DOCSLIB.ORG

Sörby 2:7 - Pilagård

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sörby 2:7 - Pilagård 1 Sörby 2:7 - Pilagård För att minska trångboddheten i Sverige på 1930– 1940-talet gjorde staten det möjligt för familjer med många barn att få förmånliga statliga lån och bidrag för att bygga ett ”egna-hem” eller skaffa sig en större lägenhet. Kreatursskötaren på Veneberg, Anders Johansson och hans hustru Beata tog tillvara den här möjligheten och lät bygga sig ett hus. Husen kallades allmänt för ”barnrikehus” och det namnet används än idag av de äldre Sörbyborna om Anders och Beatas hus. Anders och Beata på trappan till sitt hus 1947–1990 Anders Sigfrid Johansson född 1892-10-01 i Morup död 1966 Beata Sofia f Ekdal 1900-06-11 i Kvibille 1990 Barn: Johan Bertil f 1922, Torsten Holmfrid f 1924, Anna Lisa f 1925, Anders Gösta f 1928, Astrid Margareta f 1929, Eva Charlotta f 1930, Gustav Åke f 1932, Selma Linnéa f 1934, Märta Sofia f 1935 d 1957, Inga Maj-Britt f 1936, Karin Gunilla f 1939, Kerstin Marianne f 1940, Bror Lennart f 1942, Nils Gunnar f 1943 d 1986, Ingrid Anita f 1944, Margit Birgitta f 1946, Makarna gifte sig 1922 och flyttade 1934 med sin familj till Sörby från Getinge. Anders Johansson fick anställning som ryktare/ ladugårdsskötare på Veneberg och de bodde i en av statarbostäderna där. 1947 kunde familjen flytta in i sitt nybyggda hus med det fina läget på gränsen mellan Sörby och Vessige. Tomten hade styckats av från Pilagård 2:2 år 1945. En familjebild från 1943 (bilder fr barnbarnet Gunilla Qvarford) 2 Anders dog 1966, 74 år gammal. Den yngsta sonen Nils Gunnar övertog fastigheten år 1977. Han dog 1986, 43 år gammal. Ur en artikel i HN 1982: ”En verklig praktmamma är 70-åriga fru Beata Johansson i Vessigebro. Hon har fött 18 barn, av vilka 16 fortfarande är i livet, 14 är gifta. ”Jag har alltid varit glad över mina barn. Utan deras hjälp hade vi aldrig klarat av att hålla ihop familjen. Det är så roligt, när de kommer hem”, säger hon om de 16 barnen och barnbarnen som är 36 eller 37. Hon minns inte riktigt.” På moderns 80-årskalas kunde 15 av barnen deltaga. Beata dog 1990, 90 år gammal. Fastigheten var utsatt för den hårda stormen Gudrun 2005, men skadades inte. Nu blev det istället ljus och rymd omkring de välvårdade husen och trädgården, när alla höga granar fälldes. Birgersro, Sörby 3:9 I oktober 1910 köpte snickaren Birger Karlsson av sina föräldrar Emanuel och Beata Karlsson i Lassa ett markområde om 0.12 ha, som avsöndrats från föräldrarnas gård. Priset för den s.k. lägenheten var 125 kronor. Enligt husförhörslängden flyttade familjen redan 1908 till Birgersro, som de kallade sitt nya hem. Birger och Ida hade gift sig 1906 och först bosatt sig på Heden i det lilla röda huset på andra sidan vägen. Där föddes också deras tre barn. 1908–1912 Johan Birger Carlsson född 1881-06-28 i Lassa Ida Bernhardina f Persson 1880-11-22 i Sibbarp Barn: Astrid f 1907, Rut f 1908 och Gustaf Herbert f 1911. Ida var dotter till Per August Henriksson och Elna Beata Nilsdotter, som från 1899 ägde en av Sylagårdarna. Våren 1912 valdes Birger till poliskonstapel i Sörby för 3 år (ett oavlönat förtroendeuppdrag), men samma år lämnade familjen sitt nybyggda hus och blev hemmansägare i Attarp, Ljungby. Hustrun dog i juni 1915 av ”Eczem”. Mannen gifte om sig 1916 och flyttade till Svartrå 1918. De fick 4 barn. Hans 2:a hustrun dog av lungsot 1928, då hade familjen flyttat tillbaka till Ljungby, Birger arbetade åter som snickare och hade byggt sig ett egnahem i Hellerup. 1929 blev Birger hyresgäst i Lilla Ljungby tillsammans med 6 barn. 1941 tog han sitt liv, 60 år gammal. 3 Dottern Astrid hade flyttat tillbaka till Sörby strax efter moderns död och blivit fosterdotter hos sin mormor och morfar i Sylagård. Läs mer om ”Astrid i Sylagård” under Sörby 5:3. Systern Rut, gift Martinsson, hamnade så småningom i Vinberg och det var hon som bakade och sålde ”Ruts ringar”. Hon dog i Vinberg 2002, 94 år gammal. Brodern Gustaf Herbert var bosatt i Ljungby, när han dog 1992. 1913–1926 Nils Johan Johansson född 1874-10-21 i Torstorp Nils Johan var snickare och son till torpare Johannes och Eleonora Larsson på Torstorp i Torsjö. Han köpte Birgerso på auktion i mars 1913. År 1920 flyttade hans nygifte brorson, snickare Oscar Carlsson och hans hustru Berta till Birgersro och barnen Erik Lennart (som dog 10 mån gammal), Edla och Allan föddes här. Det fanns 2 lägenheter i huset, trots att det här var före tillbyggnaden, och det fanns också en verkstad. Oscar och hans familj flyttade efter några år upp till landsvägen, till Sörby gamla skola som 1923 ersatts av en ny skolbyggnad. 1926 flyttade Nils Johan till Katrineslätt intill Vessige kyrka och 1931 till Älvängen, där det samtidigt bodde 5 snickare, inkl Ragnar Christensson. Nya ägare till Birgersro blev grannen Johan August Carlsson och hans hustru Anna Lovisa från Hovgård, som nyligen lämnat över gården till dottern Nanny och hennes man Ragnar. Johan August dog 1936 och hans hustru året efter. Av bouppteckningen 1936 framgår att fastigheten då var taxerad till 3.500. Bland alla tillgångar fanns 15 höns värderade till 15 kronor och en hyvelbänk och snickarverktyg för 40 kronor. 1937-omkr 1990 Henry Gunnar Claesson född 1914-07-21 i Ljungby Margit (Maja) Elise f Johansson 1914-11-13 i Vinberg Barn: Roy Elis f 1935 Maja hade tre av sina äldre syskon i Sörby, när familjen flyttade dit; Tvillingarna Ragnar och Henrik på Amundsgård resp. Berghaga och Agda på Berghaga. Gunnar arbetade som skoarbetare i Falkenberg men var också anställd vid Yngeredsfors och hos Lantmännen. Gunnar skaffade sig aldrig någon bil, hans transportmedel var cykel. Roy Birgersro 1969. Maja (t.v.) och Gunnar 4 Berghaga – Sörby 13:1 Fastigheten bildades 1943 genom sammanläggning av 0,1290 ha från Sörby Hovgård 4:5 och 0.0315 ha från Sörby Nackagård 6:2 och 12:2. 1942–1948 Karl Ragnar Johansson född 1913-09-25 i Vinberg Karin Linnea f Nilsson 1915-06-21 i Nackagård Barn: Nils Lennart Ragnar f 1947, Hans Olof Staffan f 1953 Karin var dotter till August och Alma Nilsson i Nedre Nackagård. Ragnar och Karin gifte sig 1942 och flyttade in i huset, som Ragnar själv hade uppfört på en tomt intill Sörby gamla skolhus. Berghaga kallade de platsen. Ragnar hade byggt huset i funkisstil och jag undrar, vad Sörbyborna tyckte om det? Huset skilde sig ju helt från de andra husen i byn. Några kallade det ”bläckhuset” och det var ingen dum liknelse. Stolt byggherre framför sitt hus 1942 Karin med sonen Nils Lennart i barnvagnen år 1947 Karin sägs ha anlagt en mycket fin trädgård på Berghaga under sina år där 5 1948 tog Ragnar och Karin över Amundsgård efter Ragnars far Karl Johansson. Fadern, som var änkeman sedan 1943, övertog i sin tur Berghaga. Hans son Henrik, dotter Agda och dotterdotter Siv flyttade dit något senare från Köinge. Det måste ha varit trångt för dem i det lilla huset. (bilder från Staffan Johansson) 1948–1960 Karl August Johansson född 1880-09-08 i Vinberg död 1958 Dotter Agda Hildegard Johansson 1910-10-26 i Vinberg Son Henrik Gösta Johansson 1913-09-25 i Vinberg Agdas dotter Siv f 1939 Av bouppteckningen 1958 framgår, att Carl hade 11 barn (se Amundsgård), av vilka 5 bodde i Sörby: Agda och Henrik på Berghaga, Edith i Kockagård, Ragnar i Amundsgård och Margit Claesson i Birgersro. Fastigheten var taxerad till 18.000 kronor. Henrik och systern Agda, som skötte hushållet men också var sömmerska, flyttade omkr 1960 till Höstena. De var båda ogifta, men Agda hade en dotter Siv, som reste till Amerika i början på 1960-talet och fortfarande bor där. Agda dog 1986 och Henrik 1998, båda i Vinberg. Siv på Berghaga, HN-foto från 1956 då hon var Lucia-kandidat i Falkenberg 1960–1973 Carl Adolf Johansson född 1896-05-14 i Alfshög död 1975 Anna Sofia f Andersson 1894-12-17 i Stafsinge 1962 Sonen Gösta 1929-04-29 i Alfshög 1967 Familjen flyttade till Sörby från Vinberg, där man brukat en gård sedan omkr 1940. Dess- förinnan brukade man gården Bostället i Salltorp. Sonen var kyrkvaktmästare i Vinberg. Han omkom 1967 i en trafikolycka på hemväg från bilsemester i Lappland i sin volkswagen. Carl tillbringade sin sista tid på Älvgården och den lilla funkisvillan, som då var taxerad till 30.000 kronor, köptes av mina föräldrar Gustav och Greta Cederberg på Toras, ett stenkast därifrån. 1975 lämnade de över gården till son och sonhustru, Olle och Anita Cederberg. 6 Lyckåsen – Anderstorp 1:3, nu Sörby 19:3 Fastigheten om ca 1600 kvm bildades 1941/1943. De första lagfarterna ägde fyra av barnen till Alfred och Nora Johansson, Paradiset, och marken hade tidigare ägts av ett femte barn, fjärdingsman Anders Johansson, som brukade gården Anderstorp på andra sidan vägen. Barnen lät bygga upp bostadshuset på Lyckåsen åt sina föräldrar, som sålt sin gård 1932 och sedan dess bott i Rännebackens gamla mangårdsbyggnad (läs om familjen under Paradiset). Namnet Lyckåsen kanske för att det var en ”lycka” på det gamla torpområdet Åsarna? 1942-1955 Johan Alfred Johansson född 1869-12-15 i Kockagård död 1955 Eleonora (Nora) Andersdotter 1876-08-31 i Anders Berntstorpet 1951 I en notis i HN 1954 inför Alfred Johanssons 85-årsdag sägs bl a om honom att ”då det gällt att arbeta har hr Johansson aldrig varit rädd för att hugga i och det är betydande arealer icke odlad mark som han förvandlat till odlad” och att han ”i sin ungdom hanterade fiolen med bravur och var en flitigt anlitad spelman på bröllop och andra tillställningar i orten.” Lyckåsen på Alfred och Noras tid och Nora i sitt kök (bilder från barnbarnet Ingmar Fagerlund) I maj 1958 köptes fastigheten av prästen Sven Nygren och hans hustru Anna.
Load more

Recommended publications
  • § 202 Motion - Cykelväg Mellan Heberg Och Årstad, KS 2017/145 Beslut Kommunstyrelsen Föreslår Kommunfullmäktige Besluta 1
    Falkenbergs kommun Kommunstyrelsen 2018-06-12 § 202 Motion - Cykelväg mellan Heberg och Årstad, KS 2017/145 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Översända motionen till tekniska nämnden för att ingå i beredningsunderlaget vid kommande remissyttrande vid uppdatering av regional cykelplan. 2. Därmed anse motionen behandlad. Beskrivning av ärendet Shlomo Gavie (C) och Agneta Åkerberg (C) har inkommit med en motion om att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt tekniska nämnden att ta fram förslag på cykelväg mellan Heberg och Årstad. Motionärerna anser att det är naturligt att knyta ihop de båda orterna med en cykelväg och möjliggöra för de boende att färdas säkert på ett hållbart sätt utifrån såväl ett hälso- som miljöperspektiv. Tekniska nämnden har beretts möjlighet att yttra sig över motionen och förmedlar att sträckan mellan Heberg och Årstad är statlig väg, vilket innebär att kommunen saknar rådighet och har därför ingen möjlighet att själv bygga en cykelväg där. Om en gång- och cykelväg ska etableras på aktuell sträcka krävs att sträckan finns utpekad i den regionala cykelplanen. Regional cykelplan är en del i genomförandet av Regional infrastrukturplan 2014-2025. I planförslaget har Region Halland avsatt totalt 129 mkr för utbyggnad av cykelvägar. Åtgärderna tas fram i samverkan mellan regionen, de halländska kommunerna och Trafikverket. Det finns löpande möjlighet att inkomma med förslag på sträckor där cykelväg bör etableras. Falkenbergs kommun har nyligen fått med delsträckan Vinberg – Bergagård som en cykelsträcka i planen i syfte att i ett längre perspektiv koppla samman Falkenberg med Ullared, vilket är en prioriterad sträcka. Eftersom det finns ett begränsat ekonomiskt utrymme i Regional cykelplan vad gäller utbyggnad av gång- och cykelvägar gör tekniska nämnden en prioriteringslista med förslag att ta med i samverkanssamtal med övriga kommuner, regionen och Trafikverket.
    [Show full text]
  • Hallands Läns Författningssamling Länsstyrelsen Vägar I Hallands Län
    Hallands läns författningssamling Länsstyrelsen 13FS 2019:3 Vägar i Hallands län – Sammanställning 2019 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar, bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter i Hallands län. Utfärdad den 12 mars 2019. INNEHÅLL I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar. II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa lokala trafikföreskrifter. III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass I (BK1). IV. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Lokala trafikföreskrifter om farligt gods. BILAGOR: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 1. B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 2. C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 3. D. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning. E. Förteckning över vägar för färd med fordon med variabelt däckstryck. F. Förteckning över vägsträckor på allmänna vägar där kommun är väghållare. G. Farligt gods. Kartor med Förbudsområden för transport av farligt gods samt undantagna vägar och gator. H. Kartor: Väginformation. Allmänna vägar, bärighetsklasser, framkomlighets- begränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods. Lena Sommestad Charlotte Viklund 1 Page 1 of 50 I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskild bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 11. Vinbergs Kyrkby Och Samhälle
    TADENS YTTRE ÅRSRINGAR S Översiktlig karaktärisering av bebyggelsens värden och kvaliteter i Falkenberg Underlag för planering, underhåll och vård Falkenbergs museum Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg 2005 Omslagsfoto: Stora bilden: Karta över Falkenberg från 1855. Små bilderna: Överst till vänster: Kv Måsen 13 i Arvidstorp. Nere till vänster: Kv Skålen på Västra Gärdet. Överst till höger: Kv Myran i Herting. Nere till höger: Badhytt på Skrea strand, Knölaberget. Foto Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto kapitlen Inledning, Västra gärdet, Valencia, Arvidstorp, Östra gärdet, Tröingeberg, Herting, Hjortsberg/Kristineslätt, Skrea strand och Slätten Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto områdena Kv Rosen och Stafsinge strand på Västra Gärdet, Kv Svärdet i Arvidstorp, Falk- vägen på Östra gärdet och Nedre Tröingeberg, samt kapitlen Skrea samhälle/Ringsegård, Vinberg och Skogstorp Christina Thunqvist Svantesson 2005. Redigering och layout Christina Thunqvist Svantesson 2005. Tryckt på Kontorsservice, Falkenbergs kommun. Rättelser införda t.o.m. 4 april 2006. FÖRORD Under fyra månader, april – juli 2004, inventerade bebyggelseantikvarie Anna-Karin Skiöld Falkenbergs tätortsbebyggelse. Inventeringen färdigställdes och redigerades av bebyggelse- antikvarie Christina Thunqvist under hösten 2005. Området som inventerats är det som in- går i Delöversiktsplanen för Falkenbergs kommun 2005. Arbetet har initierats av Falkenbergs museum och Stadsbyggnadskontoret i Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen (länsantikvarien) i Halland samt Landsantikvarien, Hallands
    [Show full text]
  • Slöinge Bridgeklubb 70 År 1946-2016 Bilden På Första Sidan Föreställer En Sk Guldgubbe
    Slöinge Bridgeklubb 70 år 1946-2016 Bilden på första sidan föreställer en sk guldgubbe. För ca 25 år sedan hittades 56 stycken (näst största fyndet i Sverige) under en arkeologisk utgrävning i Bergagård norr om Slö- inge. Guldgubben är ett nästan 20 mm hög bleckplåt av guld med stämplade manniskofigurer. Guldgubbarna är ungefär från 500-talet. Inom bridgen, dvs från 1960-talet och framåt, är guldpoång- en finaste meriten. Inom Slöinge BK finns dock ihopsamlat sammanlagt endast fem. Minnesskrift för Slöinge Bridgeklubb 1946-2016 (70 år +) Text och karta: Håkan Swärd Foto: Boris Eriksson De tidiga åren 1946-62 Det äldsta dokumentet om Slöinge Sveriges Bridgeförbund. Bridgeklubb är årsmötesprotokollet Samma kväll som årsmötet, den 21 januari 1946 i Ordenshuset konstituerar sig styrelsen på Nya i Slöinge. Hotellet (med starkare drycker än i Detta avsnitt behandlar verksam- Ordenshuset?) Spel kl 19.30 mån- heten i stort och litet om både dagar. Sen ankomst bestraffas med allmänna, speciella och till och 5 poängs avdrag, likaså utebliven med kuriösa förhållanden under anmälan om förhinder. åren 1946-62. Till förbundet anmäldes 22 med- Det första årsmötet behandlar både lemmar. De första medlemmarna bokslut från föregående år och var troligen bara män med belöning av de tre första paren i genomsnittlig ålder kring 35 år. Så klubbmästerskapet. Uppenbarligen småningom var troligen minst var har verksamheten pågått under fjärde vuxen i samhället medlem. 1945. Utan dokumentation påstås Efter sommaren beslutade i ett annat dokument att klubben styrelsen att Biograflokalen i verkat sedan 1942. Annie Möllers Hotell ska hyras Det är därför rimligt att under som spellokal.
    [Show full text]
  • 17. Ätrans Dalgång
    17. Ätrans dalgång Naturvärde: BZLKHGF Klass: 1 Ekokarta-löpnr: 5129-01 Areal: 815,8 ha Socken: Falkenbergs stad, Vinberg, Skrea, Årstad, Alfshög, Vessige, Ljungby, Askome och Okome Omfattning Ätran dalgång från Falkenberg till Ätrafors. Nuvarande status Natura-2000 – område (SPA) för Källstorps våtmarker. Ätrans dalgång är klassat som riksintresse för naturvård NN12, för kulturminnesvård KN 19 och för friluftslivet FN 9. Bedömning Ätrans dalgång har stora biologiska och geovetenskapliga värden. I ån finns goda reproduktionsbottnar för lax och öring och en värdefull bottenfauna. Området har även stor betydelse för friluftslivet och inte minst laxfisket lockar många människor till ån. De värdefullaste delområdena i dalgången utöver själva ån är Källstorps våtmarker, Möllegård och Höstena källar. Det är av allra största vikt att Ätran och Högvadsåns naturliga laxstam bevaras och att reproduktionsbottnarna skyddas mot negativ påverkan. Det förutsätter att pågående försurning motverkas genom fortsatt kalkning av Högvadsån. Ätran har sitt källflöde i Västergötland och Ätrans vattenföring regleras genom dammen dalgången har bildats i den sprickdal som i vid Ätrafors. nordsydlig riktning sträcker sig genom den halländska kustslätten. Vildlax och rik bottenfauna Ätran och Högvadsån är västkustens Geologiska förhållanden viktigaste fortplantningsområde för vildlax. Berggrunden utgörs av olika gnejser och Det är Sveriges största bestånd av naturlig terrängen är böljande. På vissa håll går berget atlantlax och det sker ingen utsättning eller i dagen och höjer sig över det omgivande reproduktion av odlad lax. Odlade laxar från odlingslandskapet. Jordarterna består av företrädesvis Danmark och Norge som isälvssediment som överlagrats med lera, sand vandrar upp i vattensystemet sorteras bort vid och mo. Området ligger under högsta Herting och i Nydala kvarn vid Köinge.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Falkenberg (Pdf, 2,3
    4 15 4 Källeberg 11Skog 905 1504.1 1 1 1 Stenshult 04 15 546 3 57 1 Sandshult 15 5 7 3 1 5 Björnås 5 7 5 0 4 1 Sjötofta 6 5 4 1 Storebo 9 8 3 5 Självik 0 Östra Skäremo 577 Haghestra 06 Björkholm 50 2 1 1 Vika 1 5 5 Frölunda 1 3 Asserbo Mölneby 578 Ebbebo Ekarebo Strömmared 2 1 Jonsjö 1 Hult 8 Ällebäckstorp Mon 52 Drägved Fagerhult 6 Skårebo 2 1538.1 5 27 842 1 Knapasjö Mossebo 1507 Flahult Bostebygd Dal 1 Stret 0 566 Kungsäter 822 54 86 DRIFTOMRÅDESKARTA 1527 Mjöbäck 1 5 0 1538 Annelsred 1570 Gräskelid 0 843 1575 57 6 5 82 2 Stenbrohult Fönhult 6 84 1 1 Gårdshorn 5 26 Moghult Anfastorp Barnarp Ekedal 0 Stockhult Ödsmåla 7 Järlöv Drared Ängasjö 6 Älgarem Kattarp Moga 5 585 Henja Fal kenber g 86 Älmhult 1 583 !$862 1 Karsbo Skyarp Hulu Gislaved 8 9 Stackenäs 5 Vihult 4 9 0 Prästhult Ulvanstorp 6 864 85 8 Brunared 154 5 5 Veddige Bua 1 1 1 Karshult Rössbo Klägghult Backabo Ingärdebo Krabby Gräfthult 827 5 582 604 Gunnarshult 1 168 Pålsbo 621 0 Kullagård Hyndarp 5 85 6 Fröstenshult Brunabo Darhult Arvidstorp 0 813 839 Vibäcksred Klo Datum: 2020-08-27 6 860 Svenstorp 8 Lönnhult Hestra Anderstorp 5 2 Torstorp 1 Arnåsholm 8 Moatånga Krogsered 1558 Ågården Humlered Trollås Bäck Skala (A3): 1:270 000 854 1569 Hällabäck Stenshult Ås 1534 Erikslund 58 Backa 1565 Gammalsjö 1 Åsby 15 579 Åsen Ryd Ryd 857 5 838.1 8.1 Lövås 804 Älvsered 40 Mårdaklev 0 2 4 6 8 10 Näs 83 8 Kruvebo Horshaga 5 8 Vallen km 2 Långhult 8 Lönshult 41 Bösteshult Mäshult Fjällesjö © Lantmäteriet, Geodatasamverkan V Derome 7 7 Lommaholmen Påbo Sännås 9 Ö Derome 1 Arvidabo 5 7
    [Show full text]
  • On the Road 7
    On the Road : Studies in Honour of Lars Larsson Jennbert, Kristina; Hårdh, Birgitta; Olausson, Deborah 2007 Link to publication Citation for published version (APA): Jennbert, K., Hårdh, B., & Olausson, D. (Eds.) (2007). On the Road : Studies in Honour of Lars Larsson. (Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4°; Vol. 26). Almqvist & Wiksell International. Total number of authors: 3 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Acta Archaeologica Lundensia in 4o,No.26 ON THE ROAD STUDIES IN HONOUR OF LARS LARSSON Edited by Birgitta Hårdh • Kristina Jennbert • Deborah Olausson Almqvist
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Jordartskartan
    TORE PASSE BESKRIVNING TILL JORDARTSKARTAN VARBERG SOIULLARED SV DESCRIPTION TO THE QUATERNARY MAP VARBERG SOIULLARED SV UPPSALA l988 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING l JORDARTSGEOLOGISKA KARTBLAD SKALA 1:50000 Serie Ae . Nr 86 TORE PASSE BESKRIVNING TILL JORDARTSKARTAN VARBERG SO/ULLARED SV DESCRIPTION TO THE QUATERNARY MAP VARBERG SOIULLARED SV UPPSALA 1 98 8 [SBN 9 1-71 58-449-8 ISSN 0586-1535 Textkartorna ar frAn sekretessynpunkt godkända for spridning. Lantmäteriverket 1988-03-30 För information om berggrund och grundvatten hänvisas till berggrundskartor (SGU sene Af) samt hydrogeologiska kartor (SGU serierna Ag och Ah). PA beställning utfor SGU även geologiska och hydrogeologiska specialundersökningar rörande grus- och sandforekomster, grundvatten, mineral, miljövard m.m. Närmare upplysningar erhalls genom SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING Box 670 75 128 UPPSALA Telefon 018-179000 Fotosats: Ord & Form AB, Uppsala 1988 Tryck: Offsetcenter ab, Uppsala 1988 ALLMAN DEL. Metodikoch jordartsindelning ............................................................ Inledning .................................................................................................................... Kartunderlag ....................................................................................................... Karteringsmetodik .............................................................................................. Generalisering ..................................................................................................... Maktighetsuppgifter
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • FULLTEXT01.Pdf
    . . SAMMANFATTNING Arbetets art: Kandidatuppsats 15 hp, Socialt arbete 61-90. Sidantal: 42 sidor, exklusive försättsblad, innehållsförteckning och bilagor. Titel: Kvalitet i skuggan av alternativa driftsformer – En studie om kvalitetsbegreppet och dess betydelse efter avregleringen av omsorg i Falkenbergs kommun Författare: Camilla Stiernflycht & Sandra Johansson Handledare: Mikael Jonasson, Docent kulturgeografi, Högskolan i Halmstad. Examinator: Carin Staland Nyman Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, imple- mentering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldre- omsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsan- sats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga doku- ment. Vidare har insamlad data analyserats utifrån New Public Management, em- powerment och genom kvalitets- och implementeringsteorier. Slutsatsen är att Falkenbergs kommuns politiker och tjänstemän menar att kvalitet är något indivi- duellt vilket vi ser som positivt då man ur ett empowermentperspektiv ser den enskilde brukarens röst som viktig. Något enhetligt svar på frågan får vi dock inte. Vidare ser vi att de externa utförare som undersökts har ett något bättre resultat över lag. Undantaget är dock daglig verksamhet där den kommunala driften får generellt bättre skattning. Det uppföljningsansvar Falkenbergs kommun har, på upphandlade verksamheter, är inte genomfört med hänvisning till en överbelastad planeringsavdelning.
    [Show full text]
  • Northern Coast
    DETOUR – IT’S ABOUT 3 KM ROUTE TO THE LAKE “LJUNGSJÖN.” 12. LJUNGSJÖN N: 56° 59.288” E: 012° 33.142” For those who would like to swim, this is possible, barbecue or lounge by the lake. Just before the sign ”Vinberg 5”, turn left into a dirt road at horse obstacle course. Take the road 300 m and then turn left into the paved road. Drive 800 m and turn right by the sign ”Badplats”, swimming. Follow the gravel 12 NORTHERN road to the bathing area. Barbecue area, toilet and 8 picnic area. Turn back the way you came from. 7 9 10 When the gravel road ends (at the obstacle course) 5 6 turn left and immediately right by the sign ”Vinberg 11 5” and drive towards Vinberg. COAST After the sign ”Vinberg 5” follow the road to Vinberg. At Hällerup, turn left. Continue the road to the crossroads where you go straight ahead, across the road 154. Drive into Vinberg’s village and at the cross, turn right. Approx. 400m turn left by the sign 2 Vinbergs kyrkby. After 1.5 km you arrive OLOFSBO | GLOMMEN | MORUP | LÅNGÅS in Vinberg’s village. At the T-cross turn right towards Falkenberg. Turn immediately left into a minor 3 4 road. Continue straight until you see a parking sign. VINBERGS KYRKBY | STAFSINGE 2 13 55 KM (+15 KM) 1 13. ECOMUSEUM – VINBERGS CHURCH ENVIRONMENT N: 56° 55.639 E: 012° 32.914 In the village of Vinberg, you can see the best preserved Gothic Revival church in Halland, which was inaugurated in 1899.
    [Show full text]