Strategi För Mobility Management

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Strategi För Mobility Management olyckor i Innerstaden. har Linköping högst trafiksäkerhetskultur. Trafiksäkerhetsstandarden ser ungefär ut Utanför innerstaden finns ett stort antal som i övriga kommuner. huvudgator där hastigheten är skyltad 50 km/h men där utformningen av gatan Det konstaterades i ”Kommunerna och innebär att trafiken lockas att köra fortare. Nollvisionen – trafiksäkerhetspolitik för Medelhastigheten på dessa gator ligger Sveriges 10 största kommuner (2004)” ofta över 50 km/h. På dessa gator finns att Linköping låg på sjätte plats då det också gång- och cykelpassager. Dessa gäller mängden svårt skadade och dödade punkter innebär höga olycksrisker. relaterat till folkmängden. Fotgängare och cyklister utgör merparten, 55-60 %, Väg- och transportforskningsinstitutet av de trafikanter som skadas svårt eller gjorde en sammanställning av hur stor dödas på det kommunala vägnätet. En viss andel av lokalnätet i respektive centralort koncentration av olyckor med oskyddade som hade 30 km/h som hastighetsgräns trafikanter kan utläsas i stadens centrala vid slutet av år 2005. Beräkningarna är delar samt av bilolyckor i Tornby. Vad gjorda på data från NVDB. Andelarna gäller hastigheter tillhör Linköping de måste ses som grova. Linköping tillhör de mellanstora städer i Sverige som har låg mellanstora städer i Sverige som har låg andel 30 km/h. Figur 24. andel 30 km/h. Centralort Andel 30 km/h (%) Indikatorer Linköping 13 % - Upplevd otrygghet (%) (tvingas resa på annat Jönköping 13 % sätt en med cykel/buss/gång) Norrköping 2 % - Andel som upplever trafikmiljön som otrygg Helsingborg 6 % - Upplevd trygghet/otrygghet (%)(andel som Eskilstuna 64 % tvingas resa på visst sätt (bil och cykel)p.g.a. Lund 51 % upplevd otrygghet) Örebro 45 % - Antal särskilt otrygga trafikmiljöer Västerås 34 % - Andel som upplever dålig belysning i resp. Uppsala 6 % stadsdel (%) - Andelen som upplever trafikmiljön i Linköping som otrygg i resp. stadsdel(%). - Andel av de som avstått aktivitet p g a trafiken Samlad bedömning efter ”bostadsområde” - Barns och äldres rörelsefrihet i staden Relativt liten andel av befolkningen tycker - Trafiksäkerhetskultur att trafiken i sig är en företeelse som ska- - Trafiksäkerhetsstandard par otrygghet. Bilen är det färdmedel som - Fotgängarolyckor uppfattas som tryggast, speciellt bland - Cykelolyckor - Mc- och mopedolyckor kvinnor. - Motorfordonsolyckor - Andel 30 km/h Jämför man med andra kommuner som genomfört samma trafiksäkerhetsrevision Trafiksäkerhetskultur 5 Avstått från aktivitet p g a brister i Trafiksäkerhetsstandard trafiken 4 3 2 Andel 30 km/h Antal skadade och dödade i tätort 1 0 Användning av cykelhjälm Fotgängarolyckor Motorfordonsolyckor Cykelolyckor Mc- och mopedolyckor Nuläge Mål Figur 24. Värderos Trafiksäkerhet och trygghet. 40 Klimat, miljö och Luftföroreningar hälsa Luftkvaliteten i Linköping har förbättrats sedan mitten av 80-talet. Sedan 1986 sker Trafiken bidrar till både miljö- och häl- luftkvalitétsmätningar kontinuerligt i Lin- Inriktning: soproblem. Klimatfrågan har aldrig varit köping inom det nationella URBAN-nätet. I Linköping ska så het som nu och är ständigt återkom- Utsläpp som mäts är svaveldioxid (SO2), utsläppen av mande i media. Alla samhällssektorer sot, kvävedioxid (NO2), flyktiga kolväte- växthusgaser samt är berörda, framförallt trafiksektorn och föreningar (VOC) och ozon (O3). Mät- luftföroreningar till energisektorn. Trafiken bidrar även till ningarna avser bakgrundshalt i tätort och mark, luft och vatten utsläpp av luftföroreningar som påverkar görs vid Stora Torget, i Östra Harg och minska. både miljön och vår hälsa på ett negativt Gävbo. Vid Drottninggatan mäts partiklar. sätt. Det är framförallt de individuella motordrivna transporterna som bidrar till Kvävedioxid tre stora hälsoproblem; fetma, luftvägs- Kvävedioxidhalterna har haft en sjukdomar (bronkit och krupp) och stress. nedåtgående trend i Linköping sedan Stress orsakas av trafikbuller och kan så slutet av 1980-talet framför allt som en småningom leda till hjärtproblem. följd av bilarnas bättre avgasrening samt införande av biogasbussar. De senaste fyra åren ser det dock ut som om trenden Växthusgaser har vänt. Linköpings bakgrundsnivåer I Östergötlands län står vägtrafiken för av kvävedioxid är låga i jämförelse drygt hälften av koldioxidutsläppen med andra tätorter i Sverige. medan industrin står för drygt 20 %. Figur Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är 25. För närvarande ökar trafiken i länet, 40 ug/m3 som årsmedelvärde. I Linköping och krafttag behövs för att motverka är årsmedelvärdet för NO2 mätt till ca 10 detta. De kommunala energibalanserna ug/m3 i urban bakgrund. visar att transportsektorn i Linköpings kommun står för de största utsläppen av VOC koldioxid tillsammans med energisektorn. Flyktiga kolväteföreningar eller VOC Sedan 1990 har dock koldioxidutsläpp per är skadliga för människors hälsa och invånare minskat med 20 procent inom miljön.VOC bidrar under sommarhalvåret transportsektorn. Detta tack vare övergång även till bildningen av marknära ozon. till förnybara fordonsbränslen, kom- Marknära ozon är ett problem över munens satsningar på cykeltrafiken samt landsgränser. andra miljöförbättrande insatser. Fossil koldioxid kg/kommuninvånare efter samhällssektor 5000 4000 Transporter v n Service /i 3000 g k Industri 2 2000 O Hushåll C 1000 Energi 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 År Figur 25. Utsläpp av växthusgaser mellan år 1990- 2004. 41 För ozonhalterna i Linköpings kommun Vägtrafiken ger upphov till höga halter i ser man ingen större skillnad i tätorten anslutning till hårt trafikerade leder samt i i jämförelse med landsbygden. Detta trånga gaturum. är dock inget ovanligt. I Linköping låg medelvärdet för ozon runt 51 Beräkningar med SIMAIR-programmet mikrogram/m3 vintern 2004/2005. I visar att Drottningatan är den gata i Lin- Sverige liksom i Europa som helhet har köpings centrala delar som har högst parti- ozonhalterna stabiliserats under 1990- kelhalter (PM10). Figur 26. Detta stäm- talet. Miljökvalitetsnormen säger att mer rätt bra överens med de beräkningar ozon efter den 31 december 2009 inte av partikelhalter som kommunen gjorde ska förekomma i utomhusluft med mer för år 2002. Efter Drottninggatan uppvisar än i genomsnitt 120 mikrogram per Bergsvägen och Industrigatan bland de kubikmeter luft som dygnsmedelvärde. högre partikelhalterna i staden. Dock är En annan kolväteförening är bensen. dessa halter väldigt låga. En miljökvali- Trenden är att trafikens utsläpp av bensen tetsnorm (MKN) för partiklar gäller från kommer fortsatt att minska p.g.a. den och med 2005. Linköpings kommun har katalytiska avgasreningen på nyare genomfört mätningar av partiklar (PM10) bilar samt lägre bensenhalt i bensinen. vid Drottninggatan under februari till maj Trenden dämpas dock av att trafiken månad både 2004 och 2005. Miljökva- ökar. Miljökvalitetsnormen för bensen litetsnormen (dygnsmedelvärde 50 μg/ säger att fr.o.m. den 1 januari 2010 får m3) överskreds 15 respektive 17 gånger bensen halten inte överstiga 5 μg/m3 som under de aktuella perioderna. Under 2006 årsmedelvärde i utomhusluft. Miljömålet gjordes helårsmätningar vid Drottning- i Sverige är på 1 μg/m3. I Linköping gatan. Miljökvalitetsnormen, 40 μg/m3, är bakgrundsnivåerna av bensen låga i får överskridas max 35 gånger under ett jämförelse med andra tätorter i Sverige. år vilket den ännu inte gjort i Linköping. Årsmedelvärdet vid Drottninggatan var 21 Partiklar μg/m3 år 2006, vilket är hälften av MKN Höga halter av små partiklar (mindre årsmedelvärde. Dock ligger detta över än 10 mikrometer) har under de senaste övre utvärderingströskeln, vilket innebär åren uppmärksammats som en allvarlig att kommunen är skyldig att mäta konti- hälsorisk. Det har visat sig att ju mindre nuerligt. Ett åtgärdsprogram för partiklar partiklarna är desto farligare är de för oss antogs 2005 i syfte att minska partikelhal- människor. terna i Linköping. Figur 26. Beräknade halter av partiklar (PM10), årsmedelvärden, på gator och vägar i Linköpings tätort, år 2003. Gul markering är Drottninggatan. 42 Bränslen och fordon Linköpings kommun är en föregångare Världsmarknadspriset på ett fat olja har avseende miljöfordon, inte minst genom det senaste året slagit all-time-high flera den stora satsningen på biogasfordon. gånger. Det höga råoljepriset har avspeg- I föreningen Gröna Bilisters kommun- lat sig i höjda bensinpriser och marknaden granskningar hör Linköping till de kom- för alternativa fordonsbränslen blir mer muner som får allra högst betyg. Svensk och mer intressant. Biogas AB beräknar att det finns cirka 900 biogasfordon (inklusive bussarna) i I Linköping kan vi stoltsera med en Linköping och drygt 1200 biogasfordon i internationellt välrenommerad biogasan- regionen. Cirka 500 hybridbilar kör runt läggning som under 2006 producerade i Linköping varav främst E85-fordon (85 närmare 6 miljoner kubikmeter biogas. procent etanol och 15 procent bensin). En Det ersätter lika många liter bensin och stor förbrukare av biogas är också ett 50- diesel i Linköping. Fem procent av den tal lastbilar, exempelvis sopbilar. totala fordonsbränslemarknaden i Linkö- ping är biogas vilket motsvarar de mål för En annan trend som finns parallellt med långsiktig hållbarhet som EU har satt upp introduktionen av miljöfordon är att till år 2009. Idag går det att tanka biogas försäljningen av diesel, biogas och etanol på fem ställen i Linköpings kommun. ökar. Figur 27, 28 och 30. Försäljningen Dessutom etableras publika tankställen för av bensin, figur 29, har minskat i Linkö- biogas både inom och utanför regionen.
Recommended publications
  • Castles in Linköping – Baroque, Renaissance & Saga-Like Stories, Be Transported Back in Time
    visitlinkoping.se Brunneby 34 Råby 5 Roxenbaden Ljungssjön Ljungs Stjärnorp slott 116 Göten 215 Ljung Sörby Rågårda G öta ka nal Cloetta Flemma Musei Mo Roxen huset tala Snavudden st 1 Gö röm ta kanal Klockrike Ö Skrukeby Norsholm Ljungsbro Grimstad gården Ekbacken Lillkyrka Maspelösa Berg/Bergs slussar 115 Buss 522 3 km Kulla Ö Harg Sollstorp Vreta Idingstad kloster 210 Roxtuna Tuna 2 Pålstorp kungsgård Täljestad Markeby Östernäs Herrbeta Flistad Bostället Rökinge S Lund Svartåmynningens Tägneby 1 naturreservat Ullälva Skärkind Högby Härna Ekängen E4 B Nybrobaden Sv uss 52 2 Skäggestad Gistad 0 artå n 34 7 Björkeberg 2 9 3 Rystad Kullersbro 4 Kaga Sättuna Törnevalla Gistad Kränge Säby Gärstad Fröstad Gärstad Gillberga St Bjärby Kin Älvestad gården K Hässelby Vreta Hackeryd an Bjursholmen Ledberg d al Staby Egeby Lärke a 112 Ås Tomta 111 Beatelund Löten Stratomta Ledbergs Skäggetorp 113 Tallboda Överstad krukmakeri Tornby Malm n skogen Västerlösa å Linghem ill 1 L Vimarka Malm Ryd Örtomta Hovetorp Dömestad E4 slätt Linköping Askeby Linköping Ås Källsätter Linneberga Ringstorp Rappestad City Airport Vårdsberg Ekströmmen museum Buss 522 Valla 35 Lagerlunda Jägarvallen Ramshäll St Fålåsa museet Degeryd Stämna Gamla Hackefors Linköping Svenneby3 4 Svennebysjön Höversby Sörby Vikingstad Lerboga 23 Lambohov Ekenäs Sålla Hjulsbro Bankekind 110 34 Vidingsjö slott Viby Slaka Erikstad Skölstad Rakered Landeryd Mauritsholm Svinstadsjön Sjögestad Häradsjorden 4 Stubbetorp Bjärstad N Teden Gustad Åby Mantorp Vikingstad Åsdymlingen Harvestad Höveln
    [Show full text]
  • Acceptance Testing for Road Surface Monitoring Vehicles in Finland
    VTI rapport 622A www.vti.se/publications Published 2008 Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Leif Sjögren Thomas Lundberg Mats Wiklund Publisher: Publication: VTI rapport 622A Published: Project code: Dnr: 2008 80676 2007/0124-28 SE-581 95 Linköping Sweden Project: Kvalificering av vägytemätningar, Finland 2007 Author: Sponsor: Leif Sjögren, Thomas Lundberg and Mats Wiklund Finnish Road Administration Title: Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: VTI has carried out acceptance testing of companies that would like to do road surface monitoring in Finland. This has been done on commission of the Finnish Road Administration. This kind of acceptance testing has been done in Sweden by VTI in cooperation with the Swedish Road Administration several times (four times). With the experience of the tests in Sweden a test method adjusted for the Finnish needs have been set up. The purpose of the method is to accept or reject the participating companies for doing either object or network measurements or both. This is done by checking the validity and repeatability for the repeated condition measurements of the object part and the reproducibility, by using several equipments of the same type for the network part. The tests for the object part involve measurements at test sections including measuring with reference methods as well as repeated measurements on a route. For the reproducibility test, done at the network measuring acceptance, runs with different combinations of vehicles and drivers/operators are carried out. The tests give answers to questions like: • The technical skill to measure according to the procurement specifications.
    [Show full text]
  • Enhetsnamn Årskurs Totalt Arenaskolan 7 183 Arenaskolan 8 133 Arenaskolan 9 130 Arenaskolan Total 446 Askeby Skola F 20 Askeby
    Enhetsnamn Årskurs Totalt Arenaskolan 7 183 Arenaskolan 8 133 Arenaskolan 9 130 Arenaskolan Total 446 Askeby skola F 20 Askeby skola 1 20 Askeby skola 2 24 Askeby skola 3 19 Askeby skola 4 34 Askeby skola 5 42 Askeby skola 6 27 Askeby skola Total 186 Atlasskolan F 47 Atlasskolan 1 40 Atlasskolan 2 57 Atlasskolan 3 41 Atlasskolan 4 46 Atlasskolan 5 51 Atlasskolan 6 23 Atlasskolan Total 305 Bankekinds skola F 14 Bankekinds skola 1 24 Bankekinds skola 2 8 Bankekinds skola 3 21 Bankekinds skola Total 67 Berzeliusskolan 7 225 Berzeliusskolan 8 230 Berzeliusskolan 9 217 Berzeliusskolan Total 672 Björkö Friskola F 24 Björkö Friskola 1 25 Björkö Friskola 2 24 Björkö Friskola 3 26 Björkö Friskola 4 21 Björkö Friskola 5 25 Björkö Friskola 6 17 Björkö Friskola 7 16 Björkö Friskola 8 20 Björkö Friskola 9 22 Björkö Friskola Total 220 Björnkärrsskolan F 25 Björnkärrsskolan 1 26 Björnkärrsskolan 2 30 Björnkärrsskolan 3 23 Björnkärrsskolan 4 24 Björnkärrsskolan 5 33 Björnkärrsskolan 6 21 Björnkärrsskolan Total 182 Blästadsskolan F 45 Blästadsskolan 1 39 Blästadsskolan 2 53 Blästadsskolan 3 40 Blästadsskolan 4 48 Blästadsskolan 5 39 Blästadsskolan 6 59 Blästadsskolan Total 323 Brokinds skola F 19 Brokinds skola 1 17 Brokinds skola 2 18 Brokinds skola 3 13 Brokinds skola 4 21 Brokinds skola 5 21 Brokinds skola 6 19 Brokinds skola Total 128 Brunnbyskolan F 32 Brunnbyskolan 1 37 Brunnbyskolan 2 41 Brunnbyskolan 3 40 Brunnbyskolan 4 26 Brunnbyskolan 5 25 Brunnbyskolan 6 50 Brunnbyskolan Total 251 Bäckskolan F 29 Bäckskolan 1 25 Bäckskolan 2 17 Bäckskolan 3
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Maps -- by Region Or Country -- Eastern Hemisphere -- Europe
    G5702 EUROPE. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5702 Alps see G6035+ .B3 Baltic Sea .B4 Baltic Shield .C3 Carpathian Mountains .C6 Coasts/Continental shelf .G4 Genoa, Gulf of .G7 Great Alföld .P9 Pyrenees .R5 Rhine River .S3 Scheldt River .T5 Tisza River 1971 G5722 WESTERN EUROPE. REGIONS, NATURAL G5722 FEATURES, ETC. .A7 Ardennes .A9 Autoroute E10 .F5 Flanders .G3 Gaul .M3 Meuse River 1972 G5741.S BRITISH ISLES. HISTORY G5741.S .S1 General .S2 To 1066 .S3 Medieval period, 1066-1485 .S33 Norman period, 1066-1154 .S35 Plantagenets, 1154-1399 .S37 15th century .S4 Modern period, 1485- .S45 16th century: Tudors, 1485-1603 .S5 17th century: Stuarts, 1603-1714 .S53 Commonwealth and protectorate, 1660-1688 .S54 18th century .S55 19th century .S6 20th century .S65 World War I .S7 World War II 1973 G5742 BRITISH ISLES. GREAT BRITAIN. REGIONS, G5742 NATURAL FEATURES, ETC. .C6 Continental shelf .I6 Irish Sea .N3 National Cycle Network 1974 G5752 ENGLAND. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5752 .A3 Aire River .A42 Akeman Street .A43 Alde River .A7 Arun River .A75 Ashby Canal .A77 Ashdown Forest .A83 Avon, River [Gloucestershire-Avon] .A85 Avon, River [Leicestershire-Gloucestershire] .A87 Axholme, Isle of .A9 Aylesbury, Vale of .B3 Barnstaple Bay .B35 Basingstoke Canal .B36 Bassenthwaite Lake .B38 Baugh Fell .B385 Beachy Head .B386 Belvoir, Vale of .B387 Bere, Forest of .B39 Berkeley, Vale of .B4 Berkshire Downs .B42 Beult, River .B43 Bignor Hill .B44 Birmingham and Fazeley Canal .B45 Black Country .B48 Black Hill .B49 Blackdown Hills .B493 Blackmoor [Moor] .B495 Blackmoor Vale .B5 Bleaklow Hill .B54 Blenheim Park .B6 Bodmin Moor .B64 Border Forest Park .B66 Bourne Valley .B68 Bowland, Forest of .B7 Breckland .B715 Bredon Hill .B717 Brendon Hills .B72 Bridgewater Canal .B723 Bridgwater Bay .B724 Bridlington Bay .B725 Bristol Channel .B73 Broads, The .B76 Brown Clee Hill .B8 Burnham Beeches .B84 Burntwick Island .C34 Cam, River .C37 Cannock Chase .C38 Canvey Island [Island] 1975 G5752 ENGLAND.
    [Show full text]
  • Norrköping Migration Studies City of Immigration R.E.M.S
    R.E.M.S. Reports from the Master’s program in Ethnic and Norrköping Migration Studies city of immigration R.E.M.S. Inaugural issue nº01, June 2017 contents 3 Acknowledgments 4 Editors' note 5 Belonging and homemaking practices H. Bahram & A. Koptyaeva 10 Sport, language & integration P. O'Reardon & E. Pietrazzini 14 Integration of unaccompanied minors M.N.Appiah & M.B.Benjamin 20 LGBTQ+ newcomers in Norrköping A. Dalmay, H. Horvat, E. Lang & K. Polkov 24 Anti-immigration politics in Norrköping & Östergötland A.Nielsen & A. Goldstein 32 Migration aesthetics: institutions & grassroots M. Hooi, R. Mkdad & M.H. Davidsson 33 Exhibition reports: Flykt, Se mig i ögonen & Women in Afghanistan S. Ekberg, M.H. Davidsson & Y. Jin 40 Sites of culture, sites of meeting 20 M. Hooi, R. Mkdad & M. Zhang 46 Applying art to integration M. Hooi & R. Mkdad 48 Precarious employment: newspaper distribution & forestry H. Skaik & I. Zhmurina 52 Politics of space: residential segregation in Norrköping T. Matilanien, A. Nold, I. Sinersaari & H. Skaik 70 About the contributors 72 REMESO & the master's program S. Jonsson & M. Klinthäll Norrköping – City of Immigration 2017 R.E.M.S. no. 1 Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies, Linköping University Inaugural Issue, June 2017 Editorial Team Layout & Content management Mavis Hooi Proofreading & Copyediting 40 Asher Goldstein Editorial assistants Asbjørn Nielsen & Rudeina Mkdad Contributors Candidates of the Master’s program in Ethnic and Migration Studies (class of 2018), Linköping University Course Director Martin Klinthäll Program Director Stefan Jonsson R.E.M.S. Reports from the Master of Arts Program in Ethnic and Migration Studies is a publication series edited by MA candidates in Ethnic and Migration Studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO), Faculty of Arts and Sciences, Linköping University.
    [Show full text]
  • Karta - Östergötlands Län 160 Församlingar
    Karta - Östergötlands län 160 församlingar © Bild och text från svar.ra.se Lisbeth Warnqvist Karta - Östergötlands län 1. Länsdel av 160 församlingar 2. Länsdel av 3. Länsdel av 4. Länsdel av Nr Församling Nr Församling Nr Församling Nr Församling 1 Horn 44 Östra Skrukeby 94 Vånga 139 Viby 2 Hycklinge 45 Lillkyrka 96 Styrestad 140 Normlösa 3 Tidersrum 46 Törnevalla 97 Sankt Johannes 141 Härberga 4 Västra Eneby 48 Östra Harg 98 Dagsberg 144 Mjölby 5 Kisa 49 Rystad 99 Krokek 147 Svanhals 6 Hägerstad 52 Vårdsberg 100 Tingstad 148 Kumla 7 Oppeby 54 Askeby 101 Furingstad 150 Rök 8 Kättilstad 56 Svinstad 102 Östra Eneby 151 Heda 9 Tjärstad 57 Grebo 103 Kvillinge 152 Stora Åby 11 Vårdnäs 58 Värna 104 Simonstorp 153 Ödeshög 12 Rumskulla 1 59 Örtomta 105 Kimstad 154 Trehörna 2 13 Västra Ryd 60 Björsäter 106 Kullerstad 155 Västra Tollstad 14 Svinhult 62 Åtvid 107 Borg 156 Rogslösa 15 Sund 63 Slaka 108 Kuddby 157 Väversunda 16 Asby 64 Skeda 109 Östra Ny 158 Herrestad 17 Torpa 65 Kärna 110 Rönö 159 Källstad 19 Norra Vi 66 Kaga 111 Å 160 Sankt Per 20 Malexander 67 Sankt Lars 112 Tåby 161 Strå 21 Vreta Kloster 68 Landeryd 113 Konungsund 162 Örberga 22 Stjärnorp 69 Vist 115 Häradshammar 163 Nässja 23 Ljung 70 Västra Husby 116 Jonsberg 165 Västra Stenby 24 Flistad 71 Drothem 117 Östra Husby 166 Hagebyhöga 25 Björkeberg 72 Skinberga 118 Kvarsebo 167 Fivelstad 26 Västerlösa 73 Ringarum 119 Östra Stenby 170 Orlunda 28 Klockrike 75 Mogata 121 Ekeby 173 Varv och Styra 29 Brunneby 76 Börrum 122 Blåvik 174 Ask 30 Skeppsås 77 Gryt 123 Rinna 175 Vinnerstad 31
    [Show full text]
  • Kvillinge Socken - Norrköpings Kommun
    Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade försäkringsbrev KVILLINGE SOCKEN - NORRKÖPINGS KOMMUN Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/överlåtelse Makulering Anm. (Sten) Näkna 63-4 245 431g 1904 1921 ??? 63-19 173 4961 1946 1963 1 hemman Lida, 1/2 hemman Skärlöta 63-10 437 1900 1921 1945 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 471 16 1898 1917 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 481 16 1902 1916 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 491 16 1903 1916 1/16 mantal, Stora Bergsätter 63-11 5 20 1935 1947 1/16 mtl Stora Bergsätter 63-6 110 20 1918 1930 1935 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 349 2495 1918 1928 1943 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 351 2495 1928 1943 1/2 mantal, Näkna 63-4 247 431f 1904 1913 1921 1/2 mtl Döfvestads koställe 63-3 292 21 1883 1898 1920 1/4 hemman Jursla nr.5 63-5 201 13b 1918 1925 1/4 hemman Jursla nr.5 63-9 101 1130 1925 1944 1/4 hemman nr.5 Öfre Jursla 63-3 546 13 1910 1919 1/4 hemman övre Jursla 63-9 92 1131 1932 1944 1/4 hemman övre Jursla 63-9 94 1131? 1919 1925 1944 1/4 mtl Jursla 5, 5:2 63-19 524 7975 1955 1962 1/4 mtl Ättetorp 63-3 323 71 1912 1920 1/4 mtl, Elsebo 63-4 249 431c 1904 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 251 431b 1904 1913 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 253 431a 1904 1921 1/4 mtl.
    [Show full text]
  • Swedish Parishes
    A Socken (Parish) Härad (District) Län (County) Notes Acklinga Vartofta Skaraborg Adelöv Norra Vedbo Jönköping Adelsö Färentuna Stockholm Adolf Fredrik see Stockholm City Agnetorp Vartofta Skaraborg also known as Ångarp Agunnaryd Sunnerbo Kronoberg Akebäck Gotland Norra Gotland also known as Follingbo Ala Gotland Norra Gotland Alanäs Hammerdal Jämtland Alboga Gäsene Älvsborg Alböke Slättbo Kalmar Ale-Skövde Ale Älvsborg Alfshög Faurås Halland Alfta Bollnäs Gävleborg Algutsboda Uppvidinge Kronoberg after 1969 see Kalmar län Algutsrum Algutsrum Kalmar Algutstorp Kulling Älvsborg Alia Helgona see Nyköping City Alingsås City - Alingsås Älvsborg Landsförsamling Alingsås City - Alingsås Älvsborg Stadsförsamling Allerum Luggude Malmöhus Allhelgona Göstring Östergötland Allhelgona Malmöhus see Lund City Allmänna see Stockholm City Barnbördshuset Almby Örebro Örebro after 1943 see Örebro City Almesåkra Västra Jönköping Almundsryd Kinnevald Kronoberg Almunge Närdinghundra Stockholm after 1971 see Uppsala län Alnö Skön Västernorrland Alseda Östra Jönköping Alsen Undersåker Jämtland many records destroyed in a fire in 1919 Alsike Ärlinghundra Stockholm after 1971 see Uppsala län Alskog Gotland S. Gotland Alstad before 1980 see Fru Alstad Alster Väse Värmland Altuna Simtuna Västmanland after 1971 see Uppsala län Alunda Oland Uppsala Alva Gotland S. Gotland Alvastra see Heda Alvesta Allbo Kronoberg before 1945 see Aringsås Ambjörnarp Kind Älvsborg Amnehärad Vadsbo Skaraborg Amsberg Falu södra Kopparberg many records destroyed in a fire 1848 after 1929
    [Show full text]
  • Hållbarhetsrapport Linköpings Kommun
    Hållbarhetsrapport Linköpings kommun Verksamhetsåret 2018 Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2019-779 Datum: 2019-10-28 Handläggare: Caroline Eliasson Organisation: Kommunledningsförvaltningen 2 (129) Hållbarhetsrapport Linköpings kommun Innehåll 1 Rapportens syfte 5 2 Sammanfattning 6 2.1 Lägesbild Linköping 6 2.2 Utvecklingen av Linköpings stadsdelar och tätorter 6 2.3 Arbete för hållbar utveckling i kommunala nämnder och förvaltningar 2018 6 2.4 Arbete för hållbar utveckling i kommunala bolag 2018 7 2.5 Energi- och klimatbokslut 7 3 Inledning/definition 8 4 Lägesbild Linköping 10 4.1 Agenda 2030 11 4.1.1 Mål 1. Ingen fattigdom 15 4.1.2 Mål 2. Ingen hunger 15 4.1.3 Mål 3. Hälsa och Välbefinnande 15 4.1.4 Mål 4. God utbildning för alla 16 4.1.5 Mål 5. Jämställdhet 17 4.1.6 Mål 6. Rent vatten och Sanitet 17 4.1.7 Mål 7. Hållbar energi för alla 17 4.1.8 Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 18 4.1.9 Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 18 4.1.10 Mål 10. Minskad ojämlikhet 18 4.1.11 Mål 11. Hållbara städer och samhällen 19 4.1.12 Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion 19 4.1.13 Mål 13. Bekämpa klimatförändringarna. 19 4.1.14 Mål 14 Hav och marina resurser 20 4.1.15 Mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald 20 4.1.16 Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen 20 4.1.17 Mål 17. Genomförande och globalt partnerskap 21 4.1.18 Sammanfattning: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet 21 5 Utvecklingen i Linköpings stadsdelar och tätorter 22 5.1 Övergripande bild 22 5.2 Geografiska skillnader
    [Show full text]
  • Medlemsblad För Kungl Östgöta Flygflottiljs Kamratförening
    Flygplanflytt 2017 Foto: Ronny Perfect Medlemsblad för Kungl Östgöta Flygflottiljs Kamratförening Flygets Hus, Lägergatan 11 586 63 LINKÖPING BG: 336-3181 www.f3.kamratforening.se [email protected] Sid 1(20) MALMENBLADET NR 2 2017 Nr 65 sedan första nummer 1981 Medlemsavgiften 2018. Med detta nummer bifogar vi ett inbetalningskort med Redaktör och minimiavgiften, 100:-, förifyllt tillsammans med den Webbansvarig: adress, som finns i vårt adressregister. Sture Axelsson Om du inte använder det utan betalar via datorn är det Ektunavägen 65, viktigt att du anger ditt namn i samband med 589 33 Linköping inbetalningen. Kassören får varje år ett antal 070-5882166, 013-152601 medlemsavgifter som han inte vet vem som betalat. E-post: [email protected] Om du inte längre vill vara medlem i föreningen är kassören tacksam om du meddelar honom. Ansvarig utgivare: Ingvar Jäderlind Adressändring Om du flyttar och ändrar adress är kassören, Bild på första sidan. Bernt Samuelsson, tacksam om du meddelar detta till Flytt av Norseman genom Malmslätt till ett nytt honom, på tel 013-299357 eller via e-post förråd/visningsutrymme. Längre reportage på sidan 10 [email protected] Innehåll detta nummer: Nya medlemmar. Medl avg, div info, nya medl, bl a sid 2 Endast en ny medlem har tillkommit sedan förra Jubilarer och Ordföranden har ordet sid 3 Malmenbladet. Förslag till resor sid4-5 Länkar som brustit sid 6 Gillis Sjöö hälsar vi hjärtligt Kommande möten, kallelse årsmöte 2018 sid 7 Att flyga är som att baka, Jan Björkman sid 8 Välkommen Bild från Avd 6 sid 8 Militärrabatt sid 9 Vi är nu 213 medlemmar i föreningen.
    [Show full text]
  • Linghem Fördjupning Av Översiktsplanen
    LINGHEM FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN Antagen av kommunfullmäktige i juni 2011 Vilka har deltagit i arbetet med översiktsplanen? Medverkande från miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Linköpings kommun: Viktoria Fagerlund - projektledare och planförfattare Robin Andersson - projektledare utställningsskedet Matilda Westling - projektledare antagandeskedet Malin Cuclair - ekonomiska konsekvenser (samrådsskedet) Björn Tjus - miljökonsekvenser (samrådsskedet) Ulrika Svärdh - naturmiljö (samrådsskedet) Roger Björk - miljöfrågor Linda Wahlman - trafik (samrådsskedet) Christer Nilsson - trafik (utställningsskedet) Stefan Samuelsson - naturmiljö (utställningsskedet) Robin Andersson - studie av det primära gc-stråket (utställningsskedet) Övriga: Gunnar Elfström - stadsantikvarie (utställningsskedet) Anders Lindholm, WSP - trafik (samrådsskedet) Gösta Hydén, Tekniska Verken - geoteknik Mats Johansson, Tekniska Verken - vatten och avlopp Lars Jönsson, Tekniska Verken - el Anders Svensson, Tekniska Verken - dagvatten (utställningsskedet) Bo-Göran Lindqvist, Tekniska Verken - dagvatten (utställningsskedet) Håkan Strandner, DHI - dagvatten (utställningsskedet) Ida Tölander, WSP - MKB (utställningsskedet) Linda Wahlman, Vectura - trafik (utställningsskedet) Tryck: Elanders i Sverige AB 2011 2 Innehåll SAMMANFATTNING .........................................................s. 4 1. INLEDNING ...................................................................s. 5 1.1 Vad är en fördjupning av översiktsplanen? 1.2 Utgångspunkter för planeringen 1.3 Tidigare
    [Show full text]