2004 Kvicksilver i fisk Kvicksilver i Stockholms län från en inventering Resultat 07 Rapport 2001:01 Rapport 2006:

Författare: Lennart Lindeström Mats Tröjbom Svensk MKB AB

Rapport 2006:07 Kvicksilver i fisk Resultat från en inventering i Stockholms län 2004 Omslag: Abborre. Foto: Biopix Utgivningsår: 2006 Tryckeri: Intellecta Docusys ISBN: 91-7281-211-7 Denna rapport kan beställas från Miljö- och planeringsavdelningen, miljöinformationsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, tel 08-785 52 94, [email protected]

Besök vår webbplats www.ab.lst.se Förord

Höga halter av kvicksilver i fisk är ett både gammalt och välkänt miljö- problem. Många sjöar i Sverige har tidigare varit ”svartlistade” av Livsmedelsverket, vilket bland annat innebar att fisk från dessa sjöar varken fick saluföras eller ges bort. Svartlistningen av sjöar upphörde dock 1991. Sverige har under senare år begränsat utsläpp och användning av kvicksilver. Trots det är nedfallet av kvicksilver fortfarande stort över Sverige på grund av långväga lufttransporter från Europa och andra delar av världen. Hur är då halterna i fisk idag? Är det tillrådligt att äta insjöfisken i Stockholms län? Denna rapport redovisar hur kvicksilverhalterna varierar i fisk från olika sjöar i Stockholms län. Som grund används resultaten från en undersökning av kvicksilverhalten i abborre i 25 insjöar i Stockholms läns som genomfördes under 2004. Dessutom redovisas en beräknad uppskatt- ning av halterna i fisk från ytterligare 123 sjöar. Målsättningen har varit att identifiera de sjöar eller typer av sjöar där halterna överstiger EU:s rikt- värden för konsumtion av fisk. Medins Sjö- och åbiologi, Sportfiskarna Stockholmsdistriktet och Sötvattenslaboratoriet har genomfört provfiskena efter abborre eller på annat sätt tillhandahållit fisk till undersökningen. MeAna-Konsult har utfört kvicksilveranalyserna. Joakim Pansar vid Länsstyrelsen har stått för planering och underlagsdata. Lennart Lindeström och Mats Tröjbom vid Svensk MKB AB står för utvärderingen och är även författare av rapporten.

Stockholm, mars 2006

Lars Nyberg Miljö- och planeringsdirektör Länsstyrelsen i Stockholms län

– 3 –

– 4 – Innehållsförteckning

Sammanfattning ...... 7

Summary...... 9

Kvicksilver som miljöproblem ...... 11

Utredningens syfte...... 12

Sjöar som har undersökts...... 13

Kvicksilverhalter i abborre 2004...... 17

Omgivningsfaktorer som påverkar ...... 21 Ingående variabler ...... 21 Tolkning av principalkomponentanalysen...... 22 Sammanfattning PCA ...... 27 Uppskattning av kvicksilverhalten i andra sjöar i länet ...... 28 PLS-modellen ...... 28 Validering av PLS-modellen ...... 30 Uppskattad kvicksilverhalt i abborre i länets sjöar...... 33 Tidigare undersökningar – trender ...... 34 Stockholms läns sjöar 1991-92...... 34 Tio sjöar i Stockholms län 1996...... 34 Mälaren 2001...... 34 Trendanalys för sjöar i Tyresta 1994-2004...... 35 Jämförelser med övriga landet...... 38

Trolig kvicksilverhalt i gädda – hälsoaspekter ...... 41

Referenser ...... 45 Bilagor...... 47

Bilaga 1 Markanvändning inom Stockholms län

Bilaga 2 Jordartsklasser inom Stockholms län

Bilaga 3 Uppmätta och beräknade kvicksilverhalter i abborre och gädda i sjöar inom Stockholms län

– 5 –

– 6 – Sammanfattning

I augusti 2004 infångades 1-årig abborre från ett tjugotal sjöar i Stockholms län för analys av kvicksilver i fiskens muskulatur. Även andra liknande undersökningar pågår och har genomförts i länet. Baserat på dessa under- sökningar och med hjälp av erfarenheter från andra delar av landet har Länsstyrelsen velat skapa sig en allmän bild av kvicksilverhalten i fisk i länets sjöar. Syftet har också varit att försöka identifiera i vilka typer av sjöar som kvicksilverhalten i fisk kan förväntas vara störst, om detta utgör ett hälsoproblem, och om förhållandena i Stockholmsområdet är bättre eller sämre än i övriga landet.

Till hjälp i utvärderingen har utnyttjats tidigare framtagna samband mellan kvicksilverhalt och vikt hos fisk, en statistisk sambandsanalysmetod (PCA), en matematisk regressionsmodell (PLS) med flera hjälpmedel. Detta har gjorts för att i möjligaste mån överföra mätresultaten till att representera hela länet. Samtidigt innebär denna generalisering att det finns en större eller mindre grad av osäkerhet i de resultat som presenteras för enskilda sjöar. Men den övergripande bilden bedöms ändå vara korrekt.

Med denna reservation i åtanke har utvärderingen visat:

• att fisk i högt belägna sjöar i länet med lågt pH och färgat vatten innehåller mer kvicksilver än fisk i slättsjöar med högt pH och ett stort innehåll av salter i vattnet, • att kvicksilverhalten i sediment tenderar att vara högre i sjöar nära bebyggelse och industrier än i sjöar som avvattnar mer obebyggda områden, • att inget samband för den skull framkommit mellan kvicksilverhalter i sediment och fisk, det vill säga att fisk nära bebyggelse inte inne- håller mer kvicksilver än fisk i sjöar ”på landet”, • att denna bild i stort överensstämmer med tidigare undersökningar i länet och erfarenheter från andra vattenområden, • att kvicksilverhalten i fisk i Stockholms läns sjöar generellt sett är relativt låg jämfört med andra delar av landet, • att det för den skull finns exempel på sjöar där kvicksilverhalten i abborre och gädda kan befaras överskrida gällande gränsvärden, • att exempelvis 1-kg gädda i cirka sju procent av länets sjöar beräknas innehålla mer kvicksilver än gränsvärdet 1 mg/kg.

Livsmedelsverket rekommenderar havande och ammande kvinnor att avstå från att äta fisk som befaras innehålla höga kvicksilverhalter. Flertalet

– 7 – övriga konsumenter kan enligt verkets kostrekommendationer äta all slags fisk. Men vissa arter, som gädda och abborre, bör man inte äta mer än en gång per vecka.

Dessa undersöknings- och utredningsresultat visar också att man om möjligt hellre ska välja att äta fisk från slättsjöar än från högt belägna skogssjöar i länet, i synnerhet om det gäller storvuxen fisk.

Gädda. Foto: Lars Kirchhoff.

– 8 – Summary

In August 2004, perch from some twenty lakes in Stockholm County was sampled for subsequent mercury analysis in muscle. These data, together with results from similar studies in other parts of Sweden, have been used to give a general illustration of the mercury concentrations in fish in the county, as requested by the Stockholm County Administrative Board. Another purpose of this study has been to identify in which type of lakes the highest concentrations of mercury can be expected, whether the mercury levels in fish exceed regulatory limits, and whether the conditions in the Stockholm area differs from those in the rest of the country.

Published relationships between mercury concentration and body weight in fish were used in the evaluation as well as a statistical principal component analysis tool (PCA), a mathematical regression model (PLS) and other statistical tools. This was done in order to extrapolate the data to a number of lakes with different properties across the entire county. The generalizations result in some uncertainties in the estimated concentrations presented for individual lakes. However, the statistical results suggest that a relatively accurate overall picture can be given. Moreover, the findings in this study agree well with previous studies in the Stockholm area and in other parts of Sweden.

The main conclusions of the evaluation are

• that fish from lakes at higher altitudes, with low pH-values and with coloured water has a higher body burden of mercury than fish from eutrophic lakes with a high a pH-value and high ionic concentration, • that the mercury concentration in sediment is higher in lakes in proximity to settlements and industries than in lakes dewatering more pristine areas, • however, no correlation between mercury concentration in sediment and mercury concentration in fish could be detected, i. e. fish in proximity to settlements does not contain more mercury than fish in rural areas, • that the concentration of mercury in fish in the lakes of the Stockholm County generally is low compared to other parts of the country, • however, there are lakes where exceeded regulatory limits for both perch and pike can be anticipated, • for example, a 1-kg pike is estimated to contain more than the regulatory limit 1 mg/kg for approximately 7% of the lakes in the county.

– 9 – The National Food Administration recommends pregnant and breast-feeding women to refrain from eating lake fish such as perch, pike and perch pike. The remaining population should limit the consumption of lake fish to once per week. The NFA also recommends that sport fishers should consider the local conditions.

It is recommended that, when there is an option, fish from eutrophic lakes is to be preferred to fish from forest lakes at higher altitudes. This recommen- dation is relevant particularly for large specimens of fish.

– 10 – Kvicksilver som miljöproblem

Kvicksilver har ingen positiv biologisk funktion. De flesta föreningar där kvicksilver ingår är starka gifter för nästan alla levande varelser. En orsak till detta är att kvicksilver bildar mycket starka komplex med svavelhaltiga ämnen, vilket exempelvis hämmar många enzymreaktioner hos levande varelser.

Kvicksilver tillhör de ganska få metaller som i naturen bildar organiska föreningar. Ett exempel är den extremt giftiga föreningen metylkvicksilver, som kan bildas naturligt av vissa lägre organismer ur oorganiska kvick- silverföreningar. Metylkvicksilver tränger lätt genom cellmembraner och har en låg nedbrytnings- och utsöndringshastighet. Det anrikas därför lätt i levande varelser och ökar i allmänhet i koncentration uppåt i näringskedjan. Hos fisk finner man de högsta kvicksilverhalterna hos stora rovlevande individer, till exempel större gäddor.

I Sverige var utsläppen av kvicksilver till luft som störst kring 1960 (cirka 28 ton/år) och har därefter minskat kraftigt (mindre än 1 ton/år vid slutet av 1990-talet1). I trakten av Stockholm (Mjölsta, Norrtälje) faller det årligen ner 4-6 µg kvicksilver per kvadratmeter enligt mätningar under 1990-talet2. Mycket av detta kvicksilver härrör från utländska källor och en del är naturligt. I marken binds kvicksilvret till det organiska materialet. En del av denna humus med sitt bundna kvicksilver löses upp av det neder- bördsvatten som passerar genom marken. På så sätt transporteras det via bäckar och åar vidare till sjöar, där en del omvandlas till organiskt kvick- silver för att slutligen hamna i fisken. Fastän utsläppen av kvicksilver minskat under senare år, utgör höga kvicksilverhalter i fisk alltjämt ett stort problem i delar av landet.

– 11 – Utredningens syfte

Genom Länsstyrelsen i Stockholms försorg insamlades under augusti 2004 ettårig abborre från ett tjugotal sjöar i Stockholms län. Kvicksilverhalten i abborrens kött analyserades. Parallella liknande undersökningar görs även i ytterligare fyra sjöar i länet, samt i Bällstaviken i Mälaren.

Syftet med utredningen har varit:

• att med dessa undersökningar som underlag försöka ge en allmän beskrivning av kvicksilverhalten i fisk i länets sjöar, • att identifiera vilka typer av sjöar som kan förväntas ha högst kvick- silverhalt i fisk och hur representativa dessa är för länet, • att bedöma om kvicksilverhalterna i fisk utgör ett hälsoproblem, • att jämföra med övriga Sverige, • att bilda underlag för uppföljning av miljömål och kalkningsinsatser.

För utredningen svarar Lennart Lindeström, Svensk MKB, och Mats Tröjbom, Mopelikan, där Mats i huvudsak svarat för statistiska och matematiska beräkningar och Lennart för sammanställning och projekt- ledning. Utvärderingen har gjorts gemensamt. För översättning av sammanfattningen till engelska svarar Johan Axelman, Stockholm.

Det är författarnas synpunkter och slutsatser som presenteras i rapporten. Rapporten har faktagranskats av Olof Regnell, Lunds universitet, Lars Sonesten, Lantbruksuniversitetet, och Kjell Johansson, Naturvårdsverket.

– 12 – Sjöar som har undersökts

I Tabell 1 namnges de sjöar som undersökts och i Figur 1 beskrivs deras geografiska lägen. I tabellen redovisas för respektive sjö även några viktiga bakgrundsuppgifter, som har betydelse för sjöns karaktär. I de fall kvick- silverhalten i de ytliga sedimentlagren analyserats, redovisas detta i Tabell 1.

Figur 1. Sjöar i Stockholms län som under- söktes 2004 gällande kvick- silver i abborre.

I utredningen ingår sjöar med mycket olika karaktär. Några ligger nära havets yta och andra ligger 50-60 meter över havet. Två av sjöarna har en yta på cirka 0,1 km2 medan sjön Yngern täcker över 16 km2. Sjön Trekantens avrinningsområde omfattar endast 1 km2, medan Garnsviken tar emot vatten från en närmare 400 km2 stor markyta.

– 13 – Dessa olika förutsättningar innebär samtidigt att sjöarnas vattenkemi skiljer sig åt. Generellt sett innehåller sjöar på hög höjd och med ett litet tillrin- ningsområde färre salter och näringsämnen och är mer försurningskänsliga än sjöar nära havet som avvattnar stora arealer. Men i Stockholms län finns även en geografisk skillnad på så sätt att sjöar söder om Mälaren generellt sett är fattigare på salter och näringsämnen än de som ligger norr om Mälaren. Anledningen till detta är att jordarna har olika karaktär med lättvittrade och kalkhaltiga lerjordar norr om Mälaren och mer svårvittrade marker med ursprung från granitberggrund i söder.

Uppgifter om sjöarnas vattenkemiska förhållanden redovisas i Tabell 2. Av tabellen framgår att skillnaden i vattenkemi mellan sjöarna i vissa fall är betydande. Här ingår både sura och närmast basiska sjöar, liksom närings- fattiga och näringsrika sjöar, klarvattensjöar med stort siktdjup och sjöar med litet siktdjup, såväl saltrika som saltfattiga sjöar etc.

– 14 – Tabell 1. Sjöar i Stockholms län som ingått i utredningen, samt centrala uppgifter om sjöarnas storlek, lägen m.m., så kallade sjömorfometriska parametrar.

1 Sjönamn Förkortning Förkortning Sjökoordinater Sjöhöjd Sjöarea Medeldjup Sjövolym Avrinnings- område Kvicksilver i sediment Möh km2 m Mm3 km2 mg/kg TS Albysjön ALB 656984-164254 14 0,7 4,0 32 251 0,17 Bornan BOR 665517-166624 16 2,8 2,0 5,6 32 Bornsjön BOS 657245-160890 11 6,3 8,3 56 49 Fysingen FYS 660749-161885 5,5 4,8 2,0 10 113 0,08 Garnsviken GAR 660018-163987 2,0 2,1 4,8 10 395 Getaren GET 656040-161753 32 0,7 3,1 2,6 31 Grindsjön GRI 655284-161919 32 1,4 9,0 12 6 Largen LAR 661084-165433 29 1,4 8,8 13 6 0,05 Lejondalssjön LEJ 660523-160785 19 2,7 7,1 20 16 Långsjön (ÅVA) LA1 656590-164240 41 0,1 4,1 0,4 2 Långsjön (Älvsjö) LA2 657450-162262 31 0,3 2,2 0,6 3 0,35 Mälaren, Bällstav. MAL 658080-162871 0,7 1153 13 14030 0,29 Norrviken NOR 659728-161988 4,2 2,5 5,4 14 96 0,13 Sparren SPA 661952-164005 13 2,9 6,6 23 49 Stensjön STE 656419-164404 36 0,3 8,4 3,7 7 Stora Envättern ENV 655587-158869 64 0,4 5,0 1,9 2 0,24 Storsjön STO 657464-165993 6,3 0,9 7,9 8,2 4 Trekanten TRE 657902-162594 1,1 0,1 4,4 0,6 1 2,50 Trönsjön TRO 655224-159182 57 0,4 5,5 1,9 3 Tullingesjön TUL 656939-161809 0,7 1,6 11 19 64 0,29 Turingen TUR 656875-159257 6,3 1,3 11 5,3 100 Tärnan TAR 660688-164478 41 1,1 4,3 5,1 14 0,28 Vällingen VAL 655738-159870 33 3,9 5,8 22 32 Yngern YNG 656206-159170 38 16 28 119 55 0,14 Årsjön ARS 656612-164132 55 0,2 3,8 0,8 2 Öran ORA 656007-162978 51 0,5 1,7 0,8 5

1 De angivna kvicksilverhalterna i sediment baseras på olika antal prov från olika tidsepoker.

Från Till Hg-halt Sjönamn Antal datum datum mg/kg TS Albysjön 2002-09-23 2002-09-23 3 0,17 Fysingen 1998-09-14 2003-08-20 2 0,08 Largen 1976-04-01 1976-04-01 1 0,05 Långsjön (Älvsjö) 1997-03-15 1997-03-15 1 0,35 Mälaren 1987-09-14 1987-10-12 110 0,29 Norrviken 1999-10-05 2004-08-17 2 0,13 Stora Envättern 1998-09-14 1998-09-14 1 0,24 Trekanten 1997-03-15 1997-03-15 1 2,50 Tullingesjön 1997-10-20 2002-10-20 4 0,29 Tärnan 1998-09-15 1998-09-15 1 0,28 Yngern 1998-09-15 1998-09-15 1 0,14

– 15 – Tabell 2. Vattenkemiska förhållanden i ytvattnet (0-2 meter). Medelvärden för samtliga observationer under perioden 1982-2004 med tyngdpunkt på perioden 1995-2004 för de flesta sjöarna. Mättillfällena är relativt jämnt fördelade över året och för en del sjöar ingår så många som 12 observationer per år under flera år.

** µg/l TOC mg/l Klorofyll A µg/l Siktdjup m pH Alkalinitet mekv/l Konduktivitet mS/m Totalhårdhet mg Ca/l * sulfatAndel marint % Absorbans filtrerat 420/5 Färg mg/l Totalfosfor µg/l Fosfatfosfor µg/l Totalkväve µg/l Nitrat/nitrit-kväve µg/l Ammoniumkväve

Albysjön 8,0 1,03 29,3 36 18 0,053 38 35 5 767 38 26 8 17 1,9 Bornan 7,4 0,74 12,6 24 4 0,201 95 20 1 649 32 13 16 2,2 Bornsjön 7,9 1,27 24,5 36 12 0,023 12 24 4 397 11 12 6 3 Fysingen 7,7 1,87 53,0 81 5 0,039 20 28 8 1606 853 100 9 7 1,7 Garnsviken 7,7 1,78 31,6 53 6 0,127 63 60 24 787 126 38 18 48 1,5 Getaren 7,2 0,42 11,2 15 9 0,138 69 40 14 807 143 39 11 0,8 Grindsjön 7,5 0,37 10,6 14 8 0,024 13 14 5 369 37 43 6 4 4,3 Largen 7,6 0,71 12,7 21 6 0,024 8 10 2 534 20 28 6 6,5 Lejondalssjön 7,6 1,61 23,8 40 11 0,037 19 30 5 583 46 19 8 8 4,0 Långsjön 6,6 0,15 4,6 7 6 53 6 369 26 12 4 2,8 (ÅVA) Långsjön 8,3 1,54 38 72 (Älvsjö) Norrviken 8,0 2,29 43,0 54 14 0,043 22 94 41 1154 190 76 10 25 1,8 Sparren 7,8 1,54 21,2 41 6 0,071 44 40 21 752 177 32 12 Stensjön 6,8 0,14 5,0 7 6 0,083 41 7 2 411 55 13 9 4 4,1 Stora 6,5 0,05 4,1 5 6 0,074 37 9 2 432 22 16 9 3 4,1 envättern Storsjön 7,5 0,79 14,7 21 17 0,020 7 15 10 550 20 11 7 3,5 Trekanten 8,0 2,10 45,9 66 23 0,025 12 49 15 848 79 87 5 Trönsjön 6,4 0,17 5,1 7 8 0,132 62 6 1 446 62 19 10 2,8 Tullingesjön 7,8 1,18 33,8 38 19 0,042 21 37 6 953 207 31 9 7 2,9 Turingen 7,2 0,57 17,0 25 9 0,067 33 26 10 706 112 106 9 Tärnan 7,1 0,32 6,8 11 6 0,081 40 12 2 549 48 11 10 4 3,3 Vällingen 7,4 0,66 16,4 25 9 0,066 16 19 5 519 28 36 8 Yngern 7,2 0,25 7,5 10 5 0,031 15 12 2 493 27 10 6 4 4,5 Årsjön 5,6 0,01 2,7 2 7 27 5 310 29 7 2 3,5 Öran 6,3 0,14 4,9 7 7 0,147 69 7 2 494 70 51 11 1,9

* Totalhårdheten beräknades som mekv/l cirka + mekv/l Mg uttryckt i mg Ca/l. ** Andel marint sulfat beräknades som mekv/l SO4/(SO4-0,103*Cl) uttryckt i %.

– 16 – Kvicksilverhalter i abborre 2004

Abborren i de tjugotalet sjöar som undersöktes av länsstyrelsen infångades i augusti 2004. Undersökningen gjordes på fisk med en medellängd kring 10 cm. Av 10 abborrar per sjö bildades ett samlingsprov av rygg- muskulaturen, som senare analyserades på kvicksilver1. Resultaten presenteras i tabellen nedan (Tabell 3), i kartform (figur 2) och som stapeldiagram (Figur 3).

I nationell regi driver Naturvårdsverket ett projekt för att följa effekter av kalkning i sjöar och vattendrag, IKEU-programmet. Tre sjöar i Tyresta- området ingår i dessa uppföljningar, som bland annat innefattar årliga analyser av kvicksilver i abborre av samma storleksklass (medellängd cirka 10 cm). I sammanställningarna ingår dessa resultat för 2004 i form av medelvärden av 20 enskilda analyser.

Tabell 3. Kvicksilverhalt i abborre (ryggmuskulatur) från sjöar i Stockholms län 2004. Kvicksilverhalterna representerar samlingsprov av 10 fiskar fångade i augusti 2004, frånsett de som angivits med asterisk vilka istället representerar medelvärdet av cirka 20 enskilda analyser alternativt 3 samlingsprov.

Sjönamn Sjönamn Kvicksilver i abborre Medellängd, abborre Torrsubstans Kvicksilver i abborre Medellängd, abborre Torrsubstans mg/kg VV mm % mg/kg VV mm % Albysjön 0,021 105 21 Sparren 0,055 99 21 Bornan 0,116 90 21 Stensjön 0,120* 97 - Bornsjön 0,039 102 20 Stora Envättern 0,127 104 19 Fysingen 0,022 93 21 Storsjön 0,065 90 20 Garnsviken 0,048 99 20 Trekanten 0,047 106 20 Getaren 0,043 102 20 Trönsjön 0,089 97 20 Grindsjön 0,048 107 21 Tullingesjön 0,034 99 21 Largen 0,038 102 21 Turingen (N)** 0,240 75 - Lejondalssjön 0,027 94 21 Tärnan 0,093 98 20 Långsjön (Åva) 0,154* 100 - Vällingen 0,029 98 21 Långsjön (Älvsjö) 0,005*** 105 19 Yngern 0,037 105 21 Mälaren**** 0,052 103 20 Årsjön 0,257* 106 - Norrviken 0,030 90 20 Öran 0,179 104 21

*Prov från augusti 2004, medelvärde av 20 fiskar. ** Prov från september 2004 i norra sjön, medelvärde av tre samlingsprov bestående av vardera 6-7 fiskar. ***Värdet under detektionsgränsen (<0,01) – i beräkningarna antogs ett värde motsvarande halva detektionsgränsen, det vill säga 0,005 mg/kg. **** Bällstaviken, medelvärde av tre samlingsprov bestående av vardera 6-7 fiskar.

1 AFS, reduktion med SnCl2, uppslutning i bomb 160 °C, 3 ml H2SO4/HNO3 i 2 tim. Referensmaterial DORM-2.

– 17 – Figur 2. Observerade kvicksilverhalter i 1-årig abborre 2004 (cirka 10 cm i längd). De redovisade klassgränserna motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kvicksilver i 1kg-gädda dividerat med omräkningsfaktorn 5, vilket ger motsvarande approximativa värden för 1-årig abborre (som väger cirka 10 g). Kartan är publicerad enligt medgivande M2003/4913, Lantmäteriverket Gävle.

– 18 – Även sjön Turingen i Nykvarns kommun är föremål för årliga mätningar av kvicksilver i 1-somrig abborre. Undersökningarna görs för att följa upp effekterna av en genomförd sanering av sjöns kvicksilverbemängda bottnar3. Jämförande undersökningar görs samtidigt i Bällstaviken i Mälaren. Medel- värden bildas av tre samlingsprov från vardera området, vilka i sin tur bildats av 6-7 fiskar.

Högst kvicksilverhalt uppmättes 2004 i abborre från Årsjön i Tyrestaområdet (0,26 mg/kg) och lägst i Långsjön, Älvsjö (<0,01 mg/kg). Skillnaden mellan dessa sjöar är således större än 25 gånger! Årsjön är en näringsfattig, okalkad sjö med lågt pH och ett ganska humusrikt vatten. Långsjön å sin sida är rik på näringsämnen och har ett i det närmaste basiskt vatten.

Efter tusentals mätningar av fiskars storlek och kvicksilverinnehåll i bland annat svenska vatten har det framkommit att kvicksilverhalten i fisk normalt sett ökar med fiskens storlek och ålder. För att kunna göra meningsfulla jämförelser mellan olika områden och även mellan olika mättillfällen i ett och samma område, har man försökt att finna formler som beskriver dessa samband. Med ledning av dessa formler kan uppmätta kvicksilverhalter normeras till att representera en bestämd storleksklass. För gädda är exempelvis ”1-kilos gädda” en vedertagen jämförelsenorm. Abborre har i denna studie normerats till storleksklassen 10 g (se faktaruta).

Baserat på uppgifter som tagits fram av Markus Meili m.fl.10 har de enskilda kvicksilverhalterna i abborre från Tyrestasjöarna viktnormerats med hjälp av sambandet:

b HgrefW = (a b W + c) d

där a = 1,5 (lutningsfaktorn), b = 2/3 (viktpotensen), c = 0,13 (baslinjen; halten i fiskyngel) resp. d = 0,21 (skalningsfaktorn).

För abborre har standardstorleken 10 gram valts. Eftersom fisken i undersökningarna i Stockholms län normalt sett inte vägts, har vikten först beräknats utifrån uppgifter om längd. Denna transformering, som baseras på samband mellan längd och vikt som tagits fram för fisk i ett antal skånska sjöar, förutsätter att den så kallade konditionsfaktorn är ett (1) för de undersökta fiskarna.

W = 6,3*10-6 * L3,1

Där W är vikten i g, L är längden i mm.

I Tabell 4 och Figur 3 redovisas både normerade och onormerade halter i abborre för de undersökta sjöarna. I regel har normeringen liten inverkan eftersom medelvikterna mestadels ligger nära 10 g.

– 19 – Tabell 4. Kvicksilverhalter i abborre 2004. Observerade halter (Hg) samt viktnormerade halter (10 g-abborre) enligt sambanden i faktarutan (Hg_norm).

Sjö Hg Hg_normSjö Hg Hg_norm Albysjön 0,021 0,019 Sparren 0,055 0,056 Bornan 0,116 0,145 Stensjön 0,120 0,197 Bornsjön 0,039 0,037 Stora Envättern 0,127 0,116 Fysingen 0,022 0,026 Storsjön 0,065 0,080 Garnsviken 0,048 0,049 Trekanten 0,047 0,042 Getaren 0,043 0,041 Trönsjön 0,089 0,094 Grindsjön 0,048 0,042 Tullingesjön 0,034 0,035 Largen 0,038 0,037 Turingen (N) 0,240 0,425 Lejondalssjön 0,027 0,031 Tärnan 0,093 0,098 Långsjön (ÅVA) 0,154 0,181 Vällingen 0,029 0,030 Långsjön (Älvsjö) 0,005 0,005 Yngern 0,037 0,034 Mälaren Bällstaviken 0,052 0,049 Årsjön 0,257 0,388 Norrviken 0,030 0,037 Öran 0,179 0,164

Kvicksilverhalt i abborre (2004)

0,45

0,4 Okorrigerade samlingsprov Viktnormerade (10g) samlingsprov 0,35

0,3

0,25

0,2

mg Hg / kg / kg VS Hg mg 0,15

0,1

0,05

0

) ) n n n n n rn n n n n n ön re ö en ke re ö ö a e ern ö ke sj rg vsjö r tte sj st N) rn g ysj ta d a lssjön(ÅVA l vi a orsj e t ling Öran lb svi n L a t g Tä l Yn Årsj Bornan rn Ge d n (Ä Sp nvä S n A BornsjönFysingen Norr Stensjöne Trönsjön Vä Gri sjö ön Trekanten en (s Ga g Tulli g n sj ora Lejon ng Lå å St urin L T Mälaren Bällstaviken Figur 3. Kvicksilverhalter i abborre 2004 – jämförelse mellan observerade halter och viktnormerade halter.

I följande avsnitt har vi försökt att ta reda på om man kan se några samband mellan kvicksilverhalterna i abborre och ett antal omgivningsfaktorer som karaktäriserar sjöarna. Detta kan förhoppningsvis ge en förklaring till de stora skillnaderna i kvicksilverhalt mellan sjöarna.

– 20 – Omgivningsfaktorer som påverkar

För att utreda vilka faktorer som kan vara styrande för kvicksilverhalten i fisk respektive sediment genomfördes en så kallad principalkomponent- analys (se faktarutor nedan).

Principen bakom en principalkomponentanalys En principalkomponentanalys (PCA) är en metod som i korthet går ut på att försöka finna mönster i en vanlig korrelationsmatris där parvisa korrelationskoefficienter redovisas för ett antal variabler.

Med hjälp av en PCA kan kopplingarna mellan ett stort antal variabler/faktorer effektivt undersökas, exempelvis abborrens kvicksilverhalt, jordarter, höjd över havet, vattnets innehåll av salter m.m. Analysen ger alltså en bild av vilka variabler som samvarierar i förhållande till en eller flera så kallade principalkomponenter (och därmed till varandra), respektive vilka som inte gör det.

Principalkomponenterna är underliggande gemensamma faktorer för variablerna, som kan ha konkreta innebörder och till exempel spegla geografiska eller kemiska gradienter. I analysen ingår att försöka förstå vad dessa komponenter kan tänkas representera och hur de olika variablerna och observationerna relaterar till dessa.

Vi har gjort en PCA över samtliga variabler vi haft tillgång till, för att försöka belysa vilka faktorer som kan ha betydelse för fiskens kvick- silverhalt i länets sjöar. Två kraftigt avvikande sjöar uteslöts vid analysen. Mälaren (Bällstaviken) på grund av att den representerar en hel region och därmed inte är direkt jämförbar med övriga data, samt Turingen på grund av att den är kvicksilverkontaminerad och nyligen restaurerad.

Ingående variabler Följande variabler och faktorer har ingått i PCA:n:

• Kvicksilverhalt i abborre och (i förekommande fall) sjösediment. • Sjömorfometriska parametrar (djup, yta, volym etc). • Vattenkemiska variabler. • Markanvändning inom respektive avrinningsområde. • Jordartssammansättning inom respektive avrinningsområde.

Uppgifter om kvicksilverhalt i abborre och sediment har hämtats från Tabell 3 och de sjömorfometriska parametrarna från Tabell 1, samt fakta om sjöarnas vattenkemi från Tabell 2.

– 21 – Information om jordarter och vad markerna används till inom respektive sjö’s avrinningsområde, som tillhandahållits av länsstyrelsen i Stockholm, är baserade på fastighetskartan och jordartskartan. Det stora antalet ursprungliga klasser av markslag och jordarter har slagits samman till ett mer hanterbart och översiktligt antal. Markanvändning har vi indelat i klasserna sjö, skogsmark, hygge, sankmark, öppen mark, åker-, industri- och bebyggd mark. Jordarter har indelats i berg, fyllning, sorterade jordarter, lera, morän, isälvsavlagringar och organiska jordarter. I bilaga 1 och 2 finns detaljerade uppgifter om klassindelningen av markanvändning och jordart.

Ur samma bilagor kan även utläsas hur jordarter och markanvändning fördelas inom respektive sjö’s delavrinningsområde. Skillnaden mellan sjöarna är i vissa fall stor. Inom exempelvis Stensjöns avrinningsområde är 80 procent skogsmark, 10 procent sankmark och 10 procent sjö. Här finns ingen åkermark eller bebyggd mark. Avrinningsområdet till Långsjön, Älvsjö, är däremot bebyggd till 66 procent och är till endast 17 procent bevuxen med skog. Jordarna inom Fysingens avrinningsområde består till nästan hälften av lera och endast 18 procent berg, medan ingen lera förekommer inom Långsjön, Åva’s, avrinningsområde samtidigt som inslaget av berg uppgår till 65 procent.

Dessa stora skillnader visar sig ha betydelse för kvicksilverhalten i fisk.

Tolkning av principalkomponentanalysen Fyra principalkomponenter (faktorer) beskriver sammanlagt 70 procent av variationen i materialet. I Tabell 5 sammanfattas hur stor del av variationen totalt, respektive för några utvalda variabler, som fångas upp av respektive principalkomponent. Variablerna är centrerade, variansviktade och ej transformerade, vilket innebär att alla variabler givits samma vikt i analysen.

Tabell 5. Sammanfattning av PCA:n. I tabellen framgår hur stor del av variationen totalt, respektive för några utvalda variabler, som beskrivs av respektive principal- komponent (PC).

Alla HgA HgS Shjd pH ABS_F PC1 36 50 8 68 66 11 PC2 14 19 1 1 7 67 PC3 11 6 40 4 2 6 PC4 7 2 5 4 0 5 Summa 69 76 54 75 75 88

– 22 – Tabell 6. Förklaring till de variabelförkortningar som används i PCA:n. Se Tabell 1 för förklaring till förkortningarna av sjönamnen. ABS_diff ABS_F-ABS_OF Mind Markanvändning - industrimark ABS_F Absorbans, filtrerat Mlöv Markanvändning - lövskog ABS_OF Absorbans, ofiltrerat Msank Markanvändning - sankmark Alk Alkalinitet Msjö Markanvändning - sjöyta Ca Kalcium Mskog Markanvändning - barr och blandskog ChlA Klorofyll A Måker Markanvändning - åker Cl Klorid Möpp Markanvändning - övrig öppen mark färg Färgtal Na Natrium HgA Kvicksilver i abborre NH4N Ammoniumkväve HgS Kvicksilver i sediment NO23N Nitrat/nitrit-kväve Jberg Jordart - berg nord Nordlig koordinat Jfyll Jordart - fyllnadsjord Ntot Totalkväve Jgrus Jordart - grus ost Ostlig koordinat Jisä Jordart - isälvsavlagring pH pH-värde Jlera Jordart - lera PO4P Fosfatfosfor Jmor Jordart - morän Ptot Totalfosfor Jorg Jordart - organisk jordart Sarea Sjö - area Jsand Jordart - sand Shjd Sjö - höjd Jsilt Jordart - silt Sikt Siktdjup K Kalium Smdj Sjö - medeldjup Kond Konduktivitet SO4 Sulfat Markanvändning - bebyggd Mbeb Svol Sjö - volym mark MedL Medellängd abborre TOC Total organsikt kol Mg Magnesium TS Torrsubstans abborre

0.3 Smdj Msjo Svol Si kt Sarea 0.2 Jsilt Jisa Lgd Mlov 0.1 Mskog pH

HgS Mind Cl JleraMoppNaMg 0.0 TS Jsand KKond JgrusMhyggJmor Mbeb SO4 Al k Shj d MakerNH4N Ca

p2 (14%) p2 Jberg NO23NABS_diPtot ff Aar ea PO4P Ntot -0.1 Jfyllnord ChlA HgA ost Jorg -0.2 Msank ABS_OF -0.3 ABS_Ffarg TOC

-0.2 -0.1 0.0 0.1 0.2 p1 (36%)

– 23 – YNG 6

4 GRI BOS LAR 2 VAL STO LEJ TUL TRE

t2 (14%) t2 0 ENV ALB TAR FYS STE SPA LA2 NOR ARS TRO -2 GET LA1 ORA -4 GAR BOR

-6-4-202468 t1 (36%)

Figur 4. Variablernas fördelning (loadingplottar, överst) respektive sjöarnas fördelning (scoreplottar, nederst) för faktorerna PC1 och PC2.

Principalkomponent 1 (horisontell i Figur 4) beskriver gradienten från lågt liggande slättsjö till högt liggande skogssjö. Man kan ana två grupper av variabler som är omvänt korrelerade till varandra (se tolkningshjälp i faktarutan nedan):

• Den första gruppen utgörs av sjöhöjd, jordartsklassen berg, organisk jordart, samt skogsmark och sankmark. Sjöarna som är starkast kopplade till denna grupp är Långsjön (Åva), Stensjön, Stora Envättern, Årsjön, Öran och Trönsjön, det vill säga högt liggande skogssjöar. • Den andra variabelgruppen (som är omvänt korrelerad till den första) utgörs av jordarten lera, öppen mark, åkermark, samt pH konduk- tivitet och flertalet andra joner. De sjöar som är starkast kopplade till denna grupp är slättsjöarna Fysingen, Norrviken, Trehörningen och Garnsviken. • Till PC1 är också kvicksilverhalten i abborre starkt korrelerad (inringad med rött). Detta innebär att högst kvicksilverhalter upp- mätts i högt liggande skogssjöar och lägst i slättsjöarna med mycket lera i avrinningsområdet.

– 24 – Principalkomponent 2 (vertikal i Figur 4) beskriver det faktum att sjöar med färgat vatten i regel är små, medan klarvattensjöar i regel är stora med större sjöyta, volym och medeldjup:

• Variablerna absorbans, färg och TOC (totalt organiskt kol) bildar en samvarierande grupp (de beskriver alla i första hand och på olika sätt förekomsten av humus i vattnet). De sjöar som är starkast kopplade till denna grupp är Bornan, Garnsviken och Öran. • I motsats till denna grupp står ”den sjömorfometriska parameter- gruppen” sjöarea, sjövolym och medeldjup. Även parametern som beskriver andelen sjöyta inom avrinningsområdet (Msjö) är kopplad hit. De sjöar som är starkast kopplade till denna grupp är Yngern, Grindsjön och Bornsjön. • Till PC2 är också kvicksilverhalten i abborre svagt negativt kopplad, vilket innebär att relativt sätt högre halter uppmäts i små sjöar med färgat vatten jämfört med stora klarvattensjöar.

Tolking av PCA-plottar

I PCA-plottarna redovisas principalkomponenterna parvis – 1 mot 2 respektive 3 mot 4. I loading-plottarna kan man utläsa hur de olika variablerna förhåller sig till varandra. Variabler som grupperar sig nära varandra samvarierar, de som ligger på motstående sida om origo (brytpunkten mellan x- och y-axeln) är omvänt korrelerade. De variabler som grupperar sig nära origo uppvisar svag koppling med de aktuella principal- komponenterna och därmed också de underliggande faktorer som kanske identifierats.

Scoreplottarna visar å sin sida hur observationerna (sjöarna) förhåller sig till varandra och till principalkomponenterna. Observationer som grupperar sig i samma område (till exempel övre vänstra hörnet) som en variabelgrupp i loadingplotten uppvisar höga värden för dessa variabler. Grupperar de sig på motstående sida om origo uppvisar de istället låga värden för dessa variabler.

Principalkomponent 3 (horisontell i Figur 5) kan tolkas som motsats- förhållandet mellan stad och land:

• Till vänster i figuren återfinns variablerna som beskriver före- komsten av bebyggd mark, industrimark och jordarten berg. Starkast kopplade till denna grupp är sjöarna Trehörningen, Långsjön (Älvsjö) och Årsjön. • I motsats till denna grupp (till höger i figuren) återfinns variabler som beskriver förekomsten av hyggesmark, åker, skog samt morän- mark. Starkast kopplade till denna grupp är Sparren , Bornan, Garnsviken och Yngern. • Till den första gruppen är också kvicksilverhalten i sediment kopplad (inringad med rött), vilket innebär att högst halter i sedimenten företrädesvis återfinns i anslutning till bebyggelse.

– 25 –

Jsilt Jisa Jsand 0.3 Jfyll Lgd ChlA 0.2 Mlov Ptot farg 0.1 Mbeb Shj d Jorg PO4P ABS_FAar ea Mopp NH4NMsank TOC Svol Cl Ntot ABS_OF Jgrus 0.0 Na Smdj MskogSar ea Mind ABS_dipH ff p4 (7%) SO4NO23N KondK Mg Jlera Maker Jberg HgA TS -0.1 CaAl k HgS Mhygg Jmor Msjo -0.2 ost Si kt

-0.3 nord -0.2 -0.1 0.0 0.1 0.2 0.3 p3 (11%)

6 GET

4

GRI 2 ALB LA2 VAL t4 (7%) t4 TUL GARYNG ORA NOR ENV TRO 0 ARS LA1 STE BOS TAR TRE SPA FYS BOR -2 LEJ STO LAR

-6 -4 -2 0 2 4 t3 (11%)

Figur 5. Variablernas fördelning (loadingplottar, överst) respektive sjöarnas fördelning (scoreplottar, nederst) för faktorerna PC3 och PC4.

Principalkomponent 4 (vertikal i Figur 5) är mer svårtolkad. Man kan ana en variabelgrupp som beskriver förekomsten av sorterade jordarter som står i motsats till nord- och ostkoordinaterna. Detta kan tolkas som att dessa jordarter företrädesvis återfinns i den södra (sydvästra) delen av länet.

– 26 – Sammanfattning PCA Tolkningarna av principalkomponentanalysen skall göras med en viss försiktighet. Urvalet sjöar har stor betydelse för de samband som hittas.

• Kvicksilverhalterna i abborre verkar framför allt styras av var sjön befinner sig på skalan mellan skogssjö och slättsjö. De högsta halterna uppmäts i högt belägna skogssjöar med lågt pH och färgat vatten (hög absorbans). • Halterna i sedimenten verkar vara relativt oberoende denna gradient. Högst halter i sedimenten uppmäts istället i de sjöar där bebyggelse och industrimark utgör en, relativt sett, stor andel av avrinningsområdet. • Sammanfattningsvis tyder PCA-analysen på att kopplingen mellan kvicksilverhalt i abborre och kvicksilverhalt i sediment är relativt svag i detta urval av sjöar.

För att ge en uppfattning om sambandens styrka i materialet redovisas i Figur 6 några av de starkaste sambanden i form av xy-plottar. Det framgår klart av figurerna att de tendenser som fångats upp i principalkomponent- analysen i flera fall bygger på relativt svaga samband.

Samband mellan kvicksilverhalt och sjöhöjd Samband mellan kvicksilverhalt och pH 0,3 0,3

0,25 ARS 0,25 TUR TUR

0,2 0,2 ORA ORA 0,15 LA1 0,15 LA1 ENV ENV BOR STE STE BOR 0,1 0,1 TAR TRO TRO TAR STO STO 0,05 MAL SPA 0,05 SPA TREGAR GRIGET GET GRI GAR TRE TUL BOS LAR YNG YNG LAR TUL BOS

Kvicksilver i abborre (mg/kg ww) (mg/kg i abborre Kvicksilver NOR VAL ww) (mg/kg i abborre Kvicksilver VAL NOR FYS ALB LEJ LEJFYS ALB 0 LA2 0 LA2 0 10203040506070 66,577,588,5 Sjöhöjd pH

Samband mellan kvicksilverhalt och vattenfärg Samband mellan kvicksilver i sediment och bebyggelse 0,3 0,5 TUR (20%; 2,5 mg/kg TS)

0,25 TUR 0,4

LA2 0,2 ORA 0,3 TUL TAR 0,15 ENV ENV STE BOR 0,2 0,1 ALB TAR TRO YNG NOR STO SPA 0,1 0,05 GRITRE GAR FYS LARBOS GET YNGTULNOR VAL LAR Kvicksilver i abborre (mg/kg ww) (mg/kg abborre i Kvicksilver LEJFYS ALB KLvicksilver i sediment (mg/kg TS) (mg/kg sediment i KLvicksilver 0 0 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0 10203040506070 Absorbans (filtrerat) Andel exploaterad mark % (bebyggelse och industri)

Figur 6. Plottar av några av sambanden som identifierats i principalkomponent- analysen. Kvicksilver i abborre är avsatt mot höjd över havet, pH respektive vattenfärg (absorbans), samt kvicksilver i sediment mot andel exploaterad mark (bebyggelse och industrimark). Den kvicksilverkontaminerade sjön Turingen har lagts med som referens i plottarna.

– 27 – Uppskattning av kvicksilverhalten i andra sjöar i länet

Med utgångspunkt i principalkomponentanalysen gjordes en så kallad PLS- modell (partial least squares) med syfte att försöka överföra (extrapolera) resultaten från abborrundersökningarna 2004 till andra sjöar i länet.

PLS-modellen baseras på ett urval av variablerna. Den kalibrerades med hjälp av underlaget till PC-analysen. Därefter validerades modellen mot abborr- och gäddata från en undersökning som gjordes 1991-19925. Slutligen uppskattades kvicksilverhalterna i abborre (och gädda) för de sjöar som ingick i en rikstäckande inventering av sjöars vattenkemi år 2000, sammanlagt 123 stycken sjöar i Stockholms län.

PLS-modellen PLS-modellen är en så kallad multivariat regressionsmodell som beskriver den empiriska kopplingen mellan kvicksilverhalten i fisk och några omgivningsvariabler. Eftersom det är fråga om en empirisk modell är det inte säkert att det finns någon direkt koppling mellan det termerna i det empiriska uttrycker och eventuella bakomliggande processer kopplade till dessa variabler.

Antalet möjliga variabler i modellen begränsades av den information som fanns tillgänglig i riksinventeringens databas samt SMHI:s sjöregister. Av dessa variabler befanns sjöarnas höjd över havet, pH och absorbans (vattenfärg) bäst beskriva kopplingen mellan vattenkemi/omgivning och kvicksilverhalten i abborre. Modellen som beskrivs av nedanstående samband förklarar enligt analysen 76 procent av variationen i HgA (kvicksilver i abborre) med hjälp av dessa tre variabler (Figur 7).

HgA = 0,0097*Shjd+0,0041*pH+0,33*ABS_F-0,0012*Shjd*pH-0,012

Där Shjd är sjöhöjden uttryckt i meter över havet, ABS_F absorbansen uttryckt i enheten mg/l och pH uttryckt i pH-enheter.

– 28 – Kalibreringsresultat

0,3

Årsjön 0,25 Turingen

0,2 Öran

0,15 Långsjön (Åva) Stora Envättern StensjönBornan 0,1 Tärnan Trönsjön Storsjön Sparren Observerad(mg halt Hg/kg ww) 0,05 GrindsjönGarnsviken Trekanten Getaren BornsjönLargen Yngern TullingesjönNorrvikenVällingen FysingenAlbysjönLejondalssjön 0 Långsjön (Älvsjö) 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 Modellberäknad halt (mg Hg/kg ww)

Figur 7. Kalibreringsresultat. Diagrammet beskriver kopplingen mellan modellerade och observerade kvicksilverhalter i abborre. Är överrensstämmelsen mellan modell och verklighet perfekt radar punkterna upp sig längs den gröna linjen. I praktiken är aldrig alla påverkande faktorer kända, vilket medför att punkterna avviker mer eller mindre från den ideala linjen. I figuren har även den kvicksilverkontaminerade sjön Turingen lagts med, trots att den inte ingick i kalibreringsunderlaget. r2 exklusive Turingen är 0,76.

Modellens egenskaper sammanfattas i de fyra responskurvorna i Figur 8. Ur diagrammen kan man utläsa den modellberäknade kvicksilverhalten för olika kombinationer av de styrande variablerna sjöhöjd, pH och absorbans (färg). Följande fyra fall redovisas grafiskt:

• Överst till vänster: Absorbansen är konstant 0,020 vilket motsvarar gränsen mellan ”obetydligt” och ”svagt” färgat vatten enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet4. Sjöhöjd (m) på x-axeln och pH på y-axeln. Högst är kvicksilverhalten då sjön ligger högt över havet och har ett lågt pH-värde. • Överst till höger: Absorbansen är konstant 0,150, vilket motsvarar ”betydligt färgat vatten” enligt bedömningsgrunderna. I övrigt som ovan. • Nederst till vänster: pH är konstant 6,0 vilket motsvarar ”surt” vatten. Sjöhöjd (m) på x-axeln och absorbans y-axeln. Kvicksilver- halten är högst vid stor sjöhöjd och färgat vatten (stor absorbans). • Nederst till höger: pH är konstant 7,5 vilket motsvarar neutralt vatten. I övrigt som punkten ovan.

– 29 – Av figuren kan man utläsa att de högsta kvicksilverhalterna i abborre uppgår till runt 0,2 mg Hg/kg vv (våtvikt) när absorbansen är runt 0,15, pH under- stiger 6,0 och sjöhöjden överstiger 50 meter över havet.

Kvicksilver i abborre ABS_F = 0.020 Kvicksilver i abborre ABS_F = 0.150 0.0075 8.0 8.0 0.065 0.035

7.5 7.5

7.0 7.0 0.063 pH pH 0.115

6.5 6.5 0.090 0.140 0.165 0.117 0.090 6.0 0.145 6.0 0.172 0.190 0.215

10 20 30 40 50 60 10 20 30 40 50 60 Sjöhöjd (m) Sjöhöjd (m) Kvicksilver i abborre pH = 6.0 Kvicksilver i abborre pH = 7.5 0.20 0.20 0.212 0.107 0.185 0.095 0.15 0.15 0.157 0.082 0.130 0.070 0.10 0.10 0.102 Absor bans ( fi l tr er at) 0.057 Absorbans (filtrerat) (filtrerat) Absorbans 0.075 0.045 0.05 0.047 0.05 0.032

10 20 30 40 50 60 10 20 30 40 50 60 Sjöhöjd (m) Sjöhöj d (m) Figur 8. Responskurvor som beskriver kvicksilverhalten i abborre (mg Hg/kg ww) som funktion av sjöhöjd (x-axeln i alla diagram), pH (överst) och absorbans (underst).

Validering av PLS-modellen För att få en uppfattning om hur bra modellen beskriver kvicksilverhalterna i abborre, validerades modellen mot två oberoende datamaterial.

Observerade kvicksilverhalter i abborre 1991-1992 De modellberäknade kvicksilverhalterna i abborre för ett urval av riks- inventeringens sjöar (som inte ingick i kalibreringsunderlaget ovan), jämfördes med observerade kvicksilverhalter i ett antal sjöar från en undersökning 1991-19925. Eftersom abborrarna i denna tidigare undersökning ofta låg i viktintervallet 200-300 gram gjordes först en

– 30 – individuell viktnormering2 av kvicksilverhalterna till värden motsvarande ettårig abborre (10g). Därefter beräknades de medelvärden per sjö som ligger till grund för jämförelsen i Figur 9.

Validering - halter i abborre

0,15 Oberoende sjöar: Modellberäknat 2004 mot observerat 1991

Samma sjöar: Observerat 2004 mot observerat 1991

Linjär (Oberoende sjöar: 0,10 Modellberäknat 2004 mot observerat 1991) y = 0,52x - 0,01 R2 = 0,59

0,05 Observerat 1991-92

0,00 0,00 0,05 0,10 0,15 Modellberäknat 2004 Figur 9. Validering av PLS-modellen mot observerade kvicksilverhalter i abborre 1991-92. Se text.

De röda markeringarna i Figur 9 representerar en samling sjöar som är helt oberoende av det urval som ligger till grund för kalibreringen. Jämför- barheten är dock inte helt perfekt eftersom de modellberäknade halterna avser situationen 2004 och de observerade halterna åren 1991-92. Enligt figuren finns det ett samband mellan observerad och modellerad halt eftersom de röda punkterna följer den gröna regressionslinjen relativt väl. Jämförs denna linje med 1:1-linjen kan man konstatera att modellen systematiskt överskattar halterna med ungefär en faktor 2, jämfört med valideringsunderlaget från 1991/92.

De blåmarkerade punkterna representerar observerade halter 2004 (istället för modellberäknade) och observerade halter 1991-92, alltså samma sjöar vid två olika provtagningstillfällen. Med förebehåll för eventuella skillnader i metodik och systematiska förändringar över tiden, bör dessa punkter rada upp sig längs 1:1-linjen. Även här är halterna 2004 systematiskt högre än vid provtagningen 1991-92.

Orsaken till att halterna tycks vara systematiskt högre 2004, både för modellberäknade och observerade halter, är troligen inte att halterna faktiskt

2 I rapporten Kvicksilver i gädda och abborre från sjöar i Stockholms län 1991-1992, Länsstyrelsen i Stockholms län rapport 1993:19, redovisades halterna i abborre normerade till 200g. För att få så god jämförbarhet som möjligt gjordes här nya individuella vikts-normeringar till 10g-abborre utifrån underlagsmaterialet till rapporten i dess bilaga B:3-4.

– 31 – har ökat, utan istället att viktnormeringen medfört en systematisk under- skattning av kvicksilverhalterna i valideringsunderlaget. De genomsnittliga fiskvikterna var 1991 20-30 gånger högre än genomsnittsvikterna 2004, vilket medfört stora viktnormeringar på i storleksordningen 10 gånger. I ljuset av detta är inte den systematiska överskattningen med upp till en faktor 2 jämfört med det ganska osäkra valideringsunderlaget särskilt uppseendeväckande, utan det intressanta är att modellerade och observerade halter följer varandra.

Observerade halter i gädda 1991-92 För att möjliggöra jämförelser med observerade kvicksilverhalter i 1-kg gädda från 1991-92, räknades de modellberäknade ”abborrhalterna” om till mot- svarande halter för 1-kg gädda genom multiplikation med faktorn 4,8 (samband från Meili mfl10). I Figur 10 har observerade halter i gädda 1991-92 avsatts mot dessa modellberäknade halter i gädda 2004. Den gröna 1:1-linjen markerar perfekt matchning av observerade och modellerade halter.

Av figuren kan man utläsa att många punkter radar upp sig längs 1:1-linjen, samt att det finns ett antal sjöar där modellen framför allt underskattar halterna. Det tydligaste exemplet är den kvicksilverkontaminerade sjön Turingen där modellen som väntat kraftigt underskattar halterna.

Man kan dock konstatera att modellen sällan överskattar kvicksilverhalterna i gädda eftersom få punkter hamnar under den gröna 1:1-linjen. Detta innebär i sin tur att modellen uppträder relativt konservativt och att den snarare underskattar än överskattar kvicksilverhalterna i gädda.

Kvicksilverhalt i 1kg-gädda

2 Turingen (Stst N)

1,5

1 Storsjön

Långsjön Bornsjön GrindsjönYngern Muskan

Observerat 1991-1992 Bornan 0,5 Erken Sottern Uttran FjättersjönGetaren Tullingesjön Lejondalssjön Garnsviken Orlången Lillsjön Oxundasjön Magelungen Ältasjön Aspen Norrviken Malmsjön Drevviken Långsjön (Älvsjö) Måsnaren 0 Vallentunasjön 0 0,25 0,5 0,75 1 Modellberäknat 2004

Figur 10. Validering av modellen mot uppmätta kvicksilverhalter i gädda 1991-92.

– 32 – Sammanvägd bedömning av valideringen Sammantaget visar valideringen mot oberoende observationer av halter i abborre och gädda att modellen faktiskt med viss säkerhet kan uppskatta kvicksilverhalterna utifrån uppgifter om sjöhöjd, pH och absorbans. Att valideringen mot halter i abborre gav ett sämre resultat än valideringen mot gädda beror sannolikt på den kraftiga viktnormeringen i abborrfallet. För gädda var avvikelserna från 1 kg i regel mycket små i referensmaterialet.

Uppskattad kvicksilverhalt i abborre i länets sjöar Med hjälp av PLS-modellen har kvicksilverhalten i 1-årig abborre beräknats även för ytterligare ett stort antal sjöar i länet. Detta har gjorts med hjälp av de framkomna sambanden och på basis av den inventering av vattenkvalitén i de drygt 120 sjöar i länet som genomfördes år 2000. Resultaten redovisas i bilaga 3.

– 33 – Tidigare undersökningar – trender

Stockholms läns sjöar 1991-92 Som redan nämnts genomförde Länsstyrelsen i Stockholms län med hjälp av Uppsala universitet i början av 1990-talet en undersökning av kvicksilverhalten i fisk i ett sextiotal av länets sjöar5. Undersökningen visade bland annat:

• att vattnets innehåll av lösta joner (konduktivitet) visade starkast sam- band med kvicksilverhalten i fisk bland de studerade vattenkemiska och sjömorfometriska faktorerna och därför verkade ha störst betydelse för att minska kvicksilverhalten (ju mer joner desto lägre kvicksilverhalt), • att dessa sjöar ofta är näringsrika och högproduktiva, vilket innebär att de innehåller stora mängder organiskt material som genom ”biologisk utspädning” kan minska kvicksilverhalten i fisk, • att kvicksilverhalten generellt sett var högre i fisk från sjöar söder om Mälaren jämfört med sjöar i de norra delarna av Stockholms län, • att några tydliga tendenser till förändringar av kvicksilverhalten i gädda i de undersökta sjöarna jämfört med tidigare mätningar inte kunde urskiljas.

Stora skillnader i kvicksilverhalt registrerades i abborre, från 0,05 mg/kg till över 1 mg/kg färskvikt. Undersökningen omfattade även sjöar med dokumenterade kvicksilverproblem, såsom Turingen i Södertälje. De abborrar som ingick i undersökningen 1991-92 låg inom viktsintervallet 100-600 gram, och var således större än de fiskar som undersöktes 2004.

Tio sjöar i Stockholms län 1996 I syfte att studera eventuella samband mellan metallhalter i fisk (bland annat abborrlever) och en rad omgivningsfaktorer, genomförde forskare vid Uppsala universitet 1996 en undersökning av tio mindre sjöar i Stockholms län6. Undersökningen ingick i Naturvårdsverkets projekt ”Metaller i stad och land”.

Med hjälp av statistiska analyser erhölls bland annat ett positivt samband mellan kvicksilverhalt i abborre och inslaget av våtmark i sjöarnas av- rinningsområden. Det är tidigare känt att kvicksilver i hög grad transporteras till sjöar med humus, som i sin tur är relaterat till förekomsten av våtmark7. Det erhållna sambandet styrker således tidigare gjorda iakttagelser.

Mälaren 2001 Från sex delområden av Mälaren, däribland Norra Björkfjärden i västra delen av Stockholms län, insamlades 2001 ett sort fiskmaterial för under- sökning av bland annat kvicksilver8. De fiskarter som undersöktes var gös

– 34 – och gädda samt i vissa områden även abborre, däribland i Björkfjärden. För undersökningen svarade Mälarens Vattenvårdsförbund med hjälp av Miljöforskargruppen.

Även i den studien undersöktes större abborrar än i Stockholms län 2004. Medelvikten hos abborre från N. Björkfjärden uppgick till 85 gram (20 cm). Kvicksilverhalten i dessa abborrar låg i genomsnitt på 0,15 mg/kg färskvikt. Med samma normeringsförfarande som ovan innebär detta en kvicksilver- halt i 10g-abborre på cirka 0,04 mg Hg/kg våtvikt.

En jämförelse mellan dessa tidigare undersökningsresultat och de från 2004 visar på en god överensstämmelse. De konstaterade sambanden mellan olika omgivningsfaktorer och kvicksilverhalten i fisk från länets sjöar överens- stämmer även väl med de generella samband som presenteras i Naturvårdsverkets nyligen utkomna sammanställning om kvicksilver i miljön9.

Trendanalys för sjöar i Tyresta 1994-2004 I de tre sjöarna Stensjön, Långsjön och Årsjön i Tyresta nationalpark har kvicksilverhalten bestämts årligen under en längre tidsperiod. Här har det därmed varit möjligt att undersöka utvecklingen över tiden.

Eftersom kvicksilverhalten, som tidigare nämnts, varierar systematiskt med fiskens storlek (ålder, vikt, längd) blir de enskilda observationerna mer jämförbara om de normeras mot fiskens storlek, i detta fall vikten (se tidigare faktaruta). I Figur 11 kan medelhalterna under perioden jämföras för både viktnormerade och onormerade kvicksilverhalter i Tyrestasjöarna.

Man kan skönja en trend i undersökningsmaterialet mot ökande kvicksilver- halter i abborre under senare år, framför allt i Årsjön och möjligen även i Långsjön. Viktnormeringen tenderar att förstärka denna trend.

En statistisk analys av årsmedelvärdena visar dock att ingen av trenderna är statistiskt signifikant (spearman rang icke-parametriskt test). Den längre serien från Stensjön visar också att halterna 1994-1995 var i nivå med de höga halter som uppmätts på senare år. Under perioden 1998-2004 följer de tre sjöarna ungefär samma mönster, oberoende av om halterna är vikt- normerade eller inte.

Den till synes ökande kvicksilverhalten under perioden 2000-2003 kan ha samband med den extrema klimatserie under denna period som inleddes med två blöta år (2000-2001) följt av två torra år (2002-2003). Den ökande serien bröts 2004 då halterna var lägre i alla tre sjöarna, jämfört med före- gående år. Av Figur 11 kan man också se att medelvikten tenderar att minska under perioden. Detta är en förklaring till att haltökningen verkar förstärkas något genom viktnormeringen.

– 35 – Kvicksilverhalt i abborre (ej normerad)

0,5

Långsjön (Åva) 0,4 Stensjön Årsjön

0,3

mg/kg vs mg/kg 0,2

0,1

0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Kvicksilverhalt i abborre (viktnormerad)

0,5

Långsjön (Åva) Stensjön 0,4 Årsjön

0,3

mg/kg vs 0,2

0,1

0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Medelvikt abborre

16 Långsjön (Åva) 14 Stensjön Årsjön 12

10

g 8

6

4

2

0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Figur 11. Kvicksilverhalter i abborre i Tyrestasjöarna sedan mitten av 1990-talet. Medelvärden för onormerade (överst) och viktnormerade halter (mitten). Det nedre diagrammet visar abborrens medelvikt. Mätningarna görs inom det ovan beskrivna IKEU-programmet.

– 36 – I Tabell 7 har standardavvikelsen beräknats för samtliga observationer från respektive sjö. Denna beräkning visar att den relativa standardavvikelsen inte minskar i och med normeringen, utan istället ökar något, vilket man bör ha i åtanke vid tolkningen av utvecklingen. I ett stort material bör normeringen om den är relevant leda till en minskad variation i materialet eftersom syftet med normeringen är att exkludera variationen på grund av viktvariationer.

Tabell 7. Jämförelse mellan icke normerade och viktnormerade halter avseende perioden 1998-2004. Statistik beräknad för samtliga observationer. Analyser är gjorda på enskilda fiskar. Viktnormering enligt Meili mfl 200310. Kvicksilver i abborre Kvicksilver i abborre Vikt (ej normerad) (viktnormerad) g mg/kg VS mg/kg VS Långsjön Medel 10.7 0.139 0.146 Stdav 5.0 0.046 0.052 CV 47 33 36 Stensjön Medel 9.1 0.122 0.141 Stdav 3.8 0.046 0.062 CV 42 38 44 Årsjön Medel 13.4 0.294 0.264 Stdav 4,5 0.092 0.103 CV 34 31 39

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns en svag men inte statistiskt säkerställd tendens till ökande kvicksilverhalter i abborre i de undersökta sjöarna inom Tyresta nationalpark. Av dessa har Årsjön aldrig kalkats, Långsjön kalkades 1995 och har därefter åter försurats, medan Stensjön kalkades senast 2003.

– 37 – Jämförelser med övriga landet

I IKEU-programmet, som syftar till att följa effekter av kalkning, ingår förutom de tre sjöarna i Tyrestaområdet ytterligare 12 sjöar i södra och mellersta Sverige. I programmet undersöks abborre av samma storlek som i Stockholms läns undersökning 2004 (medellängd cirka 10 cm). Kvicksilver- halten i 1-somrig abborre i dessa kalkade sjöar ligger inom intervallet 0,1-0,4 mg/kg.

Även inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet, som omfattar fisk i ”opåverkade” vatten, analyseras bland annat kvicksilver- halten i abborrmuskulatur11. De undersökta fiskarna har i detta fall en vikt mellan 50 och 70 gram (16-20 cm).

Datavärd för nationella och regionala undersökningar av kvicksilver i fisk är IVL Svenska Miljöinstitutet. I denna databas finns för närvarande samlat uppgifter om kvicksilverhalter ibland annat abborre från drygt 60 sjöar och för gädda från 700 sjöar fördelade över landet.

I jämförande syfte har statistik beräknats på dessa data efter individuell viktsnormering. Resultaten redovisas i Tabell 8 och Figur 12 nedan. Det bör påpekas att i IVL:s databas, som benämns ”svenska sjöar”, ingår även vissa sjöar i de andra grupperna, samt att denna databas troligen inte utgör något representativt ”genomsnitt” för landet.

Tabell 8. Haltfördelning i de undersökta sjöarna i Stockholms län 2004, samt referensdata för kvicksilver i abborre och gädda. Statistiken är beräknad på aritmetiska medelhalter per sjö (p=percentil). Dessa medelhalter är i sin tur baserade på individuellt viktnormerade halter.

Antal Antal medel min 10p 25p 50p 75p 90p max sjöar fiskar Abborre individuell normering till 10g (mg Hg/kg vv) Stockholms 26 - 0,077 <0,01 0,025 0,035 0,048 0,11 0,17 0,26 län Nationella 11 - 0,15 0,04 0,0540,060 0,090 0,17 0,30 0,50 referenssjöar Kalkade sjöar 12 - 0,17 0,0900,096 0,12 0,15 0,19 0,23 0,39 IKEU Samtliga sjöar i 64 2403 0,13 0,014 0,033 0,054 0,10 0,17 0,23 0,50 IVL:s databas Gädda individuell normering till 1kg (mg Hg/kg vv) Samtliga sjöar i 696 3650 0,65 0,046 0,24 0,36 0,57 0,86 1,2 2,2 IVL:s databas

– 38 – Kvicksilver i abborre (muskel)

Albysjön Bornan Bornsjön 1990-2004 sjöar svenska 64 för medianvärdet Fysingen Garnsviken Getaren Grindsjön Largen Lejondalssjön Långsjön - Åva (kalk) Långsjön - Älvsjö Mälaren Bällstaviken Norrviken Sparren Stensjön (kalk) Stora Envättern Storsjön Trekanten Trönsjön (kalk) Tullingesjön Turingen (stst N) Tärnan Vällingen Yngern Årsjön Öran (kalk) Stockholms län Kalkade sjöar (IKEU) Referenssjöar (intensiv) Svenska sjöar (64 st) Bedömningsgrunder*

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 mg Hg / kg vv

Figur 12. Kvicksilverhalt i abborrmuskel. Halter i de undersökta sjöarna i Stockholms län 2004. Kalkade sjöar är markerade med ”kalk”. Resultatet samman- fattas i boxdiagrammet ”Stockholms län”, där det aritmetiska medelvärdet är rödmarkerat, medianvärdet (50:e percentilen) är svartmarkerat, boxgränserna anger 25:e & 75:e percentilerna, samt 10:e & 90:e percentilerna är blåmarkerade. Jämförelsematerial är de nationella referenssjöarna (okalkade) och de kalkade sjöarna i IKEU-programmet. I kategorin Svenska sjöar ingår samtliga 64 sjöar i IVL:s kvicksilverdatabas (urval abborrmuskel 1990-2004, statistiken beskriver fördelningen av medelvärdena för respektive sjö, medelvärdena beräknades på individuellt viktnormerade halter).

Not * - Bedömningsgrunderna för kvicksilver i gädda har räknats om till abborre genom att klassgränserna dividerats med 5 (omräkningsfaktorn 4,8 avrundat till en värdesiffra).

– 39 – Även några ytterligare jämförelsematerial ska nämnas.

I den redan omtalade undersökningen av 10 skånska sjöar 200210, fångades och analyserade abborre i storleken 20-190 gram (medelvärde). Sjöarna hade olika karaktär, från näringsrika hårdvattensjöar på slättmarken till humösa mjukvattensjöar på höglandet. Efter normering av kvicksilverhalten i abborre konstaterades en tiofaldig skillnad mellan sjöarna, med lägst kvicksilverhalt i låglandssjöarna (minimum 0,02 mg/kg för 10g-abborre) och högst i höglandssjöarna (maximum 0,27 mg/kg för 10g-abborre).

Abborrens kvicksilverhalt har även undersökts ibland annat ett femtontal av Dalälvens sjöar12 och i olika delar av Vänern13. I båda fallen har fiskar med cirka 20 cm längd undersökts, det vill säga något större fiskar än i Stockholms län. I ”normala” sjöar i Dalälven varierade kvicksilverhalten i abborre år 2001 mellan 0,05 mg/kg och 0,18 mg/kg, där den lägsta halten representerar en näringsrik slättsjö och den högsta en näringsfattig klar- vattensjö. I abborre från den förhållandevis näringsfattiga Vänern uppmättes år 2003 kvicksilverhalter inom intervallet 0,1-0,2 mg/kg.

Sammanfattningsvis kan konstateras att kvicksilverhalten i fisk inom Stockholms län generellt sett är förhållandevis låg jämfört med andra delar av landet.

– 40 – Trolig kvicksilverhalt i gädda – hälsoaspekter

Det finns både svenska och europeiska gränsvärden för kvicksilver i fisk som saluförs. I båda fallen anges 0,5 mg kvicksilver per kg fiskkött (våtvikt) som gränsvärde för abborre och 1,0 mg/kg för gädda.

Dessutom har Livsmedelsverket gett ut särskilda kostråd14 om fisk- konsumtion. I dessa framhåller man att de allra flesta människor kan äta alla sorters fisk. Men vissa arter bör man helst inte äta mer än en gång per vecka. Ammande och gravida kvinnor, liksom kvinnor som planerar att skaffa barn snart, rekommenderas att överhuvudtaget inte äta fisk som kan innehålla förhöjda halter av metylkvicksilver. Till dessa fiskar räknas i synnerhet gädda men även abborre.

Undersökningarna 2004 i Stockholms län har helt varit inriktad på att undersöka kvicksilverhalten i små abborrar. Som redovisats i avsnittet om PLS-modellen har dock resultaten generaliserats i form av en empirisk modell till att gälla både abborre och gädda. Baserat på detta empiriska samband har kvicksilverhalten i gädda uppskattats i de 123 sjöar som undersöktes inom riksinventeringen år 2000 i Stockholms län. Resultatet åskådliggörs i figur 13.

De på detta sätt beräknade kvicksilverhalterna i gädda i olika delar av länet har därefter klassats enligt den skala som föreslås i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder4. Då en motsvarande klassning görs på basis av den omräknade kvicksilverhalten i abborre för de sjöar som undersöktes 2004, är överensstämmelsen god mellan beräknade och observerade halter.

I bilaga 3 finns samtliga data tabellerade tillsammans med vissa bas- uppgifter om sjöarna.

Beräkningen i avser endast gädda med ”standardvikten” 1 kg. Större gäddor kan dock förväntas ha högre kvicksilverhalter. Med hjälp av de generella samband mellan vikt och kvicksilverhalt som redovisats tidigare i rapporten (se bland annat tidigare faktaruta) har vi försökt att uppskatta hur stor gäddan bör vara i varje enskild sjö innan gränsvärdet för kvicksilver, 1 mg/kg, överskrids. Motsvarande uppskattning har även gjorts för kvicksilverhalten 0,5 mg/kg, som enligt bedömningsgrunderna utgör klassgränsen mellan ”låg” och ”måttligt hög” kvicksilverhalt i gädda. Resultaten presenteras i Tabell 9.

– 41 – Figur 13. Uppskattade kvicksilverhalter i 1kg-gädda i 123 sjöar i Stockholms län. Halterna är modellberäknade och klassningen är hämtad från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag4. Kartan är publicerad enligt med- givande M2003/4913, Lantmäteriverket Gävle.

– 42 – De i Tabell 9 beräknade fiskvikterna för gädda har skattats med utgångspunkt från uppmätta kvicksilverhalter i 1-årig abborre (cirka 10 g). Det måste därför betonas att det finns en hög grad av osäkerhet i uppskattningen och att de an- givna vikterna endast ska ses som ungefärliga. Man kan dock vara någorlunda säker på att gränsvärdet normalt sett överskrids i 1-kg gädda från exempelvis Årsjön, medan ingen gädda från Långsjön i Älvsjö, rimligen håller en kvick- silverhalt som närmar sig gränsvärdet hur stor den än är.

Tabell 9. Observerade halter i abborre och gädda i sjöar inom Stockholms län. Beräknade fiskvikter för gädda (kritisk vikt) då kvicksilverhalterna 0,5 respektive 1,0 mg Hg /kg vv uppnås i varje enskild sjö. Abborre Gädda Observerad halt ”Observerad” halt Kritisk vikt i 10-g fisk i 1-kg fisk (kg) (mg Hg / kg vv) (mg Hg / kg vv) 2004 1991 2004** 1991 0,5* 1,0* Albysjön 0,021 0,10 13 38 Bornan 0,116 0,069 0,56 0,53 0,8 2,7 Bornsjön 0,039 0,19 0,58 5,0 15 Fysingen 0,022 0,11 12 35 Garnsviken 0,048 0,23 0,33 3,6 11 Getaren 0,043 0,041 0,21 0,49 4,3 13 Grindsjön 0,048 0,030 0,23 0,57 3,6 11 Largen 0,038 0,18 5,2 15 Lejondalssjön 0,027 0,018 0,13 0,40 8,9 26 Långsjön (Åva) 0,154 0,74 0,5 1,7 Långsjön 0,005 0,02 0,07 120 330 (Älvsjö) Mälaren 0,052 0,25 3,2 9,5 Bällstaviken Norrviken 0,030 0,014 0,14 0,14 7,6 22 Sparren 0,055 0,26 2,9 8,7 Stensjön 0,120 0,58 0,8 2,5 Stora 0,127 0,61 0,7 2,3 Envättern Storsjön 0,065 0,049 0,31 1,01 2,2 6,7 Trekanten 0,047 0,23 3,7 11 Trönsjön 0,089 0,43 1,3 4,1 Tullingesjön 0,034 0,032 0,16 0,42 6,2 18 Turingen (N) 0,240 1,15 1,90 0,2 0,8 Tärnan 0,093 0,070 0,45 1,2 3,8 Vällingen 0,029 0,14 8,0 23 Yngern 0,037 0,18 0,56 5,5 16 Årsjön 0,257 1,23 0,2 0,7 Öran 0,179 0,86 0,4 1,3

*Kritiskt vikt är den fiskstorlek där kvicksilverhalten uppgår till 0,5 respektive 1,0 mg Hg/kg vv beräknat utifrån halten i 1-årig abborre, för respektive sjö. **Värde beräknat utifrån halten i abborre multiplicerat med 4,8.

– 43 – Motsvarande uppskattningar finns i bilaga 3 även för de övriga sjöar i länet som ingick i riksinventeringen 2000, sammanlagt 123 stycken. Om dessa sjöar antas vara representativa för länet, överskrids gränsvärdet 1 mg/kg för gädda:

• i 5-10 procent av länets sjöar för gäddor på 1 kg eller mer, • i 20 procent av länets sjöar för gäddor på 3 kg eller mer, • i närmare 40 procent av länets sjöar för gäddor på 5 kg eller mer.

Motsvarande siffror blir för gränsvärdet 0,5 mg/kg:

• i 20 procent av länets sjöar för gäddor på 1 kg eller mer, • i 50 procent av länets sjöar för gäddor på 3 kg eller mer, • i närmare 80 procent av länets sjöar för gäddor på 5 kg eller mer.

Om man således fångar en gädda på 3 kg i en sjö i Stockholms län, kan man förvänta sig att den innehåller 1 mg/kg kvicksilver eller mer i en femtedel av fallen. Risken för detta är störst i de högt belägna skogssjöarna, medan risken är liten i de näringsrika slättsjöarna.

– 44 – Referenser

1 Uppgifter från Statistiska Centralbyrån och Nationalencyklopedin. 2 Svensson, A. (2003). Medfall av tungmetaller och kvicksilver. Resultat från mätningarna vid Mjölsta i Stockholms län åren 1993-2001. Rapport 2003:11 från Länsstyrelsen i Stockholms län. 3 Projekt Turingen – Lägesrapport efter åtgärdsskede 2, dec 2003. WSP Environmental. 4 Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 4913. 5 Sonesten, L. (1993). Kvicksilver i gädda och abborre från sjöar i Stockholms län 1991- 1992. Rapport från Länsstyrelsen i Stockholms län, 1993:19. 6 Lindström, M. & Håkanson, L. (2001). Urban land-use influences on transport of heavy metals to lakes and concentrations in fish. Water, Air & Soil Pollution: Focus 1: 119-132. 7 Meili, M. (1991). Mercury in Boreal Forest Lake Ecosystems. Doktorsexamen vid Uppsala universitet. 8 Lindeström, L. (2001). Mälarfisk – innehåll av metaller och stabila organiska ämnen 2001. Rapport från ÅF-Miljöforskargruppen, F01/35:2. 9 Naturvårdsverket (1997). Kvicksilver i miljön – förekomst och effekter. NV rapport 4767. 10 Meili, M. Kärrhage, P. Borg, H. (2003). Kvicksilver i fisk och födodjur i 10 Skånska sjöar år 2002. Stockholms Universitet, Institutet för tillämpad miljöforskning, ITM. 11 Mätprogrammet administreras av Naturhistoriska riksmuseet, Anders Bignert. 12 Lindeström, L. (2001). Samordnad recipientkontroll i Dalälvens 2001 för Dalälvens vattenvårdsförening – tema fisk. Rapport 2002:16 från Länsstyrelsen Dalarnas län. 13 Grotell, C. (2004). Undersökning av miljögifter och metaller i abborre och gädda. Kapitel i Vänerns vattenvårdsförbunds årsskrift 2004. 14 Livsmedelsverkets hemsida: www.slv.se. Kostråd 2003-08-22.

– 45 – – 46 – Bilagor

– 47 – Bilaga 1

Markanvändning

Markanvändningsklasser i principalkomponentanalysen. Klasserna i GIS-underlaget som slagits ihop i större klasser kommer från olika källor.

Kategori i PC-analysen Ägoslag Källa (GIS) Sjö Sjö Sthlm Vatten (2004) Sjö Röda kartan VATTEN Fastighetskartan (á2004) Vatten Jordart/basgrupp Skogsmark Barr- och blandskog Fastighetskartan (á2004) Lövskog Fastighetskartan (á2004) Skogsmark Röda kartan Skog Sthlm Vatten (2004) Hygge Hygge Fastighetskartan (á2004) Sankmark Sankmark normal -annan öppen mark Fastighetskartan (á2004) Sankmark normal -barrskog Fastighetskartan (á2004) Sankmark normal -lövskog Fastighetskartan (á2004) Sankmark svår -annan öppen mark Fastighetskartan (á2004) Sankmark svår -barrskog Fastighetskartan (á2004) Sankmark svår -lövskog Fastighetskartan (á2004) Öppen mark Annan öppen mark Fastighetskartan (á2004) Öppen mark Röda kartan Övrig öppen mark Sthlm Vatten (2004) Åkermark Åker Fastighetskartan (á2004) Industrimark Industriområde Fastighetskartan (á2004) Bebyggd mark Hög bebyggelse Fastighetskartan (á2004) Låg bebyggelse Fastighetskartan (á2004) Sluten bebyggelse Fastighetskartan (á2004) Torg Fastighetskartan (á2004) Väg Sthlm Vatten (2004) Bebyggelse Sthlm Vatten (2004)

Bilaga 1

Markanvändning per delavrinningsområde. Andelar av totalyta (inklusive sjöyta).

Sjönamn Förkortning Förkortning Sjö Skogsmark Hygge Sankmark Öppenmark Åker Inudstrimark mark Bebyggd Summa %%%%%%%% % Albysjön ALB 6 50 0 3 14 2 2 23 100 Bornan BOR 977462200 100 Bornsjön BOS 15580271502 100 Fysingen FYS 4 43 2 3 16 32 0 0 100 Garnsviken GAR 2 56 2 3 12 24 0 1 100 Getaren GET 3722711500 100 Grindsjön GRI 2372113100 100 Largen LAR 2663611300 100 Lejondalssjön LEJ 1765128700 100 Långsjön (ÅVA) LA1 6820110000 100 Långsjön (Älvsjö) LA2 10170070066 100 Mälaren MAL ------Norrviken NOR 9 39 0 1 18 12 1 17 100 Sparren SPA 9653371300 100 Stensjön STE 10790100000 100 Stora envättern ENV 20680120000 100 Storsjön STO 2763136100 100 Trekanten TRE 18 35 0 0 26 1 4 16 100 Trönsjön TRO 1277280000 100 Tullingesjön TUL 8 51 0 1 11 7 1 20 100 Turingen TUR 1663225902 100 Tärnan TAR 1183122100 100 Vällingen VAL 15601371301 100 Yngern YNG 2764132300 100 Årsjön ARS 15730120000 100 Öran ORA 11700164000 100 Bilaga 2

Jordartsklasser

Jordartsklasser i principalkomponentanalysen.

Kategori i PC-analysen Ingående kategorier från GIS Berg Berg Fyllning Fyllning Sorterade jordarter Silt Sand Grus Lera Lera Morän Morän Moränlera Isälvssediment Isälvssediment, sand-block Sten-block Organisk Organisk jordart

Bilaga 2

Jordart per delavrinningsområde. Andel av total yta (inklusive sjöyta, som ej ingår i tabellen men i totalsumman).

Sjönamn Förkortning Förkortning Berg Sorterade grus, silt) (sand, Lera Isälvaavlagring Morän Fyllnadsmassor Organsik Summa % % % % % % % % Albysjön ALB 38 4 26 3 16 0 7 100 Bornan BOR 24 1 4 0 44 0 16 99 Bornsjön BOS 24 3 29 3 24 0 3 100 Fysingen FYS 18 4 47 2 22 0 4 100 Garnsviken GAR 24 4 37 0 28 0 5 100 Getaren GET 28 21 10 10 15 0 13 100 Grindsjön GRI 30 4 12 10 17 0 5 100 Largen LAR 25 4 10 4 30 0 2 100 Lejondalssjön LEJ 28 2 25 0 27 0 2 100 Långsjön (ÅVA) LA1 65 0 0 0 12 0 16 100 Långsjön (Älvsjö) LA2 ------Mälaren MAL ------Norrviken NOR 16 4 36 2 30 0 3 100 Sparren SPA 19 5 24 0 37 0 7 100 Stensjön STE 58 0 3 0 11 0 17 100 Stora envättern ENV 38 0 0 0 22 0 20 100 Storsjön STO 43 0 9 1 16 0 3 100 Trekanten TRE 53 0 26 0 2 0 0 100 Trönsjön TRO 51 1 3 0 19 0 14 100 Tullingesjön TUL 29 11 21 6 19 0 6 100 Turingen TUR ------Tärnan TAR 39 3 15 0 26 0 6 100 Vällingen VAL 24 6 20 7 19 0 9 100 Yngern YNG 21 6 8 2 30 0 6 100 Årsjön ARS 58 0 1 0 9 0 17 100 Öran ORA 43 0 6 0 21 0 18 100

Bilaga 3:1

Uppmätta och beräknade kvicksilverhalter i abborre och Abborre Gädda gädda i sjöar inom Stockholms län Halter mg Hg / kg ww Halter mg Hg / kg ww Kritisk vikt Observerat Modell Observerat Modell kg Sjö X Y Källa SjöhjdpH ABS_F 2004 1991 2004 2004** 1991 2004 0,5* 1,0* Acksjön 6554200 1590490 Riks2000 59 6,5 0,217 0,185 0,89 0,4 1,2 Albysjön 6571700 1617930 Riks2000 0 7,2 0,067 0,041 0,20 4,6 13,6 Albysjön 6569840 1642540 AB-län 14 8,0 0,053 0,021 0,037 0,10 0,18 5,5 16,0 Aspen 6568320 1615450 Riks2000 18 7,7 0,042 0,039 0,18 0,19 5,0 14,7 Bagarsjön 6579010 1640090 Riks2000 16 7,5 0,041 0,040 0,19 4,8 14,2 Barnsjön 6569740 1638910 Riks2000 50 6,5 0,064 0,123 0,59 0,8 2,4 Bocksjön 6562110 1620710 Riks2000 35 6,9 0,304 0,159 0,76 0,5 1,6 Bornan 6655170 1666240 AB-län 17 7,4 0,201 0,116 0,069 0,095 0,56 0,53 0,46 1,2 3,7 Bornan 6655170 1666240 Riks2000 17 7,5 0,183 0,069 0,088 0,53 0,42 1,3 4,1 Bornsjön 6572450 1608900 AB-län 11 7,9 0,023 0,039 0,028 0,19 0,58 0,13 8,4 24,5 Bornsjön 6572450 1608900 Riks2000 11 7,7 0,027 0,031 0,58 0,15 7,2 21,0 Bottenfjärden 6639190 1666360 Riks2000 2 7,7 0,052 0,038 0,18 5,2 15,3 Djupträsk 6560800 1645350 Riks2000 12 6,5 0,287 0,131 0,63 0,7 2,2 Drevviken 6567930 1637090 Riks2000 19 7,2 0,037 0,046 0,12 0,22 3,9 11,4 Edssjön 6600100 1617730 Riks2000 3 7,8 0,042 0,035 0,17 5,9 17,4 Erken 6640600 1659480 Riks2000 11 7,9 0,032 0,031 0,49 0,15 7,2 21,0 Fiskmyran 6574320 1648890 Riks2000 29 6,7 0,130 0,063 0,103 0,49 1,0 3,2 Fjättersjön 6536000 1621190 Riks2000 20 7,0 0,088 0,069 0,44 0,33 2,0 6,1 Fysingen 6607490 1618850 AB-län 6 7,7 0,039 0,022 0,035 0,11 0,17 5,9 17,4 Fysingen 6607490 1618850 Riks2000 3 7,9 0,040 0,034 0,16 6,2 18,2 Garnsviken 6600180 1639870 AB-län 2 7,7 0,127 0,048 0,063 0,23 0,33 0,30 2,3 7,0 Garnsviken 6600180 1639870 Riks2000 2 7,5 0,154 0,072 0,33 0,35 1,9 5,7 Gavel-Långsjön 6634460 1640310 Riks2000 24 7,8 0,069 0,046 0,22 3,9 11,4 Getaren 6560400 1617530 AB-län 32 7,2 0,138 0,043 0,041 0,091 0,21 0,49 0,44 1,3 3,9 Getaren 6560400 1617530 Riks2000 32 7,2 0,127 0,041 0,088 0,49 0,42 1,3 4,1 Grindsjön 6552840 1619190 AB-län 32 7,5 0,024 0,048 0,030 0,042 0,23 0,57 0,20 4,5 13,2 Grävstasjön 6546500 1595530 Riks2000 48 6,3 0,104 0,142 0,68 0,6 1,9 Hampträsket 6579410 1657100 Riks2000 15 7,1 0,075 0,057 0,27 2,7 8,2 Judarn 6581490 1619830 Riks2000 9 7,4 0,041 0,038 0,18 5,2 15,3 Kornan 6637180 1638220 Riks2000 24 7,5 0,160 0,084 0,40 1,4 4,5 Kullaträsket 6574240 1652330 Riks2000 21 6,8 0,073 0,033 0,069 0,33 2,0 6,1 Kvarnsjön 6629780 1670100 Riks2000 13 6,5 0,406 0,172 0,83 0,4 1,4 Bilaga 3:2

Sjö X Y Källa SjöhjdpH ABS_F 2004 1991 2004 2004** 1991 2004 0,5* 1,0* Kvarnsjön 6606830 1649330 Riks2000 37 7,1 0,084 0,081 0,39 1,5 4,7 Kvarnsjön 6566090 1614750 Riks2000 19 7,0 0,113 0,076 0,36 1,7 5,2 Kyrksjön 6628100 1660090 Riks2000 4 7,6 0,089 0,051 0,24 3,3 9,7 Kyrksjön 6604530 1659800 Riks2000 7 7,7 0,089 0,051 0,24 3,3 9,7 Kyrksjön 6544910 1602300 Riks2000 10 7,5 0,048 0,041 0,20 4,6 13,6 Largen 6610840 1654330 AB-län 29 7,6 0,024 0,038 0,037 0,18 0,18 5,5 16,0 Largen 6610840 1654330 Riks2000 28 7,6 0,025 0,038 0,18 5,2 15,3 Lejondalssjön 6605230 1607850 AB-län 19 7,6 0,037 0,027 0,018 0,039 0,13 0,40 0,19 5,0 14,7 Lejondalssjön 6605230 1607850 Riks2000 19 7,4 0,046 0,018 0,045 0,40 0,22 4,0 11,8 Lillsjön 6601740 1612650 Riks2000 1 7,7 0,082 0,048 0,35 0,23 3,6 10,7 Limmaren 6627670 1664460 Riks2000 4 7,7 0,040 0,035 0,17 5,9 17,4 Lommaren 6629940 1661640 Riks2000 4 7,6 0,110 0,058 0,28 2,7 8,0 Losjön 6607940 1655660 Riks2000 14 7,4 0,152 0,043 0,077 0,37 1,7 5,1 Lycksjön 6565500 1637440 Riks2000 23 7,0 0,146 0,090 0,43 1,3 4,0 Långsjön 6626740 1643940 Riks2000 12 7,7 0,064 0,045 0,22 4,0 11,8 Långsjön 6613190 1646700 Riks2000 30 7,4 0,073 0,025 0,060 0,70 0,29 2,5 7,6 Långsjön 6578000 1631240 Riks2000 5 7,2 0,050 0,039 0,19 5,0 14,7 Långsjön 6548040 1592980 Riks2000 21 7,5 0,074 0,054 0,26 3,0 8,9 Långsjön 6536520 1618110 Riks2000 40 6,7 0,266 0,163 0,78 0,4 1,5 Långsjön (Åva) 6565900 1642400 AB-län 41 6,6 0,154 0,117 0,74 0,56 0,8 2,6 Långsjön (Älvsjö) 6574500 1622620 AB-län 31 8,3 0,005 0,018 0,02 0,07 0,09 16,7 48,0 Långviksträsket 6571290 1653290 Riks2000 26 5,9 0,252 0,161 0,77 0,5 1,6 Magelungen 6570410 1631740 Riks2000 20 7,3 0,077 0,016 0,058 0,27 0,28 2,7 8,0 Malmsjön 6611730 1645150 Riks2000 31 7,6 0,051 0,049 0,24 3,5 10,4 Malmsjön 6569460 1598710 Riks2000 51 7,0 0,059 0,092 0,44 1,2 3,9 Malmsjön 6561140 1615140 Riks2000 18 7,6 0,045 0,011 0,041 0,13 0,20 4,6 13,6 Mellansjön 6563520 1613350 Riks2000 24 7,2 0,112 0,075 0,36 1,7 5,3 Mjölnarsjön 6597540 1656370 Riks2000 10 7,1 0,064 0,049 0,24 3,5 10,4 Muskan 6543530 1621040 Riks2000 40 7,2 0,160 0,058 0,104 0,59 0,50 1,0 3,2 Måsnaren 6560920 1602580 Riks2000 28 7,5 0,033 0,012 0,044 0,11 0,21 4,1 12,2 Mälaren 6580800 1628710 Riks2000 1 7,4 0,038 0,032 0,15 6,8 20,0 Mälaren Bällstaviken 6580800 1628710 AB-län 1 0,052 0,25 Mörtsjön 6612100 1646030 Riks2000 35 6,9 0,085 0,043 0,088 0,42 1,3 4,1 Norrsjön 6609740 1640980 Riks2000 16 7,4 0,250 0,112 0,54 0,9 2,8 Norrviken 6597280 1619880 AB-län 4 8,0 0,043 0,030 0,014 0,035 0,14 0,14 0,17 5,9 17,4 Bilaga 3:3

Sjö X Y Källa SjöhjdpH ABS_F 2004 1991 2004 2004** 1991 2004 0,5* 1,0* Norrviken 6597280 1619880 Riks2000 4 7,8 0,030 0,014 0,031 0,14 0,15 7,2 21,0 Närdingen 6653090 1656960 Riks2000 7 7,7 0,174 0,080 0,38 1,6 4,8 Orlången 6568330 1628880 Riks2000 21 7,4 0,046 0,013 0,047 0,28 0,23 3,7 11,1 Oxundasjön 6606370 1615660 Riks2000 1 7,8 0,043 0,015 0,035 0,19 0,17 5,9 17,4 Skedviken 6630720 1641120 Riks2000 14 8,0 0,060 0,040 0,19 4,8 14,2 Skillötsjön 6548470 1588740 Riks2000 27 7,5 0,031 0,042 0,20 4,5 13,2 Sottern 6644450 1649050 Riks2000 10 7,6 0,231 0,021 0,100 0,48 0,48 1,1 3,4 Sparren 6619520 1640050 AB-län 13 7,8 0,071 0,055 0,045 0,26 0,22 4,0 11,8 Sparren 6619520 1640050 Riks2000 12 7,6 0,072 0,048 0,23 3,6 10,7 Stensjön 6564190 1644040 AB-län 36 6,8 0,083 0,120 0,090 0,58 0,43 1,3 4,0 Sto-Naren 6605840 1649990 Riks2000 37 7,2 0,123 0,091 0,44 1,3 3,9 Stor Kogssjön 6559300 1620130 Riks2000 47 7,3 0,025 0,022 0,062 0,30 2,4 7,2 Stor Lsjön 6554690 1591880 Riks2000 52 5,2 0,492 0,342 1,64 0,1 0,4 Stora Envättern 6555870 1588690 AB-län 64 6,5 0,074 0,127 0,145 0,61 0,70 0,6 1,9 Storsjön 6608220 1648010 Riks2000 36 7,6 0,049 0,049 0,24 3,5 10,4 Storsjön 6574640 1659930 AB-län 6 7,5 0,020 0,065 0,049 0,029 0,31 1,01 0,14 8,0 23,2 Storsjön 6574640 1659930 Riks2000 5 7,4 0,019 0,049 0,028 1,01 0,13 8,4 24,5 Storträsket 6598370 1637890 Riks2000 10 6,9 0,113 0,066 0,32 2,2 6,5 Strålsjön 6574290 1636570 Riks2000 50 6,6 0,622 0,301 1,44 0,1 0,5 Strödjan 6649630 1662350 Riks2000 15 7,6 0,084 0,053 0,25 3,1 9,2 Svartsjön 6560160 1627980 Riks2000 81 5,2 0,261 0,367 1,76 0,1 0,4 Svulten 6609470 1644160 Riks2000 56 6,3 0,103 0,159 0,76 0,5 1,6 Syningen 6628840 1643680 Riks2000 14 7,7 0,060 0,044 0,21 4,1 12,2 Södebysjön 6576350 1633540 Riks2000 23 7,2 0,065 0,058 0,28 2,7 8,0 Sörsjön 6542210 1601250 Riks2000 19 7,5 0,066 0,050 0,24 3,4 10,0 Transjön 6552810 1623260 Riks2000 44 6,2 0,518 0,275 1,32 0,2 0,6 Trehörningen 6603930 1644290 Riks2000 39 6,7 0,433 0,217 1,04 0,3 0,9 Trehörningen 6560930 1627370 Riks2000 74 6,5 0,303 0,239 1,15 0,2 0,8 Trekanten 6579020 1625940 AB-län 1 8,0 0,025 0,047 0,030 0,23 0,14 7,6 22,0 Trekanten 6579020 1625940 Riks2000 11 7,4 0,025 0,034 0,16 6,2 18,2 Träsksjön 6551090 1626270 Riks2000 34 7,0 0,118 0,093 0,45 1,2 3,8 Trönsjön 6552240 1591820 AB-län 57 6,4 0,132 0,089 0,159 0,43 0,76 0,5 1,6 Tullan 6567720 1607980 Riks2000 21 7,5 0,033 0,040 0,19 4,8 14,2 Tullingesjön 6569390 1618090 AB-län 1 7,8 0,042 0,034 0,032 0,035 0,16 0,42 0,17 5,9 17,4 Tullingesjön 6569390 1618090 Riks2000 0 7,5 0,038 0,032 0,032 0,42 0,15 6,8 20,0 Bilaga 3:4

Sjö X Y Källa SjöhjdpH ABS_F 2004 1991 2004 2004** 1991 2004 0,5* 1,0* Turingen 6568750 1592570 Riks2000 6 7,1 0,087 0,053 0,25 3,1 9,2 Turingen (Stst N) 6568750 1592570 AB-län 6 7,2 0,067 0,240 0,046 1,15 1,90 0,22 3,9 11,4 Tärnan 6606880 1644780 AB-län 41 7,1 0,081 0,093 0,070 0,085 0,45 0,41 1,4 4,4 Tärnan 6606880 1644780 Riks2000 40 6,7 0,067 0,070 0,094 0,45 1,2 3,7 Tärnan 6548290 1622030 Riks2000 31 6,8 0,462 0,210 1,01 0,3 1,0 Ubb-Ångsjön 6632850 1632000 Riks2000 22 7,4 0,232 0,108 0,52 0,9 3,0 Ullnasjön 6597060 1633250 Riks2000 12 7,8 0,033 0,033 0,16 6,5 19,0 Uttran 6565620 1613940 Riks2000 17 7,6 0,037 0,022 0,039 0,42 0,19 5,0 14,7 Vallentunasjön 6597710 1625460 Riks2000 7 7,9 0,032 0,032 0,06 0,15 6,8 20,0 Vidsjön 6575500 1648260 Riks2000 32 6,2 0,146 0,130 0,62 0,7 2,2 Viren 6619660 1647810 Riks2000 34 7,8 0,118 0,064 0,31 2,3 6,8 Viren 6608870 1654490 Riks2000 27 7,5 0,165 0,086 0,41 1,4 4,3 Vällingen 6557380 1598700 AB-län 33 7,4 0,066 0,029 0,059 0,14 0,28 2,6 7,8 Vällingen 6557380 1598700 Riks2000 34 7,3 0,082 0,072 0,35 1,9 5,7 Västr Tyran 6541450 1618160 Riks2000 25 7,3 0,040 0,050 0,24 3,4 10,0 Yngern 6562060 1591700 AB-län 39 7,2 0,031 0,037 0,062 0,18 0,56 0,30 2,4 7,2 Yngern 6562060 1591700 Riks2000 38 7,2 0,024 0,059 0,56 0,28 2,6 7,8 Årsjön 6566120 1641320 AB-län 55 5,6 0,257 0,228 1,23 1,09 0,2 0,9 Ältasjön 6573930 1633950 Riks2000 23 7,7 0,029 0,025 0,035 0,21 0,17 5,9 17,4 Älten 6608520 1652530 Riks2000 28 7,3 0,217 0,110 0,53 0,9 2,9 Öran 6560070 1629780 AB-län 51 6,3 0,147 0,179 0,162 0,86 0,78 0,5 1,5 Ösmaren 6642220 1668440 Riks2000 5 7,7 0,123 0,013 0,062 0,30 2,4 7,2 *Kritiskt vikt är den fiskstorlek där kvicksilverhalten uppgår till 0,5 respektive 1,0 mg Hg/kg ww beräknat utifrån haltern i 1-årig abborre för respektive sjö. **Värde beräknat utifrån halten i abborre multiplicerat med 4,8.

Länsstyrelsens rapportserie

Utkomna rapporter under 2006

1. Förorenade områden - inventering av branscherna järn-, stål- och manufaktur, primära och sekundära metallverk samt ferrolegeringsverk i Stockholms län, miljö- och plane- ringsavdelningen. 2. Mälarens fåglar - inventering av fågelskär, skarvar och fiskgjusar 2005, miljö- och planeringsavdelningen. 3. Kulturreservatet Brottö skärgårdsjordbruk. En undersökning av två trädgårdar, miljö- och planeringsavdelningen. 4. Hur mår skogen och skogsmarken? Tillstånd och trender för kronutglesning och mark- försurning i Stockholms län 1985-2010, miljö- och planeringsavdelningen 5. Tillsyn av äldreomsorgen 2001-2005, socialavdelningen 6. Kompletterande utvärdering av Tillväxt Öst - det regionala tillväxtavtalet i Stockholms län, avdelningen för regional utveckling 7. Kvicksilver i fisk - resultat från en inventering i Stockolms län 2004, miljö- och plane- ringsavdelningen

apporten ”Kvicksilver i fisk – Resultat från en inventering i Stockholms län 2004” presen- Rterar resultaten från en undersökning av kvicksilverhalten i abborre från 25 sjöar i länet. Målsättningen har varit att försöka identifiera i vilka typer av sjöar som kvicksilverhalten i fisk kan förväntas vara störst. Uppmätta och beräknade kvicksilverhalter i fisk från olika sjöar jämförs med EU:s gällande riktvärden för innehållet i fisk för konsumtion.

Ytterligare exemplar av denna rapport Adress kan beställas från Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Stockholms Län miljöinformationsenhet Hantverkargatan 29

Tel: 08- 785 52 94 Box 22 067 Fagergren Christina Rapporten finns också som pdf på vår hemsida 104 22 Stockholm, Sverige www.ab.lst.se Tel: 08- 785 40 00 (vxl) ISBN 91-7281-211-7 www.ab.lst.se Grafisk formgivning: formgivning: Grafisk