DOCSLIB.ORG

Nåtö Biologiska Station Verksamhetsberättelse För År 2014

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Nåtö Biologiska Station Verksamhetsberättelse För År 2014 114Memoranda Soc. Fauna FloraSocietas Fennica pro Fauna 91: 114–126. et Flora 2015 Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 Nåtö biologiska station Verksamhetsberättelse för år 2014 Verksamheten på Nåtö biologiska station inled- – Öppningsanförande: Social- och miljöminis- des den 11 april då de första forskarna anlände ter Carina Aaltonen och säsongen avslutades den 7 oktober. Verksam- – Prof. em. Carl-Adam Hæggström: Nåtö biolo- heten var under sommaren 2014 livlig. giska station 1964-2014 – Doc. Saskya van Nouhuys: Biodiversity – a Nåtö biologiska stations styrelse är under treårs- race for life and death perioden 2013–2015: – Naturvårdsintendent Jörgen Eriksson: Den – Societas representanter: prof. Carl-Adam åländska naturvårdsförvaltningen – skyddade Hægg­ström,­ fil.mag.­ Nina­ Hagner-Wahl- områden och Natura 2000 sten, doc. Torsten Stjernberg och doc. Gunilla – Doc. Anna-Liisa Laine: Hosts and their pa- Ståhls-Mäkelä. rasites – Powdery mildew infecting the mea- – Ålands Landskapsregerings representanter: dows of Åland naturvårdsintendent Jörgen Eriksson (ersätta- – Doc. Torsten Stjernberg: Havsörnen i Finland re­bitr.­naturvårdsintendent,­fil.­dr­Inkeri­Aho- – 50 år av skydd och skyddsforskning nen)­och­lektor,­fil.­dr­Ralf­Carlsson­(ordfö- – Doc. Gunilla Ståhls-Mäkelä: Tvåvingar – rande;­ersättare­vattenbiolog,­fil.­mag.­Mikael­ okända­flygfän Wennström). – Fil. mag. Niclas Fritzén: Nya spindlar på Som­ stationens­ amanuens­ fungerade­ fil.­ dr­ Åland Tomas Lehecka. –­ Fil.­ mag.­ Tom­ Clayhills­ &­ fil.­ mag.­ Riitta­ Stationens styrelse höll möte på stationen den Clayhills: Kunskapen om den åländska skal- 17 oktober. baggsfaunan ökar År 2104 fyllde Nåtö biologiska station 50 år –­ Fil.­ mag.­ Nina­ Hagner-Wahlsten:­ Nattens­ och året uppmärksammades genom symposiet okända­flygare­–­Ålands­fladdermöss ”Biologisk mångfald – en kapplöpning på liv och –­ Agroforst­dr­Heinz-Rudolf­Voigt:­Tungmetal- död”, som ordnades i samråd med Ålands Hög- ler i kustvattenmiljön skola den 16 maj. Vid symposiet presenterades ett – Fil. mag. Janne Valkonen: The population of antal under senare år aktuella forskningsprojekt the smooth snake Coronella austriaca in the (programmet nedan). Över 50 personer deltog i Åland­Islands symposiet.­Jubileet­fick­berättigad­uppmärksam- Stationsbudgeten 2014 bestod av ett bidrag het både i den åländska pressen, radion och TV- från PAF (6 100 €) och övernattningsintäkter nyheterna. Vidare ordnades i Stationens regi tre (4 368 €). För jubileet erhöll Societas pro Fauna exkursioner (Nåtö naturstig, Järsö fritidsområde, et Flora Fennica / Nåtö biologiska station två se- Kobba Klintar) för allmänheten i samband med parata anslag, 2 000 € av Ålands Kulturdelegation jubileet med ca 20 deltagare i varje exkursion. och 500 € av Ålands Kulturstiftelse. Utgifterna Programmet för jubileumssymposiet var föl- för Stationens drift var 6 121,39 och för jubileet jande: var 3 768,16 €. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 115 I­övrigt­utgjordes­Stationens­utgifter­av­ama- lationer av värdväxten. Under 2014 utfördes föl- nuensens lön och reseersättningar, styrelsens re- jande fältarbete på Åland: seersättningar och driftskostnader. Parasitsvampens rumsliga fördelning. En Biblioteket utökades med ett tiotal nummer av större undersökning gjordes för att utreda vilka olika serier. C.-A. Hæggström deponerade nya år- faktorer som bestämmer hur svampen etablerar gångar av de mykologiska serierna Karstenia (år- sig i värdväxtpopulationen. Undersökningen ut- gång 54), Jordstjärnan (årgång 27) och Svensk fördes­av­dr­Rachel­Penczykowski,­dr­Steve­Par- Mykologisk Tidskrift (årgång 34) på Stationen. ratt­and­stud.­Suvi­Sallinen.­I­denna­studie­följ- En del gamla publikationer och dubbletter av se- de forskarna med sjukdomsförloppet på 15 äng- rier rensades ur biblioteket. ar med svartkämpar. Frön från parasiterade svart- Besökarmängden (övernattare) var 75 och de kämpar togs för bestämning av genotyp och fe- sammanlagda övernattningsdygnen var 515. notyp. Klimatdata och biotiska variabler insam- lades från varje plats. Dessa data skall användas för att beräkna hur mycket den genetiska och fe- Forskningen 2014 notypiska variationen inverkar på sjukdomsdyna- miken och vilken är de abiotiska och biotiska om- Parasitoiderna hos ängsnätfjärilen och deras världsfaktorernas roll. sätt att känna igen fjärillarvernas näringsväx- Epidemiologiska studier.­ Krista­ Raveala­ ter – doc. Saskya van Nouhuys, PhD Joanneke ledde en stor undersökning i juli då alla de 642 Reudler­Talsma mjöldagspopulationerna som påträffades i sep- tember 2013 besöktes för att fastställa närvaro Larverna av ängsnätfjärilen (Melitaea cinxia) och eller frånvaro av parasitsvampen och svampens deras parasitoider (parasitsteklar) övervintrar i riklighet. Detta data kommer att användas för att Nåtö biologiska stations jordkällare. Under 2014 fastställa var epidemin börjar och vilka faktorer har­Saskya­van­Nouhuys­och­Joanneke­Reudler­ som fungerar på metapopulationsnivå för att be- Talsma­besökt­Stationen­flera­gånger­för­att­häm- stämma sjukdomsdynamiken. ta material för forskningen som sker på annan ort. Den genetiska epidemiologin. Dr Benoit En ny undersökning går ut på att ängsnätfjärilens Bares följde noga med hur sjukdomen framskred näringsväxter svartkämpar (Plantago lanceola- i lokala patogenpopulationer. Han bestämde ge- ta) och axveronika (Veronica spicata) avsöndrar notypen på prov då epidemin utvecklades. Med flyktiga­ doftsubstanser­ som­ kan­ igenkännas­ av­ detta data kan förståelse nås hur patogenpopula- parasitoiderna. Undersökningen försöker faststäl- tionens genetiska struktur ändras under växtsä- la­ hur­ specifika­ doftsignalerna­ är­ och­ hur­ bety- songen och hur den epidemiologiska dynamiken delsefulla de är för parasitoiderna att hitta fjäril- är beroende av den genetiska variationen inom larverna. patogenpopulationerna. Interaktionen mellan värdväxt och patogen och dess epidemiologi – Doc. Anna-Liisa Laine, Benoit Barrès, Pauliina Hyttinen, Layla Höck- Ålands kärlväxtflora­–­fil.­dr­Ralf­Carlsson,­na- erstedt, stud. Coong Lo, Elisa Metsovuori, Sini turvårdsintendent­Jörgen­Eriksson,­fil.mag.­Johan­ Mursinoff, NaK Sara Neggazi, dr Steve Parratt, Franzén,­prof.­Carl-Adam­Hæggström,­fil.­mag.­ LuK­Hanna­Parri,­Johanna­Pelkonen,­PhD­Rac- Eeva­Hæggström,­lektor­Christine­Roiha,­konst- hel­Penczykowski,­Krista­Raveala­&­stud.­Suvi­ när Kurt Simons, redaktör Håkan Skogsjö, doc. Sallinen Torsten Stjernberg & stud. Kajsa Sundberg Anna-Liisa Laines forskargrupp har studerat Under fältsäsongen 2014 inventerades kärlväxt- mjöldaggen Podosphaera plantaginis, som para- floran­på­olika­håll­på­Åland.­Flera­av­fynden­gäl- siterar på svartkämpar (Plantago lanceolata), se- ler allmänna växter eller växter som håller på att dan 2001 i samarbete med Metapopulationsforsk- sprida sig och som hittades som nya i kommuner ningsgruppen­(MRG).­Under­årens­lopp­har­epi- där fynd från tidigare saknades. Bland fynden kan demiologiskt data insamlats i mer än 4 000 popu- följande nämnas: 116 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 – vildpersilja (Aethusa cynapium) påträffades mycket allmänna gräs är påfallande sällsynt som ny för Kökar i Hellsö, ca 10 ex. växte i på Åland. vägkanten vid gästhamnen. – skogsklocka (Campanula cervicaria), tre re- – vårtåtel (Aira praecox; fridlyst) kontrollera- lativt storvuxna utblommade ex. fanns på des på två lokaler i Storby på Eckerö, Storby. åkerkanten vid åkerdiket invid Hammarlands- Den växte ställvis rikligt på grus- och sand- vägen på Korsängen i Hammarland, Näfsby marken på Posthusets gård från huvudbygg- på den enda kända lokalen för arten på Åland. naden ca 60-70 m österut och mycket rikligt – mjölkklocka (Campanula lactiflora) har rymt på grus- och sandmarken på Sandvikens dans- från Gustaf Erikssons trädgård i hörnet av plats­under­de­stora­tallarna­20-30­m­NW­om­ Ålandsvägen och Norra Esplanadgatan i cen- estraden. trala Mariehamn. Flera ex. växte vid muren – grusviva (Androsace septentrionalis; frid- mot gatan. Växten har inte tidigare noterats lyst), 3 ex. i frukt, också någon enstaka blom- som­trädgårdsflykting­på­Åland. ma på dessa ex., växte på löpgravsvallen i – väddklint (Centaurea scabiosa) växte på den Brobacka i Jomala Gölby. Lokalen är känd se- NW­vägslänten­ca­90­m­SW­om­bron­i­Joma- dan gammalt. la, Gölby, Brobacka. – ett ex. av hybriden mellan liten och ullig – vit skogslilja eller svärdsyssla (Cephalanthe- kardborre (Arctium minus × tomentosum) ra longifolia; fridlyst) blommade med 18 ex. i växte på S sidan av vägen vid busshållplatsen Lemland, Söderby, Kopnäs ca­90­m­W­om­rondellen­i­centrum­av­Storby­ – småsporre (Chaenorhinum minus) har en ten- på Eckerö. dens att spridas längs vägarna. Några ex. väx- – den sannolika hybriden mellan lundkardbor- te på Järsö i Lemland vid ingången till textil- re och ullig kardborre (Arctium cf. nemoro- butiken Stickstugan. sum × tomentosum) växer längs stigen genom – lungrot eller gode Henriks målla (Chenopo- lunden från stranden N om Broholmen väster- dium bonus-henricus; fridlyst) påträffades på ut­till­den­öppna­ängsmarken­ca­50­m­SW­om­ två ställen: 1) i Eckerö, Storby, där minst tre prästgården på Hamnö i Kökar. Denna hybrid ex. växte på den kända växtplatsen S sidan av har inte tidigare påträffats på Åland. vägen­vid­busshållplatsen­ca­90­m­W­om­ron- – hybriden mellan dvärgbjörk och vårtbjörk dellen i centrum av byn. 2) i Jomala, Jomala- (Betula nana × pendula)­ finns­
Load more

Recommended publications
  • FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 135 (2013)
    FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 135 (2013) Suvi Kiviluoto Kartering och klassificering av undervattensmiljöer samt tillämpning av informationen på den regionala planeringen NANNUT-projektet på Åland 2010-2012 (Surveying and evaluating underwater nature values and applying the knowledge in spatial planning processes) Project NANNUT in Åland 2010-2012 Åbo Akademi I publikationsserien Forskningsrapporter från Husö biologiska station rapporteras forskning utförd i anknytning till Husö biologiska station. Serien utgör en fortsättning på serierna Husö biologiska station Meddelanden och Forskningsrapporter till Ålands landskapsstyrelse. Utgivare är Husö biologiska station, Åbo Akademi. Författarna svarar själva för innehållet. Förfrågningar angående serien riktas till stationen under adress: Bergövägen 713, AX-22220 Emkarby; telefon: 018-37310; telefax: 018-37244; e-post [email protected]. (Även: Åbo Akademi, Miljö- och marinbiologi, BioCity, Artillerigatan 6, 20520 Åbo). The series Forskningsrapporter från Husö biologiska station contains scientific results and processed data from research activities of Husö biological station, Biology, Åbo Akademi University. The authors have full responsibility for the contents of each issue. The series is a sequel to the publications Husö biologiska station Meddelanden and Forskningsrapporter till Ålands landskapsstyrelse. Inquiries should be addressed to Husö biological station, Åbo Akademi University. Address: Bergövägen 713, AX-22220 Emkarby, Finland; phone: +358-18- 37310; telefax: +358-18-37244; e-mail: [email protected] (Also Åbo Akademi University, Environmental and Marinebiology, BioCity, Artillerigatan 6, FIN-20520 Turku, Finland) Redaktör/Editor: Tony Cederberg ISSN 0787-5460 ISBN 978-952-12-2946-6 Forskningsrapporter från Husö biologiska station. No 135 (2013): 1-44. ISSN 0787-5460 ISBN 978- 952-12-2946-6. Kartering och klassificering av undervattensmiljöer samt tillämpning av informationen på den regionala planeringen.
    [Show full text]
  • Ruderals and Weeds in Godby, Åland Islands, SW Finland
    Memoranda Soc. Soc. Fauna Fauna Flora Flora Fennica Fennica 91, 91: 2015 21–32. • Hæggström 2015 & Hæggström 21 Ruderals and weeds in Godby, Åland Islands, SW Finland Carl-Adam Hæggström & Eeva Hæggström Carl-Adam Hæggström, Finnish Museum of Natural History, Botanical Museum, P. O. Box 7, FI- 00014 University of Helsinki, Finland. E-mail: [email protected] Eeva Hæggström, Tornfalksvägen 2/26, FI-02620 Esbo, Finland. E-mail: eeva.haeggstrom@ kolumbus.fi The Åland Islands in SW Finland are known for their luxuriant vegetation with numerous calci- philic vascular plants. Ruderal plants are rather few compared to the adjoining regions of Finland and Sweden. However, new ruderal plants are occasionally found in Åland. We came across a ruderal site in the centre of the village of Godby, municipality of Finström, in 2002. Most of the organic topsoil had been removed and several rare ruderal species grew then on the open ruderal site. The site became more closed, resembling a meadow rather than a ruderal ground already in 2006 and later the vegetation developed into a tall and rough grown meadow with some shrubs and young trees. The following ruderal plants are treated more in detail: Agrostemma githago, Anthemis tinctoria, Centaurea cyanus, Cichorium intybus, Dianthus deltoides (cultivar), Echium vulgare, Holcus lanatus, Leontodon hispidus, Lotus corniculatus var. sativus, Papaver dubium subsp. dubium, P. rhoeas, Phleum phleoides, Rumex thyrsiflorus, Senecio jacobaea, Thymus pule- gioides, Trifolium dubium and Vicia tenuifolia. Besides some trees and shrubs, 133 vascular plant taxa, most of them common in the Åland Islands, were observed growing in the ruderal site during the period 2002–2015.
    [Show full text]
  • Optimisation Perspectives in the Åland Energy Market Due to the Increase of Renewable Energies
    Different Optimisation Perspectives in the Åland Energy Market due to the Increase of Renewable Energies Master Thesis | Julia Marie Leichthammer, B.Sc. | 1635597 | Business Engineering with the technical field of studies Electrical Engineering and Information Technology | Specifications in Finance & Project Management as well as Electrical Power Engineering | Submission date: 1. November 2016 TU Darmstadt | Department of Law and Economics | Institute of Corporate Finance | Prof. Dr. Dirk Schiereck TU Darmstadt | Department of Electrical Engineering and Information Technology | Institute of Electrical Power Supply with Integration of Renewable Energies | Prof. Dr.-Ing. Jutta Hanson | Tim Plößer, M.Sc. ABB Oy | Strömbergintie 1B, 00381 Helsinki, Finland | Discrete Automation and Motion Division | Business Unit Motors and Generators | Teijo Kärnä List of Contents List of Tables ...................................................................................................................................... III List of Figures ..................................................................................................................................... IV Personal Declaration........................................................................................................................... VI List of Abbreviations .......................................................................................................................... VII 1 Abstract ........................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Eckerö Hammarland Lemland MAARIANHAMINA Jomala Finström
    UtsJoki Inari Enontekiö Sodankylä Muonio Kittilä Savukoski Kolari Pelkosenniemi Pello Salla KEMIJÄRVI ROVANIEMI Ylitornio Tervola Posio TORNIO Ranua KUUSAMO Keminmaa Simo KEMI Ii Taivalkoski PUDASJÄRVI OULU Suomussalmi Hailuoto Kempele UtaJärvi LumiJoki Muhos Puolanka Liminka Tyrnävä SiikaJoki Hyrynsalmi RAAHE Vaala RistiJärvi PyhäJoki Paltamo MeriJärvi Siikalatva OULAINEN Alavieska KUHMO KALAJOKI HAAPAVESI KAJAANI YLIVIESKA Pyhäntä Sotkamo Kärsämäki KANNUS NIVALA KOKKOLA Sievi Luoto Vieremä Toholampi HAAPAJÄRVI PIETARSAARI Kruunupyy SonkaJärvi Valtimo PYHÄJÄRVI KIURUVESI ReisJärvi Pedersöre Kaustinen NURMES IISALMI Rautavaara UUSIKAARLEPYY Halsua LestiJärvi EviJärvi Veteli Mustasaari Pihtipudas Lapinlahti LIEKSA Kinnula Vöyri Lappajärvi Perho Pielavesi KAUHAVA Juuka Vimpeli VAASA Keitele VAASA KiviJärvi VIITASAARI Isokyrö KyyJärvi SiilinJärvi LAPUA ALAJÄRVI Maalahti Laihia Kannonkoski Tervo Kaavi PolviJärvi Korsnäs Soini Karstula Vesanto Ilomantsi Kuortane KUOPIO Tuusniemi IlmaJoki SEINÄJOKI Kontiolahti OUTOKUMPU SAARIJÄRVI ÄÄNEKOSKI Rautalampi NÄRPIÖ KURIKKA Teuva ALAVUS ÄHTÄRI Konnevesi SUONENJOKI JOENSUU KAUHAJOKI Multia Leppävirta Liperi Uurainen Heinävesi KASKINEN KariJoki Laukaa Hankasalmi KRISTIINANKAUPUNKI VIRRAT KEURUU PetäJävesi PIEKSÄMÄKI TohmaJärvi Kihniö JYVÄSKYLÄ VARKAUS IsoJoki Karvia Joroinen Enonkoski MÄNTTÄ- Muurame KITEE PARKANO VILPPULA HonkaJoki Toivakka Rantasalmi Merikarvia Kangasniemi Siikainen Ruovesi KANKAANPÄÄ YLÖJÄRVI JÄMSÄ JämiJärvi IKAALINEN SAVONLINNA JuupaJoki Joutsa Juva Pomarkku Luhanka Sulkava PORI
    [Show full text]
  • Accommodation Area Code to Åland +358 (0)18
    Accommodation Area code to Åland +358 (0)18 Key to signs: Season No. of beds Restaurant Classification No. of cottages Price per berth/24 hrs No. of rooms Conference room Pets Playground Map of Åland Classification norms for hotels in Åland The hotels in Åland are classified according to the same system used in Sweden. There tion at www.visitaland.com/classification. G=breakfast hotel, no dinners. are 130 requirements for both public areas as well as for the hotel rooms. More informa- HOTELS IN MARIEHAMN Hotell Arkipelag, tel. 24020, www.hotellarkipelag.com ★★★★ year round 86 215 • • • 72 € 72 € G9 Hotell Cikada, tel. 16333, www.cikada.aland.fi ★★★ 1.3–31.10 84 168 • • • 43 € 34,50 € G9 Hotell Esplanad, tel. 16444, www.cikada.aland.fi ★★G 11.6–10.8 28 50 • 35 € 32 € G9 Hotell Pommern, tel. 15555, www.hotellpommern.aland.fi ★★★ year round 54 115 • • • 55 € 42,50 € G9 Park Alandia Hotell, tel. 14130, www.vikingline.fi/parkalandiahotel ★★★ year round 79 160 • • • 42,50 € 30 € G9 Hotell Savoy, tel. 15400, www.alandhotels.fi ★★★ year round 85 215 • • • 48 € 40 € G9 Strandnäs Hotell, tel. 21511, fax 21955, (recently renovated) ★★ year round 34 108 • • 34 € 29 € G9 Ålandhotels Hotell Adlon, tel. 15300, www.alandhotels.fi ★★★ year round 54 162 • • • 45 € 35 € G9 Ålandhotels Kaptensgårdarna, tel. 15300, www.alandhotels.fi ★/★★ May–Sept 27 85 • • • 34 € 34 € G9 (9 rooms with shower, toilet, TV) (at Adlon) IN THE COUNTRYSIDE Bastö Hotell & Stugby, Finström, tel. 42382, www.basto.aland.fi ★★★ 1.5–30.8 20 50 • • • • 47,50 € 44 € G5 Eckerö Hotell & Restaurang, Eckerö, tel.
    [Show full text]
  • Nummer 1 2019
    EKONOMI • FINANS • REPORTAGE • INTERVJUER / WWW.ALANDSBANKEN.AX NR1 2019 WWF: Hållbart ätande Doconomy: Nytt fintech- samarbete med hållbar- hetsfokus DENNIS JANSSON Entreprenör på jakt efter högre mysfaktor 2 Ålandsbanken | Innehåll INNEHÅLL NR 1 3 LEDARE 4 REPORTAGE: DENNIS JANSSON En stark entreprenör i Mariehamns centrum 8 MARKNADSSYN Kapitalförvaltningen ger en inblick i hur dagens marknad ser ut 10 PERSONALPORTRÄTT – JURISTERNA Möt teamet på Ålandsbanken Juridik 13 TIPS FÖR FONDSPARANDE Så kommer du igång 14 PLACERINGSFÖRSÄKRINGAR Hur påverkar ändringarna dig? 15 BOSTADSFONDEN 4 DENNIS JANSSON 36 BUTTERCUP 16 FÅ HJÄLP MED DRÖMRESAN Vår Concierge Service hjälper dig med allt det praktiska 18 REPORTAGE: ANDERS WIKLÖF Murarsonen som tog revansch 22 MATENS MILJÖPÅVERKAN 30 ÖSTERSJÖPROJEKTET WWF bjuder på insikter och recept 24 DOCONOMY Klimatsmarta banktjänster av ny fintech-startup 26 ÅLANDSBANKEN FYLLER 100 ÅR Firar med att blicka bakåt i 100 berättelser 30 ÖSTERSJÖPROJEKTET Vi presenterar Östersjöprojektets vinnare 2018 10 PERSONALPORTRÄTT – JURISTERNA 18 ANDERS WIKLÖF 32 HUR GICK DET SEDAN? JoakimEnegren Läs om hur det har gått för Östersjöprojektets vinnare 2017 Sanningen om Sanningen om Ålandsbanken om Sanningen 34 ALLA VÅRA KORT BLIR ÖSTERSJÖKORT Ålandsbanken 100 berättelser genom 100 år 35 PENNINGTVÄTTSLAGEN Måste en bankhistorik vara sövande läsning? Nej. I Sanningen om Ålandsbanken möts du varken Därför frågar banken om dina transaktioner av cirkeldiagram eller siffertabeller, däremot bjuder vi på 100 mustiga berättelser. Du får svar 100 berättelser genom 100 år 36 BUTTERCUP på frågor som du inte visste att du ville ha svar på: Varför utbrast bankens telefonistI love you? Vad har åländska folkdansare med Stureplan att göra? Uppfinningen som håller smöret alltid bredbart Hur kunde bankens ledning vara ovetande om 38 5 FRÅGOR TILL PETERbörsnoteringen 1942?WIKLÖF Och mycket mer.
    [Show full text]
  • Island Studies Journal, Vol. 5, No. 1, 2010, Pp. 89-110 European Islands
    Island Studies Journal, Vol. 5, No. 1, 2010, pp. 89-110 European Islands, Development and the Cohesion Policy: A Case Study of Kökar, Åland Islands Godfrey Baldacchino Canada Research Chair (Island Studies) University of Prince Edward Island, Canada Visiting Professor of Sociology, University of Malta, Malta [email protected] and Christian Pleijel Archipelago Developer of the Åland Government Vice-Chair, Municipal Executive Board, Kökar Municipality, Åland Islands, Finland [email protected] Abstract: A European Union initiative is seeking ways of determining the development potential of Europe’s lagging regions, which include various islands. On the basis of the policy review, methodology and data collected by the ongoing EUROISLANDS project, this paper present Kökar (population: 262), the easternmost municipality of the Åland Islands, as a prototype archipelago that is seriously challenged by its size and multiple peripherality. It reviews the state of its social and transportation infrastructure, and of its human and financial capital. While the situation is serious, there are opportunities for branding, for developing associated economic activity, as well for appealing to a new wave of residents. Keywords: EUROISLANDS, Åland Islands, attractiveness, European Union, Finland, islands, Kökar, peripherality, Sweden © 2010 – Institute of Island Studies, University of Prince Edward Island, Canada Introduction Islands, especially smaller ones, are often considered to be disadvantaged regions which face specific challenges. These challenges are related to such factors as: peripheral location and relative isolation; a high dependency on external inputs and few (often seasonal) activities or export products; a small domestic market; low administrative autonomy and/or weak administrative capacity; demographic imbalances; insufficient public infrastructures and services; acute pressures on the use of land and natural resources; and an environment sensitive to natural hazards (e.g.
    [Show full text]
  • Plats: Kommunkansliet I Klemetsby, Lumparland Tid: Onsdag 16.12.2020 Kl. 19.00 ÄRENDEN
    Lumparlands kommun Sammanträdeskallelse Kommunstyrelsen Utfärdad 10.12.2020 Plats: Kommunkansliet i Klemetsby, Lumparland Tid: Onsdag 16.12.2020 kl. 19.00 ÄRENDEN 169 § Sammanträdets konstituerande ......................................................................................... 1 170 § Anmälningsärenden .......................................................................................................... 2 171 § Kommunfullmäktiges beslut 2.12.2020 ............................................................................ 3 172 § Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland ............................................................... 4 173 § Anhållan om återställande av åkerareal ............................................................................ 5 174 § Gemensamt äldreråd med Lemlands kommun .................................................................. 6 175 § Val av representanter till äldrerådet .................................................................................. 8 176 § Äldreomsorgschefen på plats i Lumparland ..................................................................... 9 177 § Delegeringsordning för äldreomsorgsförvaltningen ....................................................... 10 178 § Samverkansavtal gällande hemvård ................................................................................ 11 179 § Utbildningsstadga ............................................................................................................ 13 180 § Likabehandlings- och jämställdhetsplan
    [Show full text]
  • Lumparsund, Historisk Vattenväg Och Hamn
    LUMPARSUND Historisk vattenväg och hamn Genom Lumparsund gick en av vikingatidens farle- der från Roslagen till Ryssland. Under medelti- den passerade segelskutor på väg från Danmark och Sverige vidare österut. Här gick sjövägen till Kastelholms slott och på sundets skyddade vatten lade bönderna upp sina skutor och segelfartyg un- der vintrarna. Vid stränderna och på sjöbottnen finns Skonertskeppet »Leos» galjonsfigur lämningar från varv, fartygsvrak, färjfästen och resterna av finns idag på Ålands Sjöfartsmuseum. den första bron över sundet. Den gamla farleden genom Lumparsund I den äldsta farledsbeskrivning som berör och bredare. Farleden hade då redan använts i Åland – det »danska itinerariet» från ungefär år århundraden av resenärer på väg mellan Skan- 1300 – sägs att de sjöfarande från Sverige går dinavien och Ryssland och de riken som låg in till Lemböte efter att ha korsat Ålands hav. ännu längre söderut. Vid hamnen i Lemböte fanns under medelti- Här gick också mycket trafik till Kastelholms Vraket, som sticker upp ur vattnet nedanför rastplatsen utgör resterna av skonertskeppet »Leo», byggt i Sideby i Österbotten år 1870 för redare i Lemland. »Leo», som kallades »Penningdraken» blev känd som ett lyckosamt fartyg och gjorde många resor, främst till England och Frankrike. den ett kapell, som betjänade resenärerna. Vid slott, anlagt i slutet av 1300-talet, och de inre 1898 hade hon tjänat ut och lades upp i hemmahamnen. Fartygets historia och livet i hamnen i Lumparsund har skildrats i Ulla-Lena Lundbergs roman »Leo». sin färd vidare österut passerar de sedan Föglö delarna av Åland. Under 1600-talet var sundet och Kökar. Den viktigaste sjövägen från Lem- försett med remmare och i hamnen höll kyr- böte till Föglö gick troligen genom Lumpar- kan en offerstock där sjöfararna kunde offra för sund, som vid den tiden var betydligt djupare en lycklig resa.
    [Show full text]
  • Ängösund, Sjöväg För Krigsfartyg Och Mjölkbåtar
    ÄNGÖSUND Sjöväg för krigsfartyg och mjölkbåtar Engelska flottan ångar in genom Ängösund, ledda av den lilla hjulångaren ”Lightning”, den 22 juli 1854. Världens mäktigaste krigsmakt skulle snart inleda anfallet mot den ryska befästningen Bomarsund inne i innanfjärden Lumparn. Färglitografi av Oswald W. Brierly. Genom Ängösund gick i äldre tid en av Ålands vik- under perioden 1830–54 uppförde Bomarsunds stora dan dröjde det ända till 1930-talet innan man fick en tigaste farleder. Strax söder om den här skylten lig- fästningskomplex inne vid Lumparn kom Ängösund körbar väg från byn ned till sundet och kunde anläg- ger Kuggvik, som har fått sitt namn av de medeltida att utgöra den viktigaste infarten till fästningen. Nu ga en egen ångbåtsbro där – strax söder om informa- handelsfartyg – koggarna – som brukade ankra där. började de första ångbåtarna visa sig och trafiken tionsskylten. Ångbåtarna fortsatte att vika in till Ängö Sundet passerades bland annat av fartyg på väg från med fraktfartyg och militära farkoster i sundet blev in- ända tills trafiken upphörde på 1960-talet. Sverige till Österbotten, som fortsatte upp längs fasta tensiv. Under Krimkriget (1853–55) kämpade Ryssland I början av 1950-talet blev ångbåtsbron i Norrboda Ålands norra kust och sedan gick förbi Saggö till Bot- mot en koalition bestående av England, Frankrike och ändhamn för mjölkbåtar från Ålands östra skärgård. tenviken. Ängösund trafikerades också av allmogen Turkiet. Sommaren 1854 samlades stora engelsk-fran- Efter att ÅCA:s stora mejeri i Mariehamn inlett sin i socknarna runt innanfjärden Lumparn - deras sköt- ska flottstyrkor vid Åland med mål att förstöra Bom- verksamhet 1951 började skärgårdsborna leverera sin båtar, storbåtar och skutor seglade ofta förbi på väg arsund.
    [Show full text]
  • Landskapsstyrelsens Framställning Nr 23/1962
    I 289 I ' 21. Första tillägg till ordinarie inkomst- och utgiftssdiaten f ör landskapet Åland under år 1962. (m 23/1962) samt a) Landsting smannen Ph. Eklöws finansmotion om anslag för träd• gårds- och biskötselns f _rämjande; samt b) Landstingsmannen Ph. Eklöws m.fl:s motion om beslut att bygga en bilväg till Långnäs i Lumparland och beviljande av ans lag för ändamå let. 290 Å 1 a n d s 1 a n d s k a p s s t y r e 1 ~ s e s framställning till Ålands landsting med N2 23/1962. förslag till första tillägg till ordinarie inkoms t­ och utgiftsstaten för landskapet Åland under år 1962. Sedan landskapsstyrelsen överlämnat sitt förslag till budget för år 1962 har behov av vi~sa nya anslag uppkommit. De största utgiftsposter- ' na hänför sig till investeringsutgifter. Av dessa observeras främst 1.650.000 mark under 10 Ht. 11~1, Ålands centralsjukhus för anskaff­ ning av inventarier och instrument, 3.0001000 mark under 10 Ht.111:3, Ålands ambhleTande lanthushållsskola för anskaffning av skolbyggnad jämte inventarier, samt 22.300.000 mark under 10 Ht. V:l, Vägbyggnads~ och vägförbättringsarbeten. Den lönejustering, varom till landstinget inberätt~ts i landskaps­ styrelsens framställning angående tredje tillägg till inkomst- och ut­ giftsstaten för år 1961 kommer givetvis att påverka utgifterna under år 1962. Då emellertid vissa lönejusteringar ännu kan tänkas ske under det löpande året och exempelvis särskilda förhöjningar av ti.marvoden för lärare ännu ej fastställts kan det exakta behovet svårligen redan nu bestämmas. Med hänsyn härtill har landskapsstyrelsen ansett att en v i­ dare tilläggsbudgetering lämpligen kunde anstå.
    [Show full text]
  • Coastline Data of Aland Islands
    Journal of Global Change Data & Discovery. 2017, 1(1): 115 ©2017 GCdataPR DOI:10.3974/geodp.2017.01.19 Global Change Research Data Publishing & Repository www.geodoi.ac.cn Coastline Data of Aland Islands Liu, C. Shi, R. X. Zhu, Y. Q Institute of Geographic Sciences and Natural Resources Research, Chinese Academy of Sciences, Beijing 100101, China Keywords: Aland Islands; Finland; coastline; data encyclopedia item Aland Islands is located at the southwest of Finland. Based on the Digital Global images from the Google Earth, the coastline GIS data covering 13,161 individual islands had been developed (the minimum area of the island is 7 m2). These islands are located between Bothnian Sea and Baltic Sea, and between Sea of Aland and Archipelago Sea, covering the area from 59°45′21.3″N to 60°39′56.3″N and from 21°23′15.9″E to 19°06′04.7″E (Figure 1). The Alan Islands is the autonomous state of Finland. It is consisted of 16 districts and cities, including Mariehamn city, Geta, Eckero, Saltvlk, Finstrom, Hammarland, Jomala, Sound, Lumparland, Lemland, Brando, Kumlinge, Fardo, Sottunge, Foglo and Kokar mu- nicipalities. The total area of the islands is 1,635.06 km2, and the length of the coastline 8,271.93 km. Among them, the islands which area is bigger than 2500 m2 is 6450, and it is 40% of total number of the islands; however, its area is 99.67% of the total area of the is- lands. The islands which area is big- ger than 1 km2 is 104, which is only 0.79% of total number of the islands, moreover, its area is 1,369.19 km2 that is 83.74% of total area of the is- lands.
    [Show full text]