Samrådsunderlag För Samråd Enligt Miljöbalken Avseende Lng-Terminal Och Gasledning Norrsundet – Sandviken

JUNI 2015 SWEDEGAS SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET – SANDVIKEN

GÄVLE, OCKELBO OCH SANDVIKEN KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg

TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se

JUNI 2015 SWEDEGAS SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET – SANDVIKEN

GÄVLE, OCKELBO OCH SANDVIKEN KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN

PROJEKTNR. A06949

DOKUMENTNR. VERSION SLUTLIG

UTGIVNINGSDATUM 2015-06-02

UTARBETAD Caroline Örtengren och Anna E Wilhelmsson

GRANSKAD Anna E Wilhelmsson

GODKÄND Anna E Wilhelmsson

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 5

INNEHÅLL

1 Administrativa uppgifter 7 1.1 Sökanden 7

2 Inledning 9 2.1 Inledning 9 2.2 Bakgrund 10

3 Tillstånd, samråd och kommunala planer 13 3.1 Tillstånd 13 3.2 Samråd 13 3.3 Kommunala planer 14

4 Alternativa lokaliseringar 16 4.1 LNG-terminal 16 4.2 Anslutande gasledning 25

5 Verksamhetsbeskrivning 34 5.1 LNG och natur-/biogas 34 5.2 Regelverk och standarder 35 5.3 LNG-terminal 37 5.4 Anslutande gasledning 41

6 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av LNG-terminal 49 6.1 Emissioner till luft 49 6.2 Risk 49 6.3 Riksintressen och skyddsvärda områden 51 6.4 Buller 51 6.5 Utsläpp till vatten och mark 51

6 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

7 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av anslutande gasledning 52 7.1 Emissioner till luft 52 7.2 Risk 53 7.3 Riksintressen och skyddsvärda områden 53 7.4 Buller 53 7.5 Utsläpp till vatten och mark 53 7.6 Naturmiljö 54 7.7 Kulturmiljö 54 7.8 Friluftsliv 54 7.9 Naturresurser 55 7.10 Omkringliggande verksamheter och boende 55

8 Miljökonsekvensbeskrivning 56

9 Referenser 58

10 Bilagor 59 10.1 Bilaga 1, Intressekarta natur för studerade stråk i regionen 59 10.2 Bilaga 2, Intressekarta kultur samt övriga intressen för studerade stråk i regionen 59 10.3 Bilaga 3, Intressekartor natur för studerade stråk Norrsundet - Sandviken 59 10.4 Bilaga 4, Intressekarta kultur samt övriga intressen för studerade stråk Norrsundet – Sandviken 59 10.5 Bilaga 5, Översiktskarta för studerade stråk i regionen 59

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 7

1 Administrativa uppgifter

Sökande Swedegas AB Kilsgatan 4 411 04 Göteborg Organisationsnummer 556181-1034

Kontaktperson sökanden Anders Hellström telefon 031-43 93 17 e-post: [email protected]

Juridiskt ombud Foyen Advokatfirma

Pia Pehrson, advokat telefon 031-763 21 55 e-post: [email protected]

Anna Berhardsson, jur. kand. telefon 031-763 21 59 e-post: [email protected]

Berörda kommuner Gävle, Ockelbo, Sandviken

Berört län Gävleborgs län

1.1 Sökanden Swedegas AB (”Swedegas”) är ett infrastrukturbolag som investerar i smarta ener- gisystem. Swedegas äger och driver gasnätet i sydvästra Sverige, det vill säga det svenska stamnätet för gas som etablerades på 1980-talet och som sträcker sig från Dragör i söder till Stenungsund i norr. Varje år transporterar Swedegas energi motsvarande 15 TWh till distributörer och direktanslutna kunder. Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas. Gasen används även av hushåll samt inom transportsektorn som fordonsgas. Swedegas satsar nu på att utveckla infrastruktur för både biogas och flytande naturgas (LNG). Swe-

8 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

degas har sitt huvudkontor i Göteborg. Swedegas har av Energimarknads- inspektionen blivit certifierad som TSO, Tranmission System Operator, på den svenska gasmarknaden. Swedegas har vidare av regeringen utsetts till balans- ansvarig för gas.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 9

2 Inledning

2.1 Inledning Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, från bland annat energiförsörjningen, industrin och transporter, är ett av de största glo- bala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Målet till år 2020 är att de svenska utsläppen ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. En övergång från energislagen gasol och olja till naturgas och biogas inom industrin, och för transporter, kan leda till stora miljövinster.

Regionala gasnät ger industri och transportsektor bättre tillgång till konkurrenskraf- tig och hållbar energi. Både industrier och transportföretag vill minska sin använd- ning av olja, bensin och diesel och ställa om till mer miljövänliga alternativ. Då är gas ett effektivt energislag, som dessutom är förnybar när det produceras av bio- massa till biogas. På detta sätt möjliggör gasnät en tryggad tillväxt och arbetstill- fällen i regionen men även utveckling av biogasproduktion. Industrikunderna ansluter sig till gasnätet för att få leveranser av gas direkt till sina egna anläggningar och behöver därmed inte bygga egna lager. Genom att ansluta gasnätet till ett lager för flytande naturgas, LNG, som transporteras med t ex fartyg eller per järnväg, säker- ställs att det alltid finns gas att leverera. Gasnätet kan ta emot all biogas som produceras i regionen vilket innebär att ingen biogas behöver facklas bort. Till gasnä- tet kan tankställen för fordonsgas anslutas, vilket idag efterfrågas av både företag inom kollektivtrafik, kommuner och privatbilister. Swedegas äger infrastrukturen, dvs gasnätet, men kommer inte att äga den gas som distribueras genom ledningen. Figur 1 visar hur ett regionalt gasnät fungerar.

Swedegas planerar därför att bygga ett regionalt gasnät som ska förse regionens industrier och fordon med energi i form av naturgas och biogas. Den planerade gasledningen kan på så sätt bidra till en minskad klimatpåverkan och bättre luftkva- litet i regionen.

10 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Figur 1 Hur ett regionalt gasnät fungerar.

1. Industriföretag ansluter sig direkt till nätet för att få leveranser av gas direkt till sina anläggningar 2. Längs gasnätet ansluter regionens biogasproducenter för att leverera gas. 3. Längs gasnätet byggs tankställen för fordonsgas.

2.2 Bakgrund Swedegas planerar att bygga ett regionalt gasnät för distribution av naturgas och biogas med utgångspunkt från en LNG-terminal i Norrsundets hamn via Sandviken och Forsbacka till Hofors i Gävleborgs län, se Figur 2 samt 10.5 (Bilaga 5). För att möjliggöra anslutning av intressenter och kunder mellan Sandviken och Gävle planerar Swedegas att anlägga grenledningar1 på denna sträcka. LNG-terminalen i Norrsundets hamn kommer också att anläggas och drivas av Swedegas. Termina- len kommer att fungera som en så kallad ”open access”-terminal vilket innebär att oberoende LNG-leverantörer som vill leverera LNG till den svenska marknaden kan boka kapacitet i terminalen. Det ger slutkunderna möjlighet att fritt välja leve- rantör av gas och köpa LNG till bästa världsmarknadspris.

Swedegas har tidigare utrett ett sträckningsalternativ med utgångspunkt från Gävle. Alternativa stråk för gasledningen har samråtts under 2014 men på grund av synpunkter som framfördes i vid nämnda samråd har ett nytt sträckningsförslag för gasledning på delsträckan mellan Norrsundet och Sandviken tagits fram och utgör huvudalternativ för gasledningen i detta samrådsunderlag. Då sträcknings- förslaget för delsträckan Sandviken och Hofors är den samma som i tidigare sam- råd kommer denna sträcka inte behandlas i detta samråd. Samrådet avser alltså endast LNG-terminalen i Norrsundet samt gasledningen mellan Norrsundet och Sandviken och Forsbacka. Den senare koncessionsansökan avser dock hela sträckningen för gasledningen mellan Norrsundet – Hofors samt planerad LNG- terminal i Norrsundets hamn, se Figur 2 samt 10.5 (Bilaga 5).

Under våren 2014 genomförde Swedegas en marknadsstudie för att kartlägga intressenter i regionen såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter. Av studien framgår att tung industri i bland annat Sandviken och Ho- fors är de största intressenterna. Dessa använder idag främst olja och gasol men vill ställa om till mer miljövänliga alternativ. Det finns också företag i regionen som

1 Ledning efter Mät- och reglerstation är inte koncessionspliktig

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 11

vill producera biogas och behöver ett effektivt sätt att distribuera gas och nå kunder. Dessutom efterfrågas tankställen för nya drivmedel, som fordonsgas och LNG. Marknadsstudien ligger till grund för de målpunkter som gasledningen planeras ha. I alternativutredningen har sedan intressen, såsom miljö och infrastruktur legat till grund för framtagning av stråk.

Som en fortsättning av marknadsstudien genomfördes en översiktlig studie av ge- nomförbarheten av en eventuell framtida förlängning av ledningen från Hofors till Borlänge. Denna förlängning skulle även passera Falun för att möjliggöra anslutning av ytterligare gaskunder i området. Den största intressenten för detta stråk är tung industri i Borlänge. En förlängning av ledningen har inte utretts vidare. Plane- rad gasledning projekteras dock så att en framtida förlängning till Borlänge är möj- lig, för det fall det blir aktuellt i framtiden. Sträckan mellan Hofors och Borlänge kommer inte att ingå i aktuell koncessionsansökan. Anledningen till detta är att det är ett stort projekt både avseende kostnader och planering varför det är lämpligare att genomföra en eventuell förlängning mellan Hofors och Borlänge i en egen pro- cess.

Under våren 2015 har en lokaliseringsstudie genomförts avseende alternativa stråk mellan Norrsundet och Sandviken. Intressen, såsom miljö och infrastruktur mm har på samma sätt som i tidigare studier legat till grund för framtagning av dessa stråk. Resultatet av denna lokaliseringsstudie sammanfattas i och utgör grunden för detta samrådsunderlag. I samrådsunderlaget redovisas även utredda stråk ur ett regionalt perspektiv.

Detta samrådsunderlag avser även samråd av lokalisering av LNG-terminal. En lokaliseringsstudie av lämpliga alternativa lokaliseringar inom Norrsundets hamn har genomförts. Resultatet av denna lokaliseringsstudie sammanfattas i och utgör grunden för detta samrådsunderlag. I samrådsunderlaget redovisas även alternativa lokaliseringar av LNG-terminaler som utretts ur ett regionalt perspektiv.

Gasledningen planeras att gå från Norrsundet via Sandviken och Forsbacka till Hofors med en längd på cirka 81 km. Därtill kommer grenledningar till kundanlägg- ningarna och mot Gävle för anslutning av kunder och intressenter längs denna sträcka. Grenledningarna är dock inte koncessionspliktiga och redovisas som en följdverksamhet av ansökan.

Under 2015 planerar Swedegas att genomföra samråd och kompletterande utredningar för projektet för att i slutet av 2015 inkomma med en koncessionsansökan. Under 2016 och 2017 planeras detaljprojektering, upphandling och byggnation för att anläggningen ska stå färdig för första leverans under 2018.

12 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Figur 2 Översiktskarta förordat ledningsstråk Norrsundet – Sandviken (rött stråk) samt anslutande gasledning till Forsbacka biogasanläggning(grönt stråk) .Tidigare samrått stråk Sandviken – Hofors (grått stråk),

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 13

3 Tillstånd, samråd och kommunala planer

3.1 Tillstånd För etablering av en gasledning och en LNG-terminal som ansluts till en gasledning krävs koncession (tillstånd) enligt naturgaslagen (2005:403). En ansökan om koncession omfattar samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljö- balkens krav. Utöver koncessionsprövningen kan även andra parallella prövningar enligt miljöbalkens 7:e kapitel (områdesskydd) och miljöbalkens 11:e kapitel (vat- tenverksamhet), samt sannolikt även enligt kulturmiljölagen (1988:950), aktuali- seras för den planerade gasledningen och i vissa delar även LNG-terminalen. Detta samrådsunderlag är en del av tillståndsprocessen enligt miljöbalken, såväl som koncessionsprövningen enligt naturgaslagen och prövningen enligt 7:e och 11:e kapitlet miljöbalken.

LNG-terminalen omfattas även av den högre kravnivån enligt förordningen om åt- gärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, (1999:382). LNG-terminalen kräver också bl.a. bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900).

3.2 Samråd

3.2.1 Allmänt I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda , som kan komma att beröras av planerad verksamhet samt med övriga intressenter. Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i tillståndsproces- sen inhämta uppgifter och synpunkter angående planerad verksamhet. Dessa synpunkter och uppgifter kommer sedan att ligga till grund för ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivningen.

14 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

3.2.2 Tidigare genomförda samråd Under hösten 2014 genomfördes samråd avseende gasledningsstråk mellan Gävle och Hofors. Ett första samrådsmöte genomfördes med länsstyrelsen, berörda kommuner och myndigheter rörande alternativa stråk mellan Gävle och Hofors. Samrådet kungjordes även i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Därefter samman- ställdes en samrådsredogörelse som ingavs till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen meddelade i beslut 2014-10-23 att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 § miljöbalken. Fort- satt samråd genomfördes under november och december. I början av november genomfördes nytt samrådsmöte med länsstyrelsen, berörda kommuner och myndigheter samt ett separat samrådsmöte med Trafikverket. Parallellt genomfördes även skriftligt samråd med särskilt berörda samt en utställning för särskilt berörda och allmänhet i Gävle, Sandviken och Hofors. Under december genomfördes ett samrådsmöte med särskilt berörda och allmänhet i Sandviken och kompletterande skriftligt samråd.

Eftersom den förordade sträckningen för gasledningen mellan Sandviken och Ho- fors är den samma som i tidigare samråd kommer inget nytt samråd att hållas för denna delsträcka. Detta samrådsunderlag utgör därmed endast underlag för ett samråd om delsträckan Norrsundet till Sandviken och Forsbacka samt LNG- terminalen i Norrsundets hamn.

3.2.3 Aktuellt samråd Ett första samrådsmöte med länsstyrelsen, myndigheter och kommuner planeras under juni 2015. Samråd kommer även att ske med särskilt berörda genom annons i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Samrådsmaterial och annonser kommer att finans tillgängliga på Swedegas hemsida.

Det första samrådet syftar till att få in synpunkter på planerade lokaliseringar för LNG-terminalen samt de utredda stråken för gasledningen och det för närvarande förordade huvudalternativet Norrsundet-Sandviken och Forsbacka, Alternativ 1, se vidare avsnitt 4. Efter samrådet kommer en samrådsredogörelse att sammanställas och skickas till länsstyrelsen för beslut om projektets miljöpåverkan. Om länsstyrel- sen bedömer att projektet innebär betydande miljöpåverkan ska fortsatt samråd genomföras. I så fall kommer ytterligare samråd att genomföras med länsstyrelse och kommuner samt övriga myndigheter, organisationer, särskilt berörda och all- mänhet.

3.3 Kommunala planer Gävle kommun har en gällande översiktsplan från 1990. En ny översiktsplan är under framtagande. I Sandvikens kommun finns en översiktsplan från 1990 samt en fördjupande översiktsplan för de centrala delarna av Sandviken från 2003. En ny översiktsplan är under framtagande. Ockelbo kommuns översiktsplan är från 2012.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 15

3.3.1 LNG-terminalen Inga detaljplaner finns inom Norrsundets hamn.

Områdesbestämmelser för Norrsundets industriområde finns från 1992. Områdes- bestämmelserna innebär en befrielse från skyldigheten att söka bygglov för vissa åtgärder. Dessa åtgärder innefattar inte naturgashantering.

3.3.2 Gasledningen Gasledningen mellan Norrsundet och Sandviken antas endast beröra ett fåtal detaljplaner utmed sträckningen. Hur detaljplanerna berörs av gasledningen kommer att studeras närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning.

16 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

4 Alternativa lokaliseringar

Nedan redovisas resultat av genomförda lokaliseringsstudier, både för planerad LNG-terminal och för anslutande gasledning. En fullständig lokaliseringsutredning kommer att presenteras i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Nedan följer endast en sammanfattande redogörelse. Information om alternativa tekniska ut- formningar kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning och i den tekniska beskrivningen.

4.1 LNG-terminal I begreppet terminal avses här lagringstankar, kaj för lossning av fartyg och utlastning till fartyg, utlastning till järnväg och lastbilar samt utrustning för anslutning till gasledningen.

4.1.1 Utgångspunkter Fyra olika hamnar har studerats i regionen för en eventuell etablering av en LNG- terminal. Nedan anges kriterier som bör uppfyllas för att en etablering av en LNG- terminal ska vara lämplig (SGC Svenskt Gastekniskt Center, 2011).

› Närhet till farled med mycket fartygstrafik

› Närhet till större hamn

› Närhet till konsumenter på landsidan2

Kriterierna tar sikte på att visa vilken potential ur ett marknadsperspektiv som finns och förutsättningarna i fråga om infrastruktur. För den planerade LNG-terminalen är också transport- och distributionsförutsättningarna per järnväg och vägnätet betydelsefulla faktorer och dessa har därför utretts. Dessutom har nautisk säkerhet och säkerhetsaspekter på land bedömts vara betydelsefulla faktorer, där framför allt avstånd till närmaste bostäder, verksamheter och andra riskobjekt vägs in.

2 Ställer också krav på infrastruktur för transport på järnväg och väg

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 17

Nedan följer en beskrivning av varje studerat alternativ varefter en sammanvägning av betydelsefulla faktorer för samtliga alternativ redovisas.

4.1.2 Lokalisering av LNG-terminal i Gävleregionen Fyra olika hamnar i Gävleregionen, Gävleborgs Län, har studerats för en eventuell etablering av LNG-terminal, se Figur 4. De fyra alternativa lokaliseringarna redovisas nedan.

Skutskärs hamn Skutskär ligger ca 10 km sydost om Gävle. Verksamheten i hamnen domineras idag av Stora Ensos tillverkning av pappers- och fluffmassa. Ved- och kemikalieka- jen är 250 meter lång med djup vid kaj på 7,20 m. Hamnen har stor utvecklings- potential med en stor elektrifierad bangård med direkt anslutning till Ostkustbanan. Järnvägen mellan Furuvik och Skutskär byggs om vilket kommer att innebära att industrispåret in till hamnen inte kommer att vara lika trafikerad som tidigare. Väg- avstånd från hamnen till E4 via Gävle (riksväg 76) är ca 15 km. Söderut nås E4 via Älvkarleby efter ca 22 km. Inom hamnområdet finns 5 vindkraftverk.

Hamnen bedöms vara ostkustens säkraste hamn för insegling med en mycket kort inseglingsled. Närmaste bostäder ligger ca 300 m från hamnområdet.

En lokalisering i norra delen av hamnen har identifierats som lämpligt område för en LNG-terminal och ligger i anslutning till befintlig kaj.

Sammantaget bedöms Skutskärs hamn ha medelgoda förutsättningar med hänsyn till att avståndet på landsidan till konsumenter är långt (lång anslutande gasledning). Boende finns på nära avstånd vilket därmed ökar riskerna på landsidan. De nautiska och de infrastrukturella förutsättningarna är goda.

Karskär Billerudkornäs AB:s produktionsanläggning i Gävle är lokaliserad vid Karskär. På anläggningen tillverkas vätskekartong och WTL (white top liner). Billerudkornäs har en egen hamn till vilken råvaror skeppas in och produkter skeppas ut. I hamnen finns en pir med möjlighet till tilläggning på båda sidor. Djupet vid kaj är ca 8 m. Industrispår finns in till anläggningen som ansluter till stambanan i Gävle. Vägavstånd mot väster från Billerudkorsnäs till E4 genom Gävle är ca 10 km. Närmaste bostäder ligger ca 1800 m från den tänkta lokaliseringen i industriområ- det.

En lokalisering i sydöstra delen av industriområdet har identifierats som lämpligt område för en LNG-terminal för vilken anläggande av ny kaj och muddring bedöms krävas.

Sammantaget bedöms en lokalisering i Karskär innebära medelgoda förutsättning- ar avseende infrastruktur, hamn samt säkerhetsaspekter på land och till sjös. Ny kaj och område för LNG-terminalen kommer att behöva etableras vilket försämrar helhetsbedömningen.

18 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Norrsundets hamn Norrsundets hamn är belägen ca 35 km norr om Gävle inom industriområdet i Norrsundet. På platsen har det bedrivits hamnverksamhet sedan början av 1900- talet. Idag bedrivs hamnverksamheten av Norrsundets Hamn AB.

Hamnen används i dagsläget främst för in- och utskeppning av träpellets, massa- import och fisk. Nuvarande tillstånd för hamnen är kopplat till den verksamheten som Stora Enso tidigare bedrivit på platsen. Då denna verksamhet är nedlagd be- dömer tillsynsmyndigheten (Bygg & Miljö Gävle kommun) och Länsstyrelsen att gällande tillstånd inte längre speglar den funktion som hamnen har idag eller be- döms ha i framtiden. Norrsundets Hamn AB avser därför att söka nytt tillstånd för hamnverksamheten inom den närmsta tiden.

Inom hamnen finns två kajer, den äldre i söder kallas massakajen och är 180 meter lång och den nyare i norr som är 300 lång kallas vedkajen. Infrastrukturen i anslutning till hamnen är god med närhet till E4 och stambanan för järnväg. Avstån- det till E4 är ca 10 km. Till industriområdet finns järnvägsspår, det s.k. hamnspåret och två stickspår till hamnspåret. Dessa ansluter till stambanan. Ytterligare järn- vägsspår går till det närliggande industriområdet. Inseglingsleden in till hamnen är ca 6 km (3 nautiska mil) och är relativt trång och krokig. Lotstvång gäller. Muddring planeras för att räta ut farleden som säkerhetshöjande åtgärd. Närmaste bostäder ligger ca 500 m från hamnen.

Tre olika lägen för etablering av en LNG-terminal har identifierats varav 1 lägen ligger i anslutning till befintliga kajer och 2 lägen skulle kräva anläggande av ny kaj och en av dessa nytt terminalområde genom utfyllnad.

Sammantaget bedöms förutsättningarna för en lokalisering av en LNG-terminal i Norrsundets hamn som medelgoda med hänsyn till djupgående i farled och hamn- bassäng, hamn samt nautisk säkerhet. Farleden behöver förbättras säkerhets- mässigt vilket försämrar helhetsbedömningen.

Gävle hamn Gävle Hamn är en kommunikationsanläggning av riksintresse och en allmän hamn. Hamnen är en av Sveriges 10 största hamnar och ostkustens största container- hamn. Gävle Hamn består huvudsakligen av de två hamndelarna Fredrikskans och Granudden samt vattenområdet inom Yttre Fjärden. Godsslagen som hanteras i hamnen är petroleumprodukter, kemikalier, träråvaror, skrot, slig och bulkråvaror tillpappersindustrin.

Farleden in till Gävle Hamn har uppgraderats. Det nya farledsdjupet får ett ramfritt djup på 13,5 m och hamnbassängen 9,5 m. Bra anslutningsvägar finns till E4 för farligt godstrafik. Ny järnväg till hamnen medger även direktanslutning till både norra och södra stambanan och transport av farligt gods. Elektrifiering av järnvä- gen utreds.

Närmaste bostäder finns inom bostadsområdena Lervik och Nygårdarna som ligger ca 1 km norr respektive söder om hamnen. Avståndet till Gävle centrum är ca 1 km. Inom hamnen finns ett 30- till 40-tal verksamheter bl.a. depåer för petroleumprodukter och kemikalier, hantering av farligt gods mm.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 19

I hamnen har två olika lägen för etablering av en LNG-terminal identifierats varav det ena med intilliggande kaj och det andra kräver anläggande av ny kaj och termi- nalområde.

Sammantaget bedöms Gävle hamn ha goda förutsättningar för en etablering av LNG-terminal särskilt rörande hamn och infrastruktur samt nautisk säkerhet.

Resultat De fyra alternativen har utvärderats utifrån de kriterier som specificeras i SGCs rapport (2011) samt möjligheterna till transport på järnväg, anslutning till gasledningen och lossning vid kajer. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter och 1 innebär begränsade möjlighet- er/förutsättningar. Tabell 1 visar en sammanställning av resultatet.

Tabell 1 Sammanställning över utvärdering av hamnar i Gävleregionen

Skutskär Karskär Norrsundet Gävle

Närhet till trafikstråk 1 1 2 3 med mycket fartygstrafik

Närhet till större 2 2 1 3 hamn *)

Närhet till konsu- 1 2 2 2 menter på landsidan

Närhet till järnväg 3 2 3 3

Närhet till kajområde 2 1 2 2 för lastning och lossning **)

Nautisk säkerhet***) 3 2 1 3

Säkerhet på land ***) 1 2 3 2

Totalt 13 12 14 16

*) Med närhet till större hamn avses en hamn som har möjlighet att ta emot större fartyg och farled med tillräckligt djupgående.

**) Med närhet till kajområde för lastning avses att det finns kajer som är lämpliga för lastning och lossning av LNG.

***) För bedömning av nautisk säkerhet och säkerhet på land har framför allt avstånd till närmaste bostäder, verksamheter och andra riskobjekt beaktats. Resultatet i tabellen visar att lokaliseringen i Gävle hamn får den högsta totalsumman vilket innebär att detta alternativ bedöms ha bäst befintliga förutsättningar för en etablering av LNG-terminal. Övriga tre alternativa lokaliseringar är relativt lik-

20 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

värdiga vid utvärderingen utifrån befintliga förutsättningar men Norrsundets hamn är något bättre än övriga två. Planerad muddring och säkerhetshöjande åtgärder i inseglingen till Norrsundets hamn kommer att innebära att Norrsundet får en högre totalsumma och förbättrade förutsättningar för lokalisering av en LNG-terminal.

I Gävle hamn finns planer på att anlägga en LNG-terminal av en annan aktör. Denna LNG-terminal kommer inte att fungera som en sk "open access" terminal. Gävle Hamn är inte intresserade av att ha två terminaler inom hamnen och den andra aktören är inte intresserad av att ansluta terminalen till gasledningen. Det stråk som utretts från Gävle hamn (Nord), se 4.2.1, skulle innebära konflikter med flera intressen och skyddade områden, bl. a Testeboåns delta. Av nämnda skäl har Swedegas därför valt att inte gå vidare med Gävle alternativet.

Swedegas har fört diskussioner med de olika hamnarna angående etablering av en LNG-terminal och Norrsundets Hamn har visat stort intresse för projektet och par- terna har tecknat ett intentionsavtal. Dessutom innebär de stråkalternativ som utretts mellan Norrsundet och Sandviken, se vidare 4.2.1 betydligt färre konflikter och mindre intrång i skyddade områden. Av redovisade skäl har Swedegas valt att gå vidare med att utreda en lokalisering i Norrsundets hamn vilket beskrivs nedan.

4.1.3 Lokalisering av LNG-terminal i Norrsundets hamn Inom Norrsundets hamn har 3 olika lokaliseringar identifierats, se Figur 3. Dessa har utretts baserat på flertalet kriterier som bedömts betydelsefulla:

› Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg upp till en storlek av 7500 m3 samt möjlighet till kajplats för pråm › Ytor för LNG-terminal på ca 7500 m3 LNG › Möjlighet att distribuera LNG med järnväg › Möjlighet att distribuera på vägnät med en kapacitet på ca 6 tankbilar/dygn › Nautisk säkerhet › Säkerhet på land › Muddringsbehov › Riksintressen och andra skyddsvärda områden › Motstående intressen › Kostnader

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 21

Figur 3 Utredda lokaliseringar av LNG-terminal inom Norrsundets hamn

Alternativ 1 – Granskär Granskär är en ö som är förbunden med fastlandet genom en nordlig vägbank och en sydlig fördämning som används som tillfartsvägar och räddningsväg för biltrafik. Under 1960-talet bedrevs impregneringsverksamhet med brädgård på Granskär. Det finns stor risk för föroreningar i mark och i sediment i viken mellan Granskär och fastlandet. Den avskärmade delen mellan fastlandet och Granskär har under tiden då Stora Enso bedrev sågverksamhet använts som sedimentationsbassäng. Idag bedrivs ingen verksamhet på Granskär.

En tänkt placering av LNG-terminal på Granskär skulle innebära anläggande av ny kaj mellan fastlandet och Granskär som en förlängning av vedkajen i norra delen. LNG-terminalen, utlastning till lastbil och järnväg samt anslutning till gasledningen skulle placeras på Granskär. Gasledning mot fastlandet förläggs i anslutning till vägbank eller som sjöledning. Förutom ny kaj krävs ny- och ombyggnad av väg- bank för väg och järnväg vilket innebär höga anläggningskostnader för detta alternativ. Förorenade massor och sediment kommer att behöva omhändertas vilket också kommer medföra höga kostnader samt risk för spridning av föroreningar till omgivande natur och vattenmiljön. Ur ett riskperspektiv är dock lokaliseringen bra med tanke på avstånd till övrig hamnverksamhet och bostäder samt med kajer ämnade åt LNG fartyg. Södra delen av Granskär är identifierad som "arkeologi ytor" enligt länsstyrelsens karttjänster (WebbGIS). Lämningar efter brädgård,

22 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

fyrplats, hamn samt kaj har identifierats. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske.

Alternativ 2 – norra hamnen Lokalisering av LNG-terminalen enligt alternativ 2 är i norra delen av hamnen nordost om det träpelletslager som finns på den norra delen av vedkajen. I denna del av hamnen sker idag främst in- och utskeppning av träpellets.

Norrsundets Hamn AB för diskussioner med ett företag inom energisektorn som är intresserat av att etablera sig i hamnen. Detta bolag har behov av större kajområde och är främst intresserat av in och utskeppning vid vedkajen vilket skulle innebära att denna kaj är tillgänglig i mycket begränsad omfattning för lossning av LNG. Med hänsyn till nämnda etablering utreds utfyllnad och skapande av en ny yta, ca 15 000 m2, i viken nordost om norra vedkajen. Vissa byggnader kan komma at behöva rivas. Ny kaj anläggs mellan fastlandet och Granskär i enlighet med förslag för alternativ 1 – Granskär. Lastbils- och järnvägsutlastning ansluts till befintliga vägar och spår i hamnen. Förutom ny kaj krävs anläggande av ny terminalyta genom utfyllnad vilket innebär höga anläggningskostnader för detta alternativ. Förorenade sediment kommer att behöva omhändertas vilket också kommer medföra höga kostnader samt risk för spridning av föroreningar till omgivande natur.

Anslutning till ny gasledning planeras ske norr ifrån. Med denna lokalisering ligger LNG-terminal och kajer på ungefär samma avstånd till bostäder som alternativ 1 medan avstånd till övrig hamnverksamhet blir betydligt kortare. Kajerna blir äm- nade åt LNG-fartyg vilket innebär minimala inskränkningar på övrig fartygstrafik. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske.

Alternativ 3 – industriområdet i nordöstra delen av hamnen Detta alternativ innebär att hela LNG-terminalen placeras i den nordvästra delen av hamnområdet. Anslutande LNG-ledningar anläggs genom hela industriområdet till befintliga kajer i norra delen av hamnen vilken skulle innebära en ca 1 km lång ledning. Vissa byggnader kommer att behöva rivas för att ge plats åt en LNG- terminal med tillhörande utrustning. Lastbils- och järnvägsutlastning ansluts till befintliga vägar och spår i hamnen. Muddring kan komma att krävas vid kajplats för det flytande lagret (pråmen). Lokaliseringen innebär en ofördelaktig lossningsplats för LNG-fartyg med hänsyn till inskränkningar på övrig fartygstrafik och den etablering som tidigare nämnda företag inom energisektorn planerar. Ur ett riskperspektiv innebär detta alternativ en fördelaktig placering av LNG-terminalen i förhållande till bostäder och annan hamnverksamhet. Anlöp och lossning av fartyg kan dock in- nebära inskränkningar på annan fartygstrafik. Lokaliseringen innebär inte några större åtgärder i form av nya kajer eller andra anläggningar som medför höga kostnader. Dock innebär den långa LNG-ledningen höga kostnader och är processtekniskt komplicerad. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 23

Resultat De olika alternativen har bedömts på en femgradig skala från 1 till 5 där 5 är det högsta betyget och 1 det lägsta3. De olika faktorerna har också viktats utifrån dess betydelse för etablering av LNG-terminalen, där 3 innebär att denna faktor är mycket betydelsefull, 2 betydelsefull och 1 mindre betydelsefull. I Tabell 2 görs en sammanvägning av bedömningen för varje alternativ baserat på kriterierna ovan.

Resultatet visar att Alternativ 3 får högsta totalsumman. Alternativ 3 innebär dock en ofördelaktig lossningsplats för LNG-fartyg med hänsyn till inskränkningar på övrig fartygstrafik och den etablering som företag inom energisektorn planerar. Dessutom innebär lokaliseringen en mycket lång LNG-ledning som i sin tur medför höga kostnader samt en processtekniskt komplicerad lösning. Lösningen är processtekniskt komplicerad pga. att det längs LNG-ledningen (den kryogena ledningen) sker värmeförluster och ju längre LNG-ledningen är desto mer sk boil-off gas (BOG) bildas som måste omhändertas, vilket i sin tur innebär förlorad produkt (LNG). Dessutom är mängden energi som åtgår för nedkylning beroende av hur lång ledningen är. För nedkylning av LNG-ledningen kan flytande kväve komma att krävas. Av dessa skäl har Alternativ 3 valts bort i fortsatta fördjupade utredningar av lokaliseringen av LNG-terminalen.

Alternativ 2 som är den tredje bästa lokaliseringen och är för fortsatta fördjupade utredningar huvudalternativet. Efter anläggande av ny kaj samt utfyllnad för nytt terminalområde blir lokaliseringen väl anpassad till övrig hamnverksamhet samt för anslutning till befintlig infrastruktur för lastbilstrafik och järnväg. Ny kaj samt utfyllnad av terminalområde innebär en högre kostnad. Säkerhet på land är en faktor där Alternativ 2 får lägre poäng än Alternativ 3 eftersom Alternativ 2 innebär att terminalen kommer ligga närmare annan verksamhet och bebyggelse. I kommande riskanalyser kommer dessa aspekter och skyddsåtgärder att utredas.

Alternativ 1 vid Granskär har i utvärderingen erhållit det lägsta betyget. De främsta skälen är att detta alternativ medför höga anläggningskostnader för väg och järn- vägsanslutning till Granskär, nya kajer samt omhändertagande av förorenade massor och sediment.

3 Skala och poängsystem har utarbetats i tidigare projekt rörande etablering av LNG- terminaler, bl a etablering av LNG terminal i Göteborgs hamn. Poängsystemet utgörs av en kvantitativ och kvalitativ gradering som kommer redovisas närmare i kommande miljökonse- kvensbeskrivning.

24 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Tabell 2 Sammanställning av bedömningen för respektive lokalisering inom Norrsundets hamn

Viktning Alternativ 1 Alternativ 2 – Alternativ 3 – – Granskär norra delen industriområdet av hamnen i nordvästra delen

Närhet till kaj för angör- 3 3 3 3 ande LNG-fartyg 1)

Ytor för LNG-terminal på 3 9 6 15 ca 8000 m3 LNG

Möjlighet att lasta LNG 1 1 4 3 till järnväg

Möjlighet att lasta LNG 2 6 8 8 till tankbil med en kapacitet på ca 6 tankbilar/dag

Nautisk säkerhet 3 12 12 6

Säkerhet på land 3 12 9 15

Muddrings- och utfyll- 2 4 4 10 nadsbehov

Riksintressen och 2 6 8 8 skyddsvärda områden

Motstående intressen – 2 8 6 2 befintliga och planerade närliggande verksamheter

Motstående intressen- 2 6 6 8 närliggande bostäder

Kostnad 3 3 6 15

Totalt 67 72 93

1) upp till en storlek av 7500 m3 samt möjlighet till kajplats för pråm. Innefattar även be- dömning om ny kaj behöver anläggas.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 25

4.2 Anslutande gasledning Fyra alternativa lokaliseringar av anslutande gasledning har studerats mellan Gäv- letrakten och Sandviken. Alternativen har utformats utifrån de fyra alternativa pla- ceringarna av LNG-terminal, Skutskär, Karskär, Gävle hamn och Norrsundet som studerats. Från respektive terminal sträcker sig de alternativa ledningssträckning- arna till Sandviken, se Figur 4. Mellan Norrsundet och Sandviken har ytterligare tre alternativa stråk studerats, vilka presenteras närmare i 4.2.2.

Alternativa stråk har tagits fram med hänsyn till flertalet faktorer:

› Lagar, föreskrifter, standarder och anvisningar bl. a. Myndigheten för Sam- hällsskydd och Beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas MSBFS 2009:7 och SIS naturgassystemanvisningar NGSA 2011

› Byggbarhet (tekniska förutsättningar, geologi och topografi)

› Markanvändning

› Infrastruktur och bebyggelse

› Motstående intressen och skyddade områden

› Översiktsplaner och kommunala planer

26 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Figur 4 Alternativa ledningssträckningar i regionen.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 27

4.2.1 Utredda alternativa stråk i regionen Nedan beskrivs de fyra alternativa stråk för anslutande gasledning som utgår från fyra tänkta lokaliseringar av LNG-terminaler i Gävleregionen, se Figur 4. Berörda intressen framgår av Bilaga 1 och 2.

Alternativ Skutskär – Sandviken Gasledningen utgår från en tänkt LNG-terminal i Skutskär ca 10 km sydost om Gävle och passerar i skogsområden söder om Gävle. Ledningen går norr om Rör- berg och Forsbacka innan den når Sandviken. Ledningssträckningen går genom orörd natur och saknar på flera ställen närhet till befintliga vägar.

Ledningen korsar ett riksintresse för naturvården, kalkområdet sydost om Gävle samt tangerar ett naturreservat, Gustavsmurarna som även utgör ett Natura 2000- område. Ett riksintresse för kust, turism och friluftsliv, Nedre Dalälven korsas i anslutning till Skutskärs hamn. Ett fåtal fornlämningar tangeras, främst i anslutning till Rörberg och Forsbacka.

Ledningen passerar genom vattenskyddsområde för Gävle – Valboåsen.

Alternativ Karskär – Sandviken Alternativet utgår från Billerudkorsnäs hamn i Karskär sydost om Gävle Hamn och följer befintlig infrastruktur (Korsnäsvägen, Spängersleden, E4 och E16) utmed större delen av sträckan. Ledningen passerar söder om Gävle, Valbo och Mack- myra.

Ledningen passerar i utkanten av T-uddens naturreservat samt genom riksintresse för kulturmiljövården, Södra Valbobygden. Flertalet fornlämningar tangeras.

Passerar genom vattenskyddsområde för Gävle – Valboåsen.

Alternativ Gävle hamn – Sandviken Stråket utgår från Gävle hamn och följer befintlig infrastruktur utmed större delen av sträckan (Hamnleden, E4 och E 16) Ledningen passerar Gävles norra delar samt går söder om Valbo och Mackmyra.

Gasledningen tangerar naturreservatet, Testeboåns delta som även är ett Natura 2000-område. Korsar även riksintresse för naturvården, Testeboån – Lundbosjön med Testeboåns delta, vilket även är ett Natura 2000-område.

Ledningen passerar genom riksintresse för kulturmiljövården, Södra Valbobygden samt tangerar två riksintressen för kulturmiljövården, Sätra samt Gävle Stad. Fler- talet fornlämningar tangeras längs sträckningen.

Passerar genom vattenskyddsområde för Gävle – Valboåsen.

Alternativ Norrsundet –Sandviken Stråket utgår från Norrsundets hamn, ca 3,5 mil norr om Gävle. Från Hamrånge- fjärden går ledningen genom skogslandskapet åt sydväst. Ledningen följer befintliga mindre vägar, passerar genom Mellansjön, där ledningen förläggs som sjöka-

28 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

bel på botten samt mitt emellan Hällsjön och Öjaren. Ledningen följer därefter längs Öjarens västra sida ner till Sandviken.

Alternativet följer befintliga mindre vägar utmed stor del av sträckningen.

Korsar riksintresse för naturvården, Hamrångeån. Tangerar ett flertal fornlämning- ar, främst i området norr om Sandviken.

Passerar genom vattenskyddsområde för Lössenåsen och Hamrångefjärden.

Jämförelse alternativ De fyra alternativen utvärderas nedan utifrån de hänsynsfaktorer som används vid framtagandet av alternativen, se Tabell 3. Detta för att möjliggöra val av huvudalternativ. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förut- sättningar/möjligheter/ liten påverkan och 1 innebär begränsade möjlighet- er/förutsättningar/stor påverkan.

Tabell 3. Sammanställning över utvärdering av utredda stråk i Gävletrakten

Stråk/ämnes- Skutskär – Karskär – Gävle hamn – Norrsundet – område Sandviken Sandviken Sandviken Sandviken

Byggbarhet 2 3 3 3

Översiktsplaner och 2 2 2 2 kommunala planer

Skyddade naturom- 2 2 2 3 råden

Friluftsliv 3 3 3 3

Kulturmiljö 3 2 2 3

Naturresurser 2 2 2 2

Infrastruktur 2 2 2 3

Totalt 16 16 16 19

Då Norrsundet – Sandviken är det alternativ som får högst totalsumma vid utvärde- ringen har Swedegas valt att utreda denna sträcka ytterligare. Alternativet följer mindre vägar utmed en stor del av sträckningen vilket minskar intrång i orörd natur och ger en lägre byggkostnad. Alternativet berör även minst områden med skyddad natur och områden med kulturvärden.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 29

På sträckan Norrsundet och Sandviken har ytterligare alternativlokaliseringar tagits fram och studerats för att på så sätt hitta det lämpligaste stråket för gasledningen. Dessa alternativ presenteras i följande avsnitt.

4.2.2 Utredda stråk mellan Norrsundet och Sandviken

På sträckan Norrsundet och Sandviken har tre alternativa stråk studerats. Alternativen benämns Alternativ 1, Alternativ 2 och Alternativ 3, se

Figur 5. Berörda intressen för dessa alternativa stråk framgår av 10.3 (Bilaga 3) och 10.4 (Bilaga 4). På ledningsstråken Alternativ 1 och Alternativ 2 har mindre alternativa delsträckor studerats för att hitta bästa möjliga tekniska och geografiska förutsättningar för ledningen. Dessa delsträckor benämns Alternativ 1a respektive Alternativ 2a och presenteras under Alternativ 1 och Alternativ 2.

Mellan Norrsundets hamn och samhället Hamrångefjärden följer de tre alternativen samma sträckning. Här går ledningssträckningen från Norrsundets hamn norr om samhället Norrsundet och vidare åt sydväst längs med Hamrångefjärden. Ledning- en går söder om Totra, norr om Hagalund samt strax väster om samhället Ham- rångefjärden. Vid Hamrångefjärden delar sig alternativen i tre stråk.

På sträckan mellan Norrsundets hamn och Hamrångfjärden korsar ledningen ett riksintresse för naturvården, Hamrångeån samt vattenskyddsområdet för Lössen- åsen och Hamrångefjärden. Även strandskyddade områden passeras.

Vid Hamrångefjärden delar sig alternativen och följer olika stråk fram till Sandviken. Denna sträcka presenteras närmare nedan under respektive alternativ.

30 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Figur 5 Alternativa ledningssträckningar mellan Norrsundet och Sandviken

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 31

Alternativ 1 Alternativ 1 utgör det tidigare presenterade alternativet Alternativ Norrsundet – Sandviken, se 4.2.1. Alternativet följer befintliga mindre vägar utmed stor del av sträckningen.

Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar ett flertal fornlämningar, främst i området norr om Sandviken samt flertalet strandskyddade områden.

Alternativ 1a Alternativ 1 a går väster om Alternativ 1 samt väster om alternativ 2 och 2a, på en mindre sträcka om ca 8 km, längs med sjön Öjaren. Alternativsträckningen går genom orörd skogsmark.

Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed denna delsträcka. Inga fornlämningar tangeras längs delsträckan. Strandskyddade områden korsas på något ställe.

Alternativ 2 Från Hamrångefjärden går Alternativ 2a strax öster om Alternativ 1 och passerar Mellansjön i dess bredaste del, där ledningen förläggs som sjökabel på botten. Från strax söder om Mellansjön och utmed större delen av resterande sträcka ner till Sandviken följer Alternativ 2a samma sträckning som Alternativ 1. Alternativ 2a följer mindre vägar utmed delar av sträckan.

Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar flertalet fornlämningar, främst i de norra delarna av Sandviken. Strandskyd- dade områden korsas på ett flertal ställen.

Alternativ 2 a Alternativ 2 a går, på en sträcka om ca 8 km, något väster om Alternativ 2. Alterna- tiv 2 a rundar Sörsjön för att sedan gå ihop med Alternativ 2 igen strax innan passagen av Mellansjön.

Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar inte heller några fornlämningar. Strandskyddade områden korsas på något- ställe.

Alternativ 3 Från Hamrångefjärden följer Alternativ 3 E4 söderut. Alternativ 3 passerar under Testeboån och korsar här E4 samt Norra stambanan för att fortsätta väster ut genom skogslandskapet mot Sandviken.

Alternativ 3 korsar riksintresse för naturvården, Testeboån – Lundbysjön med Testeboåns delta som även är ett Natura 2000-område. Alternativ 3 korsar flertalet fornlämningar främst öster om Sandviken. Strandskyddade områden korsas på ett flertal ställen.

32 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Jämförelse alternativa stråk Norrsundet – Sandviken De tre alternativen mellan Norrsundet och Sandviken utvärderas nedan utifrån de faktorer som har använts vid framtagandet av alternativen, se 4.2. En samman- ställning av utvärderingen presenteras nedan, se Tabell 4. Detta för att möjliggöra val av huvudstråk mellan Norrsundet och Sandviken. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter/ liten påverkan och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar/stor påverkan. Alternativ 1 a och Alternativ 2 a har presenterats i separata kolumner. Detta för att tydligare visa för och nackdelar med de olika stråken. Eftersom dessa två alternativ endast utgör delsträckor har de utvärderats utifrån att resterande del från Hamrångefjärden till Sandviken följer Alternativ 1 respektive Alternativ 2.

Tabell 4. Sammanställning över utvärdering av alternativ mellan Norrsundet och Sandviken.

Stråk/ämnes- Alternativ 1 Alternativ Alternativ 2 Alternativ Alternativ 3 område 1a 2a

Byggbarhet 3 2 2 1 2 (tekniska förutsätt- ningar, geologi, topografi)

Översiktsplaner och 3 3 3 3 3 kommunala planer

Skyddade naturområ- 3 3 3 3 2 den

Friluftsliv 3 3 3 3 3

Kulturmiljö 3 3 3 3 3

Naturresurser 2 2 2 2 2

Infrastruktur 3 3 3 3 2

Totalt 20 19 19 18 17

4.2.3 Förordat huvudalternativ Av de utredda alternativen i regionen förordar Swedegas alternativ Norrsundet- Sandviken som huvudalternativ, utifrån resultatet på behovsanalysen för LNG- terminalen samt gasledningsstråkens påverkan på utpekade intressen, se Bilaga 3 och 4. Av utredda stråk mellan Norrsundet och Sandviken förordar Swedegas Al- ternativ 1 efter utförd utvärdering. Alternativet följer befintliga vägar utmed sträckan vilket ger minst intrång i orörd natur, goda tekniska förutsättningar för byggnation och lägst byggkostnad. Alternativet berör få naturområden och få andra motstå-

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 33

ende intressen. Alternativ 1 a går genom orörd natur vilket gör att Alternativ 1 är att föredra på denna sträcka.

Swedegas önskar i detta samråd få synpunkter på alternativa stråk mellan Norr- sundet – Sandviken. Därefter kan slutligt huvudalternativ väljas. Eftersom Norrsun- det-Sandviken, alternativ 1 för närvarande är det förordade huvudalternativet har avsnitt 8 om konsekvenser av anslutande gasledning fokuserats på detta alternativ. Mellan Sandviken och Forsbacka (planerad biogasanläggning) har endast ett stråk studerats som följer befintlig infrastruktur, se vidare 5.4.1.

34 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

5 Verksamhetsbeskrivning

Till ansökan om koncession kommer en teknisk beskrivning att redovisas. Följande kapitel är en sammanfattning av den kommande tekniska beskrivningen med syfte att ge övergripande förståelse för hur en LNG-terminal samt en gasledning anläggs och drivs. Verksamhetsbeskrivningen delas i en beskrivning av LNG-terminalen och en beskrivning av gasledningen.

5.1 LNG och natur-/biogas Försörjning av gas till den planerade gasledningen skall komma från en tänkt LNG- terminal i Norrsundets hamn, samt från lokala biogasproducenter som finns, eller planeras, i närheten av gasledningen. Bland annat utreds möjligheterna till en pro- duktionsanläggning för Bio-SNG (Synthetic Natural Gas) i anslutning till Norrsun- dets hamn, vilken kan leverera biogas till den planerade gasledningen.

LNG är en engelsk förkortning av Liquified Natural Gas och står för flytande natur-

gas. Naturgas, precis som biogas, består huvudsakligen av metan. Metan (CH4) är naturens enklaste kolväte och därigenom idealiskt att använda i många processer. Metangas är en helt ren gas utan svavelinnehåll och den bildar inga partiklar vid förbränning. Metan är en färglös och helt luktfri gas. Biogas och naturgas är kom- patibla vid såväl lagring och transport som vid användning. Detta är en fördel då man successivt kan ersätta naturgas med biogas.

När naturgas (metangas), vid normalt atmosfärstryck, kyls ned till -162°C konden- serar gasen till vätska (LNG), och blir då lätt att transportera och lagra i isolerade tankar. Genom nedkylning och kondensering till vätska blir volymen cirka 600 gånger mindre än motsvarande gasvolym vid atmosfärstryck.

Biogas och naturgas är i grunden samma gas. Naturgas är dock ett fossilt bränsle medan biogas är ett förnybart bränsle. Då biogas inte är fossil är den bättre ur kol- dioxidhänseende än naturgas eftersom biogasen inte tillför något nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. Både naturgas och biogas består av metan och kan därför transporteras samtidigt i samma infrastruktur och användas för samma ändamål. Om biogasmarknaden ska kunna växa är den beroende av en utvecklad infrastruktur för gas. Tillgång till ledningsnät för gas innebär tillförlitlig avsättning för biogasen, tillgång till en större marknad samt miljövänlig och energi-

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 35

effektiv transport av gas. Detta möjliggör en mer flexibel och lönsam biogasproduktion.

Biogas produceras lokalt från olika typer av avfall. I nuläget finns en planerad bio- gasanläggning i anslutning till den planerade gasledningen. Den planerade bio- gasanläggningen kommer att finnas vid Forsbacka industriområde. Här skall biogasen produceras från hushållsavfall. För att möjliggöra inmatning på den planerade gasledningen behöver biogasen renas och trycksättas. Efter rening uppnår biogasen samma kvalitét som naturgas.

5.2 Regelverk och standarder Europastandarden som används för design av en LNG-terminal är SS-EN1473 ”Installation och utrustning för flytande naturgas – Konstruktion av pålandsinstallat- ioner”. Standarden ger riktlinjer för funktion för LNG installationer. Den ger rekom- mendationer för procedurer och praxis som ska resultera i en säker och miljömäss- igt acceptabel design, konstruktion och drift av en LNG-anläggning.

Ytterligare lagar, föreskrifter, standarder och direktiv kommer att beröras och efter- följas i tillämpliga delar vid byggnation och drift av anläggningen. De viktigaste är:

• naturgaslagen (2005:403)

• miljöbalken (1998:808)

• plan- och bygglagen (2010:900)

• lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011)

• arbetsmiljölagen (1977:1160)

• lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011)

• PED – Tryckkärlsdirektivet

För installation av gasledningen gäller i första hand MSBs föreskrift 2009:7 – Före- skrifter och allmänna råd om ledningssystem för naturgas. Föreskrifterna innehåller bland annat krav på material, förläggningssätt, skyddsavstånd, kontroll och drifts- frågor. Utöver dessa föreskrifter används också SIS (Swedish Standards Institut) Naturgassystemanvisningar, NGSA, som bygger på standarden EN 1594 – Gassy- stem samt EGN 2011 – Energigasnormer, framtagna av Energigas Sverige.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är tillsynsmyndighet för de verksamheter som äger och driver gasledningar. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för de aktiviteter som sker på sjön, så som fartyg och pråmar med LNG etc.

36 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Minsta tillåtna skyddsavstånd Minsta tillåtna skyddsavstånd är bestämt utifrån risken att gasledningen skall bli skadad av yttre påverkan från omgivningen genom exempelvis schaktarbeten. Detta för att minska risken för brand och explosion. Enligt MSB föreskrift 2009:7 gäller följande minsta tillåtna avstånd, se Tabell 5.

Tabell 5. Minsta tillåtna avstånd enligt MSBs föreskrift 2009:7.

Från Avstånd till ledning (m) Avstånd till station (m) (linjestation, mät- och (max 80 bar) reglerstation samt kom- pressor)

Enstaka byggnad 25 25

Grupp av bostäder 25 50

Utomhusområde där det 25 eller 100 m beroende 50 eller 100 m beroende normalt vistas mer än på zonklass på zonklass 20 personer

Särskilt explosionsfarlig 50 50 verksamhet

Järnväg 15 25

Väg med stark trafik 12 25

Zon-klassning Gasledningens godstjocklek och avstånd till avstängning av ledningen (linjeventilstationer) baseras enligt MSBs föreskrift 2009:7 på planerad och befintlig bebyggelse i ett 400 meter brett område med ledningen i centrum. Vid bebyggelse be- döms ledningen i zontillhörigheter, dessa områden räknas inte bara utifrån bredd utan även längd (1600m). Zonklassningsenheterna förs fram längs ledningen varefter zontillhörighet bestäms.

Enligt MSBs föreskrift 2009:7 finns det fyra zonklasser, A, B, C, D. Zon A är zonen med lägst skyddsklass och zon D har högst skyddsklass. För dessa skydds-klasser gäller minsta tillåtna avstånd enligt Tabell 5. Ju högre skyddsklassen är desto tjockare måste godset på röret vara och avstängningsmöjligheterna ska vara tätare längs med ledningen. Bedömningen av skyddskravet är en bedömning av ledningens behov av skydd från verksamheter i omgivningen, primärt grävningsaktiviteter. Syftet är att skydda ledningen från yttre påverkan.

Inom tätbebyggt område kan enligt NGSA2011 ett minsta avstånd mellan ledning av stål och byggnad få vara ner till tre meter efter godkännande av MSB, så kallad zon T.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 37

5.3 LNG-terminal Verksamheten omfattar lagringsutrymme för LNG, lossning och lastning av LNG från fartyg, samt distribution av naturgas via anslutande gasledning och utlastning av LNG till lastbil och järnvägsvagn.

5.3.1 Lokalisering Lokaliseringsalternativ för LNG-terminalen utreds för närvarande, se 4.1.3. I nulä- get baseras design och utformning på alternativ 2.

5.3.2 Anläggningens omfattning Den planerade terminalen kommer att omfatta:

› flytande lager för LNG, 7 800 m3

› lagring av LNG i trycksatta tankar, 7 500 m3

› kaj för angöring av LNG-distributionsfartyg s.k. LNG fartyg (feeders)

› kajplats för pråm med lagertankar, sk flytande lager

› förgasning och inmatningsutrustning till gasledningen

› tryckhöjning av boil-off gas, BOG, och injicering i gasledning

› panna för produktion av förångningsvärme

› utlastning till lastbil

› utlastning till järnvägsvagn

› Mätstation för inmatad gas till gasledningen

› Rensdonsstation för underhåll av gasledningen

Den totala maximala genomströmningen av LNG i terminalen på årsbasis uppgår till 400 000 m3 LNG/år, varav ca 300 000 m3 LNG/år till gasledning och ca 100 000 m3 LNG/år till lastbil och/eller järnvägsvagn.

5.3.3 Lagring av LNG

Trycksatta tankar I de trycksatta tankarna kommer upp till 7 500 m3 LNG att kunna lagras. Tankarna är dubbelmantlade och vakuumisolerade med en lagringsvolym på upp till 1750 m3/tank, se Figur 6. Landlagret kommer att omfatta mellan 4-6 tankar. Lag- ringstankarna kommer följa designrekommendationer i LNGA 10 – Anvisningar för

38 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

flytande naturgas och PED – Direktivet om tryckbärande anordningar. Arbetstryck- et i tankarna är runt ca 1-2 bar g. Ungefärliga mått på den här typen av lagring- stank är 40 m lång och 8 m i yttre diameter.

Figur 6 Exempel på vacuumisolerade LNG lagringstankar.

Flytande pråm I den flytande pråmen kommer upp till 7 800 m3 LNG att lagras i två identiska cy- lindriska lagertankar om 3 900 m3 styck. Tankarna är dubbelmantlade och vaccuumisolerade med ett arbetstryck på 1-2 bar g. Storleksordningen på pråmen är ca 135 x 18 m.

Figur 7 Exempel på flytande pråm

Hantering av boil-off gas Värmeläckage in i lagringstankarna och anslutande volymer kommer att resultera i en temperatur- och tryckökning och därmed att en viss mängd LNG förångas till gas, så kallad boil-off gas (BOG). De trycksatta tankarna tål en viss tryckökning vilket medför en flexibilitet i systemet. För att undvika att trycket i tanken höjs tas denna gas om hand. I och med att terminalen kommer att anslutas till gasledning så kommer värme att behövas i förångningsdelen där LNG förångas. Genom att bränna BOG i en panna skulle detta värmebehov kunna tillgodoses. Eventuellt överskjutande del BOG kommer att matas in i gasledning. Innan detta kan ske be- höver gasen tryckhöjas varför en gaskompressor kommer att installeras.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 39

Hjälpsystem Terminalen kommer att förses med hjälpsystem såsom elförsörjning, brandvatten, dagvattensystem, tryckluft samt kvävesystem.

5.3.4 Kajer Inom Norrsundets Hamn finns två kajer, massakajen som är 180 meter lång och den nyare i norr som är 300 lång kallas vedkajen. För den lokalisering i hamnen som nu utreds, Alternativ 2 se Figur 3, planeras anläggande av ny kaj som sam- manbinder Granskär med fastlandet (norra delen på vedkajen).

Farleden in till hamnen liksom hamnbassängen har ett maximalt djupgående på 6,90 m. Ett exempel på anlöpande fartyg är Coral Methane som har ett djupgående på 6,3 m. Den flytande pråmen har ett djupgående på 6 m.

5.3.5 Lossning av LNG Importen och lossningen vid terminalen sker från fartyg och flytande pråm, se Figur 7 och Figur 8. Exempelfartyget Coral Methane har en storlek på ca 7500 m3 och den flytande pråmen ca 7800 m3 (2 tankar). Under normala driftsförhållanden och fullt utbyggd terminal kommer byte av pråm samt fyllnad av tankar att ske växelvis resulterande i byten av pråm och anlöp av LNG fartyg (feeders) ca varannan vecka. Detta innebär ca 1 anlöp per vecka eller ca 60 anlöp per år. Vid ett scenario då alla brukare utnyttjar maxkapacitet kan byte av pråm krävas var femte dygn. Terminalen kommer att kunna ta emot LNG från olika produktionsanläggningar och omlastningsterminaler.

Vid lossning pumpas LNG med fartygets pumpar via lastarmar och rörledningar till lagertankarna. Viktigt är att gastrycket i lagringstanken är högre än det i fartyget så ett naturligt flöde möjliggörs. Den LNG som lossas från fartyget har en temperatur på cirka -160°C till -148°C och trycket i ledningarna är ca 4-5 bar g, beroende på varifrån LNG kommer ifrån och pumpkapacitet. Flöden under lossning uppskattas till max 750 m3/h i importledningen.

Figur 8 Coral Methane, ett typiskt fartyg för LNG-distribution med en lagringskapacitet på 7 500 m³.

40 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

I framtida verksamhet kan det även bli aktuellt med lastning av LNG till bunkerfar- tyg. Den lossningsutrustning som kajerna utrustas med kan också användas för lastning av fartyg.

5.3.6 Gasproduktion för distribution till gasledning Den huvudsakliga exporten av naturgas från terminalen kommer att ske via gasledning och distribueras till kunder längs gasledningen mellan Norrsundet och Ho- fors. För detta krävs att LNG förångas och trycksätts för att uppnå rätt specifikation för gasledningen. LNG till förångning kommer att tas från både det flytande lagret samt från de landbaserade tankarna. Först sker en tryckhöjning av LNG med hjälp av en högtryckspump varefter förångning sker med hjälp av en förångare.

Gasen leds genom en rörledning till lämplig anslutningspunkt på gasledningen i anslutning till terminalområdet. Majoriteten av gasen förväntas att distribueras via gasledning men som ett komplement till kunder utanför det tänkta gasledningsom- rådet, kan distribution komma att ske med lastbil/järnväg.

5.3.7 Distribution av LNG med lastbil och tåg Majoriteten av gasen förväntas distribueras via gasledningen men som ett komplement till kunder utanför det tänkta gasnätområdet, kan distribution komma att ske med lastbil/järnväg.

Bilutlastningssystemet kommer att utformas för att klara ca 6 utlastningar per dygn. Respektive tank på en lastbil rymmer upp till 60 m3, lastningskapaciteten är 60 m3/h och maximalt tryck i bilarnas system är 7 bar g. Nedkylning sker med hjälp av flytande kväve eller LNG och sker på plats av i förväg inerterade lastbilstankar. Det kommer att finnas utrustning för att upp till två lastbilar skall kunna lastas åt gången. I den planerade terminalen kommer ca 2 000 lastningar per år, motsvarande 6 lastningar per dygn, att ske med en genomsnittlig lastningsvolym av 50 m3. Vägförbindelserna till Norrsundets hamn är goda och endast mindre åtgärder be- döms krävas för att lastbilarna ska kunna nå fram till området.

Idag förekommer inga transporter av LNG på järnvägsvagn i Sverige. Det är dock ett intressant transportalternativ på sikt, när regelverk för järnvägstransport av LNG är fastställda. En järnvägsvagn rymmer upp till 105 m3. Skulle den maximala ex- portvolymen till lastbil/järnvägsvagn lastas på tåg skulle det innebära ca 1 000 järnvägsvagnar per år. Tågrälsen inom hamnens område kommer troligtvis att be- höva förlängas för att kunna serva terminalområdet.

5.3.8 Anläggning och etablering För anläggande och etablering av LNG-terminalen kommer ytor att behöva iord- ningställas för installation av lagringstankar och övrig utrustning. Det för närva- rande förespråkade huvudalternativet i Norrsundets hamn, se 4.1.3, innebär bl. a utfyllnad av vattenområde och anläggande av ny kaj. Miljöpåverkan och konsekvenser av anläggning och etablering kommer att beskrivas närmare i miljökonse- kvensbeskrivningen.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 41

5.3.9 Drift av LNG-terminalen Terminalen kommer att vara i drift 24 h/dygn, sju dagar i veckan och kommer att vara bemannad med driftpersonal bestående av ca 3-4 personer från terminalens egen utbildade personal. Personal kommer att finnas närvarande på terminalen då lastnings- och lossningsoperationer utförs.

Det säkerhets-/bevakningssystem och rutiner som används i hamnen kommer också att tillämpas för LNG terminalen. Larm- och övervakningssystem och rutiner kommer att tas fram för anläggningen.

5.4 Anslutande gasledning

5.4.1 Lokalisering Den totala gasledningen mellan Norrsundet och Hofors planeras få en längd på ca 81 km, varav 47 km mellan Norrsundet och Sandviken ( alternativ 1 ). Ledningen kommer att förläggas i mark utmed hela sträckan. Fyra alternativa ledningsstråk har utretts i regionen vilka utgår från fyra alternativa LNG-terminaler i Gävletrakten, se avsnitt 4. Mellan Norrsundet och Sandviken har ytterligare tre stråk studerats. Stråken har utvecklats och anpassats utifrån tekniska förutsättningar och för att ge minsta möjliga intrång på natur, kultur och friluftsliv samt kommunala planer och infrastruktur. Det stråk som för närvarande förespråkas, benämns Norrsundet- Sandviken (Alternativ 1) och utgår från en tänkt terminal vid Norrsundets hamn ca 3,5 mil norr om Gävle. Stråket går vidare söder ut förbi Hamrångefjärden och däri- från åt sydväst genom skogslandskapet, väster om Öjaren, ner till Sandviken. Vid Sandviken planeras en ledning till avfallsanläggningen norr om Forsbacka med samma tryck som huvudledningen. I Figur 1 samt 10.5 (Bilaga 5) visas det före- språkade alternativet mellan Norrsundet och Sandviken (Alternativ 1) samt dess fortsättning fram till Hofors, se även 4.2.2.

5.4.2 Tekniskt utförande

Gasledning Gasledningen kommer att dimensioneras för ett tryck på 80 bar i huvudledningen. Genomförda beräkningar visar att ledningsdimensionen blir ca 200 mm. Ledningen är av stål. Trycket i anslutande grenledningar kommer att anpassas till längden på ledningen och förväntat tryckfall. Trycksänkningen mellan huvud och -grenledning sker i så kallade MR-stationer, beskrivna nedan. Trycket vid leverans hos slutkund ligger på ca 4 bar med undantag för i Sandviken och i Hofors där grenledningar kommer att hålla ett tryck på 10 bar. Den planerade gasledningen kommer att utformas och dimensioneras för att kunna förlängas till Borlänge på sikt. Grenled- ningarna är inte koncessionspliktiga.

Gasledningen skall vara försedd med linjeventilstationer för att ledningen skall kunna sektioneras, vilket möjliggör avstängning av delar av ledningen. Avståndet mellan linjeventilerna bestäms av de zoner som ledningen dras igenom och antalet

42 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

linjestationer är beroende av vilka zoner som blir aktuella. Vilka zoner som blir aktuella kommer att utredas närmare inför inlämnande av koncessionsansökan.

Mät- och reglerstationer (MR-stationer) Mät- och reglerstationer (MR-stationer) kommer att byggas i anslutning till gasledningen för att mäta och reglera ned trycket på gasen som sedan transporteras vidare i grenledningarna. MR-stationerna placeras alltså mellan huvudledning och grenledning. Mätning av gasen kan också göras för att få information om hur mycket gas som levereras ut i grenledningarna.

Grenledningar och MR-stationer placeras där det finns ett behov av gasen hos kund. Det är i dagsläget inte bestämt vilka kunder som kommer att ansluta sig till ledningen. Bedömning av behovet av MR-stationer och grenledningar är därmed preliminär. Totalt bedöms 2-3 MR-stationer i närheten av Sandviken och Hofors.

MR-stationerna innehåller utrustning för tryckreglering och mätning vilken kommer att placeras i en byggnad. Utanför byggnaden, men inom stationsområdets inhäg- nader, finns annan utrustning såsom ventiler och anordning för kontroll av ledningen. Nya lagkrav för buller har införts under 2015 och en ny förordning om trafikbul- ler vid bostadsbyggnader kommer att träda i kraft 1 juni 2015. Förutom nämnda förordning kommer stationerna att utformas så att gällande riktlinjer för externt in- dustribuller efterlevs, såsom Naturvårdsverkets och Boverkets vägledningar. MR- stationernas yta uppgår till cirka 1 000 m2 varav byggnaden 200 m2. Exakt storlek kommer att bestämmas i senare skede. Minsta skyddsavstånd till MR-stationerna är 25 m.

Figur 9. Exempel på utformning av MR-station.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 43

5.4.3 Anläggning och etablering Anläggningsarbetet med en gasledning kan variera beroende på hur ledningen förläggs, men består i huvudsak av de moment som beskrivs nedan.

Förläggningsarbetet pågår normalt under sommarhalvåret men kan ske året runt. En sträcka av cirka 500 till 1000 meter förläggs per dag. Totalt sett uppskattas an- läggningsfasen att pågå i cirka 1 år.

Förberedelser

Mätning och utsättning av ledningssträckan Den planerade sträckan mäts in och stakas ut med hjälp av markeringspinnar som sätts i den planerade ledningens centrumlinje. Arbetsområdets gränser i terrängen markeras också ut.

Iordningsställande av arbetsområden För att anlägga en gasledning behövs ett arbetsområde som är cirka 25 meter brett, se Figur 10 och Figur 11. Cirka 10 meter utnyttjas för att lägga upp schakt- massor, och den resterande ytan används för rörhantering, transporter och upplag av annat material. Själva ledningsgatan är 7 meter bred. Vid korsningar av vattendrag, större vägar och järnvägar kan ett bredare arbetsområde behövas. Innan arbetet kan påbörjas röjs skog, buskar och sly bort. Inom vissa områden kan provisoriska staket sättas upp om det anses nödvändigt. Sedan ställs provisoriska körvägar och uppställningsplatser iordning. Åtgärder så som stängsling vidtas om det finns särskilda skyddsobjekt i området. Transporter till och från arbetsområdet sker i så stor utsträckning som möjligt via befintligt vägnät. Om ledningen läggs i känsliga områden med högt bevarandevärde minskas arbetsområdet om så är möjligt.

Figur 10 Arbetsområde vid förläggning av gasledning i skogsmark (Gasföreningen 2007-04-10).

44 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Figur 11 Arbetsområde vid förläggning av gasledning i öppen mark (Gasföreningen 2007-04-10).

Förläggning av rör

Förläggning genom schaktning Gasrören svetsas samman av utbildad personal på plats i arbetsområdet. Rören kommer att förläggas genom schaktning för större delen av sträckningen. Vanligtvis används en grävmaskin som avlägsnar jorden, se Figur 12. Om det finns berg eller större stenblock kan sprängning förekomma. Schaktmassorna läggs upp inom arbetsområdet. Schaktdjupet bestäms av att täckningen över ledningen minst ska vara 0.9 m, enligt MSBs föreskrift 2009:7. Vid bergschakt får minsta täckdjup vara 0,6 m.

Figur 12 Förläggning av gasrör genom schaktning.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 45

Styrd borrning Metoden styrd borrning ger normalt sett en mindre påverkan på omgivande miljö än schaktning, men kräver speciella geotekniska förutsättningar. I första hand an- vänds tekniken på marker som består av lerjordar och blockfri friktionsjord. Styrd borrning innebär att ett hål (startgrop) borras för ledningen och att ledningen sedan dras in i det borrade hålet, se Figur 13. Något öppet schakt förekommer inte vid styrd borrning. Denna metod är att föredra vid passage av vägar, järnväg och vattendrag.

Figur 13. Förläggning av rör genom styrd borrning.

För bergborrningar används så kallad hammarborrning eller Raise-borrning. Då borras hela hålet genom berget innan ledningen dras. Denna metod används en- bart där särskilda krav eller behov föreligger då metoden medför höga kostnader.

Förläggning vid andra ledningar, vattendrag och infrastruktur Den planerade gasledningen mellan Norrsundet och Hofors kommer att korsa ett antal vattendrag, större vägar och järnvägar. Dessutom kommer ledningen att korsa andra befintliga ledningar och kablar.

Korsning eller parallellförläggning med vattendrag Val av arbetsmetod för att korsa vattendrag beror på vilka förhållanden som råder på varje enskild plats. Faktorer som påverkar förläggningssätt är geotekniska för- hållanden, känslighet hos vattendragets flora och fauna samt hur brett vattendraget är. Styrd borrning kan komma att användas där de geotekniska förhållandena är gynnsamma för passage av vattendrag. I annat fall kommer schaktning att använ- das som förläggningsmetod. De berörda vattendragens känslighet kommer att utredas närmare under framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. Slutligt tillväga- gångssätt bestäms under detaljprojekteringen, då detaljerade geotekniska under- sökningar genomförs.

46 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

Korsning eller parallellförläggning med väg eller järnväg För att få korsa en allmän väg krävs tillstånd enligt väglagen. Vid korsning av starkt trafikerade allmänna vägar kan väghållaren kräva att korsning måste ske med borrning under vägbanan. Swedegas kommer träffa överenskommelse med väg- hållaren om förläggningssätt vid korsningar av allmänna vägar i ett avtal. Väghål- lare för en allmän väg är Trafikverket eller kommun. Vid korsning av järnväg gäller Trafikverkets regler och ett godkännande av Trafikverket krävs. Korsning skall ske vinkelrätt mot spåret .Vid parallellförläggning gäller minsta avstånd för väg respektive järnväg enligt Tabell 5.

Nedläggning av rör och återfyllning Efter nedläggning av rören återfylls schakten med schaktmassorna. Vid bergschakt kan andra fyllnadsmaterial behövas, till exempel sand eller annat finkornigt material för att inte skada gasledningen. Överbliven sten efter sprängning transporteras då bort från arbetsområdet.

Återställning av arbetsområdet När ledningsschaktet är återfyllt skall arbetsområdet återställas. Överskottsmassor planas ut eller körs bort och matjorden läggs tillbaka. För det fall packningsskador av marken skett utförs alvluckring4.

Återställning av dräneringar eller avvattningssystem görs i samråd med sakkunniga och berörda markägare. Besiktning av arbetsområde, upplagsplatser och trans- portvägar görs i närvaro av beställare, entreprenör och markägare och eventuella brister åtgärdas.

Utmärkning av ledning Den lagda gasledningens sträckning märks ut med markeringsstolpar enligt MSBs föreskrift 2009:7, se Figur 14. Dessa stolpar placeras i ledningens sträckning, där så är möjligt sker detta vid vägkanter och gränser m.m., för att till exempel påverka odlingsmarker så lite som möjligt. Det ska vara möjligt att se från en stolpe till nästa.

4 Alv är en typ av jordlager som ligger under matjorden

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 47

Figur 14 Markeringsstolpe.

5.4.4 Drift och underhåll Efter nedläggning och återfyllning sker tryckprovning av gasledningen för att kon- trollera täthet och hållfasthet. Detta görs genom att gasledningen vattenfylls och trycksätts.

För att få driftsätta gasledningen med gas måste tillstånd erhållas från Energi- marknadsinspektionen som utfärdas baserat på utlåtande från MSB. Detta medges när samtliga kontroller och besiktningar av anläggningsarbetet är godkända.

Gasledning av stål skall vara skyddad mot korrosion, det vill säga rost. Skyddet består dels av utvändig beläggning som är en plastbeläggning på cirka 5 mm som ligger utanpå röret. Ledningen skyddas också med ett katodiskt skydd, ett elektro- kemiskt korrosionsskydd. Det katodiska skyddet består av en likströmsanläggning med tillhörande anodbäddar som installeras i intervaller av 20-30 km.

För drift och underhåll av ledningen upprättas ett kontrollprogram av ledningsäga- ren som sedan godkänns av MSB, som är tillsynsmyndighet.

Den planerade gasledningen kommer att övervakas via Swedegas kontrollrum som är bemannat dygnet runt med sakkunnig personal. Till kontrollrummet går även eventuella larm från anläggningen. Övervakningens syfte är att se till att anlägg- ningen drivs inom specificerade driftparametrar. Vid en incident skall driftpersonal också kunna verka som sambandscentral för alarmering och samarbetsfunktioner. En dokumenterad beredskapsplan skall finnas för att anläggningen så snabbt som möjligt skall kunna försättas i säker drift. Förändringar kring ledningen skall inspek- teras regelbundet med hjälp av helikopter eller satellit. Dessa förändringar rör för- ändringar i landskapet, såsom marksättningar och erosion, tredje mans aktivitet samt påverkan på ledningsmarkeringar.

48 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

5.4.5 Avveckling Om gasledningssystemet skall tas ur drift ska detta ske enligt SS-EN 12327. En ledning som tas ur drift för längre tid än ett år skall avskiljas fysiskt från det gasfö- rande systemet samt tömmas på gas.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 49

6 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av LNG-terminal

I den kommande tillståndsprocessen kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram för att identifiera och beskriva miljöpåverkan och konsekvenser den planerade LNG-terminalen har på människors hälsa och miljö. Vidare kommer ett antal riskanalyser att genomföras.

Generellt kan sägas att naturmiljön inom det aktuella terminalområdet redan är präglad av hamn- och industriverksamhet. Därmed antas den planerade verksamheten inte medföra några betydande förändringar för naturmiljö, kulturmiljö eller friluftsliv i området.

6.1 Emissioner till luft Den planerade LNG-terminalen kommer främst att försörja kunder inom industri- och transportsektorn. LNG ersätter befintliga mindre miljövänliga alternativ. Detta

medför en betydande minskning av utsläpp av både CO2, NOX, SO2 och stoft.

Genom den stora temperaturskillnaden mellan LNG och luft förångas LNG mycket lätt vid eventuellt utsläpp och stiger snabbt eftersom gasen är lättare än luft.

Om ett läckage inträffar vid lossning av LNG stoppas automatiskt pumpar och sekt- ioneringsventiler stängs för att minimera utsläppets omfattning. Den LNG som läcker ut förgasas mycket fort och utgör endast fara i ett litet område kring läckage platsen.

Verksamheten kommer att innebära ett ökat antal fartygs- och lastbilstransporter till och från hamnen, vilket innebär ökade emissioner till luft. En del av fartygen kommer dock att drivas med LNG som bränsle vilket i sig innebär minskade utsläpp av

både CO2, NOX, SO2 och stoft.

6.2 Risk LNG brinner inte. För att en brand ska kunna uppstå vid läckage måste vätskan förgasas, ett visst volymförhållande mellan naturgas och luft föreligga och en an-

50 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

tändningskälla komma i kontakt med gasen. Om en brand inträffar på terminalen kan detta innebära fara för närliggande verksamheter och tredje man och orsaka materiella skador. Av detta skäl ska en LNG-terminal alltid placeras med väl tillta- get avstånd från bebyggda områden så att det inte föreligger någon risk för all- mänheten att drabbas vid en eventuell brand.

Analysering och hantering av risker är en mycket viktig del i projektet. Fördjupade analyser kommer att genomföras allt eftersom detaljeringsgraden för tekniken i projektet utvecklas.

En inledande översiktlig riskanalys har genomförts av de alternativa lokaliseringarna för LNG-terminalen. Identifierade risker har beaktats i genomförd lokaliseringsutredning, se avsnitt 4.

Första steget i det fortsatta riskarbetet är en identifiering av potentiella (större) faror relaterade till LNG-terminalen, en så kallad Hazard Identification (identifiering av potentiella olycksscenarier) eller HAZID. HAZID-analysen syftar till att identifiera de händelser som kan utvecklas till olyckor vid drift. Baserat på denna information utformas skyddsåtgärder som är nödvändiga för att hantera de faror som kan uppkomma. I HAZID-processen bryts projektet ner i såväl geografiska som processre- laterade aspekter för detaljerad analys.

De händelser som har en potentiell allvarlig effekt på människa och miljö analyse- ras vidare i en detaljerad riskanalys för att utröna den kvalitativa faktiska risken. Utifrån denna analys väljs tekniska lösningar och skyddsåtgärder för att förebygga och förhindra de identifierade händelserna.

HAZID-arbetet omfattar i huvudsak följande aspekter:

 Anläggningssäkerhet  Påverkan på omgivning (direkt och eskalering till omkringliggande anlägg- ningar)  Säkerhetsaspekter relaterade till sjöfart samt lastning/lossning vid kaj  Säkerhetsaspekter relaterade till tåg och fordonstrafik samt utlastning av LNG  Säkerhetsaspekter relaterade till gasledning och drift av LNG-terminalen

Resultatet från HAZID-analysen dokumenteras i en rapport med en detaljerad för- teckning över identifierade faror med föreslagna barriärer (skydd). I analysen identifieras även de operativa och tekniska åtgärder som krävs för att förhindra och/eller minimera identifierade faror.

Riskanalysarbetet kommer sedan att fördjupas under detaljprojekteringen.

Hantering av risker och skyddsåtgärder kommer att genomföras dels utifrån resultat av riskanalyser, dels genom den kunskap och erfarenhet som Swedegas och Norrsundets Hamn kan tillskriva sig från tidigare projekt. Swedegas och Norrsun- dets Hamn, kommer under samrådsprocessen ha en dialog med bl.a. MSB, Trans- portstyrelsen och lokala Räddningstjänsten för att uppnå en hög säkerhetsnivå vid anläggningen.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 51

6.3 Riksintressen och skyddsvärda områden Norrsundets hamn är idag inget riksintresse för hamn eller allmän hamn. Sträckan Syd Gåshällan och Norrsundet är av riksintresse för sjöfart, farled sedan år 2010. Inga övriga riksintressen finns i hamnens närområde.

Strandskyddet är upphävt i hela industriområdet.

6.4 Buller Då LNG-terminalen är i drift uppkommer buller från pumpar och kompressorer från själva anläggningen. Buller från transporter såsom fartyg och landtransporter med lastbil och järnväg kommer att öka. Genom att bygga in pumpar och kompressorer kan bullret reduceras till en acceptabel nivå. Riktvärden, såsom Boverkets och Na- turvårdsverkets vägledningar, och standarder gällande bullernivåer kommer att följas. Nya lagkrav för buller har införts under 2015 och en ny förordning om trafik- buller vid bostadsbyggnader kommer att träda i kraft 1 juni 2015. Denna förordning kommer i tillämpliga delar att följas.

6.5 Utsläpp till vatten och mark Sannolikheten för ett större läckage av LNG från en terminal bedöms som mycket liten. Skulle ändå ett större läckage inträffa kan brandfarliga nivåer av naturgas- moln uppstå inom terminalens närområde. Det finns alltid en hög beredskap för denna typ av händelse med tydligt fastställda rutiner för att minimera skadorna vid en eventuell olycka.

Själva lagringssituationen i LNG-cisternen innebär låga risker för utsläpp till mark och vatten.

52 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

7 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av anslutande gasledning

Miljöpåverkan och de konsekvenser som den planerade gasledningen kommer att ha på människors hälsa och miljö kommer att identifieras, bedömas och beskrivas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan beskrivs miljöpåverkan och konsekvenser översiktligt.

Generellt kan sägas att de flesta negativa miljökonsekvenser som ledningen för- väntas ge upphov till uppkommer under anläggningsfasen. Av dessa är merparten temporära och/eller övergående och kvarstår inte under driftsfasen. Ovan mark kommer ledningen efter nedläggning endast att synas genom markeringsstolpar, se Figur 14, och där mät- och reglerstationerna placeras, se Figur 9.

7.1 Emissioner till luft Naturgas är ett effektivt bränsle som vid förbränning i princip inte ger några utsläpp alls av svavel och partiklar. Även utsläppen av kväveoxider, tungmetaller och koldioxid minskar betydligt. Naturgas orsakar vid förbränning 90 procent lägre utsläpp av kvävedioxid och 25 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med olja. Detta innebär att gasledningen ger förutsättningar för en substantiell minskning av föro- renande utsläpp till luft i regionen om företag väljer att konvertera sitt nyttjande av andra fossila bränslen till naturgas. Genom distribution via ledningen istället för med lastbil undviks dessutom utsläpp av koldioxid under transporten, och kapacitet frigörs på vägarna då andelen tankbilar kan minskas.

I ledningen kommer även biogas från lokala producenter att kunna distribueras. Eftersom biogas är en förnybar energikälla sker inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären när den förbränns. Detta gör biogasen till ett av de mest miljövänliga bränslealternativen idag. Om biogas distribueras i ledningen blir alltså miljövinster- na än större.

Under etableringsfasen och i samband med anläggningsarbetena kommer mindre utsläpp till luft att ske, främst från transport- och arbetsfordon. Beroende på väder- lek kan även viss damning uppstå. Under driftsfasen uppstår inga utsläpp till luft från gasledningen, med undantag för vissa mindre utsläpp i samband med tillsyn

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 53

och underhållsarbeten. I relation till redan förekommande emissioner i området bedöms tillskottet från projektet vara försumbart. Totalt sett förväntas luftsituation- en i området bli bättre av hänsyn till de minskade utsläpp som förbränning av gas i förhållande till oljebaserade bränslen ger upphov till.

7.2 Risk En ledning för naturgas är med den utformning och kontroll som vi har i Sverige idag ett mycket säkert sätt att distribuera gas. Under de 25 år som naturgasen funnits i Sverige har inga olyckor skett på transmissionssystemet. Distributionen av gas via den planerade ledningen till tänkta intressenter innebär fördelar i jämfö- relse med distribution per lastbil eller järnväg. Dels genom att distributionen inte påverkas av störningar och hinder som kan uppkomma på väg- och järnvägsnätet, dels genom minskad risk för olyckor på grund av trafiken på väg- och järnvägsnä- tet.

7.3 Riksintressen och skyddsvärda områden Stråket Norrsundet – Sandviken (Alternativ 1) har tagits fram och anpassats för att i möjligaste mån undvika intrång i riksintresseområden och andra skyddsvärda om- råden såsom Natura 2000-områden och naturreservat. Trots detta har inte skyddade områden kunnat undvikas helt. Ledningen kommer att korsar ett riksintresse för naturvården, Hamrångeån samt passerar genom vattenskyddsområde för Lös- senåsen- och Hamrångefjärden. Ledningen kommer även att passera genom strandskyddade områden.

Ledningen kommer att korsa, alternativt ligga parallellt med, flertalet riksintressen för kommunikation; Ostkustbanan, Norra stambanan, väg E4 samt riksintresse för framtida järnväg. Korsningar (järnvägar och vägar) samt parallellförläggningar (vägar) kommer att ske enligt gällande regelverk och inte inkräkta på nyttjandet av järnvägen eller vägen. Dock kan ledningen innebära inskränkningar i framtida utbyggnad av väg där parallellförläggning skett. I anslutning till LNG-terminalen i Norrsundet går ledningen genom riksintresse för yrkesfiske - hav.

7.4 Buller Det är framför allt arbetsmaskiner och transportfordon som ger upphov till buller. Valet av teknik kommer att påverka omfattningen på bullerpåverkan under etableringsfasen. Där styrd borrning används reduceras bullernivåerna jämfört med schaktning. Under normal drift ger ledningen inte upphov till någon bullerpåverkan. Buller från mät- och reglerstationerna bedöms bli obetydligt.

7.5 Utsläpp till vatten och mark I samband med förläggning och schaktningsarbete finns viss risk för oljeläckage från arbetsfordon. Föroreningar av detta slag kan infiltrera i marken och nå ner till grundvattnet eller transporteras till närliggande ytvatten. För att undvika utsläpp av

54 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

detta slag kommer specifika miljökrav att ställas på entreprenörers arbetsutförande och maskinpark. Vidare kommer en plan upprättas för att hantera spill om sådana trots vidtagna skyddsåtgärder uppstår.

För att minimera påverkan vid korsning av vattendrag kommer metoden styrd borrning att användas där så är möjligt. På så vis kan arbete i vatten undvikas. Vid för- läggning i Mellansjön kommer ledningen läggas på sjöbotten.

Baserat på erfarenhet av de gasledningar som funnits i drift i södra Sverige sedan 1980-talet bedöms sannolikheten för läckage av gas från ledningen som mycket liten. För att minimera risken för läckage kommer kontroller att genomföras regelbundet. Dessa kontroller sker i form av helikopterbesiktning, kontroll av korrosionsskydd, inre inspektion och läcksökning utefter ledningen i enlighet med Naturgas- systemanvisningar (NGSA). Kontrollerna kan genomföras utan att ledningen behö- ver schaktas fram utom för enstaka punkter där man kontrollerar att mätresultaten verkligen stämmer.

7.6 Naturmiljö Naturmiljön inom inventeringsområdet utgörs av ett varierat skogs- och kulturland- skap med relativt flack topografi. Flera vattendrag finns inom området. Närheten till stora vägar och tätorter medför att delar av inventeringsområdet är starkt påverkat av mänskliga aktiviteter som jord- och skogsbruk, trafik och bebyggelse.

Flertalet områden med naturvärden finns utmed sträckningen, främst i form av sumpskogar samt område inom regionens naturvårdsprogram, se Bilaga 3. Vid framtagandet av stråkalternativen har hänsyn tagits till närliggande naturområden i den mån det varit möjligt. En naturvärdesinventering i enlighet med standarden SS 199000:2014 kommer att genomföras i den fortsatta processen för att identifiera områden med höga naturvärden så att dessa kan beaktas och i möjligaste mån undvikas. En fullständig redogörelse för alla objekt samt eventuell påverkan på dessa och förslag till skyddsåtgärder kommer att bifogas koncessionsansökan.

7.7 Kulturmiljö Flertalet fornlämningar finns utmed sträckan, främst i områdena norr om Sandvi- ken, se Bilaga 4. En arkeologisk utredning i syfte att fastställa huruvida fornläm- ningar berörs av planerat projekt kommer att genomföras under den fortsatta processen och en närmare redogörelse över eventuella berörda objekt kommer att utföras i kommande miljökonsekvensbeskrivning. En fullständig rapport rörande genomförd arkeologisk utredning kommer att upprättas och biläggas koncessions- ansökan. I rapporten kommer åtgärdsförslag att redovisas.

7.8 Friluftsliv Inga skyddade friluftsområden finns längs sträckningen.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 55

7.9 Naturresurser

7.9.1 Jordbruk Ledningen kommer på mindre sträckor, vid Hamrångefjärden och söder om Över- byn att förläggas i öppen jordbruks- och/eller betesmark. Förläggning kommer främst att ske genom öppet schakt, se avsnitt 5.4.3 och Figur 11. Arbetsområdet är normalt cirka 25 meter brett och under byggnadsåret innebär detta vanligen ett totalt bortfall av skörd inom arbetsområdet. Även inom angränsande mark kan viss skada på gröda uppstå under byggnadstiden till följd av exempelvis förändrad drä- nering. Under anläggandet hålls matjorden skild från övriga massor. Efter återfyll- nad av rörgrav läggs matjorden ut överst och eventuellt dränering återställs i sam- råd med markägaren.

Efter byggnation är det normalt fritt att bruka marken ovan ledningen ner till 60 cm djup. Trots att matjord återförs och dränering återställs kan skador så som skörde- nedsättning uppkomma till följd av jordpackning. Genom bearbetning och tjälens inverkan återställs efterhand strukturen i marken. Erfarenheter visar att marken i allmänhet återfått full produktionsförmåga efter ca fem år.

7.9.2 Skogsbruk Större delen av ledningssträckningen kommer att förläggas i skogsmark genom öppet schakt, se avsnitt 5.4.3 och Figur 10. Arbetsområdet är normalt cirka 25 meter brett och under byggnadsåret innebär det att all skog avverkas inom arbetsom- rådet. Efter att ledningen färdigställts kan merparten av marken brukas som tidigare. En ledningsgata om totalt sju meter (dvs 3,5 meter åt vardera håll från ledningens mitt) måste dock hållas öppen för att möjliggöra inspektion av ledningen från luften. Denna öppna ledningsgata orsakar ett permanent produktionsbortfall. Framkomligheten över ledningen behöver vid morän och fasta jordarter inte be- gränsas ens för tunga fordon. Vid jordarter med dålig bärighet kan tunga fordon orsaka spårbildning med risk för skador på rörledningen. Där så är fallet får en överenskommelse träffas mellan Swedegas och markägaren om permanenta pas- sageställen där bärigheten förstärks. Alternativt kan ledningen förläggas på ett större djup än normalt.

7.9.3 Dricksvattenförsörjning Ledningen passerar Lössenåsen och Hamrångefjärdens vattenskyddsområde. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer eventuella skyddsåtgärder vid passagen att specificeras.

7.10 Omkringliggande verksamheter och boende Påverkan på riksintressen för kommunikation redogörs kort under avsnitt 7.3. För att kunna upprätthålla gällande skyddsavstånd, se avsnitt 5.2, kommer ledningen att innebära inskränkningar i framtida utbyggnad i anslutning till ledningen.

56 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

8 Miljökonsekvensbeskrivning

Detta samrådsunderlag syftar till att ge information och inhämta synpunkter. I det tidigare samrådet presenterades ett förslag till upplägg på miljökonsekvensbe- skrivningen. Utifrån inkomna synpunkter har upplägget reviderats något och före- slås enligt nedan:

1 Sammanfattning 2 Administrativa uppgifter 2.1 Sökanden 3 Inledning 3.1 Bakgrund 3.2 Syfte med projektet 3.3 Syfte med MKB 3.4 Avgränsningar 4 Tillstånd och samråd 4.1 Samrådsprocessen 4.2 Genomförda samråd 5 Teknisk beskrivning 5.1 Regelverk och standarder 5.2 Lokalisering 5.3 LNG-terminal 5.4 Anslutande gasledning 6 Alternativ 6.1 Nollalternativ 6.2 Alternativa lokaliseringar LNG-terminal 6.3 Alternativa lokaliseringar anslutande gasledning 6.4 Förordat huvudalternativ 6.5 Alternativ utformning och teknik 7 Samhällsplanering 7.1 Allmän beskrivning 7.2 Översiktsplaner 7.3 Detaljplaner 7.4 Riksintressen och Natura 2000-områden 8 Bedömningsgrunder 8.1 Miljömål 8.2 Miljökvalitetsnormer

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 57

8.3 Övriga bedömningsgrunder 9 Miljöförutsättningar och konsekvenser - etableringsfas LNG-terminal 9.1 Luft och klimat 9.2 Mark- och vattenförhållanden 9.3 Buller 9.4 Risk och säkerhet 9.5 Avfall, naturresurser och energi 9.6 Kulturmiljö och landskapsbild 9.7 Naturmiljö och friluftsliv 9.8 Omkringliggande verksamheter och närboende 10 Miljöförutsättningar och konsekvenser - driftskede LNG-terminal 10.1 Luft och klimat 10.2 Mark- och vattenförhållanden 10.3 Buller 10.4 Risk och säkerhet 10.5 Avfall, naturresurser och energi 10.6 Kulturmiljö och landskapsbild 10.7 Naturmiljö och friluftsliv 10.8 Omkringliggande verksamheter och närboende 10.9 Infrastruktur 11 Miljöförutsättningar och konsekvenser gasledning - etableringsfas och driftskede 11.1 Luft och klimat 11.2 Stads- och landskapsbild 11.3 Naturmiljö 11.4 Kulturmiljö 11.5 Rekreation och friluftsliv 11.6 Energi och naturresurser 11.7 Hälsa och boendemiljö 11.8 Risk och säkerhet 11.9 Infrastruktur och planering 11.10 Andra verksamheter 12 Samlad bedömning 12.1 Miljökonsekvenser 12.2 Miljömål 12.3 Miljökvalitetsnormer 13 Sammanfattning skyddsåtgärder 13.1 Etableringsfasen 13.2 Driftsfasen 14 Kontroll av verksamheten 15 Referenser

58 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN

9 Referenser › Gasföreningen. 2007-04-10. Naturgas i fysisk planering.

› Gävle kommun. 1990-11-26. Översiktsplan 90 Gävle kommun.

› Gävle kommun. 2009-04-27. Översiktsplan Gävle Stad 2025.

› Gävle kommun. 2010-09-27. Program för översiktsplan Gävle kommun.

› Gävle kommun. 2015-05-18. Planarkivet.

› Länsstyrelsen 2015, Karttjänster (WebGIS)

› Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. 2009-11-16. MSB föreskrift 2009:7, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas.

› Ockelbo kommun. 2012. Kommunomfattande översiktsplan Ockelbo kommun med fördjupningsstudier I tätorterna Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Åmot.

› Pöyry. 2014-06-17. Fördjupad förstudie Gasledning Gävle-Hofors.

› Ramböll, Översiktlig riskbedömning, december 2014

› Sandvikens kommun. 1974-05-06. 21-74-1426, förslag till ändring och utvidg- ning av stadsplanen för del av Sandbackaområdet i Sandviken, Sandvikens kommun.

› Sandvikens kommun. 1991-01. Översiktsplan 1990 Sandvikens kommun.

› Sandvikens kommun. 2003-12-01. Översiktsplan för centrala Sandviken.

› Svensk standard. 2011-06-14. Naturgassystemanvisningar NGSA 2011.

› Trafikverket. Besökt 2015-05-18. Trafikverkets riksintressen https://riksintressenkartor.trafikverket.se/weave/riksintressen.html

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 59

10 Bilagor

10.1 Bilaga 1, Intressekarta natur för studerade stråk i regionen

10.2 Bilaga 2, Intressekarta kultur samt övriga intressen för studerade stråk i regionen

10.3 Bilaga 3, Intressekartor natur för studerade stråk Norrsundet - Sandviken

10.4 Bilaga 4, Intressekarta kultur samt övriga intressen för studerade stråk Norrsundet – Sandviken

10.5 Bilaga 5, Översiktskarta för studerade stråk i regionen