Och Kulturmiljövärden Kulturmiljöerna & Kulturlandsk Apet

2B NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN KULTURMILJÖERNA & KULTURLANDSK APET

MÅL stärka företagen som verkar inom hantverk och bygg- sen för Kulturmiljö i kommunen, saknar analys av En kulturmiljö är en miljö som påverkats och formats nadsvård. upplevelsevärden som är viktiga att bibehålla i land- av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar om skapet. Det kan gälla siktlinjer, landskapsrum, bebyg- människors liv. En kulturmiljö är därför inte något Fiskelägen gelsestruktur och kompletteringsmöjligheter. statiskt område utan formas och påverkas kontinuer- Alla kommunens fiskelägen är av riksintresse för kul- Landskapsbildsskydd är en form av skydd för land- ligt, det gäller även kulturlandskapet. turmiljö. Fiskelägena omfattas av detaljplan/områdes- skapsbilden med stöd av naturvårdslagen som inträd- Simrishamn är präglat av sammanhållna byar och i bestämmelser. I föreslaget Arkitektur- och kulturmil- de 1975. Syftet var att på ett enklare sätt än genom landskapet utskiftade gårdar, samt historiska byggna- jöprogram bör de riksintressanta fiskelägena värnas, reservatsbildning, kunna skydda stora områden från der som gods, kyrkor och vindmöllor. samt en prioriteringsordning för arbetet tas fram. stor påverkan eller förändring. Landskapsbildsskyd- Vi vill utveckla dessa unika värden med varsam det gäller fortfarande och är utpekat längs hela kust- hand. Att vårda, förvalta, levandegöra och sprida kun- Kyrkomiljöer zonen och in mellan byarna Rörum, Södra Mellby och skap om våra kulturvärden är viktigt för vår identitet Kyrkomiljöerna är viktiga landmärken i landskapet Kivik. Förutom riksintresse och landskapsbildsskydd och känsla av sammanhang. Kulturarvet bidrar till och oersättliga konsthistoriska monument. Kyrko- finns möjligheter att värna om särskilt värdefulla kul- kommunens attraktionskraft som besöksmål och bo- byggnaderna och kyrkogårdarna är skyddade genom turlandskap genom kulturreservat enligt miljöbalken endemiljö. Ansvaret att förvalta spåren av vår gemen- kulturminneslagens bestämmelser, men kan ändå på- (SFS 1998:808). Inför framtagandet av Arkitektur- samma historia till kommande generationer vilar på verkas negativt av åtgärder i den omgivande miljön då och kulturmiljöprogrammet, ska inventering av land- oss som lever nu. det för själva omgivningen oftast inte råder några res- skapet, dess karaktärer, och känslighet för rumslig på- triktioner. I föreslaget Arkitektur- och kulturmiljöpro- verkan av nya inslag utföras. BAKGRUND gram bör anges vilka områden och strukturer runt Simrishamns kulturvärden ger inte bara sysselsätt- kyrkorna och kyrkogårdarna som har ett högt kultur- Fornlämningar ning i form av hantverk, konst, livsmedel och turism miljömässigt värde. I Simrishamns kommun finns många spår av forna ti- som en del av utvecklingen av kommunens näringsliv ders sätt att leva och bruka jorden och havet. Överallt i utan medverkar också till livskvalitet, delaktighet och Kulturlandskap landskapet liksom i varje liten by finns fornlämningar. trygghet (se vidare kap. 3A Kultur, s. 128). Idag finns Landskapet och dess karaktär utgör ett viktigt identi- På Dansarens häll mellan Gladsax och Järrestad finns dock ingen samlad bild av kommunens kulturvärden tetsskapande element för sin omgivning. Detta gäller t.ex. mer 1200 bilder inristade. De är gjorda för över och ingen strategi för en långsiktig förvaltning och ut- inte minst Österlen, som är känt för sitt varierande och 3000 år sedan. Det finns även ett stort antal områden veckling. Det som reglerar kulturmiljöerna är istället mångfacetterade landskap där land möter hav. med bevarade bebyggelselämningar och gravfält från riksintresset för kulturmiljö, utpekade värdefulla kul- Kommunen kan översiktligt delas in i två huvud- äldsta jägarstenålder, bondestenålder, järnålder, vi- turmiljöer, byggnadsminnen, fornlämningar. Dessa ut- sakliga landskapstyper, Österlens slättlandskap i söder kingatid och medeltid. Därtill kan läggas olika former pekas av riksantikvarieämbetet. och Österlens backlandskap i norr. av gravar, hällristningar, fångstanordningar för fiske, Österlens slättlandskap är ett småkuperat, enhetligt hamnanläggningar och ett antal ödelagda gårdar med i Byggnadsminnen och relativt sammanhållet område med i huvudsak det närmaste komplett bevarade lämningar av bebyggelse En byggnadsminnesförklaring innebär att en kultur- stark prägel av odlingslandskap. och odlingsmark. Dessa områden är skyddade genom re- historisk byggnad ska bevaras för framtiden och ges I norr breder ett kuperat, varierat och till stor del gistrerade fornlämningsområden. Fasta fornlämningar särskilda skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen ansvarar skogsbeklätt backlandskap ut sig med många slående är alltså skyddade enligt 2 kapitlet i kulturminnesla- för detta enligt lagen om kulturminnen. I dagligt tal utblickar över Östersjön. Markanvändningen är om- gen och får inte skadas. Skadeverkan på fasta forn- brukar byggnadsminnena benämnas som k-märkta. växlande med en mosaik av betesmarker, jordbruk- minnen är trots det ett stort hot mot vår gemensam- Större delen av byggnadsminnesförklaringarna har smark, skog och fruktodlingar. ma kulturmiljö. Brotten sker vanligen som en följd av tillkommit under 1990-talet i Sverige. Landskapstyperna i sig har vissa likheter med andra oaktsamhet och okunskap men i vissa fall kan de ske I Simrishamns kommun finns flera byggnadsmin- i Skåne förekommande typer. Det unika med Österlen med uppsåt. nesförklarade byggnader, enligt kulturminneslagen. är att landskapet präglas av stor variation och mång- Dessa är i Gyllebo: Gyllebo slott, i Baskemölla; Tjör- fald, är glest befolkat och har en relativt låg exploate- PLANFÖRSLAG nedalagården, i Simrishamn: Magasinet i kvarteret ringsgrad. Kustzonen förstärker landskapets variation Fysisk planering och byggande ska grundas på pro- Ålen, Fischerska gården, Bergengrenska gården och med sina tätt liggande fiskelägen, en rik omväxlan- gram och strategier för hur kulturhistoriska och este- Hafreborg, i Hammenhög: Tingshuset. Därutöver har de natur och havet med sin obrutna horisont. Öster- tiska värden ska tas tillvara och utvecklas. Enligt de kommunen pekat ut och klassificerat ett antal bygg- lens landskap och natur är i sin helhet präglat av olika nationella miljömålen ska alla kommuner ha ett kul- nader som värdefulla ur kulturmiljöperspektiv i Sankt mänskliga kulturaktiviteter med mycket få, eller troli- turmiljöprogram. I Översiktsplanen föreslås ett Arki- Olof, Östra Tommarp och Gladsax. gen inga, opåverkade områden. Vissa av områdena har tektur- och kulturmiljöprogram. I programmet ska De senaste åren har kommunen tillsammans med dock fått sin prägel för så länge sedan att det i moderna det rika kulturarvets betydelse för utveckling och Regionmuseet i Kristianstad varit huvudansvarig för ögon uppfattas som historiska landskap. Många stora välbefinnande understrykas. uppbyggnaden av Skånes Byggnadsvårdscentrum i områden är fortfarande fria från moderna mer urbana Ett Kulturmiljöprogram har också tagits fram av Gislöv. Projektet är en målveten satsning för att fram- spår vilket erbjuder en känsla av kontakt med historien. Länsstyrelsen. I detta utpekas bland annat särskilt vär- hålla och utveckla skånsk byggnadstradition samt för- De kulturlandskap, som är utpekade som riksintres- defulla kulturmiljöer och kulturmiljöstråk, vilka i stort

46 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG FOTO: ÖSTERLENS MUSEUM

utgörs av riksintressset för kulturmiljö och värdefulla skydd genom miljöbalken. Haväng-Vitemölla (L8): kulturmiljöer (områden utpekade på nästa sida). Dessa Endast Rörum, Gladsax och Gislövshammar har om- Motivering: Kulstlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, kulturmiljöers värden bedöms väga tungt vid framta- rådesbestämmelser för skydd av kulturmiljön med utökad strandängar, ålabodar och förhistoriska gravar. (Forn- gande av nya planer och vid bygglovshandläggning. bygglovsplikt, skydds- och varsamhetsbestämmelser. lämningsmiljö, Fasta fisken). Uttryck för riksintresset: Kyrkomiljöerna Vitaby och Ravlunda, Vitemölla fis- Bebyggelsemiljöer Riksintresse för Kulturmiljö keläge och den välbevarade Skepparpsgården. Järnål- Flera av våra riksintressanta kulturmiljöer har ett hårt För varje utpekat riksintresse för kulturmiljöer, har dersgravfält med ett 0-tal (?) resta stenar, en hög och exploateringstryck. Översiktsplanen föreslår i det Länsstyrelsen formulerat en värdebeskrivning. Denna en domarring i betat hedlandskap, den så kallade Ha- kommande Arkitektur- och kulturmiljöprogrammet att ska beaktas vid planläggning och prövning av bygglov. vängsdösen. Den fasta laxfiskeanläggningen Öradeka- utpeka inte bara enstaka byggnader men också sam- ren vid Verkaån. I området ingår även sätestården To- manhängande kulturmiljöer. Detta för att skydda och Baskemölla (L5) rup och de utksiftade gårdarna. utveckla dessa i ett långsiktigt perspektiv. Motivering: Fiskeläge där kombinationen fiske och Simrishamn vill värna om sina kulturmiljöer, men jordbruk tydligt framträder. Kivik (L7) också utvecklas. I flera föreslagna utredningsområden Uttryck för riksintresse: Bebyggelse från 1800-tal och Motivering: A. Fiskeläge med välbevarand bebyggel- avvägs riksintresset för kulturmiljö, särskilt värdefulla 1900-tal utmed eller nära gatan och fyrlängade gårdar sekärna från 1800-talet. B. Märklig och unik fornläm- kulturmiljöer och kulturmiljöstråk mot andra allmän- med friare läge. Hamnanläggning med torkplats för ningsmiljö, bland annat med landets största röse (?) na intressen. Intressen och konflikter redovisas under garnen. I området ingår även Tjörnedalagård av tradi- med hällristningar centralt i graven. Uttryck för rik- respektive orts analyskartor i kap. 2 samt markering tionell skånsk 1800-talskaraktär omgiven av ett land- sintresset: A. Oregelbundet gatunät med smala gator i förslagskartan med teckenförklaringen ”Utredning skap format av bete och slåtter. och hus i tegel och korsvirke. Hamnanläggning, mark- ska ske avseende lämpligt skydd mot förvanskning av nadsplats och fruktodlingar. B. Fornlämningsmiljö byggnader och kulturmiljöer.” Syftet är att visa var Gladsax (L3): med det unika gravmonumentet från bronsålderns, särskild varsamhet anses nödvändigt innan Arkitektur- Motivering Odlingslandskap med fornlämning och landet största röse (?) 75 m i diameter den s.k. Kiviks- och kulturmiljöprogrammet antagits. För de nio grö- kyrkby (Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintress- graven även kallad Bredarör eller Kungagraven med na pauserna (förslagskapitlet) ska särskilda skäl finnas set: Hällrista, gravhögar, stensättningar, skålgrop och helt unika hällristningar i hällkistor centralt i röset för att byggnation ska kunna beviljas. hällristningslokal, bland annat med en större mansfigur. samt gravfältet Ängakåsen och Koarum. De allra flesta av de utpekade kulturmiljöområdena Gladsax kyrkby med samlad bebyggelse bestående av ligger utanför detaljplanelagt område och har därmed tre-och fyrlängade gårdar och gathus. Nära den under Simrishamn (L4): endast ett mycket svagt skydd innan Arkitektur- och 1800-talet ombyggda medeltidskyrkan finns lämningar Motivering: Småstadsmiljö med bevarade medeltida kulturmiljöprogrammet antagits. efter en medeltida befäst kungsgård, Gladsaxhus. karaktär och prägel av sjöfart och fiske. Uttryck för Mark- och vattenområden ska så långt möjligt skyd- Glimmingehus (L2): riksintresset: Tät, småskalig putsad bebyggelse hu- das mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön Motivering: Glimmingehus är en av Nordens bästa be- vudsakligen från 1800-talet och oregelbundet gatunät (3 kap. 6§ miljöbalken). Att ett område klassas som varaded medeltidsborgar i landet. (Borgmiljö). uttryck med medletida anor. St. Nicolaikyrkan från 1200-ta- riksintresse för kulturmiljö innebär inte att kulturmil- för riksintresse: Borgen är uppförd i sten i fyra våning- lets första hälft, gärdar för handelsmän, enkla gårdar jön är helt säkerställd. För det krävs detaljplan eller ar lenna åren 1499-1506. Den låg då på en holme om- och hus för hantverkare och sjöfolk, torgmiljö med områdesbestämmelser som reglerar bygglovsplikt och given av vallgrav och sankmarker. Idag ligge den mo- storstadsmässiga bebyggelseinslag från 1800-talets rivningslovsplikt. De allra flesta av de utpekade kul- numentalt exponerad i det öppna odlingslandskapet. senare del, hamnbebyggelse, parkanläggningar samt turmiljöområdena ligger utanför detaljplanelagt om- gatukaraktären med stenläggning och plank. råde och har därmed endast ett mycket svagt formellt

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 47 Skillinge-Brantevik (L1): Motivering: Kustmiljö med fiskelägena Skillinge och Brantevik som berättar om 1800-talets uppsving för skutfarten och som utgjorde två av landets mest betydande sjöfartsamhällen i fråga om segelfartyg.Uutryck för riksintresset: Välbevarat gatunät, byggnadsbestånd från 1800-talet, bland annat kaptensgårdar samt ham- nanläggningar och betade strandängar.

Vik (L6): Motivering: Fiskeläge där kombinationen fiske och jordbruk tydligt framtråder i bebyggelsen. Uttryck för riksintresset: Oregelbundet gatunät med smala gator som ofta kantas av låga stenmurar. Korsvirke och te- gelhus från 1800-talet samt hamnanläggning med bo- dar och torkplats för garn.

Förutom beskrivningarna ovan finns fördjupningar att hämta från Länsstyrelsens kulturmiljöprogram ”Från Bjäre till Österlen”.

SÄRKSKILT (L8) VÄRDEFULLA KULTURMILÖER Av kommunens alla värdefulla kulturmiljöer har Länsstyrelsen lyft 20 miljöer som Särskilt värdeful- la kulturmiljöer i Länsstyrelsen i Skånes kulturmil- (L7) jöprogram. Miljöernas läge återges på kartan intill. För värdebeskrivning, beskrivs dessa i det nämda kulturmiljöprogrammet för Skåne som finns digitalt att läsa på Länsstyrelsen i Skånes hemsida:

• Andrarum / Kivik • Baskemölla /Tjörnedala / Vik • Gladsax / Järrestad • Gyllebo • Hammenhög (L6) • Olseröd / Blåherremölla / Maglehem • Rörum / Sträntemölla • Simrishamn / Simrislund (L5) • Smedstrorp / Gårdlösa /Komstad • Stenshuvud • Sankt Olof • Södra Mellby

(L3) • Ö Nöbbelöv / Gislöv / Glimminge / Glimmingehus • Östra Tommarp (L4) • Östra Herrestad / Gärsnäs / Stiby • Örnahusen / Skillinge / Gislövshammar / Brantevik • Örnaberga

KULTURMILJÖSTRÅK Fyra kulturmiljöstråk anges i Länsstyrelsen i Skånes kulturmiljöprogram: (L2) • Malmö-Simrishamns järnväg • Skånelinjen - Per-Albin-linjen • Väg 9 • Ålakusten

(L1) VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER Simrishamns kommun anger värdefulla bebyg- gelsemiljöer där bygglovsplikt råder för åtgärder som är bygglovsbefriade enligt PBL (Attefalls- reglerna) . I dagsläget har avgränsningar för de orter som har studerats med geografiska ortsför- djupningar i ÖP:n gjorts, se kap 3C. Avgräns- ningar för övriga orter avses att studeras i ett kommande arkitektur- och kulturmiljöprogram.

VETA MERA: Bevaringsplan för stadskärnan i Simrishamn 1975 Kivik – en bevaringsplan 1977 Bebyggelseinventeringar Vitemölla och Brantevik 1980

48 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG FOTO: ÖSTERLENS MUSEUM

Glimmingehus är Nordens bäst bevarade medeltida borg. Havängsdösen - stenkammargrav från yngre stenåldern, c:a 5 500 år gammal.

samt Vik, Baskemölla och Skillinge 1981. Riktlinjer och anvisningar för uppförande av takkupor och 30 Kulturmiljö takfönster 1985. Ställningstagande Simrishamn, inventering av stadskärnan 1994 Om Simrishamns dörrar 1995 1. Bebyggelsestrategin för kommunen ska följas. Av denna framgår att stor hänsyn alltid ska Byggnadsminnen i Simrishamns kommun 1998 tas till kulturmiljöerna, vid förändringar eller nybyggnad. Kulturhistoriskt värdefull miljö Kivik,Skillinge (FÖP 1990) Vik kulturbebyggelse (FÖP 2004). 2. Kommunen godtar riksintressets avgränsning för kulturmiljö och avser att undvika sådana Områdesbestämmelser för Gislövshammar 1998, Gladsax 1999 åtgärder som påtagligt skadar områdena för kulturmiljö. Kommunen ska vidare verka för åt- och Rörum 2000 gärder som kan stärka kulturmiljöns intressen. Några exempel på detaljplaner med q: Detaljplaner för bebyggelse 3. Nytt Arkitektur- och kulturmiljöprogram föreslås. vid Möllebacken/Lejegatan/Garnhängevägen i Vitemölla. Av detta bör bl.a. framgå hur kommunen aktivt avser att värna om befintliga arkitektur- och Detaljplan för Knäbäckhusen. kulturvärden samt att redovisa visioner för gestaltning i nutid och framtiden. Se separata ställ- Detaljplan för kvarter vid Häradsuddsvägen/Småskolegatan i Viks Fis- ningstaganden under Arkitektur - och kulturmiljöprogram. keläge. Det finns naturligtvis också många detaljplaner med planbe- stämmelser q och k för bebyggelse och kvarter i Baskemölla, 4. Äldre både lokala och regionala kunskapsunderlag ska användas vid planläggning och Simrishamn, Brantevik och Skillinge. bygglovprövning vid komplettering och förändring av befintlig bebyggelse som är särskilt vär- defull från kulturhistorisk synpunkt innan föreslaget Arkitektur- och kulturmiljöprogram antagits.

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 49 NATURSKYDD OCH RIKSINTRESSEN

Landskapet och naturen av sandstenar och i norr mestadels av gnejs. Jordarter- met avviker i vissa fall från de områden som omfattas Landskapet i Simrishamns kommun är för svenska na består av urbergsmoräner med litet inslag av lera av Riksintresse naturvård (se karta). förhållande unikt och karakteriseras av stor mångfald och på sina ställen mäktiga isälvs- och issjöavlagring- och rika kontraster. Växlande topografi, småskalighet, ar. Vattendragen i denna mellanbygd är mindre påver- varierade mark- och bergrundsförhållanden samt när- kade än slättåarna och dikningsföretagen ligger inte Naturvårdsprogrammet heten till havet och kontinenten har bidragit till upp- riktigt lika tätt. Området är rikt på sumpskogar och i År 2010 fick Simrishamn sitt första naturvårdspro- komsten av en mängd olika natur- och kulturmiljöer nordväst finns några större mossar och fattigkärr. De gram. Gränserna för vissa områden med höga natur- och därmed en stor biologisk mångfald. Detta är sär- sistnämnda är mer eller mindre påverkade av utdikning värden har därefter reviderats och redovisas på kartan skilt tydlig under våren då rikligt med blommande träd och torvbrytning. Längs kusten domineras landskaps- som tillägg. och buskar på olika tider pryder landskapet i ljusa fär- bilden bitvis av vidsträckta fruktodlingar. På torrare Naturvårdsprogrammets syfte är: ger. Backar, dalar, slättland och bergknallar bidrar till mark finns stora områden med naturbetesmarker med • att vara en aktuell och samlad redovisning av kom- variationen och den långa kustremsan bjuder på kon- lång kontinuitet. munens befintliga och potentiella naturvärden traster mellan land och hav. Vegetationsmässigt tillhör Simrishamns kommun Landskapet kan översiktligt hänföras till två typom- och resten av Skåne den nemorala zonen, som också • att vara ett redskap för kommunens politiker och råden, Österlenslätten och Österlenska backlandskapet. omfattar stora delar av kontinenten. Ädellövskog är tjänstemän i arbetet med fysisk planering Österlenslätten omfattar södra delen av Simrishamns den dominerande ursprungliga naturtypen. Att kom- • att vara vägledande i kommunens arbete med natur- kommun och består av ett öppet och småkuperat land- munen på detta sätt tillhör Europa snarare än Skan- vård, miljömål och friluftsliv. skap. Bergrunden består i huvudsak av lagrade bergar- dinavien är en av förklaringarna till den mycket höga • att peka ut områden med stor betydelse för natur- ter, i norr kambriska sandstenar som söderut övergår biologiska mångfalden i vår natur. vård, miljömålsarbete och friluftsliv i lerskiffrar, yngre sandstenar och kalksten. Jordarter- • att till skolor och allmänhet förmedla kunskap om na domineras av leriga moräner. I ett stråk av åsryggar kommunens höga naturvärden och öka förståelsen för från Borrby upp mot Järrestad förekommer sandigare Mål och riktlinjer bevarande- och utvecklingsarbete isälvsavlagringar och längs kusten i söder breder stör- Simrishamns kommun karakteriseras av ett omväxlan- • att inspirera till besök och bosättning i Simrishamns re flygsandfält ut sig. Området domineras av intensivt de landskap med stor biologisk mångfald och mycket kommun. jordbruk och är det mest utdikade i Skåne. Här finns höga naturvärden. Kommunens ambition är att bevara ca 70 mil dikningsföretag, åar och bäckar är till stor och utveckla dessa värden genom aktiv naturvård och Värderingsgrunderna för utpekandet av värdefulla na- del kanaliserade och många av de mindre vattendra- ansvarsfull planläggning. Som underlag har kommu- turområden bygger på relevanta delmål i ”Skånes mil- gen ligger i kulvert. Våtmarkerna i slättbygden har i nen fastställt ett naturvårdsprogram som pekar ut om- jömål och miljöhandlingsprogram” (Länsstyrelsen i stort sett försvunnit på grund av utdikning och de som råden med höga naturvärden. I arbetet med planer och Skåne län 2003 och 2008). finns kvar är oftast påverkade av dikningsföretag och exploatering ska kommunen i dessa områden ta stor Områdesbeskrivningar och avgränsningar bygger torvbrytning. Så kallade rikkärr förekommer dock lite hänsyn till bevarande- och utvecklingsaspekter. på tidigare dokumentationer, inventeringar av natur- varstans och hyser inte sällan en imponerande rik flora. Ansvaret för skydd av värdefull natur delas av stat värden i fält, befintlig kunskap och tolkning av flyg- Norra delen av kommunen tillhör huvudsakligen och kommun. Staten har i det sammanhanget utfärdat bilder. Inventeringarna har till stor del utförts som Österlenska backlandskapet. Detta karaktäriseras av ett antal förordningar som på olika sätt berör kom- fotodokumentation. Avgränsningarna har i huvudsak kuperad terräng och en mosaik av småskalig jordbruk- munens ansvar för natur och landskap. Områden med gjorts som större sammanhängande områden, som smark och skogsområden. Berggrunden består i söder höga naturvärden som pekas ut i naturvårdsprogram- dels omfattar ett antal samlade värdekärnor (t.ex nyck-

50 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG elbiotoper och naturbetesmarker), dels områden som förekommer bestånd av ek utmed Verkeån och även Natura 2000 bedömts ha höga naturvärden eller utvecklingspoten- bestånd av lind och ask. Natura 2000 områden är av EU utpekade värdefulla na- tialer. Ett stort antal utspridda naturområden i form av turområden (4 kap. 1 och 8 § MB), de överlappar ofta Kusten Stenshuvud – Vik – Simrishamn (N 71) betesmarker eller nyckelbiotoper tas inte upp under delar av områden för nationella riksintressen. Inom Na- Beskrivning: Representativt odlingslandskap i mel- områdesbeskrivningar, men finns utmärkta i kommu- tura 2000 områden krävs alltid tillstånd om en verk- lan- och slätt bygd, Bäckahalladalen och Gyllebo-Hiv- nens befintliga kartmaterial och ska behandlas likvär- samhet eller åtgärd på ett betydande sätt kan påverka legården- Sträntemölla-Rörumsbackar-Stenshuvud, digt med beskrivna områden. miljön i eller i anslutning till området. Många av Natu- med lång hävdkontinuitet och rik förekomst av naturbe- ra 2000-områdena är skyddade genom naturreservats- Värderingsgrunder: tesmarker. I den öppna hagmarken, buskrika utmarken bildning. • redan skyddade områden: Nationalpark, naturreser- och i annan öppen utmark återfinns art- och individrika vat, Natura 2000-område, biotopskydd växtsamhällen. Här finns också lövgroda. Lokalerna är • nyckelbiotoper Rörums backar, Gyllebo, Stenshuvud och Bäckahalla- Skyddade områden och arter dalen. I Rörums södra och norra å från mynningen till • rödlistade arter Forsemölla finns havsöring. Antalet naturskyddade områden är stort i kommunen. • prioriterade naturtyper Det finns idag en nationalpark, 13 naturreservat (va- • variation (naturtyper, småbiotoper, åldersstruktur) Kusten Simrishamn – Nybrostrand (N 72) rav ett kommunalt) och ett stort antal biotopskydds- områden, framför allt i skogsmark. Många sällsynta • hålträd och död ved Beskrivning: Representativt odlingslandskap i slätt- bygd avser Glimminge-Gislöv-Skillinge-Simrishamn, växt- och djurarter är fridlysta genom Artskyddsför- • gamla träd och buskar med lång hävdkontinuitet och förekomst av naturbe- ordningen och en mängd småbiotoper omfattas av ett • mycket gamla stubbar tesmarker. Simris Strandäng är ett litet våtmarkskom- generellt biotopskydd. De generellt skyddade bioto- • naturligt vatten, vattendrag och våtmarker plex med ett värdefullt kalkpåverkat rikt topogent perna finns inte registrerade eller markerade på någon • bete och slåtter kärr, ett extremrikkärr. Representativt odlingsland- karta utan behöver inventeras inför varje planläggning inom jordbruksmark. Den generellt skyddade bio- • spridningskorridorer och restbiotoper skap med utvald naturbetesmark, Hammars backar. Naturbetesmarken utgörs av öppen hagmark och här topen ”småvatten och våtmark i jordbruksmark” har • utvecklings- eller restaureringsmöjligheter återfinns delvis art- och individrika växtsamhällen kompletterats med biotopen ”högst två meter breda • kulturella och geologiska värden med hävdgynnade arter som bockrot och backtimjan. naturliga bäckfåror”. • rekreation och tillgänglighet Underkambrisk sandsten går i dagen vid stranden Biotoper med generellt skydd • ostördhet. med nord-sydliga räfflor efter isskjutningar. Strand- vallar. Ås, sandvandringskust och dynbildning. Följande biotoper har ett generellt skydd och ligger Förslag till naturreservatbildning under Länsstyrelsens ansvar: Hörupsåsen (N 73) Ett urval av värdefulla naturområden eller delområ- 1. Alléer Beskrivning: Hörupåsen löper från Köpinge backar den i Naturvårdsprogrammet för Simrishamn bedöms Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som be- åt öster och svänger sedan åt nordost och norr upp vara särskilt viktiga för skydd av sällsynta naturtyper står av minst fem träd längs en väg eller i ett i övrigt mot Ö Tommarp-Järrestad. Kallas i den nordöstra och arter och viktiga för sällsynta arters möjlighet till öppet landskap. Träden skall till övervägande del ut- delen också för Vallbyåsen. Med undantag för mindre spridning eller genetiskt utbyte mellan delpopulatio- göras av vuxna träd. ner. För att skydda dessa områden föreslås nu naturre- uppehåll utgör den ett sammanhängande isälvsstråk i 2. Källor med omgivande våtmark servatsbildning (se kartan). en båge nästan parallell med kusten, 5-6 km innanför nuvarande kustlinje. Områden i terräng där grundvatten koncentrerat ström- Riksintresset består av två delområden, dels området mar ut och där den våtmark som uppkommer till följd Riksintressen för Naturvård mellan Glemmingebro och gamla länsgränsen vid Hö- av det utströmmande vattnet högst uppgår till ett hektar. rup, dels ett område vid Vallby. (Delarna kring dels Som statens rådgivare redovisar Naturvårdsverket vil- 3. Odlingsrösen i jordbruksmark Borrby, dels Bolshög – Tommarp ingår inte pga åsfor- ka områden som är av riksintresse för naturvården. På eller i anslutning till jordbruksmark upplagda an- mationen skadats). Dessa områden ska motsvara de mest värdefulla natur- samlingar av stenar med ursprung i jordbruksdriften, områdena i ett nationellt perspektiv, liksom represen- Delområde a):Från Glemmingbro till gamla länsgrän- så väl gamla som nya. tera huvuddragen av den svenska naturen. sen är det dominerande intrycket flacka, långsträckta 4. Pilevallar De naturkvaliteter som motiverar att ett område är grusplatåer som delvis är moränöverlagrade. Inom om- Hamlade pilar i rad bestående av minst fem träd med av riksintresse innehar vissa ”riktvärden”. På land- rådet finns även delar av en mindre getryggsformad ås. ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt skapsnivå benämns riktvärden i första hand som od- Delområde b): Åsdelen vid Vallby utgör ett andra del- öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken lingslandskap eller skogslandskap men också på na- område. Avsnittet mellan Rogamad och Lunnamöllan mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller turtypsnivå och artsnivåer. Riksintresset för naturvård är särskilt väl utbildad. De mjuka kullarna upptages av av tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0.5 meter återfinns i 3 kapitlet 6 § miljöbalken. Miljöbalken betesmarker. Dalgången kring Lunnasjöbäcken väs- hög och två meter bred. Biotopen omfattar trädradens stadgar att områden av riksintresse för naturvård, kul- ter om Glimmingehus ingår i området. Åsen har stor längd med den bredd den vidaste trädkronans projek- turmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder betydelse för tolkningen och förståenlsen av deglaci- tion på marken utgör. Om vallen är bredare är trädkro- som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. ationsförlopper i sydöstra Skåne. Från Borrby till Ö nans projektion på marken omfattar biotopen vallen i Tommarp-Järrestad, utgjordes isälvsavlagringen hu- sin helhet. Verkeån med dalgång (områdesnummer: N 66) vudsakligen av en getryggsås med mindre avbrott för Beskrivning: Området är ett representativt odlings- 5. Småvatten och våtmarker i jordbruksmark bredryggiga bildningar. Runt getryggsåsen fanns ett landskap med Drakamöllan-Äskebjär-Glimmebo- Småvatten och våtmarker med en areal av högst ett kuperat landskap och bitvis flacka isälvsavlagringar. da-Brösarp-Haväng, med lång hävdkontinuitet och rik hektar i jordbruksmark, som ständigt håller ytvatten Materialet utgörs huvudsakligen av isälvsgrus och förekomst av naturbetesmarker. eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, över- sand. Kvalitetsmässigt utgörs en stor andel av gruset I öppen hagmark, annan öppen utmark och på havs- silningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna di- av alun- och lerskiffer. Bortsett från Kåsebergaåsen strandängar återfinns art- och individrika växtsamhäll- ken och dammar. Arealbegränsningen avser inte lin- och Köpingebackar utgör Hörupåsen den enda preg- en, särskilt sandstäpp. Lokalerna är Vitemölla, Kum- jära element som öppna diken. Dammar anlagda för nanta sammanhängande positiva landformen i områ- lan, Drakamöllan och Brösarps norra backar. bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop, det av isälvsmaterial. Representativ naturbetesmark med lång hävdkontinu- även om sådana dammar kan utformas så att de tillför naturvärden. Vid tillfälligt uttorkad mark avläses om itet finns i Åkaröd. Den öppna hagmarken med kalk- Havsområdet fuktäng hyser art- och individrika växtsamhällen med markytan normalt är fuktig med hjälp av förekomsten Ett större havsområde utanför Sandhammaren mellan arter som näbbstarr, ängsstarr, vildlin, majviva och av fuktighetsälskande vegetation. Är sådan vegetation Ystad och Simrishamn föreslås bli marint reservat. kärrknipprot. vanligt förekommande är markytan normalt fuktig. Kusten är geovetenskapligt intressant som tilland- Verkeån med biflöden nedströms Hallamölla är re- ningskust genom sandvandring med unik hörneffekt, 6. Stenmurar i jordbruksmark produktionsområde för havsöring och ovanför fall- genom postglaciala strandvallar som klippkust, genom Uppbyggnader av sammanpassade, på varandra lagen i Hallamölla hyser vattensystemet en stationär förekomst av kritkalksten, silurskiffer och kambrisk da stenar, som har en tydlig, långsträckt utformning öringstam. Längs systemet häckar forsärla. Verkeån är sandsten med fossila vågmärken. Området är viktig i naturen. mycket artrik avseende flora och fauna. Rullstensåsen rast- och övervintringsplats för olika sjöfåglar. Före- 7. Åkerholmar Jären mellan Andrarum och Hörröd är bevuxen med komst av submarina skogar. Marinbiologiska värden, Holmar av natur- eller kulturmark med en areal av bokskog. Värdefulla bokskogar finns också vid Mag- Östersjömussla-samhället är det dominerande djur- högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kulti- lehems Ora och sydväst Brösarp. I Verkeåreservatet samhället. Makrillen har sin inre utbredningsgräns här. verad betesmark.

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 51 NATURMILJÖ

8 10 37 31

27 33

7 26

15 18 22 19 20 21 13

11 17 14 16 6

29 32 Områden med höga naturvärden 4 39 1. Gislövs stjärna och Lunkaberg 2. Mälarhusen och Borrbystrand 24 41 3. Grönet och Hylkan 4. Impan 5 5. Simris strandängar 38 6. Bäckhalladalen och Gladsax hallar 7. Stenshuvud med omnejd 23 8. Vitemölle strandbackar 9. Ravlundafältet 10. Torups ängar och Bolen 11. Gyllebo 25 3 12. Åkarp och Mellby käsk 13. Tjörnedala och Prästens badkar 28 14. Vårhallen, Knäcken och Svingeln 15. Sankt Olof och Måsalycke 16. Karlaby och Gladsax mossar 30 17. Östratorp och Iglamossen 18. Dälperöd och Rörums käsk 19. Älmhult 34 40 20. Snapparp och Munkarynga 21. Grönhult 22. Forsemölla och Rörums backar 35 23. Backamossen och Tommarps sjö 24. Vilhelmsberg 25. Glimminge hallar och Västanbäck 26. Tångdala och Svinaberga 27. Mellby kalvhage och Djupadal 2 28. Vallbyåsen och Lunnasjöbäckens dalgång 29. Komstad 30. Toremosse, Glivarpa mosse och Ängahagen 31. Marknadsfältet 32. Åbackarna och Skansen Ekosystemtjänster 33. Gedings mosse och De dödas lott Begreppet ekosystemtjänster beskriver ekosystemens di- 34. Borrby backar rekta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. 35. Kylsgården Det representerar ett försök att beskriva ekosystemen ur 36. Verkeåns dalgång och Brösarps backar människans perspektiv och tydliggör vårt beroende av na- 37. Torup och Torupa flo turen. Ekosystemtjänster delas ofta in i de fyra kategorierna 38. Gärsnäs slott stödjande, reglerande, försörjande och kulturella. Dessa 39. Vemmerlövs mosse och Kungabacken tjänster kan utvecklas i fortsatt planläggning men tas inte 40. Norrekås och Örnahusen upp i översiktsplanen. 41. Simrishamns hamn

52 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG Biotoper som avgränsas av Skogsstyrelsen ta arter, kräver dispens från Länsstyrelsen. De områ- ny detaljplan. Skogsstyrelsen ansvarar för skyddet och vården den med höga naturvärden som pekas ut i kommunens Simrishamns kommun har under våren 2013 läm- av följande biotoper: naturvårdsprogram överensstämmer väl med Länssty- nat synpunkter på nya avgränsningar för det utvidgade • Brandfält relsens bild av områden i Skåne med höga antal röd- strandskyddet till Länsstyrelsen. Beslut om nya av- listade arter. gränsningar kan troligen komma under våren 2015. • Lövbrännor Artskyddsförordningen ger ett antal arter och deras • Äldre naturskogsartade skogar livsmiljöer ett mycket starkt skydd. Det är därför vik- Planförslaget • Örtrika allundar tigt att på ett tidigt stadium i planeringen ta hänsyn Att redovisa hur kommunen avser att tillgodose riks- • Ravinskogar till de skyddade arterna. Inför planläggning kan de- intresset för naturvård på översiktlig nivå kan i prak- • Mindre vattendrag och småvatten med omgivande taljerade inventeringar behöva göras för att man ska tiken endast ske genom generella ställningstaganden mark kunna avgöra om arter och deras livsmiljöer kan kom- eller redovisningar av hur den efterföljande bedöm- ma att beröras. Kommunen rekommenderar att en mil- ningen i enskilda ärenden ska ske. • Örtrika sumpskogar jökonsekvensbeskrivning alltid upprättas i de fall där I planförslaget redogörs för eventuella konflikter mel- • Äldre sandskogar detaljplaner berör arter som skyddas enligt artskydds- lan riksintresse för naturvård och exploatering under • Äldre betespräglad skog förordningen. rubriken ställningstaganden och genom konsekvensk- • Kalkmarksskogar artor för varje ort. • Rik- och kalkkärr Landskapsbildsskydd Innan riksintressena utvecklades togs ett Landskaps- Konsekvenser • Alkärr bildsskydd fram genom naturvårdslagen år 1975. I en översiktsplan har kommunen möjlighet att ta • Hassellundar och hasselrika skogar Landskapsbildsskyddet gäller fortfarande och om- ställning till och göra sin bedömning i förhållande till • Källor med omgivande våtmarker fattar hela kustzonen och in mellan byarna Rörum, riksintresseanspråket. Se detta kapitels ställningsta- • Myrholmar Södra Mellby och Kivik. Förutom riksintresse och ganden. I förslagskapitlets konsekvenskartor redogörs • Ras- eller bergbranter landskapsbildsskydd finns möjligheter att värna om påverkan på riksintresset mer ingående för varje ort. särskilt värdefulla kulturlandskap genom kulturreser- • Mark med mycket gamla träd vat enligt miljöbalken (SFS 1998:808). Inför fram- • Strand- eller svämskogar tagandet av Arkitektur- och kulturmiljöprogrammet, De skyddade områdena kan uppgå till ca 20 ha, men är ska inventering av landskapet, dess karaktärer, och VETA MERA: oftast inte större än 2-8 ha. känslighet för rumslig påverkan av nya inslag utföras. Läs mer om Naturvårdsprogrammet på Landskapets variationsrikedom i kombination med simrishamn.se under rubrikerna; Om kommunen / Na- Biotoper som avgränsas av Länsstyrelsen årstidernas skiftningar bör inventeras med sina sär- tur och Miljö / Natur. Det finns också utgivet i bokform, Länsstyrelsen ansvarar för skyddet och vården av skilda karaktärer. en bok med många fina bilder och utflyktsmål. följande biotoper: Landskapsbildskyddet syftar alltså till att skydda och • Rik- och kalkkärr i jordbruksmark vårda naturmiljön och landskapsbilden. Inom område med förordnande får åtgärder som påtagligt förändrar • Ängar och naturbetesmarker naturmiljön eller landskapsbilden inte vidtas utan läns- • Naturliga bäckfåror på mark som inte omfattas av styrelsens tillstånd. För varje landskapsbildsskyddat skogsvårdslagen område finns beslut av vilka framgår vilka åtgärder • Ras- eller bergbranter på mark som inte omfattas av som kräver tillstånd. Det kan gälla exempelvis bygg- skogsvårdslagen nation, upplag, schaktning eller tippning, framdragning av luftledning eller förändrad markanvändning inom De skyddade områdena uppgår till högst fem hektar jord- och skogsbruk. vardera. För naturliga bäckfåror finns dock ingen stor- I Simrishamns kommun avser förordnandet inte leksgräns. mark inom område som ingår i fastställd detaljplan. Artskydd Det innebär att när en detaljplan fastställs upphör för- ordnadet automatiskt att gälla inom planområdet. Artskyddsförordningen innehåller bestämmelser om fångst, dödande, tagande i naturen, handel och an- Strandskydd dra åtgärder rörande djur- och växtarter som behöver Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förut- skydd. sättningarna för allemansrättslig tillgång till strand- I bilagan till artskyddsförordningen finns de arter områden, och att bevara goda livsvillkor för djur- och som kräver noggrant skydd enligt habitatdirektivet. växtliv på land och i vatten. Arterna har i bilagan markerats med ett N eller n. I ka- Inom område med Strandskydd får man inte utan pitlet om fridlysning finns bestämmelserna för dessa dispens uppföra nya byggnader eller på annat sätt vä- arter. sentligen ändra miljön så att människor hindras eller I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt avhålles från att beträda marken. Man får heller inte levande djurarter som i bilaga till denna förordning har vidta åtgärder som väsentligen förändrar livsvillkoren markerats med N eller n är det förbjudet att: för djur- eller växtarter. • avsiktligt fånga eller döda djur Strandskydd inträder även när en detaljplan eller om- • avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, rådesbestämmelse upphör att gälla eller ersätts med en uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder • avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen • skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Art- Naturvård 31 skyddförordningen gäller överallt vilket innebär att bestämmelserna skall tillämpas även inom detaljpla- Ställningstagande nelagda områden. 1. Områden med höga naturvärden (enligt Simrishamns kommuns naturvårdsprogram, se na- I fråga om sådana växtarter som i bilaga till denna turmiljö karta) ska inte exploateras så att möjligheterna att bevara och utveckla värdefull natur förordning har markerats med N är det förbjudet att av- försämras. siktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna 2. Särskilt värdefulla naturområden lämpliga för reservatsbildning föreslås eller förstöra växter i deras naturliga utbredningsom- (se naturmiljökartan). råde i naturen. Förbudet gäller alla stadier i växternas biologiska cykel. 3. Mindre naturområden som bedöms särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden eller I Simrishamns kommun lever ett stort antal skydda- viktiga som spridningskorridor och genetiskt utbyte mellan delpopulationer bör skyddas mot de arter, bland annat hasselmus, fältpiplärka, de fles- exploatering. ta grod- och kräldjuren, alla fladdermusarterna samt många växter, mollusker och insekter. Att exploatera, eller på annat sätt göra ingrepp i områden med fridlys-

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 53 SKOGSLANDET

ÖVERORDNADE MÅL OCH DIREKTIV vägande delen intensivt utnyttjade för produktionsän- Översiksplanen avser att vara förenlig med nationella damål, välskötta och med liten art- och åldersvaria- miljökvalitetsmål: Myllrande våtmarker, Levande sko- tion. Här och var finns det större eller mindre områden gar och Ett rikt växt- och djurliv. med skog som blivit ”sämre skött” eller lämnats för fri Överensstämmer väl med åtgärder under rubriken utveckling. Här har en mängd ovanliga och rödlistade ”Skydd av natur- och kulturvärden” i Länsstyrelsens arter kunnat överleva. Produktionsskogen kan åtmins- åtgärdsprogram för miljömålen. tone bitvis utvecklas till mer naturlika förhållanden och då bli viktig för dessa arters möjlighet att överleva BAKGRUND och sprida sig. De stora sammanhängande lövskogs- Till ädellövträden räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, områdena har därmed stor betydelse för att förstärka fågelbär, lind och skogslönn. Ädellövskog utgör en av den biologiska mångfalden. de mest artrika miljöerna i landet och en stor mängd Simrishamns skogsområden är mycket glest be- rödlistade arter är knutna till olika lövskogsmiljöer. byggda, relativt otillgängliga och ostörda, en omstän- Skåne har i detta sammanhag den största artrikedomen dighet som gynnar det rörliga friluftslivet och därmed i Sverige med skogsekosystem som i stort sett saknas människors hälsa. i övriga landet. Detta beror på att Skåne naturgeografiskt tillhör den nemorala zonen (mellaneuropeiska Konsekvenser lövskogsregionen). Många av de numera sällsynta ar- Behovet av att skogsbruksmark tas i anspråk för na- terna är boroende av skog och träd som fått utvecklas turvårdande åtgärder står till viss del i konflikt med fritt, där det finns gamla träd, döda träd, omkullfallna behovet av produktionsskog. I förslagskapitlet, under träd och träd i olika tillstånd av förmultning. respektive orts konsekvenskartor , redogörs för i vilken I Simrishamns kommun finns stora sammanhängan- utsträckning planförslaget överensstämmer med Läns- de områden med ädellövskog som i väster ansluter till styrelsens åtgärdsprogram för miljömålen ”Skydd av lövskogar i Tomelilla kommun. Skogarna är till över- natur- och kulturvärden”.

32 Skogslandet Ställningstagande

1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun ska följas.

2. Områden i större sammanhängande lövsskogsområden bör inte bebyggas. Underlag: Naturvårdsprogram för Simrishamns kommun, område 7, 11, 12, 18, 19 och 20.

3. Skogsområden som är särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden eller viktiga som spridningskorridorer och genetiskt utbyte mellan delpopulationer bör skyddas mot exploatering.

54 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG SANDMARKSLANDET

ÖVERORDNADE MÅL OCH DIREKTIV Översiksplanen avser att vara förenligt med de nationella miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

Bakgrund De sydsvenska sandmarkerna tillhör norra Europas artrikaste biotoper. Sanddyner och sandfält vid kuster- na och i inlandet har under de senaste 100 åren planterats med barrträd eller främmande arter som bergtall och vresros, odlats upp eller exploaterats. Idag finns få öppna sandmarker kvar och kvävenedfall och föränd- rad markanvändning gör att även dessa håller på att Jordartskarta växa igen. Många växt- och djurarter har trängts undan till de små ytor i landskapet där öppen sand fortfarande finns kvar. Sandmarker förekommer i Simris- hamns kommun framför allt nära kusten, med störst Teckenförklaring utbredning i norr och söder. Grundlager (SGU) Flygsand Begreppet sandmarker omfattar ett stort antal natur- Finsand (postglacial) typer, av vilka en är den i Sverige mycket ovanliga Sand (postglacial eller ospec.) sandstäppen. De största arealerna sandstäpp finns i Silt--sand (glacial) Simrishamns kommun. Sandmarker är väldränera- Finsand (glacial) de, näringsfattiga och ofta trädfria och glesbevuxna. Sand (glacial) Många sällsynta och rödlistade arter är knutna till Isälvssediment, finsand sandmarker, framför allt olika slags insekter och väx- Isälvssediment, sand ter, svampar men också en del fåglar som t.ex. fält- piplärka. Öppna sandmarker som planterats med eller invade- rats av framför allt tall eller vresros kan med fördel restaureras.

Konsekvenser 33 Sandmarkslandet Behovet av öppna sandmarker för bevarande eller utveckling av biologisk mångfald står i konflikt med be- Ställningstagande hovet av attraktiva, strandnära och skogsklädda områ- den för bebyggelse eller rörligt friluftsliv. 1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun I kapitel 2 under respektive orts konsekvenskarta 2, re- ska följas. dogörs för i vilken utsträckning planförslaget överens- 2. Sandmarksområden som är särskilt värdefulla för stämmer med Länsstyrelsens åtgärdsprogram för mil- den biologiska mångfalden eller viktiga som sprid- jömålen ”Skydd av natur- och kulturvärden”. ningskorridorer och genetiskt utbyte mellan delpopulationer bör skyddas mot exploatering.

3. Områden med öppen sandmark ska inte bebyggas.

4. Exploatering av planterad eller på annan sätt redan påverkad sandmark bör kompenseras med restaure- ringsåtgärder på likvärdig areal lämplig sandmark.

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 55

2013-03-22, JOHS, SBF, SIMRISHAMNS KOMMUN ODLINGSLANDET

MÅL OCH DIREKTIV såväl sällsynta arters överlevnad som möjligheten för Målet för kommunen är att jordbruksmarkens använd- dessa att sprida sig. Detsamma gäller för åkermark ning och bruk ska vara förenligt med nationella mil- som av olika anledningar lämnas i träda. Till jord- jökvalitetsmål: Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- brukslandskapet hör också betes- och ängsmarker av och djurliv, liksom de regionala miljömålen ”Skydd av olika karaktär. Naturbetesmarker med lång kontinuitet natur- och kulturvärden” och ”Hushållning med Skå- har regelmässigt rikt växt- och djurliv och är mycket nes mark- och vattenresurser”. värdefulla för den biologiska mångfalden. Skåne omtalas ofta som ”Sveriges kornbod” och det BAKGRUND med rätta. Här klassas en stor andel av jordbruksmar- Kommunens södra delar domineras av intensivt och ken som 8–10 (av 10) med avseende på produktions- storskaligt jordbruk. Långvarig rationalisering, ef- kapaciteten. Den mest högproduktiva jordbruksmar- fektivisering och specialisering har lett till förlust av ken finns bland annat i Simrishamns kommun. livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Även Jordbruksmarken är viktig för fortsatt utveckling vanliga fåglar knutna till odlingslandskapet har under av det regionala näringslivet. Enligt miljöbalken får senare årtionden minskat markant. Det fåtal småbio- brukningsvärd jordbruksmark bara tas i anspråk för toper som finns kvar, våtmarker, betesmarker, vat- att tillgodose väsentliga samhällsintressen enligt 3 tendrag, öppna diken och skogsdungar, är viktiga för kap. 4 § miljöbalken. Vid lokaliseringsprövningen

34 Odlingslandet Ställningstagande

1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun ska följas. Av denna framgår att brukningsbar jordbruksmark inte bör bebyggas.

2. Vid avvägning mellan riksintresse för kustzon och jordbruksmark ska i första hand riksintresse för kustzon tillgodoses.

3. Ny bebyggelse ska inte förhindra möjligheterna till ett rationellt jordbruk.

4. Jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga sam- hällsintressen. Nybyggnation som avser näringsverksamhet, landsbygdsutveckling och be- söksnäringen prövas för varje tillfälle.

5. Av Jordbruksverket utpekade naturbetesmarker och ängsmarker ska inte bebyggas eller på annat sätt exploateras. Detta gäller även för naturbetesmarker och ängsmarker som be- döms möjliga att restaurera.

6. Mindre naturområden som är särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden eller viktiga som spridningskorridorer och genetiskt utbyte mellan delpopulationer bör skyddas mot exploatering.

7. Våtmarker och dammar i odlingslandskapet bör skyddas från exploatering som påverkar naturvärden eller flödesutjämning negativt. 8. Kommunen bör på sin egen jordbruksmark avsätta minst fem procent av arealen som trä- da för att motverka den kraftiga reduceringen av den biologiska mångfalden. Alternativt kan det anläggas s.k. vinterfält för kornsparv och andra fältfåglar, för att öka fåglarnas chans till överlevnad vintertid.

56 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG Kvalitet på jord- och skogsbruksmark

hänvisas även till 2 kap. plan- och bygglagen. För hushållningskravet hänvisas till 3 kap. 1, 2 §§ samt 4 kap. 4 MB. Krav för bygglov för ekonomibyggnader kan enbart ställas om området omfattas av områdes- bestämmelser, liksom i ett Arkitektur-och kulturmil- jöprogram.

Planförslaget Kommunen ska vara mycket restriktiv mot ändrad användning av brukningsvärd jordbruksmark enligt bebyggelsestrategin. Enligt plan-och bygglagen ska alternativ alltid anges vid förslag om att exploatera jordbruksmark. När det gäller exploatering vid kusten är i princip varje kustort omgiven av jordbruksmark. Det innebär att även alternativa förslag till utrednings- områden ofta är jordbruksmark. Vid nybyggnation i bebyggelsestrategins kustorter ska därför i första hand riksintressena tillgodoses, därefter jordbruksmarken.

Konsekvenser Brukningsbar jordbruksmark står i konflikt med utpekade utredningsområden för tätorts- och näringslivs- 1 utveckling. De föreslagna utredningsområdena för ny 2 bebyggelse är dock förenliga med bebyggelsestrate- 3 gin, som förespråkar samlad bebyggelse och förtät- 4 ning. 5 Behovet av brukningsvärd jordbruksmark står i 6 konflikt med behovet av livsmiljöer för sällsynta eller 7 hotade växt- och djurarter. 8 JORDKVALITET Det rationella jordbruket i sig självt bidrar till över- 9 gödning genom läckage till mark och vatten. 10 I kapitel 2 under respektive orts konsekvenskarta 2, 11 redogörs för i vilken utsträckning planförslaget över- 12

ensstämmer med Länsstyrelsens åtgärdsprogram för 13 SKOG miljömålen ”Skydd av natur- och kulturvärden”.

Exploatering av jordbruksmark Enligt 3 kap 4§ miljöbalken, får brukningsvärd jordbruksmark inte bebyggas med undantag om syftet är att fylla en viktig samhällsfunktion och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. De flesta orterna i kommunen ligger i direkt anslutning till jordbruksmark vilket begränsar fortsatt exploatering. I för- liggande utställningshandling har ianspråktagande av jordbruksmark övervägts politiskt för varje föreslaget utredningsområde. Eftersom man enligt miljöbalken ska hushålla med mark-och vattenresurserna, ska ytterligare anspråkstagande av mark visa att man i första hand har sett på möjligheterna till förtätning. Därutöver bedömer Länsstyrelsen om det är befogat med ytterligare markanspråk.

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 57 VATTENDRAG OCH SJÖAR

ÖVERORDNADE MÅL OCH DIREKTIV ning. Detta har i sin tur bland annat lett till ökad er- Vilka våtmarksområden som genom dikning eller Kommunen har som målsättning att följa EU:s Vatten- osion, igenslamning av grusbottnar (viktiga som annan form av torrläggning försvunnit, framgår delvis direktiv liksom Länsstyrelsens åtgärdsprogram under lekbottnar för öring), ökad transport av näringsämnen av de så kallade dikningsföretagens plankartor över rubrikerna ”Skydd av natur- och kulturvärden” och och ökad risk för vattenbrist vid torka. vad som kallas båtnadsområden. ”Hänsyn till hav, sjöar och vattendrag”. Vattendragen i norr är i allmänhet mer opåverkade Åtgärder för skapande eller återställande av våtmar- Kommunen avser även att följa de relevanta nationella av dikningsaktiviteter och har ofta höga naturvärden. ker sammanfaller i stor utsträckning med naturalise- miljökvalitetsmålen för vattendrag och sjöar med Ing- Gyllebosjön är den enda riktiga sjön i Simrishamns rande åtgärder i vattendrag som föregår genom vatten- en övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav kommun. Det är en djup källsjö, naturligt näringsrik, vårdsprogramen. i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande med relativt klart vatten och en rik fiskfauna. Den lig- våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap ger naturskönt i det kuperade skogslandskapet omgi- Vattenvårdsprogram och Ett rikt växt- och djurliv. ven av gamla ädellövskogar och naturbetesmarker. Simrishamns kommun har med hjälp av bidrag från Kommunen ser därmed det fortsatta arbetet med fram- Gyllebosjön ingår i ett Natura 2000-område och un- Länsstyrelsen i Skåne län färdigställt ”Vattenvårdspro- tagande av ytterligare vattenvårdsprogram som viktig. der 2009 bildades Gyllebo naturreservat som täcker in gram för Tommarpsåns avrinningsområde”. Program- sjön och de närmaste omgivningarna. met bygger bland annat på en omfattande biotopkar- tering och föreslår ett stort antal restaureringsåtgärder BAKGRUND Återställande av våtmarker av varierande omfattning. Åtgärderna syftar till att så Vattendrag och sjöar och sumpskogar långt möjligt naturalisera avrinning och biotoper, samt I Simrishamns kustvatten mynnar sju större eller min- För tvåhundra år sedan var Österlen en blöt landsän- minska näringsläckaget från jordbruksmark. Kartan dre vattendrag. Utöver dessa finns det ett stort antal da. Från slutet av 1800-talet och framför allt under visar de markområden som kan komma att påverkas små bäckar, som också mynnar direkt i Östersjön. Sex 1900-talets första hälft dikades landskapet ut i syfte att vid vattendragsrestaurering i Tommarpåns avrinnings- av vattendragen har hela eller den dominerande ytan skapa större arealer odlingsbar mark. I Skåne har ca 90 område. Återskapande av våtmarker, återmeandring, av sitt avrinningsområde inom kommunens gränser. procent av alla våtmarker försvunnit, vilket sannolikt tvåstegsdikning, funktionella skyddszoner och utriv- Alla vattendrag har bestånd av havsvandrande öring också gäller för Simrishamns kommun. Denna omfat- ning av dämmen är exempel på sådana åtgärder. och är betydelsefulla för öringens fortplantning. tande torrläggning av stora arealer har inneburit bety- Tommarpsån och Kvarnbybäcken avvattnar till stora dande förluster av livsmiljöer för ett stort antal arter. I Dikningsföretag delar ett intensivt jordbrukslandskap och är kraftigt skogslandet har mossar och andra våtmarker dikats ut - teknisk styrning av vattenflöden påverkade av näringsläckage. för att möjliggöra torvbrytning och skogsbruk. Vattendragen i jordbrukslandskapet omfattas till stor Båda vattendragen har under lång tid utsatts för oli- del av så kallade dikningsföretag. Dikningsföretagen ka fysiska ingrepp med syfte att skapa ny odlingsmark Utredningar är samfälligheter som anlagts för att fortare eller mer eller underlätta odling på befintlig åkermark. Stora de- Simrishamns kommun har med hjälp av konsult utrett effektivt avvattna mark och därmed förbättra odlings- lar av vattendragen är uträtade, fördjupade, utdikade vilka områden som utan att skada bebyggelse och in- möjligheterna. Samfälligheterna har till stor del till- eller kulverterade och av forna våtmarker återstår bara frastruktur kan vara möjliga att återställa. kommit under tidigt 1900-tal. Deras rättigheter och en bråkdel. Arbetet resulterade i en rapport och ett digitalt kart- skyldigheter regleras av en äldre lagstiftning och an- De stora ingreppen i vattendrag och våtmarker har skikt. Rapporten redovisar 257 potentiella våtmarks- läggningarna är anpassade till odling under dåtidens framför allt inneburit uppenbarlig förlust av livsmil- områden med en totala yta av 5433 ha (ca 14 procent förhållanden. I vissa fall kan åtminstone delar av jöer och häftigare flöden vid nederbörd och snösmält- av Simrishamns kommuns yta). båtnadsområdet (det område där vattennivån sänkts)

58 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG Åar, bäckar och diken

Julebodaån Å Knäbäcken Bäck Dike

Verkeån

Klammersbäck Mölleån

Rörums norra å

Rörums södra å

Oderbäcken

Tommarpsån

Kvarnbybäcken

Vattenvårdsprogram för Tommarpsåns avrinningsområde

Markområde som kan komma att påverkas vid vattendragsrestaurering i Tommarpsåns avrinningsområde.

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 59 Sankmarker och Dikningsföretagens restaurerbara våtmarker båtnadsområden

Rikkärr Båtnadsområde Sankmark Restaurerbara våtmarker

av olika anledningar drabbas av översvämning eller ransporten. Detta kan lösas genom dels naturaliseran- Simrishamns kommun föreslås att aktivt medverka i förhöjd grundvattennivå. Det är därför generellt sett de åtgärder i vattendrag genom vattenvårdsprogram, Österlens vattenråd som arbetar med recipientkontroll olämpligt att bygga inom ett båtnadsområde. dels genom restriktioner vid nybyggnation där på- och vattenvårdsåtgärder. Dikningsföretagen är dimensionerade för lägre flö- koppling på dikningsföretag inte bör ske. Simrishamns kommun är medlem i Vattenvårdsför- den än vad som är fallet idag och därmed redan ofta bundet för västra Hanöbukten som framför allt arbetar överbelastade, eftersom tillförsel av dagvatten från Planförslag med recipientkontroll. tätorter och andra hårdgjorda ytor ger kraftigt ökade I detta kapitel finns ett ställningstagande förenligt med Simrishamns kommun ska arbeta för att anpassa sig flödestoppar. Pågående klimatförändringar med ökade vattenmyndighetens åtgärdsprogram om att ”Områ- till förväntade klimatförändringar och minska belast- flöden och intensivare nederbörd kommer att innebära den som kan tas i anspråk för flödesutjämnande, natu- ningen på vattendragen. ytterligare problem med översvämningar i dikningsfö- raliserande eller återskapande åtgärder i vattendragens retagens närhet. avrinningsområden, inte bör exploateras på sådant sätt KONSEKVENSER Behovet av flödesutjämning för att möta klimatför- att genomförande av åtgärder försvåras”. Ett åtgärds- Behovet av att ta jordbruksmark i anspråk för vatten- ändringarna är därför stort. Detta är inte bara en viktig förslag i kommande va-plan är att en dagvattenpolicy dragsvårdande åtgärder står till viss del i konflikt med fråga för jordbruket utan för hela samhället. Påverkan tas fram, där avrinning för dagvatten i första hand ska behovet av odlingsmark. Motsvarande gäller till viss på dikningsföretagen ska därför belysas tidigt i plan- lösas på fastigheten och i andra hand kopplas på det del skogsmark. processen. kommunala dagvattennätet. Ny dagvattenavledning Samtidigt har den snabba avrinning som uträtning Vid översvämning av odlingsmark kan stora mäng- bör inte belasta dikningsföretag eller vattendrag. av vattendragen medfört inneburit stora problem med der fosfor och partiklar föras ut till vattendragen vilket I förslagskartorna i kap 2 återfinns hänsynsregler i vattenkvaliteten i Hanöbukten, vilket kan medföra att ökar näringsläckaget och påverkar djurlivet negativt. varje basort som ger företräde för utbyggnad av om- kustvattenkvaliten ”god status” inte kommer att kunna Ett ökat flöde kan också medföra ökad erosion i di- råden för flödesutjämnande, naturaliserande eller åter- uppnås i enlighet med målet år 2015. ken och vattendrag och påverkar därmed sedimentt- skapande åtgärder i vattendragens närområden.

60 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG KUSTVATTNET

MÅL ga med hållbart nyttjande, medan uttaget av torsk inte iner, PCB, industrier och trafiktransporter liksom en- Att vårda, förvalta, levandegöra och sprida kunskap bedöms förenligt med hållbart nyttjande, på grund av skilda avlopp påverkar ytvattenkvaliten och den mari- om våra marina miljöer. För att förvalta dessa värden en svag tillväxt. na miljön i Hanöbukten (se diagram). ska vi tillmötesgå de fem skånska utmaningarna för I dagsläget finns både fiskerikvoter, förbud att fis- miljöarbetet och EU:s Vattendirektiv. För det behö- ka vissa arter och tydliga rekommendationer på hur Småskalig fiskerinäring ver vi ha som mål om att ta fram en HAVSplan för att mycket av Östersjöns sill och vildfångad lax och öring EU:s gemensamma fiskeripolitik har under en lång kunna ge vägledning vid prövning av tillståndspliktiga som kan ätas för att det inte ska vara hälsofarligt. period i hög utsträckning varit koncentrerad på att reg- verksamheter, detaljplaner och bygglov. Halten av dioxiner och dioxinlika PCB i fet fisk från lera och styra det storskaliga industriella fisket, vilket långsamväxande bestånd (strömming) i de mer nord- överlag har påverkat förutsättningarna för lokalt små- BAKGRUND liga delarna Östersjöområdet överskrider ofta tillåtna skaligt fiske negativt. Simrishamns kommun har se- gränsvärden. dan 2009 varit en del av ”Sydkustens fiskeområde”, Marina miljöer i Östersjön Fisken från bestånden i södra Östersjön och utanför som är ett av 14 svenska fiskeområden (av samman- Bottnarna längs kommunens kuststräcka är av mycket Simrishamn (fiskeområden 43) har dock inte för höga lagt ca 200 i EU). Fiskeområdena samlar fiskerinä- varierande karaktär. I söder och norr dominerar grun- halter av dioxin eller PCB enligt Livsmedelsverket. ringen och offentlig sektor (kommuner) i en organisa- da, sandiga havsbottnar, medan det däremellan kan bli Fisken från dessa områden får därför saluföras i andra tion med fokus på utveckling av det småskaliga fisket mycket djupt helt nära land. Klippor och stenbottnar EU-länder. Som konsument kan man påverka fram- i en viss region. med olika slags algsamhällen omväxlar med mer eller tidens fiske genom att köpa miljömärkta varor med Från 2014 pågår ett arbete för att integrera fiskeom- mindre obevuxna sandbottnar. Biotoper och biologisk MSC- eller KRAV-märkning rådena med ”Lokalt ledd utveckling” (tidigare Le- mångfald i våra kustvatten inventeras kontinuerligt. ader) inom EU:s Landsbygdsprogram, vilket skapar Rimliga förutsättningar är dock att alla förekommande Miljökvalitetsnormer för kustvatten nya möjligheter för utveckling av småskaligt fiske och marina miljöer har höga naturvärden, inte minst med Vid en statusbedömning för Hanöbuktens kustvatten kopplingar till levande kustsamhällen, företagande tanke på olika fiskarters förökning och uppväxt. anges den ekologiska statusen som måttlig till otill- och arbetstillfällen. fredsställande medan den kemiska ytvattenstatusen Östersjöns miljötillstånd som god i nuläget. Bedömning av kemisk status grun- SKYDD AV KUSTVATTNET Östersjöns miljö förändras gradvis i riktning mot en dar sig på verkliga mätdata och eftersom den myck- Kustvattenområden är skyddade genom en rad res- ökande temperatur, minskande salthalt, ökande fosfor- et begränsade mängd data som finns inte kan påvisa triktioner i form av riksintressen och riktlinjer som halt parallellt med en kraftigt ökad utbredning av sy- att halter överstiger miljökvalitetsnormer, har statusen strandskyddet, kultur och naturskydd, och hänsyns- refria bottnar. Det senaste mer markanta syreinflödet bedömts god. Riskerna för en försämrad status fram regler enligt miljöbalken och plan-och bygglagen. inträffade 2003 från Öresund. till 2015 är dock relativt stor. Dessa yttre miljöförhållanden i kombination med ett För att nå god status krävs det framförallt en mins- RIKSINTRESSE KUSTZON för högt fiskeriuttag har gjort att även arternas sam- kad tillförsel av näringsämnena fosfor och kväve (se Hela kommunens kuststräcka omfattas av riksin- mansättning förändras. Förändringarna består främst kartan ”Status i kustvattenområden” på nästa sida som tresset för kustzon enligt kapitel 4 miljöbalken där av en minskning av torsk och sill, samtidigt som illustrerar behovet av utsläppminskning av fosfor för ingrepp inte får ske på ett sätt som påtagligt skadar mängden skarpsill har ökat. Fiskeriuttagen för båda att uppnå god status). Minskad näringsutförsel som områdenas natur- och kulturvärden. Riksintresset har torsk och skarpsill bedöms enligt ICES (International fosfor och kväve i Östersjön är inte helt avgörande för företräde framför andra riksintressen (3 kapitlet 10 § Council for Exploration of the Sea) ändå vara förenli- att fiskebeståndet ska öka. Även miljögifter som diox- miljöbalken). Riksintresset för kustzon handlar om

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 61 naturupplevelser men också bad, cykling, kulturupp- Hanöbukten som arbetar med recipientkontroll och levelser, fritidsfiske och strövande. Riksintresset för vattenvårdsåtgärder. Här finns stora möjligheter till kustzon sträcker sig mellan 5-7 km ut från kustlinjen samverkan med länsstyrelsen för att genomföra åt- och mellan 0,4 - 3,6 km in i landet. gärder, detta för att minska påverkan från jordbruket, Avgränsningen av riksintresset för kustzon bygger transportinfrastruktur, verksamheter samt de delar av på principen att det från den plats man befinner sig ska det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha en vara möjligt att se havet, att landskapet uppvisar en negativ inverkan på vattenmiljön. öppenhet mot havet och att de existerande biotoperna • Kommunen föreslås i sina arrendeavtal för jordbruk- har ett samband med havet. Exempelvis ska hänsyn tas till naturbetesmarker som både har betydelse för smark ha som policy att utöka skyddszoner (minst 6m) landskapsbilden, den biologiska mångfalden och fis- längs vattendrag för gödning och andra utsläpp. kelägena i kustzonen. • Framtagande av en havsplan föreslås genom ett sam- Genom riksintresset har därför kommunerna möj- verkanprojekt mellan näringslivsrepresentanter, lant- lighet vara restriktiv mot exploatering av dessa områ- brukare, Kultur- och fritidsförvaltningen, Samhälls- den, (se bebyggelsestrategin). byggnadsförvaltningen, Marint centrum, Miljöför- I kustzonen finns även riksintresse för sjöfart. Rik- bundet och Vattenvårdsförbundet med förslag till sintresse landningshamn finns för hamnarna i Simris- förbättringsåtgärder för havsmiljön, möjlighet att ut- hamn och Skillinge, samt riksintresse för huvudfarled veckla marin turism, liksom landbaserade åtgärder för till dessa . Enskilda hamnar som inte är av riksintresse att minska övergödningsproblematik och andra utsläpp. kallas av tradtition för kulturhamnar. KONSEKVENSER Marina reservat Vid avvägning mellan bevarande- och exploaterings- Ett större havsområde utanför Sandhammaren mel- inriktade riksintressen ska det riksintresse som bäst lan Ystad och Simrishamn föreslås bli marint reser- främjar en långsiktigt god hushållning ges företräde. vat som en del av riksintresse för naturvård. Kusten Föreslagna utbyggnadsområden i kustorterna bedöms är geovetenskapligt intressant som tillandningskust inte innebära risk för påtaglig skada på riksintresset genom sandvandring med unik hörneffekt, genom för kustzon, utan snarare möjliggöra för utveckling av postglaciala strandvallar som klippkust, genom fö- tätorternas kulturvärden och bidra till nya koppling- rekomst av kritkalksten, silurskiffer och kambrisk ar för turism och friluftsliv, till naturen och stränder- sandsten med fossila vågmärken. Området är en vik- na genom de föreslagna gröna pauserna. Bebyggelse- tig rast- och övervintringsplats för t ex alfågel. Fö- strategin värnar om riksintresset för kustzon, särskilda rekomst av submarina skogar finns. Marinbiologiska skäl ska finnas för exploatering enligt 4 kap. 4 § mil- värden är framförallt Östersjömussla-samhället som jöbalken. det dominerande djursamhället, medan makrillen har Riksintresset för landningshamnar bedöms inte på- sin inre utbredningsgräns här. verkas av planförslaget liksom riksintresset för sjöfart eller naturvård. För övriga riksintressen hänvisas till Strandskydd förslagskapitlets orters konsekvenskartor. Strandskyddet i Simrishamns kommun är för närva- Vindbruket antas inte göra några ytterligare mar- rande det generella 100 meter. Länsstyrelsen kan ut- kanspråk inom kustzonen under planperioden, med vidga strandskyddet upp till 300 meter, vilket också undantag för redan antagna områden enligt vind- har gjorts längs kommunens kust. kraftplanen. Simrishamns kommun har under våren 2013 till Läns- Miljömålen tillgodoses i planförslaget dels ge- styrelsen lämnat synpunkter på nya avgränsningar nom bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun för det utvidgade strandskyddet. Detta kommer att som möjliggör anslutning till kommunalt va-nät i behandlas av Länsstyrelsen och ett beslut om nya av- högre grad, dels avsättning av jordbruksmark för gränsningar kan troligen komma under 2015. ”Vattenvårdsprogram för Tommarpsåns avrin- Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lä- ningsområde” som på sikt kommer att medföra gen enligt 7 kap. miljöbalken utpekas inte då Skånes mindre näringsutförsel till Östersjön från jordbru- kustkommuner är undantagna från denna möjlighet. ket och förbättrade fortplantningsförhållanden för havsvandrande fiskarter som exempelvis öringen. PLANFÖRSLAGET En mer restriktiv hållning för tillståndsgivning för Inför framtagandet av en Havsplan, har Simrishamns verksamheter bidrar också till en möjlighet att för- kommun i nuläget inga exploateringsanspråk avse- bättra kustvattenstatusen. ende havsmiljön. Planförslaget här, fokuserar istället på vattenkvalitetsförbättrande åtgärder då den marina miljön påverkas av landbaserad verksamhet genom: • Bland annat ställer bebyggelsestrategin krav på sam- ordning av vattentillgång och avlopp vid nybyggnation. • Avsättning av mark för Kivik reningsverks utbyggnad. • I planförslagen i kap. 2 finns hänsynsregler framtag- na, som innebär att avsättning av mark ska priorite- ras för vattenkvalitetsförbättringsåtgärder i samband med framtida planläggning, som indirekt kommer att minska näringsutförseln till Hanöbukten. • Förslag på ökade krav vid tillståndsgivning för verksamheter föreslås. De verksamhetsområden som har någon större influens på den marina miljön är: - Hamnverksamheter, inkl muddring och sjöfart. - Turism och fritidsverksamheter som fiske, båtsport och bad. - Utsläpp från reningsverk. - Jordbrukens näringsutförsel. - Fartyg, utsläppsrisker i farleder. • Simrishamns kommun ska aktivt medverka i Öster- lens vattenråd samt Vattenvårdsförbundet för västra

62 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 63 ANALYSKARTOR RIKSINTRESSEN GEOLOGISKA KUSTVATTNET I KUSTVATTNET FÖRUTSÄTTNINGAR

För framtagande av en kommande kommunal Riksintresseanspråk för havsbaserad vindkraft Havsdjup havsplan, redovisas här kartananalyser som ska enligt 3 kap MB fungera som underlag för att öka förståelsen av hur kustvatten i kommunen kan planeras och värderas.

Kartor kommer från: ”Havsplanering - Nuläge 2014” Preliminär rapport mars 2014, Havs- och vattenmyndigheten.

KULTURMILJÖER

Marina skyddade områden > 250 m Riksintresse för vindkraft i havet 100 - 250 m Tolkat planområde 50 - 100 m

25 - 50 m

Riksintresseanspråk för totalförsvarets militära < 25 m del i hav och kustområden

Bottentyper

Grundare än 40 m. Sannolikhet att det finns spår från äldre stenålder.

Tolkat planområde

Boplatser kan finnas på ner till 40 meters djup Områden där sannolikheten är störst att finna spår efter stenålder är Hanöbukten, Kriegers Flak. Övnings- och skjutområde i havet

Stopp höga objekt

Berg Influensområde luftrum

Hårdbotten Område med särskilt behov av hinderfrihet

Sand Riksintresse med omgivningspåverkan

Hårdlera Kustnära väderrradar med influensområde

Lera Örvrigt influensområde

Tolkat planområde Bottentyper indelat i fem klasser. Typ av bot- tensubstrat har avgörande betydelse för ekosystemen. I grundare områden nås bottnarna av solljus vilket gör det möjligt för fotosyntetiserande organismer att leva.

Intresseområden för utvinning av sand, olja och gas samt koldioxidlagring

Intresseområde för koldioxidlagring

Intresseområde för utvinning av sand

Intresseområde för utvinning av olja/gas

Tolkat planområde

64 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG Stora delar av Östersjöns botten har syrebrist. MARINBIOLOGISKA Även i Hanöbukten förekommer syrebrist. forts. RISK- FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MILJÖFAKTORER

Marina skyddade områden Kända fartygslämningar och förlis- ningsuppgifter per kvadratmil Källa: Riksantikvarieämbetet, FMIS

Syrehalt nästan ständigt < 2 ml/l

Syrehalt tidvis < 2 ml/l Ospar MPA

Helcom BSPA

Svenska naturreservat Inga registrerade Natura 2000 Koncentrationsområden för biologiska och ekologiska < 1 Svensk nationalpark värden. Kartan ger en indikation på ekologiska värdekärnor. 1 - 5 Svenska djur- och växtskyddsområden 5 - 10 Tolkat planområde > 10

Tolkat planområde

Fiskeregleringar Fartygsrörelser, medel per månad 2011, Områden utan koncentration av befintliga och övergripande transportnät i Sveri- områdesskydd och regleringar ges omgivning. Källa: Helcom

Områden med högre koncentration av befintliga områdesskydd och regleringar

Tolkat planområde

Trålgräns

Trålfiskeförbud

Undantagsområde RISK-

Fredat sötvatten, kust OCH MILJÖFAKTORER < 25

Fredningsområde 26 - 100

Trålfiskeområde Status i kustvattenområden 101 - 500 Fredningsområden (torsk) 501 - 1000

Tolkat planområde > 1001

I Sverige finns en särskild trålgräns innanför vilken det inte är tillåtet att tråla, med undantag av så kallade trålfiskeområden. I

God

Måttlig

Koncentration av fiskodlingar Beting 5 % minskning

< 500 > 1500 500 - 1000 1000 - 1500

Kartan illustrerar hur mycket utsläppen av kväve (i ton) som kan behöva minskas för att nå god status (grön) i vattendistriktens kustvattenförekom- ster. (Källa Havsmyndighetens åtgärdsprogram, 2009)

66 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 65 TILLÄGG TILL ANTAGANDE 20150818

Möjliga fokusområden i en framtida fördjupad havsplanering

Fördjupningsområden

Förståelsen av havet som resurs måste fördjupas. Dessutom är omvärlden ständigt föränderlig. Vilka intressen, anspråk och konflikter som kan tänkas uppstå måste utredas för att en relevant ´planreserv´ till havs ska kunna avsättas. Den information som behövs för havsplanen finns redan i viss utsträckning. Men den måste hämtas in från olika myndigheter och institutioner. Arbetet med den kommunala havsplanen innebär därmed i hög grad att sammanställa befintligt material i ett underlag, för att visa på befintlig situation och behov av planering med avvägningar mellan olika intressen inom kommunens havsområde. I viss utsträckning kommer även ny grunddata att behöva samlas in.

Motivering för val av fördjupningsområden:

- Havsdjup. Djupförhållanden och topografi är till viss del skyddade av lagen om landskapsinformation, men i den detaljeringsgrad det är möjligt, är det viktigt att visa det topografiska förhållanden som råder inom kommunens havsområde som ett grundläggande planeringsunderlag.

- Skeppsvrak inom det kommunala havsområdet. Skeppsvrak kan vara av kulturhistoriskt intresse men även av betydelse för marina organismer och fiskar som söker sig till fasta konstruktioner för skydd och föda. Att kartlägga dessa vrak skapar därmed en bild av kulturlandskapet på havsbottnen och utgör även en god indikator på det marina djurlivet.

- Boplatser från (äldre) stenåldern. Havsbotten utanför Simrishamns kust har registrerade lämningar från 8000 år tillbaka vilket innebär mesolitisk tid (10 000- 4000 f.k) som även benämns som stenålder. Det finns även indikationer på att det finns fyndigheter från äldre stenåldern (paleolitikum) som var för 13 000- 10 000 f.k. Att kartlägga dessa innebär en ökad förståelse för det kulturhistoriska landskapet.

- Utsjöbankar. Utsjöbankar är ett avgränsat område i öppet vatten som inte är djupare än 30 m. Dessa är av betydelse för bland annat rastande alfåglar, möjliga områden för vindkraft, och av stort naturvärde till följd av att solljus når botten och möjliggör rika ekosystem. Dessa områden är viktiga att restaurera efter exempelvis ol- jeolyckor.

- Maringeologisk karta Den maringeologiska karta som finns för Simrishamn är i dagsläget inte komplett, ytterligare kartering av havsbotten behövs.

- Kablar och rörs dragning. Planering och exploatering av ett område kräver att information inhämtas om kablar och ledningars dragning för att inga olyckor eller förstörelse av ledningar ska ske. En förutsättning för havsplanen är att information om kabel- och ledningsdragning blir känd för kommunen, samt att andra anspråk kan avvägas om det uppstår nya behov av att anlägga kablar eller rörkonstruktioner till havs. Det finns idag kraftledningar i Simrishamns havsområde.

- Energi. Utredning om möjliga platser för energiutvinning till havs bör genomföras och illustreras. B-område för (flytande) vindkraft i samråd med fiskeintressen är möjligt. Ytan som behövs, beräknas baseras på 5-7 ggr diameteromfång på blad. Vågkraft skulle kunna vara möjlig nära land, då denna inte påverkar siktlinjer, på grund av låg profil.

- Fasta förbindelser. Nuvarande och framtida sjöfartsförbindelser. Kartläggning och illustration av sjöfartens huvudsakliga trafikering på såväl storskalig som småskalig nivå. Sjöfartens omfattning påverkas av hur infrastrukturen utvecklas på land med möjliga ökade eller minskade sjötransporter som resultat. Beroende på utveckling av trafiksituationen som berör Simrishamns kommun behövs också underlag från sjöfartsintressen för att kunna ta ställning till andra intressen i havet.

- Insamling av data som fiskarna har tillgång till i sin navigeringsutrustning. Brukarna av havsområdena, så som fiskare, har mycket god lokalkännedom om samband mellan väder, årstider, maringeologiska förutsättningar, djup och strömmar. Deras helhetsbild är avgörande för att kunna presentera en havskarta med god förankring i verkligheten.

- Administrativa gränsdragningar i havet och hur dessa påverkar aktiviteter. Det har på senare tid arbetats fram en mängd regleringar för bl.a. fisket där administrativa gränser inneburit anmälningsplikt för att korsa och fiska på andra sidan gränsen. Dessa nya regler som gäller för fisket måste identifieras och utvärderas för att kommunen ska ha förståelse för hur båtar rör sig och var kustbevakning kan patrullera. Men även för att kunna kontrollera hur vårt eget kommunvatten används, lagligt eller olagligt.

- Riskutredning. I samband med, och i efterdyningarna av olyckor eller missöden till havs behövs en förståelse för var olika händelser kan inträffa, deras påverkan och hur de ska hanteras. Kollisionsrisken är exempelvis hög utmed fartygsleden mellan Simrishamn och Bornholm. Övriga riskutredningar som kan behöva kartläggas är erosion, stigande havsnivå, minor, dumpning, förorenade sediment. Kommunen och staten ska ha en avtalad gräns för var ansvaret övergår från stat till kommun vid exempelvis en olycka.

- Områdesskydd - marina reservat i Simrishamns havsvatten. I nuläget finns det få marina reservat i Simrishamns kommun. Ekologiska värden till havs måste identifieras för att exempelvis skydda yngelplatser för fisk i syfte att skapa förutsättningar för nyrekrytering inom fiskbestånden. Samt för att skapa förutsättningar för ett produktivt fiske.

- Ekosystemtjänster längs kust och inom havsområdet. Ett lagförslag diskuteras i nuläget om att ekosystemtjänser ska ingå i kommunal planering. Att vara proaktiv i detta planeringssammanhang, att kartlägga och definiera olika typer av ekosystemtjänster i havet är positivt för Simrishamn kommun.

- Ekologisk/kemisk status längs kust- och övergångsvatten. Ekologisk status har utretts längs Sveriges kust och presenteras i Länsstyrelsens VISS-kartmaterial. Områdena för de olika statusklassningarna bör kartläggas ytterligare, för att utgöra ett fördjupat kunskapsunderlag för prioriterade fokusområden där ekologisk status inte är god.

- Havsströmmar. Havsströmmars rörelse är av betydelse för det marina livet. Förståelse för hur eventuella spill eller olyckor till havs transporterar farligt material, och algblomning- ars rörelse är av intresse för kommunen, inte minst under sommartid, då en stor mängd besökare ägnar sig åt bad och frilufsliv vid kusten.

66 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG TILLÄGG TILL ANTAGANDE 20150818

Ekosystemtjänster: Ett lagförslag diskuteras i nuläget om att ekosystemtjänser ska ingå i kommunal planering. Att vara proaktiv i detta planeringssammanhang, att kartlägga och definiera olika typer av ekosystemtjänster i havet är positivt för Simrishamn kommun. Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Tjänsterna från ekosystemen ger oss bland annat luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser som kan påverka vår hälsa positivt.

Ekosystemtjänster delas in i följande fyra kategorier:

• Stödjande tjänster handlar om de ekosystemfunktioner som är en bas, dvs. de som stöder och är nödvändiga för att de andra ska fungera. Det kan vara närings- och vattencykler. • Reglerande tjänster är mer specifika funktioner, det kan vara pollinering, luft- och vattenrening. • Kulturella tjänster innehåller allt det som vi använder för det mer känslomässiga välbefinnandet, som t ex estetiska och rekreationella värden. Dessa utgör en viktig del av människors kultur och har visat sig ha positiva effekter på hälsan.

35 Ställningstaganden Vattendrag, sjöar, våtmarker, dikningsföretag och kustvatten

1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun ska följas. I den framgår att byggnation inte bör tillåtas inom dikningsföretag, båtnadsområde och inom vattenskyddsområde, utan att sär- skilda åtgärder vidtas.

2. Bebyggelsestrategins föreslagna utbyggnadsområden ska samordnas så att uppförande av ny bebyggelse synkroniseras med kommunens plan för va-utbyggnad.

3. Riksintresse kustzon: Kommunen fastställer genom bebyggelsestrategin att delarna av kustzonen bevaras utan ytterligare exploatering inom de gröna pauserna. Stor restriktivitet ska råda för ytterligare bebyggelse eller andra anläggningar i dessa lägen. Stor vikt ska läg- gas vid att bevara tillgängligheten för allmänheten till strandområdena i kustzonen. Riksintres- set innebär inget hinder för utveckling av befintliga kustorter eller det lokala näringslivet, där även turistnäringen ska beaktas. Kommunen ska vidare verka för åtgärder som kan stärka kustzonens intressen genom bebyggelsestrategins gränsdragning för kustzon.

4. Framtagande av en havsplan föreslås genom ett samverkanprojekt mellan näringslivsre- presentanter, lantbrukare, Kultur- och fritidsförvaltningen, Samhällsybyggnadsförvaltningen, Marint centrum och Miljöförbundet med förslag till förbättringsåtgärder för havsmiljön, möjlig- het att utveckla marin turism liksom landbaserade åtgärder för att minska övergödningspro- blematik och andra utsläpp (åtg 36). Den kommande havsplanen föreslås utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Vattenområden och våtmarksområden med höga naturvärden ska inte exploateras så att möjligheterna att bevara och utveckla värdefull natur försämras.

Vattenkvalitet:

5. Kommunen ska färdigställa en kommunal va-plan och dagvattenpolicy med syfte att anpassa till förväntade klimatförändringar och minska belastningen på vattendragen.

• När det gäller tillsyn och tillståndsgivning för verksamheter som berör vattenområden som inte uppnår god ekologisk status, bör hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten (åtg 32).

• Det föreslås framtagande av tydliga riktlinjer för enskilda avlopp med krav på hög skydds- nivå vid miljöförbundets tillståndsgivning och tillsyn i områden där vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status (åtg 33). Tillståndsgivning ska ges i samråd med förvaltningen (åtg. 36).

• Kommunen föreslås i samverkan med Länsstyrelsen ta fram underlag och åtgärdsför- slag för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i kustvattenområden med vattenfö- rekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status (åtgärd 38).

• Områden där vattendrag och våtmarker kan restaureras, återställas eller skapas bör inte exploateras på ett sådant sätt att genomförande av åtgärder försvåras.

• Dagvattenpolicy föreslås tas fram, där avrinning för dagvatten i första hand ska lösas på fastigheten och i andra hand kopplas på det kommunala va nätet. Ny dagvattenavledning bör inte belasta dikningsföretag eller vattendrag (åtg 36).

6. Kommunen föreslås att som riktlinje för sina arrendeavtal för jordbruksmark kräva avsätt- ning av obrukade, funktionella skyddszoner (minst 6 m) längs vattendrag och våtmarker.

7. Möjligheten att använda kommunägd jordbruksmark som utbytesmark när privat jordbruksmark tas i anspråk för vattenvårdsåtgärder bör undersökas i varje aktuellt fall.

8. Kommunen bör aktivt medverka i Österlens vattenråd samt Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten som arbetar med recipientkontroll och vattenvårdsåtgärder.

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 67

ARTERNA

Naturgeografiskt tillhör nästan hela Skåne den nemorala zonen (eller mellaneuropeiska lövskogsre- gionen), vilket gör att naturmiljöerna här har mer gemensamt med förhållanden på kontinenten än med övriga Sverige. Österlen är jämfört med stora delar av västra Skåne förhållandevis skonsamt ex- ploaterat samtidigt som regionen har ett varierat landskap med olika värdefulla naturtyper. Simris- hamns kommun är därför hemvist för ett stort antal sällsynta eller rödlistade växt- och djurarter. Flera av dessa har en betydande del av sin regionala utbredning inom kommunens gränser. Som exempel kan nämnas majnycklar, gulyxne, sandnejlika, fältpiplärka och sommargylling. Hasselmus och långbensgroda har sina huvudsakliga skånska ut- bredningar i Simrishamns kommun. Detta gäller också höksångaren som för 15-20 år sedan fanns sparsamt på många lokaler, men som under senare år minskat kraftigt. Ravlunda skjutfält är den sis- ta lokalen där arten ses regelbundet och möjligen häckar med ett fåtal par. Kornsparven, som i princip bara finns kvar i Ystads kommun, har på senare år även häckat i södra delen av Simrishamns kommun. ANSVARSARTER

I Simrishamns kommun lever ett stort antal skyddade arter, bland annat; hasselmus, fält- piplärka, de flesta grod- och kräldjuren, alla fladdermusarterna samt många växter, mollusker och insekter. Att exploatera, eller på annat sätt göra ingrepp i områden med fridlysta arter, kräver dispens från Länsstyrelsen.

De områden med höga naturvärden som pekas ut i kommunens naturvårdsprogram överensstämmer väl med Länsstyrelsens bild av områden i Skåne med stor andel rödlistade arter (”Här finns höga naturvärden i Skåne – Artpools- och traktanalys med hjälp av röd- listade arter”). Några sällsynta arter med viktiga utbredningsom- råden i kommunen, eller i kommunens grannskap har Foto: Boris Berglund pekats ut som Simrishamns kommuns ansvarsarter. Ansvarsarterna fungerar som nyckelarter eftersom flera andra skyddsvärda arter delar deras livsmiljö. De kan därmed ses som representanter för alla rödlista- de arter som förekommer i framför allt områden med sammanhängande ädellövskogar, sandmarker och/el- HASSELMUS ler våtmarker. I Sverige är hasselmusen den enda representanten för Ställningstaganden som berör dessa områden får i Fyndplatser familjen sovmöss. Den har egenskapen att gå i vin- förlängningen anses tillgodose behovet av skydd för Hasselmus terdvala (hibernation) under senhösten när kylan blir flertalet rödlistade arter som förekommer i kommunen. påträngande. Vinterdvalan varar sedan under fem till Artskyddsförordningen ger ett antal arter och deras sju månader. livsmiljöer ett mycket starkt skydd. Det är därför vik- Hasselmusen påträffas ofta i gläntor och bryn i skogs- tigt att på ett tidigt stadium i planeringen ta hänsyn till mark och i buskrika, solbelysta klippbranter. Kraftled- de skyddade arterna. Inför planläggning kan detaljera- ningsgator som innehåller mycket buskage är livsmil- de inventeringar behöva göras för att man ska kunna jöer som tycks passa arten mycket väl. I den sydligaste avgöra om arter och deras livsmiljöer kan komma att delen av landet lever den ofta i buskrika, ”igenväxan- beröras. Kommunen rekommenderar att en MKB all- de” jordbruksmarker med låg hävdintensitet. I Sverige är hasselmusen mest hotad i Skåne län. Den är här helt isolerad från övriga populationer i landet LÅNGBENSGRODA och inskränkt till två geografiskt väl avgränsade områ- den i den södra delen av länet, varav det mest betydel- Långbensgrodan är troligen den svenska grodart som sefulla omfattar en stor del av Simrishamns kommun. har minst utbredning i världen. Det huvudsakliga ut- Hasselmusen är Sverige fridlyst enligt Artskyddsför- bredningsområdet omfattar Centraleuropa, där arten i ordningen. många områden är hårt tillbakaträngd och endast lever kvar på spridda platser. I Sverige finns långbensgrodan En förutsättning för hasselmusens långsiktiga överlev- i delar av Skåne, Blekinge, Småland och Öland. nad är i första hand tillgången till stora, sammanhäng- Det skånska beståndet är koncentrerat till lövskogs- ande skogsmarker med rätt struktur och att det inte områden på Österlen och Simrishamns kommun. finns effektiva spridningshinder. Hasselmusen skyr Bland hoten mot artens överlevnad och spridning öppna ytor, vilket innebär att allmänna vägar, bebyg- märks bl.a. nybyggnationer, kalavverkningar, gran- gelse, större vattendrag, välhävdade betesmarker och planteringar och negativa ingrepp i de grunda småvat- odlad mark sammantaget försvårar djurens spridning. ten där långbensgrodan fortplantar sig. Långbensgro- dan är fridlyst enligt artskyddsförordningen. Konflikter mellan allmänna intressen Behovet av lämpliga livsmiljöer står till viss del i konflikt med behovet av områden för bebyggelse eller annan exploatering.

Överordnade mål och direktiv Förenligt med nationellt miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och djurliv. Överensstämmer väl med åtgärder under rubriken ”Skydd av natur- och kulturvärden”.

Fyndplatser Långbensgroda

Groda med ganska långa ben, dock ej långbensgroda.

70 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG KORNSPARV Kornsparven är i Sverige bunden till det öppna kulturlandskapet. Fågeln väljer att placera sitt bo i växande gröda, i slåttervallar, ogrässträngar eller i naturbetesmarker med kvarstående högörtsvegeta- tion. Under 1800-talet var den vanlig i södra Sve- riges jordbruksbygder, men har framför allt sedan 50-talet, i samband med bruket av betat utsäde, har populationen minskat markant. Artens fortsatt svaga utveckling beror i hög grad på effektiviseringar och rationaliseringar inom jordbruket. Detta har lett till brist på häckplatser och, framför allt under vintern, föda. Idag finns bara ett litet fluktuerande bestånd kvar i Ystads kommun. Vissa år uppträder arten även i södra delarna av vår kommun och har troligen häckat vid ett par tillfällen. Kornsparven är ett tydligt exempel på att intensifie- ringen av jordbruket leder till minskad variation av livsmiljöer och därmed förlust av biologisk mångfald. FÄLTPIPLÄRKA SANDNEJLIKA Fältpiplärkan är de torra, kortbevuxna markernas Sandnejlikan är en ljus- och värmeälskande växt fågel. Den har sin huvudsakliga utbredning i Med- som man finner på marker med sandigt och kalkrikt elhavsområdet och vidare mot nordost till Centra- underlag. Den är en karaktärsart för den ovanliga lasiens stäppområden. Den har sin nordvästgräns naturtypen sandstäpp, men finns sällsynt även på i Danmark och Sverige. Här häckar fältpiplärkor- stäppartade torrängar, sandhedar och i glesa tallsko- na framför allt vid kusten, på sanddyner innanför gar. Sandstäpp är en av de mest hotade naturtyper- strandzonen, på sandhedar av olika slag, sandstäpp, na i Sverige och situationen för artens bestånd och betesmarker och i torra åkermarker. Fältpiplärkan livsmiljö är därför kritisk. Kvarvarande lokaler med föredrar kombinationen av kort vegetation med sandstäpp hotas främst av avtagande beteshävd, vil- insprängda sandiga fläckar samt tillgång till högre ket leder till ett mera slutet vegetationstäcke, förna- vegetation med gräs, örter eller lägre buskar. Arten ansamling och invandring träd och buskar. har minskat under hela 1900-talet och finns i dagslä- Sandnejlikan är fridlyst enligt Artskyddsförord- get bara kvar i östra Skåne. I Simrishamns kommun ningen. fanns den för några tiotal år sedan på ett ganska stort antal lokaler längs hela kusten, men återfinns nu enbart Ravlunda skjutfält. Fältpiplärkan är upptagen och listad i EGs fågel- direktiv, vilket innebär att medlemsländerna inom utbredningsområdet ska företa nödvändiga åtgärder för att försöka återupprätta gynnsam bevarandesta- tus för arten vidta särskilda åtgärder för att bevara och återställa, fältpiplärkans livsmiljöer.

36 Ansvarsarter Ställningstagande

1. Bebyggelsestrategi för kommunen ska följas.

2. Hasselmus Exploatering av lämpliga eller potentiellt lämpliga livsmiljöer inom artens utbredningsområ- de bör kompenseras med bevarande, restaurering eller nyskapande av lämpliga livsmiljöer så att fragmentering av populationen undviks. Naturområden som är särskilt värdefulla för artens överlevnad och områden som viktiga som spridningskorridorer eller genetiskt utbyte delpopulationer bör skyddas genom reservatsbildning (Skydd av natur genom reservatsbildning är i första hand Länsstyrelsens i Skå- ne län ansvar, men kan även ske i kommunal regi.

2. Långbensgroda Behovet av ställningstaganden tillgodoses i under rubrikerna ”Vattendrag och sjöar” och ”Skogslandet”.

3. Fältpiplärka Behovet av ställningstaganden tillgodoses under rubriken ”Sandmarkslandet”.

4. Kornsparv Behovet av ställningstaganden tillgodoses under rubriken ”Jordbrukslandet”.

5. Sandnejlika Behovet av ställningstaganden tillgodoses under rubriken ”Sandmarkslandet”.

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B 71 STJÄRNKLARA, TYSTA OCH ELFRIA OMRÅDEN

Stjärnklara, elfria och tysta områden utgör en viktig del av Simrishamns identitet. Naturen talar starkt. Man kan dra sig undan civilisationen en stund, när man själv behöver.

Stjärnklara områden I staden blandas det elektriska ljusets brus med stjär- nornas, något man kallar för ljusförorening i astrono- miska kretsar. I Simrishamns kommun finns ljusfria områden där FÖRKLARINGAR stjärnorna lyser klart. Vi kallar dem för pauser i be- Buller flyg 30 dB byggelsen, och de är värdefulla för totalupplevelsen av bygden. De betecknar de värdefulla kontrasterna Buller flyg 40 dB mellan tätt och glest vi vill bevara. Buller tåg 30 dB

Elfria områden Buller tåg 40 dB

Sedan 1995 är Elöverkänsligas Riksförbund med i Buller vägar 30 dB Handikappförbundens Samarbetsorgan HSO och får statsbidrag som handikappförbund för sin verksam- Buller vägar 40 dB het. Därmed är elöverkänslighet erkänt som en funk- Kommungräns Simrishamns kommun tionsnedsättning. Många människor känner av elektromagnetiska fält, de är elöverkänsliga. Tysta områden Elektromagnetiska fält kan påverka människan negativt, de finns vid kraftledningar, transformatorsta- tioner, obalanserade strömmar i elkablar under mark mm. Det är inte möjligt att peka ut områden helt fria från elektromagnetisk strålning, men i glest bebyggda områden bedöms strålningen generellt vara lägre. Lövskogsområdet i kommunens norra del bedöms vara ett sådant område. Det bör inte fragmenteras ytterligare med ny bebyggelse, och placering av nya elmaster bör ske med beaktande av att mer elfria områ- den är sällsynta i dagen samhälle.

37 Stjärnklara, tysta och elfria områden Ställningstagande

1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun ska Tysta områden följas, av denna framgår att bebyggelse föresträdesvis Dagens samhälle och teknik innebär en stor påkänning ska ske som komplettering i befintliga orter, vilket bör för människan. Det stressar organismen att ständigt leda till att de mer glest bebyggda områdena behåller hantera och sortera intryck och information, exempel- sin karaktär och därmed erbjuder både stjärnklara tys- vis ljud. Tysta områden är tillräckligt fria från buller ta och relativt elfria områden. för att fågelsång, vågor, bäckens sorlande och andra 2. Elmaster ska tillåtas restriktivt i lövskogsområdet i subtila ljud ska kunna förnimmas. Det ger vila och norra delen av kommunen. betecknar de värdefulla kontrasterna mellan tätt och 3. Utredning av de tysta områdens avgränsning bör glest vi vill bevara. ske för att värna dessa. I vissa rekreationsområden i kommunen är tystnaden tydlig, dessa bör värnas och bevaras från exploatering, som värdefulla delar av kommunens identitet.

72 KAP 2B / ÖVERGRIPANDE PLANERINGSUNDERLAG