Demokrati Och Förvaltning

DEMOKRATI OCH FÖRVALTNING B2_A_smutstitelsidor.indd 1 2014-05-19 12:02:30 Stockholm School of Economics Institute for Research Stockholm School of Economics Institute for Research är en självständig forsknings- stiftelse, grundad 2010. Institutet har till ändamål att bedriva kvalificerad akademisk forskning inom det ekonomiska fältet som syftar till att förena vetenskaplig stringens med empirisk relevans. I dess styrelse ingår professorer och andra representanter ur fakulteten vid Handelshögskolan i Stockholm. Institutet uppmuntrar och bistår de vid institutet verksamma forskarna i arbetet med att kommunicera sin forskning. Syftet med institutets publikationer är att sprida forskning om företag och samhälle. B2_A_smutstitelsidor.indd 2 2014-05-19 12:02:30 DEMOKRATI OCH FÖRVALTNING En festskrift till Rune Premfors Redaktörer: Bengt Jacobsson & Göran Sundström B2_A_smutstitelsidor.indd 3 2014-05-19 12:02:30 demokrat och föraltnng - en festskrft tll rune premfors sbn: 978-91-86797-14-0 © Författarna och Stockholm School of Economics Institute for Research 2014 omslag och llustratoner: Petra Lundin, Manifesto grafsk form, nlaga och produkton: Ann Linders dstrbuerad a: Stockholm School of Economics Institute for Research Box 6501, SE-113 83 Stockholm, Sverige Telefon: +46(0)8-736 90 00 www.economicresearch.se publications@hhs.se trycker: Ineko, Göteborg, 2014 B2_A_smutstitelsidor.indd 4 2014-05-19 12:02:30 Innehåll Förord 1 Sagolika organisationer - 9 några tankar om fiktion, framsteg och forskning Bengt Jacobsson Organiserade stater 19 Göran Ahrne På spaning i staten: antropologiska utblickar 37 Christina Garsten Förvaltningspolitik och bandy 59 Torbjörn Larsson och Marja Lemne Politik utan hemvist 83 Utmaningar och utvecklingsbehov i förvaltningspolitiken Göran Sundström Förvaltningen i grundlagen 95 Daniel Tarschys Den misstrodda förvaltningen 105 Peter Ehn Rapport från en analysmyndighet 121 Kunskap, praktik och etik i Trafikanalys verksamhet Anna Ullström B2_A_smutstitelsidor.indd 5 2014-05-19 12:02:30 Förändringsprocesser på förvaltningsarenan 155 Rolf Lind Att utvärdera kvalitet i högre utbildning 183 Magnus Erlandsson Det privata och det offentliga - 201 en fråga om demokratisk praktik Ulrika Mörth Illegala demokratiagenter? 215 Staffan Furusten Makten över marken 231 Torbjörn Nilsson Sextisju, sextisju - 259 vart har du tagit vägen nu? Anders Ivarsson Westerberg Vad vill vi med demokratin? 277 Ett runeanskt perspektiv Monica Andersson B2_A_smutstitelsidor.indd 6 2014-05-19 12:02:30 ”Om demokratin har en kärna så består den av tron på att vi, det vill säga var och en av oss i ungefär lika grad, inte står maktlösa inför samhäl- lets komplexitet, att vi gemensamt kan påverka de krafter som styr våra liv.” (Premfors, R., 1993, ”En postmodern demokrati?”, i von Sydow, B., m.fl., red.,Politikens väsen. Institutioner i den moderna staten. Tidens förlag, s. 333). Rune Premfors B2_A_smutstitelsidor.indd 7 2014-05-19 12:02:30 B2_A_smutstitelsidor.indd 8 2014-05-19 12:02:30 frvaltning och demokrati Förord Den som googlar på nätet efter bilder på Rune Ingvar Tage Premfors möter till att börja med anblicken av en stilfull, lätt grå- nad akademiker i sina bästa år. Därpå följer 18 bilder på svettiga, grönvita bandyspelare. En hel massa böcker poppar också upp på skärmen, liksom en bild på Rosenbads välkända fasad och en interiör från riksdagens förstakammarsal. Det fladdrar förbi bilder från något som ser ut som debatter inför en folkomröstning (om medlemskap i EU kanske), och så kommer det upp ett plakat där det står: ”policyanalys”. Och därefter kommer det ännu lite flera grön- vita bandyspelare från Studenternas, Friends och Zinkensdamm. Hur ska man tolka detta? Många böcker har han uppenbarligen skrivit, professor Premfors, och det verkar vara påfallande mycket … bandy. Rune har under senare åt visat ett tilltagande intresse för denna anrika sport. Under senare år har vi kolleger fått små rapporter – ibland kanske fler än vad vi egentligen har önskat – om X:ets briljans, Kockens skridskoåkning, Gilljams dolda skavanker och annat som har gällt Hammarbys grönvita bandyspelare – inklusive rapporter från träningar, försäsongsturneringar och VM-matcher på den ryska tundran. Vi återkommer lite senare till detta stora intresse för ” … leken med det lackröda nystanet”. Det finns andra intressen, till exempel det historiska, som självfal- let går att kombinera med bandy. Rune vet att det var engelsmän som först ägnade sig åt det som kallades ”hockey on ice”. Han vet att det var Hammarbys roddare (som ville ha något att syssla med om vintern) som började spela bandy på Hammarby sjö, och att det först var på 1950-talet som reglerna för spelet hade standardiserats i tillräcklig grad att de bästa länderna i världen, Sverige och Sovjet, kunde mötas. Och han vet förstås – och har berättat för oss andra – B2_kap0_förord.indd 1 2014-05-19 12:03:11 frord att Hammarby under senare år har lyft två välförtjänta SM-pokaler, efter att tidigare år under Runes livstid faktiskt ha förlorat sju finaler. Runes historiska intresse är omvittnat, också vid sidan av bandyn. Han har sett till att det har suttit (åtminstone) en framstående his- toriker på Score, och han har bjudit in andra prominenta sådana från hela Skandinavien till seminarier om stat, förvaltning och annat. Med sina breda och djupa kunskaper från sitt eget ämne har han alltid kunnat hänvisa bångstyriga (och andra) doktorander till viktiga, tidiga statsvetenskapliga skrifter som de för allt smör i Småland inte borde försumma att läsa. Utan att snöa in på någon särskild ism eller teori eller lärofader (utom möjligen då Lindblom och Dahl), har han snitslat stigar bakåt i tiden för alla sina adepter, och allt detta i jakten på diverse formativa moment någonstans där på 1980-talet, 1920-talet eller varför inte 1720-talet. Det finns i Runes gärning en hög grad av stigberoende. Historien betyder något. Det historiska arvet har alltid varit värt en ibland ganska utförlig mässa. Inget decennium i historien har varit så obetydligt och begränsat formativt att det inte har kunnat omfattas av lite premforska tirader. Så kommer det också att vara framöver, hoppas vi. När nu den närmast oändliga tidsrymd som hugsvalar en pigg pensionär har infunnit sig, förväntar vi oss sålunda mäng- der av intressanta texter, bland annat om Atens demokrati. Så har det utlovats. Det stora intresset – vid sidan av det för bandyn då – är förstås det för folkstyrets idéer och för dess praktik: demokratin. Om demokratin har en kärna, skrev Rune (i det citat från honom som vi har placerat som motto för denna bok), så består den av tron på att vi, det vill säga var och en av oss i ungefär lika grad, inte är maktlösa utan att vi gemensamt kan påverka de krafter som styr våra liv. Vi tycker att det är ett citat som passar festföremålet väl. Rune är en förespråkare för den starka demokratin, och han har alltid själv varit en stark demokrat. Eller har han det? När han var doktorand en gång i tiden, var han nog en betydligt tunnare demokrat än vad han är idag (vi pratar nu förstås om den jordiska framtoningen). Även om han fortfarande är aktiv inom sina intresseområden, får man väl ändå säga att den lekamligt snabbe Premfors också hör till (just det) historien. Rune har alltså helt utvecklats i riktning mot sina ideal … i allt högre grad har den tunne och snabbe Premfors fått ge vika för den starke och B2_kap0_förord.indd 2 2014-05-19 12:03:11 frvaltning och demokrati robuste. En stark demokrat i en tyvärr allt tunnare (och snabbare) demokratisk tid, skulle man kunna säga. Intresset för förvaltningen – och för en förvaltning i medborgar- nas tjänst – har också kännetecknat Rune. Han har alltid värjt sig mot idén om att man skulle kunna skapa en förvaltning som är så instrumentellt effektiv att politikerna bara behöver vifta med öronen eller rynka på näsan för att få sin vilja igenom. Förvaltningen har aldrig betraktats som en politikens svans, utan som en integrerad del av politiken. Man kan inte lämna över problemlösning till experter. Det finns helt enkelt enligt Rune inga enkla lösningar på komplexa problem, utan det möjliga måste alltid växa fram i samtal människor emellan. Lösningen på demokratins kris kan aldrig vara mindre demokrati, utan mera. Det ska finnas en demokratisk infrastruktur som kännetecknas av deliberation: där det finns fora för fördjupade samtal … och där medborgarrätt aldrig ska kunna köpas för pengar. Ibland har Rune faktiskt helt på egen hand kunnat sköta det mesta av det deliberativa. Det finns historier om hur vetgiriga masterstudenter ibland var angelägna att klämma in begreppet demokrati i sina frågor till Rune under seminarierna. På så sätt lyckades de nämligen förvandla dessa normalt ganska spretiga tillställningar – där de flesta av deltagarna helt simpelt ville torg- föra och diskutera sina egna käpphästar – till mer sammanhållna, välargumenterade och högklassiga föreläsningar. Inte sällan kunde dessa till och med bli så inkluderande och omspännande att tiden inte riktigt räckte till. Vi har också suttit där ibland och lyssnat när Rune praktiserat sin starka demokrati, på seminarier och möten. De långa utlägg- ningarna har väl inte alltid insupits till fullo av alla, men den som har velat, och orkat, lyssna har ofta funnit mödan värd. Kanske tycker Rune att det ska kosta en smula att förvärva en skärva vis- dom. Kostat verkar det i alla fall ha gjort för Rune att förvärva sina kunskaper. Det utmärkande för Runes bibliotek är emellertid inte antalet böcker (även om de är många och måste ha kostat en slant) utan den noggrannhet med vilken de är lästa. Om du plockar ner en bok från Runes bokhylla så kommer du att finna understrykningar och små noteringar sida upp och sida ner. Alltid. För sådan är han, vår Rune, inte alltid så snabb – och definitivt inte tunn – men påläst, kunnig och begrundande – stark! B2_kap0_förord.indd 3 2014-05-19 12:03:11 frord Innehållet i boken När vi nu har samlat några av Runes kolleger och adepter med koppling till Score i den här boken, står frågor om förvaltning och demokrati i fokus.

Load more