Ulturmötenen Festskrift Till C Hristin E Farhan
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kulturmöten En festskrift till Christine Farhan Red. Amelie Björck, Eva Jonsson, Claudia Lindén och Mattias Pirholt Kulturmöten En festskrift till Christine Farhan Red. Amelie Björck, Eva Jonsson, Claudia Lindén och Mattias Pirholt Södertörns högskola Södertörns högskola Biblioteket SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © Författarna Denna utgåva distribueras under Creative Commons-licens Erkännande 3.0 Unported (CC BY 3.0) Omslagsbild: ”Abend über Potsdam” (1930) av Lotte Laserstein (1898–1939), olja på trä, 110 × 205.5 cm. Nationalgalerie Berlin © bpk/Nationalgalerie SMB Omslag: Jonathan Robson Grafisk form: Per Lindblom & Jonathan Robson Tryckt hos Elanders, Stockholm 2020 ISBN 978-91-88663-92-4 (tryckt) ISBN 978-91-88663-93-1 (digital) Till Christine Mötet är ett ledord i Christine Farhans långa gärning som forskare, lärare och ledare. Alla vi som har haft förmånen att arbeta tillsammans med henne – i undervisningssituationer, i forskningsprojekt, i seminarierummet eller i ledningssammanhang – känner hennes förmåga att med ett öppet sinne vända sig till den andre. Utan denna öppenhet sker inga verkliga möten mellan ens egna och den andras erfarenheter. Med denna insikt har Christine lotsat studenter genom litteraturhistorien, bedrivit ämnesöver- skridande forskningsprojekt och lett de humanistiska ämnenas utveckling på Södertörns högskola. Christines eget liv präglas av ständiga kulturmöten. Hon föddes i tyska Lübeck 1955, och efter studier i Berlin kom hon till Sverige 1981, där hon utbildade sig till ämneslärare i tyska och engelska. Den akademiska kar- riären inleddes med doktorsavhandlingen Geniestreich, Lehrstück, Revolu- tionsgestammel. Zur Rezeption des Dramas ”Marat/Sade” von Peter Weiss in der Literaturwissenschaft und auf den Bühnen der BRD, DDR und Sch- wedens, som hon lade fram vid Stockholms universitet 1992. Några år senare skulle Christine bli en av dem som var med och formade den nya, alldeles särskilda mötesplats som är Södertörns högskola. Hon började här som lektor i tyska 1997 och blev sedermera lektor och så småningom pro- fessor i litteraturvetenskap. Redan doktorsavhandlingen belyser med all önskvärd tydlighet mötets, närmare bestämt kulturmötets, centrala roll i Christines forskargärning. Hennes många forskningsprojekt har lyft fram det interkulturella mötet, både dess möjligheter och problem, och de har resulterat i böcker som Von Power- frauen und Superweibern. Frauenpopulärliteratur der 90er Jahre in Deutsch- land und Schweden (2003), Modernes Aschenputtel und Anti-James-Bond. Gender-Konzepte in deutschsprachigen Rezeptionstexten zu Liza Marklund und Henning Mankell (2005) och Frühling für Mütter in der Literatur? Mutterschaftskonzepte in deutschsprachiger und schwedischer Gegenwartslite- ratur (2009). På senare år har hon vidgat sina forskningsintressen ytterligare, dels genom projektet The (Dis-)Connected Refugee som undersöker möten med det nya landet Sverige i flyktningars livsberättelser, dels mot ämnes- didaktik, genom studier av berättandets praktiker i en skolmiljö. De texter av vänner och kollegor som samlats i den här boken vill på olika sätt belysa kulturmötets viktiga roll i humaniora i allmänhet och lit- teraturvetenskap i synnerhet. Som alla kulturmöten är också denna bok en brokig samling. Materialet är hämtat från 1700-, 1800-, 1900- och 2000- talen, från böcker, filmer, scener, sånger och arkiv, från Sverige, Frankrike, Tyskland och USA, från det offentliga livet och det privata. Så med denna kunterbunte Sammlung vill vi, redaktörer och författare, hylla Christine på hennes sextiofemte födelsedag och tacka för alla tidigare och framtida möten. De är och förblir en källa till inspiration. Till sist några ord om valet av omslagsbild: ”Abend über Potsdam” från 1930 av Lotte Laserstein, som precis som bidragen i den här boken tycks gestalta ett möte. Men också konstnärinnans eget öde representerar kultur- möten på flera nivåer. Genom en utställning i Stockholm 1937 fick den tysk- judiska Laserstein en möjlighet att lämna landet under diktaturen. Hon blev sedan kvar i Sverige och var verksam som konstnär fram till sin död 1993. Amelie Björck Eva Jonsson Claudia Lindén Mattias Pirholt Innehåll Möten, makt och motstånd. Peter Weiss mellan Sverige och DDR BIRGITTA ALMGREN 9 ”The poetry inside of me is warm like a gun”. Om rolldiktaren Lana Del Rey och hennes poetiska värld CECILIA ANNELL 31 Den nomadiska repliken – tankar från Strindbergs Intima Teater AMELIE BJÖRCK 53 Väst möter öst. Berlinberättelser i DDR-revyn 1987–88 CHARLOTTA SEILER BRYLLA 65 Anteckningar kring realismstriden, Brecht och montaget i Didi-Hubermans läsning JÖRGEN GASSILEWSKI 91 Wir Flüchtlingskinder. Eine unendliche Geschichte HEIKE GRAF 105 Medeas förvandlingar. Mellan tradition och experiment SARA GRANATH 123 Charlotte Corday i Massachusetts MARKUS HUSS 133 I hemskogen EVA JONSSON 141 White Fragility and the Grotesque in Joyce Carol Oates’s Black Girl/White Girl LIZ KELLA 155 The Microcosmos Coloring Book (1988) EMMA KIHL 177 När Mamma förändrade världen. Moderskärlek och kulturradikalism i det moderna genombrottet CLAUDIA LINDÉN 181 Skapelsens krona. Om kampen för tillvaron i Strindbergs skärgårdsromaner BENGT LUNDGREN 209 Jakten – en litterär kontaktzon i mötet mellan mänskliga och icke-mänskliga djur i David Garnetts roman Lady into fox (1922) ANN-SOFIE LÖNNGREN 219 What’s in a Voice? CHARLOTT NEUHAUSER 235 Karl Philipp Moritz’ melankoliska blick och mötet med Italien MATTIAS PIRHOLT 241 Teater Ja:La:Da och den interkulturella barnteatern Hjältinnan av Al-Basrah CHRISTINA SVENS 259 Helmers Sachen oder: In der Requisite von Et Dukkehjem ANTJE WISCHMANN 275 Möten, makt och motstånd. Peter Weiss mellan Sverige och DDR BIRGITTA ALMGREN Allt skulle göras nytt och annorlunda! Forskning och undervisning skulle öm- sesidigt berika varandra och bli vägledande utbildningskoncept för framtiden. Om detta var vi överens, vi som kom som forskare och lärare från de gamla universiteten till Södertörns högskola, som inrättats efter regeringsbeslut i maj 1995: Vi var uppfyllda av engagemang och radikala idéer hur undervis- ning och forskning skulle bli gränsöverskridande mångkulturellt och inter- nationellt. Nytänkande behövdes! Mitt i detta bubblande av nya idéer fanns Christine som ämnesansvarig i tyska. Med sprudlande engagemang lyckades hon få oss kollegor att vidga den traditionella germanistiken mot kontrastiva, interkulturella perspektiv och kulturvetenskap. Genom att belysa dynamiken och spänningarna i svensk- tyska kontakter inspirerade hon oss. Det finns en kontinuitet från hennes doktorsavhandling om den tysk-svenske författaren, dramatikern och konst- nären Peter Weiss1 och hennes följande arbeten – om stereotyper i Tyskland och Sverige, om manlighet/kvinnlighet, om modersrollen i Tyskland och Sverige – fram till nuvarande projekt om flyktingars livshistorier The (dis) connected refugee. Det handlar om människor, som i likhet med Peter Weiss lever mellan flera språk och kulturer. Det var också Christine som väckte mitt intresse för Peter Weiss (1916– 1982) i spänningsfältet mellan Sverige – DDR, mellan konst, litteratur och politik. Hur agerade han under kalla kriget som tyskspråkig författare i Sverige i den interaktionen? Han kom till Sverige 1939, inte som politisk flykt- ing utan som emigrant för att här förenas med föräldrarna, som lämnat Tyskland på grund av de nazistiska judeförföljelserna. Med Sture Packaléns ord kom han att i Sverige lida ”under främlingskapet, de personliga försakel- sernas och acklimatiseringssvårigheternas tyngd”.2 1 Christine Frisch, ”Geniestreich”, ”Lehrstück”, ”Revolutionsgestammel”. Zur Rezeption des Dramas Marat/Sade von Peter Weiss in der Literaturwissenschaft und auf den Bühnen der Bundesrepublik Deutschland, der Deutschen Demokratischen Republik und Schwedens, diss. Stockholm (Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1992). Se även Birgitta Almgren, Inte bara Stasi… Relationer Sverige – DDR 1949–1990 (Stockholm: Carlssons, 2009/2013). 2 Sture Packalén, ”Peter Weiss – brevskrivaren”, Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturveten- 9 KULTURMÖTEN Vi kämpar som kommunister i länder med kapitalistisk samhällsordning mot allt undertryckande av åsiktsfrihet, mot den borgerliga åsiktsindustrins dominans. […] Vi kan inte kräva åsiktsfrihet i våra länder och samtidigt acceptera att den förhindras i socialistiska länder. (Peter Weiss 17 januari 1974 i samtal med DDR:s ambassadör i Sverige, Peter Steglich, BArch., DY 30, SED, Büro Hager). Trots att oändligt mycket finns skrivet om Peter Weiss3 ligger ännu obe- arbetat källmaterial i de tyska arkiven: i Stasiarkivet, BStU:s tre olika arkiv- bestånd F 16, F 22 och statistik-kartoteket, även i det statsbärande partiet SED:s protokoll i Bundesarchiv i Berlin.4 Vid upprepade tillfällen kallades Peter Weiss till förhörsliknande möten, på SED-språk ”öppna, frimodiga samtal”, offene, freimütige Aussprachen, av ledningen för SED, Tysklands Socialistiska Enhetsparti. Stasi-rapporterna och partiprotokollen från dessa möten med de östtyska kulturmyndigheterna visar vilket hårt tryck han utsattes för. Detta politiska arkivmaterial ger en värdefull biografisk sidobe- lysning, en bakgrund till mycket av det Peter Weiss bearbetade i romanform, i pjäser och i sin omfattande korrespondens. Han levde inte bara mellan två språk och två kulturer utan också mellan två politiska samhällssystem. Som alliansfri stat mellan de båda maktblocken öst och väst i kalla kriget blev Sverige ett tyngdpunktsland i DDR:s utrikespolitik. Detta visar doku- menten