Malmö Diskont
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Tom Kärrlander Malmö diskont - en institutionell analys av en bankkris av - en institutionell analys Kärrlander Malmö diskont Tom TRITA/ KTH/CEFIN/DT-05 ISSN 1654 - 9376 ISBN 978-91-978518-5-5 Malmö diskont - en institutionell analys av en bankkris TOM KÄRRLANDER Doktorsavhandling i företagsekonomi Centrum för bank och finans KTH 2011 KTH Stockholm oktober 2011 www.kth.se MALMÖ DISKONT - en institutionell analys av en bankkris Tom Kärrlander Doktorsavhandling i företagsekonomi Centrum för bank och finans KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Stockholm september 2011 © Tom Kärrlander Kungliga Tekniska Högskolan Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Centrum för bank och finans Stockholm Tryckt av E - Print, Stockholm 2011 TRITA/ KTH/CEFIN-DT-05 ISSN 1654 - 9376 ISBN 978-91-978518-5-5 ABSTRACT In 1817 the then fourteen-year old bank - Malmö diskont - was subjected to a bank run and the bank closed. At the time, Malmö diskont was one of three privately owned commercial banks. All three had to close as bank runs occurred on the other two banks as well. Thus, these banks, with their roots in the 18th century disappeared with noticeable economic repercussions. Although Sweden had a large non-bank credit market, consisting of merchants and private bankers, it took a long time to restore confidence in privately owned commercial banks. The purpose of this Ph.D. thesis - Malmö diskont, an institutional analysis of a banking crisis - is to increase the knowledge about the banking crisis in Sweden in 1817. The research question is: “Why did Malmö diskont go under?” Institutional theory has been used as a tool to arrive at the answer. The basic assumption is that institutions both set the limits for individuals‟ actions and sometimes direct them towards actions. The results have been arrived at by mapping the existing institutional framework and analyze how it interacted with the Malmö diskont management. The conclusion is that the banking crisis evolved in two stages. The first stage was that the financial position of Malmö diskont became untenable in the interaction between institutions and actors. The thesis describes how the crisis developed. Malmö diskont was beyond hope of survival in 1817. It was not only a matter of a liquidity squeeze. New equity and a bail-out were needed for survival, as well as a restructuring of the institutional structure for survival. The second stage occurred when the financial position became clear for the government. The same support procedure was initially followed as in earlier liquidity crises for the discount banks. However, the institutional framework was over-ridden by an actor - the government, led by the crown prince – who did not pursue the rescue operation with the same determination as in earlier crises and Malmö diskont was allowed to fall. FÖRORD Avhandlingen beskriver den skånska banken Malmö diskonts fall 1817. När Malmö diskont föll, drog den med sig de båda övriga privatägda diskonterna – Göteborgs diskont och Göta Kanaldiskonten. Det var en tidig bankkris i Sverige. Bankkrisforskning kommer alltid att ha aktualitet, eftersom bankkriser kommer att inträffa även i framtiden. Bankkriser är inget modernt fenomen utan de har inträffat sedan banker inrättades på medeltiden. Det faktum att jag arbetat 34 år i bank och upplevt ett antal bankkriser, har varit en stark drivkraft i min forskning för att förstå mekanismerna bakom kriserna. Genom mitt arbete vill jag öka kunskapen om bankkriser. Att sträcka ut tidsperspektivet ökar förståelsen om bankkriser. De amerikanska nationalekonomerna Carmen Reinhart & Kenneth Rogoff skriver: “We have been here before”1 I en undersökning lägger de ett kvantitativt makroekonomiskt perspektiv på finansiella kriser under de senaste 800 åren och har upptäckt ”ovanliga” kriser, som vid närmare studium visar sig var långt vanligare än de, och de flesta andra också, tidigare trott.2 Den amerikanske nationalekonomen Robert J. Shiller hävdar att för att ha förutsett den senaste finansiella krisen, borde man ha studerat historien noggrannare och speciellt ”institutions and law”. Han fortsätter: ”We should have talked to grandpa.”3 Många har medverkat till att denna avhandling kan läggas fram. Huvudhandledare för mitt arbete har varit professor Kent Eriksson och bihandledare har varit Enrique Rodriguez, adjungerad professor, båda verksamma på Centrum för bank och finans på KTH. Jag är tacksam för alla goda råd och för att ni varit stränga när det behövdes. Kent sade vid ett tillfälle att han undrade varför jag utsatte mig för det här brutala nagelfarandet, men för mig har det varit en utvecklande process. Listan över alla andra, som på ena eller andra sättet bidragit till att avhandlingen nu ligger tryckt är lång. På skolan har Eva Pettersson varit den lots, som lett mig rätt i administrationen för att komma fram till disputation, men alla kollegor har gett mig stöd på många sätt. Det finns också inspiratörer, kursledare, kurskamrater, doktorandkursledare, seminariekamrater och andra, som är engagerade i den finansiella historien, som under mina år med de ekonomisk- 1 Reinhart & Rogoff (2009), s. xxv. 2 Ibid., s. xxvii. 3 Shiller (2010). historiska studierna genom att delta i, stödja eller påverka mitt arbete fått mig att hålla ångan uppe. Listan skulle kunna göras lång, men här är några: Rolf Adamson, Bertil Andersson, Christina Dalhede, Göran Edsbäcker, Klas Eklund, Susanna Fellman, Martin Fritz, Sven Fritz, Anders Grönlund, Axel Hagberg, Per H Hansen, Ylva Hasselberg, Rolf Henriksson, Maths Isacsson, Jan-Olov Jansson, Magnus Johannesson, Olle Krantz, Ingvar Körberg, Emilia Liljefrost, Erik Lindberg, Håkan Lindgren, Olle Lindgren, Svante Lindqvist, Folke Ludwigs, Mikael Lönnborg, Lars Magnusson, Mats Morell, Charles Munn, Göran B. Nilsson, Klas Nyberg, Mats Olsson, Tom Petersson, Duncan Ross, Hans Sjögren, Richard Sylla, Johan Söderberg, Juha Tarkka, Lars-Erik Thunholm, Mikael Wendschlag, Misse Wester, Gunnar Wetterberg, Ian Wiséhn, Karin Ågren och Anders Ögren. Till dessa kommer all arkiv- och bibliotekspersonal, där jag vill lyfta fram tre: Åke Norström och Staffan Gudmundsson på Malmö stadsarkiv och Arvid Jakobsson på Bernadottes familjearkiv. Att framställa en avhandling kräver resurser. Resor till arkiven och vid kursdeltagande, framläggande av delrapporter, inköp av litteratur och illustrationer är exempel på vad resurserna behövs till. För finansiellt stöd till detta framför jag till Bankforskningsinstitutet på Handelshögskolan i Stockholm och min kontakt på institutet, Pirjo Furtenbach, ett stort tack. Avslutningsvis vill jag tacka personer utanför den akademiska sfären, framför allt Eva, som ställt upp hundratio procent på mitt arbete. Övrig familj, vänner, gamla kollegor och anförvanter har stött mig med en balanserad blandning av engagemang, häpenhet och nyfikenhet. Det har varit en lång resa och att söka sig en plats i den akademiska världen har för mig varit en upplevelse. Jag kallar det för mitt ”tredje liv”. Om det fortsätter eller om det kommer ett fjärde får framtiden utvisa. Har jag genom det här arbetet fått in en fot, eller åtminstone en tå, om än bara en lilltå i forskarsamhället, kittlas jag av vad en finanshistoriker en gång sade till mig: ”Det saknas inte forskningsuppgifter, det saknas forskare.” Och idéer har jag… Stockholm i september 2011/ Tom Kärrlander INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte och forskningsfråga 3 1.3 Metod samt källkommentar 4 1.4 Disposition 10 2 LITTERATUR OCH FORSKNINGSLÄGE 11 2.1 Forskning kring bankkriser 11 2.2 Tidigare studier berörande Malmö Diskont 13 3 AVHANDLINGENS INSTITUTIONELLA ANSATS 19 3.1 Institutionell teori 19 3.2 De institutionella förutsättningarna för bankverksamhet vid tiden för Malmö Diskont 24 3.3 Aktörer och sociala relationer 30 4 MALMÖ DISKONT - EN BANKAKTÖRS UPPGÅNG OCH FALL 49 4.1 Inledning 49 4.2 Malmö Diskont, dess bildande och verksamhet 52 4.3 Expansionsfasen ”Den briljanta perioden” 1803-1815 72 4.4 Kontraktionsfasen ”Rekylen” från 1815 94 4.5 Krisen och rävspelet bakom Malmö Diskonts fall 105 5 MALMÖ DISKONT, EN AKTÖR SOM TILLÄTS FALLA 141 5.1 Hur fungerade samspelet mellan aktörer och institutioner fram till krisen? 141 5.2 Varför föll Malmö Diskont i oktober 1817? 170 5.3 Epilog 181 ENGLISH SUMMARY 190 PERSONREGISTER 205 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 211 BILAGOR 224 Bilaga 1: De äldre och yngre diskonterna – en översikt Bilaga 2: Malmö diskonts reglemente Bilaga 3: Aktieägare i Malmö diskont efter storlek på innehav Bilaga 4: Några godsägare och aktieägare i Malmö diskont Bilaga 5: Balans- och resultaträkningar för åren 1813 – 1817 Bilaga 6: Utlåning i Malmö diskont Bilaga 7: Personer med tätast sociala relationer i Malmö Bilaga 8: Anklagelsepunkter mot direktionen i Malmö diskont Bilaga 9: Protokoll från statsrådet den 27 september 1817 DIAGRAM OCH TABELLER4 Diagram 1: Valutakursen, Skilling banco mot Hamburger banco och utrikeshandeln 1803 - 1820 Diagram 2: Assignationer och treprocentare i Malmö diskont, 1804 - 1818 Diagram 3: Utestående sedlar i Riksens Ständers Bank, Riksgäldskontoret och Diskonterna, 1803 - 1820 Diagram 4: Sedelmängd: Relativ fördelning RSB/ RGK och diskonterna, 1803 - 1819 Diagram 5: Utlåning och återbetalning månadsvis, 1813 - 1817 Diagram 6: Valutakursen 13 juni till 24 december 1817, Skilling banco mot Hamburger banco Tabell 1: Utgifter i Malmö diskont 1816 Tabell 2: De 25 största aktieägarna i Malmö diskont Tabell 3: Utdelning i procent av det nominella aktiekapitalet avseende räkenskapsåren 1809 - 1816 Tabell 4: Procentuell andel