Ssus Ordförande Blev Nazistledare Läkarna Som Väljer Liv Eller Död Detcontra Kunde 1/2001 Ha Hänt

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Ssus Ordförande Blev Nazistledare Läkarna Som Väljer Liv Eller Död Detcontra Kunde 1/2001 Ha Hänt nr 1 2001 (nr 155 från starten) årgång 27 Pris 25:- SSUs ordförande blev nazistledare Läkarna som väljer liv eller död DetCONTRA kunde 1/2001 ha hänt.... vid OS FRIHETENS RÖST för västerländsk demokrati– oberoende borgerlig tidskrift utges sex gånger årligen Skål för George W! ISSN 0347-6472 Copyright Stiftelsen Contra Eftertryck endast efter överenskommelse Ansvarig utgivare Tommy Hansson Adress Box 8052, 104 20 STOCKHOLM Telefon 08-720 01 45 Telefax: 08-720 01 95 E-post [email protected] Internet hemsida http://www.contra.nu Sluten del endast för prenumeranter: http://www.contra.nu/prenumerant/oversikt.html Användarnamn och lösenord finns bara i den tryckta versionen av Contra. Prenumeration Minst 145, rekommenderat 200 kronor, per år. Studerande 95 kronor, skola/universitet ska anges på talongen. Prenumeration inbetalas på postgiro 85 95 89-4 eller bankgiro 443-5467. Finland: Minst 100 mark per år. Leonia girokonto 800055-1125829. Norge: Minst 145 norska kronor per år. Det dröjde innan det var dags att skåla för USAs nye president George W. Bush. Den norske bank giro 0806 199 8277. Men i slutet av december kunde äntligen Contras ansvarige utgivare Tommy Danmark: Minst 130 danska kronor per år. Hansson och styrelseordförande Géza Mólnár i redaktionslokalerna celebrera att BG ForretningsGiro 1 69 06 98. Medarbetare Clinton-eran var över. I bakgrunden den officiella konvent-affischen från det Styrelseordförande: Géza Mólnár Republikanska partikonventet 1984, med presidenten Ronald Reagan och vice- Redaktion: Tommy Hansson, Carl G. Holm och presidenten George Bush (pappa till nuvarande presidenten). Tommie Ullman. Övriga medarbetare: Karl-Göran Bottwyk, Bertil Hägg- man, Birger Larsson, Bertil Lindblom, David Sverige-Amerika-märket Stavenheim, Arne Sundström och Marek Zyto samt Christer Arkefors i Italien, Peter Hartvig i Danmark, Contra har fått fram en begränsad upplaga Bertil Wedin i Mellersta Östern, Allan C. Brownfeld i av ett gammalt klassiskt rockslagsmärke, USA och Rune Westin i Australien. som nu efter presidentskiftet återigen kan Annonser bäras med stolthet. Sverige-Amerika-mär- Johannes Dirfeldt 0523-500 05 ket. Det är ett märke i stort format med en Presslagd 2000-02-05 diameter på hela 43 millimeter. Märket Sävsjö Grafiska, Sävsjö 2000 kostar 20 kronor per styck plus porto och kan rekvireras från Contra, se adressrutan till vänster. Omslagsbilden är denna gång nästan 90 år gammal. Uppbyggligt för patienter Kung Gustaf V utdelar En tandläkare från Malmö ringde nyligen och berättade att Contra alltid legat ute guldmedaljen till trestegs- i väntrummet på hans mottagning. Det uppskattades mycket av patienterna. Utom hopparen Gustaf ”Topsy” de många patienter som kom från närbelägna Sveriges Radio, medarbetarna där Lindblom, senare känd som såg rött. Vilket gladde vår tandläkare alldeles särskilt. ”För jag tyckte att de be- hövde läsa Contra”. Tänk på att även Du kan glädja Dina kunder med Contra – på mannen bakom dans- kaféet, i receptionen, fritidsgården, väntrummet… palatset Nalen i Stockholm. Olympiaden i Stockholm Chans för Ditt lokala bibliotek spelar en nyckelroll i Tommy Vi föreslog i förra numret av Contra att Du skulle tala med Din lokale biblioteka- Hanssons nya bok ”Skjut rie om att Contra borde finnas på Ditt bibliotek. Nu kan vi erbjuda ytterligare ett konungen!”, som beskrivs i argument. En läsare har erbjudit sig att sponsra tio Contra-prenumerationer till landets bibliotek. Vi börjar med att tillskriva de största städerna som saknar Contra detta nummer av Contra. och erbjuda en gratis prenumeration. Men Du har chansen att hinna före! Vi spa- rar några av prenumerationerna för bibliotek som särskilt föreslås av läsarna. 2 CONTRA 1/2001 När SSUs ordförande blev nazistledare av Carl G. Holm Ibland påstås det att det aldrig har suttit nationalsocialister i Sveriges riksdag, att svenskarna inte gav dem tillräckligt många röster. Så var det emellertid inte alls. Den säkert medvetna lögnen sprids troligen i syfte att dölja nationalsocialismens nära kopp- ling till Sveriges Kommunistiska Kommunisten och national- Parti, dagens Vänsterpartiet, och socialisten Nils Flyg tog lika att det fanns en direkt historisk gärna emot pengar från Moskva koppling till Sovjetunionen för som från Berlin. Han började det parti vars ledare så små- sin politiska bana i SSU och var åren omkring 1920 ordförande ningom dömdes för att ha tagit för SSU. Han satt senare, till- emot ekonomiskt stöd från Hit- sammans med fem partikamra- lers Tyskland. Contra ger bak- ter, i Riksdagen för Socialistiska grunden till en av den svenska Partiet fram till årsskiftet 1940/ socialismens många mörka hem- 41. Så det ofta förekommande påståendet att det aldrig funnits ligheter. nationalsocialister i svenska Nationalsocialismen var en socialistisk Riksdagen är en myt. Nils Flyg rörelse och de flesta nationalsocialistiska är dessutom det svenska bevi- ledarna hade sina rötter i andra socialis- set för kommunismens nära tiska rörelser. De kom främst från den så koppling ideologiskt och perso- kallade arbetarklassen, där de fått skol- nellt till nationalsocialismen. ning i klasshat och socialistiskt planhus- 25 procentenheter) och socialdemokratiska ling var under en tid helt borta från reger- hållningstänkande. partiet tappade mer än tio procentenheter ingens ledning, men kom 1942 tillbaka mellan 1928 och 1933. Däremot klarade som tysk marionett, med titeln minister- Alltid socialistisk bakgrund sig kommunisterna bättre, liksom det hu- president, men det var fortfarande Ter- ”Il Duce”, Italiens diktator Benito Musso- vudsakligen på katoliker baserade boven som bestämde. Efter kriget blev lini hade en lång bakgrund i det italienska Zentrumspartei. Inte heller Deutsche Vidkun Quisling och ett antal andra le- socialistpartiet, där han bland annat varit Nationale Volkspartei, som riktade sig till dande norska nationalsocialister avrättade chefredaktör för partitidningen Avanti. När de välsituerade tappade särskilt stor del av – trots att Norge saknade dödsstraff. han lämnade socialistpartiet var det inte sitt röstunderlag, men de var å andra sidan för att han ändrat några grundläggande så små att de inte hade något nämnvärt Motståndsrörelse mot befrielsen åsikter, utan mer en oenighet i taktiska inflytande på politiken vare sig före eller I Frankrike tillsatte den tyska ockupa- frågor. De flesta av hans partikamrater efter NSDAPs framväxt. NSDAP fick 44 tionsmakten den så kallade Vichy-reger- kom också från socialistpartiet och Italien procent av rösterna riksdagsvalet 1933. ingen med marskalken och krigshjälten under Mussolini var ett centralstyrt sam- I Norge hade ledaren för Nasjonal Sam- från Första världskriget Philippe Pétain hälle med planekonomi som bas. ling, Vidkun Quisling, en bakgrund som som ledare. Tyskarna valde den varianten I Tyskland var Nationalsocialistiska militärattaché i Sovjetunionen. Han hade istället för att släppa fram Quislings mot- Tyska Arbetarpartiet (NSDAP) under till och med suttit i regeringen, då repre- svarighet Jacques Doriot till köttgrytorna. Adolf Hitler också ett genuint socialist- senterande Bondepartiet, som under många Att ha en marskalk och nationalhjälte från parti med planekonomi och central kon- år samarbetade med Arbeiderpartiet i re- Första världskriget som fransk ledare troll över ekonomin som centrala teman. geringsställning. I Norge utropade sig smällde naturligtvis högre än den gamle Rekryteringen av partiets medlemmar Quisling själv till statsminister i samband kommunistledaren Doriot. Det var ju fråga skedde också huvudsakligen från de so- med den tyska ockupationen den 9 april om att hålla landet ockuperat i avvaktan på ciala grupper som också var rekryterings- 1940, men det dröjde inte ens en vecka den slutgiltiga tyska segern i kriget, inte att bas för socialdemokraterna. I takt med innan de tyska ockupanterna avsatte ho- också i Frankrike bygga upp ett national- Hitlers framgångar i valen utplånades i nom. Makten koncentrerades till Josef Ter- socialistiskt samhälle. stort sett en rad mittenpartier (de tappade boven, den tyske rikskommissarien. Quis- Doriot hade varit stålarbetare och arbe- CONTRA 1/2001 3 det fanns också några få som lät sina sympatier för Tyskland som nation ta över- hand. En sådan person var Birger Furu- gård, som var veterinär och som 1930 startade Svenska Nationalsocialistiska Partiet, som blev en av flera national- socialistiskt inspirerade organisationer i Sverige. Men Furugård hade ingen mass- rörelse bakom sig och han fick aldrig nämn- värt antal röster i valen. Som mest fick partiet 15 188 röster i riksdagsvalet 1932. År 1936 blev det bara 3 025 och 1940 ställde partiet inte upp. Då såg det annorlunda ut för Sven-Olof Lindholm, som startade Svensk Socialis- tisk Samling, en organisation som riktade sig till helt andra grupper än Furugård. Lindholms organisation var också mer ut- präglat socialistisk jämfört med Furugårds. Furugårds bas var ju snarare tyskvänlighet än socialism, medan det för Lindholm Stående till vänster syns här Nils Flyg under ett besök i Moskva. Sittande längst till förhöll sig tvärtom. Han hade helt enkelt vänster bombterroristen Anton Nilsson och stående vid Flygs sida kommunistledaren en mer gedigen socialistisk ideologisk bas. Sven Linderoth. Lindholm uttryckte på sin ålders höst att han sympatiserade med Vänsterpartiet tat sig upp inom det franska kommunist- svenske motsvarigheten till Vidkun Quis- Kommunisterna (nuvarande Vänster- partiet. Han var fransk representant för ling eller Jacques Doriot. Det fanns flera partiet), som den
Recommended publications
  • Mellan Massan Och Marx En Studie Av Den Politiska Kampen Inom Fackföreningsrörelsen I Hofors 1917–1946
    Mellan massan och Marx En studie av den politiska kampen inom fackföreningsrörelsen i Hofors 1917–1946 Stefan Dalin Skrifter från Institutionen för historiska studier 21 Umeå universitet Institutionen för historiska studier Umeå universitet s-901 87 Umeå Tel 090-786 5579 Fax 090-786 7667 • © Stefan Dalin och Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 2007. Tryck: Print & Media, Umeå universitet Omslag och sättning: Erik Lindenius Omslagsbild: Förstamajdemonstration i Hofors år 1907. Bilden tillhör Hofors hembygdsförening. issn 1651-0046 isbn 978-91-7264-454-0 Till minne av morsan • Förord Arbetet med denna avhandling beskrivs bäst som flera resor. En som tog sin bör- jan i en ansats att skriva om den svenska pressen och det spanska inbördeskriget, som via den svenska Spanienrörelsen slutligen stannade vid den politiska kam- pen om den lokala fackliga rörelsen. Det har också varit en vetenskaplig resa som har gått från doktorandkurs till avhandlingsavsnitt och vice versa. Dessut- om har det varit en resa i dess egentliga bemärkelse, eftersom en stor del av av- handlingsarbetet har utförts på resande fot. På vägen till eller från ett arkivbesök, på en buss åt något håll eller under tiden som gästforskare vid Departemento de Historia II, Universidad de Alcalá de Henares (Spanien) och Department of • History, Indiana University (Bloomington, Indiana, USA). Två oförglömliga re- sor med många trevliga inslag. Ta bara en sådan sak som förmiddagsfikat med kamraterna på Departemento de Historia II. Kaffe och mandelskorpa? Icke. Där gällde öl, tapas och Ducados på Mesón El Foro. Ett annat roligt minne är den gången jag körde till Chicago i en splitterny Pontiac Trans Am.
    [Show full text]
  • Socialistiska Partiet 1929-1937
    Bernt Kennerström Mellan två internationaler Socialistiska Partiet 1929-37 Arkiv avhandlingsserie 2 Copyright Bernt Kennerström (1974) Kristianstad 1980 Avhandlingen digitaliserad med författarens tillstånd Boken finns fortfarande tillgänglig på förlaget (Arkiv) och kan köpas direkt därifrån Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 1 1. Sprängningen av Sverges Kommunistiska Parti 1929 ........................................................... 3 Uppkomsten av en partiopposition: antikrigskampanjen....................................................... 4 Förhållandet till socialdemokratin.......................................................................................... 5 Partioppositionens konsolidering ........................................................................................... 6 Partistriden efter Kominterns kongress: riksdagsvalet och avrustningsfrågan ...................... 7 Den fackliga politiken ............................................................................................................ 8 LO-ledningens motoffensiv.................................................................................................. 10 Exekutivkommitténs ingripande i partistriden ..................................................................... 12 Partiets sprängning ............................................................................................................... 14 2. Partiorganisation
    [Show full text]
  • Socialistiska Partiet Och Spanska Inbördeskriget
    1 Ur Arkiv 6 1974 Bernt Kennerström Socialistiska partiet och spanska inbördeskriget – den problematiska principfastheten I nr 4 av Arkiv publicerades Claes-Göran Jönssons analys av SKP:s roll i den svenska spanienrörelsen. Av hans artikel framgick det klart både hur framgångsrikt SKP bedrev sitt arbete och hur betydelsefullt det var för sammanhållningen och moralen inom partiet. Till detta finns det en relativt okänd men mycket intressant motsida: Socialistiska Partiets (SP) förhållande till det spanska inbördeskriget. Gentemot SKP:s folkfrontsinspirerade linje utvecklade SP en vänsterkritik, som förordade revolution i Spanien, vägrade stödja den demo- kratiska borgerligheten mot den fascistiska och krävde, att arbetarklassen skulle ställa sig neutral i denna konflikt. I denna framställning skall vi närmare studera innehållet i SP:s linje samt analysera de följder den fick för partiets ställning i Sverige och för den inre samman- hållningen. Som vi ska se av det följande var förhållandet till spanska inbördeskriget en stor och uppslitande fråga inom SP. Man bör dock hålla i minnet, att detta inte uteslutande berodde på frågan som sådan utan mycket på att den sammanföll med den akuta fasen av den partikonflikt, som i mitten av maj 1937 ledde till Kilboms och Emil Anderssons uteslutning ur partiet. I spanienfrågan kanaliserades i själva verket den interna partikonflikten, därav både intensiteten och häftigheten. Vapenexport eller neutralitet Tiden från det svenska valet 1936 fram till SP:s sprängning i maj 1937 inföll i en period, där den europeiska politiska arenan präglades av en stor fråga, det spanska inbördeskriget. Bak- grunden till inbördeskriget är välkänd och har skildrats i flera större arbeten1, varför den bara helt kortfattat behöver beröras här.
    [Show full text]
  • Arbetslösa I Rörelse
    ArbetslösA i rörelse Ulf Andréasson Arbetslösa i rörelse Organisationssträvanden och politisk kamp inom arbetslöshetsrörelsen i Sverige, 1920–34 Gidlunds förlag isbn 978-91-7844-748-0 © ulf AndréAsson 2008 tryck: xxxx 2008 innehåll Förord, 7 Kapitel 1: Inledning, 9 Bakgrund, 9 / Tidigare forskning, 11 / En tolkningsram, 21 / Frågor, arbetssätt och avgränsningar, 25 / Materialsituation, 30 / Terminologi och innehåll, 33 Kapitel 2: Historiens stora perspektiv, 38 Arbetslöshetens genomslag i Sverige, 39 / Arbetslöshetsfrågan, 42 / Den tidiga arbetarrörelsen, 45 / ”Arbete eller bröd” – de första föreningarna för arbetslösa, 46 / Radikalt intresse, 52 / Borgerligt intresse, 55 / Sammanfattning, 56 Kapitel 3: Nöd och bekymmer för den enskilde, 58 Arbetslöshetens socioekonomiska effekter, 95 / Arbetslöshetens socialpsykologiska effekter, 36 / Resignation eller lynnesutbrott – politiska reaktioner på arbetslöshet, 67 / Sammanfattning, 69 Kapitel 4: Mellankrigstidens arbetslöshetsrörelse, 71 Internationell utblick, 71 / Svenska namnformer, 75 / Utbredning, medlems- antal och sammansättning, 76 / Arbetslöshetsrörelsen och de socioekonomiska effekterna, 28 / Arbetslöshetsrörelsen och de socialpsykologiska effekterna, 84 / Sammanfattning, 88 Kapitel 5: Arbetslöshetsrörelsen och LO, 1920–22, 90 En rörelse av arbetslösa, 91 / LO, krisen och de arbetslösas föreningar, 94 / Den västsvenska blockaden, 96 / Konfrontation!, 100 / De arbetslösas landskon- ferens 1921, 105 / Den nationella blockaden, 113 / Malmökonferensen och nya aktioner, 116 / Den stängda
    [Show full text]
  • Bengt Jacobsson: Europeiseringen Av Förvaltningen Cecilia Åse: Individ Utan Innehåll
    UPPSATSER Bengt Jacobsson: Europeiseringen av förvaltningen Cecilia Åse: Individ utan innehåll ÖVERSIKTER Svante Ersson: Berör ytterligheterna varandra? Renato Aguilar - Björn Gustafsson: Kommunerna och socialbidraget ErikÅsard: Amerikanska presidentvalet 1992: Möten ny liberal era? LITTERATURGRANSKNINGAR Stig-Björn Ljunggren: Folkhemskapitalismen - Högerns programutveckling under ef­ terkrigstiden. Anm av Peter Esaiasson Lennart Lundquist: Ämbetsman eller direktör? Anm av Bengt Abrahamsson Peter J Coughlin: Probabilistic Voting Theory. Anm av Sven Berg NOTIS ABSTRACTS / INNEHALL UPPSATSER Bengt Jacobsson: Europeiseringen av förvaltningen 113 Cecilia Åse: Individ utan innehåll 138 ÖVERSIKTER Svante Ersson: Berör ytterligheterna varandra? 153 Renato Aguilar - Björn Gustafsson: Kommunerna och socialbidraget 185 Erik Åsard: Amerikanska presidentvalet 1992: Mot en ny liberal era? 192 LITTERATURGRANSKNINGAR Stig-Björn Ljunggren: Folkhemskapitalismen - Högerns programutveck­ ling under efterkrigstiden. Anm av Peter Esaiasson 204 Lennart Lundquist: Ämbetsman eller direktör? Anm av Bengt Abrahamsson. 215 Peter J Coughlin: Probabilistic Voting Theory. Anm av Sven Berg 218 NOTIS 221 ABSTRACTS 223 STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT Utgiven av Fahlbeckska Stiftelsen med stöd av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Redaktionssekreterare: Lennart Lundquist Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. (ansvarig utgivare) Prenumerationspris 1993160kr. Bitr. redaktionssekreterare: Anders Sannerstedt Pris för enstaka nummer 50 kr. Redaktionsutskott:
    [Show full text]
  • Inledning Till Linderot — Masslinjen
    1 Per-Olov Zennström Inledning till Linderot — Masslinjen Introduktion Föreliggande text skrev Zennström 1972 som introduktion till ett urval tal och skrifter av Sven, ”Sven-Lasse”, Linderot (1918-1956). Avsikten var att kortfattat skildra den svenske kommunistpartiledarens liv och politiska gärning. Men tyvärr har det mest blivit en okritisk hyllning, en ”hagiografi”. Zennström undviker i stort sett helt alla politiska problem som hänger samman med det svenska kommunistpartiets historia. Och när han trots allt kommer in på problematiska aspekter så nöjer sig han för det mesta med att blunda för de verkliga problemen och framställer Linderots och kommunistpartiets agerande som mer eller mindre oproblematiskt. Detta är synd. För även om det inte finns någon anledning att i en antologi ta heder och ära av Sven Linderot och det svenska kommunistpartiet (SKP), så har Linderot och SKP många ”lik i garderoben” som man inte bör försöka dölja. Ett viktigt faktum i sammanhanget är att Linderot blev ordförande i samband med parti- splittringen 1929, då partimajoriteten (”kilbomarna”) uteslöts, vilket konfirmerade att stalinismen slutgiltigt tagit kontrollen över det svenska kommunistpartiet. Linderot (som avled 1956) förblev ordförande fram till 1951, då han efterträddes av Hilding Hagberg. Således stod Linderot i ledningen för kommunistpartiet under stalinismens höjdpunkt. Stalin dog 1953 och samma år som Linderot dog höll Chrusjtjov sitt ”hemliga tal” där han gick till häftigt angrepp på Stalin.1 Om man vill lära av historien borde detta rimligtvis betyda att man måste våga kritiskt diskutera denna period och Linderots roll i densamma. Men inget av detta återfinns i Zennströms text. Tvärtom undviker han allt sådant.
    [Show full text]
  • Partisprängningen 1929
    SKP 1928-29 i dokument Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 1 Resolution om Sveriges KP:s politik. ........................................................................................ 2 Telegram till Kilbom. Ankom Stockholm den 24 juli 1929 ...................................................... 4 Kommunistiska Internationalens E. K:s öppna brev till Sveriges Kommunistiska Parti........... 4 För partiets enhet! För Kominterns linje!................................................................................. 11 EK-representantens tal på SKP:s utvidgade CK-plenum den 18 oktober 1929....................... 15 Appell från E. K:s presidium.................................................................................................... 18 Kommunistiska Internationalens Exekutivkommitté hälsar åttonde partikongressen ............. 20 1 Inledning I denna samling ingår dokument som rör SKP:s partisprängning 1929. För en beskrivning för utvecklingen under perioden, se Bernt Kennerströms artikel ”Sprängningen av Sveriges Kommunistiska Parti 1929” i Zenit nr 23/1971 (som ingår i Zenit om SKP/VPK – en artikelsamling). För att tränga in djupare i problematiken kring denna partisprängning (och dess konsekvenser), se B. Kennerström, Mellan två internationaler - Socialistiska Partiet 1929-1937 H. Blomquist, Gåtan Nils Flyg och nazismen 2 Resolution om Sveriges KP:s politik. Med anledning av Kominternexekutivens IX. plenum tog landssekretariatet
    [Show full text]
  • M E D Ie R & P O Lit Ik
    OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIER UNDER 1900-TALET redaktörer: mats jönsson & pelle snickars MEDIER & POLITIK MEDIER & POLITIK OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIER UNDER 1900-TALET snickars jönsson & redaktörer: Box 241 24, 104 51 Stockholm statens ljud- och bildarkiv hur den svenska arbetarrörelsen landets audiovisuella ytelserika mest till förhållningssätt sitt reformerade 1900-talet under aktör politiska infl massmedier. Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige 1909 från till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och storstrejken socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens nns lmer som diskuteras i boken återfi ertal av de fi eget mediebruk. Ett fl rörligt timmar sex än mer innehåller De DVD-skivor. medföljande två på bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen. Kring 1900 är företrädare rörelsens av merparten att trots – massmedier den modernitetens svenska arbetarrörelsen entligt fi är mediearbetare. inställd Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer mot August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting Hansson. Mer än och sextio år senare Per har Olof Palme Albin på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartsekel senare dansar Göran Persson i ”Bolibompa”. vad mediehistoriker och lmvetare fi historiker, sig frågar boken här den I det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fi entligt inställd mot OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIERMEDIER UNDER 1900-TALET & POLITIK modernitetens massmedier – trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson.
    [Show full text]
  • Översikter Och Meddelanden
    Översikter och meddelanden Berör ytterligheterna I denna artikel avser jag att närmare belysa hur två politiska ytterligheter i denna mening varandra? berör varandra. De två rörelser vars berörings­ Om renegater/överlöpare från punkter jag vill studera är kommunism/socia­ kommunism/socialism till lism och fascism. Den övergripande frågan är: fascismAollaboration 1920-1945: Är det så att skillnaderna är större än likheter­ En jämförande analys na dessa rörelser emellan (den traditionella hypotesen)? Eller är det så att likheterna dem emellan överskuggar de skillnader som finns dem emellan (den totalitära hypotesen)? Vil­ ken av dessa hypoteser är mest trovärdig? 1. Inledning Detta problem kan tänkas belysas på en Ett vanligt förekommande och samtidigt klar­ mängd olika sätt. Man kan se på rörelsernas görande sätt att skilja mellan olika politiska ideologi: har fascismen i en ursprunglig me­ grupperingar är att utgå från deras inplacering ning sina rötter i socialismen (jfr Hayek 1944 på en höger-vänsterskala. Längst till vänster kap. 12; Blot 1985)? Man kan se på rörelsernas med värden nära 1 har man brukat placera sociala bas: tenderar dessa politiska rörelser kommunistpartier och längst till höger inte att rekrytera medlemmar och sympatisörer långt från värdet 10 kan man finna extrema hö­ inom liknande sociala skikt (jfr Lipset 1966 gergrupper av typ nyf fascistiska partier. Denna kap 4 och 5)? Man kan se på deras politiska klyvning efter en höger-vänsterdimension har agerande under vissa kritiska skeden: visade åtminstone i flertalet västeuropeiska politiska kommunisterna sitt rätta ansikte under den s k system utgjort ett meningsfullt sätt att struktu­ paktperioden genom att samarbeta med nazis­ ter (jfr Rossi 1951)? Man kan också se på hur rera partier och politiska konflikter.
    [Show full text]
  • Global Animation Theory
    Global Animation Theory Global Animation Theory International Perspectives at Animafest Zagreb Edited by Franziska Bruckner, Nikica Gilic´, Holger Lang, Daniel Šuljic´ and Hrvoje Turkovic´ BLOOMSBURY ACADEMIC Bloomsbury Publishing Inc 1385 Broadway, New York, NY 10018, USA 50 Bedford Square, London, WC1B 3DP, UK BLOOMSBURY, BLOOMSBURY ACADEMIC and the Diana logo are trademarks of Bloomsbury Publishing Plc First published in the United States of America 2019 Copyright © Franziska Bruckner, Nikica Gilic´, Holger Lang, Daniel Šuljic´, Hrvoje Turkovic´, and Contributors, 2019 Cover image © Zlatka Salopek This work is published subject to a Creative Commons Attribution Non-commercial No Derivatives Licence. You may share this work for non-commercial purposes only, provided you give attribution to the copyright holder and the publisher. Bloomsbury Publishing Inc does not have any control over, or responsibility for, any third- party websites referred to or in this book. All internet addresses given in this book were correct at the time of going to press. The author and publisher regret any inconvenience caused if addresses have changed or sites have ceased to exist, but can accept no responsibility for any such changes. Library of Congress Cataloging-in-Publication Data Names: Bruckner, Franziska, editor. | Gilic, Nikica, editor. | Lang, Holger, 1964– editor. | Suljic, Daniel, 1941– editor. | Turkovic, Hrvoje, editor. | Animafest Scanner. Title: Global animation theory : international perspectives at Animafest Zagreb / edited by Franziska Bruckner, Nikica Gilic, Holger Lang, Daniel Suljic, and Hrvoje Turkovic. Description: New York : Bloomsbury Academic, Bloomsbury Publishing Inc, 2018. | “This anthology is based on a selection of the most relevant and interesting presentations from the first three editions of the Symposium for Contemporary Animation Studies, Animafest Scanner.” | Includes bibliographical references and index.
    [Show full text]
  • Gåtan Nils Flyg Och Nazismen
    Första utgåvan Carlssons Bokförlag 2000 Boken Gåtan Nils Flyg… publiceras med författarens tillstånd. Bokutgåvan innehåller ett rikt bildmaterial, som inte finns med i denna digitaliserade utgåva, vilket kan vara ett argument för att skaffa den tryckta boken (t ex från något antikvariat eller någon bokhandel som fortfarande har kvar exemplar av boken). Martin F. 15/11-06. Lästips: I Den knöliga huvudkudden - om att försöka lösa gåtan Nils Flyg diskuterar Håkan Blomqvist frågan varför Flyg närmade sig nazismen? Många olika försök att besvara frågan kom fram i de många recensioner, debatter och andra reaktioner som följde efter publice- ringen av boken. Artikeln synar och analyserar en del av dessa. Innehåll Tack ............................................................................................................................................ 1 Förord ......................................................................................................................................... 1 Inledning ..................................................................................................................................... 3 1. Rebellerna ............................................................................................................................... 4 Den nya andan ........................................................................................................................ 6 Prövningar .............................................................................................................................
    [Show full text]