Översikter Och Meddelanden
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Översikter och meddelanden Berör ytterligheterna I denna artikel avser jag att närmare belysa hur två politiska ytterligheter i denna mening varandra? berör varandra. De två rörelser vars berörings Om renegater/överlöpare från punkter jag vill studera är kommunism/socia kommunism/socialism till lism och fascism. Den övergripande frågan är: fascismAollaboration 1920-1945: Är det så att skillnaderna är större än likheter En jämförande analys na dessa rörelser emellan (den traditionella hypotesen)? Eller är det så att likheterna dem emellan överskuggar de skillnader som finns dem emellan (den totalitära hypotesen)? Vil ken av dessa hypoteser är mest trovärdig? 1. Inledning Detta problem kan tänkas belysas på en Ett vanligt förekommande och samtidigt klar mängd olika sätt. Man kan se på rörelsernas görande sätt att skilja mellan olika politiska ideologi: har fascismen i en ursprunglig me grupperingar är att utgå från deras inplacering ning sina rötter i socialismen (jfr Hayek 1944 på en höger-vänsterskala. Längst till vänster kap. 12; Blot 1985)? Man kan se på rörelsernas med värden nära 1 har man brukat placera sociala bas: tenderar dessa politiska rörelser kommunistpartier och längst till höger inte att rekrytera medlemmar och sympatisörer långt från värdet 10 kan man finna extrema hö inom liknande sociala skikt (jfr Lipset 1966 gergrupper av typ nyf fascistiska partier. Denna kap 4 och 5)? Man kan se på deras politiska klyvning efter en höger-vänsterdimension har agerande under vissa kritiska skeden: visade åtminstone i flertalet västeuropeiska politiska kommunisterna sitt rätta ansikte under den s k system utgjort ett meningsfullt sätt att struktu paktperioden genom att samarbeta med nazis ter (jfr Rossi 1951)? Man kan också se på hur rera partier och politiska konflikter. Accepte kommunister som politiska aktörer har förhål rar man denna strukturering framstår därvid lit sig till fascistiska rörelser: har det varit van också den extrema vänstern som den direkta ligt förekommande att kommunister lämnat motpolen till den extrema högern. den kommunistiska rörelsen för att till sist Denna traditionella syn brukar man dock hamna i närheten av fascistiska rörelser? Det ibland vända på. I stället för att se politiskt ex är denna sista aspekt som jag vill ta upp till trema rörelser som ytterligheter som skiljer sig behandling i denna artikel för att belysa frågan från varandra i de flesta avgörande hänseen om ytterligheter som kommunism/socialism den betonar man deras likheter. Det är med och facsism/kollaboration berör varandra. andra ord ytterligheterna som berör varandra och de särskiljer sig från de demokratiska par Vad jag syftar på är i första hand företeelser tierna. En populär bild som illustrerar detta som uppmärksammade avhopp från ledande synsätt är att se de politiska rörelserna/ ideolo positioner inom ett kommunistparti som sena gierna inplacerade i en cirkel eller längs en re följdes av medverkan eller samarbete med hästsko där avståndet är minst inom gruppen fascistiska rörelser eller regimer; men även extrema partier respektive gruppen demokra andra exempel på övergångar från vänster till tiska partier medan avståndet mellan dessa två höger kommer att beröras. Vanligen utmynna grupper av partier är betydande (jfr analoga de dessa övergångar under andra världskriget resonemang hos Levine 1963:48 f och Laver - i tillämpliga fall - i ett samarbete med den ÄHunter 1992:11-15). tyska ockupationsmakten eller ett ställningsta- Statsvetenskaplig Tidskrift 1993, årg 96 nr 2 154 översikter och meddelanden gande för den tyska krigsinsatsen. Den tidspe göra vilket av olika motiv som sannolikt domi riod som avses är därför från 1920-talets bör nerade över andra motiv. jan och fram till krigsslutet. Bland de personer Ser man till de politiska partier för vilka dy (och med dem förbundna rörelser) som för lika övergångar var en realitet är det intres knippas med dylika övergångar kan nämnas santa i första hand att konstatera vilken omfatt Nils Flyg (Sverige), Jacques Doriot (Frankri ning detta fenomen hade. Var övergångar van ke), Niccola Bombacci (Italien) och Hendrik ligare i vissa partier än i andra? Förelåg därtill de Man (Belgien). skillnader i förekomst av övergångar mellan Dessa övergångar kan betraktas utifrån så olika nivåer inom partierna, som mellan ledar väl ett individuellt perspektiv som något som skap (elit), medlemmar och väljare (massa)? drabbade politiska partier som kollektiv. Vil Vad gjorde det vanligare i vissa partier? Spe ka var drivkrafterna som fick människor att lade skilda former för ledarskap någon roll? göra dylika övergångar? Här kan det möjligen Kan det i stället ha varit uttryck för skilda na vara relevant att med utgångspunkt från We- tionella politiska kulturer eller en konsekvens bers karaktäristik av olika handlingsmotiv av varierande samhälleliga skiljelinjer? skilja mellan värderationellt (ideologi) och Hur skall den följande analysen relateras till måLrationellt (strategi) handlande å ena sidan en prövning av de ovan relaterade hypoteser och å andra sidan ett traditionellt handlande na? Vad krävs m.a.o. för att den totalitära hy som kan ses som grundat i en rad individuella potesen skall accepteras och inte förkastas? karaktärsdrag som ibland kan föras tillbaka på Sett till det individuella planet bör de ideolo erfarenheter av en specifik social omgivning giska övervägandena dominera över strategis (Weber 1978:24-26). ka och andra motiv. Det är bara om man kan I denna kontext - övergång från vänster till påvisa en ideologisk samsyn som det är me höger - bör ideologiska motiv innebära ele ningsfullt att se dessa rörelser som ideologiskt ment-av en-ideologisk samsyn(socialism, re varandra närstående. Dessa övergångar bör volutionär syndikalism, antikapitalism); det även ha varit mer markerade inom partiernas kan också finnas andra ideologiska motiv som ledarskap än bland medlemmar och väljare. inte innebär en ideologisk samsyn, men som Det är endast på en sådan nivå som man kan ändå leder till en orientering från vänster till förvänta sig att en eventuell medvetenhet om höger (antikommunism, men ibland också pa en ideologisk samsyn är mer allmänt utbredd. cifism). Det strategiska motivet får reserveras Skillnaderna mellan partierna bör också ha va för motiv som innebär att överlöparen för sig rit små så att ett generellt mönster kan identi själv gjort det troligt att en övergång skulle för fieras. Frånvaron av mellan partier starkt va bättra den egna ställningen; ofta förknippas rierande övergångar kan då tolkas som uttryck det med ett opportunistiskt agerande i form av för att icke länderspecifika faktorer opererar. att "göra det bästa möjliga av situationen" eller Kan dylika förhållanden påvisas, då bör hypo - under krigsåren - ett antagande att den tyska tesen om att ytterligheterna berör varandra ges sidan sannolikt skulle vinna kriget. Det som ett visst stöd. här kallas det traditionella handlandet avser motiv som kan förknippas med olika individu ella egenskaper som är svåra att placera in i ett sammanhang som kräver överväganden rö 2. Renegat/överlöpare som fenomen rande mål och medel. Hit kan också räknas in Själva uttrycket renegat kan väl närmast be förhållanden som att vissa individer kan ses traktas som ett skällsord, som ofta använts i som bärare av auktoritära personligheter och polemiska sammanhang inom den socialistis därför dras till politiskt auktoritära rörelser. I ka och senare den kommunistiska traditionen. någon mening är det naturligtvis omöjligt att Ändå fångar det in ett fenomen som man kan särskilja dessa motiv, men det bör däremot iaktta inom denna rörelse allt från sekelskiftet vara möjligt att på det individuella planet av fram till våra dagar. Vad det handlar om är att ""Översikter och meddelanden 155 man hoppar av från en rörelse eller överger en av typer av mycket speciella politiska utveck viss övertygelse (vänstern) för att i stället när lingslinjer. ma sig ibland rakt motsatta idéer eller ansluta Utgångsläget är att man varit knuten till sig till en tidigare fientlig rörelse (högern). vänstern, d.v.s att man någon gång varit med Som ett av de första exemplen på ett övergi lem av eller stått nära ett socialistparti eller vande av en helig princip inom den socialistis kommunistparti. Efter brytningen med väns ka rörelsen brukar anges Alexandre Mille- tern har så en vandring inletts som slutat i vad rands accepterande av en ministerpost i Wal- som nedan kallas "renegatrörelse": dech-Rosseaus republikanska regering som maren 1899. En vidare spridning gavs begrep Från Till pet renegat i samband med den polemik som Land Socialist Kommu Renegat fördes mellan Lenin och Kautsky rörande den parti nistparti rörelse ryska oktoberrevolutionen i Lenins skrift Den Sverige SAP SKP-SP SP proletära revolutionen och renegaten Kaut Danmark SD DKP DNSAP sky (1918). Norge DNA NKP NS Man bör alltså notera att detta fenomen avser Tyskland SPD KPD NSDAP Belgien POB PCB L'UTMI övergångar från vänster till höger. (Motsatta Storbritannien Labour CPGB BUF vägen som Richard Scheringer från NSDAP Österrike SPÖ KPÖ NSDAP till KPD räknas inte som renegat.) För att kva Italien PSI PCI PNF lificeras som överlöpare eller renegat bör man Frankrike SFIO PCF PPF.RNP, Vichy ha varit verksam i den socialistiska rörelsen (socialist eller kommunist) och lämnat den för att i ett senare skede hamna i en ickesocialis Beteckningen renegatrörelse är något oegent tisk rörelse som kan karaktäriseras som fascis lig eftersom den rörelse man