Del II Interaktiva Tjänster I Radio Och TV
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Del II Interaktiva tjänster i radio och TV 9 Interaktiva tjänster – en bakgrund 9.1 Inledning Den successiva övergången till digitala ljudradio- och TV-sändningar innebär, bland mycket annat, att publiken kan erbjudas mera och annat innehåll än vid analoga sändningar. Vid digital sändning finns utrymme för fler programtjänster. Den digitala överföringen gör det också möjligt att förbättra utformningen och funktionen hos vissa tjänster som finns redan i analoga sändningar, t.ex. sökbar text-TV och RDS-tjänsten i radio. Därtill är det möjligt att erbjuda nya digitala tilläggstjänster. Vissa av dessa tjänster liknar sådana som i dag erbjuds via Internet eller i mobiltelefoner. Andra tjänster kan vara anpassade för och anknutna till radio- och TV-programmen. Kännetecknande för de tilläggstjänster som kan erbjudas i digitala rundradiosändningar (dvs. ljudradio- och TV-sändningar) är att de är interaktiva i någon mån. Det innebär att den mottagande i olika stor utsträckning själv kan välja vad, när, hur och under hur lång tid han eller hon vill ta del av en viss tjänst. Radio- och TV-lagen är utformad med utgångspunkt från att sändningarna är linjära och att de mottagande måste tillgodogöra sig innehållet i en viss – linjär – ordning (för sökbar text-TV har dock gjorts undantag). Följaktligen uppstår problem när sändningar som omfattas av radio- och TV-lagen inte är uppbyggda på det sätt som lagen utgår ifrån. Dessa problem avser såväl innehållet i sändningarna som frågan om tillstånd för att sända. 9.2 Uppdraget Utredningen har fått i uppdrag att överväga behovet av särskilda reg- ler för elektroniska programguider och andra interaktiva tjänster som ingår i digitala radio- och TV-sändningar. Uppdraget omfattar såväl frågan om i vilka avseenden reglerna för interaktiva tjänster skall 155 Interaktiva tjänster – en bakgrund SOU 2005:62 skilja sig från de allmänna reglerna som gränsdragningen mellan interaktiva tjänster och de sändningar för vilka allmänna regler skall gälla. Med hänsyn till den utveckling mot konvergens mellan olika slag av nät och tjänster som pågår inom området för elektronisk kommunikation bör utredaren göra jämförelser med vad som gäller för likartade interaktiva tjänster inom andra områden. Det skall redan inledningsvis klargöras att vårt uppdrag inte om- fattar frågan om tillträde till elektroniska programguider eller om ut- veckling av en gemensam standard för tillämpningsprogram (API). Radio- och TV-verket har regeringens uppdrag att kontinuerligt följa utvecklingen av elektroniska programguider och tillämpningspro- gram samt att uppmuntra övergången till en gemensam standard.1 Interaktiv annonsering kan betraktas som en interaktiv tjänst i digitala radio- och TV-sändningar. Samtidigt kan den interaktiva reklamen omfattas av annonslagstiftningen. Andra frågor i vårt upp- drag som har anknytning till regleringen för annonser behandlar vi i del I. Eftersom den interaktiva reklamen hänger nära samman med regleringen av de interaktiva tjänsterna har vi dock valt att behandla den i förevarande del av betänkandet. För en utförlig beskrivning av den gällande regleringen av annonser hänvisar vi till kapitel 1. När vi i det följande talar om mottagare avser vi alla typer av mottagare. I begreppet omfattas således digitala ljudradio- och TV- mottagare (dvs. mottagarapparater med inbyggd digital mottagnings- utrustning), analoga TV-mottagare som genom en set-top-box (digi- tal-TV-box) kan ta emot och återge digitala signaler samt alla andra former av apparater där ljudradio- eller TV-sändningar kan tas emot och återges för användaren, t.ex. mobiltelefoner och datorer. 9.3 Olika sätt att ta emot TV- och ljudradiosändningar 9.3.1 TV-sändningar TV-sändningar som sker med analog teknik kan distribueras i mark- bundna sändarnät, via satellit eller i kabel-TV-nät. Vid sändning med digital teknik kan mottagning förutom på dessa sätt även tas emot 1 Regeringsbeslut 2003-09-04 Ku2003/1888/Me, se även RTVV:s rapporter Utvecklingen av elektroniska programguider (EPG) och tillämpningsprogram (API) på den svenska digital-TV- marknaden, 2004, och Radio- och TV-verkets rapport om utvecklingen av elektroniska program- guider och användning av en öppen standard för interaktiva tjänster på den svenska digital-TV- marknaden, 2005-06-10. 156 SOU 2005:62 Interaktiva tjänster – en bakgrund via bredband, s.k. IP-TV. TV-program kan också göras tillgängliga via Internet. För att kunna ta emot digitala TV-sändningar krävs en digital TV- mottagare. Detta gäller oavsett om sändningarna tas emot från mark-, satellit-, kabel- eller bredbandsnät. Än så länge är de allra flesta TV- apparater i de svenska hushållen anpassade enbart för analog mot- tagning. Genom att koppla en digital-TV-box (set-top-box) till den analoga TV-mottagaren är det möjligt att ta emot den digitala TV- signalen. Boxen omvandlar sedan den digitala signalen till en analog signal som den analoga TV-apparaten kan tolka och därefter återge som bild och ljud för tittaren. Särskilt om IP-TV IP-TV är en relativt ny distributionsform för digital-TV. Sändningar- na sker i bredbandsnät med IP-teknik, en teknik som används för överföring av information på Internet. IP-TV distribueras dock inte via Internet utan i logiskt avskilda nät. För rundradiosändningar i IP-TV-nät kan användas IP-multicast, vilket innebär att sändningarna når många samtidigt. För att spara utrymme sänds signalen dock inte i de delar av nätet där det inte finns någon som tar emot den för tillfället.2 Eftersom såväl IP-TV-näten som överföringstekniken är anpassade för tvåvägskommunikation och infrastrukturen har stor kapacitet finns goda möjligheter att erbjuda interaktiva tjänster, så- som video-on-demand (beställvideo), i IP-TV-sändningar.3 För att kunna titta på IP-TV behöver användaren en digital-TV- mottagare som är särskilt anpassad för IP-TV och bredbandsanslut- ning. TV-mottagaren (som kan vara en digital-TV-box särskilt an- passad för IP-TV kopplad till en analog TV-apparat) skall vara an- sluten till bredbandsuttaget. Därutöver måste användaren ha abon- nemang hos en IP-TV-operatör för att få tillgång till program. För närvarande finns fyra större leverantörer av IP-TV på den svenska marknaden. De är Bredbandsbolaget/Viasat och Telia Sonera, som huvudsakligen använder sina egna nät, samt Canal Digital och FastTV.net, som använder s.k. stadsnät.4 Stadsnäten ägs normalt av kommunala energibolag och består till övervägande delar av fiber- kabel. 2 Radio och TV i allmänhetens tjänst – Finansiering och skatter SOU 2005:2 s. 188. 3 Medieutveckling 2005, Radio- och TV-verket 2005, s. 53 f. 4 A. rapport s. 54. 157 Interaktiva tjänster – en bakgrund SOU 2005:62 Särskilt om webbsändningar Som nämndes inledningsvis kan TV-program göras tillgängliga via Internet (webb-TV). Webbsändningar skiljer sig från rundradiosänd- ningar genom att sändningen inte går ut till alla utan endast till dem som har begärt överföring av det aktuella programmet. En webb- sändning kan starta på tider som den sändande bestämmer antingen genom att en direktsändning görs tillgänglig (streaming) eller genom att ett tidigare inspelat program spelas upp. För att kunna ta del av en sådan sändning måste den mottagande gå till en webbsida och där aktivera en länk till programmet. Det är också möjligt att tillhanda- hålla inspelade program i en databas. En användare kan då när som helst begära att programmet överförs till honom eller henne. Det är med andra ord en s.k. on-demand-tjänst.5 9.3.2 Ljudradiosändningar På samma sätt som digital-TV kan digital radio sändas på flera sätt: i markbundna sändarnät för såväl radio som TV, via satellit, i kabel- TV-nät och i bredbandsnät. Härtill kommer möjligheten att lägga ut sändningar på Internet (webbsändningar) och att sända radio via mobiltelefoninätet.6 Det kan i sammanhanget nämnas att närmast all radio produceras digitalt men i mycket stor utsträckning sänds enbart analogt. I Sverige finns ett markbundet sändarnät för DAB (Digital Audio Broadcasting). I dagsläget är det endast Sveriges Radio AB (SR) och UR som har tillstånd att bedriva sändningar i DAB-nätet.7 Varken den kommersiella privatradion eller närradion har deltagit i försöksverksamheten med DAB.8 Frågorna om den fortsatta ut- byggnaden av DAB-nätet och fördelning av tillstånd m.m. bereds för närvarande inom Utbildnings- och kulturdepartementet. DAB-nätet är utbyggt till 85 procents befolkningstäckning, men är endast påslaget för sändningar över områdena kring Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå och når i dagsläget cirka 35 procent av befolkningen. Anledningen till att programmen sänds ut endast i en begränsad del av det tillgängliga nätet är att riksdagen har bestämt 5 Se vidare Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet SOU 2001:28 s. 155. 6 Digital Radio SOU 2004:16 s. 75. 7 Medieutveckling 2005, Radio- och TV-verket 2005, s. 22. 8 Jfr a. bet. s. 161. 158 SOU 2005:62 Interaktiva tjänster – en bakgrund att SR måste dra ner på kostnaderna för de digitala sändningarna i avvaktan på att framtiden för digitalradion utreds. SR sänder digitalradio i DAB-nätet sedan hösten 1995. För när- varande sänds sju digitala kanaler: SR c, SR Klassiskt, SR Minnen, P3 Star, P7 Sisuradio, SR Sverige och SR X. De digitala kanalerna sänds även som webbradio via SR:s hemsida på Internet (www.sr.se). Därifrån kan man också lyssna på vissa av de kanaler som sänds i det analoga FM-nätet, nämligen rikskanalerna jämte en lokal kanal åt gången. Förutom webbradion kan man lyssna på en mängd ljud- filer som är tillgängliga via SR:s hemsida. I vissa kabel-TV-nät (f.n. Com Hem AB:s och UPC Sverige AB:s kabelnät) sänds SR:s digitala kanal P7 Sisuradio. SR bedriver i dagsläget inte några reguljära sändningar via satellit, men provsänd- ningar förekommer. Radio Sweden, som sänder till utlandet, sänder dock regelbundet via satellit. SR utreder för närvarande möjlighe- terna att göra sitt material tillgängligt via fler distributionskanaler t.ex. via satellit, kabel-TV-nät och i det digitala marknätet för TV- sändningar.