Sverige äger!

Barn och unga berättar om sitt land Barnombudsmannen 2008 Sverige är ett bra land för barn och unga att leva i. Det tycker de flesta av de ungefär 1 000 barn och ungdomar som svarade på en enkätundersök- ning från Barnombudsmannen 2007. Sverige är tryggt, fredligt, demokratiskt och har en fin natur och bra miljö. ”Sverige äger!”, skriver någon och uttrycker på det sättet uppskattning och stolthet över sitt land. Men det finns sådant som kan förbättras. Barnombudsmannen har på olika sätt samlat in barns och ungas egna åsikter och tankar inför Sveriges rapportering till FN:s barnrättskommitté. I den här rap- porten berättar barn och unga själva om sådant de vill att omvärlden ska veta.

www.bo.se

ISBN 978-91-87448-49-2 Sverige äger!

Barn och unga berättar om sitt land Barnombudsmannen 2008

Innehåll

Förord ...... 4 Del 9 Heta frågor ...... 111 Vem tar hand om barns klagomål? ...... 112 Del 1 Barn och unga berättar: Gör verklighet av barns rättigheter! ...... 113 Rapport till FN:s barnrättskommitté ...... 10 När föräldrar inte kan enas ...... 116 Barn som upplever våld är brottsoffer ...... 119 Del 2 Barn och unga berättar: Våld mot barn berör oss alla ...... 123 Sverige är bra, men kan bli bättre ...... 15 Registerkontroll för barnens skull ...... 128 Fakta om barns och ungas vardagsliv ...... 130 Del 3 Barn och unga berättar: De yngsta barnens rättigheter på agendan ...... 137 Främlingsfi entlighet och lika värde ...... 23 Barns rätt till kultur ...... 140 Viktiga remisser ...... 141 Del 4 Barn och unga berättar: Skolan är framför allt en social arena ...... 45 Del 10 Barnkonventionens genomförande ...... 147 Konsekvenser för barn i kommunal planering ...... 148 Del 5 Barn och unga berättar: Revisorer i barnens tjänst ...... 150 Inför strängare straff och bort med våldet ...... 69 Barnperspektiv i länsstyrelserna ...... 151 Barns infl ytande i hälso- och sjukvården ...... 154 Del 6 Barn och unga berättar: Samla information och kunskap från barn och unga 158 Viktigt med kunskap om sina rättigheter ...... 83 Del 11 Om Barnombudsmannen ...... 169 Del 7 Barn och unga berättar: Internationellt engagemang ...... 170 Datorspel, tv och Internet är en del av vardagen ...... 91 Att sprida kunskap genom medierna ...... 172 Råd, nätverk och grupper ...... 174 Del 8 Barn och unga berättar: Publikationer ...... 177 En del unga mår psykiskt dåligt ...... 99 4 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Förord

”Sverige äger!” skriver en av de elever som besvarade Barnombuds- De tyckte att vuxna inte vågar eller vill ta diskussionen om män- mannens enkätfrågor om barns situation i Sverige inför rapporte- niskors lika värde. ringen till FN:s barnrättskommitté. Tolkningen av svaret måste bli Andelen barn med utländsk bakgrund ökar i Sverige och många att Sverige är bra att leva i som barn och att det fi nns mycket att av dessa barn bor i något av de tre storstadslänen. Att detta ställer vara nöjd med. nya krav på vårt samhälle är nog alla medvetna om, men hur vi ska Regeringens rapportering till FN:s barnrättskommitté, som sker kunna leva upp till likvärdiga villkor för alla barn kan upplevas som vart femte år, är en okänd process för både vuxna och barn. Trots en svårare fråga att hantera. Alla barns rätt till en bra uppväxt är ett att den kan ha en relativt stor påverkan på utvecklingen av barns ansvar som vi vuxna måste ta. Vuxna måste själva vara goda förebil- rättigheter i vårt land. Rapporten ska visa på vilka förbättringar som der. Vårt sätt att förhålla oss till andra människor är avgörande för har skett när det gäller barns och ungas rättigheter i landet sedan hur våra barn kommer att förhålla sig till sina kompisar. den förra rapporteringen. De synpunkter som kommittén framhål- För att skapa bra förutsättningar för alla barn måste vi motverka ler efter rapporteringen ska vara ett verktyg i landet för att höja segregation och främlingsfi entlighet redan tidigt i barndomen. Det ambitionen ytterligare när det gäller efterlevnaden av FN:s konven- ställer givetvis krav på ett medvetet arbete i förskolan och skolan. tion om barnets rättigheter. Ett sådant arbete sker redan i dag på många ställen, men vi vet att För att få en bättre bild av vad barn och unga själva vill lyfta det kan bli ännu bättre. Det förutsätter även att samhället organi- fram som viktiga frågor i Sverige valde vi att bland annat göra en serar och erbjuder stöd till föräldrar och olika yrkesgrupper för att undersökning i våra kontaktklasser. Vi frågade vad barnen och de ska kunna möta olika behov som fi nns hos barn och ungdomar. ungdomarna ville ändra på i Sverige och några områden framstod Skolhälsovården är en viktig aktör i skolan för att fånga upp behov tydligt som viktiga för dem som svarat. Invandring, integration och och problem hos eleverna. Det kan vara problem som eleverna inte rasism kom på andra plats efter svaret ”vet inte”. Att dessa frågor kan ta upp hemma och inte heller vill avslöja för sina lärare. kom högt i prioritering förvånar inte mig efter att i fl era år rest runt En viktig del i arbetet mot rasism och främlingsfi entlighet är att i Sverige och träffat barn och ungdomar. låta barn och unga själva komma till tals och berätta vad de upple- Min bild är att många barn och ungdomar har en mycket öppen ver och vilka åtgärder de vill se för att minimera problem som kan inställning till andra människor men att de påverkas av vuxnas uppstå på grund av att människor har olika bakgrund. Det är viktigt attityder. För någon tid sedan mötte jag ett ungdomsråd i en att vi vuxna inser att det vi upplever som ett problem eller en möj- kommun i södra Sverige. De ungdomar som satt i rådet var både lighet inte alltid ses på samma sätt av dem som är yngre. besvikna och arga över vuxnas fl athet när det gäller rasism och Om barn och unga själva fi ck bestämma så skulle det även ske en främlingsfi entlighet. De tyckte att vi vuxna har abdikerat och lagt en rad förändringar inom skolan. Eleverna är ofta nöjda med lärarna, stor del av ansvaret för kampen mot rasism på ungdomar i Sverige. personalen och kompisarna medan de vill förbättra skolmaten, BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 5 Foto: Silvana Duarte

arbetstiderna och den fysiska miljön. Enligt vår undersökning vill är bra för barn och ungdomar, ofta utan att ta till sig vad de tycker. eleverna även påverka planeringen i skolan och de ordningsregler Skälet till detta är sannolikt att vi vuxna tror oss vara så mycket som gäller. Att elever vill vara med och påverka sin vardag är natur- bättre på att veta vad elever egentligen behöver. ligt. Alla vill vi kunna påverka den vardag som vi befi nner oss i. Det Efter många möten med barn och unga i olika åldrar är jag över- skapar bättre förutsättningar för alla som fi nns i verksamheten och tygad om en sak: de kan i mycket stor utsträckning själva beskriva dessutom mår man bättre om man kan vara med och påverka. vad som behöver göras för att förbättra skolan. Det fi nns natur- I dag pågår en intensiv debatt om skolans innehåll och villkor. ligtvis inte bara en åsikt bland alla barn och unga i Sverige om hur Det sker en rad förändringar både när det gäller lärarens roll, ut- skolan ska vara, men det fi nns vissa gemensamma drag. En viktig bildningens innehåll och mätningen av elevernas kunskap. Det fi nns förutsättning för att elever ska vara nöjda med sin skola är att de många synpunkter från olika håll om dessa viktiga frågor. Det som har duktiga lärare. Läraren ska vara lyhörd, kunnig och respektera oroar mig är att barns och ungas egna åsikter inte tas tillvara i den eleverna. Då respekterar även eleverna läraren, vilket leder till ett debatten. Återigen kan vi se att vuxna gör sig till tolk för vad de tror bra arbetsklimat i klassrummet. 6 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Det oroar mig att barns och ungas egna åsikter inte tas tillvara i debatten om skolans innehåll och villkor.

Många elever vill kunna vara med och påverka planeringen av En viktig förändring i skolan skulle vara att i lag förbjuda kollektiv sina studier. De vill kunna få diskutera ordningsregler i skolan och bestraffning. Det är en förändring som många barn efterfrågar. vara med och ta ansvar för sin arbetsmiljö. Dessvärre kan vi konsta- Jag möter en del vuxna som fortfarande tycker att vi pratar för tera att en del vuxna tycker att det är deras ensak att bestämma mycket om barns rättigheter i vårt samhälle. De vill att vi i stället i dessa frågor. I ett samhälle där vi vill att barn och ungdomar ska ska fokusera på barns skyldigheter. Bekymret är att vi vuxna ofta är vara ansvarstagande, initiativkraftiga, vetgiriga och självständiga rätt duktiga på att berätta för barn vilka skyldigheter de har, men är det både svårt och olämpligt att försöka ställa dem utan reellt vi ger dem alltför sällan information om deras rättigheter. Barn vet infl ytande i skolan. Dessutom har barn och unga rätten att komma oftast vad de får göra och vad de inte får göra, men vi måste komma till tals i frågor som rör dem, enligt barnkonventionen. Kan man ihåg att rättigheter och skyldigheter går hand i hand. vara med och påverka tar man också ansvar. För att barn ska kunna ta tillvara sina rättigheter måste de känna I det förändringsarbete som sker i skolan måste barns och ungas till vilka rättigheter de har och vilket ansvar vuxna ska ta. Barnkon- åsikter tas tillvara mycket mer. Vem kan vara bättre på deras var- ventionen har snart funnits i 20 år och allt fl er vuxna vet om att dag än de själva? Det är vuxnas ansvar att erbjuda alla barn en bra konventionen fi nns. När vi frågar barn själva så är dessvärre kun- utbildning, men förutsättningen för att nå det målet är att vi har skapen inte särskilt stor om vad barnkonventionen handlar om, och med oss deras erfarenheter och synpunkter. inte heller om vilka rättigheter man har som barn. Bara en liten del Kollektiv bestraffning är ett annat problem som allt för ofta av barnen i vår undersökning tycker att de vet tillräckligt om sina framkommer som ett problem när man samtalar med elever i sko- rättigheter enligt barnkonventionen. De fl esta tycker att de inte vet lan. En viktig grundprincip i den svenska rättsordningen är att man tillräckligt. endast ska stå till svars för sina egna handlingar. Trots det har näs- Vår undersökning visar med all tydlighet att barn och ungdomar tan hälften av eleverna i vår undersökning uppgett att de någon behöver få mycket mer information om vilka rättigheter de har och gång varit med om att bli bestraffade för något som ett fåtal andra om vad barnkonventionen innehåller. Att nå ut till 20 procent av elever har gjort. landets befolkning med information om deras rättigheter ställer De vanligaste straffen är bland annat kvarsittning, indragen krav på tydlighet och effektivitet. Skolan är en naturlig arena för rast, avbruten undervisning eller någon indragen förmån. Vi möter att ge information, men det kan även vara föreningslivet och själv- elever som beskriver låsta toaletter, indragna aktiviteter och till och klart föräldrar som förmedlar vilka rättigheter man faktiskt har som med att man inte får äta lunch. Att bli bestraffad för något som man barn. inte själv har gjort är något som en vuxen aldrig skulle acceptera. Kunskap om sina rättigheter är viktig för alla barn, men den Varför tror vi då att det skulle ha en positiv inverkan på våra barn? är särskilt viktig om man till exempel inte har föräldrar som tar BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 7

ansvar som föräldrar. Trots att vi inte vill tro det, far många barn i lite större utsträckning våga förmedla problem som de upplever. illa i hemmen. De utsätts för våld, sexuella övergrepp, förtryck och Barn bär inte ansvaret för sin uppväxt, det gör vuxna, men vi måste psykisk misshandel i hemmen. Varje gång vi läser om detta blir vi förse dem de verktyg de kan behöva för att kunna påverka sin si- lika förtvivlade över hur det kan ske och över varför ingen gjort nå- tuation. Arbetet mot våld, förtryck och övergrepp mot barn måste got för att stoppa det. prioriteras på alla områden. Vuxna måste alltid ta ansvar för att ge barn en bra uppväxt. I för- Att många barn upplever att Sverige är ett bra land att leva i sta hand är det föräldrarnas ansvar, men när de inte tar det måste innebär inte att vi vuxna kan slå oss till ro. Det fi nns många utma- samhället gå in och ge skydd och stöd till barnet. Alltför ofta fung- ningar kvar i vårt samhälle för att vi ska kunna erbjuda alla barn erar inte samhällets skydd för barn som far illa hemma. Vuxna ut- den barndom som de har rätt till och som de behöver för att få en anför familjen tar inte sitt ansvar. Ibland kan det bero på att man är trygg uppväxt. för försiktig och inte vill lägga sig i familjens ”egna angelägen heter”, men ibland kan det bero på att man inte vet vad som händer i fa- Lena Nyberg miljen. Bristen på kunskap och information skulle till viss del kunna Barnombudsman undanröjas om barn bättre kände till sina rättigheter. Då skulle de

Barn och unga berättar: Rapport till FN:s barnrättskommitté1 10 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Rapport till FN:s barnrättskommitté

2007 rapporterade Sveriges regering till FN:s barnrättskommitté för fjärde gången. Barnombudsmannen följde processen. Bland annat undersökte vi vad barn och ungdomar tycker att barnrättskommittén borde veta.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är ett Bland annat hade vi samtal med våra barn- och ungdomsråd, med folkrättsligt dokument som är juridiskt bindande för de stater som elevskyddsombud och med några skolklasser runt om i Sverige. anslutit sig. I praktiken innebär det att den ska efterlevas på alla Vi hade också en tävling på vår webbplats. I ett särskilt projekt till- nivåer i samhället. sammans med Nationalmuseum fi ck ett fyrtiotal barn och unga vid Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, fyra workshoptillfällen diskutera ett antal frågeställningar i syfte men handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen förs att skapa ett underlag. Vi genomförde även en enkätundersökning inte upp i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar är i våra kontaktklasser. egentligen de enda sanktioner som fi nns att tillgå när ett land inte En del av resultaten från kontaktklassundersökningen redovi- lever upp till det som står i konventionen. sade vi för regeringen inför Sveriges rapportering till kommittén. För att övervaka att de stater som har ratifi cerat konventionen också lever upp till den, fi nns det en FN-kommitté för barnets rät- FN:s barnrättskommittés syn på Sveriges insatser tigheter. Sedan ett land har ratifi cerat barnkonventionen ska det Barnrättskommitténs sammanfattande slutsatser om Sverige kom regelbundet rapportera till kommittén om hur arbetet går med att 2005. Kommittén skrev då att den uppskattade de uppföljningsåt- genomföra den. År 2007 rapporterade Sverige för fjärde gången. gärder som Sverige hade vidtagit för att genomföra de rekommen- Då var det fem år sedan sist. dationer som kommittén lämnade efter Sveriges andra rapport. Barnrättskommittén gör därefter en bedömning av landets in- Kommittén var också mycket positiv till den allmänna debatt som satser. I sina sammanfattande slutsatser, Concluding Observations, hållits i riksdagen och de följande lagstiftande, administrativa och uttalar kommittén beröm och konstruktiv kritik till landet. FN:s övriga åtgärder som vidtagits för att genomföra kommitténs re- barnrättskommitté är med andra ord uttolkare av barnkonventio- kommendationer. Kommittén lyfte bland annat fram den nationella nen och dess slutsatser är av yttersta vikt. strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs 1999 och som följdes upp och utvecklades genom en Barnombudsmannens förberedelser skrivelse till riksdagen 2003/2004 om konventionens uppföljning Barnombudsmannens roll i Sveriges rapportering till kommittén har och genomförande.1 sett olika ut genom åren. Vår roll i 2007 års rapportering var att Den nationella handlingsplan för handikappolitiken som an- bistå med visst underlag till regeringens rapport. togs 2000 och relevanta lagändringar för genomförandet av rättig- Barnombudsmannen förberedde sig inför processen, bland annat heterna för barn med funktionshinder uppskattades också av kom- genom att involvera barn och unga. Vi diskuterade med barn och mittén. Den var också positiv till ändringarna i socialtjänstlagen ungdomar i olika konstellationer och uppmanade dem att komma 1 Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets med förslag på vilka frågor vi skulle ta upp med kommittén. rättigheter. Regeringens skrivelse, 2003/04:47. RAPPORT TILL FN:S BARNRÄTTSKOMMITTÉ 11

från 2002 i syfte att förbättra barnets skydd mot övergrepp, liksom att de har något verkligt infl ytande i frågor som rör deras tillvaro till bestämmelserna om ogiltigförklaring av barnäktenskap och an- i samhället. Den ville att Sverige garanterar att de beslut som är dra påtvingade äktenskap. Ändringarna i lagen om internationella relevanta för barnet innehåller information om hur barnets åsikter adoptioner som trädde i kraft den 1 januari 2005 uppskattades av inhämtades, i vilken utsträckning barnets åsikter accepterades och kommittén, liksom fl era lagstiftande åtgärder för att förbättra bar- varför. nets skydd mot sexuellt utnyttjande och exploatering. Sverige bör, enligt kommittén, också överväga att ge lämplig I övrigt rekommenderade kommittén bland annat Sverige att assistans till barn i konfl iktfyllda tvister om vårdnad och umgänge. överväga att ge Barnombudsmannen behörighet att utreda indivi- Kommittén uttryckte sin oro över mängden av våldsskildringar duella klagomål. Den hade också fått uppfattningen att konventio- som är tillgängliga för barn via Internet och i tv:s tidiga kvälls- nens andemening inte är tillräckligt känd och kan förstås på egen program och var även bekymrad över det bristfälliga skyddet mot hand av barn själva eller av alla yrkesgrupper som arbetar med och barnpornografi och våldsskildrande datorspel. för barn, i synnerhet av de inom rättssystemet, bland politiker och Kommittén rekommenderade Sverige att fortsätta stärka på kommunnivå. åtgärderna för att förebygga och bekämpa illegala bortföranden Kommittén uttryckte sin oro över att det inte fi nns tillgänglig och kvarhållande av barn i utlandet och för att lösa de pågående statistik över det totala antalet barn med funktionshinder i Sverige tvisterna i linje med principen om barnets bästa. samt att det inte fi nns tillgänglig statistik över barn mellan 15 och Kommittén uttryckte sin oro över det ökade antalet barn som 18 år som varit utsatta för övergrepp. Inte heller det totala antalet har placerats på institution istället för i familjehem och över att barn utsatta för sexuellt utnyttjande kunde preciseras av Sverige. andelen barn med utländsk bakgrund är större än andelen svensk- Kommittén var också bekymrad över rapporterna om rasism, födda barn av de barn som placerats på institution. Kommittén särskilt den i skolorna, och att rasistiska organisationer rekryterar rekommenderade därför Sverige att vidta förebyggande åtgärder barn redan vid 13 års ålder. Sverige rekommenderades att förstär- speciellt riktade mot familjer med utländsk bakgrund, öka med- ka sina åtgärder för att bekämpa rasism och främlingsfi entlighet, vetenheten inom socialtjänsten gällande kulturell bakgrund och inklusive åtgärder inom utbildningen. invandrar status, så att stödinsatser kan sättas in innan omständig- Sverige ombads också att säkerställa att principen om barnets heterna i familjen gör omhändertagandet av barn oundvikligt. bästa utgör grunden i handläggningen och besluten som gäller barn Kommittén var särskilt oroad över det ökande antalet skolbarn i asylärenden, bland annat genom ändringar i Migrationsverkets som känner av stress, det ökande antalet fall av självmord, bulimi, riktlinjer och förfaranden. anorexi, övervikt och fetma samt över bristen på program för barns Kommittén var bekymrad över att en del barn och ungdomar, psykiska hälsa. Kommittén var också oroad över den stora ökningen trots Sveriges avsevärda framsteg på det här området, inte känner ”Jag brukar gå in som FN mellan mina för äldrar och säga: inget bråk!” (Pojke 8 år) Foto: Ewa Levau/Scanpix/Pressens Bild Levau/Scanpix/Pressens Ewa Foto:

av antalet aborter bland tonåringar 2002 och den fortsatt allmänna balkens subjektiva och ofullständiga defi nition av ”barn” i barn- förekomsten av droger och tobak samt missbruk av alkohol. pornografi brott. Kommittén konstaterade att mobbning mot barn med funk- Kommittén var, bekymrad över den rådande bristen på åklagare tionshinder eller med utländsk bakgrund fortfarande är ett bekym- och domare specialiserade på hantering av barnärenden och rekom- mer i Sverige och rekommenderade landet att, i sitt arbete med att menderade bland annat att Sverige säkerställer att alla åklagare och förebygga och bekämpa mobbning, särskilt fokusera på barn med domare som hanterar barnärenden har relevanta kunskaper. funktionshinder och barn med utländsk bakgrund samt på att be- stämmelserna mot mobbning genomförs fullt ut i alla skolor och Enkät i kontaktklasserna andra institutioner i samverkan med barnen. Syftet med vår enkätundersökning var främst att få fram vad barn När det gällde utbildning kände sig kommittén bland annat be- och unga tycker om Sverige till FN:s barnrättskommitté. Vi ställde kymrad över att barn utan uppehållstillstånd, i synnerhet ”gömda därför frågor som på olika sätt berör de synpunkter kommittén läm- barn”, inte har tillgång till utbildning i Sverige och att studieresulta- nade till Sveriges regering i sina sammanfattande slutsatser från ten i skolorna skiljer sig anmärkningsvärt mellan olika regioner. 2005.2 3 Kommittén ville att Sverige ska fortsätta sina ansträngningar För att ringa in vad barnen och ungdomarna själva tycker är pro- när det gäller barn som kommer ensamma till Sverige för att söka blem och möjligheter i Sverige ställde vi frågor om vad de skulle asyl. Oroväckande var, enligt kommittén, det stora antalet ensam- vilja ändra på om de fi ck bestämma. Syftet med det var att ringa in kommande barn som har försvunnit från Migrationsverkets boende- frågeområden eller politiska områden där barn och unga anser att enheter, avsedda för barn utan vårdnadshavare, samt den mycket det fi nns sådant som kan förbättras. långa asylprocessen, vilken kan ha negativa följder för barnets psy- Några frågor om hur barnen och ungdomarna mår är samma frå- kiska hälsa. Kommittén uttryckte även oro över den orimligt långa gor som vi ställde till kontaktklasserna inför valet 2002. Det går där- behandlingstiden av familjeåterföreningsärenden för personer för att jämföra bakåt i tiden, vid tiden för regeringens förra rapport. med fl yktingstatus. Vi ställde dessutom några frågor om sådant som många barn och Kommittén uttryckte också sin oro över förekomsten av traf- unga har valt att ta upp med sin ombudsman sedan regeringens fi cking, barnprostitution och relaterade övergrepp som begås av senaste rapport till kommittén, 2002. Kollektiv bestraffning är en svenska medborgare i Sverige och utomlands och de rapporterade sådan fråga, liksom frågor om betyg. fallen av sexuellt utnyttjade av barn som ägde rum via kontakter 2 Kommittén för barnets rättigheter. Den trettioåttonde sessionen. Sammanfattande som inleddes på Internet. slutsatser: Sverige. CRC/C/15 Tillägg, 248, 30 mars, 2005. En brist som kommittén såg var det dåliga skyddet som erbjuds 3 De av kommitténs synpunkter som på olika sätt följts upp står under punkterna 12 och 13 (om utbildning i och spridning av konventionen), 18 och 19 (om icke-diskriminering), av den svenska lagstiftningen, bland annat på grund av brotts- 25 och, 26 (om tillgång till information) samt 35 och 36 (om mobbning). BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 13

Kontaktklassundersökningen 2007

Barnombudsmannen hade under 2007 bild av vilka uppfattningar som fi nns bland 67 procent har två föräldrar födda i Sverige, ungefär 190 kontaktklasser, spridda över barn och unga. 18 procent har två föräldrar födda i ett an- hela landet, med barn och ungdomar i års- Från mitten av februari till sista maj nat land. 11 procent har en förälder som är kurserna 4–9 i grundskolan och åren 1–3 i 2007 hade klasserna möjlighet att svara på född i Sverige och en i ett annat land. gymnasiet. enkätfrågorna. Vi ville ha in barnens och En procent har enbart en förälder vilken Samarbetet sträcker sig ofta över fl era ungdomarnas synpunkter på en rad frågor är född i ett annat land och en halv procent år. Att vara kontaktklass lärare innebär ett kopplade till Sveriges rapportering till FN:s har enbart en förälder vilken är född i Sve- engagemang från lärarens sida, eftersom barnrättskommitté. Vi höll sedan enkäten rige. En procent uppger sig inte veta var för- kommunikationen med klassen går genom öppen ytterligare några veckor medan vi äldrarna är födda. läraren. aktivt uppmanade våra kontaktlärare att Vi fi ck svar från elever i 48 olika skolor. Kontaktklassläraren informeras via brev uppmuntra de barn och ungdomar som De svarande bor spridda över landet i 42 om när en ny enkät är på gång och under ännu inte hade besvarat enkäten att göra olika kommuner. Relativt många av våra vilken tid eleverna kan svara på enkäten. det. svarande bor i Skåne län, Västra Götalands Eleverna i kontaktklasserna utgör inte ett Sammanlagt svarade 1 060 barn och län, Stockholms län och norrlandslänen statistiskt slumpmässigt urval, eftersom ungdomar på enkät frågorna, 57 procent Norrbotten, Västerbotten och Västernorr- lärarna ansöker eller tillfrågas om att bli fl ickor och 43 procent pojkar. Alla svarade land. kontaktklasslärare. Svaren blir därigenom inte på samtliga frågor. Olika kommuntyper är representerade. inte representativa för befolkningsgruppen Av de svarande gick 13 procent i årskur- 35 procent bor i storstadsområden, 25 pro- barn och unga i de aktuella åldrarna. De som serna 4 och lägre, 33 procent gick i årskur- cent bor i större städer eller pendlingskom- svarar representerar sig själva. Men grup- serna 5 och 6, 33 procent i årskurserna 7–9 muner, 25 procent bor i kommuner fler pen svarande är stor och har god spridning och 19 procent i gymnasieskolans år 1–3. än 25 000 invånare och 20 procent bor i åldrar och geografi , skolorna är spridda 11 procent svarade att de har något funk- i mindre kommuner inklusive glesbygds- från Norrbotten till Skåne. Bland eleverna tionshinder som, enligt dem själva, försvå- kommuner och varuproducerande kom- fi nns många med utländsk bakgrund. För- rar för dem eller hindrar dem från att göra muner. Av de svarande som bor i storstads- delningen mellan pojkar och fl ickor brukar i det de vill. De är i genomsnitt något äldre områdena har 40 procent utländsk bak- våra enkätundersökningar också ungefärli- än de som svarade nej på denna fråga i vår grund. Motsvarande andel utanför stor- gen spegla den fördelning som fi nns i hela undersökning. stadsområdena är ungefär en av tio. åldersgruppen. Svaren ger därför en god 91 procent uppger sig vara födda i Sverige och 9 procent i ett annat land.

Barn och unga berättar: Sverige är bra, men kan bli bättre 2 16 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Sverige är bra, men kan bli bättre

81 procent av barnen och ungdomarna i kontaktklasserna säger att Sverige är ett bra land för barn och ungdomar att leva i. Det är tryggt, fredligt, demokratiskt och har en bra miljö. Många vet inte vad de skulle ändra på om de fi ck bestämma. Men invandring och rasism, kriminalitet och skolan är några frågor som kommer upp.

Är Sverige ett bra land för barn och ungdomar att leva i? Frågan Tycker du att Sverige är ett bra land för barn och ungdomar att går inte att besvara på ett enkelt sätt. Det som är bra för ett barn leva i? (Procent)1 är kanske inte är bra för ett annat. Dessutom beror ju svaret på vad man jämför med. Som en 12-årig pojke i ett av våra barnråd sa när Ja 81% vi frågade om Sverige är ett bra land att leva i: ”Det beror på vem jag pratade med. Om jag pratade med någon Kanske 12% från Afrika så skulle jag säga att det är jättebra här. Om det var någon från London skulle jag säga att det är bra, fast kanske inte Vet inte 4% det bästa.” Nej 3% I en av de workshopar som Barnombudsmannen genomförde tillsammans med Nationalmuseum sa några nioåriga barn att det Inget svar 0% är bra att vi inte har fl odvågor i Sverige och reglerna är bra här. Till ett barn som bor i ett annat land än Sverige skulle exempelvis en

fl icka säga att det är bra här i Sverige. ”Vi har inte krig. Man har en Antal svarande (procentbas): 990 familj och en bra miljö. Man har bra och mycket mat och man går i skolan gratis”, berättade hon. En annan fl icka sa: ”Skolan är bra här, Drygt åtta av tio barn svarar att Sverige är ett bra land för barn vi lär oss saker och har snälla fröknar som inte slår oss.” och ungdomar att leva i. Endast 3 procent svarar blankt nej. Sam- Medvetna om att frågeställningen är vag ville vi ändå försöka manlagt 16 procent svarar kanske eller att de inte vet. När vi tittar få en bild av barns och ungas allmänna upplevelse av Sverige som åldersmässigt ser vi att svaren är lite mer positiva på mellanstadiet land. och i gymnasiet än på högstadiet. Under 2002–2005 genomförde Barnombudsmannen ett projekt om barns rätt att komma till tals. Vi utvecklade en metod för att be- skriva hur nöjda barn är i olika länder. Metoden kallar vi Nöjt barn- index (se även kapitel 10). I åtta olika länder genomfördes samma

1 Summeringen av procentandelarna i tabellen kan avvika från 100, eftersom talen har avrundats till heltal. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SVERIGE ÄR BRA, MEN KAN BLI BÄTTRE 17

typ av statistiska undersökning som skulle mäta hur nöjda barn och Sverige är ett fredligt land 2 unga är med sina liv. Vad är det då som är bra i Sverige? Även det frågade vi kontaktklas- serna. Frågan var ställd så att man fi ck skriva ”två saker som är bra Barns nöjdhet med livet i Sverige”. Det vi kommer åt på det sättet är det barnen och ungdo- Medelvärde på en skala 1–100. marna helt spontant kommer att tänka på just när de läser frågan. Sverige 88 Vi tror att det kan ge en indikation på vad som ligger nära hjärtat för Bosnien och Herzegovina 85 dem som har svarat, åtminstone just vid tidpunkten för svaret. Serbien 84 Sammanlagt skrev 864 barn och ungdomar ner 1 542 ”saker” som Montenegro 77 de tycker är bra i Sverige. En del skrev en, andra två, några tre eller fyra. Sri Lanka 74 Ur detta stora material utkristalliserade sig olika områden. Några av Vietnam 73 svaren handlar om att Sverige är bra i största allmänhet, till exempel Peru 66 ”Sverige är bäst!!”, ”mycket..... grovt mkt” och ”Sverige äger”. Kosovo 60 Skriv två saker som är bra i Sverige

Vår undersökning visade att barnen och de unga i Sverige är mycket Procent. Andel av nöjda med livet som helhet och med de fl esta områden som ingår i Antal svar svarande undersökningen. Den genomsnittliga totala tillfredsställelsen med livet för alla barn är 88 på en skala från 1 till 100 och kan betraktas Fred och trygghet 264 30 som högt. Liknande mätningar av vuxnas nöjdhet med till exempel Demokrati och frihet 249 29 samhällsservice och servicen i näringslivet ligger oftast under 70.3 Naturen och miljön 219 25 Vi kan dra slutsatsen att många barn och ungdomar i Sverige är Övrigt 146 17 nöjda med sina liv i allmänhet. Skolan 105 12 Vet inte 97 11 Social trygghet, hjälp 78 9 Välfärd, ekonomi 69 8 Bra människor 66 8 Allt 63 7 2 Barnombudsmannen. The Right to be Heard, 2007. 3 Statskontoret och Statistiska centralbyrån. Att ta reda på vad folket tycker – En pilot- Antal svar (procentbas): 864 undersökning om medborgarnas syn på offentlig förvaltning, 2002:12. 18 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

”Vi har inget krig fast vi tänker inte på det.” (Pojke 12 år)

På första plats kommer sådant som handlar om att Sverige är ett – vilka två saker skulle du ändra på först?” Det vi ville komma åt var tryggt och fredligt land. Till exempel: ”Vi har inget krig, och att vi sådant de spontant kommer att tänka på som problematiska. har det bra för det mesta”, ”Tryggheten. Trevligt land”, ”Det är bästa Sammanlagt fi ck vi in 1 275 ”saker” som de 875 barnen och ung- landet. Det är inte krig i Sverige” och ”Sverige har de bra på många domarna som besvarade frågan skulle ändra på om de fi ck bestäm- fl era sätt än andra länder, det är tex inte krig”. ma. En del skrev en, andra två, några tre eller fyra. Vi kategoriserade På andra plats kommer demokratin och friheten, det vill säga svaren tematiskt för att försöka se om det fanns frågeområden som sådant som rör öppenhet, yttrandefrihet, politik och rättigheter. utkristalliserade sig som viktiga för många. Till exempel: ”Att man är fri i Sverige och att man har möjlighet till att göra nästan allting man har drömt om eller man vill göra”, ”Alla Om du fi ck bestämma i hela Sverige – vilka två saker skulle du har samma rättigheter”, ”Att alla människor åtminstone ska vara ändra på först? lika värda och att man har yttrandefrihet” och ”Att man får tycka Procent. vad man vill”. Andel av På tredje plats kommer naturen och miljön. I den kategorin har Antal svar svarande bland annat svar som handlar om miljön, klimatet och allemansrät- Vet ej 168 19 ten hamnat. Exempel: ”Sverige är stort och grönt”, ”Snö och bra Invandring, integration och rasism 118 13 väder”, ”Mycket skog” och ”Man kan åka till fjällen om man tycker Skolan 106 12 om snö, eller så kan man åka till södra Sverige och bada :D”. Brott och straff 100 11 På fjärde plats kommer en kategori som vi kallar ”övrigt” (17 pro- Miljön och klimatet 96 11 cent). Den innehåller lite mer udda svar. Här ser vi svar som handlar Pengar och ekonomi 86 10 om exempelvis shoppingmöjligheter, bra böcker, vissa namngivna Arbetsmarknadsfrågor 66 8 städer eller personer, bra fotbollsspelare, trevliga aktiviteter och Våld, våldtäkter och övergrepp 48 5 goda maträtter. Inget 48 5 Därefter ser vi svar som handlar om bra saker i skolan, ”vet inte” Politik, statsskick 38 4 samt social trygghet, välfärd, ekonomi och bra människor. Antal svar (procentbas): 875

Vad borde bli bättre i Sverige? De svar vi får kan eventuellt förklaras utifrån hur frågan varit formu- För att komma åt vilka områden barn och unga inte tycker är lika bra, lerad: ”Om du fi ck bestämma i hela Sverige – vilka två saker skulle eller sådana områden där de tycker att det kan bli bättre i Sverige, du ändra på först.” En sådan fråga är dels allmän och övergripande, ställde vi ytterligare en fråga: ”Om du fi ck bestämma i hela Sverige dels kan man också som svarande känna att svaren eller förslagen BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SVERIGE ÄR BRA, MEN KAN BLI BÄTTRE 19 Foto: Mark Earthy/Scanpix också måste vara möjliga att genomföra i praktiken. Trots det är de och ungdomarna vill ändra på, men att de inte vet vad de skulle intressanta och värda att genomlysa lite närmare. börja med. Det kan också tolkas så att de inte vet om det fi nns så I de tre följande kapitlen i den här rapporten kommer vi att för- mycket att ändra på. Det mesta kanske är bra? Vi kan egentligen djupa oss inom de tre områden som kom först på listan, efter det inte dra någon säker slutats av svaren. vanligaste svaret, nämligen att man inte vet. Här presenterar vi först samtliga kategorier lite översiktligt. Invandring, integration och rasism Efter ”vet inte” kommer svar som på olika sätt handlar om invand- Vet inte ring och integration, både rasistiska och anti-rasistiska uttalanden. På allra första plats kommer svaret att man inte vet vad man skulle Här hittar vi svar som ”Underlätta invandringen”, ”rättvisare mot ändra på först. Det kan tolkas så att det fi nns många saker barnen invandrare” och ”rasismen”. Men också ”skicka hem alla utlänningar 20 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

”Jag bryr mig inte [om att jorden ska gå under]. Jag kommer att vara död då ändå när det händer.” (Pojke 12 år)

som beter sig illa” och ”Ta tag i invandrarfrågan, den sköts inte rätt”, och ”Naturförstöringar skulle stoppas”. Andra skriver om att folk ”Minska på intagandet av utlänningar” och ”Mindre invandrare”. 13 borde bry sig mer om miljön rent generellt: ”Jag skulle ändra på procent av alla barnen och ungdomarna, det vill säga 118 personer att det skulle bli en bättre miljö” och ”Alla skulle bry sig mer om av 875, har valt att spontant lyfta fram någon aspekt av det faktum miljön”. En grupp efterlyser också mindre nedskräpning: ”att inte att människor har invandrat till Sverige. skräpa ner”, Ytterligare en efterlyser bättre väder i Sverige, företrä- desvis varmare. Skolan Alla frågor som har med skolan att göra samlade vi i en kategori. Pengar och ekonomi Skolan är en mycket viktig arena för barn och unga och frågor som En del barn och ungdomar tar upp sådant som har med ekonomi att rör skolan kommer högt i prioritetsordningen när det gäller sådant göra. En del handlar om vilka principer som ska råda i samhället, till man vill ändra på i Sverige. Svaren rör resurser till skolan, som ”jag exempel ”Ta från dom rika. Ge till dom fattiga.”, ”Satsa pengar på skulle ge skolan mer pengar”, ”att alla skolor skulle få lika mycket rätt saker”. Andra är mer konkreta förslag som att ”sänka skatten”, pengar att göra saker för”. Andra tar upp frågan om när man borde ”höja skatterna”, ”högre barnbidrag”. Några är mer generella, få betyg. En del tar upp att man vill ha kortare arbetsdagar, mer exempelvis ”Bättre ekonomi” eller ”alla barn var rika”. En del hand- ledigt eller ingen skola alls. lar om att saker borde vara billigare, till exempel ”Billigare grejer på affärer”, ”att rockaffärer blir billiga”, ”sänka priser” och ”Billigare Brott och straff på allt”. Frågor som rör kriminalitet, straff och säkerhet kommer trea på lis- tan över sådant barnen och ungdomarna vill ändra på. De uppger Arbetsmarknadsfrågor att de vill ha fl er poliser och vakter ute på gatorna: ”Längre straff De frågor som rör arbete och arbetsmarknad handlar mest om för folk som gjort något olagligt, ex mördat någon”, ”föra in döds- arbetslösheten på olika sätt. En del påtalar problemet och andra straff” och ”Att det blev fl er poliser. Och att pedofi ler får längre presenterar lösningar: ”att man ska försöka göra något åt arbetslös- straff.” heten”, ”Jobbmöjligheterna”, ”att alla hade jobb” och ”hjälpa dom som är arbetslösa”. Flera svar handlar om jämställdhet, som ”För- Miljön och klimatet dela könen jämlikt i arbetsmarknaden”, ”Lika lön för samma jobb”, Miljöfrågorna handlar om klimatet, den globala uppvärmningen, ”Att kvinnorna ska få högre lön”, ”Jag skulle ge lika lön till tjejer och nedskräpning i naturen. En stor del handlar om att vi borde minska killar”. Några skriver om andra arbetsmarknadsfrågor: ”låta de fat- utsläppen och köpa miljövänliga produkter: ”Att vi inte släpper ut tiga få jobb och bra lön” och ”att man inte behöver läsa högskola så mkt koldioxid och andra farliga gaser”, ”bara miljövänliga bilar” för att få jobb”. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SVERIGE ÄR BRA, MEN KAN BLI BÄTTRE 21

Våld, våldtäkter och övergrepp Politik, statsskick Svaren handlar här i allmänhet om att barnen och ungdomarna vill En hel del av svaren i den här kategorin präglas av att Sverige har få bort våld och våldtäkter. Till exempel: ”INGET BRÅK”, ”att det fått en ny regering. ”att moderaterna skulle vinna valet”, ”byta till- inte fi nns någon misshandel”, ”mindre våldtäkter” och ”våld o över- baka regeringen”, ”att det bara är dom rika som drar fördel av den grepp”. nya regeringen”. I övrigt skriver de mest i generella termer: ”Rege- ringen”, ”politikerna”, ”Partiledarna... Dom säger bara saker för att Inget dom ska få det bättre” och ”Jag skulle ändra på politikerna och för- I den här kategorin har vi samlat de som på olika sätt har svarat att söka göra ett bättre samhälle”. Några vill också ändra statsskicket: de inte skulle vilja ändra på något. Till exempel ”inget”, ” ingenting ”Monarkin ska få mer makt” och ”att vi fi ck en president”. skulle jag ändra på”, ”Inget allt är bra”, ” Jag skulle inte vilja ändra på något”.

Barn och unga berättar: Främlingsfi entlighet och lika värde 3 24 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Främlingsfi entlighet och lika värde

I kontaktklassundersökningen 2007 tar en del av barnen och ungdomarna spontant upp att de vill ändra på sådant som rör invandring, integration och rasism. Dessa frågor kommer på första plats efter svaret ”vet inte”. FN:s barnrättskommitté var bekymrad över rapporterna om rasism i Sverige, särskilt i skolorna.

Artikel 2 i barnkonventionen fastställer att alla barn har samma utlänningar i Sverige. Vi tar in mer än vi kan ta hand om” och rättigheter enligt konventionen oavsett ”ras, hudfärg, kön, språk, ”Ta inte in så många invandrare!!!” I den här kategorin har alla religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller rasistiska uttalanden placerats. sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt”. • Drygt en femtedel handlar om att man vill få bort rasismen, till FN:s barnrättskommitté har också tydliggjort att barn har rätt till exempel: ”få slut på rasism”, ”inga rasister, bara blattar” och ”att skydd mot diskriminering som har samband med sexuell läggning, ingen var rasist/nazist”. antingen barnets, dess föräldrars eller vårdnadshavares.1 • Knappt en femtedel handlar om integration och invandrings- Det är av yttersta vikt att icke-diskrimineringsprincipen i barn- politik, till exempel: ”Jag skulle ändra så alla utländska som hade konventionens artikel 2 genomsyrar allt arbete med barn och unga det svårt (krig) i sitt hemland skulle få stanna.....” , ”ha rätt att och arbetet med deras rättigheter i samhället. Artikeln har en dub- få jobb, även om man är invandrare” och ”Ge invandrare fl er val- bel dimension. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna möjligheter”. och barn får heller inte diskrimineras i förhållande till andra barn. • En tiondel vill öka invandringen, låta fl er få stanna, att Sverige Där det behövs måste särskilda åtgärder vidtas. ska välkomna invandring. Några skriver: ”mer invandring”, Barnombudsmannen har ofta lyft fram att olika gruppers speci- ”underlätta invandringen” och ”alla asylsökande får stanna”. fi ka behov och rättigheter måste tillgodoses för att skapa jämlikhet och bekämpa utanförskap. Vi har under de senaste åren träffat barn Av de 118 elever som svarade inom kategorin om invandring, och ungdomar som tar upp antingen rasismen eller invandringen integration eller rasism tycks ungefär hälften känna ett motstånd som ett problem i Sverige. mot personer med utländsk bakgrund och invandrare medan den andra hälften på olika sätt är positivt inställda till invandring och Invandring, integration och rasism utlandsfödda personer. Vi kan alltså se en polarisering bland de När vi frågar vad kontaktklasserna skulle ändra på i Sverige om de svarande som tagit upp frågan, men vi kan samtidigt konstatera fi ck bestämma handlar det näst vanligaste svaret alltså på något att stor en majoritet, mer än 80 procent av eleverna, inte spontant sätt om invandring, integration eller rasism. tar upp ämnet. Om vi delar upp de öppna svaren inom denna kategori ser vi att: I slutet av 2004 presenterade Forum för levande historia och • Hälften är negativa till invandring, till exempel: ”Inte ta in fl er Brottsförebyggande rådet (Brå) en kartläggning av 10 600 ungdo- mars inställning till antisemitism, islamofobi, homofobi och invand- 2 1 General Comment no. 3, CRC/GC/2003/3, 17 mars, 2003. General Comment no. 4, CRC/ rarfi entlighet (Intoleransrapporten). Exempelvis ansåg 12 procent GC/2003/4, 1 juli, 2003. Årsrapport från kommitténs 19:e session, CRC/C/80, 9 oktober 1998. List of Issues, UK, CRC/C/Q/UK-IM/1, 26 juni, 2000, CRC/C/15/Add. 188, 9 oktober, 2 Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia. Intolerans, antisemitiska, 2002 samt periodisk granskningsrapport beträffande Österrike. homofobiska, islamofobiska och invandrarfi entliga tendenser bland unga, 2004. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 25

av de tillfrågade ungdomarna att Sverige inte bör fortsätta att ta Knappt hälften av alla som svarade säger att det känns som om alla emot fl yktingar. Knappt 10 procent instämde helt med påståendet elever är lika mycket värda i skolan, medan 32 procent säger att det att ”invandrare i Sverige som kommit från länder utanför Europa inte känns så. ska återvända till sina hemländer”. Av de elever som är födda utomlands svarar 40 procent nej på frågan om de upplever att alla elever är lika mycket värda i skolan. Lika värde i skolan Det kan jämföras med att 31 procent av de svenskfödda svarar nej Barnombudsmannen ville fråga barn och unga hur de upplever att på frågan. Utlandsfödda elever och ungdomar på högstadiet är de, principen om barns och ungdomars lika värde respekteras i skolan. som enligt vår undersökning, i störst utsträckning har en känsla av Därför skrev vi i frågeformuläret till kontaktklasserna att vi ville ojämlikhet i skolan. veta hur stämningen är i skolan och om de kände att alla är lika En femtedel av eleverna i en undersökning som genomförts av mycket värda. Skolverket har utsatts för etniskt relaterade kränkningar.3 Elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland dem som Känns det som om alla elever är lika mycket värda i skolan? drabbas och denna typ av kränkningar är vanligast i årskurs 8. (Procent) Etniskt relaterade kränkningar drabbar könen i lika stor omfattning. Elever med utländsk bakgrund trivs sämre i skolan, enligt samma Ja 44% undersökning. Barnombudsmannen gick vidare med frågor som skulle visa hur Nej 32% känslan av olika värde ser ut. Vi frågade om det fi nns personer i sko- lan som anser att andra är mindre värda. Knappt hälften svarar ja. Kanske 16%

Vet inte 8%

Antal svarande (procentbas): 1 030

3 Skolverket. Delredovisning av regeringsuppdrag om diskriminering (U2006/5849/S), 2007. 26 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Finns det någon i skolan som tycker att andra är mindre värda Om du svarade ”ja” eller ”kanske” på fråga 22: än honom eller henne själv? (Procent) De som tycker att andra är mindre värda är (Procent):

Ja 46% Elever 55%

Både vuxna Vet inte 27% och elever 27%

Kanske 15% Vet inte 14%

Nej 13% Vuxna 4%

Antal svarande (procentbas): 1 027 Antal svarande (procentbas): 625

På frågan om det fi nns någon som tycker att andra är mindre värda De fl esta anser att det huvudsakligen är de jämnåriga som värderar svarar 46 procent ja och 13 procent kanske. andra lägre än sig själva. Endast 4 procent svarar att det i första Här fi nns en könsskillnad. En majoritet, 51 procent av fl ickorna, hand är vuxna. Men mer än en fjärdedel säger samtidigt att det tror att det fi nns någon i skolan som tycker att andra är mindre vär- handlar om både vuxna och elever. Andelen svar som anger att det da än de själva, medan endast 39 procent av pojkarna tror detta. handlar om båda grupperna är större bland de äldre eleverna. Barnombudsmannen har sedan vi började vårt arbete konti- För att försöka ringa in vilka som anses vara mindre värda ställde nuerligt fått in uppgifter om att mobbning sker mellan barn utan vi en öppen fråga där vi bad barnen och ungdomarna att beskriva att vuxna ingriper och att det fi nns vuxna i skolan som kränker, dessa. Vi ville undersöka vilka grupper de identifi erar som mest diskriminerar och mobbar elever. Därför ville vi också ställa frågan utsatta för andras tankar om lägre värde. De som svarade ja eller om vilka barnen uppfattar har en människosyn som säger att alla kanske på frågan om att det fi nns personer som anser att andra är inte har lika värde. De som svarade ja eller kanske på frågan om mindre värda fi ck därför också svara på frågan vilka de tror att dessa att sådana personer fi nns, fi ck också svara på frågan vilka dessa är. andra anser vara mindre värda. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 27

Sammanlagt fi ck vi 687 svar från 580 elever. Några har alltså I kategorin ”övrigt” ser vi lite mer udda svar som handlar om lämnat fl era svar som då har räknats individuellt. att olika personer tycker olika. Här namnges också personer eller vissa gymnasieprogram. Andra exempel på svar som har hamnat i Om du har svarat ”ja” eller ”kanske” på fråga 22: ”övrigt” är: ”skvallerbyttor”, ”de som är ganska nya i skolan”, ”några Vilka är mindre värda, tycker de? personer” och ”dom som dom kanske är ovän med”. 13 procent av de svarande hamnar i den här kategorin. 1. Vet inte En tiondel svarar att vuxna värderar barn lägre och en tiondel 2. De som är annorlunda, töntarna, de med låg status tar upp barn som har ett provocerande yttre, till exempel genom 3. Övrigt att bära vissa kläder. 4. Barn (värderas lågt av vuxna) En knapp tiondel lyfter fram barn med annan etnisk bakgrund 5. De med provocerande utseende eller fula eller fel kläder eller religion. Den största delen av dessa svar handlar om invand- 6. De med en annan etnisk bakgrund, religion eller sexuell läggning än man själv rare eller personer med utländskt utseende. Ett litet fåtal tar upp 7. Andra elever eller lärare det omvända, att personer med utländsk bakgrund ser ner på dem 8. De med lägre kunskap med svensk bakgrund. 9. Barn med funktionshinder 10. Mindre, yngre och svagare elever Rasism förekommer i skolan 11. Sig själva (elever med dåligt självförtroende) Enligt studien Attityder till skolan uppger 6 procent av eleverna i 12. Plugghästar, duktiga elever årskurs 7–9 och i gymnasieskolan att rasism ofta förekommer på 13. Elever med lite pengar deras skola.4 Ytterligare 10 procent uppger att det förekommer ibland. Det är ingen skillnad mellan hur elever med svensk respek- Ungefär en fjärdedel svarar att de inte vet. De säger att det fi nns tive utländsk bakgrund svarar. Cirka 10 procent av ungdomarna vissa som tycker att andra har ett lägre värde, men på den direkta svarar att man tycker det skulle vara ”helt okej” eller ”ganska okej” frågan svarar de att de inte vet vilka dessa är. Kanske är det svårt om deras kompisar klottrade ”stoppa invandringen” på en vägg i 5 att defi niera någon särskild grupp. stan. Den mindre grupp elever som är starkt intolerant mot såväl De som ger konkreta svar tror i första hand att de som betraktas muslimer, judar som homosexuella består så gott som uteslutande som lite annorlunda i största allmänhet är de som är mest utsatta av elever födda i Sverige (99,5 procent). för andras nedvärdering. De annorlunda, de med låg status, ”nör- 4 Skolverket. Attityder till skolan, 2006. Rapport nr, 299, 2007. darna” eller ”töntarna” uppges av en femtedel. 5 Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia. Intolerans, antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfi entliga tendenser bland unga, 2004. 28 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Enligt Integrationspolitiska maktutredningen kategoriseras ofta Våld och hot elever med utländsk bakgrund som ”invandrarelever” med inne- Det är ganska ovanligt att elever utsätts för våld på grund av sitt ur- boende problem. ”Svenskheten” framställs som norm samtidigt sprung, men det förekommer. Sammanlagt 275 elever rapporterade som skolan ser ”invandrarelever” som avvikare från normen. De 2004 att de utsatts för misshandel minst en gång det senaste året menar att skolan bidrar till skapandet av ett normativt ”vi” och ett på grund av sitt ursprung.8 Pojkar var mer utsatta än fl ickor. När det 6 avvikande ”dem”. Skolans ”västcentriska” hållning, det vill säga gällde nationell bakgrund var den mest utsatta gruppen elever som hållningen att ”västvärlden” är viktigast och att dess karaktäris- själva var födda utomlands. Elever med ”helsvensk bakgrund” har tika ses som universella, försvårar för en del elever att delta i skol- utsatts i minst utsträckning.9 Även om man inte utsatts handgrip- verksamheten och det demokratiska arbetet i skolan. Den historia, ligen kan man ha varit med om relativt allvarliga kränkningar i form religion och erfarenhet som tillhör de elever som har invandrar- och av hot. Utsattheten är tre gånger högre för elever med utländsk minoritetsbakgrund, fi nns ofta inte med i skolans normala och var- bakgrund än för elever med helsvensk bakgrund. dagliga arbete. Elevernas erfarenheter av utanförskap, diskrimine- ring och rasism, både inom och utanför skolan uppmärksammas inte alltid.7

8 Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia. Intolerans, antisemitiska, 6 Integrationens svarta bok. Agenda för jämlikhet och social sammanhållning homofobiska, islamofobiska och invandrarfi entliga tendenser bland unga, 2004. (SOU, 2006:79). 9 Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia. Intolerans, antisemitiska, 7 Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafi erande praxis (SOU, 2006:40). homofobiska, islamofobiska och invandrarfi entliga tendenser bland unga, 2004. BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 29

Det fi nns ett gäng nazister på nästan varje skola

När nynazisterna rekryterar anhängare vänder de sig till barn och ungdomar i alla åldrar. För att motverka främlingsfi entligheten krävs stöd till osäkra ungdomar, förebyggande arbete i skolorna och ett mindre segregerat samhälle. Det hävdar Lia och Anneli som arbetar inom organisationen Ungdom mot rasism.

Lia och Anneli går i skolans årskurs nio. De bor i en småstad där Konfl ikter mellan nazister och invandrare motsättningarna mellan rasister, antirasister och invandrare har Det var när Anneli och Lia började på högstadiet som de förstod att ökat. Konfl ikterna intensifi erades för ungefär två år sedan då en främlingsfi entligheten är utbredd i samhället. På deras skola hade nynazistisk organisation bestämde sig för att rekrytera nya med- det varit ständiga konfl ikter mellan rasister och invandrare. Både lemmar i staden. Anneli och Lia kände att de ville göra någonting åt situationen. När – Nazisterna försöker till och med rekrytera småttingar. De vän- de genom kommunens ungdomsfullmäktige upptäckte organisa- der sig till barn som är typ elva–tolv år. På vår skola är det fl era av tionen Ungdom mot rasism, engagerade de sig. dem som går i sjuan som har börjat röka och hänga med nassarna, – Att jag engagerade mig beror också på att jag själv känner säger Anneli. mig lite utsatt, säger Lia. Min pappa är invandrad från Tyskland och efter som hans släkt kommer från Marocko ser han ut som en typisk invandrare. Dessutom är min låtsasfarfar från Tunisien och vår familj har blivit trakasserad på olika sätt. Två gånger har nazisterna sparkat ned vår brevlåda och lämnat klistermärken med nazistiska symboler efter sig. Lia och Anneli berättar att det fi nns ett gäng nazister på nästan varje skola i staden numera. De som är med i gängen klär sig i bom- barjackor, Sverigetröjor och sätter upp nazistiska klistermärken. Ef- ter skolan träffas de utanför McDonalds och står där och röker. – Tillsammans blir de många och det är klart att invandrarna känner sig hotade. Det fi nns också ett antal äldre nazister som är organiserade och de ordnar fester för att rekrytera nya medlemmar, säger Anneli. Men på Lias och Annelis egen skola har situationen trots allt bli- vit lugnare sedan två år tillbaka. Det beror på att några av ledarna inom nazistgänget slutade och skolans socionom hade haft möten med rasister och invandrare och låtit dem göra saker tillsammans. Då minskade bråken betydligt. 30 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Viktigt att bemöta nazisternas argument Rasism hänger ihop med dålig självkänsla Ungdom mot rasism vill motverka främlingsfi entlighet och Lia och Lia och Anneli menar att problemet med rasism inte handlar om att Anneli arbetar med att dela ut fl ygblad, anordna fackeltåg, kon- det fi nns invandrare. Det handlar om de individer som blir rasister. serter och diskussionskvällar. Ofta är uppslutningen på arrange- De tror att majoriteten av alla ungdomar har dålig självkänsla och mangen god, men på den senaste diskussionskvällen hände något de vet av egen erfarenhet att grupptrycket är starkt. Ungdomar tror ovanligt. Kvällen gick under rubriken ”Nazism, bra eller dåligt? Kom att de måste vara som alla andra och har aldrig fått lära sig att de och diskutera” och det kom bara nazister. duger som de är. – De var sju muskulösa killar i tjugoårsåldern. I vår grupp inom – Osäkra personer vill gärna ha ett gäng att känna samhörighet Ungdom mot rasism var den äldsta från oss bara sexton år. Plötsligt med och när nazisterna erbjuder en gängtillhörighet så känner de skulle vi sitta där och argumentera med nazisterna! Vi var rädda att sig lite bättre. Fast egentligen känns det nog inte alls bättre inom- de skulle göra något våldsamt och jag tänkte på att de nog vet var vi bords, säger Lia och fortsätter: bor. Det fanns visserligen två vuxna på fritidsgården där vi var men – Jag tror att många unga behöver hjälp att analysera sig själva. de var också rädda, säger Anneli. Det är inte lätt att erkänna sina brister men det måste man göra för Tjejerna bestämde sig ändå för att genomföra kvällen och bör- att kunna acceptera sig själv. jade med att visa ett bildspel om Förintelsen. Lia och Anneli tror att skolan kan ha svårt att ge alla individuell Under diskussionen efteråt märkte de att nazisterna faktiskt hjälp men situationen kan bli bättre om elever får diskutera normer inte var så farliga. Det var endast ledaren som argumenterade och och ideal tillsammans. Det är viktigt att fl er får upp ögonen för att de andra sa bara ”jag håller med honom” om de fi ck en fråga. I efter- de inte måste följa normen eller gruppens vilja. hand känner sig Anneli och Lia stolta över att de klarade av situatio- nen. De är överens om att det är viktigt att visa rasister och nazister Säg ifrån på rätt sätt att det fi nns personer som inte delar deras åsikter. Anneli och Lia tycker att frågor om rasism och nazism får alldeles – De blev inte omvända av vår diskussionskväll. Men vi har i alla för lite plats på schemat. fall bemött dem och givit dem motargument, säger Anneli. – Skolan måste ägna mycket mer tid åt de här frågorna och ar- I vanliga fall är det inte läskigt att arbeta mot rasism. Lia och beta mer förebyggande. Eleverna behöver till exempel få kunskap Anneli känner sig trygga för de vet att det fi nns fl er anti-rasister än om hur fl yktingar har det så att de förstår varför människor fl yr till nazister i staden. Även om endast ett fåtal ungdomar är organisera- Sverige, säger Lia. de i Ungdom mot rasism är stödet för verksamheten stort. Det kan I skolan måste lärarna också markera hårdare och mer genom- komma cirka 200 personer på deras anti-rasistiska arrangemang. tänkt mot rasistiska uttryck. På Lias och Annelis skola säger lärarna BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 31

visserligen ifrån när elever är taskiga mot varandra. Men de säger Ett samhälle med kärlek och mångfald ofta till på fel sätt. Lia och Anneli tycker att det är mycket rasism i deras stad men de – När en elev säger ”jävla blatte” kan lärare säga att man tror inte att det är värre än på andra platser i landet. inte får använda ordet blatte. Men det är inte ordet i sig som är – Just nu syns rasismen här eftersom nynazisterna rekryterar. fel. Blattarna själva använder det och har gjort ordet till sitt eget. Men de rasistiska åsikterna fi nns över allt och många är smyg- Men när elever använder blatte som skällsord blir det fel och det ska rasister, säger Anneli. lärarna reagera mot, säger Lia. Hon och Lia tror att okunskap och brist på erfarenhet ökar Anneli håller med och berättar att lärarna lägger ett stort ansvar rasismen. Personer som aldrig har lärt känna människor från andra på eleverna. Ofta är det hon själv och Lia som säger till andra elever kulturer blir osäkra när de möter invandrare. Och osäkerheten gör som använder nedsättande uttryck. att de blir avståndstagande. Följaktligen borde politikerna arbeta – Men det har ändå blivit lite bättre. Förut var det nästan bara mer för att minska segregeringen i samhället. Lia bor själv i ett vi elever som sa till andra elever. Jag blev ofta arg och skrek till folk bostadsområde som hon kallar för ”ghettot”. som använde skällsord. Men nu har hela situationen på skolan blivit – Här bor många invandrare och husen är sunkiga. Politikerna lugnare och jag är också lugnare och har märkt att det fungerar struntar i det här området. Istället satsar de på nya fi na bostäder bättre att säga ifrån på ett sakligt sätt. Folk tar åt sig mer då, säger vid havet. De verkar tycka att alla invandrare kan bo här eftersom Anneli. det är billigt, säger Lia. Lia och Anneli tänker fortsätta att arbeta hårt för att förändra samhället och visa att vi människor faktiskt kan leva i kärlek och mångfald istället för att odla hat och fördomar. Deras engagemang tar mycket tid men ger också mycket tillbaka. – På söndag är det Förintelsens minnesdag och då arrangerar vi i Ungdom mot rasism ett fackeltåg. Det avslutas på en fritidsgård där vi ska ha en mysig un-plugged konsert. Jag och Lia har jobbat med att fi xa tillstånd för fackeltåget, informera polisen, kontakta olika artister till konserten och sätta upp affi scher. Vi hoppas att det kommer riktigt många då! säger Anneli. Text: Annika Wallin Foto: Per Dahl 32 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Utrikes och inrikes födda svarar lite olika i vår svarar att en sådan fi nns. Vi frågade också vem i skolan man kan undersökning vända sig till om någon i klassen blir mobbad. Av dem som är föd- Nio procent i vår kontaktklassundersökning 2007 är födda utom- da i Sverige anger 16 procent alternativen ”ingen” eller ”vet inte” lands. Om vi jämför hur gruppen utrikes födda och svenskfödda medan hela 28 procent av de utlandsfödda kryssar i något av dessa svarar, framkommer tydliga skillnader mellan hur de upplever sko- två alternativ. lan och hur de upplever kränkningar till följd av etnisk olikhet, med Vi ställde även frågan om det fi nns någon i skolan man kan vän- mera. Elever som har invandrat tycks i större utsträckning uppleva da sig till om man själv blir mobbad? En konsekvent lägre andel av att ojämlikhet förekommer. de utlandsfödda vet till vem de kan vända sig om de blir mobbade. Bland de utlandsfödda trivs endast 41 procent bra med livet 30 procent av de utrikes födda kryssar för alternativen ”ingen” eller medan siffran bland svenskfödda är 60 procent. Endast 8 procent ”vet inte”, jämfört med 16 procent av de svenskfödda. av de svenskfödda eleverna uppger att de är stressade varje dag. På många ställen fungerar inte integrationen av utlandsfödda Bland de utlandsfödda är siffran 18 procent. Barn som är födda i Sve- elever på ett tillfredsställande sätt. Den samlade bild som fram- rige tycks alltså må bra och trivas bättre med tillvaron än de elever kommer är oroande, barn födda utrikes tycks enligt vår undersök- som är födda utomlands och som har invandrat. De utlandsfödda ning må sämre än inrikes födda barn. Orsakerna kan var många och har också en lägre uppfattning om skolan och jämlikheten. komplexa, men situationen är inte tillfredsställande. Av de med utländsk bakgrund svarar endast 65 procent att sko- lan har en antimobbningsplan medan 80 procent av de svenskfödda BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 33

Invandring

År 2006 var invandringen till Sverige rekord- med utländsk bakgrund bor i 10 av Sveriges Studier visar att segregation kan på- hög. Närmare 96 000 personer invandrade 290 kommuner. Samtidigt har nästan 40 verka skolresultaten. Elever som både bor till Sverige och 23 procent av dem, drygt procent av kommunerna knappt några barn i ett område och går i en skola där många 22 000 var barn i åldern 0–17 år.10 Andelen alls med utländsk bakgrund.13 har utländsk bakgrund löper ungefär dub- barn med utländsk bakgrund ökar. År 1999 Kännetecknande för de svenska segre- belt så stor risk att få betyg som inte gör hade drygt 13 procent av alla barn i Sverige gerade bostadsförhållandena är en tydlig dem behöriga till gymnasiet, som barn som utländsk bakgrund, jämfört med drygt 15 rumslig segregation, där etniska och so- både bor i ett område och går i en skola där procent 2006. Det betyder att det fi nns när- cioekonomiska skillnader samvarierar. Den nästan samtliga har svensk bakgrund. Re- mare 300 000 barn i Sverige med bakgrund rikaste befolkningen återfi nns i de svensk- sultaten gäller både barn med svensk och från något annat land än Sverige. De fl esta dominerade villaområdena och den fatti- utländsk bakgrund. De är giltiga både i stor- av dessa barn är födda i Sverige. Det gällde gaste i de svenskglesa hyresrättsområdena, stadsområden och i övriga Sverige.16 för 65 procent av alla barn med utländsk ofta byggda under Miljonprogrammet.14 De Elever med utländsk bakgrund fullföljer bakgrund 2006.11 senare är mycket mångkulturella miljöer, inte gymnasieskolan i samma utsträckning I den offi ciella statistiken och i vår kon- där det mest tydliga kännetecknet är från- som elever med svensk bakgrund. Bland taktklassenkät innefattar utländsk bak- varon av etniska svenskar. elever med utländsk bakgrund var det 63 grund de som själva är födda utomlands Uppbrott, byte av bosättningsland samt procent av fl ickorna och 55 procent av poj- eller vars båda föräldrar är det. Vi använder diskriminering av elever med invandrar- karna som fullföljde utbildningen jämfört också begreppet utrikes födda, som endast och minoritetsbakgrund i skolan påverkar med 80 respektive 75 procent med svensk inbegriper de elever som är födda utanför ungdomarnas möjlighet att lyckas i skolan. bakgrund.17 Sverige (105 000). Även faktorer som familjernas degradering i Sverige, bosättningsmiljö, medborgarskap, Segregation erfarenheter från utbildning, hushållets Många svenska städer, såväl större som sammansättning och föräldrarnas erfa- mindre, präglas av etnisk boendesegre- renheter av ”diskvalifi ceringsprocessen” i gation.12 Under 1990-talet har den ökat. Sverige spelar roll. En diskvalifi ceringspro- I dag bor två tredjedelar av alla barn med cess av föräldrarna innebär att de ofta inte utländsk bakgrund i något av de tre stor- når samma yrkesposition som de haft i sina stadslänen Stockholm, Skåne eller Västra hemländer.15 Götalands län. Drygt 40 procent av alla barn

10 Barnombudsmannen och Statistiska centralbyrån. Upp 13 Barnombudsmannen och Statistiska centralbyrån. Upp till 18 – fakta om barn och ungdom, 2007. till 18 – fakta om barn och unga, 2007 11 Barnombudsmannen och Statistiska centralbyrån. Upp 14 Bråmå, Åsa. Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden. 16 Statistiska centralbyrån. Barn, boendesegregation och till 18 – fakta om barn och ungdom, 2007. Institutet för bostads- och urbanforskning, 2007. skolresultat, 2007. 12 Barnombudsmannen och Statistiska centralbyrån. Upp 15 Integrationens svarta bok. Agenda för jämlikhet och 17 Barnombudsmannen och Statistiska centralbyrån. Upp till 18 – fakta om barn och ungdom, 2007. social sammanhållning (SOU, 2006:79). till 18 – fakta om barn och ungdom, 2007. 34 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Vad kan skolan göra för att alla ska Regeringen skriver i Sveriges fjärde rapport till FN:s barnrätts- känna sig lika mycket värda? kommitté, under punkten 61: ”Det svenska utbildningssystemet Skolan är ett viktigt forum för skapandet av de normer, föreställ- lägger stor vikt vid frågor om demokrati, jämställdhet och mänsk- ningar och synsätt som eleverna använder för att förstå världen och liga rättigheter bland annat i förskoleverksamheten, skolbarns- sin plats i den.18 Den är också en viktig social arena. omsorgen och skolan.” Verksamheterna ska aktivt verka för alla I skollagen står det att var och en som verkar inom skolan ska människors lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och främja aktning för varje människas egenvärde. Den som verkar annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt inom skolan ska främja jämställdhet mellan könen samt aktivt för allas rätt att uttrycka sig och respekteras för sina åsikter. motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning Barn- och elevskyddslagen, säger att det är förbjudet för rek- och rasistiska beteenden. tor eller annan personal att fatta beslut som innebär att barn eller I läroplanerna samt i Skolverkets allmänna råd och kommenta- elever utsätts för någon form av kränkande behandling. Alla verk- rer för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka samheter som regleras i skollagen, till exempel skolan, förskolan, diskriminering och annan kränkande behandling fi nns ytterligare och skolbarnsomsorgen, ska också övervaka att barn eller elever skrivningar om värdegrundsfrågor. Läroplanerna inleds med ett inte utsätter varandra för kränkande behandling. Verksamheterna avsnitt om förskolans och skolans värdegrund. De värden som lyfts ska vidare ta fram en likabehandlingsplan som beskriver hur perso- fram och som förskolan och skolan ska förmedla till eleverna är nalen ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och annan bland andra alla människors lika värde och solidaritet med svaga kränkande behandling. Planen ska bland annat innehålla regler för och utsatta. hur man ska visa respekt för varandra, hur personalen ska reagera om ett barn eller elev far illa och hur man kan anmäla om det händer Likabehandlingsplan ska fi nnas något jobbigt. Enligt 6 § i lagen om förbud mot diskriminering och annan krän- Trots alla goda mål och riktlinjer upplever en tredjedel av barnen kande behandling av barn och elever, barn- och elevskyddslagen, och ungdomarna i våra kontaktklasser att alla elever inte anses vara ska det för varje enskild verksamhet fi nnas en likabehandlingsplan lika mycket värda i skolan. En dryg fjärdedel anser att det är både som bland annat syftar till att förebygga och förhindra kränkande vuxna och elever som har de här åsikterna. Barnombudsmannen behandling. Enligt en förordning (SFS 2006:1083) om barns och ele- anser att skillnaderna mellan ideal och verklighet är djupt otillfreds- vers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan, ska eleverna ställande och måste minska. medverka när likabehandlingsplanen upprättas och följs upp. I kontaktklassundersökningen våren 2007 ställde vi frågan om skolan arbetar på ett bra sätt för att alla barn och ungdomar ska 18 Sammanfattande slutsatser av Integrationspolitiska maktutredningens rapporter, känna att de är lika mycket värda. Bara knappt hälften svarar ja. SOU, 2006:79 BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 35

Arbetar din skola på ett bra sätt för att alla barn och ungdomar Vad tycker du att skolan ska göra för att alla elever ska känna ska känna att de är lika mycket värda? (Procent) sig lika mycket värda

1. Vet inte Ja 48% 2. Skolan ska arbeta aktivt mot fördomar och orättvisa, värdera alla lika Kanske 21% 3. Det går inte att ändra på något 4. Tydligare vuxna och fl er vuxna i skolan Vet inte 18% 5. Eleverna måste ta ansvar för att behandla varandra väl 6. Lite annan sorts undervisning Nej 14% 7. Ökad kommunikation mellan elever och mellan lärare och elever 8. Negativa handlingar måste få hårdare konsekvenser

Frågan har besvarats av 985 elever, som har uppgett ett eller två alternativ. De öppna svaren har delats in i olika kategorier som redovisas med den van- ligaste kategorin först. Antal svarande (procentbas): 1 018

Om vi jämför svaren från svenskfödda och utlandsfödda elever ser Nästan 40 procent av alla som svarade säger att de inte vet vad vi att 49 procent av de svenskfödda svarar ja, men endast 38 pro- skolan ska göra. Det kan tolkas som att man inte har en aning om cent av de utlandsfödda. De utlandsfödda tycks alltså ha en lägre vad som bör göras, till exempel för att man inte har tänkt på frågan tilltro till skolan och jämlikheten. förut, eller som att det inte fi nns något att göra. Båda tolkningarna är möjliga. Skolan måste värdera alla lika En dryg tiondel, 13 procent, av eleverna tycker att skolan måste För att försöka få fram vad de anser att skolan kan göra för att alla arbeta mer aktivt med sina egna värderingar. Den måste värdera ska känna sig lika mycket värda ställde vi en öppen fråga även om alla lika, oavsett till exempel kön eller bakgrund. Skolan måste detta. arbeta med att motverka fördomar, vara rättvis och hjälpa dem Resultatet visar att en dryg tredjedel av barnen och ungdomarna som har det svårt. Här är några exempel på svar: svarar att de inte vet vad de tycker att skolan ska göra. Tolv procent ”Vet inte. Kanske visa dem vad folk tycker om sådant som de säger också att skolan inte går att ändra på eller att det inte fi nns ägnar sig åt (Rasism).” ”Vara Lika Snälla Mot Alla . asså, Inte Ha något att ändra. Men några förslag kommer ändå fram. någon favorit” och ”prata om att alla har samma värde... å att man 36 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Foto: Sonja Iskov/Scanpix Denmark

inte ska behandla folk olika för at dom ser annorlunda ut eller för konsekvenser”, ”Slänga ut bitcharna”, ”ge ut kvarsittning till dom att man har andra åsikter.” som inte sköter sig”. Tolv procent säger uttryckligen att det inte går att ändra på Barnombudsmannen anser att skolan måste ta till sig elevernas något. Några skriver: ”Vet inte. Finns nog inget skolan kan göra.”, uppfattning att skolan ska arbeta mer systematiskt och aktivt med ”Det är nog ganska så meningslöst att försöka ändra på det, efter- värderingsfrågor och dialog mellan elever och lärare. Vi anser också som vissa ändå inte kommer lyssna och ta till sig” och ”vad de en att det är oroande att 40 procent av de svarande på ett eller annat gör så kommer det inte att funka”. sätt känner en uppgivenhet inför möjligheten att förändra de vär- Nästan en tiondel av eleverna säger också att man bör förbättra deringar i skolan som nedvärderar vissa individer eller grupper. och förstärka vuxnas roll i skolan. Det borde fi nnas fl er vuxna, fl er rastvakter, fl er kunniga lärare och mer fritidspersonal. Exempel: Viktigt med många vuxna i skolan ”Mer personal i korridorerna. Fler bra fritidsledare”, ”Mer perso- En rapport från Skolverket visar att vuxnas närvaro utanför den nal bara för vårat välmående”, ”Kolla runt i skolan och se vad som traditionella undervisningen, som till exempel rastvakter och kam- händer” och ”Ha bättre koll på hur lärare och elever beter sig mot ratstödjare, har betydelse för elevernas trivsel.19 I skolor där man andra”. har större vuxentäthet upplever fl er elever trivsel och färre att En lika stor andel tycker att eleverna kan skärpa sig. De kan ta kränkningar förekommer, särskilt när det gäller sexuella och etniska mer ansvar, vara mer lyssnande och förstående och ta hand om trakasserier. varandra så ingen känner sig ensam eller mobbad. Det borde också Likabehandlingsplaner saknades i många av de verksamheter fi nnas fl er aktiviteter för eleverna. Här är några exempel på den här som Skolverket inspekterade under 2006 och 2007. Av inspektions- typen av svar: ”Vara snälla till varandra”, ”Tänka till ibland... Om rapporterna framgår att fl era kommuner saknar likabehandlings- alla utgår utifrån sig själv så blir det bra för alla.” och ”Sluta låtsas planer för samtliga eller vissa förskolor och skolor. I vissa av de nyli- coola”. gen inspekterade kommunerna fanns likabehandlingsplaner, men Andra förslag är att kommunikationen mellan elever och mellan Skolverkets inspektörer bedömde att de inte uppfyllde de krav som elever och lärare måste öka, att undervisningen borde förändras så ställs. Sammantaget visar inspektionen under andra halvåret 2006 att det blir fl er diskussioner, temadagar, mer samtal, fl er samarbets- och första halvåret 2007 att det saknas likabehandlingsplan för 21 övningar. Några tycker också att klasser borde blandas mer. av 31 inspekterade kommuners skolverksamhet – antingen i alla En mindre andel, 5 procent, tar upp att negativa handlingar i skolverksamheter i kommunen eller i vissa förskolor och skolor.20 skolan borde få hårdare konsekvenser. Mobbare måste bort, lik- 19 Skolverket. Delredovisning av regeringsuppdrag om diskriminering (U2006/5849/S), som dåliga lärare. Till exempel: ”Stoppa mobbningar och ge mer 2007. 20 Skolverket. Delredovisning av regeringsuppdrag om diskriminering (U2006/5849/S), 2007. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 37

”Centrum är så öde. När man går förbi skriker alla ’jävla svenne’.” (Flicka 12 år)

Det förefaller som om kommuner och skolor inte tar reglerna om Kunskap krävs för att mötet mellan familjer med utländsk bak- likabehandling på allvar. Kanske lever de i föreställningen att alla grund och myndigheter ska bli så konstruktivt som möjligt. Barn- elever redan behandlas lika eller så är förståelsen för den skada som ombudsmannen anser att det är viktigt att skolan och socialtjäns- orättvis eller kränkande behandling för med sig något som man ten får möjlighet att skaffa sig adekvat kulturkompetens. Bristen på har för liten eller ingen kunskap om. I syfte att öka användningen sådan kompetens riskerar att leda till etnisk särbehandling. och utformandet av likabehandlingsplaner vore det värdefullt om samtliga skolledare avkrävs deltagande på informationsträffar om Elever förbjuds att delta i undervisning likabehandlingsplaner. När Barnombudsmannen genomförde ett rundabordssamtal om Barnombudsmannen anser att huvudmännen ska vitesföre- religionsfrihet kom frågan upp om vad som egentligen är diskrimi- läggas om en likabehandlingsplan saknas eller är otillräcklig. nerande för ett barn. Om ett barn på grund av sin religion till exem- Barnombudsmannen konstaterar att det är viktigt med en större pel inte får delta i simundervisning – är det då diskriminerande att vuxentäthet i skola och förskola och anser att de pedagogiska verk- inte låta barnet slippa? Om barnet tvingas vara med så respekteras samheterna för barn och unga bör rekrytera och utbilda fl er vuxna i ju inte barnets rätt till sin religion. att hantera konfl ikter med eleverna eller deras föräldrar för att den Eller är det tvärtom så att det är att låta barnet slippa sim- värdegrund som skolan och samhället säger sig stå för ska kunna undervisningen som är diskriminerande? Då får ju barnet inte praktiseras och bli verklighet. samma utbildning som sina klasskamrater, vilket i sig kan betraktas Varje individ har rättigheter som diskriminerande, eftersom det står i kursplanen att eleverna i slutet av femte skolåret bland annat ska kunna simma 200 meter Alla barn och unga har samma behov av en fungerande familj och och ha kunskaper i livräddning, med mera. uppväxtmiljö. Svenska myndigheter får inte ha en större tolerans för Enligt Sara Högdin, som har skrivit en doktorsavhandling vid förhållanden som skadar barn därför att barnets familj har en icke- Institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, är fl er svensk etnisk bakgrund. Det är skolans och socialtjänstens uppgift än en fjärdedel av utlandsfödda fl ickor och nära en femtedel av att ingripa på ett lämpligt sätt utifrån varje individs behov. I 6 kap. utlandsfödda pojkar förbjudna av sina föräldrar att delta i ett eller 1 § föräldrabalken stadgas att barn inte får utsättas för kroppslig be- fl era utbildningsinslag i skolan. För fl ickor och pojkar med svensk straffning eller annan kränkande behandling. Detta gäller självklart bakgrund hamnar siffran på 3 procent.21 alla barn i Sverige oavsett till exempel etnisk bakgrund. Det är inte Hela 30 procent av de utlandsfödda fl ickorna i Högdins studie förenligt med artikel 2 i barnkonventionen att skolan, socialtjänsten svarade att de inte fi ck delta i minst ett av ämnena på grund av eller andra myndigheter särbehandlar vissa barn eller ungdomar.

21 Artikel ”Invandrarbarn utestängs i högstadiet”, www.paraplyprojektet.se, 16 maj, 2007. 38 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

föräldrarnas motstånd. Av de utlandsfödda pojkarna svarade 17 pro- faktum att alla barn och ungdomar – oavsett kön, etnicitet, religion cent att de inte fi ck delta i minst ett av ämnena och 3 procent av de och social bakgrund – enligt barnkonventionen och svensk lag har svenskfödda eleverna uppgav att de inte fi ck delta i minst ett av samma rätt till utbildning. ämnena. Många elever med utländsk bakgrund får inte göra praktik När det gäller stora och svåra frågor om hur man bör leva sitt och många får inte vara med på bildundervisningen. liv är det inte ovanligt att ett barn kommer i konfl ikt med sina för- äldrar. Ungdomar som väljer att bli veganer har till exempel inte Samtal med föräldrar alltid lätt att få föräldrarna att förstå sitt ställningstagande. Det Ett av syftena med Högdins undersökning var att ta reda på hur förekommer också att barn växer upp i sekter. Det är viktigt att de här problemen bemöts. Svaret blev att man från skolans sida förstå att inte någon specifi k religion eller kultur är problemet i tycks vara medveten om problemet och att man möter och samta- detta sammanhang, utan barnets begränsade möjligheter att själv lar med föräldrar som inte vill låta barnen delta i viss undervisning. välja. Skolan är en viktig arena där pojkar och fl ickor tillbringar en Emellanåt låter skolan barnet slippa för att undvika konfl ikt med stor del av sin tid. Alla människor och alla religioner ska få fi nnas föräldrarna, eftersom föräldrarna då kan placera barnet i en annan på lika villkor inom skolan. Skolan ska, enligt Barnombudsmannen, skola. Det framkom att skolan har svårt att veta hur man ska han- inte kompromissa med föräldrarna, om det leder till att barnet inte tera sådana här situationer. Skolorna är rädda för att verka rasis- får exempelvis sin rätt till utbildning tillgodosedd enligt svensk lag tiska eller lägga sig i familjens angelägenheter för mycket. Barnen och läroplanerna.23 sär behandlas ibland genom föräldrarnas krav på specialbehandling Att hamna i kläm mellan skola och föräldrar kan ge stora problem och av samhället genom att samhället kompromissar med föräld- för ett barn. Skolan måste i det läget tillgodose barns och ungas rät- rarna. tigheter och ta de diskussioner med föräldrarna som behövs. Skolan Vid en av de studerade skolorna i Högdins studie behöver föräld- får inte backa om den ser att barnets rättigheter kränks och barnen rarna bara komma in med ett skriftligt intyg till skolan. Om det står måste få komma till tals i diskussionerna. där att deras barn inte får vara med på till exempel sexualunder- En annan viktig del av uppväxten är kontakten med kompisar, visning eller studiebesök, godtas alltid föräldrarnas önskemål. Och fl ick- och pojkvänner på fritiden. 62 procent av de utlandsfödda alltid utan någon diskussion mellan föräldrar och skolan. Rektorn på fl ickorna får inte ha någon pojk- eller fl ickvän för sina föräldrar. Att skolan motiverar det med: ”Vi respekterar alla familjers kultur.”22 jämföra med gruppen fl ickor med svensk bakgrund, 3 procent. Barnombudsmannen anser att dessa förhållanden inte kan an- ses stå i överensstämmelse med läroplan och skollag, och med det

22 Högdin, Sara. Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund, Institutionen för socialt arbete. Stockholms universitet, 2007. 23 Rundabordssamtal september, 2007 hos Barnombudsmannen. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 39

Barn har låg status ning, funktionshinder och sexuell läggning kommer lagen nu att Diskriminering eller särbehandling är ett komplext begrepp som utvidgas till att också omfatta könsidentitet och ålder. Regeringen kan fi nnas på individuell, institutionell och strukturell nivå. Många lämnade förslaget till lagrådet för synpunkter i januari i 2008 och personer med invandrarbakgrund får på grund av den etniska dis- det föreslås vara genomfört den 1 januari 2009. krimineringen inte tillgång till sina rättigheter på samma sätt som Barn och unga berörs av samtliga diskrimineringsgrunder som medlemmarna i majoritetsgruppen. Diskrimineringen kan vara syn- omfattas av den föreslagna lagstiftningen och det är därför vik- lig eller dold, medveten eller omedveten. Den kan dölja sig bakom tigt att förtydliga diskrimineringslagstiftningen utifrån barns och uppföranden som anses som helt normala och i situationer där ungas vardag och rättigheter. ingen egentligen märker eller ser att diskriminering faktiskt sker.24 Lika värde inom idrotten I Sverige fi nns sedan den 1 januari 2003 målsättningen i grund- lagen att ”det allmänna ska motverka diskriminering av människor Det är lika viktigt att det fi nns kunskaper om barns och ungas rät- på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig tigheter inom barn- och ungdomsidrotten som inom skolan och eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder i andra verksamheter där barn och unga vistas. Hundratusentals eller annan omständighet som gäller den enskilde som person”. barn deltar i idrottsrörelsens olika verksamheter. Det är vid sidan Regeln är ett program- och målsättningsstadgande som ger uttryck av skolan den verksamhet som i dag samlar och berör fl est barn för en viktig princip för samhällsverksamhetens inriktning.25 Svensk och unga i Sverige. domstol kan inte med regeringsformen som grundval behandla dis- Idrotten är en miljö som när den fungerar som bäst skulle kunna kriminering av barn och unga på grund av ålder. bidra till att barns lika värde lyfts fram och tydliggörs. På samma En tiondel av kontaktklasseleverna tar spontant upp att vuxna sätt som internationell idrott på såväl vuxen- som ungdomsnivå inte anser att barn är lika mycket värda som vuxna. Det är i sig bygger broar mellan länder, kulturer och olika grupperingar kan anmärkningsvärt och kräver eftertanke. År 2006 lade Diskrimine- barn- och ungdomsidrott bidra till ökad respekt för olikheter. ringskommittén fram ett förslag om en sammanhållen diskrimine- Trots de tävlingsmoment som ofta fi nns inom idrotten behöver ringslagstiftning och att en ombudsman mot diskriminering skulle inte aspekter som bakgrund, språk, hudfärg, sociokulturell status inrättas. Förslaget om en sammanhållen diskrimineringslag omfat- med mera vara måttstock för bedömning av individer, indelning i tar alla diskrimineringsgrunder. Förutom de fem diskriminerings- kategorier och därmed en källa till motsättningar. Inom idrotten grunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt- är värdet av utövarens ambition, kämpande, utförande och pres- tation inte beroende av vilken hudfärg eller social och ekonomisk

24 Integrationspolitiska maktutredningen. Hälsa, vård och strukturell diskriminering bakgrund man har. (SOU, 2006:78). 25 Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EU m.m. Prop, 2001/02:72. 40 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Foto: Björn Larsson Ask/SvD/Scanpix

Barnombudsmannen får tyvärr regelbundet signaler från såväl med offentliga medel. Därmed borde det fi nnas goda möjligheter barn och unga som föräldrar och anhöriga om att barns rättig heter för staten att driva på utvecklingen mot ett ökat barnperspektiv inte fullt ut tillgodoses inom barn- och ungdomsidrotten. I brev, och verksamhet som bedrivs i enlighet med barnkonventionens e-post och telefonsamtal och genom medias bevakning tar vi del av intentioner. berättelser där barn och unga utsätts för mobbning, trakasserier, Den statliga utredning som har i uppdrag att utvärdera sta- diskriminering och andra former av respektlös behandling. tens stöd till idrotten ska lämna sitt betänkande senast den 31 maj Alltför höga prestationskrav och förväntningar från vuxna är an- 2008.26 Utredningen har bland annat diskuterat hur man kan följa dra problem, liksom att barn stängs ute och behandlas olika. Vi ser upp att de medel som staten ställer till förfogande för idrotten an- också att barns och ungas eget infl ytande över sitt idrottande ofta vänds på ett sätt som leder till att målen för idrottspolitiken upp- tycks vara bristfälligt. fylls. Sådan uppföljning har hittills inte varit möjlig då det saknas Samtidigt vet vi att idrottsrörelsen står för en grundsyn som såväl system för uppföljning som indikatorer för måluppfyllelse. stämmer mycket väl överens med viktiga delar av barnkonventio- I praktiken bidrar staten varje år med hundratals miljoner kronor till nen. Denna grundsyn uttrycks till exempel i Riksidrottsförbundets en verksamhet som man valt att inte ställa krav på. policydokument Idrotten vill som antogs redan 1995. Barnombudsmannen anser, och har i utredningen framfört, att Ansvaret för genomförandet av barnkonventionen ligger ytterst barnkonventionens krav bör vara vägledande även för barn- och hos staten. Idrottsrörelsen är till stora delar en ideell verksamhet ungdomsidrotten. Relevanta delar av konventionen bör formuleras som stat och kommuner har begränsade möjligheter att styra. så att de kan användas som villkor eller mål för de medel som an- Barnombudsmannen skulle önska att regeringen och riksdagen vänds för att fi nansiera verksamheten. Redan i vår årsrapport till aktivare tar initiativ till att styra verksamheten så att barnkonven- regeringen 2004, Älskar, älskar inte, tog vi upp frågan om möjlighe- tionen genomsyrar även sådana verksamheter, genom till exempel ten med villkorade bidragsregler som styrmedel för att öka barns tilldelning av ekonomiska bidrag. Riksidrottsförbundet är den orga- och ungas infl ytande och delaktighet inom idrotten. Villkoren skulle nisation som fördelar de medel staten ställer till förfogande. För- givetvis kunna omfatta fl er av de rättigheter som barn och unga har bundet har regleringsbrev och vissa myndighetsliknande uppgifter. genom barnkonventionen. Det är därför rimligt att staten ställer krav på att idrottsrörelsens Eftersom idrottsrörelsen är en ideell verksamhet – om än med aktivt verkar för att barnkonventionens principer genomsyrar barn- ett betydande statligt ekonomiskt stöd – är det viktigt att krav och ungdomsidrotten. och villkor inte blir den huvudsakliga metoden för att genomföra Ekonomiskt stöd kan fungera som ett styrmedel för regeringens barnkonventionen. I en ideell verksamhet är det särskilt viktigt politiska insatser och gör så i många fall i samhället. Den ideella idrottsrörelsen fi nansierar sin verksamhet till en betydande del 26 Kommittédirektiv. Utvärdering av statens stöd till idrotten. Dir, 2006:135. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 41

att stimulera och informera på ett sätt som skapar inspiration och hävdar att principen om likabehandling är viktig. Rättigheterna ska positiva attityder. tillerkännas alla utan diskriminerande åtskillnad på grund av kön, Idrottsrörelsen uträttar mycket positivt för många barn och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions- unga. Problemet och utmaningen för idrotten tycks vara att få den hinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet. policy och grundsyn som man gemensamt antagit att genomsyra I Ungdomsstyrelsens rapport Unga med attityd har synen på verksamheten ända ut i idrottsklubbarna, i de enskilda lagen och invandrare och fl yktingar blivit mer tillåtande hos båda könen och aktiviteterna och framför allt att bli förankrad bland alla ideellt i alla åldersgrupper sedan 1993.28 I undersökningen som först ge- arbetande ledare, de som dagligen möter barnen och ungdomarna. nomfördes 1993 instämde 70 procent i påståendet att Sverige bör Det handlar om utbildning och kunskapsspridning, handlingsplaner ta emot färre fl yktingar. I 2007 års undersökning instämmer 40 pro- eller andra satsningar för att skapa en barn- och ungdomsidrott cent, vilket är närapå en halvering av andelen som anser att fl yk- som är fri från mobbning och trakasserier. Det handlar om att mo- tingmottagandet bör minska. Den kraftiga minskningen kan tolkas tivera och inspirera, men också att ställa krav och följa upp hur väl som en ökad tolerans bland unga i Sverige. man lever upp till kraven. Även om toleransen har ökat kvarstår det faktum att bland det Det är angeläget att regeringen tar initiativ till att, utifrån ett barn och ungdomar i våra kontaktklasser spontant lyfte fram och barnperspektiv, samla fakta och kunskap om i vilken utsträckning ville att Barnombudsmannen skulle framföra till FN:s barnrätts- barns och ungas rättigheter tillgodoses i de idrottsverksamheter kommitté var invandring och rasism vanligast efter svaret ”vet de deltar i. inte”. Ungefär hälften av svaren som tog upp frågan var främlings- Vi anser också att de vanligaste idrotts-, kultur- och politiska fi entliga eller rasistiska och den andra hälften handlade mer om organisationerna ska uppmuntras till att mer aktivt rikta sig till att motverka främlingsfi entlighet och att förbättra situationen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Nödvändiga åtgärder dem som invandrat. Även om det är svårt att säga vad svaren är för att underlätta deras medverkan i organisationernas verksamhet ett uttryck för måste vi ta det som barn och unga själva lyfter fram måste vidtas. på allvar. Den integrationspolitiska maktutredningen konstaterade 2006 Barnombudsmannens slutsatser att rasismens mekanismer bland annat uttrycks genom diskrimi- Regeringen presenterade 2006 en nationell handlingsplan för de nering av de individer som förknippas med en annorlunda ”etnisk” mänskliga rättigheterna 2006–200927, i vilken attitydpåverkande eller ”kulturell” tillhörighet, alltså som görs till ”de andra”. Det sker arbete och utbildningsinsatser lyfts fram. I detta arbete ingår även till vardags genom slentrianmässiga handlingar som grundas på en åtgärder för att öka kunskapen om barnets rättigheter. Regeringen uppfattning om ”etnisk” och ”kulturell” olikhet. Detta möjliggör att

27 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, 2006-2009, skr, 2005/06:95. 28 Unga med attityd. Ungdomsstyrelsens skrifter, 2007:11. 42 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

personer utan helsvensk bakgrund kan utsättas för marginalisering, tar inte tar tag i och hjälper till att lösa de konfl ikter som uppstår diskriminering, stigmatisering och segregering.29 mellan barn. Rasism, vardaglig diskriminering, erfarenheter av orättvisa och Har vi vuxna inte förmåga att samtala med barn och ungdomar kränkande behandlingar har negativa effekter på den fysiska och med öppenhet och respekt? Frågan ställs i samband med utgivning- psykiska hälsan, effekter som går bortom enbart de socioekono- en av en bok om fi losofi ska samtal med barn.31 En levande demo- miska förhållandena.30 krati kräver självständigt tänkande människor, med mod att ifråga- Det är oerhört viktigt att regeringen fortsätter att intensifi era sätta och längtan efter kunskap. Intresset för fi losofi bland barn och sitt attitydpåverkande arbete genom ansvariga myndigheter, men ungdomar har ökat markant under senare år. Skolan borde vare en även genom att stödja ungdomars eget engagemang i frågan bra arena för att föra fi losofi ska samtal med barn och ungdomar. genom olika frivilligorganisationer såsom Ungdom mot rasism, Exit Fryshuset med fl era. Lika värde i skolan Trots samhällets alla goda mål, handlingsplaner och riktlinjer Vuxnas passivitet genom bland annat skollag, läroplaner och barn- och elevskydds- Under de senaste åren har vi träffat barn och ungdomar som tar upp lagen upplever en tredjedel av barnen och ungdomarna i våra kon- antingen rasism eller invandring som ett problem i Sverige. De upp- taktklasser att alla elever inte anses vara lika mycket värda i skolan. lever att alltför många vuxna och föräldrar har abdikerat från sitt En dryg fjärdedel anser att det är både vuxna och elever som har ansvar som förebilder och samtalspartners i värdegrundsfrågor. de här åsikterna. De barn och unga som talar om att rasism är ett problem kän- I skolor med fl er vuxna upplever fl er elever trivsel och färre att ner sig ofta övergivna av vuxna i debatten. Ungdomarna får ofta ta kränkningar förekommer, särskilt när det gäller sexuella och etniska diskussionen helt själva. Många upplever att vuxna inte vågar eller trakasserier. De pedagogiska verksamheterna för barn och unga orkar ta debatten med ungdomar som uttrycker sig främlingsfi ent- måste rekrytera fl er vuxna med utbildning i att hantera konfl ik- ligt eller rasistiskt. ter med eleverna eller deras föräldrar för att den värdegrund som De ungdomar som diskuterar invandringen tar ofta upp kon- skolan och samhället säger sig stå för ska kunna praktiseras och bli fl ikter som uppstår mellan barn med olika bakgrund. Också de här verklighet. Vuxennärvaron i skolan måste också öka och fl er rast- ungdomarna tycks känna sig ganska övergivna av vuxna. Vi vuxna vakter och rastaktiviteter bör införas i skolorna. Vi anser också att reglerna i barn- och elevskyddslagen förstärks så att huvudmännen ska vitesföreläggas om likabehandlingsplan 29 Integrationspolitiska maktutredningen. Hälsa, vård och strukturell diskriminering (SOU, 2006:78). saknas eller är otillräcklig. 30 Integrationspolitiska maktutredningen. Hälsa, vård och strukturell diskriminering (SOU, 2006:78). 31 Öppet sinne – stor respekt. Rädda barnens webbplats: www.rb.siteseeker.se. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 43

Bristande Integrering av barn och unga i kommunen. Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grund- Integrationen av utlandsfödda elever fungerar inte på ett tillfreds- skolan. Av de berättigade eleverna kunde endast 55 procent delta i ställande sätt. Eleverna på högstadiet är genomgående mest miss- sådan undervisning. nöjda, har en större känsla av ojämlikhet, mår sämst och har minst Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk bör tilltro till skolan. garanteras alla barn med annat hemspråk än svenska i förskola och Om man ska motverka etnisk segregering och främlingsfi entlig- skola. I förskoleåldern är den språkliga inlärningsförmågan omedel- het i samhället måste stödinsatser ges i tidig ålder. Om barn med bar och direkt. olika etnisk tillhörighet möts och samverkar i tidig ålder blir de naturliga inslag i varandras vardag. Att vara tvåspråkig och mång- kulturell är en viktig tillgång. Introduktionsutbildning för nyinvandrade bör innehålla infor- mation om barns rättigheter, barnkonventionens syn på barn, ett Barnombudsmannen föreslår barnperspektiv där barn respekteras, ses som kompetenta aktörer att regeringen och samtidigt mer sårbara än vuxna. Barn i Sverige betraktas som • ger ett ökat stöd till ungdomsorganisationer som arbetar självständiga individer med egna rättigheter, som manifesteras i mot rasism och diskriminering samt stimulerar lokala och svensk lag, som gäller för alla oavsett bakgrund, etnicitet med mera. regionala anti-diskrimeringsbyråer med löpande stöd och Även samhällets syn på jämställdhet och att fl ickor och pojkar ska ökade resurser så att de når unga. behandlas likvärdigt bör fi nnas med i introduktionsutbildningen för • tillsätter en utredning som ser över möjligheterna att vuxna, liksom generell föräldrainformation. För barn och unga bör vitesbelägga huvudmän som inte följer kravet på att en motsvarande information fi nnas inom ramen för läroplanerna för fullständig likabehandlingsplan för de verksamheter som de olika skolstadierna. omfattas av skollagen ska fi nnas. Asylsökande personer bör redan under den tid de väntar på • besked om uppehållstillstånd få del av detta samt introduktion i säkerställer att modersmålsundervisning garanteras alla svenska språket. barn med annat modersmål än svenska i förskola och skola. En individuell introduktionsplan bör upprättas för varje enskilt • aktivt stimulerar kommuner, landsting och regioner att barn vid kommunplacering. Planen bör upprättas av kommunen till- samverka kring olika modeller för föräldrastöd. Det behövs sammans med barnet och dess föräldrar eller vårdnadshavare. ett generellt stöd men också ett riktat stöd till föräldrar i En majoritet av Sveriges kommuner erbjöd inte modersmåls- särskilda situationer, till exempel nyinvandrade föräldrar. stöd i förskolan 2006 trots att de hade barn med annat modersmål

Barn och unga berättar: Skolan är framför allt en social arena4 46 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Skolan är framför allt en social arena

Skolan är en mycket viktig arena för barn och ungdomar. Det märks när våra kontaktklasser kommer med förslag på sådant de vill ändra på i Sverige och skolfrågor kommer på andra plats av de konkreta förslagen. Det som är bra i skolan är lärarna och kompisarna. Det man vill ändra på är framför allt skolmaten.

Frågor som rör skolan kommer högt upp på listan för många av bar- Skriv två saker som är bra i din skola nen i kontaktklasserna när det gällde sådant de skulle ändra på i Procent. Sverige om de fi ck bestämma. De spontana svaren handlar bland Andel av annat om resurser till skolan, som ”jag skulle ge skolan mer pengar”, Antal svarande ”att alla skolor skulle få lika mycket pengar att göra saker för”. Andra tar upp frågan om när man borde få betyg. En del tar upp att man Lärare och annan personal 322 34 vill ha kortare arbetsdagar, mer ledigt eller ingen skola alls. Kompisar 287 30 I undersökningen ställde vi även frågor om skolan på ett mer Skolämnen 264 28 klargörande sätt. Vi frågade vad som är bra i skolan och vad man Fysisk miljö 230 24 skulle vilja ändra på. Det visade sig att det barnen och ungdomarna Psykisk och social miljö, 208 22 gemenskap framför allt tycker är bra i skolan är människorna som fi nns där. Fritiden i skolan 203 22 Inget är bra, ej svar 98 10 Skolmaten 95 10 Lärandet 89 9 Övrigt, allt är bra 79 8 Vet inte 41 4 Datorer 34 4 Infl ytande 16 2

Procentbas 940 940 elever svarade på frågan och uppger mellan en och fyra saker som de tycker är bra i skolan. Tillsammans ger de 1 966 svar.

En tredjedel av eleverna lyfter i första hand fram lärarna, rektorerna och annan personal i skolan. Till exempel: Vi har lärare som är snälla och undervisar bra.”, ”Lärarna är superduktiga”, ”vi har bra fröknar”, ”Lärarna är engagerade och stränga när det behövs”, ”lärare som bryr sig”, ”rektorn är bra”, ”gymnastikläraren är bra” och ”bra ut- bildning på lärarna”. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 47

Det mesta är roligt i förskolan När vi pratade med vårt barnråd med fyra- och femåringar i en förskola där barnen har sitt ursprung i länder på alla kontinenter frågade vi vad som är roligt och tråkigt och vad de vill ändra på i förskolan. När det gäller vad barnen vill ändra på i förskolan lyfter de Ordet bra är inte alldeles enkelt att tolka. När barnen och ung- fram sådant som att få åka till ett äventyrsbad med barn och domarna skriver att en lärare är bra kan det betyda att läraren är fröknar. Annars är de väldigt nöjda som det är. De tycker det bra på att lära ut, men det kan förstås också betyda att man har en mesta är roligt, som att rita, lägga pärlplattor, sjunga i sam- bra relation till läraren. Ibland kan det utläsas av sammanhanget, lingen, dansa till musik, leka cirkus, åka skridskor, gunga i stor ibland inte. gunga många tillsammans, skrämmas med dinosaurier, mata På andra plats kommer kompisarna. Barnen och ungdomarna fi skar, lyssna på bok, spela fotboll, åka kana, räfsa löv, plantera skriver: ”Bra klasskompisar”, ”många kompisar”, ”mycket bra kom- lökar, så frön. pisar, söta tjejer;)”, ”klasskompisarna och gemenskapen”, ”jag har Barnen är påtagligt roade av språk och samtal. De gillar Sveriges snällaste klass” och ”jag har många vänner i många olika böcker och högläsning och snappar upp rim och ramsor. De del- klasser”. tar med glädje i olika temaarbeten som handlar om tåg, båtar, Det är mycket tydligt att det som barnen och ungdomarna i vatten och fi skar. Barnen får påverka olika saker i sin vardag. De kontaktklasserna framför allt är positiva till i skolan är andra män- får turas om att hjälpa till att mata fi skarna, att hämta frukt. niskor. Skolan är uppenbarligen en viktig social arena för barn och I samlingen får de dra ett kort som visar vilken sång som ska ungdomar. sjungas härnäst och ibland blir det omröstning om gruppen ska Efter kompisar och personal värderar barnen och ungdomarna vara inne och dansa eller gå ut och leka på gården. Pedagogerna vissa skolämnen högt. De är mycket positiva till vissa lektioner. Här är fl exibla och ändrar sin planering efter vad barngruppen vill. är några exempel: ”Idrotten och svenskan”, ”bra lektioner”, ”vissa De frågar barnen vad de vill göra och söker uppfylla barnens ämnen är roliga!”, ”utbudet på material”, ”hemkunskapen och idrot- önskemål. ten”, ”slöjden, engelska”, ”det fi nns många ämnen”. Det barnen inte tycker om är barn som slåss. ”Slåss, det är då- En fjärdedel av eleverna tar spontant upp positiva saker i den ligt”, säger en fl icka. Konfl ikter mellan barnen förekommer gan- fysiska skolmiljön: ”fi nt och vackert”, ”fi n inomhusmiljö”, ”fräscha ska frekvent liksom diskussioner om vem som förstörde någons lokaler”, ”fräsch, stor matsal”, ”det är väldigt stora skolgårdar” och teckning och små hämndaktioner. Diskussioner om vem som får ”det är rent i skolan ”. vara med och inte, kan bli ilskna och högljudda. Pedagogerna Därefter kommer psykisk och social miljö och gemenskap i försöker då att få barnen att leva sig in i hur det känns för den allmänhet, tillsammans med fritiden. En tiondel lyfter fram skol- andra om man slåss eller förstör för någon annan. maten som något bra i skolan och ungefär samma andel tar upp Det som barnen tycker är tråkigt är att klä på sig galonisar själva lärandet. och stövlar. En pojke tycker inte om att sjunga med eller göra rörelser till sånger och det slipper han att göra. Ibland vill ett eller fl era barn inte gå ut och de får då oftast vara inne. 48 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

”En gång fi ck vi två så HÄR små hamburgare till lunch. Och ett bröd. Då gick vi till rektorn och sa att vi tyckte att det var lite dåligt. Då sa han: 'Ni kan äta sallad. Sådana är reglerna, man får anpassa sig.'” (Flicka 12 år)

Efterlyses: Bättre skolmat, mer ledighet och bättre fysisk miljö När vi tolkar svaren bör vi vara medvetna om att vad man skulle Den sociala delen av skolan är alltså något barnen tycks uppskatta. vilja ändra på om man själv fi ck bestämma kan begränsas av vad Men vad är det då som skulle kunna bli bättre? Kontaktklasserna man tror är möjligt att bestämma över. Vi kan till exempel notera fi ck svara på frågan vad de skulle ändra på om de fi ck bestämma. att sådant som rör mobbning inte kommer på övre delen av topp- listan. Mobbningen kommer ganska långt ner. Endast 5 procent av Om du fi ck bestämma i skolan – eleverna har svarat att de skulle ändra på detta. Det kan bero på att vilka två saker skulle du ändra på först? det inte är ett problem för de fl esta, men det kan också vara så att barnen och ungdomarna inte tror att det går att ändra på. Procent. Andel av Skolmaten Antal svarande Det man i första hand skulle ändra på handlar om skolmatssituatio- Skolmaten och skolmatsalen 276 28 nen. De fl esta som har hamnat i den här kategorin har bara skrivit Arbetstiderna 187 19 att de skulle ändra på maten. Hur vet vi inte. Svaren ser ut så här: Den fysiska miljön i allmänhet 169 17 ”Maten”, ”Skolmaten” och ”jag skulle ändra på maten”. Lärarna och den pedagogiska hjälpen 149 15 De som har varit lite tydligare menar att det framför allt handlar Planeringen 138 14 om hur maten smakar, att den borde smaka bättre: ”SKOLMATEN!!! Ordningsregler 120 12 Den stinker! blä”, ”bättre skolmat”, ”godare mat”, ”Maten, jag vill att Innehåll i utbildningen 107 11 den ska vara godare” och ”Maten är äcklig!”. Rastutrymmen 107 11 För en del handlar det om att man vill kunna välja maträtt eller Ekonomiska resurser och 59 6 portionsstorlek eller att det borde fi nnas fl er eller andra rätter: ”mer personaltillgång varierad mat”, ”variera rätterna i skolorna”, ”maten, annan mat ifall Inget 55 5 Mobbning 50 5 man inte tycker om”, ”mer pizza i skolan”, ”mera fi skpinnar” och Infl ytande 27 3 ”större portioner mat”. Våld och konfl ikter 27 3 Några tar också upp hur maten tillagas: ”Maten, den är inte all- tid färdig kokt!”, ”Göra så att barnen inte får gammal lunch” och Procentbas 1 001 1 001 barn och ungdomar har besvarat frågan. ”bygga om matsalen så att mattanterna kan laga mat här uppe på Sammanlagt har vi fått fram 1 662 saker som de 1 001 barnen skolan istället för att vi får mat från [XX]”. och ungdomarna skulle ändra på i skolan om de fi ck bestämma. En del vill också ha större eller lugnare matsal eller att persona- De lämnar mellan ett och fyra svar. Efter att ha läst svaren kate- len borde vara trevligare. goriserade vi dem. Här presenteras listan i grova drag. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 49 Foto: Johan Wingborg/Bildhuset/Scanpix

En fråga som inte tas på allvar själva måltidssituationen: hur lång tid man har på sig att äta, ljud Skolmaten är en typisk barn- och ungdomsfråga i många avseen- och ljus i matsalen och hygien. den. Den berör många unga, innehåller starka åsikter, men tas inte på allvar av vuxna. Enligt de barn Barnombudsmannen pratar med Arbetstiderna hävdar vuxna ofta att det inte är något fel på skolmaten, att den På andra plats kommer det vi kallar för arbetstiderna. Här har bar- inte går att ändra på eller i värsta fall att barnen är bortskämda nen och ungdomarna tagit upp sådant som har med skoldagens el- som klagar. ler lektionernas längd att göra. Man efterlyser oftast kortare dagar, Frågan förtjänar att tas på största allvar. Barn upplever att de längre raster och längre lov. har lite infl ytande över sin vardag i skolan och känner att de har små Exempel: ”Längre raster”, ”Kortare skoldagar”, ”kortare lektioner”, möjligheter att påverka. Skolmatsfrågan handlar om både själva ”mer rast”, ”Jag skulle vilja ha längre raster efter vissa lektioner så maten och miljön. att man inte behöver stressa, t ex efter idrotten”, ”senare start på Hösten 2002 hade Barnombudsmannen en tävling där barn och morgonen” och ”att man fi ck kortare dagar och längre lov”. unga fi ck komma med förslag på hur skolmatssituationen kan för- Några argumenterar också för varför de anser detta: ”Kortare bättras. Förslagen handlade om allt ifrån möjligheter att välja bland lektioner för om man sitter i skolan på en lektion som varar ungefär fl era rätter, kryddning, matens temperatur och tydliga menyer till 50 minuter så lär man sig ungefär bara hälften så mycket på den 50 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

”Vår skolgård. Vi har ingenting att göra där. Vi behöver en fem gånger större klätterställning.” (Flicka 12 år)

stunden”, ”jag skulle sätta in längre raster för att minska stress” Bättre skolmiljö och ”göra så att rasterna är bättre fördelade, ibland måste man kuta I november 2007 anordnade Rådet för arkitektur, form och design till lektionen”. i samverkan med Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen en internationell konferens om skolmiljöer. I samband med denna Kan förbättras genomförde rådet en hearing med myndigheter, intresseorganisa- När det gäller tidplanering får i hög grad sådant som tillgänglig- tioner och forskare om synen på skolmiljöers betydelse i Sverige, het på lokaler eller lärarnas arbetsscheman styra. Måltiderna pla- och om vad som behövs för att förbättra förutsättningarna för om- neras för att alla ska hinna äta, vilket innebär att vissa elever får rådet. Barnombudsmannen var en av myndigheterna. äta mycket tidigt och andra sent. I en del skolor har barnen långa Rådet konstaterade att det, på nationell nivå och i många kom- håltimmar vilket innebär att arbetsdagen blir onödigt lång och att muner, saknas uttalade målsättningar när det gäller skolans miljöer risken för skolk ökar. som helhet. En hel del tyder också på att behovet av kunskap och Barnombudsmannen anser att barns och ungas schemaläggning spridning av erfarenheter inom området, är växande, enligt rådet. i skolan måste utgå ifrån ett barnperspektiv i första hand. Barn och Barnombudsmannen har närmat sig frågan om barns arbets- unga vittnar själva om stress mellan lektioner och om trötthet på miljö utifrån en bred utgångspunkt och anser att det inte är möjligt grund av långa dagar. att enbart prata om den fysiska miljön för barn och unga i skola, förskola och gymnasium. Den fysiska och den psykosociala miljön Fysisk miljö är så starkt sammanlänkade att det inte är möjligt att helt frikoppla Många av svaren som rör den fysiska miljön i skolan handlar om hur dem från varandra. En viktig utgångspunkt är att barn och unga inte det ser ut rent estetiskt: ”Finare skåp”, ”man skulle renovera den ska ha en sämre arbetsmiljö än vuxna. lite så att den inte ser så skabbig ut”. ”att skolan kan se lite bättre Den fysiska miljön är en förutsättning för att skapa en god ut”, ”mer färg i skolan”, ”fi nare klassrum” och ”Jag skulle vilja ha arbetsmiljö, en miljö där det är möjligt för barn och unga att fungera fi nt grafi tti”. och nå upp till de mål och krav som ställs på eleverna. Vi ser elevernas Andra tar upp sådant vi vanligen brukar associera till fysiska arbetsmiljö utifrån barnkonventionen. Varje barns rättigheter enligt arbetsmiljöproblem: ”ventilerna”, ”ljudnivån”, ”höja värmen på konventionen måste tillgodoses. En god arbetsmiljö är en rättighet, skolan under vintern”, ”byta ut de gamla ÄCKLIGA toaletterna”, inte en fråga som det fi nns utrymme att kompromissa kring. ”luften”, ”renare i omklädningsrummet”. En del handlar om att skolgården borde bli bättre, roligare eller att det borde fi nnas rum där man kan göra saker på rasterna. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 51

Lärarna och den pedagogiska hjälpen En del av barnen och ungdomarna har synpunkter på den peda- gogiska situationen och på lärarna i synnerhet. De vill att de ska respektera eleverna, vara duktiga på att lära ut och på att bedöma Foto: Mikael Karlin/Scanpix elevernas kunskaper. Exempel: ”få lite fl er snälla lärare”, ”mer hjälp av lärare”, ”jag vill igen aktualiseras barns och ungdomars infl ytande i skolan. Infl y- att lärarna ska förklara bättre och mer, lyssna på elever och bedöma tande över schema och läxor är minst lika viktigt som infl ytande bättre”, ”att lärarna ska ha lika mycket respekt för oss som dom vill över skolmåltiderna. att vi ska ha för dom”, ”lärarna skulle få mer utbildning i pedagogik”, ”lärarna, de förstår aldrig eleverna”. Ordningsregler Ordningsregler engagerar kontaktklasserna. Svaren om ordnings- Lärarfortbildning viktig regler handlar framför allt om vilka regler som fi nns eller vilka reg- Lärarutbildningen är mycket viktig, men lika viktig måste fort- ler man tycker borde gälla i skolan. Antingen borde reglerna vara bildningen och kompetensutvecklingen av lärare anses vara. Den fl er eller tillämpas hårdare eller så vill man ändra på dem, lätta upp grundläggande kompetensen måste underhållas och utvecklas, dem. både när det gäller ämneskunskaper och arbetssätt. Vi har också Exempel: ”Hårdare regler”, ”Få tugga tuggummi på rasterna”, tidigare påtalat vikten av att lärare utbildas i barnkonventionen. ”Fröknarna ska inte få äta godis, tårta, nötter, tuggummi och an- nat snask som alltid står i lärarrummet”, ”rökförbud”, ”Jag skulle Planeringen ändra på att man fi ck ha mössa på under lektionerna”, ”att keps- När det gäller planeringen i skolan handlar det främst om plane- regeln försvinner”. ”Man ska få vara inne på rasten och göra läxan ringen av prov och läxor. Några identifi erar stress som en faktor som om man måste”. kan undvikas med hjälp av bättre planering. Exempel: ”Schemat”, ”mindre läxor”, ”mer uppdelning på läxor/ Ordningsregler ska bestämmas i samråd exakt planering för varje ämne”, ”Planering – inte ha för många Det är, enligt skollagen, rektors ansvar att se till att det fi nns ord- kurser på en termin”, ”ändringar på mitt schema så det blir mindre ningsregler på skolan. Dessa ska vara anpassade efter varje skolas stressigt”. unika behov. Reglerna ska tas fram tillsammans med lärare och öv- Det här ämnet hänger ihop med schemaläggning och tidplane- rig personal samt företrädare för eleverna och, i grundskolan och ring, vilket kommenterades under rubriken ”arbetstiderna”. Åter- motsvarande skolformer även deras vårdnadshavare. 52 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Skolverket skriver att det är viktigt att ordningsreglerna diskuteras fysiska miljön först. Kanske har man vägt in den praktiska möjlig- regelbundet och att eleverna är med och formulerar vad som ska heten att faktiskt förändra något och att mobbningen har uppfat- gälla på just deras skola och gör reglerna till sina egna. Detta inne- tats som svår att ändra på. Kanske vill man ändra på sådant som bär att reglerna inte är en gång för alla givna utan att de återkom- andra, inklusive man själv, på ett mer omedelbart sätt skulle glädjas mande tas upp till diskussion. Det är även viktigt att vårdnadsha- över. Det kan också vara så att det främst är de som mobbas själva varna deltar, eftersom det bland annat underlättar de diskussioner som lyfter fram mobbningen. som kan uppkomma om en elev inte följer de uppsatta reglerna. Enligt en undersökning som Skolverket gjort svarar 3 procent av Lärare, elever och vårdnadshavare ska känna till vilka regler som eleverna i årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, att de känner sig mob- gäller och vilka konsekvenserna blir om de inte följs.1 bade av andra elever, en andel som varit relativt konstant sedan Vilka ordningsregler som ska gälla på en skola är något som 1997. Av eleverna i årskurs 4–6 känner sig 4 procent mobbade av barnen och ungdomarna i vår undersökning gärna vill ha en reell andra elever minst en gång i veckan. Lika många upplever sig mob- möjlighet att påverka. bade minst en gång i månaden. I alla elevgrupper fi nns det dessutom en andel som upplever sig Kontaktklasserna ser mobbningen mobbade av sina lärare. Bland eleverna i årskurs 7–9 och i gymnasie- När vi frågar barn och unga vilken fråga de anser vara viktigast för skolan är denna andel 4 procent. Även denna andel har varit relativt oss att arbeta med, har mobbning varit ett ofta förekommande konstant sedan 1997. Av eleverna i årskurs 4–6 är det 4 procent som svar. Om man inte själv är utsatt, känner man någon som är det. känner sig mobbad av någon lärare minst en gång månaden.2 Många har sett någon utsättas för mobbning, många har själva del- Under 2006 fi ck Barn- och elevombudet på Skolverket in 473 an- tagit i att utsätta någon antingen direkt eller indirekt. mälningar om kränkande behandling. 2007 Var siffran 487.3 Men när vi våren 2007 ställer frågan till barnen och ungdomarna När vi ställer direkta frågor om just mobbning visar det sig att vad man skulle ändra på först om man fi ck bestämma i skolan kom- knappt hälften av alla som svarade på våra frågor anser att det före- mer mobbning först på elfte plats. Endast 5 procent tar spontant kommer mobbning i skolan. Knappt en fjärdedel svarar dessutom upp mobbningen. Frågan är om de fl esta barn och unga inte längre att det kanske fi nns. Endast 12 procent svarar att mobbning inte uppfattar mobbning som ett problem eller om svaret vi får beror på fi nns i skolan. hur vi har ställt frågan. Det kan vara så att mobbning är ett problem man tycker att Barnombudsmannen bör arbeta med, men om man själv fi ck bestämma så kommer skolmaten, arbetstiderna och den

2 Skolverket. Attityder till skolan, 2006. 1 Skolverket. Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö, 2006. 3 Skolverket, pressmeddelande, 2008-02-15. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 53

Finns det mobbning på din skola? (Procent) Har din skola en handlingsplan mot mobbning? (Procent)

Ja 43% Ja 78%

Kanske 23% Vet inte 12%

Vet inte 22% Nej 10%

Nej 12%

Antal svarande (procentbas): 1 016 Antal svarande (procentbas): 965

Handlingsplan mot mobbning När handlingsplaner utformas i skolorna görs det ofta tillsammans När vi är ute i skolor som arbetar på ett bra sätt mot mobbning får med elevrepresentanter. Det kan vara en av anledningarna till att en vi ofta höra exempel på hur barnen är delaktiga i arbetet. Vi kan till majoritet känner att de inte har fått vara med och bestämma. Det i exempel se att när eleverna och de vuxna på skolan tillsammans sig kan man fundera över. Hur delaktiga känner sig eleverna egent- arbetar fram ordningsregler fungerar dessa oftare i praktiken. ligen i till exempel elevrådens arbete? Tidigare undersökningar visar De fl esta av barnen och ungdomarna i kontaktklasserna (78 pro- att barn och unga tycker dels att de personligen inte har så stort cent) vet med säkerhet att skolan har en handlingsplan mot mobb- infl ytande i skolan, dels att elevråden inte har någon större makt ning, men endast 38 procent säger att de har fått vara med och att påverka.4 bestämma innehållet i den. Av dem som svarar ja på frågan om skolan har en handlingsplan mot mobbning säger sig 62 procent inte få vara med och bestämma innehållet.

4 Barnombudsmannen. Röster som räknas, 2006. 54 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Om du svarade ”ja” på fråga 26: Får du vara med och bestämma betonas som en del av verksamheten. Vi har också poängterat att innehållet i handlingsplanen mot mobbning? (Procent) alla blivande förskollärare och lärare måste få utbildning i dessa frå- gor. Att samtala om relationer med barn kräver både kunskap och Nej 62% personligt intresse. För att ta reda på hur barnen och ungdomarna upplever samtal Ja 38% som rör mobbning i skolan ställde vi en fråga om hur ofta elever och lärare diskuterar olika saker. Det visar sig att det som lärare och elever tycks diskutera oftast är hur man lyssnar på varandra. Det man minst ofta diskuterar är hur man kan känna sig trygg.

Hur ofta diskuterar elever och lärare dessa saker i skolan? Procent. Procent- Ofta Ibland Aldrig bas Antal svarande (procentbas): 738 Hur man är en bra 30 55 15 996 kompis Man kan tänka sig att barnen och ungdomarna uppfattar frågan Hur man lyssnar på 34 52 14 993 som att det handlar om huruvida man personligen har fått vara varandra med i beslutandeprocessen, inte via elevrepresentanter. Oavsett Hur man kan känna sig 22 53 24 992 vilket är det en majoritet som inte känner sig delaktiga i framta- trygg gandet av handlingsplaner mot mobbning. Hur man löser konfl ik- 31 48 21 985 ter eller bråk Vad pratar man om i skolan? Hur man undviker att 26 52 22 983 kränka varandra Att prata om relationer, vänskap, kärlek och respekt är viktigt för Vad man gör om 28 55 16 989 att förebygga exempelvis mobbning, dåliga relationer och diskri- mobbning fi nns minering. I förskolan kan man skapa goda förutsättningar genom samtal, övningar och kunskapsinlärning kring olika typer av relatio- ner. Barnombudsmannen har därför tidigare understrukit vikten av att diskutera dessa ämnen i förskolan och skolan och att de måste BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 55

Skolan arbetar mot mobbning När mobbning sker går man till läraren Hur ser då skolans arbete mot mobbning ut från barnens och ungdo- Det är viktigt att det fi nns vuxna i skolan som barn kan prata med marnas perspektiv? Det visar sig att bara knappt hälften av de drygt om de utsätts för mobbning. I dag har inte alla barn och unga till- 1 000 barnen i kontaktklasserna som svarade på enkäten tycker att gång till alla de professioner inom skolhälsovården de behöver. När skolan arbetar på ett bra sätt mot mobbning. En ungefär lika stor vi frågade skolbarn om skolhälsovården och elevvården önskade till andel svarar antingen ”kanske” eller att de inte vet. En dryg tiondel exempel 60 procent av eleverna att skolsyster skulle fi nnas oftare i uppger att skolan inte arbetar på ett bra sätt mot mobbning. skolan. En fjärdedel svarade att de inte hade skolkurator på skolan och 30 procent hade ingen skolpsykolog.5 Arbetar din skola på ett bra sätt mot mobbning? (Procent) Barnombudsmannen anser att man i skollagen bör skriva in att samtliga yrkesgrupper, skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer, ska fi nnas vid alla skolenheter. Kvalitetskriterier på Ja 42% elevhälsans uppgifter och omfattning behöver också tas fram. Vet inte 25% Vi frågade kontaktklasserna vem man vänder sig till om någon i klassen blir mobbad. Eller om man själv blir det. I första hand vänder Kanske 21% man sig, enligt kontaktklasserna, till läraren, kuratorn och till kam- ratstödjande elever. På den här frågan kunde man kryssa i fl era på Nej 12% förhand givna alternativ. På det sättet får vi en rangordningslista över vilka funktioner fl est elever uppger att de skulle vända sig till.

Antal svarande (procentbas): 1 006

5 Barnombudsmannen. Vem bryr sig?, 2003. 56 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Finns det någon i skolan du kan vända dig till om någon i Sammanlagt 18 procent svarar antingen ”vet inte” eller ”ingen”. klassen/ du själv blir mobbad? Du kan fylla i fl era alternativ En större andel av pojkarna svarar så än av fl ickorna. Det verkar som Procent. om fl ickorna har lättare att vända sig till andra om de upplever att Om någon i någon blir mobbad. klassen blir Om du själv Vi gav också barnen och ungdomarna möjlighet att uppge om mobbad blir mobbad det fanns någon annan, förutom de på förhand givna alternativen, Din lärare 56 51 de skulle vända sig till. Svaret var öppet och de kunde skriva precis Kamratstödjande elever 36 30 vad de ville. Skolkuratorn 34 34 I situationen om man själv blir mobbad valde 213 att kryssa i ett Mentorn 31 26 eget alternativ. En knapp tredjedel skulle gå till föräldrarna och en Rektorn 29 26 dryg fjärdedel till sina vänner. Övriga som nämndes av barnen och Särskild antimobbningsgrupp 22 18 ungdomarna var bland annat annan personal på skolan, syskon, Skolsystern 20 19 släktingar, vem som helst, sig själv, Bris, Barnombudsmannen och Vet inte 15 14 socialtjänsten. Annan person – vem? 14 24 När det gällde till vem man går om någon i klassen blir mobbad Skolpsykologen 9 11 valde 120 att fylla i ett eget alternativ. Det visade sig att ungefär en Studie- och yrkesvägledaren 5 4 fjärdedel av dem skulle gå till vänner, en fjärdedel till någon annan Ingen 3 4 personal i skolan och en femtedel skulle vända sig till föräldrarna. Totalt 100 100

Antal svar (procentbas) 1 011 1 006 Finns det någon i skolan du kan vända dig till om någon i klassen/du själv blir mobbad? Du kan fylla i fl era alternativ Procent – en jämförelse av några olika svar där det skiljer sig mellan Oavsett om det är någon i klassen eller om det är man själv som könen utsätts för mobbningen är det läraren man upplever att man kan Flickor Pojkar vända sig till. Om någon i klassen blir mobbad går man i första Sin lärare 62 46 hand till läraren. På andra plats kommer kamratstödjande elever, Kamratstödjande elever 39 30 på tredje kuratorn. Om man själv blir mobbad kommer skolkuratorn Skolkuratorn 39 26 på andra plats efter läraren och på tredje kommer kamratstödjande Skolsköterskan 23 14 elever. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 57

Förebyggande arbete i form av till exempel nolltolerans mot mobb- mobbningen måste också uppmärksammas. För att lösa problemet ning, arbetet med värdegrunden samt ett noggrant genomförande i grunden och förebygga ytterligare mobbning krävs ett strategiskt av handlingsplaner mot mobbning är en förutsättning för att uppnå förebyggande arbete. en skola utan mobbning. Nu finns lagen om förbud mot diskriminering och annan Ingen lösning kränkande behandling av barn och elever. Barn och elever har i och Att fl ytta en elev som mobbar är inte en lösning utan ett tecken på med det fått ett stärkt skydd. Samtidigt fi nns också ett barn- och att de ansvariga vuxna har kapitulerat. Det är inte är ovanligt att elevombud på Skolverket som ska hjälpa och företräda barn och elever i skolan känner sig mobbade av en lärare. Av alla anmälningar elever i frågor som rör kränkande behandling i skolan, men också till Barn- och elevombudet på Skolverket som rör kränkande be- informera om lagen och ge råd om hur den ska användas. Varje för- handling gäller nästan 40 procent påståenden om att en vuxen har skola och skola måste ha en likabehandlingsplan. kränkt en elev i skolan.6 Lärares mobbning av elever är fullständigt Barnombudsmannen har diskuterat vilka möjligheter en elev har oacceptabelt och det problemet måste uppmärksammas i större att, tillsammans med barn- och elevombudet, driva frågan om skol- utsträckning än i dag. an har fullgjort sina skyldigheter, enligt barn- och elevskyddslagen, Tvångsförfl yttning är en ytterst ingripande åtgärd. Om tvångs- i de fall då skolan har vidtagit åtgärden att fl ytta den som mobbar. förfl yttning till slut är den enda lösningen är det av yttersta vikt att denna åtgärd begränsas till de grövsta fallen av mobbning och där Flytta mobbare? annan problematik kring eleven också föreligger. Det är barns och ungas rätt att inte utsättas för mobbning och an- De nya skrivningarna i skollagen ger, enligt Barnombudsmannen, nan kränkande behandling. Samhället måste därför iaktta nolltole- ett alldeles för stort utrymme för godtycke. Möjligheten att fl ytta rans mot mobbning. De nya skrivningarna i skollagen som ger möj- mobbare riskerar att bli ett alternativ till det nödvändiga men mer lighet att fl ytta den som mobbar kan enligt Barnombudsmannen tidskrävande förebyggande arbetet. Det är inte acceptabelt med ytterst sällan vara en lösning. tanke på elevernas rättssäkerhet. Det är visserligen positivt att re- Mobbning är i stort sett aldrig en isolerad händelse som enbart geln ska användas med restriktivitet och att andra möjligheter ska utförs av en elev. Istället handlar det ofta om ett klimat på skolan vara uttömda först. Samtidigt fi nns det inga direkta beskrivningar där kränkningar, negativt språkbruk och till och med våld kan vara av vilka situationer som skulle kunna bli aktuella. en del av barnens vardag. Den elev som mobbar har många gånger Vi frågar oss också hur många gånger en mobbare ska kunna egna problem som han eller hon behöver stöd och hjälp för att lösa. fl yttas, enligt lagstiftaren. Den nya lagtexten ger utrymme för att Det är också ovanligt att enbart den som mobbar och den utsatte

är inblandade i en mobbningssituation. Andra elever som deltar i 6 Skolverket, pressmeddelande, 2008-02-15 58 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

fl ytta runt en elev otaliga gånger och under lång tid. Visserligen årskurserna 5 och 9, men proven i årskurs 5 är inte obligatoriska för fi nns möjligheten att överklaga och Skolväsendets överklagande- kommunerna. Skriftlig information om eleverna får enligt grund- nämnd måste ha ett ansvar för att det inte skapas en oacceptabel skoleförordningen inte ha karaktären av betyg. De politiska par- situation för den mobbande eleven. Samtidigt måste man också ha tierna och lärarfacken ser lite olika på betyg, nationella prov och i åtanke att ständiga rättsprocesser inte heller är bra för den elev skriftliga omdömen. Vi har frågat barn och ungdomar hur de ser som berörs och dennes familj. på betyg, men vi har inte frågat från vilken årskurs de skulle vilja För att undvika utdragna processer och att en elev fl yttas mer ha betyg eller hur många betygssteg som bör fi nnas. Innan något än en gång föreslår vi att elever som fl yttas alltid ska ges rätt till politiskt beslut fattas bör barns och ungdomars åsikter vägas in. särskilt stöd i den nya skolan och av fl era aktörer, till exempel social- Vårt ungdomsråd tog 2007 upp frågan om betyg. Några ansåg tjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Utan den typen av stöd att det är för mycket fokus på betyg i skolan. Det ligger mycket pre- blir det svårt att bryta ett beteende som förmodligen har pågått stige i betygen och om man har höga betyg får man också höga under en längre tid och/eller har varit av mycket allvarlig karaktär. förväntningar på sig, vilket enligt ungdomsrådet i förlängningen Vi vill inte skapa en situation där andra elever utsätts för mobbning leder till utbrändhet. Om man får lägre betyg får man en stämpel på på grund av att en elev fl yttas från en skola till en annan. Barn och sig, menade ungdomarna. Vi ville därför undersöka hur kontaktklas- unga tar många gånger på sig ansvaret för saker som händer i deras serna ser på frågan om betyg. närmiljö. Det är därför viktigt att de elever som är kvar på en skola när en elev fl yttas får stöd och hjälp bland annat för att inte känna Har du fått betyg i skolan? (Procent) skuld över att en elev har blivit fl yttad. Barnombudsmannen undrar också till vilken skola en elev ska Nej 53% fl yttas. Det måste framgå av lagen vem som beslutar om förfl ytt- ningen och vilket infl ytande eleven och dennes föräldrar har över Ja 47% beslutet. I förarbetena till lagen saknas också resonemang om en skola har möjlighet att vägra att ta emot en elev som tvångs- fl yttas.

Betyg Under 2007 och 2008 har betyg i skolan varit en aktuell politisk fråga. I vår har ett nytt betygssystem presenterats. I dag får eleverna betyg från årskurs 8. I grundskolan fi nns nationella prov i Antal svarande (procentbas): 989 BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 59

Knappt hälften har fått betyg i skolan. Av dem anser knappt hälf- Anmärkningsvärt är att av barnen och ungdomarna med funktions- ten att betygen gav en rättvis bedömning av kunskaperna. Barnom- hinder svarar tio procentenheter färre att de fått en rättvis bedöm- budsmannen framförde under 2007 att barn och ungdomar måste ning jämfört med gruppen utan funktionshinder. ha rätt att få sina betyg omprövade. Det är enligt vår mening en Mot bakgrund av att ungdomsrådet ifrågasatte och problema- allvarlig rättssäkerhetsbrist att inte elever kan få sina betyg omprö- tiserade betygen frågade vi kontaktklasserna om de tycker att det vade. Utan denna möjlighet kommer inte elever att våga uttrycka är bra med betyg. sig fritt i skolan eftersom det inte fi nns något skydd mot repressa- lier i form av en betygssänkning. Barnombudsmannen anser därför Tycker du att det är bra att elever får betyg? (Procent) att eleven måste få information om grunderna för betygssättning- en i en kurs eller ett ämne och att betygen ska vara möjliga att få Ja 74% omprövade. Kanske 13% Om du svarade ”ja” på fråga 32: Tycker du att betygen var en rättvis bedömning av dina kunskaper? (Procent) Nej 8%

Vet inte 4% Ja 47%

Nej 26%

Kanske 22% Antal svarande (procentbas): 989

Vet inte 5% En majoritet av barnen och ungdomarna svarar ja. De tycker att det är bra att elever får betyg.

Kollektiv bestraffning Antal svarande (procentbas): 461 Trots att kollektiv bestraffning, enligt Justitieombudsmannen, JO, är ytterst olämpligt, får Barnombudsmannen ofta höra berättelser 60 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

om just kollektiv bestraffning i skolan. Vi ville därför undersöka om även att 17 procent inte vet om de blivit utsatta för kollektiv be- det är något som många barn och ungdomar upplevt. straffning och 10 procent svarar att de kanske har blivit det. En grundprincip i den svenska rättsordningen är att man bara är ansvarig för sina egna handlingar. Kollektiv bestraffning är när man Har du någon gång varit med om att hela klassen eller skolan straffar en hel grupp för något som bara en eller några få personer blivit bestraffad för något som ett fåtal elever har gjort? har gjort. En sådan bestraffning gör att oskyldiga blir straffade och (Procent) utgör därmed ett avsteg från grundprincipen.7 En person blir inte medskyldig bara för att hon eller han ser någon göra något dumt Ja 44% och det fi nns ingen skyldighet att tala om vad man sett.8 Kollektiv bestraffning är en vanlig metod för att ta reda på vem Nej 30% som är skyldig. Det fi nns ett antal utlåtanden från JO där frågan har behandlats och där kommuner har fått kritik för sitt agerande.9 JO Vet inte 17% har till exempel sagt att det är en olämplig metod att använda sig av hot om kollektiv bestraffning för att få fram ett erkännande oavsett Kanske 10% om det blir något straff i praktiken.10 Finns det ingen misstänkt och det inte är sannolikt att alla som straffas har begått den aktuella handlingen, är bestraffning av en hel grupp ett tjänstefel av den som utfärdar bestraffningen exempelvis läraren eller rektorn. Kollektiv Antal svarande (procentbas): 993 bestraffning är alltså inte lämpligt, enligt JO.11 Vi frågade kontaktklasserna om de har upplevt kollektiv be- straffning i skolan. Hela 44 procent av de 993 barn och ungdomar i Vi frågade även vad det var som hände, om de hade varit med om kontaktklasserna som besvarade vår enkät säger att de har upplevt kollektiv bestraffning. De vanligaste åtgärderna är, enligt barnen kollektiv bestraffning medan 30 procent svarar nej. Enkäten visar och ungdomarna, kvarsittning, att man får sluta senare och indra- gen rast. Barn i grundskolan har skolplikt och lärarna kan därför inte

7 Justitieombudsmannens (JO). Ämbetsberättelse 1993/94. skicka hem någon. Det är tillåtet att skicka ut en elev från en lek- 8 Boquist, E, Johansson, N. och Åborg, Ylva. Elevorganisationen i Sverige. Elevrätt – en bok tion för resten av lektionstiden, men eleven har rätt att vara med på om elevers rättigheter, 2003. 9 Se till exempel JO:s ämbetsberättelse 1993/94 s. 378, 1992/93 s. 501 och 1972. nästa lektion. Elever i grundskolan kan få kvarsittning för olämpligt 10 Justitieombudsmannen 1972 och JO 1992/93. 11 Justitieombudsmannen, 1967. beteende eller mindre förseelser. Kvarsittningen får högst vara en BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 61

timme efter skoldagens slut och eleven ska vara under uppsikt, en- Om du svarade ”ja” eller ”kanske” på fråga 34: ligt grundskoleförordningen. Om du vill: Beskriv gärna vad som hände. Många av de som svarar att de har fått kvarsittning säger att det Procent. har berott på vad en eller några få andra elever har gjort. Att läraren Andel av på detta sätt använder sig av kvarsittning som disciplinär åtgärd får Antal svar svarande enligt Barnombudsmannen anses utgöra kollektiv bestraffning av de oskyldiga barnen. Vet inte, minns inte, inget 170 46 Barn har enligt barnkonventionens artikel 31 bland annat rätt Kvarsittning, sluta senare, 54 14 indragen rast till vila och fritid, lek och rekreation. Att få kvarsittning i skolan för Avbruten undervisning, indragen 48 13 något man inte har gjort utgör en kränkning av barnets rätt till fri- förmån, pengar från klasskassa tid. Det kan därför sägas handla om en indragen rättighet eftersom Nej, vill inte berätta 30 8 barnets fritid inskränks utan giltig anledning. Kvarsittning är en till- Kollektiv utskällning 23 6 låten disciplinär åtgärd om en elev uppträder olämpligt eller gör sig Utslängda, inslängda 19 5 skyldig till en mindre förseelse. När åtgärden drabbar oskyldiga är Låsta dörrar, stängda datasalar, 18 5 den inte acceptabel eftersom den då drabbar elever som inte gjort bibliotek, café, specialrum något vilket strider mot grundläggande principer och i själva verket Återställa skadegörelse 8 2 handlar det då om kollektiv bestraffning. Hel klass diskad, oskyldig klass 72 straffad, alla anmärkning Borttagna, indragen tv, indragna 41 datorer, avstängd musik

Av de svarande lämnade 372 svar och 9 av dessa lämnade två svar. Vi har kategoriserat svaren med fokus på den bestraffning som beskrevs.

De näst vanligaste svaren vi fi ck handlade om att undervisningen avbröts, att förmåner drogs in eller att pengar togs från klasskassan. JO tycks mena att det fi nns en skillnad mellan indragna rättigheter och indragna förmåner. I en anmälan till JO hade exempelvis en rek- tor ställt in en skoldans till följd av att några få elever förstört en 62 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

snitslad orienteringsbana.12 JO uttalade att det inte är någon ovill- JO har i ett ärende lagt vikt vid att personerna upplevde en korlig rätt att få ordna en skoldans, men har ett löfte getts om att åtgärd som ett hot om kollektiv bestraffning som sedan kon- det ska vara skoldans en särskild dag bör löftet hållas om det inte kretiserades och att personerna kände sig kränkta av åtgärden. fi nns goda skäl som talar emot det. Att dra in en skoldans ansåg JO Sådana åtgärder är enligt JO inte tillåtna. Ett agerande som får barn ha uppenbara drag av kollektiv bestraffning och rektorn ansågs ha att känna sig kränkta eller orättvist behandlade är därför ytterst agerat felaktigt som ställde in skoldansen. Av ärendet kan slutsat- olämpligt och kan inte accepteras.13 Kränkningen framstår enligt sen dras att man inte får dra in rättigheter hur som helst men att Barnombudsmannen vara det avgörande, även när det inte handlar det ibland kan vara godtagbart att dra in förmåner – om det inte om indragna rättigheter. fi nns ett löfte som gör att förmånen snarare liknar en rättighet. Kränkning i skolan är förbjudet enligt lagen (2006:67) om för- Staten ska tillförsäkra att människors rättigheter tillgodoses i bud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn samhället genom att leva upp till internationella konventioner och och elever och en nolltolerans gäller. Kollektiv bestraffning utgör lagar. Att dra in undervisningen drabbar oskyldiga och utgör där- ett avsteg från principen att man inte ska straffas för någon an- för, enligt Barnombudsmannen, ett tydligt exempel på kollektiv nans handlande. Att eleverna känner sig kränkta av den vidtagna bestraffning där en rättighet åsidosätts eftersom barn har rätt till åtgärden talar för att åtgärden är olämplig och därför inte kan ac- undervisning. cepteras. Några elever svarar att datasal och kafé har stängts som be- Barnombudsmannen anser att det måste föras in en regel i skol- straffning. I dessa fall handlar det om förmåner som dras in och då lagen som förbjuder kollektiv bestraffning, för att tydliggöra att blir dragen av kollektiv bestraffning inte lika tydliga som när det detta inte får förekomma. Det är viktigt att vi inte accepterar ett handlar om en indragen rättighet där effekterna blir allvarligare. handlande mot barn och unga som vi aldrig skulle acceptera när De oskyldiga barnen känner sig antagligen orättvist bestraffade det gäller vuxna. eftersom de inte kan sitta i datasalen eller vara i kaféet på grund av vad någon annan har gjort men en sådan åtgärd får enligt JO anses Barnombudsmannens slutsatser vara mer acceptabel än en indragen rättighet. När barnen och ungdomarna i kontaktklasserna får frågan vad de 44 procent av alla barn och ungdomar som svarat på enkäten har tycker är bra i skolan lyfter de i första hand fram lärarna, rektorerna en uppfattning om de har blivit utsatta för kollektiv bestraffning. och annan personal på skolan. Därefter kommer kompisarna och Svaren visar att barnen känner sig orättvist behandlade och kränkta först därefter vissa skolämnen. Vi drar slutsatsen att skolan är en eftersom de drabbas av ett straff trots att de inte har gjort något.

12 Justitieombudsmannen, 1972. 13 Justitieombudsmannen, 2005/06. Se även JO 1992/93. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SKOLAN FRAMFÖR ALLT EN SOCIAL ARENA 63

viktig social arena för barn och ungdomar och att man vid planering inte marknadsförs på rätt sätt eller om de på något sätt, av någon och byggande av skolor också måste utgå från den kunskapen. anledning, inte känns bekväma för alla att vända sig till. Det kontaktklasserna skulle ändra på först om de fi ck bestämma har med skolmatssituationen att göra. Skolmaten är en typisk barn- Barn och unga vill ha betyg och ungdomsfråga i många avseenden. Den berör många unga, En majoritet av barnen och ungdomarna i kontaktklasserna tycker innehåller starka åsikter, men tas inte riktigt på allvar av vuxna. Frå- att det är bra med betyg. Knappt hälften av dem som har fått betyg gor som rör skolmaten bör prioriteras i skolorna och kommunerna. tycker att de var rättvisa och ytterligare 22 procent svarar att de Vi anser att elever måste erbjudas ett reellt infl ytande i skolan och kanske var rättvisa. Bland barnen och ungdomarna med funktions- skolorna måste i större utsträckning samråda med eleverna vid pla- hinder svarar 10 procentenheter färre att betygen ger en rättvis nering och schemaläggning. bedömning jämfört med gruppen utan funktionshinder. Det är en allvarlig rättssäkerhetsbrist att elever inte kan få sina Mobbningen märks betyg omprövade. Utan denna möjlighet kommer inte elever att Knappt hälften av alla barn och ungdomar i enkätundersökningen våga uttrycka sig fritt i skolan eftersom det inte fi nns något skydd vet att det förekommer mobbning i deras skola. De fl esta vet att det mot repressalier i form av en betygssänkning. Barnombudsmannen fi nns en handlingsplan mot mobbning, men känner inte att de får anser därför att eleven måste få information om grunderna för be- vara med och påverka innehållet i planen. Det här är ett problem. tygssättningen i en kurs eller ett ämne och att det ska vara möjligt Total delaktighet i antimobbningsarbetet är mycket viktig om man att få betygen omprövade. ska komma till rätta med mobbningen i skolan. Betyg i skolan är en aktuell politisk fråga och i vår har ett Knappt hälften av de svarande tycker att deras skola arbetar på nytt betygssystem presenterats. I dag får eleverna betyg från års- ett bra sätt mot mobbning. Flickor och elever som är födda i Sverige kurs 8. I grundskolan fi nns nationella prov i årskurserna 5 och 9, men säger sig i högre utsträckning vilja gå till exempelvis lärare, kamrat- proven i årskurs 5 är inte obligatoriska för kommunerna. Skriftlig stödjare, skolkuratorer och skolsköterskor än pojkar och elever som information om eleverna får enligt grundskoleförordningen inte ha är födda i ett annat land. Pojkar och utlandsfödda uppger i större karaktären av betyg. utsträckning att de inte vet vem de skulle vända sig till eller att det När det gäller frågan om från vilken årskurs barnen ska få betyg inte fi nns någon att vända sig till. eller betygsliknande omdömen anser Barnombudsmannen att barn Det här bekräftar den bild vi ofta får när det handlar om de stöd- och ungdomar själva måste få lämna sina åsikter och högst aktuella funktioner som byggs upp för elever. Pojkar och utlandsfödda elever erfarenheter på området, innan beslut fattas. Deras åsikter måste uppger i lägre utsträckning att de skulle utnyttja funktionerna om också vägas in i beslutsunderlaget och på allvar beaktas. en mobbningssituation skulle uppstå. Frågan är om funktionerna 64 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Kollektiv bestraffning förekommer fortfarande 44 procent av alla barn och ungdomar som svarade på enkäten har Barnombudsmannen föreslår en uppfattning om att de har blivit utsatta för kollektiv bestraff- att regeringen ning. Svaren visar att barnen känner sig orättvist behandlade och • tilldelar Barn- och elevombudet resurser så att alla barn kränkta när de drabbas av ett straff trots att de inte har gjort något. och ungdomar som behöver hjälp får det i rimlig tid Ett agerande som innebär ett hot om kollektiv bestraffning och som • gör barn och unga delaktiga i beslutsprocessen inför större sedan konkretiseras är, enligt Justitieombudsmannen olämpligt, förändringar, av exempelvis betygssystemet. I skolfrågor och kan inte accepteras. generellt bör ordentliga undersökningar göras bland elever Barnombudsmannen anser att det måste föras in en regel i skol- i syfte att ta reda på vad de tycker. lagen som förbjuder kollektiv bestraffning, för att tydliggöra att • ser över möjligheterna att införa konfl ikthantering som en detta inte får förekomma. Det är viktigt att inte acceptera ett hand- obligatorisk kurs i lärarutbildningen och andra pedagogiska lande mot barn och unga som vi aldrig någonsin skulle acceptera utbildningar. när det gäller vuxna. • i sitt kommande förslag till ny skollag föreslår en regel som förbjuder kollektiv bestraffning. BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 65

Skolan är en plats att vara på

Av professor Bengt Sandin Foto: Eva Bergstedt

Varför har vi skolor? Är skolan till för kontroll Därför agerar olika aktörer för att prägla Under samma period tenderar de statliga av den unga generationen, för frigörelsen diskussionen med sin förståelse av vad utredningarna att betona barns medbor- och demokratisering av framtida medbor- frågorna rör och vad som händer i skolan. garskap och delaktighet men intresserar sig gare eller för att tillfredställa behovet av Utredningar tillsätts och avslutas, ständigt. mindre för barns levnadsvillkor. Samtidigt kunnig och kompetent arbetskraft? Just nu arbetar en enmansutredare med försämrades också barns sociala villkor. Det Den norske kriminologen Nils Christie syfte att föreslå en ny lärarutbildning och är ironiskt att fokus på barns medborgar- gjorde i sin uppmärksammade bok Om sko- det skall bli intressant att se om kunskap skap är parallell med en försämring av barns lan inte fanns (1972) en kritisk betraktelse om barnens användning av skolan blir en sociala villkor som grupp. över frågan om barns lärande måste ske un- del av denna utredning eller om den helt Vad är då skolan för barnen? Det är der institutionella former. Anslaget uppfat- kommer att bygga på ambitionen att jämka inte alldeles lätt att besvara, bland annat tades som väldigt kontroversiellt och ifrå- samman olika politiska och professionella just därför att barnperspektivet inte alltid gasatte barndomens institutionalise ring. yrkesperspektiv. problematiseras i studier av skola och ut- Det var också ett uttryck för 1970-talets Bristen på kunskap är tyvärr stor om man bildningssystem. I den undersökning som kritiska och ifrågasättande hållningar som är intresserad av ett barnens perspektiv. Barnombudsmannen utfört i sina kontaktk- också så småningom ledde till förändringar Barns världar tilldrar sig inte särskilt lasser visas att barnen i dag uppskattar sina i skolans värld. Undertexten var enkel; att mycket intresse ens från forskares sida. kontakter med lärare och annan personal skolor inte behövdes och att de hade en Ingrid Söderlind och Kristina Engwall visar (lärarna är duktiga), kamrater, skolämnen, mängd negativa effekter. Formuleringarna i rapporten, Var kommer barnen in? Barn i den fysiska miljön, den psykiska och sociala känns på en gång väldigt avlägsna i svensk politik, vetenskap och dagspress (Institutet miljön och fritiden i skolan. skolvardag, men samtidigt paradoxalt nog för framtidsforskning, 2005) att bland de Resultaten är inte entydiga eller lät- också mycket närvarande. Frågor formu- avhandlingar som producerats vid svenska tolkade. Vad betyder det till exempel att leras inte på samma sätt i dag, men skolan universitet och högskolor under perioden man uppskattar skolämnen men i mindre står hela tiden i centrum för politikers och 1950–2000 utgjorde barnforskningens an- grad lärande? Kanske att man gillar ämnet opinionsbildares intresse. Skolan är en av del av avhandlingarna 3 procent . och kunskapen, lektionerna men inte kraven landets största enskilda ”arbetsmarknad” Den stora ökningen avhandlingar, totalt på läxläsning och prov? Just denna oklarhet för högskoleutbildade, vilket präglar debat- och om barn, motsvaras inte av en förän- pekar på en möjlig tolkning av det övriga re- ten och synen på den. drad andel forskning om barn. Antalet stud- sultaten. Skolan är en plats att vara på. Där Skolan fyller naturligtvis många olika ier med fokus på barns perspektiv är än mer lär barnen känna vuxna, där umgås de med funktioner eller uppgifter i ett samhälle. begränsat men dyker upp under 1990-talet. kompisar och där växer de som människor. 66 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Och just detta kanske skolan är för barn och i första hand. Skolan hade både före och och placerades på särskilda institutioner. unga, en plats att umgås och att bli vuxen efter skolpliktens genomförande i slutet av I den meningen utövade samhället ett be- tillsammans med andra. Det är inte lärande 1800-talet, svårt att konkurrera när andra tydande inflytande över barns hälsa och som står i fokus för barnens engagemang i aktiviteter erbjöd barnen just arbete, mat, sociala villkor av kanske större vikt än de skolan, men något väl så viktigt, växandet kläder och värme.1 kunskaper som tillägnades i skolan. Och till medborgare i interaktion med andra Det här förklarar varför skolväsendet barnen använde sig av skolan för att själv – både jämnåriga och äldre. alltid har varit nära knutet till utvecklingen bygga och utforma sitt vuxenblivande. Och varför skulle lärandet enbart stå i av förebyggande hälsovård, läkarundersök- Detta har sett olika ut under olika epoker fokus? Lärande kan med dagens teknik ske ningar, måltider, simundervisning, skolbad eftersom skolan utvecklas, vilket också har var som helst: i hemmen, på bibliotek, lär- och hygieniska åtgärder. Formerna har varit förändrat förutsättningarna för barns och centra eller på kaféer. Men det är svårt att olika under olika epoker. I nära anknytning ungas värdering och interaktion med skol- se hur vuxenvärlden – samhället – ska kunna till skolan växte den sociala barnavården an. Forskaren Maria Sundkvist har visat hur ge upp den kollektiva uppsikt det innebär fram: barnavårdsnämnder, psykisk barn och elever i skolans högre stadier tolkade och att ha barnen placerade på en institution, ungdomsrådgivning, föreningsverksamhet, utvecklade samhällets och vuxenvärldens även över de barn som skulle kunna klara yrkesvägledning och hälsovård. Folkskolor- normsystem från mitten av 1800-talet fram sig själva. Skolan gör det möjligt att orga- na från det sena 1800-talet och det tidiga till det sena 1900-talet.2 I skolan tränades nisera den sociala kontrollen över barns till- 1900-talet vittnar om omsorgen om barn- sociala och kulturella färdigheter relativt varo. Var fi nns barnen mellan åtta och fem, ens sociala, fysiska och kunskapsmässiga självständigt från defi nitionen av skolans vem har uppsikt, vem har ansvar medan utveckling. formella uppgifter men med lärare och föräldrarna arbetar? Men skolan – bra skolor Skolan blev således historiskt sett den vuxna som modeller. Ibland gick elevernas – kanske också behövs av andra skäl? första välfärdsinstitution som skapades för kultur direkt mot de politiska ambitionerna Skolväsendet växte fram för att hålla att nå alla medborgare i en viss ålder och med skolan. När skolan strävade att bryta barnen från gatan och för att erbjuda en den ledde till etablerande av en rad andra ner klasskillnader så försökte elever att upp- fysisk tillflyktsort för fattiga barn, med institutioner. Det innebar också att barn rätthålla sociala skillnader. Så är det säkert värme, mat och kläder. Det framgår också sorterades och värderades efter beteende i dag också. Skolans betydelse för eleverna tydligt att motivet för skolgången från och uppförande. Barn som inte anpassade ligger i den sociala värld som eleverna byg- barnens och de fattiga föräldrarnas sida sig beskrevs som onormala och avvikande ger själva och tillsammans, i konfl ikt och i var just inslaget av mat, kläder och värme. 1 Sandin, Bengt. Hemmet, Gatan, Fabriken eller Skolan. 2 Sundkvist, Maria. Klassens klasser : Gymnasieföreningar Det var inte utbildningen i sig som kom Arkiv, 1986. i läroverk & gymnasieskolor 1846-1996, Carlsson, 2006. BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 67

samklang med den offentliga politiken. unga som lärande och kunskapsutveckling. Det är därför perspektivet från barn och Det är viktigt att komma ihåg när man tar unga är så viktigt när skolan utvecklas ställ ning till barnperspektivets innebörder. – det är en plats för social samverkan – där En sats ning på barns sociala villkor och människorna och den fysiska miljöns ut- miljöer handlar också om respekten för formning är lika viktiga som tvånget, möj- barns perspektiv och medborgarskap. Med ligheten att lära. rättigheter följer rimligtvis även krav på Skolan är till exempel en arena för omsorg och god miljö. förhandling av positioner i kamratgrupper. Samtidigt som elever arbetar med innehål- let i skolämnen förhandlas sociala relation- Källor: Aronsson, K. & Tholander, M. (2004). er, positioner och identiteter, något som är Skolans grupparbete som social arena. In A. väl så krävande som det offi ciella skolarbe- Bron & A. Gustavsson (Eds.), Pedagogik som tet, men oftast osynligt för vuxen världen. vetenskap. En vänbok till Birgitta Qvarsell. Forskaren Ann Carita Evaldsson visar också (pp. 294–317). Stockholm: Pedagogiska Insti- i en pågående undersökning om barns tutionen. interaktion på skolgårdar att barns tolk- ningar och förståelse av mobbning betonar Bengt Sandin är medlem i andra förhållanden och relationer än vad Barn ombudsmannens expertråd skolan och vuxna tror. De uppfattar kom- och professor vid Tema Barn, plexiteten i de sociala relationerna och är Linköpings Universitet. mindre intresserade av att identifi era offer och förövare.3 Undersökningen som Barnombudsman- nens gjort i sina kontaktklasser påminner om att skolans fysiska utformning och sociala rum är väl så viktigt för barn och

3 LiU Magasin nr, 2, 2007.

Barn och unga berättar: Inför strängare straff och bort med våldet5 70 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Inför strängare straff och bort med våldet

I Barnombudsmannens kontaktklassundersökning säger en dryg tiondel spontant att om de fi ck ändra på något i Sverige så vill de att personer som begår grova brott ska straffas hårdare. Fem procent tar också upp att de vill få bort våldet.

Enligt barnkonventionen är de stater som har ratifi cerat konven- Nästan hälften av ungdomarna i en annan kontaktklassunder- tionen skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda ett sökning som Barnombudsmannen genomförde 2005, svarade att barn mot alla former av våld, skada eller övergrepp, vanvård eller de har varit utsatta för brottsliga handlingar, till exempel blivit be- försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande medan barnet stulna.1 Trots det nämner ingen i undersökningen 2007 att man vill är i föräldrarnas eller någon annan persons vård. ha bort brott som innebär att man blir direkt utsatt och rånad på sin I Barnombudsmannens kontaktklassundersökning 2007 fick egendom. Ingen nämner överhuvudtaget mindre brott. Det är också barn och ungdomar möjlighet att spontant svara på vad de ville intressant att ingen tar upp ungdomsvåldet specifi kt. Anledningen ändra på i Sverige. En förhållandevis stor andel av svaren handlar kan vara att de själva inte har sådana erfarenheter eller också ingår om sådant som kunde kopplas till antingen våld (48 svar) eller brott mindre brott och lättare våld som en naturlig del av vardagen. och straff (100 svar). I det här avsnittet presenteras de svar som på Det fi nns undersökningar som visar att många barn och ung- olika sätt handlar om dessa båda kategorier. domar i Sverige är oroliga för hot och våld.2 Barn och unga vill ha en vardag fri från våld, misshandel, dödligt våld, övergrepp och egen- Barn och unga vill få bort våldet domsbrott. De öppna svaren som rör våld i vår undersökning från När vi tittar närmare på de 48 svar som handlar om våld ser vi att en 2007 speglar bristen på trygghet i den egna vardagen. Att våld fi nns majoritet av dem, 42 stycken, handlar om att man vill får bort våld, i samhället ger en känsla av att något med våldsinslag kan inträffa bråk, övergrepp och misshandel. Sex svarar att de vill ha bort själva och drabba den egna personen. personerna som begår kriminella handlingar, exempelvis kriminella brottslingar eller våldtäktsmän. Det fl esta är trygga De flesta nämner våld utan att närmare specificera vad de I undersökningen bland kontaktklasserna 2005 ställde vi frågan menar. Barnen tar främst upp grövre brottsliga handlingar som ”Var känner du dig trygg?”.3 Svaren visade att så gott som alla barn kanske sällan fi nns i ungdomarnas vardag, till exempel mord, våld- och ungdomar, 95 procent, kände sig trygga hemma och att ma- täkter eller misshandel. Men barn och unga blir precis som vuxna joriteten, 78 procent, kände sig trygga i skolan. Runt 70 procent ständigt påminda om att våld i olika former existerar. Mediebevak- kände sig trygga på väg till och från skolan, på rasterna och i sitt ningen påverkar barns och ungas känsla av trygghet/otrygghet. bostadsområde. Mass medierna skildrar gärna och ger stor plats åt brottslighet och Men även om majoriteten av alla som svarade kände sig trygga osäkerhet. I medievärlden ingår våld som en ”naturlig” ingrediens framkom också att det inte gällde alla barn och unga och inte heller som ingen kan värja sig emot. Barn och unga har vanligtvis inte fått verktyg att hantera medievåldet, vilket gör att de kan uppleva detta 1 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn berättar om brott, 2007. 2 Se bland annat Barnombudsmannen. Hur kul är det på en skala?, 2005. våld som hotfullt i den egna vardagen. 3 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn berättar om brott, 2007. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INFÖR STRÄNGARE STRAFF OCH BORT MED VÅLDET 71

”Man får inte ta till våld eller något sånt. Jag vill inte att det ska fi nnas vapen.” (Flicka 9 år)

i alla sammanhang och miljöer de befi nner sig. Något uppseende- väckande är att över 20 procent av alla elever svarade att de inte upplevde sig trygga i skolan och att nästan 30 procent av eleverna inte kände trygghet på rasterna. Långt ifrån alla barn och ungdomar upplevde trygghet på kollektiva färdmedel. Barn med funktionsnedsättningar uppgav i samma kontakt- Vikten av vuxen närvaro klassundersökning (2005) oftare än andra barn att de är otrygga. Barn med funktionsnedsättningar kände sig mindre trygga i sin ett huvudbudskap skola, i sitt bostadsområde, på väg till och från skolan och när de åker buss eller tåg. Rapporten Vem kan man lita på? presenterades i oktober i Sve- Tryggheten förefaller minska med avståndet till hemmet. Det riges Radios nyhetssändningar, på en pressträff och i en de- gäller i synnerhet barn med funktionsnedsättningar. Ungdomar battartikel i Göteborgs Posten. Huvudbudskapet i rapporten, tycks känna sig trygga där det fi nns vuxna som har ett ansvar för att brott är en del av ungas vardag, blev högaktuellt i samband barn och unga, vuxna som kan förväntas ingripa om något hän- med dödsmisshandeln av en ung pojke i Stockholm och döds- der. skjutningen av en annan ung pojke i Rödeby. Känslan av otrygghet är, enligt forskaren Carina Listerborn, ock- Medierna beskrev att en majoritet av ungdomarna kommer så kopplad till det hon kallar rädslans platser. Det är platser som i kontakt med brott under uppväxten och att toleransen kring är mörka, ödsliga där det är långt från möjlig hjälp. Andra platser vardagsbrottslighet som klotter är relativt stor. Budskapet att är gångtunnlar och cykelbanor genom parker och platser där man ungdomarna är osäkra på om vuxna verkligen skulle ingripa om väntar på buss eller tåg.4 de såg att brott begicks förmedlades också brett av medierna. I drygt 20 inslag i radio och tv samt i drygt 110 nyhetsartiklar Rädsla, en känsla att ta på allvar och ledarkommentarer i tryckt press, varav de fl esta också åter- Barn har i alla tider varit rädda för saker. Rädsla är, enligt Mare fanns på mediernas webbplatser, beskrevs rapporten. Tamm, psykolog och fi losofi e doktor i psykologi, en mycket väsent- Lena Nyberg förmedlade att alkohol och brist på vuxennär- lig känsla som följer människan under livets alla skeden. Att vara varo är två viktiga orsaker bakom vardagsbrottsligheten. Bud- rädd är inte bara en negativ känsla utan hjälper också människan skapet fi ck stor spridning i rikstäckande och lokala medier på att förutse och undvika faror. Rädslan fi nns under alla åldrar.5 nyhets- och ledarplats. Med rubriker som ”Vuxenvärlden sviker barn och ungdomar” och ”Vart tog vuxenansvaret vägen?” för- 4 ”Rädsla är viktigare än brottslighet”. Ur Bulletinen, Movium, nr 3/4, 2007. 5 Tamm, Maare. Barn och rädsla, 2003. medlades och diskuterades rapportens innehåll. 72 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Redan vid 2–3 års ålder fi nns rädslan för till exempel mörker och De kan inte kontrollera vad som händer och vuxna ingriper inte spöken. I förskoleåldern kan barn bli paniskt rädda för vissa djur alltid heller.6 och insekter. Från skolåldern och framöver utvecklas barns rädslor i snabb takt. Nu börjar barn bli rädda för yttre faror såsom olyckor, Viktigt att tala med vuxna om faror och yttre hot krig och katastrofer, miljöförstöring, våldsverkare, terrorister och Var fi nns de vuxna i barnens vardag som kan förklara vad som hän- självmordsbombare. der i världen? Någon som kan förklara varför man förstör miljön. Bilden av yttre hot speglas i de nyhetsmedier som fi nns i barnens Varför det fi nns krig som dödar. Varför någon vettvilling kan döda vardag. Händelser förknippade med våld och hot är ju också sådant en sjuåring på väg till skolan. Allt detta förefaller naturligtvis obe- som får stora rubriker. gripligt. Om barn och tonåringar inte har vuxna omkring sig som Under mellanstadiet blir unga människor ofta moraliska, mer för samtal om detta så kan vissa känsliga barn som är otrygga och medvetna och vill veta avsikten bakom hot- och våldshandlingar. ängsliga tvingas bära den känslan inom sig. Man vill veta varför barn kidnappas eller varför barn och lärare blir Skolan är en positiv och trygg plats för de fl esta, men den är nedskjutna i skolan eller jämnåriga utsätts för övergrepp av vuxna. också en arena där många barn kan utsättas för mobbing och hot, De blir också varse att till exempel våld kan slå till lite slumpmäs- vilket kan skapa rädsla och otrygghet. Enligt Brottsförebyggande sigt och dyka upp när man minst anar, vilket skapar en känsla av rådet (Brå) sker det grövre våldet inom skolan och på skolgården.7 otrygghet. Skolan har därför ett ansvar att ge eleverna utrymme att tala om Ungdomar är känsliga och hudlösa och under ungdomsåren trygghet eller rättare sagt om otrygghet. I vår kontaktklassunder- känslomässigt sårbara. Rädslan för våld kan vara ett resultat av att sökning 2007 säger en fjärdedel av barnen och ungdomarna att de den sociala kontrollen är sämre i dag. Ungdomar känner sig därmed aldrig diskuterar hur man kan känna sig trygg i skolan. mer utsatta. Det är också viktigt att föräldrar och skola tar upp frågan om att Enligt en avhandling av Sven Granath präglas vårt samhälle det fi nns ungdomar som bär kniv eller andra vapen för att öka den paradoxalt nog av ”defl ation i våld”. Vardagsvåldet har minskat i egna tryggheten. Enligt kontaktklassundersökningen om barn och barnens värld. Det innebär att de fl esta ungdomar inte möter var- brott från 2005 fi nns det en stor tolerans bland ungdomar att bära dagsvåld som våld på gatan, aga, hårt kroppsarbete eller andra um- kniv. Toleransen är större bland pojkar än bland fl ickor.8 bäranden. Barn är därmed mer ovana i dag än förr att möta våld och svåra umbäraranden i vardagen. Våldshandlingar har därmed blivit 6 Granath, Sven. ”Rättsliga reaktioner på ungdomsbrott 1980–2005. Påföljdsval, uppsåts- mer avvikande och man vet inte hur eller om man kan försvara sig. bedömningar och kriminalpolitik. En kriminologisk analys”. Stockholm, 2007. Ungdomar har inte ”tränat” på det och blir därför lättare rädda. 7 Brottsförebyggande rådet. Ungdomar och brott 1995–2005. Brottsförebyggande rådets statistik om återfall i brott, 2006. 8 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn berättar om brott, 2007. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INFÖR STRÄNGARE STRAFF OCH BORT MED VÅLDET 73

I Ateljén skapade barnen egna verk i lera. Här visas hur föräldrarna hamnat i konfl ikt och barnet kom- mer i kläm.

Foto: Cecilia Parkert Workshop om trygghet på Nationalmuseum Under 2007 deltog sammanlagt 20 barn, nio år gamla, i Barnom- känna sig otrygg när man blir retad, när man känner sig utanför budsmannens och Nationalmuseums workshopar på temat trygg- eller när man har gjort sig illa. En pojke trodde att barn i Sverige är het. Barnen fi ck först prata och skriva om trygghet och otrygghet. otrygga på skolgården. Han sa: ”det är viktigt att lärarna och vuxna Därefter fi ck de uppleva ett antal av Nationalmuseums målningar, hindrar bråk och hjälper barnen.” Men just på hans skola var det under ledning av en konstpedagog. Slutligen fi ck de skapa egna verk bra, tyckte han. i Nationalmuseums ”Ateljén”. Efter ett samtal om målningen ”Ikaros fall” tyckte fl era av barnen Barnen berättade att de tror att barn i Sverige är trygga för det att sonen Ikaros borde ha lyssnat på sin pappa. Då hade han varit mesta. De tror att barn som bor i länder där det fi nns krig känner tryggare. När barnen diskuterade Rembrandtmålningen ”Bataver- sig mer otrygga, liksom de som inte har vatten eller något hem och nas trohetsed” kom de fram till att man också kan känna sig otrygg fattiga som inte har råd med mat. när vuxna är fulla. Så här skrev en nioårig flicka om trygghet: ”Trygghet. Att I Ateljén fi ck barnen måla trygghet eller otrygghet. Flera av föräldrarna bryr sig om barnen, mycket kärlek och att barnen har ett pojkarna valde att måla åskoväder där blixten slår ner i en männi- ordentligt hem, att barnen har kompisar, att dom mår bra i skolan, ska. En fl icka målade en park med en gungställning en vacker dag. att barnen får hjälp hemma.” En trygg bild för henne. Flera fl ickor målade hjärtan i olika former. När vi arbetade med frågan om var och när man kan känna sig En fl icka målade ”otryggheten själv” i en brun färg. En fl icka målade otrygg, kom en del olika tankar fram. Otrygg kan man vara när man en ängel med delfi ner. En pojke målade en skog som brinner, med är ensam hemma och när man är ute och det är mörkt. Särskilt om en brandkår som släcker elden. man är ute och det kommer någon man inte känner. Man kan också Läs mer om samtal via konst i kapitel 10. 74 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Våldet fi nns i verkligheten som uppger att de begått något våldsrelaterat brott minskat sedan Våld och hot mot barn och unga fi nns i vårt samhälle och tar sig 1995. Andelen pojkar som har begått något våldsbrott har minskat olika utryck. Det har naturligtvis funnits i alla tider men i dag kanske från 30 procent till 22 procent. När det gäller fl ickor har en minsk- 11 vi mer än tidigare ser allvarligt på att barn och unga blir utsatta. ning skett från 11 procent till 9 procent. Det fi nns en ökad medvetenhet om att barn och unga kan bli eller Ungdomsåren är, enligt undersökningen, generellt den ålder då är brottsoffer till följd av våld. Vi vet att det förekommer våld och fl est personer begår brott. De mest brottsaktiva åldrarna är mellan hot mellan barn och unga och att ungdomar förgriper sig på andra 15 och 17 år. De som begår brott råkar också oftare själva ut för brott. ungdomar eller barn. Vi vet också att föräldrar och andra vuxna kan Bland niondeklassare som har begått våldsrelaterade handlingar 12 vara förövare. I dag ser vi barn också som brottsoffer om de be- har hälften också blivit utsatta för våld. vittnar våld eller övergrepp bland vuxna i dess närhet. Den ökade Enligt samma undersökning har andelen ungdomar som varit medvetenheten om förekomsten av våld mot barn och unga och en utsatta för grövre våld varit ungefär densamma mellan åren 1995– större benägenhet att göra anmälningar gör också att vi får ökad 2005. Detta gäller för såväl pojkar som fl ickor, där pojkar är mer kunskap om det våld som fi nns i barnens vardag. inblandade i det grövre våldet. Våldet sker oftare inne i skolan eller När det gäller vuxnas våld mot barn redovisade Allmänna barn- på skolgården. huset och Karlstad universitet hösten 2007 en kartläggning av våld Barnombudsmannen ställde i sin kontaktklassundersökning mot barn. Undersökningen som genomfördes 2006 bestod av en 2005 frågan till 1 000 ungdomar om de har varit utsatta för brott. föräldraenkät och en elevenkät. Av samtliga elever uppgav 13 pro- Svaren visade att sex av tio hade upplevt brott som våld, hot, mobb- cent att de har blivit slagna av sina föräldrar eller av någon annan ning, stöld eller skadegörelse i sin närhet. En större andel pojkar än 13 vuxen i hemmet. (Läs mer om våld mot barn i kapitel 9). fl ickor hade blivit slagna eller sparkade. Undersökningen visade också att barn med funktionsnedsätt- Ungdomsvåldet har inte ökat ningar var mer utsatta än andra för våld i olika former. Fler barn Tvärtemot vad många tror har våldsbrotten bland ungdomar inte med funktionsnedsättningar än utan uppgav att de blivit hotade, ökat. Det är ett fåtal ungdomar som begår de fl esta brotten.9 Det slagna, jagade och instängda mot sin vilja. Denna bild stärks av en grova ungdomsvåldet har legat konstant de senaste 25 åren.10 undersökning av utredningsinstitutet Handu, om mäns våld mot Enligt Brås undersökning från 2005 har andelen niondeklassare kvinnor med funktionsnedsättning. I undersökningen uppgav en

9 Kivivuori, Janne. Delinquent Behaviour in Nordic Capital Cities, Scandinavian Research 11 Brottsförebyggande rådet. Ungdomar och brott 1995–2005. Brottsförebyggande rådets Council for Criminology, National Research Institute of Legal Policy. Finland, Helsinki, statistik om återfall i brott, 2006. 2007. 12 Brottsförebyggande rådet. Ungdomar och brott 1995–2005. Brottsförebyggande rådets 10 Granath, Sven. Rättsliga reaktioner på ungdomsbrott 1980-2005. Påföljdsval, uppsåts- statistik om återfall i brott, 2006. bedömningar och kriminalpolitik. En kriminologisk analys. Stockholm, 2007. 13 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn berättar om brott, 2007. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INFÖR STRÄNGARE STRAFF OCH BORT MED VÅLDET 75

tredjedel av de tillfrågade kvinnorna att de blivit slagna innan de tidsaktivteter. Alkohol- och drogmissbruk uppges också ofta som fyllt 15 år. 20 procent uppgav att de tvingats till sex innan de fyllt en förklaring.16 15 år. Flickor är i en särskilt utsatt situation om de har ett rörelsehin- Över hälften av alla våldsbrott begås enligt vetenskapliga stu- der och/eller en utvecklingsstörning.14 dier av personer som har druckit alkohol. Anabola steroider är en Vi vet genom våra egna undersökningar att många ungdomar annan drog som ökar risken för våldsbeteende.17 inte tycker att vuxna har någon större förmåga att hantera brott Alkoholkonsumtionen bland niondeklassare har emellertid inte bland barn och ungdomar.15 Endast 22 procent av ungdomarna som ökat sedan 1970-talet. De fl esta dricker sällan.18 Däremot har inten- svarade på vår enkät 2005 sa att vuxna griper in när någon under 18 sivkonsumtionen ökat bland fl ickor, vilka numera intensivdricker år begår ett brott som hot, våld, mobbning, stöld eller skadegörelse. lika mycket som pojkar. Vuxnas brist på agerande framstår som påfallande och tyder på att Enligt psykologen Joachim Volckerts lider ungdomar som be- man inte anser att vuxna tar sig an problemen så att barn och unga går grova våldsbrott av allvarliga känslomässiga störningar.19 Han kan känna sig trygga. menar att dessa ungdomar bär på ett trauma. De kan vara utsatta för våld eller kränkningar under sin uppväxt. De kan också ha blivit Varför begås våldshandlingar? mobbade, utsatta för sexuella övergrepp. En del kan också ha be- Vad tänker barn och unga om varför unga begår brott? I vår undersök- vittnat våld i sin uppväxtmiljö. ning från 2005 tog barnen och ungdomarna bland annat upp: ”För att Han talar om att dessa ungdomar för sin överlevnad omedvetet dom är osäkra på sig själva”, ”Barn gör brott för att dom blir mobbade använder försvarsmekanismen dissociation. Det innebär att man eller slagna av sina föräldrar” och ”För att ungdomar inte har något lämnar sin egen kropp och mentalt förfl yttar sig någon annanstans. att göra”. Fritidsgårdar läggs ner och sedan har barn ingenstans att Man blir själv den förövare som man själv har varit utsatt för. vara. De går ut till centrum, stan och fi xar cigg, sprit m.m.” Det fi nns många förklaringar till att ungdomar tar till våld. Van- Påverkan via dataspel, tv och Internet liga orsaker som framhålls i medierna är en ökande normupplös- Nästan alla barn och ungdomar i Sverige har tillgång till tv och ning i vårt samhälle, abdikerande vuxna som hellre är kompisar med Internet. Många har dessutom möjlighet att spela dataspel. Mot sina barn än föräldrar, avsaknad av bra manliga förebilder, skadligt bakgrund av att FN:s barnrättskommitté 2005 uttryckte sin oro infl ytande från videovåld och dataspel, brist på meningsfulla fri- över mängden av våldsskildringar som är tillgängliga för barn via

16 Johnson, Björn. ”Ungas våld har inte ökat”. www.sydsvenskan.se, 7 november, 2007. 17 Wikström, P-O.H. Våld – en kunskapsöversikt. Brottsförebyggande rådet, 1992. 18 Barnombudsmannen och Statistiska centralbyrån. Upp till 18 – fakta om barn och 14 Utredningsinstitutet Handu AB. Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, 2007. ungdom, 2007. 15 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn berättar om brott, 2007. 19 Psykologtidningen, 14/07. 76 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Internet och i tv:s tidiga kvällsprogram ville vi fråga barn och unga nämner personlighetsstörningar, drogmissbruk, sociokulturell bak- själva hur de såg på detta, utan att vara ledande. Vår fråga till kon- grund, bristande trygghet i familjen, skolan och i kamratkretsen. taktklasserna lydde: ”Har du sett eller hört något på tv, Internet Det är, enligt von Feilitzen, de mest aggressiva tonåringarna som eller i ett dataspel som du inte hade velat se eller höra?” (Se även är intresserade av medievåld. Och medievåldet förstärker i sin tur kapitel 7 ”Datorspel, tv och Internet, en del av vardagen”.) deras aggressivitet. De ungdomar som far mest illa genom livet är 38 procent av dem som svarade anser att de har sett eller hört nämligen allra känsligast för den påverkan som grova våldsskild- något som de helst velat slippa. Något fl er fl ickor än pojkar tycker ringar utgör. så. Drygt hälften av barnen med funktionsnedsättning har samma uppfattning. Fortsatt kriminalitet i vuxen ålder För dem som svarade ja på frågan fanns den öppna frågan ”Vad Det fi nns en liten grupp som i tidig ålder börjar begå brott och som var det du ville slippa?” Ungdomarna uppmanades att ge exempel fortsätter med det under ungdomsåren och in i vuxen ålder.21 Dessa på inslag som väckte obehag. (Det bör noteras den här frågan inne- personer begår många brott och många olika typer av brott. Dess- höll exemplen ”våld, sex, reklam”, vilket gör den ledande.) utom begår de förhållandevis allvarliga brott. Lindriga stöldbrott När vi lägger ihop alla svar som handlar om våld, bråk, avrätt- parat med olika former av skadegörelse har visat sig kunna vara en ningar, krig och våldtäkter ser vi att 26 procent uppger detta som indikator på fortsatt grövre kriminalitet. svar. Lägger vi till dem som svarar att de helst hade sluppit se äck- Tidigare har yngre personer i åldern 15–17 år haft en högre liga och sjuka saker, såsom döda människor och blod, mm stiger återfallsandel än personer i övriga åldersgrupper. Detta mönster siffran ytterligare. (Läs mer i kapitel 7) har nu ändrats genom att andelen återfall bland yngre har mins- En fråga som har varit aktuell de senaste åren är hur mycket kat, samtidigt som andelen återfall bland äldre har ökat. Bland de ungdomar kan skilja mellan fi ktion och verklighet, och hur mycket 15–17-åringar som lagfördes 2001 hade 37 procent återfallit i brott unga våldskonsumenter påverkas och inspireras till att använda inom tre år. grovt våld. Massmedieforskaren Cecilia von Feilitzen har sammanfattat vad Om straff – strängare påföljder experterna på området har funnit.20 Enligt denna sammanfattning Av alla svar på frågan ”Om du fi ck bestämma i hela Sverige – vilka orsakar fi lm- och tv-våldet troligen 5–10 procent av den aggression två saker skulle du ändra på först” handlade 100 av svaren om brott, som pojkar och unga män uppvisar under tonårstiden. Cirka 90–95 straff och strängare påföljder. Främst handlade de om att man vill procent av aggressiviteten beror således på andra faktorer. Hon ha strängare, hårdare och längre straff för våldsbrott. För mord

21 Brottsförebyggande rådet. Ungdomar och brott 1995–2005. Brottsförebyggande rådets 20 Dagens Nyheter den, 21 november, 2007. statistik om återfall i brott, 2006. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INFÖR STRÄNGARE STRAFF OCH BORT MED VÅLDET 77 Foto: Camilla Cherry / Scanpix 78 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

”Det borde vara längre fängelsestraff! Livstid borde vara tills man dör, inte 10 år!” Flicka 12 år

vill några införa dödsstraff. Det bör också, enligt barnen och ung- sig inte är någon anledning till att inte ta det som barnen och ung- domarna, fi nnas fl er poliser. Här är de vanligaste svaren: domarna säger på allvar. 1. Dödsstraff för mord 2. Längre straff för djurplågare, sexbrott, pedofiler och Varför vill ungdomar ha strängare straff? misshandlare Barnombudsmannens kontaktklassundersökning från 2005 stödjer 3. Hårdare straff för våld, kvinnomisshandel, tjuvar, misshandel resultaten från Ungdomsstyrelsens attitydundersökningar.23 I vår och mord undersökning är hårdare tag mot dem som begår brott ett åter- 4. Livstids fängelse för mord kommande tema. Ungdomarna tänker sig att stränga straff ska av- 5. Förbud att sälja vapen skräcka brottslingar från att fortsätta att begå brott, till exempel 6. Fler poliser ”ge hårdare straff och inte sätta folk på psykisk vård”. De menar också att stränga straff är ett sätt att skydda sig själv och andra ge- Hårdare straff – ingen ny trend bland ungdomar nom att man kan låsa in ”fullgubbar, pedofi ler och våldtäktsmän”. Barnens och ungdomarnas önskan om strängare straff är egent ligen Många barn har den uppfattningen att hårdare och längre straff inget nytt. Inom ramen för Ungdomsstyrelsens attityd- och värde- kan vara så avskräckande att det hindrar människor att begå grova ringsstudie 2007 ställdes frågan om man tycker att Sverige ska in- brott. Eller så är det ett uttryck för att man tycker att samhället föra hårdare fängelsestraff för brottslingar.22 I åldersgruppen 16–19 som sådant bör reagera mer kraftfullt mot grova brott. Att man år ansåg nästan 50 procent att man bör införa strängare straff. Det tar grövre brott på större allvar kan vara ett utryck för en allmän var ingen större skillnad mellan pojkar och fl ickor, inte heller mellan otrygghet. om man född i Sverige eller inte. Det var inte heller någon större skillnad gentemot åldersgrupperna 30, 50 och 70-åringar. Allt hårdare syn på ungdomsbrott Samma fråga ställdes till 16–18-åringar i Ungdomsstyrelsens Varje år berövas 140–240 personer i åldern 15–17 år friheten på grund attitydundersökning 1993. Resultatet visade att 54 procent ville ha av att de begått ett allvarligt brott. Mellan 1992 och 2003 ökade hårdare fängelsestraff. Det betyder att andelen ungdomar som vill antalet akut frihetsberövade, framför allt mellan åren 1998 och ha hårdare straff har minskat något. 2003. I en nationell studie av alla akuta frihetsberövanden av unga Troligtvis har ungdomar i alla tider pläderat för strängare straff lagöverträdare i åldern 15–17 år åren 1992, 1998 och 2003 framträder för att man helt enkelt tar avstånd från grova våldsbrott, vilket i faktorer som typ av brott, ålder och etnisk bakgrund som viktiga för

22 Ungdomsstyrelsen. Unga med attityd. Attityd- och värderingsstudie, 2007. 23 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn berättar om brott, 2007. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INFÖR STRÄNGARE STRAFF OCH BORT MED VÅLDET 79

om det blir socialtjänstens vård som blir följden eller polisens och En av förklaringarna bakom förändringarna är, enligt Granath, åklagarens hantering.24 att ungdomsvåldet har blivit en större politisk fråga där många Ökningen beror enligt studien varken på att lagstiftningen yrkar på hårdare tag. Det fi nns en tydlig politisk markering om hår- ändrats eller på att unga begår fl er allvarligare brott. Den speglar dare tag mot unga våldsverkare. De underliggande orsakerna är att snarare att attityderna till unga gärningsmän har ändrats genom det har skett en växande intolerans för våld. att samhällsklimatet har hårdnat, enligt studien. Barnombudsman- I bedömningarna av en brottslig handling ser man också numera nen vill också lyfta fram frågan om orsaken även kan fi nnas inom mindre till gärningsmannens behov och vad som skulle vara bra uti- socialtjänsten som saknar redskap att i fånga upp barn och unga i från dennes situation. I stället ser man mer till straffvärdet och fo- riskzonen. kuserar på brottsoffret som fått ökad status och uppmärksamhet.

Straffen för unga våldsverkare har blivit strängare Ta ungdomars anmälningar på allvar Allt fl er unga i åldern 15–17 år döms för grova våldsbrott trots att Ungdomar som har anmält ett brott ger i Barnombudsmannens inget tyder på att våldet har blivit råare eller mer omfattande. Det undersökning från 2005 uttryck för en frustration över hur polis visar en avhandling av Sven Granath vid Kriminologiska institutio- bemöter och hanterar deras ärende. Polisen har varit dålig på att nen, Stockholms universitet.25 På 1980-talet var det vanligare att återkoppla vad som hänt i ärendena och när de lagts ned har ung- unga som orsakat någons död dömdes för misshandel och vållande domarna inte förstått eller fått veta varför. Det är därför viktigt att till annans död. 62 procent av alla unga som lagfördes för dödligt polisanmälningar leder till utredning så att det blir meningsfullt för våld på 1980-talet dömdes för mord eller dråp. Under 2000-talet ungdomar som har utsatts för ett brott att vända sig till polisen. Det har den siffran ökat till 86 procent. är också viktigt att deras anmälan tas på allvar. Den hårdare synen på ungdomsbrott har lett till att grova brott Någon i vår undersökning skriver: ”De har ringt en gång och de som mord och dråp betydligt oftare leder till frihetsstraff som slu- sa att åklagaren skulle komma och prata med mig. Det var för cirka ten ungdomsvård i stället för vård inom socialtjänsten. 1988–93 ett år sedan nu. De har inte ringt eller någonting mer.” En pojke dömdes 33 procent av alla som lagfördes för dödligt våld till frihets- skriver att ”Jag har anmält allvarliga saker som påverkat mig och straff, mot närmare 80 procent under åren 2000–05. personer i min omgivning men de har varit mycket dåliga på att höra av sig.” En annan pojke berättar att det tog sex månader för polisen att höra av sig. 24 Svensson, Lupita. Häktad eller omedelbart omhändertagen? En studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare. Institutionen för socialt arbete. Det bemötande ett barn får när ett brott anmäls är av stor vikt Stockholms universitet, 2006. för det enskilda barnet och dess möjligheter att berätta om vad han 25 Granath, Sven. Rättsliga reaktioner på ungdomsbrott 1980–2005. Kriminologiska institu- tionen, Stockholms universitet, 2007. eller hon har blivit utsatt för. Eftersom det är vanligt att polisen är 80 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

den första kontakten med rättsväsendet är det angeläget att poli- Att majoriteten av ungdomarna talar om hårdare och längre sen som möter barnet visar att man tar anmälan på stort allvar och straff är inte förvånande, utan ett vanligt sätt att reagera. Ung- utreder det brott som skett. Med ett bättre bemötande kommer domar har i alla tider uttryckt frustration över att människor begår ungdomars trygghet att öka genom att vuxenvärlden reagerar och brott utan att det händer något som kan sätta stopp för brotts- agerar. lingar. Det är viktigt att ta barnens och ungdomarnas känslor och tankar på allvar. Vad kan stoppa brotten? Samhällets rättsliga reaktioner på ungdomsbrott har förändrats Barnen och ungdomarna presenterar i vår undersökning från 2005 under de senaste 15 åren genom att påföljderna för ungdomsbrott många olika egna förslag på hur tryggheten kan ökas. Vanligast är blivit allt strängare. Detta är i sig ett tydligt tecken på att det fi nns att de efterlyser fl er vuxna – det kan vara poliser och väktare, men en minskad tolerans för våld. också föräldrar som nattvandrar på stan – i de miljöer där de är De fl esta barn och ungdomar i dag känner sig trygga, framför otrygga. Förtroendet för föräldrar, poliser och väktare är generellt allt i hemmet och i skolan.27 Men tryggheten i barns och ungas 26 sett högt bland barn och ungdomar. vardag minskar med avståndet till hemmet. Där det fi nns vuxna Här sammanfattar vi det barn och ungdomar säger när det gäller närvarande som kan förväntas ingripa om något skulle hända, där vilka åtgärder som är viktigast: känner sig barnen trygga. Där vuxennärvaron inte är lika påtaglig, som till exempel på rasterna i skolan eller på buss och tåg, blir fl er • Vuxna som bryr sig och griper in otrygga. Framför allt gäller detta bland de yngre barnen och barn • Mer kunskap om konsekvenserna av brott med funktionsnedsättningar. • Mer kunskap om hur rättsväsendet fungerar För att öka tryggheten behövs också en ökad vuxennärvaro på • Bättre information om brott genom skolan alla arenor där barn och unga vistas. Det gäller såväl under skoltid • Möten med före detta brottslingar som under fritiden. Det innebär att det blir viktigt att föräldrar och • Något att göra på fritiden andra vuxna i ungdomarnas närhet aktivt engagerar sig och gri- • Stoppa langning av alkohol per in när ett barn är eller känner sig hotat. Det fi nns många goda exempel i olika kommuner där man infört vuxenvandringar under Barnombudsmannens slutsatser kvällar och helger. På andra håll har ungdomar utvecklat modeller Ungdomars önskan om förändringar handlar bland annat om ett för att se till att vuxna fi nns i sammanhang där ungdomar träffas. samhälle fritt från våld och övergrepp.

26 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn berättar om brott, 2007. 27 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn berättar om brott, 2007. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INFÖR STRÄNGARE STRAFF OCH BORT MED VÅLDET 81

Barn och unga behöver också bättre verktyg att hantera det medievåld som förmedlar att världen är full av våld och katastrofer. Barnombudsmannen föreslår I detta sammanhang blir såväl föräldrar som skola viktiga trygg- att regeringen hetsskapare genom att samtala med barnen om den hotfulla medie- • särskilt avsätter medel för att stimulera utveckling av bild som barnen möter. lokalt brottsförebyggande arbete som involverar barn Större och tydligare vuxennärvaro och ett vuxenansvar kan så- och unga. ledes bidra till en tryggare vardag för barn och unga. Det kan även ökade insatser till att skapa tryggare platser i det offentliga rum- met göra. Trygghetsvandringar för att upptäcka otrygga platser i ett bostadsområde är en modell som visat sig skapa en ökad känsla av trygghet. Barn och unga behöver dessutom bättre kunskap om konsekven- serna av brott, såväl de rättsliga konsekvenserna som de fysiska. Det behövs bra information om påföljderna vid till exempel miss- handel, våld mot polis och snatteri. Det behövs även saklig informa- tion om vilka skador fysiskt våld kan orsaka.

Barn och unga berättar: Viktigt med kunskap om sina rättigheter 6 84 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Kunskap om sina rättigheter

Är det en rättighet att få information om och känna till sina rättigheter? FN:s barnrättskommitté uttryckte 2005 uppfattningen att barnkonventionens andemening inte är tillräckligt känd och förstådd av barn och unga i Sverige. För att ta reda på hur det förhåller sig har vi frågat barn och unga. Resultaten talar för långsiktiga och utökade insatser.

Vilka kunskaper om barnkonventionen som barn och unga har rätt och humanistiska värderingar som konventionen vilar på. Och barn- till är principiellt intressant, men det fi nns också anledning att reso- konventionen kan då vara ett pedagogiskt instrument för att hjälpa nera kring detta ur ett strategiskt genomförandeperspektiv. barn och unga att förstå sina rättigheter. Man skulle kunna leka med tanken om ett idealt samhälle, där Att informera barn och unga om sina rättigheter enligt barnkon- barnkonventionen är genomförd och barns och ungas rättigheter ventionen är därför ett strategiskt sätt att driva på genomförandet tillgodoses. Där behöver egentligen inte barn och unga känna till av konventionen. Om allt fl er barn och unga blir medvetna om sina sina rättigheter. Barnkonventionen är en del av vår värdegrund, rättigheter och kan uttrycka dem i kontakter med vuxenvärlden men inget man behöver informera om eller särskilt utbilda i. Det ökar givetvis trycket på vuxenvärlden att på olika sätt tillgodose räcker med att vuxenvärlden har kunskap och i alla lägen ser till så dessa rättigheter. Man kan tänka sig att detta är ett minst lika ef- att barns och ungas rättigheter tillgodoses. Kanske skulle det till och fektivt sätt att påverka vuxna som att staten informerar vuxna ge- med vara tillräckligt att lagar, regler och praxis fullt ut lever upp till nom kampanjer, kunskapsspridning och utbildningsinsatser. barnkonventionens krav? Vem ska då se till så att barn och unga får information? Enligt Problemet är förstås att samhället inte ser ut så. I praktiken sak- artikel 42 i barnkonventionen åtar sig konventionsstaterna att ge- nar många vuxna, såväl föräldrar som de professionella som arbetar nom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmel- med barn och frågor som rör barn, kunskaper om barnkonventionen. ser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. När Ännu färre vet hur man konkret kan göra för att barns rättigheter det gäller information till barn och unga har statens insatser varit i alla lägen ska tillgodoses. Det krävs alltså ständig kunskapssprid- begränsade. Förutom de medel som Barnombudsmannen tilldelats ning, information och utbildning, förutom successiv förändring av för produktion och viss spridning av informationsmaterial har sta- lagar, praxis och regler för att genomföra barnkonventionen. ten i huvudsak förlitat sig på att skolan tar sitt ansvar. Men hur effektivt blir genomförandet av barnkonventionen om de som främst berörs av den inte känner till vad som står i konven- Skolans roll tionen, eller ens är medvetna om andemeningen? Skolan har en viktig roll och arbetar med många av de värderings- En förutsättning för att barnkonventionen ska bli ett fungerande frågor som återfi nns i barnkonventionen. I läroplanerna för skola redskap för att öka barnperspektivet i samhället och bidra till att och förskola fi nns generella skrivningar som till exempel att sko- barns rättigheter i än högre utsträckning tillgodoses är att barn lan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de själva vet och förstår att de har rättigheter. Det betyder inte att förs fram. Däremot saknas tydliga riktlinjer om hur information om alla barn måste veta hur barnkonventionen har kommit till och vad barnkonventionen ska förmedlas. det i detalj står i dokumentet. Däremot måste de ha klart för sig I Barnombudsmannens remissvar 2005 på förslaget till ny skol- principerna, andemeningen och de grundläggande demokratiska lag framförde vi bland annat följande: BARN OCH UNGA BERÄTTAR: KUNSKAP OM SINA RÄTTIGHETER 85

”Alla ska få en bra uppväxt som barn, till exempel få skolutbildning och ett bra boende.” (Pojke 9 år)

”Barnombudsmannen [vill] lyfta fram barnets rätt till informa- Har du hört talas om barnkonventionen? (Procent) tion om sina rättigheter. Enligt artikel 42 i barnkonventionen åtar sig konventionsstaterna att genom lämpliga och aktiva åtgärder Nej 43% göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Skolan är en naturlig arena där barn- Ja 28% konventionens bestämmelser och principer bör diskuteras. Barnombudsmannen anser därför att skolan bör vara ansvarig Kanske 16% för att informera varje barn om hans eller hennes rättigheter enligt barnkonventionen. Detta bör regleras i lagen och gälla alla skolfor- Vet inte 13% mer för barn och ungdomar.” Obligatorisk utbildning i barnkonventionen bör också ingå i lärarutbildningen, anser Barnombudsmannen.

Antal svarande (procentbas): 1 042 Kännedom om barnkonventionen För att få en bild av vilka kunskaper barn och unga egentligen har om barnkonventionen ställde vi i vår senaste enkätundersökning till kontaktklasserna (2007) några frågor. Det är svårt att genom Endast 28 procent av de tillfrågade svarar att de har hört talas om en enkätundersökning mäta om barnkonventionens andemening barnkonventionen. Så många som 72 procent har det inte, eller är är tillräckligt känd. Vi ville undvika att ställa frågor som är av kun- osäkra. skapskontrollerande karaktär. Enkätundersökningarna från Barn- På de olika skolstadierna uppger 18 procent av högstadieung- ombudsmannen ska inte gå att förväxla med prov eller läxförhör. domarna, 33 procent av mellanstadieeleverna och 34 procent av Först av allt frågade vi därför om de känner till själva dokumentet gymnasisterna att de har hört talas om barnkonventionen. Varför barnkonventionen. just högstadieeleverna i mindre utsträckning uppger att de känner till barnkonventionen kan vi bara spekulera i. Det kan vara så att högstadieeleverna har ”glömt” vad de fi ck lära sig i mellanstadiet. Eller så har just denna generation högstadiebarn generellt fått be- gränsad information om barnkonventionen. I vilket fall har våra egna informationsinsatser varken varit så omfattande eller åldersselekterande på sådant sätt att det kan för- 86 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

klara dessa skillnader mellan stadierna. Resultatet indikerar att det Vi frågade dem som säger sig veta eller kanske veta vad barnkon- är viktigt med kontinuitet i skolans arbete med barnkonventionen. ventionen handlar om, om de uppfattar någon rättighet som extra viktig. Av de tillfrågade lämnade 320 elever minst ett svar, 43 elever Barnkonventionens innehåll minst två svar, 6 elever minst tre svar och 1 elev fyra svar. Vi delade I vilken mån kännedomen om barnkonventionen speglar hur väl in svaren i 17 kategorier. man känner till andemeningen är osäkert. För att få en något för- djupad bild frågade vi därför om man vet vad barnkonventionen Om du svarade ”ja” eller ”kanske” på fråga 16: Finns det handlar om. någon rättighet i barnkonventionen som du tycker är extra viktig? I så fall vilken?

Vet du vad barnkonventionen handlar om? (Procent) Procent.

Minns inte, vet inte, inget 35 Nej 55% Utbildning 12 Ja 21% Vuxna får inte slå eller utnyttja barn 11 Lika villkor, lika värde 11 Kanske 16% Allt, mycket, de fl esta 8 Mat, boende 7 Vet inte 8% Rätt till föräldrar, familj 6 Infl ytande, fri vilja, frihet 6 Rätt till liv, identitet, namn, nationalitet 5 Frihet från barnarbete, kidnapping, tortyr 4 Ej soldater, ej krig 3

Antal svarande (procentbas): 1 036 Mobbning, trakasserier 2 Hälsa och sjukvård 1 Fritid, vila 1 Även här skiljer sig svarsfrekvensen mellan stadierna kraftigt. Hög- Funktionshindrade, särskilt stöd 1 stadiet utmärker sig än mer med 64 procent av eleverna som upp- Uppväxtvillkor 1 ger att de inte vet vad barnkonventionen handlar om, jämfört med Privatliv 1 gymnasiet (54 procent) och mellanstadiet (49 procent). BARN OCH UNGA BERÄTTAR: KUNSKAP OM SINA RÄTTIGHETER 87

Hela 35 procent av eleverna minns inte eller vet inte någon rättighet som är viktig. Av de svarande uppgav 12 procent rätten till utbild- ning, 11 procent att barn har rätt att slippa bli slagna eller utnyttjade och 11 procent lika värde, samma villkor. Rätten att få komma till tals, som är en av barnkonventionens huvudprinciper, har de sva- rande en mycket vag uppfattning om. Resultatet understryker indikationen om att barnkonventionen inte är allmänt känd bland barn och unga. Och känner man till att det fi nns något som kallas för barnkonventionen så har många ändå en rätt vag uppfattning om vad konventionen handlar om. Trots detta kan vi inte dra slutsatsen att barn och unga generellt har låg kunskap om sina rättigheter. Inte heller att andemeningen i barnkonventionen är dåligt känd. För sådana slutsatser krävs en

studie med frågor som kontrollerar vilka kunskaper de svarande har Foto: Johan Wingborg/Bildhuset/Scanpix om sina rättigheter.

Tycker du att du vet tillräckligt mycket om de rättigheter som står i barnkonventionen? (Procent) De fl esta barn och ungdomar uppger att de inte vet tillräckligt om barnkonventionen och dess innehåll. Om man då får ett antal frågor Nej 38% om vilka rättigheter man som barn har kan det ligga i sakens natur Vet inte 32% att man faktiskt vill veta mer. Å andra sidan hade barnen kunnat uttrycka att ytterligare kunskap är helt onödig. Kanske 16% Vem talar om barnkonventionen? Ja 14% I undersökningen frågade vi också vilka vuxna de har hört prata om barnkonventionen. Svaren ska självklart inte betraktas som något annat än just de här barnens egen uppfattning. Svaren beror na- turligtvis på hur ofta man träffar eller hör exempelvis poliser och politiker. Antal svarande (procentbas): 1 033 88 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Vem eller vilka av följande vuxna har du hört prata om Att så få barn och unga har hört sina föräldrar tala om barn- barnkonventionen? Du kan kryssa i en eller fl era konventionen är anmärkningsvärt, men rymmer också en stor ut- vecklingspotential. Föräldrar kan givetvis öka sin medvetenhet om Procent. barnkonventionen och hur den kan vara tillämpbar i vardagen. Däri- Vuxna som arbetar i skolan 45 genom kan de även bli bättre på att sprida informationen till sina Ingen av dem 43 barn. Att informera föräldrar om barnkonventionen och om barns Politiker 14 rättigheter framstår som en strategisk men outnyttjad möjlighet. Föräldrar 13 Andra vuxna som du träffar på fritiden 8 En utvecklad nationell strategi Vuxna som arbetar i sjukvården 5 I regeringens skrivelse 2003/04:47 Utveckling av den nationella Vuxna som leder kulturaktiviteter för barn, till 4 strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättighe- exempel sång, dans, musik, teater och måleri ter tar man upp frågan om statens ansvar för att sprida information Poliser 4 till barn och unga. Där säger man: ”Det är även lätt att konstatera Inget svar 4 att barnkonventionen är väl känd av många lokala politiker, för- Vuxna som är idrottsledare 2 valtningschefer, enskilda debattörer och allmänheten och att kon- Totalt 100 ventionen används i politiska debatter av olika slag. Men att äga Antal svar (procentbas) 1 450 kunskap om barnkonventionen är inte alltid detsamma som att veta vad barnkonventionen i grunden står för.” På första plats kommer vuxna som arbetar i skolan (45 procent) och Givetvis är det inte enklare för barn och unga att förstå innebör- på andra plats ingen av de uppräknade (43 procent). Långt därefter den av barnkonventionen, tvärtom. Och detta faktum ställer krav kommer politiker på tredje plats (14 procent) och föräldrar (13 pro- på särskilda insatser. cent). Och även här svarar högstadieeleverna mer negativt än såväl I skrivelsen ovan sägs vidare: ”En övergripande bedömning är att gymnasieelever som mellanstadieelever. det stora fl ertalet barn och unga under sin uppväxt får kännedom Att skolan och lärarna är den viktigaste kunskapsförmedlande om barnkonventionens existens, men att bara ett begränsat antal kanalen när det gäller barnkonventionen är tydligt. Men då många barn möter den i form av systematisk undervisning.” barn och unga har en oklar bild av vilka rättigheter som fi nns i barn- Barnombudsmannen har sedan 2003 på uppdrag av regeringen konventionen fi nns det skäl att fråga sig hur väl skolan och lärarna producerat och spridit informationsmaterial till barn och unga om förmår förmedla andemeningen i konventionen, såväl teoretiskt barnkonventionen. I den utvärdering av insatserna som vi gjorde och kunskapsmässigt som praktiskt i vardagen. 2006 konstaterade vi att Barnombudsmannens informations- BARN OCH UNGA BERÄTTAR: KUNSKAP OM SINA RÄTTIGHETER 89

material fungerar väl när de faktiskt används och kan vara värde- utvecklad strategi när det gäller information till barn och unga om fulla verktyg till exempel i skolor och andra sammanhang där vuxna barnkonventionen och barns rättigheter. och barn arbetar tillsammans med barnkonventionen. Däremot Det är redan nu uppenbart att samhället måste anstränga sig har spridningen inte varit tillräcklig för att få kraftfullt genomslag. betydligt mer för att få ut kunskap om barns rättigheter till barn För att nå större grupper av barn och unga bör tillräckliga resurser och unga i allmänhet och särskilt till unga i nedre tonåren. En avsättas. utvärdering av barns och ungas kunskaper bör givetvis djupare studera och analysera varför kunskaperna i just dessa åldrar tycks Barnombudsmannens slutsatser vara lägre. Barnombudsmannen kan även framöver vara en aktör när det gäller informationsspridning till barn och unga, inte minst när det gäller att formulera strategier och angreppssätt. Men de stora insatserna Barnombudsmannen föreslår måste genomföras av aktörer som redan har resurser och mer om- att regeringen fattande direkta kontakter med barn och unga. Skolan, förenings- • tar initiativ till en nationell utvärdering av barns och ungas livet, hälso- och sjukvården är exempel på sådana aktörer. kunskaper om sina rättigheter enligt barnkonventionen Barnombudsmannen anser att den nationella strategin för barn- och svensk lagstiftning. konventionens genomförande bör utvecklas och innefatta fl er åt- • kompletterar den nationella strategin för att förverkliga gärder än informationsspridning med hjälp av informationsmaterial. barnkonventionen med mål och strategier för informations- Till exempel bör de styrdokument som fi nns för skola och förskola spridning till barn och unga om deras rättigheter. kompletteras med tydliga skrivningar om barnkonventionen. I regeringens rapport till FN:s barnrättskommitté står: ”Rege- ringen ser det som en utmaning att genom nya angreppssätt och strategiska insatser, främst från Barnombudsmannen och skol- myndigheterna, öka kunskapen om konventionen bland barn i alla åldersgrupper.” Resultaten av våra utvärderingar och undersökning ger stöd för den uppfattningen, men pekar också på ett behov av att på ett djupare sätt ta reda på vilka kunskaper barn och unga faktiskt har om sina rättigheter och de grundläggande värderingar som vårt samhälle bygger på. En sådan utvärdering vore en bra grund för en

Barn och unga berättar: Datorspel, tv och Internet är en del av vardagen 7 92 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Datorspel, tv och Internet är en del av vardagen

FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över mängden av våldsskildringar som är tillgängliga för barn via Internet och i tv:s tidiga kvällsprogram. Barnombudsmannen har tagit reda på hur barn och ungdomar själva ser på det.

Barn och ungdomar ser mycket på tv, många är ute på nätet och Har du sett eller hört något på tv, Internet eller i ett datorspel en hel del spelar också tv- och datorspel. Ett stort antal vuxna har som du inte hade velat se eller höra? Exempel: våld, sex, reklam. genom åren kontaktat Barnombudsmannen för att påtala proble- (Procent) met med våld i olika medier. FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över mängden av våldsskildringar som är tillgängliga för barn Ja 38% via Internet och i tv:s tidiga kvällsprogram. Kommittén var även be- kymrad över det bristfälliga skyddet mot barnpornografi och vålds- Nej 35% skildrande datorspel. Hur ser barn själva på vad de tar del av? Får de Vet inte 15% se mycket de helst skulle vilja slippa?

Barn och unga i kontaktklasserna ser olika på frågan Kanske 12% Vi frågade våra kontaktklasser om de upplever att de har utsatts för något oönskat via de olika medierna. För att frågan skulle bli tydlig exemplifi erade vi med ”våld, sex eller reklam”. Vi är medvetna om att exemplifi eringen i sig kan ha styrt svaren. Med detta i åtanke Antal svarande (procentbas): 985 får vi följande resultat.

En något större andel av alla som har svarat på frågan svarar ja än nej. Av pojkarna svarar 41 procent nej, jämfört med 30 procent av fl ickorna. Drygt hälften av barnen och ungdomarna med någon funktionsnedsättning svarar att de sett eller hört något de inte vill i media medan endast 36 procent utan funktionsnedsättning svarar så. Ju äldre barnen i undersökningen är desto större andel svarar nej.

Reklam, sex och våld vill man kunna få slippa För att ta reda på om våld är något barn och unga själva vill slippa ställde vi en följdfråga. Vi frågade: ”Om du svarade ”ja” eller ”kan- ske” på fråga 31: Vad var det du ville slippa?” BARN OCH UNGA BERÄTTAR: DATORSPEL, TV OCH INTERNET, EN DEL AV VARDAGEN 93

Den här öppna frågan är formulerad på det sättet att vi i huvud- ”Om du svarade ”ja” eller ”kanske” på fråga 31: frågan har föreslagit tre företeelser som vi antar att de kan tänkas Vad var det du ville slippa?” vilja slippa se eller höra. Vi vet av erfarenhet att barn och ungdomar Procent. ofta svarar det som förväntas av dem och att det därför är vanskligt Procent av svaranden att exemplifi era på det här sättet. Vi valde trots det att ge exempel i frågan för att göra den så tydlig som möjligt. När vi läser vad barnen Reklam 28 och ungdomarna har svarat i uppföljningsfrågan måste vi ha med Sex 27 oss att frågan är suggestivt utformad. Våld 26 439 av de 491 personer som svarade ja eller kanske på fråga 31, Sjuka saker 4 valde att svara på den öppna frågan, där vi bad dem precisera vad Inget 4 det var de helst ville slippa. En del uppgav ett svar, andra två, tre el- Mobbning 3 ler fyra olika svar. Vi kategoriserade varje svar för sig. Sammanlagt Dåligt språk 2 blev det 541 svar. Skräck 1 Om vi lägger ihop alla svar som handlar om reklam, spam, Djurplågeri 1 oönskade pop-upbilder och olika virus till en kategori fi nner vi att Övrigt 10 28 procent av alla som har svarat hamnar här. Vet ej 8 Lägger vi ihop alla svar som på något sätt handlar om sex, porno- Konstiga svar 8,2 grafi och nakenhet fi nner vi 27 procent av alla svaranden. Antal svarande (procentbas) 439 När vi lägger ihop alla svar som handlar om våld, bråk, avrätt- ningar, krig och våldtäkter ser vi att 26 procent uppger detta som I kategorin ”övrigt” svarar några ”allt”. Det svaret kan betyda alla svar. Lägger vi till dem som svarar att de helst hade sluppit se äck- tre nämnda alternativ eller allt som fi nns i tv, Internet eller i ett liga och sjuka saker, såsom döda människor och blod, med mera datorspel. Det kan vi inte veta. I ”Övrigt”-kategorin fi nns också de stiger siffran ytterligare. som svarar att de inte vill se fattigdom, lidande barn, några vill inte att vuxna ska ta oönskade kontakter med barn på nätet. En del svarar namngivna personer eller tv-program. Konstiga svar är sådana svar som är lite svåra att tolka och kategorisera. Man kanske har svarat något i protest mot undersök- ningen eller bara formulerat sig på ett sätt som är svårt för oss att 94 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

”Det borde vara gratis att titta på alla betalkanaler. Även om man inte har boxer.” (Flicka 12 år)

förstå. Exempel: ”det var en kille men, sedan var han jättejobig å viktig. Enligt samma undersökning tittar de fl esta barn också på eklig senare...... ” nyheter ibland. Drygt en tredjedel av barn i åldern 9–11 år och unge- Vi ser att ungefär en tredjedel av barnen i undersökningen har fär hälften av barn i åldern 12–15 år tittar på tv-nyheter varje vecka. sett eller hört saker på tv, Internet och i datorspel som de önskar att Något fl er pojkar än fl ickor tittar på nyheter. Av barn i åldern 9–15 år de hade sluppit. De tre företeelser man helst hade velat undvika är tittar 83 procent på dokusåpor åtminstone någon gång ibland. Här framför allt reklam, sex och våld. Samtidigt var vår fråga suggestiv fi nns ingen synbar skillnad mellan åldrarna.2 och presenterade just dessa tre som exempel. När man tittar på svaren inom de tre olika kategorierna ser man att barnen och ung- Internetanvändningen ser olika ut domarna trots allt ofta har preciserat vad det är man menar. Användandet av Internet skiljer sig åt mellan olika åldrar, både när Exempel: ”Ja när man går in på spel sidor ibland kan det komma det gäller hur mycket tid man ägnar åt det och vad man gör. Barn upp massa sex”, ” En snubbe som runka i cam”, ” Det fi nns våld sidor som är 12–15 år är ute på Internet betydligt mer än barn i åldern på Internet där dom våldtar en tjej och man ser allt, men jag tror det 9–11 år. En fjärdedel av de yngre barnen använder inte Internet alls, är i Kina”, ”att se att någon blir dödad i ett tv spel..det kan påverka jämfört med 9 procent av de äldre barnen. hur personen är som vuxen om den blir en mördare elr lärare” och Nästan hälften, 46 procent av pojkarna, har dator i sitt rum, jäm- ”Reklam mitt i fi lmerna på TV och reklam pop-ups på datorn när fört med 31 procent av fl ickorna. Samma mönster gäller för tv-spel. man besöker vissa sidor”. Där uppger 49 procent av pojkarna att de har tv-spel i sitt rum jäm- fört med endast 15 procent av fl ickorna. Barn i Sverige kollar på tv Internet är den medieform som barn och unga spenderar mest I Sverige ser nästan alla barn på tv varje dag. Äldre barn tittar något tid ensamma med och i vuxnas frånvaro. 53 procent av de yngre och mer på tv än barn i 10–12-årsåldern. Det är inga märkbara skillnader 72 procent av de äldre barnen uppger att de oftast är själva när de mellan den tid fl ickor respektive pojkar ägnar åt tv-tittande. Däre- använder Internet. Omkring 70 procent av barnen i åldern 9–15 år mot tycks det fi nnas sociala skillnader. Det visar SCB:s undersökning uppger att deras föräldrar har satt upp regler för hur de får använda av levnadsförhållanden.1 Vart tredje barn från arbetarhushåll tittar Internet. Det vanligaste är regler om vad de får göra, till exempel på tv minst tre timmar per dag jämfört med vart fjärde barn från så vilka sidor de får besöka eller vilken information de får ge ut om sig kallade tjänstemannahushåll. själv. Hur länge de får använda Internet regleras också ofta. I en undersökning gjord av Medierådet framstår tv-tittande som Barn i åldern 12–15 år chattar främst på nätet. Därefter spelar de en social aktivitet där kommunikationen mellan de närvarande är spel, gör läxor och surfar för nöjes skull. Barn som är 9–11 år spelar

1 Statistiska centralbyrån. Undersökningen av levnadsförhållanden – Barn och ungdomar, 2 Statens folkhälsoinstitut. Tv-konsumtion och barns hälsa och anpassning, 2004. och 2004/05. Medierådet. Ungar & Medier, 2006. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: DATORSPEL, TV OCH INTERNET, EN DEL AV VARDAGEN 95 Foto: Leif R Jansson/Scanpix främst spel och chattar, men det är även vanligt att man surfar för Grooming nöjes skull och mejlar. Enligt polisen är grooming vanligt på Internet. Grooming innebär att Det fi nns en viss skillnad mellan vad fl ickor och pojkar gör på vuxna söker sexuell kontakt med barn. Grooming kan till exempel Internet. Fler fl ickor än pojkar gör skolarbeten på Internet, 36 pro- leda till att barn lockas att visa upp sig nakna inför en webbkamera cent respektive 25 procent. Mejlar gör 36 procent av fl ickorna res- eller träffar någon på nätet som sedan i verkligheten utsätter dem pektive 22 procent av pojkarna. Pojkarna spelar däremot mer spel på för ett sexuellt övergrepp. Lagen som gäller olika typer av sexuellt Internet, 68 procent jämfört med 50 procent av fl ickorna. Ungefär ofredande av barn gäller också för kontakter som tas via Internet. vart sjunde barn använder webbkamera när de chattar. 96 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

”Jag läser allting i tidningarna. ’Man blev uppäten av varg’ Sånt läser jag. Annars läser jag bara Frida.” (Flicka 12 år)

Brottsförebyggande rådet (Brå) och riksåklagaren har gått ige- av fl ickorna (14–18 år) att porrsajter eller porrfi lm är en källa. Samti- nom vad som kan göras för att stoppa grooming och de kontakter digt uppgav 47 procent av pojkarna dessa som informationskällor. som det kan leda till.3 Enligt Brå uppgav uppgav var tredje elev årskurs 9 att någon Dator- och tv-spel obekant vuxen person hade försökt att få en sexuell kontakt med Dator- och tv-spel har vuxit till att bli en av de mest populära fritids- dem. Flickorna utsattes oftare än pojkarna. sysselsättningarna bland barn och unga. De senaste åren har det Riksåklagaren har i departementspromemorian ”Vuxnas kontak- publicerats en del forskning kring hur barn påverkas av datorspe- ter med barn i sexuella syften” föreslagit att det ska vara straffbart lande. En genomgång av olika forskningsstudier ger starkt stöd åt för vuxna att ha kontakt med barn om syftet är att begå sexual- teorin att datorspelande ger positiva effekter på reaktionstid och brott.4 rumsuppfattning. Det är viktiga delar i människans intelligens och kan bland annat innebära en ökad förmåga att lösa problem. Det vetenskapliga stödet för negativa effekter så som aggressivitet och Pornografi övervikt är oklart.6 Både tillgängligheten till och konsumtionen av pornografi har ökat Barnombudsmannen anser att forskning på negativa effekter av bland unga under det senaste decenniet. I en undersökning från datorspelande måste främjas. Folkhälsoinstitutet har ett uppdrag 2005 hade över 90 procent av pojkarna och drygt hälften av fl ick- att arbeta med frågor som rör spel om pengar, men till myndighe- orna i årskurs 9 sett någon form av pornografi . Internet och kabel-tv tens nationella stödlinje för spelare och anhöriga handlar, ungefär är de källor som i störst utsträckning uppges av ungdomar då de får hälften av samtalen om datorspelande. frågan om var de ser porr. I undersökningen Ungar & Medier 2006 svarade 47 procent av Barnombudsmannens slutsatser pojkarna i åldern 12–15 år och 27 procent av fl ickorna att de har FN:s barnrättskommitté är oroad över mängden våldsskildringar kommit i kontakt med pornografi ska sajter på Internet. Barn med som är tillgängliga för barn via Internet och i tv:s tidiga kvällspro- svenskfödda föräldrar uppger i högre utsträckning att de varit inne gram. Kommittén är också bekymrad över det bristfälliga skyddet på pornografi ska sajter än barn med utlandsfödda föräldrar.5 mot barnpornografi och våldsskildrande datorspel. Många vuxna När Barnombudsmannen hösten 2003 frågade kontaktklasserna hör av sig till Barnombudsmannen och berättar att de är oroliga för om hur de hämtar information om kärlek och sex uppgav 5 procent barns utsatthet för våldsskildringar.

3 Brottsförebyggande rådet. Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet, 2007. 6 Medierådet. Ungar & Medier, 2006. Statens folkhälsoinstitut. Ungdomar och sexualitet 4 Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. (DS, 2007:13). – En forskningsöversikt, 2005. Statens folkhälsoinstitut. Hälsoeffekter av tv- och dator- 5 Medierådet. Ungar & medier, 2006. spelande, 2005. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: DATORSPEL, TV OCH INTERNET, EN DEL AV VARDAGEN 97

Barnen och ungdomarna i kontaktklasserna tycks inte riktigt lika bekymrade. En tredjedel tycker inte att de har upplevt något oönskat Barnombudsmannen föreslår på tv, Internet eller i datorspel. Av den dryga tredjedel som svarar att regeringen att det fi nns något de hade önskat slippa uppleva i tv, på Internet el- • ger en myndighet i uppdrag att särskilt bevaka frågor som ler i datorspel, svarar en knapp tredjedel att man ville slippa reklam. rör sådant datorspelande som inte rör spel om pengar. För en knapp tredjedel av samma grupp är det oönskade sexuellt relaterat och en knapp tredjedel vill slippa våld. Folkhälsoinstitutet har ett uppdrag att arbeta med frågor som rör spel om pengar, men till myndighetens nationella stödlinje för spelare och anhöriga handlar ungefär hälften av samtalen om datorspelande. Barnombudsmannen anser att forskning om både negativa och positiva effekter av datorspelande måste främjas.

Barn och unga berättar: En del unga mår psykiskt dåligt 8 100 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

En del unga mår psykiskt dåligt

De fl esta barn och unga trivs med sina liv i Sverige. Samtidigt tycks den psykiska ohälsan ha ökat, framför allt bland fl ickor. Barnombudsmannen är oroad över utvecklingen.

Enligt återkommande mätningar i en undersökning om europeiska vårdades 690 fl ickor och 142 pojkar inlagda på sjukhus för själv- skolbarns hälsovanor är psykiska problem vanligare i Sverige än i mordsförsök. En del av dem vårdades vid fl era tillfällen samma år. tio andra länder i Europa. Psykisk ohälsa kan inte direkt knytas till Fullbordade självmord är vanligare bland pojkar. Under 2004 tog dåliga levnadsvillkor. Istället anses den individualisering som sker, sammanlagt 20 barn under 18 år sina liv, varav 7 var fl ickor och 13 med fl er möjligheter och därmed större krav, vara orsaken till för- pojkar. Det är ungefär lika många som varje år i genomsnitt tog sitt sämringen. liv mellan 1980 och 2003.3 Jämfört med mitten av 1980-talet har psykiska besvär som irri- När det gäller homo- och bisexuella ungdomar visar en svensk tation, nervositet och sömnsvårigheter ökat. Omkring 2 procent av enkätstudie med ungdomar, 16–24 år att förekomsten av självmords- alla barn och ungdomar mellan 0 och 18 år söker vård i den barn- och försök var dubbelt så hög bland homo- och bisexuella unga kvinnor, ungdomspsykiatriska öppenvården. Det är en fördubbling sedan 37 procent, och tre gånger så hög bland homo- och bisexuella unga början av 1990-talet då andelen var drygt 1 procent.1 män, 24 procent, jämfört med ungdomar generellt. Genomsnitts- Mellan 1999 och 2003 fördubblades förskrivningen av åldern för det första självmordsförsöket var cirka 15 år.4 antidepressiva läkemedel till 15–19-åringar. Förskrivningen av anti- Enligt en statlig utredning från 2006 fi nns det två huvudorsa- depressiva läkemedel till barn och ungdomar ökade under 1990- ker till ökningen av den psykiska ohälsan i Sverige – omställningen talet och första delen av 2000-talet, bland annat på grund av att av arbetsmarknaden på 1990-talet då 300 000 jobb för ungdomar det tidigare i princip helt saknades läkemedel. De senaste åren försvann samt det moderna samhällets enorma valmöjligheter och har emellertid förskrivningen av antidepressiva läkemedel till de information att ta ställning till.5 äldre tonåringarna planat ut.2 Förskrivningen omfattar i dag cirka 0,25 procent av barnen i 10–14-årsåldern och 1,2 procent av ungdo- mar mellan 15 och 18 år. Antalet självmordsförsök som har lett till inläggning och behandling på sjukhus har ökat sedan 1990 och fl ickor gör oftare självmordsförsök än pojkar. Bland 13–17-åringar är det ungefär fem gånger så vanligt bland fl ickor som bland pojkar. Under 2005

3 Barnombudsmannen och Statistiska centralbyrån. Upp till 18 – fakta om barn och 1 Barnombudsmannen och Statistiska centralbyrån. Upp till 18 – fakta om barn och ungdom, 2007. ungdom, 2007. 4 Hanner, Hans. Psykisk hälsa och ohälsa hos ungdomar 16–24 år som attraheras av 2 Socialstyrelsen. Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa. Studier av praxis i primär- personer av sitt eget kön. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 2002. vården, 2006. 5 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder. SOU, 2006:77. TEMA: XXX 101

Workshop på Nationalmuseum om psykisk hälsa

Barnombudsmannen och Nationalmuseum Ungdomarna identifierade också att Budskapet är hela tiden: ”Du måste tänka genomförde en workshop med tio ung- unga människor har press på sig att lyckas. på framtiden”. domar mellan 17 och 18 år om psykisk Det är svårare som ung person i dag att till Under en diskussion om verket ”Det ohälsa bland ungdomar. Ungdomarna fi ck exempel få jobb. De beskrev också hur de omaka paret” även kallad ”Betalningen” av först prata och skriva om psykisk hälsa och matas med budskap om att man kan bli Lucas Cranach den äldre, konstaterade en ohälsa. Därefter fi ck de uppleva ett antal av vad man vill, att man kan göra vad man vill. fl icka att det i dag inte handlar så mycket Nationalmuseums målningar, under led- Man ska välja för sin framtid. Så småning- om att man säljer sin kropp. Bilden tycks ning av en konstpedagog. Slutligen fi ck de om upptäcker man att det inte är sant, att nämligen skildra hur en äldre man betalar skapa egna verk i Ateljén. det fi nns begränsningar. Man kan inte göra en ung kvinna. Flickan menade att man i Vi ställde frågor om hur ungdomar mår i exakt vad man vill. dag kanske inte säljer, utan ändrar sin kropp dag. Av etiska skäl bad vi dem att inte prata Det fi nns, enligt ungdomarna, en stor istället. Budskap i kvällspressen kan, enligt om sig själva. Vi bad dem istället att berätta stress och press kring att man måste bli ungdomarna, vara: ”Så får du den perfekta vad ser se runt omkring sig. Hur mår ungdo- en lyckad person. Ungdomar känner att sommarkroppen”. Medierna skapar, enligt mar i deras egen ålder? de måste lyckas inom både skolan, arbets- dem, kanske inte ett missnöje över hur Deltagarna konstaterade att ungdomar livet, familjen och socialt. Det är svårt att man ser ut, men förstärker det man redan generellt sett mår mer bra än dåligt. Det vara lycklig utan att vara lyckad. Ungdomar är missnöjd över. fi nns så många regler och personer som strävar efter att allt ska vara perfekt och Läs mer om samtal via konst i kapitel 10. skyddar dem. Men samtidigt kanske man är rädda för att bli betraktade som miss- också pratar mer om att man mår dåligt i lyckade eftersom det är svårt att få bort dag. Förr kanske man höll det inom sig eller stämpeln som misslyckad. i familjen. Man går också till kuratorn i sko- Samhället är, enligt ungdomarna, för- lan i större utsträckning. dömande om man försöker leva i nuet. 102 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Kontaktklasserna mår i allmänhet bra Samma sak gäller frågan om hur man trivs med livet just nu. När Barnombudsmannen 2007 ställer frågor till kontaktklasserna En stor majoritet, 93 procent säger sig trivas bra eller ganska bra om hur de mår svarar de ungefär likadant som kontaktklasserna med livet 2007. År 2002 var siffran 92 procent. Detta medan 8 pro- 2002 gjorde. De fl esta mår i allmänhet bra. Två av frågorna i un- cent säger sig trivas ganska dåligt eller dåligt 2007, jämfört med dersökningen handlade om hur man mår och trivs med livet. Exakt 7 procent 2002. samma frågor ställde vi till kontaktklasserna 2002. Vi ser att procentsatserna i princip är identiska. 94 procent upp- Hur trivs du med livet just nu? (Procent) ger sig må bra eller ganska bra 2007, medan 6 procent uppger sig %70 må ganska dåligt eller dåligt. Det är precis som för fem år sedan. Det är inga större skillnader mellan fl ickor och pojkar. 60 År 2002 Antal svar (procentbas): 479

Hur mår du för det mesta? (Procent) 50 År 2007 %70 Antal svar (procentbas): 1 056 40 60 År 2002 Antal svar (procentbas): 479 30 50 År 2007 Antal svar (procentbas): 1 056 20 40 10 30

0 64% 60% 28% 33% 6% 6% 1% 2% 20 Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt

10 Enligt Statens folkhälsoinstitut sjunker trivseln med livet för ton- åringar i 13- och 15-årsåldern. Om man jämför 11-åringar trivs de un- 0 60% 61% 34% 33% 4% 4% 2% 2% gefär lika bra med livet 2005 som 1985. Men för 13- och 15-åringar Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt BARN OCH UNGA BERÄTTAR: PSYKISK HÄLSA 103

sjunker trivseln särskilt för fl ickor. För 15-åriga fl ickor har andelen Hur trivs du med livet just nu? (Procent) fl ickor som trivs mycket bra med livet sjunkit från 50 procent till %70 under 30 procent på 20 år. År 2002 Flickor Antal svar (procentbas): 257 60 Flickor och pojkar som trivs mycket År 2002 Pojkar bra med livet i stort sett just nu Antal svar (procentbas): 223 50 År 2007 Flickor 2005. Procent Antal svar (procentbas): 602 100 År 2007 Pojkar Inte alls 40 Antal svar (procentbas): 450 Inte så bra 80 Ganska bra 30

60 Mycket bra 20 40 10 20

0 0 60% 67%56% 63% 32% 27% 35% 31% 5% 4% 7% 5% 2% 2% 2% 2% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt 11 år 13 år 15 år Källa: Statens folkhälsoinstitut (2006) Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Mer psykosomatiska besvär bland fl ickorna Enligt Statistiska centralbyråns Undersökning av levnadsförhållan- I vår kontaktklassundersökning ser vi inte den här tendensen lika den – Barn och ungdom, och Statens folkhälsoinstituts undersök- tydligt. Vi har emellertid varken gett alternativet ”mycket bra” eller ning om svenska skolbarns hälsovanor är psykosomatiska besvär delat upp svaren i de olika åldrar så som Statens folkhälsoinstitut som huvudvärk och ont i magen vanliga bland barn och ungdomar gör. 91 procent av fl ickorna och 94 procent av pojkarna säger 2007 och i synnerhet bland fl ickor. (Läs mer under rubriken ”Fakta om att de mår bra eller ganska bra. År 2002 var siffrorna 92 för fl ickorna barns och ungas vardagsliv” i kapitel 9.) och 94 för pojkarna. Två frågor i vår kontaktklassundersökning handlade om hur ofta man har haft ont i huvudet respektive magen det senaste året. 104 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Samma frågor ställde vi 2002 och det visar sig att procentsatserna de hade huvudvärk minst en gång i veckan. I kontaktklasserna var i princip är identiska. siffran 34 procent 2007 och 2002 var den 36 procent. År 2007 har 18 procent ont i huvudet varje dag eller fl era gånger i I kontaktklassundersökningen från 2002 var det ingen särskild veckan. År 2002 var siffran 19 procent. Som jämförelse kan nämnas skillnad mellan fl ickor och pojkar när man räknade med alla som att av alla barn och unga 10–17 år i SCB:s undersökning från 2004/05 hade ont i huvudet minst en gång i veckan. I 2007 års kontaktklass- uppgav 12 procent av alla barn och unga att de hade ont i huvudet undersökning var däremot skillnaden ganska stor mellan fl ickornas fl era gånger i veckan eller varje dag. andel och pojkarnas – 40 procent respektive 27 procent. Flickorna Bland barn och unga i SCB:s undersökning uppgav 28 procent att i Barnombudsmannens kontaktklasser tycks alltså oftare lida av huvudvärk nu än för fem år sedan.

Hur ofta har du haft ont i huvudet det här läsåret? (Procent) Hur ofta har du haft ont i magen det här läsåret? (Procent) %50 %50

År 2002 År 2002 40 Antal svar (procentbas): 483 40 Antal svar (procentbas): 478

År 2007 År 2007 Antal svar (procentbas): 1 055 Antal svar (procentbas): 1 050 30 30

20 20

10 10

0 5% 3% 14% 15% 17% 16% 29% 34% 35% 32% 0 2% 1% 10% 8% 11% 13% 32% 38% 45% 40% Varje dag Flera gånger En gång Någon gång Mer sällan Varje dag Flera gånger En gång Någon gång Mer sällan i veckan i veckan i månaden eller aldrig i veckan i veckan i månaden eller aldrig BARN OCH UNGA BERÄTTAR: PSYKISK HÄLSA 105

Foto: Ulf Palm/Scanpix Ont i magen varje dag eller flera gånger i veckan hade 9 pro- cent 2007, medan den gruppen utgjordes av 12 procent 2002. I SCB:s undersökning från 2004/05 var siffran 7 procent. 19 procent av barnen och ungdomarna i SCB:s undersökning har ont i magen minst en gång i veckan. I våra kontaktklasser var siffran 22 procent 2007 och 23 procent 2002. 2002 var det nästan ingen skillnad mellan fl ickor och pojkar. År 2007 däremot har 25 pro- cent av fl ickorna ont i magen minst en gång i veckan, jämfört med 17 procent av pojkarna.

Hur ofta har du haft ont i magen det här läsåret? (Procent)

%60

År 2002 Flickor År 2007 Flickor 50 Antal svar (procentbas): 253 Antal svar (procentbas): 603

År 2002 Pojkar År 2007 Pojkar Antal svar (procentbas): 225 Antal svar (procentbas): 447 40

30

20

10

0 24% 22% 25% 17% Minst en gång i veckan 106 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Stress vanligare bland fl ickorna I kontaktklasserna 2007 säger 49 procent att de har känt sig En fråga i Barnombudsmannens undersökning i kontaktklasserna stressade minst en gång i veckan. År 2002 var andelen 42 procent. 2007 berörde stress. Samma fråga ställdes till kontaktklasserna Som vi ser känner sig en större andel av fl ickorna än av pojkarna i kon- även 2002. taktklasserna stressade. Skillnaden tycks ha ökat något på fem år.

Hur ofta har du känt dig stressad det här läsåret? (Procent) Hur ofta har du känt dig stressad det här läsåret? (Procent) %50 %60

År 2002 Antal svar (procentbas): 478 50 40 År 2007 Antal svar (procentbas): 1 050 40 30

30 20 20

10 10

0 7% 9% 20% 22% 15% 18% 29% 29% 29% 23% 0 45% 38% 53% 41% Varje dag Flera gånger En gång Någon gång Mer sällan Minst en gång i veckan i veckan i veckan i månaden eller aldrig

År 2002 Flickor År 2007 Flickor Enligt Undersökning av levnadsförhållanden – Barn och ungdom, Antal svar (procentbas): 258 Antal svar (procentbas): 604 som gjordes av Statistiska centralbyrån 2004/05 kände sig drygt År 2002 Pojkar År 2007 Pojkar 40 procent av alla barn i åldern 10–17 år stressade minst en gång i Antal svar (procentbas): 218 Antal svar (procentbas): 446 veckan. Andelen var högre bland fl ickor än bland pojkar. BARN OCH UNGA BERÄTTAR: PSYKISK HÄLSA 107

Orsakerna till stress Flickorna lider av stress och huvudvärk Skolan är enligt många unga den största källan till stress. Skolverkets Trots att vi inte kan se en nedgång i trivseln med livet bland varken rapport Attityder till skolan visar att läxor och prov orsakar stress pojkar eller fl ickor i våra kontaktklasser, ser vi att stress och psyko- bland barn i skolan. Stressen över skolarbetet ökar med åldern.6 somatiska besvär, som huvudvärk och magont, 2007 är vanligare I en flervalsfråga i Barnombudsmannens undersökning om bland fl ickorna än bland pojkarna. Fem år tidigare var skillnaderna stress från 20037 kryssade 77 procent av barnen och ungdomarna mellan fl ickor och pojkar mycket mindre. för att stressen berodde på skolan. På andra plats, med 20 procent Under rubriken ”Fakta om barns och ungas vardagsliv” i kapi- av ”rösterna”, kom alternativet ”hemma”. tel 9 har vi sammanställt uppgifter från olika undersökningar, visar I samma undersökning ställde vi frågan ”Om du känner dig stres- att fl ickor i övre tonåren över huvud taget mår betydligt sämre än sad i skolarbetet, vad tror du det beror på?”. Svaren blev: andra åldersgrupper och pojkar. 1. ”För mycket läxor” (46 procent) Exempelvis har antalet fl ickor med självskadebeteende i åldern 2. ”Ingen lugn och ro” (40 procent) och 13–18 år som vårdas på sjukhus har ökat. Av de fl ickor som har varit 3. ”Annat” (38 procent) intagna på Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner, uppskat- tas att en tredjedel av fl ickorna har skadat sig själva. En stor andel av När barnen och ungdomarna preciserade sig under ”Annat” fann vi de fysiska skadorna är lindriga och förhållandevis få kräver sjukhus- ”du behöver mer tid än dina klasskamrater”, ”lärare ställer höga krav vård. Bland pojkar är självskadebeteende mindre utbrett. Omkring på dig”, ”för mycket prov” och ”för mycket läxor”. Andra anledningar 37 fl ickor och 9 pojkar per år har under perioden 1998–2002 varit som barnen uppgav som orsak till att de känner stress i skolarbetet inlagda på sjukhus på grund av självskador. var trötthet, att komma i tid till skolan, att hinna klart skolarbeten samt projektarbeten och att föräldrar ställer höga krav. Kunskapsbrist när det gäller barns psykiska ohälsa Vi ställde också frågan vad det kunde vara som stressar i själva När det gäller psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är de tidiga skolmiljön. Där fi ck alternativet ”Korta raster” fl est kryss (49 pro- insatserna mycket viktiga. För att upptäcka och kunna genomföra cent). På andra plats kom ”Ont om tid att byta om före eller efter tidiga insatser krävs att hela den professionella kedjan runt barnet gymnastiken” (39 procent) och på tredje ”Inget att göra på skolgår- fungerar. Det är därför viktigt att kunskap som samlas in och sprids, den” (28 procent). av exempelvis Socialstyrelsens utvecklingscentrum också handlar om skolans roll. Den enskilda läraren måste ha grundläggande kunskaper om ohälsa hos barn och ungdomar och hur det kan yttra 6 Statens folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor, 2005/06, 2006. Skolverket. Attityder till skolan, 2006. sig i olika åldrar, men Barnombudsmannen ser inte att lärarutbild- 7 Barnombudsmannen. Barn och unga berättar om stress, 2004. 108 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

ningarna erbjuder sådan utbildning. Vid den utredning som sker samhällsinsatsernas effektivitet är därför nödvändig för att samhäl- inom skolan när ett barn mår psykiskt dåligt bör det fi nnas special- lets resurser ska tas tillvara på bästa sätt. Kunskaper om vetenskap- pedagogisk, medicinsk, social och psykologisk kompetens, men vi ligt värderade metoder för att arbeta förebyggande och behand- vet att det ser mycket olika ut i olika skolor och kommuner. Enligt lande behöver spridas till många yrkesgrupper så att gemensam- skollagen ska det för skolhälsovården fi nnas skolläkare och skol- ma referensramar byggs upp. Praxisbaserade och länge använda sköterska, men antalet elever per skolläkare kan vara mycket stort. metoder behöver utvärderas vetenskapligt i större utsträckning Barnombudsmannen anser att det i sig är en brist att skollagen så att evidens för vad som är effektiva metoder tas fram i större i dag inte tar upp att skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skol- utsträckning än i dag med underlag från aktuell forskning. psykologer och specialpedagoger ska fi nnas lätt tillgängliga för alla Forskning som rör barns och ungdomars psykiska hälsa inklusive elever. Kvalitetskriterier med minimimått på elevhälsans uppgifter forskning om behovet av och samhällsnyttan kring förebyggande och omfattning behöver också tas fram. och behandlande insatser måste prioriteras inom forskningsråd och Vi ser också att det på många ställen i landet fi nns organisations-, universitet. Vi vill understryka betydelsen av att forskningsresul- resurs- och kunskapsbrister när det gäller barns psykiska ohälsa. Det tat också kommer till praktisk användning. För att få kontinuitet i är mycket allvarligt. En helhetssyn på barnets hälsa skulle kunna un- forskningen har Barnombudsmannen föreslagit att professurer och derlättas om barnpsykiatri, barnhabilitering och barnmedicin på de institutioner med inriktning mot socialpediatrik inrättas. orter det går att genomföra samlokaliseras eller placeras i närheten Ett förslag om regelbundna nationella mätningar av ungdomars av varandra. Det skulle antagligen vara kunskapshöjande för de in- psykiska hälsa presenterades redan 1998 i utredningen Det gäller blandade yrkesgrupperna och underlätta samverkan runt barnet. livet (SOU 1998:31). Socialstyrelsen har sedan haft i uppdrag att genom pilotundersökningar undersöka förutsättningarna för och Forskning behövs förbereda sådana mätningar. Detta är nu slutfört och Barnombuds- Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla, samla och koordinera mannen anser att det är hög tid att beslut fattas om genomföran- forskningsresultat kring tidiga och förebyggande insatser för barn det av regelbundna nationella mätningar av ungdomars psykiska i riskzon, vilket är positivt. Vi har tidigare påtalat att det i Sverige hälsa. Det är även mycket viktigt att utveckla och sprida metoder inte har bedrivits tillräckligt systematisk och rikstäckande forskning för samverkan på ett professionellt sätt runt det sjuka barnet så att angående effekterna av det förebyggande psykosociala arbete som utredning och behandling inte försenas. bedrivs inom barnomsorgen, barnhälsovården, elevhälsan, social- tjänsten och de barnpsykiatriska verksamheterna, med fl era. Kva- Barnombudsmannens slutsatser lifi cerad och tvärvetenskaplig forskning om hur sociala problem När vi frågar barn och unga svarar de att de mår ganska bra. Vi ser och psykisk ohälsa bland barn kan förebyggas samt forskning om att fl ickorna i lite högre utsträckning än pojkarna lider av stress BARN OCH UNGA BERÄTTAR: PSYKISK HÄLSA 109

och psykosomatiska besvär som huvudvärk och magont. Samtidigt visar forskning och statistik att den psykiska ohälsan hos unga tycks Barnombudsmannen föreslår öka. Flickor i vissa åldrar tycks exempelvis trivas sämre med livet nu att regeringen jämfört med för tjugo år sedan. • ger Socialstyrelsen i uppdrag att regelbundet mäta De tidiga insatserna är oerhört viktiga när det gäller barns och ungas ungdomars psykiska hälsa. psykiska hälsa. På många ställen i landet saknas en hel hetssyn. • Barnombudsmannen anser att det är viktigt att resurser ges i till- i sitt kommande förslag till ny skollag föreslår att räcklig utsträckning till mödravård/barnhälsovård, elevhälsa/skol- skolläkare, skolsköterska, kurator, psykolog och special- hälsovård, primärvård och ungdomsmottagning/ungdomshälsa pedagog ska fi nnas på varje skolenhet. så att dessa verksamheter kan fungera optimalt över hela landet. • låter utreda hur en vårdkedja för barn och unga kan Barnombudsmannen anser att möjligheterna till en vårdkedja som organiseras och fungera. följer barnet under uppväxten behöver utredas . En god och jämn • stimulerar och prioriterar forskning som rör barns och kvalitet av dessa verksamheter är av utomordentlig betydelse för ungdomars ökade psykiska ohälsa. att barn och unga ska få möjlighet att få bästa uppnåeliga hälsa. God kvalitet i basverksamheterna förskola, skola och skol- barnsomsorg är kraftfulla generella preventiva insatser för en god psykisk och psykosocial hälsa. Barn med fl era riskfaktorer för en negativ utveckling kan få stort stöd om dessa verksamheter fung- erar på bästa tänkbara sätt.

Heta frågor 9 112 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Vem tar hand om barns klagomål?

FN:s barnrättskommitté har i sina synpunkter på Sverige föreslagit att Barnombudsmannen ska ges befogenheter att handlägga enskilda klagomål från barn. Vid regeringens diskussioner med kommittén i Genève svarade regeringens representant att barn kan vända sig till Justitieombudsmannen (JO) för att få prövat om han eller hon har fått sina rättigheter tillgodosedda. Det sker i praktiken inte.

Den som anser sig ha blivit felaktigt eller orättvist behandlad av är antingen inte anpassade efter barns förutsättningar eller sak- en myndighet eller tjänsteman vid en myndighet inom den statliga nar befogenheter att ändra beslut som fattats i strid med barnets eller kommunala sektorn kan klaga hos JO. Det yttersta vapnet är rättigheter. Inom de fl esta områden förutsätts barn företrädas av att en JO kan väcka åtal mot en tjänsteman för tjänstefel eller an- sina vårdnadshavare. Vi utgår från att vårdnadshavarna har barnets nat brott i tjänsten. Detta händer mycket sällan. JO har även rätt bästa för ögonen i de fl esta situationer. Det kan dock inte uteslutas att initiera disciplinförfarande mot en tjänsteman för tjänsteför- att så inte alltid är fallet. Barnets rättigheter riskerar därmed att seelse. Vanligast är att en JO i sin tillsynsverksamhet gör kritiska, inte tillgodoses. vägledande och/eller rådgivande uttalanden. Ett uttalande från JO Men fi nns det då i praktiken några fungerande möjligheter för är aldrig rättsligt bindande. barn att utkräva sina rättigheter? Och vad krävs för att barn och Vi har varit i kontakt med JO som konstaterar att de tar emot unga ska kunna få prövat om deras rättigheter inte har tillgodo- mycket få anmälningar direkt från barn, men att man hanterar setts? Vi ställde dessa frågor till Peter Newell som med sin interna- dessa anmälningar med omsorg. Vissa ärenden, där särskilda skäl tionella erfarenhet och överblick här ger oss sin bild av möjligheter fi nns, kan hanteras utan att vårdnadshavaren kontaktas. Men få och svårigheter. Han är bland annat författare av Implementation barn förefaller känna till att de kan vända sig till JO. Handbook, Unicefs handbok för tillämpningen av barnkonventio- Ett stort bekymmer, enligt Barnombudsmannen, är att barn nen, rådgivare till Enoc, det europeiska nätverket för barnombuds- och unga saknar reella möjligheter att kräva ut sina rättigheter män och samordnare av Global Initiative to End All Corporal Punish- inom en rad områden. Domstolar är i regel otillgängliga för barn. ment of Children. Tillsynsmyndigheter som JO, länsstyrelserna, Skolverket med fl era, HETA FRÅGOR 2007 113

Gör verklighet av barns rättigheter!

Av Peter Newell Foto: Cecilia Parkert

FN:s barnrättskommitté understryker att staterna gör konventionens bestämmelser har upprättelsemöjligheter när deras rät- ”om rättigheter ska ha någon innebörd, mås- och principer allmänt kända ”genom lämp- tigheter kränks. Det europeiska nätverket te effektiva medel fi nnas för upprättelse åt liga och aktiva åtgärder” riktade till ”såväl för barnombudsmän, Enoc (The European den som utsatts för överträdelser”. Detta är vuxna som barn”. Network of Ombudspersons for Children), inte mindre sant för vuxna än för barn, men Kan någon stat påstå att den uppnått allt anser att dess medlemsorganisation- som kommittén påpekar ställs barn inför detta för barn? Som kommittén säger i sam- ers huvud uppgift är att främja och värna särskilda svårigheter i sökandet efter upp- ma allmänna kommentar: ”I de fl esta, för att barns rättigheter. De skiljer sig från intresse- rättelse när deras rättigheter kränkts. I sin inte säga alla, samhällen har barn traditio- organisationer genom att de är grundade på allmänna kommentar nr 5 uppmanar därför nellt inte betraktats som rättsinnehavare. lagstiftning och att de ges vissa maktmedel kommittén staterna ”att arbeta särskilt med Därmed får artikel 42 särskild betydelse. Om att bruka till skydd för barns rättigheter.2 att se till att effektiva procedurer, som tar vuxna i barnets omgivning – dess föräldrar Många av de organisationer som numera hänsyn till barnet, fi nns tillgängliga för barn och andra familjemedlemmar, lärare och fi nns över hela Europa utreder enskilda an- och deras ombud”. vårdare – inte förstår konventionens inne- mälningar från barn och barns ombud. Vissa, Kommitténs allmänna kommentarer börd, och då framför allt dess bekräftande däribland Barnombudsmannen i Sverige, får är yttranden om dess officiella tolkning av barns jämställdhet med vuxna som rätts- inte undersöka enskilda fall med hänvisning av staters skyldigheter enligt barnkon- innehavare, är det högst osannolikt att de till att det fi nns andra vägar för uppföljning ventionen. Kommittén anser att barn be- rättigheter som konventionen slår fast kom- av anmälningar. höver tillgång till ”barnvänlig information, mer att bli verklighet för många barn.” Vare sig det är ombudsmannens uppgift rådgivning, försvar, inklusive stöd till eget Konventionen är nästan 20 år gammal. att undersöka enskilda anmälningar eller försvar, och tillgång till enskilda klagomåls- Det är dags för barn och deras försvarare i inte, måste en av dess viktigaste uppgifter procedurer samt till domstol, med nöd- alla stater att bedöma huruvida den verk- anses vara att utreda huruvida barn har vändig rättshjälp och annan hjälp”.1 För att ligen respekteras som det rättsliga instru- verkliga och fungerande möjligheter att hävda sina rättigheter måste man också ment den är, med de rättsliga skyldigheter framföra klagomål och ta ärenden till dom- känna till vilka ens rättigheter är – det är den ålägger de 193 stater som skrivit på stol. Ett bra sätt att inleda en sådan utred- därför konventionens artikel 42 kräver att den. ning är att fråga barnen. Barn som utsätts Barnombudsmän har en uppenbar roll för våld hemma, eller som får otillräcklig

1 Barnrättskommittén. Allmän kommentar nr. 5. i detta sammanhang – att utreda konven- eller olämplig utbildning, eller som förnekas Kommitténs samtliga allmänna kommentarer (General tionens egentliga rättsliga status i deras res- Comments) fi nns på engelska, franska och spanska på www2.ohchr.org. pektive länder och huruvida barn verkligen 2 www.ombudsnet.org/enoc/ 114 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

rätten att vara med och bestämma om gäller att identifi era kränkningar av barns att bestämma subjektiva begrepp som sin egen hälsovård, eller som inte har någon rättigheter och verka som deras ombud tills ”barns bästa”. De måste även verka för att lekplats nära hemmet – vet de vart de ska barnen är kapabla att försvara sig själva. I den nationella lagstiftningen till fullo över- vända sig för att klaga? Hörs deras klago- många länder fi nns särskilda bestämmelser ensstämmer med Sveriges internationella mål av en självständig instans? Vilka makt- för hur äldre, förvirrade människor och män- skyldigheter. befogenheter har i så fall den, och vart niskor med grava inlärningssvårigheter ska När stater underlåter att förse barn med vänder sig barn om de är missnöjda med företrädas. Vad fi nns det för bestämmelser tillräckliga rättsmedel mot kränkningar av resultatet? som garanterar att barn, som inte heller deras rättigheter, måste såväl barn som Har barn rättslig status och kan de vända kan underrätta en advokat eller någon an- vuxna ha möjlighet att föra sina klagomål sig till en domstol för att söka upprättelse? nan representant, får sina rättigheter för- vidare till regionala och internationella in- Om föräldrar exempelvis separerar eller svarade? stanser för mänskliga rättigheter. Sådana skiljer sig, kan deras barn vända sig till en Stater behandlar internationella instru- instanser har inrättats för att ställa stater domstol för ett beslut om vem det ska bo ment som barnkonventionen på väldigt till svars för de skyldigheter de åtar sig när hos och ha tillgång till? Om barnet är i sta- olika sätt. Vissa har införlivat konventionen de ratifi cerar internationella och regionala tens omvårdnad, kan det överklaga beslut i den nationella lagstiftningen (Norge till instrument för mänskliga rättigheter. om dess placering eller behandling? exempel), så att den kan tillämpas direkt i En annan uppenbar uppgift för barnom- I vissa stater kan barn inte vidta några landets domstolar. Andra länder, däribland budsmän är att använda dessa mekanismer som helst rättsliga åtgärder utan föräldrar- Sverige, har inte införlivat konventionen. för att främja barns rättigheter (liksom att nas samtycke. Naturligtvis är föräldrar oftast Men det gör inte på något sätt Sveriges skyl- informera om att mekanismerna fi nns och barnens bästa vänner och bundsförvanter. digheter mindre: enligt 1967 års Wienkon- verka för att de görs tillgängliga för barn Men de kan också begå grova kränkningar vention om traktaträtten är ”varje i kraft och barns ombud). Förvånande nog lär in- av barns rättigheter, så nog måste det upp- varande traktat bindande för parterna och gen Enoc-medlem hittills ha gett barn stöd fattas som ett krav i konventionen att barn skall fullgöras av dem i god tro”. Vidare kan för att använda någon av de regionala eller ska ha självständig rättslig status? ingen part ”åberopa bestämmelser i sin in- internationella mekanismerna. Det råder ingen tvekan om att späd- terna rätt för att rättfärdiga sin underlåten- Europarådet höll nyligen en konferens barn och mycket små barn kan ge uttryck het att fullgöra en traktat.” (artikel 26 och om barns tillgång till ”internationell rätt- för sina känslor, men det betyder inte att 27). Även om konventionen inte är direkt visa”. Rådets kommissarie för mänskliga rät- de kan anmäla överträdelser eller krypa tillämplig i svenska domstolar måste alla de tigheter, Thomas Hammarberg, påpekade till domstol själva. Alltså behöver vuxna som försvarar barn, advokater och domare, att än så länge är det få av de fall som han- fi nnas tillgängliga och vara aktiva när det inse dess innebörd och använda den för terats av de tillgängliga internationella och HETA FRÅGOR 2007 115

regionala mekanismerna för mänskliga testera mot aga, barnarbete, otillräckligt på att tas fram; alla de andra instrumenten rättigheter som initierats av barn: ”Detta ombesörjande av särskild undervisning, och har redan ett). Möjligheter fi nns för barn beror helt säkert inte på att kränkningar av diskrimineringsfrågor.5 att använda klagomålsförfaranden enligt barns mänskliga rättigheter är sällsynta. Vi Fördragsorganen för de fl esta större FN- de andra instrumenten för att hävda en del känner till omfattningen och gravheten av konventionerna om mänskliga rättigheter av sina rättigheter, och så har också skett i dessa kränkningar genom den rapportering kan ta enskilda anmälningar eller klagomål ett fåtal fall – till exempel de som nämnts. som sker som en del av FN:s konvention under övervägande. Till exempel tog FN:s kom- Men många av de rättigheter som slås fast om barnets rättigheter och genom andra, mitté mot tortyr emot anmälningar från i barnkonventionen täcks inte av de andra bland annat regionala, instrument. Dessa Sverige som skickats 2003 av en bangladesh- instrumenten, enskilt eller tillsammans. Ett meka nismer är inte välkända bland barn el- isk mor och hennes nioåriga dotter, och 2005 klagomålsförfarande skulle komplettera ler bland de som arbetar med och för dem. av en mor från Rwanda och hennes tvåårige rapporteringssystemet som ingår i barn- Vi känner inte till någon mekanism som son. I bägge fallen väntade anmälarna på konventionen och utgöra ytterligare en genomfört en utvärdering av hur dess fak- utvisning från Sverige. Kommittén fastslog kraftfull möjlighet att hävda rättigheterna tiska tillgänglighet för barn, och dess barn- att utvisning skulle utgöra brott mot artikel enligt konventionen. vänlighet, skulle kunna utökas.”3 3 i Konventionen mot tortyr: ”Ingen konven- Det är djupt diskriminerande att barn Förhoppningsvis kommer utvärderingar tionsstat skall utvisa, återföra eller utlämna inte har något klagomålsförfarande enligt nu att ske. Europa har relativt starka meka- en person till en annan stat, i vilken det fi nns ”deras egen” konvention. En kampanj har nismer för mänskliga rättigheter. Europeiska grundad anledning att tro att han skulle vara inletts av internationella intresseorgani- domstolen för de mänskliga rättigheterna i i fara för att utsättas för tortyr”.6 sationer och människorättsinstitutioner Strasbourg, Europadomstolen, har avkun- Barnkonventionen kommer snart att – med Enocs stöd – för att övertala stater att nat många domar av stor betydelse för barn vara den enda av de större internationella formulera och anta ett nytt fakultativt pro- – om ungdomsrättvisa, aga, ungdomsvård, instrumenten för mänskliga rättigheter som tokoll till barnkonventionen, för att möjlig- minoritetsgruppers rättigheter och så vi- saknar klagomålsförfarande (ett utkast till göra för barn och deras ombud att anföra dare.4 Och nyligen har det ”kollektiva klago- att fakultativt protokoll till internationella klagomål.7 Med hårt övertalnings arbete kan målsförfarandet” enligt den europeiska konventionen om ekonomiska, sociala och detta kanske uppnås lagom till barnkonven- sociala stadgan också använts för att pro- kulturella rättigheter håller för närvarande tionens tjugonde födelsedag år 2009 …

3 Europarådets program “Building a Europe for and with 5 Europakommittén för sociala rättigheter. www.coe.int children”. Konferens om internationell rättvisa för barn. 6 Kommittén mot tortyr. T.A. kontra Sverige, meddelande, www.coe.int 226/2003. C.T. och K.M. kontra Sverige, meddelande, 7 Se Informationsnätverket för barns rättigheter, CRIN 4 Europadomstolen. www.echr.coe.int/echr/ 279/2005. www2.ohchr.org (Child Rights Information Network): www.crin.org 116 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

När föräldrar inte kan enas

Barnombudsmannen har under fl era års tid betonat att det är viktigt att rättsligt reglera hur beslutanderätten för föräldrar med gemensam vårdnad ska fungera. Barnets rättigheter behöver säkras när föräldrarna av någon anledning inte kan komma överens i en fråga som rör barnets personliga angelägenheter.

Barnombudsmannen får ofta information om familjer där barnet Barnombudsmannen anser att det fi nns vissa risker förknippa- vägras bland annat hälso- och sjukvård för att en förälder motsät- de med att domstol ska kunna besluta att en av barnets vårdnads- ter sig vård och behandling. I dag kan en förälder motsätta sig att havare ensam ska kunna fatta beslut i vissa frågor som rör barnet. barnet träffar läkare eller barnpsykiatriker. Problem kan uppstå om Konfl ikterna mellan vårdnadshavarna kan förvärras. De får ytter- man misstänker att barnet har utsatts för övergrepp av den ena ligare en arena att driva talan mot varandra vilket kan innebära en föräldern. Den misstänkta föräldern kan därmed hindra att barnet situation där barnet blir ett verktyg i konfl ikten. Den modell för att får hjälp att bearbeta det som han eller hon har varit med om. Då lösa tvister som utredaren förslog kan alltså komma att användas får barnets bästa stå tillbaka till förmån för förälderns intresse och till att skapa rättvisa mellan vårdnadshavarna, på bekostnad av beslutanderätt. Detta är oacceptabelt och inte en lösning med bar- barnets rättigheter. Det fi nns även en risk att processerna blir tids- nets bästa för ögonen. krävande vilket gör att barnet får leva i ovisshet om hur en fråga Under hösten 2007 presenterades ett utredningsförslag angå- ska lösas. Ett barn som har ett omedelbart behov av behandlings- ende beslutanderätten vid gemensam vårdnad vilket är glädjande.1 insatser inom hälso- och sjukvården, från till exempel barnpsykia- Det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för att barnets trin, ska inte heller behöva invänta ett domstolsavgörande. Vi före- rättigheter ska tillgodoses fullt ut. Förslaget riskerar att öka konfl ik- slår därför en egen modell för att lösa dessa tvister. terna mellan vårdnadshavarna. Vi har därför lämnat ett alternativt Skulle utredarens förslag bli verklighet anser Barnombudsman- förslag till modell för att lösa vårdnadstvisterna. nen att tvisterna måste kunna avgöras interimistiskt, det vill säga genom en tillfällig lösning till dess frågan har slutligt har avgjorts. Risker med ny modell för att lösa tvister Vissa beslut, exempelvis om vård eller skolgång, kan inte vänta i Utredaren föreslog att en domstol ska kunna ge en av vårdnads- fl era månader. havarna rätt att ensam fatta beslut i vissa angelägenheter som rör barnet. Det innebär att den ene vårdnadshavaren ges självständig Barnombudsmannen föreslår alternativ lösning beslutanderätt i dessa frågor. En vårdnadshavare ska efter beslut i Barnombudsmannen föreslog i sitt remissvar att båda vårdnads- domstol ensam kunna bestämma om barnets tillgång till hälso- och havarna ska ges en självständig beslutanderätt i frågor som rör sjukvård samt tandvård, barnets tillgång till insatser enligt social- hälso- och sjukvård samt insatser enligt socialtjänstlagen. Med tjänstlagen, förskoleverksamhet samt barnets skolgång och skol- en sådan ordning kan barnet få den vård som den ena vårdnads- barnsomsorg. Den förälder som inte får beslutanderätten kvarstår havaren anser vara nödvändig utan den andras samtycke. Utgångs- fortfarande som vårdnadshavare. punkten för Barnombudsmannens förslag till modell är en tilltro till att vårdnadshavarna sätter barnets bästa främst och att de inte

1 SOU, 2007:52. Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. medvetet försöker skada barnet trots att de har samarbetssvårig- HETA FRÅGOR 2007 117

heter. Barnets bästa borde tillgodoses genom den regelmässiga och Växelvis boende professionella behovsprövning av åtgärder som sker inom hälso- Den modell för att lösa tvister som vi föreslår ger ingen ledning och sjukvården samt vid insatser enligt socialtjänstlagen. Risken för hur frågor om skolgång ska lösas när barnet bor växelvis hos för att barnet kommer att behandlas för samma hälsoproblem hos föräldrarna, det vill säga när båda föräldrarna är boendeföräldrar. olika vårdgivare med motverkande eller rent skadliga följder borde Det ska vara möjligt för domstol att besluta att en av barnets vård- därmed vara liten. nadshavare ska kunna besluta i en viss fråga som rör barnet. Vi vill Den som vill ge barnet vård ska inte behöva gå till domstol och dock framhålla att en tvistlösningsmodell som den här föreslagna väcka talan om beslutanderätten. Däremot borde den vårdnads- inte får leda till att bedömningen om barnet ska bo växelvis hos havare som motsätter sig vård ha en möjlighet att gå till domstol föräldrarna eller ha sitt boende hos den ena föräldern påverkas. och väcka talan om att beslutanderätten i fråga om hälso- och sjuk- Om växelvis boende ska fungera tillfredsställande och vara till bar- vård ska tilldömas den ena av vårdnadshavarna. nets bästa krävs att föräldrarna generellt har en god samarbetsför- måga. Skola, förskola och skolbarnsomsorg Barnombudsmannen anser att vårdnadshavarna inte var och en Barnets boende ska kunna besluta självständigt i frågor om barnets skolgång. En Boendeföräldern bör ensam få bestämma var i Sverige han eller hon vårdnadshavare skulle med en sådan ordning kunna bestämma att ska bo tillsammans med barnet. Det är naturligt att boendeföräl- barnet exempelvis ska byta skola utan den andra vårdnadshavarens dern har möjlighet att fl ytta inom landet för att kunna uppnå bästa vetskap. Boendeföräldern bör ha beslutanderätten i frågor som rör möjliga förutsättningar för barnet. Det fi nns här en stark koppling förskola, skola och skolbarnsomsorg. till den grundlagsfästa friheten att förfl ytta sig inom riket som varje Boendeföräldern bör alltså kunna besluta i vilken skola barnet medborgare har. Samtidigt har boendeföräldern ett stort ansvar för ska gå. Men när det gäller val av skoltyp bör däremot beslutande- att tillgodose barnets rätt till kontakt med den andra föräldern. Da- rätten fortfarande vara gemensam. Är vårdnadshavarna oense om gens regelverk kan leda till absurda konsekvenser såsom exempelvis barnet ska gå i en exempelvis fristående skola med religiös inrikt- att en förälder som bor långt från barnet kan förhindra att barnet ning är beslutet så pass ingripande att beslutet bör fattas av båda och boendeföräldern fl yttar om så bara ett kvarter. Att regelverket vårdnadshavarna. Om de inte enas bör det fi nnas en möjlighet att kan få sådana konsekvenser är inte rimligt. få hjälp av domstol att lösa frågan. Rätten för boendeföräldern att besluta om var han eller hon ska bosätta sig tillsammans med barnet måste begränsas till att gälla bosättning inom landet. Om en förälder tillåts fl ytta utom- 118 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Foto: Hasse Holmberg/Scanpix lands med barnet utan den andra förälderns godkännande skulle är fullt tillräcklig men möjligen kan området för vilka uppgifter som det kunna innebära att kontakten helt bryts mellan denna förälder omfattas vidgas. och barnet. Socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Upplysningar om barnet Utredaren föreslog även att socialnämnden ska få genomföra sam- Det är viktigt att den förälder som inte har del i vårdnaden kan få tal med barn utan vårdnadshavarens samtycke i samtliga utred- upplysningar om sitt barns utveckling. Utredaren föreslog att en ningar som rör barn och att samtalen ska kunna genomföras utan domstol ska kunna besluta att en vårdnadshavare ska lämna vissa att vårdnadshavaren är närvarande. Barnombudsmannen är positiv preciserade uppgifter till en förälder som inte är vårdnadshavare till utredarens förslag. Barnet har enligt barnkonventionens artikel om exempelvis barnets hälsotillstånd och skolgång. 12 en rättighet att uttrycka sina åsikter och att få dem beaktade Barnombudsmannen är tveksam till förslaget och anser att det utifrån ålder och mognad. främsta argumentet mot att en förälder i domstol ska kunna åläg- Rättigheten innebär emellertid också en rätt för barnet att slippa gas en skyldighet att informera den andra föräldern i frågor som uttrycka sina åsikter. Det måste därför vara tydligt att barnet inte rör barnet, är att det riskerar att leda till onödiga domstolsproces- får tvingas att prata med socialtjänsten under utredningen. Sam- ser som påverkar barnet negativt. Fokus bör ligga på barnets rättig- talet måste ske med respekt för barnets inställning till samtalet. heter och informationen ska vara till för att främja barnets kontakt Barnet får inte pressas att ta ställning för eller mot en förälder eller med föräldern och det bör ställas ett motkrav på den förälder som att komma med synpunkter. Den som utför utredningen måste vara vill ha information om barnet att själv lämna information till barnet uppmärksam på att barnet kan hamna i en påfrestande lojalitets- om sin situation. Den gällande regleringen i föräldrabalken om bo- konfl ikt eller i värsta fall utsättas för repressalier av en förälder. endeförälderns ansvar för att ge den andra föräldern information HETA FRÅGOR 2007 119

Barn som upplever våld är brottsoffer

Redan i dag fi nns möjligheter att under vissa omständigheter döma personer till strängare straff om ett barns trygghet och tillit skadats. Det är en positiv utveckling, men inte tillräckligt. Barn som upplever våld ska betraktas som brottsoffer enligt brottsbalken och få status som målsägande.

Att uppleva våld kan innefatta fl era situationer än att bevittna våld, klass största riskfaktorn för att ett barn ska utsättas för aga är våld som till exempel att ett barn tvingas se blåmärken och sår som en i hemmet mellan de vuxna.5 förälder har fått vid våld från den andra föräldern eller att barnet hör att en förälder eller ett syskon blir slagen. Hemmet som brottsplats Barn som bevittnat våld mot någon närstående vuxen ska se- Barn som upplever våld mår ofta väldigt dåligt både psykiskt och fys- dan den 15 november 2006 betraktas som brottsoffer enligt social- iskt. Reaktionerna hos barn som upplever våld mot en närstående är tjänstlagen och har rätt att få brottskadeersättning av staten. Se- liknande och minst lika allvarliga som hos ett barn som direkt har dan 2003 är det möjligt att döma till strängare straff för ett brott blivit utsatt för våld.6 Barn i familjer där våld och hot förekommer om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn lever i ett upptrappat spänningstillstånd som innebär att barnet är i dess förhållande till en närstående person. Det är fl era steg i rätt på sin vakt och anpassar sig efter situationen i hemmet. Hemmets riktning, men långt ifrån tillräckligt. funktion som är att ge trygghet för barnet är utbytt mot en plats Barnombudsmannen föreslog 2007 i en skrivelse att regeringen som skapar oro, rädsla och ångest för vad som kan hända. Efter- ska ta initiativ till ett förslag om en förändrad lagstiftning.1 Barnom- som brottsplatsen är hemmet kan barnet inte undkomma farorna. budsmannen skrev tillsammans med Brottsoffermyndigheten även Upplevelser av våld i barndomen präglar ofta de drabbade barnens en debattartikel i Dagens Nyheter om de brister som fi nns i polisens framtida relationer.7 och domstolarnas utredningar och behovet av en lagändring.2 De psykiska problem som barn som upplever våld i hemmet kan drabbas av är exempelvis depression, ångest, självdestruktivitet Barn som upplever våld och aggressivitet. En del barn kan känna en brist på tillit till andra Varje år växer så många som kanske 200 000 barn upp med våld i människor och få en negativ syn när det gäller förmågan att själva familjen.3 Kommittén mot barnmisshandel uppskattade att unge- påverka sin egen livssituation. De fysiska åkommor som kan drabba fär 10 procent av alla barn någon gång har upplevt våld i hemmet barnen är astma, eksem, magont, sömnsvårigheter, huvudvärk, kon- och att ungefär hälften av dessa barn upplever det ofta.4 Den i sär- centrationssvårigheter och ätstörningar.8 Den forskning som fi nns i Sverige om barn som upplever våld visar att de drabbade barnen är

1 Barnombudsmannens skrivelse till regeringen Barn som upplever våld av eller mot närstående, 2007-05-16. 2 Nyberg, L. Bergström, M. Polis och domstolar sviker utsatta barn. Dagens Nyheter. 2007-10-26. 5 Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet. Våld mot barn, 2006-2007, 2007. 3 Arnell, A. Ekbom, I. ”…och han sparkade mamma”. 1999. 6 Barn som bevittnat våld (prop, 2005/06:99). 4 Kommittén mot barnmisshandel. Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda 7 Metell, B. Barn som ser pappa slå, 2001. (SOU, 2001:72). 8 Socialstyrelsen. När mamma blir slagen, 2005. 120 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

medvetna om våldet, att det fi nns stor risk att de själva blir direkt älderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård. Staten ska utsatta för våldet och att händelserna kan ge men för livet.9 skydda alla barn mot alla former av våld. Artikeln uppmanar konventionsstaterna att vidta både förebyg- Barns rätt till skydd gande och direkt ingripande åtgärder för att skydda barn som far Enligt artikel 19 i barnkonventionen ska staten vidta alla lämpliga illa. Barnets bästa är att bli omvårdat av sina föräldrar men i de fall lagstiftande, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder föräldrarna agerar på ett sätt som skadar barnet eller saknar för- i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt måga att skydda barnet är konventionsstaterna skyldiga att utifrån eller psykiskt våld medan barnet är i föräldrarnas eller den ena för- principen om barnets bästa vidta åtgärder. Artikel 19 ska ses i ljuset

Foto: Martina Holmberg/Scanpix 9 Hydén, M. Kvinnomisshandel inom äktenskapet. 1995, Ungmark, I. För barnens skull måste vi lyfta på locket. 1996, Weinehall, K. Att växa upp i våldets närhet. 1997, Weinehall, K. Gymnasieelevers möten med våld – i hemmet, i skolan och på fritiden. 1999. HETA FRÅGOR 2007 121

av huvudprinciperna i artikel 3 om barnets bästa och artikel 6 om lägen. En pappa hade en baby i famnen medan han misshandlade barnets rätt till liv och utveckling. Barnet har rätt till sina föräldrar mamman, i andra fall fi nns exempel på att mamman haft barnet i men föräldrar har ingen självklar rätt till sitt barn.10 famnen när övergreppen skedde. Vid de högre beloppen har det an- Kommittén mot barnmisshandel defi nierar att bevittna våld tingen handlat om ett stort antal bevittnanden eller att barnet sett som psykisk misshandel.11 När det gäller misshandel enligt brotts- grovt våld, till exempel överfall med kniv inklusive mordförsök. balken innefattas enligt förarbetena till lagen även vissa svårare I 10 av ärendena har barnet funnits omnämnt i domen. I enbart former av psykisk påverkan.12 tre domar fi nns barnens bevittnande med som straffskärpnings- grund. Detta trots att omständigheten att barn bevittnat våld in- Polis och domstolar sviker barn som upplever våld fördes som straffskärpningsgrund den 1 juli 2003. Barn som har bevittnat våld har som redan nämnts sedan drygt ett Ett extra ansvar för att uppmärksamma om barn sett eller hört år tillbaka rätt att få brottsskadeersättning av staten. våld i nära relationer ligger på polisen och åklagarna som är de inle- Under 2007 fi ck Brottsoffermyndigheten in 235 ansökningar om dande länkarna i rättskedjan. Uppmärksammas inte barnen av dessa den särskilda brottsskadeersättningen. Av dessa har 187 ansökning- fi nns risk att barnen inte heller blir kända för sociala myndigheter ar prövats. 76 har avslagits efter prövning i sak och 31 har avvisats på och därmed inte får stöd och hjälp att bearbeta sina upplevelser. formella grunder. 80 ansökningar har bifallits med ersättningar på mellan 5 000 kronor och 20 000 kronor. Beredningen av resterande Förundersökningarna kan bli bättre ansökningar fortsätt vid myndigheten.13 Barnombudsmannen och Brottsoffermyndigheten skrev i oktober De beslutade ersättningsbeloppen till barnet var i ett ärende 2007 en gemensam debattartikel där vi varnade för att slarviga 20 000 kronor, i fem ärenden 15 000 kronor, i 15 ärenden 10 000 förundersökningar kan göra att det inte går att betala ut brotts- kronor och i den resterande majoriteten av ärendena 5 000 kronor. skadeersättning till barn. Vi såg att utredningarna ofta är dåliga, till Det barnen sett eller hört är oftast misshandel eller olaga hot, exempel saknas uppgifter om vad barnen själva upplevt. där den fällande domen avsett grov kvinnofridskränkning. Ett barn Barnombudsmannen och Brottsoffermyndigheten anser att när har sett sin mamma bli våldtagen, ett annat har sett fl era fall av barn bevittnar våld i hemmet ska det fullt ut ses som ett brott riktat grovt sexuellt utnyttjande av underårig som var en syster till bar- mot barnet. Polisens förundersökningar kommer förmodligen att net. Några barn har själva ringt efter polis eller annan hjälp i akuta bli mer omsorgsfullt utförda om de utreder ett brott mot barnet och inte bara redovisar grunder för straffskärpning och brottsska- 10 Barnkommittén. Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116). 11 Kommittén mot barnmisshandel. Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda deersättning. De barn som vill, bör höras i större utsträckning un- (SOU, 2001:72). der förundersökningen och även i rättssalen. Alla barn har rätt att 12 Prop. 1962:10 del B. 13 Pressmeddelande från Brottsoffermyndigheten, 2008-01-30. komma till tals och få sina åsikter, tankar och önskningar beaktade 122 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

enligt artikel 12 i barnkonventionen. Först när barn som upplevt våld Eftersom Högsta domstolen har slagit fast att det inte går att ses som målsägande har barnet rätt till målsägandebiträde och i döma till ansvar i de fall barn bevittnat våld måste det enligt vår förekommande fall en särskild företrädare som kan bevaka barnets mening införas ett nytt brott i brottsbalken. Ett nytt brott skulle intressen i rättsprocessen. tydligt markera det oacceptabla i att barn ska behöva uthärda en Det är viktigt att komma ihåg att barn kan behöva och har rätt barndom med våld som en del av vardagen. till samma skydd som vuxna. Barn som är rädda borde under en övergångsperiod få möjlighet att skyddas med besöksförbud för en våldsam förälder.14 Barnombudsmannen föreslår Behovet av lagändring att regeringen • Om barn som upplever våld ses som målsägande enligt rättegångs- tar initiativ till ett förslag om en förändrad lagstiftning där balken skulle detta sannolikt också förstärka dessa barns ställning i barn som upplever våld ska ses som målsägande. ärenden om vårdnad, boende och umgänge. I vår rapport När trygg- heten står på spel framgår att domstolar och socialnämnder inte gör riskbedömningar i lika stor utsträckning för de barn som har upplevt våld i hemmet som för de barn som har varit direkt utsatta för vålds- och sexualbrott.15 Det fi nns ett behov av en lagändring för att barn som upplever våld ska ses som målsägande. Det innebär att dessa barn får: • rätt att komma till tals i rättsprocesser. • rätt till målsägandebiträde eller en särskild företrädare som kan bevaka barnets intressen. • möjlighet till skadestånd från förövaren. • rätt till samma upprättelse som andra brottsoffer. • bättre möjlighet till skydd genom besöksförbud.

14 Nyberg, L. Bergström, M. Polis och domstolar sviker utsatta barn. Dagens Nyheter. 2007-10-26. 15 Barnombudsmannen. När tryggheten står på spel, 2005. HETA FRÅGOR 2007 123

Våld mot barn berör oss alla

Sedan agaförbudet infördes 1979 har fl era attitydundersökningar gjorts. Vi konstaterar att människors attityder till att slå sina barn i uppfostringssyfte markant har förändrats sedan förbudet infördes. Lagstiftningen har haft en tydlig effekt. Trots det är alltför många barn fortfarande utsatta för våld. Nolltolerans är fortfarande inte verklighet.

Hösten 2007 redovisade Allmänna barnhuset och Karlstad univer- äldrar som är medvetna om att det är brottsligt att utsätta barnet sitet ett regeringsuppdrag med en kartläggning av förekomsten av för våld, men som inte har kunskap om vilka andra möjligheter de våld mot barn. Syftet var att besvara ett antal frågor, bland annat har för att kunna vara goda föräldrar till sina barn. om förekomsten av vuxnas fysiska bestraffning av barn fortsätter Vi ser ibland också domar från underrätter där visst våld mot att minska i Sverige. Dessutom var syftet att ta reda på om attity- barn accepteras. Att en förälder som brukar våld mot sitt barn döms derna till fysisk bestraffning av barn har blivit mer negativa bland för brottet är oerhört angeläget för det enskilda barnet, men det barn respektive vuxna.1 sänder också signaler till andra föräldrar och barn om vad som är Den senaste jämförbara undersökningen presenterades av Kom- tillåtet för en förälder att göra mot sitt barn. mittén mot barnmisshandel och beskrev förhållandena under år Barnombudsmannen anser att samhället måste satsa på att 2000. Den nu aktuella undersökningen består av en föräldraenkät informera föräldrar om förbudet att använda alla former av våld och en elevenkät som genomfördes under 2006. Elevenkäten ge- mot barnet. Varje barn måste också känna till att han eller hon har nomfördes bland elever i årskurs 4, 6 och 9. I kartläggningen skiljer rätt att slippa utsättas för våld och annan kränkande behandling. man på elevers och föräldrars attityder till och den faktiska före- Det krävs att myndigheter arbetar långsiktigt för att sprida infor- komsten av fysisk bestraffning. mation om agaförbudet. Samtidigt är det nödvändigt att profes- Kartläggningen visar att barn utsätts för våld i sina hem. Våld sionella såsom polis, socialsekreterare, förskole- och skolpersonal mot barn i uppfostringssyfte minskar inte längre. Istället kan man samt andra yrkesgrupper som arbetar med barn och unga, arbetar se en viss ökning sedan Kommittén mot barnmisshandel redovisade förebyggande på olika nivåer, nationellt, regionalt och lokalt och den senaste nationella kartläggningen. Lagstiftning är en viktig fak- har kunskap om effektiva metoder. tor för att stoppa våld mot barn, men det krävs fl er insatser och Allmänna Barnhusets och Karlstads universitets undersökning aktiviteter från samhällets sida. ger en bild av vilka riskfaktorer som måste uppmärksammas i det förebyggande arbetet. Följ upp lagens tillämpning Barnombudsmannen anser att det krävs ett nationellt råd för Frågan om våld mot barn är ytterst viktig och lång tid har förfl utit barnfrid för att kunna identifi era de förebyggande åtgärder som sedan förbudet mot barnaga infördes i föräldrabalken. Det är dags ger bäst effekt i varje given situation. att uppmärksamma frågan om aga på nytt. Stora delar av den nya generationen föräldrar var inte födda 1979. Det fi nns också föräldrar Attityder till kroppslig bestraffning som av andra anledningar inte känner till förbudet, men även för- hos barn och föräldrar Generellt kan sägas att en större andel barn än föräldrar är posi- 1 Janson, S, Långberg, B och Svensson, B. Våld mot barn, 2006–2007. En nationell kart- läggning. Stiftelsen Allmänna barnhuset och Karlstads universitet, 2007. tiva till fysisk bestraffning. I undersökningen från 2006 svarade var 124 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

tionde elev att han eller hon är positiv till kroppslig bestraffning. Bland föräldrarna var siffran sju procent. Barnaga debatterades i Undersökningen visar att män och pojkar överlag är mer positiva till kroppslig bestraffning än kvinnor och fl ickor. Föräldrar i famil- internationella medier jer där någon eller båda är födda utomlands liksom utlandsfödda Förekomsten av psykisk och fysisk bestraffning i uppfostrings- elever är betydligt mer positiva till bestraffning än föräldrar i famil- syfte aktualiserades genom debattartiklar och medverkan i jer där båda är födda i Sverige, liksom svenskfödda elever. De som intervjuer under 2007. Vi framförde återigen vårt förslag till själva har blivit slagna är betydligt mer positiva till bestraffning än regeringen om informationssatsningen Operation barnfrid. de som inte har blivit det. Lågutbildade är betydligt mer positiva till Behovet att sprida kunskap om agaförbudet och ge stöd kroppslig bestraffning än övriga föräldrar.2 till nya generationer föräldrar visade sig genom nya un- Majoriteten av föräldrarna tyckte inte att det är rätt att ta tag dersökningar och uppmärksammade barnmisshandelsfall i och ruska om barnet oavsett vad barnet har gjort. Föräldrar till vara fortsatt stort. Barnaga debatterades även i högre grad barn under 2 år var mest negativa till detta. Det är emellertid an- internationellt, inte minst inom EU, under året. märkningsvärt att var fjärde förälder till barn under 1 år ansåg att Den i många länder alltmer negativa attityden till barnaga det är rimligt att hugga tag i och ruska barnet. Konsekvenserna av togs upp av de europeiska barnombudsmännen. En medarbe- att ruska barn under 1 år kan bli ödesdigra då barnet kan drabbas av tare från Barnombudsmannen deltog även i en radiodebatt som hjärnskador, så kallat Shaken Baby Syndrome. Skadorna kan leda till direktsändes över alla kontinenter i BBC News där personer med allvarliga och varaktiga fysiska och mentala funktionshinder. Vi vill olika bakgrund och yrkeskompetens deltog från alla världsdelar. därför återigen framhålla vikten av information riktad till föräldrar Slutsatsen av debatten blev att både ungdomar och vuxna i om vilka konsekvenser det kan få om ett litet barn skakas. många länder fortfarande anser att barnaga tillhör det man Elevenkäten får tåla under uppväxten. De som själva har erfarenheter av att blivit utsatta för aga i någon form var generellt mer positiva till Av samtliga elever uppgav 13 procent att de har blivit slagna av sina detta än andra. föräldrar eller av någon annan vuxen i hemmet. Av dessa uppgav 1,4 procent att de hade blivit slagna många gånger. Av dem som

2 Janson, S, Långberg, B och Svensson, B. Våld mot barn, 2006–2007. En nationell kart- läggning. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet, 2007. HETA FRÅGOR 2007 125

blivit slagna har 19 procent fått kraftigare slag med handen eller varandra fl era gånger. Över 80 procent av eleverna som visste att med något tillhygge.3 de vuxna hade slagit varandra har själva sett det. Undersökningen visar att barn i låginkomstområden i mycket högre grad än övriga är utsatta för kroppslig bestraffning både av Föräldraenkäten mamman och av pappan. Utsattheten ökar i takt med en allt sämre Tre procent av föräldrarna uppgav att de har hanterat konfl ikter ekonomi. De utlandsfödda eleverna har blivit slagna i betydligt genom att slå barnet.4 högre utsträckning än svenskfödda elever. Utlandsfödda pojkar är Föräldrar i familjer där båda föräldrarna är födda utomlands upp- den klart mest utsatta gruppen men även svenskfödda pojkar har gav oftare att de har slagit barnet än föräldrar i familjer där någon blivit slagna i större utsträckning än svenskfödda fl ickor. Barn till eller båda är födda i Sverige. De utlandsfödda kvinnorna är de som föräldrar som inte bor tillsammans har oftare blivit slagna jämfört i störst utsträckning har slagit sina barn. med barn till sammanboende föräldrar. Av eleverna som uppgav Svenskfödda män uppgav betydligt oftare att de har knuffat, någon form av sjukdom eller funktionsnedsättning svarade 16 pro- huggit tag i eller ruskat om barnet jämfört med övriga föräldrar. cent att de har blivit slagna jämfört med 8 procent av eleverna utan Överhuvudtaget förekommer just denna typ av kroppslig bestraff- funktionsnedsättning. Jämförelser visar att skillnader mellan barn ning mer i familjer där båda föräldrarna är födda i Sverige än i famil- som har funktionsnedsättning och barn utan har ökat sedan 2000. jer där en eller båda föräldrarna är födda utomlands. Det fi nns därför anledning att särskilt lyfta fram förebyggande Undersökningen visade också att föräldrar som bor i hyreslägen- arbete vad gäller våld i familjer där barnet har en funktionsned- het oftare har slagit sitt barn än föräldrar som bor i villa. Det fi nns sättning. också ett tydligt samband mellan förekomsten av våld mot barnet Den största risken för att utsättas för kroppslig bestraffning och förälderns utbildningsnivå. fi nns för elever i områden med låg inkomstnivå. Vid sidan om ovan När de olika bakgrundsfaktorerna analyseras i förhållande till nämnda faktorer är den i särklass största riskfaktorn våld i hemmet varandra visar det sig att skillnaden när det gäller barnaga mel- mellan de vuxna. Sambandet mellan vuxnas våld och kroppslig be- lan utlandsfödda och svenskfödda föräldrar försvinner om hänsyn straffning mot barnet är signifi kant. Risken ökar i takt med hur ofta tas till boendesituationen. Det är alltså av större betydelse vilket det har förekommit våld mellan de vuxna. I elevenkäten svarade boende familjen har än vilket land man kommer ifrån. 5 procent av eleverna att de vuxna i familjen slagit varandra en el- ler två gånger och 2 procent uppgav att de vuxna i familjen slagit

3 Janson, S, Långberg, B och Svensson, B. Våld mot barn, 2006–2007. En nationell kart- 4 Janson, S, Långberg, B och Svensson, B. Våld mot barn, 2006–2007. En nationell kart- läggning. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet, 2007. läggning. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet, 2007. 126 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Operation barnfrid Den generella informationen är viktig och det är dags att satsa på I början av 1990-talet talades det alltför sällan om mäns våld mot en sådan kampanj med tanke på att det snart var trettio år sedan kvinnor som ett samhällsproblem. I dag diskuteras frågan om mäns det gjordes förra gången. våld mot kvinnor på alla nivåer i samhället. Det är en följd av de Föräldrastöd satsningar mot våldet som har gjorts genom bland annat kvinno- fridsreformen och Operation kvinnofrid. Det är dags att våld mot En viktig fråga är tillgången till föräldrastöd. Att en förälder använ- barn tas på lika stort allvar som våld mot kvinnor. Barnombudsman- der våld mot sitt barn kan vara ett uttryck för att föräldern saknar nen har fl era gånger, genom skrivelser och i medierna, fört fram att kunskap om hur den kan ge barnet ledning under uppväxten. För- det är hög tid för Operation barnfrid. Barn som brottsoffer måste äldrar måste få stöd och verktyg för att kunna hitta alternativ till synliggöras. att slå barnet. Barnombudsmannen anser att frågan om våld mot barn måste Barnombudsmannen anser att regeringen bör stimulera uppmärksammas på alla nivåer i samhället och det måste initie- regioner, landsting och kommuner att samverka kring olika model- ras en diskussion om vad samhället bör erbjuda föräldrar för att ler för föräldrastöd. Det behövs ett generellt stöd men också ett komma till rätta med kränkningar och brott mot barn. Vi anser att riktat stöd till föräldrar i särskilda situationer. Det kan vara föräld- det behövs en satsning motsvarande den som Operation kvinno- rar till barn med funktionsnedsättningar, föräldrar som befi nner sig frid innebar. Det bör inrättas ett nationellt råd för barnfrid som kan i en livskris eller i en konfl ikt med barnets andre förälder eller fungera som ett rådgivande organ för frågor som rör vuxnas våld med barnet självt, familjehemsföräldrar, adoptivföräldrar, sam- och övergrepp mot barn. Det bör vara ett forum för erfarenhetsut- könade föräldrar, ensamstående föräldrar, nyinvandrade föräld- byte där företrädare från olika delar av samhället bland annat kan rar, föräldrar med psykosociala problem, missbruksproblematik uppmärksamma problemområden som behöver åtgärdas. Det är eller andra. Det förebyggande arbetet måste vara utgångspunkten också viktigt att stimulera regionala initiativ som arbetar förebyg- i samhällets arbete mot barnaga. Föräldrastödsmottagningar be- gande mot vuxnas våld och övergrepp mot barn. hövs i hela landet. Barnombudsmannen efterlyser en större informationssatsning En viktig faktor för att kunna skapa ett samhälle där barn inte angående förbudet mot barnaga samt information till föräldrar om utsätts för aga eller andra former av misshandel eller övergrepp är vilka metoder som man kan använda sig av i sitt bemötande av barn- att människor vågar se och orkar agera för barnen. För att det ska et i dagliga situationer där barnet behöver ledning i sin utveckling. kunna ske krävs att människor med olika roller i samhället anmä- I en sådan satsning krävs en generell information riktad till alla för- ler brott som begås mot barn. I Barnombudsmannens rapport Det äldrar. Den bör nå alla föräldrar och vara tillgänglig på olika språk. svåraste som fi nns framgår att socialtjänsten är den grupp i samhäl- HETA FRÅGOR 2007 127

let som vanligtvis anmäler misstänkta brott mot de yngsta barnen.5 Även föräldrar uppges vara en grupp som vanligtvis anmäler brott Barnombudsmannen föreslår mot barn. Däremot är det inte särskilt vanligt att andra personer att regeringen eller professionella anmäler, såsom grannar, vänner till familjen, • tar initiativ till en nationell satsning mot våld mot barn, vårdinrättningar eller mor- och farföräldrar. Den viktigaste fak- Operation barnfrid. torn för att få människor att agera i sådana situationer är enligt • stimulerar regionala satsningar på förebyggande arbete vår mening att öka alla människors kunskap om barn som upplever om vuxnas våld mot barn. och drabbas av våld i hemmet. • Slutligen vill vi lyfta fram att oroväckande många av de elever stimulerar kommuner, landsting och regioner att samverka som svarade i undersökningen 2006 uppgav att de inte har någon kring olika modeller för föräldrastöd. att anförtro sig åt. Det är hög tid att alla vuxna visar att vi fi nns där • stimulerar kommuner, landsting och regioner att inrätta som stöd för alla barn och unga som lever i en utsatt situation. fungerande föräldrastödsmottagningar.

5 Barnombudsmannen. Det svåraste som fi nns. Åklagares hantering av misstänkta brott mot de yngsta barnen, 2006. 128 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Registerkontroll för barnets skull

Att kontrollera utdrag från belastningsregistret är en viktig grundläggande säkerhetsåtgärd när man anställer personer som ska arbeta med barn och unga. Barnombudsmannen vill gå längre och föreslår att det även ska vara förbjudet att anställa personer som har dömts för till exempel sexualbrott mot barn.

Personer som arbetar i vissa verksamheter där barn och unga vis- något förbud mot att anställa en person som lämnat in ett register- tas är skyldiga att uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret för utdrag med anteckning om brott. att få anställas. Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att Barnombudsmannen anser att det i verksamheter där barn och stärka barns och ungas skydd mot sexuella övergrepp och andra unga vistas även måste införas ett förbud mot att anställa personer grova brott. Reglerna bygger på en jämkning av två mycket viktiga som dömts exempelvis för sexualbrott. Vi kan inte se att det kan skyddsintressen – skyddet av barn mot övergrepp och skyddet av vara acceptabelt att anställa en person inom de aktuella verksam- den personliga integriteten. heterna som exempelvis har gjort sig skyldig till sexualbrott mot Registerutdraget är en form av lämplighetsprövning. Den typ av barn. utdrag som ska visas upp inför anställningar i förskoleverksamhet, Europaparlamentet har under året arbetat med en strategi för skola, skolbarnsomsorg och hem för vård eller boende som tar emot barnets rättigheter som ska presenteras för kommissionen. En av barn visar om en person har blivit dömd för vissa allvarliga brott. Ut- frågorna som lyfts i strategin är om det inom EU bör införas en över- draget begränsas till uppgifter om sexualbrott och barnpornografi - gripande regel om att personer som dömts för vissa typer av brott brott samt mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån. inte ska få anställas i verksamheter som rör barn och unga. Med andra ord brott som innebär mycket allvarliga kränkningar av andra människor. Utökad registerkontroll en delseger Registerkontrollen avser alla typer av anställningar inom berörda Under året beslutade regeringen om en proposition som innebär verksamheter. Som skäl för denna kontroll anges i lagens förarbeten att registerkontrollen ska utökas, till att också omfatta vikarier från att alla som arbetar i verksamheterna någon gång kan komma i bemanningsföretag, köks- eller städpersonal i entreprenadföretag, kontakt med barn och ungdomar. Lagstiftaren har inte i lagen räk- lärarpraktikanter och andra som praktiserar inom skolan. Grupper nat upp vilka yrkeskategorier som omfattas av kontrollen eftersom som inte omfattas av den utökade registerkontrollen är bland an- en sådan uppräkning riskerar att inte bli heltäckande. Lagen gör nat vuxna anhöriga till dagbarnvårdare och tjänstgörande föräldrar alltså ingen skillnad på om personen har direkt kontakt med barn i föräldrakooperativ. Inte heller barns personliga assistenter berörs. eller tillhör andra personalkategorier som till exempel administrativ Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2008. personal, skolvaktmästare och kökspersonal. Däremot gäller lagen Regeringens förslag är en viktig delseger. Det är viktigt att nu inte för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. gå vidare med färdtjänstchaufförer, skolbussförare och personliga assistenter till barn. Dessa personkategorier träffar barnen i situa- Förbud mot anställning av sexualbrottslingar tioner då barnet är mycket utlämnat till den vuxna. Barnet som åker En person får bara anställas om denne har visat upp ett utdrag ur med färdtjänsten kan ha en funktionsnedsättning vilket gör honom belastningsregistret. Nuvarande lagstiftning innebär däremot inte eller henne beroende av chauffören. I sådana lägen är det oerhört HETA FRÅGOR 2007 129

viktigt att samhället har kontrollerat att personen inte tidigare har dömts för vålds- eller sexualbrott.

Kontroll ger inga garantier Barnombudsmannen vill betona att registerutdragen inte får ses som en garanti för att barnen i verksamheten inte far illa. Det är viktigt att utbildning av personalen sker för att tidigt upptäcka och förebygga att övergrepp sker. Det är också viktigt att barnen får information om sina rättigheter och om sin personliga integritet. När man omöjliggör för dömda sexualbrottslingar att komma in i skola och förskola fi nns risken att de istället söker sig till förenings- livet. Därför måste föreningarna börja diskutera vilken säkerhets- nivå de vill erbjuda barnen. Vi vill i framtiden se registerkontroll för ledare aktiva inom föreningslivet i barn- och ungdomsverksamhet, även om de inte är anställda. När alla människor som vill arbeta ideellt i föreningslivet tvingas visa ett brottsregisterutdrag kan det leda till att vi får färre ledare och därmed kan färre barn ges möjlighet till en trygg och bra aktivi- tet. Samtidigt är vi övertygade om att de fl esta föräldrar och andra vuxna kan tänka sig att lämna ett registerutdrag i syfte att ge barn och unga ett bättre skydd mot våld och övergrepp. Foto:Roger Schederin/XP/Scanpix Foto:Roger 130 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Fakta om barns och ungas vardagsliv

Den senaste utgåvan av Barnombudsmannens statistikbok Upp till 18 publicerades hösten 2007. I denna breda faktabok med statistik om barns och ungas vardag utmärker sig fl ickorna i de övre tonåren i förhållande till andra åldersgrupper och till pojkar. Det handlar om sämre psykisk hälsa, stress, utseendefi xering och andra tecken på bristande välbefi nnande.

I 2007 års upplaga av faktaboken Upp till 18 presenteras en rad upp- per dag. Det är i snitt drygt var fjärde som tittar så mycket varje dag. gifter ur SCB:s undersökning om levnadsförhållanden för barn och Däremot tycks det fi nnas sociala skillnader. Vart tredje barn från ungdom. Uppgifterna är från datainsamlingen åren 2004–2005 och arbetarhem tittar på tv minst tre timmar per dag. Detta gäller vart gäller barn och ungdom mellan 10 och 18 år. fjärde barn från tjänstemannahem. Många barn har egen mobiltelefon. Det gäller sju av tio 10–12- Fritiden åringar och nästan samtliga 16–18-åringar. Andelen som har mobil- De fl esta barn och ungdomar upplever att de för det mesta har gott telefon tycks inte skilja sig mellan olika sociala grupper. Däremot om tid att göra precis vad de vill. Det gäller för över hälften av bar- har en något större andel av fl ickorna mobiltelefon. nen och ungdomarna utom för fl ickor i åldern 16–18 år. Bland dem Biobesök är vanliga bland barn och unga. Omkring 80 procent är det bara drygt var tredje fl icka som har så mycket tid. En nästan av alla fl ickor och pojkar i åldrarna 10–18 år har varit på bio de se- lika stor andel fl ickor i den åldersgruppen uppger att de sällan eller naste sex månaderna. Det är inte lika vanligt att ha varit på teater, aldrig har tid att göra precis vad de vill. Det är inte lika många i de museum eller på konsert. Det är fl ickor i åldern 16–18 år som är de övriga grupperna som sällan eller aldrig har tid att till exempel lata fl itigaste konsertbesökarna. Omkring hälften av dem har varit på sig, lyssna på musik eller hitta på något annat som de känner för konsert det senaste halvåret. Barn i arbetarhem besöker teater, bio just då. Lika fullt uppger 18–26 procent att de sällan eller aldrig har och museum i mindre omfattning än barn från tjänstemannahem. denna möjlighet. En av fyra fl ickor i 16–18-årsåldern upplever att En del barn kan inte följa med sina kompisar på aktiviteter för att pappa sällan eller aldrig har tid att prata med dem. de inte har råd. Vanligast är det bland de lite äldre barnen. Drygt 15 Det är vanligare att yngre barn läser böcker på fritiden. I den verk- procent av ungdomarna i åldern 16–18 år uppger att detta har hänt liga ”bokslukaråldern” 10–12 år är det 67 procent av fl ickorna och 56 dem fl era gånger. Det är vanligare att barn i arbetarhem inte har procent av pojkarna som brukar läsa böcker på sin fritid minst fl era kunnat hänga med kompisar på grund av att de har saknat pengar dagar i veckan. Bland de äldre barnen läser däremot nästan hälften jämfört med barn i tjänstemannahem. av fl ickorna och två tredjedelar av pojkarna nästan aldrig böcker. Biblioteksbesök tycks vanligare bland fl ickor än bland pojkar. Pojkar från tjänstemannahem läser böcker oftare än pojkar från ar- Omkring 80 procent av fl ickorna har besökt biblioteket de senaste betarhem. Denna skillnad tycks inte gälla bland fl ickor. sex månaderna. Detsamma gällde cirka 70 procent av pojkarna. Det Nästan alla barn ser på tv åtminstone en liten stund varje dag. är lika stor andel barn från arbetarhem som från tjänstemannahem Äldre barn tittar något mer på tv än barn i 10–12-årsåldern. Det är som har gjort ett biblioteksbesök under det senaste halvåret. inga märkbara skillnader mellan den tid fl ickor respektive pojkar Det är fl er pojkar än fl ickor som följer med i nyheterna fl era ägnar år tv-tittande. Inte heller är det så stora skillnader mellan åld- gånger i veckan. Drygt hälften av fl ickorna och ungefär sex av tio rarna när det gäller storkonsumtion, det vill säga minst tre timmar pojkar engagerar sig i nyheter fl era gånger i veckan. Men det gäl- HETA FRÅGOR 2007 131

ler inte ungdomar i åldern 16–18 år. Bland dem fi nns inga könsskill- Flickor och pojkar 10-17 år som inte känner sig trygga nader. Barn från tjänstemannahem följer med i nyheterna i något 2004/05. Procent större utsträckning än barn som ingår i arbetarhem. 60 60 I bostadsområdet på kvällen I skogar och parker i närheten av hemmet 50 Matvanor 50 De fl esta äter lunch så gott som varje dag. Det fi nns dock en del som 40 hoppar över lunchen fl era gånger i veckan. Det är vanligare bland 40 äldre barn än bland yngre och det är vanligare bland fl ickor än bland 30 30 pojkar. Bland 16–18-åriga fl ickor är det 15 procent som låter bli att äta lunch fl era gånger i veckan. Det fi nns en liten grupp barn som 20 20 är vegetarianer eller veganer. Det är vanligare bland äldre barn än 10 bland yngre och det är fl er fl ickor än pojkar som uppger att de är 10

veganer eller vegetarianer. Bland 16–18-åriga fl ickor är andelen 6 10–12 år 13–15 år 16–17 år 0 10–12 år 13–15 år 16–17 år 0 Flickor Pojkar Flickor Pojkar procent. Motsvarande andel bland jämnåriga pojkar är 3 procent. Flickor Pojkar Flickor Pojkar Källa: SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden – Barn och ungdomar 2004/2005 En del av vegetarianerna uppger dock att de äter fi sk. Källa: SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden – Barn och ungdomar 2004/2005

Trygghet En del barn känner sig inte trygga i klassrummet eller på väg till Nästan alla, 96 procent av alla barn i åldern 10–17 år, känner sig skolan. Fler yngre barn än äldre barn känner sig otrygga och nå- trygga i sitt bostadsområde om dagarna. På kvällarna är det fl er got fl er fl ickor än pojkar. Exempelvis så känner sig 14 procent av de som känner sig otrygga, särskilt bland de yngre barnen och bland 10–12-åriga fl ickorna inte trygga på väg till skolan. Mellan 7 och 8 fl ickor. Nästan hälften av fl ickorna 10–12 år och en tredjedel av procent av barn i åldern 10–12 år upplever varje vecka att man i om- pojkarna i samma ålder känner sig inte trygga på kvällarna i sitt givningen på olika sätt visar ogillande genom att retas, viska eller bostads område. Flickor känner sig också oftare än pojkar otrygga i skämta om dem. Bland tonåringar är det inte lika vanligt att man naturen nära bostadsområdet. Bland fl ickor ökar känslan av otrygg- upplever detta. Någon enstaka procent uppger också att de varje het med åldern, medan den minskar för pojkar. Barn med en ensam- vecka blir slagna eller på annat sätt fysiskt illa behandlade. stående förälder och barn i familjer med ansträngd ekonomi uppger oftare att de känner sig otrygga i närheten av hemmet. Detta gäller både fl ickor och pojkar. Bland fl ickor känner sig också de i storstäder mindre trygga än fl ickor i allmänhet. 132 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Utseende nomi känner sig oftare stressade än andra. Men det gör även barn i De fl esta är nöjda med sitt utseende. Yngre barn är mer nöjda än tjänstemannahem och barn med högutbildade föräldrar. äldre barn och pojkar är mer nöjda än fl ickor. Minst nöjda med sitt 23 procent av fl ickorna och 19 procent av pojkarna i åldern 10–18 år utseende är fl ickor i åldern 16–18 år. Bland dem uppger drygt 20 har svårt att somna fl era kvällar i veckan och 17 respektive 12 pro- procent att de inte är nöjda med sitt utseende. Motsvarande andel cent sover dåligt fl era gånger i veckan. Andelen som sover dåligt bland jämnåriga pojkar är drygt 10 procent. på nätterna ökar med åldern. Bland 10–12-åringarna är andelen knappt 8 procent och bland 16–18-åringarna uppger 26 procent av Stress, psykiska och fysiska hälsoproblem fl ickorna och 20 procent av pojkarna att de sover dåligt fl era gånger Drygt 40 procent av alla barn i åldern 10–17 år kände sig stressade per vecka. minst en gång i veckan 2004/05. Andelen är högre bland fl ickor än Svårigheter att sitta still och koncentrera sig är vanligast bland bland pojkar. Bland fl ickorna ökar andelen som ofta känner sig stres- pojkar i åldern 10–15 år. Närmare 40 procent av dem uppger att på- sade med åldern, men bland pojkarna är skillnaderna mellan olika ståendet ”Jag har svårt att sitta still och koncentrera mig” stämmer åldersgrupper mindre. Det är främst fl ickor i tonåren som känner ungefär eller stämmer precis. Bland de äldsta pojkarna och bland sig stressade. Bland 16–17-åriga fl ickor känner sig nästan hälften fl ickor är motsvarande andel kring 30 procent. Att säga att påstå- stressade minst fl era gånger i veckan. Stress tycks ha ett samband endet stämmer precis är något vanligare bland de äldre barnen. Här både med högre och lägre levnadsstandard. Barn som bor med en är det också mindre skillnader mellan könen. Bland alla barn i åldern ensamstående förälder och barn i familjer med en ansträngd eko- 10–18 år uppger 8 procent att påståendet stämmer precis.

Flickor och pojkar som känner sig stressade minst en gång i veckan 2004/05. Procent

Minst en gång i veckan därav flera gånger i veckan eller varje dag Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga 10–12 år 35 34 34 13 11 12 13–15 år 51 33 42 27 13 20 16–17 år 69 38 53 44 17 30 10–17 år 49 35 42 26 13 20 Källa: Undersökning av levnadsförhållanden – Barn och ungdom HETA FRÅGOR 2007 133

Att känna sig spänd och nervös, ledsen eller nere och att lätt bli Ett hälsoproblem i dessa åldrar är skador. 28 procent av fl ick- sur, irriterad eller arg är relativt vanligt bland 10–18-åringarna. Det orna och 40 procent av pojkarna i åldern 10–18 år har skadat sig så är vanligare bland fl ickor än bland pojkar. 22 procent av fl ickorna illa under det senaste halvåret att de hade blivit behandlade av en känner sig ofta ledsna eller nere medan 8 procent av pojkarna gör läkare eller sjuksköterska. 8 procent av fl ickorna och 17 procent av det. Att lätt bli arg är nästan lika vanligt bland pojkar som bland pojkarna i denna ålder skadar sig så illa minst två gånger under en fl ickor, 32 procent jämfört med 38 procent. halvårsperiod. Även besvär som huvudvärk och ont i magen är vanliga bland barn och ungdomar och i synnerhet bland fl ickor. Nästan hälften Barnen i samhället av fl ickorna i åldern 16–17 år har huvudvärk minst en gång i veckan. Ganska många barn och ungdomar gör något för att åstadkomma Bland pojkarna fi nns en tendens till att denna typ av besvär blir förändringar eller har protesterat mot något. Omkring hälften mindre vanlig med åldern. Huvudvärk är vanligare bland de äldre av ungdomarna år 2004/05 svarade att de har gjort något av detta fl ickorna än bland de yngre. När det gäller magont är det däremot det senaste året. Något fl er fl ickor än pojkar och något fl er yngre ingen åldersskillnad bland fl ickorna. än äldre barn uppgav att de har gjort något för att åstadkomma

Flickor och pojkar 10–18 år som har huvudvärk eller ont i magen minst en gång i veckan

2004/05. Procent

Minst en gång i veckan Flera gånger i veckan eller varje dag Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Huvudvärk 10–12 år 28 21 25 12 8 10 13–15 år 38 21 29 18 8 13 16–17 år 46 15 30 24 5 14 10–17 år 36 19 28 17 7 12 Ont i magen 10–12 år 23 16 20 9 5 7 13–15 år 24 13 18 12 3 7 16–17 år 24 12 18 12 3 8 10–17 år 24 14 19 11 4 7

Källa: Undersökning av levnadsförhållanden – Barn och ungdom 134 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

förändringar eller att de har protesterat mot något. Det tycks de hoppar över lunchen i högre utsträckning än pojkarna. Även att också finnas sociala skillnader. Det är vanligare att barn från känna sig spänd, nervös och ledsen förekommer oftare bland unga tjänstemannahem än från arbetarhem gjort något för att åstad- fl ickor. komma förändringar. Flickor i åldern 16–18 år är mindre nöjda med sitt utseende och De vanligaste aktiviteterna för att åstadkomma förändring var hälften av fl ickorna känner sig stressade fl era gånger i veckan. Var att välja varor som uppfyller vissa krav eller att bära märken eller fjärde fl icka i åldern 16–18 år sover dåligt om nätterna fl era gånger symboler. Bara ett fåtal hade varit på möten med politiska partier. i veckan. Samtidigt har var tredje fl icka i åldern 16–18 år sällan eller Barns framtidstro har inte förändrats under 2000-talet. Yngre aldrig tid att göra vad de vill. Tonårsfl ickor känner sig mindre trygga barn har större tilltro till att de kommer få det bra i framtiden än i naturen nära bostadsområdet och fl ickor i storstäder är mindre äldre barn. Bland 10–12-åringar instämmer åtta av tio helt i på- trygga än fl ickor i allmänhet. ståendet ”Jag tror att jag kommer att få det bra i framtiden”. Det Även andra statistiska källor visar samma bild. I Folkhälsoinsti- gäller både fl ickor och pojkar. Med stigande ålder minskar tilltron tutet undersökningar om fl ickors och pojkars hälsa, Svenska skol- till framtiden. Bland 16–17-åringarna instämmer sex av tio helt i barns hälsovanor, från mitten av åttiotalet och fram till nu, kan vi påståendet och pojkar instämmer i högre utsträckning än fl ickor, konstatera att allt fl er 15-åriga fl ickor upplever att de inte är friska.1 64 respektive 56 procent. En tydlig trend i statistiken visar att dessa fl ickors trivsel med livet Barns framtidstro skiljer sig inte åt mellan storstadsbarn och barn sjunker betydligt i jämförelse med andra åldersgrupper och med på mindre orter. Däremot påverkar familjens ekonomiska standard pojkar. Enligt samma undersökning känner sig närmare 30 pro- framtidstron. De barn vilkas familjer har svårt att klara löpande ut- cent av 15-åriga fl ickor nere minst ett par gånger i veckan och mer gifter tror i lägre utsträckning än andra barn att de kommer att få än var tredje fl icka i 15 års ålder har svårt att somna minst ett par det bra i framtiden. Andelen barn i åldern 10–17 år som tyckte att gånger i veckan. Nästan hälften av de 15-åriga fl ickorna tycker att påståendet stämde precis var 60 procent bland dem vilkas familjer de är för tjocka och det är bara 60 procent som äter frukost varje hade ekonomiska svårigheter, jämfört med 72 procent bland barn dag. Flickorna äter mer frukt och grönsaker än pojkarna, men även från familjer som inte hade sådana svårigheter. denna undersökning visar att fl ickor oftare låter bli att äta lunch än pojkar. Flickor i övre tonåren mår sämre Under femton års tid har antalet unga fl ickor som vårdats på Det allmänna hälsotillståndet hos fl ickor i övre tonåren framstår sjukhus med anorexi ökat dramatiskt. Fakta från Socialstyrelsen2 som betydligt sämre jämfört med andra åldersgrupper och med visar att 95 fl ickor vårdades på sjukhus för anorexi år 1990 att jäm- pojkar. Det visar sammanställningen av uppgifter från undersök- föra med år 2005 då 299 fl ickor var inlagda på sjukhus för vård. Även ningen av levnadsförhållanden. Psykosomatiska besvär som ont i 1 Statens folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor, 1985/2005–2006. huvudet och magen är vanligare bland fl ickor i åldern 16–18 år och 2 Socialstyrelsen. Epidemiologiskt centrum. Patientregistet HETA FRÅGOR 2007 135

Jag är nöjd med mitt utseende 2004/05. Procent

10–12 år 13–15 år 16–18 år Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Stämmer precis 53 66 30 56 27 44 Stämmer ungefär 40 29 52 38 52 44 Stämmer dåligt 6 3 13 4 14 9 Stämmer inte alls 1 2 6 2 7 3 Summa 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden – Barn och ungdom vård på sjukhus för fl ickor med övriga ätstörningar har ökat de sista hälsoregister utför fl ickor oftare självmordsförsök än pojkarna åren från 55 patienter år 2002 till 65 patienter år 2005. medan fullbordade självmord är vanligare bland pojkar.5 Antalet Uppgifter från Socialstyrelsen visar att omkring 5–6 procent av tonårsfl ickor som vårdas på sjukhus för sådana självdestruktiva tonåringarna uppskattas lida av depression. Däremot ser förskriv- handlingar har ökat under perioden 1990–2004. Ungdomar från ning av antidepressiva läkemedel att ha planat ut.3 hem med socialbidrag eller med ensamstående förälder har mer Självskadebeteende har ökat bland fl ickor. Socialstyrelsen rap- än dubbelt så stor risk att ha vårdats på sjukhus för självdestruktiv porterar att fl er fl ickor har fått vård på sjukhus på grund av att de handling.6 skadar sig själva i början av 2000-talet än i början av 1990-talet.4 Numera är fl ickor i lika hög grad intensivkonsumenter av alko- Undersökningar från andra länder visar att det är en liten del av de hol som pojkar enligt CAN:s undersökningar.7 Under 2000-talet fl ickor som rapporterat självskador som har vårdats på sjukhus och har det blivit vanligare att fl ickor blir vårdade på sjukhus för alko- det är sannolikt så även i Sverige. holförgiftning, 2006 vårdades 850 fl ickor att jämföra med 700 Det är svårt att veta hur många fl ickor som försöker att ta pojkar enligt Socialstyrelsens patientregister. I undersökningen om livet av sig eftersom det är endast de som lagts in på sjukhus som skolelevers drogvanor framkommer det att de elever som intensiv- registreras, troligen är mörkertalet stort. Enligt Socialstyrelsens konsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare trivs sämre

3 Socialstyrelsen. Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa – Studier av praxis i primär- 5 Socialstyrelsen. Epidemiologiskt centrum. Patientregistet. vården, 2006. 6 Karlstads universitet och Statens räddningsverk, NCO, SRV. Sociala bakgrundsfaktorer hos 4 Socialstyrelsen. Flickor som skadar sig själva. En kartläggning av problemets omfattning skadade barn och ungdomar, 2008. och karaktär, 2004 7 CAN. Skolelevers drogvanor, 2006, 2007. 136 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

i sitt bostadsområde och i skolan. Samtidigt skolkar dessa elever mer och saknar betyg i svenska, matematik och engelska i större omfattning än elever som inte intensivkonsumerar.8 Det fi nns en tendens till att utsatthet för lindrigt våld har ökat bland fl ickor. Enligt Brottsförebyggande rådet9 utsattes 17 procent av fl ickorna i årskurs 9 för lindrigt våld år 1999 att jämföra med 20 Media intresserade procent av fl ickorna år 2005. Även av Ungdomsstyrelsens utredning Fokus 07 – en analys av av Upp till 18 ungas hälsa och utsatthet framgår att unga fl ickor och kvinnor mår betydligt sämre än de unga pojkarna och männen. Av ungas egna Statistikboken Upp till 18 presenterades på Dagens Nyheters de- berättelser som refereras framgår tydliga skillnader mellan könen: battsida och på en välbesökt pressträff i november. Den mång- pojkar som mår dåligt över prestationskraven i skolan vänder sin facetterade bilden av hur barn och unga har det förmedlades ur ilska utåt, medan fl ickorna mer lägger orsakerna till sin stress hos en rad olika synvinklar – att skillnaderna i levnadsvillkor ökar, sig själva. Flickor lyckas bättre i skolan jämfört med pojkar, de har att var tionde barn lever under gränsen för lägsta ekonomiska bättre betyg i samtliga ämnen förutom i idrott och hälsa. Därför kan standard, att den psykiska ohälsan bland fl ickor i 15-årsåldern man säga att fl ickorna anpassar sig till skolans arbetssätt och krav, ökar medan ohälsan minskar inom andra grupper och att barn men att de inte alltid mår bra under sin skoltid. Pojkarna upplever äter mer frukt och grönt och mindre godis var några budskap mindre stress i skolan, men uppnår inte samma goda studieresultat som förmedlades via rikstäckande och lokala medier. Journalis- som fl ickorna. Flickor söker sig oftare till skolhälsovården medan ter och representanter för organisationer, politiska partier och pojkar oftare får hjälp från elevvården på grund av olika problem myndigheter visade stort intresse för Upp till 18 och kunskapen med koncentration och lärande.10 spreds vidare genom tv, radio och i drygt 80-talet artiklar i tryckt press och via webbplatser. Den sammantagna bilden från rapporteringen blev att de fl esta barn i Sverige mår bra, men att stödet till barn i olika utsatta situationer behöver bli bättre. En slutsats var också att de senaste årens kampanjer för att öka barns fruktätande och minska på godis och läsk verkar ha gett effekt. I december höll vi ett uppföljande kunskapsseminarium 8 CAN. Skolelevers drogvanor, 2006, 2007. om barns hälsa och utsatthet utifrån Upp till 18 för journalister 9 Brottsförebyggande rådet. Ungdomar och brott 1995–2005, 2006 10 Ungdomsstyrelsen. Fokus 07 – en analys av ungas hälsa och utsatthet, 2007:14. och yrkesverksamma bland barn och unga. HETA FRÅGOR 2007 137

De yngsta barnens rättigheter på agendan

Under två år har Barnombudsmannen särskilt ägnat sig åt de yngsta barnens rättigheter och livsvillkor. En av de hetaste mediala debatterna under 2007 som vi var inblandade i kom att handla om spädbarnens anknytning och föräldrarnas samspel med sitt barn som vi tog upp i förra årets årsrapport.

Barnkonventionen gäller för alla barn och unga upp till 18 år och allt- Årsrapporten dominerade nyhetsrapporteringen så även de yngsta barnen 0–5 år. Det största ansvaret för att garan- Årsrapporten överlämnades till regeringen den 20 mars och presen- tera och försvara de yngre barnens rättigheter ligger på föräldrar, terades samma dag i medierna. Nyheterna om de yngsta barnens vårdnadshavare, andra anhöriga, personal inom förskoleverksam- allt sämre psykiska ohälsa, betydelsen av anknytning och behovet heten och personalgrupper som barnet möter i olika sammanhang. av barnomsorg på obekväm arbetstid var de områden ur rapporten Samhällets ansvar är att skapa förutsättningar för att vuxna ska som dominerade i svenska nyhetsmedier, från morgon till sena ny- kunna ta sitt ansvar och att utveckla system som gör att barnets hetssändningar samma kväll. behov tillgodoses i så hög utsträckning som möjligt. I årsrapporten lyfte vi fram vikten av samspelet mellan föräld- Även de yngsta har rätt att bli lyssnade till och ska i lika hög grad er/vårdare och barnet redan under spädbarnstiden. Samspel och som äldre barn respekteras och få möjlighet att komma till tals. Vi anknytning är en grundläggande förutsättning för en harmonisk vuxna måste vara lyhörda när vi uttolkar de yngsta barnens uttryck utveckling under resten av livet. Resonemanget orsakade i några för att förstå deras vilja. Det gäller inte bara de som lär känna bar- medier en debatt i högt tonläge där vedertagen forskning ifrågasat- nen väl, som föräldrar och förskolepersonal. Andra grupper måste tes. Men just denna roll i föräldraskapandet ansåg vi vara viktigt att också skaffa sig kunskap om hur man kommunicerar med så unga lyfta fram och diskutera. Detta underströk också fl era forskare och barn. praktiker vid ett uppföljande rundabordsamtal som vi genomförde Barnombudsmannen ska företräda de yngsta barnen i lika hög under våren 2007. Under hösten 2007 har vi kunnat följa den fort- grad som barn i högre åldrar. Under 2006 fokuserade vi särskilt på satta diskussionen i olika artikelserier i media. att använda och utveckla olika metoder för att kommunicera med barn i förskoleåldern. Anknytningen skyddar I årsrapporten 2007, Klara, färdiga, gå!, belyste vi situation för Anknytningsteori är ett psykologisk forskningsfält som har sitt de allra yngsta barnen, 0–5 år. Vi tittade på förskolan, föräldrarela- ursprung i John Bowlbys studier under 50-talet på ungdomar som tioner, utsatthet, hälsa och möjligheter att komma till tals. Syftet hamnat på kant med tillvaron. De hade gemensamt problematiska var att sätta de yngsta barnens rättigheter på agendan. Vi spred relationer till sina mödrar. Han studerade också spädbarn som en- kunskap utifrån årsrapporten till olika målgrupper, beslutsfattare ligt den tidens föreskrifter lämnades på sjukhus utan kontakt med inom kommuner och landsting, förskolepersonal och personal inom sina föräldrar under fl era veckor, och hur detta har skadliga effekter. hälso- och sjukvården och forskare. Vid denna tid var den dominerande åsikten att barns relationer till sina föräldrar var en biprodukt av att de förknippades med mat. 138 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Bowlby gjorde en viktig insats för att visa på betydelsen av barnets av sin vårdare för sin överlevnad och i samspelet mellan barnet och unika, oersättliga relationer till sina vårdnadshavare. dess vårdare skapas den trygga bas och anknytning som är livsviktig Anknytningsteorin kan ge en struktur för att förstå utvecklingen för varje barn. Förmågan till samspel är något som de allra fl esta för- av emotionella problem hos barn. Barnets tidiga och pågående re- äldrar har instinktivt och barnet är aktivt i detta samspel redan från lationer till dess omvårdnadspersoner skapar förväntningar på rela- början. Förälderns förmåga att aktivt svara och utveckla dialogen tioner till andra människor och formar individens livsstrategier. hjälper barnet till utveckling och är därför nödvändig. Spädbarnet har en medfödd benägenhet att känslomässigt Samspelet handlar om att bekräfta barnets existens och bety- knyta an till sina föräldrar/vårdnadshavare, men är samtidigt helt delsefullhet, om att vara lyhörd genom att uppfatta barnets signa- beroende av att föräldern svarar på dess behov. Anknytningens ler och att besvara barnets signaler. Redan det nyfödda barnet är uppgift är att skydda barnet och ge det en grundläggande trygghet, en aktör genom att förmedla sig genom att till exempel skrika och så att det vågar utforska världen omkring sig i förvissning om att fäkta med armar och ben. Som förälder eller vårdnadshavare måste föräldern fi nns där när barnet behöver. Genom att svara på barnets man också vara beredd att vara fysiskt och psykiskt tillgänglig för signaler lär sig barnet att hantera sina egna känslor och beteenden barnet. vid hot och fara. Under det första halvåret i livet är barnet socialt gränslöst men Emotionell omsorgssvikt börjar sedan föredra de vårdnadshavare som det haft mest kon- Emotionell omsorgssvikt är ett begrepp som har dokumenterats takt med. Vid ett års ålder har anknytningarna i princip formats till av Kari Killén, fi l. dr och tidigare forskare vid Barnevernets Ut- de primära vårdnadshavarna. Det visar sig i att barnet söker deras viklingssenter i Oslo. Hon beskriver att den allvarligaste formen närhet, använder dem som ”säkra hamnar” när det stressas och an- av omsorgssvikt är när barn från födseln utsätts för känslomässig, vänder dem som ”trygga baser” vid utforskning av omgivningen. näringsmässig, materiell eller social vanskötsel. När ett barn inte Beroende på olika omständigheter, bland annat dålig omvårdnad, har en vuxen att knyta an till får barnet problem i sin kognitiva och långa separationer eller förluster av anknytningspersoner kan bar- sociala utveckling. Det tidiga samspelet och det positiva engage- net utveckla en otrygg anknytning som kommer att prägla dess manget från föräldrarna är avgörande för utvecklingen av barnets sociala relationer genom hela livet. hjärna, visar Killéns forskning.

Samspelet bekräftar Stöd till föräldrar Att vara förälder/vårdnadshavare är för de allra fl esta en outsinlig Barnets bästa ska komma i främsta rummet enligt barnkonventio- glädjekälla, samtidigt som det är en livslång utmaning att leva upp nen. För att garantera och främja de rättigheter som barnet har till. Föräldraskapet är unikt för varje förälder. Spädbarn är beroende ska staten ge lämpligt bistånd till vårdnadshavare. I svensk för- HETA FRÅGOR 2007 139

Gerhardt, Sue. Kärlekens roll. Karneval förlag, 2007. Hwang, Philip och Wickberg, Birgitta. Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens folkhälsoinstitut, 2001. Killén, Kari. Svikna barn. Wahlström & Widstrand, 1999. Perris, Carlo. Ett band för livet – Bowlbys anknytningsteori och psykoterapi. Natur och Kultur, 1996. Socialstyrelsen. ADHD hos barn och vuxna. 2002. Stiftelsen Allmänna barnhuset. Att knyta an, en livsviktig uppgift. Om små barns anknytning och samspel. 2004.

Foto: Hasse Holmberg/Scanpix Wikipedia, sökord anknytning.

valtningsstruktur innebär det bistånd och stöd från såväl statlig, landstingskommunal som kommunal nivå. Det är viktigt att satsa på föräldrastödet inom barnhälsovården och att stödet bidrar till att ge kunskap om betydelsen av anknytning och att samspelsstöd ges till de föräldrar som behöver det.

Läs mer om anknytning: Bowlby, John. The Making and Breaking of Affectional Bonds. Rout- ledge Classics, 2005 (första utgåva 1979). Bowlby, John. En trygg bas – Kliniska tillämpningar av bindnings- teorin. Natur och Kultur, 1994. Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord, och Risholm Mot- hander, Pia. Anknytningsteori (del 1). Betydelsen av nära känslomäs- siga relationer. Natur och kultur, 2006. Bremberg, Sven. Spädbarns anknytning. www.fhi.se. 140 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Barns rätt till kultur

Barnkonventionen slår fast alla barns rätt till kultur. I praktiken är den rättigheten avhängig hur väl vi vuxna axlar vårt ansvar att säkra denna rättighet. Vi ser nu goda resultat av vårt arbete med att företräda barn och unga och driva på i genomförandet av barnkonventionen när det gäller kulturfrågorna.

Barn och unga har rätt till kultur enligt barnkonventionen och vi an- I år (2008) avsätter regeringen 55 miljoner till en långsiktig sats- ser att kulturaktiviteter på många sätt kan stärka barns och ungas ning för barn i grundskolan för att öka barns och ungas tillgång till utveckling, självförtroende och även locka till aktivitet bland barn kultur. Satsningen berör dock enbart elever i skolår 7–9 och borde och unga. vara mer omfattande. För att driva på så att barns rätt till kultur i än högre utsträck- ning tillgodoses startade Barnombudsmannen ett samarbete med Barn- och ungdomskulturfrågorna bör belysas ytterligare Statens kulturråd med syftet att ta fram ett material som kunde I en skrivelse från nätverket Nationell samverkan för kultur och ge en del konkreta idéer på hur ett sådant arbete kan se ut. Resul- skola, i vilket Barnombudsmannen ingår, till kommittén Kultur- tatet blev skriften Barns och ungas rätt till kultur som publicerades politikens inriktning och arbetsformer uppmärksammar man kom- 2006. mittén på viken av att barn- och ungdomskulturfrågorna ges en Tillsammans med Aktionsgruppen för barnkultur genomförde särskild belysning i den pågående kulturutredningen. Nätverket Barnombudsmannen en undersökning bland barn och unga om anser att barn- och ungdomskulturområdet inte skrivits fram tyd- kultur i skolan och på fritiden som 2006 presenterades i rapporten ligt i kommittédirektivet, där regeringen enbart anger att kommit- ”Konst, hur man lever, å lite annat”. I rapporten presenterade Barn- tén ska hålla sig informerad om regeringens strategi för barn- och ombudsmannen en rad förslag. Bland annat föreslog vi att reger- ungdomskulturen. ingen skulle initiera och genomföra en ekonomisk satsning inom För ett stort antal kulturmyndigheter fanns i regleringsbreven kulturområdet liknande den som gjorts genom ”Ett handslag med för 2007 ett övergripande verksamhetsmål om att ett barnper- idrotten”. Vi ansåg också att barns och ungas infl ytande över verk- spektiv ska integreras i verksamheterna, bland annat genom att samheter inom kulturområdet, på nationell, regional och lokal nivå, öka barns och ungdomars möjlighet till infl ytande och delaktighet. måste stärkas. Vi föreslog att regeringen rekommenderar statliga Barnombudsmannen kommer på uppdrag av regeringen att under kulturinstitutioner och nationalscener att inrätta lämpliga former 2008 sammanställa och analysera återrapporteringskraven för och forum för barns och ungas infl ytande över verksamheterna. bland annat dessa myndigheter. Detta övergripande verksamhets- mål kvarstår i kulturmyndigheternas regleringsbrev för 2008. Fortsatt stort intresse Intresset för barns rätt till kultur var under 2007 fortsatt stort med ett antal inbjudningar och föreläsningar runt om i landet. Det inne- bar att Barnombudsmannen hade goda möjligheter att lyfta fram rätten till kultur till beslutfattare, tjänstemän och professionella i olika kommuner. HETA FRÅGOR 2007 141

Viktiga remisser

En av Barnombudsmannens uppgifter är att besvara remisser. Under 2007 fi ck vi möjlighet att lämna våra synpunkter på ett mycket stort antal betänkanden. Ett antal handlade om komplicerade juridiska frågeställningar. Andra rörde uppföljning av barnpolitiken och myndighetsstrukturen på skolområdet.

Jämställd förskola De värsta formerna av barnarbete Det är viktigt att ägna tillräcklig tid åt att samtala om relationer, Barnombudsmannen anser att Sverige gör ett bra jobb för att uppnå vänskap, kärlek och respekt för att förebygga exempelvis mobbning, de krav som ställs i ILO:s konvention (Nr 182) om de värsta formerna dåliga relationer och diskriminering. Eftersom förskolan är en av de av barnarbete. Det skrev vi i ett yttrande över ILO:2007 års rappor- arenor där barnets värderingar och relationer grundläggs är det vik- tering om tillämpningen av konventionen. Det fi nns vissa områden tigt att det ägnas tid åt dessa ämnen som en del av verksamheten på som vi anser bör uppmärksammas. Främst gäller det utnyttjande, förskolan. Barnombudsmannen anser att alla blivande förskollärare rekrytering och utbjudande av barn för prostitution, produktion av måste få utbildning och fortbildning i dessa frågor. För att genomföra pornografi ska framställningar eller pornografi ska framträdanden. förändringarna på ett framgångsrikt sätt krävs det samordning och Barnombudsmannen anser exempelvis att det krävs ett starkare engagemang mellan fl er aktörer än vad som framgår av förslaget. skydd för barn mot att företa eller medverka i handlingar av sexuell Detta var några av de synpunkter som Barnombudsmannen skrev innebörd samt framställning av pornografi skt material, än vad som sitt yttrande över slutbetänkandet från delegationen Jämställdhet följer av den nuvarande lagstiftningen om köp av sexuella tjänster i förskolan: Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och och barnpornografi . Den nya sexualbrottslagstiftningen har väl- genus i förskolans pedagogiska arbete (SOU 2006:75). komnats av Barnombudsmannen, men vi anser att den borde ha utformats med ett starkare barnperspektiv. När det gäller kartlägg- Ungdomar, stress och psykisk ohälsa ning av de värsta formerna av barnarbete som handel med barn och Barnombudsmannen yttrade sig över betänkandet Ungdomar, stress barnprostitution, saknar vi en större studie där barn som själva har och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77). blivit utsatta för sexuell exploatering får komma till tals. Utredningen visar svårigheterna med barn och ungdomars hälsa och ohälsa och den ger även en bra bild av hur olika faktorer kan Målsägandebiträdet – ett aktivt stöd i rättsprocessen påverka barns och ungdomars hälsa. Vi är positiva till att det fi nns I betänkandet SOU 2007:6 från Utredningen om målsägandebiträde avsnitt som handlar om förskolan, men vi saknar en beskrivning av föreslås bland annat att ett målsägandebiträde ska förordnas när att också andra aktörer än förskolan har en viktig roll i att förebygga en person under 18 år utsatts för ett brott med fängelse som påföljd barns och ungas psykiska ohälsa. Vi saknar också en redogörelse av i straffskalan. Barnombudsmannen är positiv till utredningens för- behoven hos särskilda grupper, till exempel unga nyinvandrade el- slag. Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit och beaktat ler ungdomar i dysfunktionella familjemiljöer. Barnombudsmannen barnperspektivet. Barnombudsmannen anser att det är viktigt att anser att skolhälsovården/elevhälsan är viktig för barns och ungas alla särskilda företrädare har kompetens och är personligt lämpade psykiska hälsa och att det behövs kvalitetskriterier för elevhälsans för uppgiften. I åklagarnas svar på en enkät från Barnombudsmannen uppgifter och omfattning. 2005 framkom att det råder viss osäkerhet kring den särskilda före- 142 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

trädarens praktiska åtaganden. Det måste fi nnas tydliga regler för vilka uppgifter en särskild företrädare ska utföra. Vi saknar även en diskussion om målsägandebiträdets uppgifter i förhållande till vård- nadshavarnas beslutanderätt i angelägenheter som rör barnet.

Föräldraskap vid assisterad befruktning I utredningen Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3) föreslås att föräldraskapet vid assisterad befruktning med donera- de ägg och spermier ska regleras på samma sätt för samkönade par som för olikkönade par. Barnombudsmannen är positiv till förslaget om en föräldrapresumtion vid assisterad befruktning inom hälso- och sjukvården både i och utanför Sverige. Barnombudsmannen ifrågasätter en föräldrapresumtion vid insemination i egen regi. I fl era av dessa fall kan det fi nnas en vilja från båda de genetiska föräldrarna att vara rättsliga föräldrar, även om modern lever i ett registrerat partnerskap. Barnombudsmannen anser därför att för- äldraskapet, i de fall där den genetiske fadern endast vill vara givare, bör tillkomma moderns registrerade partner genom en bekräftelse istället för presumtion eftersom bekräftelsen kräver en aktiv hand- ling från förälderns sida.

Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften En kriminalisering av vuxnas kontakter med barn i sexuella syften kan fungera som en viktig signal från samhällets sida. Det skrev Barnombudsmannen i ett yttrande över promemorian Vuxnas

Foto: Markku Ulander /Scanpix HETA FRÅGOR 2007 143

kontakter med barn i sexuella syften (Ds 2007:13). Vi välkomnar för- ning när hans eller hennes rättigheter enligt Europakonventionen slaget att genom straffrätten motarbeta vuxnas sexuella kontak- åsidosätts. Barnombudsmannen anser att förslaget är positivt ef- ter med barn i sexuella syften. Förslaget är väl motiverat eftersom tersom det innebär en markering från samhällets sida att konven- kontakterna i fråga, precis som utredaren konstaterar, helt saknar tioner om mänskliga rättigheter är något som samhället ska leva legitimitet – oavsett vilket innehåll kontakterna har. upp till. När det gäller skadeståndsnivån anser Barnombudsmannen Barnombudsmannen är positiv till att fullbordanspunkten för att ersättningen inte bör ligga i nivå med skadeståndsersättningen det föreslagna brottet infaller redan när den vuxne tar kontakt med vid exempelvis vålds- och sexualbrott. Ersättningsnivån för ett barn barnet. Det är även positivt att straffansvar träder in oberoende av som utsätts för ett vålds- eller sexualbrott bör inte kunna jämstäl- hur kontakten mellan den vuxne och barnet har upprättas. las med en vuxen som diskrimineras på exempelvis en restaurang. Det är även viktigt att överväga om diskrimineringsersättningens Ett uppföljningssystem för barnpolitiken storlek ska vara den samma när ett barn kränks som när en vuxen Barnombudsmannen har länge uttryckt behovet av indikatorer för kränks. att följa upp förverkligandet av barnkonventionen på såväl regional och lokal som nationell nivå. Vi välkomnar därför arbetsgruppens Tre nya skolmyndigheter arbete med indikatorer för att mäta effekterna av de insatser som Barnombudsmannen välkomnar utredningens ambition att struk- görs i syfte att förverkliga barnkonventionen och följa upp barnpoli- turera skolmyndigheterna på ett överskådligt sätt för allmänheten. tiken. Det fördes fram i ett remissyttrande över slutbetänkandet Ett Det föreslås i betänkandet Tre nya skolmyndigheter (SOU 2007:79). uppföljningssystem för barnpolitiken (SOU 2007:9). Barnombuds- Barnombudsmannen är positiv till föreslaget att inrätta ny själv- mannen anser att det är särskilt viktigt att kunna bedöma i vilken ständig myndighet för skolinspektion. Det är av stor vikt att in- utsträckning barns rättigheter tillgodoses på lokal och regional spektionen lägger fokus på att komma tillrätta med den minskade nivå och i vilken utsträckning barn i Sverige lever under likvärdiga måluppfyllelsen. förhållanden, i enlighet med artikel 2 i barnkonventionen. Det är Barnombudsmannen avstyrker utredningens förslag på att införa även viktigt att barn och unga får vara delaktiga i utvecklingen i barn- och elevombudet under samma myndighet som den nya Skol- det beskrivna arbetet samt att de får vara med och tolka resultaten inspektionen. Om Skolinspektionen vid tillsyn ansett att skolan vid- av indikatorernas utfall. tagit lämpliga åtgärder när de har fl yttat en elev som utsatt en annan elev för mobbning ter det sig motstridigt om barn- och elevombudet Skadeståndsfrågor vid kränkning parallellt skulle driva ersättningsärende som rör samma sak. I departementspromemorian Skadeståndsfrågor vid kränkning (Ds 2007:10) föreslås att ett barn ska kunna få skadeståndsersätt- 144 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Samtliga besvarade remisser under 2007

Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i Kostnader för personlig assistans – Skärpta regler för utbetalning, förskolans pedagogiska arbete (SOU 2006:75) användning och återbetalning av assistansersättning (SOU 2007: 73) Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Tre nya skolmyndigheter (SOU 2007:79)

Patientdatalag (SOU 2006:82) Förbättrad tolkservice – språktest, nationellt register, statistik (Ds 2006:24) Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare (SOU 2006:91) Preskription vid allvarliga brott (Ds 2007:1) Ambition och ansvar – Nationell strategi för utveckling av samhäl- lets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktions- Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (Ds 2007:5) hinder (SOU 2006:100) Ett uppföljningssystem för barnpolitiken (Ds 2007:9) Ett enhetligt sanktionssystem för felparkering (SOU 2006:109) Vissa skadeståndsfrågor vid kränkning (Ds 2007:10) Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2) Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften (Ds 2007:13) Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3) Comments on the Draft General Comment on Article 2 (GVA0829) Målsägandebiträdet – ett aktivt stöd i rättsprocessen Förslag till inriktningsdokument för ett myndighetsgemensamt (SOU 2007:6) barnsäkerhetsarbete (Räddningsverket) Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) Grönboken om det framtida gemensamma europeiska asyl- Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag (SOU 2007:16) systemet

Skyddet för den personliga integriteten (SOU 2007:22) Yttrande angående ILO:2007 års rapportering om tillämpningen av konvention (nr 182) om de värsta formerna av barnarbete Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen – uppdragsredovis- Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30) ning från Boverket, i samverkan med länsstyrelserna Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (SOU 2007:31) Förslag till nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa Patientdatalag och läkemedel m.m. (SOU 2007:48) HETA FRÅGOR 2007 145

SBU-utredningen Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter (NTD)

Förslag till nationellt program för suicidprevention

Vägverkets förslag till ändringar i regelverket avseende moped

EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök

Revidering av Boverkets byggregler avsnitt 3 och 8 med följd- ändringar i avsnitt 1 och 6 (Boverket)

Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplanering- en för perioden 2001-219 (Näringsdepartementet)

Barnkonventionens genomförande10 148 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Konsekvenser för barn i kommunal planering

Användandet av barnkonsekvensanalyser utvecklas långsamt i kommuner och landsting. Under 2007 påbörjade därför Barnombudsmannen projekt i syfte att få mer kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser i praktiken. Det ena utvecklingsprojektet handlar om barnkonsekvensanalyser inom fysisk planering och det andra är ett projekt i samarbete med Sigtuna kommun.

Sedan den nationella strategin för förverkligandet av barnkonven- Konsekvenser i kommunala översiktsplaner tionen antogs 1999 har det funnits ett önskemål om att kommuner För att pröva vårt arbetssätt för att analysera konsekvenserna för och landsting ska inrätta system för att följa hur barnets bästa för- barn påbörjade vi 2007 ett arbete kring barnkonsekvensanalyser verkligas i det landstingskommunala arbetet. Trots det utvecklas inom fysisk planering och valde att särskilt titta på översiktsplaner. användandet av barnkonsekvensanalyser långsamt. Vi genomförde bland annat en workshop tillsammans med repre- Vår enkätundersökning bland landsting och kommuner från sentanter från Borlänge och Linköpings kommuner med fysiska 2005 visade att konsekvenser för barn analyseras i viss omfatt- planerare och personer som ansvarar för att bevaka barn- och ung- ning, men det fi nns en del brister. Ofta saknas dokumentation i domsperspektivet. Deltagarna diskuterade hur de olika moment form av tydliga motiveringar av vad som kan anses vara barnets som ingår i Barnombudsmannens modell för barnkonsekvensana- bästa i beslutsunderlaget. Dessutom saknas det påfallande ofta en lyser kan omsättas i praktiken. Vi kunde tillsammans konstatera att dokumentation av barns och ungas egna synpunkter. Det gör att modellen kan fungera som ett stöd. De samlade erfarenheterna beslutsunderlaget inte blir fullständigt, vilket kan leda till att det i kommer att presenteras under 2008. efterhand inte går att bedöma på vilka grunder ett beslut har an- setts vara till barnets bästa. Samarbetet med Sigtuna tar form Det har varit en pedagogisk utmaning för oss att bidra till att För att kunna följa en barnkonsekvensanalys i praktiken startade vi allt fl er beslut fattas på detta sätt. Vi har därför försökt utveckla ett samarbete med Sigtuna kommun och bildade i början av 2007 arbetssätt för att säkerställa att konsekvenserna för barn och unga en arbetsgrupp som bestod av ordförande i Sigtuna kommuns de- analyseras, så kallade barnkonsekvensanalyser. mokratinämnd, ordförande i socialnämnden, en ansvarig tjänste- Konsekvenserna för barn analyseras säkerligen inför många man och representanter från Barnombudsmannen. Utifrån det full- beslut, men för att kallas för barnkonsekvensanalys ska det ske mäktigebeslut som togs under våren 2007 gavs demokratinämnden med utgångspunkt i barnkonventionen och på ett medvetet och i uppdrag att ta fram lämpliga ärenden och driva dem i samarbete systematiskt sätt. Vi rekommenderar att barnkonsekvensanalyser med Barnombudsmannen. Efter vidare diskussioner beslöt kommu- genomförs i följande steg: kartläggning, beskrivning, analys utifrån nen att göra barnkonsekvensanalyser i två ärenden: en detaljplan barnets bästa, prövning med beslut och utvärdering. Det ska även och en plan för förebyggande arbete inom den sociala sektorn. framgå i analysen hur barns och ungas synpunkter har beaktats. I För att väcka intresse och öka kunskapen internt genomförde vår årsrapport Röster som räknas från 2006 beskriver vi mer detal- vi en heldagsutbildning om barnkonventionen och barnkonse- jerat om hur man kan gå tillväga. kvensanalyser för chefer och förtroendevalda. I utbildningen deltog Skottland BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 149 stiftar lagar med barn- konsekvens- analyser som Foto: Jorge Rivera verktyg Gillian Munro och Laura Paton från Skottland besökte Barn- ombudsmanenen och berättade om hur de arbetar med barn- konsekvensanalyser.

Sverige ligger i internationell jämförelse långt framme när det gäller barn- också några representanter från den kom- konventionens genomförande i kommuner, landsting och myndigheter. munala elevrådssammanslutningen. Men spännande utvecklingsarbeten kring barnkonsekvensanalyser pågår Som en del av arbetet med ärendet om på andra håll i världen. Det kan ge oss inspiration att utveckla våra modeller detaljplanen för ett område som ska bebyg- och metoder. gas har Sigtuna kommun även tagit kontakt med förskolor och skolor i syfte att få med I Skottland har barnkommissionären börjat granska konsekvenserna för barn vid vik- barns och ungas åsikter. Kommunen ska tiga lagändringar. De har utvecklat en egen modell för att analysera konsekvenser för upphandla en konsult som ska ansvara för barn när de lämnar synpunkter på lagförslag. Intresset där för att analysera barnets arbetet med planen för förebyggande ar- bästa vid lagförändringar växer och börjar sprida sig till andra delar av Storbritannien bete inom den sociala sektorn. och Nordirland. Det berättade Laura Paton, som arbetar med policyutveckling, och Gil- Av erfarenhet vet vi att själva förank- lian Munro, informatör hos den skotska barnkommissionären, vid en föreläsning hos ringsprocessen är viktig och har därför Barnombudsmannen i oktober 2007. De har utvecklat en egen modell för att analysera också intervjuat några tjänstemän inom konsekvenser för barn när lagar skrivs. kommunen för att ta del av hur de upp- – Barnfrågorna har en tendens att alltid komma i sista hand, säger Laura Paton. levt arbetet med att vinna ledningens stöd Genom att använda vår modell kan beslutsfattare tänka på barnen redan från början. och hur själva förankringsprocessen har I Skottland har de tagit fram en egen metod. De började med att titta på andra län- fun gerat. Barnombudsmannen fortsätter ders arbeten med barnkonsekvensanalyser, däribland Sverige. Därefter skapade de en under 2008 att följa Sigtuna kommuns ar- modell som passade deras uppdrag och syften. bete med att föra in barnperspektivet i det Snart visade det sig att de behövde använda två olika typer av konsekvensanalyser, ordinarie arbetet. en enklare modell för snabbanalys och en lite mer djuplodande variant. För att kunna Genom projekten har vi fått bekräftat göra den förenklade analysen behöver man bara titta på barnkonventionens artiklar och att det tar lång tid att förankra ett för- ha ganska övergripande bakgrundsfakta. ändringsarbete. Det är lika viktigt med led- – Det ska kunna gå på en halvtimme och inte bli mer text än ett par sidor, säger ningens stöd som att förtroendevalda och Gillian Munro. Man behöver inte ens göra någon faktainsamling eller undersökning. tjänstemän har mandat och intresse att På sikt vill de utveckla metoden så att den går lätt att använda av barn och unga själva. driva på arbetet. De är också nyfi kna på om man kan använda metoden inom andra områden än vid lagstift- ning, så som vi gör i Sverige, det vill säga inom myndigheter och i kommunal verksamhet. – Det ska inte vara intellektuella övningar säger Gillian Munro med eftertryck. Den svåraste utmaningen för oss är att få folk att inte tycka att det är komplicerat. 150 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Revisorer i barnens tjänst

Barnombudsmannen vill att så många aktörer som möjligt får kunskap om barnkonventionen och hur man kan förverkliga den i praktiken. Här har de förtroendevalda revisorerna i kommuner och landsting en särskilt viktig roll.

Revisionen är ett demokratiskt kontrollinstrument för all offentlig Lena Nyberg på omslaget och rubriken ”Barn behöver bättre be- verksamhet. Revisorerna granskar bland annat om mål, beslut och slut” beskrevs varför besluten i kommunerna blir bättre när barn lagstiftning följs. Eftersom endast 80 procent av medborgarna har och unga får infl ytande. möjlighet att utöva direkt infl ytande i politiska val är det extra vik- tigt att revisorerna i sitt ansvarsutkrävande även ser sig som före- Pådrivande effekter trädare för barn och unga. Alla medborgare bör kunna ställa krav Vi kan redan se att vår satsning har gett effekter då ungefär 20 på att de valda representanterna redovisar hur de har använt de kommuner och landsting har genomfört revisioner utifrån ett barn- offentliga medlen. De offentliga revisorerna arbetar så att säga för perspektiv och att tre kommuner och landsting har beslutat att ge- alla medborgare, oavsett medborgarnas ålder. nomför det under 2008. Ett exempel är att Nässjö kommun som gjort en revision av sitt Skriften Rustad för revision arbete med att genomföra barnkonventionen. En av slutsatserna i Barnkonventionen kan och bör vara ett verktyg för revisorerna. revisionsrapporten var: ”Vi uppmanar kommunledningen att över- Därför tog vi 2007 fram skriften Rustad för revision som beskriver väga att införa en strukturerad barnkonsekvensanalys då till exem- hur barnkonventionen kan användas i revisionsarbetet. Den presen- pel beslut om nya riktlinjer, årlig budget ska fattas”. Revisionsrap- terades vid en pressträff på vårt kansli i februari. Journalister och porten i Nässjö följdes upp med en heldagsträff för förtroendevalda representanter från politiska partier, organisationer och myndig- och tjänstemän i kommunen, där Barnombudsmannen deltog. heter deltog . Vår förhoppning är att skriften och informations- och utbild- Under året marknadsförde vi skriften på olika sätt bland förtro- ningsinsatserna ska inspirera revisorer till att anlägga ett barn- och endevalda revisorer runt om i landet. Vi skickade bland annat ut den ungdomsperspektiv på sitt arbete och öka sin medvetenhet om till samtliga kommuner och landsting. barnkonventionen. Ett sådant arbetssätt kan bidra till ökad kvalitet I satsningen ingick också ett antal utbildningsinsatser kring ma- i kommunala och landstingskommunala beslutsprocesser och leda terialet, bland annat i samarbete med Öhrlings Pricewaterhouse- till att barns och ungas livsvillkor förbättras. Under 2008 kommer Coopers Komrev. En utvärdering visade att insatserna var uppskat- vi göra en uppföljning i samarbete med Öhrlings Pricewaterhouse- tade. Vi har också förstått att deltagandet var ovanligt stort för den Coopers Komrev. här typen av utbildningar riktade till den här målgruppen. Intresset för materialet har varit stort och Barnombudsmannen har genom- fört ytterligare utbildningsinsatser för att möta efterfrågan. Målgruppen revisorer nåddes även genom facktidningen Visio- nären, för revisorer i kommuner, landsting och trossamfund. Med BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 151

Barnperspektiv i länsstyrelserna

Länsstyrelsen har en unik ställning i det svenska demokratiska systemet. De är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Många av de frågor och verksamheter som länsstyrelsen arbetar med berör barn och unga.

Länsstyrelsen är en mångsidig myndighet med frågor som spän- Länsstyrelserna har sedan 2003 återrapporteringskrav som på nå- ner över hela samhällsområdet. Här fi nns därför en mängd olika got sätt rör barnkonventionen, främst inom området social tillsyn. kompetenser: jurister, biologer, arkitekter, agronomer, jägmäs- tare, ingenjörer, informatörer, arkeologer, socionomer, veterinärer, Arbetet går sakta framåt samhällsvetare, ekonomer med fl era. Länsstyrelsen är en statlig Arbetet med att genomföra barnkonventionen i länsstyrelserna samordnande myndighet med tillsynsansvar, en servicemyndighet går sakta framåt. För att följa utvecklingen har vi två gånger, 2005 och en överklagandeinstans. och 2007, genomfört en särskild enkätundersökning bland läns- styrelserna om deras arbete med barnkonventionen.1 Barnom- Länsstyrelsen ska bland annat: budsmannen har också på uppdrag av regeringen gått igenom läns- • fullfölja de nationella målen. styrelsernas årsredovisningar för 2005 och 2006.2 • samordna länets olika intressen. Vi arbetar med utgångspunkt från ett antal framgångsfaktorer • främja länets utveckling. när vi driver på genomförandet av barnkonventionen, men även när • fastställa regionala mål. vi följer utvecklingen av barnkonventionens genomförande. Fram- • värna om rättssäkerheten i varje ärende. gångsfaktorerna innebär ett systematiskt arbete med genomföran- det av barnkonventionen som vi menar är en förutsättning för ett Länsstyrelsens uppgift att utöva tillsyn över verksamheter som be- långsiktigt och hållbart barnperspektiv inom olika verksamheter. drivs av kommuner innebär att det är viktigt att också ha en dialog med medborgarna, inte minst de medborgare som är under 18 år. Utveckling pågår På så sätt spelar länsstyrelsen en viktig roll för förverkligandet av Vi kan utifrån vår senaste enkätundersökning se att förutsättningar barnkonventionen. för ett systematiskt arbete med barnkonventionen fi nns inom mer Enligt den nationella strategin för förverkligandet av barnkon- än hälften av länsstyrelserna (Västra Götaland, Dalarna, Gotland, ventionen ska barnkonsekvensanalyser göras vid statliga beslut Kalmar, Skåne, Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Östra Götaland, som rör barn. Därutöver ska barns och ungdomars infl ytande i sam- Värmland, Halland, Örebro och Gävleborg). hälls- och trafi kplaneringen utvecklas. Ett utvecklingsarbete är på gång inom fjorton länsstyrelser. Målet för barnpolitiken är bland annat att barn och unga ska I tio länsstyrelser (Dalarna, Jönköping, Kalmar, Skåne, Kronoberg, respekteras och ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Blekinge, Gotland, Västra Götaland, Halland och Östergötland) kan Regeringens målsättning är också att barnkonventionens anda och intentioner ska återspeglas i allt beslutsfattande och alla verksam- 1 Barnombudsmannen. När viljan fi nns, 2007. 2 Barnombudsmannen. Slutrapport till socialdepartementet om myndighetsuppdraget heter som rör barn. (2007), www.bo.se. 152 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

vi se att det fi nns ett aktivt utvecklingsarbete kring antingen barn- var det två länsstyrelser, Halland och Västra Götaland, som uppgav konsekvensanalyser och/eller former för infl ytande. Gemensamt att de hade egna anvisningar om hur konsekvenserna av beslut för för dessa är att de har tydliga skrivningar i sina styrdokument, barn och unga ska analyseras, men då endast inom samhällsplane- utbildning har skett och att uppföljning görs genom ordinarie verk- ring och boende. samhetsuppföljning med ett undantag vad gäller uppföljning. Länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne har utvecklat en egen modell för att göra barnkonsekvensanalyser. Anledningen Fler former för infl ytande till att det saknas direktiv är enligt länsstyrelserna lite olika, men Utvecklingsarbete kring barns och ungas möjligheter till infl ytande främst handlar det om att frågan inte har prioriterats. I diskussioner sker främst inom social omvårdnad och samhällsplanering, men det med ett antal länsstyrelser berättade de att arbetet med barnper- förekommer inom andra områden också. Om vi tittar på huruvida spektivet inte prioriteras om det inte fi nns med i regleringsbrevet barns och ungas synpunkter hämtas in i verksamheten sker det inte eller i instruktionen för myndigheten. Det bekräftar det vi tidigare överraskande främst inom social omvårdnad. Här ser vi en utveck- har sett i våra genomgångar av länsstyrelsernas årsredovisningar. ling sedan 2005. När det gäller andra områden så har det skett en Det är också ett antal länsstyrelser som uppger att det fi nns liten utveckling i rätt riktning, bland annat inom samhällsplanering planer på att anta riktlinjer. En länsstyrelse har tagit fram en mall och boende och krishantering, skydd mot olyckor. I övrigt hämtas för barnkonsekvensanalyser på några pilotenheter men arbetet går barns och ungas synpunkter in i mycket liten utsträckning. trögt då ledningen inte aktivt stödjer arbetet. En annan myndighet Vi har börjat se olika former för barns och ungas infl ytande vilket har börjat med en checklista och ska sedan gå vidare med barnkon- är positivt. Inom social omvårdnad gör man intervjuer med barn och sekvensanalyser. unga. Andra former som förekommer inom några länsstyrelser är Det är nio länsstyrelser som har identifi erat vilka beslutspro- ungdomsråd (2 st), fokusgrupper(3 st), referensgrupper (4 st) enkä- cesser som rör barn och unga inom fl era områden. Gemensamt ter (2 st) och kontaktklasser (1 st). för sju av dessa (Västra Götaland, Dalarna, Gotland, Kalmar, Skåne, Örebro och Östergötland) är att de också har ett tydligt engage- Fortfarande få anvisningar om barnkonsekvensanalyser mang och styrning för arbetet och en högre aktivitet kring barnkon- År 2005 kunde vi se att få länsstyrelser verkade ha tydliga anvis- sekvensanalyser och infl ytande. Vilket indikerar att länsstyrelsernas ningar om att göra barnkonsekvensanalyser och att en utveckling kartläggningar endast fyller sitt syfte om det också fi nns en tydlig mot fl er skulle vara välkommen. Det är fortfarande få länsstyrel- styrning och ett engagemang för frågan från ledningen. ser som har anvisningar om att barnkonsekvensanalyser ska göras. Länsstyrelsen i Kalmar och Länsstyrelsen i Halland uppger att de har utfärdat direktiv om att barnkonsekvensanalyser ska göras. År 2005 BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 153

Aktiv prioritering – en förutsättning Innan barnperspektivet har blivit en naturlig del av länsstyrelser- Att införa ett barnperspektiv i en verksamhet kräver målmedveten- nas arbete fi nns det stora risker för bakslag. Vi har sett exempel på het och uthållighet. Vi kan utifrån vår uppföljning av länsstyrelser- länsstyrelser där man arbetat i enlighet med de fl esta av dessa fram- nas arbete än en gång bekräfta betydelsen av att viljan fi nns men gångsfaktorer, men plötsligt blir arbetet trögt genom att ledningen även att styrningen från regeringen är tydlig. inte längre ger det prioritet. Att detta kan bero på både ledningens Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en tydlig styrning bristande engagemang och uthållighet är tydligt, men vi kan också genom olika interna styrdokument är den framgångsfaktor som se ett samband med hur regleringsbreven är formulerade. verkar ha störst betydelse för ett systematiskt barnkonventions- Länsstyrelserna befi nner sig just nu i ett utvecklingsskede och arbete. Det ger förutsättningar för att övriga framgångsfaktorer det är av oerhört stor betydelse att uppmuntra och stimulera detta. såsom utbildning, erfarenhetsöverföring, resurser och uppföljning Det är viktigt att regeringen är uthållig i sin styrning av länsstyrel- kan få betydelse för att arbetet ska gå framåt. serna för att målen i den nationella strategin ska kunna nås. När vi frågar länsstyrelserna om vad de anser behövs för att driva En prioriterad målgrupp arbetet med barnkonventionen vidare inom myndigheten svarar en majoritet att tydliga uppdrag i regleringsbreven och att fortsatta Länsstyrelserna har under både 2006 och 2007 varit en prioriterad utbildningsinsatser behövs, tillsammans med ledningens stöd för målgrupp för Barnombudsmannen. När vi träffade länsstyrelserna frågan. Vikten av regleringsbreven och skrivningen i instruktionen för erfarenhetsutbyte 2006 framförde länsstyrelserna ett önskemål för länsstyrelserna bekräftades vid det fokussamtal som Barnom- om ett stödmaterial särskilt anpassat för länsstyrelserna. Arbetet budsmannen hade under 2007 med ett antal länsstyrelser. med ett sådant stödmaterial har prioriterats hos Barnombuds- Vi gör bedömningen att arbetet med ett systematiskt barnkon- mannen under 2007. Vi har haft möjlighet att ta del av länsstyrel- ventionsarbete går framåt i länsstyrelserna, om än sakta. Fler än sernas synpunkter och tankar kring materialet samt kring hur vi hälften av länsstyrelserna har i dag goda förutsättningar för ett på bästa sätt ska lansera materialet. Stödmaterialet kommer att systematiskt arbetssätt, men engagemanget och aktiviteten är färdigställas under våren 2008 och de kunskapsöverförande insat- störst inom social tillsyn. Det fi nns, menar vi, två sannolika för- serna i samband med materialet kommer att planeras i samarbete klaringar till detta. Det ena är att området av tradition förknippas med några länsstyrelser. med barn och ungdomsverksamhet, det andra är att de återrappor- Barnombudsmannen ser det som en viktig uppgift att fortsätta teringskrav som länsstyrelserna haft sedan 2003 i hög utsträckning att ge länsstyrelserna möjlighet till erfarenhetsutbyte men också berört social tillsyn. att lyfta fram lärande exempel för att ytterligare öka trycket av- seende barnkonsekvensanalyser och möjligheter till infl ytande för barn och unga inom ramen för länsstyrelsernas verksamhet. 154 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Barns infl ytande i hälso- och sjukvården

Barn och unga berörs som alla andra medborgare av landstingens verksamhet. Därför spelar landstingen en viktig roll i förverkligandet av barnkonventionen. Vi ser att det fi nns ett stort intresse för frågor som rör barnkonventionen och barnperspektiv i hälso- och sjukvården.

Landstingens viktigaste uppgift är att sköta hälso- och sjukvården En annan positiv utveckling är att det är relativt många lands- och att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Landstingen ska ting som har avsatt personella resurser för att driva på arbetet med även svara för tandvård för personer upp till 20 år och för kollektiv- barnkonventionen. Jämfört med tidigare är det något fl er landsting trafi k tillsammans med kommunerna. Därutöver har man ett antal som uppger att de följt upp arbetet och två av landstingen uppger frivilliga åtaganden inom områden som kultur, utbildning och tu- att revisionen har deltagit i uppföljningsarbetet. rism. Att landstingens verksamheter berör och i många fall vänder Vid en sammanvägning av svaren på fl era av enkätfrågorna kan sig direkt till barn och unga är uppenbart. vi se att några av landstingen utmärker sig positivt – Stockholms Enligt den nationella strategin för förverkligandet av FN:s kon- läns landsting, Östergötlands läns lansting samt Kalmar läns lands- vention om barnets rättigheter bör landstingen inrätta system för ting. att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det landstingskom- munala arbetet. De ska också erbjuda sin personal fortbildning för Behov av tydligare styrning att kunna stärka sin barnkompetens och sina kunskaper om barn- När det gäller arbetet med barnkonsekvensanalyser visar en sam- konventionen. Strategin lyfter också fram att barns och ungdomars manfattande bedömning att det pågår arbete i vissa landsting men infl ytande i samhälls- och trafi kplaneringen ska utvecklas. det behövs ytterligare insatser på fl era olika nivåer för att arbetet Sverige har 18 landsting och regionerna Skåne och Västra Gö- ska gå vidare. Det är avgörande att förtroendevalda och chefer ger taland är landsting med ett utökat regionalt utvecklingsansvar. sitt entydiga stöd för att genomföra barnkonventionen. Vi ser där- Landstingen har, liksom kommunerna, ett långtgående självstyre för gärna att fl er förtroendevalda och chefer både efterfrågar och som innebär att de kan anpassa sin verksamhet till de lokala och tar fram direktiv om att konsekvenser för barn unga ska analyseras. regionala förutsättningarna. Det är också viktigt att landstingen utvecklar sina utbildningsinsat- ser för såväl förtroendevalda, chefer och verksamhetsföreträdare. Barnkonventionen är ett begrepp inom landstingen Vår bedömning är att arbetet med att möjliggöra infl ytande för Barnombudsmannen har sedan 1997 vart annat år ställt frågor till barn och unga på den övergripande nivån går framåt. Resultat från landstingen om hur genomförandet av barnkonventionen fortskri- de enkätundersökningar vi har genomfört bland landstingen visar der. I vår senaste undersökning från hösten 2007 konstaterar vi att att det är 11 landsting som har fattat övergripande beslut om att barnkonventionen börjar bli ett begrepp som används på en över- öka barns och ungas möjligheter till infl ytande. Knappt hälften av gripande nivå inom landstingen. Nästan alla landsting har fattat landstingen bedriver utvecklingsarbete på området. Nästan alla beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen och de fl esta har landsting uppger att de använder någon metod för att ge barn och uppgett att det fi nns skrivningar om hur barnkonventionen ska till- unga infl ytande varav sju använder mer än en metod. Även här kan lämpas i något styrdokument. vi se utvecklingsmöjligheter, förtroendevalda och chefer bör inom BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 155

fl er verksamhetsområden i högre utsträckning både efterfråga och att barnet ska kunna fatta beslut och ha en möjlighet att samtycka ta fram direktiv kring barns och ungas infl ytande. eller säga nej till behandling. – Det man vinner om man involverar barnen och ungdomarna i Barns och ungas infl ytande i vården vården och behandlingen är en öppnare attityd på sjukhuset, sa Gill Under den inspirationsdag som Barnombudsmannen genomförde Brooks. Barn och unga känner sig värdefulla eftersom de känner att tillsammans med Stockholms läns landsting hösten 2007 konstate- deras åsikter kan göra skillnad. Personalen får å sin sida en större rade deltagarna att det behövs fl era olika insatser för att lyfta barns medvetenhet och känner större arbetstillfredsställelse. och ungas möjligheter till infl ytande i såväl lagstiftningen som i den dagliga verksamheten. Några av Gill Brooks tips till personal Syftet var att ge deltagarna kunskap och inspiration. På pro- inom hälso- och sjukvården: grammet stod en föreläsning med Gill Brook, chef för frågor som • Möt barnet med ett leende och respekt. rör delaktighet och kvalitetsledning vid Birmingham’s Children’s • Presentera barnet för personalen, andra patienter Hospital, och två fördjupande seminarier. och deras anhöriga. • Kommunicera direkt med barnet och kom överens Informerat samtycke – ett nytt begrepp i brittisk barnsjukvård hur ni ska tala med föräldrarna. Gill Brook som i grunden är sjuksköterska beslöt sig tidigt i sitt • Ge barnet fl era olika möjligheter att uttrycka sig. chefskap för att omsätta barnkonventionen på ett konkret sätt i • Ge information och kontrollera att barnet förstått. alla delar av sjukhusets verksamhet. Det krävdes medvetna val och • Ta barnet på allvar. prioriteringar, ett aktivt förhållningssätt till varje barns rätt att bli • Lär dig förklara de vanligaste ingreppen på ett sådant bemött och behandlad på ett sätt som passar barnet och en djup sätt att ett litet barn förstår. insikt om att det hänger på vuxna om barn ska få sina rättigheter • Låt barnet tala om vad som är viktigast i behandlings situationen tillgodosedda enligt barnkonventionen. för att han eller hon ska må bra. Gill Brook förespråkar en teknik för kommunikation med barn • Låt barnet utvärdera sin egen behandling eller vård. inom vården som kallas för informerat samtycke. Det handlar om • Låt en barnpanel tycka till när ni anställer personal. barns rätt till information och delaktighet i beslut som rör dem. Ett barn har rätt att få information om sin sjukdom och behandling på ett sätt som barnet förstår. Den unga patienten har även rätt att bli informerad om risker och konsekvenser av behandlingen, både på kort och på lång sikt. Informationen är en absolut förutsättning för 156 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Juridiska dilemman när barnets rättigheter ska tillämpas Stärk barnets ställning i hälso- och sjukvården Barns infl ytande i hälso- och sjukvården i Sverige diskuterades sena- Det fi nns en konfl ikt mellan å ena sidan barnets rätt till självbestäm- re under dagen under två fördjupande seminarier. Cirka 30 personer mande och integritet och å andra sidan barnet behov av skydd samt deltog i varje seminarium. föräldrars möjlighet att utöva sin skyldighet att tillgodose barnets Det första seminariet handlade om svensk lagstiftning och behov. Självbestämmande i detta sammanhang handlar om att barnets rättigheter och olika juridiska dilemman man kan ställas vara delaktig i medicinska beslut, det vill säga att samtycka till eller inför inom hälso- och sjukvården. Elisabeth Rynning från juridiska ha rätt att säga nej till vård och behandling. Till följd av otydligheter fakulteten vid Uppsala universitet höll ett anförande om vad svensk i gällande lagstiftning fi nns både risk att barnets integritet kränks lagstiftning säger om unga patienter och om hur barnets rättighe- och att barnets rätt till skydd och stöd inte alltid tillgodoses. Varje ter garanteras i svensk hälso- och sjukvård. I grupper diskuterades dag måste personal inom hälso- och sjukvården snabbt kunna göra fi ktiva fall, hälso- och sjukvårdspersonalens agerande och olika intresseavvägningar och fatta beslut i svåra situationer rörande handlingsalternativ utifrån gällande regler. Frågorna handlade till barn där det saknas tydliga riktlinjer. exempel om hur yrkeskåren ska hantera en svårt sjuk tonåring som Statens medicinsk-etiska råd överlämnade i början av 2008 är behandlingstrött och motsätter sig vidare behandling eller hur en skrivelse till regeringen där de föreslår att regeringen utreder man ska bemöta en 17-åring som vill ha kosmetisk kirurgi. Frågor förutsättningarna för att stärka barns och ungdomars ställning i som kom upp i samtalen var bland annat: När ska vårdnadshavarna hälso- och sjukvården. Barnombudsmannen anser, liksom Statens informeras? Vilka åldersgränser gäller? Hur bedömer man barnets medicinsk-etiska råd att gällande lagstiftning rörande barns och mognad? Vilka hänsyn ligger bakom beslut om olika sätt att agera? ungdomars ställning inom hälso- och sjukvården är otydlig. En tyd- Under seminariet ställdes frågan om regelverket duger eller om lig reglering om underårigas ställning inom hälso- och sjukvårdens det behövs förändringar. Det fi nns fördelar och nackdelar med att område skulle stärka barns ställning som patienter och på ett tydligt införa en åldersgräns för när barnet kan anses vara beslutskompe- sätt synliggöra barnets behov. Ett samlat regelverk skulle också un- tent. Några ansåg att det behövs tydligare krav på barnkompetens derlätta för hälso- och sjukvårdspersonalen och lägga grunden för inom vården och påtalade att Socialstyrelsen har en viktig funktion. goda rutiner inom hälso- och sjukvården, inklusive fortbildning. De skulle till exempel kunna utfärda allmänna råd kring hur man bör bedöma barns mognad. Det påpekades också att all hälso- och Barnens roll i kvalitetsarbetet sjukvård som utförs med tvång mot barn bör regleras. Det andra fördjupande seminariet handlade om hur barn och unga i högre utsträckning kan vara informanter. Barn har rätt att komma BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 157

till tals i olika typer av uppföljningar och bedömningar av kvaliteten • En nationell aktör borde föra en dialog med Högskoleverket i i bemötandet i vården. syfte att få med barnkompetens i fl era utbildningar. Monica Gustafsson Wallin och Lotta Sahlqvist som ledde detta • Resultaten från Barnombudsmannens enkät om hur landstingen seminarium lade tonvikten på uppföljning. De presenterade vad genomför barnkonventionen bör följas upp och diskuteras med som står i hälso- och sjukvårdslagen och barnkonventionen kring företrädare för landstingen. barns och ungas rätt till infl ytande och delaktighet och pekade på • En nationell aktör bör föra dialog med Läkarförbundet behovet av att problematisera och samtala om begreppet barnper- för att höja statusen på frågor som handlar om barn och spektiv. Deltagarna diskuterade barns och ungas möjligheter att barns rättigheter. själva få berätta om hur de har upplevt vården.

Refl ektioner och förslag Barnombudsmannen föreslår från deltagarna om behovet av uppföljning i vården: att regeringen • Det saknas kunskap om metoder för uppföljningar med barn, • snarast utreder förutsättningarna för att stärka barns och särskilt metoder för uppföljning bland de yngsta barnen. ungdomars ställning i hälso- och sjukvården. Ett tydligare • Det behövs fl er uppföljningsmetoder än kvantitativa enkäter. barnperspektiv måste införlivas i hälso- och sjukvårdslag- Kvalitativa metoder bör utvecklas för barn i mellanåldern, men i stiftningen. synnerhet för att fånga in åsikter från de yngsta barnen. • Vi behöver kunna mäta bemötandet i upplevelsedata och skapa ett system som gör att vårdgivarna, hälso- och sjukvårdsperso- nalen och landstingen kan jämföra sig med varandra.

Förslag om vad nationella aktörer kan göra: • Sveriges kommuner och landsting (SKL) är en viktig aktör. SKL bör föra in barnperspektivet i den nationella patientenkät som för närvarande håller på att utarbetas. • SKL bör erbjuda utbildningar om barnets rättigheter. 158 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Samla information och kunskap från barn och unga

Barn och unga har rätt att komma till tals. Att hämta in barns och ungas synpunkter i frågor som berör dem eller att fråga dem om vad de tycker är viktigt är ett sätt att kvalitetssäkra beslutsfattandet. Genom åren har Barnombudsmannen provat olika metoder för att samla in kunskap från barn och unga.

Det är inte ovanligt att vi stöter på vuxna som borde ha kontakt Deras åsikter lägger till aspekter som ger en djupare och bredare med barn och unga i sitt yrkesutövande, men som är osäkra på om och kanske helt ny förståelse av en fråga. Varför ska vi bygga en is- man får ställa frågor till barn, hur man gör och vad man i så fall får bana, när barnen hellre vill ha en simhall? Frågandet, lyssnandet och och kan tala med barn om. Det fi nns anledning att aktivt börja mot- svaren ger kunskaper som kan spara både tid och pengar, och där- verka olika föreställningar om hur det är att kommunicera direkt med öka kvaliteten i beslutsfattandet. Barns och ungas åsikter kan med barn. I detta kapitel beskriver vi några metoder och arbetssätt dessutom vara meningsskapande drivkrafter för vuxnas arbete. som vi har utvecklat och som vi använder i olika sammanhang. Enligt barnkonventionen är barns rätt att komma till tals inte Uppdraget är att företräda på något sätt begränsad. De enda generella undantagen mot Ett av Barnombudsmannens huvuduppdrag är att företräda barn yttrandefriheten som fi nns är att ett yttrande inte får inskränka och unga. Myndigheten ska vara bärare av barns och ungas bud- andra personers rättigheter, hota den nationella säkerheten eller skap. Det förutsätter dialog med barn och unga, att vi lyssnar, stäm- den allmänna ordningen (artikel 13). Men dessa undantag gäller för mer av, använder och återkopplar de budskap vi förmedlar. Budska- alla medborgare, inte bara för barn. pens innehåll och karaktär kan växla liksom de unga avsändarnas förutsättningar att komma till tals, ålder, mognad och röststyrka. Kommunikation ökar kvaliteten i beslut Vi måste därför anpassa våra sätt att lyssna, samla in åsikter och När rätten till information, barnkonventionens (artikel 42) och rätten förvalta budskapen. att komma till tals (artikel 12) praktiseras sida vid sida, blir barns och Regeringens proposition från 2001 (Prop. 2001/02:96:) har varit ungas åsikter en resurs. För att barn och unga ska kunna svara på en utgångspunkt för vårt arbete. ”Metoder för att vidareutveckla frågor krävs att vi ger dem förutsättningar att sätta sig in dem. Först direkta kontakter med barn och unga bör variera för att alla barn då kan de, precis som vi vuxna, ta ställning på sakliga grunder. skall få möjlighet att komma till tals och bör anpassas till barns och Barn och ungdomar kan ofta föra mer avancerade resonemang ungas behov och önskemål”. Vi ska vara lyhörda ”för de synpunkter är vi vuxna tror. Deras infallsvinklar är ofta konkreta och sakliga. och idéer som barn och unga själva har när det gäller att utveckla Samtidigt är vår erfarenhet att vuxna ibland kan ha svårt att han- direktkontakter med Barnombudsmannen”. tera barns och ungas svar, då de inte alltid stämmer överens med Vi ska alltså både föra fram vad barn och unga tycker och utveck- det som vi förväntat oss. Barn och unga tillför ny unik kunskap som la metoder för kommunikation med barn och unga. Metoderna och inte alltid kan förutses. arbetssätten ska barn och unga själva kunna vara med och påverka. Att hämta in barns och ungas åsikter i en fråga kan och bör fung- I vårt uppdrag ligger också att sprida metoder och arbetssätt till era som en slags kvalitetssäkring av frågor som berör barn och unga. andra aktörer i samhället. BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 159 Foto: Fredrik Nyman/Johnér

Olika metoder Vi använder i dag olika metoder för att kommunicera med barn och unga i vår egen verksamhet: barnråd, ungdomsråd, rundabords- samtal, workshopar och enkätundersökningar. När vi samtalar eller ställer frågor till barn och unga är vi noga med att tydligt tala om för barnen vad det de säger ska användas till, ett slags avtal som inte får missbrukas. Det är viktigt att syftet är tydligt och att man håller sig till det man kommit överens om. Arti- kel 3 i barnkonventionen, om barnets bästa, ger en bra vägledning. De etiska hänsynen, till exempel att barnets bästa ska komma i för- sta hand, ska garantera barns yttrandefrihet, inte inskränka den. De frågor som vi tar upp är ofta komplexa och involverar lagstift- ning inom många olika områden. Arbetsmiljön i skolan är en fråga som berör många barn och unga i deras vardag. Men ibland tar vi upp problem som berör ett mindre antal unga personer, till exempel barns rätt till umgänge och vårdnad eller rätten att som offer eller förövare få komma till tals vid rättegångar. Vi företräder barnen på ett generellt plan oavsett hur många som berörs.

Resultaten sammanställs i rapporter. Ibland bollar vi resultaten Barn och unga ger sin bild med våra barnråd och ungdomsråd för att bedöma om vår tolkning Ett vanligt arbetssätt är att vi tar upp ett tema i våra barn- och är rimlig. På så vis får vår problembeskrivning ett barnperspektiv. ungdomsråd, eller att de själva lyfter en fråga som de tycker är vik- Barn och unga har möjlighet att påverka både problemformulering- tig. Barnen och ungdomarna diskuterar olika aspekter, orsaker och en och tolkningen samtidigt som vi förmedlar deras syn på saken. lösningar. Ofta ser vi nya infallsvinkar på problemet utifrån vad som I vissa fall skapar vi tillfälliga referensgrupper med barn eller ung- kommer fram på dessa möten. domar och genomför workshopar eller rundabordssamtal. Fram- Utifrån det vi får fram formulerar vi frågor som vi ställer till elev- tidens resande, religionsfrihet och samiska barns möjligheter att erna i våra cirka 180 kontaktklasser runt om i landet. Vi genomför komma till tals är några frågor som vi tagit upp under 2007. Frågor ett par kvantitativa enkätundersökningar varje år. blir belysta från fl era håll och ny kunskap kommer alltid fram. 160 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Unga tankar om framtidens resande

Den 11 december genomförde Näringsdepartementet och Barnom- – Ungdomar har ofta budsmannen en workshop tillsammans med tio ungdomar. Syftet var vänner över hela Sverige. att ta reda på hur de ser på framtidens resande och transporter. Därför borde man tänka Ungdomarna som deltog var mellan 16 och 20 år och kom från på att göra det billigare olika delar av landet Malmö, Eskilstuna, Östersund, Järfälla, Bor- för ungdomar att resa, länge och Värmdö. Några av frågorna var: påpekade Victor från • Vad behöver bli bättre när man reser? Järfälla. • Hur tror du att du reser och hur skulle du vilja resa i framtiden? Workshopen handlade också om olika sorters resande. Perra från • Hur tror du att transporterna kommer att fungera? Östersund, berättade till exempel att han tror att han kommer att åka mycket skoter och bil på sin fritid i framtiden. Ungdomarna fi ck göra fl era olika övningar och bland annat tycka till Barn och unga har rätt att komma till tals i frågor som berör dem. om Näringsdepartementets egen lista över viktiga saker. Att rädda Syftet med workshopen var att ta del av ungdomarnas synpunkter liv kom högst upp på ungdomarnas lista, tätt följt av miljön. på framtidens resande och transporter så att Näringsdepartementet Trygghet var en annan fråga som diskuterades. Det är viktigt att kan väga in dem i sitt förslag som kommer att läggas fram under kunna känna sig trygg när man reser. Både yngre och äldre personer 2008. känner sig ofta otrygga när de till exempel åker tunnelbana eller – Jag har fått säga vad väntar på bussen, enligt ungdomarna. jag tycker och komma Robin från Eskilstuna tycker att det fi nns så mycket fördomar om med förslag. Jag har fått killar och tjejer på stan, till exempel om hip-hopare eller punkare. ut mycket, sa Jennie från Många är rädda i onödan. Värmdö, som är intres- En stor del av diskussionerna under dagen handlade om att ung- serad av att tycka till om domar skulle resa mer om det var billigare, särskilt på fritiden. andra frågor också.

Foto: Karin Engberg TEMA: XXX 161

Samekulturen ger stolthet, identitet och en bra uppväxt

I december genomförde Barnombudsmannen en undersökning bland samiska barn och ungdomar i Jokkmokk. Vi talade med ung- domar i åldern 13–18 år från Östra skolan och Bokenskolan om deras liv som samer för att få en bild av vilka problem och möjligheter de har. Mötet var en del i ett samarbetsprojekt mellan barnombuds- männen i Norge, Finland och Sverige. Projektet presenterades i ett fl ertal medier, däribland nyhetsmedier som rapporterar på samiska och i medier riktade till barn. Vi använde oss av en inledande övning inspirerad av metoden LFA, Logical Framework Approach. Ungdomarna fi ck i uppdrag att skriva ner på post-it-lappar vad de tycker är bra och dåligt med att vara same i Sverige. Sedan samlade Barnombudsmannens represen- tant in och grupperade alla post-it-lapparna på tavlan och diskute- rade med ungdomarna. På det här sättet fi ck vi fram ungdomarnas bild av hur det är att ha samiskt ursprung. Slutligen diskuterade de vad man kan göra för att lösa problem i barnens vardag. Dokumentationen av hela övningen blev ett viktigt underlag till barnombudsmännens projekt. – Ungdomarna är mycket stolta över sitt ursprung. Mitt intryck är att de tycker att den samiska kulturen är bra för identiteten och att det har bidragit till en bra uppväxt, säger Barnombudsmannens projektledare Jorge Rivera. Tyvärr upplever de också att många har fördomar om samer och att de blir diskriminerade, tillägger han. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att komma till tals. Barnets rättigheter kommer att översättas till nordsamiska. Vi kom- mer också att presentera våra rapporter för beslutsfattare på kon- ferenser i varje land och sprida information till dem som har deltagit i undersökningen eller berörs av resultaten.

Foto: Silvana Duarte 162 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Barns och ungas attityder kan vara minst lika viktiga som frågan eller när vi ska göra enkätundersökningar. Arbetssättet kan också i sig. Vår undersökning om barns attityder till våld i samhället visar användas för att utvärdera en aktivitet eller ett projekt. till exempel att det är lika viktigt att minska oron för våld som att förebygga förekomsten av våld.1 Oron behöver inte stå i proportion Exempel på förberedelser inför workshopar eller till förekomsten. Det kan visa sig att barn och unga oroar sig mer rundabordssamtal för våld än vad det fi nns objektiva skäl till. • Informera och skapa förutsättningar för att alla ska kunna delta Vår och Näringsdepartementets workshop om barns syn på • Informera om hur informationen kommer att användas, resande i framtiden visade till exempel hur de unga bidrog med citat, fotografi er med mera viktigt kunskap. De tog bland annat upp känslan av otrygghet, räds- • Hämta in varje barns samtycke till att använda citat och lan för våld, som en mycket negativ sida av att färdas kollektivt. eventuella fotografi er Ungdomarna var även mer intresserade av nuläget, hur vi reser • Planera genomförandet väl, olika moment och övningar, idag, än av de mer visionära idéerna om framtida färdmedel som till exempel med en LFA-övning presenterades av de vuxna. • Skapa generöst med tid för övningarna • Planera in tid för pauser, mat, frukt och dricka Effektiva övningar som sätter fokus I de båda workshoparna med ungdomar som vi här berättat om Enkätundersökningar som ger både kvantitativa och gjorde vi övningar för att alla skulle komma till tals och identifi era kvalitativa data problem och möjligheter. Vi brukar använda oss av en övning som Barnombudsmannen använder företrädesvis två olika typer av är en del av LFA, Logical Framework Approach, vilket är en metod för kvantitativa undersökningar: enkäter till våra kontaktklasser och att bedöma, följa upp och utvärdera projekt.2 Vi började använda enkäter som tar reda på barns nöjdhet med livet, så kallade Nöjt arbetssättet i samband med projektet The Right to be Heard som barn-index undersökningar. var ett Sida-fi nansierat projekt. Sida använder LFA-metoden för att höja kvaliteten i sina utvecklingsprojekt. Kontaktklassenkäter Under en workshop sker arbetsgruppens tankearbete i dialog I slutet av nittiotalet började vi göra kvantitativa undersökningar i på ett strukturerat sätt. Det skapas en gemensam syn på frågorna våra kontaktklasser genom att ställa frågor via enkäter på webben. och uppmärksamhet på när åsikterna går isär. Vi använder ofta Vi har ungefär 190 kontaktklasser, spridda över hela landet, med övningen som en förberedelse för att utforska ett okänt område barn och ungdomar i årskurserna 4–9 och åren 1–3 i gymnasiet. Vi samarbetar med kontaktklasserna, lärare och elever, under fl era 1 Barnombudsmannen. Vem kan man lita på? Barn och unga berättar om brott, 2007. 2 Sida. Logical Framework Approach (LFA). En sammanfattning av LFA-terorin, 2003. BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 163

år. Att vara kontaktlärare innebär ett engagemang från lärarens • Hämta in varje barns samtycke till att delta sida, eftersom kommunikationen med klassen går genom läraren. • Hämta in föräldrarnas samtycke Eleverna i kontaktklasserna utgör inte ett statistiskt slump- • Tala om hur deltagarna får ta del av resultatet mässigt urval, eftersom lärarna ansöker eller tillfrågas om att bli kontaktlärare. Svaren blir därigenom inte representativa för befolk- Återkoppling skapar mening och motivation. Vi återkopplar resulta- ningsgruppen barn och unga i de aktuella åldrarna. Men gruppen ten från undersökningarna genom att skicka den aktuella rappor- svarande är stor och har god spridning i åldrar och geografi , sko- ten med ett brev till kontaktlärare och genom att i korthet återge lorna är spridda från Norrbotten till Skåne. resultaten på vår webbplats för barn och unga. Bland eleverna fi nns många med utländsk bakgrund. Fördel- ningen mellan pojkar och fl ickor brukar i våra enkätundersökningar Enkäter som underlag för Nöjt barn-index också ungefär spegla den fördelning som fi nns i hela åldersgrup- För några år sedan utvecklade vi en kvantitativ metod för att mäta pen. Svaren ger därför en god bild av vilka uppfattningar som fi nns hur nöjda barn är med sina liv, Nöjt barn-index. Vi lät barn värdera bland barn och unga. Kontaktklasserna erbjuds vanligtvis att svara ”sin nöjdhet med livet” på en skala. Resultaten från undersökning- på enkäter ett par gånger per läsår. arna kan generaliseras. Vi kunde också se variation bland åldrar och På många frågor fi nns det inga enkla ja- eller nej-svar, svaret kön. Det internationella projektet Rätten att komma till tals beskri- beror på många olika faktorer. I enkätundersökningar kan man ge ver vi i den sista delen av den här rapporten.3 utrymme att fritt förklara hur man tycker och tänker i så kallade Undersökningsmetoden innebär att man utgår från ett fråge- öppna svar. Men det förutsätter att den som svarar både kan ut- formulär med en standardiserad svarsskala och ett antal frågor trycka sina åsikter i skrift och konkretisera abstrakta resonemang. om olika aspekter av livet. Svaren på fl era frågor räknas ihop till ett Ju yngre barn, desto sämre fungerar enkäter där man fyller i öppna indexvärde, till exempel för ”hälsa” eller ”familjerelationer”. Den svar. indexerade skalan löper mellan 1 och 100. Det är viktigt att anpassa antal frågor, frågornas formulering Vi har tagit fram medelvärden på den indexerade skalan för alla efter barnens ålder, läs- och skrivförmåga. Vi strävar efter att testa barn i åldern 8–15 år i varje land, som deltagit i undersökningarna formuleringarna på åldersgruppen och därefter anpassa ytter- och för olika grupper av barn. Det kan vara fl ickor och pojkar, barn ligare. i olika åldersgrupper, barn i städer eller på landet, barn i fattiga familjer eller inte, barn i olika regioner och barn som lever under Några av de förberedelser som vi vill att kontaktlärarna gör är: vissa omständigheter. Vilka uppdelningar vi har gjort har skiftat • Informera och skapa förutsättningar för barnen 3 Barnombudsmannen. The Right to be Heard. A Final Statistical Report, 2007 och Barnom- • Förklara syftet och vad resultaten ska användas till budsmannen. “Hur kul är det på en skala?”, 2005. 164 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

något mellan de olika länderna efter vad som har varit relevant att den och i skolan eller förskolan. På det viset samlade vi in ett stort belysa. material inför frågeformuleringen. Även formulärens utformning De diagram som tagits fram visar tydligt vilka delar av livet som och svarsmetoden testades på barngrupper innan själva undersök- barn anser sig nöjda eller missnöjda med och hur mycket detta ningen genomfördes. påverkade nöjdheten med livet i stort. Resultaten ger beslutsfat- När datainsamlingen i undersökningen genomfördes fi ck barnen tare underlag för prioriteringar och beslut som rör barns och ungdo- på förskolorna svara på 45 frågor, några varje dag under en veckas mars tillvaro. På så sätt ger vi dem möjlighet att bättre kunna analy- tid. Pedagogerna läste upp frågorna för barnen som sedan svarade sera konsekvenserna av olika beslut och prioriteringar för barn. Om genom att visa upp bilder med olika ansiktsuttryck. De kunde välja beslutsfattare på ett tidigt stadium kan förutse konsekvenser av bland: väldigt glad, glad, lite ledsen och mycket ledsen. Svaren sam- beslut ökar förutsättningarna för att bra beslut fattas. manställdes och skrevs in i en datafi l av personalen. Barnen i årskur- serna 2, 4 och6 fi ck själva besvara enkäten på webben via skolans Yngsta barnen i kvantitativ undersökning datorer eller på pappersformulär i klassrummet. En av utmaningarna för oss är att samla in svar från de yngsta bar- nen i åldern 0–5 år. Intervjuer och observationer brukar användas Resultaten kan användas i lokal barnpolitik för undersökningar bland yngre barn. Ofta blir det föräldrarna som Under en dag i november träffade vi bland andra förtroendevalda, får svara på frågor om vad deras barn tycker och tänker, till exem- tjänstemän och representanter från frivilligorganisationer för att pel om kvaliteten i förskolan. Vi har utvecklat och testat en metod presentera de första resultaten från undersökningarna. Dagen av- som innebär att barnen själva får svara, men med viss hjälp av för- slutades med ett gemensamt fullmäktigemöte för de båda kom- skolepedagoger. På så sätt kan även barn i åldern 4–5 år svara på munerna där Barnombudsmannen och generaldirektören för Ung- frågorna i enkäten. domsstyrelsen föreläste om hur resultat från lokala undersökningar Under 2007 genomförde vi en Nöjt barn-index undersökning bland barn och unga kan användas i den lokala barn- och ungdoms- i Karlskoga och Degerfors kommuner. Sammanlagt deltog 1 072 politiken och ge ett gott kunskapstillskott för olika satsningar. elever i årskurs 2, 4 och 6 och 316 förskolebarn i åldern 4–5 år. Resultaten visar bland annat att leken är det absolut viktigaste Undersökningarna förbereddes genom workshopar med två för att förskolebarnen ska må bra. När det gäller skolbarnen är de grupper förskolebarn och två grupper skolbarn. Grupperna med för- generellt sett nöjda med skolan, särskilt med vad de lär sig. Men de skolebarn var cirka tio barn per gång och i grupperna för årskurserna är missnöjda med hygienen på skoltoaletterna. Resultaten är ett 2, 4 och 6 deltog cirka 20 barn vid varje tillfälle. Förskolebarnen och viktigt kunskapsunderlag för prioritering bland beslutsfattare och barnen på lågstadiet förberedde sig genom att rita teckningar eller ansvariga i kommunerna. skriva ner på lappar vad som var bra och dåligt hemma, på friti- BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 165

Kunskapen om Karlskoga och Degerfors-projektet spreds också den med barnobservationer. Att delta i vardagen ger kunskap som via medier på både riks- och lokalplanet. Utbildningsradion, UR, hör vi inte kan få fram på annat sätt. Vi fi ck en fördjupad förståelse för till dem som under 2008 kommer att sända tv-program gjorda på barnens situation, mognad och världsbild, vad som intresserar dem plats med dem som deltog och med barnombudsmannen. och vad som är viktigt för barn i just den åldersgruppen. Svårig- heten med intervjuer är att barns världsbild är mycket konkret, de En metod som fl er kan använda lever här och nu. Barnen som alla hade invandrarbakgrund förstod Vår förhoppning är att Nöjt barn-index ska användas av fl er kom- till exempel inte frågan ”Är det bra i landet där du bor?” De upplevde muner i framtiden, som ett verktyg i arbetet med att genomföra snarare att de hörde hemma i sin familjs ursprungsland och frågan barnkonventionen inom sina verksamheter. Journalister och ledar- fi ck formuleras om till ”Är det bra här där du bor?”. skribenter har vid fl era tillfällen uppmärksammat Nöjt barn-index En annan svårighet med intervjuer är att barnen delvis är be- i positiva ordalag under året. Vi hoppas även kunna göra om den gränsade av omgivningen – miljön, kamraterna och möjligheterna landsomfattande undersökning som vi genomförde hösten 2002 till lek och aktiviteter. Genom att göra observationer kunde vi stu- för att kunna se hur utvecklingen av svenska barns nöjdhet ser ut dera alla barn oavsett verbal förmåga i ett givet sammanhang. Vi över tid. ville iaktta vad barnen själva visar intresse för och se vilka barn som är delaktiga i gemenskap. I en annan miljö eller socialt sammanhang Kvalitativa metoder som låter de yngsta komma till tals kanske samma barn visar upp helt andra sidor. Barnobservationer Hösten 2006 bildade vi ett nytt barnråd i en förskolegrupp med fyra- har fördelar om man vill studera hur barnen fungerar spontant i sin åringar på en förskola i en Stockholmsförort. Inom forskningen är vardag med all den komplexitet det innebär vad gäller relationer, intervjuer och observationer vanliga metoder, vi ville se om vi som empati, utanförskap, delaktighet, språk, barnkulturella uttryck, vad myndighet kunde använda intervjuer och observationer som metod de är intresserade av och nyfi kna på. för att samla information från de yngsta barnen. I barngruppen stu- Oavsett om den som genomför undersökningen spelar in inter- derade vi barns och ungas infl ytande i förskolan under 2006. Våren vjuerna med bandspelare eller om man antecknar vad barnen säger 2007 ställde vi frågor som handlade om hur barnen tycker att det är får man stora mängder information att bearbeta. Det gäller även att leva i Sverige. Vi studerade relationer, språk, utveckling och vär- för observationerna, där vi till exempel lät barnen själva vara med degrund i vardagen, inför vår rapport till FN:s barnrätts kommitté. och fotografera. Vi ser möjligheter med att göra intervjuer och observationer med de yngsta barnen, men vi behöver utveckla bra Intervjuer och observationer med förskolebarn metoder för att på ett effektivt sätt bearbeta och analysera den Att genomföra intervjuer med barn ställer höga krav på den vuxna information man får fram. intervjuaren, men vi ser möjligheter att få resultat då vi kombinerar 166 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Intervjuerna och observationerna visar bland annat att barnen fritids mellan fem och åtta år i den här förskolan tycker att det allra mesta är roligt och de är po- • Temat trygghet med 10 barn från årskurs 3 sitivt inställda till lekar och aktiviteter. De tycker att det är bra att • Temat psykisk hälsa med 10 ungdomar från gymnasiets år 2 bo ”där de bor”. Barnen har möjlighet att påverka olika saker i sin vardag på förskolan. De kan bland annat vara med och bestämma Temat bröts ned till frågeställningar som var möjliga att diskutera. om sånger och lekar samt påverka dagsprogrammet. Pedagogernas Konstpedagogerna arbetade därefter med att koppla frågeställ- planering och beredskap att ändra den efter vad barnen vill göra ningarna till ett känt konstverk, utifrån vilket vi tillsammans med skapar en fl exibel ram för infl ytande. barnen eller ungdomarna kunde möta temat. En workshop gick generellt till så att en grupp om cirka 10 barn Kommunikation genom konst och skapande eller ungdomar kom till museet, tillsammans med minst en lärare, Barnombudsmannen samlade under 2007 in barns och ungas tan- för att träffa konstpedagoger och en representant för Barnombuds- kar, åsikter och synpunkter som ett led i förberedelserna inför re- mannen. Först samlades vi och talade om FN, barnrättskommittén geringens rapport till FN:s barnrättskommitté. Några av de teman och om Sveriges rapportering. Vi gjorde också övningar där vi till som barn och unga själva hade fört fram sedan den senaste rappor- exempel skrev ord på lappar eller associerade fritt. Barnen och ung- teringen 2002, och som Barnombudsmannen själv har identifi erat domarna fi ck möjlighet att ställa frågor och komma med tankar och som viktiga, ville vi diskutera på ett lite djupare sätt med barn och synpunkter. unga. En konstpedagog presenterade några verk, ett i taget för barnen. I syfte att dels få en mer fördjupad kunskap om vad några barn Konstpedagogen berättade om verket och gjorde både tankemäs- eller ungdomar tycker i olika frågor, dels försöka hitta ett nytt sätt siga och fysiska övningar tillsammans med barnen. Vid vissa verk att prata om samhällsfrågor inledde vi ett samarbete med Natio- fi ck barnen också höra myten eller berättelsen bakom verket. Bar- nalmuseum och deras konstpedagoger. nen fi ck berätta om sina tankar kring de olika konstverken. Vi anordnade sammanlagt fyra workshopar på Nationalmuseum I Ateljén presenterade konstpedagogen ett material för barnen, till vilka vi bjöd in barn och ungdomar i olika åldrar att delta. Varje antingen lera eller akrylfärg. Barnen fi ck skapa ett eget verk som be- workshop hade ett tema, på förhand bestämt av oss. De teman som rättar något om temat. Slutligen ledde konstpedagogen ett samtal diskuterades var trygghet, föräldrastöd och psykisk hälsa. Trygg- med barnen och ungdomarna om deras konstverk. Där de, om de hetstemat diskuterades i två grupper. ville, fi ck berätta om verket och utveckla sina tankar om temat. • Tema trygghet med 10 barn från årskurs 3 Hela workshopen tog några timmar och dokumenterades i all- • Tema föräldrar och föräldrastöd med 10 barn från mänhet med fi lm, stillbilder och anteckningar. Efter varje workshop BARNKONVENTIONENS GENOMFÖRANDE 167

pratade vi med barnen eller ungdomarna om vad de tyckte var bra Vi kan konstatera att metoden lämpar sig väl för samtal och re- med workshopen och vad vi kunde utveckla. Efter några veckor tog fl ektion kring samhällsfrågor, men att det underlag som man får konstpedagogen kontakt med barnens lärare och följde upp om fram kräver en hel del tolkning. Dokumentationen av samtalen och barnen hade ytterligare tankar och synpunkter. Barnen och ung- verken ger upphov till nya tankar, associationer och perspektiv som domarna förmedlade vid utvärderingarna att de uppskattade både kan vara viktiga när man exempelvis vill gå vidare med enkätunder- syftet och metoden och kom med förslag till förbättringar. Framför sökningar eller fokussamtal. allt uppskattades de myter som konstpedagogen berättade i sam- band med en del av konstverken.

Om Barnombuds- mannen 11 170 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Internationellt engagemang

Internationella utbildningsprogram på uppdrag av Sida Barnens rättigheter i Albanien Barnombudsmannen har i samarbete med Sida under fl era år ge- I september reste två representanter från Barnombudsmannen till nomfört internationella utbildningsprogram, så kallade Internatio- Albanien, inbjudna av Rädda barnen i Albanien. Syftet var att stärka nal Training Programmes, med fokus på barnets rättigheter. Utbild- arbetet med en ombudsmannamyndighet för barn och uppmuntra ningarna fi nansieras av Sida och riktar sig till högre tjänstemän som arbetet med barns rättigheter i myndigheter och organisationer. arbetar för barnets rättigheter i Sidas prioriterade länder. Kursdeltagarna kom från Albanien, Ryssland och Bosnien och Herce- Under 2007 påbörjade vi ett utbildningsprogram för 25 deltagare govina. från Bangladesh, Filippinerna, Indien, Indonesien, Laos, Mongoliet, Sri Lanka, Vietnam och Östtimor. Hösten 2007 gick deltagarna en The Right to Be Heard tre veckor lång utbildning i Sverige. Därefter genomför de ett för- Barnombudsmannen publicerade under 2007 resultatrapporten ändringsprojekt i sina respektive hemländer. Projekten redovisas The Right to Be Heard. Den beskriver statistiska undersökningar i under våren 2008 . Bosnien och Hercegovina, Peru, Sri Lanka, Vietnam och Sverige. Re- Utbildningsprogrammets syfte är att med barnkonventionen sultat från Serbien, Kosovo och Montenegro ingår också i rappor- som en utgångspunkt i arbetet med barnets rättigheter driva på ten. I dessa tre länder genomfördes likadana undersökningar utan- tillämpningen av olika metoder på nationell och internationell nivå. för projektets ram. Undersökningarnas syfte var att ge barn och I detta sammanhang har vi arbetat vidare med metodutveckling ungdomar möjlighet att komma till tals om sina liv. Metoden heter med hjälp av erfarenheter från deltagare och föreläsare från olika Nöjt barn-index (NBI) och är ett verktyg för beslutsfattare och kan länder. användas inför olika beslut som kan påverka ett barns liv. Projektet drevs av Barnombudsmannen och fi nansierades av Sida. Förbättrad lagstiftning i Filippinerna Barnombudsmannen inledde 2005 ett samarbete med The Commis- Medverkan i olika internationella sammanhang sion on Human Rights of the Philippines. Samarbetet fi nansieras av Barnombudsmannen fi ck under 2007 en stor mängd förfrågningar Sida och syftar till att utveckla kommissionens insatser för barnets om medverkan i internationella sammanhang och om internatio- rättigheter. Under våren 2007 besökte Barnombudsmannen Filip- nella studiebesök. Vi prioriterar i första hand insatser som kan leda pinerna bland annat för att studera och belysa situationen för barn till att andra länder inrättar en liknande myndighet eller aktiviteter på institution. Vi genomförde en utbildning i Manila för kommis- som kan ge ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte. sionens personal. Insatserna bidrog till att lagstiftningen som rör Under året fi ck vi besök från bland annat Colombia, Japan, Ka- barn i konfl ikt med lagen reviderades och att straffbarhets åldern nada, Libanon, Moldavien, Storbritannien, Turkiet och Tyskland. höjdes. Samarbetet avslutas våren 2008. Myndigheten var även inbjuden till svenska ambassader i Rumä- OM BARNOMBUDSMANNEN 171

nien, Moldavien och Italien för att delta vid seminarier eller möten Enoc som kan leda till inrättande av barnombudsmän i dessa länder. Samarbetet mellan barnombudsmännen i Europa stärks kontinu- På begäran av EU anordnades ett expertmöte för deltagare från erligt. Det europeiska nätverket the European Network of Om- Serbien där Sveriges myndighet fi ck dela med sig av sina erfarenhe- budspersons för Children, Enoc, hade sitt årliga möte i Barcelona ter som barnombudsmannamyndighet. i september. Huvudtemat var barn med funktionshinder och vilka Barnombudsmannen besökte Italien för att tala om barnets rättigheter som dessa barn har enligt barnkonventionen. rättigheter. I besöket ingick också ett möte med italienska regio- nala ombudsmän och frivilligorganisationer. Det anordnades på FN:s barnmöte i New York begäran av den svensk-italienska handelskammaren och Rädda Barnombudsmannen deltog i FN:s barnmöte i New York i december barnen i Italien. 2007. Ett separat möte anordnades för barnombudsmän från hela världen. Ett nytt nätverk bildades och möjligheter till erfarenhets- Nordiskt samarbete kring samiska barn och ungdomar utbyte globalt har därmed skapats. Barnombudsmännens samverkan i Norden har utvecklats. Varje år anordnas nordiska möten för utbyte av erfarenheter och för att öka kunskaper om barns rättigheter. Så även 2007. Barnombudsmännen från Finland, Norge och Sverige tilldelades under 2007 dessutom medel från den Europeiska utvecklingsfon- den för att driva projektet ”Rätten att komma till tals för samiska barn och ungdomar”. Projektet är ett svenskt initiativ och syftar till att möjliggöra för samiska barn och ungdomar att säga vad de tycker om sina liv i enlighet med barnkonventionens artikel 12 om delaktighet och infl ytande. Projektet slutredovisas under 2008. 172 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Att sprida kunskap genom medierna

Medierna är en central informationskälla för beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Vi väljer att sprida kunskap om nya rapporter och barns villkor genom pressträffar, intervjuer, pressmeddelanden och debattartiklar.

Genom ett väl inarbetat strategiskt mediearbete som bygger på Vi skrev 23 debattartiklar och krönikor under året, skickade ut 42 fakta, tydlighet och tillgänglighet är Barnombudsmannen väl eta- pressmeddelanden och sex nyhetsbrev om myndighetens arbete till blerad som en kunskapsmyndighet för barns rättigheter. presskontakter, organisationer, myndigheter och politiker. Vi har bidragit till att sätta barns rättigheter på kartan under Barnombudsmannen medverkade i cirka 1 311 artiklar i tryckt senare år. Intresset för barns villkor och våra förslag på riksplanet, press och omnämndes i 1 476 webbpubliceringar. Vårt arbete ledde lokalt och internationellt ökar. Det märks bland annat genom att till 249 radio och tv-inslag och referat. Av kostnadsskäl bevakas inte medieintresset är mycket stort inför pressträffar och presentatio- alla medier. Rapporter och ställningstaganden presenterades på ny- ner av nya rapporter samt inför barnombudsmannens resor i Sve- hetsplats, på ledarplats och i debattprogram i radio- och tv. rige och internationellt. De frågor som vi belyste och förmedlade Att nå ut med information direkt till barn och unga var fortsatt till medierna ledde under året till att regering, riksdag, frivilligor- en viktig del av vårt arbete. Kamratposten, 8 Sidor, Lilla Aktuellt och ganisationer, allmänhet och beslutsfattare uppmärksammade de programmet Rea i Sveriges Television, barn- och ungdomsredaktio- ämnen vi tog upp. nerna i Sveriges Radio och inom Utbildningsradion, bevakade våra Genom medierna förmedlas kunskap som kan öka medveten- frågor. Vi deltog vid två redaktionsmöten hos Utbildningsradion heten om barns rättigheter i hela samhället. Ett sådant exempel är under året för att berätta om aktuella frågor och sprida kunskap att tipsa lokala medier om framgångsrikt barnkonventionsarbete i om barnkonventionsarbetet i Sverige. samband barnombudsmannens besök. Det kan bidra till att barn- Barnombudsmannen medverkade bland annat i TV4:s Kalla Fak- konventionsarbetet i kommuner, regioner, landsting och statliga ta, i radioprogrammen Dagens Eko, Studio Ett, P3 Star, Nordegren myndigheter drivs framåt. i P1 och i en rad fack-, riks- och i lokalpress på den ort som barn- 2007 blev händelserikt och intensivt. De skrifter, rapporter och ombudsmannen besökte. ställningstaganden som vi presenterade fi ck mycket bra genomslag Skriften Förklara vad som händer – En pedagogisk brottmålsrät- i medierna, vilket beskrivs i respektive avsnitt i årsrapporten. tegång för unga presenterades i januari en debattartikel i Göte- Vi hade drygt 650 unika kontakter med journalister via e-post, borgs Posten och vid en pressträff i Stockholm. Innehållet uppmärk- telefon och personliga möten. De fl esta intervjuer sker med svens- sammades bland annat i rikstäckande medier och i fackpress som ka medier, men intresset för barnrättighetsfrågor är även stort vid tidningen Advokaten. Vi fi ck genom inbjudningar att hålla föreläs- barnombudsmannens resor utomlands. Under året visade journalis- ningar samt kontakter med rättsväsendet i olika sammanhang un- ter från bland annat England, Estland, Frankrike, Japan och Malaysia der året bekräftat att förslaget att göra rättegångsprocessen mer stort intresse för vårt arbete och besökte kansliet i Stockholm. begriplig väckte stort intresse. OM BARNOMBUDSMANNEN 173

Ur Göteborgs-Posten 18 oktober 2007.

Vi uppmärksammade att barn med funktionsnedsättningar i Dagens Nyheter på försommaren. Förslaget togs upp och kom- utestängs från fritidsaktiviteter med skriften Mer än bara lite kul; menterades i cirka 65 artiklar i tryckt press och 19 radio- och tv- revisionens betydelse i det kommunala arbetet med skriften Rustad inslag. När vi föreslog registerkontroll av ledare inom idrott och för revision; de yngsta barnens rättigheter genom årsrapporten andra fritidsaktiviteter fi ck det stort genomslag och omnämndes Klara, färdiga gå!; brott i barns och ungas vardag genom Vem kan i 110 olika tidningar. man lita på? I samband med att Statskontoret i oktober föreslog att myndig- Annat som vi tog upp var barnets bästa i frågor om vårdnad, heten skulle läggas ned uppmärksammades detta i radio, tv och tid- boende och omsorg; barnaga och vårt förslag Operation barnfrid; ningar liksom beskedet från regeringen att så inte skulle bli fallet. barnmisshandel; brister i utredningar när det gäller brott mot barn; Vårt förslag att spelreglerna för press, radio och tv borde inne- betydelsen av en väl fungerande skolhälsovård med skolkuratorer, hålla en särskild skrivning om barn, med Norges etiska regler som skolpsykologer och specialpedagoger; barns psykiska hälsa; samiska förebild, väckte intresse hos Svenska Journalistförbundet. Vi in- barns rättigheter och läget för barns rättigheter i Sverige i samband bjöds att berätta om förslaget hos förbundets yrkestetiska nämnd, med att barnkonventionen fyllde 18 år. YEN. Vi diskuterade barnperspektivet i mediernas rapportering och En fråga som fi ck stor uppmärksamhet var att skolfoton utan att en till synes harmlös rapportering och publicering kan påverka elevers och föräldrars vetskap sprids utan tillstånd på Internet. barn negativt. Vi valde att uppmärksamma vår skrivelse till regeringen att elever bör ha rätt att få sina betyg omprövade i en debattartikel 174 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Råd, nätverk och grupper

Expertrådet Nätverket för barns och ungdomars villkor Barnombudsmannen har sedan 2002 ett särskilt expertråd som Barnombudsmannen har tagit initiativ till att i nätverksform regel- utses av barnombudsmannen själv. Expertrådet hade tre sam- bundet träffa representanter från ett antal myndigheter som alla manträden under 2007. Förutom Barnombudsmannens verksam- arbetar med barnfrågor. Syftet är att hålla varandra uppdaterade i het generellt diskuterade rådet bland annat Sveriges rapportering aktuella frågor inom våra myndigheter och organisationer. till FN:s barnrättskommitté. I nätverket ingår följande myndigheter och organisationer: I expertrådet ingår: Banverket Thomas Fürth, docent och forskningsledare vid Kairos future AB, Barnombudsmannen Stockholm Brottsförebyggande rådet Benny Marcel, chef för teater-, dans- och musikfrågor på Statens Brottsoffermyndigheten kulturråd Civilförsvarsförbundet Birgitta Qvarsell, professor vid Pedagogiska institutionen, Stock- Handikappombudsmannen holms universitet Integrationsverket Åke Saldeen, professor emeritus, Juridiska fakulteten, Uppsala uni- Myndigheten för skolutveckling versitet Skolverket Bengt Sandin, professor vid Tema barn, Linköpings universitet. Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Statens folkhälsoinstitut Statens institutionsstyrelse Statens kulturråd Statistiska centralbyrån Sveriges kommuner och landsting Ungdomsstyrelsen OM BARNOMBUDSMANNEN 175

Barnråd Tvärvetenskapliga referensgruppen Under 2003 startade Barnombudsmannen fem barnråd, i samband Ett ständigt pågående arbete hos Barnombudsmannen är att med att det tidigare barn- och ungdomsrådet lades ned. År 2004 bevaka svensk lagstiftning och dess tillämpning i förhållande till startades ytterligare två barnråd. I slutet av 2006 avslutades två barnkonventionen. Barnombudsmannen ska vara en spjutspets i ar- barnråd och deltagarna erbjöds att i stället gå med i ungdomsrå- betet med barnkonventionens efterlevnad. För att kunna fullgöra det. I de fem barnråd som fanns under 2007 var deltagarna mellan uppdraget måste vi ha insikt i själva idén med konventionen. Det 4 och 13 år. handlar inte bara om att lära sig vilka rättigheter som barnkonven- Samtliga råd fi nns av praktiska skäl i Stockholmsområdet. Syftet tionen omfattar, utan också om att ta till sig och förstå innebörden med barnråden är att bredda vår kontaktyta och öka den direkta av konventionen. Det är därför av största vikt att en grundlig analys kommunikationen med barn. Olika personer hos Barnombudsman- av artiklar och begrepp i barnkonventionen görs. nen ansvarar för var sitt barnråd och besöker dem regelbundet i Som ett led i detta arbete har den tvärvetenskapliga referens- deras skolor och förskolor. Under 2007 diskuterade vi vad som är gruppen tillsatts. Med hjälp av referensgruppen kan vi ytterligare bra och vad man vill ändra på i Sverige, i området där man bor och i analysera och utveckla innebörden av och öka förståelsen för be- skolan. greppen i barnkonventionen. Därmed kan vi fl ytta fram våra po- sitioner. Ungdomsrådet Ungdomsrådet brukar samlas ett antal gånger varje år och fungerar I tvärvetenskapliga referensgruppen ingår: som vår referens i aktuella frågor. Under 2007 träffades ungdoms- Bodil Rasmusson, fi l. dr, universitetslektor, Socialhögskolan, Lunds rådet vid ett tillfälle. Rådet är under ombildning. universitet Bo Edvardsson, docent i psykologi, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet Cecilia Lindgren, fi l. dr, universitetslektor, Institutionen för utbild- ningsvetenskap, Linköpings universitet Carin Jahn, ämnesråd, Socialdepartementet Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet Annika Rejmer, studierektor, lektor, Rättssociologiska enheten, Lunds universitet 176 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Anna Singer, docent i rättsvetenskap, Juridiska fakulteten, Uppsala Barnombudsmannens personal universitet Lena Nyberg, barnombudsman Maria Eriksson, fi l. dr, forskare, Sociologiska institutionen, Uppsala Inger Andersson Kagios, utredningsansvarig universitet Anna-Karin Boqvist, jurist Torgny Gustavsson, överläkare, specialist i barn- och ungdoms- Malin Dahlberg Markstedt, utvecklingskoordinator psykiatri, leg. familjeterapeut Gunnar Elvin, samordnare informationsenheten, IT-ansvarig Kristina Bartley, universitetslektor, Institutionen för pedagogik, Karin Engberg, informatör/webbansvarig Högskolan i Borås Ann Engblom, chefssekreterare Christina Heilborn, jurist, Unicef Marina Gunnmo Grönros, planeringssekreterare Lotta Dahlstrand, juris dr, Regionjurist, Familjejurist/Fonus juridik Kjell Gustafsson, kanslichef Charlotte Lenman, ansvarig jurist, samordnare juridiska enheten Kenneth Ljung, projektledare Eva Norén-Björn, projektledare Sverre Nyborg-Warner, intendent Charlotte Palmstierna, samordnare projekt- och utrednings- enheten Cecilia Parkert, informatör/kommunikatör Tove Rinnan, projektledare Jorge Rivera, projektledare Eva Rosengren, ekonomihandläggare Eva Röyter, jurist (tjänstledig) Cecilia Sjölander, utredare Inger Svensson, registrator Lisbeth Thurnell, projektledare Ulla Tillgren, pressansvarig Jens Ölander, jurist (tjänstledig) OM BARNOMBUDSMANNEN 177

Årsrapporter Barnombudsmannen informerar Rustad för revision. Med barnkonven- Klara, färdiga, gå! Om de yngsta Förklara vad som händer. En pedagogisk tionen som redskap för revisorer i medborgarna och deras rättigheter. rättegångsprocess för unga. kommuner, landsting och regioner. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Hur kan vuxna som möter barn och unga Så här kan du granska verksamheter för belyser de yngsta barnens situation. Vi har i brottmålsprocessen skapa förtroende barn och unga med barnets perspektiv. Råd, undersökt förskolan, föräldrarelationer, ut- för rättsväsendet? Hur kan processen tips och exempel utifrån barnkonventinen. satthet, hälsa och möjligheter att komma bli lättare att förstå och därmed också Barn och unga är medborgare i samhäl- till tals. Barnen och ungdomarna i våra mer rättssäker? När barn och unga får let, precis som alla andra, men de saknar kontaktklasser minns sin förskoleperiod komma till tals och blir tagna på allvar ökar rösträtt och är inte valbara till politiska upp- som en ljus tid. Men många befi nner sig i möjligheterna. Vi vänder vi oss till domare, drag. Därför är det extra viktigt att revisor- otrygga och utsatta situationer, en vardag nämndemän, åklagare och advokater – erna granskar om de politiska besluten tar där våld förekommer. BI2007:02. personer som i sina yrkesroller möter unga hänsyn till barns och ungas rättigheter. i brottmålsrättegångar. Skriften innehåller BI2007:01. Röster som räknas. Barns och ungas rätt råd och tips om vad man bör tänka på till delaktighet och infl ytande. när en ung person deltar i en rättegång. Barnombudsmannens årsrapport 2006 BI2006:03. innehåller resultat från en undersökning om infl ytande bland barn och unga och ger råd och metoder till ett framgångsikt arbete för barnets bästa. Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Därför måste vuxna beslutsfat- tare anstränga sig för att ta reda på deras åsikter. När barns och ungdomars röster räknas blir beslutsunderlagen bättre och kvaliteten på besluten ökar. BI2006:01. 178 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008

Jag vill säja något! Upp till 18 – fakta om barn och ungdom Vem kan man lita på? (2007) Barn och Ett utbildningspaket om barns och ungas 2007 kom den femte upplagan i samarbete unga berättar om brott rättigheter. Varje paket består av ålders- mellan Statistiska centralbyrån. En Vi beskriver hur barn och unga upplever anpassad tidning eller folder samt en uppslagsbok med fakta om barns brott och hur de ser på vuxnas agerande i handledning. Röd folder vänder sig till och ungas liv. Vi beskriver barns samband med att brott begås. Rapporten barn i åldern 5–9 år och är illustrerad av levnadsförhållanden i siffror generellt är baserad på en undersökning bland drygt Sven Nordkvist. Grön folder vänder sig till och över tid. Statistiken kommer från 1 000 barn och unga i Barnombudsmannens barn i åldern 9–13 år och är illustrerad av myndigheter, internationella organ och kontaktklasser. Vuxnas brist på agerande Johan Unenge. Tidningen vänder sig till forskningsrapporter. BR 2007:04. och att vuxna inte tar sig an problemen så ungdomar i åldern 13–16 år. Handledning, att barn och unga känner sig trygga, kan BI2007:03. Tidning, BI2005:03. Röd folder, The Right to Be Heard (2007) vara möjliga orsaker till barns och ungas BI2003:04. Grön folder, BI2003:03. Rapporten handlar om hur vi utvecklade syn på brott. BR 2007:02. en metod för att ta reda på hur nöjda barn är i olika länder, Nöjt barn-index. vi genomförde projektet om barns rätt att komma till tals under 2002-2005. Här presenterar vi resultaten på engelska från Mer information om våra publikationer Bosien Herzegovina, Kosovo, Montenegro, hittar du på www.bo.se. Där kan du Serbien, Peru, Sri Lanka, Sverige och ladda ned skrifterna i pdf-format. Vietnam. BR 2007:05. Publikationerna i tryckt form beställs från: Fritzes Postadress 106 47 Stockholm Telefon 08-690 91 90 Fax 08-690 91 91 E-post [email protected] Webbplats www.fritzes.se

Sverige äger!

Utgiven av Barnombudsmannen, Stockholm 2008

Barnombudsmannen, Box 22106, 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 Fax: 08-654 62 77 E-post: [email protected] Webbplats: www.bo.se

ISBN 978-91-87448-49-2

Omslagsfoto: Emelie Asplund/Scanpix Ytterligare exemplar kan beställas från: Fritzes Tryck: åtta.45 Postadress: 106 47 Stockholm ISBN 978-91-87448-31-7 Telefon: 08-690 91 90 Med undantag för reportagen på sidorna 29-31 och 160-161 Fax: 08-690 91 91 har barnen och ungdomarna på bilderna i denna publikation E-post: [email protected] ingenting med textinnehållet att göra. Webbplats: www.fritzes.se

Barnombudsmannen ska ta tillvara barns och ungas rättigheter och intressen i samhället. Myndigheten ska särskilt upp- märksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med Sveriges åtagande enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Uppgiften är att arbeta generellt för barn och ungdomar och företräda dem i den allmänna debatten. Myndigheten ska prioritera frågor som rör barn i utsatta situationer.