Fjälltätört, Km2-Art, Relikt. Brun Ögontröst, Km2-Art; Relikt, Skild Från Lappögontröst Sedan Istiden, Endem För Gotland

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Fjälltätört, km2-art, relikt. Brun ögontröst, km2-art; relikt, skild från lappögontröst sedan istiden, endem för Gotland. Sen ängsgentiana (+ tidig), inmätningsväxter Endem för Gotland, lik öselskallra Källmyrskallra (Estland). Bunden till kanter av rika källmyrar. Prioriterad växt inom EU:s Art- och Habitatdirektiv. Enligt estnisk forskning är resp. skallra på Gotland och Ösel skilda arter. Flugblomster km2-art Majviva, km2-art (puktörne- blåvinge) Slåtterblomma, kryssart. I VMI en av de oftast registrerade arterna (plats 20 med 106 noteringar; högst blåtåtel 309). Karta 1765 Gotländska myrmarker, ängen och åker före utdikningar resp. uppodling under 1800- och 1900- talen. 20 000 ha, 5 % Gotland 1700-tal 40 000 ha, 10 % 50 000 ha, 13 % Martebomyr på nordvästra Got- land hade mest öppet vatten av de f.d. stormyr- arna på ön. Av Träskmyr NR, en av de större intakta agmyrarna på ön. På 1700-talet fanns på Gotland ca 50 000 ha våtmark (motsv. 13 % av öns area), efter utdikningar Våtmarker på återstår 22 500 ha (6 %). Ca 5 % Gotland inklusive av den ursprungliga arealen kan strandängar betecknas som rätt opåverkad. Kalkhällar och agmyr, Tvärlingsmyr Ag Fleringe, med i Guiden. Täckating med ag, Bottarvegården, Vamlingbo. Höstspira, kryssart Kärrnycklar finns i knappag- zonen i kanten av agmyrar Ängsbarrskog Blautmörskogen NR, Vallstena, i Guiden. Vit skogslilja, km2-art Skogskorn och strävlosta, inmätningsarter Skogskorn Strävlosta utbredning utbredning Bromopsis benekenii – strävlosta Wahlenberg (1805) från foten av Torsburgen i Kräklingbo och i barrskog vid Hultungs i Bunge. Vid tidpunkten skildes inte skugglosta B. ramosa från strävlosta och båda arterna finns idag nära de angivna lokalerna, men en kollekt tagen vid norra foten av Torsburgen är strävlosta (trol. 1799, G. Wahlenberg i UPS det. G. Samuelsson; Samuelsson 1922a). – Ursprunglig. Mindre allmän, 78 kartblad, 205 km2-rutor. Rika, torra till friska skogar, ofta på f.d. inägomark med stensträngar och järnålders- husgrunder i ängsbarrskog, granskog, lövskog, hassellundar och ängen samt i och nedom kalksluttningar. Många lokaler har flera spridda växtplatser. Johansson (1897) hänför arten till gruppen ”lundväxter”. Sydgränsen för strävlosta på ön följer linjen Eksta–Fardhem–Etelhem–Alskog. Äldre fynd finns från 35 lokaler (litteratur och herbarier). Jämfört med vår inventering innebär det att strävlosta ökat sedan betet minskat på utmarkerna. Strävlosta är rödlistad som Nära hotad (NT) 2010. Oriktiga uppgifter: Anges av Stenström (1945) från Prästänget i Fide, men lostan här är skugglosta B. ramosa (JP). Ryl, inmmätningsart Löså, Kräklingbo, med i Guiden. Bunge, inmätningsart Flocksvalting, inmätningsart Pipstäkra, inmätningart Kärrtörel, inmätningsart Lökgamander, km2-art Othem korsänge med vanlig brudsporre och äkta höskallra 40 000 ha änge under 1700-talet, efter omvandling till åker och igenväxning till lövskog ca 360 ha (2005), nu ca 290 ha..

Copy Link

Recommended publications

I Vatten Eller Jord? Nytolkning Av Depåfyndet Från Eskelhem
I vatten eller jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem Eskelhemsfyndet (Hansson 1927 Pl. 53). Högskolan på Gotland 2011/VT Kandidatuppsats i Arkeologi Författare: Louise Pettersson Pettersson, Louise.Avdelningen för Arkeologi/Institutionen för Kultur, Energi & Miljö Handledare: Gunilla Runesson I Vatten eller Jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem. In Water or Soil? Reinterpretation of the Eskelhem hoard. Abstract In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to Eskelhem´s rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard. Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC. The entire hoard was made of bronze except for one of the bridles that was made of iron. According to Montelius this would mean that iron and the knowledge of iron making already had been adapted on Gotland in the late Bronze Age. Also the bridles were used so Montelius discussed the presence of horses on Gotland in the late Bronze Age, and if they had been of the race Gotland pony. Over 100 years have passed since Montelius made his conclusion. The purpose of this paper is to see if Montelius conclusion on the Eskelhem hoard still holds, due to the progress of science, such as the discovery of new dating methodsand all new artifacts that have been found.
[Show full text]
Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf
Gotlands Tidningar Fredag 3 januari 2020 31 Gudstjänster på Gotland Hjälp Alf Romaklosters Pastorat Sudrets Pastorat att slippa Söndagen efter nyår Dalhem Söndag 5/1 dialysen. Söndag 11.00 Vamlingbo kyrka Halla kyrka Församlingshemmet 18 Mässa Mässa Rune Olofsson 13.30 Iliansgården Fole Ann Helling 14.30 Hemse äldreboende Måndag Trettondag Jul Andakt – Sudrets pastorat Fole Missionshus Fred. Församlingshemmet 10 Måndag 6/1 10 jan. kl. 19 Grötfest, Berit Gudstjänst Staffan Beijer 11.00 Havdhems kyrka Bergquist berättar om resa till Foto: Helena Duveborg Foto: Ann Helling Julspel, Julfest i Sydafrika, Anm. 36125 Roma församlingshemmet Fredag 14.00 Fide kyrka Roma äldreboende 14.30 Julens sånger, kaffe i Nyårsandakt Rune Olofsson Fidegården Greta Hoffman 16.00 Rone kyrka Söndag Folkdansgudstjänst, Visby Follingbo kyrka 10 folkdansgille & Gutebälgarna Elim Katthammarsvik Gudstjänst Staffan Beijer Svenskakyrkan.se/ Barbro Olofsson sudrets-pastorat Trettondagen 19 3-9 januari Hejdeby kyrka 18 Mässa ”Trettondagskväll”- ekumen- Staffan Beijer Barbro isk julsångskväll. Richard Olofsson Guds hus Wottle, Per Olof Sahlberg, Ös- Måndag Trettondag Jul tergarns kyrkokör med Björke kyrka 18 Sofia Lilja, Janne Bergqvist. Musikgudstjänst Staffan Beijer Barbro Olofsson Sång Hemse Karolina Lyngstad Vänge Missionskyrka Söndag Trettondagen 17 Grötfest Guldrupe kyrka 10 Mässa, Visby Domkyrkoförsamling svenskakyrkan.se/visby och julsånger, Marcus John- Pingstkyrkan Visby Rune Olofsson Karin Bromö son, kören m fl, kyrkskjuts Enkelt kyrkkaffe Domkyrkan: Sön 11 Högmässa och Brunch, Håkan E Gunder 0709-831662 Sönd 9.30 Bön Måndag Trettondag Jul Wilhelmsson. Hans-Gunnar Engström, orgel Trettondedag Välkomna! 10.30 Årshögtid. Guldrupe kyrka 18 Alf och mamma Rebecca Jul 11 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson. Åsa Nilsson, orgel Johan Bäckrud.
[Show full text]
Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
[Show full text]
1. GOTLAND 4S. Fardhem –Fröjel (Fårö) Supplement and Revision
Catalogue of Coins from Verzeichnis der in Schweden the 9th–11th Centuries gefundenen Münzen des found in Sweden 9.–11. Jahrhunderts1 Supplement and revision 1. GOTLAND 4S. Fardhem – Fröjel (Fårö) EDIDIT Kenneth Jonsson COOPERANTIBUS Kenneth Jonsson, Christina Larsson, Gert Rispling KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN GOTLAND bb d e f g a Fardhem a b Fårö c Fide d Fleringe e Fole f Follingbo g Fröjel c 0 25 km FÅRÖ 6R. Hammars SHM-KMK 3045 Year: 1862 or 1863 Circumstances of discovery: unknown Category of find: hoard Container: unknown Number of coins: 8 Other objects: 1 spiral ring, 7 pieces of various hack-silver Weight: coins c. 20 g, other objects c. 278.0 g; total 297.84 g Table of Coins complete cut or total earliest latest fragm. Ispahbad 1 1 756 Islamic 6 1 8 759/60 804/5 Whole find 7 1 8 756 804/5 Latest coin: 804/5 (no. 7) COMMENTS The hoard was found in a field by the labourer Christofer Landberg bably from this hoard. An eight, fragmentary, coin has not been of Hammars. The county administration (Landskansliet) in Visby identified. Coin no. 1 was listed as Arab-Sasanian in 1982. The reported the find, together with three others, in a letter dated 13 date of coin no. 7 was read by Tornberg as 802/3. However, the January 1863. Accordingly it is not certain whether the find was type was only struck in 804/5. This hoard is one of the earliest made late in 1852 or early in 1863.
[Show full text]
Arkeologisk Förundersökning Inför Planerade Avvattningsledningar Och Stenkistor Invid RAÄ Fardhem 28:1-6 På Fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland
Arendus rapport 2018:23 Arkeologisk förundersökning inför planerade avvattningsledningar och stenkistor invid RAÄ Fardhem 28:1-6 på fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland Arkeologisk förundersökning Dnr: 431-495-17 Fardhem socken Region Gotland Gotlands län 2018 Christian Hoffman Arendus Färjeleden 5 621 58 VISBY [email protected] www.arendus.se Omslagsbild: Ingången till Fardhem kyrka från norr. Foto: Christian Hoffman. Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten ﬁnns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94 105, USA. INNEHÅLL Bakgrund och förutsättningar……………………………… 4 Syfte, målsättning och metod……………………………… 4 Topografi och fornlämningsmiljö…………………….……. 4 Vetenskapliga frågeställningar..……………………………. 5 Resultat……………………………………….…………… 5 Sammanfattning……………………………………….…… 8 Utvärdering av resultat i förhållande till undersökningsplan 9 Referenser………………………………………….……… 10 Administrativa uppgifter………………………………….. 10 Bilaga 1. Fyndlista…………………………………..…….. 12 Bilaga 2. Schakttabell……………………………………… 14 Fig 1. Förundersökningsområdet har varit beläget i Fardhem ca 2,5 kilometer nordväst om Hemse. !3 Bakgrund och förutsättningar Markarbeten i samband med nedläggande av ledningar för avvattning och s.k. stenkistor har medfört behov av en arkeologisk förundersökning på Fardhem kyrkogård. Syfte, målsättning och metod Syftet med förundersökningen har varit att fastställa om fornlämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget och i så fall beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning och komplexitet. Förundersökningens resultat ska vara av en kvalitet som gör att det fungerar som ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningarnas kunskapspotential. Uppdraget har omfattat en genomgång av arkivmaterial gällande tidigare arkeologiska undersökningar på platsen samt förekomsten av registrerade fynd.
[Show full text]
Nya Fynd På Gotland Av Hymenogaster Luteus, Slätsporig Buktryffel Rapport Från Det Svenska Tryffelprojektet
Svamppresentationer Svensk Mykologisk Tidskrift 40 (3): 8–15 2019 Nya fynd på Gotland av Hymenogaster luteus, slätsporig buktryffel Rapport från det svenska tryffelprojektet Mikael Jeppson, Anne Molia, Dorota Gustafsson & Ellen Larsson Abstract New Swedish records of Hymenogaster luteus. Recent finds ofHymenogaster luteus Vittad. are reported from the Baltic island of Gotland (SE Sweden). The Swedish material is briefly described and complies perfectly with an au- thentic Italian collection made by Carlo Vittadini in the beginning of the 19:th century, and deposited in the Fries Herbarium at UPS. The studies were performed within the Swedish Truffle Project (Swedish Taxonony Initiative, SLU, ArtDatabanken). Inledning Gotland gjordes i Bunge socken, nära Fårösund, Under sommaren och hösten 2019 har det i samband med SMF:s mykologivecka 2000. svenska tryffelprojektet (Svenska Artprojektet; Jeppson & Larsson 2019) bedrivit fältstudier Beskrivning och inventering med hjälp av tränade tryffelhun- Hymenogaster luteus Vittad. - fig. 1 – 4 dar i Södermanland, Bohuslän, Västergötland, Fruktkropp rundad, 0,5 – 1,5 cm i diameter, Skåne och på Gotland. Ca 200 insamlingar har med slätt, vitaktig–gulvitt peridium (yttervägg), gjorts och dessa kommer nu att undersökas och ibland med myceltrådar vid basen. I genom- arbetas vidare med under vintern och våren. Art- skärning är gleban först vitaktig senare citrongul representanter ur följande släkten har påträffats: – svavelgul–brungul, ganska kompakt med små, Choiromyces, Elaphomyces, Endogone, Hyd- spridda kamrar. Ingen columella observerad. nobolites, Hymenogaster, Pachyphlodes, Rhizo- Mogna fruktkroppar har en mycket tydlig sötak- pogon, Stephensia och Tuber (stjärnhovstryffel, tig doft. I artens originalbeskrivning nämns att hjorttryfflar, blåstryfflar, hjärntryffel, buktryfflar, den luktar smultron/jordgubbar men senare ob- kratertryfflar, hartryfflar, portryffel och ädeltryff- servatörer har även rapporterat lukt av mysk, lar).
[Show full text]
Krysslista Gotlands Naturreservat 47
Krysslista Gotlands naturreservat 47 7 6 22 21 4 93 73 67 23 39 102 74 114 58 96 118 38 123 2 34 61 138 108 79 5 85 117 124 132 94 71 116 56 139 8 60 89 11 110 120 12 48 86 62 1 130 97 3 63 9 10 13 111 105 20 127 27 50 55 136 69 134 66 95 90 122 35 36 26 80 45 30 100 43 82 17 98 54 121 57 99 51 109 91 49 126 92 76 83 53 115 25 133 75 131 106 19 84 125 140 101 112 31 33 52 87 88 77 103 42 59 18 128 135 37 40 141 14 24 41 107 113 46 78 70 137 16 81 29 32 64 65 68 129 72 15 44 104 28 119 ⃣ 1 Hällholmen ⃣ 51 Kronholmen ⃣ 101 Hajdkvie skog ⃣ 2 Jungfrun ⃣ 52 Hajdes storhage ⃣ 102 Horsan ⃣ 3 Asunden ⃣ 53 Torsburgen ⃣ 103 Alstäde Skog ⃣ 4 Gamla hamn ⃣ 54 Paviken ⃣ 104 Holmhällar ⃣ 5 Lergravsviken ⃣ 55 Bergbetningen ⃣ 105 Själsöån ⃣ 6 Digerhuvud ⃣ 56 Björkume ⃣ 106 Rongärde ⃣ 7 Langhammars ⃣ 57 Uppstaig ⃣ 107 Bosarve lövskog ⃣ 8 Husken ⃣ 58 Vitärtskällan ⃣ 108 Törrvesklint ⃣ 9 Ytterholmen ⃣ 59 Käldänge ⃣ 109 Langmyrskog ⃣ 10 S:t Olofsholm ⃣ 60 Millumträsk ⃣ 110 Dagghagen ⃣ 11 Malms-Kyllaj ⃣ 61 Hoburgsmyr ⃣ 111 Sajgs ⃣ 12 Lörgeudd ⃣ 62 Filehajdar ⃣ 112 Guffride ⃣ 13 Hideviken ⃣ 63 Tiselhagen ⃣ 113 Sigdes ⃣ 14 Stora Karlsö ⃣ 64 Krakvät ⃣ 114 Ryssnäs ⃣ 15 Husrygg ⃣ 65 Sävvät ⃣ 115 Herrgårdsklint ⃣ 16 Västra märgelgraven ⃣ 66 Galgberget ⃣ 116 Furilden ⃣ 17 Snåltorp ⃣ 67 Verkegards ⃣ 117 Sigfride ⃣ 18 Lilla Karlsö ⃣ 68 Hägsarve kärräng ⃣ 118 Ireån ⃣ 19 Danbo ⃣ 69 Mojner ⃣ 119 Lundar ⃣ 20 Kallgatburg ⃣ 70 Ålarve ⃣ 120 Bruten ⃣ 21 Skalahauar ⃣ 71 Storholmen ⃣ 121 Bäcks ⃣ 22 Ullahau ⃣ 72 Västlands ⃣ 122 Södra hällarna ⃣ 23 Hall-Hangvar ⃣ 73 Bästeträsk
[Show full text]
Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
[Show full text]
Församlings- Expeditioner Visby Stift
Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
[Show full text]
Skyddad Natur I Gotlands Län
Skyddad natur i Gotlands län NATURRESERVAT, DJURSKYDDSOMRÅDEN, NATURA 2000-OMRÅDEN, FRIDLYSTA DJUR & VÄXTER M.M. Se även Länsstyrelsens hemsida: www.i.lst.se Skyddad natur i Gotlands län I föreliggande sammanställning redovisas vilka områden inom Gotlands län som omfattas av något slag av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken (1998:808). Dessutom ingår en förteckning över länets fridlysta växt- och djurarter. Närmare information om de naturskyddade områdena och vika bestämmelser som gäller kan er- hållas från Länsstyrelsen (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) eller på Länsstyrelsens hemsida (www.i.lst.se). Denna sammanställning är ajourförd till och med den 1 september 2008. Nationalparker Enligt 7 kap 2 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde som tillhör staten efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark. Syftet med bildandet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Gotlands län finns bara en nationalpark. NVR- Namn Total- Land- Beslutsdatum ID areal areal (ha) (ha) 2000189 Gotska Sandön 4 500 3 638 1910-12-30 1963-06-28 1988-11-10 Naturreservat Enligt 7 kap 4 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om bildandet av natur- reservat. Naturreservat kan omfatta såväl privatägd som samhällsägd mark. Inom ett naturreservat gäller vissa föreskrifter som inskränker såväl markägarnas som allmänhetens rätt att utnyttja området. Före- skrifterna är anpassade till syftet med reservatet och är därför olika i olika reservat.
[Show full text]
Tidernas Ö Kulturhistoriskt Symposium, 17 Februari 2006
Stora Karlsö – tidernas ö Kulturhistoriskt symposium, 17 februari 2006 Sammanställning Rita Larje DEN 17 FEBRUARI samlades ett 50-tal karlsövänner i Visby i Almedalsbibliotekets stora hörsal. Det var dags för det annonserade symposiet om Stora Karlsös kulturhistoria. En arbetsgrupp bestående av Christian Runeby från länsstyrelsen på Gotland, Lars Wilson och Bo Fernholm som representanter för Palmska fonden och Rita Larje från Karlsöklubben hade under hösten och vintern letat föredragshållare och planerat evenemanget. Högskolan på Gotland ställde upp som värd och höll med lokaler. Symposiet hade lockat ett 50-tal deltagare vilket var både överraskande och otroligt glädjande. Av stor betydelse för det fortsatta arbetet med det kulturhistoriska handlingsprogrammet var också att så många ville medverka i ett grupparbete. Med inbjudan till symposiet hade följande handlingar skickats Lennart Lindgren, ordförande i Karlsö Jagt- och Djurskydds- ut som instuderingsmaterial: förenings AB öppnade symposiet och hälsade välkommen och • Förslag till kulturhistoriskt handlingsprogram för var också dagens moderator. Stora Karlsö, Gotland av Kerstin Cassel, 2005. • Kulturhistorisk handlingsplan. Förslag till åtgärder av Rolf Jacobson och Rita Larje, 2005. Först ut bland talarna var Rolf Jacobson med ”Från Tjelvar till • Om ett par gamla Karlsökartor och lite till av Rolf tjugohundratal” och en introduktion till kulturhistorien på ön. Jacobson, 2005. Rolf inledde med att läsa början av Gutasagan och dess Tjelvar. Han hävdade att Tjelvar personifierade de första säljägarna som • Stora Karlsös kulturhistoria – komplement till sökte sig vidare österut från fastlandet längs den närmaste Guidehäftet av Katarina Amér, 2005. vägen, d.v.s. via Öland och Stora Karlsö. Tjelvar var alltså Stora • samt en Karlsökarta (RL, RJ 2005) framtagen för Karlsös första turist, innan han landsteg på Gotland.
[Show full text]
An Edition of Guta Saga with Introduction, Translation
An Edition ofGuta Saga with Introduction, Translation, Commentary and Glossary edited by Christine Ingegerd Peel UNIVERSITY COLLEGE LONDON Degree of MPhil 1998 ProQuest Number: U642093 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. uest. ProQuest U642093 Published by ProQuest LLC(2015). Copyright of the Dissertation is held by the Author. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. Microform Edition © ProQuest LLC. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 Guta Saga 2 Abstract The following thesis is an edition of the text of Guta saga found in the fourteenth-century manuscript of G uta la g It is held in Kungliga Biblioteket, Stockholm and designated B64. In the manuscript the text covers the last eight leaves. It represents the only complete version of the text in Gutnish, the medieval language of Gotland. The Introduction contains a section on the historical background to the text and a discussion of the following: preservation, content, sources (both written and oral), date and place of composition, authorship, historical value, language and previous editions of the text. The principles of the current edition are described. The text of the manuscript is normalized and contains a number of emendations, which are signalled in footnotes.
[Show full text]