Kvicksilver I Fisk Är Ett Både Gammalt Och Välkänt Miljö- Problem
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Rapport 2006: 2001:0107 Kvicksilver i fisk Resultat från en inventering i Stockholms län 2004 Författare: Lennart Lindeström Mats Tröjbom Svensk MKB AB Rapport 2006:07 Kvicksilver i fisk Resultat från en inventering i Stockholms län 2004 Omslag: Abborre. Foto: Biopix Utgivningsår: 2006 Tryckeri: Intellecta Docusys ISBN: 91-7281-211-7 Denna rapport kan beställas från Miljö- och planeringsavdelningen, miljöinformationsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, tel 08-785 52 94, [email protected] Besök vår webbplats www.ab.lst.se Förord Höga halter av kvicksilver i fisk är ett både gammalt och välkänt miljö- problem. Många sjöar i Sverige har tidigare varit ”svartlistade” av Livsmedelsverket, vilket bland annat innebar att fisk från dessa sjöar varken fick saluföras eller ges bort. Svartlistningen av sjöar upphörde dock 1991. Sverige har under senare år begränsat utsläpp och användning av kvicksilver. Trots det är nedfallet av kvicksilver fortfarande stort över Sverige på grund av långväga lufttransporter från Europa och andra delar av världen. Hur är då halterna i fisk idag? Är det tillrådligt att äta insjöfisken i Stockholms län? Denna rapport redovisar hur kvicksilverhalterna varierar i fisk från olika sjöar i Stockholms län. Som grund används resultaten från en undersökning av kvicksilverhalten i abborre i 25 insjöar i Stockholms läns som genomfördes under 2004. Dessutom redovisas en beräknad uppskatt- ning av halterna i fisk från ytterligare 123 sjöar. Målsättningen har varit att identifiera de sjöar eller typer av sjöar där halterna överstiger EU:s rikt- värden för konsumtion av fisk. Medins Sjö- och åbiologi, Sportfiskarna Stockholmsdistriktet och Sötvattenslaboratoriet har genomfört provfiskena efter abborre eller på annat sätt tillhandahållit fisk till undersökningen. MeAna-Konsult har utfört kvicksilveranalyserna. Joakim Pansar vid Länsstyrelsen har stått för planering och underlagsdata. Lennart Lindeström och Mats Tröjbom vid Svensk MKB AB står för utvärderingen och är även författare av rapporten. Stockholm, mars 2006 Lars Nyberg Miljö- och planeringsdirektör Länsstyrelsen i Stockholms län – 3 – – 4 – Innehållsförteckning Sammanfattning ......................................................................................................7 Summary..................................................................................................................9 Kvicksilver som miljöproblem .............................................................................11 Utredningens syfte................................................................................................12 Sjöar som har undersökts....................................................................................13 Kvicksilverhalter i abborre 2004..........................................................................17 Omgivningsfaktorer som påverkar .....................................................................21 Ingående variabler ..............................................................................................21 Tolkning av principalkomponentanalysen...........................................................22 Sammanfattning PCA .........................................................................................27 Uppskattning av kvicksilverhalten i andra sjöar i länet ...................................28 PLS-modellen .....................................................................................................28 Validering av PLS-modellen ...............................................................................30 Uppskattad kvicksilverhalt i abborre i länets sjöar..............................................33 Tidigare undersökningar – trender .....................................................................34 Stockholms läns sjöar 1991-92...........................................................................34 Tio sjöar i Stockholms län 1996..........................................................................34 Mälaren 2001......................................................................................................34 Trendanalys för sjöar i Tyresta 1994-2004.........................................................35 Jämförelser med övriga landet............................................................................38 Trolig kvicksilverhalt i gädda – hälsoaspekter ..................................................41 Referenser .............................................................................................................45 Bilagor.................................................................................................................... 47 Bilaga 1 Markanvändning inom Stockholms län Bilaga 2 Jordartsklasser inom Stockholms län Bilaga 3 Uppmätta och beräknade kvicksilverhalter i abborre och gädda i sjöar inom Stockholms län – 5 – – 6 – Sammanfattning I augusti 2004 infångades 1-årig abborre från ett tjugotal sjöar i Stockholms län för analys av kvicksilver i fiskens muskulatur. Även andra liknande undersökningar pågår och har genomförts i länet. Baserat på dessa under- sökningar och med hjälp av erfarenheter från andra delar av landet har Länsstyrelsen velat skapa sig en allmän bild av kvicksilverhalten i fisk i länets sjöar. Syftet har också varit att försöka identifiera i vilka typer av sjöar som kvicksilverhalten i fisk kan förväntas vara störst, om detta utgör ett hälsoproblem, och om förhållandena i Stockholmsområdet är bättre eller sämre än i övriga landet. Till hjälp i utvärderingen har utnyttjats tidigare framtagna samband mellan kvicksilverhalt och vikt hos fisk, en statistisk sambandsanalysmetod (PCA), en matematisk regressionsmodell (PLS) med flera hjälpmedel. Detta har gjorts för att i möjligaste mån överföra mätresultaten till att representera hela länet. Samtidigt innebär denna generalisering att det finns en större eller mindre grad av osäkerhet i de resultat som presenteras för enskilda sjöar. Men den övergripande bilden bedöms ändå vara korrekt. Med denna reservation i åtanke har utvärderingen visat: • att fisk i högt belägna sjöar i länet med lågt pH och färgat vatten innehåller mer kvicksilver än fisk i slättsjöar med högt pH och ett stort innehåll av salter i vattnet, • att kvicksilverhalten i sediment tenderar att vara högre i sjöar nära bebyggelse och industrier än i sjöar som avvattnar mer obebyggda områden, • att inget samband för den skull framkommit mellan kvicksilverhalter i sediment och fisk, det vill säga att fisk nära bebyggelse inte inne- håller mer kvicksilver än fisk i sjöar ”på landet”, • att denna bild i stort överensstämmer med tidigare undersökningar i länet och erfarenheter från andra vattenområden, • att kvicksilverhalten i fisk i Stockholms läns sjöar generellt sett är relativt låg jämfört med andra delar av landet, • att det för den skull finns exempel på sjöar där kvicksilverhalten i abborre och gädda kan befaras överskrida gällande gränsvärden, • att exempelvis 1-kg gädda i cirka sju procent av länets sjöar beräknas innehålla mer kvicksilver än gränsvärdet 1 mg/kg. Livsmedelsverket rekommenderar havande och ammande kvinnor att avstå från att äta fisk som befaras innehålla höga kvicksilverhalter. Flertalet – 7 – övriga konsumenter kan enligt verkets kostrekommendationer äta all slags fisk. Men vissa arter, som gädda och abborre, bör man inte äta mer än en gång per vecka. Dessa undersöknings- och utredningsresultat visar också att man om möjligt hellre ska välja att äta fisk från slättsjöar än från högt belägna skogssjöar i länet, i synnerhet om det gäller storvuxen fisk. Gädda. Foto: Lars Kirchhoff. – 8 – Summary In August 2004, perch from some twenty lakes in Stockholm County was sampled for subsequent mercury analysis in muscle. These data, together with results from similar studies in other parts of Sweden, have been used to give a general illustration of the mercury concentrations in fish in the county, as requested by the Stockholm County Administrative Board. Another purpose of this study has been to identify in which type of lakes the highest concentrations of mercury can be expected, whether the mercury levels in fish exceed regulatory limits, and whether the conditions in the Stockholm area differs from those in the rest of the country. Published relationships between mercury concentration and body weight in fish were used in the evaluation as well as a statistical principal component analysis tool (PCA), a mathematical regression model (PLS) and other statistical tools. This was done in order to extrapolate the data to a number of lakes with different properties across the entire county. The generalizations result in some uncertainties in the estimated concentrations presented for individual lakes. However, the statistical results suggest that a relatively accurate overall picture can be given. Moreover, the findings in this study agree well with previous studies in the Stockholm area and in other parts of Sweden. The main conclusions of the evaluation are • that fish from lakes at higher altitudes, with low pH-values and with coloured water has a higher body burden of mercury than fish from eutrophic lakes with a high a pH-value and high ionic concentration, • that the mercury concentration in sediment is higher in lakes in proximity to settlements and industries than in lakes dewatering more pristine areas, • however, no correlation between mercury concentration in sediment and mercury concentration in fish could be detected, i. e. fish in proximity to settlements does not contain more mercury