mås- monteras dubbelelastiskt. te hållas på acceptabel nivå. Uppställningen har några resonanser, vilka måste undvikas när låga hydro- Avslutning akustiska signaturer är ett måste såsom Den svenska marinen och Kockums har vid ubåtsjakt. Om det vid vissa farter under åren byggt upp en avsevärd kun- kommer en ren hydroakustisk ton måste skap inom området signaturteknik och detta undvikas genom taktikanpassning signaturreduktion, såväl för våra ubåtar (inte köra i det fartregistret) då låga sig- som för våra ytfartyg. Vi har vidimerat naturnivåer krävs såsom vid ubåtsjakt- tysta, i många aspekter, enheter i vår ma- och minjaktoperationer. rin som starkt bidrar till enheternas ope- För att ytterligare förbättra den luft- rativa och taktiska förmåga. Ett av dessa burna akustiken kan man bygga en bul- områden, hydroakustiken, och de krav en lerhuv över motorerna. En bullerhuv som låg akustisk signatur ställer på konstruk- är rätt utformad sänker ljudnivån i mation och produktion av fartygsenheter skinrummet med ca 25 dB. är ett av många viktiga områden där vi Nedan följer några av kraven som en måste vårda vår samlade kompetens och bullerhuv måste ha: förmåga. Deta gäller inte bara vid nykon- • vikten måste hållas så låg som möj- struktion av enheter utan lika mycket un- ligt der enheternas livslängd så att modifie- • ljudnivån i maskinrummet får inte ringar och underhåll kan genomföras på överstiga 85 dBA ett sätt som förbättrar, och inte försämrar enheternas prestanda. • det skall vara enkelt och på ett säkert sätt utföra inspektion och service till sjöss

86 Debatt

Vi behöver en svensk strukturreform Omvandlingen av det svenska försvaret till ett insatsförsvar pågår, men det går för långsamt. Vi har ännu en lång resa kvar innan vi har ett riktigt insatsförsvar och det finns flera myter från det kalla krigets tid, som verkar försvåra en omställning. För- svaret och den svenska försvarspolitiken fastnade i egna föreställningar under sin iso- lering under det kalla kriget och det är förstås svårt att komma ur sådana tankebanor. Någon har hävdat, att vårt försvar spårat ur, men jag vill hävda motsatsen. Vi lämnade aldrig de gamla hjulspåren, men det måste vi göra nu. Att våra politiska partier har svårt att vara tydliga gentemot allmänheten om att neutralitetspolitiken inte längre finns som ett nationellt val är kanske inte så svårt att för- stå. Myten om neutraliteten passade ju nästan alltför bra för de märkligt konflikträdda svenskarna. Det är kanske den största myten vi nu måste befria oss från. Själv fick jag detta klart för mig i blixtbelysning 1992, då jag som marinattaché talade om neutralitetspolitikens fördelar med några högre ryska sjöofficerare. Diskussionen slutade med att den ryske ställföreträdande marinchefen, amiralen Kasatonov, klappade mig lätt på axeln och konstaterade, att han tyckte det var intressant att jag talade om den svenska neutralitetspolitiken, men den hade man, enligt honom, aldrig trott på i den sovjetiska militärledningen. Och eftersom jag visste något om vårt hemliga västsamarbete, så kände alltså väst till detta, så vem var neutralitetspolitikens ”välsignelse” avsedd för? Min slutsats är att den var främst avsedd för ”internt bruk” och så kan det inte få fort- sätta. Vi måste ju möta världen som den ser ut idag och inte fortsätta att se den genom neutralitetspolitikens självförträfflighetsglasögon! Den andra myten är en försvarsplaneringsmyt, som under många år varit en grund för den svenska försvarspolitiken. För att ha ett försvar så måste man ha en motstån- dare av lämplig storlek och omfattning, annars, så säger myten, behöver man inget militärt försvar. När den presenterade motståndaren sedan upplevdes som alltför svår, skrevs det miltära hotet ner genom ”marginaldoktrinen” för att bättre passa vår ekonomi och på det sättet fortsatte vi att lura oss själva för det såg ju skenbart rationellt ut. Vi har idag inte någon traditionell militär hotbild av den typ vi arbetade med under det kalla kriget och vår försvarsplanering måste nu alltså baseras på andra bedömningar om samhällets nytta och säkerhet. Det betyder förstås inte att vi idag har uppnått den eviga fredens tidsepok och det betyder till att börja med att vi som suverän stat redan i dag måste ha förmåga att möta incidenter av olika slag och det ställs alltså krav i dag på omedelbart tillgängliga förband av flera typer. Samtidigt måste vi förstå att väpnade konflikter fortfarande kan inträffa efter ”överskådlig tid” eller i värsta fall överraskande och tidigare. Detta ställer krav på ytterligare förmågor och över en rimlig bredd. Dagens grundläggande strategi innebär, att vi ska verka nu och tillsammans med våra grannar bygga säkerhet för att vinna strategisk tid. Det är på det sättet vi kan

87 motverka, att eventuella konfliktungar eskalerar eller blir akuta och även till sådana uppgifter har vi behov av förband och enheter som vi ska använda för denna övergri- pande uppgift redan i dag. Det behövs alltså förband redan i fredstid, vilket inte myten uppfattar. Dessutom kan samhället behöva resurser, som aldrig kan anskaffas, om det inte samtidigt kommer till nytta i försvaret. Hur är det till exempel med vår sjöräddning nu när vi inte har några tunga helikoptrar längre? Vore det inte på plats att anskaffa en bra sjöräddningskapacitet, innan en ny färjekatastrof drabbar oss i Östersjön? Sådana helikoptrar skulle ju ”under tiden” kunna fungera som ubåtsjaktenheter inom marinen, som därmed kunde befrias från den ganska oseriösa uppgiften att skriva upp hotbilder från ubåtar, som i dag inte ens finns på pappret! Liknande resonemang om samhällets behov av säkerhet kan troligen användas om flera andra funktioner som vi nu lägger ner av försvarskostnadsskäl. Under det kalla kriget planerade vi egentligen bara för att kunna verka i en enda operation och efter genomförd mobilisering. Mycket av dessa tankar tycks fortfarande finnas kvar och myten om den integrerade Försvarsmakten lever fortfarande stark, för vi kan ju inte skilja mellan ”joint” och ”combined” på svenska. Idag måste vi ju snarare kunna samverka med våra partners i försvars- och säkerhetsfrågor på professionell grund – något som ju officiellt förnekades att vi gjorde tidigare. Men nu måste det ske öppet och med tydlig politisk inriktning för att uppnå stabiliserande eller konfliktredu- cerande effekter. Detta innebär, som jag ser det, att våra försvarsgrenar bör återskapas. Det är på försvarsgrensnivå som internationella professionella kontakter kan odlas och vidmakthållas. Jag har själv några gånger på senare tid uppfattat, att andra staters fö- reträdare tycker att det är svårt att samarbeta med oss och vi ska väl inte framställa oss som egendomliga särlingar i våra kontakter med andra staters företrädare. Det är inte så vi vinner förtroende för framtiden! Myten om internationella uppgifter har behandlats av många och jag blev faktiskt ganska förvånad, då marinen slutade med sina långresor för att Försvarsmakten skulle satsa på ”internationell verksamhet”. En rimlig ansats hade kanske i stället varit att även de andra försvarsgrenarnas kadetter kunde erbjudas en introduktion till en internationell miljö genom att få mönstra ombord under någon period. Det hade kanske samtidigt medfört en något större kunskap om den maritima miljön, än vad man idag kan uppfatta inom vår försvarsvärld. Men jag har senare förstått att med internationella uppgifter menades bara sådana verksamheter, som lydde under det internationella kommandot och med den begränsade organisatoriska horisonten klassades, som bekant, inte ens vår minröjning i Baltikum som internationell! Och den fullständigt hårresande behandlingen av Försvarsmaktens nya anställningskontrakt för sina an- ställda återspeglar tyvärr att den snedvridna myten att internationella verksamheter enbart kan ske med ”boots on the ground” fortfarande lever, trots att det i verkligheten omfattar så mycket annat också. Egentligen är ju ett örlogsfartyg under gång i någon mening alltid sysselsatt med ”internationell verksamhet” och så borde det väl också uppfattas hos oss. Under långa tider fanns myten om att det militära försvaret under ”fredsförhållan- den” enbart skulle omfatta det som kallas för förbandsproduktion och krigsplanlägg- ning. De andra verksamheterna kallades i stället ”stödfunktioner” och även här är vi

88 alltså låsta av vår mytbildning. I ett insatsförsvar ska ju förband och enheter kunna verka redan i fred och det vore kanske lämpligt att ”stödet” återbördades till den mili- tära sfären. Samtidigt ställs det ju nu tydliga krav på förändringar av vår lagstiftning, som ju i mycket är ett resultat av den gamla tidens synsätt och som bygger på myten om att det finns en klar skillnad mellan freds- och krigsförhållanden. Nu måste vi alltså anpassa lagstiftningen så att vi verkligen kan använda vårt insatsförsvar redan i dag och i alla de mer eller mindre fredliga gråzoner, som vi idag kan uppfatta. Återkommande omorganisationer av Försvarsmaktens högkvarter och utredningar om stödfunktionerna omfattning visar kanske att det behövs något betydligt mera omfattande än vad vi hittills gjort eller planerat – en strukturreform! Det finns alltså ännu mycket att göra innan vi har ett väl fungerande insatsförsvar!

Magnus Haglund

89 Monsunen – havets transportband ”Vi mötte ett skepp i den svalkande monsun”, skaldade Evert Taube. Men allt är relativt. Svalkande behöver inte nödvändigtvis syfta på sommarens sydvästmonsun. Fram- för allt inte runt Adenviken, vars egen version av sydvästmonsunen – Mawsim adani – kan vara mycket het och allt annat än svalkande. Lokalt brukar vinden friska i nattetid och kan då även föra med sig stoft och öken- sand. Den går då under namnet Kharif (med en direkt motsvarighet i vintrarnas nord- anvind Belat, som styrs av nordostmonsunen). Ibland kan den nå stormstyrka i byarna. Den kan också alstra tromber och skydrag. Fram på morgonen mojnar Kharif, och på tidiga eftermiddagen kan vindriktningen skifta till nordväst. Ur minnets ocean framträder Svenska Ostasiatiska Kompaniets m/s Sabang en som- mar för några decennier sedan, då hon passerade just här. Det fanns ingen air condi- tion ombord. Burken med salttabletter hörde till mässbordets obligatoriska inslag. När maskingubbarna mödosamt stapplade uppför lejdarna för att andas frisk luft hade de blivit ett med sina drypande svettraggar. Ännu längre tillbaka var sydvästmonsunvinden en förutsättning för handel och sjö- fart. De arabiska och somaliska sjöfararnas handelsväg till Indien och längre ostvart anpassades till de vändande monsunvindarna. Deras skepp avseglade från hamnar vid Röda havet och Adenviken, fullastade med gods som förts dit via karavanvägarna. Inledningsvis seglade de så långt från land som möjligt, för att undvika de pirater som redan då kunde lurpassa längs kusterna. I sydarabiska hamnar tog de ombord färskvatten och proviant för den fortsatta seg- latsen mot Indien. Med god vind i seglen tog de sig till Kulam Mali, dagens Kollam längst nere i syd på den indiska Malabarkusten. Där kunde de bida de sin tid tills Bengaliska buktens cykloner stormat ut. När så skett rundade de Kap Comorin och seglade vidare till Kalah Bar i dagens Kedah på Malackahalvön. Normalt behövde de inte ta sig ända till Kina. Kinesiska varor frakta- des till dem med djonker. I Koranens sjätte sura görs en antydan, med hänvisning till Allahs allmakt, om de rättrognas vägledning med hjälp av himlakropparna: Det är han som stjärnorna utstrött att i mörker på land och hav leda era stapplande steg. Araberna förlitade sig på för sin tid avancerade navigationsmedel och sin kunskap om monsunvindarnas växlingar. Så är också själva ordet monsun arabiskt, i likhet med många andra av det internationella sjöspråkets termer. Mawsim betyder årstid. Vårt inlånade holländska monsun bildades efter de portugisiska sjöfararnas uttal – Monção. Monsunerna är egentligen utdragna land- och sjöbriser i kolossalformat, med värl- dens tak Himalaya som motor. Luftmassorna över den väldiga asiatiska kontinenten kyls av och värms upp säsongsvis. Kring vårdagjämningen möter uppvärmd luft ini- från land den kallare och fuktigare havsluften över Indiska oceanen. Sydvästmonsunen Rih al-kaws föds.

90 Kring höstdagjämningen inleds nästa omslag. Kallare landluft drar in över den nu uppvärmda havsluften. Mot mitten av oktober har sensommarens sydvästmonsun be- darrat helt. Årstidsvinden skiftar riktning. Nordostmonsunen Rih al-azyab tar över. För araberna var de vändande vindarna helt enkelt Mawasim al-asfar, ”seglations- säsonger”. Nordostmonsunens motvind var inte att tänka på för avsegling. Men de som ville vara före konkurrenterna lossade förtöjningarna och satte segel redan under över- gångsperioden från mitten av mars till maj – Awwal az-zaman, ”första tidpunkten”. De som å andra sidan ville göra en så snabb rundresa som möjligt drog iväg med hjälp av de sista sydvästpustarna i september – Akhir az-zaman, ”sista tidpunkten” – och återvände med spirande nordostvindar redan i oktober. Under sydvästmonsunen brukar Bab al-Mandeb-sundet och Djibouti ibland få en släng av Mellanösterns gissel, den heta femtiodagarsvinden Khamsin. Den drar in från nordväst på tidig eftermiddag och mojnar framåt midnatt. Ett annat väderfenomen brukar uppstå runt Kap Guardafui, den yttersta spetsen på Afrikas horn, under sommarens sydvästmonsun. Monsunvinden kantrar över till nord- väst, troligen till följd av kustens form. Forntidens romare kallade udden Aromata promontorium, vilket anspelar på värde- fulla handelsvaror som kryddor och rökelse.

Torbjörn Dalnäs Sjöfartsredaktör Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

91 Bokanmälan

Norwegian and Danish defence policy: A comparative study of the post-Cold War era Den norske historikeren Håkon Lunde Saxi, (som er forsker ved Institutt for forsvarstudier i Oslo), har gjennomført et meget grundig og systematisk sammenlikning av forsvarspolitikken i de to nordiske ”broderland” med fokus på tiden etter avslutningen av den kalde krigen. Paradoksalt nok kan forsvarspolitikken i Danmark og Norge i dag karakteriseres som mer ulik enn tidligere. Dette er ikke hva man forventer i sammenlikning mellom to land som oppfattes som ganske like: Det er lett å konstantere at det er Danmark som har endret seg mest, fra et ”fotnoteland” i NATO før den kalde krigens opphør, til ”USAs flinkeste gutt i klassen” med uttalt ekspedisjonskorpsinnretning av forsvaret og aktiv støtte til USAs krigføring på 90- og 2000 tallet. Studiets første del tar kronologisk for seg forsvarspolitikken i de to land etter den kalde krigens slutt, og legger spesiell vekt på deltagelse i internasjonale militærope- rasjoner. Deretter drøftes i bokens andre del de markante ulikhetene mellom landene med utgangspunkt i faktorene geopolitikk, ledelse, ”strategisk kultur” og ”militær kultur”. Kort fortalt argumenterer Saxi innledningsvis med at Danmarks endrede geopolitiske situasjon gjorde det mulig å fokusere på trusler langt borte. Samtidig følte Norge seg fortsatt truet i sitt eget nærområde. Omstillingen i Danmark kom såpass raskt, og graden i kontinuitet i Norge var såpas stor, at geopolitikken alene ikke blir en tilstrek- kelig forklaring etter forfatterens mening. Derfor peker Saxi også på betydningen av lederskap. Norske ledere var generelt godt fornøyd med innsatsen under den kalde krigen, mens i Danmark ønsket den politisk og militære ledelsen radikal endring. Som et resultat ble dansk strategisk kultur endret, og man kom til å se anvendelse av mi- litærmakt som både et nyttig og moralsk akseptabelt statlig virkemiddel. I Norge hang man fast i en mer tradisjonell, nordisk syn på militærmakten. Omstillingen i Danmark således ble hjulpet frem av den danske militære kulturen, som var positivt innstilt til, og tilpasset seg raskt til den nye ekspedisjonære innretningen. Dette står i sterk kontrast til kulturen i det norske forsvaret, hvor man i hovedsak med få unntak var vel fornøyd med tradisjonelt definerte territorialforsvarsoppgaver. Allerede i historisk tid ble grunnlaget for dagens politikk etter forfatterens mening lagt. Historien, både det vi har felles og andre av milepælene, ble oppfattet ulikt i Norge og i Danmark. Begivenhetene i 1814 ble eksempelvis oppfattet med gryende

92 optimisme i Norge, men ikke i Danmark. De to krigene Danmark utkjempet mot Preus- sen/Tyskland på 1800 tallet la på samme måten grunnlaget for persepsjonen i Danmark av at territorialforsvar mot en stormakt ikke nyttet. Dette bidro til mer eller mindre ”selvoppfyllende profetier” i 1940. I Norge, derimot, var oppfatningen for det første at 1905 ikke hadde vært mulig uten et sterkt forsvar. I tillegg bidro erfaringene fra 1940 og de følgende krigsår til å styrke troen på at territorialforsvaret kunne lykkes dersom allierte forsterkninger ble forberedt i tide. Den allmenne oppfatningen i Norge sammenliknet med Danmark var ved den kalde krigens slutt at man hadde lyktes relativt bra i Norge, og dermed var innstilt på å fort- sette i samme spor, mens man nok heller så muligheter til å gjøre tingene annerledes (og bedre) enn tidligere i Danmark. Innenfor geopolitikken fokuserte man fortsatt i Norge på at resttrusselen fra Russ- land fortsatt var til stede. Dette ble forsterket av at suverenitetshevdelse i de store sjø- områdene, spesielt i Nord ble ansett å kreve en viss militær tilstedeværelse. Dette bidro sterkt til fokus på territoriet, og at invasjonsforsvaret ikke ble oppgitt som konsept før i 2001! I Danmark, derimot, slo tidlig man allerede fast tidlig på 1990 tallet at det ikke lenger var noen trussel mot territoriet og at man derfor kunne fokusere mot å bekjempe fjerne og mer diffuse utfordringer. Når det gjaldt lederskap var aktørene, så vel på norsk militær som sivil side, opptatt av å opprettholde kontinuitet innenfor samme retning og doktrine. Ledelsen hadde i tillegg en ambivalent innstilling som hindret klare prioriteringer, mens man på dansk side både hadde militær og byråkratisk ønske om forandring. Dette lot seg kombinere i et vellykket samarbeid med ny innretning. Dette var mulig å gjennomføre gjennom vilje (og evne) til å ta dristige beslutninger og prioriteringer. Hva angår ”strategisk kultur” var det i Norge politisk enighet om videreføring av den tradisjonelle rollen norsk militær innretning hadde, mens det på dansk side oppstod ny politisk enighet om at militære styrker var nyttige og anvendbare utenrikspolitiske verktøy. I Norge ble internasjonale operasjoner samtidig sett på som humanitære inn- satser uten betydning for nasjonal sikkerhet. I Danmark, derimot, ble disse vurdert som vitale også for nasjonal sikkerhet. I Norge fortsatte derfor de gamle kald- krig funks- jonene å forvare staten samt å bidra til nasjonsbygging fortsatt å være relevante, mens disse kald- krigsrelikviene ble sett på som foreldede i Danmark. Innenfor faktoren ”militær kultur” var det en sterk tradisjon for å bevare verne- pliktsforsvar med tilhørende tung toppledelse i Norge, mens dette ikke var tilfellet i Danmark, hvor ikke verneplikten var like godt forankret og det i tillegg var tradisjon for større balanse i befalskorpset. Mens Norge manglet underoffiserskorps og i liten grad hadde vervede, var dette innarbeidet som funksjonelle konsepter i Danmark. Sist men ikke minst var det en sterk opposisjon i befalskorpset mot å tjenestegjøre utenfor Norges grenser, mens det tvert om i Danmark var de militært ansatte selv som var på- drivere for et sterkere utenlandsengasjement. Avslutningsvis peker forfatteren på den overraskende store differansen i organise- ringen av personellkorpset i det danske og norske forsvaret. Denne divergensen synes heller ikke å være allment kjent og er heller ikke er spesielt godt utredet i faglitteratu-

93 ren. Det samme påpeker han også gjelder innenfor den strategiske kulturen, og ikke minst når det gjelder sammenhengen mellom militær- og utenrikspolitisk historie i Skandinavia. Gjennom denne studien har Saxi etter anmelderens oppfatning bidratt til å kaste nytt lys over det interessante paradokset at to relativt like land som Danmark og Norge vel- ger så ulik fokus i forsvarspolitikken. Studien er både lettlest og ikke minst leseverdig, samtidig som den metodisk fremstår som grundig og troverdig. Forfatteren bidrar til leseverdigheten gjennom bruk av praktiske eksempler. I tillegg gjennomføres sam- menlikningene i fortløpende og kronologisk rekkefølge. Denne oppdelingen gjør det lett å følge resonnementet. Når det gjelder alternative variasjoner i vinklingen og fokus, er naturligvis dette mulig uten at Saxis valg skal legges forfatteren til last. Anmelderen er allikevel av den oppfatning at en noe større fokus på forsvars- og sikkerhetspolitikkens ”kosmetiske” og ikke minst innenrikspolitiske betydning nok kunne vært sterkere vektlagt, eventuelt kombinert med å tone diskusjonen rundt strategisk kultur noe ned. Danmark er, i motsetning til Norge, et mer ”Top Down” organisert land. Distrikts- og korresponderende næringspolitikk samt interessegruppepress blir nok lettere tatt til følge i et ”Bottom Up” land som Norge. En omlegging i ekspedisjonær retning ville ha vært ødeleggende for disse interessene i en helt annen grad enn i Danmark. De forsøk som ble gjort på å endre retning under forsvarsstatsråd Kristin Krohn Devold ble også raskt korrigert under ny regjering i 2005, noe som etter stor sannsynlighet skyldes reaksjoner fra miljøer og interessegrupper som følte sine posisjoner truet. En ikke alt for stresset statsøko- nomi i Norge trekker også i samme retning. Den politiske konsensus som har rådd i Norge rundt forsvarssektoren de siste 50 år, bidrar også til at sektoren lettere havner i den politiske skyggen, og lettere faller som offer for politiske hestehandler enn andre, sterkere profilerte sektorer. Etter anmelderens oppfatning er Saxis påpekning av forskjellen i den militære kulturen derfor svært betimelig. Denne faktoren, som heller ikke er spesielt godt utredet tidligere, fortjener å bli trukket enda mer fram i lyset i fremtidige utredninger, gjerne med grunnlag i Saxis utmerkede studie. I en slik sammenheng bør det interne aktørgalleriet i tillegg til befalsorganisasjonene også utvides til å omfatte både industri/distrikts/ næringsinteresser og andre aktører i og rundt den såkalte forsvarssaken. Andre alternative vinklinger (eller grunnlag for nye studier) kunne være en enda sterkere fokus på at i tillegg til det kulturelle og geografiske fellesskapet er Danmark og Norge også ganske like land i teorien, (selv om det naturligvis kan argumentere for gradsforskjeller). Begge har en stormaktsnabo, med ikke alt for ”rent” historisk rul�- leblad. I tillegg har/ hadde begge et uavklart grenseforhold med en nabostat, fisk og maritime ressurser, hydrokarboner til havs, urbefolkning og Nordområdeperspektiv. Trusselpersepsjonen er på tross av dette allikevel forskjellig. I Danmarks tilfelle hevdes det at den største trusselen mot Danmark er en renasjonalisering av Europa. Dette kan også, i motsetning til det mer tradisjonelle real- og geopolitiske perspektivet i Norge, sees på som en sterk drivkraft for dreining av det militære instrumentet i ekspedis- jonær retning. Dette gjelder både i koalisjon og allianseramme, for å bidra til at denne renasjonaliseringen ikke skjer.

94 Håkon Lunde Saxi har skrevet en studie som fortjener å bli lest av alle med inte- resse for Forsvarets videre utvikling. I tillegg fremstår hans forsvarspolitiske analyse- verktøy- basert på vurdering av faktorene geopolitikk, ledelse, ”strategisk kultur” og ”militær kultur” som hensiktsmessig, både for forskning og for praktiske utrednings- arbeider. Dette bør legges merke til av de som har ansvaret for den videre utviklingen av forsvarssektoren.

Tor Egil Walter Korresponderande ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

Norwegian and Danish defence policy: A comparative study of the post-Cold War era Håkon Lunde Saxi Defence and Security Studies no. 1/2010 Institutt for forsvarstudier, Oslo, 2010 ISBN 978-82-91571-12-6 157 s, NOK 150

95 Någon som går ut frivilligt i det här vädret? Ja.

Vi har 1700 frivilliga sjöräddare som rycker ut i alla väder, dygnet runt, året om. Bli medlem så bidrar du till deras ideella arbete med att rädda liv till sjöss – vi får nämligen inga bidrag från staten. Som tack för ditt stöd får du hjälp vid t.ex. motorstopp eller roderhaveri. Läs mer på sjöräddning.se eller ring 077-579 00 90. OPEN TO CHANGE

IF THERE’S ONE THING we know for But that’s not all. Saab is also open to change. sure, tomorrow’s world will always be a little at’s why we’ve made technology transfer, di erent. e question is: Are your naval new business models and partnerships part of systems prepared for continuous change? our o er. So if you are looking for a partner

With Saab as your partner, you can put your with the ability to provide you with solutions mind at ease. Based on open architecture for tomorrow’s challenges, remember: and built for smart integration with new and We are always open to change. existing systems, all of our solutions enable seamless upgrading and modi cation in line with evolving needs and requirements.

www.saabgroup.com

SASY-241_A5.indd 1 10-11-05 14.54.06 POSTTIDNING B

Returadress: TiS c/o Engevall Junibacken 9 135 54 Tyresö