Bokutredningen (SOU 1952:23)
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1952:23 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET Bokutredningen Betänkande avgivet av särskilda sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet STOCKHOLM 19 5 2 Statens offentliga utredningar 1952 Kronologisk förteckning 1. 1949 års uppbördssakkunniga. 2. Betänkande med 12. 1944 års nykterhetskommitté. 3. Undervisning, folk förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. upplysning och forskning på alkoholfrågans område. , Hffiggström. 457 s. Fi. Victor Petterson. 95 s. Fi. 2. Förslag till lag om bankrörelse m. m. Gummesson. 13. Betänkande angående vissa fiskerättsliga förhållan 212 s. Fi. den inom lappmarkerna samt tillgodogörandet av 3. Löneplan eller kollektivavtal. Kihlström. 100 s. C. fisket i kronovattnen därstädes och i Jämtlands län 4. Nordisk passfrihet. Betänkande nr 1. Beckman. 38 s. m. m. Marcus. 246 s., 1 karta. Jo. 14. Förslag till kommunallag m. m. Kommunallagskom 5. Det yngsta fångvårdsklientelet. Av T. Eriksson. Kihl mitténs betänkande. 3. Kihlström. 447 s. I. ström. 20 s. Ju. 15. Barrskogstillgångarna och skogsindustriens råvaru 6. Betänkande med förslag till allmänt resereglemente försörjning. Beckman. 135 s. H. m. m. Hjeggström. 173 s. C. 16—17. Tull- och valutalättnader i resandetrafiken mel 7. Allmän folkomröstning. 1950 års folkomröstnings- lan de nordiska länderna. Betänkanden nr 2 och 3. och valsättsutrednings betänkande. 2. Kihlström. 96 s. Gernandt. 31 resp, 15 s. U. Ju. 18. Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och För 8. Folkomröstningsinstitutet i Schweiz. Av E. Hastad. enta staterna. Bilaga 3 till 1950 års folkomröstnings- Bilaga 1 till 1950 års folkomröstnings- och valsätts och valsättsutrednings betänkande. 2. Kihlström. 88 utrednings betänkande. 2. Kihlström. 216 s. Ju. s. Ju. 9. Folkomröstningsinstitutet i Förenta staterna. Av E. 19. Semester åt husmödrar, lantbrukare m. fl. Gernandt. G. Ohlin. Bilaga 2 till 1950 års folkomröstnings- och 53 s. S. valsättsutrednings betänkande. 2. Kihlström. 159 s. 20. Busslinjeutredningen. 1. Betänkande med förslag till Ju. beräknande av tilläggsvärde (goodwill) för bussföre 10. Sjömännens sjukförsäkring. Appelberg, Uppsala. 152 tag m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 163 s. K. s. H. 21. Räjongplan för fångvården. Gernandt. 67 s. Ju. 11. Yttranden m. m. över 1950 års långtidsutrednings be 22. Betänkande angående hälso- och sjukvården vid krig tänkande. Ekonomiskt långtidsprogram 1951—1955. och andra utomordentliga förhållanden. Gummesson. Beckman. 66 s. Fi. 219 s. I. 23. Bokutredningen. Kihlström. 310 s. E. Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok- itäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex.. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jord bruksdepartementet. STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1952:23 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET Bokutredningen Betänkande avgivet av särskilda sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet STOCKHOLM 1952 EMIL KIHLSTRÖMS TRYCKERI AB 511312 v- 5s/ S* ctKhCv INNEHÅLL Skrivelse till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet 7 Första kapitlet. Inledning v 9 Utredningsuppdraget 9 Utredningsarbetet 14 Andra kapitlet. Allmänheten och boken 16 Inledning 16 Allmänhetens läsvanor 17 Undersökningar rörande ungdomens bokval 19 Gallupundersökningen 30 Utredningen 59 Tredje kapitlet. Förlagsverksamheten 69 Inledning 69 Förlagsbranschens nuvarande gestaltning 70 Bokproduktionen 1931—50 72 Förlagsverksamhetens och kommissionsbokhandelns uppkomst och ut veckling 74 Förlagsverksamhetens ekonomiska villkor 79 Allmänna synpunkter .79 Priskontrollnämndens undersökning jämte komplettering 83 Utredningens synpunkter 95 Ett statligt bokförlag 98 Reservation av herrar Bonnier och Josephson 106 Fjärde kapitlet. Bokdistributionen 109 Inledning 109 Kommissionsbokhandeln 109 Bokhandelns organisation 109 A-kommissionärer 110 B-kommissionärer 112 Lantbokhandeln 112 Tillsättandet av kommissionärer 113 Bokhandelns geografiska spridning 114 Städerna 115 Köpingarna 117 Landskommunerna 117 Affärsreglerna 118 Bokhandelns lönsamhet 123 Detaljhandelns utredningsinstituts undersökning 1948 124 Bokutredningens stickprovsundersökning 135 Andra reguljära bokförsäljare 141 Kiosker och pappershandlare 111 Missionsbokhandlare 141 Bokförlagens direktförsäljning 142 Avbetalningsförsäljning genom ombud 142 Försäljning av billighetsserier 145 Försäljning genom kupongannonsering 149 Försäljning direkt till biblioteken 149 Försäljning genom förlagen närstående organisationer 150 Antikvariat, rcstupplageförsäljare och bokbarer 151 Antikvariat och rcstupplageförsäljare 151 Bokbarer 151 Utredningen 152 Bokhandelns geografiska spridning 152 Bokhandelns lönsamhet 156 Sammanfattning rörande kommissionsbokhandeln 158 Förlagens direktförsäljning 162 Litteraturfrämjande och bokpropaganda 163 Andra åtgärder 168 Bokförsäljning genom folkbiblioteken. Bokbilar .180 Reservation av herrar Bonnier och Josephson 183 Femte kapitlet. Författarnas ställning 185 Författarnas juridisk-ckonomiska ställning 185 Författarrättcns uppkomst och utveckling 185 Den svenska författarrättens nuvarande gestaltning 188 Förlagsavtalets ekonomiska innebörd 191 Författarnas sociala och ekonomiska ställning 194 Bokutredningens författarenquéte 194 Utredningen 215 Sjätte kapitlet. Former för statligt stöd åt författare 220 Inledning 220 Ersättning till författare för biblioteksutlåningen av deras verk .... 220 Tidigare utredningar och förslag 221 Utländsk praxis 231 Föreliggande framställningar 234 Utredningen 237 Stipendier 240 Nu tillgängliga stipendie- och understödsmedel 248 Sammanfattning 257 Övriga åtgärder 263 Försäkringsskydd 263 Skattefrågor 263 Sjunde kapitlet. Barn- och ungdomslitteraturen 265 Inledning 265 Barn- och ungdomslitteraturens ställning 266 Författarnas ställning 267 Utredningen 270 Åttonde kapitlet. Sammanfattning 273 Bilagor 283 1. Sammandrag av Gallupinstitutets frågeformulär 2. Kontrakt mellan folkbildningsorganisationerna och bokhandeln 3. Bokutredningens och författareföreningens frågeformulär 4. Författarstipendier t. o. m. 1949 5. Författarstipendier 1950—51 (5. PM rörande biblioteksundersökningen 77// Herr Statsrådet och Chefen för Kungt. Ecklesiastikdepartementet Genom beslut den 26 juni 1948 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen tor eck lesiastikdepartementet att tillkalla högst åtta sakkunniga för att inom de partementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för att ge större spridning åt god litteratur samt rörande författarnas ställning och villkor. Departementschefen tillkallade därefter såsom sakkunniga filosolie dok torn, ledamoten av riksdagens andra kammare, numera statssekreteraren R. H. L. Edenman, bokförläggaren K. Bonnier, författaren C.-E. Englund, studiesekreteraren O. A. Hallbeck, ledamoten av riksdagens första kammare, direktören E. G. V. Johannesson, bokhandlaren G. A. Josephson, fru Maj G. Larsson och redaktören G. A. Svensson, varjämte åt Edenman uppdrogs att vara de sakkunnigas ordförande. Jämlikt beslut den 16 oktober 1948 uppdrogs åt amanuensen E. G. A. Fors ström att tjänstgöra som de sakkunnigas sekreterare. De sakkunniga sammanträdde första gången den 8 oktober 1948 och antog därvid benämningen Bokutredningen. Sedan utredningen nu slutfört sitt arbete, får utredningen härmed vörd samt överlämna sitt betänkande. Till betänkandet har tvenne särskilda yttranden avlämnats av underteck nade Bonnier och Josephson. Stockholm den 17 juni 1952. Ragnar Edenman Kaj Bonnier Oscar Hallbeck Gunnar Josephson Carl-Emil Englund Ewald Johannesson Maj Larsson Gösta A. Svensson / Gösta Forsström 7 FÖRSTA KAPITLET INLEDNING Utredningsuppdraget Vid 1947 års riksdag väcktes i första och andra kammaren likalydande motioner (1:5 och II: 8), vari hemställdes, att riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om en allsidig och förutsättningslös utredning av förhållan dena inom bokförlagsverksamheten och bokdistributionen inom landet. In ledningsvis konstaterade motionärerna, att de senaste årtiondena medfört en förbättring i många avseenden av vårt folks levnadsstandard och att kra vet »kulturen åt folket» med rätta kunde göra anspråk på större utrymme. En viktig förmedlare av kulturen var boken, men det nuvarande systemet för produktion och bokdistribution uppmuntrade enligt motionärernas upp fattning knappast en sådan förmedling. Böckernas ringa spridningskrets var icke minst ett ekonomiskt problem. Motionärerna betvivlade, att de höga bokpriserna var motiverade av de faktiska produktionskostnaderna, och de framhöll, att bokförlagen icke var fler i Sverige än att de med sammanhåll ning sinsemellan kunde diktera författarvillkor och bokpriser. Att driva bokförlag som privata lukrativa affärsföretag förutsatte enligt motionärerna att principen för väljandet respektive vrakandet bland de er bjudna manuskripten blev vad som var ekonomiskt inbringande eller icke. Dessa förhållanden var icke tillfredsställande. Kulturen fick icke sakna till skottet av de originella och exklusiva författares verk, som icke passade de affärsmässigt drivna och bedömande förlagen och som följaktligen hade små utsikter att bli utgivna. Ej heller borde som nu flertalet av nationens invå nare av ekonomiska skäl vara berövat möjligheterna att köpa böcker och skapa sig en liten bokskatt i varje hem. Det kunde ifrågasättas, framhöll motionärerna, om inte en del av olägenheterna kunde undanröjas genom in rättandet av ett med de privata bokförlagen konkurrerande statligt eller statligt-kooperativt bokförlag eller genom att bereda bokkonsumenterna och det allmänna tillfälle