Arbetslösa I Rörelse
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ArbetslösA i rörelse Ulf Andréasson Arbetslösa i rörelse Organisationssträvanden och politisk kamp inom arbetslöshetsrörelsen i Sverige, 1920–34 Gidlunds förlag isbn 978-91-7844-748-0 © ulf AndréAsson 2008 tryck: xxxx 2008 innehåll Förord, 7 Kapitel 1: Inledning, 9 Bakgrund, 9 / Tidigare forskning, 11 / En tolkningsram, 21 / Frågor, arbetssätt och avgränsningar, 25 / Materialsituation, 30 / Terminologi och innehåll, 33 Kapitel 2: Historiens stora perspektiv, 38 Arbetslöshetens genomslag i Sverige, 39 / Arbetslöshetsfrågan, 42 / Den tidiga arbetarrörelsen, 45 / ”Arbete eller bröd” – de första föreningarna för arbetslösa, 46 / Radikalt intresse, 52 / Borgerligt intresse, 55 / Sammanfattning, 56 Kapitel 3: Nöd och bekymmer för den enskilde, 58 Arbetslöshetens socioekonomiska effekter, 95 / Arbetslöshetens socialpsykologiska effekter, 36 / Resignation eller lynnesutbrott – politiska reaktioner på arbetslöshet, 67 / Sammanfattning, 69 Kapitel 4: Mellankrigstidens arbetslöshetsrörelse, 71 Internationell utblick, 71 / Svenska namnformer, 75 / Utbredning, medlems- antal och sammansättning, 76 / Arbetslöshetsrörelsen och de socioekonomiska effekterna, 28 / Arbetslöshetsrörelsen och de socialpsykologiska effekterna, 84 / Sammanfattning, 88 Kapitel 5: Arbetslöshetsrörelsen och LO, 1920–22, 90 En rörelse av arbetslösa, 91 / LO, krisen och de arbetslösas föreningar, 94 / Den västsvenska blockaden, 96 / Konfrontation!, 100 / De arbetslösas landskon- ferens 1921, 105 / Den nationella blockaden, 113 / Malmökonferensen och nya aktioner, 116 / Den stängda dörrens politik, 118 / Sammanfattning, 120 Kapitel 6: Mellan reformism och radikalism, 1920–23, 122 Kommunisterna och arbetslöshetsrörelsen , 123 / Socialdemokraterna och mass- arbetslösheten, 126 / Striden om arbetslöshetsrörelsen, 128 / Den kommunala arbetslöshetspolitiken, 131 / Arbetslöshetsdemonstrationen 1922, 133 / Missnöjet från Moskva, 135 / En rörelse på nedgång, 137 / Sammanfattning, 139 Kapitel 7: Inom fackföreningsrörelsen, 1924–27, 140 En mindre arbetslöshetskonferens 1926, 141 / Omorganisationer och ett närmande till facket, 143 / Landskongressen 1926 och De arbetslösas landsförbund, 145 / Den andra organisationsvågen och bitterheten mot facket, 151 / De arbetslösas landskonferens 1927, 154 / Efterspel, 162 / Sammanfattning , 163 Kapitel 8: Stabilitetspakt och teknikens höjdpunkt, 1926–29, 165 Kommunisternas nyvaknade intresse, 165 Att hålla sig till verkligheten, 168 / En stabilitetspakt , 170 / Tekniskt betingad arbetslöshet, 172 / Sammanfattning, 176 Kapitel 9: Blockad, 1927–29, 177 Stöd till nödhjälpsarbetarna?, 177 / Ulricehamnsblockaden, 179 / ”Bråk och resolutionsmakeri”, 182 / De arbetslösas centralkommitté , 184 / LO:s omsväng- ning, 185 / Sammanfattning, 187 Kapitel 10: Revolutionärerna, 1928–34, 188 Radikalisering och splittring, 189 / En arbetslöshetsrörelse under Komintern , 189 / Arbetslöshetsdagen 1930, 191 / Reservoarer för revolutionär energi, 191 / Minskat kommunistiskt intresse, 196 / ”Split och irritationsmoment”, 199 / Sam- manfattning, 203 Kapitel 11: Radikalerna, 1930–33, 205 Upptakt, 206 / Det arbetande folkets aktionskonferens 1930, 207 / Yttre och inre splittring, 212 / Arbetarklassens rikskonferens 1933, 214/ Exit De arbetslösas cen- tralkommitté, 218 / Sammanfattning, 219 Kapitel 12: Reformisterna, 1929–34, 221 Den nya arbetslöshetspolitiken och kommunerna, 222 / Om rätten att diskutera politik, 223 / Strömfejden , 226 / Hotet från extremhögern, 230 / Tekniken – människans herre eller för det arbetande folkets bästa?, 232 / Sammanfattning, 236 Kapitel 13: Summering och diskussion, 238 Tillbakablick, 238 / Mellankrigstidens svenska arbetslöshetsrörelse, 239 / Arbetslöshetsrörelsen och vänstern, 243 / Arbetslöshetsrörelsen och LO, 246 / Arbetslöshetsrörelsen och socialdemokraterna, 249 / Från massarbetslöshet till samförstånd, 251 / Slutord, 257 bilaga, 260 summAry, 262 källor och litterAtur, 273 Förord Att skriva en avhandling är att göra en resa. Att jag nu sätter mig ner och formulerar ett förord är ett tecken på att resan snart har nått sitt slutmål – en nästan overklig känsla. Från början hade jag en klar tanke över resrutt och slutmål. Det blev inte som jag tänkt. Vid vissa tillfällen trodde jag inte ens att det var möjligt att komma längre. Lyckligtvis har jag haft hjälp av kunniga vägvisare som pekat ut möjliga färdvägar och övertygat mig om att en slutdestination trots allt fanns inom räckhåll. Den främste vägvisaren har varit professor Henrik Björck vid Göteborgs universitet, vars kloka reflektioner i kombination med aldrig sviktande en- gagemang varit en förutsättning för att denna avhandling skulle nå sitt mål. Vid sidan av detta har Henrik lärt mig att solidaritet inte i främsta rum- met är ett teoretiskt begrepp utan en praktisk handling. Jan Hult, professor emeritus vid Chalmers, har – förutom att kommentera manus och vara bollplank – också kommit att fungera som mentor för livets frågor i stort. Henrik och Jan har varit knutna till Chalmers, som var avgångsplatsen, och de har funnits med hela vägen till denna resas ände. Slutdestinationen blev KTH och Avdelningen för teknik- och veten- skapshistoria. Under resans avslutande etapp har professor Maths Isacson vid avdelningen varit värdefull med djup kännedom om historiska arbets- livsfrågor liksom om avhandlingsskrivandets särskilda krav. Ett tack går också till professor Arne Kaijser som visat gott akademiskt ledarskap. Vid seminarier har jag vid olika tillfällen fått konstruktiva kommentarer från Lena Eriksson, fil. dr vid Stockholms universitet, och docent Eva Blomberg vid Mälardalens högskola. Professor Thomas Kaiserfeld vid KTH hjälpte mig att hitta strukturer i tankegångarna vid ett tillfälle när jag hade svårt att själv se sådana. Professor David Hounshell hade vänligheten att ta emot mig för en ter- mins utvecklande vistelse vid Historiska institutionen vid Carnegie Mellon 7 förord University i Pittsburgh. Andra som bidragit är Lars O. Olsson, Hans Fo- gelberg, Ralph Schroeder och Anders Houltz. Professor Ulf Olsson hjälpte mig att kunna ta del av seminarierna vid Ekonomisk-historiska institutio- nen vid Göteborgs universitet. Min bror Michael har läst manus och varit behjälplig på andra sätt. Professor Stephan Curtis vid Memorial University i St. Johns, Kanada, har bistått med språklig assistans till den engelska sam- manfattningen. Stort tack till er alla. Alltid lika tålmodig och hjälpsam personal på bibliotek och arkiv som bi- stått mig med mina beställningar har varit en betydelsefull hjälp på vägen. Jag vill särskilt nämna Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm där en hel del tid spenderats. Tryckbidrag har jag fått från Herbert och Karin Jacobssons stiftelse samt Stiftelsen Fru Mary von Sydows, född Wijk, donationsfond. TCO och IF Metall har varit vänliga nog att bidra med medel för att göra avhand- lingen till en riktig bok. Sture Nordh och Kjersti Bosdotter på respektive organisation fattade besluten om detta. Min chef på TCOs samhällspoli- tiska avdelning, Roger Mörtvik, gav mig ledigt för att kunna skriva klart, vilket underlättade mycket. Utan Krister Gidlund hade detta aldrig blivit en riktig bok. Tack allihop. Det sista och största erkännandet går till Ingeborg och till våra barn Edvin, Alfred och Miriam. Ni har stått för inspirationen under resan. Men framför allt är jag djupt tacksam för att ni stått ut med mig och ”boken”. Äntligen är jag framme. Nu väntar nya resor med er – av helt annat slag. Vallentuna i december 2007 Ulf Andréasson 8 Kapitel 1 Inledning Att missnöjet bland de arbetslösa var stort och permanent förvånar inte någon, som haft möjligheter och beretts tillfälle att sätta sig in i de långvarigt arbetslö- sas förtvivlade ställning under arbetslöshetsperioderna under 1920- och 1930- talen. Den som sett de långa tröstlösa arbetslöshetsköerna och resonerat med arbetslösa, vilka timme efter timme, dag efter dag stått i dessa köer, den som i hundratals arbetarhem konstaterat den nöd och förtvivlan arbetslösheten och svälten framkallat och den som besökt tjogtals AK-förläggningar, vilka mest av allt liknat koncentrationsläger eller straffarbetsanstalter, skulle vara immun för intryck av nöd, förtvivlan och förödmjukelser, om han förnekade att orsakerna även till desperat missnöje var många och stora.1 BakGrund Vägen till ämnet för denna studie står att finna i några personliga erfa- renheter och reflektioner. När jag i början av 1990-talet höll på att avsluta min utbildning till ingenjör drabbades Sverige av en ekonomisk kris med arbetslöshet vars like inte skådats sedan 1930-talet. Den säkra väg till ar- bete som jag trodde mig ha anträtt kändes inte längre lika självklar. En del kurskamrater lyckades heller inte hitta jobb efter examen. Andra inom min släkt- och vänkrets som hade arbetat hela sina vuxna liv förlorade nu också sina anställningar. Arbetslöshet, ett tillstånd som jag egentligen aldrig ti- digare haft kontakt med, blev ett normaltillstånd bland människor i min närhet. Även om jag själv inte kom att tillhöra de arbetslösa gick det inte att undgå att lägga märke till de verkningar som den ofrivilliga saknaden Axel Uhlén, Facklig kamp i Malmö under sju decennier (Malmö, 1949), 470. 9 Kapitel 1 av lönearbete medförde. Där fanns inslag av bitterhet, ilska och cynism. Samtidigt riskerade ingen under 1990-talets krisår att svälta. Alla som jag kände kunde bo kvar i sina bostäder, även om det minskade ekonomiska utrymmet tveklöst var kännbart. Uppenbarligen fyllde lönearbete en dju- pare funktion för människor än bara som levebröd.