DOCSLIB.ORG

M E D Ie R & P O Lit Ik

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
M E D Ie R & P O Lit Ik OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIER UNDER 1900-TALET redaktörer: mats jönsson & pelle snickars MEDIER & POLITIK MEDIER & POLITIK OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIER UNDER 1900-TALET snickars jönsson & redaktörer: Box 241 24, 104 51 Stockholm statens ljud- och bildarkiv hur den svenska arbetarrörelsen landets audiovisuella ytelserika mest till förhållningssätt sitt reformerade 1900-talet under aktör politiska infl massmedier. Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige 1909 från till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och storstrejken socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens nns lmer som diskuteras i boken återfi ertal av de fi eget mediebruk. Ett fl rörligt timmar sex än mer innehåller De DVD-skivor. medföljande två på bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen. Kring 1900 är företrädare rörelsens av merparten att trots – massmedier den modernitetens svenska arbetarrörelsen entligt fi är mediearbetare. inställd Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer mot August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting Hansson. Mer än och sextio år senare Per har Olof Palme Albin på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartsekel senare dansar Göran Persson i ”Bolibompa”. vad mediehistoriker och lmvetare fi historiker, sig frågar boken här den I det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fi entligt inställd mot OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIERMEDIER UNDER 1900-TALET & POLITIK modernitetens massmedier – trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartsekel senare dansar Göran Persson i ”Bolibompa”. I den här boken frågar sig historiker, fi lmvetare och mediehistoriker vad det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara hur den svenska arbetarrörelsen landets mest infl ytelserika politiska aktör under 1900-talet reformerade sitt förhållningssätt till audiovisuella massmedier. Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige från storstrejken 1909 till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens eget mediebruk. Ett fl ertal av de fi lmer som diskuteras i boken återfi nns på två medföljande DVD-skivor. De innehåller mer än sex timmar rörligt bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen. MEDIER redaktörer: & POLITIK jönsson & snickars OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIER UNDER 1900-TALET statens ljud- och bildarkiv Box 241 24, 104 51 Stockholm redaktörer: mats jönsson & pelle snickars MEDIER & POLITIK OM ARBETARRÖRELSENS MEDIE- STRATEGIER UNDER 1900-TALET Introduktion Mats Jönsson & Pelle Snickars 1968 publicerades en bok i Sverige om fi lmmediets ideologi. I Politik och fi lm satte sig Leif Furhammar och Folke Isaksson för att fi lmhistorisktlmhistoriskt gå igenom en rad propagandistiska fi lmer. Deras ambition var att studera hur fi lmmediet och biografen hade använts som medel för politisk påverkan under 1900-talet. Boken blev en framgång och hyllades i dagspressen som en av de främsta fi lmböcker som någonsin publicerats i Sverige. Även internationellt var Politik och fi lm före sin tid; inte i något annat land hade en liknande studie om den politiska fi lmen givits ut. Tre år senare kom följaktligen en engelsk översättning, samtidigt gavs en andra svensk upplaga ut. I det nya förordet påpekade författarna att de inte skrivit »en handbok i ämnet politik och fi lm«, snarare var det frågan om en samling artiklar om »målmedvetet politiserande fi lm, om fi lm som vapen.« Under det tidiga 1970-talets vänstervåg föreföll all fi lm avspegla stämningar och strömningar i samhället. Filmen lever inte i något upphöjt och sublimt oskuldstillstånd, påtalade författarna. All fi lm har »en politisk innebörd, medveten eller omedveten, uppenbar eller fördold.«1 medier och politik 13 Något förvånande behandlade Politik och fi lm inte de fi lmer som den svenska arbetarrörelsen hade producerat sedan 1930-talet. Denna fi lmproduktion var på intet sätt okänd – och heller inte försumbar. Vid slutet av 1960-talet hade runt 500 kortfi lmer och ett sextiotal långfi lmer producerats. Arbetarrörelsens fi lmpolitiska idéer och initiativ låg dessutom till grund för Svenska Filminstitutet som stöttat Furhammars och Isakssons bokprojekt. De fi lmer de valde att behandla tillhörde snarare en internationell fi lmkanon, med betoning på uppburna auteurer.2 Det har gjort att Politik och fi lm åldrats betänkligt. Vissa avsnitt är dock fortfarande värda att citera, inte minst de framsynta slutorden där författarna lanserade en träffande beskrivning av den »politikens medialisering« avant les mots som det nya tv-mediet föreföll ge upphov till i deras samtid. Politiken utspelade sig inte längre främst på fi lmduken; genom en medial uppgradering var det istället i tv-apparaten hemmavid som politiken blivit »en föreställning att regissera – i tv-rutan och i väljarnas huvuden.« Televisionen har nu befäst sin ställning som den politiska informationens kanal framför andra. Politikerna har fått chansen att föra ut ideologierna via ett medium som förenar intimitet med massverkan. De primitiva politiska föreställningarnas tid borde vara förbi och följas av saklighetens era. Men mediet formar budskapet – somliga säger att det är budskapet – och med tv har kravet blivit starkare än någonsin att politiken ska vara dramatisk, ungdomlig, charmig, fotogénique. Idéerna måste göras bildmässiga: tv-bild – skenbild. [...] Den politiska ritualismen fl yttar från biograferna in i tv.3 Furhammar och Isaksson anspelade inte enbart på Marshall McLuhans välkända devis att mediet är budskapet. Begreppet »skenbild« hämtades från Daniel J. Boorstins studie om samhälleliga »pseudo-bilder« som översatts till svenska just 1968.4 Mediehistoriografi skt kan Furhammars och Isakssons bok därför betraktas som en del i ett ökat diskursivt intresse för de moderna massmediernas relation till ideologi och politik. Även om de ägnade sig åt den biografförevisade fi lmen, förefaller det ha varit tv-mediets publika – och politiska – genomslag som oroade dem mest. Genom tv, som under 1960-talet etableras som västvärldens nya 14 medier och politik ledmedium, blev det tydligt att fi lmen var ett historiskt medium. Det nya ideologiskt lämpade tv-mediet uppenbarade helt enkelt fi lmmediets (politiska) historicitet. Politik och fi lm gav upphov till ett antal nya svenska fi lmhistoriska studier om fi lmpolitik. 1971 publicerade Erik Skoglund en historisk genomgång av den svenska fi lmcensuren, som bland annat analyserade diskussionerna som föregick 1911 års biografförordning – den första fi lmpolitiska debatten i Sverige. Denna studie följdes några år senare av Arne Svenssons doktorsavhandling Den politiska saxen, som studerade biografbyråns tillämpning av den utrikespolitiska censurnormen under framför allt andra världskriget.5 I slutet av 1970-talet genomfördes dessutom en selektiv återutgivning av klassiska arbetarrörelsetexter om fi lm i form av Gunder Anderssons, Eva Bjärlunds och Ingmari Erikssons antologi Motbilder. Svensk socialistisk fi lmkritik i urval. Som fi lmrecensenter var deras ambition att uppmärksamma den politiska fi lmkritikens historia genom att lyfta fram den tradition av radikal fi lmkritik och fi lmdebatt som fi gurerat i a-pressen alltsedan 1910-talet. Redaktörerna påpekade att det var en relativt okänd tradition; »till och med okänd för marxistiska fi lmvetare«. Ur deras återpublicering av äldre fi lmpolitiska artiklar – tematiskt ordnade bland annat »fi lmen i arbetarklassens tjänst«, »fi lmkapitalets ägandestruktur« samt »arbeta- ren, arbetarrörelsen och fi lmen« – framträdde konturerna av en »anti- borgerlig« fi lmkritik.6 Den här boken – och de två medföljande dvd-skivorna med 14 stycken fi lmer (mestadels) producerade av den svenska arbetarrörelsen kan ses som en medial förlängning av 1970-talets intresse för politik och fi lm. Boken tar åter upp ett antal av de perspektiv som lanserades för nästan trettio år sedan, om än här medialt uppgraderade att omfatta mycket mer än fi lm. Den största skillnaden är att politik inte längre står i fokus. Givetvis skulle man kunna ta sig an arbetarrörelsens fi lmproduktion från ett klassperspektiv,7 men att som i Motbilder försöka etablera ett »vetenskapligt marxistiskt fi lmbetraktande« är inte längre aktuellt. Snarare analyserar den här boken olika mediehistorier kring en specifi k politisk offentlighet – nämligen den svenska arbetarrörelsen. I själva verket ifrågasätter vi om arbetarrörelsens kulturproduktion under 1900- talet överhuvudtaget utgjorde det slags »motbilder« som 1970-talets medier och politik 15 aktörer propagerade för i sina verk. Deras idéer kring en vänsterradikal »motoffentlighet« ter sig ju inte minst paradoxala när man betänker att socialdemokratin i Sverige vid denna tid hade befunnit sig i obruten regeringsställning i nästan fyrtio år. Poängen med den här boken är istället att studera den svenska mediemodernitetens politiska förändring
Load more

Recommended publications
  • Mellan Massan Och Marx En Studie Av Den Politiska Kampen Inom Fackföreningsrörelsen I Hofors 1917–1946
    Mellan massan och Marx En studie av den politiska kampen inom fackföreningsrörelsen i Hofors 1917–1946 Stefan Dalin Skrifter från Institutionen för historiska studier 21 Umeå universitet Institutionen för historiska studier Umeå universitet s-901 87 Umeå Tel 090-786 5579 Fax 090-786 7667 • © Stefan Dalin och Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 2007. Tryck: Print & Media, Umeå universitet Omslag och sättning: Erik Lindenius Omslagsbild: Förstamajdemonstration i Hofors år 1907. Bilden tillhör Hofors hembygdsförening. issn 1651-0046 isbn 978-91-7264-454-0 Till minne av morsan • Förord Arbetet med denna avhandling beskrivs bäst som flera resor. En som tog sin bör- jan i en ansats att skriva om den svenska pressen och det spanska inbördeskriget, som via den svenska Spanienrörelsen slutligen stannade vid den politiska kam- pen om den lokala fackliga rörelsen. Det har också varit en vetenskaplig resa som har gått från doktorandkurs till avhandlingsavsnitt och vice versa. Dessut- om har det varit en resa i dess egentliga bemärkelse, eftersom en stor del av av- handlingsarbetet har utförts på resande fot. På vägen till eller från ett arkivbesök, på en buss åt något håll eller under tiden som gästforskare vid Departemento de Historia II, Universidad de Alcalá de Henares (Spanien) och Department of • History, Indiana University (Bloomington, Indiana, USA). Två oförglömliga re- sor med många trevliga inslag. Ta bara en sådan sak som förmiddagsfikat med kamraterna på Departemento de Historia II. Kaffe och mandelskorpa? Icke. Där gällde öl, tapas och Ducados på Mesón El Foro. Ett annat roligt minne är den gången jag körde till Chicago i en splitterny Pontiac Trans Am.
    [Show full text]
  • Socialistiska Partiet 1929-1937
    Bernt Kennerström Mellan två internationaler Socialistiska Partiet 1929-37 Arkiv avhandlingsserie 2 Copyright Bernt Kennerström (1974) Kristianstad 1980 Avhandlingen digitaliserad med författarens tillstånd Boken finns fortfarande tillgänglig på förlaget (Arkiv) och kan köpas direkt därifrån Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 1 1. Sprängningen av Sverges Kommunistiska Parti 1929 ........................................................... 3 Uppkomsten av en partiopposition: antikrigskampanjen....................................................... 4 Förhållandet till socialdemokratin.......................................................................................... 5 Partioppositionens konsolidering ........................................................................................... 6 Partistriden efter Kominterns kongress: riksdagsvalet och avrustningsfrågan ...................... 7 Den fackliga politiken ............................................................................................................ 8 LO-ledningens motoffensiv.................................................................................................. 10 Exekutivkommitténs ingripande i partistriden ..................................................................... 12 Partiets sprängning ............................................................................................................... 14 2. Partiorganisation
    [Show full text]
  • Socialistiska Partiet Och Spanska Inbördeskriget
    1 Ur Arkiv 6 1974 Bernt Kennerström Socialistiska partiet och spanska inbördeskriget – den problematiska principfastheten I nr 4 av Arkiv publicerades Claes-Göran Jönssons analys av SKP:s roll i den svenska spanienrörelsen. Av hans artikel framgick det klart både hur framgångsrikt SKP bedrev sitt arbete och hur betydelsefullt det var för sammanhållningen och moralen inom partiet. Till detta finns det en relativt okänd men mycket intressant motsida: Socialistiska Partiets (SP) förhållande till det spanska inbördeskriget. Gentemot SKP:s folkfrontsinspirerade linje utvecklade SP en vänsterkritik, som förordade revolution i Spanien, vägrade stödja den demo- kratiska borgerligheten mot den fascistiska och krävde, att arbetarklassen skulle ställa sig neutral i denna konflikt. I denna framställning skall vi närmare studera innehållet i SP:s linje samt analysera de följder den fick för partiets ställning i Sverige och för den inre samman- hållningen. Som vi ska se av det följande var förhållandet till spanska inbördeskriget en stor och uppslitande fråga inom SP. Man bör dock hålla i minnet, att detta inte uteslutande berodde på frågan som sådan utan mycket på att den sammanföll med den akuta fasen av den partikonflikt, som i mitten av maj 1937 ledde till Kilboms och Emil Anderssons uteslutning ur partiet. I spanienfrågan kanaliserades i själva verket den interna partikonflikten, därav både intensiteten och häftigheten. Vapenexport eller neutralitet Tiden från det svenska valet 1936 fram till SP:s sprängning i maj 1937 inföll i en period, där den europeiska politiska arenan präglades av en stor fråga, det spanska inbördeskriget. Bak- grunden till inbördeskriget är välkänd och har skildrats i flera större arbeten1, varför den bara helt kortfattat behöver beröras här.
    [Show full text]
  • Arbetslösa I Rörelse
    ArbetslösA i rörelse Ulf Andréasson Arbetslösa i rörelse Organisationssträvanden och politisk kamp inom arbetslöshetsrörelsen i Sverige, 1920–34 Gidlunds förlag isbn 978-91-7844-748-0 © ulf AndréAsson 2008 tryck: xxxx 2008 innehåll Förord, 7 Kapitel 1: Inledning, 9 Bakgrund, 9 / Tidigare forskning, 11 / En tolkningsram, 21 / Frågor, arbetssätt och avgränsningar, 25 / Materialsituation, 30 / Terminologi och innehåll, 33 Kapitel 2: Historiens stora perspektiv, 38 Arbetslöshetens genomslag i Sverige, 39 / Arbetslöshetsfrågan, 42 / Den tidiga arbetarrörelsen, 45 / ”Arbete eller bröd” – de första föreningarna för arbetslösa, 46 / Radikalt intresse, 52 / Borgerligt intresse, 55 / Sammanfattning, 56 Kapitel 3: Nöd och bekymmer för den enskilde, 58 Arbetslöshetens socioekonomiska effekter, 95 / Arbetslöshetens socialpsykologiska effekter, 36 / Resignation eller lynnesutbrott – politiska reaktioner på arbetslöshet, 67 / Sammanfattning, 69 Kapitel 4: Mellankrigstidens arbetslöshetsrörelse, 71 Internationell utblick, 71 / Svenska namnformer, 75 / Utbredning, medlems- antal och sammansättning, 76 / Arbetslöshetsrörelsen och de socioekonomiska effekterna, 28 / Arbetslöshetsrörelsen och de socialpsykologiska effekterna, 84 / Sammanfattning, 88 Kapitel 5: Arbetslöshetsrörelsen och LO, 1920–22, 90 En rörelse av arbetslösa, 91 / LO, krisen och de arbetslösas föreningar, 94 / Den västsvenska blockaden, 96 / Konfrontation!, 100 / De arbetslösas landskon- ferens 1921, 105 / Den nationella blockaden, 113 / Malmökonferensen och nya aktioner, 116 / Den stängda
    [Show full text]
  • Bengt Jacobsson: Europeiseringen Av Förvaltningen Cecilia Åse: Individ Utan Innehåll
    UPPSATSER Bengt Jacobsson: Europeiseringen av förvaltningen Cecilia Åse: Individ utan innehåll ÖVERSIKTER Svante Ersson: Berör ytterligheterna varandra? Renato Aguilar - Björn Gustafsson: Kommunerna och socialbidraget ErikÅsard: Amerikanska presidentvalet 1992: Möten ny liberal era? LITTERATURGRANSKNINGAR Stig-Björn Ljunggren: Folkhemskapitalismen - Högerns programutveckling under ef­ terkrigstiden. Anm av Peter Esaiasson Lennart Lundquist: Ämbetsman eller direktör? Anm av Bengt Abrahamsson Peter J Coughlin: Probabilistic Voting Theory. Anm av Sven Berg NOTIS ABSTRACTS / INNEHALL UPPSATSER Bengt Jacobsson: Europeiseringen av förvaltningen 113 Cecilia Åse: Individ utan innehåll 138 ÖVERSIKTER Svante Ersson: Berör ytterligheterna varandra? 153 Renato Aguilar - Björn Gustafsson: Kommunerna och socialbidraget 185 Erik Åsard: Amerikanska presidentvalet 1992: Mot en ny liberal era? 192 LITTERATURGRANSKNINGAR Stig-Björn Ljunggren: Folkhemskapitalismen - Högerns programutveck­ ling under efterkrigstiden. Anm av Peter Esaiasson 204 Lennart Lundquist: Ämbetsman eller direktör? Anm av Bengt Abrahamsson. 215 Peter J Coughlin: Probabilistic Voting Theory. Anm av Sven Berg 218 NOTIS 221 ABSTRACTS 223 STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT Utgiven av Fahlbeckska Stiftelsen med stöd av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Redaktionssekreterare: Lennart Lundquist Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. (ansvarig utgivare) Prenumerationspris 1993160kr. Bitr. redaktionssekreterare: Anders Sannerstedt Pris för enstaka nummer 50 kr. Redaktionsutskott:
    [Show full text]
  • Inledning Till Linderot — Masslinjen
    1 Per-Olov Zennström Inledning till Linderot — Masslinjen Introduktion Föreliggande text skrev Zennström 1972 som introduktion till ett urval tal och skrifter av Sven, ”Sven-Lasse”, Linderot (1918-1956). Avsikten var att kortfattat skildra den svenske kommunistpartiledarens liv och politiska gärning. Men tyvärr har det mest blivit en okritisk hyllning, en ”hagiografi”. Zennström undviker i stort sett helt alla politiska problem som hänger samman med det svenska kommunistpartiets historia. Och när han trots allt kommer in på problematiska aspekter så nöjer sig han för det mesta med att blunda för de verkliga problemen och framställer Linderots och kommunistpartiets agerande som mer eller mindre oproblematiskt. Detta är synd. För även om det inte finns någon anledning att i en antologi ta heder och ära av Sven Linderot och det svenska kommunistpartiet (SKP), så har Linderot och SKP många ”lik i garderoben” som man inte bör försöka dölja. Ett viktigt faktum i sammanhanget är att Linderot blev ordförande i samband med parti- splittringen 1929, då partimajoriteten (”kilbomarna”) uteslöts, vilket konfirmerade att stalinismen slutgiltigt tagit kontrollen över det svenska kommunistpartiet. Linderot (som avled 1956) förblev ordförande fram till 1951, då han efterträddes av Hilding Hagberg. Således stod Linderot i ledningen för kommunistpartiet under stalinismens höjdpunkt. Stalin dog 1953 och samma år som Linderot dog höll Chrusjtjov sitt ”hemliga tal” där han gick till häftigt angrepp på Stalin.1 Om man vill lära av historien borde detta rimligtvis betyda att man måste våga kritiskt diskutera denna period och Linderots roll i densamma. Men inget av detta återfinns i Zennströms text. Tvärtom undviker han allt sådant.
    [Show full text]
  • Partisprängningen 1929
    SKP 1928-29 i dokument Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 1 Resolution om Sveriges KP:s politik. ........................................................................................ 2 Telegram till Kilbom. Ankom Stockholm den 24 juli 1929 ...................................................... 4 Kommunistiska Internationalens E. K:s öppna brev till Sveriges Kommunistiska Parti........... 4 För partiets enhet! För Kominterns linje!................................................................................. 11 EK-representantens tal på SKP:s utvidgade CK-plenum den 18 oktober 1929....................... 15 Appell från E. K:s presidium.................................................................................................... 18 Kommunistiska Internationalens Exekutivkommitté hälsar åttonde partikongressen ............. 20 1 Inledning I denna samling ingår dokument som rör SKP:s partisprängning 1929. För en beskrivning för utvecklingen under perioden, se Bernt Kennerströms artikel ”Sprängningen av Sveriges Kommunistiska Parti 1929” i Zenit nr 23/1971 (som ingår i Zenit om SKP/VPK – en artikelsamling). För att tränga in djupare i problematiken kring denna partisprängning (och dess konsekvenser), se B. Kennerström, Mellan två internationaler - Socialistiska Partiet 1929-1937 H. Blomquist, Gåtan Nils Flyg och nazismen 2 Resolution om Sveriges KP:s politik. Med anledning av Kominternexekutivens IX. plenum tog landssekretariatet
    [Show full text]
  • Ssus Ordförande Blev Nazistledare Läkarna Som Väljer Liv Eller Död Detcontra Kunde 1/2001 Ha Hänt
    nr 1 2001 (nr 155 från starten) årgång 27 Pris 25:- SSUs ordförande blev nazistledare Läkarna som väljer liv eller död DetCONTRA kunde 1/2001 ha hänt.... vid OS FRIHETENS RÖST för västerländsk demokrati– oberoende borgerlig tidskrift utges sex gånger årligen Skål för George W! ISSN 0347-6472 Copyright Stiftelsen Contra Eftertryck endast efter överenskommelse Ansvarig utgivare Tommy Hansson Adress Box 8052, 104 20 STOCKHOLM Telefon 08-720 01 45 Telefax: 08-720 01 95 E-post [email protected] Internet hemsida http://www.contra.nu Sluten del endast för prenumeranter: http://www.contra.nu/prenumerant/oversikt.html Användarnamn och lösenord finns bara i den tryckta versionen av Contra. Prenumeration Minst 145, rekommenderat 200 kronor, per år. Studerande 95 kronor, skola/universitet ska anges på talongen. Prenumeration inbetalas på postgiro 85 95 89-4 eller bankgiro 443-5467. Finland: Minst 100 mark per år. Leonia girokonto 800055-1125829. Norge: Minst 145 norska kronor per år. Det dröjde innan det var dags att skåla för USAs nye president George W. Bush. Den norske bank giro 0806 199 8277. Men i slutet av december kunde äntligen Contras ansvarige utgivare Tommy Danmark: Minst 130 danska kronor per år. Hansson och styrelseordförande Géza Mólnár i redaktionslokalerna celebrera att BG ForretningsGiro 1 69 06 98. Medarbetare Clinton-eran var över. I bakgrunden den officiella konvent-affischen från det Styrelseordförande: Géza Mólnár Republikanska partikonventet 1984, med presidenten Ronald Reagan och vice- Redaktion: Tommy Hansson, Carl G. Holm och presidenten George Bush (pappa till nuvarande presidenten). Tommie Ullman. Övriga medarbetare: Karl-Göran Bottwyk, Bertil Hägg- man, Birger Larsson, Bertil Lindblom, David Sverige-Amerika-märket Stavenheim, Arne Sundström och Marek Zyto samt Christer Arkefors i Italien, Peter Hartvig i Danmark, Contra har fått fram en begränsad upplaga Bertil Wedin i Mellersta Östern, Allan C.
    [Show full text]
  • Översikter Och Meddelanden
    Översikter och meddelanden Berör ytterligheterna I denna artikel avser jag att närmare belysa hur två politiska ytterligheter i denna mening varandra? berör varandra. De två rörelser vars berörings­ Om renegater/överlöpare från punkter jag vill studera är kommunism/socia­ kommunism/socialism till lism och fascism. Den övergripande frågan är: fascismAollaboration 1920-1945: Är det så att skillnaderna är större än likheter­ En jämförande analys na dessa rörelser emellan (den traditionella hypotesen)? Eller är det så att likheterna dem emellan överskuggar de skillnader som finns dem emellan (den totalitära hypotesen)? Vil­ ken av dessa hypoteser är mest trovärdig? 1. Inledning Detta problem kan tänkas belysas på en Ett vanligt förekommande och samtidigt klar­ mängd olika sätt. Man kan se på rörelsernas görande sätt att skilja mellan olika politiska ideologi: har fascismen i en ursprunglig me­ grupperingar är att utgå från deras inplacering ning sina rötter i socialismen (jfr Hayek 1944 på en höger-vänsterskala. Längst till vänster kap. 12; Blot 1985)? Man kan se på rörelsernas med värden nära 1 har man brukat placera sociala bas: tenderar dessa politiska rörelser kommunistpartier och längst till höger inte att rekrytera medlemmar och sympatisörer långt från värdet 10 kan man finna extrema hö­ inom liknande sociala skikt (jfr Lipset 1966 gergrupper av typ nyf fascistiska partier. Denna kap 4 och 5)? Man kan se på deras politiska klyvning efter en höger-vänsterdimension har agerande under vissa kritiska skeden: visade åtminstone i flertalet västeuropeiska politiska kommunisterna sitt rätta ansikte under den s k system utgjort ett meningsfullt sätt att struktu­ paktperioden genom att samarbeta med nazis­ ter (jfr Rossi 1951)? Man kan också se på hur rera partier och politiska konflikter.
    [Show full text]
  • Global Animation Theory
    Global Animation Theory Global Animation Theory International Perspectives at Animafest Zagreb Edited by Franziska Bruckner, Nikica Gilic´, Holger Lang, Daniel Šuljic´ and Hrvoje Turkovic´ BLOOMSBURY ACADEMIC Bloomsbury Publishing Inc 1385 Broadway, New York, NY 10018, USA 50 Bedford Square, London, WC1B 3DP, UK BLOOMSBURY, BLOOMSBURY ACADEMIC and the Diana logo are trademarks of Bloomsbury Publishing Plc First published in the United States of America 2019 Copyright © Franziska Bruckner, Nikica Gilic´, Holger Lang, Daniel Šuljic´, Hrvoje Turkovic´, and Contributors, 2019 Cover image © Zlatka Salopek This work is published subject to a Creative Commons Attribution Non-commercial No Derivatives Licence. You may share this work for non-commercial purposes only, provided you give attribution to the copyright holder and the publisher. Bloomsbury Publishing Inc does not have any control over, or responsibility for, any third- party websites referred to or in this book. All internet addresses given in this book were correct at the time of going to press. The author and publisher regret any inconvenience caused if addresses have changed or sites have ceased to exist, but can accept no responsibility for any such changes. Library of Congress Cataloging-in-Publication Data Names: Bruckner, Franziska, editor. | Gilic, Nikica, editor. | Lang, Holger, 1964– editor. | Suljic, Daniel, 1941– editor. | Turkovic, Hrvoje, editor. | Animafest Scanner. Title: Global animation theory : international perspectives at Animafest Zagreb / edited by Franziska Bruckner, Nikica Gilic, Holger Lang, Daniel Suljic, and Hrvoje Turkovic. Description: New York : Bloomsbury Academic, Bloomsbury Publishing Inc, 2018. | “This anthology is based on a selection of the most relevant and interesting presentations from the first three editions of the Symposium for Contemporary Animation Studies, Animafest Scanner.” | Includes bibliographical references and index.
    [Show full text]
  • Gåtan Nils Flyg Och Nazismen
    Första utgåvan Carlssons Bokförlag 2000 Boken Gåtan Nils Flyg… publiceras med författarens tillstånd. Bokutgåvan innehåller ett rikt bildmaterial, som inte finns med i denna digitaliserade utgåva, vilket kan vara ett argument för att skaffa den tryckta boken (t ex från något antikvariat eller någon bokhandel som fortfarande har kvar exemplar av boken). Martin F. 15/11-06. Lästips: I Den knöliga huvudkudden - om att försöka lösa gåtan Nils Flyg diskuterar Håkan Blomqvist frågan varför Flyg närmade sig nazismen? Många olika försök att besvara frågan kom fram i de många recensioner, debatter och andra reaktioner som följde efter publice- ringen av boken. Artikeln synar och analyserar en del av dessa. Innehåll Tack ............................................................................................................................................ 1 Förord ......................................................................................................................................... 1 Inledning ..................................................................................................................................... 3 1. Rebellerna ............................................................................................................................... 4 Den nya andan ........................................................................................................................ 6 Prövningar .............................................................................................................................
    [Show full text]