Utgiftsområde 17 Kultur, Medier, Trossamfund Och Fritid

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

1 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Utgiftsområde 17 – Kultur, medier, trossamfund och fritid Innehållsfrteckning

1 Frslag till riksdagsbeslut ...... 6

2 Lagfrslag ...... 9 2.1 Frslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst ...... 9

3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...... 11 3.1 Utgiftsområdets omfattning ...... 11 3.2 Om resultatredovisningen ...... 11 3.3 Utgiftsutveckling ...... 12 3.4 Skatteutgifter ...... 14 3.5 Mål fr utgiftsområdet ...... 14 3.6 Gemensamma bedmningsgrunder fr kulturområdet ...... 18 3.7 Sammanfattande resultatbedmning fr kulturområdet ...... 19 3.8 Sammanfattning av reformer och finansiering inom kulturområdet ...... 20 3.9 Kulturbudgetens utveckling ...... 20 3.10 Anslagsutveckling fr medieområdet och medelstilldelning till radio och tv i allmänhetens tjänst ...... 21

4 Kulturområdesvergripande verksamhet ...... 23 4.1 Mål fr området...... 23 4.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 23 4.3 Resultatredovisning ...... 23 4.4 Analys och slutsatser ...... 32 4.5 Politikens inriktning ...... 33 4.6 Budgetfrslag ...... 36 4.6.1 1:1 Statens kulturråd ...... 36 4.6.2 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ...... 37 4.6.3 1:3 Skapande skola ...... 38 4.6.4 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ...... 39 4.6.5 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler ...... 40 4.6.6 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ...... 41 4.6.7 1:7 Myndigheten fr kulturanalys ...... 43

5 Teater, dans och musik ...... 45 5.1 Mål fr området...... 45 5.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 45 5.3 Resultatredovisning ...... 45 5.4 Analys och slutsatser ...... 50 5.5 Politikens inriktning ...... 50 5.6 Budgetfrslag ...... 51 5.6.1 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner ...... 51 5.6.2 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ...... 53 5.6.3 2:3 Statens musikverk ...... 55

6 Litteraturen, läsandet och språket ...... 57 6.1 Mål fr området...... 57 6.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 57 6.3 Resultatredovisning ...... 57 6.4 Analys och slutsatser ...... 61

2 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

6.5 Politikens inriktning ...... 62 6.6 Budgetfrslag ...... 63 6.6.1 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ...... 63 6.6.2 3:2 Myndigheten fr tillgängliga medier ...... 64 6.6.3 3:3 Institutet fr språk och folkminnen ...... 65

7 Bildkonst, arkitektur, form och design ...... 67 7.1 Mål fr området...... 67 7.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 67 7.3 Resultatredovisning ...... 67 7.4 Analys och slutsatser ...... 69 7.5 Politikens inriktning ...... 70 7.6 Budgetfrslag ...... 71 7.6.1 4:1 Statens konstråd ...... 71 7.6.2 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn ...... 72 7.6.3 4:3 Nämnden fr hemsljdsfrågor ...... 73 7.6.4 4:4 Bidrag till bild- och formområdet ...... 74

8 Kulturskaparnas villkor ...... 77 8.1 Mål fr området...... 77 8.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 77 8.3 Resultatredovisning ...... 77 8.4 Analys och slutsatser ...... 80 8.5 Politikens inriktning ...... 80 8.6 Budgetfrslag ...... 81 8.6.1 5:1 Konstnärsnämnden ...... 81 8.6.2 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ...... 82

9 Arkiv...... 85 9.1 Mål fr området...... 85 9.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 85 9.3 Resultatredovisning ...... 85 9.4 Analys och slutsatser ...... 87 9.5 Politikens inriktning ...... 87 9.6 Den årliga revisionens iakttagelser ...... 88 9.7 Budgetfrslag ...... 89 9.7.1 6:1 Riksarkivet ...... 89

10 Kulturmilj ...... 91 10.1 Mål fr området...... 91 10.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 91 10.3 Resultatredovisning ...... 91 10.4 Analys och slutsatser ...... 97 10.5 Budgetfrslag ...... 97 10.5.1 7:1 Riksantikvarieämbetet ...... 97 10.5.2 7:2 Bidrag till kulturmiljvård ...... 98 10.5.3 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning ...... 100 10.5.4 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer ...... 100

11 Museer och utställningar ...... 103 11.1 Mål fr området...... 103 11.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 103 11.3 Resultatredovisning ...... 103 11.4 Analys och slutsatser ...... 105 11.5 Politikens inriktning ...... 105 11.6 Den årliga revisionens iakttagelser ...... 106 11.7 Budgetfrslag ...... 107

3 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

11.7.1 8:1 Centrala museer: Myndigheter ...... 107 11.7.2 8:2 Centrala museer: Stiftelser ...... 110 11.7.3 8:3 Bidrag till vissa museer ...... 112 11.7.4 8:4 Forum fr levande historia ...... 113 11.7.5 8:5 Statliga utställningsgarantier och inkp av vissa kulturfremål ...... 114

12 Trossamfund ...... 117 12.1 Mål fr området...... 117 12.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 117 12.3 Resultatredovisning ...... 117 12.4 Analys och slutsatser ...... 118 12.5 Politikens inriktning ...... 119 12.6 Budgetfrslag ...... 119 12.6.1 9:1 Myndigheten fr std till trossamfund ...... 119 12.6.2 9:2 Std till trossamfund ...... 120

13 Film...... 123 13.1 Mål fr området...... 123 13.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 123 13.3 Resultatredovisning ...... 123 13.4 Analys och slutsatser ...... 128 13.5 Budgetfrslag ...... 128 13.5.1 10:1 Filmstd ...... 128

14 Medier ...... 129 14.1 Mål fr området...... 129 14.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 129 14.3 Resultatredovisning ...... 129 14.4 Analys och slutsatser ...... 137 14.5 Politikens inriktning ...... 138 14.6 Budgetfrslag ...... 139 14.6.1 11:1 Sändningar av TV Finland ...... 139 14.6.2 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen ...... 140 14.6.3 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet ...... 141 14.6.4 11:4 Statens medieråd ...... 141 14.6.5 11:5 Std till taltidningar ...... 142 14.6.6 Public service ...... 143

15 Ungdomspolitik ...... 145 15.1 Mål fr området...... 145 15.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 145 15.3 Resultatredovisning ...... 145 15.4 Analys och slutsatser ...... 154 15.5 Politikens inriktning ...... 155 15.6 Budgetfrslag ...... 156 15.6.1 12:1 Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor ...... 156 15.6.2 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ...... 157 15.6.3 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken ...... 159

16 Politik fr det civila samhället ...... 161 16.1 Mål fr området...... 161 16.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 161 16.3 Resultatredovisning ...... 161 16.4 Analys och slutsatser ...... 166 16.5 Politikens inriktning ...... 167

4 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

16.6 Idrottspolitiken ...... 167 16.6.1 Mål fr området...... 167 16.6.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 167 16.6.3 Resultatredovisning ...... 168 16.6.4 Analys och slutsatser ...... 171 16.6.5 Politikens inriktning ...... 171 16.7 Friluftslivspolitiken ...... 172 16.7.1 Mål fr området...... 172 16.7.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 173 16.7.3 Resultatredovisning ...... 173 16.7.4 Analys och slutsatser ...... 176 16.7.5 Politikens inriktning ...... 177 16.8 Budgetfrslag ...... 178 16.8.1 13.1 Std till idrotten ...... 178 16.8.2 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ...... 179 16.8.3 13:3 Std till friluftsorganisationer ...... 180 16.8.4 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer ...... 181 16.8.5 13:5 Insatser fr den ideella sektorn ...... 182

17 Folkbildning ...... 185 17.1 Mål fr området...... 185 17.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 185 17.3 Resultatredovisning ...... 185 17.3.1 Resultat...... 185 17.4 Analys och slutsatser ...... 190 17.4.1 Analys och slutsatser ...... 190 17.5 Politikens inriktning ...... 192 17.6 Budgetfrslag ...... 193 17.6.1 14:1 Bidrag till folkbildningen ...... 193 17.6.2 14:2 Bidrag till tolkutbildning ...... 194 17.6.3 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ...... 196 17.6.4 14:4 Särskilt utbildningsstd ...... 197

18 Spelmarknaden ...... 199 18.1 Mål fr området...... 199 18.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder ...... 199 18.3 Resultatredovisning ...... 200 18.4 Analys och slutsatser ...... 202 18.5 Politikens inriktning ...... 203 18.6 Budgetfrslag ...... 203 18.6.1 15:1 Spelinspektionen ...... 203

5 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

1 Frslag till riksdagsbeslut

Regeringens frslag: 1. Riksdagen antar frslaget till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.1 och 14.6.6). 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att fr 2021 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret fr investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och fr projektering infr renovering och ombyggnad som inklusive tidigare upplåning uppgår till hgst 126 000 000 kronor (avsnitt 5.6.1). 3. Riksdagen bemyndigar regeringen att fr 2021 besluta att Kungliga Dramatiska teatern AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret fr investeringar i ett nytt vermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till hgst 70 000 000 kronor (avsnitt 5.6.1). 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att fr 2021 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret fr investeringar i tillgänglighetsan- passning av huvudbyggnaden som uppgår till hgst 52 000 000 kronor (avsnitt 11.7.2). 5. Riksdagen bemyndigar regeringen att fr 2021 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret fr investeringar i huvudbyggnadens tak som uppgår till hgst 30 000 000 kronor (avsnitt 11.7.2). 6. Riksdagen godkänner medelstilldelningen fr 2021 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 138 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 142 000 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 454 000 000 kronor (avsnitt 14.6.6). 7. Riksdagen anvisar anslagen fr budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1. 8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

6 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 1.1 Anslagsbelopp Tusental kronor

Anslag 1:1 Statens kulturråd 67 099 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 589 084 1:3 Skapande skola 201 465 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler 9 852 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 719 049 1:7 Myndigheten fr kulturanalys 17 300 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 116 333 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 227 614 2:3 Statens musikverk 122 646 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 200 735 3:2 Myndigheten fr tillgängliga medier 127 349 3:3 Institutet fr språk och folkminnen 71 120 4:1 Statens konstråd 11 007 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn 67 947 4:3 Nämnden fr hemsljdsfrågor 11 767 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 46 069 5:1 Konstnärsnämnden 22 568 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 522 831 6:1 Riksarkivet 441 117 7:1 Riksantikvarieämbetet 288 996 7:2 Bidrag till kulturmiljvård 267 542 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 400 991 8:2 Centrala museer: Stiftelser 268 714 8:3 Bidrag till vissa museer 71 019 8:4 Forum fr levande historia 59 785 8:5 Statliga utställningsgarantier och inkp av vissa kulturfremål 80 9:1 Myndigheten fr std till trossamfund 13 212 9:2 Std till trossamfund 106 919 10:1 Filmstd 553 444 11:1 Sändningar av TV Finland 8 721 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 434 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 483 11:4 Statens medieråd 23 722 11:5 Std till taltidningar 45 481 12:1 Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor 51 639 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 2 000 13:1 Std till idrotten 1 966 811 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 102 164 13:3 Std till friluftsorganisationer 47 785 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 13:5 Insatser fr den ideella sektorn 71 758

7 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 559 683 14:2 Bidrag till tolkutbildning 55 331 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 140 000 14:4 Särskilt utbildningsstd 193 158 15:1 Spelinspektionen 76 218 Summa anslag inom utgiftsområdet 17 790 875

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden Tusental kronor

Beställnings- Anslag bemyndigande Tidsperiod 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 25 000 2022 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler 9 000 2022–2023 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 30 000 2022–2023 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 167 000 2022–2023 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 40 000 2022–2023 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 000 2022 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 000 2022–2031 7:2 Bidrag till kulturmiljvård 90 000 2022–2024 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 232 000 2022 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 000 2022–2024 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 2022 13:5 Insatser fr den ideella sektorn 39 000 2022–2031 14:2 Bidrag till tolkutbildning 120 000 2022–2025 Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 1 017 000

8 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

2 Lagfrslag

Regeringen har fljande frslag till lagtext.

2.1 Frslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Härigenom freskrivs att 4 § lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst ska ha fljande lydelse. Nuvarande lydelse Freslagen lydelse 4 § Underlaget fr public service-avgiften är den avgiftsskyldiges beskattningsbara frvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229). Underlaget ska hgst uppgå till 2,092 Underlaget ska hgst uppgå till 1,950 gånger det inkomstbasbelopp enligt 58 kap. gånger det inkomstbasbelopp enligt 26 och 27 §§ socialfrsäkringsbalken som 58 kap. 26 och 27 §§ socialfrsäkrings- gäller fr beskattningsåret. balken som gäller fr beskattningsåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Bestämmelsen i den nya lydelsen tillämpas frsta gången fr det beskattningsår som brjar efter den 31 december 2020.

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

3.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor om kulturområdesvergripande verksamhet, teater, dans och musik, litteraturen, läsandet och språket, bildkonst, arkitektur, form och design, kulturskaparnas villkor, arkiv, kulturmilj, museer och utställningar, trossamfund, film, medier, ungdomspolitik, politik fr det civila samhället (inklusive idrottspolitik), folkbildning och spelmarknaden. De myndigheter, verksamheter och anslag som ut- giftsområdet omfattar behandlas i respektive delavsnitt. I avsnitt 4 Kulturområdes- vergripande verksamhet sammanfattas även vissa tvärgående perspektiv fr hela kul- turområdet avseende allas mjlighet att delta i kulturlivet samt kulturlivets internationalisering och internationellt samarbete.

3.2 Om resultatredovisningen Ett arbete har bedrivits inom Regeringskansliet fr att utveckla resultatredovisningen till riksdagen (se vidare Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 11.4). Arbe- tet har medfrt att resultatredovisningen i årets budgetproposition ser annorlunda ut jämfrt med tidigare år. I arbetet med att utveckla resultatredovisningen har vidare riksdagens rapport Att redovisa resultat – En uppfljning av regeringens resultatredovisning av utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (2018/18:RFR8) utgjort ett viktigt underlag. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen är ett fort- lpande utvecklingsarbete. Den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen bygger huvudsakligen på resultat som avser 2019. Sedan dess har frutsättningarna inom många områden än- drats på ett genomgripande sätt. Den pågående coronapandemin har inneburit en global kris med stora konsekvenser fr människors liv, hälsa och ekonomi samt fr eko- nomin i Sverige och internationellt. Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder fr att minska effekterna av pandemin. I resultatredovisningen beaktas även åtgärder som vidtagits under 2020 i den utsträckning det finns relevanta underlag tillgängligt. I detta avsnitt redovisas alla riksdagsbundna mål inom utgiftsområdet. Vidare redovisas gemensamma bedmningsgrunder och en sammanfattande resultatbedmning fr kulturområdet. Resultatindikatorer och bedmningsgrunder fr delområden samt resultatredovisningen i vrigt redovisas i respektive delavsnitt.

11 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

3.3 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Frslag Beräknat Beräknat 2019 20201 2020 2021 2022 2023 Kulturområdesvergripande verksamhet 2 268 4 507 4 457 3 649 2 486 2 411 1:1 Statens kulturråd 56 57 57 67 68 68 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 480 2 534 2 503 1 589 529 429 1:3 Skapande skola 168 176 175 201 201 201 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 45 45 45 45 45 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler 9 10 10 10 10 10 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 496 1 669 1 651 1 719 1 615 1 640 1:7 Myndigheten fr kulturanalys 15 17 16 17 17 18 Teater, dans och musik 1 411 1 528 1 523 1 467 1 464 1 475 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 082 1 195 1 195 1 116 1 113 1 123 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 213 214 211 228 228 228 2:3 Statens musikverk 116 119 117 123 123 124 Litteraturen, läsandet och språket 352 375 371 399 404 407 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 155 181 179 201 206 206 3:2 Myndigheten fr tillgängliga medier 129 126 122 127 128 129 3:3 Institutet fr språk och folkminnen 68 69 70 71 71 72 Bildkonst, arkitektur, form och design 126 126 126 137 112 112 4:1 Statens konstråd 32 32 32 11 11 11 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn 43 43 43 68 43 43 4:3 Nämnden fr hemsljdsfrågor 12 12 12 12 12 12 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 40 40 40 46 46 46 Kulturskaparnas villkor 489 499 494 545 546 546 5:1 Konstnärsnämnden 22 22 23 23 23 23 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 467 476 471 523 523 523 Arkiv 410 427 405 441 444 449 6:1 Riksarkivet 410 427 405 441 444 449 Kulturmilj 1 017 1 024 1 023 1 025 1 027 1 030 7:1 Riksantikvarieämbetet 281 285 279 289 291 294 7:2 Bidrag till kulturmiljvård 269 271 276 268 268 268 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 460 460 460 460 460 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 8 8 8 8 8 Museer och utställningar 1 728 2 041 2 033 1 801 1 773 1 691 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 344 1 504 1 496 1 401 1 383 1 301 8:2 Centrala museer: Stiftelser 263 381 381 269 269 269 8:3 Bidrag till vissa museer 76 107 107 71 71 71 8:4 Forum fr levande historia 46 49 49 60 50 51 8:5 Statliga utställningsgarantier och inkp av vissa kulturfremål 0 0 0 0 0 Trossamfund 94 120 119 120 95 95 9:1 Myndigheten fr std till trossamfund 12 13 13 13 13 13 9:2 Std till trossamfund 82 107 106 107 82 82 Film 562 553 553 553 553 553 10:1 Filmstd 562 553 553 553 553 553

12 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Utfall Budget Prognos Frslag Beräknat Beräknat 2019 20201 2020 2021 2022 2023 Medier 74 86 86 82 86 87 11:1 Sändningar av TV Finland 10 10 10 9 10 10 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 3 3 3 3 3 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 0 0 0 0 0 0 11:4 Statens medieråd 22 23 24 24 24 24 11:5 Std till taltidningar 38 49 48 45 48 48 Ungdomspolitik 291 344 340 344 345 295 12:1 Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor 42 52 51 52 52 53 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 239 291 288 291 291 241 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 10 2 2 2 2 2 Politik fr det civila samhället 2 237 3 964 3 960 2 204 2 106 2 106 13:1 Std till idrotten 1 954 3 474 3 474 1 967 1 967 1 967 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 49 127 126 102 52 52 13:3 Std till friluftsorganisationer 48 51 51 48 48 48 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 15 15 15 15 13:5 Insatser fr den ideella sektorn 171 297 294 72 24 24 Folkbildning 4 698 4 854 4 842 4 948 4 841 4 586 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 298 4 462 4 462 4 560 4 490 4 338 14:2 Bidrag till tolkutbildning 47 59 49 55 58 55 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 162 140 140 140 100 14:4 Särskilt utbildningsstd 191 193 191 193 193 193 Tillsyn ver spelmarknaden 70 76 75 76 77 78 15:1 Spelinspektionen 70 76 75 76 77 78 Totalt fr utgiftsområde 17 15 828 20 526 20 405 17 791 16 358 15 920

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 3.2 Frändringar av utgiftsramen 2021–2023 fr utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 16 061 16 061 16 061 Pris- och lneomräkning2 124 182 246 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 1 605 115 -387 varav BP213 2 006 640 534 Överfring till/från andra utgiftsområden Övrigt 0 0 Ny utgiftsram 17 791 16 358 15 920 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

13 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 3.3 Utgiftsram 2021 realekonomiskt frdelad fr utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor 2021 Transfereringar1 12 707 Verksamhetsutgifter2 5 056 Investeringar3 28 Summa utgiftsram 17 791 Den realekonomiska frdelningen baseras på utfall 2019 samt kända frändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstverfringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, fretag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter fr lner, hyror och inkp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter fr anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

3.4 Skatteutgifter Vid sidan av std till fretag och hushåll på budgetens utgiftssida finns det även std på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. Innebrden av en skatteutgift beskrivs i Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnittet om skattefrågor. Den samlade redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2019/20:98). I det fljande redovisas de skatteutgifter som är att hänfra till utgiftsområde 17.

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Prognos 2020 Prognos 2021 Bidrag till Tekniska museet 0 0 Ersättning till idrottsutvare -1 - Frsäljning av konstverk fr mindre än 300 000 kr/år - - Tidningar och tidskrifter 2 140 2 260 Bcker och broschyrer 1 200 1 270 Entréavgiftsbelagda kulturella freställningar 1 880 1 950 Frevisning av naturområden 50 50 Kommersiell idrott 2 910 2 980 Upphovsrätter 380 390 Entré till djurparker 90 90 Frsäljning av konstverk fr minst 300 000 kr/år 20 20 Omsättning i ideella freningar 360 360 Skattereduktion fr gåvor till ideell verksamhet 250 250 Totalt fr utgiftsområde 17 9 280 9 620 1 Ett ”-” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas.

3.5 Mål fr utgiftsområdet Kultur Riksdagen beslutade i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145) om nationella kulturpolitiska mål. Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha mjlighet att delta i kulturlivet och att

14 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Fr att uppnå målen ska kulturpolitiken – främja allas mjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande frmågor, – främja kvalitet och konstnärlig frnyelse, – främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, – främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, – särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

De nationella kulturpolitiska målen tillämpas på resultatredovisningen fr fljande avsnitt: Kulturområdesvergripande verksamhet, Teater, dans och musik, Litteraturen, läsandet och språket, Bildkonst, arkitektur, form och design, Kulturskaparnas villkor, Arkiv, Kulturmilj, Museer och utställningar samt Film.

De statliga insatserna till std fr den kommunala kulturskolan Riksdagen har antagit att det vergripande målet ska vara att främja kulturskolans mjligheter att erbjuda barn och unga undervisning av hg kvalitet i kulturella och konstnärliga uttryckssätt, liksom mjligheterna till såväl frdjupning som bredd i undervisningen med utgångspunkt i vars och ens särskilda frutsättningar (prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9, rskr. 2017/18:312).

Litteratur och läsfrämjande Riksdagen har antagit fljande nationella mål fr politiken fr litteratur- och läsfräm- jande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117): Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda frutsättningar, ges mjlighet att utveckla en god läsfrmåga och ha tillgång till litteratur av hg kvalitet.

Nationell språkpolitik Riksdagen har antagit fljande mål fr en nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89): – Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. – Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. – Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. – Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få mjlighet att lära sig främmande språk.

Bildkonst, arkitektur, form och design Riksdagen har antagit fljande nationella mål fr arkitektur-, form- och designpolitiken (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316): Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljer, där alla ges goda frutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljn. Målet ska uppnås genom att – hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska verväganden, – kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids, – det offentliga agerar frebildligt, – estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas,

15 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

– miljer gestaltas fr att vara tillgängliga fr alla, och – samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Arkiv Syftena med den statliga arkivverksamheten som uttrycks i arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307) är: – att ka mjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, – att tydliggra och frstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället och dess utveckling, och – metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet.

Kulturmilj Riksdagen har antagit mål fr det statliga kulturmiljarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273). Målet är att främja: – ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljer som bevaras, används och utvecklas, – människors delaktighet i kulturmiljarbetet och mjlighet att frstå och ta ansvar fr kulturmiljn, – ett inkluderande samhälle med kulturmiljn som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och – en helhetssyn på frvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljn tas till vara i samhällsutvecklingen.

Film Riksdagen har antagit fljande mål fr filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289): – utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet, – allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet, – filmarvet bevaras, används och utvecklas, – svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet, – barn och unga har goda kunskaper om film och rrlig bild och ges mjligheter till eget skapande, – jämställdhet och mångfald präglar filmområdet, och – filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet.

Medier Målen fr mediepolitiken är att stdja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15: KrU6, rskr. 2014/15:96).

Trossamfund Riksdagen har antagit mål fr statens bidrag till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). Stdet ska bidra till att skapa frutsättningar fr trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religis verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

16 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Ungdomspolitik Målet fr alla statliga beslut och insatser som berr ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande ver samhällsutvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354).

Politik fr det civila samhället Målet fr politiken fr det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195) är att villkoren fr det civila samhället som en central del av demokratin ska frbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att – utveckla det civila samhällets mjligheter att gra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort, – stärka frutsättningarna fr det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som rstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter, och – frdjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

Idrott Riksdagen har beslutat om målen fr den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09: KrU8, rskr. 2008/09:243). Mål och syfte med statsbidraget till idrotten är att ge mjligheter fr alla i Sverige att motionera och idrotta, att främja en god folk- hälsa, att stdja en fri och självständig idrottsrrelse samt att ge alla i Sverige positiva upplevelser av idrott som underhållning. Std till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Std kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutvares internationella konkurrenskraft.

Friluftslivspolitik Målet fr friluftslivspolitiken är att stdja människors mjligheter att vistas ute i naturen och utva friluftsliv där allemansrätten är en grund fr friluftslivet. Alla människor ska ha mjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och kad kunskap om natur och milj (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Tio mätbara mål har redovisats till riksdagen (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Målen är fljande: – tillgänglig natur fr alla – starkt engagemang och samverkan – allemansrätten – tillgång till natur fr friluftsliv – attraktiv tätortsnära natur – hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling – skyddade områden som resurs fr friluftslivet – ett rikt friluftsliv i skolan – friluftsliv fr god folkhälsa – god kunskap om friluftslivet.

17 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Friluftsliv är ett allmänt intresse som spänner ver flera politikområden och frilufts- livsmålen berr flera olika myndigheter. Naturvårdsverket ansvarar fr att utveckla frutsättningarna fr friluftslivet och samordnar arbetet på nationell nivå. Länsstyrel- serna samordnar och leder det regionala arbetet. Flera av de miljkvalitetsmål som riksdagen har beslutat (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377) har även preciseringar och etappmål som rr friluftslivet. Dessa redovisas i UO20 Allmän milj- och naturvård.

Folkbildning Målet fr folkbildningspolitiken fastställdes genom riksdagens beslut i fråga om regeringens proposition Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379). Målet är att folkbildningen ska ge alla mjlighet att tillsammans med andra ka sin kunskap och bildning fr personlig utveckling och delaktighet i samhället. Målet avspeglar folkbildningens idémässiga grund, särskilda pedagogik och självständighet.

Spelmarknaden Målet fr området är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda frutsättningar fr allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hg säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas fr kriminell verksamhet (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94).

Agenda 2030 Regeringens arbete ska även bidra till att Agenda 2030 och de globala målen fr håll- bar utveckling genomfrs och att fler av målen i agendan uppfylls. Det gäller bl.a. agendans mål 3 om att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande fr alla i alla åldrar, mål 4 om att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande fr alla samt mål 11 gra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

3.6 Gemensamma bedmningsgrunder fr kulturområdet Gemensamma bedmningsgrunder fr kulturområdet är: – Barns och ungas tillgång till kultur – Jämställdhet – Tillgänglighet – Konstnärlig frnyelse och utveckling av verksamheten

Regeringen har gett Myndigheten fr kulturanalys i uppdrag (Ku2019/01459/KO) att se ver de gemensamma bedmningsgrunderna och freslå frändringar. En redovisning ska lämnas till regeringen i januari 2021. Regeringen har frtydligat den fjärde strecksatsen ovan genom att lägga till ”Konstnärlig” i syfte att tydliggra kopplingen till de nationella kulturpolitiska målen.

18 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

3.7 Sammanfattande resultatbedmning fr kulturområdet Kultur Regeringens satsningar på såväl Skapande skola som på en stärkt kulturskola är viktiga fr barns och ungas kulturdeltagande och bidrar därigenom till det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha mjlighet att delta i kulturlivet. Samtidigt pekar versynen som gjorts av Skapande skola på utvecklingsmjligheter. Regeringens satsningar på kultur i hela landet och att stärka konstnärers villkor är viktiga fr allas mjlighet att delta i kulturlivet. I Myndigheten fr kulturanalys årliga uppfljning av de nationella kulturpolitiska målen konstateras att konstnärer och kulturskapare arbetar under ekonomiskt sämre villkor än andra grupper i samhället med motsvarande krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Myndighetens rapporter om kul- turvanor visar också att alla inte har samma mjligheter till kulturdeltagande, vilket är kopplat till socioekonomiska faktorer, i synnerhet utbildning, men också till faktorer som boendeort, kn och ålder. Kultursamverkansmodellen skapar frutsättningar fr medborgarna att ta del av och utva kultur samt att kultur kan skapas i hela landet och nå fler. I sin årsrapport fr 2020 konstaterar Myndigheten fr kulturanalys att det fanns frväntningar vid infrandet av modellen att den skulle bidra till kulturutbud med god geografisk spridning som skulle bredda deltagandet, i linje med de nationella kulturpolitiska målen, men att målet om människors mjlighet att delta i kulturlivet runt om i hela landet ännu inte är uppfyllt. I samma rapport framhålls dock att regionerna upplever att dialogen med den statliga nivån har frstärkts. Den konstnärliga friheten är en prioriterad fråga fr regeringen. Någon systematisk kartläggning eller analys av frågan har inte gjorts på nationell nivå. Regeringen gav i november 2019 Myndigheten fr kulturanalys i uppdrag av att gra en versyn av den politiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten. Regeringens satsningar på digitaliseringen inom arkiv, scenkonst, film, och bibliotek skapar frutsättningar fr såväl effektiviseringar som kad service och tillgänglighet som främjar ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Regeringen bedmer att de insatser som genomfrs och det arbete som bedrivs i internationella sammanhang främjar Sverigebilden och mjliggr fr vårt land att lyfta viktiga frågor kopplade till jämställdhet, mångfald, konstnärlig frihet och yttrandefrihet. Det nya coronavirusets utbrott har satt kulturlivet i en stor kris och drabbat konst- närers och kulturskapares arbete hårt, liksom människors mjligheter att ta del av och utva kultur. Detta påverkar mjligheterna att uppnå målen.

19 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

3.8 Sammanfattning av reformer och finansiering inom kulturområdet

Tabell 3.5 Beräknade utgiftsfrändringar kulturområdet Miljoner kronor 2021 2022 2023 Stimulansstd till kulturområdet 1 000 Genomfrande av läsdelegationens frslag 55 75 75 Kulturskolan 100 100 100 Stärkta bibliotek i hela landet 150 75 75 Skapande skola 25 25 25 Kultursamverkanmodellen 300 150 150 Hjd biblioteksersättning 3,8 3,8 3,8 Std till musikexport 1 1 1 Dramaten 2,8 4,7 4,7 Voksenåsen 5 - - Myndigheten fr kulturanalys 0,6 0,6 0,6 Kulturskaparnas villkor 80 80 80 Ökat frvärv av konst: Statens konstråd, Moderna museet 50 - - Riksarkivet 20 20 20 Medel fr inrättande av frintelsemuseum 10 - - Naturhistoriska riksmuseet 3 3 Institutet fr språk och folkminnen 1 Finansiering från Bidrag till regional kulturverksamhet -4,4 -4,4 -4,4 Finansiering från Statens musikverk -1 -1 -1 Generell besparing frvaltningsanslag -5,6 -5,6 -5,6 Finansiering av frvaltningsgemensam infrastruktur från Riksarkivet -0,2 -0,2 -0,2 Summa 1 796 526,9 523,9

3.9 Kulturbudgetens utveckling Frslagen som lämnas i denna proposition, inklusive tidigare aviserade anslagsfrän- dringar, innebär en kning av kulturbudgeten med cirka 1 493 miljoner kronor, varav pris- och lneomräkningen utgr cirka 122 miljoner kronor, i jämfrelse med den av riksdagen beslutade budgeten fr 2020 (exklusive ändringsbudgetar). Sedan 2014 har budgeten kat med 3 163 miljoner kronor. Till kulturbudgeten räknas områdena Kul- turområdesvergripande verksamhet, Teater, dans och musik, Litteraturen, läsandet och språket, Bildkonst, arkitektur, form och design, Kulturskaparnas villkor, Arkiv, Kulturmilj, Museer och utställningar samt Film.

20 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 3.6 Kulturbudgetens utveckling Miljoner kronor Budgetår Kulturbudget 2010 6 415 2011 6 488 2012 6 593 2013 6 729 2014 6 853 2015 6 825 2016 7 184 2017 7 593 2018 8 338 2019 8 231 2020 8 523 2021 10 016

3.10 Anslagsutveckling fr medieområdet och medelstilldelning till radio och tv i allmänhetens tjänst Frslagen som lämnas i denna proposition, inklusive tidigare aviserade anslagsfrän- dringar, innebär att anslagen inom medieområdet summerar till cirka 1 058 miljoner kronor fr 2021. Detta innebär en kning av anslagen inom medieområdet med cirka 171 miljoner kronor i jämfrelse med budgeten fr 2020. Pris- och lneomräkningen fr 2021 uppgår till cirka 1 miljon kronor. Till medieområdets anslag räknas 8:1 Mediestd och 8:2 Myndigheten fr press, radio och tv (utg. omr. 1), 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd och 11:5 Std till taltidningar. Medelstilldelningen från public service-kontot till Sveriges Radio AB, Sveriges Televi- sion AB och Sveriges Utbildningsradio AB beräknas till cirka 8 735 miljoner kronor, vilket innebär en kning med cirka 172 miljoner kronor jämfrt med 2020.

Tabell 3.7 Anslagsutveckling fr medieområdet samt medelstilldelning till radio och tv i allmänhetens tjänst Miljoner kronor Budgetår Anslag in om medieområdet Radio och tv i allmänhetens tjänst1 2010 759 6 986 2011 765 7 125 2012 754 7 368 2013 753 7 413 2014 724 7 613 2015 693 7 765 2016 692 8 035 2017 705 8 193 2018 692 8 234 2019 742 8 396 2020 887 8 563 2021 1 058 8 735

1Avser medelstilldelningen från rundradiorrelsen till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och granskningsnämnden fr radio och tv.

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

4 Kulturområdesvergripande verksamhet

4.1 Mål fr området I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr den nationella kulturpolitiken och fr de statliga insatserna fr std till den kommunala kulturskolan.

4.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Resultatredovisningen fr kulturområdesvergripande verksamheter omfattar fljande bedmningsgrunder: – kultur i hela landet, bl.a. hur bidrag inom kultursamverkansmodellen frdelas per län respektive konst- och kulturområde och regional frdelning av statliga kulturutgifter, – kultur av och fr fler, bl.a. insatser fr att stärka kulturskolan och insatser fr bättre mjligheter till kulturupplevelser och eget skapande fr alla, och – kulturlivets internationalisering, bl.a. insatser fr att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, inklusive de utsända kulturrådens arbete, samt svensk medverkan i EU-programmet Kreativa Europa.

Som en fljd av den versyn som gjorts av resultattexterna har bedmningsgrunden ”utvärdering av kultur och frdelning av medel till forskning och utvecklingsinsatser” utgått – dessa områden integreras i stället i varje relevant avsnitts resultattexter. Be- dmningsgrunden om kulturlivets internationalisering har frtydligats i och med tilläg- get av de utsända kulturrådens arbete samt svensk medverkan i EU-programmet Krea- tiva Europa. Resultatredovisningen grs vidare utifrån resultat relaterade till relevanta bedmningsgrunder som är gemensamma fr kulturområdet (se avsnitt 3.6).

4.3 Resultatredovisning Kultur i hela landet Regional frdelning av Statens kulturråds bidragsgivning Utfallet av Statens kulturråds bidragsgivning bland landets regioner 2017–2019 fram- går av tabell 4.1. Under 2019 har ca 85 procent av den totala bidragsgivningen kunnat härledas till enskilda regioner. Redovisningen omfattar nio olika stdformer samt myndighetens frvaltningsanslag.

23 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 4.1 Regional frdelning av Statens kulturråds totala bidragsgivning Tusental kronor 2017 Kr/inv. 2018 Kr/inv. 2019 Kr/inv. Blekinge 23 549 148 31 978 200 31 209 196 Dalarna 53 290 186 68 315 238 65 780 228 Gotland 29 241 499 32 127 542 32 302 541 Gävleborg 58 095 203 65 766 230 63 421 221 Halland 43 110 133 49 525 150 47 374 142 Jämtland 43 976 339 54 001 414 44 851 343 Jnkping 55 116 154 66 119 183 56 018 154 Kalmar 45 496 187 53 271 218 51 622 210 Kronoberg 45 447 230 55 698 279 52 485 261 Norrbotten 68 546 273 76 331 305 74 853 299 Skåne 300 622 224 322 795 237 300 182 218 Stockholm 262 423 114 293 769 125 259 088 109 Sdermanland 44 199 152 51 489 175 48 797 164 Uppsala 59 857 162 69 006 183 62 658 163 Värmland 75 701 270 88 571 315 80 527 285 Västerbotten 99 816 372 112 215 415 117 274 432 Västernorrland 67 185 273 78 690 321 68 116 278 Västmanland 44 930 166 52 324 191 48 654 176 Västra Gtaland 436 381 258 470 896 275 446 009 258 Örebro 54 428 182 67 460 223 61 406 201 Östergtland 99 713 218 114 873 249 104 527 225 Internationellt 35 383 48 965 45 767 Totalt härlett 2 046 503 202 2 324 182 227 2 162 921 209 Statens kulturråds totala medel 2 383 351 236 2 711 069 265 2 530 696 245 Källa: Statens kulturråd.

Av tabellen framgår att stdet per invånare är hgst på Gotland, i Västerbotten och i Jämtland. De tre storstadslänen Stockholm, Västra Gtaland och Skåne, där ca 53 procent avbefolkningen bor, tilldelades 2019 ca 47 procent av de härledda medlen.

Kultursamverkan fr kultur i hela landet Den offentliga finansieringen av kultursamverkansmodellen (modellen) uppgår till ca 4,6 miljarder kronor, varav statens medel i form av verksamhetsbidrag uppgår till ca 1,25 miljarder kronor. Modellen ger sysselsättning som totalt motsvarar cirka 5 900 årsarbetskrafter, varav ca 55 procent är kvinnor. Därutver får 9 500 frilansare uppdrag inom modellen. Cirka 240 olika kulturverksamheter inom modellens sju konst- och kulturområden får del av stdet. De statliga medlens frdelning på de olika konst- och kulturområdena samt frdelningen per region framgår av tabell 4.2. De tre strsta områdena scenkonsten, museerna och biblioteksverksamheten har tillsammans tilldelats ca 92 procent av de statliga medlen inom modellen.

24 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 4.2 Frdelning av statliga medel till regionala kulturverksamheter, kultursamverkansmodellen

Medel i tkr Enskilda Filmkulturell Främjande Konst- och Bibliotek, Museer/ Professionell Professionell arkiv verksamhet av hemsljd kulturområdes- litteratur- och kulturmilj teater, dans bild och form vergripande läsfrämjande och musik Blekinge 17 761 3,2 1 3,6 0,6 14,3 27,1 49,0 2,3 Dalarna 36 668 2,2 4,1 1,6 0,2 5,5 24,4 56,3 5,6 Gotland 23 898 2 8,4 3 0,0 5,7 36,9 49,1 6 Gävleborg 41 875 4,0 4 4 27,7 4 21,5 46,8 6 Halland 29 342 1,7 4 4 10,6 8,0 23,6 56,1 6 Jämtland 31 746 1,3 2,9 2,1 0,0 6,9 29,0 53,2 4,6 Jnkping 34 401 0,9 4 1,9 2,5 7,2 20,3 64,3 2,9 Kalmar 32 078 1,0 4,0 2,1 0,0 6,6 30,1 53,8 2,4 Kronoberg 37 176 1,3 1 1,8 0,0 1,9 18,2 76,0 0,9 Norrbotten 47 411 0,8 2,6 1,4 0,5 7,2 9,9 72,1 5,5 Skåne 198 720 0,9 2,1 1,2 0,0 2,0 19,6 71,2 2,9 Sdermanland 28 710 3,0 2,3 2,4 0,0 7,7 18,5 64,5 1,7 Uppsala 41 372 1,0 1,0 3 0,0 5,2 13,0 79,2 0,5 Värmland 53 623 0,9 2,3 1,2 0,0 5,1 12,3 78,2 6 Västerbotten 84 882 0,6 1,4 0,8 1,0 3,2 9,1 83,5 0,4 Västernorrland 46 306 2,2 5 1,7 0,0 4,8 11,2 79,6 0,6 Västmanland 32 004 1,5 2,0 2,0 0,0 6,6 14,3 73,0 0,7 Västra Gtaland 323 697 0,5 0,2 3 6,5 0,5 13,5 77,6 1,1 Örebro 40 586 1,1 1,2 1,2 2,5 6,0 12,6 74,9 0,5 Östergtland 71 735 0,7 1,1 0,8 0,0 3,8 9,0 84,7 6 Totalt 1 253 991 1,1 1,4 0,9 3,1 3,5 16,3 72,1 1,6 Stockholm (utanfr modellen) 96 489 0,0 0,0 0,0 0,0 3,7 5,8 90,5 0,0 1 Redovisar tillsammans med Kalmar län. 2 Redovisar inte inom modellen. 3 Redovisas under museiverksamhet. 4 Redovisas under konst- och kulturområdesvergripande. 5 Redovisas under professionell teater-, dans- och musikverksamhet. 6 Bedrivs och redovisas inom annan verksamhet. Källa: Statens kulturråd.

Statens kulturråd frdelar även inom ramen fr modellen utvecklingsbidrag till projekt av nationell betydelse. Under 2019 frdelades 33 miljoner kronor till 85 projekt. Mer än hälften av projekten var inom området professionell teater-, dans- och musikverksamhet samt inom professionell bild- och formverksamhet. Den regionala frdelningen framgår av tabell 4.3.

25 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 4.3 Frdelning av utvecklingsbidrag per region Tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Blekinge 0 800 900 2 400 3 100 Dalarna 2 390 590 950 650 1 400 Gotland 580 700 580 0 500 Gävleborg 300 150 1 765 250 650 Halland 300 0 0 500 480 Jämtland 1 300 425 550 120 120 Jnkping 1 050 1 540 2 000 650 1 100 Kalmar 1 420 945 895 400 950 Kronoberg 250 0 200 650 850 Norrbotten 3 070 1 800 1 750 950 3 000 Skåne 2 240 2 725 1 895 1 200 1 650 Sdermanland 500 700 2 010 1 810 1 200 Uppsala 1 100 700 1 300 300 550 Värmland 500 800 1 150 1 450 1 350 Västerbotten 2 150 2 320 2 041 400 2 540 Västernorrland 1 600 450 550 950 950 Västmanland 1 400 1 600 400 900 900 Västra 2 400 Gtaland 2 100 1 950 1 690 1 400 Örebro 250 850 1 640 1 490 1 050 Östergtland 750 2 000 1 900 2 000 800 Interregionala nationella, internationella 5 600 2 965 9 896 5 700 4 6 206 200 Stockholm 1 150 2 535 4 590 0 1 300 Totalt 25 250 23 230 38 652 24 660 33 040 Källa: Statens kulturråd.

Uppfljning och utvärdering Statens kulturråds senaste uppfljningsrapport av modellen 2010–2018 (Ku2020/01654/KO) visar att statens std i fasta priser kat med ca 3,4 procent under perioden. Sett i relation till std per invånare har dock statens std minskat med 3,5 procent. De regionala bidragen per invånare inom modellen har under samma period kat med ca 20 procent. Totalt omfattade modellen 2018 ca 5,8 miljarder kronor. Staten stod fr ca 26 procent av finansieringen, regionerna fr 34 procent, kommunerna fr ca 20 procent och vriga verksamhetsintäkter uppgick till ca 20 procent. I sin årsrapport fr 2020 konstaterar Myndigheten fr kulturanalys att det fanns fr- väntningar vid infrandet av modellen att den skulle bidra till kulturutbud med god geografisk spridning som skulle bredda deltagandet, i linje med de nationella kulturpolitiska målen, men att målet om människors mjlighet att delta i kulturlivet runt om i hela landet ännu inte är uppfyllt. I samma rapport framhålls dock att regionerna upplever att dialogen med den statliga nivån har frstärkts. Under 2019 ägde en dialog på politisk nivå rum mellan staten och regionerna där kultur i hela landet var en huvud- fråga och man kom verens om att framver utka dialogen till två gånger per år. Myndigheten fr kulturanalys lämnade i april 2020 en rapport om filmområdets roll och utveckling inom modellen, Främjas filmen? (Rapport 2020:2). Där konstaterades

26 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 bl.a. att modellen står infr ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller filmområdet, inte minst fr att stärka frtroendet mellan de regionala filmverksamheterna och kul- turplaneprocessen.

Std till icke-statliga kulturlokaler Boverkets samlingslokaldelegation beslutar om bidrag till kulturlokaler som ägs av nå- gon annan än staten, till exempel musei-, teater-, konsert- och konsthallslokaler och liknande. Länsmuseer är en prioriterad grupp.

Tabell 4.4 Std till icke-statliga kulturlokaler 2017 2018 2019 Antal anskningar 46 47 43 Antal utbetalda std 9 11 10 Utbetalat belopp (tkr) 4 600 7 600 8 700 Källa: Boverket.

Av tabell 4.4 framgår att sktrycket 2017–2019 varit hgt i frhållande till befintliga medel och endast var fjärde till var femte anskan har beviljats std.

Kultur av och fr fler Barn och unga Samtliga verksamheter som får statsbidrag ska integrera ett barn- och ungdomsperspektiv i sina verksamheter, vilket tydliggrs i instruktioner och regleringsbrev. I flera av de rapporter som Myndigheten fr kulturanalys publicerat om barns och ungas kulturutvande under senare år framgår bl.a. att flickor generellt sett är mer kulturaktiva än pojkar, att kulturutvandet avtar med stigande ålder och att vårdnads- havares utbildningsnivå har stor betydelse.

Skapande skola Statsbidraget fr Skapande skola mjliggr fr barn och elever från frskola till års- kurs nio att mta konst och kultur och prova olika konstformer under professionell ledning. Bidraget skapar också nya mjligheter fr dem som annars inte tar del av kulturaktiviteter, vilket är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Statens kulturråd, som är den myndighet som frdelar bidraget, har under 2019 fokuserat på att frtydliga riktlinjerna så att huvudmännen lättare ska kunna frstå syftet med bidraget. Dessutom har Statens kulturråd ställt hgre krav på frdjupning inom de olika konstområdena och att eleverna i strre utsträckning ska ges mjlighet till eget skapande. Myndigheten har också genomfrt ett antal kommunikationsinsatser fr att nå ut till landets samtliga huvudmän fr skola och frskola. Sedan bidraget startade har det nästan tredubblats, från 55 miljoner kronor 2008 till ca 175 miljoner kronor 2019.

27 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 4.5 Skapande skola 2015 2016 2017 2018 2019 Antal beviljade anskningar 422 439 551 463 411 varav Skapande frskola 18 20 75 96 167 Antal kommunala huvudmän 273 273 272 261 267 som beviljats bidrag Antal enskilda/statliga 128/0 120/2 124/2 125/2 162/3 huvudmän som beviljats bidrag Andel beviljade kommuner i 94 94 94 90 92 procent Beviljat belopp i tusental 189 939 183 499 187 208 187 643 174 839 kronor varav beviljat belopp 10 290 12 254 10 086 10 428 20 914 Skapande frskola i tusental kronor Antal elever och frskolebarn 830 780 885 243 885 758 868 502 891 419 som planeras ta del av aktiviteterna Källa: Statens kulturråd.

Den kommunala kulturskolan Statens kulturråd har sedan 2016 frdelat 100 miljoner kronor årligen i statligt bidrag till kommuner som bedriver kulturskola, med undantag fr 2019 då 50 miljoner kro- nor frdelades. Detta var en effekt av att bidraget avskaffades i statens budget. Bid- raget återinfrdes dock igen genom propositionen Vårändringsbudget fr 2019. Efter frslag i budgetpropositionen fr 2020 uppgår stdet åter till 100 miljoner kronor årligen 2020–2022. Det statliga utvecklingsbidraget har huvudsakligen prioriterats till att nå målgrupper som inte tidigare deltagit i kulturskoleverksamhet. Fr att nå dessa barn och unga erbjuds ett breddat kursutbud samt undervisning i andra former, på andra platser och utifrån olika behov genom att bl.a. erbjuda undervisning i grupp, kortkurser, lovverk- samhet och ppen verksamhet. De uppfljningar som Statens kulturråd genomfrt visar att kulturskolorna har nått nya målgrupper tack vare bidraget. Verksamheten har organiserats på nya sätt och flera kommuner har spridit verksamheten geografiskt och startat nya samarbeten med bl.a. fritidsgårdar, bibliotek och civilsamhällesaktrer. Kulturskolecentrum, som har i syfte att stdja kulturskolorna och deras huvudmän i att utveckla kulturskoleverksamheten, gjorde 2019 en kartläggning av kulturskolornas utvecklingsbehov. Kartläggningen visar att kulturskolorna i hgre grad vill nå barn och unga med utländsk bakgrund, med funktionsnedsättningar samt från socioekonomiskt utsatta områden. Kulturskolecentrum har under året samlat in nationell statistik fr att i framtiden kunna flja upp vilka barn och unga som deltar i kulturskoleverksamhet utifrån kn, ålder samt socioekonomisk och utländsk bakgrund.

Det samiska folkets och de nationella minoriteternas kultur Statens kulturråd ska särskilt verka fr det samiska folkets och vriga nationella minoriteters kultur i enlighet med såväl lagen (2009:724) om nationella minoriteter och mi- noritetsspråk som de nationella kulturpolitiska målen. Detta sker bl.a. genom bidragsgivning, som 2019 totalt uppgick till ca 16,4 miljoner kronor (se tabell 4.6), samråd med minoriteterna och dialog med regionerna, se även utgiftsområde 1 avsnitt 4. Om- rådet beviljades även 4,1 miljoner kronor i utvecklingsbidrag inom kultursamverkansmodellen under 2019.

28 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 4.6 Beviljade bidrag till nationella minoriteter Tusental kronor 2017 2018 2019 Projektbidrag 2 460 2 227 4 075 Verksamhetsbidrag1 15 450 9 250 8 800 Litteraturbidrag 1 976 1 802 1 905 Kulturtidskrifter 925 0 1 590 Totalt 20 811 13 279 16 370 1 2017 ligger hgt i jämfrelse med senare år då anslagsposten kade 2018 och ett bemyndigande fr dessa medel användes 2017. Källa: Statens kulturråd.

Statens kulturråd noterar att antalet anskningar kar och de verstiger befintliga bidragsmedel. Fr mer information om bidrag till litteratur och språkfrämjande insatser fr nationella minoritetsspråk, se avsnitt 6.

Jämställdhet, lika rättigheter och mjligheter oavsett sexuell läggning, knsidentitet och knsuttryck Konstnärsnämnden, Statens konstråd, Statens kulturråd och Statens musikverk har 2019 haft återrapporteringskrav om att redovisa resultat av de åtgärder avseende jäm- ställdhetsintegrering som vidtagits fr att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen fr jämställdhetspolitiken (se relevanta avsnitt fr redogrelser utifrån kulturområde). Den sammantagna bilden är att man kommit en bit på väg, men att det kvarstår utmaningar, framfr allt i relation till intersektionella perspektiv, t.ex. gällande utländsk bakgrund. Statens kulturråd har fortsatt haft uppdrag som hbtq-strategisk myndighet och har kat medarbetarnas kunskap inom området, vilket bedms stärka arbetet framgent.

Ett mer tillgängligt kulturliv fr personer med funktionsnedsättning Staten verkar fr ett tillgängligt kulturliv fr personer med funktionsnedsättning inom flera områden (se bl.a. avsnitt 10 angående ett mer tillgängligt kulturarv). Statens kulturråd är sektorsansvarig myndighet inom kultursektorn fr att driva arbetet med tillgänglighet och delaktighet fr personer med funktionsnedsättning. Statens kulturråd har under 2019 genomfrt ett samråd med den nationella funktions- hindersrrelsen samt deltagit i en referensgrupp till styrutredningen fr funktions- hinderspolitiken som ska utforma ett nytt nationellt styr- och uppfljningssystem. Statens kulturråd har även fortsatt att tillämpa krav på tillgänglighet i bidragsgivningen.

Samverkan med det civila samhället Runt om i Sverige driver det civila samhällets aktrer viktiga kulturverksamheter, både i städer och i landsbygder. Staten stdjer det civila samhällets verksamheter inom olika konst- och kulturområden (se bl.a. avsnitt 10 angående bidrag till ideellt kulturarvsarbete). Statens kulturråds bidragsgivning till det civila samhällets aktrer kanaliseras genom flera anslag och uppgick 2019 till totalt ca 314 miljoner kronor, se tabell 4.7. Var fjärde anskan om bidrag hos Statens kulturråd är inlämnad av en civilsamhällesaktr.

29 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 4.7 Statens kulturråds bidragsgivning till civila samhällets aktrer 2017 2018 2019 Verksamhetsbidrag (tkr) 226,2 216,2 242,6 Antal beviljade anskningar 334 282 551 Andra bidrag (tkr) 95,0 102,7 71,3 Antal beviljade anskningar 508 569 571 Totalt 321,2 318,9 313,9 Källa: Statens kulturråd.

Uppgången av antalet beviljade verksamhetsbidrag beror bl.a. på att myndigheten upphrt med att tillåta vissa riksorganisationer fr musikarrangrer att vidarefrmedla stdmedel. Nedgången av beloppet som avser andra bidrag beror bl.a. på att satsningen Kreativa platser (del av Äga rum-satsningen 2016–2018) har upphrt. Se även avsnitt 16 om politiken fr det civila samhället.

Scenkonstallianserna och centrumbildningarna Scenkonstallianserna och centrumbildningarna har under året bidragit till att stärka konstnärernas arbetsmarknad och trygghet. Under 2019 frdelade Statens kulturråd ca 27,9 miljoner kronor till de 13 centrumbildningarna inom de olika konstområdena. Centrumbildningarna samlar drygt 10 000 professionella kulturskapare och genom stdet har uppdrag frmedlats och arbetstillfällen skapats. Det har bl.a. handlat om frmedling av uppläsningstillfällen fr frfattare. Under 2019 har 82 miljoner kronor frdelats till scenkonstallianserna på teater-, dans- och musikområdet som under året haft ca 400 anställda tillsammans. Medlen har under året bidragit till att allianserna har kunnat verka fr att ka frilansande scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslshetskassan, utveckla matchning och frmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen. Fler åtgärder fr att stärka kulturskaparnas villkor redogrs det fr i avsnitt 8.

Främjande av fristadssystemet Det finns i dag 25 fristäder i Sverige, dvs. kommuner eller regioner som är anslutna till det internationella nätverket ICORN (International Cities Of Refuge Network). Det innebär att Sverige är det land med flest antal fristäder. Under 2019 fanns det ca 13 fristadsfrfattare och -konstnärer på plats i landet. Som en del av Statens kulturråds främjandeuppdrag fr fristadssystemet har ca 1,9 miljoner kronor delats ut i projektbidrag till insatser som har syftat till att främja fristadskonstnärers publika arbete, vilket bl.a. har mjliggjort offentliga uppläsningar och publicering av texter i tidskrifter.

Kulturlivets internationalisering Internationaliseringen av kulturlivet bidrar till såväl en kad arbetsmarknad fr konst- närer och kulturaktrer som en utveckling av kulturområdet. Under 2019 frdelade Statens kulturråd verksamhetsbidrag till 12 organisationer som har som huvuduppgift att främja internationellt eller interkulturellt kulturutbyte. Myndigheten gav även std till 14 internationella nätverk vars uppgift är att främja det svenska kulturlivets mjligheter att ta del av och sprida internationell information och internationell erfarenhet på området. Statens kulturråd frdelar även bidrag till de utsända kulturrådens verksamhet. Bid- raget har frutsättningar att stärka kulturaktrers internationalisering samt lyfta fråge- ställningar som rr bl.a. frågor om demokrati, yttrandefrihet och hållbarhet.

30 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

De utsända kulturråden De utsända kulturråden har under 2019 haft ett särskilt fokus på jämställdhetsfrågor. Satsningar fr barn och unga samt mångfaldsperspektiv genomsyrar kulturrådens verksamhet. I vissa länder där konstnärlig frihet och mänskliga rättigheter är begrän- sade har satsningar på kultur varit ett sätt att ta upp svåra ämnen och samhällsfrågor.

Europeiska unionen Svenskt deltagande i EU:s program fr de kulturella och kreativa sektorerna Statens kulturråd och Stiftelsen Svenska Filminstitutet fljer årligen upp utfallet av medel som frdelas från EU-programmet Kreativa Europa till projekt med svenska deltagare (se tabell 4.8).

Tabell 4.8 Medel från EU:s program Kreativa Europa till projekt med svenska deltagare Tusental euro 2015 2016 2017 2018 2019 Delprogrammet MEDIA 4 557 5 027 4 390 3 863 4 831 Delprogrammet Kultur 6 349 3 861 13 476 15 270 12 590 Sektorsvergripande programområde1 - 970 - 1 500 240 Totalt 10 906 9 858 17 866 20 633 17 661 1 Ingen utlysning skedde 2015 och 2017. Källa: Statens kulturråd.

Under 2019 har en svensk bank fått godkännande fr utnyttjande av EU:s lånegaranti fr lån till de kulturella och kreativa näringarna inom ramen fr Kreativa Europa.

EU:s struktur- och investeringsfonder I Sverige fick 514 projekt med kulturanknytning std med totalt 460 miljoner kronor från EU:s struktur- och investeringsfonder år 2019 (se tabell 4.9). Både antalet projekt och det totala stdbeloppet är det hgsta under hela programperioden 2014–2020. Fondernas medel ska bidra till nya jobb samt hållbar och sund ekonomi och milj.

Tabell 4.9 Medel från EU:s struktur- och investeringsfonder till svenska projekt med kulturanknytning Tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Regionalfondsprogrammen 163 281 31 416 59 580 40 177 71 178 Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) 54 276 157 291 86 658 141 059 47 203 Socialfondsprogrammet 6 059 8 967 13 438 6 532 23 119 Landsbygdsprogrammet 42 964 22 501 64 050 181 292 Lokalt ledd utveckling 11 374 38 475 84 322 137 702 Totalt 223 616 252 013 220 653 336 140 460 493 Källa: Statens kulturråd.

Nordiska ministerrådet Under de nordiska kulturministrarnas mte hsten 2019 antogs en deklaration om kulturarvet som en frutsättning fr trygg och fredlig utveckling i världen och betydelsen av att frhindra olaglig handel med kulturfremål. Ministrarna beslutade även att frlänga kultur- och språkprogrammet Volt, som främjar barns och ungas mten, egna konstnärliga skapande och delaktighet genom kultur.

31 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Nordiska ministerrådets arbete mot sexuella trakasserier i kultursektorn, som inleddes av ett gemensamt uttalande av kulturministrarna under det svenska ordfrandeskapet 2018, fortsatte under 2019 med en nordisk samtalsturné fr att bidra till kunskaps- utbyte samt nya nätverk och plattformar.

Barentssamarbetet Det svenska ordfrandeskapet i Barentssamarbetets kulturdel ledde processen fr att frlänga och vidareutveckla Barentsstipendiet fr kulturellt samarbete. Stipendiet delas ut till kulturutvare från Finland, Norge, Sverige och Ryssland och finansieras av respektive land. Under Barentsrådets utrikesministermte i Umeå i oktober 2019 tilldelades en kulturtidskrift, en konstnärsgrupp och två individuella konstnärer från Barents- området stipendier på vardera 10 000 euro.

Europarådet Arbetet i Europarådet och dess styrkommitté fr kultur, kulturarv och landskap (CDCPP) har under året fortsatt verkat fr att sprida och genomfra Europarådets kulturarvsstrategi. Ett särskilt arbete har fokuserat på klimatfrändringarnas påverkan på kulturarvet. Under 2019 har Riksantikvarieämbetet freträtt Sverige som observa- tr i Europarådets avtal fr programmet Cultural Routes. I mars 2020 beviljades Sverige fullt medlemskap i avtalet.

Unesco År 2019 gav Sverige 2,75 miljoner kronor till arbetet med de fyra av Unescos kultur- arvskonventioner som Sverige har ratificerat. Sverige sitter i den mellanstatliga kom- mittén fr Unescos konvention om illegal handel med kulturfremål fr perioden 2017–2021. Sverige är också ordfrande i Unescos program fr medieutveckling inom utvecklingspolitiken, IPDC. I samband med Sveriges kandidatur till kommittén fr konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet har svenska prioriteringar i konventionsarbetet tydliggjorts i en folder om kandidaturen som spridits till samtliga medlemsländer. Val till kommit- tén planeras till hsten 2020. Sveriges frsta nominering till Unescos lista ver mänsklighetens immateriella kulturarv lämnades in i mars 2020 då de nordiska län- derna gemensamt nominerade nordiska klinkbåtstraditioner till listan. I samband med Unescos generalkonferens anordnades fr frsta gången på tjugo år ett kulturministerforum där kulturens roll fr hållbar utveckling stod i fokus. Sverige fick under mtet genomslag fr uppmärksammandet av konstnärlig frihet och jäm- ställdhet. Genom Sida ger Sverige std till Unesco riktat till organisationens arbete inom utbildning, press- och yttrandefrihet och konstnärlig frihet.

4.4 Analys och slutsatser Fr att kultur av och fr fler ska kunna bli verklighet är kulturens grundlagsfästa frihet en frutsättning. Många av regeringens satsningar verkar fr denna frihet, som främ- jandet av fristadssystemet och åtgärder fr frbättrad tillgänglighet och jämställdhet inom kulturområdet, vilka bidrar till ett ppnare och därmed friare kulturliv. Regerin- gen bedmer vidare att scenkonstallianserna och centrumbildningarna fyller viktiga funktioner när det gäller trygghet på konstnärernas arbetsmarknad. Det är viktigt att aktrer inom de nationella minoriteterna ges goda frutsättningar fr att vidareutveckla sin kulturverksamhet.

32 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringen välkomnar att rapporter från året behandlar den viktiga frågan om skillnader i kulturdeltagande, däribland kulturskoleaktiviteter, bland barn och unga. Regeringen bedmer att såväl Skapande skola som satsningarna på en stärkt kulturskola är viktiga fr att riva ner barriärer fr barns och ungas kulturdeltagande. En god samverkan mellan statens, regionernas och kommunernas insatser kan vara en viktig frutsättning fr att uppnå de nationella kulturpolitiska målen. Kultursamver- kansmodellen är viktig fr kultur i hela landet. Statens bidrag inom modellen tillsammans med annan offentlig finansiering mjliggr att kultur kan skapas i hela landet, nå ut och nå fler. Det finns dock fortsatta utmaningar som handlar om hur modellen kan bidra till kulturutbudet i olika typer av landsbygder. Det civila samhällets aktrer driver många verksamheter i hela landet, inte bara inom modellens områden, och behver goda frutsättningar fr att kunna verka fr kultur i hela landet. Regeringen bedmer att arbetet som bedrivs inom ramen fr internationella organisationer mjliggr fr Sverige att lyfta viktiga frågor kopplade till jämställdhet, mångfald, konstnärlig frihet och yttrandefrihet, centrala fr de nationella kulturpolitiska målens uppfyllande.

4.5 Politikens inriktning Kulturområdet står infr stora utmaningar. Digitalisering och internationalisering har frändrat frutsättningarna fr kulturen. En av de avgrande kulturpolitiska frågorna de närmaste åren, i Sverige och i vriga världen, är hur vi garanterar konstnärlig frihet. Kulturen kan bidra till många samhällsmål som hållbarhet, jämställdhet och mångfald, men kulturpolitiken får aldrig bli instrumentell. Det offentliga stdet till kulturen ska ske i former som syftar till kulturlivets oberoende och att fler ges mjlighet att delta i kulturlivet.

Stimulansstd till kulturområdet Coronapandemin medfr fortsatt ekonomiska konsekvenser fr kulturverksamheter och kulturskapare i hela landet. I syfte att bl.a. mildra de ekonomiska konsekvenserna och skydda kulturverksamheter under krisen har regeringen under 2020 vidtagit flera åtgärder. Regeringen bedmer dock att det finns behov av fortsatt std även 2021. Re- geringen anser därfr att en miljard kronor br avsättas fr ett särskilt stimulansstd till kulturområdet fr att stdja omställningen och återstarten av kulturaktiviteter i hela landet under 2021. Stärkt kultursamverkan – fr kultur i hela landet Regeringen freslår att bidrag till regional kulturverksamhet tillfrs 300 miljoner kro- nor fr 2021. Fr efterfljande år, fr.o.m. 2022, beräknas kultursamverkansmodellen tillfras 150 miljoner kronor, bl.a. fr fortsatt std till den musikaliska scenkonsten. Det statliga stdet är en viktig del i kultursamverkansmodellen som bidrar till kultur i hela landet och därmed till det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha mjlighet att delta i kulturlivet. Statens std syftar till att medborgare i hela landet ska kunna ta del av och utva kultur. Ett stärkt std innebär frbättrade frutsättningar fr kulturens infrastruktur i form av bl.a. länsteatrar, operahus, regionala museer, bild- och formverksamheter, regionala bibliotek, orkestrar, konserthus, dansverksamheter, främjande av film respektive hemsljd, samt viss arkivverksamhet. Kultursamverkans- modellen bidrar till att stärka arbetsmarknaden fr konstnärer och kulturskapare samt till att ka offentliga aktrers samverkan med det civila samhället och de professionella kulturskaparna. Fr att uppnå de nationella kulturpolitiska målen krävs att statens insatser får ett gott genomslag i hela landet och samverkar med andra offentliga akt-

33 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 rers insatser – här är samspelet mellan stat, regioner och kommuner en viktig frut- sättning.

En kulturskola fr alla Regeringen beräknar att det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet hjs från 100 miljoner kronor till 200 miljoner kronor 2021–2023. Den kommunala kulturskolan har stor betydelse fr många barn och unga och bidrar till att lägga grunden fr deras kulturella, sociala och intellektuella utveckling. Kulturskolan står infr en rad utmaningar, där en av de främsta är att nå alla barn och unga oavsett kn och bakgrund.

Skapande skola Riksdagen har tillkännagett fr regeringen det som utskottet anfr om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 punkt 8, rskr. 2017/18:214). Utskottet anfr bland annat att det finns saker som behver utvecklas inom ramen fr Skapande skola, som att vissa mindre kommuner inte sker medel i samma utsträckning som strre och att friskolor i mindre utsträckning sker std än kommunala skolor. Enligt utskottet behver orsakerna till detta systematiskt analyseras fr att reformen långsik- tigt ska kunna nå ännu fler barn och ungdomar. Mot bakgrund av tillkännagivandet har regeringen gett Statens kulturråd (Kulturrådet) i uppdrag att genomfra en versyn av statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola. Av Kulturrådets rapport Översyn av Skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov (Ku2019/01974/KO) framgår bl.a. att alla huvudmän inte sker bidraget eller känner till dess syfte. Vidare bekräftas att mindre huvudmän, såväl kommunala som fristående, upplever bidragets utformning som bristfälligt anpassad fr sina frut- sättningar. Dessa huvudmän tar i lägre utsträckning del av bidraget, framfr allt fr att de saknar den administrativa kapaciteten att ska bidraget och fr att resurser krävs fr att koordinera kontakter mellan skolor och kulturaktrer. Mot denna bakgrund har Kulturrådet åtagit sig att frenkla ansknings- och uppfljningsprocessen, mjliggra fr huvudmännen att ska i samverkan samt utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen fr att ka kännedomen om bidraget. I enlighet med Kulturrådets versyn bedmer regeringen att målgruppen fr bidraget br begränsas till att enbart omfatta frskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Som framgår av versynen har frskolan visserligen goda frutsättningar att arbeta i enlighet med bidragets syfte, men det egna skapandet ges redan ett stort utrymme i frskolan medan behoven är strre i de vriga skolformerna. Vidare visar forskning att samtliga elevers aktiva skapande utanfr skoltid tenderar att minska ju äldre de blir, vilket pekar på att behovet av Skapande skola är strre i de hgre års- kurserna. Fräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse fr kulturdeltagande liksom socioekonomiska faktorer. I tillägg till denna frändring av målgruppen, och i syfte att ka Skapande skolas genomslagskraft, bedmer regeringen vidare att 25 miljoner kronor br avsättas årligen 2021–2023 fr att frstärka satsningen. Regeringen avser att fortsatt flja upp det arbete Statens kulturråd genomfr i syfte att frenkla ansknings- och uppfljningsprocessen, mjliggra fr huvudmännen att ska i samverkan samt utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen fr att ka kännedomen om bidraget. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

34 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Kulturskaparnas villkor stärks Regeringen beräknar att de konstnärliga centrumbildningarna tillfrs 5 miljoner kro- nor fr.o.m. 2021 fr att stärka frmedlingen av arbetstillfällen. Vidare beräknas stdet till scenkonstallianserna inom teater, dans och musikområdet tillfras 10 miljoner kro- nor fr.o.m. 2021. Detta fr att i hgre utsträckning ka frilansande scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, mjliggra fler anställningar, utveckla matchning och frmedling samt stimulera konstnärlig utveckling genom bl.a. kompetensutveckling. Dessutom stärks insatser fr musikexport med 1 miljon kronor. Övriga insatser kopplade till att stärka kulturskaparnas villkor redogrs det fr i avsnitten 5.5, 7.5 och 8.5.

Stärkta bibliotek i hela landet Regeringen beräknar att satsningen Stärkta bibliotek tillfrs 150 miljoner kronor fr 2021 och 75 miljoner kronor årligen 2022 och 2023. Satsningen (se avsnitt 6) fr att ka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet har varit framgångsrik och regeringen bedmer att satsningen därfr br fortsätta. Biblioteken har stor betydelse fr det läsfrämjande arbetet och att främja de nationella minoriteternas språk och urfolket samernas språk. Utveckling och drift av nationella resursbibliotek och Kungl. bibliotekets arbete med nationella digitala bibliotekstjänster fr att sttta läsfrämjande och mediefrsrjning på de nationella minoritetsspråken och fr personer med annat modersmål än svenska är viktiga delar i detta. Även Kungl. bibliotekets arbete fr driva Digiteket, ett arbetsverktyg fr digital kompetensutveckling fr både bibliotekspersonal och allmänhet, br fortsätta. Regeringen freslår ett Läsfrämjandelyft fr folkbibliotekarier som syftar till kompetensutveckling inom litteraturfrmedling och läsfrämjande med ett särskilt fokus på barns och ungas läsning, där pojkars läsning är en viktig del, samt personer med funk- tionsnedsättning eller läsnedsättning som kan behva anpassad litteratur och alternativa metoder och sätt att läsa och ta till sig en litterär text.. Totalt 15 miljoner kronor freslås fr 2021 och 30 miljoner kronor årligen 2022 och 2023 fr denna fortbild- ningsinsats fr bibliotekarier. (Se vidare avsnitt 6 fr ytterligare insatser fr att stärka det läsfrämjande arbetet.)

Internationellt samarbete Det krävs ett än närmare samarbete ver landsgränser, på global och europeisk nivå och i Sveriges närområde, fr en positiv utveckling på de områden som kulturpolitiken verkar i, i linje med de globala målen fr hållbar utveckling i Agenda 2030. I linje med demokratisatsningen fortsätter arbetet med att tydliggra kulturaktrernas roll fr det demokratistärkande arbetet. Här spelar de utsända kulturråden en viktig roll. Sve- rige har inlett frberedelsearbete infr det World Summit som arrangeras i Sverige 2022 inom ramen fr The International Federation of Arts Councils and Culture Agencies (IFACCA). Statens kulturråd samordnar frberedelserna som spänner ver flera politikområden.

35 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

4.6 Budgetfrslag 4.6.1 1:1 Statens kulturråd

Tabell 4.10 Anslagsutveckling 1:1 Statens kulturråd Tusental kronor

2019 Utfall 55 909 Anslagssparande 1 576 2020 Anslag 56 7171 Utgiftsprognos 57 014 2021 Frslag 67 099 2022 Beräknat 67 6752 2023 Beräknat 68 4663

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 67 099 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 67 099 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Statens kulturråds frvaltningsutgifter.

Regeringens verväganden

Tabell 4.11 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 1:1 Statens kulturråd Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 56 717 56 717 56 717 Pris- och lneomräkning2 732 1 225 1 902 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 9 650 9 733 9 847 varav BP213 9 650 9 650 9 650 - Generell besparing i statsfrvaltningen -350 -350 -350 - Läsdelegationen 10 000 10 000 10 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 67 099 67 675 68 466 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 10 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr inrättandet av ett läsråd. Vidare minskas anslaget med 350 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Regeringen freslår att 67 099 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statens kulturråd fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 67 675 000 kronor respektive 68 466 000 kronor.

36 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

4.6.2 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 4.12 Anslagsutveckling 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tusental kronor

2019 Utfall 479 852 Anslagssparande 832 2020 Anslag 2 533 6841 Utgiftsprognos 2 503 185 2021 Frslag 1 589 084 2022 Beräknat 529 082 2023 Beräknat 429 082

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får användas fr utgifter fr administration, uppfljning och genomfrande av verksamheten.

Regeringens verväganden

Tabell 4.13 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 533 084 533 084 533 084 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 1 056 000 -4 000 -104 000 varav BP21 1 281 000 221 000 221 000 - Std till musikexport 1 000 1 000 1 000 - Frstärkning kulturskolan 100 000 100 000 100 000 - Stärkta bibliotek 150 000 75 000 75 000 - Läsdelegationen 15 000 30 000 30 000 - Satsning på kulturskaparnas villkor 15 000 15 000 15 000 - Std till kulturen 1 000 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt -2 -2 Frslag/beräknat anslag 1 589 084 529 082 429 082 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 1 000 000 000 kronor 2021 fr ett särskilt stimulansstd till kulturområdet. Vidare kas anslaget med 150 000 000 kronor 2021 och 75 000 000 kronor årligen 2022 och 2023 fr en fortsättning av satsningen på stärkta bibliotek. Vidare kas anslaget med 100 000 000 kronor årligen 2021–2023 fr att hja det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet. Anslaget kas med 15 000 000 kronor 2021 och 30 000 000 kronor årligen 2022 och 2023 fr ett läsfrämjandelyft fr folkbibliotekarier. Vidare kas anslaget med 10 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr att stärka scenkonstallianserna respektive 5 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr att frstärka centrumbildningarna. Anslaget kas även med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr att stärka insatser inom musikexport.

37 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 225 000 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att tidsbegränsade medel fr satsningen på stärkta bibliotek upphr. Regeringen freslår att 1 589 084 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Bidrag till all- män kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 529 082 000 kronor respektive 429 082 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 25 000 000 kronor 2022.

Tabell 4.14 Beställningsbemyndigande fr anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 Ingående åtaganden 10 535 9 100 25 000 Nya åtaganden 9 100 25 000 25 000 Infriade åtaganden -10 535 -9 100 -25 000 -25 000 Utestående åtaganden 9 100 25 000 25 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 25 000 25 000 25 000

Skälen fr regeringens frslag: De aktrer som får bidrag inom ramen fr detta anslag har behov av att kunna planera sin verksamhet fr kommande år. Ett bemyndigande mjliggr en mer långsiktig planering. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 25 000 000 kronor 2022.

4.6.3 1:3 Skapande skola

Tabell 4.15 Anslagsutveckling 1:3 Skapande skola Tusental kronor

2019 Utfall 168 128 Anslagssparande 8 937 2020 Anslag 176 4651 Utgiftsprognos 174 669 2021 Frslag 201 465 2022 Beräknat 201 464 2023 Beräknat 201 464

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till Skapande skola fr barn i frskola, frskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas fr statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Anslaget

38 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 får även användas fr utgifter fr administration, främjande, uppfljning och genomfrande av verksamheten.

Regeringens verväganden

Tabell 4.16 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 1:3 Skapande skola Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 176 465 176 465 176 465 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 25 000 25 000 25 000 varav BP21 25 000 25 000 25 000 - Frstärkning Skapande skola 25 000 25 000 25 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt -1 -1 Frslag/beräknat anslag 201 465 201 464 201 464 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 25 000 000 kronor årligen 2021–2023 fr en frstärkning av Skapande skola. Regeringen freslår att 201 465 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Skapande skola fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 201 464 000 kronor respektive 201 464 000 kronor.

4.6.4 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 4.17 Anslagsutveckling 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tusental kronor

2019 Utfall 44 998 Anslagssparande -133 2020 Anslag 45 1531 Utgiftsprognos 44 732 2021 Frslag 45 153 2022 Beräknat 45 153 2023 Beräknat 45 153

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur- området. Anslaget får även användas fr utgifter fr administration och genomfrande av verksamheten.

39 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 4.18 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 45 153 45 153 45 153 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 45 153 45 153 45 153 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 45 153 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 45 153 000 kronor respektive 45 153 000 kronor.

4.6.5 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 4.19 Anslagsutveckling 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler Tusental kronor

2019 Utfall 8 661 Anslagssparande 1 191 2020 Anslag 9 8521 Utgiftsprognos 9 752 2021 Frslag 9 852 2022 Beräknat 9 852 2023 Beräknat 9 852

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler fr ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.

Regeringens verväganden

Tabell 4.20 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 9 852 9 852 9 852 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 9 852 9 852 9 852 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 9 852 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 9 852 000 kronor respektive 9 852 000 kronor.

40 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 9 000 000 kronor 2022 och 2023.

Tabell 4.21 Beställningsbemyndigande fr anslaget 1:5 Std till icke-statliga kulturlokaler Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 Ingående åtaganden 9 000 9 000 9 000 Nya åtaganden 6 401 5 000 5 000 Infriade åtaganden -6 401 -5 000 -5 000 -5 000 -4 000 Utestående åtaganden 9 000 9 000 9 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 9 000 9 000 9 000

Skälen fr regeringens frslag: Projekt som ryms inom stdet till icke-statliga kulturlokaler kan sträcka sig ver flera kalenderår. Std betalas ut när projekten är avslutade. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 1:5 Std till icke- statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 9 000 000 kronor 2022 och 2023.

4.6.6 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Tabell 4.22 Anslagsutveckling 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet Tusental kronor

2019 Utfall 1 495 618 Anslagssparande -456 2020 Anslag 1 668 6051 Utgiftsprognos 1 650 926 2021 Frslag 1 719 049 2022 Beräknat 1 615 1672 2023 Beräknat 1 639 6073

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 572 967 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 572 968 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom fljande områden: – professionell teater-, dans- och musikverksamhet, – museiverksamhet och museernas kulturmiljarbete, – bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet, – professionell bild- och formverksamhet, – regional enskild arkivverksamhet, – filmkulturell verksamhet, och – främjande av hemsljd.

Anslaget får användas fr utgifter fr tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt fr bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomfra regionala kulturplaner. Anslaget får även an- vändas fr Kungl. bibliotekets genomfrande av det samlade ansvaret fr statens std

41 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får även användas fr kvalitets- stärkande insatser inom scenkonstområdet samt fr Statens kulturråds arbete med bedmning, uppfljning och främjande inom ramen fr kultursamverkansmodellen.

Regeringens verväganden

Tabell 4.23 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 1 518 605 1 518 605 1 518 605 Pris- och lneomräkning2 19 729 60 999 84 900 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 180 715 35 563 36 101 varav BP213 295 600 145 600 145 600 - Finansiering -4 400 -4 400 -4 400 - Frstärkning kultursamverkansmodellen 300 000 150 000 150 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 1 719 049 1 615 167 1 639 607 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 300 000 000 kronor 2021 och 150 000 000 kronor fr.o.m. 2022 fr att frstärka kultursamverkansmodellen. Vidare minskas anslaget med 4 400 000 kronor fr.o.m. 2021 fr omprioriteringar inom utgiftsområdet. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 114 885 000 kronor fr.o.m. 2021. Regeringen freslår att 1 719 049 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 1 615 167 000 kronor respektive 1 639 607 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 30 000 000 kronor 2022 och 2023.

Tabell 4.24 Beställningsbemyndigande fr anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 Ingående åtaganden 0 0 30 000 Nya åtaganden 0 30 000 15 000 Infriade åtaganden 0 0 -15 000 -15 000 -15 000 Utestående åtaganden 0 30 000 30 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 55 000 30 000 30 000

42 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Skälen fr regeringens frslag: De aktrer som får bidrag inom ramen fr detta anslag har behov av att kunna planera sin verksamhet fr kommande år. Ett bemyndigande på anslaget minskar antalet beslut som behver fattas och mjliggr en mer långsiktig planering fr mottagare av stdet. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 30 000 000 kronor 2022 och 2023.

4.6.7 1:7 Myndigheten fr kulturanalys

Tabell 4.25 Anslagsutveckling 1:7 Myndigheten fr kulturanalys Tusental kronor

2019 Utfall 15 098 Anslagssparande -107 2020 Anslag 16 5331 Utgiftsprognos 16 259 2021 Frslag 17 300 2022 Beräknat 17 4232 2023 Beräknat 17 6183

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 17 300 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 17 300 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Myndigheten fr kulturanalys frvaltningsutgifter. Anslaget får även användas fr utgifter fr forsknings- och utvecklingsinsatser.

Regeringens verväganden

Tabell 4.26 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 1:7 Myndigheten fr kulturanalys Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 16 533 16 533 16 533 Pris- och lneomräkning2 227 346 535 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 540 544 550 varav BP213 540 540 540 - Frstärkning 600 600 600 - Generell besparing i statsfrvaltningen -60 -60 -60 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 17 300 17 423 17 618 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 600 000 kronor fr.o.m. 2021. Vidare minskas anslaget med 60 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp.

43 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringen freslår att 17 300 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Myndigheten fr kulturanalys fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 17 423 000 kronor respektive 17 618 000 kronor.

44 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

5 Teater, dans och musik

5.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr den nationella kulturpolitiken.

5.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmning av resultatet av statens insatser inom teater, dans och musik utgår från – besksutveckling, – insatser fr att nå bredare målgrupper samt tillgänglighetsarbete i publik verksamhet, – frdelning av bidrag, – insatser fr jämställdhet, och – internationellt utbyte och samverkan.

Antalet resultatindikatorer och bedmningsgrunder har minskats fr att det ska bli tydligare vilka som är centrala fr resultatbedmningen. I resultatredovisningen an- vänds dock vissa av de tidigare angivna resultatindikatorerna och bedmningsgrunderna som komplement. Bedmningen grs vidare utifrån resultat relaterade till relevanta bedmningsgrunder gemensamma fr kulturområdet (se avsnitt 3.6).

5.3 Resultatredovisning Besksutveckling Samtliga scenkonstverksamheter som får statsbidrag och har en publik verksamhet ska nå en så stor och bred publik som mjligt i hela landet, vilket tydliggrs i riktlinjebe- slut och instruktioner.

45 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Antal beskare

Tabell 5.1 Antal besk (freställningar) 2015 2016 2017 2018 2019 Kungliga Dramatiska teatern AB 274 058 266 625 272 200 280 555 236 770 Kungliga Operan AB 296 807 286 0647 297 103 290 500 301 400 Fria scenkonsten (Statens kulturråd)1 1 782 210 1 628 631 - - - Dansens Hus 50 608 68 851 72 773 47 558 50 957 Drottningholms Slottsteater 5 555 8 482 6 879 6 699 7 378 Drottningholms Slottsteater (Visningar) 25 042 27 890 30 171 26 960 26 870 Riksteatern 526 205 528 721 486 063 471 515 436 255 Unga Klara2 - - - 17 836 27 950 1Statens kulturråd utreder ett nytt systemstd och nya arbetssätt fr att säkrare kunna granska och redovisa data från de fria aktrerna, därfr finns det inte jämfrbara siffror fr.o.m. 2017. 2 Unga Klara finns med i redovisningen fr.o.m. 2018. Anm.: Knsuppdelad statistik saknas.

Besksutvecklingen på scenerna med nationella uppdrag är relativt jämn ver åren. Kungliga Dramatiska teatern AB (Dramaten) har dock på grund av ett omfattande renoveringsarbete i Thaliabyggnaden tvingats stänga huset under drygt åtta månader vilket lett till ett minskat antal beskare under 2019. Detta har man i viss mån vägt upp genom att turnera och genom olika samarbeten. Kungliga Operan AB:s (Operan) målsättning om att nå ut till en strre publik med fler freställningar och aktiviteter än tidigare har gett resultat och inneburit ett publikrekord under året med mer än 300 000 beskare. Riksteaterns publik har minskat under de senaste åren, dels på grund av omprioriteringar från sommarverksamhet till andra kulturpolitiskt prioriterade satsningar, dels på grund av de frsvårade omständigheter fr kulturarrangrer i små städer och på landsbygden som Myndigheten fr kulturanalys lyft fram i rapporten Kulturens geografi (Myndigheten fr kulturanalys 2019:3). Unga Klara har kat antalet freställ- ningar och programaktiviteter i jämfrelse med fregående år med nästan 40 procent vilket resulterat i ett kat antal beskare. På grund av att besk kan redovisas av både arrangrer och producenter kan beskssiffrorna vara delvis verlappande fr flera kategorier i tabell 5.1, vilket innebär att det totala antalet besk blir verskattat. Beskssiffrorna ger således ingen heltäckande bild av unika besk inom scenkonsten, men de ger ändå en antydan om det stora antal beskare som scenkonsten når.

Åtgärder och insatser fr att nå nya publikgrupper Riksteatern har under det senaste året fortsatt att utveckla stdet till landets riksteater- freningar i arbetet med att ka och bredda publiken. I syfte att stärka jämlikhet och mångfald i publiken har Riksteatern påbrjat ett arbete med att ta fram jämlikhetsdata och metoder fr att på ett strukturerat, kontinuerligt och kunskapsbaserat sätt, arbeta med sin kommunikation. Metoderna ska också utgra ett std i Riksteaterns samman- sättning av repertoar. Riksteatern har under året gått in i projektet Scen:se, tillsammans med bl.a. Folkteatern Gävleborg, som riktar sig till barn och unga med omfattande funktionsnedsättning. Operan har inom ramen fr OperanXtra fortsatt sitt arbete fr att bredda och nå ny publik genom bl.a. publiksamtal, utomhusfreställningar som det välbeskta national- dagsfirandet i Hagaparken, två uppmärksammade spelningar med syntgruppen Kite, samarbete med Parkteatern och ppna freläsningar på Stockholms universitet.

46 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Publikunderskningen fr 2019 visar att andelen frstagångspublik uppgick till 9 procent under våren och 3 procent under hsten, vilket kan jämfras med fregående år då andelen var 8 procent totalt fr hela året. Vidare var 11 procent av beskarna under 40 år under våren och under hsten utgjorde beskarna under 40 år 21 procent, detta i jämfrelse med 12 procent under hela 2018. Dramaten i sin tur har genom verksamheten Dramaten& fortsatt arbetet med forma- ten Performance Lecture och Performance Concert med bl.a. fokus på vetenskap och musik. Detta fr att erbjuda en vetenskapligt intresserad publik en ny upplevelse på teatern. Andra arrangemang under året fr att attrahera ny publik var konserter med hiphopartister, Spoken word och samtal infr publik som även gjordes tillgängliga via podd. Både Operan och Dramaten har medverkat i projektet Kulturkompis som ger nyanlända och etablerade svenskar mjlighet att ta del av scenkonstutbudet. National- scenerna har under året åldersanpassat klassiska verk och på så sätt ppnat drren till en ny yngre publik. Unga Klara har som nationell scen fr barn och unga fortsatt att producera sina fre- ställningar i nära samverkan med sin publik. Freställningarna har barnperspektivet i centrum och utgår ifrån samhällsaktuella teman. Under året turnerade teatern till sammanlagt 29 kommuner i nio regioner runtom i Sverige samt i fem andra länder. Unga Klara har genom samverkan med olika partners och samhällsaktrer kunnat frmedla sin demokratiska och unika arbetsmetod fr att nå en bred och ny publikgrupp av barn och unga i hela landet och i andra länder. Unga Klara har också haft workshop- par om flerspråkighet på scenen, haft publika läsningar av tidigare icke framfrd dra- matik i Sverige samt uppmärksammat och debatterat FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringen har tilldelat Operan, Dramaten och Riksteatern ett extra tillskott ver en treårsperiod 2018–2020 i syfte att digitalt sprida scenkonst i hela landet. Dessa medel har under 2019 bidragit till att fler och nya grupper i hela landet och även internationellt har kunnat ta del av teatrarnas freställningar. Som exempel kan nämnas att Ope- ran påbrjat uppstart av den egna playkanalen Operan Play och testat att sända ut freställningar till bl.a. äldreboenden och vårdhem. Målet med kanalen är att publiken ska kunna ta del av så mycket som mjligt av verksamheten oavsett var de befinner sig. Voksenåsen är ett center fr svensk-norsk frståelse som bedriver en omfattande programverksamhet med bl.a. utbildningar kopplade till nordisk språkfrståelse och musikakademier fr unga musiker. Voksenåsen har stärkt sin position som arena fr viktiga nordiska mten inom flera områden och har under året producerat arrangemang och kurser där 55 procent av deltagarna har varit barn och unga under 30 år. Ett samarbete med Forum fr levande historia har initierats i syfte att genomfra håg- komstresor fr svenska ungdomar till Norge. Hågkomstresorna är en del i arbetet med att ka kunskapen om Frintelsen i Norge i syfte att motverka antisemitism och andra former av rasism.

Resultat av bidragsgivningen Under 2019 beviljade Statens kulturråd drygt 195 miljoner kronor i bidrag till fria aktrer inom teater, dans, musik och vrig scenkonst samt samverkan med komponister. Bidragen till den fria scenkonsten går bl.a. till produktion och presentation av samtliga sceniska uttryck och till interdisciplinära former. Målet med bidragen är att tillgodose att kvalitativ scenkonst finns tillgänglig i hela landet och fr breda publikgrupper, i synnerhet barn och unga. Cirka 27 procent av de beviljade bidragen inom scenkonst och musik går till verksamheter som helt eller delvis riktar sig till barn och unga.

47 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Under 2019 frdelade Statens kulturråd även totalt ca 904 miljoner kronor inom kultursamverkansmodellen i std till teater-, dans- och musikverksamheter (se avsnitt 4.3). Statens musikverk har under året frdelat medel till 138 samverkansprojekt, som alla drivits av en aktr från det fria musiklivet. Drygt hälften av medlen gick till projekt i storstadslänen. I sammanhanget kan också nämnas stdet till enskilda kulturskapare inom teater, dans och musik som frdelas av Konstnärsnämnden, se avsnitt 8.

Tabell 5.2 Bidragsgivning till scenkonstområdet Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Kungliga Operan AB 446,1 452,3 465,5 495 499,5 Kungliga Dramatiska teatern AB 226,7 229,4 230,9 241,9 244,3 Riksteatern 259,4 261,7 263,4 270,5 276,5 Dansens hus 23,4 23,6 23,8 24,1 24,4 Drottningholms Slottsteater 11,7 11,9 12,4 12,6 12,7 Voksenåsen 10,4 10,5 10,6 10,7 10,9 Unga Klara1 - - - 16,2 16,3 Fria aktrer inom teater, dans, musik och vrig scenkonst (Statens Kulturråd) 176,9 173,0 174,0 201,7 195,5 Statens musikverk (samverkansprojekt) 25 25 25 25 25 Total bidragsgivning 1179,6 1187,4 1205,6 1297,7 1305,1 1 Unga Klara är medräknad i bidragsgivningen fr.o.m. år 2018.

Insatser fr kad jämställdhet Statens kulturråds bidragsgivning är totalt sett jämnt frdelad mellan knen, men även om det sammantagna utfallet är relativt jämnt finns det mer eller mindre tydliga kns- mnster inom vissa bidrag. Det kan därfr konstateras att det finns utvecklingsområden inom enskilda konstom- råden. Exempelvis är kvinnor i lägre utsträckning representerade i projekt- respektive verksamhetsbidrag till musikarrangrer. Statens kulturråd har dock under ett antal år arbetat främjande med jämställdhetsfrågor inom musikområdet och det går att se en positiv utveckling inom området. Statens musikverk har under en längre period haft en jämställd frdelning mellan kvinnor och män i sin bidragsgivning. Operan har fastslagit ett resultatmål fr 2018–2021 om att uppnå en jämn knsfrdelning i konstnärliga team med fokus på kvinnliga regissrer, koreografer, dirigenter och scenografer. Dramaten framhåller ett systematiskt arbete fr att ver tid få en jämn knsfrdelning i sin konstnärliga produktion. Den totala knsfrdelningen ver åren är jämn på båda scenkonstinstitutionerna. Operan uppnådde inte sitt mål till fullo om jämn knsfrdelning inom konstnärliga team och på Dramaten är kvinnor fortfarande underrepresenterade bland dramatiker och regissrer. Operan, Dramaten och Riksteatern har fortsatt arbetet fr att motverka sexuella trakasserier och andra former av diskriminering, bl.a. genom frbättrade och frstärkta rutiner fr hantering av ärenden gällande trakasserier och kränkande särbehandling. Regeringen har som ett led i det fortsatta arbetet mot sexuella trakasserier och andra former av diskriminering inom kulturområdet, däribland scenkonsten, haft uppfl- jande samtal med scener med nationella uppdrag och andra branschaktrer. Regerin- gen har också bjudit in freträdare fr uppropen mot sexuella trakasserier inom kulturområdet fr att lyssna in dem.

48 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 5.3 Andel anställda per kn Konstnärlig personal Andel män/ Andel kvinnor i % 2015 2016 2017 2018 2019 Kungliga Operan AB 53/47 51/49 52/48 52/48 53/47 Kungliga Dramatiska teatern AB 49/51 49/51 50/50 46/54 39/61 Unga Klara AB - - - 33/591 40/522 Drottningholms slottsteater 51/49 51/49 49/51 49/51 47/53 Riksteatern - - 42/58 44/56 43/57 1 Därutver angav 8 procent annan knstillhrighet. 2 Ibid.

Insatser fr kad samverkan och internationalisering Dansen är en till stor del en internationaliserad konstart. Repertoarkompaniet Cullberg, som är en del av Riksteatern, har en växande internationell status inom samtida dans. Kompaniet turnerar såväl nationellt som internationellt, och gästspelade 2019 bl.a. i Rom, Jerusalem, Douai, Ljubljana och Dresden. Dansens Hus mottog under året 16 internationella gästspel från 14 olika länder. Det internationella perspektivet genomsyrar en stor del av både Dramatens och Operans verksamhet och upprätthålls genom festivaler, nätverk och samarbeten med internationella teatrar och upphovsmän inom scenkonstområdet. Dramatens olika fastighetsrenoveringar skapade mjligheter fr ett omfattande samarbete och turne- rande med teatrar både nationellt, som t.ex. Riksteatern, och internationellt. Det resul- terade i 106 freställningar på turné fr 40 483 beskare, i jämfrelse med 16 freställ- ningar och 11 124 beskare året innan. Teatern har haft samproduktioner med bl.a. Malm Stadsteater, Stockholms stadsteater och Backa Teater. Vidare har teatern gäst- spelat i Reims, Beijing, Budapest, Sibiu och Belgrad. Operan har samproducerat verk med internationella operahus och gett uppmärksam- made gästspel i Hong Kong och Tyskland med bl.a. det kritikerrosade verket Myriader av världar fr barn och unga. Hela Operans verksamhet bygger till stor del på internationell samverkan då Operan har ett ständigt flde av internationella gästartister och upphovsmän. Under året gavs flera internationellt uppmärksammade verk inom både opera och balett, däribland Der ferne Klang i regi av Christoffer Loy och baletten Processen av Jiří Bubeníček. Unga Klaras uppdrag som nationell scen fr barn och unga bygger på samverkan med andra teatrar i hela landet. Under året har teaterns huvudscen i Stockholm på Stadstea- tern renoverats vilket inneburit att teatern har genomfrt en omfattande turné både nationellt och internationellt. Av Statens musikverks bidragsgivning har 8,4 procent gått till internationella projekt. Elektronmusikstudion har under året upplåtit sin studioverksamhet till 107 internationella gästtonsättare. I egenskap av Norges nationalgåva till Sverige är Voksenåsen särskilt lämpad att vara en arena fr samtal med internationell prägel som innehåller teman relevanta fr Sve- rige, Norge och vriga nordiska länder. Under året har ett flertal seminarier arrange- rats kring teman som demokrati, integration, makt och inflytande.

49 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 5.4 Arkiv- och biblioteksverksamhet vid Statens musikverk 2015 2016 2017 2018 2019 Antal utlån 37 524 35 088 33 866 37 247 40 596 Antal besk 8 971 10 691 9 292 8 439 11 066 Antal frfrågningar 16 687 16 453 15 200 14 538 14 544 Antal nedladdningar och spelningar av utgiven musik 2 624 135 9 644 960 9 309 824 9 945 084 7 309 357 Anm.: Knsuppdelad statistik saknas. Källa: Statens musikverk.

5.4 Analys och slutsatser De statligt stdda scenkonstinstitutionerna har under 2019 vidtagit många och varierande insatser fr att nå en bred publik. Det är viktigt att scenkonsten fortsätter vara relevant fr en bred publik i hela landet. Regeringen bedmer att Operans och Dra- matens målinriktade arbete fr att nå nya målgrupper är centralt fr uppfyllandet av deras nationalscensuppdrag. Arbetet fr att uppnå jämn knsfrdelning bland upphovspersoner måste fortsätta. Regeringen bedmer att Unga Klara nått en god bit på vägen i sitt uppdrag med att nå ut med hgkvalitativ scenkonst till barn och unga i hela landet. Den fria scenkonsten bidrar till ett brett utbud av olika uttryck och är en grund fr ett dynamiskt kulturliv. Regeringen bedmer att Statens kulturråds och Statens musikverks std till de fria aktrerna inom scenkonstområdet bidrar till tillgången till scenkonst i hela landet. Riksteatern har, bl.a. genom sitt arbete med att genomfra sin jäm- likhetsstrategi, bidragit till att gra kulturen tillgänglig fr fler. Arbetet med att stärka arrangrer behver fortsätta fr att scenkonsten ska nå ut i hela landet. Statens musikverk bedms arbeta väl fr att tillgängliggra och nå ut med kunskap om teaterns, dansens och musikens kulturarv. Det pågår ett aktivt arbete fr kad jämställdhet och mot sexuella trakasserier hos kulturinstitutioner och statliga myndigheter, men det finns fortfarande problem med ojämställdhet inom scenkonstområdet. Jämställdhetsarbetet måste fortsätta på alla nivåer. Detta fr att säkra en sund och säker arbetsmilj samt fr att kvinnor och män ska få lika mjligheter som konstnärliga upphovspersoner. De mjligheter digitaliseringen innebär fr att sprida scenkonsten har utvecklats genom det tillskott av medel som Operan, Dramaten och Riksteatern fått fr ändamålet. Regeringen konstaterar att det nya coronavirusets utbrott troligen fortsatt kommer att påverka scenkonstens verksamheter kraftigt negativt, och därmed påverka uppfyllelsen av berrda kulturpolitiska mål, fr en längre tid framver.

5.5 Politikens inriktning Kulturskaparnas villkor stärks Som ett led i en satsning på kulturskaparnas villkor i denna proposition beräknar regeringen att stdet till fria aktrer och arrangrer inom teater, dans och musik kas med 16 miljoner kronor fr.o.m. 2021. Mjligheten att tillgängliggra konst och kultur i hela landet, och därmed skapa arbetstillfällen och goda villkor fr konstnärer, är till stor del beroende av arrangrer i hela landet. Riksteatern tillfrs 7 miljoner kronor fr.o.m. 2021 fr att utveckla både arrangrs- och produktionsled inom den samtida cirkusen, och därmed bidra till att skapa frutsättningar fr cirkuskonstnärer att verka i Sverige, samtidigt som den konstnärliga utvecklingen främjas och konstformen grs tillgänglig

50 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 fr fler människor i hela landet. Övriga insatser kopplade till att stärka kulturskaparnas villkor redogrs fr i avsnitten 4.5, 7.5 och 8.5.

Ombyggnation och renovering av Kungliga Operan Hanteringen av en hemställan från Statens fastighetsverk (Fi2019/01565/ESA) respektive Operan (Ku2019/00268-12/KO) om en renovering och ombyggnad av Kungliga Operans huvudbyggnad bereds fortsatt inom Regeringskansliet (se även utg.omr. 2 avsnitt 5.5).

Digitaliseringssatsningar – Operan, Dramaten och Riksteatern Regeringen bedmer att scenkonstinstitutionerna fortsatt behver använda digitala kanaler fr att nå ut med sina freställningar. Det nya coronavirusets utbrott har även inneburit att fler scenkonstaktrer använder digitala kanaler och utvecklar nya intres- santa sätt att interagera med sin publik digitalt. Regeringen bedmer att avsatta an- slagsmedel fr bidrag till vissa scenkonstinstitutioner disponeras på så vis att Drama- ten, Operan och Riksteatern i samverkan med andra scener fortsatt kan utveckla till- gängliga digitala lsningar fr scenkonsten i hela landet, så att alla kan ta del av utbudet och inte bara de som kan beska scenerna.

Voksenåsen Voksenåsen, som är ett center fr svensk-norskt samarbete, har på senare tid stärkt sin position som relevant partner inom flera samhällsområden och har producerat arrangemang och kurser med hga deltagarantal. Fr att ytterligare stärka verksamhetens frutsättningar att verka fr svensk-norskt samarbete beräknar regeringen ett tillskott om 5 miljoner kronor 2021.

5.6 Budgetfrslag 5.6.1 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

Tabell 5.5 Anslagsutveckling 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner Tusental kronor

2019 Utfall 1 081 676 Anslagssparande 2020 Anslag 1 194 7481 Utgiftsprognos 1 194 748 2021 Frslag 1 116 333 2022 Beräknat 1 113 454 2023 Beräknat 1 123 043

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell frening), Stiftelsen Dansens hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Anslaget får även an- vändas fr kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.

51 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 5.6 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 1 104 748 1 104 748 1 104 748 Pris- och lneomräkning2 41 604 41 831 51 705 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -30 019 -33 126 -33 411 varav BP213 7 800 4 700 4 700 - Nytt vermaskineri Dramaten 2 800 4 700 4 700 - Tillskott Voksenåsen 5 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt 1 1 Frslag/beräknat anslag 1 116 333 1 113 454 1 123 043 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 2 800 000 kronor fr 2021 och med 4 700 000 kronor fr.o.m. 2022 fr investeringar och kostnader i samband med byte av Dramatens vermaskineri. Vidare kas anslaget med 5 000 000 kronor 2021 fr att säkerställa att Voksenåsen AS ges frutsättningar att bedriva sin verksamhet. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 37 819 000 kronor fr.o.m. 2021. Regeringen freslår att 1 116 333 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 1 113 454 000 kronor respektive 1 123 043 000 kronor.

Tabell 5.7 Sammanställning av medelstilldelningen 2020 och 2021 till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen Tusentals kronor 2020 2021 Operan 510 475 503 753 Dramaten 248 214 252 005 Riksteatern 280 800 288 979 Dansens hus 24 788 25 151 Drottningholms slottsteater 14 050 14 718 Unga Klara 15 400 15 575 Voksenåsen 11 021 16 152 Totalt 1 104 748 1 116 333

52 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Lån till Kungliga Operan AB Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att fr 2021 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret fr investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och fr projektering infr renovering och ombyggnad som inklusive tidigare upplåning uppgår till hgst 126 000 000 kronor.

Skälen fr regeringens frslag: Kungliga Operan AB (Operan) är Sveriges national- scen fr opera och balett. Regeringen gav i december 2016 Operan klartecken att på- brja projekteringen avseende de fastighetsanknutna inventarierna infr renovering och ombyggnad av byggnaden på Gustav Adolfs torg i Stockholm. Fr att mjliggra investeringarna i inventarierna och projekteringsarbetet br Operan fr dessa ändamål få mjlighet att under 2021 ta ett lån i Riksgäldskontoret. Regeringen br mot denna bakgrund bemyndigas att fr 2021 besluta att Operan får ta upp lån i Riksgäldskonto- ret som inklusive tidigare upplåning uppgår till hgst 126 000 000 kronor fr investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Operan och fr projektering infr renovering och ombyggnad.

Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att fr 2021 besluta att Kungliga Dramatiska teatern AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret fr investeringar i ett nytt vermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till hgst 70 000 000 kronor.

Skälen fr regeringens frslag: Under 2019 har installation av ett nytt vermaskineri gjorts sedan utredningar visat att ett skyndsamt byte av vermaskineriet på Stora scenen är ndvändigt med hänsyn till arbetsmilj, driftsäkerhet och ekonomi. Fr lån som hänger samman med byte av vermaskineri br Kungliga Dramatiska teatern AB (Dramaten) få mjlighet att ta ett lån på hgst 70 000 000 kronor i Riksgäldskontoret. Regeringen br mot denna bakgrund bemyndigas att fr 2021 besluta att Dramaten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till hgst 70 000 000 kronor fr investeringar i ett nytt vermaskineri.

5.6.2 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tabell 5.8 Anslagsutveckling 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tusental kronor

2019 Utfall 213 025 Anslagssparande 589 2020 Anslag 213 6141 Utgiftsprognos 211 440 2021 Frslag 227 614 2022 Beräknat 227 614 2023 Beräknat 227 614

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangrer, fonogramverksamhet och vissa andra aktrer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas fr utgifter fr administration och genomfrande av verksamheten.

53 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 5.9 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 213 614 213 614 213 614 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 14 000 14 000 14 000 varav BP21 16 000 16 000 16 000 - Satsning på kulturskaparnas villkor 16 000 16 000 16 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 227 614 227 614 227 614 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 16 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr att frstärka stdet till fria aktrer och arrangrer inom scenkonst- och musikområdet. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att tidsbegränsade medel fr en frstärkning av den musikaliska scenkonsten upphr. Regeringen freslår att 227 614 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 227 614 000 kronor respektive 227 614 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 167 000 000 kronor 2022 och 2023.

Tabell 5.10 Beställningsbemyndigande fr anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 Ingående åtaganden 116 924 116 076 137 000 Nya åtaganden 116 076 137 000 146 076 Infriade åtaganden -116 924 -116 076 -116 076 -137 000 -30 000 Utestående åtaganden 116 076 137 000 167 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 167 000 167 000 167 000

Skälen fr regeringens frslag: Inom anslaget beviljas bidrag till den fria scenkonsten samt fonogramstd. Fr att skapa goda planeringsfrutsättningar fr de fria grupperna br beslut om bidrag kunna fattas som medfr utgifter fr kommande år. An- slaget används huvudsakligen fr bidragsgivning till fria scenkonstgrupper. Dessa grupper är oftast små och har små ekonomiska resurser. Statens andel av deras offentliga finansiering är betydande och en viktig frutsättning fr dem att finna vrig finansiering. Grupperna bedriver omfattande turnéverksamhet, både i Sverige och i utlan-

54 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 det, vilket medfr behov av goda planeringsfrutsättningar. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 167 000 000 kronor 2022 och 2023.

5.6.3 2:3 Statens musikverk

Tabell 5.11 Anslagsutveckling 2:3 Statens musikverk Tusental kronor

2019 Utfall 116 057 Anslagssparande -376 2020 Anslag 119 4901 Utgiftsprognos 116 577 2021 Frslag 122 646 2022 Beräknat 123 2322 2023 Beräknat 124 3763

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 122 647 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 122 646 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Statens musikverks frvaltningsutgifter och fr utgifter fr statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas fr utgifter som uppkommer till fljd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, så som pensionskostnader som regleras retroaktivt.

Regeringens verväganden

Tabell 5.12 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 2:3 Statens musikverk Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 119 490 119 490 119 490 Pris- och lneomräkning2 4 206 4 797 5 951 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -1 050 -1 055 -1 065 varav BP213 -1 050 -1 050 -1 050 - Finansiering -1 000 -1 000 -1 000 - Generell besparing i statsfrvaltningen -50 -50 -50 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 122 646 123 232 124 376 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr omprioriteringar inom utgiftsområdet. Vidare minskas anslaget med 50 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp.

55 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringen freslår att 122 646 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Statens musikverk fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 123 232 000 kronor respektive 124 376 000 kronor.

Budget fr avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.13 Sammanställning ver avgiftsintäkter till Statens musikverk Tusentals kronor 2019 2020 2021 Utfall Prognos Beräkn. Totala intäkter avgiftsbelagd verksamhet1 5 185 4 174 3 825 1 I myndighetens avgiftsintäkter ingår bl.a. entré- och visningsintäkter samt intäkter av frsäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m. Källa: Statens musikverk.

56 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

6 Litteraturen, läsandet och språket

6.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr den nationella kulturpolitiken, politiken fr litteratur- och läsfrämjande och den nationella språkpolitiken.

6.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmningen av resultatet av statens insatser inom området litteraturen, läsandet och språket utgår från – utbud och tillgänglighet till biblioteksverksamhet i hela landet med utgångspunkt i bl.a. bibliotekslagen (2013:801), – frdelning av statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, bibliotek och läsfrämjande, – insatser fr att främja mångfald, kvalitet och frdjupning i utgivningen av litteratur och kulturtidskrifter, – utveckling av läsvanor hos befolkningen, – insatser fr att främja ett kat läsande genom främjandeinsatser, bidragsgivning, produktion, utlåning och distribution av litteratur och medier fr alla oavsett bakgrund och frutsättningar, och – insatser fr att främja klarspråksarbete och terminologiarbete inom den offentliga frvaltningen och insatser fr att främja den enskildes tillgång till språk med utgångspunkt i språklagen (2009:600).

Som en fljd av den versyn som gjorts av resultattexterna har bedmningsgrunden om utbud och tillgänglighet till biblioteksverksamhet samt resultatindikatorn om utveckling av läsvanor tillkommit. Bedmningsgrunden om insatser fr att främja ett kat läsande samt bedmningsgrunden gällande språk har utvecklats fr att frtydliga relevanta delar i bedmningen. Bedmningen grs vidare utifrån resultat relaterade till relevanta bedmningsgrunder gemensamma fr kulturområdet (se avsnitt 3.6).

6.3 Resultatredovisning Utbud och tillgänglighet till bibliotek, litteratur och läsning Bibliotekssamverkan Inom ramen fr sitt samverkansuppdrag har Kungl. biblioteket under 2019 hållit ett flertal samråd och tagit fram stdmaterial till folkbiblioteken med anledning av de än- dringar i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk som trädde i kraft vid årsskiftet 2020. Under 2019 anslt sig 162 nya bibliotek till den nationella databasen Libris där upp- hovsrättsligt fritt material finns tillgängligt. Stora insatser har gjorts fr att säkerställa ppenheten.

57 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Under 2019 har 53 kommuner antagit en ny biblioteksplan och ytterligare ett tiotal frväntas antas under 2020. Av landets kommuner har 94 procent en biblioteksplan med aktuell planperiod. De regionala biblioteksverksamheterna har tillsammans med Kungl. biblioteket en avgrande roll i genomfrandet av ett digitalt kompetenslyft, inom satsningen Digitalt frst. Under hsten 2019 har mer än 50 procent av all folk- bibliotekspersonal nyttjat plattformen.

Stärkta bibliotek Genom satsningen Stärkta bibliotek har regeringen avsatt 250 miljoner kronor årligen 2018–2020. Samtliga kommuner utom en skte och beviljades bidrag under 2019 och ett flertal projekt som syftar till arbete med kulturell mångfald och flerspråkighet har beviljats bidrag.

Tillgänglig litteratur och läsning Myndigheten fr tillgängliga medier (MTM) främjar tillgänglig läsning genom produktion och distribution av tillgänglig litteratur samt genom utlåning av talbcker via det digitala biblioteket Legimus. Under 2019 kade MTM produktionen av punktskriftsbcker med fyra procent i jämfrelse med 2018. Punktskriftsbcker utgjorde 85 procent av myndighetens totala antal producerade titlar. LL-frlagets utgivning av lättläst litteratur minskade till åtta titlar under 2019 (från 32 titlar 2018) på grund av myndighetens omlokalisering och temporärt manusstopp, vilket bidrog till att antalet bcker minskade med 75 procent. MTM:s produktion av talbcker minskade med ca 10 procent vilket beror på utmaningar i kompetensverfring i samband med MTM:s omlokalisering till Malm. Under 2019 kade antalet användare i det digitala biblioteket Legimus med 17 procent och knsfrdelningen av nyregistrerade användare var jämn. Av dessa har ca 63 procent lånat minst en talbok under 2019. Användarnas digitala lån kade med 76 procent (se diagram 6.1) och ca 61 procent av lånen gjordes av kvinnor. MTM:s bedmning är att bl.a. kat intresse fr talbcker, biblioteks informationsspridning om Legimus samt lansering och marknadsfring av den nya versionen av Legimus-appen kan ha bidragit till den stora kningen av digitala lån.

Diagram 6.1 Antal lån till användare Antal lån 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Lån till användare Lån till kvinnor Lån till män

Knsuppdelad statistik tillgänglig fr.o.m. 2017. Källa: Myndigheten fr tillgängliga medier.

58 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Bidragsgivning till litteratur, läsfrämjande och kulturtidskrifter Under 2019 beviljade Statens kulturråd ca 374 miljoner kronor i bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande. Av tabell 6.1 framgår frdelning av std inom området.

Tabell 6.1 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter, bibliotek och läsfrämjande (beviljade medel)

2016 2017 2018 2019

ALMA, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (tkr) 5 000 5 000 5 000 5 000 Bokstart (tkr) - 8 700 8 485 9 257 Efterhandsstd till litteratur (tkr) 35 099 37 317 35 048 36 655 Antal anskningar 2 001 2 169 2 041 2 110 Antal beviljade anskningar 761 790 728 771 Inkpsstd till folk- och skolbibliotek (tkr) 23 930 23 690 23 580 24 310 Antal anskningar 256 237 246 237 Antal beviljade anskningar 250 236 241 236 Internationellt litteratursamarbete (projektbidrag och versättningsstd) (tkr) 7 994 7 386 7 605 8 798 Kulturtidskrifter (std till produktion och spridning) (tkr)1 22 650 24 810 2 000 50 580 Läs- och litteraturfrämjandebidrag (tkr) 16 999 15 138 15 188 16 187 Antal anskningar 198 225 206 215 Antal beviljade anskningar 107 125 120 119 Stärkta bibliotek (tkr) - - 220 553 220 000 Antal anskningar - - 427 367 Antal beviljade anskningar - - 339 331 Planerad utgivning (tkr) 878 861 555 1 260 Fristadsprogrammet (tkr) 634 1 685 1 792 1 886

TOTALT (tkr)2 113 185 124 587 319 806 373 933 1 I januari 2019 beslutades om produktionsstd fr kulturtidskrifter fr 2019. I december samma år fattades även beslut om produktionsstd fr kulturtidskrifter fr 2020. Då användes mjligheten att fatta beslut i frväg gällande 2020 års budget. 2 Totalsummorna fr 2017–2018 har justerats i frhållande till tidigare årsredovisningar av Statens kulturråd. Källa: Statens kulturråd.

Läs- och litteraturfrämjande insatser och utveckling av läsvanor hos unga Under 2019 beviljade Statens kulturråd 236 av 237 skande kommuner sammanlagt 24,3 miljoner kronor i inkpsstd till folk- och skolbibliotek, se tabell 6.1. Stdet syftar till att främja barns och ungas läsintresse genom inkp av barn- och ungdomslitteratur och vuxenlitteratur som främjar barns och ungas intresse fr läsning. Antalet skande kommuner har minskat under en fljd av år, vilket bl.a. beror på kravet att kommunerna bibehåller fregående års medieanslag fr att kunna få std. Detta har en påverkan på läsfrämjandemålet. Under 2019 beviljades ca 25,4 miljoner kronor till läs- och litteraturfrämjande insatser (inklusive Bokstart), se tabell 6.1. Bland de som skte std fr läs- och litteraturfräm- jande insatser var den geografiska spridningen stor, 19 respektive 16 län var representerade vid de två anskningstillfällena. En stor andel av de bidrag som Statens kulturråd frdelar till litteratur och läsfrämjan- de vänder sig till barn och unga, exempelvis inkpsstd till folk- och skolbibliotek.

59 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Som en del i sitt läsfrämjande arbete tar Kulturrådet även fram den årliga barn- och ungdomsbokskatalogen. Under 2019 gjordes flera insatser inom ramen fr Bokstart i syfte att sprida kunskap om språkutveckling, bl.a. lanserades ett nytt kunskapspaket om nationella minoritetsspråk samt informationsfilmer riktade till vårdnadshavare om språkutveckling fr yngre barn. Enligt Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport Ung idag 2020 läser allt färre unga (16–25 år) bcker. Minskningen har skett ver tid bland båda k- nen. Fram till 2015 har det funnits en tydlig skillnad mellan knen, där en strre andel tjejer läst varje vecka. Mellan 2015 och 2018 har andelen tjejer som läser minskat, medan andelen killar som läser inte har frändrats sedan 2015. Rapporten visar också att 2018 läste nästan varannan ung utrikesfdd varje vecka, vilket kan jämfras med knappt var tredje inrikes fdd. Rapporten konstaterar även att utrikesfdda oftare besker bibliotek.

Diagram 6.2 Andel unga (16–25 år) som uppger att de läser bcker varje vecka Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2009 2012 2015 2018

Tjejer Killar

Uppdelat efter kn, år 2007–2018. Källa: Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Även inom ramen fr kultursamverkansmodellen ska statligt std lämnas till litteratur och läsfrämjande insatser, se avsnitt 4.

Std till utgivning av litteratur och kulturtidskrifter I Statens kulturråds rapport Mångfald, kvalitet och frdjupning fljs bidragsgivningen inom litteraturstdet 2014–2017 upp. En av slutsatserna i rapporten är att litteratur- stdets syfte – att främja mångfald, kvalitet och frdjupning i utgivningen av litteratur – bäst främjas av att inte ta hänsyn till utgivarens storlek vid frdelning av bidrag. Fr att ytterligare ka spridningen av kvalitetslitteratur stttar myndigheten distributionen av samtliga litteraturstdda titlar till olika bibliotek, i syfte att titlarna ska använ- das i bibliotekens läs- och litteraturfrämjande arbete. Under året har Statens kulturråd gjort en versyn av stdet, vilken visar att det finns ett behov av att komplettera distributionen av bcker med andra läsfrämjande insatser som exempelvis bokcirklar, berät- tarprojekt och samtal om lyrik. Fr 2020 beslutade Statens kulturråd om produktionsstd om 23,1 miljoner kronor till 84 kulturtidskrifter, varav 9 är helt eller delvis på annat språk än svenska och 8 behandlar nationella minoriteters språk och kultur. Stdet syftar till att en mångfald av kulturtidskrifter av hg kvalitet ska ges ut och läsas i Sverige.

60 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

I bidragsgivningen inom litteratur- och biblioteksområdet utgr kvinnor en hgre andel inom vissa std, exempelvis upphovspersoner som medverkat i bcker som fått efterhandsstd till utgivning av barn- och ungdomslitteratur, medan män är i majoritet i facklitteraturgenren. Under 2019 arbetade Statens kulturråd fr att hitta en form fr strategiskt utbyte med fler aktrer inom det internationella litteraturfältet genom verksamheten Swedish Literature Exchange. Bland annat har antalet dialogmten med de svenska agenterna och frlagen utkats och programverksamheten fr utländska frläggare har breddats med två nya besksprogram.

Språkfrämjande insatser En enkätunderskning som Institutet fr språk och folkminnen (Isof) genomfrde 2019 visar att andelen myndigheter, kommuner och regioner i landet som uppger att de arbetar med klarspråk har kat från 60 procent 2014 till drygt 80 procent 2019. Isof:s roll som samordnande myndighet fr det offentliga terminologiarbetet har fortsatt att etableras under året, bl.a. genom att Isof informerat den offentliga frvaltningen och andra berrda om sin utkade roll vid seminarier och på myndighetens webbplats. Frutsättningarna fr den enskildes tillgång till språk har under 2019 främjats av Isof genom bl.a. språkvårdande insatser såsom en ny samhällsordlista på svenskt tecken- språk och omsorgsordlistor på fem romska dialekter. Vidare har flera av myndighetens forskningsprojekt under året kat kunskapen om flerspråkighet. Exempelvis visade en underskning av språklig representation i det offentliga rummet att nationella minori- tetsspråk och immigrantspråk synliggrs i mycket begränsad omfattning på vårdcen- traler och bibliotek. Insatser fr revitalisering av de nationella minoritetsspråken redovisas vidare inom utgiftsområde 1.

Ett levande och tillgängligt immateriellt kulturarv Institutet fr språk och folkminnens samordnande och stdjande arbete i tillämpnin- gen av Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet bidrar till det kulturpolitiska målet om ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Bland annat har Sveriges nationella frteckning ver immateriellt kulturarv (levande- traditioner.se) fortsatt att utkas med traditioner i dialog med ideella organisationer i hela landet. Detta bidrar till att det immateriella kulturarvet blir tillgängligt fr allt fler. Barns och ungas kunskap om och tillgång till immateriellt kulturarv har främjats genom bl.a. Institutet fr språk och folkminnens projekt där elever fått diskutera års- bundna traditioner med rtter i olika regioner och länder. Se även avsnitt 4 Kulturom- rådesvergripande verksamhet om Unescoarbetet.

6.4 Analys och slutsatser Regeringens samlade bedmning är att de insatser som genomfrts på biblioteksom- rådet bidrar till att främja samverkan inom biblioteksverksamheten i hela landet, samt utbud och tillgänglighet till kvalitativ litteratur inom det samlade biblioteksväsendet. Satsningen Stärkta bibliotek har nått ut brett bland Sveriges kommuner och har bidragit till att ka tillgängligheten vid bibliotek i hela landet. Kunskapen om digitala verktyg har hjts till fljd av att fler bibliotekarier har tagit del av kurser och innehåll inom satsningen Digitalt frst. Det är även av vikt att statens insatser samspelar väl med andra insatser som grs på regional och lokal nivå.

61 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringen bedmer att Myndigheten fr tillgängliga mediers arbete med att tillgäng- liggra litteratur, särskilt det kade utlånet av talbcker, i hg grad bidrar till att uppfylla det nationella målet om att det utifrån vars och ens särskilda frutsättningar ges mjlighet att utveckla en god läsfrmåga och ha tillgång till litteratur av hg kvalitet. Statens kulturråds insatser och bidragsgivning inom litteraturområdet och fr läsfräm- jande bidrar till att främja mångfald, kvalitet och frdjupning i utgivningen samt spridning och läsning av litteratur och kulturtidskrifter. Som Läsdelegationens betänkande (SOU 2018:57) och bl.a. Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport visar finns det ett fortsatt behov av insatser på det läsfrämjande området fr att vända utvecklingen med minskat läsande bland barn och unga. Regeringen bedmer att insatserna inom språkvården och språkpolitiken har bidragit till de riksdagsbundna målen om allas rätt till språk och att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Dessa aspekter är ytterst en fråga om jämlikhet och allas lika rätt till demokratisk delaktighet. Särskilt positivt är att klarspråksarbete är en välintegrerad del i allt fler myndigheters, kommuners och regioners verksamheter. Ins- titutet fr språk och folkminnens pågående insatser fr att etablera sin roll som samordnande inom offentlig terminologi är viktiga fr den fortsatta utvecklingen av terminologiarbetet i hela den offentliga frvaltningen. Regeringen bedmer att arbetet med tillämpningen av konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet i Sverige har utvecklats positivt de senaste åren och bidrar till att ka kunskapen om och tillgängligheten till det immateriella kulturarvet i hela landet.

6.5 Politikens inriktning Insatser fr ett kat läsande Regeringen freslår en rad insatser fr att frbättra frutsättningarna fr barns och ungas läsning med utgångspunkt i Läsdelegationens betänkande. De grupper som i underskningar uppvisat svag läsfrståelse och läsmotivation har särskild prioritet. Pojkar är en sådan grupp eftersom de generellt är svagare läsare än flickor, är mindre intresserade av läsning och läser också i mindre utsträckning. En annan sådan grupp är personer med funktionsnedsättning eller läsnedsättning som kan behva anpassad litteratur och alternativa metoder och sätt att läsa och ta till sig en litterär text. Regeringen freslår därfr att ett läsråd inrättas och och beräknar att 10 miljoner kronor avsätts per år fr.o.m. 2021 (se avsnitt 4.6.1). Läsrådet ska samla och samordna aktrer och insatser inom kultur, skola, myndigheter, civilsamhälle, folkbildning, bokhandel, frlag och andra delar av näringslivet kring barns och ungas läsning. Läsrådet br ges mjligheter att ge synpunkter på hur det läsfrämjande arbetet utformas. Statens kulturråd driver sedan 2015 en nationell satsning på små barns språk- och läs- utveckling kallad Bokstart. I enlighet med Läsdelegationens frslag br Bokstart byggas ut och bl.a. långsiktigt stdja kommuner som i samverkan med barnavårdscentral, folkbibliotek och frskolor arbetar med små barns språkutveckling. Regeringen beräknar att 15 miljoner kronor avsätts 2021 och 20 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2022 fr en utbyggnad av Bokstart. På nationell nivå har Statens kulturråd en central roll i att initiera, samordna och stdja läsfrämjande insatser utanfr skolan. Fr att genomfra frslag i linje med Läsdelega- tionens betänkande beräknar regeringen en frstärkning av Statens kulturråds läsfräm- jande arbete med 15 miljoner kronor fr.o.m. 2021.

62 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

(Se avsnitt 4.5 och 8.5 fr ytterligare insatser fr läsfrämjande och stärkta bibliotek i hela landet).

6.6 Budgetfrslag 6.6.1 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tabell 6.2 Anslagsutveckling 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Tusental kronor

2019 Utfall 155 078 Anslagssparande 657 2020 Anslag 180 7351 Utgiftsprognos 178 896 2021 Frslag 200 735 2022 Beräknat 205 7352 2023 Beräknat 205 7353 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läs- främjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får användas fr utgifter fr administration, uppfljning, främjande och genomfrande av verksamheten.

Regeringens verväganden

Tabell 6.3 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 180 735 180 735 180 735 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 20 000 25 000 25 000 varav BP21 30 000 35 000 35 000 - Läsdelegationen 30 000 35 000 35 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 200 735 205 735 205 735 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 15 000 000 kronor 2021 och 20 000 000 kronor fr.o.m. 2022 fr en utbyggnad av satsningen Bokstart. Vidare kas anslaget med 15 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr en fr- stärkt satsning på läsfrämjande insatser. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 10 000 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att tidsbegränsade medel fr läsfrämjande insatser upphr. Fr 2021 har 25 miljoner kronor inom anslaget beräknats fr bibliotekens arbete med att nå ungdomar från socioekonomiskt svaga miljer (bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:97). Regeringen anser dock att satsningen Stärkta bibliotek tillgodoser det

63 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 aktuella behovet och att medlen i stället br användas till andra ändamål inom anslaget. Regeringen freslår att 200 735 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 205 735 000 kronor respektive 205 735 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 40 000 000 kronor 2022 och 2023.

Tabell 6.4 Beställningsbemyndigande fr anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 Ingående åtaganden 4 148 30 051 40 000 Nya åtaganden 30 051 40 000 35 000 Infriade åtaganden -4 148 -30 051 -35 000 -35 000 -5 000 Utestående åtaganden 30 051 40 000 40 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 40 000 40 000 40 000

Skälen fr regeringens frslag: Inom anslaget frdelas std till utgivning och spridning av litteratur och kulturtidskrifter. Fr att skapa goda planeringsfrutsättnin- gar fr aktrerna inom området br beslut om bidrag kunna fattas som medfr utgifter fr kommande år. Statens kulturråd har också behov av att fatta beslut om ver- sättningsstd i frskott eftersom stdets konstruktion innebär att ingen del av det beslutade bidragsbeloppet betalas ut innan det aktuella stdobjektet (boken) är färdig- producerat. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 40 000 000 kronor 2022 och 2023.

6.6.2 3:2 Myndigheten fr tillgängliga medier

Tabell 6.5 Anslagsutveckling 3:2 Myndigheten fr tillgängliga medier Tusental kronor

2019 Utfall 129 331 Anslagssparande -2 668 2020 Anslag 125 9571 Utgiftsprognos 122 034 2021 Frslag 127 349 2022 Beräknat 127 9132 2023 Beräknat 129 2123

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 127 349 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 127 349 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Myndigheten fr tillgängliga mediers frvaltningsutgifter.

64 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 6.6 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 3:2 Myndigheten fr tillgängliga medier Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 125 957 125 957 125 957 Pris- och lneomräkning2 1 832 2 398 3 701 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -440 -442 -446 varav BP213 -440 -440 -440 - Generell besparing i statsfrvaltningen -440 -440 -440 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 127 349 127 913 129 212 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 440 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Regeringen freslår att 127 349 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Myndigheten fr tillgängliga medier fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 127 913 000 kronor respektive 129 212 000 kronor.

6.6.3 3:3 Institutet fr språk och folkminnen

Tabell 6.7 Anslagsutveckling 3:3 Institutet fr språk och folkminnen Tusental kronor

2019 Utfall 67 678 Anslagssparande 1 932 2020 Anslag 68 7601 Utgiftsprognos 69 973 2021 Frslag 71 120 2022 Beräknat 70 7632 2023 Beräknat 71 6123

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 70 121 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 70 119 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Institutet fr språk och folkminnens frvaltningsutgifter. Anslaget får även användas fr utgifter fr statsbidrag till terminologiskt arbete.

65 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 6.8 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 3:3 Institutet fr språk och folkminnen Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 68 760 68 760 68 760 Pris- och lneomräkning2 1 540 2 184 3 036 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 820 -181 -184 varav BP213 820 -180 -180 - Generell besparing i statsfrvaltningen -180 -180 -180 - Hjd kvalitet tolktjänster 1 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 71 120 70 763 71 612 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 1 000 000 kronor 2021 fr kommande frslag med anledning av Tolkutredningens betänkande (SOU 2018:83), se utgiftsområde 16, avsnitt 4.5. Vidare minskas anslaget med 180 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Regeringen freslår att 71 120 000 kronor anvisas under anslaget 3:3 Institutet fr språk och folkminnen fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 70 763 000 kronor respektive 71 612 000 kronor.

66 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

7 Bildkonst, arkitektur, form och design

7.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen har beslutat fr den nationella kulturpolitiken och mål fr arkitektur-, form- och designpolitiken.

7.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmningen av resultat avseende bildkonst, arkitektur, form och design utgår från fljande bedmningsgrunder – frdelning av statliga medel till bild- och formkonstområdet, – insatser fr att främja tillgänglighet till, delaktighet i, intresse fr och kunskap om bildkonst, arkitektur, form och design, och – insatser fr att stärka frutsättningarna fr att den gestaltade livsmiljn präglas av kvalitet, hållbarhet, dialog och delaktighet.

7.3 Resultatredovisning Bidragsgivning till bild- och formkonstområdet Efter frstärkningen av Statens kulturråds anslag till bild- och formområdet med 12 miljoner kronor 2018, har infrastrukturen fr arrangrer som visar bild- och formkonst ver hela landet fortsatt kunnat stärkas. Fler arrangrer har beviljats bidrag vilket främjar utbudet och därmed tillgängligheten till professionell bildkonst.

Tabell 7.1 Beviljade bidrag inom bild- och formkonstområdet 2014–2019 Tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Bild och form/projektbidrag 1 420 2 975 3 157 3 648 10 184 9 825 Kollektivverkstäder 1 000 800 800 900 1 000 1 000 Konsthantverkskooperativ 2 000 2 000 2 825 1 060 2 300 2 300 Organisationer inom bild- och formområdet 13 430 13 480 12 845 13 445 13 645 13 745 Verksamhetsbidrag till utställningsarrangrer 9 470 9 420 9 160 9 450 12 175 12 500 Totalt 27 320 28 675 28 787 28 503 39 304 39 370 Källa: Statens kulturråd

Enligt Statens kulturråd har flera av de lokala och regionala utställningsarrangrer som beviljades bidrag under året haft en omfattande och kvalitativ verksamhet fr och med barn och unga. Cirka 53 procent av de som fick std uppgav att projekten involverade barn och unga. Motsvarande andel fr 2018 var 21 procent. Ökningen beror på att Statens kulturråd har prioriterat bl.a. projekt med verksamhet fr och med barn och unga.

67 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

De direkta stden och ersättningarna som frdelas till enskilda bildkonstnärer via bl.a. Konstnärsnämnden har också en stor betydelse fr mjligheten att tillgängliggra bildkonst. I avsnitt 08 Kulturskaparnas villkor redovisas bl.a. hur frdelningen av statliga bidrag och ersättningar direkt till konstnärer nationellt och internationellt främjat konstnärlig kvalitet, mångfald och konstnärlig utveckling. Statligt std till professionell bild och form frdelas även via kultursamverkansmodellen, se avsnitt 04 Kulturområdesvergripande verksamhet. Stdet bidrar till att publik i hela landet kan mta professionell bild- och formkonst. Nämnden fr hemsljdsfrågor frdelade under året ca 1,46 miljoner kronor i projekt- och utvecklingsbidrag till 17 olika aktrer. Bidragsfrdelningen mjliggr såväl frnyelse och utveckling av sljdområdet som bevarandet av sljd som kulturarv. Myndig- heten finansierar. även bl.a en nationell utvecklare i romskt hantverk som har starkt fokus på barns och unga vuxnas hantverkande och framtida entreprenrskap.

Tillgängliggrande och främjande av intresse fr och kunskap om bildkonst Den verksamhet som bedrivs av de statliga museerna Moderna museet och National- museum liksom institutionerna Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidinghem, Stiftelsen Thielska galleriet, Bildmuseet, Zornsamlingarna och Stiftelsen Prins Eugens Walde- marsudde har under året haft en betydande roll fr att ka tillgängliggrandet av, intresset fr och kunskapen om bildkonst. Som en del i detta arbete har Moderna museet och Nationalmuseum samt även Statens konstråd i uppdrag att frvärva konst till statens samlingar. Statens konstråd har exempelvis genom konstinkpen arbetat aktivt fr att kompensera den historiska underrepresentationen av kvinnliga konstnärers verk i samlingen, vilket resulterat i att fler människor i hela Sverige kan mta en strre mångfald av offentliga konstverk i sin vardag. Rapporten om offentlig konst som kulturarv som Statens konstråd på uppdrag av regeringen lämnade in i juni 2019, visar att kunskapsbrist, otydlig ansvarsfrdelning och en oklar tillämpning av lagar och regler inom stat, kommun och region innebär kade risker fr skador och frluster av byggnadsanknutna offentliga konstverk i 1900-talets kulturmiljer. Till fljd av rapportens slutsatser har Riksantikvarieämbetet i samverkan med Statens konstråd fått i uppdrag av regeringen att verka fr att bygg- nadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering (Ku2019/01191/KO).

Tillgängliggrande och främjande av intresse fr och kunskap om arkitektur, form och design Genom sin uppgift att stärka kunskapen om och främja intresset fr arkitekturens, formens och designens värden och betydelse, bidrar Statens centrum fr arkitektur och design (ArkDes) till att säkerställa kvalitetsaspekter inom arkitektur och design i Sverige. Detta sker genom praktiknära forskning, kunskapsuppbyggnad och samverkan. Under 2019 genomfrde ArkDes ett flertal utställningar och en varierad programverksamhet inom arkitektur, form och design. Nämnden fr hemsljdsfrågor arbetar efter ett brett kulturbegrepp fr att utveckla sljd som kulturområde. Enligt Sljd och hantverk, vanor och värderingar 2012–2018 (SOM-rapport nr 2019:15) har andelen som sysslat med handarbete och hantverk de senaste 12 månaderna varierat mellan 47–55 procent. Freningen Svensk Form verkar bl.a. fr att stimulera designutvecklingen i Sverige samt vidga och frdjupa kunskapen om form- och designfrågor. Under året har en av

68 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Svensk Forms prioriteringar varit att stärka regional samverkan. Freningen samlar sammanlagt 13 regionalfreningar ver hela landet, som i respektive region bidrar till att sprida kunskap om form och design genom samarbeten med t.ex. kommun, region och branschorganisationer.

Arbete fr att främja utvecklingen av den gestaltade livsmiljn Politiken fr gestaltad livsmilj sätter människan och livsmiljn i centrum fr det som planeras, byggs och produceras. Det ställer krav på en helhetssyn hos olika beslutsfattare, på tvärsektoriell samverkan och på hållbara investeringar. I maj 2018 beslutade riksdagen om det nya målet fr arkitektur, form och design, framlagt i propositionen Politik fr gestaltad livsmilj (prop. 2017/18:110). Arbetet med att implementera politiken har under året bl.a. drivits genom insatser från de fyra myndigheterna Boverket, ArkDes, Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet. De fyra myndigheternas arbete består till stor del av att kommunicera kunskap om politiken till olika aktrer inom staten, kommuner, regioner och branscher. Exempelvis om betydelsen av kvalitets- medvetna val i arbetet med arkitektur, form, design, offentlig konst och kulturmiljer. Boverket samordnar de fyra myndigheternas arbete och genomfr även ett främjande och kompetenshjande arbete fr offentliga aktrer (se vidare utg.omr. 18, avsnitt 3.3.2). Statens konstråd har ett regeringsuppdrag om hur bild- och formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger. Uppdraget har lett till att Statens konstråd och Akademiska Hus 2019 tecknade ett samverkansavtal och inledde fem samverkansprojekt. Projekten syftar till att utveckla nya tillämpningar av den s.k. enprocentsregeln, dvs. att cirka en procent av budgeten fr offentliga ny-, om- eller tillbyggnads- projekt br avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning. Projekten syftar även till att stärka tidig och medveten integrering av arbete med konstnärlig gestaltning i plan- och byggprocesser. Statens konstråds uppdrag att verka fr stärkt kunskapsutveckling inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljer, har resulterat i att kommuner som ingår i satsningen har utvecklat sin organisation och fattat beslut om styrdokument som stdjer arbete med offentlig konst. Rådet fr hållbara städer har i uppdrag att stärka kommunernas frutsättningar att utveckla levande och hållbara städer och samhällen. Utgångspunkter fr arbetet är mål 11 i Agenda 2030, regeringens strategi fr levande städer – politik fr en hållbar stads- utveckling (skr. 2017/18:230) och Politik fr gestaltad livsmilj (se vidare utg.omr. 18, avsnitt 3.3.2). Freningen Form/Design Center får under åren 2018–2020 särskilda medel fr att vara en mtesplats och nod i sdra Sverige fr politiken fr gestaltad livsmilj. Under 2019 har Form/Design Center bl.a. genomfrt strategiska utvecklingsprojekt, egna utställningssatsningar och stärkt positionen som nod i sdra Sverige. Arbetet bedrivs i stor utsträckning i samverkan med Malm stad, Region Skåne, Lunds universitet m.fl. Denna samverkan har lett till att Sveriges enda lektorat fr gestaltad livsmilj inrättats vid Lunds universitet (avdelningen fr arkitektur vid Lunds tekniska hgskola), med bidrag från Region Skåne. Lektoratet leder arbetet med uttolkning och implementering av politiken fr Gestaltad livsmilj inom den nationella Arkitekturakademin (samtliga hgskolor som ger en femårig arkitektutbildning).

7.4 Analys och slutsatser Regeringens sammantagna bedmning är att de statliga insatserna bidragit till att uppnå det kulturpolitiska målet, liksom till målet fr arkitektur, form och design. Myn-

69 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 digheter och andra verksamheter med statligt std har under året bidragit till att främ- ja, utveckla och skapa intresse fr bildkonst, arkitektur, form och design i hela landet. Regeringen bedmer att myndigheternas arbete med att sprida kunskap om politiken fr gestaltad livsmilj till en bred grupp aktrer i hela landet, bidrar till områdets mål- uppfyllelse. Av särskild betydelse fr politikens frverkligande är de uppgifter och uppdrag som ligger på Boverket, ArkDes, Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet. I arbetet med politiken fr gestaltad livsmilj bedmer regeringen att det offentliga fortsatt har ett ansvar att agera frebildligt fr att bidra till hållbara gestaltade livsmiljer och ser positivt på att frågorna uppmärksammats under året.

7.5 Politikens inriktning Satsning på inkp av konst och konstnärlig gestaltning Regeringen freslår att Statens konstråd och Moderna museet tillfrs 25 miljoner kro- nor vardera i syfte att ka statens frvärv av konst 2021. Bild- och formkonstnärer har drabbats hårt under coronakrisen. Satsningen innebär ett std till infrastrukturen och att enskilda konstnärer får betalt fr sin konstnärliga verksamhet, samtidigt som all- mänheten får tillgång till ett kat utbud av konst. Fr att upprätthålla målsättningen att fler ska få mjlighet att uppleva konst i sin vardag och att kvaliteten i våra gemensamma livsmiljer ska ka genom konstnärlig gestaltning, är den fortsatta tillämpningen av enprocentregeln central. Syftet med enprocentregeln är att skapa ett stabilt och långsiktigt ekonomiskt utrymme fr konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljer. Som regeringen tidigare konsta- terat är det avgrande att staten agerar frebildligt och själv tillämpar regeln. I vissa fall är det dock inte mjligt eller lämpligt att tillämpa denna regel. Statens konstråd har haft i uppdrag att i samarbete med statliga fastighetsfrvaltare utarbeta ett metodstd fr hur upp till en procent av budgeten fr ett byggprojekt när staten bygger kan av- sättas till bild- och formkonstnärlig gestaltning. Regeringen ser därfr fram emot resultatet av Statens konstråds och de statliga fastighetsfrvaltarnas samarbete i denna fråga.

Kulturskaparnas villkor stärks Som ett led i satsningen på kulturskaparnas villkor beräknar regeringen att frstärka stdet till fria aktrer inom bild- och formområdet fr.o.m. 2021. Mjligheten att till- gängliggra konst och kultur i hela landet, och därmed skapa arbetstillfällen och goda villkor fr konstnärer, är till stor del beroende av arrangrer och utställare i hela landet. Övriga insatser kopplade till att stärka kulturskaparnas villkor redogrs fr i avsnitten 4.5, 5.5 och 8.5.

70 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

7.6 Budgetfrslag 7.6.1 4:1 Statens konstråd

Tabell 7.2 Anslagsutveckling 4:1 Statens konstråd Tusental kronor

2019 Utfall 31 580 Anslagssparande 583 2020 Anslag 31 7531 Utgiftsprognos 31 937 2021 Frslag 11 007 2022 Beräknat 11 0412 2023 Beräknat 11 1473

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 11 007 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 11 006 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Statens konstråds frvaltningsutgifter.

Regeringens verväganden

Tabell 7.3 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 4:1 Statens konstråd Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 31 753 31 753 31 753 Pris- och lneomräkning2 458 557 870 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -21 204 -21 269 -21 476 varav BP213 -250 -250 -250 - Generell besparing i statsfrvaltningen -250 -250 -250 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 11 007 11 041 11 147 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 250 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 20 954 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att tidsbegränsade medel fr kunskapsutveckling fr offentlig konst upphr. Regeringen freslår att 11 007 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Statens konstråd fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 11 041 000 kronor respektive 11 147 000 kronor.

71 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

7.6.2 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn

Tabell 7.4 Anslagsutveckling 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn Tusental kronor

2019 Utfall 43 145 Anslagssparande 371 2020 Anslag 42 9471 Utgiftsprognos 42 760 2021 Frslag 67 947 2022 Beräknat 42 947 2023 Beräknat 42 947

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr Statens konstråds utgifter fr konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn. Anslaget får även användas fr utgifter fr administration och genomfrande av verksamheten.

Regeringens verväganden

Tabell 7.5 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 42 947 42 947 42 947 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 25 000 varav BP21 25 000 - Ökat frvärv av konst 25 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 67 947 42 947 42 947 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 25 000 000 kronor 2021 fr att ka statens frvärv av konst. Regeringen freslår att 67 947 000 kronor anvisas under anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 42 947 000 kronor respektive 42 947 000 kronor.

72 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

7.6.3 4:3 Nämnden fr hemsljdsfrågor

Tabell 7.6 Anslagsutveckling 4:3 Nämnden fr hemsljdsfrågor Tusental kronor

2019 Utfall 11 717 Anslagssparande 11 2020 Anslag 11 7141 Utgiftsprognos 11 606 2021 Frslag 11 767 2022 Beräknat 11 8062 2023 Beräknat 11 8793

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 11 767 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 11 767 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Nämnden fr hemsljdsfrågors frvaltningsutgifter. Ansla- get får även användas fr utgifter fr statsbidrag till Svenska Hemsljdsfreningars Riksfrbund, rikshemsljdskonsulenternas verksamhet och fr projekt inom hem- sljdsområdet.

Regeringens verväganden

Tabell 7.7 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 4:3 Nämnden fr hemsljdsfrågor Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 11 714 11 714 11 714 Pris- och lneomräkning2 53 92 165 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 11 767 11 806 11 879 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022-2023 är preliminär.

Regeringen freslår att 11 767 000 kronor anvisas under anslaget 4:3 Nämnden fr hemsljdsfrågor fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 11 806 000 kronor respektive 11 879 000 kronor.

73 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

7.6.4 4:4 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 7.8 Anslagsutveckling 4:4 Bidrag till bild- och formområdet Tusental kronor

2019 Utfall 39 877 Anslagssparande 192 2020 Anslag 40 0691 Utgiftsprognos 39 661 2021 Frslag 46 069 2022 Beräknat 46 069 2023 Beräknat 46 069

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollek- tivverkstäder. Anslaget får även användas fr statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer fr konstfrvärv.

Regeringens verväganden

Tabell 7.9 Frändringar av anslagsnivån fr 2021–2023 fr 4:4 Bidrag till bild- och formområdet Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 40 069 40 069 40 069 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 6 000 6 000 6 000 varav BP21 6 000 6 000 6 000 - Satsning på kulturskaparnas villkor 6 000 6 000 6 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 46 069 46 069 46 069 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 6 000 000 kronor årligen fr.o.m. 2021 fr att stärka stdet till fria aktrer inom bild- och formområdet. Regeringen freslår att 46 069 000 kronor anvisas under anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 46 069 000 kronor respektive 46 069 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 14 000 000 kronor 2022.

74 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 7.10 Beställningsbemyndigande fr anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 Ingående åtaganden 11 945 12 000 14 000 Nya åtaganden 12 000 14 000 14 000 Infriade åtaganden -11 945 -14 000 -14 000 -14 000 Utestående åtaganden 12 000 14 000 14 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 14 000 14 000 14 000

Skälen fr regeringens frslag: Anslaget används till bidrag som frdelas till fria aktrer inom bild- och formområdet. Bemyndigandet innebär att dessa aktrer kan anska om bidrag vartannat år, vilket minskar den administrativa brdan och skapar bättre planeringsfrutsättningar. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 14 000 000 kronor 2022.

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

8 Kulturskaparnas villkor

8.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr den nationella kulturpolitiken.

8.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmningen av resultatet inom kulturskaparnas villkor utgår bl.a. från – hur frdelningen av statliga bidrag och ersättningar till konstnärer nationellt och internationellt främjat konstnärlig kvalitet, mångfald och utveckling, – hur biblioteksersättningen och den individuella visningsersättningen utvecklats ver tid, – hur frdelningen av statliga bidrag och ersättningar till konstnärer, inklusive inom Kulturbryggans bidragsgivning, skett med avseende på bl.a. geografi, – ytterligare insatser fr att främja konstnärers mjligheter att utveckla sitt konstnärskap och konstnärlig utveckling, och – vriga insatser fr att stärka konstnärernas arbetsmarknad.

Som en fljd av den versyn som gjorts av resultattexterna har bedmningsgrunden ”uppgifter om anskningar samt frdelade bidrag och ersättningar fr de olika konst- områdena nationellt och internationellt” ersatts av de tre frsta bedmningsgrunderna. Detta grs fr att tydligare koppla till de kulturpolitiska målen. Bedmningsgrunden ”arbete med att bevaka och informera om konstnärernas sociala och ekonomiska villkor” har ersatts av ”vriga insatser fr att främja konstnärers mjligheter att utveckla sitt konstnärskap och konstnärlig utveckling” som bedms innefatta den tidigare bedmningsgrunden, men även omfatta resultatet av andra statliga insatser som beskrivs i avsnittet. Bedmningen grs vidare utifrån resultat relaterade till relevanta bedmningsgrunder gemensamma fr kulturområdet (se avsnitt 3.6).

8.3 Resultatredovisning Bidrag och ersättningar till konstnärer främjar konstnärlig utveckling Konstnärsnämndens stipendier och bidrag Konstnärsnämnden frdelade totalt 179 miljoner kronor i stipendier och bidrag till enskilda konstnärer under 2019. Myndigheten fick under året in och hanterade 7 183 anskningar varav 1 763 beviljades. Antalet anskningar ligger på en stabil nivå sett ver tid även om det minskat något under 2019. Bifallsgraden låg på 25 procent, men den varierar mellan de olika konstområden där bild- och formområdet har lägst bifalls- grad. Andelen anskningar till olika bidragsformer varierar också beroende på konst- område. Inom dansen är det exempelvis vanligast med anskningar fr internationellt kulturutbyte och resebidrag samt inom filmen fr projektbidrag. Konstnärsnämnden bedriver även ett betydande internationellt arbete bl.a. genom de tre etablerade internationella programmen inom bild och form (Iaspis), musik och

77 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 dans. Inom programmen finns både residensverksamhet och annan främjandeverk- samhet såsom exempelvis expertbesk. Konstnärsnämnden har även likt fregående år frdelat resebidrag och std till internationellt kulturutbyte inom samtliga konst- områden. När det gäller den geografiska spridningen är det tydligt att de flesta konstnärerna bor och verkar i någon av de tre storstadsregionerna i landet. Inom dans och teater, som ofta är kollektiva verksamheter, kom 90 respektive 88 procent av anskningarna från storstadsområdena, men inom bild- och formområdet låg motsvarande siffra på 81 procent. Den geografiska spridningen av bidragsgivningen motsvarade i stort den geografiska frdelningen av anskningarna. Det är också viktigt att lyfta fram att konst- närerna ofta verkar och når ut i hela landet trots att de bor i storstäderna. Av anskningarna var 57 procent från kvinnor och 43 procent från män. Musiken har en tydlig majoritet av män (60 procent) och dansen av kvinnor (67 procent). Filmen är fortsatt det område med jämnast frdelning mellan knen bland de skande.

Biblioteksersättningen stärker de litterära upphovsmännens ställning Sedan 2014 har biblioteksersättningens grundbelopp hjts årligen med mellan 4 och 12 re, se tabell 8.1. Hjningen av biblioteksersättningens grundbelopp som verens- kommits mellan regeringen och freträdare fr de litterära upphovsmännen innebär en satsning på frbättrade villkor fr frfattare, versättare, tecknare, illustratrer och fotografer, vars verk lånas ut på bibliotek. Detta i sin tur bedms bidra till att konst- närlig kvalitet, mångfald och utveckling kan prägla samhällets utveckling. Knsfrdel- ningen är verlag jämn när det gäller de litterära upphovsmän som får ta del av biblio- teksersättningen i form av stipendier eller individuell ersättning. Sedan 2014 har kvin- nor generellt haft en något hgre bifallsprocent än män. Den totala biblioteksersätt- ningen har hjts med 5,7 miljoner kronor 2020.

Tabell 8.1 Biblioteksersättningen Grundbelopp per utlåning Hjning av grundbelopp Total biblioteksersättning (kronor) (kronor) (tusen kronor) 2014 1,41 0,04 139 220 2015 1,45 0,04 141 933 2016 1,52 0,07 148 997 2017 1,60 0,08 156 839 2018 1,68 0,08 163 832 2019 1,76 0,08 171 633 2020 1,88 0,12 177 342

Den individuella visningsersättningen säkerställer att bild- och formkonstnärer ersätts fr verk som visas offentligt Den individuella visningsersättningen frdelas av Bildupphovsrätt i Sverige till bild- och formkonstnärer som ersättning fr att deras verk som ägs av offentliga institutioner visas fr allmänheten. År 2019 fick 4 275 bild- och formkonstnärer (2 571 kvinnor och 1 704 män) individuell visningsersättning, vilket innebar en kning med 58 kvin- nor och 9 män jämfrt med 2018. Frdelningen motsvarar till stor del ålders- och knssammansättningen inom konstnärskåren. Efter frstärkningen med 15 miljoner kronor 2018 var ersättningen ofrändrad 2019, vilket innebär att ersättningen till varje konstnär minskade med ca 1,5 procent jämfrt med 2018. Detta frsämrar särskilt fr yngre och i synnerhet fr kvinnor, som utgr en majoritet av nya skanden och där- med dominerar i de lägre ersättningsnivåerna.

78 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Kulturbryggan främjar nyskapande kultur och kultur i hela landet Det inom Konstnärsnämnden särskilda beslutandeorganet Kulturbryggan har under 2019 frdelat 26 miljoner kronor till 31 projekt, varav 18,3 miljoner kronor till 26 projekt inom projektbidraget och 7,7 miljoner kronor till 5 projekt inom strukturbidraget. Projektbidragen har bidragit till frverkligandet av idéer som har bedmts ha potential att frändra konsten och kulturen. Flera projekt har kretsat kring kombinationen av konst, teknik och interaktivitet. Kulturbryggan har under året tydliggjort att syftet med strukturbidraget är att det ska gå till etablerandet av permanenta produktionsplattfor- mar utanfr storstadsregionerna. Konstnärsnämnden gr bedmningen att strukturbidraget redan i ett tidigt stadium skapat flera olika mervärden såsom exempelvis att stärka den lokala gemenskapen, vilket bedms vara en viktig aspekt fr det kulturpolitiska målet om att alla ska ha mjlighet att delta i kulturlivet. Bidragsgivningen till län utanfr storstadsregionerna har sjunkit från 51 procent 2018 till 41 procent 2019, men det är betydligt hgre än under 2017 (17 procent).

Övriga insatser fr konstnärer I avsnitt 4 redogrs bl.a. fr scenkonstallianserna och centrumbildningarna som under året bidragit till att stärka konstnärernas arbetsmarknad och trygghet.

Analys och bevakning av kulturskaparnas villkor bidrar till underlag fr både sektorn och regeringen En viktig del av regeringens arbete med att stärka kulturskaparnas villkor handlar dels om att lpande få information om och analys av hur villkoren ser ut, dels om att ge vägledning och information till konstnärer när det gäller skatte- och trygghetssyste- men. Inom ramen fr Konstnärsnämndens analys- och bevakningsuppdrag har myndigheten under året bl.a. tagit fram en skrift om konstnärernas villkor som pensionärer (publicerades 2020), vilket gett både regeringen och sektorn underlag i denna fråga. Av rapporten framgår bl.a. att konstnärer inte går i pension på samma tydliga sätt som befolkningen i stort, utan att de i stället fortsätter att arbeta. Myndigheten har även publicerat handboken Pensionsplanering fr konstnärligt yrkesverksamma som ska vara den frsta i en planerad serie kopplad till webbplattformen Konstnärsguiden som syftar till att ge std och vägledning till konstnärer när det gäller skatte- och trygghetssys- temen.

Under 2019 har myndigheten även arbetat med en kartläggning om tillämpningen av den s.k. enprocentsregeln som presenterades 2020 i rapporten 1 procent fr konstnär- lig gestaltning av offentlig milj (2020).

Myndigheten fr kulturanalys har i rapporten Kulturanalys 2020 identifierat reella och potentiella hot mot den konstnärliga friheten som rymmer kultursektorns ekonomiska frutsättningar, hat, hot och trakasserier samt olika typer av politisk styrning utan direkt koppling till ekonomiska aspekter. Myndigheten konstaterar samtidigt att konst- närer och kulturskapare arbetar under ekonomiskt sämre villkor än andra grupper i samhället med motsvarande krav på utbildning och yrkeserfarenhet.

Medverkans- och utställningsersättningen säkerställer att bild- och formkonstnärer får betalt fr utfrt arbete Statens kulturråds årliga uppfljning av tillämpningen av medverkans- och utställ- ningsersättningen (MU-avtalet) bland utställningsarrangrer som omfattas av kultursamverkansmodellen, visade 2019 att tillämpningen kade fr tredje året i rad. Enkä- ten visar att samtliga svarande utställningsarrangrer tillämpar MU-avtalet, antingen helt eller till viss del. År 2018 svarade 86 procent av utställningsarrangrerna att de

79 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 tillämpat MU-avtalet helt eller till viss del; 2017 var motsvarande andel 80 procent. Statens kulturråds arbete med att gra det statliga MU-avtalet allmänt känt och tilläm- pat bedms bidra till den utvecklingen.

En stärkt upphovsrätt stärker kulturskaparnas villkor Under 2019 har ett omfattande arbete inletts fr att genomfra det nya upphovsrätts- direktivet (EU-direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden) som bl.a. syftar till att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen och stärka kulturskaparnas position som avtalspart. Vid årsskiftet lpte Patent- och registreringsverkets (PRV) fyraåriga regeringsuppdrag ut (N2016/02167/IF och N2017/04031/IFK). Enligt PRV:s slutrapport av uppdragen har myndighetens arbete bl.a. bidragit till att ka frståelsen fr, och kunskapen om, upphovsrätt, främja den lagliga tillgången till digitalt upphovsrättsligt skyddat material (såsom film, bcker och musik) och minska användandet av olagliga digitala tjänster som utan lov tillgängliggr sådant material. Myndigheten kommer att fortsätta med arbetet inom ramen fr sin ordinarie verksamhet. (Se även avsnitt 13 Film samt utgiftsområde 24 Näringsliv, avsnitt 3.7 Immaterialrätt).

8.4 Analys och slutsatser Konstnärsnämndens std och bidragsgivning samt vriga ersättningar direkt till konst- närer bedms sammantaget vara av avgrande betydelse fr främjandet av konstnärlig kvalitet, mångfald och konstnärlig utveckling. De olika bidragsformerna Konstnärs- nämnden har delat ut har alla bidragit till detta. Arbetsstipendierna och långtidsstipen- dierna har under 2019 gett konstnärer mjlighet att utveckla sitt konstnärskap i ro och därmed exempelvis främjat konstnärlig kvalitet och utveckling. Regeringen ser att de internationella stden är en frutsättning fr att verka fr målet konstnärlig utveckling och frnyelse. Upphovsrätten har en avgrande betydelse fr att säkerställa konstnär- ernas villkor. Regeringen gr även bedmningen att Kulturbryggan tar en aktiv och strategisk roll fr kultur i hela landet och ser en särskilt positiv utveckling av strukturbidraget och tydliggrandet av dess syfte. Till denna analys vill regeringen också framhålla att den effekt utbrottet av det nya coronaviruset har haft på kultursektorn och kulturskaparnas villkor tydliggjort att regeringens nuvarande insatser blivit allt viktigare och behver analyseras vidare.

8.5 Politikens inriktning Kulturskaparnas villkor stärks Regeringen ser ett behov av att ta ett samlat grepp fr att stärka kulturskaparnas villkor och att verka fr den fria konsten. Effekterna av det nya coronaviruset på kultursektorn samt den konstnärspolitiska utredningen Konstnär – oavsett villkor? (SOU 2018:23) har tydliggjort att sektorn är sårbar och att kulturskaparnas infrastruktur och villkor måste stärkas. Totalt 80 miljoner kronor beräknar regeringen avsätta fr ända- målet fr.o.m. 2021 (vriga insatser utifrån dessa medel redogrs fr i avsnitten 4.5, 5.5 och 7.5). Som ett led i denna satsning beräknar regeringen att ersättningarna och bidragen till konstnärer inom samtliga konstarter kas med totalt 43 miljoner kronor fr.o.m. 2021. Detta är en bred insats fr att stärka konstnärernas villkor, den fria konsten, konstnär- lig kvalitet, mångfald och konstnärlig utveckling. Genom denna frstärkning mjlig- grs bl.a. ett kat std fr residensverksamhet (såväl i hela landet som internationellt), vilket är en viktig del av den kulturella infrastrukturen. Konstnärsresidens syftar till att

80 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 ge konstnärer tid, utrymme och resurser fr att arbeta, individuellt eller kollektivt, inom sina områden samt utveckla sitt konstnärskap. Frslaget innebär även att sti- pendie- och bidragsgivningen kan breddas och ppnas fr nya kulturuttryck. Frstärk- ningen mjliggr också en hjning av ersättningar till konstnärer fr utfrt arbete. Regeringen och upphovsmännens organisationer har även kommit verens om en ny hjd nivå på biblioteksersättningens grundbelopp fr 2021. Till fljd av detta beräknas den totala biblioteksersättningen 2021 uppgå till cirka 181,1 miljoner kronor, vilket är en hjning med ca 3,8 miljoner kronor jämfrt med 2020. En hjning av bibliotekser- sättningen stärker de litterära upphovsmännens villkor och skapar mjligheter fr konstnärlig utveckling och frnyelse.

8.6 Budgetfrslag 8.6.1 5:1 Konstnärsnämnden

Tabell 8.2 Anslagsutveckling 5:1 Konstnärsnämnden Tusental kronor

2019 Utfall 22 116 Anslagssparande 660 2020 Anslag 22 4811 Utgiftsprognos 22 906 2021 Frslag 22 568 2022 Beräknat 22 7392 2023 Beräknat 22 9973

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 22 568 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 22 568 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Konstnärsnämndens frvaltningsutgifter.

Regeringens verväganden

Tabell 8.3 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 5:1 Konstnärsnämnden Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 22 481 22 481 22 481 Pris- och lneomräkning2 297 470 730 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -210 -212 -214 varav BP213 -210 -210 -210 - Generell besparing i statsfrvaltningen -210 -210 -210 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 22 568 22 739 22 997 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 210 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp.

81 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringen freslår att 22 568 000 kronor anvisas under anslaget 5:1 Konstnärsnämnden fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 22 739 000 kronor respektive 22 997 000 kronor.

8.6.2 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 8.4 Anslagsutveckling 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tusental kronor

2019 Utfall 466 508 Anslagssparande 4 417 2020 Anslag 476 0311 Utgiftsprognos 471 187 2021 Frslag 522 8312 2022 Beräknat 522 830 2023 Beräknat 522 830 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 8 097 tkr avser beräknad statlig ålderspensionsavgift sedan hänsyn tagits till regleringsbeloppet fr 2018 som är 1 487 tkr.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas fr utgifter fr administration och genomfrande av verksamheten, inklusive det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.

Regeringens verväganden

Tabell 8.5 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 476 031 476 031 476 031 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 46 800 46 800 46 800 varav BP21 46 800 46 800 46 800 - Hjd biblioteksersättning 3 800 3 800 3 800 - Satsning på kulturskaparnas villkor 43 000 43 000 43 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt -1 -1 Frslag/beräknat anslag 522 831 522 830 522 830 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 43 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr att stärka kulturskapares villkor. Vidare kas anslaget med 3 800 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att regeringen har godkänt den verenskommelse som träffats med Sveriges Frfattarfrbund, Freningen Svenska Teck- nare och Svenska Fotografers Frbund beträffande biblioteksersättningens grundbelopp (Ku2019/00603/KO), enligt vilken grundbeloppet hjs fr 2021. Regeringen freslår att 522 831 000 kronor anvisas under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 522 830 000 kro- nor respektive 522 830 000 kronor.

82 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 196 000 000 kronor 2022–2031.

Tabell 8.6 Beställningsbemyndigande fr anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tusental kronor Beräknat Utfall Prognos Frslag Beräknat Beräknat År 2024– År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 2031 Ingående åtaganden 159 737 132 758 119 758 Nya åtaganden 25 784 30 000 100 000 Infriade åtaganden -52 763 -43 000 -23 758 -25 000 -35 000 -136 000 Utestående åtaganden 132 758 119 758 196 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 196 000 196 000 196 000

Skälen fr regeringens frslag: Inom anslaget frdelar Konstnärsnämnden bidrag och stipendier som sträcker sig upp till tio år. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 196 000 000 kronor 2022–2031.

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

9 Arkiv

9.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr den nationella kulturpolitiken samt syftena med den statliga arkivverksamheten.

9.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Resultatindikatorer och bedmningsgrunder fr arkivområdet som använts är – frelägganden efter tillsyn, – antal hyllmil bevarade arkiv, – antal digitiserade bilder och digitala bilder i arkivsystemet, – antal besk, framtagna volymer och besvarade frfrågningar, – nya metoder och ny kunskap, och – statsbidrag till enskild arkivverksamhet.

Underlag fr regeringens bedmningar är även resultat relaterat till relevanta bedmningsgrunder gemensamma fr kulturområdet (se avsnitt 3), Riksarkivets sammanfattande tillsynsrapporter och Statens kulturråds uppfljning av kultursamverkansmodellen.

9.3 Resultatredovisning Många frelägganden av mindre omfattning efter tillsyn Under 2017 och 2018 inspekterades genom besk arkivverksamheten vid 50 myndigheter tillhrande Finansdepartementet, varav 21 länsstyrelser, vilket avrapporterades av Riksarkivet 2019. Fr 41 av dessa myndigheter har inspektionen avslutats med ett beslut om freläggande. Sammantaget lämnades 234 frelägganden som i huvudsak avsåg brister i arkivredovisningen, hantering av digitala handlingar, gallring och arkivlokaler. Riksarkivet uppger att freskrifterna i väsentliga delar uppfylls och att endast frelägganden av mindre omfattning getts.

Begränsade frutsättningar fr bevarande av arkiv Huvuddelen av lokalerna har inte några allvarliga brister men enstaka lokaler i Gte- borg har mera omfattande brister. Leveranserna av statligt arkivmaterial har under flera år varit av mindre omfattning bl.a. till fljd av en mycket restriktiv leveranspolicy rrande yngre statligt material. Leveranser till Krigsarkivet har inte kunnat genomfras 2019 på grund av flyttfrberedelser.

85 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 9.1 Resultat av insatser fr att ka mjligheterna att ta del av allmänna handlingar Antal miljoner Resultatindikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hyllmil pappersarkiv 68,7 69,6 70,4 71,7 72,5 73,1 73,7 73,8 80,01 80,0 Digitala bilder i arkivsystemet >100 115 130 143 154 169 180 191 206 212 Digitiserade bilder 25,3 23,9 20,2 29,6 37,6 32,1 27,9 19,4 20,7 38,8 1 Skillnaden mot 2017 beror till strre delen på att vissa bestånd har inventerats och beräknats på nytt. Källa: Riksarkivet.

Fler digitiserade bilder och digitala bilder i arkivsystemet Arkiven är nu till 86 procent skbara på volym i arkivredovisningssystemet Arkis. To- talt 68 miljoner (32 procent) av de digitala bilderna i Arkis är publikt tillgängliga i Riks- arkivets digitala forskarsal. Övriga bilder är, med anledning av bestämmelserna i EU:s dataskyddsfrordning eller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), endast till- gängliga på plats i någon av forskarsalarna, eventuellt efter en sekretessprvning. Bland de bilder som digitiserats under 2019 finns uppgifter om värnpliktigas inskriv- nings- och hälsodata och länsstyrelsernas fordonsregister t.o.m. 1972.

Allt färre besk och framtagna volymer Huvuddelen av framtagningen till Riksarkivets läsesalar sker inom 30 minuter. Under året har servicen begränsats något genom myndighetens byggnadsarbeten vid depån i Arninge som medfrt att läsesalen hållits stängd. Handlingar därifrån har efter frbe- ställning tillhandahållits i läsesalen i Marieberg.

Diagram 9.1 Efterfrågan på arkivuppgifter och tillgång till digitala bilder ver tid Tusental 300

250

200

150

100

0 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Besk forskarsal Framtagna volymer Frfrågningar Digitala bilder (miljoner) Uppgifter om kn registreras inte vid besk Källa: Riksarkivet.

Väntetider vid frfrågningar kan skilja stort Mer än 50 procent av frfrågningarna har under året besvarats inom 10 arbetsdagar. Men väntetiderna fr vissa typer av frfrågningar är mycket långa. En självbetjänings- tjänst fr utlämnande av bouppteckningar från perioden 1980–2001 har under året tagits i full drift. Samtliga korrekt utformade beställningar handläggs helt automatiskt och expedieras inom ett dygn och utan kostnad fr beställaren.

86 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

En ny plattform fr forskning på historiska byar och gårdar Under 2019 har forskningsinfrastrukturprojektet TORA under ledning av Riksarkivet avslutats. Ett register ver historiska bebyggelseenheter (byar och gårdar) i Sverige har etablerats. Digitaliserat historiskt källmaterial med geografisk information är där fritt tillgängligt och skbart ver institutionsgränserna och kopplas ihop utan att använda- ren har kunskap om vilket källmaterial som finns – och var. Detta ppnar nya mjligheter fr framfr allt humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Regeringen har i december 2019 mottagit arkivutredningens betänkande Härifrån till evigheten, en långsiktig arkivpolitik fr frvaltning och kulturarv (SOU 2019:58).

Statsbidrag till enskild arkivverksamhet Under 2018 har 27 enskilda arkiv, i huvudsak näringslivs- eller freningsarkiv, tilldelats statsbidrag genom kultursamverkansmodellen. Den totala summan av statliga och regionala bidrag uppgick till knappt 39 miljoner kronor vilket motsvarar ca en procent av frdelade medel inom modellen. Elva arkiv har erhållit verksamhets- eller utvecklingsbidrag inom Riksarkivets bidragsgivning.

9.4 Analys och slutsatser Myndigheternas arkivbildning utgr en grund fr att kunna upprätthålla rätten att ta del av allmänna handlingar. Tillsyn grs områdesvis och resultaten är inte jämfrbara mellan åren. Då freskrifterna i väsentliga delar uppfylls bedmer regeringen att till- ståndet vid arkiven är tillfredsställande. Vissa av depåerna har nu inte plats fr nya leveranser av pappersarkiv och Riksarkivet har uppskattat att utrymmet fr tillväxt nu sammantaget bara är ca 3 hyllmil. Regeringen konstaterar att situationen innebär att myndigheter i kad omfattning behver ansvara fr att bevara arkivhandlingar som de inte längre har behov av. Både en hg frteckningsgrad och att antalet digitala bilder har drygt frdubblats ver tio år ger mjlighet till att effektivisera och till att frbättra servicen till myndigheter, forskare och allmänhet. Regeringen bedmer sammantaget att syftet att ka mjligheterna att ta del av allmänna handlingar har uppfyllts. Efterfrågan på uppgifter från arkiven är fortsatt hg men en tydlig trend ver tid kan ses mot färre fysiska besk och färre framtagna volymer. Regeringen bedmer att en bidragande orsak till detta är en kad digital tillgänglighet av arkivmaterial av de mest frekvent efterfrågade arkivuppgifterna. Vidare att regeringen stegvis har infrt avgiftsfri tillgång till det digitala materialet som är fritt fr alla grupper av användare sedan 2018. Utvecklingen kan delvis återspegla att arkivanvändare alltmer begränsar efter- forskningar till digitala uppgifter. Regeringen bedmer att Riksarkivets service både på plats och rrande skriftliga frfrågningar är tillfredsställande men noterar att det inte har gällt alla typer av ärenden. Sammantaget bedmer regeringen att syftet att tydliggra och frstärka arkivens betydelse som källa har uppfyllts. Regeringen ser positivt på den metodutveckling som gjorts fr att digitalisera vissa ärendeflden fr att på så sätt skapa frutsättningar fr såväl effektiviseringar som kad service och tillgänglighet. Regeringen bedmer att en god och relevant metod- och kunskapsutveckling har bedrivits.

9.5 Politikens inriktning Långsiktig lokalfrsrjning och effektivisering av verksamheten Riksarkivet har i dag både behov av att skaffa utkade arkivlokaler och att ersätta lokaler med otillräcklig standard. Riksarkivet har uppskattat att det finns närmare 50

87 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 hyllmil arkivhandlingar vid statliga myndigheter som på sikt ska verlämnas till Riks- arkivet. I dag har dock Riksarkivet ett mycket begränsat tillgängligt utrymme fr att ta emot nya leveranser. Arkivdepåer har hga krav på klimat och säkerhet samt kräver ofta nybyggnation. Lokalfrsrjningen behver därfr vara långsiktig. Riksarkivet har fått mjlighet att samordna en ny arkivdepå med Skatteverkets myn- dighetsarkiv som ska etableras i Härnsand. En sådan lsning kan bidra till fler statliga arbetstillfällen i Härnsand. Vidare bedmer regeringen att det kan vara en kostnads- effektiv, hållbar och samhällsekonomisk lsning, bl.a. genom att statliga myndigheter inte behver driva egna depåer fr långtidsfrvaring när Riksarkivet får kapacitet att ta ver materialet. Närheten till Riksarkivets enhet fr digitisering i Fränsta innebär vidare att det blir lättare att digitisera mer arkivmaterial vilket ger frutsättningar fr att ka service och tillgänglighet till arkivmaterial fr myndigheter, forskare och allmänhet samt mjliggr effektiviseringar i Riksarkivets verksamhet. Riksarkivet är närvarande på flera mindre orter. En sådan struktur är viktig att bevara då den är en del av regeringens ambition om att myndigheter ska vara närvarande i hela landet. I takt med en alltmer digital frvaltning kar såväl behov av som frväntningarna på att även arkivmaterial ska kunna levereras via digitala tjänster. Regeringen freslår att Riksarkivet tillfrs medel fr att mjliggra en långsiktig lokalfrsrjning och effektivisering av verksamheten.

9.6 Den årliga revisionens iakttagelser Riksrevisionen har avgivit en revisionsberättelse med reservation fr Riksarkivet. Grunden fr Riksrevisionens uttalande med reservation är avsaknaden i årsredovis- ningen av balansposten Räntekontokredit i RGK som krävs enligt 4 kap. 2 § frordningen (2000:65) om årsredovisning och budgetunderlag. Vidare är grunden fr utta- landet med reservation att Riksarkivet i årsredovisningen redovisar en omsättning fr avgiftsområdet Digitaliseringstjänster på knappt 6,6 miljoner kronor under 2019 och ett ackumulerat underskott om knappt -23,9 miljoner kronor per den 31 december 2019. Det ekonomiska målet fr Digitaliseringstjänster är enligt 5 § avgiftsfrordningen (1992:191) att avgifter ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning). Enligt Ekonomistyrningsverkets freskrifter till 5 § avgiftsfrordningen ska avgifterna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt frenade kostnader. Riksarkivet har under flera års tid byggt upp det ackumulerade underskottet vilket avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning som regleras i avgiftsfrordningen. Regeringen bedmer att frånvaron av balansposten Räntekontokredit i RGK inte franleder någon åtgärd från regeringens sida utver dialog med myndigheten. Avseende det uppkomna underskottet fr avgiftsområdet Digitaliseringstjänster har regeringen i regleringsbrevet fr budgetåret 2020 givit Riksarkivet i uppdrag att redovisa en plan fr hantering av det ackumulerade underskottet avseende digitaliseringstjänster.

88 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

9.7 Budgetfrslag 9.7.1 6:1 Riksarkivet

Tabell 9.2 Anslagsutveckling 6:1 Riksarkivet Tusental kronor

2019 Utfall 410 353 Anslagssparande -30 755 2020 Anslag 427 3061 Utgiftsprognos 404 720 2021 Frslag 441 117 2022 Beräknat 444 0882 2023 Beräknat 449 0163

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 441 055 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 441 072 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Riksarkivets frvaltningsutgifter. Anslaget får även använ- das fr utgifter fr statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivfrvaltning av kulturhistorisk, frsvarsanknuten film samt fr statsbidrag till enskilda arkiv.

Regeringens verväganden

Tabell 9.3 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 6:1 Riksarkivet Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 411 006 411 006 411 006 Pris- och lneomräkning2 10 645 13 544 18 239 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 19 466 19 538 19 771 varav BP213 19 466 19 404 19 421 - Frvaltningsgemensam digital infrastruktur -154 -216 -199 - Generell besparing i statsfrvaltningen -380 -380 -380 - Frstärkning 20 000 20 000 20 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 441 117 444 088 449 016 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 20 000 000 fr.o.m. 2021. Vidare minskas anslaget med 380 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Vidare minskas anslaget med 154 000 kronor 2021 fr att finansiera en frvaltningsgemensam digital infrastruktur, (se utg.omr. 22 Kommunikation, avsnitt 4.1.1.) Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget minska med 216 000 kronor respektive 199 000 kronor. Regeringen freslår att 441 117 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Riksarkivet fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 444 088 000 kronor respektive 449 016 000 kronor.

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

10 Kulturmilj

10.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr den nationella kulturpolitiken. De nationella målen fr kulturmiljarbetet är ett komplement till de nationella kulturpolitiska målen och de preciseringar som rr kulturmiljn som finns i flera av milj- kvalitetsmålen samt till generationsmålet fr miljarbetet (fr mer information om de nationella miljmålen se utg.omr. 20).

10.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmningen av resultatet av statens insatser när det gäller kulturmiljarbete utgår från – bidragsgivningens och den kyrkoantikvariska ersättningens bidrag till målupp- fyllelsen fr kulturmiljområdet, – en utvecklad tillämpning av lagstiftningen, – insatser fr kad kunskap, forskning och utveckling fr kulturmiljarbetet, – insatser fr att ka delaktighet och tillgänglighet till kulturarvet och – samverkan och samarbete fr ett brett ansvarstagande fr kulturmiljn.

Fr att tydligare koppla resultatredovisningen till de preciserade mål som anges fr kulturmiljarbetet och till de frutsättningar som ett framgångsrikt kulturmiljarbete kräver har bedmningsgrunderna justerats i frhållande till frra året. Bedmningen grs vidare utifrån resultat relaterat till relevanta bedmningsgrunder gemensamma fr kulturområdet (se avsnitt 3.6).

10.3 Resultatredovisning Att främja en mångfald av kulturmiljer Bidrag till kulturmiljvård Kulturmiljvårdsanslaget har använts fr insatser fr vård och tillgängliggrande av värdefulla kulturmiljer, kulturlandskap och fornlämningar ver hela landet. Under 2019 utbetalades totalt 268,6 miljoner kronor till kulturmiljvård, en liten minskning jämfrt med frra året. Av detta är 8 miljoner kronor bidrag till kulturarvsarbete.

91 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 10.1 Beslutade medel anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljvård Miljoner kronor utbetalade per aktr och kategori 2015 2016 2017 2018 2019 Länsstyrelserna 221,9 225,3 215,1 244,2 255,9 Kunskapsunderlag 40,2 37,9 32,5 30,7 36,1 Vårdinsatser 147,3 158,3 156,1 181,4 176,4 Information och tillgängliggrande 23,2 20 17,1 20,8 23 Arkeologi 8,6 6,3 7,1 8,2 10,3 Ersättning enligt 2 kap 14 § 2,6 2,7 2,3 3,2 6,6 Riksantikvarieämbetet 27,1 29,3 37,7 25,7 12,7 Varav Kulturmiljvård ap.1 19,1 21,3 21,7 17,7 4,7 Inkl. Laponia frvaltning ap.1 2 2 2 2 2 Varav Kulturarvsverksamhet1 ap.2 6 8 16 8 8 Summa bidrag till kulturmiljvård 249 254,5 252,8 269,9 268,6 1 Fr åren 2015–2017 ingår medel till arbetslivsmuseer i summan. Dessa medel återfinns fr.o.m. 2018 inom det nya anslaget 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer. Källa: Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetets uppfljning av kulturmiljvårdsanslaget visar att syftet med bidragsgivningen har uppnåtts. En mängd olika vårdåtgärder har kommit till stånd med hjälp av bidraget. Delaktigheten i kulturmiljarbetet och allmänhetens tillgång till kulturarvet har kat och kulturarvets mångfald har stärkts. Flera länsstyrelser redovisar särskilda insatser fr att genom bidragsgivningen lyfta fram frbisedda kulturarv och kulturmiljer knutna till nationella minoriteter. Den allra strsta delen av kulturmiljvårdsanslaget har beviljats fr insatser i miljer skyddade enligt lag, totalt ca 191 miljoner kronor (185 miljoner kronor 2018). Till insatser i kulturmiljer som saknar skydd enligt lag eller frordning har bidrag om 20 miljoner kronor (13 miljoner kronor 2018) beviljats. Utvecklingen under perioden 2008–2018 visar att kulturmiljer som saknar skydd enligt lag, eller där skydd utreds, ver tid har fått en minskad andel av medlen.

Kyrkoantikvarisk ersättning Under 2019 bokfrde Svenska kyrkan en frbrukning om 453,7 miljoner kronor av den kyrkoantikvariska ersättningen. Åren 2002–2019 har Svenska kyrkan sammantaget fått 6 500 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning från staten varav 6 446,9 miljoner kronor har frbrukats, det vill säga 99,2 procent av anslaget. Anskningstrycket från frsamlingar och stift är fortsätter att vara hgt. Fr ramår 2020 uppgick anskningarna om kyrkoantikvarisk ersättning till 1 117 miljoner kronor vilket ligger i linje med de senaste åren. Anskningarna verstiger således mer än dubbelt tillgängliga medel. Av frbrukade medel under 2019 har 86 procent gått till vårdinsatser och i vrigt bl.a. 3 procent till arbete med säkerhetsfrågor. I jämfrelse med tidigare år har vårdinsatser- na kat, sett till hela perioden 2002–2019 då de legat på 78 procent av de frbrukade medlen. Frdelat på olika objektstyper har t.ex. 412,5 miljoner kronor (91 procent) av frbrukade medel gått till kyrkobyggnader, 25,7 miljoner kronor till kyrkliga inventarier och 4,3 miljoner kronor till begravningsplatser. I frhållande till tidigare år innebär

92 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 det att andelen av ersättningen som går till kyrkobyggnader har kat ytterligare. Exempel på projekt som beviljats kyrkoantikvarisk ersättning är renovering av kyrktak, torn och fasader på Färila kyrka i Uppsala stift och renovering av träkors på Karesuan- do kyrkogård i Luleå stift.

Regeltillämpning i kulturmiljarbetet Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har bedrivit tillsyn enligt kulturmiljlagen (1988:950) och enligt miljbalken. Tillsynen och de informationsinsatser som myndigheterna har gjort under året fr att ka kunskapen hos frvaltare har stärkt frutsätt- ningarna fr att kulturmiljernas värden ska tas tillvarata. Frtydligad vägledningsin- formation från Riksantikvarieämbetet när det gäller fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen har underlättat lagtillämpningen. Roller och ansvar i världsarvs- arbetet har klargjorts genom en strategi fr arbetet och revideringen av skyddsbe- stämmelser fr statliga byggnadsminnen har frbättrat mjligheterna att bevara deras värden. Genomfrda versyner av riksintressen har resulterat i reviderade beskriv- ningar och frbättrade kunskapsunderlag fr den kommunala planeringen som gr att kulturmiljvärden kan omhändertas. Antalet polisanmälningar om kulturarvsbrott fortsätter att ka.

Särskilt skyddade kulturmiljer Totalt fanns 2018 cirka 300 000 registrerade fornlämningar och cirka 350 000 registrerade vriga kulturhistoriska lämningar. Frändringar i antalet registrerade lämningar mellan åren är verlag små. Enligt beslut fattade fre 2019 finns det 2 241 byggnadsminnen och 281 statliga byggnadsminnen. Åren 2010–2018 tillkom 158 enskilda byggnadsminnen och 19 statliga byggnadsminnen, vilket är färre än under tidigare perioder. Flest byggnadsminnesfrklaringar tillkom under perioden 1990– 1999, direkt efter kulturmiljlagens instiftande år 1988. En byggnadsminnesfrklaring kan i undantagsfall hävas, t.ex. om en byggnad skadats eller frstrts och därfr inte längre anses vara tillräckligt kulturhistoriskt värdefull. Hävning har kat de senaste åren. Fram till december 2018 har totalt 39 byggnadsminnen hävts, varav 27 enskilt ägda och 12 statligt ägda. Många kulturmiljer och byggnader med hga kulturhistoriska värden skyddas också genom plan- och bygglagen (2010:900). Antalet kyrkliga kulturminnen uppgick 2018 till 3 399. Antalet kyrkor som säljs och tas ur bruk kar. Sedan år 2000 har totalt 95 kyrkor tagits ur bruk som gudstjänstlokaler. Religisa byggnader som inte faller in under kulturmiljlagens definition av kyrkliga kulturminnen kan i stället skyddas som byggnadsminne. Vid slutet av 2019 fanns totalt 1 515 riksintressen fr kulturmiljvård i hela landet. Antalet riksintressen har minskat de sista åren till stor del beroende på versyns- arbeten där avgränsningar och beslut setts ver. I frhållande till länens totala areal utgr riksintressena fr kulturmilj i genomsnitt fyra procent men variationerna är stora mellan länen. Det finns 44 kulturreservat varav 34 är inrättade av länsstyrelser och tio är inrättade av kommuner. Det finns i Sverige 15 världsarv, utsedda fr sina universella värden kopplade till kultur såväl som till natur. Sveriges världsarv består till närmare 90 procent av områden som utsetts baserat på hga kulturvärden. På uppdrag av regeringen har Riksantikvarieämbetet under året redovisat en nationell strategi fr världsarvsarbetet.

93 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Att ka delaktigheten i kulturmiljarbetet Ett mer tillgängligt kulturarv Under 2019 har bidrag om 23 miljoner kronor beviljats till informationsinsatser och tillgängliggrande, vilket skapat strre delaktighet i kulturmiljarbetet och kad kunskap om kulturmiljn hos allmänheten. Med fysiska tillgänglighetsåtgärder, anpassade informationsskyltar och digitala medier kar tillgängligheten till kulturmiljn och en bredare publik kan ta del av kunskaperna. Ett projekt i Jämtland där man med hjälp av drnare filmat tre utvalda och särskilt svårtillgängliga kulturmiljer har kat tillgängligheten samt utvecklat erfarenheter och samarbete kring tillgänglig- hetsfrågor i det aktuella länet. Genom det statliga bidraget till Kulturarvs-IT har arbetet med digitalisering och publicering i databaser och på webbplatser kat tillgäng- ligheten till samlingarna, både genom frbättrad skbarhet och kad synlighet på webben och i sociala medier. Hela den disponibla summan har frdelats och efter- frågan verstiger tillgängliga medel.

Bidrag till ideellt kulturarvsarbete Under en knapp tioårsperiod har den statliga medelstilldelningen till civilsamhällets aktrer kat kraftigt. Under 2019 frdelades 16 miljoner kronor i statligt bidrag till arbetslivsmuseer, hembygdsmuseer och vrigt ideellt kulturarvsarbete från anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljvård och anslag 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer. Totalt 4,75 miljoner kronor har beviljats ideella organisationer inom kulturmiljområdet, samma summa som fregående år, fr deras insatser i kulturmiljarbetet. Genom Statens frsvarshistoriska museer och Statens maritima och transporthistoriska museer har bidrag om drygt 26,5 miljoner kronor lämnats till frsvarshistoriska museiverksamheter. Till bevarande och brukande av historiskt värdefulla fartyg har bidrag om 1 miljon kronor frdelats. Riksdagen har tillkännagett fr regeringen det som utskottet anfr om att regeringen skyndsamt br ta fram lagstiftning till skydd fr det rrliga kulturarvet (bet. 2016/17:KrU9 punkt 22, rskr. 2016/17:281). Regeringen gav Riksantikvarieämbetet i uppdrag att underska och redovisa frutsättningarna fr lagstiftning till skydd fr det rrliga kulturarvet (Ku2017/00942/KL). Riksantikvarieämbetet redovisade uppdraget i slutet av 2018 i rapporten Det rrliga kulturarvet Frutsättningar fr en lagstiftning till skydd fr det rrliga kulturarvet (Ku2018/02250/KL). I rapporten freslår Riks- antikvarieämbetet att det infrs en allmänt hållen hänsynsregel i kulturmiljlagen, med innebrden att myndigheter i alla relevanta sammanhang ska ta hänsyn till intresset att bevara och använda historiska transportmedel. I rapporten framhålls dock även att det inte är givet vilken betydelse den freslagna regeln kommer att få och att det är svårt att avgra om syftet att skydda det rrliga kulturarvet bäst nås genom regeln. Regeringen bedmer att lagfrslaget inte kommer att utgra ett ändamålsenligt skydd fr det rrliga kulturarvet. I syfte att främja bevarandet av det rrliga kulturarvet gav dock regeringen Riksanti- kvarieämbetet i uppdrag att under 2020 och 2021, i samverkan med bl.a. Statens maritima och transporthistoriska museer samt det civila samhällets organisationer, verka fr kad kunskap och kunskapsspridning om historiska transportmedel. Statens maritima och transporthistoriska museer gavs i uppdrag att bistå Riksantikvarieäm- betet i detta arbete. Vidare beslutade regeringen att Riksantikvarieämbetet under 2020 kan lämna bidrag om hgst en miljon kronor till insatser som syftar till att stärka bevarandet av historiska transportmedel. Regeringen ser fortsatt frågan om bevarande av det rrliga kulturarvet som angelägen. Mot bakgrund av att en lagreglering inte bedms vara en lämplig lsning fr att uppnå ett skydd fr det rrliga kulturarvet, och då andra åtgärder till skydd fr det rrliga

94 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 kulturarvet vidtagits, avser regeringen fr närvarande inte att vidta ytterligare åtgärder fr att ta fram lagstiftning till skydd fr det rrliga kulturarvet. Regeringen tillgodoser således inte riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser med detta att tillkänna- givandet är slutbehandlat.

En källa till kunskap, bildning och upplevelser Ökad tillgänglighet till kunskap Information och kunskaper fr kulturmiljarbetet har tillhandahållits genom digitala och fysiska mtesplatser och tjänster. Tillgängligheten till information och kunskaper har kat till fljd av årets insatser. Antalet kulturarvsinstitutioner som publicerar sina samlingar i K-samsk fortsätter att ka, från 63 till 70 under 2019. Antalet besk i sktjänsten Kringla, som är knuten till K-samsk, kade med 41,5 procent jämfrt med 2018, även då en kning i frhållande till året innan. Antikvarisk-topografiska arkivet och Vitterhetsakademiens bibliotek har etablerat en gemensam skingång till det samlade utbudet av tryckta och digitala resurser. Information publiceras lpande i Kulturmiljbild och via Flickr Commons. Antalet bildvisningar fr Flickr Commons kade under året med 20 procent. De fysiska besken till Antikvarisk-topografiska arkivet och Vitterhetsakademiens bibliotek har kat jämfrt med året innan. Knsuppdelad statistik fr året saknas. Fysiska utlån i biblioteket minskar fortsatt medan antalet digitala nedladdningar och antal skningar i publikationsdatabasen har kat. I arkivet har både antal frfrågningar och utlånade volymer arkivmaterial kat, medan beställda kopior av fotografier minskat. Den stora tillväxten av digitala filer till e-arkiv frklaras av uppgraderingen av befintligt system till e-arkiv.

Kulturarvsforskning och utvecklingsarbete Avslutade projekt som fått std av FoU-anslaget, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, har gett kulturarvsområdet tillgång till ny och frdjupad kunskap. Inom ramen fr ett transnationellt forskningsprogram har en metod fr kulturarvets socioekonomiska påverkan redovisats som bl.a. har bäring på besksnäringen. Publikationer och vetenskapliga artiklar som publicerats under året har tillgängliggjorts fr en bred publik via Riksantikvarieämbetets webb och plattformen Europeana. I det europeiska samarbetet Joint Programming Initiative on Cultural Heritage har Riksanti- kvarieämbetet bl.a. publicerat en rapport om kulturarvsforskningens betydelse fr hållbar samhällsutveckling och genom en konferens skapat dialog mellan forskning och antikvarisk praktik om migrationens påverkan på kulturarvsarbete. Vid Riksanti- kvarieämbetets kulturarvslaboratorium har tio samarbetsprojekt genomfrts utifrån det etablerade gästkollegekonceptet, i vilket medarbetare vid andra kulturarvsinstitutioner får tillgång till myndighetens analys- och dokumentationsutrustning fr att utforska frågeställningar i kulturarvsarbetet. Två nya standarder fr kulturarvsarbetet har publicerats under året.

Kulturarvsdagen och Arkeologidagen Genom de årliga temadagarna Kulturarvsdagen och Arkeologidagen som samordnas av Riksantikvarieämbetet har allmänheten erbjudits mjlighet att ta del av kulturarvet. År 2019 minskade antalet arrangemang under båda temadagarna men antalet beskare kade kraftigt jämfrt med året innan, med 142 respektive 72 procent. Enligt utvär- deringen uppskattas 35 640 beskare till 216 arrangemang, varav cirka 23 000 till de mest beskta.

95 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Ökad helhetssyn fr att tillvarata kulturmiljn i samhällsutvecklingen Kulturmilj i arbetet med miljmålen Kulturmiljarbetet sker till stor del inom miljmålssystemet, i samverkan mellan myndigheter som berrs av kulturmiljmålen. Insatser under 2019 har lett till kad kunskap om kulturmilj i kommunerna och till att fler aktuella kunskapsunderlag tillkommit, som tillsammans stärkt frutsättningarna att hantera kulturmiljvärden i samhällsplaneringen. Ökade kunskaper om traditionella sktselmetoder hos aktrer som brukar odlingslandskapet har också frbättrat mjligheterna att bevara land- skapens natur- och kulturvärden. Enligt den årliga uppfljningen av Sveriges nationella miljmål 2019 har flera län lyft fram bristen på kompetens och bristfälliga kunskapsunderlag som ett hinder i arbetet med att bevara natur- och kulturmiljer. Behovet av kompetens och av kunskaper om kulturmiljvärden, t.ex. om vattenanknutna kulturmiljer och om fjällens kulturmiljer är stort. Utvecklad tvärsektoriell samverkan fr kulturmiljn. Regeringens uppdrag till tio myndigheter att utarbeta kulturmiljstrategier redovisades den 31 oktober 2019. Uppdragets genomfrande har lett till att kunskaperna om kulturmilj inom olika politikområden har kat och inneburit att frutsättningarna fr en utvecklad tvärsektoriell samverkan har stärkts. Regeringen har därefter gett länsstyrelserna i uppdrag att främja kulturmiljstrategiernas implementering i det regionala arbetet. Fr att mta de utmaningar som åtgärdsprogrammet fr vattenmiljn, inklusive planen fr omprvning av elvattenkraft, innebär fr vattenanknutna kulturmiljer har Riksantikvarieämbetet gjort insatser under året som bl.a. kat länsstyrelsernas kunskaper och utvecklat Havs- och vattenmyndighetens vägledningar om åtgärder vid vatten- drag. Riksantikvarieämbetet har vidare genomfrt kompetensutvecklingsinsatser fr att traditionella sktselmetoder ska användas i odlingslandskapet och hga natur och kulturmiljvärden i kulturlandskapet därigenom bevaras och utvecklas.

Stdet till regionalt och lokalt kulturmiljarbete Många länsstyrelser redovisar framsteg i det tvärsektoriella arbetet, med en bättre integration av kulturmiljfrågor inom t.ex. milj, vattenvård och samhällsplanering. Kulturmilj hanteras på många håll i kande omfattning i kommunala planer och lovärenden och kunskaper om kulturmilj efterfrågas allt mer i samhällbyggnads- processen. Länsstyrelserna har under året arbetat aktivt fr att stimulera kommunerna att ta fram kulturmiljprogram. Från anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljvård har totalt 20,3 miljoner kronor utbetalats fr att ta fram regionala och lokala kunskapsunderlag, bl.a. fr kulturmiljprogram, en märkbar kning jämfrt med 2018 (17,1). Regeringsuppdraget att verka fr kad kompetens och kunskap om kulturmiljn och kulturvärden i kommunala processer har lett till en utvecklad samverkan med kommunerna och en kad efterfrågan på länsstyrelsens kulturmiljkompetens och bidrar därmed bl.a. till målet om att kulturmiljn ska tillvaratas i samhällsutvecklingen.

Arkeologi och arkeologisk uppdragsverksamhet Den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer uppvisar fr 2019 ett positivt resultat med 4,9 miljoner kronor, vilket är det bästa resultatet sedan verksamheten verfrdes till myndigheten. Resultaten från de arkeologiska undersk- ningarna har bidragit till ny kunskap som frmedlats till en bred publik via bl.a. webbplatsen arkeologerna.com. Antal unika besk på webbplatsen närmast dubblerades från 2018 till 2019. Flera av fynden har också mtt stor uppmärksamhet i media, även internationellt, bl.a. två båtgravar i Gamla Uppsala.

96 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

10.4 Analys och slutsatser Regeringens bedmning är att kulturmiljområdet sammantaget utvecklas positivt, i riktning mot de nationella kulturmiljmålen. Regeringen anser att resultaten i frhållande till bedmningsgrunderna visar att kulturmiljaktrernas insatser under året bidragit till kad måluppfyllelse. Både bidragsgivningen, den kyrkoantikvariska ersättningen och arbetet med lagtillämpning på kulturmiljområdet har bidragit till att en mångfald kulturmiljer kunnat bevaras, användas och utvecklas. Frståelsen fr kulturmiljn och delaktigheten i kulturmiljarbetet har också kat, genom samverkan och dialog samt en mängd utåtriktade insatser, t.ex. visningar, freläsningar och pedagogisk programverksamhet. Genom forskning och utvecklingsarbete har nya kunskaper om kulturmiljn och betydelsen i samhället av historiska perspektiv tillkommit. Dessa kunskaper har gjorts tillgängliga fr både kulturmiljaktrer och en bred allmänhet. Regeringen bedmer att det ideella kulturmiljarbetet är av stor vikt fr målet om allas delaktighet men också fr målet om ett inkluderande samhälle med kulturmiljn som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. Kulturmiljinsatserna i lokalsamhället bidrar till en god livsmilj och även till att stärka den sociala sammanhållningen. Regeringen konstaterar att intresset fr kulturmiljn och även efterfrågan på kulturmiljkompetens kar inom andra områden. Det finns fortsatt stora utmaningar fr att nå de preciseringar i miljmålen som rr kulturmiljn och regeringen bedmer att ett kat skydd och en bättre sktsel fr att bevara områden med hga natur- och kulturmiljvärden i skogar, odlingslandskap och vatten- miljer behvs fr att miljmålen ska kunna nås. Regeringen ser positivt på utvecklingen under året när det gäller det tvärsektoriella samarbetet kring kulturmiljn och bedmer att det har betydelse fr uppfyllelsen av målet om en helhetssyn på frvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljn tas till vara i samhällsutvecklingen. Regeringen bedmer att samverkan behver utvecklas vidare och att kompetens i kulturmiljfrågor fortsatt behver stärkas inom andra områden, inte minst i samhälls- planeringen.

10.5 Budgetfrslag

10.5.1 7:1 Riksantikvarieämbetet

Tabell 10.2 Anslagsutveckling 7:1 Riksantikvarieämbetet Tusental kronor

2019 Utfall 280 524 Anslagssparande -3 548 2020 Anslag 285 3821 Utgiftsprognos 278 966 2021 Frslag 288 996 2022 Beräknat 291 0022 2023 Beräknat 294 2233

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 288 996 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 288 995 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Riksantikvarieämbetets frvaltningsutgifter. Anslaget får även användas fr utgifter fr statsbidrag till organisationer inom kulturmiljområdet, till utgifter fr statsbidrag till lner fr arbetsledare inom ramen fr Kulturarvs-IT samt fr det svenska bidraget till Europeana. Vidare får anslaget användas fr utgifter vid avvecklingen av Riksutställningar.

97 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 10.3 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 7:1 Riksantikvarieämbetet Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 285 382 285 382 285 382 Pris- och lneomräkning2 4 224 6 234 9 462 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -610 -614 -621 varav BP213 -610 -610 -610 - Generell besparing i statsfrvaltningen -610 -610 -610 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 288 996 291 002 294 223 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 610 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Regeringen freslår att 288 996 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Riksantikvarie- ämbetet fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 291 002 000 kronor respektive 294 223 000 kronor.

10.5.2 7:2 Bidrag till kulturmiljvård

Tabell 10.4 Anslagsutveckling 7:2 Bidrag till kulturmiljvård Tusental kronor

2019 Utfall 268 575 Anslagssparande -60 2020 Anslag 270 5421 Utgiftsprognos 275 763 2021 Frslag 267 542 2022 Beräknat 267 542 2023 Beräknat 267 542

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till kulturmiljvård. Anslaget får även användas fr utgifter fr statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvs- verksamheter.

98 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 10.5 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 7:2 Bidrag till kulturmiljvård Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 270 542 270 542 270 542 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -3 000 -3 000 -3 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 267 542 267 542 267 542 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 3 000 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att en tillfällig frstärkning av anslaget upphr. Regeringen freslår att 267 542 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Bidrag till kultur- miljvård fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 267 542 000 kronor respektive 267 542 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljvård besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 90 000 000 kronor 2022–2024.

Tabell 10.6 Beställningsbemyndigande fr anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljvård Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat Beräknat Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 Ingående åtaganden 63 358 70 280 83 322 Nya åtaganden 64 046 77 865 70 616 Infriade åtaganden -57 124 -64 823 -63 938 -64 000 -12 000 -14 000 Utestående åtaganden 70 280 83 322 90 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 90 000 90 000 90 000

Skälen fr regeringens frslag: Projekt inom kulturmiljvårdsområdet sträcker sig ofta ver flera kalenderår. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljvård besluta om bidrag som inklusive tidigare åtagan- den medfr behov av framtida anslag på hgst 90 000 000 kronor 2022–2024.

99 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

10.5.3 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tabell 10.7 Anslagsutveckling 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning Tusental kronor

2019 Utfall 460 000 Anslagssparande 2020 Anslag 460 0001 Utgiftsprognos 460 000 2021 Frslag 460 000 2022 Beräknat 460 000 2023 Beräknat 460 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljlagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, och ska frdelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljområdet.

Regeringens verväganden

Tabell 10.8 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 460 000 460 000 460 000 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 460 000 460 000 460 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 460 000 000 kronor anvisas under anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 460 000 000 kronor respektive 460 000 000 kronor.

10.5.4 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer

Tabell 10.9 Anslagsutveckling 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer Tusental kronor

2019 Utfall 8 000 Anslagssparande 2020 Anslag 8 0001 Utgiftsprognos 7 919 2021 Frslag 8 000 2022 Beräknat 8 000 2023 Beräknat 8 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till arbetslivsmuseer.

100 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 10.10 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 8 000 8 000 8 000 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 8 000 8 000 8 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 8 000 000 kronor anvisas under anslaget 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 8 000 000 kronor respektive 8 000 000 kronor.

101

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

11 Museer och utställningar

11.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr den nationella kulturpolitiken.

11.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmning av resultatet avseende museer och utställningsverksamhet utgår från fljande resultatindikatorer och bedmningsgrunder – besksutveckling, – tillgänglighetsarbete i publik verksamhet, – samlingarnas tillstånd och insatser fr bevarande, – insatser som främjar ny kunskap och frmedling av forskning, och – internationellt utbyte och samverkan.

Bedmningen grs vidare utifrån resultat relaterat till relevanta bedmningsgrunder gemensamma fr kulturområdet (se avsnitt 3.6).

11.3 Resultatredovisning Ökande beskstal Antalet registrerade beskare 2019 till de centrala museerna, Forum fr levande historia och Riksantikvarieämbetets besksmål uppgick till nästan 9 miljoner besk, en kning med 21 procent jämfrt med 2018. En stor del av den kraftiga kningen beror på att 2019 är det frsta hela året med siffror från nyppnade Nationalmuseum. Jämfrt med året innan fri entré infrdes vid vissa statliga museer har beskstalet kat med 2,6 miljoner besk, ungefär 40 procent.

Tabell 11.1 Besksutveckling 2015–2019 Antal beskare till de centrala museerna, Forum fr levande historia och Riksantikvarieämbetets besksmål År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt antal besk1 6 417 891 7 900 133 7 781 200 7 445 993 8 977 760 1Beräkningarna av totalt antal besk utgrs av antalet anläggningsbesk och om anläggningsbesk inte rapporterats används verksamhetsbesk. Källa: Myndigheten fr kulturanalys.

Knsuppdelad statistik enligt ovan är ännu inte tillgängligt fr 2019 men fr 2018 redovisas en relativt jämn frdelning av beskare, 54 procent kvinnor och 46 procent män. Fr att utveckla arbetet med besksstatistiken gav regeringen de statliga museimyndigheterna uppdrag i regleringsbreven fr 2020 att redovisa arbetet med uppgifter om besksutveckling.

Fortsatt tillgänglighetsarbete till publika verksamheter Centrala museerna har bedrivit en bred publik verksamhet genom utställningsmediet, digitala kanaler och andra evenemang. Under 2018 anordnades 255 utställningar på Centrala museer. Av dessa var 78 tillfälliga utställningar, varav majoriteten egenpro- ducerade, och 25 vandringsutställningar. Genom bl.a. utveckling och tillämpning av ny

103 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 teknik och digitala verktyg, registreringar i Europeana och Digitalt museum samt anpassning av lokaler har de centrala museerna stärkt tillgängligheten till samlingarna och de publika verksamheterna fr flera olika målgrupper. Pedagogisk verksamhet och satsningar riktade till barn och unga, skolor och lärare samt till familjer har genomfrts vid samtliga museer. Bland de centralmuseer som räknar antalet barn och unga som besker museet hade Stiftelsen Tekniska museet och Forum fr levande historia strst andel barn och unga bland beskarna 2019, 51 respektive 46 procent. Museimyndigheterna redovisar även insatser och resultat av arbetet med att verka fr att kulturen ska komma fler till del i hela landet. Museerna har bl.a. samverkat med regionala och lokala aktrer kring visningar på plats och arbetat med utlåning av fremål och samlingar. Finansiellt och kunskapsmässigt std har lämnats från vissa museer till ideella och privata aktrer i alla delar av landet fr att underhålla och bevara kulturarv. I juli 2019 tillsatte regeringen utredningen Ett museum om Frintel- sen (dir. 2019:36) med syfte att lämna frslag om hur ett museum fr att bevara och fra vidare minnet av Frintelsen ska inrättas. Betänkandet (SOU 2020:21) verlämna- des till regeringen den 15 april 2020 och har därefter remitterats.

Samlingarna vårdas men det finns brister i spårbarheten De centrala museerna har genomfrt åtgärder fr att säkerställa samlingarnas bevarande genom bl.a. konservering, inventering, säkerhetsåtgärder, klimatanpassning av lokaler och skadedjursbekämpning vilket resulterat i frbättrad vård och kad säkerhet fr samlingarna. Det saknas dock ett samlat mått fr att beskriva samlingarnas tillstånd och frutsättningar fr bevarande. Digitalisering av samlingar har fortsatt men samtliga centrala museer redovisar en stor eftersläpning i arbetet med att gra samlingarna spårbara, dvs. digitalt registrerade, fotograferade samt placerade så att frflyttningar av fremål kan fljas och inventeringar gras. Riksantikvarieämbetet har bl.a. genomfrt utbildningar och seminarier fr att främja museernas frutsättningar att nå en ändamålsenlig, effektiv och hållbar samlingsfrvaltning. Uppfljning av insatserna har visat på hg relevans fr museerna. Riksantikvarieämbetet har fljt upp den granskning som Riksrevisionen genomfrde av de statliga centralmuseernas säker- hetsarbete avseende samlingarna (RIR 2019:5) och tagit fram ett verktyg till hjälp fr museerna att gra riskanalyser. På uppdrag av regeringen har Riksantikvarieämbetet utarbetat en vägledning fr identifiering och repatriering (återlämnande av kulturfre- mål till en nation, stat, urfolk eller annan grupp) eller restitution (återlämnande av objekt som otillbrligt tagits från sin ägare) av fremål i museernas samlingar där det kan finnas särskilda etiska skäl fr återlämnande (Ku2020/00236/KL). Myndigheten har också enligt uppdrag från regeringen tagit fram std i hantering av mänskliga kvar- levor i museisamlingar (Ku2020/00235/KL).

Fortsatt framväxt av ny kunskap och frmedlad forskning Forskning och kunskapsuppbyggnad vid museerna har bedrivits i nära koppling till samlingsarbete och publik verksamhet och utgjort ett led i att främja mjlighet till kulturupplevelser och bildning samt ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Forskning som fått std genom anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har publicerats under året och bidragit till ny kunskap, bl.a. med inriktning på kulturfremål från krigs- och konfliktzoner, kulturarv och migration samt samlingsvård. Museernas forskning har bedrivits i samverkan med andra nationella och internationella institutioner och i hg grad med std av extern finansiering. Samlingar och arkiv har nyttjats av forskare och studenter. Genom bl.a. symposier och freläsningar har resultaten och nya kunskaper frmedlats till såväl andra forskare som till en bredare krets av aktrer. Naturhistoriska riksmuseet har en särställning där forskning utgr en stor del av verksamheten och där antalet publiceringar i vetenskapliga publikationer uppgick till 248, en kning med 20 publiceringar jämfrt med 2018.

104 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Utvecklat internationellt utbyte och samarbete Flertalet centrala museer har under året utvecklat de internationella kontakterna i enlighet med det kulturpolitiska målet. Det har skett genom bl.a. internationella nätverk, låneverksamhet, besk och delegationer av forskare och museirepresentanter samt samarbeten inom utställningsverksamheterna. Som exempel kan nämnas Stiftel- sen Tekniska museets samarbete med Dansk Teknisk museum i Helsingr och Teknisk museum Oslo kring Tingens metod och Framtidens tekniska museum samt Venedigbiennalen där Moderna museet tillsammans med norska och finska samarbets- partners ansvarade fr den nordiska paviljongen. Även Riksantikvarieämbetets arbete med standard fr skadedjurskontroll fr samlingar har skett i internationell samverkan. Kunskaper och kompetenser vid institutionerna har kat och expertisen i det internationella arbetet har stärkts, t.ex. i arbete med indikatorer fr att kunna flja miljtillståndet i havet där Naturhistoriska riksmuseet medverkat. Fr att underlätta fr svenska museer att låna in kulturfremål från utlandet och mjliggra fler inlån beslutade regeringen i september 2019 att tillsätta en särskild utredare som ska analysera och freslå hur ett skydd mot processuella åtgärder fr inlånade utländska kulturfremål ska utformas (dir. 2019:61).

11.4 Analys och slutsatser Den sammantagna bedmningen är att resultaten bidragit positivt till det kulturpolitiska målet. Besksutvecklingen och tillgänglighetsarbete i publik verksamhet visar bl.a. på ett kat antal beskare, en utvecklad tillgänglighet både digitalt och fysiskt till verksamhet och samlingar samt fortsatt prioriterat arbete med barn och unga. Detta främjar målet att alla ska ha mjlighet att delta i kulturlivet, allas mjlighet till kulturupplevelser och bildning samt att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Regeringen konstaterar dock att coronapandemin påverkar museernas beskar- antal kraftigt negativt under 2020 och att effekterna troligen kommer att påverka museernas verksamhet under kommande år. Museernas forskning och samarbete har utvecklats med resultat att ny kunskap uppstått och spridits. Detta bedms ha bidragit positivt till målet att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas samt att främja allas mjlighet till kulturupplevelser och bildning. Regeringen bedmer även att målet att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan har gynnats genom ett utvecklat internationellt samarbete, bl.a. avseende utlåning och i medverkan vid utveckling av kunskap och metoder. Regeringen bedmer dock att när det gäller samlingarnas tillstånd och frutsättningar fr bevarande så utgr eftersläp- ningen i digitaliseringen av samlingarna en kritisk faktor. Detta påverkar dels spårbar- heten och därmed mjligheterna att minska riskerna fr stld och frlust, dels frut- sättningarna fr samlingarna att bidra till forskning och kunskapsuppbyggnad. Sammantaget främjar detta inte på bästa sätt målet om ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas samt allas mjlighet till bildning.

11.5 Politikens inriktning Utveckling av museiverksamhet Landets museer är en stor resurs fr bildning, kunskap och konstnärliga upplevelser och de statliga museernas verksamhet mjliggr att fler kan ta del av det gemensamma kulturarvet. Museerna har i uppgift att aktivt frvalta sina samlingar, bl.a. fr att främja målet om ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Regeringen freslår att Moderna museet tillfrs medel i syfte att ka statens frvärv av konst år 2021. Satsningen bedms stärka konstnärernas villkor och infrastruktur genom bl.a. fler arbetstillfällen. Även anslag 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljn tillfrs medel, se avsnitt 7.5. Botanhusets upprustning vid Naturhistoriska riksmuseet har

105 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 varit fremål fr en omfattande och flerårig projektering. Regeringen freslår att Naturhistoriska riksmuseet tillfrs medel 2021 och 2022, bl.a. i ett samlingsfrvarande syfte medan renoveringen fullfljs. Mot bakgrund av bl.a. regeringens minoritets- politiska strategi freslår regeringen att Judiska museet tillfrs medel fr.o.m. år 2021. Syftet är att stärka Judiska museets arbete med att tillgängliggra och sprida kunskap om judisk kultur.

Ett museum om Frintelsen Regeringen avser att inrätta ett nytt museum fr att bevara och fra vidare minnet av Frintelsen. Med utgångspunkt i de frslag som lämnats i betänkandet Sveriges museum om Frintelsen (SOU 2020:21) samt de synpunkter avseende frslagen om museets uppdrag, organisationsform och lokalbehov som lämnats av remissinstanser- na kommer regeringen ta ställning till hur ett inrättande kan ske. I avvaktan på regeringens ställningstagande beräknas att medel tillfrs Forum fr levande historia under 2021 fr uppdrag avseende frberedande verksamhet kopplat till ett inrättande.

Politik fr gestaltad livsmilj I propositionen Politik fr gestaltad livsmilj (prop. 2017/18:110) pekades Form/Design Center i Malm ut som en viktig regional mtesplats med betydelse också utanfr den regionala kontexten fr utvecklandet av politiken. Regeringen freslår att Form/Design Center br tillfras medel fr.o.m. 2021 fr att fortsatt ges frutsättningar att utveckla och implementera designperspektiven inom ramen fr politiken fr gestaltad livsmilj.

11.6 Den årliga revisionens iakttagelser Riksrevisionen gr i revisionsberättelsen avseende Nationalmuseums årsredovisning fr 2019 en reservation. Myndigheten har under ett stort antal dagar under året verskridit den av regeringen beslutade räntekontokrediten. Överskridandet har som mest uppgått till 14,3 miljoner kronor. Frågan fljdes upp vid den årliga myndighets- dialogen. Nationalmuseum har också i regleringsbrevet fr 2020 fått ett särskilt uppdrag avseende betryggande styrning och kontroll. Myndigheten ska vidta åtgärder fr att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll, med syfte att frbättra den finansiella kontrollen och redovisningen. Arbetet ska även bidra till att myndigheten har en ändamålsenlig återrapportering till regeringen. Nationalmuseum ska anlita Ekonomistyrningsverket fr att få std i sitt arbete. Avstämning ska ske med Regeringskansliet (Kulturdepartementet) under arbetets gång. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Kulturdepartementet) senast den 15 september 2020.

106 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

11.7 Budgetfrslag 11.7.1 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 11.2 Anslagsutveckling 8:1 Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor

2019 Utfall 1 344 135 Anslagssparande -13 832 2020 Anslag 1 504 0351 Utgiftsprognos 1 495 689 2021 Frslag 1 400 991 2022 Beräknat 1 383 3812 2023 Beräknat 1 300 9323

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 375 991 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 280 597 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr frvaltningsutgifter fr fljande centrala museer som är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer fr världskultur, Statens maritima och transporthistoriska museer, Statens centrum fr arkitektur och design, Statens frsvarshistoriska museer och Moderna museet. Anslaget får även användas av nämnda myndigheter fr utgifter fr statsbidrag till ändamål inom museiområdet. Vidare får anslaget användas fr utgifter vid avvecklingen av myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.

Tabell 11.3 Sammanställning ver medelstilldelning till Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor Myndighet 20201 20212 Statens historiska museer 182 033 168 354 Nationalmuseum 260 507 247 898 Naturhistoriska riksmuseet 199 760 194 499 Statens museer fr världskultur 194 305 197 162 Statens maritima och transporthistoriska museer 308 947 196 580 Statens centrum fr arkitektur och design 60 819 62 025 Statens frsvarshistoriska museer 125 434 135 462 Moderna museet 172 230 199 011 Summa 1 504 035 1 400 991 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Frdelningen av medel 2021 är preliminär.

107 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 11.4 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 8:1 Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 1 347 035 1 347 035 1 347 035 Pris- och lneomräkning2 35 855 43 281 57 815 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 18 101 -6 936 -103 918 varav BP213 25 130 130 -2 870 - Generell besparing i statsfrvaltningen -2 870 -2 870 -2 870 - Ökat frvärv av konst 25 000 - Upprustning Botanhuset 3 000 3 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 1 400 991 1 383 381 1 300 932 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 25 000 000 kronor 2021 fr att ka Moderna museets frvärv av konst. Vidare kas anslaget med 3 000 000 kronor årligen 2021 och 2022 fr kostnader kopplade till renoveringen av Botanhuset vid Naturhistoriska riksmuseet. Vidare minskas anslaget med 2 870 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 7 029 000 kronor fr.o.m. 2021. Regeringen freslår att 1 400 991 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 1 383 381 000 kronor respektive 1 300 932 000 kronor.

108 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Budget fr avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.5 Sammanställning ver avgiftsintäkterna till 8:1 Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor Myndighet 2018 2019 Statens historiska museer1 26 356 20 709 Nationalmuseum 19 863 42 303 Naturhistoriska riksmuseet2 34 017 37 720 Statens museer fr världskultur 13 471 14 548 Statens maritima och transporthistoriska museer3 34 835 37 349 Statens centrum fr arkitektur och design 1 539 3 280 Statens frsvarshistoriska museer 13 400 14 808 Moderna museet 37 502 39 095 Summa 180 983 209 812 Anm.: I myndigheternas avgiftsintäkter ingår bl.a. entré- och visningsintäkter samt intäkter av frsäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m. 1 Intäkterna fr Arkeologisk uppdragsverksamhet redovisas separat i tabell 11.6. 2 Intäkterna fr Cosmonovas verksamhet redovisas separat i tabell 11.7. 3 Intäkterna fr Vasamuseets verksamhet redovisas separat i tabell 11.8.

Inom den arkeologiska uppdragsverksamheten pågår ett strategiskt utvecklingsarbete fr att uppnå en ekonomi som på längre sikt är i balans. Under fyra av de fem år som verksamheten har bedrivits inom Statens historiska museer har verksamheten uppvisat ett positivt resultat. Regeringen noterar det ackumulerade underskottet i den arkeologiska uppdragsverksamheten och fljer myndighetens arbete med detta.

Tabell 11.6 Arkeologisk uppdragsverksamhet Tusental kronor Resultat Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader (intäkt – kostnad) Ackumulerat resultat Utfall 2019 135 122 130 272 4 850 -47 675 Prognos 2020 125 100 126 653 -1 553 -49 228 Budget 2021 124 916 127 312 -2 936 -51 624 Källa: Statens historiska museer.

Tabell 11.7 Uppdragsverksamhet Cosmonova Tusental kronor Resultat (intäkt – Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader kostnad) Ackumulerat resultat Utfall 2019 18 933 16 629 2 304 1 879 Prognos 20201 11 842 13 185 -1 343 536 Budget 2021 17 000 17 000 0 536 1 Beslut om ändringar i statens budget fr uppdragsverksamheten genom anslag redovisas i tabellen. Källa: Naturhistoriska riksmuseet.

Tabell 11.8 Uppdragsverksamhet Vasamuseet Tusental kronor Resultat (intäkt – Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader kostnad) Ackumulerat resultat Utfall 2019 173 860 165 178 8 682 8 350 Prognos 20201 134 946 139 208 -4 262 4 088 Budget 2021 78 429 132 669 -54 240 -50 152 1 Beslut om ändringar i statens budget fr uppdragsverksamheten genom anslag redovisas i tabellen. Källa: Statens maritima och transporthistoriska museer.

109 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

11.7.2 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 11.9 Anslagsutveckling 8:2 Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor

2019 Utfall 262 694 Anslagssparande 2020 Anslag 380 7141 Utgiftsprognos 380 714 2021 Frslag 268 714 2022 Beräknat 268 714 2023 Beräknat 268 714

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr statsbidrag till fljande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.

Tabell 11.10 Sammanställning ver medelstilldelning till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 20201 20212 Stiftelsen Nordiska museet 148 729 123 229 Stiftelsen Skansen 135 386 76 386 Stiftelsen Tekniska museet 75 192 50 192 Stiftelsen Arbetets museum 21 407 18 907 Summa 380 714 268 714 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Medelstilldelningen fr 2021 är preliminär.

Avgiftsintäkter fr de centrala museer som är stiftelser uppgick 2019 till ca 292 miljoner kronor.

Tabell 11.11 Sammanställning ver avgiftsintäkter till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2018 2019 Stiftelsen Nordiska museet 45 858 52 078 Stiftelsen Skansen 162 866 180 420 Stiftelsen Tekniska museet 42 460 56 322 Stiftelsen Arbetets museum 3 904 4 165 Summa 255 088 292 985 Anm.: I stiftelsernas avgiftsintäkter ingår bl.a. entré- och visningsintäkter samt intäkter av frsäljning och lokaluthyrning m.m.

110 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 11.12 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 8:2 Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 268 714 268 714 268 714 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 268 714 268 714 268 714 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 268 714 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 268 714 000 kronor respektive 268 714 000 kronor.

Lån till Nordiska museet Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att fr 2021 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret fr investeringar i tillgänglighetsanpassning av huvudbyggnaden som uppgår till hgst 52 000 000 kronor.

Skälen fr regeringens frslag: De basutställningar som utgr Stiftelsen Nordiska museets huvudattraktion har länge påvisat infrastrukturella problem, där miljerna bl.a. behver tillgänglighetsanpassas fr besksgrupper med särskilda behov. Museet har även ett behov av ett frbättrat indraget skalskydd fr att stärka samlingarnas säkerhet. Regeringen br mot denna bakgrund bemyndigas att under 2021 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till hgst 52 000 000 kronor fr investeringar i museets byggnad.

Lån till Tekniska museet Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att fr 2021 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret fr investeringar i huvudbyggnadens tak som uppgår till hgst 30 000 000 kronor.

Skälen fr regeringens frslag: Stiftelsen Tekniska museets huvudbyggnads tak har omfattande renoveringsbehov både exterirt och interirt. Om bristerna inte åtgärdas så riskerar museet att behva stänga vilket skulle innebära negativa konsekvenser fr museets verksamhet och ekonomi. Regeringen br mot denna bakgrund bemyndigas att under 2021 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till hgst 30 000 000 kronor fr investeringar i huvudbyggnadens tak.

111 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

11.7.3 8:3 Bidrag till vissa museer

Tabell 11.13 Anslagsutveckling 8:3 Bidrag till vissa museer Tusental kronor

2019 Utfall 75 519 Anslagssparande 2020 Anslag 106 9191 Utgiftsprognos 106 919 2021 Frslag 71 019 2022 Beräknat 71 018 2023 Beräknat 71 018

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till museer och liknande institutioner.

Tabell 11.14 Sammanställning ver medelstilldelning fr Bidrag till vissa museer Tusental kronor 20201 20212 Stiftelsen Dansmuseifonden fr Dansmuseet 11 626 10 454 Sveriges Fängelsemuseum 2 023 1 500 Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidinghem 10 597 4 189 Stiftelsen Thielska galleriet 8 260 6 144 Stiftelsen Fremålsvården i Kiruna 15 025 15 025 Nobelprismuseet 12 952 4 952 Freningen Svensk Form 4 963 4 713 Rhsska museet 752 502 Riksfrbundet Sveriges museer 1 750 1 500 Stiftelsen Strindbergsmuseet 1 085 581 Stiftelsen Judiska museet i Stockholm 4 192 3 602 Bildmuseet 993 743 Zornsamlingarna 1 504 204 Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde 19 761 12 410 Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum 3 005 1 500 Form/Design Center 3 431 3 000 Rrelsernas museum 5 000 Summa 106 919 71 019 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Medelstilldelningen fr 2021 är preliminär.

Den statliga finansieringen av Rrelsernas museum med 5 000 000 kronor upphr fr.o.m. 2021 efter att museet under en tid har varit en frsksverksamhet. Form/Design Center tilldelas 3 000 000 kronor och Judiska museet 3 602 000 kronor fr.o.m. 2021.

112 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 11.15 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 8:3 Bidrag till vissa museer Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 75 519 75 519 75 519 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -4 500 -4 500 -4 500 Överfring till/från andra anslag Övrigt -1 -1 Frslag/beräknat anslag 71 019 71 018 71 018 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 4 500 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att en tillfällig frstärkning av anslaget upphr. Regeringen freslår att 71 019 000 kronor anvisas under anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 71 018 000 kronor respektive 71 018 000 kronor.

11.7.4 8:4 Forum fr levande historia

Tabell 11.16 Anslagsutveckling 8:4 Forum fr levande historia Tusental kronor

2019 Utfall 46 046 Anslagssparande 629 2020 Anslag 49 3011 Utgiftsprognos 49 422 2021 Frslag 59 785 2022 Beräknat 50 0932 2023 Beräknat 50 6353

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 49 785 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 49 785 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Forum fr levande historias frvaltningsutgifter. Anslaget får även användas fr utgifter fr såväl prissumma som omkostnader fr prisutdel- ning, avseende ett pris fr humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas fr utgifter fr statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.

113 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 11.17 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 8:4 Forum fr levande historia Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 49 301 49 301 49 301 Pris- och lneomräkning2 654 963 1 507 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 9 830 -171 -173 varav BP213 9 830 -170 -170 - Generell besparing i statsfrvaltningen -170 -170 -170 - Frintelsemuseum 10 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 59 785 50 093 50 635 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 10 000 000 kronor 2021 fr uppdrag avseende frberedande verksamhet kopplat till inrättandet av ett nytt museum om Frintelsen. Anslaget minskas med 170 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Regeringen freslår att 59 785 000 kronor anvisas under anslaget 8:4 Forum fr levande historia fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 50 093 000 kronor respektive 50 635 000 kronor.

11.7.5 8:5 Statliga utställningsgarantier och inkp av vissa kulturfremål

Tabell 11.18 Anslagsutveckling 8:5 Statliga utställningsgarantier och inkp av vissa kulturfremål Tusental kronor

2019 Utfall Anslagssparande 200 2020 Anslag 801 Utgiftsprognos 80 2021 Frslag 80 2022 Beräknat 80 2023 Beräknat 80

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr utställningsgarantier. Anslaget får även användas fr utgifter fr inkp av kulturfremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de infrlivas med offentliga samlingar.

114 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 11.19 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 8:5 Statliga utställningsgarantier och inkp av vissa kulturfremål Tusental kronor

2021 2022 2023 1 Anvisat 2020 80 80 80 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 80 80 80 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 80 000 kronor anvisas under anslaget 8:5 Statliga utställnings- garantier och inkp av vissa kulturfremål fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 80 000 kronor respektive 80 000 kronor.

115

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

12 Trossamfund

12.1 Mål fr området I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat trossamfundspolitiken.

12.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmningen av resultatet av trossamfundspolitiken baseras på uppgifter om: – antalet frsamlingar och antalet medlemmar som får statligt std, – insatser fr att skapa frutsättningar fr trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religis verksamhet.

12.3 Resultatredovisning Det statliga stdet når allt fler frsamlingar och medlemmar Den 1 januari 2020 var 23 trossamfund och samverkansorgan statsbidragsberättigade enligt lagen (1999:932) om std till trossamfund och frordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Under 2019 tillkom trossamfundet Jehovas vittnen. Enligt statistik från Myndigheten fr std till trossamfund (SST) fanns den 31 december 2018 totalt 869 009 betjänade personer inom de statsbidragsberättigade trossamfunden, en kning med drygt 21 000 jämfrt med 2017. Som visas i diagram 1.1 har andelen betjänade kat kraftigt sedan 2014. De fem strsta statsbidragsberätti- gade trossamfunden var liksom året innan Romersk-katolska kyrkan, Equmenia- kyrkan, Pingstrrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Sveriges muslimska frbund.

Diagram 12.1 Antalet betjänade hos de statsbidragsberättigade trossamfunden Antalet betjänade 880000 860000 840000 820000 800000 780000 760000 740000 720000 700000 680000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Antal betjänade

Källa: SST:s Budgetanslag

Från anslaget 9:2 Std till trossamfund utgick 2019 drygt 78 miljoner kronor som statligt bidrag till trossamfunden, vilket i princip motsvarade nivån från året innan.

117 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Diagram 12.2 Utgiftsutveckling – anslaget 9:2 std till trossamfund Tusen kronor 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Bidrag till trossamfunden

Klicka här fr att ange anmärkning eller radera platshållaren. Källa: Regeringen.

Huvuddelen av stdet fr 2019, drygt 55 miljoner kronor, frdelades liksom tidigare år till trossamfunden i form av organisationsbidrag vilket kom 951 lokala frsamlingar till del. Stdet motsvarar ett bidrag på drygt 70 kronor per betjänad person. Resterande del av stdet frdelades i form av verksamhetsbidrag respektive projektbidrag till trossamfunden.

Statsbidrag fr säkerhetshjande åtgärder En grundläggande frutsättning fr att trossamfunden ska kunna bedriva en religis verksamhet är att de som deltar i samfundens verksamhet känner sig trygga. Nivån på det std som frdelas enligt frordningen (2018:1533) om statsbidrag fr säkerhetshjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället kade från 22 miljoner kronor 2018 till 32 miljoner kronor 2019 i enlighet med riksdagens beslut (bet 2018/19:KrU1). Frordningen riktar sig både mot trossamfund och mot andra organisationer som uppfyller frordningens krav. Kammarkollegiet beviljade 2019 anskningar fr 8 898 039 kronor. Huvuddelen gick till de olika trossamfunden, framfr allt flera olika judiska frsamlingar, och därutver bl.a. även till ett antal organisationer med band till den judiska minoriteten (dnr Ku2020/00778/CSM).

12.4 Analys och slutsatser Regeringen bedmer att de statliga insatserna i form av bl.a. std till trossamfund bidrar till att uppfylla målet fr politikområdet genom att skapa frutsättningar fr trossamfundens religisa verksamhet. Trossamfund som har en tydlig frankring i det svenska samhället och som har fungerande administrativa rutiner kan inte bara bedriva religis verksamhet utan även vara en del av samhällets krisberedskap. SST:s arbete med bl.a. utbildningar riktade till freträdare fr trossamfunden har bidragit till detta. Regeringen bedmer vidare att statsbidraget fr säkerhetshjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället är fortsatt betydelsefullt även om tillgängliga medel inte frdelades fullt ut under 2019. Regeringen ser en utmaning när det gäller att stdet måste upplevas legitimt både från samhället i stort men även av trossamfunden själva. Det är därfr viktigt med en väl

118 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 fungerande tillsyn och uppfljning så att trossamfund och frsamlingar som inte lever upp till de grundläggande värderingar som anges i regeringsformen inte får bidrag. Stdet br också vara på en sådan nivå räknat i kronor att det fungerar som ett incita- ment fr samfunden att vara kvar inom systemet och därmed ta del av de utbildningar och insatser som SST erbjuder de statsbidragsberättigade trossamfunden.

12.5 Politikens inriktning Insatser inom politikområdet syftar till att bidra till att skapa frutsättningar fr trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religis verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Regeringen avser att under mandatperioden återkomma med frslag om en lag om std till trossamfund. En central del av frslaget är ett frtydligat demokrativillkor. Regeringen anser att det behvs insatser fr att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin fr de statsbidragsberättigade trossamfunden och freslår därfr att medel tillfrs stdet till trossamfund. Insatser behvs även fr att mildra sådana konsekvenser fr Svenska kyrkan (utg.omr. 17, avsnitt 16). Konsekvenserna handlar bl.a. om att intäkterna påverkas till fljd av att verksamhet anpassas till den rådande situationen.

12.6 Budgetfrslag

12.6.1 9:1 Myndigheten fr std till trossamfund

Tabell 12.1 Anslagsutveckling 9:1 Myndigheten fr std till trossamfund Tusental kronor

2019 Utfall 12 463 Anslagssparande -5 2020 Anslag 13 0851 Utgiftsprognos 12 952 2021 Frslag 13 212 2022 Beräknat 13 3092 2023 Beräknat 13 4573

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 13 213 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 13 212 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Myndigheten fr std till trossamfunds frvaltningsutgifter.

119 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 12.2 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 9:1 Myndigheten fr std till trossamfund Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 13 085 13 085 13 085 Pris- och lneomräkning2 187 284 433 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -60 -60 -61 varav BP213 -60 -60 -60 - Generell besparing i statsfrvaltningen -60 -60 -60 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 13 212 13 309 13 457 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 60 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Regeringen freslår att 13 212 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Myndigheten fr std till trossamfund fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 13 309 000 kronor respektive 13 457 000 kronor.

12.6.2 9:2 Std till trossamfund

Tabell 12.3 Anslagsutveckling 9:2 Std till trossamfund Tusental kronor

2019 Utfall 81 886 Anslagssparande 360 2020 Anslag 106 9191 Utgiftsprognos 105 831 2021 Frslag 106 919 2022 Beräknat 81 919 2023 Beräknat 81 919 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till trossamfund. Anslaget får användas fr utgifter fr Skatteverkets avgiftshjälp.

Kompletterande information I frordningen (1999:974) finns bestämmelser om statsbidrag till trossamfund.

120 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 12.4 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 9:2 Std till trossamfund Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 81 919 81 919 81 919 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 25 000 varav BP21 25 000 - Tillfälligt std till trossamfund 25 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 106 919 81 919 81 919 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 25 000 000 kronor fr 2021 fr att frstärka bidraget till de statsbidragsberättigade trossamfunden. Regeringen freslår att 106 919 000 kronor anvisas under anslaget 9:2 Std till trossamfund fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 81 919 000 kronor respektive 81 919 000 kronor.

121

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

13 Film

13.1 Mål fr området I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen har beslutat fr den nationella kulturpolitiken och fr filmpolitiken.

13.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmningen av resultatet inom film utgår från – hur bidrag har frdelats med avseende på std till utveckling och produktion av svensk film, – insatser fr att sprida och visa svensk film i hela Sverige och internationellt, – storleken på utbudet av svensk och utländsk film i olika visningsfnster, – publiksiffror fr film i olika visningsfnster, och – antalet filmer ur det svenska filmarvet som har digitaliserats och gjorts tillgängliga genom t.ex. visningar i Sverige och utomlands.

Som en fljd av den versyn som gjorts av resultattexterna har ett frtydligande gjorts av resultatindikatorerna gällande storleken på utbudet av svensk och utländsk film i olika visningsfnster samt publiksiffror fr film i olika visningsfnster. Bedmningen grs vidare utifrån resultat relaterade till relevanta bedmningsgrunder gemensamma fr kulturområdet (se avsnitt 3.6). Som grund fr bedmningen ligger redovisningar och publikationer från Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet), Konstnärsnämnden, Statens kulturråd och Myndigheten fr kulturanalys.

13.3 Resultatredovisning Bidrag till utveckling och produktion fr ny svensk film

Tabell 13.1 Nyckeltal fr std till svensk filmproduktion (lång spelfilm) 2015 2016 2017 2018 2019 Beviljade anskningar (totalt antal) 19 (285) 17 (325) 17 (385) 20 (370) 18 (473) Andel, procent 7 5 4 5 4 Andel std av total budget (procent) 40,6 31,8 28,7 32,9 26,6 Genomsnitt budget (mnkr) 18,7 30,1 25,7 27,6 29,2 Debuterande regissrer (procent) 47 35 47 20 50 Källa: Filminstitutet.

Behovet av statliga bidrag till utveckling och produktion av ny svensk film är stort och konkurrensen bland anskningarna kar. Filmbranschens affärsmodeller genomgår stora frändringar och stden till utveckling och produktion är betydelsefulla, inte minst fr att ska kompletterande finansiering eller fr att stärka nya talanger.

123 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Filminstitutet har genomfrt frändringar i dialog med berrda aktrer fr att stden lpande ska kunna anpassas och motsvara behoven. Exempelvis är regionala aktrer nära involverade i talangutvecklingsarbetet. Under 2019 infrdes ett nytt efterhandsstd, baserat på kvalitetsresultat och riktat till manusfrfattare, regissrer och producenter, med syftet att skapa kontinuitet i utvecklingen av nya projekt. En särskild satsning på nyutexaminerade regissrer gjordes också under året. Filminstitutets utveckling av verktyg fr att flja upp svensk films framgångar fortsätter, genom att mäta en kombination av festivalframgångar, recensioner och publika framgångar. Under den period som mätningar gjorts håller svensk film en jämn kvalitet med kvalitetspoäng runt 3,6 av 7 fr filmer med konsulentstd. Utver Filminstitutets std frdelade Konstnärsnämnden under 2019 ca 12 miljoner kronor (13,2 miljoner kronor under 2018) till personer verksamma inom filmområdet i form av bl.a. arbetsstipendier, resebidrag och projektbidrag.

Spridning och visning av film i hela landet Hård konkurrens fr svensk film i olika visningsfnster

Tabell 13.2 Svensk film på biograf Långfilm (lång spelfilm och lång dokumentärfilm) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Antal premiärer svensk film 42 38 42 49 47 46 45 50 51 51 Antal premiärer totalt 238 240 219 249 248 273 307 286 284 293 Antal besk svensk film (miljoner) 3,3 3,2 3,9 4,1 4,1 3,4 2,7 2,9 3,1 2,1 Antal besk totalt (miljoner) 15,8 16,4 17,9 16,6 16,3 17,0 17,8 16,9 16,4 15,9 Svensk marknadsandel (procent) 20,8 19,8 21,9 24,8 25,1 20,0 15,1 17,2 18,7 13,2 Källa: Filminstitutet.

Tillgänglighet är en av bedmningsgrunderna fr måluppfyllelse på kulturområdet. Myndigheten fr kulturanalys visade i en analys (underlag från 2016) att den fysiska tillgången på biografer är stor. Drygt 90 procent av alla vuxna i Sverige nådde minst en biograf inom 15 minuters färd med bil, 99 procent om tiden inom en halvtimme. Det totala antalet biobesk är stabilt ver åren, medelvärdet ver tio år är 16,7 miljoner besk. Filmtittande totalt i alla olika visningsfnster är en av de vanligaste kultur- aktiviteterna enligt kulturvaneunderskningarna från SOM-institutet och Myndigheten fr kulturanalys. Utvecklingen när det gäller tillgänglighet i utbudet av film är mer varierande. Orsaker- na till nedgången fr antal besk på och marknadsandel fr svensk film på bio är komplexa, men det pågår en liknande utveckling gällande inhemska produktioner i andra länder. Ökad konkurrens i utbudet från utländsk film på biograf, men framfr allt på de snabbt växande strmningstjänsterna, pekas ut som en faktor. Ändrade tittarvanor, framfr allt hos den unga publiken, verkar slå hårt mot den svenska filmen, särskilt på biograf. Under 2019 fanns inte heller några stora svenska publik- succéer. De mest sedda filmerna nådde bara strax ver 200 000 besk, jämfrt med 2018 års toppfilm som hade dubbelt så många. I tv-fnstret, både linjär tv och play- tjänster, har svensk film fortfarande en stor publik. Fr strmningstjänsterna visar en

124 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 studie att svensk film står fr en låg andel av utbudet, ca 10 procent, men däremot utgr 23 procent av de 200 mest beskta filmerna. Utbudet av film i hela landet kan även mätas i hur de filmer som fått lanseringsstd har spridits. Under perioden juli 2018 till juni 2019 visades minst en sådan film i 263 av totalt 290 kommuner, vilket är på samma nivå som fregående period. Utbudet av utländsk film på biograf (mätt i vilka filmer som fått lanseringsstd) domineras stort av europeisk och nordamerikansk film. Inom ramen fr Filminstitutets pågående versyn av stden till distribution och visning genomfrdes en analys av biografernas situation efter hjningen av mervärdes- skatten 2017. Analysen visar att antalet biografer inte, som befarades, minskade kraftigt utan tvärtemot kade. Biljettpriserna hjdes med i genomsnitt 10 kronor under den underskta perioden. Biografer med liten verksamhet, ofta på mindre och medelstora orter, verkar ha påverkats mest av frändringen och har fortsatt små ekonomiska marginaler, men är också den grupp som prioriteras när det gäller bidrag. Totalt frdelades drygt 39 miljoner kronor i std till enskilda biografägare under 2019 (drygt 41 miljoner kronor 2018) och 69 procent gick till biografer på orter med maximalt 25 000 invånare. Den särskilda satsningen fr att stärka spridning och visning i hela landet avslutades 2019 och medlen finns nu inom ordinarie medelstilldelning. Den fyraåriga satsningen bidrog till att ver 650 anskningar om std till utveckling av biografverksamhet beviljades. Andra aktrer som sprider och visar film i hela landet, t.ex. festivaler och visningsorganisationer, tilldelades sammanlagt 34 miljoner kronor.

Film i hela landet genom kultursamverkansmodellen Även inom kultursamverkansmodellen bidrar statliga medel till filmkulturell verksamhet, t.ex. verksamhet fr barn och unga, talangutveckling och fortbildning. Under 2019 utgjorde det statliga bidraget totalt ca 17,6 miljoner, vilket är i nivå med 2018. Myndigheten fr kulturanalys lämnade i april 2020 en rapport om filmområdets roll och utveckling i kultursamverkansmodellen, Främjas filmen (se avsnitt 4, Kulturområdesvergripande verksamhet).

Ökad tillgänglighet genom syntolkning Sammanlagt gjordes 31 filmer tillgängliga under 2019 fr biografvisning genom syntolkning och uppläst textremsa. Motsvarande uppgifter fr 2018 var 35 filmer och fr 2017 24 filmer. Jämfrt med antalet premiärfilmer på biograf är antalet fortfarande lågt. Särskilt svårt är det att få mjlighet att tillgängliggra utländska storfilmer. Denna brist i utbudet kan delvis frklara att antalet nedladdningar av ljudspår till mobilen vid biografvisningar har minskat.

Insatser fr att stärka upphovsrätten och skapa bättre frutsättningar fr svensk filmbransch Fr att stävja olovligt tillgängliggrande av bl.a. film och skapa ännu bättre frutsätt- ningar fr det kreativa och innovativa näringslivet har straffen fr de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång skärpts under 2020, efter frslag från regeringen (prop. 2019/20:149). Därtill har Patent- och registreringsverket slutredovisat ett regeringsuppdrag som bl.a. haft samma syfte. Myndigheten kommer att fortsätta arbetet inom ramen fr sin ordinarie verksamhet. (Se även avsnitt 8, Kulturskaparnas villkor, samt utg.omr. 24 Näringsliv, avsnitt 3.7 Immaterialrätt).

125 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Allt enklare att ta del av det svenska filmarvet Totalt har 517 filmer ur det svenska filmarvet digitaliserats sedan 2014 (se tabell 13.3). Från och med 2019 har den särskilda statliga satsningen på digitalisering vergått till att vara en del av den ordinarie verksamheten. Den tryggade finansieringen gr att arbetet med att digitalisera filmer och att gra dem tillgängliga fr allmänheten fortsätter i jämn takt. Efter Bergmanjubileet 2018 har antalet visningar på biograf återgått till en mer normal nivå. Även Sveriges Televisions och TV4:s kanaler är viktiga visningsfnster fr filmarvet.

Tabell 13.3 Digitalisering och tillgängliggrande av filmarvet 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Digitaliserade filmer 62 79 106 88 94 88 Visningar på svensk biograf (Filminstitutets distribution) - 65 116 269 1 473 311 Tillgänglighet vod/bluray/dvd (procent)1 - - - 56 67 71 1 Siffror ej tillgängliga fr åren 2014–2016. Källa: Filminstitutet.

Fortsatta internationella framgångar fr svensk film I motsats till nedgången på inhemska biografer fortsätter ny svensk film i olika genrer att visas i stor utsträckning på de viktigaste internationella festivalerna. Exporten av svensk film fortsätter att vara framgångsrik med en kning av antalet långfilmer som såldes fr internationell distribution till 41 (31 under 2018, 30 under 2017). Stdet fr internationella distributrer att kpa rättigheter till svensk film inrättades hsten 2018 och har hittills väckt stort intresse. Distributrer från 21 länder har tagit del av stdet. Även det digitaliserade filmarvet bidrog till att ka spridningen av svensk film utomlands genom visningar vid filmfestivaler, frsäljning av rättigheter och utlåning.

Mer film till barn och unga Under 2019 fick 14 barn- och ungdomsfilmer produktionsstd, vilket är i nivå med antalet filmer under 2018 (15). Fr att främja barns och ungas egen filmkunnighet och mjlighet att skapa film behvs pedagoger, skolledare och andra berrda aktrer med filmpedagogisk kompetens i hela landet. Filminstitutet ordnade därfr kompetens- utvecklingsdagar tillsammans med regionala aktrer och samarbetade med Statens skolverk kring satsningen Läslyftet. Antalet anskningar fr std till filmkulturell verksamhet (t.ex. skolbio och filmkurser) från kommuner och kulturskolor var 87 stycken, vilket är betydligt fler än genomsnittet på 50 anskningar fr de senaste tre åren. Resultaten tyder på att den strategi som Filminstitutet antog 2017 fr att ka fokus på målgruppen har haft effekt.

126 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Jämställdhet och mångfald

Diagram 13.1 Jämställdhet 2009–2019 (andel kvinnor på nyckelpositioner) I projekt som har fått produktionsstd av konsulent fr lång spelfilm Procent 60

0 2009-2012 2013-2016 2017-2019 Regissrer Manusfrfattare Producenter

Källa: Filminstitutet.

Det begränsade antalet filmer som får std varje år gr att varje enskild person ger stor effekt på det totala utfallet. I diagram 13.1 visas därfr utvecklingen under tre filmavtalsperioder samt den ännu inte avslutade perioden från 2017 till 2019 (2020 är slutår fr Filminstitutets handlingsplan fr jämställdhet, 50/50 2020). När det gäller tilldelningen av medel regisserades sju av tio hgbudgetfilmer (ver 27 miljoner kronor) av män. Fr andra delar av filmområdet är knsfrdelningen dock jämnare, t.ex. inom kategorierna kortfilm och dokumentärfilm. Konstnärsnämndens std till personer verksamma inom filmområdet har länge varit nästintill jämnt frdelat mellan kvinnor och män, både sett till skande och beviljade. I arbetet med att motverka sexuella trakasserier och andra former av diskriminering på filmområdet har regeringen genomfrt samtal med berrda aktrer (se vidare avsnitt 5). Filminstitutet fortsatte att anordna utbildningar fr branschaktrer i arbetsmiljfrågor. Även internationellt gav de svenska insatserna genomslag, bl.a. har det aktiva arbetet med statistik ver jämställdheten i filmbranschen tagits vidare av andra länder samt av Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Filminstitutet har antagit en ny strategi fr breddad representation, med utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningen. En del av arbetet sker inom ramen fr uppdraget att främja film fr barn och unga på de nationella minoritetsspråken, där bl.a. ett film- pedagogiskt material fr att främja filmkunnighet har tagits fram (se även utg.omr. 1 avsnitt 12). En särskild satsning med fokus på unga, Gld, syftar till att skapa intresse fr minoritetsgruppernas berättelser och språk.

Ökat intresse fr att diskutera filmens roll Filmens roll i kultur- och samhällslivet lyfts bl.a. fram genom seminarier och kurser, både med aktrer på filmområdet och i bredare kretsar. Ett viktigt forum är Film- rumsseminarierna, som i flera fall ägde rum utanfr Stockholm och som även finns tillgängliga på Filminstitutets webbplats. De 17 Filmrummen besktes av i genomsnitt drygt 100 beskare per mte, vilket är en kning jämfrt med 2018.

127 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

13.4 Analys och slutsatser Regeringens samlade bedmning är att de statliga insatserna har bidragit till målupp- fyllelsen inom filmpolitiken. Svensk film håller en jämn kvalitet utifrån de indikatorer som mäter bl.a. festivalframgångar och recensioner, och genomslaget internationellt är fortsatt stort. Även när det gäller arbetet med bevarande och tillgängliggrande av filmarvet, liksom insatser fr att stärka barns och ungas kunskap om film, visar resultaten på en utveckling i positiv riktning. När det gäller målet om spridning och visning av film i olika visningsformer i hela landet indikerar dock resultaten att ytterligare analys och insatser behvs, exempelvis angående utbudet av svensk film i olika visningsfnster och runt om i landet. Angående målet om jämställdhet på filmområdet råder fortfarande en obalans, bl.a. är det fortfarande oftast män som gr filmer med stor budget och filmer som frväntas ha en stor publikpotential.

13.5 Budgetfrslag 13.5.1 10:1 Filmstd

Tabell 13.4 Anslagsutveckling 10:1 Filmstd Tusental kronor

2019 Utfall 562 144 Anslagssparande 2020 Anslag 553 4441 Utgiftsprognos 553 444 2021 Frslag 553 444 2022 Beräknat 553 444 2023 Beräknat 553 444

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film samt till filmkulturell verksamhet.

Regeringens verväganden

Tabell 13.5 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 10:1 Filmstd Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 553 444 553 444 553 444 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 553 444 553 444 553 444 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 553 444 000 kronor anvisas under anslaget 10:1 Filmstd fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 553 444 000 kronor respektive 553 444 000 kronor.

128 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

14 Medier

14.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen har beslutat fr medieområdet.

14.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmningen av resultatet inom medier utgår från – spridningen av press- och mediestd ver landet frdelat på antal nyhetsmedier eller insatser, – dagspressens ekonomiska resultat och vergripande utveckling, – granskningsnämnden fr radio och tv:s bedmning av om programfretagen i allmänhetens tjänst har uppfyllt sina public service-uppdrag, – antalet taltidningar och prenumeranter samt kostnadsutveckling, – antalet tillstånd respektive registrering av icke tillståndspliktig sändningsverksam- het gällande radio och tv, – antalet ärenden i granskningsnämnden samt andelen fällande beslut, och – insatser fr att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan.

14.3 Resultatredovisning Svår situation fr dagspressen Under 2019 betalades sammanlagt ca 643,8 miljoner kronor ut i press- och mediestd. Det innebär en kning med ca 31 procent jämfrt med 2018 då 492 miljoner kronor betalades ut.

Utbetalningen av presstd kar Presstd består av driftsstd och distributionsstd och kan frdelas till dagstidningar. Under 2019 betalades 520,6 miljoner kronor i driftstd till 77 av totalt ca 140 dagstidningar, jämfrt med 423,9 miljoner kronor till 73 tidningar året innan. Ökningen beror främst på att fyra dagstidningar, varav 3 hgfrekventa, fått driftsstd fr frsta gången. Utvecklingen med att allt fler av de strre dagstidningarna uppfyller kraven fr driftsstd till fljd av fallande upplagor beräknas fortsätta. Utgivningsorten fr de hgfrekventa tidningarna med driftsstd är spridda ver 15 län.

129 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Diagram 14.1 Utbetalat driftsstd per tidningskategori 2016–2019 Miljoner kronor 350

300

250

200

150

100

0 2016 2017 2018 2019

6-7nr/vecka 3-5 nr/vecka 1-2 nr/vecka

Källa: Myndigheten fr press, radio och tv:s årsredovisning 2019.

Kostnaden fr distributionsstdet kade 2019 trots fortsatt sjunkande upplagor och att färre tidningar tog del av stdet. 2019 betalades 54,1 miljoner kronor ut i distributionsstd till 127 tidningar, jämfrt med 39 miljoner kronor till 129 tidningar fregående år. Anledningen till kningen är att stdbeloppen hjdes med 50 procent under 2019. De geografiska frutsättningarna har en avgrande roll fr den morgontidiga distributionen och det är främst glest befolkade områden och områden med låg täckningsgrad som drabbas av att kostnaderna per exemplar i vissa fall blir så hga att de får delas ut med post istället. Det gäller bl.a. områden där avstånden är långa som i inlandet och landets nordligaste län, men även skärgårdsar och vissa frorter.

Nytt mediestd till nyhetsmedier med fokus på lokal journalistik och innovation Ett nytt mediestd till allmänna nyhetsmedier, oberoende av innehålls- eller spridningsform, trädde i kraft den 1 februari 2019. Mediestd består av std fr lokal journalistik i områden med svag bevakning och ett innovations- och utvecklingsstd. Under 2019 frdelades cirka 63 miljoner kronor genom de nya stdformerna. Lokal journalistik har fortsatt att minska till fljd av dagstidningarnas sjunkande annonsintäkter. Ytterligare lokala dagstidningar lades ner 2019 men antalet kommuner som saknar en redaktion var ändå detsamma som fregående år, 46 stycken. Det är frsta gången sedan Institutet fr mediestudier brjade mäta redaktioner med lokalbe- vakning 2015 som kningen av redaktionslsa kommuner avstannat. Ett skäl är att ett par kommuner har fått kad bevakning tack vare det nya mediestdet. Sammanlagt inkom 130 anskningar från 34 fretag, varav 64 anskningar beviljades och 30,2 miljoner kronor delades ut till olika insatser fr stärkt lokal journalistisk bevakning frdelat ver 20 län av totalt 21. Dagspressen är det medieslag som har drabbats hårdast av den digitala omställningen. Det tidigare utvecklingsstdet till tryckta allmänna nyhetstidningar har ersatts av det utvidgade innovations- och utvecklingsstdet. Av 44 anskningar beviljades 37 std, till 20 tidningar. Totalt beviljades 45,7 miljoner kronor varav 32,9 miljoner kronor betalades ut under 2019.

130 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Sämsta ekonomiska resultatet någonsin fr dagspressen Dagspressen är den mediegren som drabbats hårdast av konkurrenssituationen på mediemarknaden. Under de senaste tio åren har dagspressen frlorat omkring en tredjedel av sina intäkter. Trots stark generell ekonomisk tillväxt i samhället hade sju av tio tidningsfretag negativ tillväxt under 2018, som var det sämsta året någonsin fr dagspressen (Medieekonomi, Myndigheten fr press, radio och tv och Nordicom, 2019). Tidningsfretagens frsäljning sjnk med 6,1 procent och av landsortspressen går 14 av 19 fretag med frlust. Däremot gick storstadstidningarna med vinst. De stdberättigade tidningarna redovisade fr frsta gången ett bättre resultat än de tidningar som inte uppbär driftsstd. Annonsintäkterna har minskat kraftigt under flera år, framfr allt till fljd av en växande global konkurrens från de strsta digitala aktrerna som Google och Facebook. Under 2018 sjnk annonseringen i dagspressen med 459 miljoner kronor eller omkring 12 procent. Situationen bedms ha frvärrats ytterligare under 2019. Till fljd av utbrottet av det nya coronaviruset uppskattar branschen att mellan 30 och 50 procent av annonsintäkterna frsvinner 2020.

Något färre taltidningar och fler prenumeranter Fr att stdja tillgänglighet till dagstidningar ansvarar Myndigheten fr tillgängliga medier (MTM) fr att producera och distribuera taltidningar. Under 2019 utgavs totalt 125 dagstidningar som taltidningar, vilket är en minskning med fyra taltidningar sedan 2018. Minskningen beror på sammanslagningar och konkurser bland taltidningsfre- tagen. Taltidningarna täcker i det närmaste hela landet och de flesta av landets alla dagstidningar ges ut som taltidning. Under 2019 kade antalet personer som prenumererar på taltidningar med fyra procent och knsfrdelningen mellan prenumeranterna är jämn. Samtidigt finns en viss osäkerhet i den knsuppdelade statistiken eftersom en prenumeration kan användas av flera personer i hushållet. Fr 2019 minskade kostnaderna fr taltidningsverksamheten med 17 procent jämfrt med 2018, vilket främst beror på att taltidningsfretag har skt mindre bidrag till marknadsfringsinsatser och att antalet taltidningar har minskat. MTM stdjer även utgivning och distribution av den oberoende lättlästa nyhetstidningen 8 sidor. Under 2019 har 8 sidors redaktion även drivit webbplatsen Alla väljare med nyhetsinformation om Europaparlamentsvalet. Antalet prenumeranter på 8 sidor minskade med nio procent jämfrt med 2018, då intresset var särskilt hgt med anledning av riksdagsvalet. Ingen knsuppdelad statistik finns.

Allt fler mjligheter att ta del av public service-utbudet Resultatredovisningen fr 2019 är den sista avseende sändningstillstånden fr Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) fr perioden fr.o.m. den 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2019. Regeringen beslutade den 5 december 2019 om nya sändningstillstånd fr tillståndsperioden 2020–2025. Den 1 januari 2019 ersattes den tidigare radio- och tv-avgiften med en individuell public service-avgift. Frslag om sänkning av avgiften lämnas under avsnitt 2.

Tillgång till public service-fretagens utbud SR sänder FM-radio i fyra rikstäckande programtjänster och 25 lokala kanaler. Totalt sändes 134 165 timmar i marknätet 2019, vilket är en minskning jämfrt med 2018. Minskningen fljer av att SR lade ner kanalen P5 Sthlm. Därutver sänder SR digital ljudradio och på internet. SVT sänder i fyra programtjänster som delas in i fem

131 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 kanaler: SVT1, SVT2, SVT Barn, SVT24 och Kunskapskanalen som sänds i samarbete med UR. Kanalerna sänds via marknät, satellit och internet. Samtliga kanaler vidare- sänds via kabel och ip-tv. Totalt sändes 22 333 timmar i SVT:s kanaler i marknätet, vilket är en kning från 22 082 timmar 2018.

Tabell 14.1 Sveriges Radios sändningar i marknätet per programkategori 2014–2019 Procent av total sändningstid 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Nyheter 8 8 7,9 7,9 8 9 Samhälle 12 12,6 12,2 12,3 12 14 Livsstil 3 3,1 3,4 3,4 3 3 Kultur 8 7,6 7,5 7,4 8 8 Sport 2 1,7 1,9 1,9 2 2 Underhållning 5 4,7 4,8 4,8 5 5 Musik 61 60,8 60,9 61 61 57 Service 1 1,5 1,4 1,5 1 2 Total sändningstid i timmar 151 083 155 499 153 425 153 604 151 083 134 165 Källa: SR:s public service-redovisningar fr perioden 2014–2019.

UR:s utbud i radio uppgick 2019 till 398 sändningstimmar, vilket är en kning med 2 timmar jämfrt med 2018, och programmen sändes primärt i P1 och P4 Riks. UR:s utbud i tv minskade något från 3 492 sändningstimmar 2018 till 3 380 timmar 2019, varav fortsatt ca 80 procent sändes i Kunskapskanalen. Sändningstiderna fr UR:s utbildnings- och folkbildningsprogram i SR:s och SVT:s kanaler fastställs i verenskommelser mellan fretagen.

Tabell 14.2 Sveriges Televisions sändningar i marknätet per programkategori (exklusive barnprogram) 2014–2019 Procent av total sändningstid 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Fiktion 14 15 14 15 16 16 Underhållning 11 12 10 9 10 10 Sport 8 8 9 9 10 11 Kultur och musik 9 8 9 8 9 9 Fakta 38 40 40 41 39 39 Nyheter 12 8 9 8 7 6 SVT Forum 8 9 9 10 9 9 Total sändningstid i timmar 18 267 17 133 16 950 16 273 16 463 16 886 Källa: SVT:s public service-redovisningar fr perioden 2014–2019.

Räckvidden fr public service kar på egna internetbaserade plattformar Tillståndsperioden 2014–2019 har präglats av en snabb digital utveckling och ett frändrat mediebeteende. Publikens efterfrågan på public service-utbudet online har fortsatt att ka. Detta innefattar direktsändningar på webben av hela radio- och tv- kanaler och internetbaserade beställtjänster, där både tidigare sända och webbexklu- siva program tillgängliggrs. Även konsumtionen via plattformar som inte är programfretagens egna har fortsatt att ka. De traditionella tv- och radiosändningarna har fortsatt en räckvidd på 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen och programfretagen når en stor andel av befolkningen via dessa sändningar.

132 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Precis som året innan var det 82 procent av befolkningen som under 2019 tog del av SVT:s utbud en vanlig vecka. Det är en minskning med 7 procentenheter sedan till- ståndsperiodens brjan 2014. Andelen som enbart tar del av utbudet via traditionella plattformar har minskat från 52 procent vid tillståndsperiodens brjan 2014, till 35 procent 2019. Andelen som enbart tar del av utbudet via internetbaserade plattformar har under samma period kat från 7 procent till 16 procent. SR:s utbud nådde under en vanlig vecka 80 procent av befolkningen från 9 år och äldre. Radiolyssnandet via marknätet har varit relativt stabilt ver tillståndsperioden. Samtidigt har lyssnandet via digitala plattformar, både SR:s egna och externa plattformar som Spotify och Acast, kat. Den genomsnittliga veckoräckvidden fr lyssning på program on demand kade 2019 med mellan 15–20 procent jämfrt med 2018. Betydelsen av de internetbaserade plattformarna fortsätter att ka även fr UR. Ned- laddningen av UR:s poddar har kat från 390 000 år 2018 till ca 500 000 under 2019. UR:s kanal Tänk till på YouTube, som riktar sig till åldersgruppen 16–20 år, har i genomsnitt 310 000 visningar per månad.

Särskilda uppdrag och målgrupper Programfretagen ska särskilt tillgodose behov hos vissa målgrupper, som barn och unga, personer med funktionsnedsättning och minoritetsspråksgrupper. Fr perioden 2017–2019 ställdes särskilda krav på SVT och UR avseende textning, teckenspråks- tolkning, uppläst text och syntolkning. SVT och UR ska bl.a. texta samtliga frprodu- cerade program och 70 procent av de direktsända programmen vilket uppfyllts av fretagen. Under tillståndsperioden har textningen av direktsända program hos SVT kat från 55 procent 2014 till 71 procent 2019. Även syntolkningen har successivt kat och 2019 uppfyllde både SVT och UR kravet om att 4 procent av de svenska programmen ska syntolkas. De digitala plattformarna utgr viktiga verktyg fr tillgänglighetstjänster och ger mjligheter att anpassa utbudet fr målgrupper med specifika behov. SVT och UR arbetar kontinuerligt fr att utveckla tillgänglighetstjänsterna online och träffar regelbundet användare av samtliga tillgänglighetstjänster fr att bl.a. diskutera hur kvaliteteten på tjänsterna kan frbättras. Programfretagens totala utbud på minoritetsspråk har under tillståndsperioden kat betydligt. År 2019 sände SR 10 480 timmar på de nationella minoritetsspråken, att jämfra med ca 9 900 timmar 2013, SVT sände 903 timmar, att jämfra med 559 timmar 2013, och UR sände 139 timmar, att jämfra med 75 timmar 2013. Eftersom 2019 var det sista året i tillståndsperioden har programfretagen därmed uppfyllt kravet på kning av det totala utbudet på minoritetsspråk under tillståndsperioden.

Granskningsnämndens bedmningar Granskningsnämnden fr radio och tv vid Myndigheten fr press, radio och tv (MPRT) granskar årligen SR:s, SVT:s och UR:s public service-redovisningar. Utifrån dessa redovisningar bedmer nämnden om programfretagen har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst enligt sändningstillstånd, medelsvillkor och beslut om tillgängliggrande av tv-sändningar fr personer med funktionsnedsättning. Bedmningarna av public service-redovisningarna fr 2019 är de avslutande fr tillståndsperioden 2014–2019. Granskningsnämnden anser att UR har uppfyllt sitt public service-uppdrag under 2019. Det är andra året i rad som nämnden bedmer att UR har uppfyllt uppdragets alla delar. SR och SVT anses i stort ha uppfyllt sina uppdrag under 2019. Nämnden bedmer också att UR och SVT har uppfyllt kraven avseende tillgänglighet till tv- sändningar fr personer med funktionsnedsättning (Ku2020/01478/MD).

133 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

SR och SVT har enligt granskningsnämnden endast delvis uppfyllt kravet att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar på produktivitet. Nämnden konstaterar att även om programfretagen inte någon gång under tillstånd- perioden fullt ut har uppfyllt detta villkor har redovisningen ändå utvecklats i rätt riktning. Fretagen har tagit fram nya nyckeltal och utvecklat produktivitetsmått som omfattat både hur mycket som producerats, vilken kvalitet detta har och till vilken kostnad det sker. SVT anses enbart med viss tvekan ha uppfyllt kravet att prioritera tillgängligheten till program fr barn och unga med funktionsnedsättning. Nämnden efterfrågar en mer utvecklad redovisning av hur innehållet i utbudet anpassats fr den aktuella målgrupp- en. Granskningsnämnden konstaterar att även om det fortfarande finns områden där redovisningarna kan utvecklas så har det skett en positiv utveckling under tillstånds- perioden. Redovisningarna har enligt nämnden frbättrats t.ex. vad gäller att definiera och redovisa villkor som rr kärnverksamhet och kompletterande verksamhet, resurs- frbrukning, mångfaldsarbetet och speglingsuppdraget. Granskningsnämnden har liksom tidigare år i princip uteslutande bedmt den verksamhet som bedrivits i marknätet. Programfretagens verksamhet på andra plattformar, t.ex. via internet, har inte beaktats vid bedmningen av uppfyllelsen av innehållsvillkoren. I sändningstillstånden fr perioden 2020–2025 som beslutades i december 2019 har programfretagen fått mjlighet att tillgodoräkna sig en viss andel av programverksamheten på internet vid uppfyllandet av public service-uppdraget.

Övriga radio- och tv-sändningar och beställ-tv-tjänster Till skillnad från dagspressen hade svensk kommersiell tv och radio ett mycket bra ekonomiskt resultat 2018. Till fljd av utbrottet av det nya coronaviruset drabbas emellertid även dessa mediegrenar av kraftigt sjunkande annonsintäkter och bl.a. uteblivna sportsändningar och produktionssvårigheter. Vid sidan av SVT och UR hade 22 programfretag tillstånd att sända 50 program- tjänster (tv-kanaler) i marknätet 2019, vilket är samma antal som fregående år. Eftersom tillstånden att sända marksänd tv och skbar text-tv lpte ut den 31 mars 2020 lyste MPRT hsten 2019 ut ledigt sändningsutrymme infr kommande tillstånds- period. Totalt 79 anskningar kom in och beslut gällande tillstånden fattades i februari 2020 fr totalt 48 programtjänster. De nya tillstånden gäller t.o.m. den 31 december 2025.

Sändningar av kommersiell digital radio har påbrjats Sedan den 1 augusti 2018 gäller nya sändningstillstånd fr analog kommersiell radio. MPRT utfärdade då fr frsta gången tre nationella tillstånd och 35 regionala och lokala tillstånd. Tillstånden lper t.o.m. den 31 juli 2026. Det finns fr närvarande sex programbolag som har tillstånd att sända 21 nationella och fyra lokala eller regionala programtjänster i digital kommersiell radio. Under sommaren 2019 inledde fr frsta gången flera aktrer sina digitala sändningar. De nuvarande tillstånden gäller t.o.m. den 30 september 2022.

Registrering av icke-tillståndspliktig verksamhet Satellitsändningar, trådsändningar och beställ-tv-tjänster kräver inte tillstånd men ska registreras hos MPRT. Utvecklingen av icke-tillståndspliktig sändningsverksamhet och beställ-tv-tjänster framgår av tabellen nedan. I samband med spridningen av det nya

134 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 coronaviruset har ärendeinfldet fr exempelvis anmälan av sändningsverksamhet – webbsändning kat kraftigt. Antalet ärenden om utgivningsbevis var 2019 totalt 317, vilket är en dryg halvering jämfrt med 2018. Under 2018 inkom många fler anskningar om utgivningsbevis än tidigare år, vilket enligt MPRT bedms bero på infrandet av dataskyddsfrordningen.

Tabell 14.3 Registrerad icke-tillståndspliktig sändningsverksamhet och beställ-tv- tjänster 2015–2019 2015 2016 2017 2018 2019 Programtjänster, satellit 68 66 59 47 39 Trådsändningar - - 418 402 412 Kabel-tv 84 77 - - - Lokala kabelsändarorganisationer 21 20 19 15 14 Beställ-tv 52 59 64 63 60 Fr.o.m. 2017 grs ingen uppdelning mellan kabel-tv och annan trådsändning, utan all trådsändning – både radio och tv – redovisas samlat. Källa: Myndigheten fr press, radio och tv:s årsredovisning

Tillsyn Antalet anmälningar till granskningsnämnden fr radio och tv uppgick 2019 till 3 787, vilket var markant färre än fregående års 6 505 anmälningar. Det var dock fler än 2017, då anmälningarna uppgick till 2 437. Trenden visar på fortsatt kning, men med stora fluktuationer vissa år, beroende på ett stort antal anmälningar mot vissa enskilda program.

Tabell 14.4 Antal diariefrda granskningsärenden 2014–2019 Antal ärenden frdelade på ärendetyp 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Granskningsärenden 1 403 1 446 1 472 1 560 1 934 1 870 totalt (kan avse flera anmälningar Varav anmälningar 1 379 1 413 1 432 1 543 1 919 1 861 Varav egna initiativ 24 33 30 17 15 9 Ärenden avseende 1 163 1 222 1 214 1 233 1 515 1 590 SR, SVT och UR Källa: Myndigheten fr press, radio och tv:s årsredovisning 2019

Av det totala antalet granskningsärenden avsåg 85 procent de tre public service- fretagen, vilket är en kning jämfrt med 78 procent fregående år. Under 2019 avgjordes 1 911 ärenden, jämfrt med 1 891 året innan och 1 568 år 2017. Av de ärenden som prvades friades programfretagen i 33 procent av fallen, vilket är en kning mot fregående års 25 procent. I 2,9 procent av ärendena fälldes programfretagen, att jämfra med 3,3 procent 2018. MPRT har granskat skyldigheterna att tillgängliggra tv-program fr personer med funktionsnedsättning under perioden 1 juli 2018–30 juni 2019. Av leverantrer med generella krav på tillgänglighet uppfyller 34 leverantrer kravet avseende 71 program- tjänster, vilket är en kning jämfrt med fregående uppfljning, då 58 program- tjänster uppfyllde kravet. Ökningen beror på att en leverantr med många program- tjänster som inte uppfyllde kraven fregående period gr det denna period. 10 leverantrer med generella krav uppfyllde inte kravet fr sammanlagt 21 programtjänster. TV4 AB, som har vissa programtjänster som omfattas av särskilda skyldigheter, har uppfyllt kraven vad gäller textning och tolkning. Bolaget har dock inte uppfyllt kravet

135 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 avseende uppläst text fr sina programtjänster med särskilda skyldigheter men har infrt ny teknik fr detta ändamål.

Evenemangslista Av 5 kap. 9 § radio- och tv-lagen (2010:696) fljer att den som innehar den exklusiva rätten till en tv-sändning från ett evenemang som är av särskild vikt fr det svenska samhället inte får utnyttja rättigheten så att en väsentlig del av allmänheten i Sverige utestängs från mjligheten att i fri tv se evenemanget. Regeringen får enligt be- stämmelsen meddela freskrifter om vilka evenemang som är av särskild vikt fr det svenska samhället (evenemangslista). Riksdagen har tillkännagett fr regeringen att en utredning fr att avgra hur en evenemangslista ska utformas br tillsättas (bet. 2011/12:KU16 punkt 1, rskr. 2011/12:224). Regeringen gav 2013 dåvarande Myndigheten fr radio och tv i uppdrag att analysera och lämna frslag till hur en evenemangslista kan utformas. Uppdraget redovisades i november 2013 och remissbehandlades. Remissvaren finns tillgängliga i Kulturdepartementet (Ku2013/02249/MD). I maj 2014 tillkännagav riksdagen fr regeringen att den vid den fortsatta beredningen av frslaget från Myndigheten fr radio och tv br beakta vad konstitutionsutskottet har anfrt i frågan, bl.a. att kraven br skärpas så att en hgre andel av allmänheten än den av myndigheten freslagna får tillgång till de evenemang som listan omfattar (bet. 2013/14:KU28 punkt 1, rskr. 2013/14:230). Regeringen gav då myndigheten ett nytt uppdrag, som redovisades och remitterades 2016 (Ku2016/00533/MD). Med anledning av riksdagens båda tillkännagivanden vill regeringen anfra fljande. Mjligheten att infra en evenemangslista har funnits i svensk lag sedan 1999, utan att någon lista infrts. Att en evenemangslista infrs innebär inte att ett programfretag som uppfyller villkoren avseende fri tv får ensamrätt att sända ett listat evenemang och inte heller någon skyldighet fr sådana programfretag att sända evenemanget. Däremot fljer av bestämmelsen en skyldighet fr programfretag som äger sändningsrätten men inte uppfyller villkoren att erbjuda andra programfretag som uppfyller dem mjlighet att sända evenemanget. Detta ska dock ske enligt skäliga villkor, dvs. det programfretag som vill sända evenemanget ska betala ersättning enligt marknadspris till det programfretag som äger sändningsrätten (se prop. 1997/98:184 s. 43). Remissutfallet är delat i frågan om en evenemangslista br infras eller inte. Det kan vidare konstateras att en evenemangslista inte innebär någon garanti fr att evenemang som listats faktiskt sänds till en väsentlig del av allmänheten i fri tv, eftersom sändningsrätten ska frvärvas enligt marknadspris. Det är således osäkert om en evenemangslista uppfyller sitt syfte. Mot denna bakgrund bedmer regeringen att det saknas tillräckliga skäl fr att infra en evenemangslista. Regeringen avser inte att gå vidare i detta ärende. Regeringen bedmer att tillkännagivandena är slutbehandlade.

Skydd av barn och unga mot skadlig mediepåverkan Statens medieråd har under det gånga året genomfrt en omfattande omställning fr att kunna utgra ett kunskapscentrum vad gäller barns och ungas medieanvändning i vardagen. I september 2019 publicerade myndigheten rapporten Ungar och medier 2019. Rapporten visar att medieanvändningen har kat och att den har krupit neråt i åldrarna. Medieanvändning som tidigare var typisk fr 16-åringar kan nu iakttas hos 13-åringar. Det är vanligt att unga uppfattar medieanvändningen som ett problem i frhållande till andra frpliktelser. Bland 17–18-åringar anser 73 procent att deras internetanvändning minst en gång i veckan leder till att de inte ägnar sig åt saker de egentligen borde, t.ex. gra läxor, gå och lägga sig i tid och hjälpa till hemma. Flickor

136 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 tenderar att vara mer självkritiska till sin medieanvändning än pojkar. Vidare har nästan var femte 13–16-åring uppgett att de varit med om att någon varit elak mot eller mobbat dem på internet eller via mobilen 2019. Det är en kning jämfrt med fr två år sedan då ungefär var tionde varit utsatt. Unga med psykisk funktionsned- sättning är också särskilt utsatta, ver en tredjedel av 13–16-åringarna har uppgett att de varit med om att någon bett om lättklädda bilder. Statens medieråds rapport Medie- användningen bland unga med intellektuell funktionsnedsättning från 2019 visar dessutom att särskoleelever är mer utsatta fr mobbning och elakheter, trots att särskoleelevernas användning av sociala medier är lägre än riksgenomsnittet. Ett av Statens medieråds pågående uppdrag är att genomfra kampanjen No Hate Speech Movement som syftar till att hja kunskapen om rasism och liknande former av fientlighet på internet bland barn och unga, se vidare utg.omr. 13, avsnitt 4. Myndigheten har också inom ramen fr pågående regeringsuppdrag startat ett nationellt MIK-nätverk som syftar till att frbättra samordningen av olika aktrers åtgärder fr kad medie- och informationskunnighet (MIK). Statens medieråd fastställer även åldersgränser fr film enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser fr film som ska visas offentligt. Under 2019 hade myndigheten sammanlagt 891 granskningsärenden vad gäller långfilmer, kortfilmer och trailrar, vilket var något färre jämfrt med 2018 då myndigheten hade 934 gransknings- ärenden. Volymkningen som skedde i samband med att filmgranskningen blev avgiftsfri 2017 har dock kvarstått.

14.4 Analys och slutsatser Regeringen bedmer att de statliga insatser som gjorts på medieområdet har bidragit till att målen fr mediepolitiken i stort uppnås. Samtidigt har utvecklingen de senaste åren, med fallande annonsintäkter och upplagor, frsatt tidningarna i en utsatt ekonomisk situation som nu hastigt frvärras till fljd av spridningen av det nya coronaviruset. Sjunkande upplagor har även lett till att nya aktrer blivit berättigade till driftsstd fr frsta gången, vilket innebär ett hgre tryck på presstdet och denna utveckling beräknas fortsätta. Efterfrågan på det nya mediestdet har också varit stor. Antalet områden som saknar journalistisk bevakning har inte kat som tidigare år (Institutet fr Mediestudiers Årsbok 2019), vilket talar fr att den nya stdformen fr lokal journalistik i svagt bevakade områden har haft effekt. En frstärkning av press- och mediestdet med 200 miljoner kronor i nivå som freslogs i Vårändringsbudget fr 2020 (prop. 2019/20:99) tillsammans med bl.a. en frdubbling av det hgsta belopp som kan utgå per svagt bevakat område väntas skapa bättre frutsättningar fr kvalitativ journalistik i hela landet och därmed bidra till att uppfylla målen fr mediepolitiken om yttrandefrihet och mångfald. Regeringen bedmer att stdet till taltidningar bidrar till att uppfylla det mediepolitiska målet om massmediers tillgänglighet, bl.a. eftersom taltidningstjänsten täcker i stort alla dagstidningar och region- och kommuntaltidningar. I sändningstillstånd, medelsvillkor och beslut om tillgängliggrande av tv-sändningar fr personer med funktionsnedsättning ställs grundläggande villkor och krav på public service-fretagens verksamhet. Utifrån dessa public service-uppdrag bidrar SR, SVT och UR till att uppfylla de mediepolitiska målen att stdja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet. Regeringen bedmer, utifrån gransk- ningsnämnden fr radio och tv:s beslut, att UR uppfyllt sitt uppdrag i allmänhetens tjänst 2019. SR och SVT bedms i stort ha uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst 2019. Regeringen konstaterar att det skett en positiv utveckling och att det under

137 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 tillståndsperioden 2014–2019 blivit allt färre villkor som nämnden inte anser har uppfyllts av fretagen. Granskningsnämnden fr radio och tv:s efterhandsgranskning bidrar till att säkerställa att radio- och tv-lagen (2010:696) och bestämmelser i sändningstillstånden fljs. Antalet anmälningar till granskningsnämnden minskade stort frra året i frhållande till fregående år, vilket dock berodde på ett stort antal anmälningar av vissa enskilda program 2018. Den långsiktiga trenden är att anmälningarna kar och det tyder på att programinnehållet engagerar publiken. Fler ärenden avgjordes och andelen friande ärenden kade. Det talar fortsatt fr god efterlevnad av berrda mediebolag. Under 2019 inledde flera aktrer sändningar av digital ljudradio parallellt med de sedan tidigare frbättrade mjligheterna till analoga sändningar i hela landet, vilket stärker mediemångfalden och därmed bidrar till att uppfylla de mediepolitiska målen. Statens medieråds arbete bidrar till att rusta barn och unga som medvetna mediean- vändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Regeringen anser att myndighetens arbete fr att stärka samverkan mellan MIK-aktrer och arbetet med att etablera ett kunskapscentrum har bidragit till arbetet med att ka medie- och informa- tionskunnigheten i befolkningen.

14.5 Politikens inriktning Nyhetsmedier är under starkt ekonomiskt tryck bl.a. till fljd av fallande upplagor och minskande reklamintäkter. Situationen har kraftigt frvärrats till fljd av spridningen av det nya coronaviruset då annonsmarknaden drabbas hårt. Samtidigt är efterfrågan på nyheter och samhällsbevakning stor. Detta har resulterat i stor efterfrågan på press- och mediestd. I propositionen Vårändringsbudget fr 2020 freslogs en hjning av anslaget fr mediestd med 200 miljoner kronor, samtidigt aviserades motsvarande anslagskning fr.o.m. 2021. Fr att bättre främja journalistik i hela landet freslås vissa frändringar i press- och mediestdet. Det hgsta std som kan utgå fr lokal journalistik i svagt bevakade områden har sedan den 22 juni 2020 dubblerats från en till två miljoner kronor per område. Fr att även främja långsiktigheten och frbättra frutse- barheten fr journalistisk bevakning av svagt bevakade områden freslår regeringen att Myndigheten fr press, radio och tv ges mjlighet att frdela std fr lokal journalistik fr fleråriga projekt. Fr att frbättra frutsättningarna fr distribution av tryckta dagstidningar i hela landet freslår regeringen att distributionsstdet anpassas bättre efter rådande frhållanden bl.a. genom en hjning av distributionsstdet med ca 30 procent. Konsekvenserna av fallande upplagor är strst i glesbygd vilket gr det angeläget att flja frutsättningarna fr fådagarstidningar, som är viktiga på mindre orter och på landsbygden. Regeringen avser att återkomma kring frågan om ekonomiskt std till fådagarstidningar. Regeringen avser att flja utvecklingen av press- och mediestdet fr att säkerställa att stden är effektiva och ändamålsenliga. Regeringen tillfr Myndigheten fr press, radio och tv medel fr handläggning av en kad ärendemängd inom mediestd. Myndigheten fr press, radio och tv tillfrs medel fr.o.m. 2021 med anledning av de uppgifter som tillkommer i och med Sveriges genomfrande av ändringar i AV- direktivet. Regeringen tillfr även Statens medieråd medel med anledning av de uppgifter som tillkommer i och med Sveriges genomfrande av ändringar i AV-direktivet. I propositionen En moderniserad radio- och tv-lag (prop. 2019/20:168) bedmer regeringen att Statens medieråd br få i uppgift att medverka till ett branschgemen-

138 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 samt system fr hur varningar enligt radio- och tv-lagen ska lämnas samt kartlägga och redovisa åtgärder som vidtagits fr att främja medie- och informationskunnighet.

14.6 Budgetfrslag 14.6.1 11:1 Sändningar av TV Finland

Tabell 14.5 Anslagsutveckling 11:1 Sändningar av TV Finland Tusental kronor

2019 Utfall 9 721 Anslagssparande 2020 Anslag 9 7211 Utgiftsprognos 9 622 2021 Frslag 8 721 2022 Beräknat 9 723 2023 Beräknat 9 808

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till Sverigefinska Riksfrbundet fr sändningar av TV Finland.

Regeringens verväganden

Tabell 14.6 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 11:1 Sändningar av TV Finland Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 9 721 9 721 9 721 Pris- och lneomräkning2 2 87 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -1 000 0 0 varav BP213 -1 000 - Omprioritering inom utgiftsområdet -1 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 8 721 9 723 9 808 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 1 000 000 kronor 2021 fr omprioriteringar inom utgiftsområdet. Regeringen freslår att 8 721 000 kronor anvisas under anslaget 11:1 Sändningar av TV Finland fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 9 723 000 kronor respektive 9 808 000 kronor.

139 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

14.6.2 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 14.7 Anslagsutveckling 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tusental kronor

2019 Utfall 3 342 Anslagssparande 2020 Anslag 3 3921 Utgiftsprognos 3 392 2021 Frslag 3 434 2022 Beräknat 3 4542 2023 Beräknat 3 4913

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 3 434 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 3 434 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr frmedling av forskningsresultat om svensk och internationell medieutveckling, fr sammanställning av mediestatistik och fr dokumentation av ägar- och marknadsfrhållanden på den svenska mediemarknaden av Nordiskt informationscenter fr Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).

Regeringens verväganden

Tabell 14.8 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 3 392 3 392 3 392 Pris- och lneomräkning2 42 62 99 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 3 434 3 454 3 491 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär.

Regeringen freslår att 3 434 000 kronor anvisas under anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 3 454 000 kronor respektive 3 491 000 kronor.

140 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

14.6.3 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Tabell 14.9 Anslagsutveckling 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet Tusental kronor

2019 Utfall 420 Anslagssparande 63 2020 Anslag 4831 Utgiftsprognos 478 2021 Frslag 483 2022 Beräknat 483 2023 Beräknat 483

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.

Regeringens verväganden

Tabell 14.10 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 483 483 483 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 483 483 483 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 483 000 kronor anvisas under anslaget 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 483 000 kronor respektive 483 000 kronor.

14.6.4 11:4 Statens medieråd

Tabell 14.11 Anslagsutveckling 11:4 Statens medieråd Tusental kronor

2019 Utfall 22 491 Anslagssparande 703 2020 Anslag 23 3201 Utgiftsprognos 23 752 2021 Frslag 23 722 2022 Beräknat 23 9982 2023 Beräknat 24 2683

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 23 822 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 23 821 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Statens medieråds frvaltningsutgifter.

141 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 14.12 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 11:4 Statens medieråd Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 23 320 23 320 23 320 Pris- och lneomräkning2 308 483 751 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 94 195 197 varav BP213 1 170 1 270 1 270 - Nya uppgifter frknippade med AV-proposition 1 200 1 300 1 300 - Generell besparing i statsfrvaltningen -30 -30 -30 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 23 722 23 998 24 268 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 1 200 000 kronor 2021 och med 1 300 000 kronor fr. o. m. 2022 fr att Statens medie- råd ska kunna hantera de uppgifter som tillkommer i och med Sveriges genomfrande av ändringar i AV-direktivet. Anslaget minskas med 30 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med ca 1 000 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att tidsbegränsade medel upphr. Regeringen freslår att 23 722 000 kronor anvisas under anslaget 11:4 Statens medieråd fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 23 998 000 kronor respektive 24 268 000 kronor.

14.6.5 11:5 Std till taltidningar

Tabell 14.13 Anslagsutveckling 11:5 Std till taltidningar Tusental kronor

2019 Utfall 38 054 Anslagssparande 6 902 2020 Anslag 48 8561 Utgiftsprognos 48 359 2021 Frslag 45 481 2022 Beräknat 47 856 2023 Beräknat 48 456

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas fr vissa frvaltningsutgifter.

142 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 14.14 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 11:5 Std till taltidningar Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 48 856 48 856 48 856 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -3 375 -1 000 -400 varav BP21 -5 875 -6 000 -6 000 - Neddragning av anslag -5 875 -6 000 -6 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 45 481 47 856 48 456 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 5 875 000 kronor 2021 och 6 000 000 kronor fr.o.m. 2022 fr omprioriteringar inom utgiftsområdet. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 2 500 000 kronor 2021, 5 000 000 kronor 2022 och 5 600 000 kronor fr.o.m. 2023. Regeringen freslår att 45 481 000 kronor anvisas under anslaget 11:5 Std till taltidningar fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 47 856 000 kronor respektive 48 456 000 kronor.

14.6.6 Public service

Medelstilldelning 2021 Regeringens frslag: Medelstilldelningen fr 2021 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 138 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 142 000 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 454 000 000 kronor godkänns.

Tabell 14.15 Medelstilldelning fr SR, SVT och UR 2021 Kronor

Sveriges Radio 3 138 600 000 Sveriges Television 5 142 000 000 Sveriges Utbildningsradio 454 000 000 Summa 8 734 600 000

Skälen fr regeringens frslag: Enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst ska riksdagens beslut om tilldelning av avgiftsmedel infr att ett sändningstillstånd meddelas avse hela den period som tillståndet gäller. Riks- dagen beslutade i oktober 2019 om tilldelning av medel till public service-fretagen fr tillståndsperioden 2020–2025 (prop. 2018/19:136, bet. 2019/20:KrU2, rskr. 2019/20:20). I enlighet med riksdagens beslut om tilldelning av medel fr tillstånds- perioden 2020–2025 tilldelas Sveriges Radio AB 3 138 600 000 kronor, Sveriges Television AB 5 142 000 000 kronor och Sveriges Utbildningsradio 454 000 000 kronor fr 2021 från public service-kontot.

143 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Public service-avgiften sänks Regeringens frslag: Public service-avgift ska betalas med 1 procent av den beskattningsbara frvärvsinkomsten, upp till en inkomst som motsvarar 1,950 inkomstbasbelopp fr beskattningsåret.

Ärendet och dess beredning: I Kammarkollegiets årliga återrapportering av utvecklingen på public service-kontot (Ku2020/00435/MD) framkommer att det vid årets slut kommer att vara ett verskott på kontot. Frslaget att sänka public service- avgiften är en del i den lpande frvaltningen av kontot och regeringen har inte ansett det ndvändigt att inhämta ytterligare upplysningar i ärendet. Den freslagna sänkningen frutsätter en ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Frslag till lag om sådan ändring redovisas under avsnitt 2.1 Lagfrslag. Frslaget är frfattningstekniskt och även i vrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hrande skulle sakna betydelse. Skälen fr regeringens frslag: Public service-avgift betalas av alla som är ver 18 år och som har en beskattningsbar frvärvsinkomst. Avgiftens storlek regleras i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Avgiften är 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till en inkomst som motsvarar 2,092 inkomstbasbelopp fr beskattningsåret. Avgiftens koppling till inkomstbasbeloppet innebär att taket i avgiften i normalfallet räknas upp varje år. År 2019 var taket 1 347 kr per person och år. Innevarande år är taket 1 397 kronor. Avgifts- intäkterna samlas in av Skatteverket och frs ver till public service-kontot i Riks- gäldskontoret. Public service-kontot frvaltas av Kammarkollegiet som betalar ut medel till public service-fretagen. När det nya finansieringssystemet infrdes konstaterade regeringen att avgiftsin- täkterna från public service-avgiften i så hg grad som mjligt br flja riksdagens beslut om tilldelning av medel till public service-fretagen (prop. 2017/18:261 s. 36). Avgiften br därfr justeras om det blir stora skillnader mellan hur mycket medel som kommer in i systemet och tilldelningen till public service-fretagen. I Kammarkollegiets återrapportering av utvecklingen på public service-kontot (Ku2020/00435/MD) framkommer att det vid årets slut kommer att vara ett relativt stort verskott på public service-kontot. Överskottet fljer dels av en ovanligt stor hjning av inkomstbasbeloppet 2019, dels av att många varit i arbete under året. Fr att avgiftsintäkterna bättre ska motsvara medelstilldelningen och fr att undvika ett alltfr stort verskott på kontot freslår regeringen att taket fr full avgift sänks till 1,95 inkomstbasbelopp. I beräkningen har regeringen tagit hänsyn till att avgiftsin- täkterna kommer att påverkas av de effekter på samhällsekonomin som fljer av utbrottet av det nya coronaviruset.

144 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

15 Ungdomspolitik

15.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr ungdomspolitiken.

15.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder De resultatindikatorer som används fr att redovisa det ungdomspolitiska målets tre delar, goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande ver samhällsutveck- lingen, är fljande: – unga som bedmer sitt allmänna hälsotillstånd som bra i åldern 16–24 år, – unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest i åldern 16–24 år, – unga som inte studerar och som inte genomfrt en gymnasial utbildning, – unga som varken arbetar eller studerar i åldern 15–24 år, efter kn och inrikes- och utrikes fdd, – mediantid i arbetslshet i åldern 18–24 år, – unga som bor kvar i fräldrahemmet i åldern 20–24 år, – unga som besker fritidsgård eller ungdomens hus varje månad i åldern 16–25 år, – unga som är medlemmar i en frening i åldern 16–25 år, – unga som anger att de är medlemmar i ett politiskt parti eller frbund, och – unga som vill och kan påverka lokalt.

I bedmningen vägs det även in resultat från rapporter och underskningar från Folk- hälsomyndigheten, Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesorganisationer, Nationellt Centrum fr Suicidforskning och Prevention, SOM-institutet och Statistis- ka centralbyrån.

15.3 Resultatredovisning Ungdomspolitikens utveckling påverkas av insatser inom många olika utgiftsområden, bl.a. utgiftsområde 9 (Hälsa, sjukvård och social omsorg), 13 (Jämställdhet och Nyan- lända invandrares etablering, 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv), 16 (Utbildning och universitetsforskning) och 18 (Samhällsplanering, bostadsfrsrjning och byggande samt konsumentpolitik). Många myndigheter bidrar till genomfrandet av regeringens ungdomspolitik. Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor är regeringens frvaltnings- myndighet fr frågor som rr ungdomspolitiken och politiken fr det civila samhället och har ett sektorsvergripande ansvar.

Goda levnadsvillkor och makt att forma sina liv

Det allmänna hälsotillståndet är bra men psykisk ohälsa kar Ungdomar bedmer sin hälsa verlag bättre än vriga grupper, men det finns tydliga tecken på att den psykiska ohälsan bland unga kar.

145 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Diagram 15.1 Andel som bedmer sitt allmänna hälsotillstånd som bra i åldern 16– 24 år, efter kn Procent 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Män Kvinnor Båda knen

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen unga i åldern 16–24 år som bedmer sitt allmänna hälsotillstånd som bra är generellt sett hg, men har minskat ver tid. Bland unga kvinnor uppskattar 74,4 procent att de har en bra hälsa jämfrt med 83,8 procent av de unga männen. Endast 1,5 procent av unga kvinnor och 2,1 procent av unga män uppger att de har en dålig hälsa. Det finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad i andelen som mår bra mellan unga inrikes fdda och utrikes fdda. Bland unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning uppger en lägre andel att de upplever sin hälsa som god jämfrt med andra unga. I den attityd- och värderingsstudie som Myndigheten fr ungdoms- och civilsam- hällesfrågor (MUCF) publicerade 2019 undersktes ungas attityder till såväl sin fysiska som sin psykiska hälsa (Ku2019/01010/CSM). Studien visar att de flesta unga är njda eller mycket njda med sin fysiska hälsa, medan en mindre andel är missnjda. Bland unga 16–29 år uppger 57 procent att de är njda eller mycket njda med sin fysiska hälsa. Det är vanligare att unga 20–29 år är njda med sin fysiska hälsa jämfrt med unga 16–19 år. Studien visar även att det är något vanligare att unga män är njda eller mycket njda med sin fysiska hälsa (60 procent) jämfrt med unga kvinnor (54 procent).

Diagram 15.2 Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, i åldern 16–24 år, efter kn Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kvinnor Män Båda knen Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Källa: Folkhälsomyndigheten.

146 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Andelen unga i åldern 16–24 år som anger att de har besvär med ängslan, oro eller ångest och med nedsatt psykiskt välbefinnande har kat de senaste åren och unga är den åldersgrupp där hgst andel rapporterar psykiska besvär. Andelen unga män som uppger att de har besvär av psykiska symtom är lägre än andelen unga kvinnor, men en liknande uppgång har skett fr båda grupperna de senaste åren. Det är oklart vad skillnader mellan unga kvinnor och män består i men enligt Forte är unga kvinnor verlag mer benägna att rapportera stress, psykisk ohälsa och depressiva symptom än unga män. Detta tillsammans med att stress tar sig i uttryck på olika sätt mellan unga kvinnor och män kan vara en frklaring (U2018/00740/UF). Antalet unga i åldern 13–24 år som begår självmord har minskat något de senaste åren, från 12,6 per 100 000 individer 2013 till 12,2 per 100 000 individer 2018. Självmordstalen bland 16–24-åringar har kat generellt sedan 1990-talet. Knsskill- naderna fr åldersgruppen är stora, men mellan 2016 och 2018 har skillnaderna minskat. Andelen unga män som 2018 begick självmord var 14,8 per 100 000 medan motsvarande siffra fr unga kvinnor var 9,3 per 100 000. I MUCF:s attityd- och värderingsstudie från 2019 undersks ungas egna attityder till sin psykiska hälsa. Bland unga i åldern 16–29 år svarar 56 procent att de är njda eller mycket njda med sin psykiska hälsa. Studien visar att det är vanligare att unga män är njda med sin psykiska hälsa (63 procent) än att unga kvinnor är det (52 procent). Resultatet kan jämfras med gruppen 30–74 år där 78 procent uppger att de är njda eller mycket njda med sin psykiska hälsa. I MUCF:s rapport Olika verkligheter (2019 Ku2019/02134/CSM) om unga hbtq-personers levnadsvillkor uppger unga hbtq- personer i hgre grad att de upplever psykisk ohälsa jämfrt med andra unga. Oberoende av knstillhrighet är det vanligare bland unga hbtq-personer än bland andra unga att uppleva de flesta symtomen på psykisk ohälsa. Fr mer information om regeringens politik fr att motverka psykisk ohälsa, se utgiftsområde 9.

Ungdomar utan gymnasieutbildning och som inte studerar minskar men skillnaderna mellan kvinnor och män kar Andelen unga som har lämnat utbildningsväsendet utan att ha uppnått en utbildning motsvarande minst en tvåårig gymnasieutbildning har haft en svagt nedgående trend de senaste tio åren. Under 2018 kade skillnaderna mellan kvinnor och män, vilket främst berodde på att skillnaderna mellan utrikes fdda kvinnor och män kade.

Diagram 15.3 Unga som inte studerar och som inte har en fullfljd gymnasieutbildning Procent 14

0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Män Kvinnor Båda knen Inrikes fdd Utrikes fdd Källa: Statistiska centralbyrån.

147 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Ungdomar som varken arbetar eller studerar minskar men utrikes fdda kvinnor utgr fortsatt en stor andel Under de senaste tio åren har det totala antalet unga som varken arbetar eller studerar i åldern 15–24 år sjunkit från 117 400 till 64 500 individer, dvs med 52 900. Små skillnader mellan kvinnor och män kan konstateras. 2019 var andelen 5,6 procent av befolkningen i åldern 15–24 år fr båda knen, vilket är den lägsta nivån sedan 2009. Andelen unga kvinnor var 5,4 procent och andelen unga män var 5,8 procent, vilket motsvarar 29 500 kvinnor och 35 000 män.

Diagram 15.4 Unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar Procent av befolkningen 16 14 12 10 8 6 4 2 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Inrikes fdda män Inrikes fdda kvinnor Utrikes fdda män

Utrikes fdda kvinnor Totala andelen män Totala andelen Kvinnor

Källa: Statistiska centralbyrån.

Samtidigt visar statistiken på stora skillnader mellan utrikes och inrikes fdda, där framfr allt utrikes fdda unga kvinnor uppvisar en hg andel som varken arbetar eller studerar. Fr utrikes fdda unga kvinnor var andelen 9,8 procent medan den fr inrikes fdda unga kvinnor var 4,2 procent under 2019. Fr utrikes fdda unga män sjnk andelen som varken arbetar eller studerar 2019 till 5,8 procent vilket är samma andel som fr inrikes fdda unga män. Fr utrikes fdda unga män till skillnad från utrikes fdda unga kvinnor har andelen som varken arbetar eller studerar minskat sedan 2011. Vad skillnaden mellan knen beror på är oklart i dagsläget och ytterligare kunskap behvs på området. Under 2020 fick MUCF i uppdrag att utreda hinder och mjligheter fr unga utrikes fdda kvinnors etablering i arbetslivet (Ku2019/02020/LS(delvis). Generellt är unga som varken arbetar eller studerar en heterogen grupp med en verrepresentation av unga med funktionsnedsättning.

Mediantid i arbetslshet vänder nedåt Arbetsmarknadsläget har under en längre period utvecklats positivt fr ungdomar men under senare år har den positiva trenden vänt. År 2019 var i genomsnitt 126 300 ungdomar i åldersgruppen 15–24 år arbetslsa, varav 75 800 var heltidsstuderande. Knsfrdelningen bland de arbetslsa ungdomarna och de heltidsstuderande var jämn. Drygt hälften av alla arbetslsa unga var heltidsstuderande som samtidigt skte arbete. Diagrammet nedan visar att fr de unga som var inskrivna på arbetsfrmedlingen har mediantid i arbetslshet i åldern 16–24 år utvecklats varierande fr olika grupper av ungdomar.

148 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Diagram 15.5 Mediantid i arbetslshet bland inskrivna arbetslsa, i åldern 16–24 år, antal dagar, efter kn samt inrikes och utrikes fdd Antal dagar

200

150

100 Män Kvinnor Båda knen 50 Inrikes fdda Utrikes fdda 0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Källa: Arbetsfrmedlingen.

Det freligger stora skillnader mellan inrikes och utrikes fdda ungdomar, samtidigt som knsskillnaderna är små. Mediantid i arbetslshet bland inskrivna arbetslsa i åldern 16–24 år har minskat fr alla grupper men i synnerhet fr utrikes fdda, men utrikes fdda har fortfarande i genomsnitt fler arbetslshetsdagar. Ett frebyggande och långsiktigt arbete inom utbildning, omsorg, hälso- och sjukvård och arbetsmarknad är vidare helt centralt fr att frebygga ungas utanfrskap. Fr de unga som har begått brott kan till exempel samordnade och tvärsektoriella insatser vara av stor vikt. Regeringen har där beslutat om att uppdra åt MUCF m.fl. myndigheter att analysera och utveckla ett nationellt samordnat std till unga som varken arbetar eller studerar (Ku/2020/01216).

Andelen ungdomar som bor kvar i fräldrahemmet kar Goda levnadsvillkor frutsätter goda boendefrhållanden. Majoriteten av unga i åldern 20–24 år har bra boendefrhållanden, men det finns också många som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Andelen unga 20–24 år som bor kvar i fräldrahemmet har kat ver tid från 37,2 till 39,4 procent mellan 2009 och 2019.

149 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Diagram 15.6 Andel som bor kvar i fräldrahemmet i åldern 20–24 år, efter kn samt svensk och utländsk bakgrund Procent 60

0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kvinnor Män Båda knen Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Anm.: Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två årliga underskningar. Källa: Statistiska centralbyrån.

Det är vanligare att unga män bor kvar längre i fräldrahemmet än att unga kvinnor gr det (42,7 respektive 35,8 procent 2019). Ökningen ver tid är dock strre bland unga kvinnor. Det är vanligare att unga med utländsk bakgrund (individer som är utrikes fdda eller inrikes fdda med två utrikes fdda fräldrar) bor kvar längre i fräldrahemmet än att unga med svensk bakgrund gr det, men skillnaderna har minskat ver tid. År 2019 bodde 42,9 procent av unga i åldern 20–24 år med utländsk bakgrund kvar i fräldrahemmet jämfrt med 37,9 procent av unga med svensk bakgrund. Skillnaden mellan grupperna var inte statistisk säkerställd 2019. Trångbodd- het bland unga är betydligt vanligare i bostadsområden med låga inkomstnivåer och bland individer med utländsk bakgrund (Boverkets rapport 2019:25, Bostäder och platser fr ungdomar). Fr mer information om regeringens bostadspolitik, se utgiftsområde 18.

Det är vanligare att pojkar och unga män besker fritidsgårdar än att flickor och unga kvinnor gr det

Diagram 15.7 Andel unga som besker fritidsgård eller ungdomens hus varje månad, i åldern 16–25 år, efter kn Procent 12

0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Kvinnor Män Båda knen Anm.: Enkätunderskningen genomfrs vart tredje år. Källa: Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

150 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Omkring 7 procent av unga i åldern 16–25 år beskte en fritidsgård varje månad under 2018. Andelen har endast varierat marginellt under perioden 2007–2018. Andelen beskare i detta åldersintervall ger dock inte en helt rättvisande bild eftersom många verksamheter främst riktar sig till och besks av unga som går på hgstadiet. Det är framfr allt unga utrikes fdda, unga i åldern 16–19 år och unga pojkar som besker fritidsgårdar eller ungdomens hus regelbundet. Skillnaderna i vilka grupper av unga som besker verksamheterna har varit stabila ver tid (MUCF 2020, Ungas rätt till en meningsfull fritid, Ku2020/00498/CSM). Skillnaderna har i tidigare studier bl.a. frklarats av att de aktiviteter som erbjuds tilltalar vissa pojkar i hgre uträckning än andra delar av ungdomsgruppen samt att en del unga avstår från att delta i fritidsaktiviteter (exempelvis ppen fritidsverksamhet) på grund av rädsla att bli dåligt bemtt. Det gäller framfr allt flickor, unga hbtq-personer och unga med funktions- nedsättning (MUCF 2016, Kartläggning av ppen fritidsverksamhet). Under 2019 har MUCF fortsatt underskt vilka kompetens- och utvecklingsbehov som finns i kommunernas ppna fritidsverksamhet. Utvecklingsbehoven är strst gällande inkluderande arbetssätt fr unga med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt fr unga hbtq-personer, att implementera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv, metoder fr samverkan kring barn och unga samt det våldsfrebyggande arbetet med fokus på normfrändrande praktik. MUCF har under 2019 påbrjat (Ku2020/00311/CSM) ett arbete med att mta de kompetens- och utvecklingsbehov som finns och har tagit fram ett stdmaterial om den ppna fritidsverksamheten och hbtq, normer och inkludering samt ett stdmaterial om den ppna fritidsverksamheten och barnkonventionen. Arbete kvarstår med att fortsätta mta behovet av kompetensutveckling fr personal i ppen fritidsverksamhet.

Inflytande ver samhällsutvecklingen Svag nedgång i andelen unga som är medlemmar i en frening Andelen unga i åldern 16–25 år som är medlemmar i en frening har minskat sedan 2009.

Diagram 15.8 Andel som är medlemmar i en frening i åldern 16–25 år, efter kn samt inrikes och utrikes fdd Procent 80

70 60

0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Män Kvinnor Båda knen inrikes fdd Utrikes fdd

Anm.: Enkäten genomfrs av MUCF vart tredje år. Källa: Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Andelen unga som är medlemmar i en frening har minskat från 69 procent 2007 till 62 procent 2018. År 2018 var det ingen skillnad mellan unga kvinnor och unga män i andelen som var medlem i en frening. Tidigare var det en strre andel bland unga män än bland unga kvinnor som var medlemmar i en frening. År 2018 fanns inga

151 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 statistiskt säkerställda skillnader i andelen inrikes och utrikes fdda som var medlemmar i en frening. Det har dock funnits skillnader tidigare, 2007 var andelen hgre bland unga inrikes fdda jämfrt med unga utrikes fdda. I rapporten Ungas rätt till en meningsfull fritid (Ku2020/00498/CSM) konstaterar MUCF att en minskad andel freningsmedlemmar kan ha sin grund i att fler unga väljer att avsluta medlemskap i freningar och att de engagerar sig på andra sätt än inom ramen fr en frening. Det kan också bero på att vissa grupper av unga idag inte har tillgång till frenings- verksamhet. Den minskade andelen unga som är medlemmar i freningar är inte synonymt med att ungas engagemang minskar. Att unga har ett stort engagemang framgår i MUCF:s attityd- och värderingsstudie (MUCF 2019).

Stdet till barn- och ungdomsorganisationerna Antalet unga som är medlemmar i en barn- och ungdomsorganisation har varierat. Antalet bidragsgrundande medlemmar kade fram till 2017 och har sedan dess minskat något. Frdelningen mellan flickor och unga kvinnor samt pojkar och unga män i medlemsbasen har legat inom spannet 40–60 procent ver tid. MUCF frdelar statsbidrag enligt frordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Syftet med statsbidraget är att stdja barns och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Bidrag lämnas i form av organisations- respektive projektbidrag. MUCF disponerade 212 miljoner kronor fr organisationsbidrag och 21 miljoner kronor fr projektbidrag under 2019. Organisationsbidraget utgr en viktig finansieringskälla fr organisationerna och har bl.a. använts till att bekosta lner och arvoden samt mten, läger och utbildningar. Bidraget gr det mjligt att nå ut till barn och unga ver hela Sverige med verksamheten. Ungefär en fjärdedel av bidraget går direkt till lokala medlemsfreningar. Bidraget används till att skapa trygga mtesplatser som ger barn och ungdomar mjlighet att växa i olika frtroendeuppdrag och som freningsmedlemmar. De får även frbättrade kunskaper om organisationens sakfrågor, påverkansarbete och om freningsliv i stort. (MUCF 2020, Organisationsbidragens användning och effekter 2020, Ku2020/01241/CSM). Merparten av projektbidragsmedlen har använts till att bekosta lner och arvoden. Projekten har genom utåtriktade och kunskapshjande metoder (seminarier, workshops, freläsningar och studiecirklar) arbetat med att stdja barn och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Enligt redovisningarna har projekten resulterat i att nya medlemmar har nåtts samt att mtesplatser eller nätverk skapats som består ver tid (MUCF 2020, Projektbidragens användning och effekter 2020, Ku2020/01240/CSM).

Ungdomars politiska engagemang kar Ungdomars medlemskap i politiska partier eller frbund har varierat mellan 3 och 8 procent sedan mitten på 1980-talet. Andel unga i åldern 16–29 år som anger att de är medlemmar i ett politiskt parti uppgick 2018 till 5 procent vilket innebär en minskning med 3 procentenheter sedan 2014. Andelen unga som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti är något mindre än fr vriga åldersgrupper.

152 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Diagram 15.9 Andel som anger att de är medlemmar i ett politiskt parti eller frbund, efter ålder och kn Procent 30

0 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 16–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Kvinnor Män Anm.: Underskningen gjordes vartannat år mellan 1986–1994. Knsuppdelad statistik finns endast fr den totala befolkningen 16–85 år. Källa: SOM-institutet.

MUCF:s attityd- och värderingsstudie från 2019 visar att många unga är intresserade och engagerade i vad som händer i samhället och generellt tycker att det är viktigt att ta ställning i samhällsfrågor. MUCF:s nationella ungdomsenkät visar samtidigt att det finns en skillnad i ungas intresse fr samhällsfrågor och fr politik, där en lägre andel unga uppger att de är intresserade av politik än av samhällsfrågor. Unga kvinnor uppger i strre utsträckning att de är intresserade av samhällsfrågor, det finns däremot inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga män och kvinnor gällande andelen som uppger att de är intresserade av politik. Många ungdomar vill kunna påverka lokalt. MUCF:s ungdomsenkät visar att cirka 37 procent vill kunna påverka lokalt. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga kvinnor och män. Samtidigt uppger 17,4 procent av ungdomarna att de kan påverka lokalt. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader gällande andelen unga män eller kvinnor som anser att de kan påverka lokalt.

Diagram 15.10 Unga i åldern 16–25 år som vill och kan påverka lokalt Procent 60

50 Vill påverka lokalt 40

20 Kan påverka lokalt

0 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Kvinnor Män Båda knen Källa: Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

I MUCF:s rapport Fokus 19 (Ku2019/01961/CSM) framkommer att många unga har en optimistisk bild av sina mjligheter till inflytande på lokal nivå. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper av unga. Resultaten visar att unga män i strre

153 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 utsträckning än unga kvinnor upplever att de har stora mjligheter att påverka. Unga från områden med socioekonomiska utmaningar har ofta en mer negativ inställning till sina påverkansmjligheter och har i hgre utsträckning erfarenheter av att påverkans- frsk inte lett till några resultat. MUCF:s underskning pekar mot att unga med utländsk bakgrund och unga med funktionsnedsättning är grupper som är underrepresenterade i kommunala inflytandeforum (till exempel ungdomsråd eller referensgrupp). Det finns även skillnader i upplevelsen av ungas mjligheter till inflytande mellan grupper av unga som redan deltar i olika typer av ungdomsråd eller referensgrupper och de som inte gr det. MUCF:s rapport visar att unga som redan är engagerade i ett inflytandeforum anser att gruppen unga generellt sett har goda mjligheter att fra fram sina åsikter och påverka politiken. Bland unga som inte är engagerade i ett inflytandeforum finns istället en strre upplevelse av att politiker inte lyssnar och att det är långt till beslutsfattarna. Båda grupperna framfr att det krävs god kunskap om demokratiprocesser fr att kunna påverka och att sådan information behver bli mer lättillgängligt och anpassat fr unga.

Rättighetsbaserat ungdomsperspektiv MUCF har i uppgift att verka fr att ett ungdomsperspektiv integreras i statliga myndigheters verksamhet. I och med att FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) blivit lag är det än viktigare att lyfta rättighetsperspektivet i ungdomspolitiken. Ett rättighetsbaserat ungdomsperspektiv bygger på de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och den svenska ungdomspolitiken. Under 2019 har myndigheten påbrjat utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg med syftet att frklara och implementera ett rättighetsbaserat ungdomsperspektiv riktat till myndigheter, regioner och kommuner. Ett utvecklingsstd som efterfrågats av kommunerna är implementering av ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i ppen fritidsverksamhet. Myndigheten har tagit fram metodstd fr praktiskt arbete med barnkonventionen i ppen fritidsverksamhet. Ett av verktygen är stdmaterialet Öppna fritidsverksamheten – om barnkonventionen. Stdmaterialet lanserades under myndighetens rikskonferens hsten 2019.

15.4 Analys och slutsatser Regeringen bedmer att det vergripande målet fr ungdomspolitiken delvis har uppnåtts, men flera utmaningar finns. Hälsan är verlag bättre bland ungdomar än i vriga befolkningen, men det finns tydliga tecken på att den psykiska ohälsan kar bland alla grupper av unga. Denna utveckling är oroande då en god och jämlik psykisk hälsa är en grundfrutsättning fr att unga ska ha goda levnadsvillkor och makt att forma sina liv. Det finns idag inga tydliga svar på vad som är orsakerna bakom kningen av psykisk ohälsa bland unga. Rapporter visar att ungdomar från många olika grupper i samhället är drabbade, vilket tyder på att orsakerna kan finnas i miljer som är gemensamma fr de flesta unga. Unga kvinnor uppger dock i betydligt hgre grad än unga män att de lider av psykisk ohälsa. Oberoende av knstillhrighet är det även vanligare bland unga hbtq-personer att uppleva de flesta symtomen på psykisk ohälsa. Regeringen bedmer att de insatser som grs på området går i rätt riktning men att mycket arbete kvarstår. Måluppfyllelsen fr ungdomars goda levnadsvillkor utvecklades negativt då konjunk- turen under 2019 frsämrades och ungdomsarbetslsheten vände uppåt. Därefter har covid-19-utbrottet haft negativa effekter på arbetsmarknaden från och med mitten av mars 2020. Vissa grupper har genomgående svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden. Unga som varken arbetar eller studerar är en särskilt utsatt grupp och regeringen har därfr genomfrt åtgärder fr att underlätta gruppens etablering på arbetsmarknaden. De dialoger MUCF frt med lokala och regionala aktrer under

154 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

2019 i syfte att stdja aktrer som arbetar med unga som varken arbetar eller studerar visar att efterfrågan på std från lokal nivå är stor. Regeringen bedmer att de insatser som genomfrs av myndigheten väl motsvarar uppdraget och kompletterar insatser från andra nationella och regionala aktrer. Vidare bedmer regeringen att insatserna inom ungdomspolitiken bidragit positivt till ungas etablering på arbetsmarknaden, samtidigt som flera utmaningar kvarstår. Bidraget till barn- och ungdomsorganisationer utgr ett viktigt verktyg fr att nå det ungdomspolitiska målet. Det bidrar till att ge unga makt att forma sina liv och inflytande ver samhällsutveckling genom att mjliggra ungas organisering. Genom att skapa nya mtesplatser och nätverk bidrar det även till att ge unga en meningsfull och utvecklande fritid. Att barn- och ungdomsorganisationerna lyckas engagera nya medlemmar trots att allt färre unga blir medlemmar i freningar tydliggr vikten av att stdja organisationerna och främja deras mjligheter till verksamhet. Den ppna fritidsverksamheten är, liksom freningsverksamheten, en arena fr ungas fritid där det finns potential att engagera fler och bredare grupper av barn och unga. Det finns dock ett stort behov av kompetensutveckling fr personal i ppen fritidsverksamhet. Behovet behver mtas fr att ka kvaliteten och tillgängligheten i ppen fritidsverksamhet. Det är positivt att många unga är engagerade i vad som händer i samhället och tycker att det är viktigt att ta ställning i samhällsfrågor. Det är samtidigt oroande att vissa grupper av unga upplever att de inte är inkluderade i samhället i samma utsträckning som andra unga och att avståndet till beslutsfattare är fr stort. Ungas inflytande ver samhällsutvecklingen präglas till stor del av socioekonomisk bakgrund, men även av geografisk hemvist. I flera avseenden har utrikes fdda unga sämre livs- och uppväxt- villkor än andra. Regeringen bedmer att de statliga insatser som vidtagits har haft positiva effekter på ungas makt att forma sina liv och inflytande ver samhällsutveck- lingen.

15.5 Politikens inriktning Utifrån ovan analys av det ungdomspolitiska målet prioriterar regeringen i denna budgetproposition fljande områden: alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget, ka den psykiska hälsan bland unga samt alla unga ska ha en meningsfull fritid.

Unga ska vara delaktiga i samhällsbygget

Hjt statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationerna Ungas demokratiska organisering är en viktig del i att ka ungas inflytande och delaktighet. Fler barn- och ungdomsorganisationer än tidigare sker bidrag vilket leder till att många organisationer får mindre bidrag även om antalet medlemmar kar. Samtidigt har stress och psykisk ohälsa kat bland frtroendevalda och anställda i ungdomsorganisationerna och allt fler utsätts fr hot och hat. Till detta kommer att coronapandemin har medfrt svårigheter fr organisationerna när det gäller att genomfra sin ordinarie verksamhet. Regeringen freslår därfr att medel tillfrs statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationerna. Regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa att statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationer lämnas till organisationer som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Betänkandet Demokrativillkor fr bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) har remissbehandlats och utgr underlag fr det fortsatta arbetet. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med frslag om bl.a. ett nytt demokrativillkor.

155 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Ungas deltagande i demokratin Under 2020 och 2021 genomfr regeringen en nationell kraftsamling fr demokratin, Demokratin 100 år. Målsättningen med satsningen är att främja en uthållig och levande demokrati i hela landet genom att stärka frutsättningarna fr människor att i strre utsträckning aktivt kunna delta i demokratin. MUCF har en viktig roll i att ta fram och sprida modeller fr hur kommuner kan arbeta strategiskt, sektorsvergripande och långsiktigt med att stärka ungas kunskap om den lokala demokratin, utveckla ungas demokratiska färdigheter och kompetenser samt främja deltagande och stärka delaktigheten i demokratin.

Öka den psykiska hälsan bland unga Regeringen ser med oro på utvecklingen som skett med kad självupplevd psykisk ohälsa bland unga kvinnor och män. Regeringen genomfr därfr ett antal insatser fr att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga inom flera områden, se utg.omr. 9, avsnitt 3 och 6.

Alla unga ska ha en meningsfull fritid Coronapandemin och dess ekonomiska fljdverkningar bedms drabba ungdomar hårt. Det gäller särskilt unga från områden med socioekonomiska utmaningar där den sociala oron riskerar att ka. Ungas fritidsaktiviteter har stor inverkan på deras väl- mående och etablering i arbets- och samhällslivet. Ökningen av statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationerna bedms bidra till att ka antalet fritidsaktiviteter fr barn och unga.

15.6 Budgetfrslag

15.6.1 12:1 Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Tabell 15.1 Anslagsutveckling 12:1 Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor Tusental kronor

2019 Utfall 41 942 Anslagssparande -611 2020 Anslag 51 6561 Utgiftsprognos 50 526 2021 Frslag 51 639 2022 Beräknat 52 0422 2023 Beräknat 52 6353

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 51 639 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 51 639 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågors frvaltningsutgifter.

156 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 15.2 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 12:1 Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 51 656 51 656 51 656 Pris- och lneomräkning2 723 1 132 1 733 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -740 -746 -754 varav BP213 -740 -740 -740 - Generell besparing i statsfrvaltningen -740 -740 -740 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 51 639 52 042 52 635 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 740 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Regeringen freslår att 51 639 000 kronor anvisas under anslaget 12:1 Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 52 042 000 kronor respektive 52 635 000 kronor.

15.6.2 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 15.3 Anslagsutveckling 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tusental kronor

2019 Utfall 238 753 Anslagssparande 4 687 2020 Anslag 290 6801 Utgiftsprognos 287 722 2021 Frslag 290 680 2022 Beräknat 290 680 2023 Beräknat 240 680

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag och visst vrigt std till nationell och internationell ungdomsverksamhet fr ungdomspolitikens genomfrande. Anslaget får användas fr sådana administrativa utgifter som är en frutsättning fr genomfrandet av insatser inom området.

157 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 15.4 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 240 680 240 680 240 680 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 50 000 50 000 varav BP21 50 000 50 000 - Std till barn- och ungdomsorganisationer 50 000 50 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 290 680 290 680 240 680 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 50 000 000 kronor årligen fr 2021 och 2022 fr att frstärka bidraget till barn- och ungdomsorganisationer. Regeringen freslår att 290 680 000 kronor anvisas under anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 290 680 000 kronor respektive 240 680 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 232 000 000 kronor 2022.

Tabell 15.5 Beställningsbemyndigande fr anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 Ingående åtaganden 212 000 212 000 212 000 Nya åtaganden 212 000 212 000 232 000 Infriade åtaganden -212 000 -212 000 -212 000 -232 000 Utestående åtaganden 212 000 212 000 232 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 212 000 212 000 232 000

Skälen fr regeringens frslag: Fr att nå en kad frutsägbarhet i medelstilldelningen som avser statsbidrag i form av organisationsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer br MUCF under 2021 kunna fatta beslut om stdets frdelning 2022. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 232 000 000 kronor 2022.

158 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

15.6.3 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

Tabell 15.6 Anslagsutveckling 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken Tusental kronor

2019 Utfall 9 878 Anslagssparande 122 2020 Anslag 2 0001 Utgiftsprognos 1 980 2021 Frslag 2 000 2022 Beräknat 2 000 2023 Beräknat 2 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får användas fr sådana administrativa utgifter som är en frutsättning fr genomfrandet av insatser inom området.

Regeringens verväganden

Tabell 15.7 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 2 000 2 000 2 000 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 2 000 2 000 2 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 2 000 000 kronor anvisas under anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 2 000 000 kronor respektive 2 000 000 kronor.

159

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

16 Politik fr det civila samhället

16.1 Mål fr området

I avsnitt 3.5 anges de mål som riksdagen beslutat fr politiken fr det civila samhället.

16.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Resultatredovisningen sker med utgångspunkt i principer som anges i propositionen En politik fr det civila samhället. Fljande resultatindikatorer och bedmningsgrunder används fr uppfljningen: – hur de statliga bidragen har frdelats med avseende på det civila samhällets självständighet och oberoende, – insatser fr att besluts- och beredningsprocesser inom olika områden ska omfatta dialog med det civila samhället, – insatser fr att det civila samhället ska kunna verka i rollen som utfrare och ingå partnerskap med det offentliga, samt insatser fr att ka kunskap om det civila samhället hos offentliga aktrer, – insatser fr att stärka stabilitet, enhetlighet och frutsebarhet i villkor och bidrag, – insatser fr ppenhet och tillvaratagande av det civila samhällets kunskaper i frågor som rr dem, exempelvis genom remisser, sakråd och mten, – tillstånd och utveckling gällande befolkningens deltagande i det civila samhället, frutsättningar fr civilsamhällets aktrer att verka inom olika samhällsområden och hur det civila samhället speglar den mångfald som finns i befolkningen.

16.3 Resultatredovisning I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och frivilliga insatser till ideella freningar, registrerade trossamfund, stiftelser och kooperativ. En rad faktorer påverkar villkoren fr det civila samhällets organisationer. De effekter som insatser inom politiken fr det civila samhället har på dessa villkor är svåra att avgränsa från effekterna av insatser som grs inom andra verksamhetsområden. Redovisning av resultat sker mot denna bakgrund. Resultat utifrån principen om självständighet och oberoende Principen om självständighet och oberoende speglar det civila samhällets centrala betydelse fr demokratin och tydliggr vikten av organisationernas självständighet. Statsbidrag om sammanlagt cirka 20,7 miljarder kronor (varav 9,5 miljarder kronor till biståndsverksamheter) frdelades till det civila samhällets organisationer under 2019, vilket är cirka 550 miljoner kronor mindre än 2018. Under 2019 uppgick andelen generella bidrag till 94 procent, vilket kan jämfras med 92 procent 2018. En hg andel generella bidrag är i linje med regeringens ambition om självständighet och oberoende med stort utrymme fr egna initiativ. Statsbidrag till det civila samhällets organisationer frdelas inom flera politikområden. Inom området Politik fr det civila samhället ligger std till idrotten, bidrag till allmänna samlingslokaler, std till friluftsorganisationer och bidrag till riksdagspartiers

161 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 kvinnoorganisationer. I avsnitt 16.6 respektive 16.7 redogrs närmare fr stdet till idrotten och bidraget till friluftsorganisationerna. Boverket handlägger statsbidraget till allmänna samlingslokaler. Intresset fr investe- ringsbidraget är fortfarande stort och av 266 inkomna anskningar beviljades 82 samlingslokaler statsbidrag 2019. Av sammanlagt 57 anskningar om verksamhets- utvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler beviljades 17 bidrag. Antalet anskningar kade under 2019 jämfrt med 2018. Av årets anslag frdelades enligt Boverket 5 miljoner kronor till riksorganisationerna fr organisationernas allmänna utvecklings-, informations- och rådgivningsarbete (Ku2020/01311/CSM). Regeringen har under perioden 2017–2020 stärkt bidraget med fokus på bl.a. områden med socioekonomiska utmaningar. Andelen anskningar om bidrag fr lokaler i eller vid områden med socioekonomiska utmaningar har kat jämfrt med tidigare år enligt Boverket. På uppdrag av regeringen tar Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) årligen fram en rapport om det civila samhällets villkor. 2020 års rapport belyser villkor och frutsättningar fr ideella freningar, dels i en tidsserieanalys fr 2012–2018, dels i en frdjupad intervjustudie (Ku2020/01290). Resultaten visar att frutsättningarna ver tid har varit stabila och att de flesta freningarna har goda villkor att verka. Andelen freningar som uppger att de har ekonomiska frutsätt- ningar att bedriva sin kärnverksamhet har 2012–2018 kat från 74 till 90 procent. Intervjustudien visar dock att villkoren varierar utifrån bl.a. freningarnas storlek och resurser, t.ex. upplever freningar som i hgre grad finansieras med egna intäkter i stället fr bidrag att de har bättre ekonomiska frutsättningar.

Resultat utifrån principen om dialog Principen om dialog karaktäriserar frhållandet mellan regeringen och det civila samhället och ska bl.a. bidra till att bredda och frdjupa underlag fr offentligt beslutsfattande och kompletterar remissfrfarandet. Under 2019 fanns i Regeringskansliet 45 fasta forum fr samråd med det civila sam- hällets organisationer. Utver dessa fasta forum fr samråd anordnade Regerings- kansliet också under 2019 drygt 120 mten fr samråd med det civila samhällets organisationer i specifika frågor. Av dessa mten var 17 sakråd varav åtta EU-sakråd. Av 2020 års rapport från MUCF om det civila samhällets villkor framgår att allt fler freningar har kontakt med offentliga aktrer. Den vanligaste kontakten sker på kommunal nivå. I intervjustudien framgår att flera freningar upplever brister i dialogen, t.ex. sena inbjudningar och bristfällig återkoppling.

Partsgemensamt forum Partsgemensamt forum (PGF) är en plattform fr dialog mellan regeringen och det civila samhällets organisationer. PGF ska bl.a. flja upp och bidra till att utveckla politiken fr det civila samhället. Dialogen i PGF har under året stärkt frutsättning- arna fr det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen. Det civila samhället representerades 2019 av 19 organisationer och fem mten genomfrdes, varav fyra temamten.

Nationellt organ fr dialog mellan regeringen och det civila samhället Nationellt organ fr dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) hade vid slutet av 2019 tretton organisationer anslutna (Ku2018/00245/CSM). Under 2019 har arbetet genom NOD inneburit att strukturen fr dialog har stärkts. NOD har arrangerat fyra träffar med Lärnätverket fr upphand-

162 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 lingsfrågor som därefter avslutades med en konferens med deltagare från statliga myndigheter, kommuner och civilsamhälle. NOD har lämnat std i samverkan med civilsamhället till bl.a. Arbetsfrmedlingen, Jämställdhetsmyndigheten, MUCF, Myndigheten fr samhällsskydd och beredskap och Upphandlingsmyndigheten. Stdet har bl.a. handlat om metodstd, identifiering av relevanta civilsamhällesaktrer och mten. NOD har administrerat PGF och stttat civilsamhället i urvalsarbete till kommande PGF.

Resultat utifrån principen om kvalitet Principen om kvalitet handlar framfr allt om civilsamhällets organisationer i rollen som utfrare och när de ingår i partnerskap med det offentliga. Principen om kvalitet frutsätter också en god kunskap om det civila samhället hos bl.a. det offentliga. Ökad kunskap bidrar till att målet om att frbättra villkoren fr det civila samhället kan nås.

Idéburna aktrer i välfärden Av 2020 års rapport från MUCF om det civila samhällets villkor framgår fortsatt att en minoritet av de ideella freningarna har bedrivit verksamhet på uppdrag av det offentliga, en andel som kade 2012–2014 men minskade 2016 och 2018. Av intervjustudien framgår att intresse fr att ingå partnerskap finns. Dock upplever flertalet freningar en kunskapsbrist hos båda parter om uppdragsverksamhet mellan det civila samhället och det offentliga.

Civila samhällets roll i samhällsekonomin Det civila samhället bidrog under 2017 med verksamheter till ett värde av 146 miljarder kronor (frädlingsvärde) (136 miljarder år 2016), vilket utgjorde 3,2 procent av Sveriges totala BNP (3,1 procent år 2016). Den totala produktionen fr det civila samhället 2017 var 251 miljarder kronor (235 miljarder år 2016), vilket utgjorde 3,0 procent av Sveriges totala produktion (3,1 procent år 2016). Av detta utgjorde 37 miljarder kronor betalningar från offentlig frvaltning och de fasta bruttoinveste- ringarna uppgick till 74 miljarder kronor. År 2017 fanns det 258 000 organisationer i det civila samhället (251 000 år 2016) varav 100 000 var ekonomiskt aktiva (95 000 år 2016). Totalt sett frvärvsarbetade drygt 200 000 personer inom det civila samhället 2017 (190 000 år 2016), med frdelningen 60 procent kvinnor och 40 procent män (Det civila samhället 2017, Statistiska centralbyrån [SCB] 2019).

Kunskap om civila samhället i offentlig sektor MUCF arbetar på regeringens uppdrag fr att ka kunskapen om det civila samhället hos statliga myndigheter och andra offentliga aktrer. Bland insatser som under 2019 bidragit till att frdjupa och sprida kunskap om det civila samhället kan nämnas vägledning fr samverkan mellan kommuner och civilsamhällesorganisationer kring insatser fr nyanlända, mten om hur offentliga aktrer kan samverka med civilsam- hälle i EU-finansierade projekt och deltagande i nätverk fr landsbygdsfrågor.

Forskning fr kunskap på lång sikt Vetenskapsrådet ansvarar fr ett flervetenskapligt forskningsprogram om det civila samhället. Senaste utlysningen inom programmet gjordes under 2017 och avsåg fleråriga projektbidrag (Ku2020/00669/CSM), se budgetpropositionen fr 2020 utg.omr. 17. MUCF frmedlade under 2019 medel till studier inom identifierade behovsområden avseende det civila samhället. Antalet inkomna anskningar med män som huvud- skanden var 13 varav två beviljades projektmedel. Antalet anskningar med kvinnor

163 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 som huvudskande var 20 varav en beviljades projektmedel. Antalet anskningar låg på samma nivå som 2017 efter att ha minskat med hälften 2018.

Kunskap om Idéburet-offentligt partnerskap MUCF har genom att lyfta frågor om Idéburet-offentligt partnerskap (IOP) i myndighetsnätverket fr civilsamhällesfrågor stärkt frutsättningarna fr det civila samhället att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utredningen om idéburna aktrer i välfärden (SOU 2019:56) har tagit fram en vägledning fr IOP med syfte att gra det lättare fr parterna att samverka i idéburna offentliga partnerskap.

Resultat utifrån principen om långsiktighet Principen om långsiktighet handlar om att det civila samhällets organisationer ska ha goda och stabila frutsättningar fr sin verksamhet och att civilsamhällets villkor ska vara långsiktiga och frutsebara. Cirka en fjärdedel av de statsbidrag som delas ut till det civila samhällets organisationer beviljas fr två år eller mer. 2019 års rapport från MUCF om villkoren fr det civila samhället visar att nio av tio ideella freningar ser goda frutsättningar att bedriva sin verksamhet och bedmer att de även kommer att kunna gra det de närmaste åren.

Resultat utifrån principen om ppenhet och insyn Principen om ppenhet och insyn handlar om civilsamhällets inflytande i processer fr beslutsfattande.

Synpunkter inhämtas från det civila samhällets organisationer I samrådsformen remissfrfarande ingår ofta att inhämta synpunkter från det civila samhällets organisationer. Regeringskansliets uppfljning visar att totalt 126 remisser har skickats ut till nästan 1 780 organisationer inom det civila samhället under 2019. Drygt hälften av organisationerna svarade på remisserna. Som komplement till remissfrfarandet har synpunkter och perspektiv från det civila samhällets organisationer även inhämtats genom t.ex. sakråd.

Spridande av kod som främjar civilsamhällets medverkan i beslutsprocesser MUCF har i uppdrag att sprida kunskap om Europeiska koden fr främjande av idéburna organisationers medverkan i offentliga beslutsprocesser (Europarådet 2009). MUCF har spridit kunskap om koden vid ett antal tillfällen under året, främst till offentliga aktrer.

Resultat utifrån principen om mångfald Principen om mångfald handlar bl.a. om att det civila samhället br spegla och omfatta kvinnor och män, flickor och pojkar, samt deltagande från olika delar av befolkningen och med olika åldrar. Uppfljningen av principen handlar bl.a. om att redogra fr befolkningens deltagande i det civila samhället, insatser fr att underlätta mångfaldsarbete samt frutsättningar fr det civila samhällets aktrer att verka inom olika samhällsområden.

Medlemskap i frening och ideella insatser Den långsiktiga tendensen sedan 1990-talet är att andelen av befolkningen som är medlemmar i minst en frening minskar medan engagemangsnivån består. Enligt en underskning av SOM-institutet vid Gteborgs universitet (Ku2020/01820/MD) var

164 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

70 procent av Sveriges befolkning i åldern 16–85 medlemmar i en frening 2019, en minskning med 8 procentenheter sedan mätningarna inleddes 1998. Fr män var andelen som är medlemmar i en frening 71 procent och fr kvinnor 70 procent. Fr personer med hgre utbildning var andelen 80 procent och fr personer med lägre utbildning 49 procent. Med hgre utbildning avses personer som studerat på hgsko- lenivå och med lägre utbildning avses personer som inte avslutat grundskolestudier eller motsvarande. Personer som bor i på landsbygden är i något hgre grad medlemmar i freningar än personer som bor i storstäder, 72 respektive 69 procent. SCB:s underskning av levnadsfrhållanden (ULF/SILC) genomfrs med ett roterande system som innebär att alla tematiska avsnitt inte är med vid varje tillfälle. Under 2018–2019 var ca 30 procent medlemmar i en idrotts- eller friluftsfrening, 11 procent i en kulturfrening och 5 procent i en kultur-, dans- musik- eller teaterfrening. Bland personer ver 65 år var 35 procent medlemmar i en pensionärsfrening. Under 2019 genomfrde Ersta Skndal Bräcke hgskola sin återkommande underskning om befolkningens ideella engagemang (Ku2019/01831/CSM). Denna visar att 51 procent av befolkningen hade gjort ideella insatser under 2019 i och utanfr freningslivet. Engagemangsnivån är stabil ver tid och hg i en internationell jämfrelse.

Deltagande i det civila samhället 2020 års rapport från MUCF om det civila samhällets villkor visar att freningar har skiftande frutsättningar att rekrytera och behålla medlemmar och ideellt arbetande i verksamheten. Vissa ser utmaningar i att engagera nya aktiva i etablerade organisationer, medan andra beskriver rekrytering av underrepresenterade grupper som en utmaning. 2019 års underskning från Ersta Skndal Bräcke hgskola visar att det finns och länge funnits en stark koppling mellan att arbeta ideellt och uppväxtmilj med freningsaktiva fräldrar, samt att de som exponeras fr ideella organisationer är freningsaktiva i hgre grad. Utsatthet av olika slag begränsar deltagandet i det civila samhället. Frordningen (2018:32) om statsbidrag fr insatser som motverkar hot och hat i det offentliga samtalet riktas till det civila samhällets organisationer och MUCF har frdelat 6 miljoner kronor under 2019 (se vidare utg.omr. 1 avsnitt 3.3). Därtill har knappt 9 miljoner kronor frdelats under 2019 enligt frordningen (2018:1533) om statsbidrag fr säkerhetshjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället (se vidare utg.omr. 17 avsnitt 12).

Ofrivillig ensamhet bland äldre Regeringen beslutade 2019 frordningen (2019:474) om statsbidrag fr insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer. Socialstyrelsen har 2019 frdelat 18,5 miljoner kronor till totalt 102 organisationer, både pensionärs- organisationer och andra organisationer med verksamhet som vänder sig till äldre. Bidraget har mtt stort intresse och mjliggjort verksamheter som annars inte skulle kommit till stånd. Den mest frekventa insatsen är olika typer av trivselträffar (Ku2020/01474/CSM). Satsningen fortsätter t.o.m. 2021.

Std till organisationer som arbetar mot hemlshet bland unga Regeringen har 2019 frdelat 120 miljoner kronor till ideella organisationer i deras arbete mot hemlshet bland unga vuxna, där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlsheten. Bidraget har enligt Kammarkollegiets rapportering stärkt organisationernas kapacitet och generellt prioriterats till boendelsningar utifrån att dessa är viktiga fr att frbättra målgruppens psykiska hälsa. Behovet av std bedms

165 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 vara fortsatt stort (Kammarkollegiets rapport Statsbidrag till ideella organisationers insatser mot hemlshet, Ku2020/01133/CSM).

Civilsamhällets villkor och arbete med anledning av den nya coronapandemin Utbrottet av coronapandemin har medfrt såväl kade behov av civilsamhällets insatser fr socialt utsatta grupper som frsämrade villkor fr civilsamhället. En studie från MUCF i maj 2020 visar att 59 procent av organisationerna ställt in mer än hälften av sin verksamhet och 48 procent påverkas negativt ekonomiskt i stor eller mycket stor omfattning (Ku2020/01264/CSM). Regeringen har beslutat om flera olika åtgärder fr att frbättra civilsamhällets villkor och frutsättningar att verka under virusutbrottet. Regeringen har även gett MUCF i uppdrag att sammanställa och sprida information till civilsamhället om regeringens stdåtgärder med anledning av virusutbrottet (Ku2020/00914/CSM) och NOD har, i verenskommelse med civilsamhället, fått i uppgift att lämna std i samverkan under coronapandemin.

16.4 Analys och slutsatser Regeringens bedmer att de statliga insatserna bidrar till att uppfylla målet inom politiken fr det civila samhället. Det kan bl.a. konstateras att andelen generella bidrag ligger på en hg nivå och har så gjort under de senaste åren, vilket bl.a. bidrar till att upprätthålla mjlighet till självständighet och oberoende fr många freningar. En utmaning finns dock i att freningslivet är sårbart fr frändringar vad gäller det finansiella stdet från offentlig sektor eller lagar och regler. Det finns mot denna bakgrund fortfarande behov av fortsatta insatser fr att stärka långsiktighet och underlätta administrationen fr det civila samhällets organisationer. Regeringen konstaterar att coronapandemin frsämrar det civila samhällets villkor och frutsättningar att verka. De åtgärder och medel som beslutats har stärkt civil- samhällets frutsättningar men det är angeläget att fortsätta flja utvecklingen. De statliga medel som avsatts inom ramen fr NOD har varit betydelsefulla fr att stärka dialogen med det civila samhället, liksom dialogen inom ramen fr PGF. Regeringen konstaterar att det finns fortsatt behov av utveckling av det civila samhällets mjlighet till delaktighet i samhällsutvecklingen, bl.a. är kunskapen i civila samhället om bidragssystem och mjligheter att delta i offentliga upphandlingar otillräcklig, liksom kunskapen om det civila samhället hos statliga myndigheter och andra offentliga aktrer. Insatser på detta område br fortsätta, exempelvis fr att ka det offentligas kunskap om det civila samhället och underlätta fr det civila samhället att ta del av stdsystem. Den europeiska koden fr främjande av idéburna organisationers medverkan i offentliga beslutsprocesser är ett viktigt instrument i det offentligas samverkan med civilsamhället och fortsatt relevant. Regeringen anser att forskningsprogrammet fr det civila samhället som bedrivs av Vetenskapsrådet samt SCB:s statistikuppdrag om det civila samhället bidragit till relevant kunskap och långsiktigt stärkt det civila samhällets villkor. Regeringen anser vidare att organisationerna i det civila samhället ger värdefulla bidrag till frdjupning och breddning av underlag fr offentligt beslutsfattande och att dialog och samråd är av fortsatt stor vikt. En stor majoritet av Sveriges befolkning är medlemmar i olika freningar och organisationer. Mot bakgrund av minskningen ver tid och skillnader i engagemang mellan olika grupper, t.ex. mellan personer med låg respektive hg utbildningsnivå, är det

166 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 fortsatt viktigt att fortsätta flja utvecklingen och mjliggra fr insatser fr att verbrygga hinder fr engagemang.

16.5 Politikens inriktning Det civila samhället är en omistlig del av vår demokrati. En utgångspunkt fr politiken fr det civila samhället är att villkoren fr det civila samhället som en central del av demokratin ska frbättras. Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta att underlätta fr det civila samhällets organisationer att självständigt bedriva och utveckla sin verksamhet och därigenom bidra till ett demokratiskt och hållbart samhälle. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att coronapandemin inneburit stora utmaningar fr civilsamhällets arbete och utrymme. Inom politikområdet behvs insatser fr att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Regeringen freslår därfr att medel tillfrs dels bidrag till allmänna samlingslokaler, dels till Svenska kyrkan. Insatser behvs även fr att mildra sådana konsekvenser fr de statsbidragsberättigade trossamfunden (utg.omr. 17, avsnitt 12). Konsekvenserna handlar bl.a. om att intäkterna påverkas till fljd av att verksamhet anpassas till den rådande situationen. Samlingslokaler fr freningslivet är en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Regeringen ser skäl fr fortsatta insatser fr att freningar runt om i landet ska ha platser fr att bedriva sin verksamhet. Regeringen freslår därfr att medel tillfrs bidraget till allmänna samlingslokaler. Regeringen anser att ofrivillig ensamhet bland äldre br motverkas och en satsning där civila samhället tillfrs medel fortsätter under 2021. Regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa att statsbidragen till det civila sam- hällets organisationer lämnas till organisationer som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Betänkandet Demokrativillkor fr bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) har remissbehandlats och utgr underlag fr det fortsatta arbetet. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med frslag om bl.a. ett nytt demokrativillkor.

16.6 Idrottspolitiken 16.6.1 Mål fr området

I avsnitt 3.4 anges de mål som riksdagen beslutat fr idrottspolitiken.

16.6.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Bedmningen av resultatet inom idrottspolitiken utgår från bedmningsgrunder och resultatindikatorer som har formulerats med utgångspunkt i de indikatorer som anges i regeringens uppdrag till Centrum fr idrottsforskning om att flja upp statens std till idrotten. – Antal medlemmar inom idrottsrrelsen frdelat mellan olika specialidrottsfrbund inom Riksidrottsfrbundet – Antal ideella ledare inom idrottsrrelsen – Frdelning av lokalt aktivitetsstd – Antal personer som idrottar på fritiden – Andel kvinnor och män på ledande positioner på frbundsnivå

167 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

– Deltagande i ledarutbildning – Insatser inom arbetet mot dopning – Antal medaljer i internationella mästerskap

16.6.3 Resultatredovisning Statens std till idrotten uppgick 2019 till 1 954 miljoner kronor. Anslaget omfattar främst bidrag till idrottens organisering, idrottens barn- och ungdomsverksamhet, insatser mot dopning, specialidrott inom gymnasieskolan, frberedelse och deltagande i olympiska och paralympiska spel, idrottsforskning med mera.

Resultat utifrån idrotten som folkrrelse Antal medlemmar inom idrottsrrelsen Riksidrottsfrbundet (RF) har 71 specialidrottsfrbund som medlemmar, med ver 20 000 freningar spridda ver hela landet, och 3,1 miljoner personer anger i en enkätstudie att de är medlemmar i en frening. Knsfrdelningen bland medlemmar 2018 var 45 procent flickor och kvinnor och 55 procent pojkar och män. Skillnaderna i knsfrdelningen är ofrändrad ver tid. Antalet aktiva medlemmar har varit frhållandevis konstant sedan 2002.

Antal medlemmar inom specialidrottsfrbund inom Riksidrottsfrbundet Inom RF finns både stora och små frbund. 16 frbund är stora, med ett medlemsantal på ver 100 000 (strst är fotboll, fljt av friidrott och golf med ett medlemsantal mellan 450 000–940 000). Dessa 16 frbund samlar hela 79 procent av RF- idrottens totala antal medlemmar. Sex frbund utgr en mellankategori, med ett medlemsantal på 50 000–100 000 personer, motsvarande åtta procent av den totala medlemskåren. Resterande 49 frbund (14 procent) har alla ett medlemsantal på mindre än 50 000 personer. Skillnaderna i medlemsutvecklingen mellan olika idrotter påvisar några strre frändringar mellan 2016 till 2018. Bland annat redovisar idrotter som motorcykel och snskoter, cricket och gymnastik en påtaglig kning, medan biljard och det akademiska idrottsfrbundet redovisar minskat antal medlemmar. Dessa uppgifter kan delvis antas bero på att allt fler idrottsfreningar använder verktyget IdrottOnline vilket gr uppgifterna mer tillfrlitliga ver tid. Värt att notera är att knsfrdelningen bland medlemmar är ojämn i många idrotter. Andelen män ver 80 procent fanns i tio olika idrotter, varav hgst i cricket, flygsport och biljard med 92, 89 respektive 88 procent. Andelen kvinnor ver 80 procent fanns i ridsport och konståkning med 91 respektive 82 procent.

Antal ideella ledare inom idrottsrrelsen Ett av flera kännetecken på en folkrrelse är frekomsten av frivilligt och oavlnat freningsarbete. Män dominerar i många avseenden inom idrotten, så även bland de medlemmar som var aktiva som tränare, ledare eller funktionärer 2018. Av beräknade 890 000 personer i åldern 6–80 som innehade ett sådant uppdrag uppgavs 47 procent vara kvinnor och 53 procent vara män. Motsvarande siffra 2017 var 841 000 personer, varav 43 procent kvinnor och 57 procent män.

Resultat utifrån idrottens betydelse fr folkhälsan Frdelning av lokalt aktivitetsstd Statistiken fr lokalt aktivitetsstd (LOK-std) är en tydlig indikator på aktivitetsnivån i svensk barn- och ungdomsidrott. Detta då den inkluderar samtliga beviljade bidrag, vilket eliminerar den risk fr felkällor och bristande precision som kan uppstå vid uppskattningar och urvalsstudier. LOK-stdet utgår fr idrottslig verksamhet fr barn

168 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 och ungdomar i åldern 7–25 år och ledare i åldern 13–25 år. Fr deltagare och ledare inom idrott fr personer med funktionsnedsättning finns ingen vre åldersgräns. En granskning av antalet deltagartillfällen 2018, uppdelat efter kn, visar att flickor svarade fr 40 procent och pojkar fr 60 procent. Barn i åldern 12 – 18 år med svensk bakgrund idrottar i strre utsträckning än barn med utländsk bakgrund, 63 procent respektive 43 procent. Andelen pojkar kar något i takt med stigande ålder. Den samlade frdelningen mellan flickor och pojkar när det gäller deltagartillfällen, som mäts genom LOK-stdet, har varit frhållandevis konstant sedan 2002. Detta innebär således att pojkars idrottande får väsentligt strre std från LOK-stdet än flickors idrottande. Ett vergripande mnster är att under åren 2008–2018 har barns och ungdomars idrottande i alla åldrar minskat påtagligt i antalet deltagartillfällen i frhållande till populationen. Av statistiken framgår även att LOK-stdet i strre utsträckning frdelas till freningar i socioekonomiskt starka områden än till freningar i områden med socioekonomiska utmaningar. En studie som analysfretaget Ungdomsbarometern genomfrt 2019 ger en tydlig indikation på att åtminstone aktivitetsminskningen bland äldre ungdomar kan kopplas till frändrade värderingar och beteenden. Många barn och ungdomar vill ha ett brett utbud av fritidsaktiviteter och mjlighet att själva styra sin tid. Detta kan vara svårt att frena med en idrottsverksamhet som ofta bygger på hga krav på deltagande, engagemang och kontinuitet.

Antal personer som idrottar på fritiden Genom regelbunden fysisk aktivitet kan olika sjukdomstillstånd motverkas. Världs- hälsoorganisationen (WHO) rekommenderar därfr alla vuxna (18 år och äldre) att vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan med måttlig intensitet och/eller 75 minuter med hg intensitet. Fr barn och unga (5–17 år) rekommenderas fysisk aktivitet minst 60 minuter om dagen i måttlig till hg intensitet. Centrum fr idrottsforskning utgår ifrån detta i sin redovisning till regeringen. I Folkhälsomyndighetens senaste folkhälsoenkät (2018) uppger ungefär två av tre kvinnor och män att de är fysiskt aktiva på en nivå som motsvarar WHO:s hälso- rekommendationer. Vidare framgår att personer i åldern 16–29 år i strst utsträckning är aktiva på denna nivå och att andelen därefter minskar successivt i takt med kad ålder. Samtidigt uppger 22 procent av hela befolkningen att de är stillasittande minst tio timmar om dagen och att det rr sig om unga personer i hgre utsträckning än äldre – och män i hgre utsträckning än kvinnor. Av Riksidrottsfrbundets (RF) enkätstudie, Svenska folkets relation till motion och idrott 2018, där personers deltagande i organiserade motionsaktiviteter undersks, framgår att 49 procent av de tillfrågade mellan 6 och 80 år deltog i minst tre motionsaktiviteter i veckan och ytterligare 28 procent deltog i minst en till två motionsaktiviteter i veckan. Nivån har varit konstant sedan 2002. Kvinnor, barn och ungdomar motionerar i hgre utsträckning än män och äldre. Av enkätstudien Ungdomsbarometern 2019 framkommer att idrottande i egen regi (exempelvis att jogga eller promenera) redan bland 15–16-åringar var den vanligaste motionsformen, med ver 50 procent i svarsfrekvens. På andra plats kom idrott i privat regi (träningscenter, gym osv.), vilket cirka 47 procent uppgav sig utva. På tredje plats kom freningsidrott, som cirka 45 procent av de svarande ansåg sig utva. Studien visade att motion i egen eller privat regi kar ju äldre ungdomarna blir, medan freningsidrottande i stället minskar. I åldern 24 år uppgav 74 procent att de motionerar på egen hand och 56 procent att de tränar i privat regi, medan endast 15 procent sade sig idrotta i en idrottsfrening.

169 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Resultat utifrån alla flickors och pojkars, kvinnors och mäns lika frutsättningar till deltagande Andel kvinnor och män på ledande positioner på frbundsnivå År 2018 hade 58 procent av Riksidrottsfrbundets (RF) 71 specialidrottsfrbund (SF) en jämställd frbundsstyrelse, dvs. att både kvinnor och män uppgår till minst 40 procent bland ledamterna. Detta kan jämfras med 2017, 2016, 2015 och 2014 då det var 56, 56, 46, respektive 40 procent som hade en jämställd styrelse. Ett SF var kvinnodominerat såtillvida att andelen män understeg 40 procent. I 29 frbund var situationen den motsatta, dvs. att andelen kvinnor understeg 40 procent. Sammantaget var frbundsstyrelserna mer jämställda i sin sammansättning 2018 än tidigare år. Det br påpekas att styrelserna i RF och i distriktsidrottsfrbunden har jämställd representation vilket är ett krav i enlighet med RF:s stadgar samt att beslut har tagits att även styrelser i SF ska vara jämställda så att minst 40 procent av ledamterna ska vara kvinnor respektive män senast 2021. Det finns en tydlig dominans av män både som ordfrande och generalsekreterare i idrottsrrelsens specialidrottsfrbund. Bland frbundens 71 frbund 2018 innehades posten som ordfranden av 18 kvinnor och 53 män. På positionen som frbundens hgsta tjänsteman återfanns 22 kvinnor och 49 män.

Resultat av insatser fr skolning i demokrati, ansvarstagande och etik Deltagande i ledarutbildning Mycket av ledarutbildningen inom idrotten sker genom studiefrbundet SISU Idrottsutbildarna. Under 2019 kade SISU Idrottsutbildarnas verksamhet räknat i såväl antal arrangemang som deltagare respektive utbildningstimmar, efter några år med sjunkande verksamhetsvolymer. Se vidare utgiftsområde 17, avsnitt 16 Folk- bildning.

Insatser inom arbetet mot dopning Att minska bruket av dopningspreparat är en del av målet fr folkhälsopolitiken. Bruket finns inom både idrotten och samhället i stort. Bruket i Sverige är olagligt, strider mot medicinsk etik och är frenat med stora hälsorisker fr individen. RF ansvarar fr antidopningsarbetet inom idrottsrrelsen. Världsantidopningsbyrån (WADA) har beslutat att ett riksidrottsfrbund inte får vara huvudman fr idrottens antidopningsarbete fr.o.m. 2021. RF har därfr meddelat sin avsikt att frlägga antidopningsarbetet i en ny oberoende organisation och freslagit att staten ska frdela medel till idrottens antidopningsarbete även fortsättningsvis. RF har även uttalat att de ser WADA som en modell fr hur en nationell antidopningsorganisation i Sverige br arbeta framver. Dopning utanfr idrotten frekommer framfr allt bland unga män i gymmiljer. Folkhälsomyndigheten frdelar på regeringens uppdrag medel till verksamhet vid PRODIS (Prevention av dopning i Sverige) och antidopningsprojektet 100 procent ren hårdträning, som bland andra omfattar gym- och träningsanläggningar ver hela landet. Detta innebär ett kvalitativt arbete som skyddar tränande och idrottares hälsa.

Resultat av idrottens internationella konkurrenskraft Antal medaljer i internationella mästerskap År 2018 deltog 176 av landets 244 landslagstrupper i ett världsmästerskap (VM) eller motsvarande mästerskap. Totalt vanns 185 medaljer, varav 58 guld, 65 silver och 62 brons. Det är svårt att jämfra idrottsliga prestationer såväl mellan nationer som mellan idrotter. Många idrotter anordnar inte VM eller motsvarande varje år. Mjlig- heten att tävla och utmärka sig varierar därmed ver tid.

170 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

16.6.4 Analys och slutsatser Regeringen bedmer att de statliga insatserna i form av std till idrotten bidrar till att uppnå mål och syften fr idrottspolitiken, även om mycket återstår att gra inom flera områden. Idrottsrrelsens verksamhet bidrar till en god folkhälsa genom mjlighet fr många i Sverige att motionera och idrotta i social gemenskap. Samtidigt väljer många att motionera utanfr idrottsfreningarnas verksamhet. Det statliga bidraget bedms bidra till att skapa frutsättningar fr en fri och självständig idrottsrrelse som genom sin verksamhet är en viktig social kraft i samhället på olika nivåer. Samtidigt finns mycket kvar att gra när det gäller bl.a. jämställdhet och barns och ungas deltagande i beslutande frsamlingar. Idrottsrrelsen är Sveriges strsta folkrrelse och engagerar många barn, ungdomar och vuxna, både som aktiva och som ledare. Det ideella arbetet är omfattande och bidrar till att skapa goda frutsättningar fr ett aktivt idrottande runt om i hela landet samtidigt som det finns fortsatta utmaningar inom området. En av utgångspunkterna fr statens std till idrotten är att idrotten inom Riksidrottsfrbundet (RF) ska vara ppen fr alla och redo att mta frändringar som sker i samhället. Det är viktigt att idrottsverksamheten fortsatt bidrar till att bryta socioekonomiska mnster och knsstereotypa normer, inkludera personer med funktionsnedsättning och skapa bättre frutsättning fr barn, ungdomar och vuxna att utveckla sin fulla potential och mjligheter att delta oberoende av kn, knsidentitet, knsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhrighet såsom hudfärg eller annat liknande frhållande, socioekonomisk och utbildningsmässig tillhrighet i hela landet. Regeringen noterar den av RF påbrjade frändringen av kriterier i frdelning av statens std till idrotten och betonar vikten av ytterligare frändringar så att statens std blir mer rättvist frdelat och därigenom motverkar den nuvarande påvisade ojämlika frdelningen av stdet. Regeringen konstaterar att det är svårt att bedma resultatet av idrottens internationella konkurrenskraft eftersom resultatet till stor del påverkas av omständigheter utanfr statens std till idrotten. De insatser som med statens std gjorts inom idrotten och i samhället i vrigt inom antidopning är av betydelse fr en god folkhälsa. Det är ndvändigt att idrottens antidopningsarbete även framver är frenligt med Sveriges åtaganden i internationella antidopningskonventioner och Världsantidopningskoden (koden). En kad samordning mellan de insatser som staten gr riktat till idrotten och tränings- verksamhet i vrigt kan sannolikt leda till bättre resursanvändning och kad effektivi- tet. Regeringen noterar att koden har frändrats och att RF framfrt att detta medfr att idrottens antidopningsverksamhet behver frläggas utanfr frbundet, i en från RF oberoende organisation. Kodens bestämmelser innebär att en ny organisatorisk ordning br vara på plats inom kort.

16.6.5 Politikens inriktning Idrott En utgångspunkt fr statens idrottspolitik är en fri och självständig idrottsrrelse, en folkrrelse som engagerar många och är en betydelsefull del i vår gemensamma väl- färd. Det är viktigt att idrotten är inkluderande och ppen fr alla, oavsett ålder, kn, knsidentitet, knsuttryck, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller social, etnisk och kulturell bakgrund.

Idrott fr en god folkhälsa Regeringens målsättning är att fler människor ska ha ett hälsosamt frhållningssätt till fysisk aktivitet där idrott och motion oavsett formerna fr detta har en betydande roll.

171 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Fysisk aktivitet är en av grunderna fr en god folkhälsa. Det socioekonomiska mnstret, att andelen inaktiva minskar i takt med stigande utbildningsnivå och tillgång till ekonomiska resurser, behver vägas in i statens folkhälso- och idrottspolitiska arbete. Effekterna av covid-19 i minskad fysisk rrlighet och aktivitet i freningslivet måste uppmärksammas. I det sammanhanget behver idrottsrrelsen utveckla verksamheten fr att stimulera främst barn och ungdomar till ett fortsatt idrottande i freningslivet. Regeringen anser att fortsatta insatser behvs fr att främja daglig rrelse fr barn i åldern 6–12 år, framfr allt de som är minst aktiva och som idrottsfreningar inte engagerar på annat sätt. Vidare anser regeringen att insatser behver ske fr att stärka integreringen av personer med funktionsnedsättning inom idrotten. Det gäller bl.a. kompetensstd till enskilda specialidrottsfrbund som integrerar målgruppen i sin verksamhet och personer som tidigare ingått i Parasportsfrbundets verksamhet.

Idrott åt alla I den frihet som idrottsrrelsen har att frdela statens std till idrotten ingår ett betydande ansvar att utforma bidragsreglerna så att de medverkar till att statens mål med stdet frverkligas. Nuvarande bidragsregler har medfrt en bidragsfrdelning som bekräftar och stärker ojämlikhet i samhället till frmån fr socioekonomiskt starka områden på bekostnad av områden med socioekonomiska utmaningar respektive till frmån fr pojkars idrottande på bekostnad av flickors idrottande. Regeringen avser därfr fra nära dialog med Riksidrottsfrbundet (RF) fr att frändringar av bidragsreglerna som medfr kad jämlikhet och jämställdhet inom idrotten kan komma till stånd. Barnrättsperspektivet inom idrotten behver stärkas bl.a. med inriktning på att attrahera barn och ungdomar från grupper som i dag är underrepresenterade inom freningsidrotten. I det ingår att strre mjlighet ges att påbrja idrottandet hgre upp i åldrarna. Det är viktigt att alla barn och ungdomar får likvärdiga mjligheter att delta och vara en del av idrottsrrelsen. Vid alla åtgärder som rr ett barn ska i frsta hand beaktas vad som bedms vara barnets bästa. Idrotten ska vara en trygg plats fr alla, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning, ambitionsnivå och andra frutsättningar. Regeringen vill betona vikten av att idrotten även beaktar hbtq- och jämställdhets- frågor i sin verksamhet.

Ett frstärkt arbete mot dopning Regeringens utgångspunkt är att en god etik ska genomsyra alla delar av idrottsrrelsen, i både idrottsutvandet och styrelserummen, såväl nationellt som internationellt. Som ett led i detta nskar regeringen se en kad samordning av de resurser som frdelas till antidopning, främst inom idrottsrrelsen och annan verksamhet fr fysisk aktivitet. Det är vidare viktigt att svensk idrotts antidopningsarbete är frenligt med Sveriges åtaganden i internationella antidopningskonventioner och Världsantidopningskodens (koden) bestämmelser. Regeringen gr bedmningen att en nationell antidopningsorganisation utanfr RF behvs fr att uppfylla kodens bestämmelser, att de statliga bidragen br gå till en sådan organisation och att regeringen br medverka bl.a. genom att utse representanter i en sådan organisation.

16.7 Friluftslivspolitiken 16.7.1 Mål fr området Målet fr friluftslivspolitiken är att stdja människors mjligheter att vistas ute i naturen och utva friluftsliv där allemansrätten är en grund fr friluftslivet. Alla

172 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 människor ska ha mjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och kad kunskap om natur och milj (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Tio mätbara mål har redovisats till riksdagen (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Målen är fljande: – tillgänglig natur fr alla – starkt engagemang och samverkan – allemansrätten – tillgång till natur fr friluftsliv – attraktiv tätortsnära natur – hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling – skyddade områden som resurs fr friluftslivet – ett rikt friluftsliv i skolan – friluftsliv fr god folkhälsa – god kunskap om friluftslivet.

De tio målen har preciseringar som frtydligar innebrden av målen. Preciseringarna utgr ett std fr att genomfra åtgärder. De är också underlag fr att mäta och flja upp målen samt fr att fortsätta utveckla friluftslivspolitiken. Friluftsliv är ett allmänt intresse som spänner ver flera politikområden och frilufts- livsmålen berr flera olika myndigheter. Naturvårdsverket ansvarar fr att utveckla frutsättningarna fr friluftslivet och samordnar arbetet på nationell nivå. Läns- styrelserna samordnar och leder det regionala arbetet. Flera av de miljkvalitetsmål som riksdagen har beslutat (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377) har även preciseringar och etappmål som rr friluftslivet. Dessa redovisas i UO20 Allmän milj- och naturvård.

16.7.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Friluftslivspolitiken fljs upp och resultaten redovisas i frhållande till regeringens tio beslutade friluftslivsmål och deras preciseringar. Resultatredovisningen baseras på Naturvårdsverkets uppfljning av friluftslivsmålen och på Naturvårdsverkets redovisning av statsbidrag till friluftsorganisationer.

16.7.3 Resultatredovisning Uppfljning av friluftslivsmålen I december 2019 redovisade Naturvårdsverket rapporten Uppfljning av målen fr friluftslivspolitiken 2019 (rapport 6904). Naturvårdsverket har samordnat uppfljningen som har genomfrts tillsammans med Boverket, Folkhälsomyndigheten, Tillväxtverket, Skolverket och Skogsstyrelsen.

Tillgänglig natur, samverkan och allemansrätt Vad gäller målet om tillgänglig natur fr alla så pågår arbete i landet fr att ka tillgänglighet till natur- och kulturlandskapet. Lokala naturvårdssatsningen, Lona, och satsningen på naturnära jobb har bidragit till att många fysiska åtgärder i naturen har genomfrts. Även kunskapshjande åtgärder och informationssatsningar har genomfrts fr att ka tillgänglighet till natur- och kulturlandskapet. Avseende målet starkt engagemang och samverkan har länsstyrelsernas samordnande roll i att genomfra friluftsmålen utvecklats positivt. Länsstyrelserna har sedan 2014 tilldelats medel till friluftssamordning och under 2018 hade 18 av 21 länsstyrelser

173 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 tillsatt en hel- eller deltidstjänst fr arbetet med samordning av friluftslivsarbetet. Länsstyrelserna har drivit på friluftslivsarbetet och har väglett kommunerna. Allt fler kommuner har också inrättat friluftslivsråd. Allemansrätten är en grundfrutsättning fr friluftslivet. Den senaste nationella underskningen av svenska folkets friluftslivsvanor (Naturvårdsverket rapport 6887, 2018) visar att kunskapen om allemansrätten är hg. Samtidigt kar trycket på naturen bland annat genom kad naturturism av internationella beskare som ibland saknar kunskap om allemansrätten. Kommuner och länsstyrelser informerar därfr nu i hgre utsträckning om allemansrätten. Naturvårdsverket har under 2019 påbrjat en versyn av allmänna råd om orientering och andra friluftsarrangemang. Myndigheten har också tagit fram en ny vägledning om allemansrätten fr naturvägledare. Naturvårdsverket arbetar också i allt strre utsträckning via sociala medier fr att sprida information om allemansrätten.

Tillgång till natur, tätortsnära natur och hållbar regional tillväxt När det gäller målet tillgång till natur fr friluftsliv, påverkas tillgången till attraktiv natur fr friluftsliv bland annat av jord- och skogsbruk samt av exploatering fr be- byggelse och transportinfrastruktur. Under 2018 utvecklade Naturvårdsverket en väg- ledning fr kartläggning av attraktiva områden fr friluftslivet. I Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun (rapport 6886, 2019) angav knappt tre av fem kommuner att de kartlagt sin planering och sina åtgärder fr friluftslivet. En stor andel av länsstyrelserna har genomfrt insatser fr att stärka kommunernas arbete med friluftsliv i fysisk planering. Naturvårdsverket har också tagit fram flera vägledningar, bland annat om kommunal friluftlivsplanering. Avseende målet attraktiv tätortsnära natur utvas en stor del av vardagens friluftsliv i den tätortsnära naturen. Åtgärder har genomfrts av kommuner och länsstyrelser fr att utveckla och bevara kvalitet, nåbarhet och tillgång till tätortsnära natur bl.a. inom den lokala naturvårdssatsningen, Lona. Beträffande målet hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling har Tillväxtverket genomfrt en rad insatser inom ramen fr regeringsuppdraget hållbar destinationsut- veckling samt inom ramen fr regeringsuppdraget om hållbar produktutveckling med fokus på natur- och kulturturism. Inom uppdraget har Tillväxtverket bland annat arbetat med insatser fr att stdja infrastrukturen fr vandring, cykel och kanot vilket i sin tur gynnar även friluftslivet. Havs- och vattenmyndigheten har genomfrt studier på fritidsfisket fr att flja upp deras och Jordbruksverkets arbete med att frvalta och främja fritidsfisket i Sverige. Studien visar att fritidsfisket är en viktig del av naturturismen där tillgängligheten fortsatt är viktigt samt att fritidsfisket skapar mjligheter till regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Resultaten visar att antalet personer som 2018 någon gång ägnade sig åt fritidsfiske uppgick till cirka 1,3 miljoner i åldern 16–80 år, varav 0,9 miljoner män och 0,4 miljoner kvinnor.

Skyddade områden, friluftsliv i skolan, friluftsliv fr god folkhälsa samt god kunskap om friluftsliv När det gäller målet skyddade områden som resurs fr friluftslivet, har insatser gjorts fr att ka frutsättningarna fr friluftsliv inom skyddade områden. Framfrallt handlar det om informations- och tillgänglighetsinsatser fr skyddade områden. Fre- skrifter och sktselplaner fr friluftsliv och naturturism i nationalparker och naturre- servat har också uppdaterats. Under 2019 genomfrdes en brukarunderskning i Sve- riges nationalparker. Underskningen visade att så gott som alla beskare var njda med besken. Det statliga ledsystemet i fjällen är viktigt fr friluftsliv och naturturism.

174 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Naturvårdsverket har tillsammans med länsstyrelserna och freningen Laponiatjuottjudus genomfrt omfattande upprustning av lederna. Under 2019 publicerade Naturvårdsverket också en ny vägledning till länsstyrelser och kommuner som std i arbetet med frvaltningen av ledsystemet. Ett rikt friluftsliv i skolan är ett av friluftslivsmålen och i frskolans och skolans styrdokument finns det ett starkt std fr natur, utevistelse och friluftsliv. I en kvalitetsgranskning från Skolinspektionen som grundar sig på bl.a. verksamhetsbesk i årskurs 7–9 i 22 skolor bedmer myndigheten att innehåll kopplat till kunskaps- områdena livsstil och hälsa samt friluftsliv och utevistelse behver ges ett strre utrymme i undervisningen. En kartläggning om grundskolor och friytor gjord av Statistiska centralbyrån 2018 visar att skolgårdar minskar i storlek till fljd av frtätning samt att nya skolor och fristående skolor ibland saknar skolgård. Regering- en har som ett resultat av regeringsuppdraget Mer rrelse i skolan beslutat att utka ämnet idrott och hälsa med 100 timmar, vilket även kan mjliggra mer friluftsliv och natur- och utevistelse. Vidare har länsstyrelserna gjort insatser med skolan som målgrupp exempelvis via verksamheten med Naturum. När det gäller målet friluftsliv fr god folkhälsa har inga strre frändringar skett i utvandet av friluftsliv de senaste åren. Genom Statistiska centralbyråns underskning av levnadsfrhållanden (ULF/SILC) kan man se att vistelse i naturen totalt sett ligger på en konstant nivå och att cirka en tredjedel av befolkningen är ute i skog och mark någon gång i veckan eller oftare. Det är vanligare att ofta vara ute i skog och mark minst en gång i veckan bland kvinnor än bland män, 35 procent jämfrt med 31 procent. Beträffande målet god kunskap om friluftslivet har en viss frbättring i tillgång till statistik fr friluftslivsutvande skett genom att Mittuniversitetet har utfrt en serie av underskningar på uppdrag av Naturvårdsverket. Forskning om friluftslivet bedrivs i begränsad omfattning.

Redovisning av statsbidrag till friluftsorganisationer År 2019 omfattade anslag 13:3 Std till friluftsorganisationer närmare 47,8 miljoner kronor. Svenskt Friluftsliv frdelar bidraget till friluftsorganisationer i enlighet med frordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer. Syftet med bidraget är bl.a. att stdja att människor organiserar sig fr vistelse i naturen med allemans- rätten som grund. Statsbidrag lämnas antingen som organisationsbidrag eller som verksamhetsbidrag. Organisationsbidrag lämnas som std i frhållande till medlemsantal och aktivitetsnivå. Verksamhetsbidrag lämnas som std fr en specifik verksamhet. Naturvårdsverket redovisar årligen till regeringen hur bidraget har använts. Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation fr friluftsorganisationer i Sverige och freträder 26 organisationer med ca 1,6 miljoner medlemmar. Under 2019 kade antalet medlemmar bl.a. i Friluftsfrämjandet, Naturskyddsfreningen, Sportfiskarna, Svenska jägarefrbundet och Scouterna. Knsfrdelningen bland medlemmarna år 2019 var 45 procent kvinnor och 55 procent män. I styrelserna var 34 procent kvinnor 2019. Under 2019 frdelade Svenskt Friluftsliv närmare 47,8 miljoner kronor till 24 organisationer. Totalt sett frdelades 50 procent som organisationsbidrag och 50 procent som verksamhetsbidrag. I likhet med tidigare år har barn och unga prioriterats vad gäller verksamhetsbidrag och bidrag har bland annat gått till verksamhet i skolan som friluftsdagar och utomhuspedagogik. Std har även gått till satsningar på mångfald och integration. De verksamhetsbidrag som beviljats har också bidragit positivt till att uppnå de tio friluftslivsmålen.

175 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Några exempel på projekt som har genomfrts under 2019 med std av verksamhetsbidrag är fljande: Cykelfrämjandet har under 2019 arbetat med projektet Hållbara stigar och leder fr alla. Inom projektet har man inhämtat kunskap samt spridit information om hållbar infrastruktur fr mountainbike och stigcykling. Informationen har riktat sig till myndigheter, markägare och andra intressenter. Svenska Turistfreningen genomfrde under sommaren 2019 en familjefjällvecka fr barn och unga med Downs syndrom. Syftet var att mjliggra fr dessa familjer att uppleva och njuta av fjällvandring med utgångspunkt i deltagarnas egna frutsättningar. Sportfiskarna har genomfrt en strre satsning på ett åtgärdspaket fr att ka graden av friluftsliv och fiske på skoltid, under lov och på fritiden. Projektet har pågått sedan 2016 och under 2019 fick ver 3 000 elever prova på praktisk fiskevård och ver 100 fiskeaktiviteter genomfrdes med nyanlända barn och unga. Naturskyddsfreningen, Sportfiskarna och Naturskolefreningen genomfrde under 2019 projektet Mer friluftsliv i skolan. Under året arrangerades fortbildning om friluftsliv i skolan fr ver 400 pedagoger från närmare 100 kommuner. Svenska jägarefrbundet har inom ramen fr projektet Välkommen till naturen tagit fram en folder som innehåller information om vanliga svenska däggdjur och fåglar samt om allemansrätten. Foldern distribuera- des till skolor runt om i landet och nådde ut till 1600 skolklasser.

16.7.4 Analys och slutsatser Regeringens bedmning är att utvecklingen mot målet tillgänglig natur fr alla långsamt går i positiv riktning. Bland annat har många kommuner genomfrt arbete fr att ka tillgängligheten till natur. Utver kommunerna har även friluftsorganisationer och freningar en viktig roll i tillgänglighetsarbetet. Information om var natur- områden finns och hur man tar sig dit är viktig fr att fler ska ta sig ut i naturen. En svårighet i arbetet är att nå ut med information om tillgänglig natur till nya mål- grupper. Ny teknik som sociala medier skapar dock mjlighet att nå fler. Std som exempelvis Lona har bidragit till att kommuner och andra aktrer har kunnat planera och utveckla arbetet. Regeringen bedmer att utvecklingen fr målet om starkt engagemang och samverkan är positiv. Det finns etablerade nätverk fr utveckling och dialog om friluftslivet och konferensen Tankesmedja fr friluftsliv som samlar deltagare från myndigheter, kommuner och organisationer fyller en viktig roll fr engagemang och samverkan. Utveck- lingen fr målet om allemansrätten bedms vara neutral. Utvecklingen av friluftslivet går fort och innebär nya trender genom t.ex. digitalisering samt ett kat antal internationella beskare med mer begränsad kunskap om allemansrätten. Regeringen bedmer att kunskap om allemansrätten behver upprätthållas kontinuerligt av Natur- vårdsverket och andra myndigheter och organisationer. Regeringen bedmer att utvecklingen fr målet om tillgång till natur fr friluftsliv är oklar då tillräckliga underlag fr att bedma utvecklingen saknas. Länsstyrelsernas friluftslivssamordnare har bidragit till en positiv utveckling. Regeringen bedmer att utvecklingen fr målet om attraktiv tätortsnära natur är oklar. Såväl länsstyrelser som kommuner arbetar aktivt fr att nå målet genom att skapa nya och utveckla befintliga skyddade tätortsnära områden. Det saknas dock underlag fr att avgra hur utvecklingen fr de områden som inte är skyddade ser ut. Trycket på dessa områden är stort mot bakgrund av den exploatering som sker framfrallt i storstadsområdena. Utvecklingen är oklar även fr målet hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling.

176 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Fr målet om skyddade områden som resurs fr friluftslivet bedms utvecklingen vara positiv. Exempel på åtgärder som bidrar till en positiv utveckling är ett kat antal skyddade områden, ppna data med information om friluftsliv i skyddade områden samt upprustning av statliga leder i fjällen. Utvecklingen fr ett rikt friluftsliv i skolan bedms vara negativ. Bland annat ger Skolinspektionens kvalitetsgranskningar en bild av att det finns brister i ämnet idrott och hälsa när det gäller friluftsliv och utevistelse. Utkningen av antalet timmar i ämnet idrott och hälsa kan bidra positivt till utvecklingen framver. Fr målet friluftsliv fr god folkhälsa bedms utvecklingen vara neutral. Arbetet med friluftsliv fr god folkhälsa har stärkts bland annat genom ett strategiskt arbete av Folkhälsomyndigheten. Det finns dock även utmaningar som frändrad markanvändning och exploatering till fljd av urbanisering. Detta medfr en risk fr att befintliga grnområden frsvinner. Regeringen bedmer att utvecklingen fr målet god kunskap om friluftslivet är neutral. Bedmningen beror i hg utsträckning på att det delvis saknas kunskap om friluftsliv och friluftslivsutvande. När det gäller statsbidraget till friluftsorganisationer bedmer regeringen att syftet med bidragen har god effekt fr samhället genom att människor i hgre grad organiserar sig fr att vistas i naturen och utvar friluftsliv genom de organisationer och aktiviteter som beviljats medel.

16.7.5 Politikens inriktning Friluftslivspolitik Friluftsliv är en hrnsten i naturvårdspolitiken och är viktigt fr landsbygdspolitiken. Oavsett frutsättningar ska alla människor ha mjlighet att vistas i naturen och utva friluftsliv med allemansrätten som grund. Regeringen anser att frutsättningarna fr människor att utva friluftsliv ska fortsätta att utvecklas i alla delar av landet. Under covid 19-pandemin har friluftslivets betydelse blivit särskilt tydlig då många människor har skt sig ut i naturen. Arbetet med att underlätta friluftslivet genom tillgänglighet till skyddade natur- och kulturområden, tillgång till information om friluftsliv samt upprustning av det statliga ledsystemet i fjällen ska fortsätta. Information och kunskap om allemansrätten är viktig och behver upprätthållas kontinuerligt av Naturvårdsver- ket och andra berrda myndigheter och organisationer. Regeringen bedmer att statsbidraget till friluftsorganisationer, som frdelas av organisationen Svenskt Friluftsliv, ger goda effekter fr samhället och fr folkhälsan. Nationalparker och natur- och kulturreservat är viktiga fr friluftslivet och lockar miljoner beskare varje år. De är också betydelsefulla fr landsbygdsutveckling och fr både lokal och regional utveckling. Den fortsatta utvecklingen av natur- och kulturbaserad turism är en betydelsefull del av en hållbar turism och besksnäring. Regeringen anser att den tätortsnära naturen är av stor betydelse. En stor del av friluftslivet utvas nära bostaden eller tätorten. Därfr är det mycket viktigt att bevara en grn infrastruktur i och omkring städer och tätorter, inte minst i kommuner med stark bebyggelseutveckling. Ansvaret fr att se till att friluftslivet har goda frut- sättningar är delat mellan stat och kommun och mellan många myndigheter. En fortsatt god samordning är därfr viktig. Regeringen anser att det behvs en fortsatt hg ambitionsnivå fr att nå friluftslivs- målen och avser att aktivt fortsätta att utveckla friluftslivspolitiken.

177 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

16.8 Budgetfrslag 16.8.1 13.1 Std till idrotten

Tabell 16.1 Anslagsutveckling 13:1 Std till idrotten Tusental kronor

2019 Utfall 1 954 311 Anslagssparande 2020 Anslag 3 474 3111 Utgiftsprognos 3 474 311 2021 Frslag 1 966 811 2022 Beräknat 1 966 811 2023 Beräknat 1 966 811

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas fr utgifter fr statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, idrottsforskning och insatser mot dopning. Anslaget får även användas fr bidrag fr att bilda en stiftelse fr antidopningsarbete.

Regeringens verväganden

Tabell 16.2 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 13:1 Std till idrotten Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 1 974 311 1 974 311 1 974 311 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -7 500 -7 500 -7 500 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 1 966 811 1 966 811 1 966 811 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Riksidrottsfrbundet får använda medel från anslaget som inte har frbrukats under tidigare år fr att bilda en stiftelse fr antidopningsarbete. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 7 500 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att tidsbegränsade medel fr att ka syssel- sättning upphr. Regeringen freslår att 1 966 811 000 kronor anvisas under anslaget 13:1 Std till idrotten fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 1 966 811 000 kronor respektive 1 966 811 000 kronor.

178 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

16.8.2 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 16.3 Anslagsutveckling 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Tusental kronor

2019 Utfall 49 404 Anslagssparande 2 760 2020 Anslag 127 1641 Utgiftsprognos 125 870 2021 Frslag 102 164 2022 Beräknat 52 164 2023 Beräknat 52 164

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas fr utgifter fr statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksfrbund, Folkets Hus och Parker och Riksfreningen Våra Gårdar fr organisationernas information, rådgivning utvecklingsarbete och arbete gällande anskningar om statligt std.

Regeringens verväganden

Tabell 16.4 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 52 164 52 164 52 164 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 50 000 varav BP21 70 000 20 000 20 000 - Frstärkning allmänna samlingslokaler 70 000 20 000 20 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 102 164 52 164 52 164 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 20 000 000 kronor fr.o.m. 2021 fr en fortsatt frstärkning av bidraget till allmänna samlingslokaler. Anslaget kas även med 50 000 000 kronor fr 2021 fr att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin fr verksamheten. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 20 000 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att tidsbegränsade medel upphr. Regeringen freslår att 102 164 000 kronor anvisas under anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 52 164 000 kronor respektive 52 164 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 40 000 000 kronor 2022–2024.

179 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Tabell 16.5 Beställningsbemyndigande fr anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat Beräknat Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 Ingående åtaganden 41 936 41 480 37 480 Nya åtaganden 32 709 26 844 24 000 Infriade åtaganden -33 165 -30 844 -21 480 -23 000 -13 000 -4 000 Utestående åtaganden 41 480 37 480 40 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 44 000 40 000 40 000

Skälen fr regeringens frslag: Anslaget används bl.a. fr investeringsbidrag till fleråriga projekt. Detta innebär att bidragen betalas ut ett eller flera år efter det år då projektbidrag beslutats. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 40 000 000 kronor 2022–2024.

16.8.3 13:3 Std till friluftsorganisationer

Tabell 16.6 Anslagsutveckling 13:3 Std till friluftsorganisationer Tusental kronor

2019 Utfall 47 785 Anslagssparande 2020 Anslag 50 7851 Utgiftsprognos 50 785 2021 Frslag 47 785 2022 Beräknat 47 785 2023 Beräknat 47 785 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till friluftsorganisationer.

Regeringens verväganden

Tabell 16.7 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 13:3 Std till friluftsorganisationer Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 50 785 50 785 50 785 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -3 000 -3 000 -3 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 47 785 47 785 47 785 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen freslår att 47 785 000 kronor anvisas under anslaget 13:3 Std till friluftsorganisationer fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 47 785 000 kronor respektive 47 785 000 kronor.

180 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

16.8.4 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tabell 16.8 Anslagsutveckling 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer Tusental kronor

2019 Utfall 15 000 Anslagssparande 2020 Anslag 15 0001 Utgiftsprognos 15 000 2021 Frslag 15 000 2022 Beräknat 15 000 2023 Beräknat 15 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt std till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Regeringens verväganden

Tabell 16.9 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 15 000 15 000 15 000 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 15 000 15 000 15 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 15 000 000 kronor anvisas under anslaget 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 15 000 000 kronor respektive 15 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 15 000 000 kronor 2022.

Tabell 16.10 Beställningsbemyndigande fr anslaget 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer Tusental kronor Utfall Prognos Frslag Beräknat År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 Ingående åtaganden 15 000 15 000 15 000 Nya åtaganden 15 000 15 000 15 000 Infriade åtaganden -15 000 -15 000 -15 000 -15 000 Utestående åtaganden 15 000 15 000 15 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 15 000 15 000 15 000

181 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Skälen fr regeringens frslag: Fr att Partibidragsnämndens administration ska kunna bedrivas effektivt br stdet till riksdagspartiers kvinnoorganisationer handläggas samtidigt som stdet till de politiska partierna enligt lagen (1972:625) om statligt std till politiska partier. Detta innebär att åtaganden om std till riksdagspartiers kvinnoorganisationer beslutas under hsten fr det kommande året och därmed medfr behov om framtida anslag. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 15 000 000 kronor 2022.

16.8.5 13:5 Insatser fr den ideella sektorn

Tabell 16.11 Anslagsutveckling 13:5 Insatser fr den ideella sektorn Tusental kronor

2019 Utfall 170 612 Anslagssparande 1 146 2020 Anslag 296 7581 Utgiftsprognos 293 738 2021 Frslag 71 758 2022 Beräknat 23 758 2023 Beräknat 23 758

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas fr utgifter fr uppfljning och annan verksamhet fr genomfrandet av politiken fr det civila samhället samt fr sådana administrativa utgifter som är en frutsättning fr genomfrandet av insatser inom området.

Regeringens verväganden

Tabell 16.12 Frändringar av anslagsnivån 2021–2023 fr 13:5 Insatser fr den ideella sektorn Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 171 758 171 758 171 758 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -100 000 -148 000 -148 000 varav BP21 25 000 - Tillfälligt std till Svenska kyrkan 25 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 71 758 23 758 23 758 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Nu freslagna och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget kas med 25 000 000 kronor fr 2021 fr bidrag till Svenska kyrkan. Tidigare beslutade och aviserade anslagsfrändringar innebär att anslaget minskas med 125 000 000 kronor fr.o.m. 2021 till fljd av att tidsbegränsade medel upphr fr dels ideella organisationers åtgärder mot hemlshet bland unga vuxna där psykisk ohälsa

182 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 kan vara en bidragande orsak till hemlsheten, dels kompetenshjande insatser fr statliga myndigheter och politiker i kommuner och regioner. Regeringen freslår att 71 758 000 kronor anvisas under anslaget 13:5 Insatser fr den ideella sektorn fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 23 758 000 kronor respektive 23 758 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 13:5 Insatser fr den ideella sektorn besluta om bidrag som medfr behov av framtida anslag på hgst 39 000 000 kronor 2022–2031.

Tabell 16.13 Beställningsbemyndigande fr anslaget 13:5 Insatser fr den ideella sektorn Tusental kronor Beräknat Utfall Prognos Frslag Beräknat År 2024– År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 2031 Ingående åtaganden 0 0 Nya åtaganden 0 39 000 Infriade åtaganden 0 0 -9 600 -9 600 -19 800 Utestående åtaganden 0 39 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 65 000 39 000

Skälen fr regeringens frslag: Anslaget används bl.a. fr bidrag till fleråriga forskningsprojekt inom forskningsprojektet fr det civila samhället. Under 2021 kommer Vetenskapsrådet att gra en ny utlysning av forskningsmedel som kommer att innebära åtaganden t.o.m. 2031. Regeringen br därfr bemyndigas att under 2021 fr anslaget 13:5 Insatser fr den ideella sektorn besluta om bidrag som medfr behov av framtida anslag på hgst 39 000 000 kronor 2022–2031.

183

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

17 Folkbildning

17.1 Mål fr området Målet fr folkbildningspolitiken fastställdes genom riksdagens beslut i fråga om regeringens proposition Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379). Målet är att folkbildningen ska ge alla mjlighet att tillsammans med andra ka sin kunskap och bildning fr personlig utveckling och delaktighet i samhället. Målet avspeglar folkbildningens idémässiga grund, särskilda pedagogik och självständighet.

17.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Folkbildningens verksamhet fljs i frsta hand upp i frhållande till de fyra syften som gäller fr statsbidraget fr folkbildningen. Dessa fyra syften presenteras nedan och ligger till grund fr resultatindikatorerna. De resultatindikatorer som används fr folkbildningens område är i huvudsak kvantitativa och beskriver främst den verksamhet som genomfrts. Underlag fr uppfljningen har hämtats i redovisningar från Folkbildningsrådet, SISU Idrottsutbildarna, Myndigheten fr yrkeshgskolan och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

17.3 Resultatredovisning

17.3.1 Resultat

Syfte: Stdja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

Indikator: Antalet folkhgskolor och studiefrbund i landet Det finns 155 folkhgskolor och 11 studiefrbund (inklusive SISU Idrottsutbildarna) som får statsbidrag i enlighet med frordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Under 2019 har vidare två frsksverksamheter fr folkhgskolor tagit emot statsbidrag. Enligt den senaste statistiken från 2018 finns det därutver 182 filialer till folkhgskolor.

Indikator: Frdelning av folkhgskolor och studiefrbund i hela landet Landets folkhgskolor och studiefrbund har stor geografisk spridning. Folkhgsko- lorna erbjd under 2019 långa folkhgskolekurser i 156 kommuner, en kning med 4 kommuner sedan fregående år. Studiefrbunden har sedan flera år tillbaka varit verksamma i alla landets kommuner. Den strsta delen av deltagare inom såväl folkhgskolans allmänna och särskilda kurs som studiefrbundens studiecirklar återfanns 2019, likt fregående år, i storstäder och strre städer med tillhrande pendlingskommuner. I relation till antalet kommuninvå- nare var antalet deltagare dock strst i landsbygdskommuner.

185 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna hade under 2019, i likhet med fregående år, verksamhet i alla Sveriges kommuner. Under 2019 samverkade SISU Idrottsutbildarna med knappt 9 500 freningar i landet. Det är en kning med 1 585 freningar sedan 2018.

Syfte: Bidra till att gra det mjligt fr en kad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

Indikator: Deltagare i folkhgskolekurs efter ålder och kn Under 2019 deltog nästan 59 400 deltagare i folkhgskolans allmänna och särskilda kurser, vilket är en kning med ca 2 700 deltagare jämfrt med fregående år. Av deltagarna i allmän kurs var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Inom särskild kurs var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Knsfrdelningen inom såväl allmän som särskild kurs är i linje med fregående år. Under 2019 var medelåldern bland deltagarna i allmän kurs 29 år, i likhet med fregående år, och 39 år bland deltagarna i särskild kurs. I särskild kurs har deltagarnas medelålder kat med ett år i jämfrelse med 2018.

Indikator: Unika studiecirkeldeltagare efter ålder och kn Under 2019 deltog ca 599 400 unika deltagare i en studiecirkel, vilket är en minskning från fregående år med ca 18 500 deltagare. Totalt hlls ca 241 800 studiecirklar, vilket är ca 19 000 färre än 2018. Av deltagarna var 62 procent kvinnor och 38 procent män, vilket är i stort sett ofrändrat jämfrt med 2018. Av studiefrbundens studiecirkeldeltagare 2019 hade 41 procent fyllt 65 år. Vidare var 46 procent av deltagarna i åldern 25–64 år och 13 procent var under 25 år. Åldersfr- delningen har endast frändrats marginellt jämfrt med 2018. Under 2019 hade SISU Idrottsutbildarna 441 000 deltagare i distriktens verksamheter (lärgrupp, kurs och processarbete), vilket är en kning med ca 10 procentenheter jäm- frt med fregående år. Av SISU Idrottsutbildarnas deltagare i lärgrupp, kurs och processarbete var 44 procent kvinnor och 56 procent män, vilket är en minskning av andelen kvinnor med två procentenheter. 48 procent av deltagarna 2019 var yngre än 25 år, 44 procent var 25–65 år och 8 procent var äldre än 65 år. Åldersfrdelningen har endast frändrats marginellt jämfrt med 2018.

Indikator: Andel utrikes fdda deltagare i folkhgskolans långa kurser och i studiecirklar I folkhgskolan kade under 2019 andelen utrikes fdda deltagare marginellt inom den allmänna kursen jämfrt med 2018. 48 procent av deltagarna i allmän kurs var utrikes fdda. Av de utrikes fdda var 60 procent kvinnor och 40 procent män. I de sär- skilda kurserna utgjorde utrikes fdda 17 procent av deltagarna, vilket är ofrändrat sedan 2018. Av de utrikes fdda var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Andelen utrikes fdda deltagare i studiefrbundens studiecirklar frändrades endast marginellt under 2019 jämfrt med 2018. Bland studiecirkeldeltagarna var andelen utrikes fdda deltagare 22 procent. Av de utrikes fdda var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Utbildning i Svenska från dag ett ingår inte i denna redovisning. SISU Idrottsutbildarna redovisar att 7 procent av deltagarna var utrikes fdda, vilket är i nivå med 2018.

Indikator: Andel deltagare med funktionsnedsättning i folkhgskolornas långa kurser respektive i studiefrbundens studiecirklar Under 2019 hade 35 procent av deltagarna i allmän kurs en funktionsnedsättning, vilket är en kning med 7 procentenheter jämfrt med fregående år. Inom särskild kurs

186 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 utgjorde deltagare med funktionsnedsättning 13 procent, vilket är en kning med fyra procentenheter jämfrt med 2018. Metoden fr insamling av uppgifter om funktions- nedsättning fr deltagare på folkhgskola frändrades 2018. Statistiken samlas från och med 2018 in på individnivå och per helår men någon faktisk frändring av delta- garsammansättningen har inte skett. Frändringar mellan åren br därfr tolkas med viss frsiktighet. Inom studiecirklarna låg andelen personer med funktionsnedsättning 2019 på 6 procent, vilket är en minskning med 1 procentenhet sedan 2018. SISU Idrottsutbildarna redovisar inte uppgifter om deltagare med funktionsnedsätt- ning. Under 2019 genomfrde SISU 636 arrangemang med 5 475 deltagare tillsammans med Svenska parasportfrbundet, vilket är en minskning med 207 arrangemang sedan 2018.

Indikator: Antal asylskande och nyanlända som bor i anläggningsboende som deltagit i särskilda folkbildningsinsatser Regeringens satsning på Svenska från dag ett utgrs av verksamhet fr asylskande och nyanlända, som fått uppehållstillstånd men som bor i anläggningsboende. Sammantaget beräknas ca 18 100 deltagare ha tagit del av verksamheten 2019, vilket är en minskning med 5 044 deltagare jämfrt med 2018. De som deltagit beräknas utgra 34 procent av den totala målgruppen, som uppskattas bestå av ca 53 000 personer, vilket är 3 procentenheter mindre än 2018. Verksamheten har under 2019 bedrivits i 166 kommuner, vilket är 37 färre än under fregående år. Bland de som deltagit i studiefrbundens och folkhgskolornas verksamheter 2019 uppgick andelen kvinnor till 42 respektive 44 procent. Det är en strre andel än i mål- gruppen som helhet, där andelen kvinnor uppskattas till 33 procent. SISU Idrottsutbildarna genomfrde 375 arrangemang i 34 kommuner 2019.

Syfte: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och hja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Indikator: Andel deltagare utan gymnasieutbildning Deltagarna i folkhgskolans allmänna kurs har kortare utbildningsbakgrund än befolkningen i genomsnitt. Andelen deltagare i allmän kurs som hade hgst frgymnasial utbildning var 58 procent under 2019, vilket är 3 procentenheter mer än 2018. Av deltagarna med hgst frgymnasial utbildning var 56 procent kvinnor och 44 procent män. I befolkningen som helhet var andelen med hgst frgymnasial utbildning 20 procent. På de särskilda kurserna var andelen som hade frgymnasial utbildning 15 procent, vilket är två procentenheter hgre än 2018. Av studiefrbundens deltagare hade 19 procent frgymnasial utbildning, vilket är på samma nivå som fregående år.

Indikator: Antal utfärdade intyg om grundläggande behrighet bland deltagare på folkhgskolans allmänna kurs Under 2019 utfärdades 1 740 intyg om grundläggande behrighet från folkhgskolans allmänna kurs, vilket är 180 färre intyg jämfrt med 2018. Hsten 2019 skte 5 669 personer som studerat vid folkhgskola till utbildning vid universitet och hgskolor, varav 3 452 personer antogs till studier.

Indikator: Antal utfärdade intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning på särskild kurs Folkhgskolorna utfärdade under 2019 totalt ca 950 intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning på särskild kurs, vilket är ofrändrat jämfrt med 2018.

187 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Uppskande och motiverande studiefrbundsinsatser Sedan 2018 frdelar Folkbildningsrådet särskilda medel till studiefrbunden fr uppskande och motiverande studiefrbundsinsatser. Målgruppen är utrikes fdda kvin- nor. Insatsen ska stärka deltagarnas självfrtroende, erbjuda mjligheter att komplettera baskunskaper och genom vägledande samtal visa på mjliga vägar till studier. In- satsen har 2019 haft ca 7 400 deltagare i 194 kommuner. Det är en kning med ca 1 400 deltagare och 31 kommuner sedan 2018.

Syfte: Bidra till att bredda intresset fr och ka delaktigheten i kulturlivet

Indikator: Antal deltagare i folkhgskolors och studiefrbunds kulturprogram Studiefrbunden anordnade ca 365 500 kulturprogram 2019, vilket är en minskning med ca 13 600 arrangemang jämfrt med fregående år. Studiefrbundens kulturprogram samlade totalt drygt 19,2 miljoner (ej unika) deltagare, vilket är en minskning med ca 648 300 deltagare jämfrt med 2018. Folkhgskolorna anordnade ca 2 350 kulturprogram 2019, vilket är 150 färre jämfrt med 2018. Dessa samlade ca 184 600 (ej unika) deltagare, vilket innebär en kning med ca 7 600 deltagare jämfrt med 2018. SISU Idrottsutbildarnas distrikt arrangerade sammanlagt ca 4 418 kulturprogram med ca 298 500 deltagare (ej unika). Det är 218 fler kulturprogram än fregående år, men en minskning i antalet deltagare med ca 22 500 deltagare.

Indikator: Andel kvinnor respektive män i kulturprogram Av deltagarna i studiefrbundens kulturprogram var 56 procent kvinnor och 44 procent män, vilket är ofrändrat från fregående år. Inom folkhgskolans kulturprogram var 54 procent kvinnor och 46 procent män, vilket även det är ofrändrat i jämfrelse med 2018. Av deltagarna i SISU Idrottsutbildarnas kulturprogram var 52 procent kvinnor och 48 procent män, vilket är en kning av andelen män i jämfrelse med fregående år med 7 procentenheter.

Övriga insatser Folkbildning om mänskliga rättigheter. Folkbildningsrådet har under 2019 frdelat bidrag till elva projekt som anordnas av folkhgskolor och studiefrbund som syftat till att stärka kunskaperna om mänskliga rättigheter i folkbildningen. Projekten har bland annat riktats till nyanlända eller kort- utbildade kvinnor (se även utg.omr. 1 avsnitt 10).

Demokratiarbete Under 2018 tilldelades Folkbildningsrådet extra medel fr verksamhet som stärker demokratin. Sju projekt beviljades medel och dessa insatser slutredovisades under 2019. Projekten har sammantaget satt fokus på demokratiarbetet inom folkbildningen och intensifierat detta.

Frstärkningsbidrag och särskilt utbildningsstd Folkbildningsrådet avsatte under 2019 drygt 237 miljoner kronor i frstärkningsbidrag till deltagare med funktionsnedsättning samt med behov av extra std i svenska språ- ket. Bidraget uppgick 2018 till ett något lägre belopp, 236 miljoner kronor. Under 2019 avsatte regeringen ca 190 miljoner kronor i särskilt utbildningsstd. Bidra- get frdelas av Specialpedagogiska skolmyndigheten och syftar till att underlätta studier på folkhgskola fr personer med funktionsnedsättning. En mindre del av stdet

188 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 får lämnas till universitet och hgskolor respektive Synskadades Riksfrbund. Sedan 2018 har bidraget kat med 2 miljoner kronor.

Studiemotiverande kurs på folkhgskola Studiemotiverande kurs på folkhgskola (SMF) är en arbetsmarknadspolitisk insats fr arbetsskande som varken har grundläggande behrighet till hgskoleutbildning eller gymnasieexamen. Kursen genomfrdes under 2019 av 93 folkhgskolor, vilket är en minskning med 18 folkhgskolor jämfrt med 2018. Under 2019 deltog ca 3 700 personer i kursen. Det är drygt 100 färre personer än fregående år. Andelen utrikes fdda uppgick till 71 procent, vilket är en kning med 5 procentenheter jämfrt med f- regående år. Personer äldre än 25 år utgjorde 66 procent av deltagarna, vilket är en k- ning med 4 procentenheter på ett år. Av deltagarna äldre än 25 år var 57 procent kvin- nor och 43 procent män. Bland deltagarna som var 24 år och yngre var 39 procent kvinnor och 61 procent män. Av de ungdomar mellan 16 och 24 år som påbrjat kursen 2018 har 37 procent studerat vidare på folkhgskola fram till och med december 2019. Motsvarande siffror fr de som fyllt 25 år är 22 procent.

Etableringskurs på folkhgskola Etableringskurs på folkhgskola är en arbetsmarknadspolitisk insats som riktar sig till personer som omfattas av Arbetsfrmedlingens etableringsuppdrag och som har kort utbildning. Kursen genomfrdes 2019 av 86 folkhgskolor, vilket är en minskning med 26 skolor jämfrt med 2018. Under 2019 deltog totalt ca 2 800 personer i kursen, vilket är en minskning med ca 3 100 personer sedan 2018. Av deltagarna var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Folkbildningsrådet rapporterar att den stora minskningen bl.a. beror på färre personer som omfattas av etableringsprogrammet och Ar- betsfrmedlingens minskade resurser under året.

Bristyrkesutbildning på folkhgskola Bristyrkesutbildning på folkhgskola är en arbetsmarknadspolitisk insats som frdelade särskilda medel under 2016–2019. Målgruppen fr insatsen var deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och, från och med februari 2018, även personer som är inskrivna i etableringsprogrammet. Under 2019 har 19 folkhgskolor genomfrt 22 olika utbildningar. Det är nio folkhgskolor och elva utbildningar färre än 2018. Totalt samlade utbildningarna 380 deltagare 2019, vilket är en minskning med 286 deltagare jämfrt med 2018. Av deltagarna 2019 var 71 procent kvinnor.

Jämställdhet inom folkbildningen Folkbildningsrådet ingår sedan 2016 i nätverket fr jämställdhetsintegrering fr myndigheter (JiM) i syfte att utveckla jämställdhetsarbetet inom folkbildningen. Folkbild- ningsrådet har utarbetat en handlingsplan fr arbetet med jämställdhetsintegrering. Under 2019 har folkhgskolor inom ramen fr detta arbete erbjudits handledning i form av samtal och platsbesk i olika former. Därutver har två erfarenhetsutbyten genomfrts.

Tolkutbildning inom folkbildningen Utbildning till tolk fr personer med dvhet, hrselnedsättning och personer med dvblindhet, skrivtolk och kontakttolk bedrivs vid folkhgskolor och studiefrbund. Teckenspråks- och dvblindtolkutbildning bedrevs 2019 på tre folkhgskolor. Sam- hällets behov av teckenspråks- och dvblindtolkutbildning har bedmts minska framver och antalet anskningar till utbildningen har minskat under en längre tid. Antalet deltagare som 2019 påbrjade en utbildning till teckenspråkstolk uppgick till 32 per-

189 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 soner, varav ca 95 procent var kvinnor. Det är en viss kning jämfrt med 2018 då 24 personer påbrjade en utbildning. År 2019 slutfrde 31 deltagare utbildningen med godkänt resultat, vilket är en kning jämfrt med 2018 då 28 deltagare slutfrde utbildningen med godkänt resultat. Skrivtolkutbildning bedrevs på en folkhgskola 2019. 15 deltagare påbrjade skriv- tolkutbildningen 2019, varav en vervägande majoritet var kvinnor. Totalt har 31 deltagare slutfrt utbildningen med godkänt resultat under perioden 2017–2019. Den sammanhållna grundutbildningen till kontakttolk bedrivs av tre folkhgskolor och åtta studiefrbund. Under 2019 slutfrde 196 deltagare en utbildning till kontakttolk med godkänt resultat, vilket kan jämfras med 2018 då 227 deltagare slutfrde utbildningen med godkänt resultat. Under 2019 fick 82 personer utbildningsbevis genom validering, vilket är en minskning med 21 personer jämfrt med 2018. Det innebär att sammantaget 278 personer fått utbildningsbevis som kontakttolk under 2019, jämfrt med 330 personer 2018. Bland de som påbrjade utbildningen 2019 var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Av de som slutfrde utbildningen med godkänt resultat 2019 var 56 procent kvinnor och 44 procent män. I december 2018 lämnade tolkutredningen sitt slutbetänkande Att frstå och bli frstådd – ett reformerat regelverk fr tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

17.4 Analys och slutsatser

17.4.1 Analys och slutsatser Regeringen anser att syftena med statsbidraget till folkbildningen uppfylls. Det bekräftas även av Statskontorets utvärdering av folkbildningen som presenterades i april 2018.

Syfte: Stdja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Folkbildningen har spelat en viktig roll i demokratins framväxt och fortsätter att spela en viktig roll i dess utveckling. Folkbildningen bidrar till att ge fler människor frut- sättningar att aktivt delta i demokratin och i det demokratiska samtalet. Folkbildningen finns i hela landet och engagerar en stor bredd av deltagare. Studiefrbunden och folkhgskolorna har tillsammans ver en miljon deltagare. Utver detta samlar SISU Idrottsutbildarna ett stort antal deltagare i sina verksamheter. Centralt fr folkbildningens bidrag till att stärka och utveckla demokratin är att erbjuda mtesplatser fr människor med olika erfarenheter och intressen. En framtida utmaning fr folkbildningen är att såväl studiefrbund som folkhgskolor har många homogena miljer där mten inte skapas naturligt, t.ex. deltagarsammansättningen på folkhgskolornas filialer och studiefrbundens studiecirklar inom musik och hantverk.

Syfte: Bidra till att gra det mjligt fr en kad mångfald och fr människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Folkbildningen är en mtesplats fr människor med olika bakgrund och frutsättning- ar. Folkbildningen är en växande aktr fr utbildning av utrikes fdda personer, personer med någon form av funktionsnedsättning och personer med kort tidigare utbildningsbakgrund. Folkhgskolans särskilda milj och arbetssätt bidrar till att stärka del-

190 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 tagarnas självfrtroende och ger personer nya perspektiv samt bättre studieresultat än de har uppnått tidigare. Det särskilda statsbidraget fr folkbildningens verksamhet fr asylskande och nyanlända har fortsatt ge goda resultat. Verksamheten har bidragit till att ka kunskaperna i svenska och har givit deltagarna en meningsfull sysselsättning under asyltiden. Verksamheten har sannolikt påskyndat etableringen fr de som beviljats uppehållstillstånd. Även under 2019 är andelen utrikes fdda deltagare i SISU Idrottsutbildarnas ordinarie verksamhet fortsatt lågt. SISU Idrottsutbildarna har sedan 2017 kat sin verksamhet fr asylskande inom ramen fr Svenska från dag ett.

Syfte: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och hja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Folkbildningen har sedan sin framväxt genomfrt verksamhet fr personer som av olika skäl har kortare formell utbildningsbakgrund än befolkningen i genomsnitt och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Folkbildningen spelar därigenom en viktig roll fr att utjämna de utbildningsklyftor som finns i samhället. Folkbildningen bidrar ock- så i arbetet med att ge std och vägledning till unga som varken arbetar eller studerar. Under en fljd av år har andelen utrikes fdda, personer med funktionsnedsättning och lågutbildade kat bland folkhgskolans deltagare. Uppfljningar av studiemotiverande folkhgskolekurs och etableringskurs på folkhgskola har visat goda resultat. Användningen av dessa insatser ser dock väldigt olika ut ver landet och främst deltagandet i etableringskursen har minskat. Den fortsatta utvecklingen behver fljas.

Syfte: Bidra till att bredda intresset fr och ka delaktigheten i kulturlivet Folkhgskolor och studiefrbund fungerar som lokala och regionala arenor där deltagare får mjlighet att delta i kulturlivet både som konsumenter och som skapare av kultur. Studiefrbund och folkhgskolor erbjuder även en arbetsmarknad fr kulturar- betare och professionella konstnärer. Särskilt studiefrbundens verksamhet skapar mjligheter till kultur i hela landet. Inom de flesta studiefrbund är kulturen den strsta verksamheten. Studiefrbundens studiecirklar bidrar till att kultursyftet uppnås genom att bl.a. deltagarnas intresse fr kulturlivet breddas och att deltagande i studiecirklar kan ka frståelsen fr både den egna och andras kultur. Detta visade Statskontoret i sin utvärdering av folkbildningen. Folkbildningen står infr en utmaning när det gäller att gra verksamheten inom kul- turområdet tillgänglig fr nya deltagare, såsom utrikes fdda personer men även till deltagare med kort utbildningsbakgrund. En annan utmaning handlar om att bredda kulturverksamheten till att i kad utsträckning omfatta kultur från andra delar av världen.

Samhällets tolkfrsrjning Skrivtolk-, teckenspråks- och dvblindtolkutbildningarna har ett begränsat deltagarantal. Andelen deltagare som slutfr dessa utbildningar är fortsatt låg och knsfrdelningen är ojämn. Behovet av kontakttolkar i offentlig sektor bedms även fortsatt vara omfattande.

191 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

17.5 Politikens inriktning Folkbildningen i Sverige har en särställning som en arena fr utbildning, bildning och delaktighet. I spåren av covid-19-pandemin har folkbildningen ställt om en stor del av sin verksamhet till distans och växlat upp fr att mta kade behov av utbildning bland vuxna. Folkbildningen är viktig i arbetet med en rad samhällsutmaningar, till exempel att stärka ett aktivt deltagande i samhället fr alla människor, att ge människor fler mjligheter att utbilda sig eller att byta bana mitt i livet, att ge nyanlända mjlighet till etablering i arbetsliv och samhälle samt att tillhandahålla ett rikt, tillgängligt och inkluderande kulturliv i alla delar av landet. Fr individer som av olika anledningar inte har fullfljt en gymnasieutbildning utgr folkbildningen ett viktigt alternativ till fortsatta studier och arbete. Studiefrbunden har verksamhet i alla Sveriges kommuner och når en stor del av Sveriges befolkning genom sin utbildnings- och bildningsverksamhet. Studiefrbundens och folkhgskolornas arbete har även stor betydelse fr Sveriges genomfrande av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen om bl.a. god utbildning fr alla.

Folkbildningsinsatser fr att nå personer som är nya i Sverige eller som står längre ifrån utbildning och arbete När nu covid-19-pandemin får långtgående effekter på arbetsmarknaden och männi- skors liv, kan folkbildningen fortsätta att ta ett stort samhällsansvar fr att genom sin flexibla och geografiskt utbredda verksamhet nå målgrupper som står långt ifrån utbildning och arbetsmarknaden. Sedan 2018 har studiefrbunden tilldelats särskilda medel fr att genomfra uppskande och motiverande verksamhet fr att nå utrikes fdda kvinnor som står långt från arbetsmarknad och utbildning. Statskontorets utvärdering av insatsen visar bl.a. att studiefrbundens arbete bidrar till att motverka utanfrskap och stärka deltagarnas självständighet. Samtidigt visar Statskontoret att insatserna behver utvecklas fr att nå personer som står längst från utbildning och arbete samt tydligare inriktas mot vidare arbete eller studier. Behoven av insatser fr denna målgrupp är fortsatt stora och ofta resurskrävande. Regeringen freslår därfr att statsbidraget till folkbildningen fr- stärks t.o.m. 2022 fr att mjliggra fler insatser riktade till utrikes fdda kvinnor och vid behov andra målgrupper.

Frstärkning av folkhgskolan Folkhgskolan är som utbildningsform unik eftersom den når deltagare som andra skolformer inte når. Med en pedagogik som bygger på samtal och erfarenhetsutbyte i mindre studiegrupper och genom mjligheten att anpassa studietakt och innehåll till individen, stdjer folkhgskolor studerande som inte har lyckats inom andra skolformer att komma vidare till arbete eller fortsatta studier. Regeringen har under flera år byggt ut folkhgskolan. Under 2020 har en tillfällig tvåårig utbyggnad av folkhgskolans allmänna kurs och yrkesutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå snabbt inletts fr att mta de kade behoven av utbildning bland vuxna. Finansie- ringsansvaret fr folkbildningen är delat mellan stat, regioner, kommuner och huvud- män. Regeringen bedmer att principen om delat finansieringsansvar är viktig att upp- rätthålla. Att expandera folkhgskolan under flera år innebär dock inte bara en mjlighet utan även en utmaning fr landets folkhgskolor. Folkhgskolans deltagarsammansättning har frändrats under en längre tid, med en kande andel deltagare med funktionsned-

192 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 sättning, deltagare som är utrikes fdda och/eller har en kort tidigare utbildning. Den frändrade deltagarsammansättningen ställer strre krav på såväl ny kunskap om ut- bildningsformen som personalens kompetens. Regeringen freslår därfr att medel tillfrs Linkpings universitet fr att inrätta en forskarskola som mjliggr fr yrkesverksamma folkhgskollärare att utveckla sin kompetens parallellt med fortsatt arbete vid en folkhgskola och som stärker folkhgskolans vetenskapliga grund (se vidare utg.omr. 16 avsnitt 17.1.5). Folkhgskolorna erbjuder också studiemotiverande folkhgskolekurs och etableringskurs på folkhgskola i samarbete med Arbetsfrmedlingen. Regeringen bedmer att dessa kurser utgr ett viktigt steg på vägen till vidare studier, inom t.ex. allmän kurs, och till etablering på arbetsmarknaden.

17.6 Budgetfrslag 17.6.1 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 17.1 Anslagsutveckling 14:1 Bidrag till folkbildningen Tusental kronor

2019 Utfall 4 298 183 Anslagssparande 2020 Anslag 4 461 6831 Utgiftsprognos 4 461 683 2021 Frslag 4 559 683 2022 Beräknat 4 489 783 2023 Beräknat 4 337 783 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas fr statsbidrag till Freningen Nordiska Folkhgskolan i Genève samt fr utgifter fr statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstdet till SISU Idrottsutbil- darna. Vidare får anslaget användas fr utgifter fr utvärdering av folkbildningen samt fr utgifter avseende bidrag till teckenspråkstolkutbildning.

Kompletterande information I frordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen finns bestämmelser om statsbidrag till folkbildningen.

193 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 17.2 Frändringar av anslagsnivån fr 14:1 Bidrag till folkbildningen Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 4 319 683 4 319 683 4 319 683 Beslutade, freslagna och aviserade reformer 240 000 170 100 18 100 varav BP21 50 000 50 000 - Frstärkning studiefrbunden 50 000 50 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 4 559 683 4 489 783 4 337 783 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Till fljd av covid-19-pandemin och den kade arbetslsheten som pandemin har orsakat br en frstärkning av studiefrbundens insatser gras. Insatserna kan riktas till utrikes fdda kvinnor och vid behov andra relevanta målgrupper som står långt ifrån utbildning eller arbetsmarknaden. Fr ändamålet br 50 000 000 kronor tillfras anslaget under 2021 och 50 000 000 kronor under 2022. Regeringen freslår att 4 559 683 000 kronor anvisas under anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 4 489 783 000 kronor respektive 4 337 783 000 kronor.

17.6.2 14:2 Bidrag till tolkutbildning

Tabell 17.3 Anslagsutveckling 14:2 Bidrag till tolkutbildning Tusental kronor

2019 Utfall 47 203 Anslagssparande 12 128 2020 Anslag 59 3311 Utgiftsprognos 49 423 2021 Frslag 55 331 2022 Beräknat 58 331 2023 Beräknat 54 831 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas fr utgifter fr administration, utveckling, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.

Kompletterande information I frordningen (2012:140) om statsbidrag fr viss utbildning som rr tolkning och teckenspråk finns bestämmelser om bidrag till kontakttolkutbildning och om bidrag till teckenspråkstolkutbildning.

194 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 17.4 Frändringar av anslagsnivån 14:2 Bidrag till tolkutbildning Tusental kronor

2021 2022 2023 Anvisat 20201 59 331 59 331 59 331 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -4 000 -1 000 -4 500 varav BP21 -4 000 -1 000 -4 500 - Hjd kvalitet tolktjänster -2 000 1 000 -2 500 - FOI-prop -2 000 -2 000 -2 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 55 331 58 331 54 831 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen avser att lämna frslag om att länsstyrelserna ska ges ett utkat ansvar avseende tolkfrmedlingar. Fr att finansiera frslagen freslås anslaget minskas med 2 000 000 kronor 2021, kas med 1 000 000 kronor 2022 och minskas med 2 500 000 kronor 2023. Fr att finansiera en forskarskola fr folkhgskollärare br anslaget minskas med 2 000 000 kronor 2021–2024.

Regeringen freslår att 55 331 000 kronor anvisas under anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 58 331 000 kronor respektive 54 831 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens frslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 fr anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildningen ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 120 000 000 kronor 2022–2025.

Beställningsbemyndigande fr anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning Tusental kronor Prognos Frslag Beräknat Beräknat Beräknat Utfall 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Ingående åtaganden 91 180 79 250 140 000 Nya åtaganden 61 631 140 000 31 000 Infriade åtaganden -73 561 -79 250 -51 000 - 30 000 -59 000 -31 000 Utestående åtaganden 79 250 140 000 120 000 Erhållet/freslaget bemyndigande 140 000 140 000 120 000 120 000 120 000 120 000

Skälen fr regeringens frslag: Myndigheten fr yrkeshgskolan frdelar bidrag till tolkutbildningar som genomfrs vid folkhgskolor och studiefrbund. Kontakttolkut- bildningarna är ettåriga och tvååriga medan teckenspråkstolkutbildningarna är treåriga och fyraåriga. Detta innebär att Myndigheten fr yrkeshgskolan behver fatta beslut om bidrag fr flera kommande år. Regeringen br mot denna bakgrund bemyndigas att under 2021 fr anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medfr behov av framtida anslag på hgst 120 000 000 kronor 2022–2025.

195 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

17.6.3 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

Tabell 17.5 Anslagsutveckling 14:3 Särskilda insatser fr folkbildningen Tusental kronor

2019 Utfall 162 000 Anslagssparande 2020 Anslag 140 0001 Utgiftsprognos 140 000 2021 Frslag 140 000 2022 Beräknat 100 000 2023 Beräknat 0 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr att genomfra insatser fr att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet fr asylskande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende.

Kompletterande information I frordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser fr asylskande och vissa nyanlända invandrare finns bestämmelser om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser fr asylskande och vissa nyanlända invandrare.

Regeringens verväganden

Tabell 17.6 Frändringar av anslagsnivån 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen Tusental kronor 2021 2022 2023 Anvisat 20201 150 000 150 000 150 000 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -10 000 -50 000 -150 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 140 000 100 000 0 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 140 000 000 kronor anvisas under anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 100 000 000 kronor respektive 0 kronor.

196 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

17.6.4 14:4 Särskilt utbildningsstd

Tabell 17.7 Anslagsutveckling 14:4 Särskilt utbildningsstd Tusental kronor

2019 Utfall 190 832 Anslagssparande - 494 2020 Anslag 193 1581 Utgiftsprognos 190 703 2021 Frslag 193 158 2022 Beräknat 193 158 2023 Beräknat 193 158 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål Anslaget får användas fr utgifter fr särskilt utbildningsstd som ges till folkhgskolor och universitet och hgskolor samt fr analyser av och utveckling av folkhgskolornas och lärosätenas lärmiljer. Anslaget får även användas fr statsbidrag fr teknisk anpassning av studiematerial fr synskadade och dvblinda.

Kompletterande information I frordningen (2011:1163) om statsbidrag fr särskilt utbildningsstd finns bestämmelser om statsbidrag fr särskilt utbildningsstd och särskilda utbildningsinsatser.

Regeringens verväganden

Tabell 17.8 Frändringar av anslagsnivån 14:4 Särskilt utbildningsstd Tusental kronor

2021 2022 2023 Anvisat 20201 193 158 193 158 193 158 Beslutade, freslagna och aviserade reformer Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 193 158 193 158 193 158 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen freslår att 193 158 000 kronor anvisas under anslaget 14:4 Särskilt utbildningsstd fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 193 158 000 kronor respektive 193 158 000 kronor.

197

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

18 Spelmarknaden

18.1 Mål fr området

Målet fr området är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda frutsättningar fr allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hg säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas fr kriminell verksamhet (prop. 2018/19:1 utg.omr. 17, bet. 2018/19: KrU1, rskr. 2018/19:94).

18.2 Resultatindikatorer och andra bedmningsgrunder Fljande indikatorer används fr att bedma resultatet fr området: – kanaliseringsgraden (dvs. hur stor del av spelandet på den konkurrensutsatta marknaden som sker hos aktrer med licens i Sverige), – statens intäkter från spel, – folkrrelsernas verskott från spel, och – antal avstängda på spelpaus.se.

Indikatorerna visar vissa centrala aspekter av spelmarknaden utifrån målet. Fr en rättvisande resultatbedmning används även rapporter och underskningar från exempelvis Statskontoret och Spelinspektionen, där Statskontorets utvärdering av omregleringen av spelmarknaden – delrapport 3 Frsta året med den nya spelregleringen (Statskontoret 2020:08) har en central roll.

199 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

18.3 Resultatredovisning

Omreglering som värnar intäkterna samt kar kontrollen

Diagram 18.1 Kanaliseringsgraden samt intäkter från spel till det allmänna och allmännyttig verksamhet Mdkr Procent 100 14 90 12 80 70 10 60 8 50 6 40 30 4 20 2 10 0 0 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Statens intäkter från spel Folkrrelsernas verskott från spel Kanalisering

Källor: Skatteverket, Spelinspektionen och H2 Gambling Capital.

Efter att omregleringen av spelmarknaden trädde ikraft den 1 januari 2019 har andelen av det totala spelandet som sker hos aktrer med svensk licens kat kraftigt, och den tidigare nedåtgående trenden brutits (se diagram 18.1). Kanaliseringsgraden beräknas 2019 ha uppgått till 88 procent. Beräkningarna br dock på grund av vissa osäkerhetsfaktorer tolkas med frsiktighet. Statskontoret bedmer att kanaliseringsgraden var lägre än 50 procent 2018, fre omregleringen. I Spelinspektionens årliga underskning Allmänheten om spel 2019 svarade 80 procent av spelarna att de under 2019 inte hade spelat hos olicensierade aktrer, medan 3 procent svarade att de hade det och 17 procent uppgav att de inte visste. Svaren visade ingen skillnad mellan kvinnor och män. I underskningen svarade även 65 respektive 27 procent av spelarna att de inte anser att spelmarknaden är sund respektive säker. Fr att frbättra konsumenters kunskap om spelmarknaden, exempelvis hur man ser om ett bolag har svensk licens, deltar sedan den 1 april 2020 Spelinspektionen som informationsansvarig myndighet i Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå Konsument. Statens intäkter från spel sjnk från ca 6 miljarder kronor fre omregleringen till 4,4 miljarder kronor 2019 (se diagram 18.1). Minskningen berodde bl.a. på utebliven aktieutdelning från AB Svenska Spel (Svenska Spel) på grund av osäkerheter kopplade till effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19. Inkomsterna från punktskatt på spel kade dock från 1,5 miljarder kronor 2018 till 3,8 miljarder kronor 2019. Om Svenska Spel hade lämnat en utdelning i nivå med ägarens ekonomiska mål och tidigare utdelningar, hade statens totala intäkter uppgått till ca 6 miljarder kronor, dvs. på samma nivå som fr 2018. Svenska Spel betalar fr.o.m. den 1 januari 2019 spelskatt och bolagsskatt och har fr 2019 betalat in drygt 2 miljarder kronor i olika skatter. De allmännyttiga organisationernas intäkter från spel kade marginellt med 4 procent 2019 jämfrt med fregående år (se diagram 18.1). Statskontoret bedmer att idrottsrrelsens frutsättningar att få intäkter från sponsring från spelfretag generellt sett har frbättrats efter omregleringen. Sponsringen bedms totalt ha kat något från 110 miljoner kronor 2018 till 130 miljoner kronor 2019.

200 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Över 50 000 personer har stängt av sig från spel

Diagram 18.2 Antal avstängda på spelpaus.se Antal personer

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0 jan-19 mar-19 maj-19 jul-19 sep-19 nov-19 jan-20 mar-20

Kvinnor Män Totalt

Källa: Spelinspektionen.

Tjänsten spelpaus.se lanserades i samband med omregleringen av spelmarknaden, och mjliggr fr individer att stänga av sig från allt spel under tidsperioder från en månad till tillsvidare (med mjlighet att bryta avstängningen var tolfte månad). En majoritet, 76 procent, av de som använder tjänsten är män (se diagram 18.2). Allt fler kvinnor använder dock tjänsten. I december 2019 var ca 75 procent av individerna som hade registrerat sig på spelpaus.se avstängda tills vidare, och fr samtliga avstängningstider var frdelningen ca 75 procent män och 25 procent kvinnor. Baserat på intervjuer med forskare har ett betydande antal individer skyddats från verdrivet spelande genom spelpaus.se (Statskontoret 2020:8). Enligt Stdlinjen är infrandet av spelpaus.se en trolig frklaring till att antalet personer som kontaktade linjen minskade under 2019 (Stdlinjens årsrapport 2019). Direktreklam till konsumenter som stängt av sig från spel är frbjuden enligt spellagen (2018:1138). Licenshavarna är därfr skyldiga att kontrollera om en mottagare av direktmarknadsfring har anmält sig till spelpaus.se. Den 25 april 2019 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Spelmarknadsutredningen (Fi 2018:03), som bl.a. innebär att utredningen ska lämna frslag på lämpliga åtgärder fr att begränsa marknads- fringen av spel (dir. 2019:18). Svenskar ver 18 år spelade i genomsnitt fr 3 300 kronor per person 2019. Det motsvarade i genomsnitt 1,1 procent av deras disponibla inkomst. Trenden är fortsatt att andelen som spelar minskar, samtidigt som de som spelar gr det fr mer pengar. De sociala skadeverkningarna av spel behandlas vidare inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Till fljd av kade risker på spelmarknaden med anledning av spridningen av covid-19 beslutade regeringen under våren 2020 om tillfälliga spelansvarsåtgärder fr de mest riskabla spelen och om ett särskilt uppdrag till Spelinspektionen att bl.a. lpande rapportera om utvecklingen på marknaden och stärka tillsynen mot aktrer som tillhandahåller olagligt spel (Fi2020/01922/OU).

Uppdrag om tillsynsåtgärder och utvärdering Spelinspektionen är tillsynsmyndighet på spelmarknaden och ansvarar fr att spellagen efterlevs. Regeringen gav den 28 februari 2019 Spelinspektionen i uppdrag att redovisa vilka tillsynsåtgärder och andra aktiviteter som myndigheten genomfrt fr att säker-

201 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 ställa efterlevnaden av spellagen (Fi2019/00724/OU). Uppdraget redovisades den 1 september 2019. Spelinspektionen har i enlighet med spelfrordningen (2018:1475) inrättat ett matchfixningsråd, samt ingått en verenskommelse med Konsumentverket om ansvarsfrdelning och informationsutbyte, till fljd av myndigheternas delade till- synsansvar, i syfte att effektivisera tillsynen av spelmarknaden. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att fram t.o.m. 2022 flja upp och utvärd- era omregleringen av spelmarknaden. Myndigheten har verlämnat sin tredje delrapport som innehåller en redogrelse fr det frsta året med den nya spelregleringen (Statskontoret 2020:08). Riksdagen har tillkännagett fr regeringen att tillståndsplikten fr LAN-spel ska tas bort eller avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 punkt 4, rskr. 2014/15:143). I december 2019 remitterades promemorian Vissa fljdändringar med anledning av spellagen (Ds 2019:30), med frslag om att tillståndsplikten fr s.k. frstrelsespelsautomater ska upphra samt att lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel med tillhrande frordning ska upphävas. I promemorian freslås vidare att verens- kommelsen om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland (SÖ 1979:40) ska sägas upp. Ärendet bereds vidare. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Under 2019 fastställdes nya uppdragsmål fr Svenska Spel. Dessa gäller fr de spel- former som är frbehållna staten, dvs. landbaserade kasinon och värdeautomater på andra platser än kasinon.

18.4 Analys och slutsatser I och med omregleringen av spelmarknaden har kanaliseringsgraden kat betydligt. Regeringen bedmer att spelmarknaden nu är under strre offentlig kontroll än fre omregleringen. Även om statistiken kring kanaliseringsgraden tydligt visar på en hg andel spel på licensierade aktrer, behver informationen till konsumenter om licensierade aktrer frbättras. Regeringen bedmer att konsumenters kunskap om spelmarknaden kommer att frbättras till fljd av att Spelinspektionen deltar som informationsansvarig myndighet i Konsumentverkets informationsportal Hallå Konsument. Resultatet av detta kommer dock som tidigast att kunna iakttas mot slutet av 2020. Till fljd av den kade offentliga kontrollen ver spelmarknaden har också frutsätt- ningarna fr en sund och säker spelmarknad stärkts. Spelinspektionen och Konsum- entverket har bedrivit en aktiv tillsyn, vilket bidragit till att konsumentskyddet har stärkts, särskilt beträffande spel på onlinekasino, som fre omregleringen skedde utanfr den svenska statens kontroll. Viktiga steg har tagits fr att frhindra att spel missbrukas fr kriminell verksamhet. Exempelvis har den skärpta lagstiftningen och inrättandet av ett särskilt råd mot matchfixning skapat frutsättningar fr ett kat skydd av idrottens integritet på spelmarknaden. Det finns dock vadhållning på den svenska spelmarknaden som medfr en oacceptabel risk fr matchfixning, och som är ofrenlig med en sund och säker spelmarknad. Sådan vadhållning kan också vara problematisk utifrån de spelpolitiska målen om att det ska råda hg säkerhet i spelen och att spel om pengar inte ska kunna missbrukas fr kriminell verksamhet. Det är viktigt att spelmarknaden är sund vilket är ett av målen med omregleringen. Spelmarknadsutredningen, som regeringen har gett tilläggsdirektiv, kommer under hsten 2020 presentera sina slutsatser och vid behov frslag till ytterligare insatser fr att uppnå målen med omregleringen.

202 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Bortsett från minskningen av statens intäkter till fljd av utebliven utdelning från Svenska spel frefaller ingen minskning skett av statens eller folkrrelsernas intäkter från spel. Detta innebär att ytterligare ett mål med omregleringen verkar ha uppnåtts. Dessutom är den kade mjligheten att få sponsring från spelfretag en positiv effekt som ger tillskott till framfr allt idrottsrrelsen. En annan positiv utveckling är att registreringen av spelare på hemsidan spelpaus.se visar att fler upptäcker och använder mjligheten att stänga av sig från spel. Även om det i dagsläget inte med säkerhet går att säga varfr individerna väljer att stänga av sig, tyder tillgängliga fakta på att avstängningsregistret har haft en avhållande effekt på problemspelande. Den konstanta kningen av antalet registreringar tyder också på att tjänsten har blivit mer känd.

18.5 Politikens inriktning Efter omregleringen av spelmarknaden har statens mjligheter att kontrollera det spel som riktas till svenska konsumenter kat avsevärt. Det är viktigt att kanaliseringen på den omreglerade spelmarknaden är hg. Fr att uppnå målen med regeringens politik är en effektiv och ändamålsenlig tillsyn avgrande, bl.a. fr att stänga ute olicensierat spel. Effekterna av omregleringen behver kontinuerligt fljas upp, utvärderas och åtgärder vidtas om målen inte uppnås. Regeringen avser att fortsätta arbetet fr att säkerställa att målen fr politikområdet uppnås. Särskilt fokus kommer att ligga på att skydda konsumenter. Spelmarknads- utredningens betänkande kommer att utgra ett viktigt underlag fr regeringens bedmningar av behovet av ytterligare åtgärder. Regeringen avser även att flja upp hur spridningen av covid-19 påverkade spelmarknaden och vilka lärdomar som br dras fr framtiden. Manipulation av idrottsresultat, s.k. matchfixning, är ett allvarligt hot mot idrotten. I samband med omregleringen av spelmarknaden stärktes arbetet mot matchfixning. Regeringen fljer utvecklingen och kommer att verväga behovet av ytterligare åtgärder.

18.6 Budgetfrslag 18.6.1 15:1 Spelinspektionen

Tabell 18.1 Anslagsutveckling 15:1 Spelinspektionen Tusental kronor

2019 Utfall 69 878 Anslagssparande 6 552 2020 Anslag 76 2471 Utgiftsprognos 75 471 2021 Frslag 76 218 2022 Beräknat 76 7862 2023 Beräknat 77 6523 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och frslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 76 218 tkr i 2021 års prisnivå. 3 Motsvarar 76 217 tkr i 2021 års prisnivå.

Ändamål Anslaget får användas fr Spelinspektionens frvaltningsutgifter.

203 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17

Regeringens verväganden

Tabell 18.2 Frändringar av anslagsnivån år 2021–2023, 15:1 Spelinspektionen Tusental kronor

2021 2022 2023 Anvisat 20201 76 247 76 247 76 247 Pris- och lneomräkning2 1 011 1 587 2 465 Beslutade, freslagna och aviserade reformer -1 040 -1 048 -1 060 varav BP213 -1 040 -1 040 -1 040 - Generell besparing i statsfrvaltningen -40 -40 -40 - Tillskott med anledning av kade ärendemängder -1 000 -1 000 -1 000 Överfring till/från andra anslag Övrigt Frslag/beräknat anslag 76 218 76 786 77 652 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2019 (bet. 2019/20:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och lneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga frändringskomponenter redovisas i lpande priser och inkluderar därmed en pris- och lneomräkning. Pris- och lneomräkningen fr 2022–2023 är preliminär. 3 Exklusive pris- och lneomräkning.

Fr att finansiera en kning av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden minskas anslag 15:1 Spelinspektionen med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2021. Anslaget minskas med 40 000 kronor 2021 till fljd av en generell besparing (se Frslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp. Regeringen freslår att 76 218 000 kronor anvisas under anslaget 15:1 Spelinspektionen fr 2021. Fr 2022 och 2023 beräknas anslaget till 76 786 000 kronor respektive 77 652 000 kronor.

Budget fr avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 18.3 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter som får Kostnader Resultat (intäkt – Ackumulerat verksamhet inkomsttitel (som disponeras kostnad) resultat inte får disponeras) Utfall 2019 85 229 20 49 120 36 109 77 583 Prognos 2020 75 000 20 78 475 -3 475 74 108 Budget 2021 70 000 20 77 258 -7 258 66 850

Avgifterna som redovisas mot inkomsttitel 9455 lotteriavgifter motsvarar endast delvis den aktuella verksamhetens kostnader. De åtgärder som är att betrakta som rätts- vårdande är sedan 2007 anslagsfinansierade.

204