Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2002
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Sveriges Televisions public service-redovisning 2002 SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2002 AVSNITT OCH INNEHÅLL - Missiv 16 Tillgodose publikens intressen 1 Sammanfattning 17 Produktionstyper 2 Public service-redovisningen 17.1 Mångfald ur produktionsperspektivet 17.2 Utbudet fördelat på produktionstyper 3 Tillståndsvillkoren och redovisningen 17.3 Program av europeiskt ursprung 17.4 Formatproduktion 4 Sveriges Television AB 18 Myndighetsmeddelanden 5 Programkanaler och tjänster 5.1 Rikssänt utbud i SVT1 och SVT2 19 Granskning av programmen 5.2 Regionalt utbud i SVT2 5.3 Temakanaler 20 Forskning om programmen 5.4 Text-TV 5.5 Internet 21 Utomståendes bedömningar 6 Programutbudet 22 Publiken 6.1 Faktautbudet 22.1 SVT:s ställning hos publiken 6.2 Nyhetsutbudet 22.2 Utbud och konsumtion 6.3 Fiktion och långfilm 22.3 Räckvidd 6.4 Musikutbudet 22.4 Tittartid 6.5 Nöjesutbudet 22.5 Tittandet på kvällstid 6.6 Sportutbudet 22.6 Publikens val 6.7 Service 22.7 Publikens värdering 22.8 Publiken och text-TV 7 Program för barn och ungdom 22.9 Publiken och Internet 8 Program för minoriteter 23 Publikkontakt 9 Program för funktionshindrade 24 Sveriges Televisions ekonomi 24.1 Inledning 10 Folkbildning 24.2 Verksamhetens intäkter 24.3 Verksamhetens kostnader 11 Allmänna valen 2002 24.4 Prestationer och resursinsatser 24.5 Produktivitet 12 Spegla hela landet 24.6 Produktion för funktionshindrade 12.1 Ett mångsidigt utbud på svenska 24.7 Produktion för minoritetsspråk 12.2 Kulturlivet i hela landet 25 Planer för 2003 12.3 Det mångkulturella Sverige 26 Källor, definitioner, begrepp 13 Internationell spegling 13.1 Världen Bilagor: 13.2 Europa 1 Tabellförteckning och tabeller 13.3 Norden 2 Programtitlar 2002 3 Produktionen utanför Stockholm 14 Jämställdhet 4 Programscheman 5 Revisorernas granskningsintyg 15 Kvalitetssäkring SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-UPPFÖLJNING 2002 3 (62) SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-UPPFÖLJNING 2002 4 (62) 1 Sammanfattning Verksamhetsåret 2002 innebar ett trendbrott för Sveriges Television när det gäller tittartidsandelar. Den 10-åriga nedgången bröts och SVT1 blev den största kanalen bland tittarna. Den samlade sändningstiden ökade med drygt 1000 timmar. Textningen av svenska program ökade med nästan 30 procent. Även sändningar på teckenspråk ökade. Utbudet av valprogram ökade kraftigt jämfört med tidigare riksdagsval. Också tittandet på valprogrammen ökade. En ny nyhetstjänst etablerades på webben. SVT:s webbplats för valet fick pris som bäst i sin genre. Detta är några av resultaten i Sveriges Televisions public service-redovisning för 2002. Regeringen har beslutat om sändningstillstånd för SVT för perioden 2002-2005. SVT ska liksom under föregående tillståndsperiod årligen i en public service-redovisning visa hur uppdraget genomförts. Till grund för redovisningen ska ligga de riktlinjer som anges i sändningstillstånd och årliga anslagsvillkor. I sändningstillståndet anges på ett antal punkter att programutbudet och tjänsterna ska förändras volymmässigt, i första hand öka, under perioden. Jämförelseår vid redovisningen av förändringarna ska vara 2001. Krav på årsvisa förändringar ställs inte. SVT har under föregående år redovisat programverksamheten dels samlat, dels inom tre fokusområden. För denna tillståndsperiod har SVT valt att redovisa programutbudet i de programkategorier SVT använder. Den överensstämmer med den gängse i andra europeiska länder. Utöver de olika programkategorierna redovisas hur utbudet är inriktat på målgrupperna barn, ungdom, minoriteter och funktionshindrade. Redovisningen visar mångfalden i utbudet, sammansättningen över dygn och vecka samt inriktning och utformning utifrån olika gruppers behov och intressen. Vidare redovisas hur publiken använder sig av utbudet, tittandet, samt hur publiken värderar det. Slutligen redovisas hur SVT använder tilldelade ekonomiska medel samt hur produktiviteten utvecklats. Redovisningen går till övervägande del tillbaka på de normativa riktlinjer som meddelats av regeringen i tillstånd och anslagsvillkor och syftar till att beskriva hur uppdraget genomförts i dessa termer. De av regeringen meddelade riktlinjerna är sålunda grunden för redovisningen. För en från dessa riktlinjer mer fristående redogörelse för verksamheten hänvisas till SVT:s årsredovisning¨för 2002. Public service-redovisningen tar sikte på utbudet i SVT1 och SVT2. Verksamheten i de digitala kanaler SVT startat har ännu inte nått den omfattning och framförallt inte den publika ställning som gör det ändamålsenligt att föra in dessa kanalers utbud i den totala utbudsredovisningen. Under tillståndsperioden kommer SVT att värdera om och när en sådan samlad redovisning är lämplig. I redovisningen beskrivs även verksamhet som inte regleras av sändningstillståndet, i första hand text-TV och Internet. Generella förändringar under 2002 Under 2002 konsoliderades de förändringarna av utbudet och tablåerna för SVT1 och SVT2 som gjordes under 2001. Det rikssända utbudet ökade. Reprissändning av program minskade något. Förstasändningarna av program riktade till barn ökade. Textningen av svenska program i förstasändning ökade kraftigt. Publik 2002 innebar ett trendbrott genom att den under lång tid minskande tittartidsandelen för SVT istället ökade (2001:42 procent, 2002:43 procent). SVT1 blev den största TV- kanalen uttryckt i tittartid. Ställningen för SVT1 och SVT2 har också stärkts under kvällstid (18-23) då merparten av tittandet äger rum (2001:49 procent, 2002: 50 procent). Den samlade räckviddsandelen för SVT1 och SVT2 en genomsnittlig dag ligger kvar på oförändrat hög nivå (2001: 79 procent, 2002: 78 procent). De allra flesta som en vanlig dag väljer att titta på TV, väljer att se något på SVT. Den höga räckviddsandelen återspeglar hur SVT genom ett brett utbud appellerar till många olika intressen och behov hos publiken och är en tydlig indikator på att public service-rollen uppfylls. SVT har hos SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-UPPFÖLJNING 2002 5 (62) den svenska publiken en mycket stark ställning i jämförelse med den public service- företag i andra länder har. Det samlade utbudet Den samlade sändningstiden för det rikssända utbudet ökade med drygt 1000 timmar under 2002 (2001:9083, 2002:10131). Förstasändningarnas andel ökade från 61 procent till 66 procent. Ökningen av sändningsvolymen ligger i allt väsentligt i programkategorierna Nyheter respektive Sport. Förklaringen är sändning nattetid av SVT24s program i SVT1, tidigare start av morgonsändningar, valprogram samt ett omfattande utbud från vinter-OS och fotbolls-VM. Nyheter utgör den största programkategorien i utbudet följd av Fakta, Sport, Fiktion/Långfilm samt Nöje. 73 procent av förstasändningarna var under 2002 av svenskt ursprung, en viss minskning jämfört med 2001 p g a omfattande sportsändningarna från internationella evenemang. Granskningsnämnden för radio och TV ger sedan ett antal år medieforskare i uppdrag att undersöka utbudet i de svenska TV-kanalerna. I rapporten avseende 2001 (den senast genomförda) konstateras att SVT1 hade störst mångfald i programkategorier. SVT2 var den mest utpräglade faktakanalen och med ett omfattande nyhetsutbud. Program som vänder sig till invandrare, etniska grupper och funktionshindrade förekom endast i SVT. SVTs kanaler karakteriseras som breda public service-kanaler med stor bredd i det informations- respektive underhållningsinriktade utbudet. Vidare konstateras att den profilering som genomfördes 2001 av SVT1 respektive SVT2, och som konsoliderats under 2002, hade varit framgångsrik. Program för barn och ungdom Utbudet för barn och ungdom utgjorde 864 timmar, en viss minskning jämfört med 2001. Andelen förstasändningar av program för barn och ungdom ökade dock, uteslutande till följd av ökad egenproduktion. Under året startade sändningen av Allra mest tecknat på lördagar med 1 timme animerade barnprogram. Vidare ökade utbudet av dokumentärer för barn under egen programvinjett, Barndokumentären. I utbudet har även ingått program för språkliga och etniska minoriteter och för döva barn. En första produktion av program på meänkiele, Fieteri, gjordes under året. Insatser för funktionshindrade SVTs insatser för funktionshindrade är inriktade på hörselhandikappade och döva. SVT har inlett ökningen av textningen av svenska program i förstasändning. Andelen uppgick 2002 till 53 procent av allmänproduktionen. Sändningarna på teckenspråk ökade under 2002. Inom SVT pågår arbete med att erbjuda lösningar med uppläst textremsa för synskadade och personer med lässvårigheter. SVT avser att införa en tjänst i de digitala TV-sändningarna. Insatser för språklig och etniska minoriteter SVT sänder regelbundet program på finska och samiska. Utbudet av barnprogram på finska ökade under 2002 medan det totala utbudet minskade något p g a att aktualitetsmagasinet EKG gick ned i sändningstid. Utbudet av samiska program ökade. Nyhetsutbudet mer än fördubblades. Utbudet av program på meänkieli (tornedalsfinska) var oförändrat volymmässigt. Dramaserien Den förste zigenaren i rymden , med romani chib som huvudspråk, sändes under året, totalt fyra timmar. Kulturutbud och samarbete med kulturinstitutioner Utbudet av program inom kategorin Kultur/Humaniora ökade under 2002 vad avser såväl sända timmar som andel av Faktautbudet. Etablerade kulturprogram utvecklades. Tittare som tidigare ej sett på kulturprogram ser nu på Kulturnyheterna. Ett nytt program tillkom under 2002, Värsta språket, som har engagerat många tittare i språkfrågor och i integrationsfrågor. Programmet är ett av de bästa exemplen