114Memoranda Soc. Fauna FloraSocietas Fennica pro Fauna 91: 114–126. et Flora 2015 Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 Nåtö biologiska station Verksamhetsberättelse för år 2014 Verksamheten på Nåtö biologiska station inled- – Öppningsanförande: Social- och miljöminis- des den 11 april då de första forskarna anlände ter Carina Aaltonen och säsongen avslutades den 7 oktober. Verksam- – Prof. em. Carl-Adam Hæggström: Nåtö biolo- heten var under sommaren 2014 livlig. giska station 1964-2014 – Doc. Saskya van Nouhuys: Biodiversity – a Nåtö biologiska stations styrelse är under treårs- race for life and death perioden 2013–2015: – Naturvårdsintendent Jörgen Eriksson: Den – Societas representanter: prof. Carl-Adam åländska naturvårdsförvaltningen – skyddade Hægg­ström,­ fil.mag.­ Nina­ Hagner-Wahl- områden och Natura 2000 sten, doc. Torsten Stjernberg och doc. Gunilla – Doc. Anna-Liisa Laine: Hosts and their pa- Ståhls-Mäkelä. rasites – Powdery mildew infecting the mea- – Ålands Landskapsregerings representanter: dows of Åland naturvårdsintendent Jörgen Eriksson (ersätta- – Doc. Torsten Stjernberg: Havsörnen i Finland re­bitr.­naturvårdsintendent,­fil.­dr­Inkeri­Aho- – 50 år av skydd och skyddsforskning nen)­och­lektor,­fil.­dr­Ralf­Carlsson­(ordfö- – Doc. Gunilla Ståhls-Mäkelä: Tvåvingar – rande;­ersättare­vattenbiolog,­fil.­mag.­Mikael­ okända­flygfän Wennström). – Fil. mag. Niclas Fritzén: Nya spindlar på Som­ stationens­ amanuens­ fungerade­ fil.­ dr­ Åland Tomas Lehecka. –­ Fil.­ mag.­ Tom­ Clayhills­ &­ fil.­ mag.­ Riitta­ Stationens styrelse höll möte på stationen den Clayhills: Kunskapen om den åländska skal- 17 oktober. baggsfaunan ökar År 2104 fyllde Nåtö biologiska station 50 år –­ Fil.­ mag.­ Nina­ Hagner-Wahlsten:­ Nattens­ och året uppmärksammades genom symposiet okända­flygare­–­Ålands­fladdermöss ”Biologisk mångfald – en kapplöpning på liv och –­ Agroforst­dr­Heinz-Rudolf­Voigt:­Tungmetal- död”, som ordnades i samråd med Ålands Hög- ler i kustvattenmiljön skola den 16 maj. Vid symposiet presenterades ett – Fil. mag. Janne Valkonen: The population of antal under senare år aktuella forskningsprojekt the smooth snake Coronella austriaca in the (programmet nedan). Över 50 personer deltog i Åland­Islands symposiet.­Jubileet­fick­berättigad­uppmärksam- Stationsbudgeten 2014 bestod av ett bidrag het både i den åländska pressen, radion och TV- från PAF (6 100 €) och övernattningsintäkter nyheterna. Vidare ordnades i Stationens regi tre (4 368 €). För jubileet erhöll Societas pro Fauna exkursioner (Nåtö naturstig, Järsö fritidsområde, et Flora Fennica / Nåtö biologiska station två se- Kobba Klintar) för allmänheten i samband med parata anslag, 2 000 € av Ålands Kulturdelegation jubileet med ca 20 deltagare i varje exkursion. och 500 € av Ålands Kulturstiftelse. Utgifterna Programmet för jubileumssymposiet var föl- för Stationens drift var 6 121,39 och för jubileet jande: var 3 768,16 €. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 115 I­övrigt­utgjordes­Stationens­utgifter­av­ama- lationer av värdväxten. Under 2014 utfördes föl- nuensens lön och reseersättningar, styrelsens re- jande fältarbete på Åland: seersättningar och driftskostnader. Parasitsvampens rumsliga fördelning. En Biblioteket utökades med ett tiotal nummer av större undersökning gjordes för att utreda vilka olika serier. C.-A. Hæggström deponerade nya år- faktorer som bestämmer hur svampen etablerar gångar av de mykologiska serierna Karstenia (år- sig i värdväxtpopulationen. Undersökningen ut- gång 54), Jordstjärnan (årgång 27) och Svensk fördes­av­dr­Rachel­Penczykowski,­dr­Steve­Par- Mykologisk Tidskrift (årgång 34) på Stationen. ratt­and­stud.­Suvi­Sallinen.­I­denna­studie­följ- En del gamla publikationer och dubbletter av se- de forskarna med sjukdomsförloppet på 15 äng- rier rensades ur biblioteket. ar med svartkämpar. Frön från parasiterade svart- Besökarmängden (övernattare) var 75 och de kämpar togs för bestämning av genotyp och fe- sammanlagda övernattningsdygnen var 515. notyp. Klimatdata och biotiska variabler insam- lades från varje plats. Dessa data skall användas för att beräkna hur mycket den genetiska och fe- Forskningen 2014 notypiska variationen inverkar på sjukdomsdyna- miken och vilken är de abiotiska och biotiska om- Parasitoiderna hos ängsnätfjärilen och deras världsfaktorernas roll. sätt att känna igen fjärillarvernas näringsväx- Epidemiologiska studier.­ Krista­ Raveala­ ter – doc. Saskya van Nouhuys, PhD Joanneke ledde en stor undersökning i juli då alla de 642 Reudler­Talsma mjöldagspopulationerna som påträffades i sep- tember 2013 besöktes för att fastställa närvaro Larverna av ängsnätfjärilen (Melitaea cinxia) och eller frånvaro av parasitsvampen och svampens deras parasitoider (parasitsteklar) övervintrar i riklighet. Detta data kommer att användas för att Nåtö biologiska stations jordkällare. Under 2014 fastställa var epidemin börjar och vilka faktorer har­Saskya­van­Nouhuys­och­Joanneke­Reudler­ som fungerar på metapopulationsnivå för att be- Talsma­besökt­Stationen­flera­gånger­för­att­häm- stämma sjukdomsdynamiken. ta material för forskningen som sker på annan ort. Den genetiska epidemiologin. Dr Benoit En ny undersökning går ut på att ängsnätfjärilens Bares följde noga med hur sjukdomen framskred näringsväxter svartkämpar (Plantago lanceola- i lokala patogenpopulationer. Han bestämde ge- ta) och axveronika (Veronica spicata) avsöndrar notypen på prov då epidemin utvecklades. Med flyktiga­ doftsubstanser­ som­ kan­ igenkännas­ av­ detta data kan förståelse nås hur patogenpopula- parasitoiderna. Undersökningen försöker faststäl- tionens genetiska struktur ändras under växtsä- la­ hur­ specifika­ doftsignalerna­ är­ och­ hur­ bety- songen och hur den epidemiologiska dynamiken delsefulla de är för parasitoiderna att hitta fjäril- är beroende av den genetiska variationen inom larverna. patogenpopulationerna. Interaktionen mellan värdväxt och patogen och dess epidemiologi – Doc. Anna-Liisa Laine, Benoit Barrès, Pauliina Hyttinen, Layla Höck- Ålands kärlväxtflora­–­fil.­dr­Ralf­Carlsson,­na- erstedt, stud. Coong Lo, Elisa Metsovuori, Sini turvårdsintendent­Jörgen­Eriksson,­fil.mag.­Johan­ Mursinoff, NaK Sara Neggazi, dr Steve Parratt, Franzén,­prof.­Carl-Adam­Hæggström,­fil.­mag.­ LuK­Hanna­Parri,­Johanna­Pelkonen,­PhD­Rac- Eeva­Hæggström,­lektor­Christine­Roiha,­konst- hel­Penczykowski,­Krista­Raveala­&­stud.­Suvi­ när Kurt Simons, redaktör Håkan Skogsjö, doc. Sallinen Torsten Stjernberg & stud. Kajsa Sundberg Anna-Liisa Laines forskargrupp har studerat Under fältsäsongen 2014 inventerades kärlväxt- mjöldaggen Podosphaera plantaginis, som para- floran­på­olika­håll­på­Åland.­Flera­av­fynden­gäl- siterar på svartkämpar (Plantago lanceolata), se- ler allmänna växter eller växter som håller på att dan 2001 i samarbete med Metapopulationsforsk- sprida sig och som hittades som nya i kommuner ningsgruppen­(MRG).­Under­årens­lopp­har­epi- där fynd från tidigare saknades. Bland fynden kan demiologiskt data insamlats i mer än 4 000 popu- följande nämnas: 116 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 91, 2015 – vildpersilja (Aethusa cynapium) påträffades mycket allmänna gräs är påfallande sällsynt som ny för Kökar i Hellsö, ca 10 ex. växte i på Åland. vägkanten vid gästhamnen. – skogsklocka (Campanula cervicaria), tre re- – vårtåtel (Aira praecox; fridlyst) kontrollera- lativt storvuxna utblommade ex. fanns på des på två lokaler i Storby på Eckerö, Storby. åkerkanten vid åkerdiket invid Hammarlands- Den växte ställvis rikligt på grus- och sand- vägen på Korsängen i Hammarland, Näfsby marken på Posthusets gård från huvudbygg- på den enda kända lokalen för arten på Åland. naden ca 60-70 m österut och mycket rikligt – mjölkklocka (Campanula lactiflora) har rymt på grus- och sandmarken på Sandvikens dans- från Gustaf Erikssons trädgård i hörnet av plats­under­de­stora­tallarna­20-30­m­NW­om­ Ålandsvägen och Norra Esplanadgatan i cen- estraden. trala Mariehamn. Flera ex. växte vid muren – grusviva (Androsace septentrionalis; frid- mot gatan. Växten har inte tidigare noterats lyst), 3 ex. i frukt, också någon enstaka blom- som­trädgårdsflykting­på­Åland. ma på dessa ex., växte på löpgravsvallen i – väddklint (Centaurea scabiosa) växte på den Brobacka i Jomala Gölby. Lokalen är känd se- NW­vägslänten­ca­90­m­SW­om­bron­i­Joma- dan gammalt. la, Gölby, Brobacka. – ett ex. av hybriden mellan liten och ullig – vit skogslilja eller svärdsyssla (Cephalanthe- kardborre (Arctium minus × tomentosum) ra longifolia; fridlyst) blommade med 18 ex. i växte på S sidan av vägen vid busshållplatsen Lemland, Söderby, Kopnäs ca­90­m­W­om­rondellen­i­centrum­av­Storby­ – småsporre (Chaenorhinum minus) har en ten- på Eckerö. dens att spridas längs vägarna. Några ex. väx- – den sannolika hybriden mellan lundkardbor- te på Järsö i Lemland vid ingången till textil- re och ullig kardborre (Arctium cf. nemoro- butiken Stickstugan. sum × tomentosum) växer längs stigen genom – lungrot eller gode Henriks målla (Chenopo- lunden från stranden N om Broholmen väster- dium bonus-henricus; fridlyst) påträffades på ut­till­den­öppna­ängsmarken­ca­50­m­SW­om­ två ställen: 1) i Eckerö, Storby, där minst tre prästgården på Hamnö i Kökar. Denna hybrid ex. växte på den kända växtplatsen S sidan av har inte tidigare påträffats på Åland. vägen­vid­busshållplatsen­ca­90­m­W­om­ron- – hybriden mellan dvärgbjörk och vårtbjörk dellen i centrum av byn. 2) i Jomala, Jomala- (Betula nana × pendula)­ finns­