Memoranda114 Soc. Fauna FloraSocietas Fennica pro Fauna 91: 114–126. et Flora 2015 Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015

Nåtö biologiska station Verksamhetsberättelse för år 2014

Verksamheten på Nåtö biologiska station inled- – Öppningsanförande: Social- och miljöminis- des den 11 april då de första forskarna anlände ter Carina Aaltonen och säsongen avslutades den 7 oktober. Verksam- – Prof. em. Carl-Adam Hæggström: Nåtö biolo- heten var under sommaren 2014 livlig. giska station 1964-2014 – Doc. Saskya van Nouhuys: Biodiversity – a Nåtö biologiska stations styrelse är under treårs- race for life and death perioden 2013–2015: – Naturvårdsintendent Jörgen Eriksson: Den – Societas representanter: prof. Carl-Adam åländska naturvårdsförvaltningen – skyddade Hægg­ström, fil.mag. Nina Hagner-Wahl- områden och Natura 2000 sten, doc. Torsten Stjernberg och doc. Gunilla – Doc. Anna-Liisa Laine: Hosts and their pa- Ståhls-Mäkelä. rasites – Powdery mildew infecting the mea- – Ålands Landskapsregerings representanter: dows of Åland naturvårdsintendent Jörgen Eriksson (ersätta- – Doc. Torsten Stjernberg: Havsörnen i re bitr. naturvårdsintendent, fil. dr Inkeri Aho- – 50 år av skydd och skyddsforskning nen) och lektor, fil. dr Ralf Carlsson (ordfö- – Doc. Gunilla Ståhls-Mäkelä: Tvåvingar – rande; ersättare vattenbiolog, fil. mag. Mikael okända flygfän Wennström). – Fil. mag. Niclas Fritzén: Nya spindlar på Som stationens amanuens fungerade fil. dr Åland Tomas Lehecka. – Fil. mag. Tom Clayhills & fil. mag. Riitta Stationens styrelse höll möte på stationen den Clayhills: Kunskapen om den åländska skal- 17 oktober. baggsfaunan ökar År 2104 fyllde Nåtö biologiska station 50 år – Fil. mag. Nina Hagner-Wahlsten: Nattens och året uppmärksammades genom symposiet okända flygare – Ålands fladdermöss ”Biologisk mångfald – en kapplöpning på liv och – Agroforst dr Heinz-Rudolf Voigt: Tungmetal- död”, som ordnades i samråd med Ålands Hög- ler i kustvattenmiljön skola den 16 maj. Vid symposiet presenterades ett – Fil. mag. Janne Valkonen: The population of antal under senare år aktuella forskningsprojekt the smooth snake Coronella austriaca in the (programmet nedan). Över 50 personer deltog i Åland Islands symposiet. Jubileet fick berättigad uppmärksam- Stationsbudgeten 2014 bestod av ett bidrag het både i den åländska pressen, radion och TV- från PAF (6 100 €) och övernattningsintäkter nyheterna. Vidare ordnades i Stationens regi tre (4 368 €). För jubileet erhöll Societas pro Fauna exkursioner (Nåtö naturstig, Järsö fritidsområde, et Flora Fennica / Nåtö biologiska station två se- Kobba Klintar) för allmänheten i samband med parata anslag, 2 000 € av Ålands Kulturdelegation jubileet med ca 20 deltagare i varje exkursion. och 500 € av Ålands Kulturstiftelse. Utgifterna Programmet för jubileumssymposiet var föl- för Stationens drift var 6 121,39 och för jubileet jande: var 3 768,16 €. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 115

I övrigt utgjordes Stationens utgifter av ama- lationer av värdväxten. Under 2014 utfördes föl- nuensens lön och reseersättningar, styrelsens re- jande fältarbete på Åland: seersättningar och driftskostnader. Parasitsvampens rumsliga fördelning. En Biblioteket utökades med ett tiotal nummer av större undersökning gjordes för att utreda vilka olika serier. C.-A. Hæggström deponerade nya år- faktorer som bestämmer hur svampen etablerar gångar av de mykologiska serierna Karstenia (år- sig i värdväxtpopulationen. Undersökningen ut- gång 54), Jordstjärnan (årgång 27) och Svensk fördes av dr Rachel Penczykowski, dr Steve Par- Mykologisk Tidskrift (årgång 34) på Stationen. ratt and stud. Suvi Sallinen. I denna studie följ- En del gamla publikationer och dubbletter av se- de forskarna med sjukdomsförloppet på 15 äng- rier rensades ur biblioteket. ar med svartkämpar. Frön från parasiterade svart- Besökarmängden (övernattare) var 75 och de kämpar togs för bestämning av genotyp och fe- sammanlagda övernattningsdygnen var 515. notyp. Klimatdata och biotiska variabler insam- lades från varje plats. Dessa data skall användas för att beräkna hur mycket den genetiska och fe- Forskningen 2014 notypiska variationen inverkar på sjukdomsdyna- miken och vilken är de abiotiska och biotiska om- Parasitoiderna hos ängsnätfjärilen och deras världsfaktorernas roll. sätt att känna igen fjärillarvernas näringsväx- Epidemiologiska studier. Krista Raveala ter – doc. Saskya van Nouhuys, PhD Joanneke ledde en stor undersökning i juli då alla de 642 Reudler Talsma mjöldagspopulationerna som påträffades i sep- tember 2013 besöktes för att fastställa närvaro Larverna av ängsnätfjärilen (Melitaea cinxia) och eller frånvaro av parasitsvampen och svampens deras parasitoider (parasitsteklar) övervintrar i riklighet. Detta data kommer att användas för att Nåtö biologiska stations jordkällare. Under 2014 fastställa var epidemin börjar och vilka faktorer har Saskya van Nouhuys och Joanneke Reudler som fungerar på metapopulationsnivå för att be- Talsma besökt Stationen flera gånger för att häm- stämma sjukdomsdynamiken. ta material för forskningen som sker på annan ort. Den genetiska epidemiologin. Dr Benoit En ny undersökning går ut på att ängsnätfjärilens Bares följde noga med hur sjukdomen framskred näringsväxter svartkämpar (Plantago lanceola- i lokala patogenpopulationer. Han bestämde ge- ta) och axveronika (Veronica spicata) avsöndrar notypen på prov då epidemin utvecklades. Med flyktiga doftsubstanser som kan igenkännas av detta data kan förståelse nås hur patogenpopula- parasitoiderna. Undersökningen försöker faststäl- tionens genetiska struktur ändras under växtsä- la hur specifika doftsignalerna är och hur bety- songen och hur den epidemiologiska dynamiken delsefulla de är för parasitoiderna att hitta fjäril- är beroende av den genetiska variationen inom larverna. patogenpopulationerna. Interaktionen mellan värdväxt och patogen och dess epidemiologi – Doc. Anna-Liisa Laine, Benoit Barrès, Pauliina Hyttinen, Layla Höck- Ålands kärlväxtflora – fil. dr Ralf Carlsson, na- erstedt, stud. Coong Lo, Elisa Metsovuori, Sini turvårdsintendent Jörgen Eriksson, fil.mag. Johan Mursinoff, NaK Sara Neggazi, dr Steve Parratt, Franzén, prof. Carl-Adam Hæggström, fil. mag. LuK Hanna Parri, Johanna Pelkonen, PhD Rac- Eeva Hæggström, lektor Christine Roiha, konst- hel Penczykowski, Krista Raveala & stud. Suvi när Kurt Simons, redaktör Håkan Skogsjö, doc. Sallinen Torsten Stjernberg & stud. Kajsa Sundberg Anna-Liisa Laines forskargrupp har studerat Under fältsäsongen 2014 inventerades kärlväxt- mjöldaggen Podosphaera plantaginis, som para- floran på olika håll på Åland. Flera av fynden gäl- siterar på svartkämpar (Plantago lanceolata), se- ler allmänna växter eller växter som håller på att dan 2001 i samarbete med Metapopulationsforsk- sprida sig och som hittades som nya i kommuner ningsgruppen (MRG). Under årens lopp har epi- där fynd från tidigare saknades. Bland fynden kan demiologiskt data insamlats i mer än 4 000 popu- följande nämnas: 116 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015

– vildpersilja (Aethusa cynapium) påträffades mycket allmänna gräs är påfallande sällsynt som ny för Kökar i Hellsö, ca 10 ex. växte i på Åland. vägkanten vid gästhamnen. – skogsklocka (Campanula cervicaria), tre re- – vårtåtel (Aira praecox; fridlyst) kontrollera- lativt storvuxna utblommade ex. fanns på des på två lokaler i Storby på Eckerö, Storby. åkerkanten vid åkerdiket invid Hammarlands- Den växte ställvis rikligt på grus- och sand- vägen på Korsängen i , Näfsby marken på Posthusets gård från huvudbygg- på den enda kända lokalen för arten på Åland. naden ca 60-70 m österut och mycket rikligt – mjölkklocka (Campanula lactiflora) har rymt på grus- och sandmarken på Sandvikens dans- från Gustaf Erikssons trädgård i hörnet av plats under de stora tallarna 20-30 m NW om Ålandsvägen och Norra Esplanadgatan i cen- estraden. trala . Flera ex. växte vid muren – grusviva (Androsace septentrionalis; frid- mot gatan. Växten har inte tidigare noterats lyst), 3 ex. i frukt, också någon enstaka blom- som trädgårdsflykting på Åland. ma på dessa ex., växte på löpgravsvallen i – väddklint (Centaurea scabiosa) växte på den Brobacka i Gölby. Lokalen är känd se- NW vägslänten ca 90 m SW om bron i Joma- dan gammalt. la, Gölby, Brobacka. – ett ex. av hybriden mellan liten och ullig – vit skogslilja eller svärdsyssla (Cephalanthe- kardborre (Arctium minus × tomentosum) ra longifolia; fridlyst) blommade med 18 ex. i växte på S sidan av vägen vid busshållplatsen , Söderby, Kopnäs ca 90 m W om rondellen i centrum av Storby – småsporre (Chaenorhinum minus) har en ten- på Eckerö. dens att spridas längs vägarna. Några ex. väx- – den sannolika hybriden mellan lundkardbor- te på Järsö i Lemland vid ingången till textil- re och ullig kardborre (Arctium cf. nemoro- butiken Stickstugan. sum × tomentosum) växer längs stigen genom – lungrot eller gode Henriks målla (Chenopo- lunden från stranden N om Broholmen väster- dium bonus-henricus; fridlyst) påträffades på ut till den öppna ängsmarken ca 50 m SW om två ställen: 1) i Eckerö, Storby, där minst tre prästgården på Hamnö i Kökar. Denna hybrid ex. växte på den kända växtplatsen S sidan av har inte tidigare påträffats på Åland. vägen vid busshållplatsen ca 90 m W om ron- – hybriden mellan dvärgbjörk och vårtbjörk dellen i centrum av byn. 2) i Jomala, Jomala- (Betula nana × pendula) finns kvar i Över- by, i f.d. häradshövdingsboställets (kallat Jop- boda på Kökar. Ett ca 2,5 m högt snår finns pe, grundare Jonas Palm) äppelträdgård från på S sidan av den gamla militärvägen ca 100 1700-talet, tre bestånd med 2–5 plantor per m S om gränsbevakningsstationen (sjöbevak- bestånd. ningsstationen). Hybriden har insamlats på – blåmålla (Chenopodium glaucum), ett stort platsen 1977–79. och förgrenat ex. växte i en blomkruka vid – månlåsbräken (Botrychium lunaria) påträf- Kattby grill och kiosk i Hammarland, Kattby. fades på två ställen: 1) Finström, Grelsby, Detta är det första fyndet sedan 1960-talet på Mangelbo, på betet nära grinden in i reserva- Åland. tet (ett ex.). 2) Jomala, Södersunda, Fårskär – lönnmålla (Chenopodium hybridum), några (tre ex. i ängen ca 15 m N om huset). ex. växte på grusgången på Kökar kyrkas S – råglosta (Bromus secalinus) växte på en sida på Hamnö. Denna mycket sällsynta målla skräphög på Dånö i Geta där den växte till- har rapporterats från Kökar mellan åren 1972 sammans med flera andra sällsynta ruderat- och 1986. växter (se Carlsson et al. 2014, avsnittet Pu- – kanadabinka (Conyza canadensis) påträffa- blikationer 2014 nedan). des som ny för Geta på en avstjälpningsplats – piprör (Calamagrostis arundinacea) påträf- på (se Carlsson et al. 2014, avsnittet Publika- fades som en ny art för Geta i Höckböle. Någ- tioner 2014 nedan). Därtill sågs ett par små ra tuvor växte vid stigen till naturreserva- ex. av detta ogräs på grus- och sandmark på tet ca 50–60 m NE om grinden vid reservats- Posthusets gård vid huvudbyggnaden i Storby gränsen. Detta i stora delar av södra Finland på Eckerö. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 117

– vildmorot (Daucus carota subsp. carota väx- – lentåtel (Holcus lanatus) påträffades på en te vid Tellholmsvägen N om Storängs i Salt- skräphög på Dånö i Geta (se Carlsson et al. vik, Haga. 2014, avsnittet Publikationer 2014 nedan). – kardvädd (Dipsacus fullonum), ett ex. av – bolmört (Hyoscyamus niger), Jomala, Joma- denna för Åland nya ruderatväxt växte på en laby, Bertilas, talrika plantor växte på gräs- avskrädeshög på Dånö i Geta (se Carlsson et mattan på S sidan av mangårdsbyggnaden. al. 2014, avsnittet Publikationer 2014 nedan). – slåtterfibla (Hypochoeris maculata), Geta, – rosendunört (Epilobium hirsutum) påträffa- Höckböle, två ex. växte på stigen till naturre- des på flera nya lokaler: 1) Föglö, Nötö, Sö- servatet ca 50–80 m NE om grinden vid reser- dergård, på Helena Blomqvists och Håkan vatsgränsen. Skogsjös område. 2) Kökar, Karlby, ett litet – svärdslilja (Iris pseudacorus) påträffades bestånd i landsvägsdiket vid vägkurvan på N som ny för Lumparland i ett strandnära kärr i sidan av vägen vid den övergivna fruktträds- Skag, Drangershamn. planteringen N om viken E om Håkosnäs. 3) – taggsallat (Lactuca serriola) påträffades på , Haga / Haga by, i diket på östra sidan fyllnadsjord vid en skräphög på Dånö i Geta, av Hagavägen mellan Haga kungsgård och Dånö. Arten är ny för Åland (se Carlsson et al. Norrgård. 4) Saltvik, Haga by, i diket på östra 2014, avsnittet Publikationer 2014 nedan). sidan av Hagavägen ca 230 m SW om Norr- – rundkrassing (Lepidium densiflorum subsp. gård. 5) Saltvik, Hjortö / Ovanåker, i diket vid neglectum) förekom på en skräphög på Dånö Ytterängsgatan ca 200 m W om Solhem. i Geta. Arten är ny för Geta (se Carlsson et al. – gräsull (Eriophorum latifolium), 3 blomman- 2014, avsnittet Publikationer 2014 nedan). de ex. av denna allt sällsyntare rikkärrsväxt – strandfloka (Ligusticum scoticum) blir allt växte i ett lundkärr på Barrmatteskärrets SSW allmännare på Åland. Under 2014 påträffa- sida i Storby på Eckerö. des den som ny på två ställen i Geta: 1) vid – skatnäva (Erodium cicutarium), enstaka Sjöboviken i Östergeta (fynd av Pekka Valto- ex. växte på tunet mellan Kökars kyrka och nen). 2) Dånö, i ett ängsstråk bland klipporna munkkällaren på Hamnö. på Ösundets SW strand ca 40 m E om vägen. – fläckflockel alternativt rosenflockel (Eupato- Därtill konstaterades den växa på två ställen rium maculatum alternativt purpureum) har Kobba klintar, Storlandet i Jomala skärgård. rymt från Gustaf Erikssons trädgård i hörnet – vit sötväppling (Melilotus albus) påträffades i av Ålandsvägen och Norra Esplanadgatan i Sund på Djävulsberget i Bomarsund. Föregå- centrala Mariehamn. Flera ex. växte vid mu- ende fynd i Sund gjordes 1931. ren mot gatan. Växten har inte tidigare note- – ögonpyrola (Moneses uniflora) har mins- rats som trädgårdsflykting på Åland. kat kraftigt i Finland. Glädjande många fynd – rävtörel (Euphorbia peplus) påträffades på gjordes 2014: 1) Brändö, Jurmo, i skogen norr två lokaler: 1) i Jomala, Jomalaby, Bertilas, om åkern norr om Västerbötet; arten är ny för några ex. växte på gräsmattan på S sidan av Brändö. 2) Eckerö, Kyrkoby, Truten, över 10 mangårdsbyggnaden. 2) några ex. bland gra- ex. på en flack hällmark med gles tallskog, varna ca 10–15 m W om Kökars kyrka. vettande mot ängsvegetation. 3) Geta, Väster- – ängsgentiana (Gentianella amarella; fridlyst) geta, i skogen nära vägen ca 70–80 m N om fanns kvar med ca 50 ex. på Bomarsunds fäst- ellinjen i området mellan Fagernästräsk och ningsområde S om vägen. Kolapotten. 4) Lemland, Hellestorp, i närhe- – fliknäva (Geranium dissectum) fanns kvar ten av den lilla sjön Storviken. 5) Lumpar- på hällmarksängen vid fridlysningstavlan för land, Norrboda, skog vid parkeringsplats vid grusvivan i Jomala, Gölby, Brobacka. stuga ca 300 m S om Båtviken. – knytling (Herniaria glabra) är ställvis riklig – Sankt Pers nycklar (Orchis mascula; frid- på grus- och sandmarken i Eckerö Storby på lyst), ett utblommat ex. påträffades i alm- Posthusets gård från huvudbyggnaden ca 60– lunden i Mangelbo naturreservat i Finström 70 m österut. Grelsby. Arten är ny för Finström. 118 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015

– johannesnycklar (Orchis militaris) blomma- Mariehamn. Flera ex. växte vid muren mot de med 155 ex. på Ålands enda kända lokal i gatan. Växten har tidigare noterats som träd- Lövö på Vårdö. gårdsflykting i Finström på Åland. – kungsmynta, vild mejram (Origanum vulga- – trådveronika (Veronica filiformis) växte i ra- re) påträffades på den fjärde lokalen i Geta batter och på gräsmattan vid husen Knorr- Östergeta; ett par ex. växte i vägkanten vid vä- gingsgränd 4 och 6 i norra Mariehamn. gen till Havsvidden mellan Mönshoparna och – murgrönsveronika (Veronica hederifolia) Revelsberget. växte på betesmarken vid Ryss-Petters brunn – trampgröe (Poa supina) växte i Geta, Höck- i Jomala Överby. böle på stigen inne på naturreservatet strax W om grinden. Arten är ny för Geta. Dendrologiska studier – Carl-Adam Hægg- – krusnate (Potamogeton crispus) finns fortfa- ström, Eeva Hæggström & Ralf Carlsson rande i Dalkarbyträsk i Jomala. – hybriden mellan krusnate och gräsnate (Po- Ålands vilda och planterade trädflora innehåller tamogeton crispus × gramineus) växte till- många intressanta både vilda och odlade arter. sammans med föräldraarterna i NE delen av Under 2014 gjordes bl.a. fölajnde iakttagelser: Dalkarbyträsk i Jomala. – tysklönn (Acer pseudoplatanus), ett ungt för- – grönlandsgåsört (Potentilla anserina subsp. vildat träd växte på Kökar Hellsö på E sidan groenlandica) påträffades på en stenig strand- av landsvägen ca 50 m NW om museet (f.d. äng på W sidan av vägen på Vattungsrevets N skolan). strand i Vårdö, Sandö / Simskäla. – silverlönn (Acer saccharinum), ett ca 13 m – norsk fingerört (Potentilla norvegica) finns högt välmående träd växer i Gustaf Erikssons kvar med flera stora ex. vid staketet på bak- trädgård i hörnet av Ålandsvägen och Nor- gården till Varmans i centrala Mariehamn. ra Esplanadgatan i centrala Mariehamn. Ett – vippsyra, vippskräppa (Rumex confertus) annat ca 8 m högt träd växer i slänten utan- växer på betesmarken vid Ryss-Petters brunn för staketet på Havsgatans E sida ca 50 m S i Jomala Överby. om Möckelöbrinken utanför staketet i Marie- – stor ängssyra (Rumex thyrsiflorus) växer på hamns Västerhamn. minst fyra ställen längs huvudvägen i Ham- – flikbladig silverlönn (Acer saccharinum marland Sålis, Lillbolstad och Bovik. Arten, ’Wieri’), ett ca 10 m högt träd står innanför som håller på att etablera sig längs vägnätet staketet på Havsgatans E sida ca 50 m S om på Åland, har inte tidigare rapporterats från Möckelöbrinken i Mariehamns Västerhamn. Hammarland. – häggmispel (Amelanchier spicata) är fort- – krusfrö, krussilja (Selinum carvifolia), Lum- farande sällsynt som förvildad på Åland. En parland, Skag, Drangershamn, i strandnära buske påträffades i Jomala Jomalaby, i skogs- kärr vid bukten N om Södra viken. Arten är brynet med E-exposition vid skogsvägen mot ny för Lumparland. Mossen ca 60–70 m S om Jomalaby vägen. – stånds (Senecio jacobaea, ett ex. växte på en – syrenbuddleja (Buddleja davidii), en ca 1,5 skräphög på Dånö i Geta. Denna på Åland m hög välmående buske växer på W sidan av mycket sällsynta ruderatväxt har inte tidiga- mangårdsbyggnaden vid Bertilas i Jomala Jo- re noterats i Geta (se Carlsson et al. 2014, av- malaby. snittet Publikationer 2014, se nedan). – fjäderkaragan (Caragana arborescens ’Lor- – lundstjärnblomma, lundarv (Stellaria ne- bergii’), ett planterat ex., som inte mår bra, morum), Sund, Sibby, vid ”bäcken” N om växer i trädgården till Bertilas i Jomala Joma- Stormyran, E om Linddalsbergen. Detta är det laby. femte fyndet av denna på Åland mycket säll- – hagtornet Crataegus cf. altaica finns som en synta lundväxt. planterad häck vid Havsgatan N om sjöfarts- – strålöga (Telekia speciosa), har rymt från museet strax före hörnet mot Norragatan i Gustaf Erikssons trädgård i hörnet av Ålands- Mariehamns Västerhamn. Arttillhörigheten är vägen och Norra Esplanadgatan i centrala inte med säkerhet fastställd. Denna art upptas Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 119

inte i våra floror och förteckningar över träd höjdsomkrets var 141 cm (7/7 2014). Träden, och buskar. speciellt de yngre längre mot S, är i gott skick. – rundhagtorn (Crataegus laevigata) finns 2) Vid det förfallna torpet Sänkan i Jomala som en klippt häck på N sidan av Skeppar- Björsby (mellan Gamla och Nya Godbyvägen gatan mellan Ålandsvägen och Kaptensgatan ca 300 m N om Andersböle vägskäl) växer ett i Mariehamn. Rundhagtornet var angripet av helt bestånd av sötkörsbär eller fågelbär. I be- hagtornsspinnmal (Scythropia crataegella). ståndet ingår 19 stora träd. De högsta var 12– – Mose brinnande buske (Dictamnus albus) 13 m höga och deras brösthöjdsomkrets var med rosa och vita blommor (två olika sorter) mellan 49 och 112 cm (7/7 2014). Träden är växer i en rabatt W om Bertilas mangårds- i dåligt skick med längssprickor i stammen byggnad i Jomala Jomalaby. Ett odlat bestånd och rötskador. De är illa invuxna bland stora finns också på Kökar Hellsö vid museet (f.d. granar; en del är direkt inklämda mellan gra- skolan). narnas stammar. Något närmare Gamla God- – sannolik gullhyperikum (Hypericum cf. ×mo- byvägen växer 11 klenare träd med en bröst- serianum) växer i en rabatt mellan Storagatan höjdsomkrets på 25–53 cm. Därtill finns flera och kyrkan i centrala Mariehamn. unga plantor (0,5–1,5 m höjd). – valnöt (Juglans regia). Två valnötsträd finns 3) Ett litet planterat, övergivet bestånd finns i centrala Mariehamn. Det större trädet vid på Kökar, Karlby, på NW sidan av vägskälet Norragatan 4, bakom Viking Lines kontor bar där den ena vägen leder mot S mot W sidan av frukt 2014 efter en paus på några år på grund Trubbenholm och den andra vägen leder mot av att trädet beskars. Det mindre trädet i es- Håkosnäs. planaden ca 30 m S om hörnet Mariegatan – 4) Ett planterat övergivet träd växer på Kökar, Östra Esplanadgatan har inte blommat hittills. Karlby, N om kurvan på vägen N om viken E – äppelträd (Malus domestica). Tolv äppel- om Håkosnäs. träd av gamla sorter växer i f.d. häradshöv- 5) Ett relativt stort, uppenbart förvildat träd, dingsboställets (kallat Joppe, grundare Jonas står i åkerkanten vid Justinsvägen i Saltvik, Palm) äppelträdgård från 1700-talet i Joma- Tengsöda. la Jomalaby. Träd nr 9 med en höjd på ca 7 6) Sex planterade träd växer norr om huvud- m är 3-stammigt med en enkel och en dub- byggnaden på Cederberg (Västergård) i Salt- bel stam; den gemensamma basen har murk- vik, Ovanåker (Åfvanåker). Höjden på träden nat i mitten; basens omkrets på 25 cm höjd var var max. 10–11 m, och brösthöjdsomkrets 68– hela 380 cm. Träd nr 7 med en höjd på ca 9 m 108 cm (8/7 2014). Stammarna är överdragna år 2-stammigt; hela trädets omkrets var 310 av lavar, bl.a. mycket tagellavar (Alectoria / cm på ca 40 cm höjd. Dessa är de tjockaste Bryoria). Stammarna har längssprickor och är äppelträd som uppmätts i Finland (se Hægg- rötskadade och träden är i relativt dåligt skick. ström & Hæggström 2014, avsnittet Publika- 7) Några unga förvildade träd växer i skogs- tioner 2014, se nedan). – Ett stort äppelträd av brynet under berget Haget ca 850 m NNE om en gammal sort växer i Bertilas trädgård ca Sunds kyrka. För ca 20 år sedan fanns i skogs- 25 m E om mangårdsbyggnaden. Trädets höjd sluttningen två större fågelbärsträd, men de är ca 11 m och det förgrenar sig i fem krafti- höggs i samband med en gallring – samtidigt ga stammar på ca 40 cm höjd där huvudstam- sparades alla små aspar. mens omkrets var 262 cm. Äppelträdet kan – slån (Prunus spinosa) växer som några små eventuellt vara planterat i slutet av 1700-talet. och ett större snår vid stigen genom lunden – inventeringen av sötkörsbär eller fågelbär och vid den öppna ängsmarken ca 60 m S om (Prunus avium) fortsatte under 2014. Följan- prästgården på Hamnö i Kökar. Ett annat slån- de bestånd undersöktes: snår finns på öns S del W om huvudvägen. 1) På östra sidan av Gamla Godbyvägen i Fin- – päron (Pyrus communis), ett förvildat litet ström, Godby växer flera planterade träd. Det träd växer i diket vid Justinsvägen i Saltvik tjockaste trädet var ca 8 m högt och dess bröst- Tengsöda. 120 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015

– rönnsumak (Rhus typhina) växer som odlad i ESCAPE – Ex situ-skydd av hotade kärlväxt- centrala Mariehamn åtminstone vid Norra Es- arter – Doc. Henry Väre planadgatan på Trobergshemmets innergård Det år 2013 påbörjade EU-finansierade ESCA- och vid Neptunigatan strax N om Skillnads- PE-projektet (Ex-Situ Conservation of Finnish gatan. Native Plant Species) fortsatte vid Naturhistoris- – sannolik stenros (Rosa cf. canina; fridlyst), ka centralmuseets Botaniska enhet. Målsättning- Lemland, Järsö, flera buskar växer mellan en är att grunda en fröbank för hotade kärlväxter Norrgård och småbåtshamnen, de flesta i bus- för ex situ-skydd. En idealisk frömängd för frö- kaget mellan den västra parkeringsplatsen och banken är 5 000 frön, men då det gäller hotade vägen till hamnen. arter kan mindre mängder godtas. En absolut re- – sannolik flikros (Rosa cf. obtusifolia), Lem- gel är att högst 20 % av populationens hela frö- land, Järsö, en ca 1,5 m hög buske i W kan- produktion får insamlas. Också av de mest hota- ten av parkeringsplatsen vid Lillbjörkövägen de arterna behövs 500 frön för fröbanken. Den- ca 90 m NW om telemasten. Denna ros har na mängd kan insamlas under flera år i satser på inte tidigare noterats, varken på Åland eller i 100-200 frön. Populationernas livsduglighet får Finland. inte hotas och insamling av frön av fridlysta ar- – sannolik bergros (Rosa cf. pendulina), Lem- ter och direktivarter i EU kräver alltid vederbör- land, Järsö, en ca 2,5 m hög buske på N si- liga miljömyndigheters tillstånd. I projektet kom- dan av Lillbjörkövägen ca 110 m NW om te- mer man att undersöka frönas hållbarhet, uppbe- lemasten. Denna ros har inte tidigare observe- varingsmetoder och groning av olika arter. Som- rats som förvildad på Åland. maren 2014 undersöktes främst en del rikkärrsar- – pimpinellros (Rosa spinosissima) förekom- ters frösättning. En missräkning var att agen (Cla- mer som odlad och den kvarstår mycket länge dium mariscus) hade enbart abortiva frön. vid övergivna hus och i övergivna trädgårdar. Däremot sprider den sig inte spontant från den Sumpviolen på Åland – FD Pertti Ranta ursprungliga odlingsplatsen. Två små snår fanns på fyllnadsjord sydöst om Söderberg på Sumpviolens (Viola uliginosa) enda kända lokal Dånö i Geta. på Åland, på Kökar, karterades i maj. Vid sam- – luddros (Rosa sherardii; fridlyst), Lemland, ma besök på Åland undersöktes också Iriskärret i Järsö, en buske i W kanten av körvägen till Jomala med tanke på en eventuell återplantering den östligaste båtbryggan, ca 70 m NE om av sumpviol inom ESCAPE-projektet på Fasta daghemmet. Åland sedan sumpvilslokalen i Hammarland för- – fläder (Sambucus nigra) odlas ibland på stördes i slutet på 1980-talet. Åland och vid gården Bertilas i Jomala Joma- På basis av karteringen av sumpviolens före- laby finns såväl planterad som och förvildad komstplatser i Finland skrevs ett engelskspråkigt fläder kring mangårdsbyggnaden. manus som granskar arten ur europeisk geopoli- – druvfläder (Sambucus racemosa), Kökar, tisk synvinkel. Under de senaste 25 åren har gam- Hellsö, Loppö, ett buskage i lundskogen på la stater splittrats och nya uppstått och om också Loppöfjärdens N sida invid traktorvägen. På EU utvidgats kraftigt österut befinner sig sump- Åland är förvildad druvfläder sällsynt. violens kärnområden alltjämt på östra sidan av – snöbär (Symphoricarpos albus) växte på fyll- gränsen. Artikeln har sänts till publikationsserien nadsjord sydöst om Söderberg på Dånö i Geta. Ecological Applications. – hybridsnöbär (Symphoricarpos ×chenaul- tii ’Hancock’) finns odlad som ett krypande Ålands slemsvampar – FM Panu Kunttu, Sanna- buskage vid Styrmansgatan invid polishuset i Mari Rivasto (Kunttu) & Elina Varis centrala Mariehamn. Denna snöbärsbuske har Målsättningen med undersökningen är att klar- inte tidigare noterats, varken på Åland eller i göra vilka arter av slemsvampar (Myxomyce- Finland. tes) som förekommer på Åland. Gruppen är brist- fälligt känd såväl vad arterna beträffar som de- Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 121 ras ekologi. Under 2014 insamlades prover under En grupp på åtta studenter och unga forskare del- åtta dagar i augusti-september från följande plat- tog i biologiföreningen Symbioosis s.k. fågelral- ser: Finbo och Udden i Eckerö, Svartnö i Ham- ly. På grund av den sena tidpunkten på året, 11- marland samt Boxö, Boxö-ön, Saggö och Saggö- 12 april, iakttogs hela 145 fågelarter, bland dem ön i Saltvik. Undersökningslokalerna valdes ut- prutgås, svartsnäppa, pilgrimsfalk och gulärla. gående från skogens struktur, ålder och trädslags- fördelning samt områdets naturtillstånd. Slem- Linjetaxering av häckfågelfaunan – FM Panu svampar kan, med undantag av några få arter, inte Kunttu bestämmas i fält. Prover insamlades därför enligt Under perioden 1–6 juni räknades de häckan- opportunistic sampling of species-metoden, dvs. de fåglarna längs Naturhistoriska centralmuse- genom att göra insamlingar från så många olika ets fasta linjer i Skeppsvik på Eckerö, Önningeby underlag, trädslag och skogstyper som möjligt. i Jomala, Ämnäs och Östanåker i Finström samt Insamlingar gjordes speciellt på trädstammar och Stålsby i Saltvik. grenar, som är lätta att inventera och där svam- parnas fruktkroppar är lätta att iaktta. Panu Kunt- Ålands havsörnar 2014 – doc. Torsten Stjern- tu och Sanna-Mari Rivasto (numera Kunttu) in- berg, Hannu Ekblom, Jörgen Eriksson, Johan samlade 156 prover för mikroskopisk identifie- Franzén & Pekka Niittylä ring. Elina Varis artbestämde materialet. Prover av de insamlade slemsvamparna har inlämnats till Havsörnsinventeringen, som täckte hela landska- Åbo universitets samlingar (TUR). pet, fortsatte år 2014 som tidigare år. Hannu Ek- Bland proverna påträffades 33 arter slem- blom, tillsammans med Johan Franzén, invente- svampar. Av dessa var sex nya för Åland: Co- rade Föglö, Torsten Stjernberg de övriga 15 kom- matricha elegans, Licea variabilis, Cribraria in- munerna. Johan Franzén deltog också i invente- tricata, Trichia favoginea, Didymium minus och ringarna i en del av de andra skärgårdskommu- Hemitrichia clavata. Av dessa har Comatricha nerna. Pekka Niittylä deltog i inventeringarna un- elegans påträffats tidigare i bara två av der fyra dagar på fasta Åland och Jörgen Eriksson naturhistoriska provinser. Fyndet av Cribraria in- en dag i västra skärgården. tricata var det tredje i Finland. Två arter hittades Totalt registrerades 118 bebodda revir. Häck- nu för andra gången på Åland, nämligen Stemoni- ningen lyckades i 70 fall (59 %). Antalet notera- topsis typhina och Cribraria argillacea. de ringmärkningsstora ungar uppgick till 116, av Med dessa fynd är nu 47 arter slemsvampar vilka 68 kunde ringmärkas. kända från Åland. Då bestämningsboken över Havsörnen ”Johannes”, som sommaren 2011 Finlands slemsvampar publicerades 2011 var i försågs med GPS-satellitsändare, och bara 15 arter kända från Åland. En vetenskaplig som den 13.10.2011 flög rakt söderut över Öster- artikel av de nya fynden kommer att skrivas. sjön till norra Polens kust, kom att kontinuerligt vistas nästan 2½ år inom ett begränsat område i Friluftslivets slitage på lundvegtationen – stud. norra Polen. Den 19.3.2014 påbörjade Johannes Linda Siltala en återflyttning och flög längs kusten via Kalinin- grad, Litauen och Lettland och kom till Ösel i Est- Friluftslivets slitage på lundvegetationen i Nåtö land den 29.3. Den fortsatte samma dag till Dagö naturreservat undersöktes utgående från Nåtö och flög någon dag senare till estniska fastlandet. biologiska station mellan den 18 och 31 maj Den 7.4 klockan 16 lokal tid befann den sig 72 ki- 2014. Undersökningen är en del av Linda Siltalas lometer öster om Tallinn. Pejlsignaler för följan- examensarbete i miljövetenskap som utförs vid de dag erhölls inte, men den 9.4 klockan 17 lokal Lunds Universitet. svensk sommartid nådde satelliten den på svens- ka sidan av Ålands hav, på en ö strax sydost om Ornitologiska iakttagelser – NaK Aki Ainti- Gräsö. Den fortsatte i april att ströva omkring i la, FM Margus Elluma, FM Virpi Karén, stud. skärgården mellan Norrtälje och Gävle. Coong Lo, NaK Andrea Maier, stud. Iina Ollika- Den 5.5.2014 återvände Johannes efter en två inen, FM Kari Salmentie & stud. Kalle Saramo och ett halvt års kontinuerlig frånvaro ånyo till 122 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015

Finland! Den anlände den 2.5 via Åland till Åbo Inventering av sällsynta trollsländor – FD skärgård, där den kom att vistas in i juni. Den Marko Nieminen 19.8.2014 anlände Johannes enligt satellitpej- På beställning av Landskapsregeringen inven- lingarna för första gången till Sottunga, där den terade Faunatica Oy de trollsländor som ingår i i juni 2011 som bounge ringmärktes och försågs EU:s naturdirektiv IV. Inventeringen som ock- med satellitsändare. Ännu den 13.8 befann den så hade som syfte att bedöma om skyddsnivån sig på Seglinge i , men från och med på Åland är tillräcklig, var omfattande, dock inte den 16.8 kom pejlsignalerna från skärgården sö- heltäckande. Följande arter var aktuella: pudrad der om Sottunga hemland. Vid uppdateringen av kärrtrollslända (Leucorrhinia albifrons), bred uppgifterna för satellithavsörnarna på Naturhisto- kärrtrollslända (L. caudalis) och sibirisk vinter- riska centralmuseets hemsida noterades för den flickslända] (Sympecma paedisca). Endast pud- 20.9.2014 att havsörnen Johannes vistas i ”Kum- rad kärrtrollslända har iakttagits på Åland under linge, närmare bestämt vid Enklinge, där havs- sen tid medan bred kärrtrollslända iakttagits ett örnsgruppens emeritusordförande har sin hem- par gånger på 1950-talet. Sibirisk vinterflickslän- mahamn.” Johannes befann sig i pejlingsskugga da har inte påträffats alls på Åland. Under inven- mellan den 28.10.2014 och 8.2.2015. Den sista teringen kunde 13 sannolika föröknings- och vi- pejlsignalen från oktober kom från Sottunga och lolokaler för pudrad kärrtrollslända lokaliseras, de första i februari från Nagu och Hitis. Johan- medan de två andra arterna inte påträffades. nes har efter den 16.2.2015 rört sig inom land- skapet Åland. Närmare uppgifter om Johannes och tretton andra med GPS-satellitsändare försedda havsör- Ålands skalbaggar – Riitta Clayhills, Tom Clay- nars rörelser kan studeras på Naturhistoriska cen- hills & Jussi Vilén tralmuseets hemsida, www.luomus.fi/sv/satellit- havsornar. Den huvudsakliga insamlingen gjordes på Präst- I samband med Nåtö biologiska stations gårdsnäset i Finström men för första gången rig- 50-årsjubileumssymposium den 16.5.2014 i Ma- gades korsfönsterfällor även på Husö biologiska riehamn om ”Biologisk mångfald – en kapp- stations marker. Några fällor placerades av Jussi löpning på liv och död” höll Torsten Stjernberg Vilén i Höckböleholms naturreservat i Geta. Ti- ett fördrag om ”Havsörnen i Finland – 50 år av den för manuell insamling blev onödigt knapp skydd och skyddsforskning”. men dock givande. Nedan de viktigaste fynden. För landet nya arter: – gulbrokig göllöpare (Stenolophus teutonus) är Fotografering av natur (växter, fåglar) – Timo en grann jordlöpare som i Norden förekom- Nurkka & Pentti Johansson mer främst i Skåne och Danmark där den an- ses vara en raritet. En individ insamlades för Växter, särskilt orkidéer och fåglar fotograferades hand från den frodigare sidans vegetation på på Åland. En lyckad häckning av nötväcka iakt- driftvallen på sandstranden vid Möckelö havs- togs på Nåtö naturreservat – de fyra ungarna läm- bad i Jomala. Individen verkade rätt nykläckt nade boet den 30 maj. Syftet med fotograferingen så den har kanske utvecklat sig på Åland och är i främsta hand att främja naturskyddet. inte drivit i land med havsströmmarna. – Ptenidium turgidum är en lilliput bland fjä- Fotografering av lövängar, forna lövängar och dervingarna som dock är lätt att artbestämma andra kulturbiotoper – FD, fotokonstnär Leena (men den är inte ännu slutligt kontrollerad). Saraste Ett ex. påträffades i en fönsterfälla gillrad på Leena Saraste fotograferade olika lövängar o.a. en hög med ekstammar i öppningen ungefär kulturbiotoper som hon besökt 1975-1983. Foto- mitt i lunden på Prästgårdsnäset. Arten är inte grafier tog bl.a. på Nåtö, i Finström och på Fög- sällsynt i södra Sverige upp till Uppland. Den lö. Bilderna använder Leena Saraste i olika foto- föredrar svampig bokved men även ekved du- utställningar. ger, gärna i betade lundar. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 123

För Åland nya arter samt hotklassade arter: by i Lemland. Längre västerut sågs ett ex. vid – halvknäpparen Hylis olexai påträffades av oss trafikkontrollplatsen. Larven lever på blåeld i fjol (2013) som ny för landet från Ka: Vill- (Echium vulgare) som har gynnats av skötseln manstrand (Joutseno) i 8 exx. Nu påträffades av vägkanterna och blåeld finns nu fläckvis 5 ex. på döda ekar och högstubbar av ek på spridd från Lemböte ända till Lumparlands Prästgårdsnäset. Arten har alltså kommit in kyrka; bestånden studerades dock inte ordent- till landet både från sydost och sydväst unge- ligt. För ca 20 år sedan fanns tandmal ca 200 fär samtidigt m österut från det nuvarande stället med det – en individ av halvknäpparen Hylis cariniceps har vuxit igen. (NT) fångades i en korsfönsterfälla på en hög- 2. Hotade och nära hotade arter stubbe av asp på Husö. – Getapeldvärgmal (Stigmella catharcticella, – blåoxe (Platycerus caraboides; NT) hör till EN, Z), en larv insamlades på getapel (Rham- ekoxarnas familj. Några individ påträffades nus cathartica) på Herröskatans naturreser- på Prästgårdsnäset, bl.a. i samma fälla som vat. fjädervingen. Arten är ny för Åland. – Opaldvärgmal (Stigmella hybnerella, EN, Z), – gyttjekärrlöpare (Agonum lugens; VU) är en en larv insamlades på hagtorn (Crataegus sp.) medelstor jordlöpare som endast varit känd på Bastö i Finström. från den s.k. Flaka plotten men där tycks – Trydvärgmal (Stigmella lonicerarum, EN, Z), den vara försvunnen. Nu hittades två indivi- en larv insamlades på try (Lonicera xyloste- der i fällan på högen av ekstammar på Präst- um) på Röören i Lemland Björkö. gårdsnäset. Den torde alltså leva på den frodi- – Skogsalmguldmal (Phyllonorycter tristrigel- ga sjöstranden nära intill lunden. lus, EN, Z), inga levande larver påträffades. – några individer av stumpbaggen Plegaderus – Kilstreckad klintsäckmal (Coleophora con- caesus (NT) påträffades i Prästgårdsnäsets spicuella, EN), tre larver insamlade i maj-juni fönsterfällor. Arten är sällsynt på Åland och kläcktes i juli. rikligare förekommer den enbart på Runsala i – Glasörtsäckmal, Coleophora salicorniae, EN, Åbo. Z), sex larvsäckar insamlades på glasört (Sali- – bred groplöpare (Elaphrus uliginosus; VU) cornia europaea) på Koholmen vid Hammar- är en vacker jordlöpare som lever på frodiga land Marsund. stränder både vid havet och vid insjöar. Tre – Blåeldsäckmal (Ethmia bipunctella, VU, Z), individer hittades på Nåtö strandäng utanför sex larver insamlades på blåeld (Echium vul- granskogsplätten i medlet på maj då den är gare) i Lemland Söderby. Jfr tandmal (Cynae- mest aktiv. Den är nuförtiden ytterst sällsynt, da dentalis) ovan. eftersom betade stränder är sällsynta. – Lundalmsdvärgmal (Stigmella lemniscella, NT, Z), inga levande larver hittades. Arbetsgruppen för hotade fjärilar: prof. Erk- – Måbärsknoppmal (Lampronia redimitella, ki M. Laasonen (ordförande) och doc. Leena Laa- NT), ett ex. vid parkeringsplatsen vid Harska- sonen tan på sydvästra Nåtö, Lemland. – Punktbrokmal (Mompha langiella, NT), ett Under 2014 kartlades ett antal fridlysta och säll- ex. i Jomala, Möckelö, nära stranden av Torp- synta fjärilsarter på Åland. Följande arter kan fjärden och fågeltornet. nämnas: – Jungfrulinfly (Phytometra viridaria, NT), ett 1. Fridlysta arter ex. på Lemböte Granö i Lemland. – Krisslesäckmal (Coleophora inulae), äthål på (Förkortningar: EN = starkt hotad art, VU = sår- blad av krissla (Inula salicina) observerades bar art, NT = nära hotad art, Z = bestämningen på Björkö Röören i Lemland. Inga larvsäckar har gjorts på hösten på basis av larver och mi- hittades. En tidigare känd fyndplats ca 100 m nor på värdväxten. Några larver av dessa arter SE har vuxit igen och där hittades ingenting. tillvaratogs och förhoppningsvis kommer de – Tandmal (Cynaeda dentalis), en hane insam- att kläckas under våren 2015.) lades och sex fjärilar sågs vid vägen i Söder- 124 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015

3. Ny art för Åland storfjärilsart (Macrolepidoptera) räknades. Resul- – Slånstävmal (Gelechia scotinella), två honor tatet ingår i projektets databas. kläcktes ur larver insamlade i maj på blom- Hittills har 472 arter av storfjärilar påträffats. mor av slån (Prunus spinosa) från två ställen i De fördelar sig på följande grupper: 24 arter av Lemland, Harskatan på Nåtö och Skobbholm. dagfjärilar (Papilionoidea), 10 arter av sikelving- 4. Sällsynta arter ar (Drepanoidea), 7 arter av spinnare (Bombyco- Följande arter är alla relativt nya för landet, idea), 157 arter av mätare (Geometroidea), 5 ar- men de har spritt sig snabbt och har goda be- ter av ädelspinnare (Lasiocampoidea) och 296 ar- stånd också på Finlands sydkust. ter av nattflyartade fjärilar (Noctuoidea). Därtill – Bokguldmal (Phyllonorycter maestingiellus). har ca 150 arter av småfjärilar konstaterats. Totalt Arten har funnits i bokskogen på Stornäset i ingår nu 43 498 exemplar av storfjärilar i databa- Sund i ca tre år. Populationen är mycket livs- sen. Den mest anmärkningsvärda arten är glän- kraftig. sande backfly (Agrochola nitida; akut hotad = – Besksötemal (Acrolepia autumnitella). Ar- EN) som är mycket allmän i området. ten hittades för ett par år sedan nära stranden av Torpfjärden invid fågeltornet på Möckelö i Jomala. Populationen är livskraftigt och det Hagtornsspinnmalen (Scythropia crataegella) i fanns gott om larver på besksöta (Solanum Mariehamn – en uppföljning av tidigare stu- dulcamara). dier – Carl-Adam Hæggström – Rosenvårvecklare (Acleris cristana). Ett ex. Två nya lokaler påträffades med var sin nya nä- påträffades vid Harskatans parkeringsplats på ringsväxt. sydvästra Nåtö i Lemland. Arten har påträffats 1) I gränden mellan Norragatan och Nygatan tidigare på flera andra ställen på Åland. E om Viking Lines kontor finns en rabatt i vilken 5. Övriga arter ett snår av krypoxbär (Cotoneaster dammeri var. Övriga iakttagna fjärilsarter har antecknats radicans) växer. Oxbäret hade talrika angrepp av på fältblanketter (5 sidor). Flertalet exem- larver och en del puppor den 26 juni. Däremot plar bestämdes i fält; bara några få insamla- fanns varken larver eller fjärilar i slutet av juli el- des för kontroll. Fynden av de fridlysta arter- ler senare på sommaren. na och alla som observerats på fredade områ- 2) På N sidan av Skeppargatan mellan Ålands- den samt alla sällsynta arter har registrerats i vägen och Kaptensgatan finns en häck med trubb- databanken ”Virtala” (LUOMUS, Naturhisto- hagtorn (Crataegus laevigata) och en del häck- riska Centralmuseet i Helsingfors), dit också hagtorn (C. grayana). Trubbhagtornen var kraf- insamlade fjärilar donerats. tigt angripet och många puppor sågs den 26 juni. Däremot var häckhagtornen utan ätspår av hag- tornsspinnmalens larver liksom också en häck av Nåtö fjärilsforskning 2014-2016 – FM Janne häckhagtorn 10-20 m längre mot öster. En fjäril Liikanen, FM Simo Korpela, Asko Oksanen & sågs den 24 juli. Häcken var då kraftigt klippt, Olli Virtanen men många spinn fanns kvar. Ägaren fick se fjä- En undersökning av fjärilfaunan kring Nåtö bio- rilen och blev upplyst om att den är fridlyst och logiska station och naturreservatet på Nordöstra särskilt skyddsvärd. delen av ön påbörjades 2014. Med tre ljusfällor Gamla lokaler återbesöktes under 2014. Vid och tio betesfällor insamlades fjärilar. Därtill har Södragatan 28 fanns svaga mineringar på 8-10 aktivt iakttagande av fjärilar skett vid varje besök ställen på klippoxbärsbusken (Cotoneaster nans- på stationen, som skedde varannan vecka för att ta han) i slutet av maj. Några larver sågs i mitten av tillvara de fångade fjärilarna i fällorna. Alla fjäri- juni och en fjäril iakttogs den 10 juli. Av den an- lar fångade i fällorna identifierades (utom mycket dra generationen sågs svaga larvangrepp och nå- slitna exemplar). Identifieringsarbetet skedde un- gon enstaka fjäril i september. der vintern, men flertalet småfjärilar (Microlepi- Lingonoxbärsbusken (Cotoneaster horizonta- doptera) är ännu oidentifierade. Antalet av varje lis) vid Köpmansgatan 5, mellan huset och trotto- Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 125 aren, hade ca 10 små larvangrepp den 20 juni då Övrig verksamhet 2014 någon enstaka larv syntes. Den andra generatio- nen var ungefär likadan i augusti-september. Kortare besök på stationen gjordes av 10 forskare På de övriga lokalerna där hagtornsspinnma- under verksamhetsåret. len setts under tidigare år syntes inga spår av lar- Societas pro Fauna et Flora Fennicas månads- vangrepp, puppor eller fjärilar. och årsmöte hölls den 15 maj på Stationen, 10 medlemmar. Maj och Tor Nesslings stiftelses vårexkursi- Kursen ”Insekters levnadssätt” – Netta Keret, on den 22 maj, 16 personer under ledning av FD Marko Mutanen, Mikko Pentinsaari ja Panu Väl- Minttu Jaakkola. Exkursion på Nåtö naturstig un- imäki der ledning av C.-A. Hæggström. En kurs som behandlade insekters levnadssätt Lunds Botaniska Förening, Nåtö-exkursion med fyra lärare och elva studenter från Uleåborgs (Stationen, naturstigen och Västerskog) den 11 universitet hölls på Nåtö 22-26 september. Kur- juni i samband med föreningens Ålandsexkursi- sens huvudtema var minerande insektlarvers lev- on den 10-14 juni, under ledning av C.-A. och E. nadssätt och därtill undervisades i insamlingsme- Hæggström. toder av skalbaggar. Fältexkursioner gjordes bl.a. Sigrid Granfelt forskarmöte den 6-7 septem- till Eckerö, Finström, Föglö, Lemland och Sund. ber: FM Tony Cederberg (Husö), FD Camilla Under kursen insamlades rikligt med larvprover Gustafsson (Tvärminne), FM Åsa Hägg (ÅJFM), av minerande fjärilar, sågsteklar och flugor. Pro- FM Ann Lindholm, FM Noora Mustamäki, Nic- verna sorterades artvis och enligt näringsväxt och las Rantala och Karoliina Väyrynen. placerades i odlingskärl. Varje mina fotografera- des. Kursen fortsatte under våren 2015. Avsikten Publikationer 2014 är att minerarlarverna skall bli vuxna insekter och Carlsson, R., Hæggström, C.-A. & Sundberg, K. 2014: då insamlades de samt också deras parasitsteklar. Ruderal vascular plants on a waste ground in the is- Materialet kommer att utnyttjas i det nationella land of Dånö, Åland Islands, SW Finland. — Memo- projektet FinBOL (Finnish Barcode of Life). En randa Soc. Fauna Flora Fennica 90: 55–66. avsikt är också att med DNA-metodik klarlägga Hæggström, C.-A. 2014: Saarnensurma (Hymenoscyphus hur värdspecifika olika parasitsteklar är. pseudoalbidus) Ahvenanmaalla. (Ash dieback (Hyme- noscyphus pseudoalbidus) in the Åland Islands, SW Finland.) — Sorbifolia 45(1): 30–36. Hæggström, C.-A. & Hæggström, E. 2014: Myöhään kuk- Spindelundersökningar på Åland – FM Niklas kivia kasveja Maarianhaminassa. – Lutukka 30: 89– Fritzén 93. Hæggström, C.-A. & Hæggström, E. 2014: 1700-luvulla Strandlevande arter av släktet Micaria inom fa- perustettu omenatarha Ahvenanmaalla. (An apple or- miljen plattbuksspindlar (Araneae: Gnaphosidae) chard from the 18th century in the Åland Islands, SW undersöktes i Lemland. Därtill insamlades mate- Finland.) — Sorbifolia 45: 152–160. rial för doktorsavhandlingen om spindlarnas pa- Isomursu, M., Venäläinen, E.-R. & Stjernberg, T. 2014: rasitsteklar (underfamiljen Pimplinae inom famil- Lead poisoning – a continuous threat to White-tailed Eagles in Finland. — European Wildlife Disease As- jen brokparasitsteklar Ichneumonidae). sociation EWDA, Edinburgh 25–29.8.2014 (Poster, Abstract). Koivunen, A., Malinen, P., Ormio, H., Terhivuo, J. & Va- Tungmetaller i flundror – AFD Heinz-Rudolf lovirta, I. 2014: Suomen kotilot ja etanat. Opas maa- Voigt nilviäisten maailmaan. — 373 s. Hyönteistarvike Ti- biale Oy, Helsinki. En sammanfattande artikel om tungmetallföre- Kunttu, P., Varis, E. & Kunttu, S.-M. 2014: New records komsterna i kustvattnen kring Nåtö publicerades of Myxomycetes to the Åland Islands. — Memoranda under verksamhetsåret (se avsnittet Publikationer Soc. Fauna Flora Fennica 90: 1-4. 2014 nedan). 126 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015

Nikinmaa, Mikko & Stjernberg, T. 2014: Nekrolog. Stjernberg, T. 2014: Hasselsnoken imiterar huggormen Henrik Wallgren. — Hufvudstadsbladet 24.8.2014. – och dödas. — Tidningen Åland 6.8.2014. (Årgång (Årgång 150). 134). Nikinmaa, M. & Stjernberg, T. 2014: In memoriam. Hen- Stjernberg, T. 2014: Hasselsnoken imiterar huggormen – rik Wallgren. — Nya Åland 26.8.2014. (Årgång 34). och blir därför dödad av människan. — Nya Åland Nikinmaa, M. & Stjernberg, T. 2014: Henrik Wallgren har 7.8.2014. (Årgång 34). gått ur tiden. — Tidningen Åland 27.8.2014. (Årgång Voigt, H.-R. 2014: Heavy metals in the coastal environ- 134). ment around Nåtö, Lemland (Ålands Islands, Baltic Nikinmaa, M. & Stjernberg, T. 2014: Kuolleet. Henrik Sea). — Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90: Wallgren 1928–2014. Eläintieteen professori suoje- 5–12. li merikotkia. — Helsingin Sanomat 10.9.2014. (År- Wallén-Widung, M. 2014: Forskare jagade sällsynta ängs- gång 126). nätfjärilen på Åland. — Nya Åland 188/2014: 15. Nikinmaa, M. & Stjernberg, T. 2014: Henrik Wallgren, In Åström, H., Hæggström, C.-A. & Hæggström, E. 2014: memoriam. — Memoranda Societas pro Fauna et Flo- Geographical distribution of Allium oleraceum cyto- ra Fennica 90: 119–120. types in Finland and Sweden. — Nordic Journal of Stjernberg, T. 2014: Slå vakt om utskärsområden! — Nya Botany, doi: 10.1111/njb.00521. 6 pp. + Supplementa- Åland 3.7.2014. (Årgång 34). ry material (Table 1), 8 pp. (Article first published on- Stjernberg, T. 2014: Slå vakt om utskärsområden! — Tid- line: 31 October 2014.) ningen Åland 3.7.2014. (Årgång 134).