Amfibier I Nyanlagda Våtmarker 2
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Amfibier i nyanlagda våtmarker: En fältstudie i Laholms jordbrukslandskap Jimmy Almhagen Uppsats i Biologi 10p Handledare: Göran Sahlén 2006-09-04 Abstract Many species of amphibians are threatened both in Sweden and globally. The causes are many and a main factor is habitat alterations which often results in populations being isolated. Changes in the agricultural landscape have among other things resulted in small water bodies being filled and dried out and that has severely affected the Swedish amphibians. Swedish amphibians are depended upon small water bodies for their reproduction. Wetlands have been constructed to reduce the impacts of the eutrophication in the Laholm bay. In my study I have chosen to examine the composition of amphibian species in 34 of those newly constructed wetlands. Netting is the method that has been used to find the animals but there have also been visual observations. The inventories took place during spring and summer year 2006. The study has been carried out in the municipality of Laholm and has proven that colonization can proceed rapidly. All of the wetlands had been colonized and the youngest wetland was only 15 months old at the first inventory. All of the five amphibian species that according to the literature could be represented were also found during the inventories. In one wetland all five species were found. In my study I found out that presence of crayfish had a negative impact on amphibians. Amphibians were reproducing in all wetlands and many of the wetlands did also contribute with a healthy environment since the offspring could develop and finally get up on land. Sammanfattning Många groddjur är hotade både globalt och i Sverige. Orsakerna till att amfibier är hotade är många och en betydande faktor är habitatförändringar som ofta leder till att populationer blir isolerade. Förändringar i kulturlandskapet har bland annat medfört att småvatten fyllts igen och har drabbat de svenska groddjuren hårt. Svenska amfibier är beroende av småvatten för sin reproduktion. För att minska övergödningen i Laholmsbukten har våtmarker anlagts. I min studie har jag valt att undersöka amfibiekompositionen i 34 stycken av dessa nyanlagda våtmarker. Håvning är metoden som använt för att hitta djuren men också visuella observationer har gjorts. Undersökningen genomfördes under vår och sommar 2006. Studien har genomförts i Laholms kommun och har visat att kolonisationen kan gå mycket snabbt. Samtliga våtmarker hade koloniserats och den yngsta våtmarken var bara 15 månader vid första inventeringstillfället. Samtliga fem arter som enligt litteraturen borde kunna finnas representerade återfanns under inventeringarna. I en våtmark hittades alla fem arter. I min studie fann jag att kräftor hade en negativ inverkan på amfibier. Groddjur reproducerade sig i samtliga våtmarker och många av våtmarkerna bidrog med en god miljö då avkomman kunde utvecklas och slutligen ta sig upp på land. Inledning Ordet amfibie kommer från latin och kan tolkas på två sätt 1: Ett djur som tillbringar en del av sitt liv i vatten (som larv) och sedan omvandlas (omvandlingen kallas metamorfos) till fortsatt vattenlevande adult eller 2: Ett djur som tillbringar tid växelvis både på land och i vatten under sin adulta livsfas (10. s. 1). Det senare gäller groddjuren i min undersökning. Populationsminskningar och utrotandet av olika amfibiearter är ett globalt och komplext problem och beror på många olika faktorer (21. s. 133). Ett stort problem är habitatförändringar (22. s. 617) och särskilt de omfattande skogsavverkningarna i tropikerna är förödande ( 10. s. 8). I den tropiska regnskogen finns den högsta diversiteten av groddjur på vår jord (10. s. 8). Globala klimatförändringar är ett hot mot amfibier (22. s. 617) och påverkar amfibier på främst två sätt. Den ökade UV-B strålning som förtunningen av ozonlagret fört med sig påverkar groddjurens utveckling, särskilt i bergsområden (22. s. 617). Amfibier är på många sätt beroende av fuktiga miljöer (10. s. 197) och klimatförändringarna har inneburit förändringar i regnfall och temperaturer och därmed haft förödande konsekvenser (22. s. 617). Introducering av främmande arter kan många gånger påverka groddjur negativt (22. s. 619). Den amerikanska oxgrodan ( Rana catesbeina ) har i USA visat sig vara både konkurrent till och predator (rovdjur) av inhemska grodor när den utplanterats utanför sitt ursprungliga utbredningsområde (21. s. 137). Inplantering av fisk har också ofta visat sig vara negativt för amfibiefaunan (22. s. 619). Exploatering av groddjur har påverkat och påverkar många populationer (22. s. 619). Över 200 miljoner grodor exporterades årligen från Asien i slutet av 1980-talet (22. s. 619), destinationen för dessa var ofta terrarier i Europa ( 8. s. 9). I Europa förekommer också exploatering av groddjur och oftast för att sedan säljas som gourmetmat (10. s. 9). Olika miljögifter från bland annat industrier och jordbruk hamnar i sötvatten där amfibier lever och påverkar särskilt larvernas utveckling och tillväxt (22. s. 618). Det finns rapporter om att massdöd av amfibier har orsakats av infektioner och att detta kan vara en orsak till att amfibierna minskar i världen (22. s. 618) De olika faktorerna samverkar. Ökad UV-B strålning kan t.ex. medföra ökad känslighet för patogener när immunförsvaret försvagats (21. s. 141). I södra Sverige har förändringar i kulturlandskapet drabbat groddjuren hårt (12. s. 1664). Många groddjur är beroende av våtmarker för sin reproduktion (10. s. 13) och framförallt den omfattande torrläggningen av våtmarksområden är ett allvarligt hot mot våra amfibier (1. s. 5). Torrläggningen i jordbrukslandskapet påbörjades redan på medeltiden för att leda bort överflödigt vatten som annars kunde skada grödorna (5. s. 150). Dikning är metoden som användes och i början på 1800-talet tog den ordentlig fart i samband med att fuktiga ängsmarker började odlas upp (5. s. 150). Numera sker nästan ingen dikning (5. s. 150). De småvatten som i början av 1900-talet fortfarande var vanliga började under slutet av seklet att betraktas som odlingshinder. Många av dessa har fyllts igen och detta har haft en negativ inverkan på våra groddjur (5. s. 151). Många småvatten har även påverkats och påverkas negativt av övergödning (1. s. 5). Övergödning kan orsakas genom ett alltför intensivt kreatursbete ( 7. s. 18) eller pga. näringsläckage från åkermark (5. s. 150). Detta kan leda till igenväxning av våtmarker (5. s. 150). Avfall dumpas i vattensamlingar (1. s. 5) och leder ofta till att de till sist fylls igen (7. s. 19), detta samt läckage från åkrar av olika kemikalier som används i jordbruket (7. s. 18) påverkar groddjursfaunan negativt. Försurningen påverkar många arter och även groddjuren på ett negativt sett (1. s. 5). Försurningen har också medfört ytterligare ett hot genom att den fått aluminium att urlakas, förgifta vår miljö och våra våtmarksorganismer (7. s. 19). Granplanteringen där det tidigare vuxit lövskog medför konsekvenser för våra svenska groddjur (7. s. 19). Gran har bland annat en uttorkande effekt på marken och granskog utgör ingen lämplig miljö för adulta amfibier (7. s. 19). Inplantering av kräftor och fisk har medfört att hela populationer dött ut (7. s. 20). En unik population av större vattensalamandern i den nordligaste delen av sitt utbredningsområde i Sverige utrotades när fisk planterades in i dammen som hyste denna population (7. s. 20). Den stadigt ökande vägtrafiken dödar i Sverige som på många andra håll i världen många groddjur, särskilt då djuren under våren vandrar till sina leklokaler (7. s. 21). Den ökade infrastrukturen och minskningen av antalet småvatten medför sämre spridningsmöjligheter för svenska groddjur och leder till att populationer blir isolerade (7. s. 17). Vid lokala utrotningar finns då ingen möjlighet till rekolonisation (22. s. 623), dessutom ökar risken för inavel (7. s. 17). För att minska övergödningen i Kattegatt har våtmarker anlagts i bland annat Halmstad och Laholm (24. s. 120). Flertalet av dessa i jordbrukslandskapet (25.). Huvudsyftet med dessa våtmarker är att de tar bort en del av det kväve som annars skulle hamnat i havet (24. s. 118) och förvärrat eutrofieringsproblemet (övergödningsproblemet) (24. s. 90). Jag valde som C-uppsats att genomföra inventeringar av amfibiefaunan i anlagda våtmarker i Laholms kommun. Fem stycken arter groddjur som samtliga är fridlysta i Sverige borde kunna finnas representerade och dessa är: Två arter brungrodor: Åkergroda (Rana arvalis ) och vanlig groda ( Rana temporaria ), vanlig padda ( Bufo bufo ), mindre vattensalamander ( Triturus vulgaris ) samt större vattensalamander ( Triturus cristatus ). Den större vattensalamandern finns också med i EU:s Habitatdirektiv annex 2 (13. s. 3). I Hallands län förekommer även stinkpaddan ( Bufo calamita ), denna förekommer dock enbart vid ett fåtal lokaler i länet och enbart vid kusten. Syftet med mitt projekt har varit att utröna om 34 våtmarker, anlagda för att minska övergödningen också påverkar våra hotade amfibier på ett gynnsamt sätt. Med min studie ville jag se vilka amfibier som förekommer och hur vanliga de är. Vidare ville jag se om de utnyttjas för reproduktion. Om en anlagd våtmark används som lekvatten ville jag även se om ägg utvecklas som de ska. Detta innebär (för amfibier i min studie) att äggen kläcks (10. s. 134) och blir till frisimmande larver (10. s.150). Jag ville se hur lång tid det tar innan en våtmark koloniseras efter anläggning. Jag ville även