Odyssé Längs Skånes Kuster. Kust Och Historia I Skåne. Rapport 2010:10

2010:8

Odyssé längs Skånes kuster

Kust och Historia i Skåne

Bertil Helgesson

Rapport 2010:8

Odyssé längs Skånes kuster Kust och Historia i Skåne

Bertil Helgesson

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02

Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39 www.regionmuseet.m.se

Omslagsfoto: Åsa Jakobsson, Regionmuseet Kristianstad Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Odyssé längs Skånes kuster

Innehåll Inledning 5 Sammanställning av arkeologiska och historiska källor 5 Källor 8 Inventeringarna 10 Analys av kusttrakternas sena historiska markanvändning 12 Analys av kusttrakternas sena historiska markanvändning 13 En fördjupning på bynivå i fyra byar längs kusten 14 DIVE-metoden 15 Sammanfattning 16 Referenser 17 Tryckta källor 17 Kartor 18 Internetreferenser 18 Bilaga 1. Registrerade forn- och kulturlämningar längs Skånes kuster. 19 Bilaga 2. Registrerade lämningar sorterade efter sakord. 23 Bilaga 3. Registrerade lämningar sorterade efter antikvarisk status. 27 Bilaga 4. Platser längs Skånes kuster 31 Tosteberga bodar, Trolle-Ljungby sn 31 Landön, Trolle-Ljungby sn 31 Åhus, Åhus sn 32 Åhus I, Åhus sn 32 Åhus II, Åhus sn 32 Yngsjö, Åhus sn 32 Riget (Rigeleje), Maglehem sn 33 Knäbäck, Ravlunda sn 33 Killehusen, Ravlunda sn 34 Öradekarsboplatsen, Ravlunda sn 34 Maletofta, Ravlunda sn 34 Vitemölla, Vitaby sn 34 Kivik, Södra Mellby sn 35 Hjälmaröd, Södra Mellby sn 35 Vik, Rörum sn 35 Baskemölla, Gladsax sn 36 Tobisvik, Simrishamn 36 Simrishamn, Simrishamn 36 Brantevik, Simris sn 37 Brantevik, Östra Nöbbelöv sn 37 Gislövshammar, Östra Nöbbelöv sn 38 Skillinge, Östra Hoby sn 38 Örnahusen, Östra Hoby sn 38

Kåseberga, Valleberga sn 39 Fiskarehus, Stora Köpinge sn 39 Nybro, Stora Köpinge sn 39 Sandhusen, Ystad/Stora Herrestad 39 Ystad, Ystad 39 Kv. Tankbåten, Ystad 40 Svarte, Balkåkra sn 40 Brunstorp, Balkåkra sn 40 Krutboden, Balkåkra sn 40 Skarviken, Snårestad sn 41 Abbekås, Skivarp sn 41 Hörte, Östra Vemmenhög sn 41 Kalthus, Östra Vemmenhög sn 42 Skateholm, Tullstorp sn 42 Beddinge, Lilla Beddinge sn 42 Smyge, Östra Torp sn 43 Torpboplatsen, Östra Torp och Lilla Isie sn 43 Böste, Lilla Isie sn 43 Gislöv, Gislöv sn 43 Åhus, Dalköpinge sn 44 Östre Jär, Trelleborg 44 Trelleborg, Trelleborg 44 Västre Jär, Trelleborg 44 Stavsten, Maglarp sn 45 Skåre, Maglarp sn 45 Kämpinge, Räng sn 45 Falsterbo, Falsterbo 45 Skanör, Skanör 46 Lilla Hammar, Stora Hammar sn 46 Klagshamn, Västra Klagstorp sn 46 Limhamn, Hyllie sn 46 Malmö, Malmö 47 Lomma, Lomma sn 47 Holländarehusen, Borgeby sn 47 Löddeköpinge, Löddeköpinge sn 48 Vikhög, Löddeköpinge sn 48 Barsebäckshamn, Barsebäck sn 48 Lilla läge, Barsebäck sn 48 Landskrona, Landskrona 49 Borstahusen, Landskrona 49 Knivsjöhusen, Härslöv sn 49 Dalahusen, Härslöv sn 49 Ålabodarna, Glumslöv sn 49 Flundrerör, Glumslöv sn 50 Fortuna, Glumslöv sn 50

Råå, Raus sn 50 Helsingborg, Helsingborg 51 Pålsjö, Helsingborg 51 Hittarp, Allerum sn 51 Domsten , Allerum sn 51 Gråläge, Allerum sn 52 Viken, Viken sn 52 Lerberget, Väsby sn 52 Höganäs, Höganäs 53 Nyhamnsläge, Brunnby sn 53 Lerhamn, Brunnby sn 53 Mölle, Brunnby sn 54 Arild, Brunnby sn 54 Skäret, Brunnby sn 55 Svanshall, Jonstorp sn 55 Rekekroken, Jonstorp sn 55 Halsahamn, Jonstorp sn 55 Sjöma hamn 56 Ängelholm, Ängelholm 56 Luntertun, Barkåkra sn 56 Skälderviken, Barkåkra sn 56 Skepparkroken, Barkåkra sn 56 Magnarp, Barkåkra sn 57 Vejby, Barkåkra sn 57 Grytehamn, Förslöv sn 57 Mäsinge, Västra Karup sn 57 Rammsjöstrand, Västra Karup sn 57 Torekov, To rekov s n 58 Kapellhamn, Torekov sn 58 Kattvik, Hov sn 58 Båstad, Båstad 59 Bilaga 5. Platser längs Skånes kuster sorterade geografiskt från gränsen mot Blekinge till gränsen mot Halland. 61 Bilaga 6. Platser längs Skånes kuster sorterade kronologiskt. 63 Bilaga 7. Platser längs Skånes kuster sorterade efter antikvarisk status. 65 Bilaga 8 Inventerade forn- och kulturlämningar mellan Landskrona och Falsterbokanalen 2006. 67

Carta Marina. Olaus Magnus 1539

Öresund. Georg Braun & Frans Hogenberg 1588.

Odyssé längs Skånes kuster

Inledning Som en spinoff-effekt av projektet Skog och Historia definierades projektet Kust och Historia vid R egionmuseet Kristianstad 2006. Inom Sk og och Historia ha de områden i de sydvästra delarna av Skåne, Romeleåsen och angränsande områden, blivit färdig inventerade oc h inventerare från Malmö om disponerades till att in - ventera en kuststräc ka. En annan orsak v ar att lar mrapporterna kring v ad som sker i v åra kusttrakter i samband med k limatförändringar kom allt oftare . Detta kröntes under 2007 med Bengt Holgerssons rapport ”Sverige inför klimatföränd- ringarna - hot oc h möjligheter”. En tredje faktor var det allt mera utbredda e x- ploateringstrycket på kusterna, där intentionerna finns att skapa nya oc h attrakti- va boendemiljöer. Det fanns en förförståelse att det, liks om idag, fanns en speci- fik kulturhistorisk sär prägel i kusttrakter na som kunde sy nliggöras genom forn- och kulturlämningar. Kunskapen kring lämningar i kusttrakterna är också en viktig utgångspunkt för att möta det hot so m både exploat ering och klimatologiska förändringar utgör mot desamma, och också positivt kunna vara med och påver- ka utvecklingen. Sedan star ten 2006 har pr ojektet omfattat sex olika delprojekt, vilka redovisas i tabellen nedan.

Delprojekt Status Finansiering Tid Sammanställning av källmaterial Förelig gande Regionmuseet Kristianstad 2006-2007 rapport Inventering FMIS efter Regionmuseet Kristianstad FMIS efter granskning ”Gröna Jobb” granskning Analys av kusttrakternas sena Rapport 2007 Regionmuseet Kristianstad 2006-2007 historiska markanvändning Region Skånes Miljövårdsfond En fördjupning på bynivå i fyra Rapport vår Regionmuseet Kristianstad 2007-2008 byar längs kusten 2009 Region Skånes Miljövårdsfond

Analys och rapportering av det Föreliggande Riksantikvarieämbetet 7:2 2008-2010 källmaterial som sammanställdes rapport 2006-2007 Analys av två kustpartier enligt Rapport 2009 Regionmuseet Kristianstad 2008-2009 DIVE-metoden, metodutv. Statens Kulturråd

Sammanställning av arkeologiska och historiska källor En av de första arbetsuppgifter na inom Kust och Historia var att titta när mre på forn- och kulturlämningar längs S kånes kuster (Bilaga 1-3, Fig 1). Det framstod klart att lämningar längs kusterna, i princip, kan delas upp i tv å kategorier, nämli- gen de s om är exklusi vt kustbundna oc h de som oc kså förekommer i inla ndet. Till den se nare g ruppen kan ex empelvis boplatser, g ravhögar och hällristning ar föras. De kustbundna lämning arna, exempelvis lämningar som kan knytas till fis - ke, sjöfart och kustförsvar, var de som k om att dominer a diskussionerna initialt inom projektet. Det är också dessa lämningar som denna rapport belyser. Vad vet 5

Odyssé längs Skånes kuster

Fig 1. Kustbundna fornlämningar i Skåne vi om denna del a v vårt kulturarv? Vad fanns det för typer av lämningar och käl- lor? Hur v äl var de registrerade? K an man genom dessa lämning ar komplettera och nyansera den bild s om idag är den f öreträdande när det g äller kusttrakterna, dvs e n bild som ka nske kan sam manfattas som exklusi va boendemiljöer, sand- stränder, bad, friluftsliv och rekreation. Vid en första genomgång av de kustbundna forn- och kulturlämningar som finns regist rerade i FMIS (Bilag a 1-3, Fig 1) an vändes Riksant ikvarieämbetets (RAÄ) skrift ”Sjöfart och fiske” (Norman 1995) som utgångspunkt. Många av de där beskrivna lämningstyperna finns re presenterade längs Skånes kus ter med va- rierande frekvens. Det gäller exempelvis fiskelägen, hamnar, livsmedels-industrier (fiskeribundna), sjömärk en oc h tomtning ar. Oc kså en r ad andra lä mningstyper togs med i sammanställning en eftersom dessa kan för knippas med fisk e, sjöfart och kustförsvar. Detta gäller framförallt de medeltida städerna och de kustbundna skansar som blev e n viktig del a v kustförsvaret under 1600-1700-talet. Oc kså ett antal b y/gård finns med i sammanställn ingen då f lera av de välkända fiskelä- gena har denna registrering i FMIS, exempelvis Viken, Råå, Mölle och Arild. Bila- ga 1 är g eografisk såtillvida att den bör jar vid gränsen till Blekinge och slutar vid gränsen till Halland. Bilag a 2 är bas erad på lämningstyp, medan bilaga 3 visar på lämningarnas status, dvs antikvarisk bedömning. De sammanställningar som gjorts av specifikt kustbundna forn- och kultur- lämningar visade tydligt att dessa ej registrerats k onsekvent vid tidigare inventer- 6

Odyssé längs Skånes kuster

ingar. Sammanlagt omfattar denna sammanställning 168 lämningar. I Skåne ligger 84 socknar utmed kusten, men Raus tas inte upp som eg en socken i FIMS, utan lämningarna har tillför ts Helsing borg. I 37 kustsoc knar finns ing a a v de kustbundna lämningstyperna registrerade. I 45 soc knar finns mellan en oc h åtta a v dessa lämningstyper registrerade. En socken avviker påtagligt och det är Torekov på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. Från socknen, och i synnerhet Hallands Väde- rö, finns inte mindre än 62 lämningar av sagda typer registrerade (38 % av samtli- ga). Framförallt rör det sig om li vsmedelsindustrier och tomtningar, vilket tyder på en knytning till fisket. Det kan nämnas att ön har g enomgått en specialinvene- ring i RAÄ: s regi. F rån övriga socknar finns det 106 registrerade lämning ar. Det rör sig ex empelvis om skans , tomtning, fiskeläge, hamn/kås, m.f l. (jfr Nor man 1995). Också bland dessa finns det ojämn spridning. Få lämningar är registrerade på sydkusten (Fig 1), medan det finns en förhållandevis jämn spridning på öst - och västkusten. Den ojämna dokumentationen framgår också av att nästan 40 a v fiskelägena med tidigaste belägg före år 1800 ej är registrerade, varken som forn- eller kulturlämningar (Bilaga 7). Detta är i synnerhet v anligt inom gamla Malmö- hus län med platser som Höganäs, Barsebäckshamn, Svarte och Skåre. Skyddet för de kustbundna lämningarna varierar. I FMIS finns de antikvariska bedömningarna fast f ornlämning, bev akningsobjekt, ö vrig ku lturhistorisk lä mning och uppgift om (Bilaga 3). Som fasta fornlämningar bedöms framförallt förhistoriska boplatser, en del fiskelägen, livsmedelsindustrier, skansar, stadslager och tomtningar. Bevkningsobjekt är främst fiskelägen (ibland registrerade som by/gård). Som övriga kulturhistoriska lämningar har f lera lämningstyper registrerats, i synnerhet från sen historisk tid. Bedömningen uppgift om kan innefatta alla typer av lämningar och på dessa platser finns inget att se ovan mark idag. Genomgången av fornlämningsbilden följdes upp med att sammanställa en rad historiska källor kring platser r unt kusterna. I synnerhet finns det många käl- lor om fisk elägena, eller kansk e rättare platser från vilka man fiskat r unt d e skånska kusterna. Till sammanställningen fördes också de medeltida kuststäderna, och en rad förhistoris ka handels- och hantverksplatser från jär nåldern. Flera a v dessa platser har oc kså spelat en roll so m centra för ex empelvis handel oc h för- svar, och även en rad andra, k ommersiella, funktioner. De tidigaste platserna kan dateras till romersk jär nålder oc h de se naste har tidig aste omnämnande 1909. Sammanlagt rör det sig om 99 pla tser (Bilag a 4-7, F ig 2) . Sammanställning en i bilaga 4-5 är geografisk såtillvida att den börjar vid gränsen till Blekinge och slutar vid g ränsen till Halland. Bilaga 6 är kronologisk me dan bilaga 7 visar på läm- ningarnas status, dvs antikv arisk bedömning. En rad källor lig ger till g rund för sammanställningen där de grundläggande listas nedan.

Odyssé längs Skånes kuster

Fig 2. Platser längs skånes kuster (Bilaga 4).

Källor Kartor  G. Burmanns karta över Skåne 1684 (förkortas B)  G. Burmanns kustkarta över Skåne 1687 (förkortas BK)  Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 (förkortas SK REK)  Generalstabskartan från sent 1800-tal (förkortas GK)  Häradsekonomiska kartan från tidigt 1900-tal (förkortas HK)  Lantmäteriet (lantmäterimyndighetens arkiv, lantmäteristyrelsens arkiv och rikets allmänna kartverks arkiv) (förkortas LM)

Odyssé längs Skånes kuster

Skriftliga källor  J. L. Gillbergs beskrivningar av Skåne 1765 och 1767 (förkortas JLG)  Skånes kalender 1876 resp. 1878 (förkortas L resp. M enligt gamla länsin- delningen) Arkiv/register  Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Fornsök (förkortas RAÄ)  Dialekt- och ortnamnsarkivet, Lund, Skånes ortnamn (förkortas DAL) Ett undantag har gjorts i sammanställningen. De 50 åla bodar som finns eller har funnits längs ”Ålakusten” mellan Åhus och Julebodaån invid Hanöbukten är v äl dokumenterade oc h en sammanställning fi nns lätt tillg änglig på Kristiansta d kommuns hemsida (se ref . nedan). I samma nställningen är de senas t beskrivna platserna, Klagshamn oc h Skälderviken, kända först 1909. Detta år tal har bli vit den övre gränsen för platserna i denna sammanställning. Jämför man spridning en av platser län gs kusterna (Fig 2) med registrerade lämningar (Fig 1) framg år det klar t att platser längs sy dkusten är bety dligt mera välrepresenterade. Det finns som nämnts, klara luckor i registreringen. Ändå finns det vissa kustpar tier längs vilka dessa plat ser lig ger glest. Det g äller exempelvis det inre av Hanöbukten, men detta skall sättas i relation t ill att här finns oc h har funnits ca. 50 åladrätter (se ovan). Få platser är också kända vid Sandhammaren i sydost oc h F alsterbonäset i sy dväst. Dessa områden är ökända för sina farlig a vatten vilket kan ha minimerat fis ket och sjöfar ten. Ganska få platser är oc kså dokumenterade mellan Falsterbonäset och Landskrona med Lomm abukten och Lundåkrabukten. Längs denna strä cka är det tämlig en lå nggrunt oc h det finns gott om revlar . För övrigt finns det en tä mligen jämn spridning a v platser läng s övriga kuststräckor. Den kronologiska spridningen av platserna är nästan 2000 år (Bilag a 6). För de äldsta platserna från järnålder och tidig medeltid bygger dateringarna på arkeologiska iakttagelser. De platser som dater as till medelt id är fr ämst de medeltida kuststäderna oc h någ ra fisk elägen. De f lesta platser na har första omnämnande under 1500-1800-tal. Alla de välkända fiskelägena finns här och många av dem är fortfarande levande miljöer, även om pl atsernas funkt ioner har förändrats . Det finns också ett antal mindre f iskelägen som helt har upphört att fungera. De tidigaste omnämnandena a v platser na berättar f örstås inte hur g amla de är . Första gången de nämns kan ha med privilegier eller skattläggning att göra, medan platserna kan vara betydligt äldre. Platsernas antikvariska status v arierar (Bilaga 7). De kan v ara fast for nläm- ning, eller så saknas antikv arisk status. Som fast for nlämning är främst de förhi- storiska platserna och de medeltida städerna registrerade. Ett antal av de välkända fiskelägena har bedömningen bevkningsobjekt och övrig kulturhistorisk lämning. Inte mindre än 54 a v de här beskri vna platserna är ej registrerade i FMIS oc h av 9

Odyssé längs Skånes kuster

dessa har 38 ett tidig aste beläg g före 180 0. Detta är problematiskt antikv ariskt sett. På f lera av de ic ke registrerade platserna kan det finnas ark eologiska läm- ningar som inte uppmärksammas vid ett planarbete och därmed kan spolieras vid exploateringar.

Inventeringarna Inventeringarna inom K ust oc h Historia g enomfördes under 2006 då sträc kan mellan Landskrona och Falsterbokanalen i västra Skåne inventerades. Detta är en sträcka på ca 50 km få gelvägen och ca 65-70 km i faktis kt avstånd. De centrala delarna av Malmö utgörs av moderna hamnanlägganingar och dessa inventerades inte. Detta motsv arar en sträc ka a v ca 5 km. Sammanla gt räknar man med att Skånes kust är ca 450 km lå ng, vilket innebär att in venteringarna omfattade ca 15% av den totala kuststräckan. Från bör jan var det tänkt att in ventera hela soc knar utmed kuster na men denna ambition övergavs ganska snart. Större delen av socknarna i denna del a v Skåne utgörs av åkermark eller beb yggelse. Det skulle där med mestadels bli den typ av åkermarksinventering som g enomfördes vid revideringsin venteringen och kustens kulturarv skulle bara beröras margin ellt. Istället v aldes att låta in venteringarna omfatta en definierad kustzon längs sagda sträcka. Det är i dessa delar a v Skåne oftast helt oproblematiskt att bestämma var kustzonen övergår i annan typ av markanvändning. Uteslutande rör det si g om åkrar , vägar eller tomtmark till bebyggelse. Kustzonen kan vara allt från obefintlig till flera hundra meter bred. Vid in venteringen regis trerades 259 for n- oc h kulturlämning ar (Bilag a 8). Detta material är änn u inte g ranskat och infört i FMIS . Genomgången här oc h bilaga 8 är där med bara preliminär a. Ändå ger materialet en tydlig indikation på vilka typer av lämningar som finns i de skånska kustzonerna och hur frekvent de förekommer. Materialet kan delas upp på flera kategorier som kan sägas vara funktionella. En stor g rupp lämningar utgör de som har med kustnära näringar att g öra, där hamnanläggningar och båtlänningar är de vanligaste. Vanligen utgörs dessa läm- ningar av fundament till br yggor, stenpirar eller stenröjda ytor i v attnet, där man kunde dra upp och förtöja båtar. Dessa lämningar är klart relaterade till fiske och sjöfart. Tämligen vanliga är också husgrunder från historisk tid och lägenhetsbe- byggelse. Dessa beb yggelselämningar visar på människ or som bott i kustbandet, och som högst trolig en varit knutna till de kustnära näringarna. Vid inventeringarna registrerades också ett antal hägnader och fossila åkerlämningar. Odling och djurhållning har v arit en väsentlig del a v kustbornas försörjning. Ett speciellt in- tresse tilldrar sig de stridsvärn som registrerades vid inventeringen. Dessa är delar av den s.k. Per Albin-linjen. Under brinnande andra världskrig uppfördes ca 1000 värn i Skå nes kusttrakter. Vär nen v ar bemannade oc h bestyc kade under krig et

Odyssé längs Skånes kuster

Fig. 3. Inventerade lämningar. Antal. Bilaga 8

men kom aldrig användas i några stridigheter. En rad ö vriga lämningar förekom- mer mera sporadiskt vilket framgår av bilaga 8. De inventerade lämningarna visar en ganska ojämn s pridning (Fig. 3). Det är tydligt att det finns g anska få lämningar inom de områden där v attnen utanför är långgrunda. Barsebäck och Löddeköpinge socknar sticker ut med 70 resp . 30 lämningar, och ganska många lämningar finns också i Lomma, Malmö och Stora Hammar. Som nämndes o van är tidig are registrerade lämning ar och kustplatser relativt spa rsamt förek ommande längs sträc kan Lands krona-Falsterbokanalen. Detta kan indikera att på andra kuststräckor, med betydligt flera kända lämningar och platser, kan många fler lämningar komma att påträffas vid inventeringar. Vid inventeringarna registrerades 259 lämningar längs nämnd sträcka. Detta kan ses i relation till de 99 kustspecifika lämningar (Hallands Väderö ej inräknad) som finns sedan tidigare inventeringar.

Odyssé längs Skånes kuster

Fossil åker (överst) och stridsvärn (nederst) i Barsebäck. 12

Odyssé längs Skånes kuster

Vall i Gässie (till vänster i bild)

Analys av kusttrakternas sena historiska markanvändning Under 2006 erhölls medel för att g enomföra en analys a v kusttrakternas sena historiska markanvändning ur ett natur värdesperspektiv (Jacoksson 2007). Studien var en fördjupning a v vår kunskap krin g kustområdenas historiska markan vänd- ning och biologiska kulturarv. Det blev där med ett vikt igt komplement till de n kunskap kring kusttrakternas historia som arkeologi, historiska källor, bebyggelse, och forn- och kulturlämningar vittnar om. Undersökningen utgick från studiet av två generationer kartor, vilka jämf ördes med dag ens kustlandskap. De äldre kar - torna var de äldsta kända lantmäte rikartorna, och häradsekonomiska kartan från början a v 1900-talet. De lantmäterikar tor som an vändes i studien är tillk omna mellan 1680 och 1900, och häradsekonomiska kartan mellan 1910 och 1934. Da- gens kustlandskap är de områden 2006 dä r ansökningar inkommit till länsstyrel- sen om stöd till jordbr uket och där markanvändning uppges. Detta komplettera- des vid in venteringen av kuststräckan mellan Landskrona och Falsterbokanalen då också markanvändning noterades. Resultaten av delprojektet är att i det tidig aste skedet är en övervägande del av kustlandskapet präglat a v djur hållning. F ör vissa m arkområden är markan - vändningen oklar, troligtvis är dessa betade och/eller odlade. Den odlade marken är förhållandevis liten. F ram till det me llersta skedet har områdena f ör betesdjur minskat påtagligt meda n den odla de marken är k onstant. Övrig mar k kan v ara 13

Odyssé längs Skånes kuster

Bryggfundament i Barsebäck. bebyggelse eller mark där markan vändningen inte ang es, ex empelvis ohä vdad mark. Ett minskat nyttjande av strandängar för bete g ör att områden växer igen. För 2006 kan vi se att ö vrig mark, dvs be byggelse och ohävdade områden, utgör en dominerande del. S amtidigt ha r markområden för bet esdjur ökat, säk erligen beroende på olika miljöstöd.

En fördjupning på bynivå i fyra byar längs kusten Under 2008 g enomfördes ett projekt i fyra skånska kustb yar som hade till syfte att lyfta fram och synliggöra ursprung och sammanhang mellan de biologiska och kulturhistoriska spår och värden som finns i dag ens kustlandskap, och tydliggöra dem för ku stbefolkningen och de styrande i Skånes kustk ommuner (Helgesson, Jacobsson, K arlsson & Rabow 2008). Ar betet skedde i samförstånd med k om- munerna och invånare i b yarna. De b yar som undersöktes var Gessie i V ellinge kn, Västra Torp i Trelleborgs kn, Barsebäck i Kävlinge kn och Maglehem i Kristi- anstad kn. Arbetet utfördes a v en arkeolog, en biolog och en byggnadsantikvarie. I Maglehem utfördes dessutom en etnologisk studie kring människans relation till kusten. Genom projektet har det b yggts upp en kuns kap kring natur - och kultur- landskapet i fyra b yar längs Skånes kust er. Flera positiva effekter kan på visas ge-

Odyssé längs Skånes kuster

nom projektet. Materialet är ett viktigt underlag i miljömålsarbetet, oc h för kom- munal planering. Projektet har g enererat ny kunskap om det historiska landskapet, och kultur- och naturvärdena. Genom projektet har e n rad nya infalls vinklar till be varande- och utveck- lingsmöjligheter av kustbyar som kan främ ja både lokalbe folkning och områdets turismpotential lyfts fram. I dialog en med invånarna i byarna är deras stora eng a- gemang en resurs som måste framhållas som en g aranti för att miljöer bev aras och får fortsätta att vara levande. Projektet visar att g enom en bred syn på la ndskapet g enom olika ”glas- ögon” (arkeolog, biolog, byggnadsantikvarie) kan man lyfta fram en helhetlig bild av vår närmiljö. Denna breda syn, och kunskapen den genererar, är en garanti för att många olika typer av värden skall kunna bevaras för framtiden. Projektet visar på vikten av ett integrerat natur- och kultursamarbete i kustlandskapet och är därmed i linje med intentioner från centralt håll. Genom de byaträffar som arrangerats inom projektets regi har ett stor t antal människor tagit del av dess resultat och därmed har projektet skapat en förstå- else för värdena som fått lokal förankring.

DIVE-metoden Under 2008 erhölls medel för en tillämpning av den s.k. DIVE-metoden (Helges- son & Carlsson 2009). DIVE är en k ontextuell, kritisk och kreativ metod som integrerar planläggning och kulturmiljövård. Metoden omfattar fyra steg som kan sammanfattas som beskri va (Describe), tolka (Inter pret), v ärdera (Valuate) oc h verkställa (Enable). Intentionen är att man på ett positivt sätt kan an vända historia, kulturarv, och dagens landskap när man förändrar oc h bygger ut samhället. I en DIVE-analys omv andlas passiv historisk infor mation till praktis kt användbar kunskap g enom att ett områdes kulturhistor iska karaktär, betydelse, värden och handlingsmöjligheter beskrivs. Metoden applicerades på B arsebäckshamn i K äv- linge kommun och Västra Torps by/fiskeläget Böste i Trelleborgs kommun, båda belägna i Skåne. Det är tydligt att två kustnära områden, beroende på olika f örut- sättningar, kan utvecklas väldigt olika. Inom båda områdena finns kulturhistoriska värden som är produkten av människans långvariga nyttjande av landskapet, men som också är en förutsättning för hur landskapet framgent kan utvecklas. Viktigt i DIVE är just framtiden och utvecklingen, där landskapets värden sätts relation till planer för framtiden. Hur m ycket oc h i vilken for m ka n lands kapet förändra s utan att viktiga kulturvärden förvanskas och försvinner, och omvänt hur kan kul- turvärdena bidraga till en positiv utveckling?

Odyssé längs Skånes kuster

Sammanfattning Denna rappor t är en sammanställning a v historiskt källmaterial som berör de skånska kuster na. Sammanställning en har både histor iska oc h antikv ariska för - tecken, och i princip är det tre kateg orier av källmaterial som sammanställts. Den första kategorin är de forn- och kulturlämningar som finns i de skånska kusttrakterna och som var kända sedan tidig are. Dessa lämning ar är registrerade i FMIS . Den andra kateg orin är platser längs kuster na från jär nålder till tidigt 1900-tal, och som är kända g enom historiska beläg g, historiska kar tor, arkeologiska läm- ningar och fysiska lämningar ovan mark. En del av dessa platser är registrerade i FMIS. Den tredje kate gorin är lä mningar som registrerades 2006 inom projekt et Kust och Historia i S kåne. Detta material är for tfarande inte inför t i FMIS oc h skall betraktas som ett preliminär t arbets material. R esultat oc h utv ärdering a v sammanställningen kan sammanfattas i punktform.  De kustbundna lämning ar som finns registr erade i FMIS har en ojämn s pridning lä ngs Skånes kust er vilk et uppenbar ligen har att göra med en ojämn registrering vid tidigare inventeringar.  Det finns ca 100 specifikt kustbu ndna platse r längs Skånes kuster från järnålder till tidigt 1900-tal, dä r fiske och handel har utgjor t vä- sentliga delar av vardagslivet.  Av ovannämnda 100 platser är ett fö rhållandevis stort antal ej registrerade i FMIS , vilket kan få k onsekvenser vid ev entuell planläg g- ning och exploateringar.  Antikvarisk bedömning av lämningar och platser varierar. Fasta forn- lämningar är v anligtvis förhistoriska platser, medeltida städer , skansar och majoriteten av lämningarna på Hallands Väderö registrerade. De flesta lämningarna och platserna längs kusterna är bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar, eller ej registrerade.  Inventeringen av en kuststräcka i västra Skåne visar att det finns ett betydligt större antal kulturlämningar längs Skånes kuster än som tidigare är känt.  Kunskapsuppbyggnaden kring de lämning ar och platser som denna sammanställning omfat tar är ett viktigt underlag för möt a det hot som klimat och exploatering kan utgöra. Kunskapsuppbyggnaden är också viktig för att kultur miljövården a ktivt skall kunna v ara me d och påverka utvecklingen vid framtida förändringar.

Odyssé längs Skånes kuster

Referenser

Tryckta källor Anglert, M. 1986. Medeltida kapell i Skåne-en första sammanställning. Medeltiden och arkeologin. Lund.

Callmer, J. 1991a. Platser med anknytning ti ll handel och hantverk i y ngre järnål- der. Mortensen, P. & Rasmussen, B.M. (r ed). Fra stamme til Stat i D anmark, 2. Høvdingesamfund og Kongema gt. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter XXII:2. Viborg.

Callmer, J. 1994. Trading Places, centres and Early Urban Sites. Ambrosiani, B. & Clarke, H. (red.) Developments Around the Baltic and the North Sea in the Viking Age. Birka Studies 3. Stockholm.

Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier 5. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8°, No. 38. Lund.

Helgesson, B., Jakobsson, Å., Karlsson, A. & Rabow,A. 2008. Kust och historia i Skåne. En fördjupning på bynivå. Regionmuseet Kristianstad Rapport 2008:92. Kristianstad.

Helgesson, B. & Carlsson, H. 2009. Kust och Historia I Skåne. Historia, fysisk planering och metodutveckling enligt DIVE-metoden. Regionmuseet Kristianstad. Kristian- stad.

Jakobsson, Å. 2007. Kust och historia i Skåne – En förstudie med naturperspek- tiv. Regionmuseet Kristianstad Rapport 2007:33. Kristianstad.

Larsson, L. 1988. Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan. Boplatser och gravar vid Skateholm. Kristianstad.

Linnaeus, C. 1751. Carl Linnaeus Skånska Resa år 1749. von Sydow, C. -O. (red.). Stockholm.

Norman, P. 1995. Sjöfart och fiske. Fornläm ningar i Sverige 3. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Skånes Kalender. 1876. Arcadius, C.O., Larsson, N. & Welander, J.P. (red.). Förra delen. Lund.

Skånes Kalender. 1878. Arcadius, C.O., Larsson, N. & Velander, J.P. (red.). Senare delen. Lund. 17

Odyssé längs Skånes kuster

Strömberg (Magnusson), M. 1948. Ein Frühmittelalterliche Fischplatz in der Nähe von Kivik. MLUHM 1948. Lund.

Kartor G. Burmanns karta över Skåne 1684 (förkortas B) G. Burmanns kustkarta över Skåne 1687 (förkortas BK) Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 (förkortas SK REK) Generalstabskartan från sent 1800-tal (förkortas GK) Häradsekonomiska kartan från tidigt 1900-tal (förkortas HK) Lantmäteriet (lantmäterimyndighetens arkiv, lantmäteristyrelsens arkiv och rikets allmänna kartverks arkiv) (förkortas LM)

Internetreferenser Länsstyrelsens hemsida http://www.f.lst.se/NR/rdonlyres/0233A6E8-4C47-4F39-8A34- 83FAC4012751/0/Bengt_Holgersson.pdf

Kristianstad kommuns hemsida http://www.kristianstad.se/upload/Turism/dokument/alakust_karta.pdf

Regeringens hemsida http://www.regeringen.se/sb/d/8704/a/89334

Skånska ortnamn, Dialekt- och ortnamnsarkivet http://130.235.143.139/beb/sokharad.aspx

Wikipedia http://images.google.se/imgres?imgurl=http://upload.wikimedia.org/wikipedia/ commons/9/97/Kronborg_Braun- Hogenberg.jpg&imgrefurl=http://en.wikipedia.org/wiki/File:Kronborg_Braun- Hogen- berg.jpg&usg=__pE3O52oQ6AiZuoq8i6HSafcbMNQ=&h=1276&w=1754&sz =564&hl=sv&start=28&um=1&tbnid=euJt3zv0nt6zFM:&tbnh=109&tbnw=15 0&prev=/images%3Fq%3DCivitates%2Borbis%2Bterrarum,%2Bmalm%25C3% 25B6%26ndsp%3D18%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26start%3D18%26um%3D1 http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ea/Carta_Marina.jpeg

Riksantikvarieämbetets hemsida. Fornsök (FMIS) http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html

Kristianstad 2010-02-24 Bertil Helgesson

Bilaga 1. Registrerade forn- och kulturlämningar längs Skånes kuster.

Socken FMIS nr. Sakord Namn Status Trolle-Ljungby 4 3 by/gård Landön Bev Trolle-Ljungby 5 1 fiskeläge Bodarna Övr Trolle-Ljungby 7 8 vattenståndsmärke Övr Trolle-Ljungby 117 skans Upp Trolle-Ljungby 119 skans Upp Trolle-Ljungby 120 sjömärke Upp Åhus 8 minnessten Övr Åhus 2 0 boplats Åhus I R Åhus 23 stadslager R Åhus 33 minnessten Övr Åhus 3 5 boplats Åhus II R Maglehem 142 fiskelägestomt Rige läge Upp Ravlunda 5 6 boplats Öradekarsplatsen R Ravlunda 131 lägenhetsbebyggelse Killehusen Övr Ravlunda 134 fiskeläge Knäbäck R Ravlunda 175 spärranordning R Ravlunda 179 boplatss Maletofta R Vitaby 8 fiskeläge Hjälmaröd R Vitaby 34 vårdkase Bev Vitaby 49 fiskeläge Vitemölla Bev Vitaby 122 torkplats för ål Övr Södra Mellby 8 boplats Hjälmaröd R Södra Mellby 57 fiskeläge Kivik Bev Rörum 44 bytomt/fiskeläge Vik Bev Gladsax 135 by/gård Baskemölla Bev Simrishamn 25 stadslager R Simrishamn 3 2 tomtning/lerbotten Övr Simrishamn 37 skans Övr Simrishamn 40 skans Bev Östra Nöbbelöv 92 obest./fiskeläge Brantevik Övr Östra Hoby 78 fiskeläge Skillinge Bev Löderup 137 fyr Övr Valleberga 144 fiskeläge Kåseberga Bev Ystad 6 boplats Kv. Tankbåten R Ystad 50 stadslager R Skivarp 127 fiskeläge Abbekås Bev Östra Vemmenhög 67 fiskeläge Hörte R Trelleborg 19 stadslager R Maglarp 2 skans R Räng 2 0 vall/boplats R Stora Hammar 7 skans R Stora Hammar 21 skans R Falsterbo 4 fyrplats/minnessten R Falsterbo 15 stadslager R Falsterbo 3 1 fyndplats ankare Övr Skanör m. Falsterbo 11 fiskeläge Upp Skanör m. Falsterbo 14 stadslager Övr Skanör m. Falsterbo 15 fiskeläge R Skanör m. Falsterbo 16 fiskeläge Övr Vellinge 70 husgrund Övr Eskilstorp 6 vallanläggning R Hököpinge 2 9 lösfynd/bordplanka Övr Tygelsjö 12 vallanläggning R Bunkeflo 8 hamnanläggning Upp Hyllie 31 hamn Övr Malmö 20 stadslager R Lomma 40 vall Upp Löddeköpinge 10, 69, 71 boplats R 19

Löddeköpinge 7 3 hamnanläggning Övr Barsebäck 2 skans R Barsebäck 5 skans R Barsebäck 106 skans R Barsebäck 107 skans R Landskrona 9 befästningsanläggning Övr Landskrona 12 stadslager R Landskrona 27 skans R Landskrona 2 8 skans Upp Härslöv 11 skans R Härslöv 12 skans R Härslöv 13 skans R Härslöv 16 skans R Härslöv 17 skans R Glumslöv 10 skans R Glumslöv 78 skans Upp Kvistofta 1 skans R Helsingborg 42 stadslager R Helsingborg 92 skans R Helsingborg 162 vall R Helsingborg 201 by/gård Råå Bev Allerum 3 4 begravningsplats Övr Viken 17 skans R Viken 32 by/gård Viken Bev Brunnby 4 0 fyr Övr Brunnby 5 0 skans R Brunnby 5 1 skans Upp Brunnby 264 by/gård Mölle Övr Brunnby 273 by/gård Lerhamn Övr Brunnby 284 by/gård Nyhamnsläge Övr Brunnby 293 tomtningar R Brunnby 294 by/gård Arild Bev Farhult 35 plats med tradition Övr Barkåkra 110 by/gård Skepparkroken Bev Barkåkra 140 strandskoning R Barkåkra 145 hamn/kås Övr Barkåkra 146 hamn/kås Övr Barkåkra 147 hamn/kås Övr Västra Karup 167 vårdkase Upp Västra Karup 489 sjömärke Övr Västra Karup 494 förtöjningssten Övr Västra Karup 498 sten med tradition Övr Torekov 30 obest./fiskeläge Torekov Bev Torekov 51 skans R Torekov/Hallands Väderö 5 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 10 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 13 sjömärke Övr Torekov/Hallands Väderö 14 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 15 grop med vall Bev Torekov/Hallands Väderö 17 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 18 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 19 tomtning Bev Torekov/Hallands Väderö 20 begravningsplats R Torekov/Hallands Väderö 27 labyrint Upp Torekov/Hallands Väderö 35 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 36 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 37 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 38 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 39 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 40 sjömärke Övr Torekov/Hallands Väderö 41 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 42 sjömärke/husgrund Övr Torekov/Hallands Väderö 46 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 47 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 48 fiskeläge R 20

Torekov/Hallands Väderö 49 boplats/anlöpsplats Övr Torekov/Hallands Väderö 50 labyrint R Torekov/Hallands Väderö 53 tomtning Bev Torekov/Hallands Väderö 54 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 55 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 56 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 57 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 58 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 59 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 60 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 61 stenrad Övr Torekov/Hallands Väderö 62 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 63 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 64 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 66 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 67 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 68 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 70 husgrund Övr Torekov/Hallands Väderö 71 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 72 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 73 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 74 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 76 skåre Övr Torekov/Hallands Väderö 77 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 78 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 79 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 80 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 81 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 82 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 83 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 84 lerbottnar Bev Torekov/Hallands Väderö 85 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 86 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 87 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 88 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 92 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 93 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 94 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 95 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 96 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 97 fiskeläge R Hov 165 fiskeläge Smygeslätt R Båstad 24 stadslager R Båstad 39 skans R Båstad 4 3 tomtning Upp

Sakord enligt RAÄ. R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning

I kustsocknarna Ivetofta , Gualöv, Simris, Borrby, Ingelstorp, Stora Köpinge, Hedeskoga, Bjäresjö, Balkåkra, Snåres- tad, Västra Nöbbelöv, Tullstorp, Lilla Beddinge, Östra Torp, Hemmesdynge, Lilla Isie, Gislöv, Dalköpinge, Gessie, Västra Klagstorp, Limhamn, Burlöv, Fjelie, Flädie, Borgeby, Hofterup, Västra Karaby, Saxtorp, Tofta, St Ibb, Raus, Väsby, Höganäs, Jonstorp, Välinge, Strövelstorp, Ängelholm, Förslöv, Grevie och Östra Karup fanns inga lämningar registrerade som exklusivt kan förknippas med kusttrakterna.

Bilaga 2. Registrerade lämningar sorterade efter sakord.

Socken FMIS nr. Sakord Namn Status Landskrona 9 befästningsanläggning Övr Allerum 3 4 begravningsplats Övr Torekov/Hallands Väderö 20 begravningsplats R Åhus 2 0 boplats Åhus I R Åhus 3 5 boplats Åhus II R Ravlunda 5 6 boplats Öradekarsplatsen R Södra Mellby 8 boplats Hjälmaröd R Ystad 6 boplats Kv. Tankbåten R Löddeköpinge 10, 69, 71 boplats R Torekov/Hallands Väderö 49 boplats/anlöpsplats Övr Ravlunda 179 boplatss Maletofta R Trolle-Ljungby 4 3 by/gård Landön Bev Gladsax 135 by/gård Baskemölla Bev Helsingborg 201 by/gård Råå Bev Viken 32 by/gård Viken Bev Brunnby 264 by/gård Mölle Övr Brunnby 273 by/gård Lerhamn Övr Brunnby 284 by/gård Nyhamnsläge Övr Brunnby 294 by/gård Arild Bev Barkåkra 110 by/gård Skepparkroken Bev Rörum 44 bytomt/fiskeläge Vik Bev Trolle-Ljungby 5 1 fiskeläge Bodarna Övr Ravlunda 134 fiskeläge Knäbäck R Vitaby 8 fiskeläge Hjälmaröd R Vitaby 49 fiskeläge Vitemölla Bev Södra Mellby 57 fiskeläge Kivik Bev Östra Hoby 78 fiskeläge Skillinge Bev Valleberga 144 fiskeläge Kåseberga Bev Skivarp 127 fiskeläge Abbekås Bev Östra Vemmenhög 67 fiskeläge Hörte R Skanör m. Falsterbo 11 fiskeläge Upp Skanör m. Falsterbo 15 fiskeläge R Skanör m. Falsterbo 16 fiskeläge Övr Torekov/Hallands Väderö 17 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 46 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 48 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 94 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 95 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 96 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 97 fiskeläge R Hov 165 fiskeläge Smygeslätt R Maglehem 142 fiskelägestomt Rige läge Upp Falsterbo 3 1 fyndplats ankare Övr Löderup 137 fyr Övr Brunnby 4 0 fyr Övr Falsterbo 4 fyrplats/minnessten R Västra Karup 494 förtöjningssten Övr Torekov/Hallands Väderö 15 grop med vall Bev Hyllie 31 hamn Övr Barkåkra 145 hamn/kås Övr Barkåkra 146 hamn/kås Övr Barkåkra 147 hamn/kås Övr Bunkeflo 8 hamnanläggning Upp Löddeköpinge 7 3 hamnanläggning Övr Vellinge 70 husgrund Övr Torekov/Hallands Väderö 70 husgrund Övr Torekov/Hallands Väderö 27 labyrint Upp Torekov/Hallands Väderö 50 labyrint R Torekov/Hallands Väderö 84 lerbottnar Bev 23

Torekov/Hallands Väderö 18 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 56 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 59 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 60 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 62 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 64 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 72 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 73 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 74 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 77 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 78 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 79 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 80 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 85 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 87 livsmedelsindustri R Ravlunda 131 lägenhetsbebyggelse Killehusen Övr Hököpinge 2 9 lösfynd/bordplanka Övr Åhus 8 minnessten Övr Åhus 33 minnessten Övr Östra Nöbbelöv 92 obest./fiskeläge Brantevik Övr Torekov 30 obest./fiskeläge Torekov Bev Farhult 35 plats med tradition Övr Trolle-Ljungby 120 sjömärke Upp Västra Karup 489 sjömärke Övr Torekov/Hallands Väderö 13 sjömärke Övr Torekov/Hallands Väderö 40 sjömärke Övr Torekov/Hallands Väderö 42 sjömärke/husgrund Övr Trolle-Ljungby 117 skans Upp Trolle-Ljungby 119 skans Upp Simrishamn 37 skans Övr Simrishamn 40 skans Bev Maglarp 2 skans R Stora Hammar 7 skans R Stora Hammar 21 skans R Barsebäck 2 skans R Barsebäck 5 skans R Barsebäck 106 skans R Barsebäck 107 skans R Landskrona 27 skans R Landskrona 2 8 skans Upp Härslöv 11 skans R Härslöv 12 skans R Härslöv 13 skans R Härslöv 16 skans R Härslöv 17 skans R Glumslöv 10 skans R Glumslöv 78 skans Upp Kvistofta 1 skans R Helsingborg 92 skans R Viken 17 skans R Brunnby 5 0 skans R Brunnby 5 1 skans Upp Torekov 51 skans R Båstad 39 skans R Torekov/Hallands Väderö 76 skåre Övr Ravlunda 175 spärranordning R Åhus 23 stadslager R Simrishamn 25 stadslager R Ystad 50 stadslager R Trelleborg 19 stadslager R Falsterbo 15 stadslager R Skanör m. Falsterbo 14 stadslager Övr Malmö 20 stadslager R Landskrona 12 stadslager R Helsingborg 42 stadslager R 24

Båstad 24 stadslager R Västra Karup 498 sten med tradition Övr Torekov/Hallands Väderö 61 stenrad Övr Barkåkra 140 strandskoning R Torekov/Hallands Väderö 14 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 19 tomtning Bev Torekov/Hallands Väderö 35 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 38 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 39 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 53 tomtning Bev Torekov/Hallands Väderö 54 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 55 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 57 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 58 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 63 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 66 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 67 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 68 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 71 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 81 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 82 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 83 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 86 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 88 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 92 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 93 tomtning R Båstad 4 3 tomtning Upp Simrishamn 3 2 tomtning/lerbotten Övr Brunnby 293 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 5 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 10 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 36 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 37 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 41 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 47 tomtningar R Vitaby 122 torkplats för ål Övr Lomma 40 vall Upp Helsingborg 162 vall R Räng 2 0 vall/boplats R Eskilstorp 6 vallanläggning R Tygelsjö 12 vallanläggning R Trolle-Ljungby 7 8 vattenståndsmärke Övr Vitaby 34 vårdkase Bev Västra Karup 167 vårdkase Upp

R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning

Bilaga 3. Registrerade lämningar sorterade efter antikvarisk status.

Socken FMIS nr. Sakord Namn Status Trolle-Ljungby 4 3 by/gård Landön Bev Gladsax 135 by/gård Baskemölla Bev Helsingborg 201 by/gård Råå Bev Viken 32 by/gård Viken Bev Brunnby 294 by/gård Arild Bev Barkåkra 110 by/gård Skepparkroken Bev Rörum 44 bytomt/fiskeläge Vik Bev Vitaby 49 fiskeläge Vitemölla Bev Södra Mellby 57 fiskeläge Kivik Bev Östra Hoby 78 fiskeläge Skillinge Bev Valleberga 144 fiskeläge Kåseberga Bev Skivarp 127 fiskeläge Abbekås Bev Torekov/Hallands Väderö 15 grop med vall Bev Torekov/Hallands Väderö 84 lerbottnar Bev Torekov 30 obest./fiskeläge Torekov Bev Simrishamn 40 skans Bev Torekov/Hallands Väderö 19 tomtning Bev Torekov/Hallands Väderö 53 tomtning Bev Vitaby 34 vårdkase Bev Torekov/Hallands Väderö 20 begravningsplats R Åhus 2 0 boplats Åhus I R Åhus 3 5 boplats Åhus II R Ravlunda 5 6 boplats Öradekarsplatsen R Södra Mellby 8 boplats Hjälmaröd R Ystad 6 boplats Kv. Tankbåten R Löddeköpinge 10, 69, 71 boplats R Ravlunda 179 boplats Maletofta R Ravlunda 134 fiskeläge Knäbäck R Vitaby 8 fiskeläge Hjälmaröd R Östra Vemmenhög 67 fiskeläge Hörte R Skanör m. Falsterbo 15 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 17 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 46 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 48 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 94 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 95 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 96 fiskeläge R Torekov/Hallands Väderö 97 fiskeläge R Hov 165 fiskeläge Smygeslätt R Falsterbo 4 fyrplats/minnessten R Torekov/Hallands Väderö 50 labyrint R Torekov/Hallands Väderö 18 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 56 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 59 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 60 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 62 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 64 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 72 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 73 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 74 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 77 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 78 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 79 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 80 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 85 livsmedelsindustri R Torekov/Hallands Väderö 87 livsmedelsindustri R Maglarp 2 skans R Stora Hammar 7 skans R Stora Hammar 21 skans R 27

Barsebäck 2 skans R Barsebäck 5 skans R Barsebäck 106 skans R Barsebäck 107 skans R Landskrona 27 skans R Härslöv 11 skans R Härslöv 12 skans R Härslöv 13 skans R Härslöv 16 skans R Härslöv 17 skans R Glumslöv 10 skans R Kvistofta 1 skans R Helsingborg 92 skans R Viken 17 skans R Brunnby 5 0 skans R Torekov 51 skans R Båstad 39 skans R Ravlunda 175 spärranordning R Åhus 23 stadslager R Simrishamn 25 stadslager R Ystad 50 stadslager R Trelleborg 19 stadslager R Falsterbo 15 stadslager R Malmö 20 stadslager R Landskrona 12 stadslager R Helsingborg 42 stadslager R Båstad 24 stadslager R Barkåkra 140 strandskoning R Torekov/Hallands Väderö 14 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 35 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 38 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 39 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 54 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 55 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 57 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 58 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 63 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 66 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 67 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 68 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 71 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 81 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 82 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 83 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 86 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 88 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 92 tomtning R Torekov/Hallands Väderö 93 tomtning R Brunnby 293 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 5 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 10 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 36 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 37 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 41 tomtningar R Torekov/Hallands Väderö 47 tomtningar R Helsingborg 162 vall R Räng 2 0 vall/boplats R Eskilstorp 6 vallanläggning R Tygelsjö 12 vallanläggning R Skanör m. Falsterbo 11 fiskeläge Upp Maglehem 142 fiskelägestomt Rige läge Upp Bunkeflo 8 hamnanläggning Upp Torekov/Hallands Väderö 27 labyrint Upp Trolle-Ljungby 120 sjömärke Upp Trolle-Ljungby 117 skans Upp 28

Trolle-Ljungby 119 skans Upp Landskrona 2 8 skans Upp Glumslöv 78 skans Upp Brunnby 5 1 skans Upp Båstad 4 3 tomtning Upp Lomma 40 vall Upp Västra Karup 167 vårdkase Upp Landskrona 9 befästningsanläggning Övr Allerum 3 4 begravningsplats Övr Torekov/Hallands Väderö 49 boplats/anlöpsplats Övr Brunnby 264 by/gård Mölle Övr Brunnby 273 by/gård Lerhamn Övr Brunnby 284 by/gård Nyhamnsläge Övr Trolle-Ljungby 5 1 fiskeläge Bodarna Övr Skanör m. Falsterbo 16 fiskeläge Övr Falsterbo 3 1 fyndplats ankare Övr Löderup 137 fyr Övr Brunnby 4 0 fyr Övr Västra Karup 494 förtöjningssten Övr Hyllie 31 hamn Övr Barkåkra 145 hamn/kås Övr Barkåkra 146 hamn/kås Övr Barkåkra 147 hamn/kås Övr Löddeköpinge 7 3 hamnanläggning Övr Vellinge 70 husgrund Övr Torekov/Hallands Väderö 70 husgrund Övr Ravlunda 131 lägenhetsbebyggelse Killehusen Övr Hököpinge 2 9 lösfynd/bordplanka Övr Åhus 8 minnessten Övr Åhus 33 minnessten Övr Östra Nöbbelöv 92 obest./fiskeläge Brantevik Övr Farhult 35 plats med tradition Övr Västra Karup 489 sjömärke Övr Torekov/Hallands Väderö 13 sjömärke Övr Torekov/Hallands Väderö 40 sjömärke Övr Torekov/Hallands Väderö 42 sjömärke/husgrund Övr Simrishamn 37 skans Övr Torekov/Hallands Väderö 76 skåre Övr Skanör m. Falsterbo 14 stadslager Övr Västra Karup 498 sten med tradition Övr Torekov/Hallands Väderö 61 stenrad Övr Simrishamn 3 2 tomtning/lerbotten Övr Vitaby 122 torkplats för ål Övr Trolle-Ljungby 7 8 vattenståndsmärke Övr

R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning

Bilaga 4. Platser längs Skånes kuster (Förkortningar se s. 8-9)

Tosteberga bodar, Trolle-Ljungby sn Karta: Sk R ek, GK, HK, LM 1810 (Akt K131-11:2) Tidigaste omnämnande: 1813 Gillberg 1765 resp. 1767: Godt fiske. Skånes kalender 1878: I Tosteberga bodde 4 fiskare år 1877 (L 1878:157). RAÄ: 51 (7 båtlä nningar på platsen för Lastplats enl. storskifte/enskifte 1813). Kommentarer: På kar ta ö ver storskifte/enskifte 1813 (L M, T rolle-Ljungby, akt 17) finns namnet Boa Skjäret på en ö strax utanför tre markerade bodar. En plats ca 400 m öster om dessa bodar benämnes Lastplats.

Landön, Trolle-Ljungby sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1794 (Akt 11-tro-10) Tidigaste omnämnande: L andön 1552, Landö- hamn 1667 Gillberg 1765 resp. 1767: Godt fiske. Skånes kalender 1878: Landö lastageplats vid södra ändan af Landöbugten har en g od hamn af omkring 18 fots djup samt skyddad genom skär oc h bränning ar oc h ett trångt inlopp. De ss bety delse har tidtals skattats mycket högt, och mer än en gång har järnväg mellan ha mnen oc h Kristiansta d, som g e- nom kongl. Resolution år 1765 fick obehind- rad nyttjanderätt till densamma, v arit starkt i fråga satt. (L 1878:156). Vid Landön bodde två fiskare 1877 (L 1878:157). RAÄ: 51 ( 7 båtlänning ar är registrerade på den plats som anges som Lastplats 1813)

Åhus, Åhus sn Karta: B, B K, S k R ek, G K, HK, LM Ca 1670 (Akt K157-12:1) Tidigaste omnämnande: Åhus 1252, Åhus läg e 1500, Åhus fiskeläge 1636, Åhushamn 1909 Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske, 25 åhledrätter Skånes kalender 1876 och 1878: Om ham n, handel och sjöfart i Åhus, och därmed tillhö- rande fakta, kan man läsa vidar e i Skånes Kalender 1876, s . 40 9-414. F ör år 1878 nämns att Åhus fisk eläge räknade 1,900 in- nevånare 1877, bla nd hvilka 8 v oro fiskare (L 1878:154). RAÄ: 23 Kommentarer: Gillberg tar upp 25 åladrätter för Åhus, 15 för Yngsjö, 9 för Maglehem, 9 för Olseröd oc h 1 f ör Juleboda. Antalet, 58, kan jämföras med de 50 åladrätter som refe- rerades till ovan.

Åhus I, Åhus sn RAÄ: 20 Kommentarer: Handels- oc h hantverksplats av icke permanent karaktär med datering till ca 700-750 e Kr (Callmer 1991).

Åhus II, Åhus sn RAÄ: 35 Kommentarer: Handels- oc h hantverksplats av permanent eller halvper manent karaktär med datering till ca 750- 850 e Kr (Callmer 1991).

Yngsjö, Åhus sn Tidigaste omnämnande: Yngsjö fiskeläge 1639 Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske till nödtorft, 15 åhledrätter Skånes kalender 1878: Yngsjö fiskeläge räkna- de 100 innev ånare år 1877, bland hvilka 40 voro fiskare (L 1878:154) Kommentarer: Gillberg tar upp 25 åladrätter för Åhus, 15 för Yngsjö, 9 för Maglehem , 9

för Olseröd oc h 1 f ör Juleboda. Antalet, 58, kan jämföras med de 50 åladrätter som refe- rerades till o van. Y ngsjö hade int e k ontakt med Östersjön via v atten förrän ca 1770 då bönderna bröt ny fåra åt Helg e å. Var fiske- läget låg är okänt. År 1747 g jorde kartogra- fen G. Adlerstierna en kar ta över Skåne, ba- serad på Buhrmans karta från 1684. Utanf ör Yngsjö finns en ankar plats mark erad. K ar- tans signum hos Krig sarkivet är T op. kartor XXVII A nr. 14 Adlerstierna 1747.

Riget (Rigeleje), Maglehem sn Tidigaste omnämnande: R iget 1 611, R igeläge 1950 Skånes kalender 1878: 3 åldrätter i Maglehem (L 1878:102). 1 åldrät t n:r 6 i Olseröd (L 1878:102). 4 2/5 åldrätter n:r 17 (L 1878:102) RAÄ: 142 Kommentarer: Gillberg tar upp 25 åladrätter för Åhus, 15 för Yngsjö, 9 för Maglehem , 9 för Olseröd oc h 1 f ör Juleboda. Antalet, 58, kan jämföras med de 50 åladrätter som refe- rerades till ovan.

Knäbäck, Ravlunda sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1712 (Akt K80-8:1) Tidigaste omnämnande: Knä bäck 1620, Knä - bäcks fis keläge 1621, Knä bäcks drätt 1692, Knäbäcks läge 1714, Knäbäcks länning 1996 Skånes kalender 1878: Knäbäcks fisk eläge (L 1878:85). 1 lax örefiske, 18 åldrätter (L 1878:86) RAÄ: 134 Kommentarer: Hela samhället Knäbäc k f lytta- des ca 15 km söder ut till R örum sn i samband med att militären etablerade sig på Ravlundafältet 1956.

Killehusen, Ravlunda sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Killehuset 1701, Kille- husen 1755, Killehusa länning 1974 RAÄ: 131 Kommentarer: På platsen finns rester a v hus, terrasser och hägnader

Öradekarsboplatsen, Ravlunda sn RAÄ: 56 Kommentarer: Hamn-, handels- oc h hantverksplats a v ic ke per manent kar aktär med datering till ca 550-1600 e Kr ( Helgesson 2002:68 och man us; RAÄ ). Platsen påträf- fad med metalldetektor

Maletofta, Ravlunda sn RAÄ: 179 Kommentarer: Handels- oc h hantverksplats av permanent karaktär med datering från B2- vikingatid (150/160 e Kr-1000 e Kr). Platsen undersökt med metalldetektor och genom en förundersökning (Helg esson 2002:68 oc h manus; RAÄ).

Vitemölla, Vitaby sn Karta: Sk R ek, GK, HK, LM 1815 (Akt K145-7:1) Tidigaste omnämnande: Vitemölla 1610, Vite- mölla fiskeläge 1767 Gillberg 1765 resp. 1767: 16 gatehus, 4 åhled- rätter, Dette fiske Läye idkar saltsiöfisk e be- stående uti lax, ål, torsk, f lundror, tobis oc h sill. Skånes kalender 1878: Hvitemölla fiskeläge är rikt bef olkadt (200 personer , som erläg ga mantalspenningar). Fisk e drifv es der i syn- nerligt stor skala, isynnerhet af sill oc h ål, hvilken senare till stör re delen uppk öpes af tyskar. Af fisk elägena i Kristianstads län hade detta år 1875 f iskredskap m ed högsta värdet…. År 1865 ödelades e n stor del af

läget genom en eldssv åda. (L 1878:83). Åld- rätter, ly dande under T orups g ård (L 1878:85) RAÄ: 49 Kommentarer: Markerad som ”miölq varn” på Burmanns karta från 1684

Kivik, Södra Mellby sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1815 (Akt K145-7:1) Tidigaste omnämnande: Kivik 1532, K iviks läge 1621, Kiviks fiskeläge 1688 Gillberg 1765 resp. 1767: 54 hus , 12 åhledrät- ter, 6 tobisdrätter Skånes kalender 1878: Den största för mögen- heten och största folkmängden är o samlade inom Ki viks fisk eläge, hvilk et är ett af de mest bety dande läg ena i Kristianstads län. Det fiske, som mest bedrifves, är sillfisket (L 1878:81). 3 Åldrätter (L 1878:83). 2 d:o (L 1878:83). 3 d:o (L 1878:83) RAÄ: 57 Kommentarer: Linné omnämner ruinerna efter ett kapell i Kiviks fiskeläger (1751)

Hjälmaröd, Södra Mellby sn RAÄ: 8 Kommentarer: Boplatsen undersöktes 193 1 resp. 1948 och kan dateras till tidig medeltid (FMIS; Strömberg (Magnusson) 1948).

Vik, Rörum sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1885 (Akt K105-15:2) Tidigaste omnämnande: Vik 1613, Viks läg e 1613, Viks fiskeläge 1621 Gillberg 1765 resp. 1767: 36 hus , 1 kv arn, 5 åladrätter, 11 tobisdrätter Skånes kalender 1878: Viks fiskeläge, beläget i södra delen af soc knen, har om kring 300 invånare (L 1878:77). 3 Åldrätter Viksättet, Bygge och Blackedrätterna (L 1878:78). F ot-

not nederst på sida n: Viks fis kläge bekostar sjelf sina kommunala behof. (L 1878:77) RAÄ: 44

Baskemölla, Gladsax sn Karta: (B), Sk R ek, GK, HK, LM 1791 (A kt K32-2:1) Tidigaste omnämnande: Bask emölla 1525, Ba- skemölla lä ge 1621, Bask emölla fisk eläge 1658 Gillberg 1765 resp. 1767: 21 gatehus, 4 åhled- rätter, 16 tobisdrätter Skånes kalender 1878: Baskemölla fiskläg e, som är beläg et i nordöstra delen a v socknen har mellan 3 och 400 invånare, som till störs- ta delen nä ra sig a v sillfisk e, hvilk et här är ganska indrägtigt. Enligt 1875 å rs fisk eri- statistik är Bask emölla det 4:de i ordning en af fisklägena å denna kust med afseende på fiskredskapens värde (L 1878:65) RAÄ: 135 Kommentarer: Markerad som ”miölq varn” på Burmanns karta från 1684

Tobisvik, Simrishamn RAÄ: 32 Kommentarer: Vid undersökning ar 1964 på- träffades en lerbotten på denna plats . FMIS anger uppgifter om ytterlig are två lerbottnar på platsen. Dessa skall sannolikt dateras till hög- eller senmedeltid.

Simrishamn, Simrishamn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1706 (Akt 11-sim-1) Tidigaste omnämnande: Simrishamn 1161 Gillberg 1765 resp. 1767: Cimbricehamns stad-fiske u ti saltsiön hafv er staden någ er- lunda godt, dock tillförene ömnogare, bestå- ende uti torsk, sill, f lundror, tobbis , ål oc h lax,… Simbershamns bo-1 åhle drätt, 13 to- bisdrätter

Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i Simrishamn, och därmed tillhörande fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 1876, s. 415-428. RAÄ: 25

Brantevik, Simris sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Brantevik 1811, Bran- teviks fiskeläge 1909 Skånes kalender 1878: Af Branteviks fiskläg e tillhör något mer än 1/3 med omkr. 150 personer Simris soc ken; det öfrig a lig ger inom Nöbbelöf område (S e vid Nöbbelöf) (L 1878:60) RAÄ: Östra Nöbbelöv 92 Kommentarer: Brantevik bestod a v tv å delar , belägna i Simris resp . Östra Nöbbelö vs socknar, oc h ha de i slutet a v 1800-talet en betydande handelsflotta

Brantevik, Östra Nöbbelöv sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Brantevik 1813, Bran- teviks fiskeläge 1812 Skånes kalender 1878: Branteviks fiskläge lig - ger vid nordöstra hör net af soc knen oc h tillhör denna med u ngefär 2/3-delar; det öfriga lig ger inom Sim ris område . Fiskläg et bebos af omkring 420 personer , som före- trädesvis nära sig af fiske, hvaraf sillfisket är det indrägtigaste …. Brantevik är det tredje i ordningen af fiskläg ena å Skåne s sy döstra kust. – Af 13:de-No vember-stormen 1872 led Brantevik m ycken skada liksom äfv en andra delar af kusten inom Nöbbelöf oc h Simris socknar (L 1878:60) RAÄ: Östra Nöbbelöv 92 Kommentarer: Brantevik bestod a v tv å delar , belägna i Simris resp . Östra Nöbbelö vs socknar, oc h ha de i slutet a v 1800-talet en betydande handelsflotta

Gislövshammar, Östra Nöbbelöv sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: 1812 Skånes kalender 1878: Gislöfshammar, beläget längre söde rut, är endast ett litet fiskläg e med omkr. 60 invånare. (L 1878:60)

Skillinge, Östra Hoby sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1729 (Akt K170-6:1) Tidigaste omnämnande: Skillinge 1540, Skillinge läge 1613, Skillinge fiskeläge 1684 Gillberg 1765 resp. 1767: 26 hus , fång as här lax, torsk, sill, ål oc h marsvin till trans beredande Skånes kalender 1878: Skillinge fiskläg e som ligger i socknens nordöstra hörn, är det mest betydande läge på denna del a v kusten. Det hyser omkring 500 bebyggare som till största delen lefv a af fisk e (f öreträdesvis sill-, lax- och ålfiske) samt skutfart. Skillinge är ganska väl bygdt, sedan det 1868 här jats af en sv år eldsvåda,som lade hal fva antalet a f husen i aska oc h 1872 lidit bety dligt af de sv åra höststormarne. Med sina teg eltak oc h sten- lagda gator liknar det n u en liten st ad. Ham- nen är viss erligen ännu liten oc h dålig, me n sedan ett par år tillbaka har tec kning fortgått i oc h f ör e n ny oc h s törre hamnb yggnad, hvartill kusten skall v ara särledes lämplig, dels på grund af djupet dels derför att stranden vid S killinge bildar en liten sk yddad bugt. Utanför Skilling är der jemte g od oc h säker ankarbotten. (L 1878:44f) RAÄ: 78

Örnahusen, Östra Hoby sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Örnahuset 1812, Ör na- husen 1878, Örnadrätten (odat.)

Kåseberga, Valleberga sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1704 (Akt K137-16:1) Tidigaste omnämnande: Kåseberga 1545, K åse- berga fiskeläge 1619, Kåseberga läge 1624 Gillberg 1765 resp. 1767: 26 hus, 6 åhledrätter, här fång es marsvin, la x, ål, f lundror, torsk och tobbis Skånes kalender 1878: I en däld, vid foten af Kåsehufvuds backe, ligger Kåseberga fisklä- ge med ung efär 150 in vånare (L 1878:42). Kåseberga ålfiske (L 1878:43) RAÄ: 144

Fiskarehus, Stora Köpinge sn Karta: Sk Rek, GK, LM 1768 (Akt L187-9:2) Tidigaste omnämnande: Fiskarehuset 1776 Kommentarer: Storskifte 1768, (LM. L 187 St Köpinge sn)

Nybro, Stora Köpinge sn Karta: B, Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Nybro 1675, Nybro fiskeläge 1970 Skånes kalender 1878: Laxfiske idkas i K ö- pingeån och utanför dess utlopp (L 1878:6). Kommentarer: Om det laxfisk e som omnäm- nes 1878 utfördes från Nybro är inte känt

Sandhusen, Ystad/Stora Herrestad Karta: B, B K, S k Rek, Tidigaste omnämnande: Sandhus 1684, Sandhu- sen 1712 Gillberg 1765 resp. 1767: 9 hus

Ystad, Ystad Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1758 (Akt L252-1:2) Tidigaste omnämnande: Ystad 1200, Sk eppsvar- vet 1816

Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske har staden af en någ orlunda g od be skaffenhet, bestående uti torsk, sill, lax, åhl, tobis oc h f lundror, som fångas uti saltsiön, … Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i Ystad, och därmed tillhörande fakta, kan man läsa vidare i S kånes Kalender 1876, s. 310-340. RAÄ: 50

Kv. Tankbåten, Ystad RAÄ: 6 Kommentarer: Handels- oc h hantverksplats av permanent karaktär med datering från (romersk jär nålder?) v endeltid-vikingatid (tidig medeltid) (Helgesson 2002:69f, RAÄ XX).

Svarte, Balkåkra sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK (endast Sv arte- mölla), HK, LM 1721 (Akt L19-4:1) Tidigaste omnämnande: Svarteboda 1684, Sv ar- teboda fis keläge 1738, Sv arte 1878, Sv arte fiskeläge 1944 Gillberg 1765 resp. 1767: Skånes kalender 1878: Kommentarer: Gillberg omnämner S varte som mjölkvarn

Brunstorp, Balkåkra sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1745 (Akt L11-2:1) Tidigaste omnämnande: Brunstorp 1658, Bruns- torps fiskeläge 1830 Gillberg 1765 resp. 1767: 7 hus, …med 7 fiskare hus, Brunstorp kallade och idka saltsiö- fiske.

Krutboden, Balkåkra sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1745 (Akt L11-2:1) Tidigaste omnämnande: 1658 Gillberg 1765 resp. 1767: 1 hus

Skarviken, Snårestad sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1845 (Akt L181-2:2) Tidigaste omnämnande: Skar viken 1611, Skar - vikshusen 1765 Gillberg 1765 resp. 1767: 8 hus Skånes kalender 1878: Skarviken är ett högst obetydligt fiskläge (M 1878:615)

Abbekås, Skivarp sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1704 (Akt L176-12:1) Tidigaste omnämnande: Abbekås 1536, Abbekås fiskeläge 1565, Abbekås läge 1870 Gillberg 1765 resp. 1767: 29 hus, 1 laxfiske Skånes kalender 1878: Abbekås fiskläge är ett av de bety dligaste på hela kusten. År 1872 undergick det vid floden till en del förödelse, men skadan har sedan dess blifvit mer än botad. Oc h hamnb yggnad t ill hvilk en hus- hållningssällskapet ansl agit 3,000 kr har på sista tiden v arit ifrågasatt. Å fiskläg et bodde 1877 60 fiskare. För fisket användes 21 stora båtar (M 1878:581). RAÄ: 127

Hörte, Östra Vemmenhög sn Karta: B (miölqv arn), Sk R ek (Hör teqvarn), GK (Hörtemölla), HK (Hörte) Tidigaste omnämnande: Hör te 1315, Hör te fis- keläge 1878 Skånes kalender 1878: Kalthus och Hörte fisk- lägen höra bäg ge under Dybec k. De bebod- des år 1877 af 7 fiskar e. För sillfiske använ- des 3 båtar …. för torsk- eller annat fisk e 6 båtar. – Vid Hör te låg 1676 uppe på höjde n luststället Hjor tehus, hvilket äfv en ha de en hamn af 5 fots djup. Denna hamn har under årens lopp blifvit alld eles ig engrundad. År 1876 har emellertid Hörte på nytt fått hamn, i det eg aren af Dybec k låtit uppg räfva Dy-

becksån och bygga kaj vid dess v estra strand (M 1878:572). RAÄ: 67. Omfattande lämning ar oc h fy nd med medeltida dateringar har påträffats. Kommentarer: Hörte fisk eläge nämns först 1878. Tidig are beläg g ang er g ården Hör te eller kvarnen.

Kalthus, Östra Vemmenhög sn Karta: B (mark erad som b y), Sk R ek, GK, LM 1689 (Akt L269-3:1) Tidigaste omnämnande: K althus 1684, K althus fiskeläge 1765, Kalthus läge 1870 Gillberg 1765 resp. 1767: 11 hus Skånes kalender 1878: Kalthus och Hörte fisk- lägen höra bäg ge under Dybec k. De bebod- des år 1877 af 7 fiskar e. För sillfiske använ- des 3 båtar (M 1878:572).

Skateholm, Tullstorp sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Skateholm 1773, Skate- holms fiskeläge 1813 Skånes kalender 1878: Skateholm är ett m ycket obetydligt fiskläge (M 1878:568).

Beddinge, Lilla Beddinge sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1706 (Akt L123-2:1) Tidigaste omnämnande: Bedding e 1316 (b yn), Beddinge läge 1605, Beddinge fiskeläge 1812 Gillberg 1765 resp. 1767: 10 hus, 1 laxefiske Skånes kalender 1878: Å fiskläg et Lilla Be- dinge bodde 1877 9 fis kare. För sillfiske an- vändes 3 båtar …. Å fiskläg et finnas 12 hus, och flera får ej byggas. Kronan är egare, men städjorätten tillhör eg aren af J ordberga (M 1878:566). Kommentarer: Omnämnande på Bedding e före 1605 skall säkert tillföras Beddinge by.

Smyge, Östra Torp sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1701 (Akt L268-5:1) Tidigaste omnämnande: Sm yge 1543, Sm yge läge 1569, Sm yge fisk eläge 1765, Sm yge- hamn 1964 Gillberg 1765 resp. 1767: 12 hus Skånes kalender 1878: Å Smyge fiskläge bodde 1877 16 fiskare . För sillf iske a nvändes 7 båtar (M 1878:541).

Torpboplatsen, Östra Torp och Lilla Isie sn RAÄ: RAÄ Lilla Isie 21:1, Östra Torp 26:1 Kommentarer: Handels- oc h hantverksplats av permanent karaktär med datering t ill ca 600- 800 e Kr (Helgesson 2002:71f).

Böste, Lilla Isie sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1702 (Akt L125-6:1) Tidigaste omnämnande: Böste 1629, Böste läg e 1661, Böste fiskeläge 1765 Gillberg 1765 resp. 1767: 26 hus Skånes kalender 1878: Å Böstee fiskläg e bodde 1877 30 fiskare . För sillfiske användes 12 båtar … Vi d ”floden” 1872 led fiskläget betydligt, och 5 hus bortsköljdes (M 1878:543).

Gislöv, Gislöv sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1702 (Akt L62-3:1) Tidigaste omnämnande: Gislöv 1145 (byn), Gis- lövs läge 1576, Gislövs fiskeläge 1596 Gillberg 1765 resp. 1767: 20 hus Skånes kalender 1878: På Gislöfs fiskläg e bodde år 1877 23 fiskare. För sillfiske funnos 12 båtar (M 1878:532). Kommentarer: Omnämnande på G islöv före 1576 skall säkert tillföras Gislöv by.

Åhus, Dalköpinge sn Karta: Sk Rek, GK, HK, LM 1766 (Akt 12- dal-1) Tidigaste omnämnande: Åhus-läg e 1500, Åhus fiskarehus 1766, Åhus fiskeläge 1784, Å hus läge 1870

Östre Jär, Trelleborg Tidigaste omnämnande: 1870 Skånes kalender 1878: Å fiskläg ena T relle- borgs Ö. och V. Gärd bodde år 1877 30 fiskare. F ör sillfis ke funnos 16 båtar (M 1878:505).

Trelleborg, Trelleborg Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1801 (Akt L216-3:1) Tidigaste omnämnande: Trelleborg 1257, Trelle- borgs läge 1399 Gillberg 1765 resp. 1767: 1 giädde fisk e,1 åhl- fiske Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i T relleborg, och där med t illhörande fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 1876, s. 341-414. RAÄ: 19 Kommentarer: Inom det medeltida stadsområ- det i T relleborg har beb yggelselämningar från yngre germansk järnålder och vikingatid undersökts vid f lera tillfä llen. T roligen har både ha ndel oc h hant verk v arit kn utet till platsen (Helgesson 2002:70f).

Västre Jär, Trelleborg Tidigaste omnämnande: 1870 Skånes kalender 1878: Å fiskläg ena T relle- borgs Ö. och V. Gärd bodde år 1877 30 fiskare. F ör sillfis ke funnos 16 båtar (M 1878:505).

Stavsten, Maglarp sn Tidigaste omnämnande: Stavsten 1870 Skånes kalender 1878: Å fiskläg ena Stafsten och Skåre bodde år 1877 22 fis kare. För sillfiske funnos 7 båtar (M 1878:507).

Skåre, Maglarp sn Karta: B (mark erad som b y), Sk R ek, GK, HK, LM 1700 (Akt L138-4:1) Tidigaste omnämnande: Skåre 1536, Skåree fis- keläge 1812, Skåre läge 1825 Skånes kalender 1878: Å fiskläg ena Stafsten och Skåre bodde år 1877 22 fis kare. För sillfiske funnos 7 båtar (M 1878:507).

Kämpinge, Räng sn Tidigaste omnämnande: K ämpinge 1367 (b yn), Kämpinge läge 1610 Skånes kalender 1878: Kämpinge fiskläge be- boddes 1877 af 15 fiskare, hvilka om hösten drifva stor t ålfiske. Fiskebåtarnas antal upp- gick till 16 med ett sammanlagdt tax erings- värde af 1,700 kronor . Fiskeredskapen taxe- rades till 7, 954 kr. och den under året 1877 försålda f isken värderades till 1,800 kr . Un- der medelti den hade K ämpinge eg en k yrka (M 1878:501). Kommentarer: Omnämnande på K ämpinge före 1610 skall säkert tillföras Kämpinge by.

Falsterbo, Falsterbo Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1765 (Akt L172-1:2) Tidigaste omnämnande: Falsterbo 1202 Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske läie Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i F alsterbo, oc h där med tillhörande fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 1876, s. 359-369. RAÄ: 15

Skanör, Skanör Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1765 (Akt L172-1:2) Tidigaste omnämnande: 1200 Gillberg 1765 resp. 1767: Fisket är ofta otill- räckeligt dess egna hushåll…, …sillfisk e, eljest fås ”Hor n-fisk”, lax, f lundror, räk or och åhl. Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i Skanör, och därmed tillhörande fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 1876, s. 359-369. RAÄ: 14

Lilla Hammar, Stora Hammar sn Tidigaste omnämnande: 1283 (byn), 1878 fiskläget Gillberg 1765 resp. 1767: Marsvins fånge, salt- siö fiske Skånes kalender 1878: Å fiskläg et Lilla Ham- mar bodde år 1877 10 fiskare . F ör sillfisk e funnos 3 båtar (M 1878:503). Kommentarer: Det är osäkert var detta fiskelä- ge låg.

Klagshamn, Västra Klagstorp sn Karta: HK Tidigaste omnämnande: Klagshamn 1909

Limhamn, Hyllie sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1702 (Akt L87-4:1) Tidigaste omnämnande: Limhamn 1522, Lim- hamns fiskeläge 1878 Skånes kalender 1878: Å Limham ns fiskläg e funnos år 1877 160 f iskare. För sillfiske an- vändes 20 däc kade båtar … F ör torsk- eller annat fiske användes 15 båtar ( M 1878:451). Till L omma sk eppades 1874 2,996, 1875 3,371, 1876 4,149, 1877 4,319 ku b.-famnar ”blötsten” samt kalksten (M 1878:452). Kommentarer: Limhamn omnämnes 1522 som hamn och förleden, lim, betyder kalk.

Malmö, Malmö Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1800 (Akt Wi-112) Tidigaste omnämnande: Malmö 1145 Gillberg 1765 resp. 1767: Fisket til staden är icke af särledes g od beskaffenhet…, …flundror, krabbor , torsk, vittling, räk or, pipare, stenbitare , laxöron oc h sill, samt uti Sege å aborrar, ort och gieddor. Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i Malmö, och därmed tillhörande fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 1876, s. 123-250. RAÄ: 20

Lomma, Lomma sn Karta: B, Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: 1085 Gillberg 1765 resp. 1767: Något fiske Skånes kalender 1878: Lomma hamn tillhör Cementbolaget (M 1878:392). Kommentarer: Det tidig a omnämnandet i kombination med den s .k. midsommarg äl- den, har tolkats som att Lomma var en stad i tidig medeltid. Detta har ej kunnat beläg gas arkeologiskt.

Holländarehusen, Borgeby sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, LM 1767 (Akt L25-2:2) Tidigaste omnämnande: Holländarehus 1651, Holländarehuset 1682, Holländarehusen 1692 Gillberg 1765 resp. 1767: Holländarehusen- fiske läje, 5 hus

Löddeköpinge, Löddeköpinge sn RAÄ: 10, 69 och 71 Kommentarer: K omplex med beb yggelseläm- ningar från sen jär nålder och tidig medeltid. Tydligt är a tt hande l och hantverk bedri vits på platsen (Helgesson 2002:73)

Vikhög, Löddeköpinge sn Karta: Sk Rek, GK, HK, LM 1836 (Akt ) Tidigaste omnämnande: Vikhög 1812, Vikhögs fiskeläge 1815 Skånes kalender 1878: Vikhögs fiskläg e, som ligger på eg orna till L öddesborg, h yser 110 personer. Båtarnes antal 1878 var 25 (6 st ör- re och 19 mindre) (M 1878:228).

Barsebäckshamn, Barsebäck sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1724 (Akt L13-1:1) Tidigaste omnämnande: Barsebäc ks fisk eläge 1529, Barsebäcks läge 1623, Gillberg 1765 resp. 1767: 7 fiskarehus Skånes kalender 1878: Barsebäcks fiskläg e ligger ytterst på den i sundet utskjutande delen av socknen. Det räknar omkr. 330 personer. Båtarnes antal är (1878) 31 ( 19 större och 12 m indre) … – En last brygga har socknen nylig en b ygt för en k ostnad af 10,000 kr. (M 1878:220f).

Lilla läge, Barsebäck sn Karta: BK Kommentarer: Det finns f lera fundament till bryggor som möjlig en kan här röra från Lilla Läge.

Landskrona, Landskrona Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1800 (Akt Wi-134) Tidigaste omnämnande: Lands krona 1413, Fis- keläge 1814, Gamla v arvshuset 1814, Skeppsvarvshus 1830 Gillberg 1765 resp. 1767: Fiskerier äro här inga inrättade, widare än till stadens egit behof fånges åtskillig slags saltsiö fisk… Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i Landskrona, och därmed tillhörande fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 1876, s. 251-275. RAÄ: 12

Borstahusen, Landskrona Karta: GK, HK Tidigaste omnämnande: Stadens fisk eläge 1814, Borstahusen 1820

Knivsjöhusen, Härslöv sn Karta: Sk Rek, LM 1785 (Akt 12-här -14 osä- ker) Tidigaste omnämnande: 1812

Dalahusen, Härslöv sn Karta: Sk Rek Tidigaste omnämnande: 1758 Gillberg 1765 resp. 1767: 4 hus, fiske

Ålabodarna, Glumslöv sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Ålaboden 1698, Åla bodarna 1769, Ålabodarnas fiskeläge 1904 Gillberg 1765 resp. 1767: 2 hus Skånes kalender 1878: … de små fiskläg ena Ålabodarne, Flundreör och en del a v Fortu- na (M 1878:115). Fisklägena Ålabodarne och Flundreör hafv a en dast, det för ra omkr. 1 0 hus med ung efär 50 personer , det senare 10 hus med omkr. 30 personer (M 1878:115).

Flundrerör, Glumslöv sn Tidigaste omnämnande: 1836 Skånes kalender 1878: de små fiskläg ena Åla- bodarne, Flundreör oc h en del a v F ortuna (M 1878:115). Fisklä gena Ålabodar ne oc h Flundreör hafv a en dast, det för ra omkr. 1 0 hus med ung efär 50 personer , det senare 10 hus med omkr. 30 personer (M 1878:115).

Fortuna, Glumslöv sn Karta: HK Tidigaste omnämnande: Fortuna 1836, Fortuna läge 1870, Fortuna fiskeläge 1878 Skånes kalender 1878: … de små fiskläg ena Ålabodarne, Flundreör och en del a v Fortu- na (M 1878:115).

Råå, Raus sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1799 (Akt L155-5:1) Tidigaste omnämnande: Råå 1302, Råå bodar 1583, Råå läg e 1626, Rååbodar na 1649, Rå å fiskeläge 1670 Gillberg 1765 resp. 1767: 23 hus Skånes kalender 1878: Rå fiskläg e, det mest betydande af alla fisklägen i Sverige…Gamla delen af fiskläget, nere vid hamne n, är trång och preg elbunden, de n nyare (vid landsv ä- gen) mera v älbyggd. Vid stranden mellan dessa båda finnes ännu flera höga skottvallar (M 1878:82). RAÄ: 201

Helsingborg, Helsingborg Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1767 (Akt L92-1:5) Tidigaste omnämnande: Helsingborg 1000, Hel- singborgs ångfärjestation 1909 Gillberg 1765 resp. 1767: …torsk, ”bwittling”, flundror, k oljor, åhl, hor ngieddor, ”sid”- rudor, tobis och sill. Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i Helsing borg, och där med tillhöran- de fakta, ka n man läsa vidare i S kånes K a- lender 1876, s. 276-309. RAÄ: 42

Pålsjö, Helsingborg Karta: GK, HK Tidigaste omnämnande: Pålsjö 1491, P ålsjö fis - karehus 1790, Pålsjö läge 1846 Gillberg 1765 resp. 1767: 12 hus, fiske Kommentarer: Omnämnande på P ålsjö före 1790 skall säkert tillföras Pålsjö gård.

Hittarp, Allerum sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1738 (Akt L1-26:1) Tidigaste omnämnande: Hittar ps läg e 1684, Hittarp 1691, Hittarps fiskeläge 1840 Gillberg 1765 resp. 1767: 4 hus Skånes kalender 1878: Hittarps fiskläge besodt af 101 personer 1877, ly der också under K.- G:torp. Husens antal är 21, fiskarnas 12, bå- tarnas 15 (2 större, 13 mindre) (M 1878:48).

Domsten , Allerum sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1738 (Akt L1-26:1) Tidigaste omnämnande: Domsten 1575, Dom - stens läg e 1684, Dom stens fisk eläge 1754, Domstens hamn 1687, Domstenshamn 1761 Gillberg 1765 resp. 1767: 21 hus Skånes kalender 1878: Domstens fiskläg e be- står af 28 hus (tor p u nder K.-G:t orp) med

186 ma ntalskrifna in vånare 1877. Fiskar nas antal 1877 var 21; fiskbåtarnas 12 (1 större o. 11 mindre) (M 1878:48). RAÄ: 154, 155

Gråläge, Allerum sn Karta: Sk Rek, GK Tidigaste omnämnande: 1713 Gillberg 1765 resp. 1767: 2 hus

Viken, Viken sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1737 (Akt L230-10:1) Tidigaste omnämnande: Vik en 1569, Vik ens fiskeläge 1711, Vikens läge 1802 Gillberg 1765 resp. 1767: 56 hus, godt saltsiö- fiske Skånes kalender 1878: Fiskläget Viken är näst efter Råå det största af Häradets fiskläg en. Tätt beb ygdt som det är oc h g enom sina krokiga gator liknar det en g ammal småstad. Husens antal är 144, in vånarnas inemot 1,000, hv araf 40 sk eppare oc h 55 fiskare . Fiskebåtarnas antal 1876 v ar 10 stör re oc h 10 mindre (M 1878:39). RAÄ: 32

Lerberget, Väsby sn Karta: Sk R ek, GK, HK, LM 1827 (Akt L237-18:2) Tidigaste omnämnande: Lerberg et 1729, Ler- bergsläge 1776, Lerbe rgets kronofisk eläge 1777, Lerbergets läge 1802, Lerbergets fiske- läge 1965 Gillberg 1765 resp. 1767: 2 hus Skånes kalender 1878: Fiskläget Lerber- get,beläget i soc knens sy dvestra del, räknar 500 in vånare, hv ars huvudnär ing ä r sillfisk e … är Lerberg et det tredje i ordning en af häradets 14 fisklägen (M 1878:35f).

Höganäs, Höganäs Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1794 (Akt L97-7:1) Tidigaste omnämnande: Hög anäs 1488, Hög a- näs fisk eläge 1621, Hög anäs fisklä ge 1630, Höganäs läge 1802 Gillberg 1765 resp. 1767: 10 hus, g odt fiske i saltsiön Skånes kalender 1878: Höganäs hamn har hit- tills haft blott af en med spår för lastv agnar- ne försedd lastbr ygga af trä, der endast vid den yttre ändan fartyg kunnatlägga till för att lasta och lossa … Ung eför 300 fot vesterom ofvannämnda lastbr ygga b ygges en af hamnarm af sten (M 1878:31). Det s .k. Hö- ganäs fiskläge, eller den till Väsb y sockenhö- rande tätt bebygda platsen omkring Höganäs hamn, har för dess i f lera afseenden närmare anslutning till Hög anäs br uksförsamling, delvis blif vit derstädes behandla dt. Dess å Väsby sockens g rund belägna hus v oro 1/8 1877 61 och derstädesmantalsskrifna invåna- re 397, hvaribland 20 fiskare och 25 skeppare. Fiskbåtarnas antal var 10 (M 1878:36).

Nyhamnsläge, Brunnby sn Karta: Sk Rek, GK, HK, LM 1839 (Akt 12- bru-46) Tidigaste omnämnande: Nyhamn 1779, Ny- hamns fiskeläge 1820, Nyhamnsläge 1945 Gillberg 1765 resp. 1767: 6 hus Skånes kalender 1878: Sydligast inom socknen ligger Nyhamn med 50 hus oc h 250 in v., hvaraf 19 s keppare oc h 36 fis kare. Å läg et äro 5 stör re däckade och 7 odäckade samt 8 mindre båtar (M 1878:18). RAÄ: 284

Lerhamn, Brunnby sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Lerhamn 1748, Ler- hamns fiskeläge 1825, Lerhamns läge 1870

Gillberg 1765 resp. 1767: Skånes kalender 1878: Lerhamn strax söder om Mölle, räknar 45 hu s och bortåt 200 inv. bland hvilka 14 sjöka ptener, 1 sk eppare och 18 fiskare. Läget eger 5 stör re odäckade och 7 mindre båtar (M 1878:18). RAÄ: 273

Mölle, Brunnby sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1822 (Akt 12-bru-26) Tidigaste omnämnande: Mölle 1491, Mölle läg e 1569, Mölle fiskeläge 1712, Mölleläge 1870 Gillberg 1765 resp. 1767: 41 hus Skånes kalender 1878: Mölle läg e, på v estra kusten vid foten af Kullaberg invid en liten bugt, har omkr . 40 hu s och 800 in v.; 7 sjö- kaptener, 11 skeppare och 87 fiskare äro här bosatta. 1 s kepp, 7 däc kade 12 öppna samt 19 mindre båtar äro å läg et hemmahörande (M 1878:17). RAÄ: 264

Arild, Brunnby sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1759 (Akt L32-1:1) Tidigaste omnämnande: Arilds fis keläge 1667, Arilds läge 1684, Arildsläge 1698, Arild 1754 Gillberg 1765 resp. 1767: 48 hus Skånes kalender 1878: Vid Skjelderviken ligger Arilds läg e som är kapellf örsamling till Brunnby … Fisk et bedrif ves med 6 stör re och 10 mindre båtar , och sysselsätter omkr . 60 fiskare … En s .k. raketstation, upprättad på statens bekostnad 1855 (M 1878:18). RAÄ: 294 Kommentarer: Kapellet i Arild är från medeltiden (Anglert 1986).

Skäret, Brunnby sn Karta: Sk Rek, HK, LM LM 1759 (Akt L32- 1:1) Tidigaste omnämnande: Skäret 1821, Skärets fiskeläge 1940 Kommentarer: År 1759 anges ”Skärshall Fiska- rehus” med en hussy mbol på platsen för Skäret.

Svanshall, Jonstorp sn Karta: Sk Rek, HK Tidigaste omnämnande: 1749 Gillberg 1765 resp. 1767: Skånes kalender 1878: Vid fiskelägena Svans- hall, beläget strax nor r om Södåkra, och Rä- kekroken, i J onstorps b y, särskildt vid de n förstnämnda, idkas sillfisk e, som är stadt i tillväxt Ankar plats har soc knen g emensamt med Farhult i ”Halsahamn”, der sjömärk en och prickar 1877 bilfvit utlagda (M 1878:23).

Rekekroken, Jonstorp sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: 1782 Skånes kalender 1878: Vid fiskelägena Svans- hall, beläget strax nor r om Södåkra, och Rä- kekroken, i J onstorps b y, särskildt vid de n förstnämnda, idkas sillfisk e, som är stadt i tillväxt Ankar plats har soc knen g emensamt med Farhult i ”Halsahamn”, der sjömärk en och prickar 1877 bilfvit utlagda (M 1878:23).

Halsahamn, Jonstorp sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Halsahus 1794, Halsa - husen 1812 Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske Skånes kalender 1878: Ankarplats har socknen gemensamt med Farhult i ”Halsahamn”, der sjömärken oc h pric kar 1877 bilf vit utlagda (M 1878:23).

Kommentarer: P å Sk R ek ang es Halsahusen, Halsa Hamn och Halsa Redd vid och i bu k- ten öster om Jonstorp by.

Sjöma hamn Kommentarer: I det inre a v Skälder viken skall ha funnits en ham n vid namn Sjöma hamn. Denna kan möjlig en identifieras med Sleesie eller Sleegie på B och BK.

Ängelholm, Ängelholm Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1739 (Akt K159-1:1) Tidigaste omnämnande: Ängelholm 1516 Gillberg 1765 resp. 1767: Laxfiske i R önne å…, …hu mber, task or, räk or, sill, kå lljer, flåttor, tungor, abbor, torsk och wittling. Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i Äng elholm, och därmed tillhörande fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 1876, s. 429-443. RAÄ: 6

Luntertun, Barkåkra sn Karta: LM 1739 (Akt K159-1:1) Tidigaste omnämnande: Luntertun 1303 Skånes kalender 1878: Vid Lunter tun idkas betydligt laxfiske i Rönneå (L 1877:383). RAÄ: 56 Kommentarer: Staden Lunter tun är Äng el- holms föregångare.

Skälderviken, Barkåkra sn Karta: HK Tidigaste omnämnande: 1909

Skepparkroken, Barkåkra sn Karta: BK, Sk Rek, GK, HK, LM 1726 (Akt K3-2:1) Tidigaste omnämnande: 1624 RAÄ: 110

Magnarp, Barkåkra sn Karta: Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: 1524 Gillberg 1765 resp. 1767: Saltsiö fiske Skånes kalender 1878: Å fis kläget Magnar p bodde samma år (1877) 9 fiskare . För fisket anvädes 2 båtar (L 1877:383).

Vejby, Barkåkra sn Tidigaste omnämnande: Vejby 1390 ( byn), fisk- läget Vejby 1878 Skånes kalender 1878: Å fiskläget Vejby bodde 1877 16 fiskare. För fisket anvädes 3 båtar (L 1877:383). Kommentarer: Omnämnande på V ejby före 1878 skall säkert tillföras Vejby by

Grytehamn, Förslöv sn Karta: B, Sk Rek, GK, HK Tidigaste omnämnande: Gr ytan 1562, Gr yte- hamn 1579, Gr ytehuset 1670, Gr ytehusen 1812 Kommentarer: Heter Lervik idag.

Mäsinge, Västra Karup sn Karta: Sk Rek, LM 1819 (Akt K152-20:1) Tidigaste omnämnande: Mäsing e 1506 (b yn), Mäsinge fiskeläge 1812 Kommentarer: Omnämnande på Mäsinge före 1812 skall säkert tillföras Mäsinge by

Rammsjöstrand, Västra Karup sn Karta: (B), Sk R ek, GK, HK, LM 1818 (A kt K152-22:1) Tidigaste omnämnande: Rammsjö 1524, Ramm- sjö fiskeläge 1812 Skånes kalender 1878: Å Ramsjö fiskläge bodde år 1877 12 fiskare . Dessutom idka des derstädes fisk e af 33 bönder oc h tor pare, tillhörande närg ränsande k ommuner. F ör fisket användes 10 båtar (L 1877:374).

Kommentarer: Markerad som b y på B . Om- nämnande på Rammsjöstrand före 1812 skall säkert tillföras Rammsjö by

Torekov, Torekov sn Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1822 (Akt K126-3:2) Tidigaste omnämnande: T orekov 1344, T ore- kovs fiskeläge 1670 Gillberg 1765 resp. 1767: …fiskas kåljer, torsk, wittling, f lundror af f lere slag, samt sill m.m… Skånes kalender 1878: Torekov fiskläg e är mycket gammalt. Magnus Eriksson skall haf- va för detsamma utfärdat sk yddsbref den 18 maj 1344. År 1877 bodde här 41 fiskare , hvarjämte fiske äfven idkades af 34 bönder och tor pare från närg ränsande k ommuner. För fisket användes 24 båtar (L 1877:376). RAÄ: 30

Kapellhamn, Torekov sn Karta: B, GK, HK, LM 1808 (Akt K126-3:1) Tidigaste omnämnande: 1651 RAÄ: 49 Kommentarer: Inom RA Ä 49 har fynd oc h lämningar från järnålder-nyare tid påträffats i anslutning till där nam net Kapellhamn finns på de äldre kartorna.

Kattvik, Hov sn Karta: (B), GK, HK Tidigaste omnämnande: 1714 Kommentarer: Namnet är utsatt på B.

Båstad, Båstad Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1814 (Akt K17-2:1) Tidigaste omnämnande: Båstad 1450, Båstads fiskeläge 1624 Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske i saltsiön och i en ström som f lyter gienom egorne af laxor, flundror, wittling, torsk, sill samt marsvin til l trans beredande. Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h sjöfart i Båstad, oc h därmed tillhörande fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 1876, s. 444-452. RAÄ: 24

Bilaga 5. Platser längs Skånes kuster sorterade geografiskt från gränsen mot Blekinge till gränsen mot Halland.

Plats Socken År Fornl./Status Tosteberga Trolle- Ljungby 1813 51/Övr Landöns gamla hamn Trolle-Ljungby 1552 43/Bev Åhus Åhus 1252 23/R Åhus I Åhus 700-750 20/R Åhus II Åhus 750-850 35/R Yngsjö Åhus 1639 Riget (Rigeleje) Maglehem 1611 142/Upp Knäbäck Ravlunda 1620 134/R Killehusen Ravlunda 1701 131/Övr Öradekarsboplatsen Ravlunda 550-1600 56/R Maletofta Ravlunda 150-1000 179/R Vitemölla Vitaby 1610 49/Bev Kivik Södra Mellby 1532 57/Bev Hjälmaröd Södra Mellby 1000-1200 8/R Vik Rörum 1613 44/Bev Baskemölla Gladsax 1525 135/Bev Tobisvik Simrishamn 1876 32/Övr Simrishamn Simrishamn 1161 25/R Brantevik, Norra Simris/Ö Nöbbelöv 1811 92/Övr Brantevik, Södra Simris/Ö Nöbbelöv 1813 92/Övr Gislövshammar Östra Nöbbelöv 1812 Skillinge Östra Hoby 1540 78/Bev Örnahusen Östra Hoby 1812 Kåseberga Valleberga 1545 144/Bev Fiskarehus Stora Köpinge 1776 Nybro Stora Köpinge 1675 Sandhusen Ystad 1684 Ystad Ystad 1244 50/R Kv. Tankbåten Ystad 550-1000 6/R Svarte Balkåkra 1684 Brunstorp Balkåkra 1658 Krutboden Balkåkra 1658 Skarviken Snårestad 1611 Abbekås Skivarp 1536 127/Bev Hörte Östra Vemmenhög 1878 67/R Kalthus Östra Vemmenhög 1684 Skateholm Tullsto rp 1773 Beddinge Lilla Beddinge 1605 Smyge Östra Torp 1543 Torpboplatsen Lilla Isie/Östra Torp 600-800 21/26/R Böste Lilla Isie 1629 Gislöv Gislöv 1576 Åhus Dalköpinge 1500 Trelleborgs Ö. Trelleborg 1870 Trelleborg Trelleborg 1257 19/R Västre Jär Trelleborg 1870 Stavsten Maglarp 1870 Skåre Maglarp 1536 Kämpinge Räng 1610 Falsterbo Fals terbo 1202 15/R Skanör Skanör 1200 14/R

Lilla Hammar Stora Hammar 1283 Klagshamn Västra Klagstorp 1909 Limhamn Hyllie 1522 Malmö Malmö 1145 20/R Lomma Lomma 1085 Holländarehusen Borgeby 1651 Löddeköpinge Löddeköpinge 800-1200 10, 69 och 71/R och Bev Vikhög Löddeköpinge 1812 Barsebäckshamn Barsebäck 1529 Lilla läge Barsebäck 1687 Landskrona Landskrona 1413 12/R Borstahusen Landskrona 1814 Knifsjöhusen Härslöv 1812 Dalahusen Härslöv 1758 Ålabodarna Glumslöv 1698 Flundreör Glumslöv 1836 Fortuna Glumslöv /Raus 1836 Råå Raus 1302 201/Bev Helsingborg Helsingborg 1000 42/R Pålsjö Helsingborg 1790 Hittarp Allerum 1684 Domsten Allerum 1575 154, 155/Övr Gråläge Allerum 1713 Viken Viken 1569 32/Bev Lerberget Väsby 1729 Höganäs Höganäs 1488 Nyhamnsläge Brunnb y 1779 284/Övr Lerhamn Brunnb y 1748 273/Övr Mölle Brunnb y 1491 264/Övr Arild Brunnb y 1667 294/Bev Skäret Brunnb y 1821 Svanshall Jonstorp 1749 Rekekroken Jonstorp 1782 Halsahamn Farhul t 1794 Sjöma hamn 1684 Ängelholm Ängelholm 1516 6/R Luntertun Barkåkra 1303 56/R Skälderviken Barkåk ra 1909 Skepparkroken Barkåk ra 1624 110/Bev Magnarp Barkåk ra 1524 Vejby Barkåk ra 1878 Grytehamn Förslöv 1562 Mäsinge fiskeläge Västra Karup 1812 Rammsjöstrand Västra Karup 1812 Torekov Torekov 1344 30/Bev Kapellhamn Torekov 1651 Kattvik Hov 1714 Båstad Båstad 1450 24/R

Sakord enligt RAÄ. R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning

Bilaga 6. Platser längs Skånes kuster sorterade kronologiskt.

Plats Socken År Fornl./Status Maletofta Ravlunda 150-1000 179/R Kv. Tankbåten Ystad 550-1000 6/R Öradekarsboplatsen Ravlunda 550-1600 56/R Torpboplatsen Lilla Isie/Östra Torp 600-800 21/26/R Åhus I Åhus 700-750 20/R Åhus II Åhus 750-850 35/R Löddeköpinge Löddeköpinge 800-1200 10, 69 och 71/R och Bev Hjälmaröd Södra Mellby 1000-1200 8/R Helsingborg Helsingborg 1000 42/R Lomma Lomma 1085 Malmö Malmö 1145 20/R Simrishamn Simrishamn 1161 25/R Skanör Skanör 1200 14/R Falsterbo Fals terbo 1202 15/R Ystad Ystad 1244 50/R Åhus Åhus 1252 23/R Trelleborg Trelleborg 1257 19/R Lilla Hammar Stora Hammar 1283 Råå Raus 1302 201/Bev Luntertun Barkåkra 1303 56/R Torekov Torekov 1344 30/Bev Landskrona Landskrona 1413 12/R Båstad Båstad 1450 24/R Höganäs Höganäs 1488 Mölle Brunnb y 1491 264/Övr Åhus Dalköpinge 1500 Ängelholm Ängelholm 1516 6/R Limhamn Hyllie 1522 Magnarp Barkåk ra 1524 Baskemölla Gladsax 1525 135/Bev Barsebäckshamn Barsebäck 1529 Kivik Södra Mellby 1532 57/Bev Abbekås Skivarp 1536 127/Bev Skåre Maglarp 1536 Skillinge Östra Hoby 1540 78/Bev Smyge Östra Torp 1543 Kåseberga Valleberga 1545 144/Bev Landöns gamla hamn Trolle-Ljungby 1552 43/Bev Grytehamn Förslöv 1562 Viken Viken 1569 32/Bev Domsten Allerum 1575 154, 155/Övr Gislöv Gislöv 1576 Beddinge Lilla Beddinge 1605 Vitemölla Vitaby 1610 49/Bev Kämpinge Räng 1610 Riget (Rigeleje) Maglehem 1611 142/Upp Skarviken Snårestad 1611 Vik Rörum 1613 44/Bev Knäbäck Ravlunda 1620 134/R Skepparkroken Barkåk ra 1624 110/Bev Böste Lilla Isie 1629

Yngsjö Åhus 1639 Holländarehusen Borgeby 1651 Kapellhamn Torekov 1651 Brunstorp Balkåkra 1658 Krutboden Balkåkra 1658 Arild Brunnb y 1667 294/Bev Nybro Stora Köpinge 1675 Sandhusen Ystad 1684 Svarte Balkåkra 1684 Kalthus Östra Vemmenhög 1684 Hittarp Allerum 1684 Sjöma hamn 1684 Lilla läge Barsebäck 1687 Ålabodarna Glumslöv 1698 Killehusen Ravlunda 1701 131/Övr Gråläge Allerum 1713 Kattvik Hov 1714 Lerberget Väsby 1729 Lerhamn Brunnb y 1748 273/Övr Svanshall Jonstorp 1749 Dalahusen Härslöv 1758 Skateholm Tullsto rp 1773 Fiskarehus Stora Köpinge 1776 Nyhamnsläge Brunnb y 1779 284/Övr Rekekroken Jonstorp 1782 Pålsjö Helsingborg 1790 Halsahamn Farhul t 1794 Brantevik, Norra Simris/Ö Nöbbelöv 1811 92/Övr Gislövshammar Östra Nöbbelöv 1812 Örnahusen Östra Hoby 1812 Vikhög Löddeköpinge 1812 Knifsjöhusen Härslöv 1812 Mäsinge fiskeläge Västra Karup 1812 Rammsjöstrand Västra Karup 1812 Brantevik, Södra Simris/Ö Nöbbelöv 1813 92/Övr Tosteberga Trolle- Ljungby 1813 51/Övr Borstahusen Landskrona 1814 Skäret Brunnb y 1821 Flundreör Glumslöv 1836 Fortuna Glumslöv /Raus 1836 Trelleborgs Ö. Trelleborg 1870 Västre Jär Trelleborg 1870 Stavsten Maglarp 1870 Tobisvik Simrishamn 1876 32/Övr Hörte Östra Vemmenhög 1878 67/R Vejby Barkåk ra 1878 Klagshamn Västra Klagstorp 1909 Skälderviken Barkåk ra 1909

Sakord enligt RAÄ. R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning

Bilaga 7. Platser längs Skånes kuster sorterade efter antikvarisk status.

Plats Socken År Fornl. Status Lomma Lomma 1085 Lilla Hammar Stora Hammar 1283 Höganäs Höganäs 1488 Åhus Dalköpinge 1500 Limhamn Hyllie 1522 Magnarp Barkåk ra 1524 Barsebäckshamn Barsebäck 1529 Skåre Maglarp 1536 Smyge Östra Torp 1543 Grytehamn Förslöv 1562 Gislöv Gislöv 1576 Beddinge Lilla Beddinge 1605 Kämpinge Räng 1610 Skarviken Snårestad 1611 Böste Lilla Isie 1629 Yngsjö Åhus 1639 Holländarehusen Borgeby 1651 Kapellhamn Torekov 1651 Brunstorp Balkåkra 1658 Krutboden Balkåkra 1658 Nybro Stora Köpinge 1675 Sandhusen Ystad 1684 Svarte Balkåkra 1684 Kalthus Östra Vemmenhög 1684 Hittarp Allerum 1684 Sjöma hamn 1684 Lilla läge Barsebäck 1687 Ålabodarna Glumslöv 1698 Gråläge Allerum 1713 Kattvik Hov 1714 Lerberget Väsby 1729 Svanshall Jonstorp 1749 Dalahusen Härslöv 1758 Skateholm Tullsto rp 1773 Fiskarehus Stora Köpinge 1776 Rekekroken Jonstorp 1782 Pålsjö Helsingborg 1790 Halsahamn Farhul t 1794 Gislövshammar Östra Nöbbelöv 1812 Örnahusen Östra Hoby 1812 Vikhög Löddeköpinge 1812 Knifsjöhusen Härslöv 1812 Mäsinge fiskeläge Västra Karup 1812 Rammsjöstrand Västra Karup 1812 Borstahusen Landskrona 1814 Skäret Brunnb y 1821 Flundreör Glumslöv 1836 Fortuna Glumslöv /Raus 1836 Trelleborgs Ö. Trelleborg 1870 Västre Jär Trelleborg 1870 Stavsten Maglarp 1870

Vejby Barkåk ra 1878 Klagshamn Västra Klagstorp 1909 Skälderviken Barkåk ra 1909 Råå Raus 1302 201 Bev Torekov Torekov 1344 30 Bev Baskemölla Gladsax 1525 135 Bev Kivik Södra Mellby 1532 57 Bev Abbekås Skivarp 1536 127 Bev Skillinge Östra Hoby 1540 78 Bev Kåseberga Valleberga 1545 144 Bev Landöns gamla hamn Trolle-Ljungby 1552 43 Bev Viken Viken 1569 32 Bev Vitemölla Vitaby 1610 49 Bev Vik Rörum 1613 44 Bev Skepparkroken Barkåk ra 1624 110 Bev Arild Brunnb y 1667 294 Bev Öradekarsboplatsen Ravlunda 550-1600 56 R Maletofta Ravlunda 150-1000 179 R Kv. Tankbåten Ystad 550-1000 6 R Hjälmaröd Södra Mellby 1000-1200 8 R Torpboplatsen Lilla Isie/Östra Torp 600-800 21/26 R Åhus II Åhus 750-850 35 R Åhus I Åhus 700-750 20 R Helsingborg Helsingborg 1000 42 R Malmö Malmö 1145 20 R Simrishamn Simrishamn 1161 25 R Skanör Skanör 1200 14 R Falsterbo Falsterbo 1202 15 R Ystad Ystad 1244 50 R Åhus Åhus 1252 23 R Trelleborg Trelleborg 1257 19 R Luntertun Barkåkra 1303 56 R Landskrona Landskrona 1413 12 R Båstad Båstad 1450 24 R Ängelholm Ängelholm 1516 6 R Knäbäck Ravlunda 1620 134 R Hörte Östra Vemmenhög 1878 67 R Löddeköpinge Löddeköpinge 800-1200 10, 69 och 71 R och Bev Riget (Rigeleje) Maglehem 1611 142 Upp Mölle Brunnb y 1491 264 Övr Domsten Allerum 1575 154, 155 Övr Killehusen Ravlunda 1701 131 Övr Lerhamn Brunnb y 1748 273 Övr Nyhamnsläge Brunnb y 1779 284 Övr Brantevik, Norra Simris/Ö Nöbbelöv 1811 92 Övr Tosteberga Trolle- Ljungby 1813 51 Övr Brantevik, Södra Simris/Ö Nöbbelöv 1813 92 Övr Tobisvik Simrishamn 1876 32 Övr

Sakord enligt RAÄ. R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning

Bilaga 8 Inventerade forn- och kulturlämningar mellan Landskrona och Fals- terbokanalen 2006. Materialet är inte granskat och infört i FMIS, varför statistiken är preliminär.

Sakord/Socken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Summa Boplats 2 2 4 Brunn/kallkälla 1 1 Båtlänning 1 11 2 1 6 21 Dike/ränna 1 1 Fiskeläge 1 1 Fossil åker 1 1 2 1 2 2 2 11 Fångstanläggning 1 1 Färdväg 1 1 1 1 1 1 1 7 Förtöjningsanordning 1 1 2 Hamnanläggning 24 8 6 5 1 3 1 3 2 1 3 5 62 Husgrund, hist. tid 1 1 1 1 4 Hägnad 1 2 2 1 3 1 1 1 2 14 Hägnadssystem 1 1 1 2 5 Lägenhetsbebyggelse 1 1 3 2 1 8 Militär anläggning 1 2 3 1 2 9 Minnesmärke 1 1 Röjningsrösen 1 1 2 Stenindustri 1 1 Stenröjd yta 1 1 Stenugn 1 1 Stridsvärn 1 22 10 2 21 3 6 1 7 73 Varv 2 2 Övrigt 1 2 6 2 3 1 4 1 1 5 1 27 Summa 5 7 2 70 31127420281114111 3 6 17 10 259

1. Saxto rp 2. Västra Karaby 3. Hofterup 4. Barsebäck 5. Löddeköpinge 6. Borg eby 7. Flädie 8. Fjelie 9. Lomma 10. Malmö 11. Bunkeflo 12. Västra Klagstorp 13. Tygelsjö 14. Gässi e 15. Eskilstorp 16. Vellinge 17. Stora Hammar 18. Skanör

Regionmuseets rapportserie 2010 Kulturmiljö

1. Vä 2:107, Vä sn, FU, Anders Edring, 2009 2. Villa Petterssons trädgård – en restaurering, Svalöv sn, AK, Anna Rabow, 2008 3. Marsvinsholms slott – renovering av balustrader, Balkåkra sn, AK, Kristina Nilén, 2008 4. Gravfältet i Färlöv, Färlövs sn, FU + UN, Tony Björk, 1995 – 2005 5. Glimmebodag ården – taktäckning, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 2009 6. Gylstorp. Medeltida odlingslämningar i Visseltofta sn, FU, Tony Björk & Brita Tronde, 2009 7. Väsby kyrka. Bland taklagare och takläggare, Väsby sn, AK, Petter Jansson, 2009 8. Odyssé längs Skånes kuster. Kust och Historia i Skåne. Bertil Helgesson, 2010

Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentat ion