Åtgärdsprogram För Tyresån Och Kalvfj Ärden 2016–2021 Huvudförfattare Till Rapporten Är Iréne Lundberg

Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfj ärden 2016–2021 Huvudförfattare till rapporten är Iréne Lundberg. Arbetsgruppen för Tyresåns vattenvårdsförbund har bidragit med faktauppgifter och diskuterat layout och innehåll: Göran Bardun, Fred Erlandsson, Tiina Laantee, Thomas Lagerwall, Juha Salonsaari och Linnea Sörenby. Emma Lilliesköld har korrekturläst rapporten. Sven A. Svennberg har översatt sammanfattningen till engelska.

Tack alla för er medverkan!

FÖRFATTARE | 3 Omslagsbild: Ön Notholmen i Kalvfjärden nära Tyresö slott. Foto Christin Åhlén.

Tyresåns vattenvårdsförbund 2016 Rapporten ﬁ nns som pdf-ﬁ l på vår webbplats www.tyresan.se.

| 4 Förord

Många har nära till någon av Tyresåns sjöar eller vattendrag. Vattnen spelar en stor roll i människors liv, vare sig det är genom ﬁ ske, bad, skridskoåkning eller ett vattenblänk från fönstret. Genom våra aktiviteter påverkas till exempel vattendragens sträckning, hur rena vattnen är och hur ﬁ sken kan vandra.

Sedan drygt tjugo år bedrivs ett samarbete i vattenfrågor i Tyresåns avrinningsområde, ett samarbete för att låta vattnets gränser bestämma vilka åtgärder som ska göras och hur områden planeras. Förbundet arbetar för renare vatten och ökade naturvärden i alla Tyre- såns sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.

Åtgärdsprogrammet har tagits fram i samarbete mellan de sex medlemskommunerna. Åtgärderna syftar till att minska övergödning och påverkan från miljögifter, öka och bi- behålla naturvärden, förebygga effekter av klimatförändringar och underlätta för det rör- liga friluftslivet i vattenområdena.

Styrelsen för Tyresåns vattenvårdsförbund:

Mats Larsson, Tyresö kommun Mats Lindqvist, Stockholm Vatten

Margareta Bernhardsson, Haninge kommun Christian Ottosson, Huddinge kommun

Inger Grönberg, Botkyrka kommun Göran Börjesson, Nacka kommun

FÖRORD | 5 | 6 Innehåll

Förord ...... 5 Innehållsförteckning ...... 7 Sammanfattning ...... 8 Summary in English ...... 9 Bakgrund, syfte och avgränsningar ...... 10 Tyresåns sjösystem ...... 11 Ett påverkat sjösystem ...... 12 Vattenförekomster och övriga prioriterade vatten ...... 15 Tyresåns vattenvårdsförbund ...... 19 Riktlinjer och mål ...... 20 Vattenförvaltningen – MKN, beting och åtgärdsbehov ...... 22 Våra prioriteringar i åtgärdsarbetet ...... 26 Åtgärder som direkt bidrar till att nå God vattenstatus ...... 33 Övriga åtgärder ...... 45 Uppföljning av programmet ...... 49 Litteratur ...... 50 Lista över bilagor ...... 52

Bilagor

1. Karta över näringstillståndet i Tyresåns sjöar 2. Miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status samt undantag: sjöar 3. Miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status samt undantag: vattendrag 4. Miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status samt undantag: kustvatten 5. Så här följs Tyresåns vattenvårdsförbunds mål upp: indikatorer och åtgärdsredovisningar 6. Vandringshinder som bör åtgärdas under åren 2016-2021 7. Höjdmodell för Tyresåns sjösystem med sjöyta och maxdjup för sjöarna 8. Områden skyddade som naturreservat och nationalpark 9. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt Natura 2000-områden

INNEHÅLL | 7 Sammanfattning

Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjär- De sjöar som är vattenförekomster har alla den 2016-2021 presenterar åtgärder för att otillfredsställande ekologisk status. Det är minska övergödningen, återställa tidigare främst övergödning som drar ner klass- påverkade vattendrag och våtmarker, mins- ningen för sjöarna. Kalvfjärden och Äll- ka risken för översvämningar och förbättra morafjärden har måttlig status. Tyresåns för det rörliga friluftslivet i Tyresåns sjö- utlopp är klassad till dålig status på grund system. I rapporten redovisas dels förbun- av att utloppet innebär ett hinder för fi sk- dets prioriteringar i åtgärdsarbetet, dels vandring. listas konkreta åtgärder för sjöar med åt- gärdsbehov. Förbundet prioriterar fem sjöar för åtgär- der för minskad övergödning. Dagvatten Tyresåns vattenvårdsförbund arbetar för behöver renas, helst så nära källan som samordnat åtgärdsarbete i sjösystemet. möjligt, enskilda avlopp anslutas till kom- Samarbetet har pågått i drygt 20 år. Arbetet munalt VA-nät och åtgärder i ledningsnätet bedrivs i tre huvudområden: miljöövervak- prioriteras. Dessutom behöver dagvatten- ning, åtgärdsförslag och information. frågorna tydligare prioriteras i den fysiska Förbundet har antagit tio vattenvårds- planeringen. mål som följs upp årligen med indikatorer För att minska påverkan från miljögifter och redovisning av utförda åtgärder. är det viktigt med förebyggande arbete för att ändra beteenden, tillsyn och sanering av Tyresåns sjösystem ligger till stor del inom förorenade områden. tätbebyggda delar av södra Storstockholm. Den regionala klimatanpassningsplanen Mänsklig påverkan går långt tillbaka i ti- utgiven av Länsstyrelsen innehåller en den, och spår av tidigare aktiviteter fi nn i bredd av åtgärdsförslag, från översiktspla- form av bland annat rätade och omgrävda nering till fysiska åtgärder i landskapet. vattendrag och sänkta sjöar. Ett stort arbete behöver göras för att Enligt vattenmyndigheternas modelle- återskapa naturliga vattendrag och våtmar- ring av fosforbelastningen står dagvatten- ker. Hinder för fi sk och andra djur att röra transporterad fosfor för 75 procent av be- sig längs vattendraget behöver åtgärdas. lastningen till sjöarna. Enskilda avlopp och Vattendrag ska så långt det är möjligt åter- jordbruksmark bidrar med 9 procent var- få ett naturligt lopp med variationsrika dera. bottnar. Samtliga källor kan även bidra med mil- Våtmarksområden bör återskapas, med jöfarliga ämnen till sjöarna. PBDE, TBT positiva effekter för vattenrening, biolo- och PFOS/PFAS är ämnen som uppmätts i gisk mångfald och robusthet mot över- halter över gränsvärdena i fl era sjöar. svämningar och torka. Effekter av klimatförändringarna kan bli Kommunerna behöver underlätta för ökad risk för översvämningar både från människor att uppleva våra vattenområden. sjösystemet och från avloppsnätet men Det handlar bland annat om att göra be- även fl er torrperioder sommartid. byggda stränder tillgängliga och underhål- la badplatser.

SAMMANFATTNING | 8 Summary in English

The Action Programme for Tyresån and Water Framework Directive all have poor Kalvfjärden 2016-2021 presents measures ecological status. Eutrophication is the to reduce eutrophication, restore water- main problem. Kalvfjärden and Ällmo- courses and wetlands, reduce risk for fl oo- rafjärden have moderate status. The estua- ding, and facilitate for the outdoor life. ry of Tyresån has bad ecological status be- General priorities regarding measures are cause fi sh wandering is obstructed. presented, as well as measures for speci- fi ed lakes. Five lakes have priority for measures to reduce eutrophication. Storm water needs to The Tyreså Water Protection Association be cleaned, preferably as near the source as has been conceived to facilitate coordina- possible. Private sewer systems shall be ted action work in the lake system. This connected to municipal sewer nets. work has been run for more than 20 years Furthermore, stormwater needs special and is concentrated to three main areas: en- care in the spatial planning of the commu- vironment survey, proposals on measures, nities. and information. The association has deci- In order to reduce infl uence caused by ded on ten water conservation goals which environmental pollutants preventive ac- are followed up annually. tions have to be introduced, such as chang- ing consumer behaviour and supervising Tyresån´s lake system is to its main parts industrial activities. Contaminated areas situated within densely built-up areas in with risk of leakage of pollutants should be the southern part of the Stockholm area. cleared. Infl uence from human presence go far back The Regional Climate Adaptation Plan in history. Traces of earlier activities are presented by the County Administration for instance straightened water courses and proposes a broad series of measures, from lowered water levels. spatial planning to physical environmental According to the Swedish authority actions. ”Vattenmyndigheten” the load of water A lot of work needs to be done to restore transported phosphorous stands for 75 per- natural streams and wetlands. Obstacles to cents of the load on the lakes. Individual fi sh and other animals to move along the sewage and farmland contributes 9 percent river need to be addressed. each. All sources can also be responsible for Water courses should regain a natural delivering environmental pollutants to the fl ow and variating bottom beds. Wetlands lakes. PBDE, TBT och PFOS/PFAS have should be restored, leading to positive ef- been measured in concentrations higher fects on water cleaning, biodiversity and than limit values in some of the lakes. resistance to fl ooding and droughts. Climate change might result in fl ooding The communities should create possibi- from lakes and from the sewer nets, as well lities for people to experience our water as in dry periods during summers. sites, for example by giving public access to shores in built-up areas and maintaining The lakes that are water bodies under the bathing sites.

SUMMARY IN ENGLISH | 9 Bakgrund

Förutsättningarna är på många sätt förändrade jämfört med när tidigare åtgärds- program för åren 2010-2015 togs fram1. Åtgärdsplaneringen i vattenarbetet har tagit fart och fl era aktörer tar fram åtgärdslistor för vattenförekomster och andra vatten.

Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram Syfte och presenterades år 2015 och beslut kommer att tas under 2016. Till programmet hör en avgränsningar bilaga för Tyresån och Kalvfjärden, alltså Åtgärdsprogrammet ska så långt möjligt ge samma geograﬁ ska område som det åt- en samlad bild av åtgärdsbehovet i Tyre- gärdsprogram som du nu läser. såns avrinningsområde när det gäller om- Trots att vattenmyndighetens arbete har rådena övergödning, miljögifter, biologisk konkretiserats sedan den senaste vattenför- mångfald, vattennivåer/översvämningsris- valtningscykeln är fortfarande åtgärdspro- ker och rörligt friluftsliv. Fokus ligger på grammet översiktligt och åtgärdsbehovet Tyresåns vattenvårdsförbunds syn på hur schablonmässigt uträknat. Stort fokus främst kommunerna ska prioritera i vatten- läggs på vattenförekomsterna med miljö- vårdsarbetet. kvalitetsnormer och indelningen är till sto- När det gäller de sjöar där Huddinge ra delar för grov för det praktiska och lo- kommun tagit fram åtgärdsplaner för att kala åtgärdsarbetet. minska fosfortillförseln, Trehörningen och Flera av Tyresåkommunerna har också Orlången, tar vi åtgärdsförslagen direkt till trappat upp arbetet. Huddinge kommun har detta åtgärdsprogram. För Magelungen och tagit fram åtgärdsplaner för de två mest Drevviken där åtgärdsplaner kommer att övergödda sjöarna i Tyresån, Trehörningen tas fram redovisar vi det som redan är känt och Orlången. Stockholms stad har startat om åtgärdsbehovet för sjöarna. arbetet med lokala åtgärdsplaner för sina Förbundets åtgärdsprogram har ett bre- vattenförekomster i Tyresån som inte når dare syfte än övriga åtgärdsplaner då det god ekologisk status: Magelungen, Forsån inkluderar alla vatten med åtgärdsbehov och Drevviken. och även tar upp åtgärder för friluftsliv.

Kanadagås över Ågestasjön. Foto Johan Tjerneng. Strax under ytan i Albysjön. Foto Riitta Lundeqvist.

1 Åtgärdsprogram för Tyresån 2010-2015, Tyresåns vattenvårdsförbund 2010.

BAKGRUND - SYFTE | 10 Tyresåns sjösystem

Tätbefolkat och sjörikt liten höjdskillnad. De begränsade höjd- Tyresåns avrinningsområde är 220 km2 skillnader som en gång fanns har ytterli- stort och omfattar cirka 30 sjöar inom ett gare minskat genom sänkningar av trösk- för svenska förhållanden tättbefolkat och larna mellan sjöarna2. Tyresåns vatten urbant påverkat område. År 2012 bodde rinner ut i Kalvfjärden i Östersjön. uppemot 200 000 invånare inom avrin- ningsområdet. Befolkningstillväxten i re- Vatten till nytta och glädje gionen är stor. Sex kommuner ligger delvis Tyresåns vatten spelar en stor roll i inom åtgärdsområdet: Botkyrka, Haninge, mångas liv. Sjöar och vattendrag används Huddinge, Nacka, Stockholm och Tyresö. ﬂ itigt för bad, ﬁ ske, vandringar längs strän- Sjösystemet börjar i Hanvedens centra- der, kanotning och långfärdsskridskoåk- la, höglänta delar och rinner i huvudsak ning. Sjöarna med omgivande våtmarker är österut i lerfyllda sprickdalar med sjöbas- livsmiljöer för växter och djur. De renar sänger. Från hällmarkerna och mossarna vatten, reglerar klimatet och dämpar över- rinner det näringsfattiga vattnet genom svämningar. moränavlagringar på bergssidorna. Från Stora områden är riksintresse för natur- 60-70 meters höjd över havet faller bäckfå- vård och friluftsliv och ungefär en tredje- rorna snabbt till 19-20 meter, där de stora del av avrinningsområdet är skyddat som sjöarna följer efter varandra, med mycket naturreservat och nationalpark3.

2 I bilaga 7 fi nns en schematisk bild av höjdskillnaderna mellan sjöarna. 3 I bilaga 8 och 9 återfi nns kartor över skyddade områden, riksintresseområden och Natura 2000-områden.

TYRESÅNS SJÖSYSTEM | 11 Beräknad fördelning av fosfor från olika källor. Uddby kraftverk vid Tyresåns utlopp uppfördes år 1898. Foto Göran Andersson. Näringsämnen som transporteras via dagvattnet är den i särklass största källan4.

på en långvarig återhämtning efter att sjön Ett påverkat Trehörningen-Sjödalen avlastades från sjösystem spillvatten i början av 1970-talet. I sjöar som länge stått under stor belast- Tyresåns vatten har stått under människans ning av fosfor kan interngödningen vara ett påverkan under lång tid. Tidigt nyttjades stort problem. Fosfor i sedimenten utgör då kraften från de strömmande vattnen och ytterligare en källa till övergödning vid många tvätterier har haft verksamhet längs sidan om den externa belastningen. Under- vattendragen. Sjöar har sänkts, våtmarker sökningar av bottensediment i fl era av de dikats ut och vattendrag grävts om. Senare större sjöarna visar att de har måttliga påverkan kommer från förtätad bebyggelse halter av lättrörlig fosfor. och ökande biltrafi k. Enskilda avlopp kan påverka Andelen hårdgjord yta ökar sjöarna negativt Storstockholm kommer att fortsätta att Utfl yttningen till områden med fritidshus- växa under perioden. Fler bostäder och bebyggelse fortsätter, vilket kan innebära verksamheter innebär ofta större andel en ökad belastning av näringsämnen, bak- hårdgjorda ytor som asfalt, betong och tak. terier och miljöskadliga ämnen om de en- Det ger i sin tur stor avrinning av regnvat- skilda avloppen inte har en god funktion. ten som orenat kan föra med sig närings- Utbyggnad av kommunalt vatten och ämnen och miljögifter till sjöar och vatten- avlopp pågår och planeras i fl ertalet stora drag. Flödet, och därigenom risken för omvandlingsområden inom Tyresån. översvämningar, ökar med stor andel hård- Planering och byggande tar tid och under gjorda ytor5. tiden kan det vara svårt för kommunerna Många av Tyresåns sjöar är övergödda, att kräva skärpta krav på enskilda avlopp. främst från Trehörningen-Sjödalen och Orlången och nedströms ut till Östersjön. Brukad mark kan bidra med Belastning från urbana områden via dag- näringsämnen och gifter vatten är den största källan till fosfor (se Den odlade marken bidrar med många kva- ovan). Övergödningen har minskat under litéer till landskapet, men kan också vara de senaste decennierna och det beror främst en källa till näringsämnen och växtgifter.

4 Från modellen PLC 5 som använts i Vattenmyndighetens påverkansanalys. 5 P110, Dimensionering av avloppssystem, Svenskt Vatten. 6Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment i Tyresåns avrinningsområde, Naturvatten 2013.

TYRESÅN - ETT PÅVERKAT SJÖSYSTEM| 12 Den största delen av odlingsmarken i Tyre- Magelungens och Flatens tillrinningsområ- sån ligger i Huddinge kommun. Vallodling, den genom omledning av dagvatten till där marken sällan plöjs upp, är den vanli- Mälaren och Saltsjön. Effekterna har blivit gaste odlingsformen. Gårdarna är främst sjöar som växer igen snabbare och sämre arrendejordbruk som drivs med ekologisk rening av näringsrikt vatten när våtmarksa- odling. realen minskar. Stor fysisk påverkan på vattendrag och sjöar Klimatförändringar ger ökad risk Tyresåns forsar och fall har använts för för översvämningar och torka kraftproduktion till kvarnar och industrier Vattennivån i sjöar och vattendrag varierar sedan 1400-talet. De fördämningar som naturligt under olika delar av året, med fi nns kvar påverkar olika djurgruppers översvämningar vid höga fl öden och min- möjlighet att röra sig genom sjösystemet. dre vattendrag som torrläggs vid varma pe- Exempel på nyare hinder är dåligt lagda rioder utan regn. Översvämningar skapar vägtrummor som kan försvåra för fi sk, ekologiskt viktiga livsmiljöer för växter däggdjur och vattenknutna insekter att pas- och djur. sera. Klimatförändringarna kommer att inne- Från mitten av 1800-talet och hundra år bära ökad årsnederbörd samt fl er kraftiga framåt sänktes en stor del av Tyresåns sjöar och långvariga regn. Det innebär i sin tur med syftet att utöka jordbruksmarken, att att både översvämningar från sjösystemet få ny mark för bebyggelse och förebygga och bräddningar från avloppsnätet ökar7. översvämningar. Även många våtmarker Tyresån är ett av arton avrinningsområ- försvann när stora områden dikades ut. En den som pekats ut som riskområde för stor andel av vattendragen rätades, rensa- översvämningar från sjösystemet8. des och fördjupades i samma syfte. Att medeltemperaturen ökar samtidigt Under 1900-talet har dessutom betydan- som somrarna blir regnfattigare innebär de reduceringar gjorts av Orlångens, större risk för torrperioder7.

Kartbild från SMHI:s översvämningskartering år 2013. Kartunderlag Lantmäteriet.

7 Regional klmatsammanställning Stockholms län, SMHI 2010. 8 Översvämningskartering utmed Tyresån, SMHI 2013.

TYRESÅN - ETT PÅVERKAT SJÖSYSTEM | 13 Nya miljögifter med diff usa Påverkan på grundvattnet spridningsvägar De utpekade grundvattenförekomsterna Många av de tidigare organiska miljögif- består av isälvsavlagringar, det vill säga terna, som PCB och DDT, har framgångs- porösa jordarter där vattnet lätt kan passe- rikt fasats ut och minskat i kretsloppet. Dä- ra. Därför är de känsliga för förorenings- remot uppmärksammas nu många nya källor i närområdet. Även grundvatten i ämnen. övrigt kan förorenas. I Tyresån har polybromerade difenyle- Potentiella risker kan vara förorenade trar (PBDE) hittats i halter över gränsvär- områden med aktuella eller nedlagda verk- dena vid provtagning i Orlången, Magel- samhet. Länsstyrelsen har sammanställt en ungen, Drevviken och Tyresåns utlopp. databas över tidigare verksamheter med PBDE används som fl amskyddsmedel och potentiell risk för förorening9. Större vägar fi nns i bland annat elektronik och möbler. kan påverka samtliga grundvattenförekom- Tributyltenn (TBT), som är känt som ster i Tyresån. beståndsdel i båtbottenfärger, fi nns i halter Försurningen är inte längre ett över gränsvärdet i Drevviken. Det kan inte uteslutas att gränsvärdet överskrids i fl era problem sjöar. Flera av de mer höglänta skogssjöarna har Länsstyrelsens undersökningar av mil- tidigare varit försurade men tack vare jögifter i fi sk i Orlången, Magelungen och främst minskat nedfall av svavel har situa- Tyresö-Flaten samt Stockholms stads över- tionen förbättrats. Tre sjöar, Trehörningen- vakning av miljögifter i Drevviken har på- Hanveden, Ådran och Gömmaren, har tidi- visat halter över eller nära gränsvärdet av gare kalkats. Sist att kalkas i Tyresån var högfl uorerade ämnen (PFOS, PFAS med Trehörningen, där verksamheten upphörde fl era). år 2008.

Båtar upplagda för vintern vid Magelungen. Foto Iréne Lundberg.

9 MIFO-databasen, Länsstyrelsen i Stockholms län.

TYRESÅN - ETT PÅVERKAT SJÖSYSTEM| 14 Orlången från Sundby gård. Foto Johan Tjerneng.

Vattenförekomster och minskas. Större delen av tillrinningsområ- det består av bebyggelse, bland annat av övriga prioriterade vatten Huddinge centrum. Dagvattnet tar emot Här beskrivs de sjöar som är vattenföre- spillvatten från bräddningar, felkopplingar komster; Orlången, Magelungen och och läckande ledningsnät. Drevviken; de av förbundet prioriterade sjöarna Trehörningen och Långsjön, samt Orlången kustvatten och grundvatten. Vilka vatten- Orlången ligger mitt i Huddinge kommun, drag som är vattenförekomster framgår av i hjärtat av Orlångens naturreservat. Det är kartorna på sidorna 25-26. en välbesökt sjö som erbjuder många aktiviteter som bad, fi ske och båtturer. Vinter- tid plogas isen för långfärdskridskor och Trehörningen-Sjödalen längdskidor. Trehörningen ligger intill Huddinges Sjön är vattenförekomst enligt Vatten- tätortskärna. Avrinningsområdet sträcker förvaltningen och den näst största sjön i sig ända upp runt sjön Gömmaren. Här Tyresåns sjösystem. Belastningen till fi nns gott om promenadstigar, picknick- Orlången kommer huvudsakligen från ställen och många arter att meta efter. Glömsta-Vistaberg och Flemingsberg, Sedan drygt tio år tillbaka bor bävern i Gladökvarn och Vidja fritidshusområden Trehörningen. och Gladö industriområde med Sofi elunds Trehörningen är den mest övergödda deponiområde. sjön i Tyresåns sjösystem. Ett avloppsre- Under åren 1938-1976 gick lakvatten ningsverk vid sjön släppte ut dåligt renat från Sofi elundstippen i Huddinge ut i spillvatten från Huddinge tätort under åren Orlången och det är troligen en grundorsak 1948-1972. En av de viktigaste åtgärderna till sjöns höga näringshalter. Även senare för Trehörningen och hela systemet var av- har det förekommit utsläpp av lakvatten ledningen av detta spillvatten till Henriks- via läckage, bräddningar och felkoppling- dalsverket och den efterföljande mudd- ar. Dagvatten från Flemingsberg och ringen av sjön. I dag är det tillförseln av Glömsta-Vistaberg renas sedan år 1995 i näringsämnen via dagvattnet som måste Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning.

TYRESÅN - VATTENFÖREKOMSTER | 15 Badbrygga i Fagersjöviken. Foto Iréne Lundberg. Drevviken i kvällssol. Foto Jörgen Eriksson.

Magelungen Drevviken Vid Magelungen fi nns fl era badplatser. Drevviken delas av fyra kommuner. Här Här fi nns gott om fi sk och kräftor. Vinter- fi nns många badplatser runt hela sjön och tid plogas skridskobanor på sjön. Magel- sjön nyttjas fl itigt för fritidsfi ske. Kanotle- ungen delas av Stockholm och Huddinge den från Drevviken till Kalvfjärden i Öst- kommuner. ersjön är en populär sträcka att utforska Den sydöstra delen av sjön har ett max- med kanot. Under vintern är långfärds- djup på nära 14 meter. Den nordvästra skridskoåkning, skidåkning, isfi ske och viken Fagersjöviken är däremot grund och promenader väldigt uppskattade frilufts- med tät vegetation under sommaren. Orsa- aktiviteter på sjöns is. Vintertid plogas en kerna är bland annat sänkt vattennivå, att kommungemensam skridskobana på sjön. variationerna i vattenstånd har minskat Drevviken är Tyresåns största sjö och be- och att minskad övergödning gett ett kla- står av en nordlig och en sydlig bassäng rare vatten. som förbinds av Trångsundet. Det största Viken är troligen en viktig uppväxtplats tillfl ödet till den norra bassängen kommer för fi sk och erbjuder livsmiljö för många via Forsån från Magelungen som mynnar i djur och växter. Däremot försvårar vegeta- Drevviken väster om Stortorp. Den södra tionen människors nyttjande av viken bassängen får den största delen av sitt vat- sommartid. ten från Lissmaån. Utfl ödet går via Gudö å Sjön har visat en positiv trend sedan via sjöar i Tyresö till Kalvfjärden och Öst- länge, men näringshalterna är fortfarande ersjön. höga och minskningstakten har stabilise- Drevviken får stora fosformängder från rats. Förutom åtgärderna i Trehörningen- bebyggelsen runt sjön, från Nynäsvägen Sjödalen har viktiga åtgärder varit att an- och från uppströms liggande sjöar. Sjön sluta avlopp i fritidshusområden till det hade i likhet med Magelungen mycket kommunala nätet och att rena dagvatten. höga näringshalter i början av 1970-talet

TYRESÅN - VATTENFÖREKOMSTER | 16 Långsjön. Foto Iréne Lundberg.

och även här har utvecklingen varit positiv. nya vattenförekomster. Sjöarna ligger an- Sjön har dock långt till sitt naturliga till- tingen inom ett Natura 2000-område stånd. Viktiga åtgärder har varit att ansluta (Kvarnsjön-Lissma och Bylsjön) eller har enskilda avlopp till det kommunala nätet en EU-badplats (Flaten och Övre Rudan). och att rena dagvatten från större trafi kle- Förslaget är ännu inte beslutat och fl er nya der och tätortsmark. vattenförekomster kan tillkomma i Tyresån under år 2016. Långsjön Kvarnsjön är en grund och näringsfattig Sjön Långsjön som delas mellan Tyresö skogssjö omgiven av främst mager tallhäll- och Haninge kommuner är relativt grund, mark och myrmark. Här fi nns en av Söder- endast sex till sju meter på djupaste plat- törns artrikaste trollsländemiljöer. sen. Stränderna är branta och består av Övre Rudan ligger vid ett populärt ströv- hällmarker, och det fi nns endast mindre be- område som sedan några år är naturreser- stånd av vass. Bävern huserar i sjön och vat. Sörmlandsleden går förbi och det fi nns har en hydda i sjöns östra del. motionsspår och raststuga. På vintern plo- Sjöns tillopp Gudö å har varit recipient gas en bana på Övre Rudan. för spillvatten från ett lokalt reningsverk. Bylsjön är en näringsfattig brunvatten- Långsjön har den tredje största fosforhal- sjö som ligger inom Tyresta nationalpark. ten i systemet men möjligen syns en minsk- Det är populärt att rasta vid Bylsjön om ning av halterna under senare år. Trenden man går in i nationalparken från Tyresta är dock inte tydlig. by. Flaten är en populär badsjö med låga nä- Föreslagna vattenförekomster ringshalter. Flaten är belägen i ett skogs- I samrådsförslaget till Vattenmyndighetens område och omgiven av fl era promenad- åtgärdsprogram föreslogs Kvarnsjön-Liss- stråk med vackra vyer över vattnet och ma, Flaten, Övre Rudan och Bylsjön till öppna tall- och lövskogar.

TYRESÅN - VATTENFÖREKOMSTER | 17 Follbrinksströmmen är det ursprungliga utloppet till Kalvfj ärden. Foto Michael Wzdulski.

Kalvfj ärden och Ällmorafj ärden Grundvatten Tyresån mynnar i Östersjön i Kalvfjärden Inom Tyresån fi nns fem grundvattenföre- som anknyter till Ällmorafjärden. Foll- komster: Handen, Trollbäcken, Vendelsö, brinksströmmen mynnar i det inre av Kalv- Vendelsömalm och delar av Jordbromalm. fjärden, där Tyresö slott och Notholmen Samtliga har getts god kemisk och kvanti- ligger. Uddby kraftverk släpper ut vattnet i tativ status av Vattenmyndigheten. Det den del av Kalvfjärden som kallas Storängs- positiva resultatet beror troligen delvis på fl aden. kunskapsbrist eftersom grundvatten inte Båda fjärdarna är djupa men har också har övervakats i någon större omfattning. stora grundområden viktiga för fi skrepro- duktionen. Det fi nns två större marinor inne i Storängsfl aden och även många mindre bryggor längs stora delar av stränderna. Kalvfjärden får en stor belastning från Tyresåns avrinningsområde men påverkan beräknas vara stor även från fjärdens direkta tillrinningsområde. Det fi nns fl era stugområden med enskilda avlopp som gradvis ansluts till det kommunala led- ningsnätet. Vattenutbytet med Saltsjöns friskare vatten är dåligt på grund av en trösklad öppning och ett instängt läge. Fjärdarna har förhöjda näringsvärden och dåliga sy- Tyresåns grundvattenförekomster, hämtat från reförhållanden. www.viss.lansstyrelsen.se

TYRESÅN - VATTENFÖREKOMSTER | 18 Vattenvårdsförbundet

Tyresåns vattenvårdsförbund arbetar för samordnat åtgärdsarbete i Tyresåns avrinningsområde. Initiativet till samarbetet togs i början av 1990-talet och år 1996 utmynnade arbetet i det första åtgärdsprogrammet för Tyresån10. Merparten av de föreslagna åtgärderna har utförts vilket haft stor positiv påverkan på sjösystemet.

År 2008 bildades Tyresåns vattenvårds- • Förbundet ﬁ nansierar miljöövervakning, förbund som fortsätter det tidigare samar- bland annat årlig vattenkemisk provtag- betet inom sjösystemet. Förbundets med- ning i sjöar och många undersökningar lemmar är de sex kommunerna som ingår i av biologiska parametrar i sjöar och Tyresån: Botkyrka, Haninge, Huddinge, vattendrag. Nacka, Stockholm, Stockholm Vatten och • Åtgärdsarbetet underlättas genom att Tyresö. åtgärdsprogram tas fram och genom att Arbetet leds av en styrelse med förtroen- förbundet söker medel för åtgärder. devalda från kommunerna och utförs av en • Förbundet sprider kunskap om vatten- arbetsgrupp med tjänstemän från kommu- vård i Tyresån till allmänhet och fören- nerna och en projektledare. Arbetet bedrivs ingar och bidrar till kommunikationen i tre huvudområden: miljöövervakning, mellan medlemskommunerna genom att åtgärdsförslag och information. ordna seminarier och exkursioner.

Förbundets styrelse och arbetsgrupp tittar på en dagvattenrening i gatumiljö i Tyresö kommun. Foto Arja Kalvas.

10 Tyresån - mål och åtgärder, Tyresåprojektet 1996.

VATTENVÅRDSFÖRBUNDET | 19 Riktlinjer och mål

Tyresåns vatten och människors tillgång till dem påverkas på många sätt. Det har betydelse hur marken planeras och används, hur enskilda människor agerar i sin vardag och vilka åtgärder som görs för att förbättra vattenkvalitet, naturvärden och friluftsvärden. Följande riktlinjer är antagna av förbundet och bör gälla vid alla planer, aktiviteter och åtgärder som påverkar Tyresåns sjösystem.

• Tyresåns höga naturvärden ska bevaras Tyresåns avrinningsområde ska präg- och utvecklas även med en ökande be- las av långsiktighet. folkning och verksamhet inom avrin- • Allmänhetens tillgång till stränder och ningsområdet. vattenytor ska hållas hög. • Åtgärder ska bidra till att uppnå god • Bad och annat friluftsliv ska kunna be- ekologisk och kemisk status för alla drivas i ett friskt och tjänligt vatten i vatten. alla sjöar som är lämpade för bad. • Vid planering av åtgärder ska hänsyn • Sportﬁ sket ska utvecklas i nära sam- tas till Tyresåns påverkan på Kalvfjär- klang med naturintressena och en den och Östersjön. mångsidig användning av vattendraget • Hushållningen med marktillgångarna för rekreation. och recipientkapaciteten inom

Bylsjön en stilla sensommarkväll. Foto Iréne Lundberg.

RIKTLINJER OCH MÅL | 20 Tyresåns vattenvårdsförbund antog år 2014 tio vattenvårdsmål. De följs upp årligen, dels med indikatorer, dels med beskrivningar av de åtgärder som kommunerna och andra aktörer har utfört för att nå målen. I bilaga 5 nns mer information om indikatorer och åtgärdsredovisningar.

Påverkan/åtgärdsarbete Tillstånd

1. Minskad dagvattenbelastning 7. Ytvatten följer miljökvalitetsnormer Förorenade dagvattenutsläpp till sjöar och för ekologisk status vattendrag begränsas så att miljökvalitets- Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibe- normerna följs. hålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehål- ler god ekologisk status11. 2. Mindre spillvatten i dagvattenätet 8. Ytvatten följer miljökvalitetsnormer Utsläpp av spillvatten som beror på brädd- för kemisk status ningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnor- Beslutade miljökvalitetsnormer fnås/bibe- merna följs. hålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehål- ler god kemisk status. 3. Antalet enskilda avlopp minskar 9. Grundvatten följer miljökvalitetsnor- Påverkan från enskilda avlopp minskar så mer för kemisk och kvantitativ status att miljökvalitetsnormerna följs. Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibe- 4. Fler naturliga bäckar och åar hålls i grundvatten.

Andelen restaurerad vattendragssträcka 10. Badplatser med god vattenkvalitet ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. De badplatser där kommunerna provtar 5. Fria vattenvägar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs.

6. Ökad areal skyddad natur Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med sär- skilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv.

11 Om Hög ekologisk status har nåtts gäller att nivån ska bibehållas.

RIKTLINJER OCH MÅL | 21 Vattenförvaltningen

Sverige har med EU:s ramdirektiv för vatten förbundit sig att alla vatten ska nå God ekologisk och kemisk status. Direktivet har införts som vattenförvaltningsförord- ningen i svensk lag. Arbetet sker i sexårscykler och den andra cykeln avslutades år 2015. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus, vilket innebär god ekologisk och kemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det förutom god kemisk status även god kvantitativ status.

Miljökvalitetsnormer

De större sjöarna och vattendragen samt förekomster utom Tyresåns utlopp fått alla kustvatten och större grundvattenma- tidsundantag till år 2027. För kemisk status gasin kallas vattenförekomster. För dessa ﬁ nns både tidsundantag och mindre stränga har Vattenmyndigheten beslutat om miljö- krav. I bilagorna 2-4 sammanfattas status kvalitetsnormer som ska nås till ett visst år. och miljökvalitetsnormer12. Grunden är att god ekologisk och kemisk status skulle nås år 2015 om motiv för undantag inte ﬁ nns. Övergödning I Tyresån har tidsundantag getts på I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram grund av naturliga förhållanden och att det uppskattas åtgärdsbehoven inom olika om- anses tekniskt omöjligt att nå målen i tid. råden, men det är för övergödning som För ekologisk status har samtliga ytvatten beräkningarna är mest utvecklade.

”Vatten är inte vilken vara som helst, utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant”

EU:s ramdirektiv för vatten

Vattenförvaltningscykeln. Källa Vattenmyndigheterna.

12Aktuella uppgifter om status och mer information om begreppen fi nns i VISS, www.viss.lansstyrelsen.se.

VATTENFÖRVALTNINGEN | 22 Beting för fosfor åtgärdsplaneringen räknat ut ett beting för Vattenmyndigheten har uppskattat hur Trehörningen med nyare indata på 350-650 mycket fosfor avrinningsområdet behöver kg per år, se sidan 36. avlastas med årligen för att god ekologisk Samtliga beräkningar av fosforbeting status ska kunna uppnås - det s.k. betinget. får anses som schablonartade och som un- Den totala mängden för avrinningsområdet gefärliga mål att nå i åtgärdsarbetet. bedöms vara 1800 kg per år, uppemot två ton. Åtgärdsbehov På kartan på nästa sida framgår hur stor Vattenmyndigheten har beräknat renings- del av reduceringsbehovet, betinget, som effekten för olika åtgärder13. Störst effekt ligger på varje vattenförekomst. bedöms dagvattendammar och anslutning Eftersom den gräns för avrinningsområ- av enskilda avlopp ha. Efter det kommer det som Vattenmyndigheten använder olika typer av våtmarker, strukturkalkning överskattar Magelungens tillrinningsområ- och anpassade skyddszoner på åkermark. de (den kompenserar inte för att dagvatten Våtmarksåtgärderna är oftast mer kost- har avletts åt annat håll) är siffran på Ma- nadseffektiva enligt beräkningar, men de gelungens beting troligen överskattad, stora mängderna fosfor behöver åtgärdas i oklart med hur mycket. tätorterna och i områden med enskilda av- Trehörningen som är en av förbundet lopp. prioriterad sjö har inget beting eftersom Uträkningarna är gjorda efter schablo- den inte är vattenförekomst. Norråns del- ner och på data med låg upplösning. För att tillrinningsområde som innefattar Trehör- gå vidare med åtgärder krävs ett mer detal- ningen har ett beting på 326 kg per år. Hud- jerat underlag. dinge kommun har i samband med

Ekologisk status för ytvattenförekomster i Tyresån år 2015.

13 Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, Tyresån och Kalvfj ärden 2015.

VATTENFÖRVALTNINGEN | 23 Beting för fosfor för Tyresåns vattenförekomster. Observera att betinget för Magelungen är räknat på SMHI:s större tillrinningsområde för sjön och inte det som kartan anger.

Miljögifter Samtliga vattenförekomster har sänkt sta- och det är då bara Drevviken som inte når tus med avseende på kvicksilver och poly- God kemisk status. Ämnet tributyltenn bromerade difenyletrar (PBDE). Dessa (TBT) har hittats över gränsvärdet vid ämnen har undantagits från klassningen provtagning i Drevviken.

Kemisk status enligt Vattenmyndighetens klassning år 2015. Trots att samtliga vattenförekomster bedöms ha halter över gränsvärdena för bromerade difenyletrar (PDBE) och kvicksilver får samtliga förekomster utom Drevviken god kemisk status (blå färg). Detta på grund av att de två ämnena är undantagna från klassningen.

VATTENFÖRVALTNINGEN | 24 Våra prioriteringar

Enligt förbundets mål behöver åtgärder göras för att minska övergödning och påverkan från miljögifter, återställa vattendrag och andra vatten till mer naturliga förhållanden, åtgärda vandringshinder och underlätta för det rörliga friluftslivet. Förutom detta är även arbetet för att förebygga eff ekter av klimatförändringar ett prioriterat område. För Tyresån som helhet kan bilden se annorlunda ut än den enskilda kommunens fokusområden. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram inklu- deras enbart vattenförekomster, medan förbundet inkluderar alla vatten med åtgärdsbehov. Utförliga åtgärdsförslag för sjöar och vattendrag nns i efterföljande kapitel.

Minska övergödningen Att minska näringshalterna i de övergödda Orlången och Trehörningen har de hög- sjöarna har varit och är fortfarande ett av sta halterna av näringsämnen i avrinnings- de mest prioriterade områdena. området och de påverkar därmed ned- ströms liggande sjöar i hög grad. För att Fem sjöar prioriteras för exempelvis Magelungen och Drevviken minskad övergödning ska uppnå god status är det nödvändigt Trehörningen, Orlången, Magelungen, med ett omfattande åtgärdsarbete kring Drevviken och Långsjön är de sjöar som Orlången och Trehörningen. är mest påverkade av övergödning. Vid Dagvatten med höga näringshalternär Trehörningen och Långsjön har det tidi- den största källan till övergödning i de fyra gare legat lokala avloppsreningsverk, vil- största sjöarna. Det behövs dagvattenåtgär- ket gjort att sjöarna tagit emot dåligt renat der i såväl stor som liten skala inom de tät- spillvatten med övergödning och påverkan ortsområden som avvattnar till sjön i syfte från miljöskadliga ämnen som följd. att minska belastningen.

De fem prioriterade sjöarna.

SAMMANFATTNING | 25 Runt Kvarnsjön i Gladö Kvarn pågår anslutning av fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. Foto Iréne Lundberg.

Arbetet för att åtgärda utsläpp från Nybyggnation i områden med bristfälligt enskilda avlopp behöver fortsätta. I stug- spillvattennät kan medföra ökad risk för områdena runt Orlången och söder om utläckage och bräddningar som hamnar i Drevviken pågår utbyggnad av kommunalt dagvattnet eller i ett vattenområde. Det bör vatten och avlopp. Vissa av sjöarna kan belysas i den fysiska planeringen. hjälpas av åtgärder direkt i sjön, som att fastlägga fosfor i sedimenten för att förhin- Fler enskilda avlopp behöver dra att näringsämnen blir tillgängliga för åtgärdas planktonproduktion i vattenmassan. Arbetet med att ansluta enskilda avlopp till kommunalt nät har pågått i många år men Åtgärder i ledningsnätet ännu kvarstår många områden. Målsätt- behöver prioriteras ningen är att så många fastigheter som Det är viktigt att hitta och åtgärda felkopp- möjligt ska anslutas till kommunalt vatten lingar mellan spill- och dagvattennätet, och avlopp. Det är viktigt att påverkan från läckande ledningar och bräddningar i dagvatten och bräddningar från spillvatten pumpstationer och ledningsnät. Det hand- inte ökar när avloppsnätet byggs ut. lar dels om ett behov av ökat underhållsar- Några områden i Haninge, Huddinge bete och dels om engångsinsatser för att och Tyresö kommuner fi nns inte med i ut- exempelvis kartlägga var felkopplingar byggnadsplaner för kommunalt vatten och fi nns innan åtgärder kan göras. avlopp, alternativt ligger tiden för anslut- Principbeslut kan behöva tas om vilka ning mycket långt fram. I dessa områden recipienter som bör skyddas från brädd- behöver tillsynsmyndigheten arbeta för ningar från pumpstationer. Egentillsynen hög skyddsnivå på avloppen, vilket kan hos VA-ansvariga behöver intensifi eras innebära sluten tank för WC-avloppet, för att minska risken för framtida felkopp- vissa typer av minireningsverk eller slam- lingar. avskiljare med markbädd och fosforfäll-

VÅRA PRIORITERINGAR| 26 ning. Bästa möjliga lösningar behöver möjligheter behöver utnyttjas i alla områ- användas för att rena bad-, disk- och tvätt- den med risk för översvämningar eller där vatten, särskilt i strandnära områden med föroreningar transporterade med dagvatt- dålig inﬁ ltration. net kan riskera att påverka sjöar och vattendrag negativt. Dagvattenfrågor behöver upp- På motsvarande sätt som kompensation märksammas tidigt i planeringen av grönytor praktiseras i detaljplanearbetet I kommunernas fysiska planering behöver bör kommunerna överväga att införa blå- möjligheten att fördröja och rena dagvatten kompensation. Det innebär att en förlust utredas tidigt när man planerar ny bebyg- eller försämring av en typ av vattenmiljö gelse. Dagvattenfrågorna behöver bli lika kompenseras med en restaurering av en självklara i planprocessen som anläggande liknande miljö. av cykelvägar, parker och kollektivtraﬁ k. Anvisningarna i kommunernas dagvat- Negativ inverkan från jordbruket tenstrategier behöver användas i praktiken. bör minimeras Det krävs också ett helhetsgrepp över stör- Där det är möjligt bör man tillämpa skydds- re områden som påverkar samma sjö, både zoner vid vattendragen, strukturkalkning av hänsyn till vattenkvalitet och till risk för och andra reningsåtgärder i odlingsland- översvämningar. I vissa fall krävs ökat skapet. Huddinge kommun har i åtgärds- samarbete mellan kommunerna. planerna för Trehörningen-Sjödalen och Teknikutvecklingen går snabbt när det Orlången tagit med åtgärdsförslag för att gäller rening och fördröjning av dagvatten exempelvis inkludera villkor om skyddsåt- på kvartersmark och i gatumiljö. Dessa gärder i arrendeavtal.

Dagvatten bör tas omhand så lokalt som möjligt. Foto Anette Björlin.

VÅRA PRIORITERINGAR | 27 Sjön Ådran omges av bebyggelse med enskilda avlopp. Foto Uwe Stephan.

Näringsfattiga sjöar behöver Förebyggande arbete viktigt följas upp Verksamheter som hanterar och släpper ut Samtidigt som de övergödda sjöarna prio- miljöfarliga ämnen behöver få tillräckliga riteras i åtgärdsarbetet behöver de relativt krav på rening och stöd i hantering av pro- opåverkade sjöarna med höga naturvärden dukter och ämnen. fortsätta övervakas. Genom information till privatpersioner Den årliga vattenkemiska provtagning- kan den dagliga användningen av produk- en används för att påvisa eventuell föränd- ter som innehåller farliga ämnen minska ring och åtgärder vidtas om någon sjö visar eller upphöra. Kampanjer för att motivera tecken på långvarig försämring. befolkningen att tvätta bilen på biltvätt Runt Gömmaren och Ådran där det ﬁ nns istället för på uppfarten kan minska påver- bebyggelse med enskilda avlopp behöver kan på dagvattnet. tillsynen prioriteras för att minimera ut- släppen. Sanera förorenade områden Länsstyrelsen sammanställer information Minska påverkan från om potentiellt förorenade områden, främst efter nedlagda verksamheter. Det är priori- miljögifter terat att fortsatt utreda och åtgärda områ- De åtgärder som görs för att minska fosfor- den med hög riskklass. halterna i dagvatten kommer även att ha Åtgärder krävs för att skydda positiv effekt på belastningen av tungme- taller och organiska miljögifter. grundvattnet Fokus i åtgärdsarbetet ska ligga på äm- Miljöfarliga ämnen och saltet från vägar nen som har uppmätts över gränsvärdena i kan utföra ett hot mot grundvattenmagasin Tyresåns sjöar, idag PFOS, PBDE och viktiga för dricksvattenförsörjning. Han- TBT. vedentäkten är ett exempel, där Haninge

VÅRA PRIORITERINGAR| 28 Ett svackdike på en dagistomt är exempel på en mångfunktionell yta. Åtgärder för att förebygga översvämningar kan bland annat bidra till en trevligare närmiljö. Foto Anette Björlin.

kommun kommer att ta fram en åtgärds- Förebyggande fysiska åtgärder plan för att skydda mot fortsatt förorening, - Arbeta för att långsiktigt öka landskapets exempelvis genom täta diken längs Nynäs- vattenhållande förmåga för att minska vägen. översvämningsrisker. Anpassningar till ett - Planera, förvalta och tillgängliggör grön- strukturen för att främja hälsa och minska förändrat klimat negativa hälsoeffekter av klimatföränd- Översvämningsrisken påverkas dels av an- ringar. delen hårdgjord yta och dels av förändring- - Utveckla beﬁ ntliga urbana miljöers grön- ar i klimatet. Det är viktigt att planera för och bebyggelsestruktur så att effekterna av robust dagvattenhantering med framtida klimatförändringarna dämpas. prognoser i åtanke. Fördröjning på kvarter- - Planera för att åtgärder ger ett mervärde smark och i gatumiljö är viktigt både för att till ett ﬂ ertal olika intressen samtidigt - minska översvämningsrisk och förbättra mångfunktionella ytor. vattenkvaliteten i sjöarna. Åtgärder som rör kommunernas Följ den regionala handlings- fysiska planering planen för klimatanpassning - För in dagvatten- och avloppsfrågor tidigt Länsstyrelsen har tillsammans med ett an- i den översiktliga planeringen och säker- tal regionala aktörer tagit fram en hand- ställ att frågan följer genom hela plane- lingsplan med åtgärder för att förebygga ringsprocessen. Ta hänsyn till översväm- effekter av ett förändrat klimat14. Här listas ningsrisker på lång sikt. de åtgärdsförslag som berör vattenvårdsar- - Kommunala vatten- och avloppsplaner betet. ska beakta ett förändrat klimat.

14 Regional handlingsplan för klimatanpassning i Stockholms län, Länsstyrelsen 2014.

VÅRA PRIORITERINGAR | 29 Åtgärder för ett bättre planerings- Återskapa naturliga vatten underlag Ett naturligt sjösystem erbjuder möjlighe- - Ta fram översiktliga lågpunkts-/skyfalls- ter för djur att röra sig fritt längs vattnen, kartor och använd dessa för att identifi era födosöka och reproducera sig. områden där risk för översvämningar orsa- kade av skyfall föreligger. Öppna upp vattenvägar för djur - Genomför en detaljerad översvämnings- kartering med beaktande av ett framtida och växter klimat, såväl i nybyggnadsområden som i Det mest angelägna vandringshindret att befi ntlig bebyggelse, där det i dag fi nns åtgärda är Tyresåns utlopp i Kalvfjärden risk för översvämning. och Östersjön, det vill säga vid Follbrinks- strömmen eller Uddby kraftverk. Idag är Ta vara på kunskap från det i stort sett omöjligt för fi sk att vandra Riskhanteringsplanen från Kalvfjärden och vidare upp i sjösyste- met. I samband med åtgärden behöver lek- Länsstyrelsen lämnade under våren 2015 miljöer uppströms restaureras. en riskhanteringsplan för översvämnings- Andra, mindre hinder kan ofta åtgärdas- risker på remiss till kommunerna. Planen förhållandevis enkelt. Att dämma upp vid baseras på karteringen av översvämnings- en felaktigt lagd vägtrumma eller ta bort en risk från sjöar och vattendrag som Myndig- tröskel kan i bästa fall tillgängliggöra stora heten för samhällsskydd och beredskap har delar av ett vattendrag. tagit fram. I planen pekas objekt ut med Tyresåns vattenvårdsförbund har listat risk för översvämning. Åtgärdsförslagen är drygt tjugo vandringshinder som kommu- på en övergripande nivå, men kommunerna nerna och Trafi kverket bör åtgärda under kan dra nytta av att exempelvis vägsträckor åtgärdsperioden. och samhällsviktiga byggnader inom kom- Vägtrummor och kulvertar ska vara ner- munen pekats ut. grävda i bottnen och ha bottensubstrat, vara tillräckligt stora så att inte vattenhas- tigheten blir för hög när det är mycket vatten och inte vara för långa. Flygande insekter behöver sikt genom trumman för att följa vattendraget. Vid korsningar med högtrafi kerade vä- gar behövs en torr landremsa i trumman eller under bron, alternativt en landbrygga eller en separat torr trumma, för att dägg- djur som utter och bäver ska kunna passera. Åtgärden behöver kombineras med le- darmar för att leda djuren bort från vägbanan. Helst ska överfarter göras med bro eller halvtrumma.

Exempel på en felaktigt lagd vägtrumma där sken har svårt att ta sig igenom och fortsätta längs vattendraget. Foto Göran Andersson.

VÅRA PRIORITERINGAR | 30 Lövstaån i Huddinge har fått ett slingrande lopp och en mer varierad botten. Foto Iréne Lundberg

Återställ vattendrag och andra net rinner långsammare genom vattendra- vatten till ett naturligt tillstånd get, vilket medför både minskad översväm- ningsrisk och att vatten hålls kvar i En kartering av vattendragen mellan sjöar- landskapet. På så sätt förlängs tiden och na i Tyresåns vattensystem har bekräftat att möjligheterna för naturliga reningsproces- de rinnande vattendragen är kraftigt påver- kade av mänskliga aktiviteter15. Endast ser att verka ökar. några sträckor anses opåverkade och krä- ver inga åtgärder medan huvuddelen av Bevara och återskapa vattendragen behöver åtgärder för att åter- våtmarker ställa eller efterlikna så naturliga förhål- Utdikningar och sjösänkningar har genom landen som möjligt. åren minskat andelen våtmark i sjösyste- I många områden kan biotopåterställning met. Våtmarker är mycket viktiga för att genom exempelvis plantering av träd och utjämna vattenﬂ ödet inom systemet och buskar längs strandmiljöerna effektivt bi- fungerar som naturliga reningsverk då nä- dra till ökad beskuggning och minskad ringsämnen bland annat binds i vegetatio- igenväxning. I vissa vattendrag behöver nen i våtmarken. man arbeta med återställning av bottenmil- Att återskapa våtmarksområden får därför jöerna genom att exempelvis lägga i sten, positiva effekter för lokalklimat, vattenre- grus och ved. Det skapar större variation ning och biologisk mångfald och minskar och bromsar vattenﬂ ödet så att vandrande även effekten av översvämningar. Vid ex- djur lättare kan ta sig fram. ploatering av naturmark bör naturliga låg- I andra fall behöver åfårans lopp åter- punkter undvikas för de är olämpliga be- ställas så att vattendragen återfår sitt natur- bygga, samtidigt som våtmarkerna är ligt slingrande utseende – det som kallas viktiga för vattenbalansen i avrinningsom- återmeandring. Det man vinner är att vatt- rådet.

15 Biotopkartering av vattendrag i Tyresån och förslag till åtgärder, Huskvarna ekologi 2012.

VÅRA PRIORITERINGAR | 31 Underlätta för det rörliga kommunala badplatserna bör ansvarig kommun se till att det går att bada utan att friluftslivet trassla in sig i växter. Kommunerna bör undersöka hur under- Tyresån som kanotled vattensvegetationen ser ut, och klippning Det är populärt att paddla från Drevviken med upptag av växtmaterialet bör ske vid via Tyresösjöarna och ut i Kalvfjärden, an- behov vid badplatserna. Om det fi nns ett tingen via Follbrinksströmmen eller Udd- intresse i kommunerna kan förbundet ta by. Kommunerna bör ha ansvaret för att fram en gemensam skötselplan för klipp- hålla leden paddelbar, vilket bland annat ning av undervattensväxter på badplatser- innebär att hålla en vegetationsfri kanal i na kring exempelvis Drevviken. Gudöviken. Det bör också fi nnas möjlighe- ter att sjösätta och ta upp kanoter. Det är Gör stränder tillgängliga önskvärt att utöka paddelleden exempelvis Det är angeläget att öppna upp bebyggda till Magelungen. stränder vid sjöar och vattendrag för all- mänheten och komplettera befi ntliga Badbara badplatser strandpromenader där det är möjligt. Att det växer mycket i sjöarna är ett resul- På vissa ställen kan det vara aktuellt att tat av att vattnet blivit klarare när närings- bygga rekreationsbroar över vatten för att halten minskat i sjöarna, samtidigt som det öka tillgängligheten och ge naturupplevel- fi nns mycket näring kvar i sjösedimenten. ser. Sjöförlagda så kallade skärmbassänger Vissa år växer det extra kraftigt i främst med bryggor ger ofta sådana möjligheter. grundare vikar i många sjöar. Det är omöj- Vid alla åtgärder är det viktigt att beakta ligt och inte heller önskvärt att hålla undan tillgängligheten för barnvagnar och för undervattensväxter i alla vikar, men på de personer med funktionsnedsättning.

Strandpromenad på bryggor längs Drevviken. Klippning av vattenväxter i Gudöviken. Foto Göran Bardun. Foto Iréne Lundberg. VÅRA PRIORITERINGAR | 32 Åtgärder för god status

I detta kapitel redovisas åtgärder som direkt bidrar till förbättrad ekologisk och kemisk status. Eff ekten av de föreslagna åtgärderna mot övergödning har jäm- förts med de beting som räknats fram för vattenförekomsterna. För området miljögifter nns ingen liknande bedömning av om de föreslagna åtgärderna räcker för att nå betinget, främst på grund av att kunskapen ännu är för dålig om vilka åtgärder som krävs. Beträff ande vandringshinder har förbundet gjort en bedömning av vilka hinder som är högst prioriterade att åtgärda i avrinnings- området under perioden.

Åtgärder för minskad Här beskrivs sjöarna med störst åtgärdsbe- övergödning hov. Där det varit möjligt har åtgärdernas De största källorna till övergödningen är effekt uppskattats och jämförts med be- dagvatten och enskilda avlopp. Dagvatten- tingen för fosfor uträknade av Vattenmyn- utsläpp behöver fördröjas och renas och digheten och Huddinge kommun. Åtgärds- åtgärder göras för att minska läckage, fel- förslagen har delats upp i planerade och kopplingar och bräddningar från avlopps- föreslagna. Ett streck (-) i kolumnerna tid- nätet. Enskilda avlopp behöver anslutas till punkt, kostnad eller fosforreduktion inne- kommunalt nät eller hålla hög skyddsnivå. bär att det inte ﬁ nns uppgifter om dessa. Många av åtgärderna kan också bidra till Uppgifterna både om beting och åtgärder- att nå god kemisk status och att minska nas effekt bygger på schabloner och är där- översvämningsrisker. för inte exakta.

Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning. Foto Iréne Lundberg.

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 33 Trehörningen-Sjödalen och Trehörningen behöver avlastas med cirka Balingsholmsån 350-650 kg fosfor per år. I Vattenmyndighetens förslag till åtgärds- Åtgärdsförslagen är hämtade från Hud- program har Trehörningen inget eget be- dinge kommuns åtgärdsplan för Trehör- ting eftersom den inte är en vattenföre- ningen 2015-202116. Planerade och före- komst. Norrån, dit bland annat slagna åtgärder beräknas tillsammans Trehörningen rinner, har ett beting på 326 kunna reducera cirka 350 kg fosfor per år, kg fosfor. Huddinge kommun har med ut- alltså i det lägre spannet på det uträknade gångspunkt från fosforhalten räknat ut att betinget.

Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Översilningsyta, Fullerstaån, 2016 Stockholm Vatten/Huddinge kommun 8 400 000 200 förbättringar av skärmbassängen och renovering av Solfagradiket Reningsåtgärd i Balingsholms- 2016 Huddinge kommun 2 800 000 12 dalgången (nedströms Trehör- ningens utlopp) Åtgärder för förbättrad rening i 2017 Stockholm Vatten/oklart 4 500 000 60 Kyrkdammen (Fullerstaån) Mindre dagvattenlösningar i 2017 Huddinge kommun 3 200 000 31 Solfagradikets tillrinningsområde Mindre dagvattenanläggningar 2019 Huddinge kommun (ev. Stockholm Vatten) 3 800 000 31 mellan Källsbrinks- och Kyrkdam- marna (Fullerstaån) Åtgärd i Källbrinksdammen 2020 Stockholm Vatten/ev. Huddinge kommun 700 000 30 (Fullerstaån) Damm vid Tingshuset, öppet - Huddinge kommun Kostnad inom 0 vatten i Sjödalsparken och detaljplan dagvattenåtgärder i Huddinge centrum Dagvattenåtgärder i Storängen - Huddinge kommun Kostnad inom 20 detaljplan Renovering av avloppsnät, 2016-2018 Stockholm Vatten - ombyggnation av pumpstation och byte av dagvattentunnel Utöva tillsyn på ledningsnätet Löpande Huddinge kommun - Tillsynsnämnden - - Utöva tillsyn på enskilda avlopp Löpande Huddinge kommun - Tillsynsnämnden - - runt Gömmaren och i Gunhilds- vik Vattenskydd via arrendeavtal: Löpande Huddinge kommun 0 - skyddszoner, kalkfi lterdiken och tvåstegsdiken Utöva tillsyn av jordbruk och Löpande Huddinge kommun - Tillsynsnämnden - - gödselhantering Informationskampanj till boende 2018 Huddinge kommun 350 000 20 iområden runt Trehörningen Totalt, planerade åtgärder 23 750 000 333

16 Åtgärdsplan för Trehörningen 2015-2021, Huddinge kommun i samarbete med Stockholm Vatten. Totalsumman i tabellen ovan skiljer sig från den i åtgärdsplanen eftersom åtgärder från år 2015 inte redovisas här.

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 34 Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Fällning av fosfor i bottensedi- Efter 2021 Oklart 3 500 000 15 ment (förutsätter att planerade åtgärder utförts) Bygga ut kommunalt vatten och Enligt plan Stockholm Vatten Bekostas av 5-10 avlopp i Högmora och Gunhilds- för va- fastighetsägare vik utbyggn. Rena trafi kdagvatten från -Trafi kverket/Huddinge kommun - - Huddingevägen, Storängsleden, Lännavägen, Häradsvägen och Ågestavägen Totalt, planerade och föreslagna 27 250 00 353-358 åtgärder Beting för sjön 350-650

Orlången med cirka 360 kg fosfor per år för att God Följande åtgärdsförslag är hämtade från ekologisk status ska uppnås. Planerade och Huddinge kommuns åtgärdsplan för föreslagna åtgärder beräknas reducera upp Orlången, 2015-202117. Vattenmyndighe- till drygt 300 kg fosfor per år vilket gör att ten bedömer att Orlången behöver avlastas en stor del av betinget i så fall klaras.

Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Åtgärder i Ebbadalsdiket 2017 Huddinge kommun, ev. Stockholm Vatten 2 300 000 10-40 Åtgärder i Flemingsbergsvikens 2017 Huddinge kommun 5 300 000 30 avrinningsområde Åtgärda felkopplingar och brädd- 2016-2021 Stockholm Vatten -- nigar samt underhålla lednings- nät Utöva tillsyn på ledningsnätet Löpande Huddinge kommun - Tillsynsnämnden - Bygga ut kommunalt vatten och 2016-2021 Stockholm Vatten Bekostas av 60-100 avlopp i Gladö kvarn och Vidja fastighetsägare Inventera och utöva tillsyn av en- Löpande Huddinge kommun - Tillsynsnämnden - - skilda avlopp. Vattenskydd via arrendeavtal: 2016-2021 Huddinge kommun 0 0,4 skyddszoner, kalkfi lterdiken och tvåstegsdiken Utöva tillsyn på jordbruk och Löpande Huddinge kommun - Tillsynsnämnden - - gödselhantering Informationskampanj till boende 2018 Huddinge kommun 350 000 20 i områden runt Orlången Totalt, planerade åtgärder 7 950 000 120-190

17 Åtgärdsplan för Orlången 2015-2021, Huddinge kommun i samarbete med Stockholm Vatten. Totalsumman i tabellen ovan skiljer sig från den i åtgärdsplanen eftersom åtgärder från år 2015 inte redovisas här.

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 35 Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Fälla fosfor i bottensediment - Oklart -- Rena trafi kdagvatten från -Trafi kverket -- Huddingevägen och planera för dagvattenhantering för eventu- ella nya vägar Utöva tillsyn på lakvattenhante- Löpande Länsstyrelsen -- ringen från deponiområden i So- fi elund (Gladö) Totalt, planerade och föreslagna 22 950 000 250-320 åtgärder Beting för sjön 360

Magelungen Vattenmyndigheten bedömer att Magel- Trehörningen och Orlången. ungen behöver avlastas med 324 kg fosfor Under åren 2015-2016 tar Stockholms- per år. Siffran är troligen överskattad, se stad fram ett lokalt åtgärdsprogram för Ma- Beting för fosfor. gelungen18. Detta ska göras i samverkan När åtgärdsbehovet för Magelungen med Huddinge kommun. Här listas redan räknats ut förutsätter det att omfattande åt- kända åtgärder. Endast en liten del av be- gärder görs uppströms, runt sjöarna tinget klaras med de kända åtgärderna.

Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Förbättra reningen i Kräppla- 2016-2021 Stockholm Vatten 1 000 000 10 dammarna Förbättra skärmbassängen vid 2016-2021 Stockholm Vatten 2 500 000 10 Farsta gård (Ma 18), ev. med fl ytande våtmarker Åtgärda felkopplingar och brädd- 2016-2021 Stockholm Vatten - Positiv ningar samt underhålla lednings- inverkan nät Totalt, planerade åtgärder 1 700 000 20

Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Rena trafi kdagvatten från -Trafi kverket/Stockholm Vatten - Magelungsvägen, Nynäsvägen/ väg 73 och Huddingevägen Fälla fosfor i bottensediment - Stockholm Vatten 6-7 000 000 50 Öppna upp Kräppladiket -- -- uppströms Kräppladammarna Totalt, planerade och föreslagna 7,7 70 åtgärder -8 700 000 Beting för sjön 324

18 Arbetet utgår från Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus 2015.

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 36 Drevviken Vattenmyndigheten har beräknat Drevvi- fram ett lokalt åtgärdsprogram för Drev- kens beting till 811 kg fosfor. Nedanståen- viken19. Detta ska ske i samverkan med de tabell klarar endast en bråkdel av be- Haninge, Huddinge och Tyresö kommuner. tinget. Åtgärdslistan innehåller här endast redan Åren 2016-2017 tar Stockholms stad kända åtgärder innan arbetet har startat.

Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Installera fl ytande våtmarker i 2016 Tyresö kommun 100 000 - Fornuddsparkens dagvattendamm Anlägga våtmark och fördröj- 2018-2020 Haninge kommun 11-12 000 000 - ningsåtgärder i kring sjön Dammträsk Ta fram åtgärdsplan för dag- 2016 Haninge kommun 0 - vattenåtgärder i redan bebyggda områden i Haninge Bygga om Vassvägens pumpsta- 2015-2016 Tyresö kommun 1 000 000 - tion för att förhindra bräddning av spillvatten vid stora regn Göra åtgärder på fastigheter i 2016-2021 Tyresö kommun Bekostas av - Trollbäcken där dräneringsvatten fastighetsägare leds till spillvattennätet istället för dagvattennätet (tillskottsvatten). Undersöka vilka områden som 2016 Haninge kommun -- har stor del tillskottsvatten Ta fram förnyelseplan för 2016 Haninge kommun -- avloppsnätet Åtgärda felkopplingar, brädd- Löpande Haninge komun, Tyresö kommun - - ningar och tillskottsvatten Bygga ut kommunalt vatten och 2016-2022 Haninge kommun Bekostas av 144 avlopp i Norrby, Kolartorp och fastighetsägare Hermanstorp, ca 480 fastigheter Inventera och utöva tillsyn på Löpande Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, -- enskilda avlopp i Österäng, Huddinge kommun - Tillsynsnämnden Lyckebyn, Ådran, Kvarntorp- Lissma med fl era

Totalt, planerade åtgärder 12 100 000 - 144 13 100 000

19 Arbetet utgår från Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus 2015.

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 37 Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Anlägga en sjöförlagd s.k. - Haninge kommun 5 500 000 - skärmbassäng i sjöns södra del (förutsatt att rening på land inte är tillräcklig) Fällning av fosfor i bottensedi- - Oklart 8-10 000 000 100 mentet Damm vid utlopp kärr Alby - Haninge kommun -- Damm söder om avfartsväg 73 - Haninge kommun -- Falltrappa öster om Brandbergen - Haninge kommun -- mot Forsla kärr Reningsåtgärd vid Kaninholmen - Tyresö kommun -- Rena trafi kdagvatten från Nynäs- -Trafi kverket -- vägen/väg 73 och sätta upp stänkskärmar Totalt, planerade och föreslagna 25 600 000- 244 åtgärder 28 600 000 Beting för sjön 811

Sjöar nedströms Drevviken Alla sjöarna direkt nedströms Drevviken Långsjön är den mest övergödda av sjöar- har förhöjda näringshalter. De kommer att na. Sjöns beting har tidigare räknats till hjälpas mycket av minskad belastning upp- 100-200 kg fosfor20. ströms men det är viktigt att åtgärda en- I Vattenmyndighetens nuvarande förslag skilda avlopp och större dagvattenutsläpp till åtgärdsprogram har Långsjön inget be- och bräddpunkter lokalt. ting.

Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Anlägga dagvattendamm på 2016 Tyresö kommun 3 000 000 40 Prästängen vid Tyresö-Flaten Ansluta cirka 140 enskilda avlopp 2016-2020 Tyresö kommun Bekostas av 40 till kommunalt nät runt Albysjön fastighetsägare Ansluta cirka 10 enskilda avlopp 2016-2018 Tyresö kommun Bekostas av 5 till kommunalt nät runt Fatburen fastighetsägare Totalt, planerade åtgärder 3 000 000 85

Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Rena dagvattenutsläpp i - Tyresö kommun -- Långsjön Totalt, planerade och föreslagna 3 000 000 85 åtgärder

20 Beredningssekretariatet för Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Stockholms län 2013.

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 38 Kalvfj ärden vid Klövbergsgrottan. Foto Marina Andrianova.

Kalvfj ärden och Ällmora- fjKalvfj ärden ärden och Ällmorafj ärden Vattenkvaliteten i Tyresåns utlopp kommer Betinget för Kalvfjärden beräknas av att förbättras när belastningen minskar Vattenmyndigheten till 459 kg/år och för från Tyresåns sjösystem. Däremot har fjär- Ällmorafjärden 20 kg/år. Det är prioriterat darna också ett stort eget beting för reduce- att åtgärda enskilda avlopp i båda fjärdar- ring av fosfor. nas direkta tillrinningsområde.

Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Ansluta cirka 300 enskilda avlopp 2016-2021 Tyresö kommun -- runt Kalvfj ärden och Ällmorafj är- den till kommunalt nät Utöva tillsyn av enskilda avlopp Löpande Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund - - som inte är aktuella för anslutning till kommunalt nät, bland annat i Brevik Totalt, planerade åtgärder

Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforr. kg/år Utreda omsättningen i Kalvfj är- - Tyresö kommun/Tyresåns vvf 500 000 - den Ansluta återstående enskilda Efter 2021 Tyresö kommun Bekostas av - avlopp runt Kalvfj ärden och fastighetsägare Ällmorafj ärden till kommunalt nät Totalt, planerade och föreslagna 500 000 - åtgärder

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 39 Åtgärder för minskad

belastning från miljögifter genom tillsyn och information. Eftersom Följande åtgärder bör göras under pro- kunskapsläget är dåligt när det gäller mil- gramperioden. Det handlar om både sane- jögifter ingår även viss provtagning och ring av områden och förebyggande åtgärd miljöövervakning.

Föreslagna/planerade åtgärder Ansvarig Sanera förorenade områden Verksamhetsutövare och kommuner Tillsyn av verksamheter som kan riskera utsläpp av miljögif- Huddinge kommun - Tillsynsnämnden, Miljöförvaltningen ter, med fokus på de ämnen som gett tidsundantag för Stockholms stad, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund vattenförekomsterna mfl ämnen (PBDE, PFOS och TBT). Söka punktkällor för PBDE , PFOS/PFAS och TBT i de urbana Haninge kommun, Huddinge kommun, Stockholms stad/ sjöarnas tillrinningsområden Stockholm Vatten, Tyresö kommun

Utföra verifi erande mätningar att TBT inte uppnår god status Tyresåns vattenvårdsförbund, Stockholms stad i Drevviken Provta TBT i bottenslam vid de platser där bryggor har Haninge kommun, Huddinge kommun, Stockholms stad/ funnits under lång tid samt provta mark vid uppläggnings- Stockholm Vatten, Tyresö kommun (ev Tyresåns vattenvårds- platser. förbund)

Undersöka förekomst av TBT med mera på båtskrov med Huddinge kommun - Tillsynsnämnden, Miljöförvaltningen scanner Stockholms stad, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, egenkontroll av båtklubbar med fl era

Tillsyn av båtplatser för att se vad båtarna har för färg och hur Huddinge kommun - Tillsynsnämnden, Miljöförvaltningen de målas Stockholms stad, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Provta miljögifter i lakvatten från Sofi elundsdeponin. SRV, Stockholm Vatten

Provtagning av miljögifter från gatubrunn. Foto.

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 40 Planerade och föreslagna åtgärder från övergödningskapitlet Ansvarig med positiv eff ekt på belastning från mijögifter

Fördröja och rena dagvatten i Stockholm Vatten samt Huddinge, - Ebbadalsdiket (Orlången) Haninge och Tyresö kommuner - Fullerstaåns och Solfagradikets dagvattenutlopp (Trehörningen- Sjödalen) - Balingsholmsdalgången (Ågestasjön-Magelungen) - Dammträsk (Drevviken) - Prästängen (Tyresö-Flaten)

Förbättra reningen i Kommunernas tillsynsmyndigheter - Källbrinksdammen och Kyrkdammen (Trehörningen-Sjödalen) - Kräppladammarna och skärmbassängen vid Ma 18 (Magelungen) - Skärmbassängen (Flaten)

Ansluta enskilda avlopp till kommunalt nät i Kommunernas tillsynsmyndigheter - Gladö Kvarn (Kvarnsjön-Gladö och Orlången) - Vidja (Orlången) Kolartorp, Norrby och Hermanstorp (Drevviken)

Tillsyn av enskilda avlopp i Kommunernas tillsynsmyndigheter - Ådran (Ådran) - Glömsta (Gömmaren) - Gunhildsvik (Trehörningen-Sjödalen) - Lyckebyn och Österäng (Lycksjön och Drevviken) - Brevik (Kalvfj ärden)

Tillsyn av jordbruk och gödselhantering Kommunernas tillsynsmyndigheter

Tillsyn av lakvattenhantering från Sofi elundsdeponin Länsstyrelsen

Bygga om pumpstationer och göra åtgärder i ledningsnätet för att Stockholm Vatten, kommunerna förhindra bräddningar Genomföra informationskampanj till boende i Trehörningens och Huddinge kommun Orlångens tillrinningsområden Rena trafi kdagvatten från Trafi kverket, kommunerna - Huddingevägen, Storängsleden-Lännavägen, Häradsvägen och Ågestavägen (Trehörningen) - Huddingevägen och den planerade förbifartsleden, fd Södertörns- leden (Orlången) - Magelungsvägen, Nynäsvägen/väg 73 och Huddingevägen (Magelungen) - Nynäsvägen/väg 73 (Drevviken)

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 41 Åtgärder för naturliga sjöar och vattendrag

Åtgärda vandringshinder I tabellen redovisas de vandringshinder för däggdjur bör åtgärdas under perioden. ﬁ sk, bottenlevande djur och däggdjur som Vissa hinder är enkla att åtgärda utan större bör åtgärdas under 2016-2021. Totalt 13- kostnader, andra kräver mer utredningar 15 vandringshinder för ﬁ sk och/eller bot- och resurser. Åtgärdsförslagen visas på tenfauna samt 5 vandringshinder för karta i bilaga 6.

Vattendrag Hinder Hin- Åtgärd Ansvarig Uppskattad sk/ der kostnad, kr botten- dägg- djur djur Follbrinksströmmen 1 Skapa fri fi skväg från Kalvfj ärden. Flera Tyresö kommun 3 000 000 lösningar utreds. Bäck från Grändalssjön 1 Ta bort gammal kulvert vid enkel Tyresö kommun 50 000 körväg över bäcken Bäck från Barnsjön 1-2 Gräv ny sträckning för bäcken längs Tyresö kommun 300 000 lång kulvert. Se till att den kommande dagvattendammen inte innebär vandringshinder Lyckebyån 1 1 Åtgärda dämning utan vattendom. Gör Haninge kommun 50 000 det möjligt för utter och andra dägg- djur att passera under Gudöbroleden Bäck från Ramsjön 1 Ersätt fellagda trummor under gångsti- Haninge kommun 100 000 gen vid sjön med en halvtrumma21 Bylsjöbäcken (5) Ev. elfi ske i Bylsjöbäcken för att ta reda Tyresåns vvf 25 000 på om bäcken är fi skförande Bäck från Kvarnsjön- 3 Ev. ordna fi sktrappa eller omlöp vid Huddinge kommun 3 000 000 Lissma Kvarnsjöns utlopp, öppna upp kulvert nedströms dammen och tröskla upp nedströms vägtrumma. Avvakta Vattenmyndighetens bedömning. Ådranbäcken 2 1 Åtgärda vandringshinder vid Sågen. Huddinge kommun 500 000 Rensa bråte. Gör det möjligt för utter och andra däggdjur att passera under vägen. Bäck från Trehörningen- 1-2 Tröskla upp nedströms trumma. Ta bort Huddinge kommun 50 000 Hanveden stenar som bildar defi nitivt vandringshinder Ebbadalsdiket 3 Gör det möjligt för utter och andra Huddinge kommun/ 1 200 000 däggdjur att passera under de större vä- Trafi kverket garna. Bäck från Kärrsjön 1 Öppna upp kulverten vid Mellanberg Huddinge kommun 2-10 000 000 Balingsholmsån 1 Ordna fi skväg förbi dämmet i Trehör- Huddinge kommun/ 2 000 000 ningens utlopp Stockholm Vatten

21 En halvtrumma innebär att vattendraget behåller sin naturliga botten

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 42 Övriga biotopåtgärder i vattendrag Förutom att öppna vattenvägarna är det genom att skapa kantzoner. För de ﬂ esta viktigt att återställa en naturlig hydrologi i vattendrag beskrivs åtgärdsförslag om att vattendragen, skapa mer naturliga bottnar öppna upp vattendrag närmare på föregå- och minska solinstrålning och läckage ende sida.

Vattendrag Åtgärda vand- Återmeandra22 Lägg i sten eller Förbättra kantzo- ringshinder och/ block ner eller ta bort kulvert Follbrinksströmmen X Bäck från Grändalssjön X X X X Bäck från Barnsjön X X Gammelströmmen X Lyckebyån X X Bäck från Ramsjön X Bäck från Svartsjön X Lissmaån XX Bäck från Kvarnsjön-Lissma X X Ormputtenbäcken XXX Ådranbäcken XXX Bäck från Trehörningen-Hanveden XXX Bäck från Rudträsket XXX Forsån X Norrån X Bäck från Stensättradalen X Bäck från Mörtsjön X X Bäck från Kärrsjön X X X X Bäck från Hacksjön XXX Balingsholmsån X X X Gömmarbäcken uppstr. Kyrkdammarna X X

22 Att återställa ett tidigare rätat vattendrag till ett slingrande lopp.

ÅTÄGRDER FÖR GOD STATUS | 43 Återskapa och anlägga våtmar- ker och småvatten ningar samt i vissa fall minskad tillförsel Våtmarker och småvatten ökar den biolo- av näringsämnen och miljögifter. Grod- giska mångfalden, bidrar till ett bättre lo- djursdammar har ﬂ era positiva effekter vid kalklimat och minskad risk för översväm- sidan om att erbjuda livsmiljö för groddjur.

Tillrinningsområde Planerad åtgärd Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Trehörningen Anlägga groddjursdammar längs Fullerstaån 2016-2021 Huddinge kommun 100 000 Orlången Restaurera våtmark, Långängen Björksättra 2016-2021 Huddinge kommun 50 000 Restaurera våtmarker i Flemingsbergsskogen 2016-2021 Huddinge kommun 50 000 Återskapa våtmarker och anlägga groddjurs- 2016-2021 Huddinge kommun 500 000 dammar längs Kvarnbäcken/Ebbadalsdiket Återskapa våtmarker och anlägga groddjurs- 2016-2021 Huddinge kommun 80 000 dammar, Stensättradalen Anlägga groddjursdammar i Balingsta 2016-2021 Huddinge kommun 50 000 Magelungen Återskapa våtmarker vid Djupåns avrinnings- 2016-2021 Huddinge kommun 100 000 område Drevviken Anlägga groddjursdammar i Lissmadalen 2016-2021 Huddinge kommun 50 000 Lissmasjön (Drevviken) Groddjursdammar nära Ådranbäcken 2016-2021 Huddinge kommun 50 000

Tillrinningsområde Föreslagen åtgärd Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Albysjön Återställa våtmarker och skapa groddjurs- - Tyresö kommun - dammar i Alby naturreservat Utöka blå bård i strandkanten genom ökat - Tyresö kommun - bete

Återskapad våtmark vid Ormputtenbäcken. Foto Tiina Laantee.

ÅTGÄRDER FÖR GOD STATUS | 44 Övriga åtgärder

Åtgärder för friluftslivet

Område Planerad åtgärd Ansvarig Gömmaren Markera vandringsled runt sjön Huddinge kommun Fullerstaån Markera vandringsled mellan Gömmaren och Huddinge kommun Trehörningen Trehörningen Strandpromenad Huddinge kommun Kvarnsjön-Gladö Markera vandringsled runt sjön Huddinge kommun Orlången Tillgänglighetsanpassad strandpromenad mellan Huddinge kommun Sundby gård och Björksättra Markera vandringsled i Vidja Huddinge kommun Magelungen Klippning av vattenväxter i Fagersjöviken Stockholms stad/Stockholm Vatten Lissmasjön Tillgänglighetsanpassad fågelskådarplattform Huddinge kommun Övre Rudan Strandpromenad Haninge kommun Drevviken Vattenväxter klipps så att vattenvägen till Gudö å Tyresö kommun, Haninge kommun hålls öppen Strandpromenad i Vendelsö Haninge kommun Gudö å Gång- och cykelbro över ån, från Tyresö till Tyresö kommun, Haninge kommun Haninge Barnsjön Rusta upp badplatsen Tyresö kommun Albysjön Åtgärder i Alby naturreservat: fågelplattform, Tyresö kommun naturstig, bro mellan Alby och Rundmar

Område Föreslagen åtgärd Ansvarig Balingsta-Bottnen Tillgänglighetsanpassad fågelskådarplattform Huddinge kommun Magelungen Markera vandringsled runt sjön Huddinge kommun, Stockholms stad Forsån Markera vandringsled längs Forsån som ansluter Huddinge kommun, Stockholms stad till båda kommunerna. Drevviken Friluftspassage på bryggor mellan Sjöängsvägen Huddinge kommun och Näckrosvägen (Sjöängen)

ÖVRIGA ÅTGÄRDER | 45 Skydda natur Även arbete med att skydda natur är en innebär även skydd av vattenmiljöer i sig viktig vattenvårdsfråga, eftersom det däri- (sjöar, vattendrag, våtmarker). I följande genom går att behålla och utveckla natu- områden planerar kommunerna att bilda rens förmåga att ta hand om vattnet i land- naturreservat under perioden. Dessutom skapet, livsmiljöerna för den biologiska planeras sumpskogar i Västra Balingsnäs i mångfalden, värdena för rekreation, kul- Trehörningens tillrinningsområde att skyd- turmiljö och friluftsliv. Skydd av natur das som biotopskyddsområden.

Tillrinningsområde Planerat naturreservat Ansvarig Trehörningen/Magelungen Kynäsberget Huddinge kommun Orlången Lännaskogen - utvidgning Huddinge kommun Magelungen Rågsveds friområde Stockholms stad Rudträsket (Drevviken) Rudträsket Huddinge kommun Ådran (Drevviken) Ådran Huddinge kommun Barnsjön/Tyresö-Flaten Gammelström-Barnsjön Tyresö kommun

Kunskapsspridning, kommunika- Det gäller bland annat var man tvättar sin tion och samverkan bil, vad man häller i dagvattenbrunnar och andra avlopp och hur man sköter sin träd- En stor del av de åtgärder som behöver gård eller kolonilott. göras för att nå god status i Tyresån är Tyresåns vattenvårdsförbund informerar kommunernas ansvar: att hålla avloppsnä- i foldrar och på webbplatsen hur man som tet i god kondition, att rena dagvatten och privatperson kan förbättra vattenkvalite- att ansluta fastigheter till kommunalt vatten. Huddinge kommun planerar en infor- ten och avlopp. mationskampanj till boende runt Trehör- Inom vissa områden är det däremot vik- ningen och Orlången. Haninge kommun tigt hur alla som bor i sjösystemet agerar. börjar i år dela ut ett informationsmaterial med fokus på vad man kan hälla i avloppet, men som kommer in på miljögifter i hus- hållet bland annat. Kommunerna kan behöva byta erfaren- heter i ﬂ era frågor, till exempel om dagvatten och klimatanpassning. Vattenvårds- förbundet har som uppgift att sprida kunskap mellan kommunerna och öka kunskapen och insikten om vattenvård bland tjänstemän och beslutsfattare. För att upp- nå det ordnar förbundet exkursioner och seminarier samt informerar på webben, via Facebook och i informationsmaterial.

Tyresåns vattenvårdsförbunds folder ”Till dig som bor i Tyresåns sjösystem”.

ÖVRIGA ÅTGÄRDER | 46 Dagvattenstrategier och samverkan i dagvattenfrågor i kommunerna I urbana områden med stor förtätning är ske i kommunen. Det är också viktigt att se det viktigt med en bra dagvattenstrategi. till att förslagen till arbetssätt i strategin Den ska beskriva hur arbetet praktiskt ska omsätts i praktiken.

Kommun Aktuell dagvattenstrategi eller -riktlinjer Samarbete i dagvattenfrågor Haninge Dagvattenstrategi från år 2005, reviderad år En dagvattengrupp arbetar med en ny strategi. 2010 Deltar i Södertörnskommunernas dagvatten- samverkan.

Huddinge Dagvattenstrategi från år 2000, reviderad år Vattengrupp med bred representation i kommunen 2013 Stockholms stad Dagvattenstrategi från år 2015 En dagvattengrupp med bred representation har tagit fram strategin och arbetar nu med riktlinjer för dagvattenhantering. Tyresö Riktlinjer för dagvattenhantering. Dagvatten- Deltar i Södertörnskommunernas dagvattenhanteringsplan från år 1998, reviderad år 2011 samverkan. Botkyrka Dagvattenstrategi från år 2012. Berör inte Ett vattenprogram tas fram som beräknas vara Tyresån färdigt år 2017. Nacka Dagvattenstrategi från år 2008, dagvattenpo- En dagvattengrupp fi nns i kommunen. licy från år 2010. Berör inte Tyresån

Diskussioner om åtgärder för Tyresåns sjösystem. Foto Iréne Lundberg.

ÖVRIGA ÅTGÄRDER | 47 Skötsel av dagvatten- anläggningar Det är viktigt att kommunen och andra som även gynna växt- och djurlivet och möjlig- bygger dagvattenanläggningar avsätter heten för rekreation. medel för skötsel av anläggningarna. Det Flera av kommunerna har samlat infor- gäller den årliga skötseln i form av klipp- mation om beﬁ ntliga dagvattenanläggning- ning av växter liksom muddring av avsätt- ar och vilken skötsel de kräver. Nedan är ningsmagasin och dammar på det slam som en sammanställning av öppna anläggningar lagrats i botten. I många fall ska åtgärderna i respektive tillrinningsområde.

Område Anläggning Skötselansvar Orlången Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning (1995) Stockholm Vatten/Huddinge kommun21 Trehörningen Fullersta kvarndamm (1998) Stockholm Vatten/Huddinge kommun21 Källbrinksdammen (1998) Stockholm Vatten/Huddinge kommun21

Kyrkdammen (1998) Stockholm Vatten/Huddinge kommun21 Skärmbassäng i västra viken (förnyad 2009) Stockholm Vatten Översilningsyta med för- och eftersteg (planerad 2016) Stockholm Vatten/Huddinge kommun21 Ågestasjön/Norrån/ Dagvattendammar för vägdagvatten från Ågestavägen Huddinge kommun

Magelungen Ma 18, skärmbassäng (1992) Stockholm Vatten Kräppladammarna (2007) Stockholm Vatten/Stockholms stad21 Drevviken Skärmbassäng vid Hökarängen (2008) Stockholm Vatten Dagvattendamm i Gräsvreten (1999) Stockholm Vatten Fornuddsparkens dammar (2002) Tyresö kommun Coop-dammarna Haninge kommun Gudöbrodammarna (2014) Haninge kommun Damm, översilningsyta, skärmbassäng Flaten (2009) Stockholm Vatten Dagvattenrening vid Dammträsk (planerad 2020) Haninge kommun Ev. skärmbassäng i sjöns södra ände (föreslagen) Haninge kommun

Gudö å Åvägsdammen Haninge kommun Måndalsdammen Tyresö kommun Tyresö-Flaten Dagvattendamm vid Prästängen (planerad 2016) Tyresö kommun Albysjön Kolardammarna (1998) Tyresö kommun Kalvfj ärden Droppen Tyresö kommun Edinborgsdammen (2013) Tyresö kommun Damm vid Breviks skola (2007) Tyresö kommun

23 Vid delat ansvar sköter Stockholm Vatten dammarna under vattenytan och kommunen ytor över vattenytan.

ÖVRIGA ÅTGÄRDER | 48 Uppföljning av programmet

Åtgärderna som är upptagna i åtgärdspro- Magelungen, Forsån och Drevviken är fär- grammet kommer att följas upp på ﬂ era dig kommer dessa åtgärdsförslag att bli en sätt. I förbundets årliga rapportering Miljö- del av förbundets åtgärdsprogram. Stock- uppföljning för Tyresån, kommer åtgärder holms stad kommer att följa upp att åtgär- knutna till dagvatten- och spillvattenbe- derna blir utförda via Stockholms stads lastning samt biotopåtgärder att listas. Miljöbarometer. Dessutom följs miljötillståndet i sjöarna Vattenmyndigheten följer årligen upp upp. åtgärdsprogrammen för att uppnå god eko- Vid programperiodens slut kommer en logisk och kemisk status. Kommunerna utvärdering av hela åtgärdsprogrammet att rapporterar in utförda åtgärder till Vatten- göras. myndigheten. Hittills har främst styrme- Huddinge kommun följer upp åtgärds- delsåtgärder följts upp men det kan bli planerna för Trehörningen och Orlången. aktuellt att rapportera även fysiska åtgär- När Stockholms stads åtgärdsplan för der längre fram.

UPPFÖLJNING | 49 Litteratur

Rapporter Botkyrka kommun (2012): Dagvattenstrategi. Haninge kommun (2010, rev.): Dagvattenstrategi. Huddinge kommun (2013, rev.): Dagvattenstrategi för Huddinge kommun. Huddinge kommun (2015): Åtgärdsplan för Trehörningen 2015-2021. Huddinge kommun (2015): Åtgärdsplan för Orlången 2015-2021. Huskvarna ekologi/Tyresåns vattenvårdsförbund (2012): Biotopkartering i Tyresån med åtgärdsförslag. Länsstyrelsen (2014): Regional handlingsplan för klimatanpassning för Stockholms län. Nacka kommun (2008): Dagvattenstrategi för Nacka kommun. Naturvatten (2013): Fosfors fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrin- ningsområde. SMHI (2013): Översvämningskartering utmed Tyresån. Stockholms stad (2015): Handlingsplan för god vattenstatus. Stockholms stad (2015): Dagvattenstrategi - Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Tyresåns vattenvårdsförbund (2010): Åtgärdsprogram för Tyresån 2010-2015, Länsstyrel- sens rapportserie. Tyresåns vattenvårdsförbund/Huskvarna ekologi (2012): Biotopkartering av vattendrag och förslag på åtgärder. Tyresåns vattenvårdsförbund (2012): Åtgärdförslag efter fosforfraktionering Tyresåsjöar. Tyresåns vattenvårdsförbund (2005): Samarbete för renare vatten – åtgärder i Tyresån 1995-2004. Tyresåns vattenvårdsförbund (1996): Tyresån - mål och åtgärder. Tyresö kommun (2009): Riktlinjer för dagvattenhantering i Tyresö kommun. Tyresö kommun (2011, rev.): Dagvattenhanteringsplan för Tyresö kommun.

LITTERATUR - RAPPORTER | 50 Webbplatser

Botkyrka kommun www.botkyrka.se botkyrka.miljobarometern.se

Haninge kommun www.haninge.se

Huddinge kommun www.huddinge.se miljobarometern.huddinge.se

Nacka kommun www.nacka.se

Stockholms stad www.stockholm.se miljobarometern.stockholm.se

Stockholm Vatten www.stockholmvatten.se

Tyresåns vattenvårdsförbund www.tyresan.se www.facebook.com/tyresansvvf

Tyresö kommun www.tyreso.se

SMHI www.smhi.se

Länsstyrelsen i Stockholms län www.lansstyrelsen.se/stockholm

Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt www.vattennmyndigheterna.se (klicka på Norra Östersjön)

LITTERATUR - WEBBPLATSER | 51 Lista över bilagor

LISTA ÖVER BILAGOR | 52 Bilaga1. Klassning av näringstillståndet i Tyresåns sjöar

Bilaga 2. Miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status samt undantag, för sjöar som är vattenförekomster Tabellen anger förslag till miljökvalitetsnormer från samrådsversionen av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Programmen är ännu inte beslutade.

Namn Orlången Magelungen Drevviken

EU-ID SE656833-162888 SE657041-163174 SE656793-163709

Ekologisk status Otillfredsställande ekologisk Måttlig ekologisk status Måttlig ekologisk status 2015 status

Kvalitetskrav och God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 tidpunkt

Kemisk status 2015 Uppnår inte god kemisk Uppnår inte god kemisk Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus ytvattenstatus ytvattenstatus

Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus med undantag för PBDE och med undantag för PBDE och med undantag för PBDE, kvicksilver/ kvicksilver/ TBT och kvicksilver/ kvicksilverföreningar kvicksilverföreningar kvicksilverföreningar

Tidsfrist God kemisk ytvattenstatus 2027 för TBT

Mindre strängt krav Uppnår inte god kemisk Uppnår inte god kemisk Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för PBDE och ytvattenstatus för PBDE och ytvattenstatus för PBDE och kvicksilver/ kvicksilver/ kvicksilver/ kvicksilverföreningar kvicksilverföreningar kvicksilverföreningar

Kompletterande Tillfredsställande Tillfredsställande krav för skyddade badvattenkvalitet badvattenkvalitet områden

Bilaga 3. Miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status samt undantag, för vattendrag som är vattenförekomster Tabellen anger förslag till miljökvalitetsnormer från samrådsversionen av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Programmen är ännu inte beslutade.

Namn Tyresån-Norrån Tyresån-Forsån Tyresån Sträckning Orlången-Magelungen (inkl. Magelungen-Drevviken Drevviken-Tyresåns utlopp Ågestasjön) (inkl. Långsjön, Tyresö-Flaten, Albysjön och Fatburen) EU-ID SE656905-162949 SE657067-163219 SE656944-164051

Ekologisk status 2015 Måttlig ekologisk status Måttlig ekologisk status Dålig ekologisk status

Kvalitetskrav och God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 tidpunkt Kemisk status 2015 Uppnår inte god kemisk Uppnår inte god kemisk Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus ytvattenstatus ytvattenstatus

Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus med undantag för PBDE och med undantag för PBDE och med undantag för TBT, PBDE kvicksilver/ kvicksilver/ och kvicksilver/ kvicksilverföreningar kvicksilverföreningar kvicksilverföreningar

Tidsfrist God kemisk ytvattenstatus 2027 för TBT.

Kompletterande krav för skyddade områden

Bilaga 4. Miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status samt undantag, för kustvatten som är vattenförekomster Tabellen anger förslag till miljökvalitetsnormer från samrådsversionen av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Programmen är ännu inte beslutade.

Namn Kalvfjärden Ällmorafjärden EU-ID SE591280-182070 SE591160-182400 Status 2014 Måttlig ekologisk status Måttlig ekologisk status

Kvalitetskrav och tidpunkt God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027

Status 2014 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus

Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus med God kemisk ytvattenstatus med undantag undantag för PBDE och kvicksilver/ för PBDE och kvicksilver/ kvicksilverföreningar kvicksilverföreningar

Tidsfrist

Mindre strängt krav Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för för PBDE och kvicksilver/ PBDE och kvicksilver/ kvicksilverföreningar kvicksilverföreningar

Kompletterande krav för Gynnsam bevarandestatus skyddade områden

Bilaga 5. Så här följs Tyresåns vattenvårdsförbunds mål upp – indikatorer och åtgärdsredovisningar

Tyresåns vattenvårdsförbund antog år 2014 följande tio vattenvårdsmål. Målen följs upp årligen, dels med indikatorer, dels med beskrivningar av de åtgärder som kommunerna och andra aktörer har utfört för att nå målen.

I=indikatorer Å=redovisningar av utförda åtgärder

Påverkan/åtgärdsarbete

1. Minskad dagvattenbelastning Dagvattenutsläpp begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs Å: Utförda åtgärder för minskad dagvattenbelastning

2. Mindre spillvatten i dagvattennätet Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs I: Beräknade och uppmätta bräddningar till recipient Å: Utförda åtgärder för minskad mängd spillvatten i dagvattennätet

3. Minskad belastning från enskilda avlopp Påverkan från enskilda avlopp begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs I: Antal enskilda avlopp som anslutits till kommunalt nät Å: Anslutna avlopp uppdelade på område och tillrinningsområde Å: Utförda åtgärder för att höja kvaliteten på befintliga avlopp

4. Fler naturliga bäckar och åar Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. I: Längd restaurerat vattendrag Å: Utförda restaureringsåtgärder

5. Fria vattenvägar Förekomsten av vandringshinder begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs I: Antal vandringshinder som åtgärdats Å: Åtgärdade vandringshinder

6. Ökad areal skyddad natur Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv. I: Areal skyddad som naturreservat Å: Beslutade naturreservat, biotopskyddsområden, områden med strandskydd med mera.

Bilaga 5, forts.

Tillståndet i vattenmiljöerna

7. Ytvatten följer miljökvalitetsnormer för ekologisk status Beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status. I: Antal vattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) som når MKN för ekologisk status. I: Antal övergödda sjöar som minskar totalfosforhalten. I: Antal näringsfattiga sjöar som minskar eller har oförändrad totalfosforhalt.

Näringsfattiga sjöar som följs upp Näringsrika (övergödda) sjöar Gömmaren som följs upp Kvarnsjön-Gladö Kvarn Trehörningen-Sjödalen Flaten Hacksjön Trehörningen-Hanveden Kärrsjön Rudträsket Mörtsjön Ådran Orlången Kvarnsjön-Lissma Ågestasjön Nedre Rudan Magelungen Övre Rudan Drevviken Ramsjön Långsjön Svartsjön Tyresöflaten Lycksjön Albysjön Barnsjön Fatburen Grändalssjön

8. Ytvatten följer miljökvalitetsnormer för kemisk status Beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status. I: Antal vattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) som når MKN för kemisk status.

9. Grundvatten följer miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status Beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och kvantitativ status nås/bibehålls i grundvatten. I: Antal grundvattenförekomster som når MKN för kemisk och kvantitativ status.

10. Badplatser med god vattenkvalitet De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. I: Antal badplatser utan något prov med anmärkning

Bilaga 6. Vandringshinder som bör åtgärdas under perioden 2016-2021

Bilaga 7. Höjdmodell över sjöarna i Tyresåns avrinningsområde

Bilaga 8. Områden skyddade som naturreservat och nationalpark Bilaga 9. Områden av riksintresse och Natura 2000-områden Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfj ärden 2016-2021 är ett samlat åtgärdsdokument som tagits fram i samarbete mellan de sex medlemskommunerna i Tyresåns vattenvårdsförbund. Åtgärderna syftar till att minska övergödning och påverkan från miljögifter, öka och bibehålla naturvärden, förebygga e ekter av klimatförändringar och underlätta för det rörliga friluftslivet i vattenområdena.

Tyresåns vattenvårdsförbund c/o Stockholm Vatten AB 106 36 Stockholm Tel 08-522 120 00 www.tyresan.se www.facebook.com/tyresansvvf