EUROPA Humanisternas arv

EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE ­

EUROPE – LEGACY OF THE HUMANISTS

Humanitas

ad är det som är utmärkande för människan? Under Vrenässansen ställde man sig denna fråga när man läste

skilde människan från andra levande varelser var enligt honomden romerske det förnuftsbegåvade författaren Cicero språket, (106–43 som f. Kr.).ska kultiveras Det som och användas på ett korrekt sätt, eftersom omsorgen

iom det förnuftet här sammanhanget – som kommer inte till bara uttryck det vi i idag språket menar – är med människovärdets näring (humanitas). ”Humanitas” betyder

”mänsklighet”, utan även ”det som kännetecknar människan utifrån hennes intellektuella bildning”. Språket, som ska användas korrekt, måste syfta till sanningen och det allmännas väl. D enna språkfilosofiska kommentar träffade precis rätt språkethos renässansenstill någonting lärda.praktiskt Den och på denschematiskt, tiden dominerande som strömningen – skolastiken – reducerade nämligen bara

Fråganskulle ordnas, om mänskliga definieras värden och tillämpas.upplevde, Tankensprecis som frihet den och socialpolitiskaestetisk utveckling utvecklingen, hade dittills i denna inte varitövergångsperiod eftersträvansvärt.

studier som satte människan i centrum, de så kallade studiaen särskild humanitatis dynamik. Enligt antik förebild bedrevs nu upplösa dittillsvarande tankestrukturer ålades individen att själv intressera –sig vilket för sitt fick förnuft stora effekter. och för sitt För språk, genom att ifrågasätta auktoriteter och vedertagen kunskap, göra egna bedömningar, åta sig ett politiskt ansvar och väga in sina

uppfattning om världen och förmedla den, samt vidga sina egna erfarenheter, och genom nyfikenhet skaffa sig en egen

vyer och se bortom rådande gränser. Det är sådana värden som ett modernt Europa skulle byggas på.

Europa – Humanisternas arv Sidan B av B EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Innehåll

Miraklet Europa: Kroatien...... 26 Tjeckien...... 48 In dubio pro libertate ...... 2 Litteratur Filipa Lacea Didak Pir...... 26 Bohuslaus Hassensteinius ...... 7 ...... 27 a Lobkowicz...... 48 Fröet till utställningen Europa Litauen...... 28 Johanna Elisabetha Westonia...... 49 – Humanisternas arv ...... 8 Tyskland...... 50 Johannes Reuchlin Motiejus Strijkovskis...... 28 Humanismen – källan till de Franciscus Junius Pranciškus Skorina...... 29 ...... 50 europeiska värdena...... 9 Nederländerna...... 30 ...... 51 Ungern...... 52 Humanisternas Europa...... 10 Benedictus de Spinoza...... 30 Janus Pannonius Hugo Grotius...... 31 Johannes de Zredna (Vitéz)...... 52 Karta...... 10 Polen...... 32 ...... 53 Österrike...... 54 Humanismen i Europa...... 12 Andrzej Frycz Modrzewski...... 32 Petrarca Peter Lambeck Wawrzyniec Grzymała Goślicki...... 33 Elisabeth of Habsburg...... 54 Portugal...... 34 ...... 12 ...... 55 Fernão de Oliveira Europa – Humanisternas arv...... 56 Erasmus...... 13 Bulgarien...... 14 ...... 34 EUNIC...... 57 Damião de Góis...... 35 Rumänien...... 36 Hristofor Žefarović...... 14 Medverkande...... 58 Filip Stanislavov...... 15 Cypern...... 16 Nicolaus Olahus...... 36 Franciscus Patricius Johannes Honterus...... 37 Schweiz...... 38 ...... 16 Giasone De Nores...... 17 Flandern...... 18 Conrad Gessner Heinrich Glarean...... 38 Europa – Humanisternas arv ...... 39 Joan Lluís Vives Slovakien...... 40 © EUNIC Stockholm, 2020 Nicolaes Cleynaerts...... 18 Webbplats: www.goethe.de/schweden ...... 19 Frankrike...... 20 Valentinus Ecchius...... 40 Idé: Dr. Christian Gastgeber och Jacobus Faber Prof. Elisabeth Klecker Johannes Sambucus...... 41 Carolus Clusius Spanien...... 42 Koncept och projektledning: ...... 20 Dr. Christian Gastgeber Inca Garcilaso de la Vega ...... 21 Projektledare i Sverige: Daphne Springhorn Grekland...... 22 Miguel de Cervantes Titelbild: Den litauiska humanisten Pranciškus ...... 42 Skorina, 1517–1519 (© Die Litauische Akademie ...... 43 der Wissenschaften) Ianos Laskaris Storbritannien...... 44 Demetrios Chalkokondyles...... 22 Grafisk design: Mu Ateljéer Layout: Shutrick illustration ...... 23 Italien...... 24 George Buchanan Översättare: Ludvig Berggren Thomas More...... 44 Språkgranskning: Linnéa Deurell ...... 45 Guarino da Verona Sverige...... 46 Manuel Chrysoloras...... 24 En publikation från Goethe-Institut Schweden Ansvarig: Dr. Arpad-Andreas Sölter ...... 25 (chef för Goethe-Institut Schweden) Erik Jönsson Dahlbergh...... 46 Anders Spole...... 47 Sidan 1 av 58 EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Inledning till utställningen Europa – Humanisternas arv

Miraklet Europa: In dubio pro libertate chef för Goethe-Institut Schweden

Dr. Arpad-Andreas Sölter,

et är just precis dessa västvärldens gemensamma värden och den gemensamma kärnaspekter, dessa präglande former Sammanhållningen i Europa, utbytet via D av ekonomi, stat och vetande, som gång på historien har hög prioritet på Goethe-Institut och civilisationskritikens argumentativa som tyskt kulturinstitut med europeiskt gång svartmålas. Inte sällan enligt kultur- mönster, exempelvis med slagord som perspektiv. Inom ramen för en sammanslutning det oss att engagera oss för hur framtidens av europeiska kulturinstitut (EUNIC) motiverar modernitetskritiska, dunkla begrepp inom ”logocentrism”, ”fallocentrism” eller med vissa Europa utformas. Genom att främja tillblivelsen av den flerspråkiga, europeiska medborgaren avkoloniserings- och globaliseringsdiskursen. Förutom att presentera samtida positioner ser vi oss som förmedlare av tanken om Europa. Sporren är: Det västerländska tänkandet underskatta de europeiska bidragen till vår som sådant måste brytas! Men detta vore att strävar vi också efter att ge nytt liv åt det prestationer, vilka särskilt utmärker den förflutnas kulturskatter. Vi vet: Ursprung är globala civilisation om man utsätter Europas västerländska civilisationen i en kulturell framtid. Men lyser den kanon av värden som anekdoter kan tjäna som möjliga svar på denna skapats i Europa egentligen så oförsvagat? Två jämförelse, för en sådan total vetenskaps-, fråga. teknologi- och ekonomifientlig kritik. Ty dessa bidrag borgar för Europas frihet, välstånd och en kvinna från Brasilien den internationella Europa står på de anklagades bänk – så inleder kulturella rikedom. diskussionen om europeiska värden under ett ör att förstå detta måste man varken Fomhulda etnocentrism eller drista sig till kvällsevenemang på Goethe-Institut Schweden i Med tanke på dess fruktansvärda våldshistoria den största exporten, den främsta bildningen Stockholm: Europa går inte längre att försvara. europeisk triumfalism: den största ekonomin, kräver hon det strängaste straffet för begångna socialstaten, samt mänskliga och medborgerliga för de flesta (om inte för alla), välfärds- och brott som kolonialism, rasism och imperialism. ambivalens och kluvenhet och samtidigt kasta Hon själv gör anspråk på ett icke-eurocentriskt rättigheter. Det vore därför fel att inte tolerera perspektiv utanför den så kallade västvärlden. mänskliga rättigheter och människovärdet En svensk man ber om ordet: Utan de idéer om ut barnet med badvattnet. Vår inställning måste snarare vara att omfamna en tvetydighet Thomas Morus (More), De optimo historiska militarismen, den sekellånga krigiska reipublicae statu deque nova insula som utvecklats i Europa å ena sidan och som inte tränger bort eller skyler över den är en sådan straffprocess vare sig möjlig eller blodsutgjutelsen, inkvisition, pogromer, de Utopia [Om det bästa statsskicket och Internationella domstolen i Haag å andra sidan många folkmorden fram till Förintelsens den nya ön Utopia] Leuven 1516 (här Baselutgåvan från 1518). Titelsida Ut- genomförbar – inte ens i en fiktiv tribunal. opia. (© Universitätsbibliothek Basel, UBH Rb 80. Europas värden är det ena. Dess historia och civilisationsbrott i Europa. http://dx.doi.org/10.3931/e-ra- praxis är det andra, så än idag. Upphäver det ra-30626 sista sålunda värdet av det första? Världens europeisering utmynnade i status stor utsträckning på de idéer som uppstått i quo: Den globala civilisationen lever i

Europa – Humanisternas arv Sidan 2 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

civilisationen också upplevt problem som går Europa och i väst. Förvisso har den globala annanstans? Om orsakerna och kännetecknen tillbaka på europeiska respektive västerländska för Europas särväg pågår en debatt mellan kultur- och vetenskapshistoriker, sociologer teknologier och idéer. Europas uppfinningar är och filosofer. Det handlade till att börja med tillkom en omfattande autonomi av vetenskap fortfarande mer inflytelserika i världen, mer om att begränsa regeringsmakten. Därefter än vad till och med eurocentriker utgår ifrån: med världssuccéer som betong, börsen, bilen, tv, europeiska uppfinningar präglar hela bilden och ekonomi. Till sist genomdrevs delaktighet detta återhållande av regeringsverksamheten i det politiska styret. Denna begränsning och är än idag en förutsättning för blomstrande exercisreglement (till och med herrkostymen!). olika blomstringsperioder inom musik, konst kapitalism, vilken i sin tur utgör en nödvändig För att inte tala om Europas högkultur och dess

och arkitektur, litteratur och filosofi. förutsättning för en vital demokrati. apitalism och demokrati är likaså en moderna kapitalismen som grundval för K Dprestation och marknadsekonomisk bärare europeiska uppfinningar. Innan dess var tyranni och despoti normalfallet för politisk av den industriella utvecklingen, tyglandet av av statlig makt och regeringsvälde spelar ordning. Erövring och utsugning var vanligt politiskt och religiöst styre, begränsningen Förmoderna civilisationer grundades oftast förekommande i den förindustriella epoken. här en avgörande roll på vägen till rätts- och är den representativa demokratin som på tvångsarbete och på de styrandes brutala författningsstaten. Typiskt för denna modell teokratiska strukturerna och regleringarna som tyranni. En privilegierad prästkast tolkade de maktdelning (och ömsesidig kontroll genom regeringsform, byggd på parlamentarism, del av ett kosmiskt-religiöst ordningssystem. Makthavarnas förtryck gick hand i hand fördelning av makt) och folklig suveränitet tillväxten räckte inte till för att möjliggöra en vetenskapens och ekonomins autonomi med materiellt elände. Ty den ekonomiska genom delaktighet i styret. Lagens styre, gentemot statliga eller religiösa ingrepp och övergrepp, kontroll även genom en kritiskt levnadsstandard över fysiskt existensminimum fattigdom, elände och inhemsk laglöshet, som granskande press och media, offentlighet, för den stora massan. Perioder av svält, medborgarsamhälle, samt med kulturen, konsten och kabarén (och det utan rädsla än idag existerar i de flesta länder på jorden, besegrades i Europa. en liberala, demokratiska livsstilen som den grundläggande skillnaden i förhållande för straff) – dessa fenomen understryker D till förmodern högkultur, till auktoritära, framsteg inom teknik och vetenskap är en unik bygger på marknadsekonomi, rättsstat, repressiva regimer och till ”orientalisk för kreativitet och självbestämmande, företeelse i ett världshistoriskt perspektiv. despoti” (Karl August Wittfogel). Utrymmena har skänkt folket välstånd och politiskt spridningen av decentraliserat beslutsfattande Denna specifikt västerländska kombination i konkurrensen, institutionaliserad kritik i är det när dessa kvaliteter inte betraktas stället för försök till immunisering, kamp i medbestämmande. Desto mer skrämmande som landvinningar, som inte bara är värda att stället för konsensus, kritisk granskning och hårda justeringsmekanismer vid felaktiga beslut i ekonomi, politik och vetenskap (så stämma in i, utan också värda att försvara. som konkurs, möjligheten att röstas bort och Sådant är tecken på självskadebeteende.

Vad ledde till denna europeiska särväg? Hur falsifikation) säkrar effektiv styrning och ger den gemensamma nämnaren och det inre utvecklade sig Europa till något så specifikt i incitament till att hitta nya lösningar. De utgör inom vetenskap, demokrati, stat, förvaltning världshistorien? Hur kom det sig att det moderna sammanhanget vid framgång – somliga talar och samhälle uppstod endast i Europa och ingen till och med om det ”europeiska miraklet” (Eric Sidan 3 av 58 EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

L. Jones) – med måttfull regeringsverksamhet, som vuxit fram ur heteronomi och förtryck av ständig ekonomisk tillväxt och oavbrutna fram­ subjektet. steg inom vetenskapen. uropa har utvecklat sociala ordningar för Isystem med icke-auktoritär styrning är E sanktioner som definierar mänskligt beteende friheten i all sin fasettrikedom: mångfalden vanligtvis ett resultat av krafternas spel. (bortsett från dem som upprätthåller denna fick möjlighet att blomstra genom politisk Detta sker utan behov av en yttre auktoritet fragmentering. Detta för att inte fanns någon envålds­härskare som styrde över hela ordning genom ett legitimt våldsmonopol). hade dittills inte existerat i samma utsträckning maximum av särintressen genom ett minimum kontinenten. Denna nyckelfaktor – rivalitet – För­delen är uppenbar: detta ger individen ett kan ekonomiskt produktiva och exempelvis beaktar människans felbarhet i den sociala i andra delar av världen. Under sådana villkor av tvång och konsensus. Konsekvent fallibilism särskilt framgångsrika minoriteter hela tiden konstruktionen som utsätts för löpande kritik,

Flera makt­centra i konkurrens med varandra välja bättre och för dem gynnsammare platser. rationell kontroll och löpande granskning. gynnar i sin tur konkurrensen i sig, även den om Kunskaps- och upptäckarlust, upp­finnings­ världs­åskådningarna. En sådan värdepluralism rikedom, innovationskraft, tankens flexi­ utvecklar ett förstärkt skydd av minoriteter och bilitet, icke-konformism och rätten i att avvika universalismens och humanismens fundament, förmåga, kontrollen och begränsningen av gynnar tolerans. Detta i sin tur hör samman med från det traditionella, förändrings- och reform­ vilket så som ett samhälleligt grundvärde sätter värdighet, oantastliga rättigheter och naliserat misstroende gentemot all form av politiskt ingripande i maktsystemet, institutio­

För den europeiska frihetsidén är det centralt den sanna läran, fri väg för kreativt företagande, individens personliga frihet i första rummet. absolut makt och gentemot alla beskyddare av den rationella granskningens process och läggande rättigheter och dess förståelse av sig med skyddszoner för individen med dess grund­ konkurrerar med varandra och som är föremål systematisk kritik av förslag på lösningar som kan frihet framhärdas som ett individuellt krav själv som person och som subjekt. I Västeuropa konsekvent kritik så som motor för intellektuell, för snäva urvalsprocesser, självreflektion och gentemot familjen, klanen, samhället och staten. utgör garanter för förändring, utveckling Här finner den europeiska idén sitt ursprung, social och ekonomisk utveckling – detta har avtäckt och skildrat en horisont av värden och förbättring, vilka är djupt förankrade här visas dess glödande kärna: Humanisterna som skänker inspiration, rättesnören och decentraliserad och relativt säkra rättigheter för i väster­ländsk kultur. Med andra ord: Utan producenter och handlare i relativ ekonomisk orientering.

grund­läggande europeiska värden som politisk fragmentering och rivalitet inom en Samtidigt lyser varningslampan rött när frihet kan ingen ekonomisk tillväxt ske. Endast civilisation sätter gränser för despotism och upplysning, frigörelse, tolerans, likaberättigande (inte att förväxla med jämlikhet eller ens tvångs­ åstadkommer relativt säkra äganderättigheter. ur politiska felbeslut leder till stagnation utjämning!), samarbete, avtals- och rörelsefrihet och nedgång visas av historien och vid ringaktas eller till och med förtrycks. Dessa H värden är förknippade med tyglandet av genom den rätts­stats­princip som möjliggör för statligt och religiöst vanstyre, som ersätts en kulturell jämförelse. På 1400-talet e. Kr. människor att fritt forma sina liv utan att kuvas förfogade Kina över en flotta av sjödugliga Agathias Scholasticus: Historiarum av främmande auktoriteter, och säkerställer kinesiska sjöfarare på expeditioner genom libri I–V (översättning till latin av Cristo- fartyg. Amiral Zheng He gav sig ut med sina foro Persona) – BSB Clm 294 Rom 1484: BSB-manuskript. den till­förlitliga äganderätten som gynnar världshaven för kejsarrikets räkning. Men sedan ekonomisk utveckling – och detta bortom regler förbjöds sjöfart och sjöhandel. Kinas politiska Europa – Humanisternas arv Sidan 4 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

Sidan 5 av 58 EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

om den enskilde, av respekt för den enskilda sider glömdes dessa färdigheter bort, även om enhet blev ett hinder för innovation. Sent om­ kinesiska sjöfarare redan före spanjorerna, individen. I centrum står det unika subjektet och portugiserna, holländarna och engelsmännen för självständigt tänkande, forskande och dess oförytterliga rättigheter, samt utrymmena hade rekognoscerat Indiska oceanen från Zanzi­ handlande. år utställning Europa – Humanisternas bar till västra Stilla havet. I Europa där­emot mindre, rivaliserande europeiska territorier arv fanns ingen härskare som med hänsyn till V överhuvudtaget skulle ha kunnat driva igenom ländsk tankevärld där hittills värdefulla möjliggör en tidsresa till en väster­ en sådan order. Ingen överregional instans, inte gnistor sprakar fram. En väldig kör av huma­ haft maktfullkomligheten att lägga hämsko för ens den katolska kyrkan, skulle efter 1520 ha nis­tiska röster ljuder. Kören som sådan upptäckt, forskning och utveckling inom den symboliserar denna kontinents tidiga land­ vinningar. Som ett projekt som ägnas åt det europeiska civilisationen överlag. Så blev vägen gränsöverskridande, kulturella utbytet, in­ Erasmus av Rotterdam, Querela pacis fri för Europas styre över världshaven. bjuder denna polyfona konsert till en dialogisk [Klagan över den överallt bland folken ”horisontsammansmältning” med dem som förkastade och tillintetgjorda freden], Europas tradition av ”ständig oro och ifråga­ inte förtjänar att glömmas bort. I vilken mån Basel 1518. Titelsida. På uppdrag åt Er- sättandets kultur” (Julia Kristeva) gör det bidrar detta till självkännedom? Intellektuellt asmus av en fransk, spansk, engelsk och mindre kända personligheter, som det lönar sig habsburgsk fursteallians för att säkra lättare att träda in på nya vägar. Från John nyfikna kommer här även att upptäcka hittills tvivel via kritiken av det rena förnuftet fram till freden i Europa; manifest för pacifism. Locke via Diderot och Kant, från cartesianskt (© Universitätsbibliothek Basel, UBH Poppers kritiska rationalism, till den kritiska av perspektiv tecknar ett likaså mångstämmigt att närma sig och lära känna. Denna mångfald DJ III 5. http://dx.doi.org/10.3931/e-ra- kritikens drivkraft så som ett självreferentiellt ra-23180 teorin och angränsande strömningar – detta är panorama som kretsar kring nyckelfrågor om den europeiska sammanhållningen: Vad storföretag. Upplysningen leder till att all­ting är egentligen våra värden? Varifrån kommer skakas om genom denna ständiga oro. I ideal­ de, vem har uppfunnit dem? Hur hör de ihop fallet leder den till och med till själv­befrielse. med varandra? Och hur kunde de uppstå just Den skapar ett anti-dogmatiskt makt­flöde av här? Hur vill vi ta hand om och använda dem i systematiskt utfrågande. Inget område, ingen framtiden? Hur vill vi fortsätta utveckla dem? person, ingen auktoritet ges här tolknings­ Appellen till förnuftet lyder: Låt oss ompröva i skeden av oöverskådlighet och föränderliga företräde. Ingen immunisering mot förnuftiga våra måttstockar! Låt oss rätta våra fel – precis invändningar och radikala frågetecken tillåts. Ingen instans skyddas som sakro­sankt från tider. edan somliga besvärjer morbus occidentalis analys och empirisk undersökning. Inte ens för­medlares och represen­tanters förmenta eller hänger sig åt renässansen av det det högsta väsen, Gud, är här undantagen. Dess M kunskaps­privilegier, till synes absoluta nationella anser vi – även inom det polariserade snäva mentala korridorer av dogmer och gång som måste tillgodogöras och formas av övertygelser med föregivna sannings­anspråk, Europa – att den europeiska idén är en stor till­ ideologier, fundamentalism och indoktrinering, oavsett ursprung, all sorts konsensus­eufori varje ny generation. Likaså måste det intellek­ eller hänvändelsen till sådana instanser som tuella och geografiska grannskapet hela tiden på hävdas vara oundgängliga och undandrar sig eftertanke som självtillit utifrån den europeiska nytt förvärvas och underhållas. Reflektion och humanismens delade plattform utgör för detta accepteras i långa loppet inte av den europeiska ändamål en idealisk utgångspunkt för den eller avhålls från kritisk efter­tanke – allt detta kriticismen. Kritik och konkurrens – på denna gemen­samma vägen in i en humanare framtid. Ur dessa källor växer också den europeiska och hur auktoritära regimer växer sig allt grund vilar Europas sanna kulturella kapital. När vi upplever krypande avdemokratisering starkare, växer också uppgiften för det humanismen. Ty Europa utmärks av omsorg Europa – Humanisternas arv Sidan 6 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

uropas centrum är inte Big Mac, utan Magna Charta humanistiskt präglade Europa att hitta passande E mer än en samling av nationella kulturer och svar och lösningar för att sätta stopp för des­ . Europas kultur är emellertid förverkligandet av humanistiskt tankegods i truk­tiva tendenser. Just också för att graden av stater. Europas kulturella egenskaper bottnar tankar fortsättningsvis väcker längtan hos Europa är hög. Och eftersom dessa humanistiska i dess frihet, i mångfald, flerspråkighet, i miljarder av människor som inte har tillgång till dialog och ömsesidiga impulser, även utifrån. Det är alltid hög tid att låta ett kraftfullt och europeiska humanismen är en permanent det. Men om ingen kan berätta för dem exakt vad stolt europeiskt medvetande uppstå: ”Den Europa är i sin kärna och i sina värderingar vore ingenting längre mycket värt. nyetableringsprocess.” (Julia Kristeva).

Litteratur

Acemoglu, Daron/Robinson, James A. (2012). Why Nations Fail: The Origins of Power, Prosperity, and Poverty. Currency. Albert, Hans (1986). Freiheit und Ordnung: Zwei Abhandlungen zum Problem einer offenen Gesellschaft. (Beitrage Zur Ordnungstheorie Und Ordnungspolitik) Mohr Siebeck. Assmann, Aleida (2018). Der europäische Traum. Vier Lehren aus der Geschichte. C.H. Beck Verlag, München. Berman, Harold J. (2009). Law and Revolution. The Formation of the Western Legal Tradition. Harvard University Press.

Ian Buruma & Avishai Margalit (2004), Occidentalism: The West in the Eyes of Its Enemies. Penguin Press, 2004.

Diamond, Jared (2005). Guns, Germs & Steel: The Fates of Human Societies. W. W. Norton & Company, Revised edition. Ferguson, Niall (2018). Civilization: The West and the Rest. Penguin. Franke, Berthold (2014). Größe macht dumm. Die alte Erzählung vom Frieden genügt nicht mehr – Europa sucht verzweifelt neue Leitmotive. Dabei liegt es längst auf der Hand: Das große Ziel heißt kleiner werden.Die Zeit nr. 2/2014, 2 januari 2014. Gellner, Ernest (1989). Plough, Sword and Book. University of Chicago Press. Jones, Eric L. (2003). The European Miracle: Environments, Economies and Geopolitics in the History of Europe and Asia. Cambridge University Press. Kristeva, Julia (2014). Frage und teile. Europa, deine Mütter: Die Philosophin Julia Kristeva über eine Kultur, die von der ganzen Welt bewundert wird. Intervju av Elisabeth von Thadden. Die Zeit nr. 2/2014, 2 januari 2014. Landes, David S. (1998). The Wealth and Poverty of Nations: Why Some Are So Rich and Some So Poor.W. W. Norton & Company. Mbembe, Achille (2018). Politiques de l’inimitié. La Découverte. Sölter, Arpad A. (1996). Moderne und Kulturkritik. Jürgen Habermas und das Erbe der Kritischen Theorie. Bouvier Verlag, Bonn. Vietta, Silvio (2019). Europas Werte. Geschichte – Konflikte – Perspektiven. Verlag Karl Alber (Freiburg/München). Weede, Erich (2000). Asien und der Westen. Politische und kulturelle Determinanten der wirtschaftlichen Entwicklung. Nomos Verlag, Baden-Baden. Weede, Erich (2005). Balance of Power, Globalization and the Capitalist Peace. Potsdam: Liberal Verlag. Wittfogel, Karl August (1957). Oriental Despotism: A Comparative Study of Total Power. Yale University Press.

Sidan 7 av 58 EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Fröet till utställningen Europa – Humanisternas arv

Austrian Academy of Sciences

Dr. Christian Gastgeber, På Austrian Museum of Folk Life and Folk Art numera är självklara har en lång och mödosam humanisternas idéer omsattes till verklighet, i Wien den 24 februari 2015 presenterade utveckling bakom sig. Det dröjde länge innan institution för första gången inför en bredare priset för deras engagemang var högt och EUNIC Austria sig själv som en nygrundad allmän­het. Denna kväll föddes idén om en medförde ofta fientlighet och förföljelse. utställning som skulle fokusera på det gemen­ Idealet om ett Europa i fred och i kulturell muntran från den dåvarande presidenten för samma Europa. Det var inledningsvis en upp­ sam­­hörighet behövde mogna länge. En viktig varje utställningsbesökare i tider av populära aspekt var incitamentet till självreflektion för EUNIC Austria, Martin Krafl (Tjeckiska centret) lärande genom återblick på det gemensamma om att författa en synopsis som han ville presen­ anti-europeiska slagord: framåtblickande tera vid nästa styrelsemöte; konceptet lades sedan fram i oktober samma år vid EUNIC- kultur­arvet. som ett litet projekt som skulle omfatta tre till samman­trädet. Det som ursprungligen var tänkt fem länder utvecklades till ett stort projekt med skred nationsgränser och skapade Vi valde ut lärda som i sitt tänkande över­ * tolerans, jämlikhet, emancipation 23 länder. viktiga impulser – till följande europeiska värderingar: flerspråkighet Vårt intresse- och arbetsområde, den euro­ (dvs. frigörelsen från auktoriteter som peiska humanismen från 1400-talet, fick begränsade utvecklingsfriheten), rörlighet utgöra de tematiska grundvalarna. Men tanken (dvs. erkännandet av de ”Andras” språk och internationellt var inte att bara återuppväcka minnet av in­ litteratur), (dvs. att lära känna andra teckningar, utan att para ihop dem med dagens samarbete flytelse­rika humanister genom korta levnads­ kulturer och ömsesidig påverkan), . ftersom utställningen skulle skilja sig från Europa. Det skulle visas hur humanis­terna genom ett för sin tid banbrytande tänkande E tog vi fram ett särskilt ambitiöst koncept som bidrog till förändringar inom politik och sam­ traditionella biografiska presentationer hälle. Vi ville hämta dessa tänkare ur den dam­ de europeiska tänkarnas podium, och förmedla miga vrån av (latinska) traktat och ställa dem på tog hänsyn till Europatanken och hur den hur summan av alla dessa idéer har präglat vårt genomförts. Till varje land – enligt dagens nationsgränser – valde vi ut två humanister kommit från ett annat land och gjort bestående moderna Europa. mellan 1400- och 1600-talen. Den ene skulle ha

första skulle den europeiska humanismen Samtidigt eftersträvades ett antal mål: För det avtryck på det nya landet; den andre skulle ha i det aktuella landet, men rest och utövat gjort tvärtom, dvs. varit född och uppvuxen till humaniorans högdjur, som Petrarca eller i dess begynnelse inte fortsatt begränsas inflytande i det nya landet. Därmed betonades stad har haft sina egna humanister, som Erasmus, eftersom varje land, varje viktigare aspekten av kulturförmedling (på affischerna på ett lokalt och regionalt plan bidragit till strävade dessutom efter att så långt som möjligt listades alla centrala platser där de verkade). Vi skulle det förmedlas till dagens européer detaljerna till de viktigaste livsstationerna och att skapa nya sätt att tänka. För det andra välja en kvinna. Vi reducerade de biografiska att värden och samhälleliga möjligheter som skaparperioderna där humanisterna fokuserade

Europa – Humanisternas arv Sidan 8 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

på ovan nämnda värden. Detta kompletterades projektets framgång. En givande utmaning var med välfunna citat av varje person. även samarbetet med EUNIC Austria:s partner också med stor insats deltog i det gemensamma (Schweiz, Georgien, Turkiet, Ukraina) som Men konceptet hade ytterligare en aspekt ville själva inte bestämma vilka humanister som av det europeiska samarbetet i åtanke: Vi projektet. vardera nationen skulle representeras av, utan vi bad en vetenskaplig institution i respektive Resultatet är talande: Vi fick uppleva hur allt fler länder deltar i Europaprojektet. Europa land att svara för urvalet och beskrivningarna. och dess värden har i sanning en samman­ Stunder av obeskrivlig glädje infann sig när förande*Till EUNIC dragningskraft. Austrias utställningsprojekt hörde även av entusiasmen för idén, vilket bidrog till Georgien, Ukraina och Turkiet, men inte Litauen. 23 samarbetspartner i respektive land greps

Humanismen – källan till de europeiska värdena

rihet, självbestämmande, bildning och e förenades i tanken att det är språket som Fmänniskans värdighet D behärska språket är nödvändigt för att tänka – det är värden som ger människan särställning i världen – att kritiskt och göra egna överväganden och vi ser som självklarheter i dagens Europa. Men bedömningar, i stället för att bara reprisera det har tagit århundraden att nå dit. Dessa viktiga idéer och begrepp föddes på 1400- och 1500-talen, tidsperioderna för de så kallade åsikter från auktoriteter. Här ges således humanisterna och renässansen. Humanisterna dialogen och dialektiken stor betydelse. stod för en ny, rationell beskrivning av män­ niskan i samhället och i världen, och var verk­ Under denna period (i mitten av 1400-talet) tek, som lärare i välbeställda familjer eller som samma som lärda vid universitet, kloster, biblio­ uppfinner Gutenberg boktryckarkonsten. Den innebar en lika stor revolution som inter­ plötsligt möjligt att förhållandevis snabbt privatlärda. net gjort idag. Boktryckarkonsten gjorde det Alla levde, lärde och publicerade sina verk sprida, diskutera och vidareutveckla tankar och intellektuella strömning med sina rationella och i Europa, men var ibland också verk­sam­ texter i Europa med omnejd. Denna kraftfulla, sekulära idéer vilade på värden som är hämtade ma utanför Europas gränser. Med sina verk lämnade efter sig bestående monument som influerade de en ny intellektuell strömning och från den västliga kristendomen. Det var först sträcker sig över vitt skilda discipliner. på 1800-talet som strömningen fick namnet humanismen.

Sidan 9 av 58 EUROPE – LEGACY OF THE HUMANISTS

Humanisternas Europa rörlighet emancipation flerspråkighet tolerans människo­värde

Inca Garcilaso de la Vega

Fernão de Oliveira Miguel de Cervantes

Damião de Góis

Didak Pir

Punkterna markerar humanisternas fördelseort. Pilarna illustrerar exempel på hur de humanistiska idéerna spreds i Europa.

Europa – Humanisternas arv Sidan 10 av 58 EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Erik Jönsson Dahlbergh

Anders Spole

Georg Buchanan Motiejus Strijkovskis

Pranciškus Skorina

Peter Lambeck Johanna Benedictus de Spinoza Wawrzyniec Grzymała Elisabetha Goślicki Westonia Hugo Grotius Andrzej Frycz Modrzewski Erasmus von Rotterdam Bohuslaus Thomas More Lobkowicz von Jacobus Faber Nicolaes Cleynaerts Hassenstein Carolus Clusius Johannes Reuchlin Johannes Sambucus

Valentinus Ecchius Heinrich Glarean Elisabeth von Habsburg

Condrad Gessner Johannes de Zredna Franciscus Junius Nicolaus Olahus Guarino da Verona Janus Pannonius Johannes Honterus Filipa Lacea Franciscus Filip Stanislavov Patricius

Francesco Petrarca

Hristofor Žefarović

Miguel de Cervantes Ianos Laskaris Manuel Chrysoloras

Joan Lluís Vives Demetrios Chalkondyles

Giasone de Nores

Sidan 11 av 58 EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Humanismen i Europa

Guld, silver, ädelstenar, purpurskrudar, ”Jag är omättlig vad gäller böcker … […] njutning, böcker gläder en i det innersta, de talar medmarmorpalats oss, ger oss ... råd skänker och sluter bara samtidigtlivlös och ytlig

Petrarca, brev till Giovanni dell’Incisa, Epistolae familiares 3.18 en levande, djup vänskap med oss.” Petrarca

20 juli 1304 – 19 juli 1374 fadern Augustinus, och klev fram som en vokat tillbringade Petrarca sina unga år Som son till en bannlyst florentinsk ad­ utsågs han till och med till hovpoet på förnyare av den antika bildningen. 1341 Avignon på den tiden ett inter­nationellt i Avignon. Som påvens residensstad ut­gjorde lockade honom att leta rätt på försvunna Capitolium i Rom. Hans intresse för antiken försorg hade han sin till­varo eko­nomiskt kulturellt centrum. Genom släk­ten Colonnas bristfälligt traderat material och till att texter, till filologiska undersökningar av tryggad och kunde resa till Paris, Liège, Rom, där han ägnade sig åt sin litterära intresset visade sig också i ett politiskt Aachen, Köln och Lyon, senare också till fördjupa sina kunskaper i grekiska. Men engagemang för att återupprätta Roms Även om han ville uppfattas som oberoende verk­samhet på ett lantgods i Vau­cluse. intellek­tuell knöt han kontakter med forna glans: Cola di Rienzos aktion mot italienska potentater, för vilka ett besök av Roms adelsfamiljer (1347) understödde komma tillbaka och försökte förmå den Petrarca i skrift; han ville få påven att den redan berömde poeten inne­bar prestige. Verona tjänstgjorde han de kommande åren Petrarca, fresk från Villa Carducci i Legnaia, utförd Efter att ha vistats i bland annat Parma och tysk-romerske kejsaren Karl IV att ingripa. av Andrea del Castagno, cirka 1450 (© St. Roettgen, för Visconti i Milano och hade diplomatiska ven om Petrarca idag är känd som Wandmalerei der Früh renaissance in Italien I, Mün- Äpoet på vulgärlatin (sonetterna till chen 1996). https://commons.wikimedia.org/wiki/ Laura File:Petrarch_by_Bargilla.jpg upp­drag i Prag och Paris. Från 1368 levde ägde ett hus i det när­liggande Arquá, där latinsk författare, bland annat genom sina Petrarca hos familjen Carrara i Padua; han ) odlade han själv en image som levnads­teckningar över stora romare, ett epos över det andra puniska kriget (Africa mängden brev visar att han hade ett brett han dog och ligger begravd. sig till lycka och olycka). Den oerhörda etrarca blev tidigt förtrogen med nätverk, även om breven var medvetet ), klassiska romerska författare som (särskilt framgångsrikt blev De remediis komponerade och omarbetade för att P samt religiösa och moralfilosofiska verk utriusque fortunae, om hur man ska förhålla

prägla bilden av honom för eftervärlden. CiceroEuropa – Humanisternasoch Vergilius, arv men även med kyrko­ Sidan 12 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

ut”Dem väggar anser och jag vestibuler vara de sant med ädla, tavlor som på inte sina hänger guldringar runt halsen och smyckar skaper, det vill säga, med bildning, etikett och förfäder, utan som med sanna och goda egen­ vältalighetErasmus, brev till Jacob Wimpheling, septemberinte 1514 bara upplyser sin hembygd och sina landsmän,Erasmus utan även understödjer dem.”

28 oktober 1466 – 12 juli 1536 ans livsverk har blivit ett program för det länder, och hamnade till sist i Freiburg im H Erasmus fortsatte att pendla mellan Europas han präglat generationer med sitt outtröttliga, moderna Europa. Som ingen annan har kritiskt sinnade intellekt och sina omfattande Breisgau och i Basel, där han ligger begravd. an sammanfattade sitt livsverk i sin ”livs­ apologi” (1514): ”… jag levde i litteratur­ språkkunskaper; Erasmuspris och -stipendier H studierna som avhöll mig från många laster … understryker alltjämt hans betydelse för dagens många tillstår att de genom att ha läst mina Europa. rasmus föddes i Rotterdam, i nuvarande böcker inte bara blivit klokare, utan till och E med bättre människor. Jag har aldrig strävat efter pengar, och jakten på berömmelse rör mig provinsen Sydholland i dagens Neder­ han, en oäkta prästson, av ekonomiska orsaker inte det minsta … var jag än levde – det jag i det länderna. Efter en lyckad skolgång tvingades att arbeta som präst i Gouda, innan han med följande kommer att säga låter kanhända lite arrogant, men det är dock sant – värderades jag av värderade människor och prisades av prisade stöd av biskopen kunde studera i en av Europas människor. Det finns inget land – Spanien, Italien, ledande universitetsstäder: Paris. Han pendlade Tyskland, England, Skottland – som inte skulle mellan Paris, Leuven och England. Resorna, bjuda in mig som gäst.” studierna och den växande vänkretsen var om­ varit inrotad i prästerskapet blev han nu en välvande upplevelser för honom: Från att ha rasmus bidrog till den internationella diskursen med otaliga verk som rör kritiskt kosmo­politisk intellektuell. E Erasmus von Rotterdam Målning av Kulmen på hans utbildning blev teologi­ tänkande. Störst framgång hade han med Hans Holbein d.y., 1523 (© A. Beyer, Das Portrait in der Malerei, München studierna i humanist­landet Italien. Viktiga Adagia, en samling med över 4 000 visdomsord 2002, 123) platser var studieorten Turin, och Venedig där och tänkespråk. Projektpartner nationellt: Aldus Manutius hade sitt ena­stående tryckeri. Dr Christian Gastgeber, Österriskiska vetenskapakademien (avdelningen för medeltidsforskning) Sidan 13 av 58 prof. Elisabeth Klecker, Wiens universitet, EUROPA HUMANISTICA EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Bulgarien

Hristofor Žefarović

Född cirka 1690. Död 18 september 1753

verk hör Stemmatographia, som är författad på

Hristofor Žefarović föddes i slutet av 1600-talet i staden Dojran i det dåvarande kyrkslaviska; bland sydslaver fick den snabb stater, religioner och städer utmärker sig verket osmanska riket. Han kom från en bulgarisk spridning. Utöver 99 vapen som representerar prästfamilj och blev själv munk. Som upplyst och beläst vandringsmunk målade han, hand­ genom 20 porträtt av bulgariska och serbiska slaviska länder eller andra länder på Balkan lade med böcker, ikoner och liturgiska fat. härskare och helgon, samt 56 vapensköldar från 1734 blev han känd som ikonmålare i Belgrad.

Han tillbringade en tid i Naumklostret i Ohrid. med förklarande fyraradingar: ett första

Žefarović ägnade sig bland annat åt vägg­ exempel på modern, världslig, bulgarisk- målningar i klostren i Bodjani (Serbien, och serbiskspråkig poesi. temmatographia Voj­vodina, 1737), Siklós (Sydungern, 1739) och åt ikono­stasen i Nikolauskyrkan i Kozani S hade en betydande ägnade han sig uteslutande åt kopparstick intellektuella uppvaknande och mognad (norra Grekland). Från 1740 och framåt roll för bulgarers och sydslavers

och bok­illustrationer. och hade starkt inflytande på den bul-

gariska renässans­kulturen. Århundradet illustratörer och skapade förut­sättningar Han utförde sina bokillustrationer i sam­ var viktigt för ikonmålare och bok-

arbete med Thomas Mesmer i dennes på papper och tillverkade kopparstick av Balkan började engagera sig politiskt för ateljé i Wien. Hos honom lät han trycka ikoner till början av 1800-talet, då alla folk på sin kultur genom att återvända till sin måleri även i kontakt med skriftliga verk som (slaviska) helgon. Genom ateljén kom hans ”gamla hembygd” Europa för att bygga propagerade för illyrismen. Till dess viktigaste upp dess civilisation.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Byst i Star Dojran (Makedoni- Stemmatographia (Wien 1741), Dojran, Ohrid (MK), Belgrade, Bodjani Hedersmedlem av den kejserliga veten- en). (© Privat) Beskrivning av Jerusalem (1748), (RS), Siklós (HU), Kozani, Thessaloniki skapsakademin i Wien. skolböcker (GR), Jaffa, Jerusalem (IL), Moskva (RU)

Europa – Humanisternas arv Sidan 14 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”På samma sätt som bina samlar honung och vax från olika doftande blommor, olika böcker till sin andaktsbok Abagar och skänkte den till sitt bulgariska folk sammanställde Filip Stanislavov, Storbulgariens biskop, ur våra heliga förfäders

Slutet av Abagar så att de kan bära med sig denna bok som en aktiv helgonrelik.”

Filip Stanislavov

Född cirka 1612. Död cirka 1674

edan när de västeuropeiska länderna upplevde århundraden av humanism R Denna första tryckta bok i sitt slag har i flera avseenden fått stor påmindes Bulgarien först på 1600-talet om sin betydelse, bland annat eftersom den europeiska civilisationen på Balkan tidigare storhet och kultur. Ett förebud var påminner det fria Europa om hur den ”utlandsstudenten” Filip Stanislavov, som föddes nödvändigheten av att väcka minnet 1612 i byn Oresh vid Svisjtov. Han studerade en gång varit splittrad; den påpekar till liv av denna civilisation för att teologi, historia, geografi, italienska och latin vid det påvliga kollegiet i Loreto mellan åren 1627 kunna inta sin rättmätiga plats i den och 1633. Han behärskade dessutom turkiska, den bulgariska kulturen på nytt ska tatariska och valakiska. Från 1633 till 1635 tjänstgjorde Stanislavov vid den påvliga kurian, europeiska kultursfären. oken är en appell till bulgarerna, där han var officiell tolk i slaviska språk åt påve till grannländerna på Balkan, Urban VII. B till de europeiska folken, en appell till solidaritet och till gemensamma, Stanislavov förde med sig ett bildnings­ uppdrag till hemlandet: Han undervisade många yngre människor och grundade en skola. humanistiska mål. I sitt stift Nikopol förrättade han gudstjänsterna på såväl latin som på slaviska språk. Hans högsta önskan var att sprida bildning bland bulgarerna. Abagar Han sammanställde en bönbok för tryck i Rom den 6 maj 1651: – den första tryckta boken på bulgariska.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER På bilden: Avsnitt urAbagar . Predikosamlingen Abagar i kyrillisk skrift Oresh (BG), Loreto, Rom (IT), Nikopol, (© National­bibliotek Sofia) med en specifik blandning av moderna Tranchovitsa (BG) bulgariska och kyrkoslaviska med serbokroatiska influenser (Rom 1651)

Projektpartner nationellt: Sidan 15 av 58 Prof. Rumjana Koneva, ambassadråd, direktör för BKI Haus Wittgenstein EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Cypern

”Endast av förnuftet styrs det mänskliga intellektet, det är endast förnuftet som följer intellektet. Intellektet härrör från förnuftet, vare sig det vill eller inte … På denna alltså sanna och gudomliga filosofi har jag slagit mig in med hjälp av en ren förnuftsfilosofi, och med stort och outtröttligt arbete tror jag att Nova de universis philosophia, dedikation till påve Gregor XIV jag fört den till sitt mål.”

Franciscus Patricius

Frane Petric, Francesco Patrizi. 25 april 1529 – 6 februari 1597

et handlade nu inte längre bara om receptionen av en auktoritet, Francesco Patrizi föddes på ön Chérso (idag D Ingolstadt och Padua, och reste runt i italienska utan om att kritiskt behandla kroatiska Cres). Han studerade i Venedig, traditionen kunde fördjupa sina kunskaper i grekiska och städer och bodde även en tid på Cypern, där han . Det krävde en ingående analys av verken med en kritik viktigaste tiden i hans liv då han förkovrade sig samla in grekiska handskrifter. Det blev den av Aristoteles; så uppstod hans egen antiaristoteliska filosofi som i antikens skriftliga och framför allt filosofiska visade en fäbless för den filosofiska sig för den antika traditionen, men arv. Han fortsatte sedan till Spanien och kallades motpolen Platon. Han intresserade senare till att undervisa i Platons filosofi vid universitetet i Ferrara (1578). Där stannade såg också hur den kunde gynna Ippolito Aldobrandini att undervisa på Roms studier över den gamla romerska han tills han fick ett erbjudande av kardinalen samtiden; det visar inte minst hans universitet (1592). Han tillbringade sålunda de armén och dess strategier (1583, lärde ut Platon på italienska universitet under sista åren av sitt liv som en av de få filosofer som 1593). Utöver Platon ägnade han sig sig även i gränstrakter som magi åt filosofens efterföljare, och rörde med sitt verk över den så kallade senrenässansen. Hans viktigaste bidrag till renässansfilosofin och därmed också till en av grunderna för Europas intellektuella utveckling Hermes Trismegistus. Ett bevis på var hans ”peripatetiska diskussioner” (Venedig att Patrizi var en kritisk tänkare: 1571) och hans nya universalfilosofi (Ferrara 1592 hamnade hans verk på en lista 1591). över förbjudna böcker.

BESTÅENDE VERK (1591), Magia philosophica (zoroaster NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt i Philosophiae de Discussionum peripapeticarum tomi och kaldeiskt orakel) (1593) Matthias Flacius (HR), Bernardino Te- rerum natura libri II. priores. (© i privat primi, libri XIII (1571), La milizia romana lesio, Jacopo Mazzoni, Prince Alfonso ägo.) di Polibio, di Tito Livio e di Dionigi Alicar- VISTELSEORTER II d’Este, Ippolito Aldobrandini (Påve nasseo (1583), Della nuova geometria Cres (HR), Ingolstadt (DE), Venedig, Clemens VII) (IT) libri XV (1587), Nova de universis philo- Padua, Ferrara, Rom (IT), Cypern sophia (baserad på Aristoteles filosofi)

Europa – Humanisternas arv Sidan 16 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Det är en svår, ja rent av omöjlig sak, att människan så som när människan är en del av denna helhet, blir hon i viss mån onödig och ’samhällsvarelse’ kan nå perfektion i sig själv utanför en perfekt stat. För

överflödig, och inget annat än en arm eller en fot som är skild från sin Breve institutione dell’ottima republica. Venedig 1578, 3 kropp, om hon inte helt förenar sig med denna helhet.”

Giasone De Nores

Iason De Nores. född 1539. Död cirka 1590

härstammade från en frankisk adelsfamilj Giasone De Nores föddes 1510 i Nikosia och Filosofiskt var han aristoteliker; praktiskt inriktad, och där hade filosofin skulle emellertid vara i kungariket Lusignan på Cypern. Denna familj förbereda studenterna på det aktiva var ursprungligen av normandisk härkomst. De hans moralfilosofi som mål att Nores hör till den berömda grenen av Tripolis förste greve Jacob de Nores († 1542), som köpte livet i samhället; sociala aspekter sig titeln från Venedig. De Nores studerade utmärkte särskilt hans tänkande. i samhället måste vara inriktade på filosofi i Padua (ca 1530–1535), där han fick en Han menade att alla handlingar diger utbildning av två humanister: Trifone Gabriel och Sperone Speroni. Han delade sedan den välskötta staten. Förebilden för var Cicero, som enligt honom var sin tid mellan Cypern och Venedig; i den senare hans moralfilosofi utöver Aristoteles den så kallade Accademia Pellegrina staden knöt han sig själv under 1550-talet till undervisning skapade viktiga . I början av den idealiska vältalaren. De Nores förutsättningar för det politiska 1560-talet slog han sig återigen ner på Cypern från den förestående osmanska invasionen tänkandet bland venetianska och gifte sig med Caterina Syngletico, men hotet tvingade honom till sist att lämna Cypern. patricier i senrenässansen. Kort före 1570 bosatte han sig i Padua, där han innehade professuren i moralfilosofi. När han gick bort 1590 hade han skrivit 17 verk i ämnena retorik, statsvetenskap, filosofi, kosmografi, geografi och litteraturteori. BESTÅENDE VERK levnads- och moralfilosofi (1581),Tavole VISTELSEORTER På bilden: Titelblad tillBreve institutione De arte poetica (en kommentar till Ho- del mondo et della sphera (samtidigt en Nikosia (CY), Venedig, Padua (IT) dell’ottima republica. (© i privat ägo) ratius, 1553),Breve trattato dell’oratore introduktion till Aristoteles naturfilosofi) alla studiosa et valorosa giouentù de’ (1582), De constitutione partium uni- NÄTVERK AV HUMANISTER Nobili della illustris sima Republica Viniti- versae humanae et civilis philosophiae Gian Vincenzo Pinelli, Francesco Patrizi, ana (1574), Breve institutione dell’ottima (efter Aristoteles) (1584) Filippo Mocenigo, Trifon Gabrielli, Sper- republica (huvudsakligen ur Aristoteles one Speroni (IT) verk) (1578), Kommentar till Ciceros

Projektpartner nationellt: Sidan 17 av 58 Dr Natasha Constantinidou-Taylor, Cyperns universitet EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Flandern

”Jag for inte till Marocko för att delta i dispyter, utan för att i smyg nästla mig in i deras trosmysterier, för att diskutera dessa med våra teologer och sedan efter förnyad färd till Marocko tala med Ur ett brev 1 september 1542 marockanerna om deras religiösa frågor.”

Nicolaes Cleynaerts

Nicolaus Clenardus. Född 5 december 1493. Död 4 – 5 november 1542 Clenardus studerade språk, litteratur och ett halvt år tillbringade han sedan och teologi vid universitetet i Leuven. i marockanska Fez med samma syfte. Av vända till Granada, medan fortsatt stöd Under inflytande av det av Erasmus nyss ekonomiska orsaker tvingades han åter­ grundade kollegiet för de tre humanist­ han sig grekiska och de semitiska språken genom sin öppenhet, mer ifråga om språk språken (latin, grekiska, hebreiska) lärde från konungen uteblev. Clenardus utmärks hebreiska och arabiska, som han också under­visade i, även om han inte innehade och litteratur än teologi – i detta avseende intog likaså en kritisk hållning gentemot de var han tydligt influerad av Erasmus. Han hopp om någon professur i Leuven tog traditionella metoderna för språkinlärning en officiell professur. Som präst och utan han chansen att komma i kontakt med och tog fram handböcker med praktisk arabister och den arabiska kulturen. inriktning. Historien gav honom rätt: liote­karie hos Christoffer Columbus son Han fick visserligen anställning som bib­ Under 1500-talet utkom hans hebreiska kunskap om den arabiska kulturen och gram­matik i 23 upplagor, och hans handbok religionen för att på detta sätt främja en i Sevilla, men fortsatte sedan till universi­ i grekiska publicerades i mer än 500 ut­ kun­skaper i arabiska (under tiden var tetet i Salamanca för att fördjupa sina gåvor och bearbetningar. översättningar, utan ansåg att han själv dialog. Han vägrade att förlita sig på andras var han informator åt brodern till kungen han lärare åt vicekungens son). Därefter Clenardus deltog inte i teologiska dis­ av Portugal som han slog följe med till förstås ett barn av sin tid och ville visa upp pyter mellan katoliker och protes­tanter. måste kunna läsa originaltexterna. Han var kristendomens överlägsenhet och förmå Hans perspektiv var bredare: i en tid av sina arabisk­kunskaper i Granada, och ett var hans intresse inriktat på detaljerad Évora och Braga. Sedan utökade han konflikter mellan kristna och muslimer muslimer att konvertera.

BESTÅENDE VERK PLACES OF LIFE AND WORKS NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Staty i Diest (BE). (© Privat) Hebreisk grammatik gre- Diest, Leuven (BE), Salamanca, Évora Rutgerus Rescius, Iohannes Vasaeus, kisk grammatik med morfologi (PT), Granada (SP), Braga (PT), Fez (MA) Iacobus Latomus (BE), Iohannes Dantis- grekisk lärobok för privata studier cus (PL), Fernando Colón, Luís de Toledo, latinsk grammatik Hernán Núñez (SP), André de Resende, prins Henrik av Portugal, Damião de Góis (PT)

Europa – Humanisternas arv Sidan 18 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

“Marriage was established not so much for the production of offspring as for the sense of community and inseparable companionship. “Husband” does not refer to the fulfilment and satisfaction of pleasure, but a mutual connection De institutione feminae Christianae II (between husband and wife) in all activities of life.”

Joan Lluís Vives

Iohannes Lodovicus Vives. Född 6 mars 1492. Död 3–6 maj 1540

Vives fick sin utbildning i Valencia, Paris tonvikt på kyskhet) och fram­höll att band mellan make och maka (utan och Leuven och blev ett slags allround- äktenskapets roll var ett vänskaps­ intellektuell med djupt filosofiskt betraktelse­ sätt. Vives möte med Erasmus 1516 präglade hans att ifråga­sätta kvinnans lydnadsplikt intellektuella utveckling; Erasmus humanistiska gent­emot mannen). Hans program för het, påverkade honom i hög grad, inte minst hjälp av de fattiga på en institutionell program, som kombinerade bildning och from­ fattigvård lade en filosofisk grund för nivå, vilket ledde fram till en rad åtgärder (bland annat insatser för eftersom Vives delade hans pacifistiska och pedagogiska idéer. Vives skrev om liknande teman, men mer systematiskt och inte lika arbete) för hela det ”vanliga”, fattiga litterärt som Erasmus. Efter sin lärartid i Paris, folket. Han influerade därmed den Leuven och Oxford (under fortsatt inflytande tysk-romerske kejsaren Karl V:s Vives gjorde en kritisk granskning från Erasmus och Thomas More vände han sociala reformer i de tyska städerna. av ett stort antal av de vetenskapliga sig bort från steril, akademisk logik) gick han disciplinerna (däribland matematik, sina egna vägar. Som oberoende intellektuell nernas traditioner och inriktade sig på sociala lösgjorde han sig från de akademiska disci­pli­ undervisningen skulle utvidgas till att fysik och medicin) och förespråkade att problem. omfatta ett systematiskt studium av lek­tuellt jämbördiga, och engagerade sig för sig på ett fullständigt utrönande av Han menade att flickor och pojkar var intel­ alla discipliner. Hans läroplan grundade undervisning i litteratur för flickor (med särskilt människans natur.

BESTÅENDE VERK (Brügge 1529), Vetenskapens områden VISTELSEORTER Wolsey (GB), Adrianus Barlandus, Frans Mot pseudodialektiker (Leuven 1519), (Antwerpen 1531), Retorik (Leuven Valencia (SP), Paris (FR), Leuven, Brügge Cranevelt (BE), Damião de Góis (PT) Kommentar till Augustinus De civitate 1533), Själens och livets funktioner (BE), Oxford (GB), Breda (NL) Dei (Basel 1522), En kristen kvinnas upp- (Basel 1538), Övningar i det latinska På bilden: Staty i Madrid. (© Privat) fostran (Antwerpen 1524), Stöd av de språket (Basel 1539), Den kristna trons NÄTVERK AV HUMANISTER fattiga (Brügge 1526), Söndringar i Eu- sanning (Basel 1543, utgiven postumt) Guillaume Budé (FR), Desiderius Eras- ropa (Leuven, 1526), En makes plikter mus (NL/BE/DE), Thomas More, Thomas

Projektpartner nationellt: Sidan 19 av 58 Prof. Dirk Sacré, katolska universitet i Leuven, Seminarium Philologicae Humanistiae EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Frankrike

legendariska tungspetsen smakat på de teologiska studierna (för endast de ”Jag har sedan länge ägnat mig åt humanistiska studier, och blott med den nåddes mina ögon av ett sådant strålande ljus att mänskliga lärdomar är upphöjda och bör inte framfusigt gripas an), men redan på detta avstånd

i jämförelse framstod som skuggor; ur dessa studier tycks en doft strömma Förord till Quincuplex psalterium, ställt till Guillaume Briçonnet, 1509 som inte kan mäta sig med något annat sött på jorden.”

Jacobus Faber

Jacques Lefèvre d’Étaples. Född cirka 1460. Död cirka 1536

tre gånger, bland annat på jakt efter Jacques Lefèvre d’Étaples föddes och Marsilio Ficino. Han besökte Italien i Étaples (Picardie, nordvästra Frank­ trädande personer i den första franska rike) och är utan tvivel en av de mest fram­ okända texter. På samma sätt utforskade han Benedikterklostrens bibliotek i Tysk­ humanismen. Ännu medan han levde land och råkade på skrifter av mystiska jäm­fördes han med Erasmus. Han var en tänkare; Lefèvre redigerade utgåvor undervisning i Paris hade stor påverkan inflytelse­rik upptäckare av texter, och hans och publicerade texter av Hildegard von Bingen, Mechthild von Hackeborn, på hela Europa. 1492 påbörjade han sitt Elisa­beth von Schönau och Jan van filo­logiska arbete med att förmedla texter Ruys­broeck. som skulle prägla Europas intellektuella liv. och ville tillgängliggöra dennes texter skap, vilket ledde till författandet Han intresserade sig särskilt för Aristoteles Lefèvre intresserade sig även för veten­ av otaliga kommentarer om musik och be­gripliga skolastiska kommentarerna för fler läsare, till skillnad från de knappt ägnade han sig åt Bibeln i form av franska mate­matik. Särskilt mot slutet av sin bana Metoden hade han hämtat från italienaren till filosofens verk som fanns till hands. att han utsattes för trakasserier som översättningar. Det gjorde emellertid han endast kunde värja sig mot genom Ermolao Barbaro. Lefèvres latinska uteslutande på översättningar av de Aristoteles-översättning grundade sig grekiska originalen gjorda av italienska utgåvor avslöjar hans arbetsmetoder och kungligt skydd. Introduktionerna till hans han blev bekant med de stora italienska de klassiska författarnas verk, parat med humanister. Hans många resor gjorde att källor: Största noggrannhet i förståelsen av filosoferna Giovanni Pico della Mirandola viljan att förnya det kristna livet BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Frontespis i den tryckta Quincuplex Psalterium: gallicum Paris, Nérac (FR), Rom, Florence, Georgios Hermonymos, Guillaume Budé, ut­gåvan. (© Europeana, BnF Paris) romanum, hebraicum, vêtus, concilia- Venedig (IT), Rupertsberg, Schönau, Josse van Clichtove, François Vatable, tum (1509, 1513 osv.) Mainz, Aachen, Köln, Mainz (DE) Jean Salmon Macrin (FR), Wolfgang von Matt (AT)

Europa – Humanisternas arv Sidan 20 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Jag kastade mig över hans reseskildring från förra året, jag översatte den till latin; för jag sade till mig själv att läsningen av denna bok sannerligen underbara rikedomen av betraktelser som författaren gör på sin resa och inte vore onyttig för dem som inte förstår franska, med tanke på den

Clusius om sin översättning av Pierre Belon,Les observations de plusieurs singularitez et chosessom mémorables han samlat trouvées i enalla Grèce, dessa Asie, Judée, tre Égypte, band.” Arabie et autres pays estranges

Carolus Clusius

Charles de L’Écluse. Född 18 februari 1526. Död 4 april 1609

thon i Wittenberg och arbetade för Guillaume Clusius fick sin utbildning av Philipp Melanch­ (verksam i Goa, Indien) genom en rent botaniska verk ägnade han sig åt sammanfattning på latin. Vid sidan av den klassiska litteraturen och spred Rondelet i Montpellier. Han var brorson till priorn för klostret Saint Vaast i Normandie, Frank­rike. Clusius är ett bra exempel på en lärd förebilden och den grekiske filosofen som rörde sig internationellt och förde korres­ Plutarchos levnads­beskrivningar. direktör för Botaniska trädgården pondens med alla naturforskare i Europa. Han Kejsar Maximilian II utsåg honom till hade ett tätt samarbete med boktryckaren Christophe Plantin i Antwerpen (och senare i Wien (1573–1587). uropa har denne store humanist hans efterträdare). Clusius svarade för en rad att tacka för uppodlingen och av­handlingar som utforskar floran i Europa och E ut­bred­ningen av såväl potatisen samlar kunskap om exotiska växter. Trots sin dåliga hälsa var han ständigt på resande fot: kontaktnät kunde han sprida växtfrön Han reste genom Spanien, Portugal, Tyskland som tulpanen. Tack vare sitt stora och avbildningar från sina resor till och England. På sina resor samlade han såväl intresserad av sina samtida kollegors verk otaliga växter som böcker. Han var särskilt och översatte även några av dem för att sprida kröntes när han utsågs till professor kollegor i andra länder. Hans karriär kunskap och göra kunskapen tillgänglig för i botanik vid universitetet i Leiden, där han grundlade den botaniska trädgård den judiske medicinaren Garcia d’Ortas verk läsare över hela Europa. Exempelvis spred han som existerar än idag.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt. (© Wiki Commons, Beskrivning av Spanien (1571), Ned- Arras, Montpellier (FR), Madrid (SP), Jacques Auguste de Thou, Nicolas-Clau- Wellcome Library, London) teckningar av sällsynta växter i Spanien Lissabon (PT), London (GB), Frankfurt de Fabri de Peiresc, Mathieu de l´Obel (1576), i Ungern, AT och grannregioner- (DE), Leiden (NL) (FR), Christophe Plantin, Rembert na (1583, 1584, 1601), 10 böcker om Dodoens (BE), Ulisse Aldrovandi (IT), exotiska livsformer (1605) Philipp Melanchthon (DE), Benito Arias Montano (SP)

Projektpartner nationellt: Sidan 21 av 58 Jean-François Maillard, Jean-Marie Flamand (IRHT Paris), Elisabeth Boutroue (CESR Tours) EUROPA HUMANISTICA EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Grekland

”Jag kallades till att lära ut det grekiska språket och litteraturen; men hur stor nytta, vilken prydnad och vilken perfektion det innebär och hur mycket studiet av den grekiska litteraturen har lyst upp och fortsätter att lysa upp sin latinska pendang, föreföll det mig Chalkokondyles, installationstal, Padua 1463 ju inte så orimligt att göra om än lite …”

Demetrios Chalkokondyles

Δημήτριος Χαλκονδύλης. Född 1423. Död 9 januari 1511

verksamhet som lärare bar frukt och han Chalkokondyles föddes in i en gammal adels­ Ludovico Sforza i Milano. Hans framgångsrika den kände professorn och platonikern Gemistos bidrog därmed avsevärt till den humanistiska familj i Athen 1423. Han studerade filosofi för

humanister som å sin sida fortsatte att prägla Plethon i Mistra. Därefter anslöt han sig till en rörelsen. Några av hans studenter blev ledande migrationsrörelse av bysantinska lärda på flykt de’ Medici, Giovanni Pico della Mirandola, Gian västerut och kom så till Rom 1449. Där upptogs tidens kultur (Ianos Laskaris, Piero di Lorenzo han i en krets av lärda och fick understöd av sin landsman, kardinalen Bessarion. I denna lärda Giorgio Trissino, Baldassare Castiglione, William krets fick han träffa den kände humanisten Crocyn men även Johannes Reuchlin). Theodorus Gaza, som skulle bli hans vän och nätverk och förde korrespondens med den lärare. Det grekiska nätverket skapade en Chalkokondyles var en del av ett euro­peiskt berömde franske grecisten Guillaume Budé (av bro mellan det gamla och det nya hemmet. Här debatterades det huru­vida Aristoteles eller Platon företrädde den rätta filosofin (en honom förlänades han titeln ”vår tids mästare”). filosofi som också en kristen kan acceptera). i sitt installations­tal 1463 i Padua understryker littera­turen och vikten av att få inblick i den Chalkokondyles var platoniker, men blev genom han nyttan av att lära sig grekiska språket och sitt samröre med Gaza tvungen att försvara grekiska i väst och undervisade i språket Aristoteles. Han bidrog till förmedlingen av antika litteraturen – inte bara för allmän­ bildningens skull, utan för att dana sin mänsk­ Universitetet i Padua, i Florens och hos hertig vid centrala platser för humanismen: vid lighet och sitt människo­värde, det vill säga: humanitas. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt efter P. Giovio,Elogia Utgåvor av klassiska, grekiska författare Athens, Mistra (GR), Rom Perugia, Pa- Gemistos Plethon (GR), Cardinal Bessa- virorum literis illustrium. Basel 1577 (Homeros: Florens 1488; Isokrates: dua, Florens, Milano (IT) rion, Theódōros Gazḗs, Piero di Lorenzo (© archive.org) Milano 1493; Sudalexikonet: Milano de’ Medici, Francesco Filelfo,Marsilio 1499), tillskyndare av latinska utgåvor av Ficino, Cristoforo Landino, Angelo Po- Platons verk genom humanisten Marsilio liziano, Aldus Manutius (IT), Guillaume Ficino Venedig 1491), lärobok i grekiska Budé (FR) (Milano 1493), översättare av Galenos (Bologna 1529)

Europa – Humanisternas arv Sidan 22 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Där böcker trycks öppnas bibliotek … Pojkar kommer nu på samma sätt kunna lära sig grekiska och latin … Det kommer de att dra stor nytta av, Föreläsning till studenter, efter H. Vast, Jani Lascaris de vita et operibus. Paris 1878, 31 det kommer att ge dem odödlig ryktbarhet.”

Ianos Laskaris

Ἰάνος Λάσκαρις. Född 1444/1445. Död 7 dec 1534

ven hans insatser för att sprida dessa stan­tinopel och kom från en familj Laskaris föddes i det bysantinska Kon­ Ä som härstam­ ­mar från området kring grekiska texter var betydelsefullt. Han lät tillverka nya trycktyper efter egna floden Rhyndakos i Anatolien. Efter Kon­ skisser. Därutöver var han ambassadör åt stantinopels erövring 1453 begav han sig de franska kungarna Karl VIII, Ludvig XII, docteur till Peloponnesos och sedan till Kreta. och Frans I. Som rådgivare i lärda spörsmål och kom till Padua, där han studerade des pays de Grèce och ambassadeur par Därefter vände han sin blick västerut åt kung Karl VIII gavs han titeln excellence under ledning av landsmannen Demetrios . Som sändebud åt det franska Chalko­kondyles (1463). I Florens i mitten hovet kom han till Venedig (1503–1509), föreläste om gre­kisk litteratur, och blev av 1470-talet undervisade han i latin och där han blev medlem av den berömda ”nya därmed också en kultur­förmedlare och akademin” som grundats av tryckaren skickades på uppdrag av kultur­mecenaten stiftade påven ett grekiskt kollegium på Aldus Manutius. På Laskaris förslag in­ Quirinal i Rom, där Laskaris upprättade ett öst för att genom förvärv råda bot på det Piero di Lorenzo de’ Medici två gånger till brådskande behovet av grekiska käll­texter tryckeri. Laskaris understödde likaså kung Frans I av Frankrike vid uppbyggnaden av som förespråkare av humanismens idéer är (Korfu, Adrianopel, berget Athos, Arta, det kungliga biblioteket vid Fontainebleau. Karl V om landets befrielse. Hans verkan land och riktade en fåfäng appell till kejsar Thessaloniki och Konstantinopel); han Men han glömde aldrig sitt hemland Grek­ kunde rädda 200 manuskript. oförglömlig. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt efter P. Giovio,Elogia Utgåvor av klassiska verk (Anthologia Konstantinopel (GR/TU), Peloponnes, Kardinal Bessarion, Aldus Manutius, virorum literis illustrium. Basel 1577 Planudea: Florens 1494; Kallimachos: Kreta, Korfu, Arta, Thessaloniki, Athos Markos Musuros, Arsenios Apostoles, (© archive.org) Florens; Apollonios Rhodios – Argonau- (GR), Florens, Rom, Milano, Venice, Guarino Favorino, Lorenzo och Pietro de’ tica: Florens 1496; Lukianos: Florens Padua, Ferrara (IT), Paris, Lyon (FR), Medici, påve Leo X., Zacharias Kallierges, 1496); utgåvor av kommentarer till Madrid (SP) Niccolo Ridolfi (IT), Georges d’Amboise, klassiska författare (Homeros, Ilias: Rom Guillaume Budé, Josse Bade, Jean Tre- 1517; 1518); kommentarer till Sofo- chel (FR), Erasmus (NL) Demetrios Chal- kles tragedier (Rom 1518); kortdikter, kokondyles (GR) epigram (Paris 1527)

Projektpartner nationellt: Dr Sophia Matthaiou, dr Alexandra Sfoini, National Hellenic Research Foundation, Sidan 23 av 58 Institute of Historical Research EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Italien

det rekommenderar jag inte bara till andra, jag anstränger mig själv ”Man bör lära sig bägge språken (det vill säga grekiska och latin); att förbättra min egna kunskaper och på samma sätt fördjupa mitt för att omsätta detta i praktiken. För på samma gång upphör jag inte

Brev till den florentinske humanisten Coluccio Salutati vetandeom vikten av att om lära era sig ytterligare språk.” ett europeiskt språk

Manuel Chrysoloras Född

cirka 1350. Död 15 april 1415

Grammatiken visar på en benådad lärare av de två rikena som länge varit separerade som skapade en enkel och praktisk ingång Manuel Chrysoloras kom från en adlig, konverterade själv 1406). En kyrklig union till grekiska och därmed överträffade alla bysantinsk familj. Han hade goda Manuel II Palaiologos, som sedan i början kontakter med den bysantinske kejsaren skulle bevara Bysans och det kristna Europa som en enhet och säkra dess andra befintliga grammatiker vid tiden. utbildning och goda språkkunskaper av 1390-talet – tack vare hans utmärkta överlevnad vid hot och angrepp. ven om han bara var lärare i grekiska i tre år i Florens blev det en milstolpe – skickat honom på olika diplomatiska Ä uppdrag till Västeuropa. Därmed började honom och hans studenters insatser ett nytt kapitel för den italienska renäs­ i Europas kulturhistoria. Tack vare agerade som trogen diplomat, utan än infördes grekiska som främmande sansen, eftersom Chrysoloras inte bara språk i skolundervisningen i väst, där det fram till våra dagar ännu lärs ut mer som en brobyggare och förmedlare insats som intellektuell och som sändebud av det grekiska vetandet. Hans oförtrutna hade för avsikt att göra Västeuropas lärda som ett kulturspråk. Därutöver förstod Chrysoloras att översättning var ett uppmärksamma på Bysans och dess hotade verktyg för att lära sig språk och kultur. översättningar till latin av den klassiska existens – en existens som var i stort behov Hans verksamhet utlöste en våg av därmed banden mellan grekisk och latinsk litteraturen och ibland också till de av humanismen i väst; han återupplivade kultur i väst som hade varit avbrutna

europeiska folkspråken. Han blev också grekiska grammatik som tog särskild i flera hundra år. Hit hör också, efter känd för sin mycket framgångsrika Chrysoloras, den grekisk-ortodoxa kyrkans återkomst till den romersk-katolska (han hänsyn till den västliga publikens behov. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt i kopparstick, cirka Grekisk grammatik i fråga och svar Konstantinopel/Istanbul (GR/TU), Rom, Coluccio Salutati, (hans studenter:) Palla 1680. (© i privat ägo) (Erotemata) Venedig, Bologna, Florens, Pavia (IT), Strozzi, Leonardo Bruni, Pier Paolo Ver- Paris (FR), London (GB), Lugano (CH), gerio, Roberto Rossi, Iacopo Angeli da Konstanz (DE) Scarperia, Antonio Corbinelli, Bartolo- meo Aragazzi, Guarino da Verona (IT)

Europa – Humanisternas arv Sidan 24 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

polemisera häftigt mot dem, utan för att se mig själv i dem, glädja mig, rätta ”Jag är inte lagd så att jag läser andras skrifter bara för att plocka isär och och förbättra mig själv; inte mot dem, utan genom dem bli en strängare Brev till Niccolò Perondolo av Ferrara, Venedig 1416 kritiker av mig själv och bättra mig i ord och handling.”

Guarino da Verona

Född 1374. Död 4 december 1460

uarino kan beskrivas som en av grundarna inte förvånande att en stor del av G Ungern, Portugal, Spanien osv). Det är hans litterära produktion hänger av den humanistiska utbildningen. Han samman med hans verksamhet var en av de inflytelserikaste lärarna i Europa på den humanism som andra länder hämtat från under 1400-talet och satte avgörande avtryck hans latinska grammatik som lärare. Exempelvis utkom hade han möjligheten att studera utomlands (Regulae grammaticales Italien. Precis som några andra europeiska lärda i mer än femtio upplagor och otaliga handskrivna i Konstantinopel, centrum för den grekiska kulturen. Under Manuel Chrysoloras ledning särskilda kunskap om det grekiska språket och översättningar bidrog han gjorde han stora framsteg i grekiska. Den kopior. Tack vare sina litteraturen som han förvärvade gjorde att han avsevärt till kännedomen om och spridandet av den kunde verka som tolk mellan grekisk-ortodoxa och romersk-katolska företrädare inom ramen grekiska litteraturen i Europa. humanister på så sätt att han nästan för det ekumeniska konciliet i Ferrara 1438. Han skiljde sig från andra samtida Hela hans liv var nästan uteslutande ägnat helt och hållet avhöll sig från litterära en av de mest blomstrande institutionerna sig för att kritisera negativt, utan ville i stället åt utbildning. Hans skola i Ferrara blev strider. Nya verk av samtida kollegor drog han på kontinenten och den besöktes av många studenter från Italien och annorstädes lärdas republik har nämligen var och en något se deras konstruktiva bidrag; i Europas nya

(Kroatien, England, Frankrike, Tyskland, intressant att bidra med. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER (HR), John Free, William Grey, Robert Instruktion till historieskrivande, Kom- Verona, Padua, Bologna, Rom, Venedig, Demetrios Kydones, Manuel and Ioannes Flemmyng (GB), Peter Luder, Georgius pendium till Chrysoloras grammatik, Florens, Ferrara (IT), Konstantinopel/ Chrysoloras (GR), Francesco Barbaro, Boemius (DE), Henri Jeauffroy (FR), Henri otaliga översättningar av grekiska förfat- Istanbul (GR/TU), Chios, Rhodos (GR) Antonio Beccadelli, Leonardo Bruni, de Bruges (BE) tare (Plutarchos, Herodotos, Isokrates, Niccolò Niccoli, Poggio Bracciolini, Palla Strabo) och kommentarer till klassiska Strozzi, Flavio Biondo, Ermolao Barbaro, På bilden: Myntporträtt av Matteo författare Angelo Decembrio, Valesio (IT), Ianus de’Pasti, cirka 1446. (© WikiCommons, Pannonius, Giorgio Agostrino of Zagreb Sailko)

Projektpartner nationellt: Sidan 25 av 58 Dr Luigi Silvano, Turins universitet, avdelningen för humanistiska studier EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Kroatien

”Människans liv är en sorts krigskonst; och i varje strid Cato Minor blir den segrare som handlar med tålamod.”

Didak Pir

Isaia Koen, Didacus Pyrrhus. Född 5 april 1517. Död 16 maj 1599

varandra, idéer som irs liv var präglat av tålamod och Iöver 20 år var Didak Pir ständigt på P väg: Som jude fördrevs han från sina inspirerade till nya hemtrakter och reste genom Europa litterära verk. uthållighet trots mot­ an gjorde ett stort det lärda språket tills han fann sin tillflykt i republiken gångar; han an­vände latin för att sköta Dubrovnik där han tillbringade andra H humanist­kollegor var kon­­takten med det hälften av sitt liv. Han hade sannolikt intryck på sina inter­nationella, lärda engagemang som privatlärare åt yngre sin vistelse i Ferrara adel. Han var redan känd som poet när han han än kom. Under imponerade han så aktivt i många städers kom till Dubrovnik där han fortsatte sin sam­fundet. Han deltog kultur­liv, vilket gav litterära verksamhet. Hans många verser Grigorio Giraldi att honom många positiva om Dubrovnik handlar både om vardags­ pass mycket på Lilio med vilket han presenterar många viktiga han kom med i Giraldis livet i staden och om dess ärorika förflutna verk om europeisk sig genom sin särskilda intryck. Han utmärkte senare verk uppvisar däremot en didaktisk ansträngning för att källor till stadens kulturhistoria. Hans inriktning, vilket man kan vänta sig av en upprätthöll­ kontakten entusiasmera den diktning. Didak Pir med sina vänner och att ta del av kulturens erfaren pedagog med målet att upplysa yngre generationen ett brev i versform till och undervisa ungdomen. Även om han skrev flera år senare var bosatt i Dubrovnik hörde han till ett mångfald. resor träffade han många humanistiska internationellt nätverk av lärda. På sina Paolo Manuzio, sonen till den berömde tryckaren från Venedig, av idéer som berikade och befruktade anhängare. Dessa möten ledde till utbyte Aldus Manutius, där han prisade sitt nya hemland.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Titelblad tillCato minor, Dikter (1545), Till Paulus (1563), Om Évora (PT), Ferrara, Ancona, Rom (IT), Piero Vettori, Giambattista Giraldi Cinzio, Venedig 1596. (© i privat ägo) adelsfamiljer i nuvarande Dubrovnik Istanbul (TR), Dubrovnik (HR) Paolo Giovio, Girolamo Falletti, Giglio (1582), Cato minor, moraliska Gregorio Giraldi, Paolo Manuzio (IT), tänkespråk (1592) Toma Budislavic, Dominko Zlataric (HR)

Europa – Humanisternas arv Sidan 26 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Den som försöker sig på stora verk, och särskilt av utstuderad svårighet, Poemata. strävar efter att ernå sann ära för all framtid.”

”För att skydda sig mot hån från dem som anklagade henne för ett bristfälligt graciöst yttre, brukade hon använda Sapfos versrad hos Ovidius: Om naturen envist förvägrade mig ett skönt yttre uppväger jag bristen på skönhet genom talang. Hon avskydde, som hon Boissard om Lacea, Icones ... Metz 1591, 91 sade, männens pedanteri och aversioner, vilket hon visade med sin eleganta poesi …” Filipa Lacea

Philippa Lazaea, Lazea. Född 1545/1546. Död 1576

om feminist innan benämningen fanns intar Filipa Lacea en viktig roll som förebild S i synner­het som han var kvinnliga poeter på mycket kritisk till andra latin han hade kontakt för andra kroatiska kvinnliga författare – en kollega, den franske humanisten Jean Jacques humanistisk poet som av sin vän och författar­ med. Boissard anmärker föddes i en aristokratisk familj i kuststaden Pula siktiga sätt kunde tala Boissard beskrevs som en ”illyrisk Sapfo”. Hon att Lacea trots sitt för­ i Padua och Venedig hamnade hon slutligen i Kroatien. Efter att ha flytt från en pestepidemi fritt om saker, ”trots honom lever hennes sitt kön”. Tack vare Boissard, den enda källan till hennes liv och intellektuella bedrifter i Trieste där hon gick bort 30 år gammal. kvar i minnet, och på samma gång hennes verk, publicerade 1591 en levnadsbeskrivning. förmåga att överskrida Några av hennes dikter utgavs tillsammans med hans verk (Metz 1589, Frankfurt am Main 1596). ser som hennes tid och könsrollernas grän­ Fallet Filipa Lacea är typiskt för intellektuella efter­världen eftersom hon stod i kontakt kvinnors historia: Hon är bara känd för hennes epok vidmakt­ andra människor höll; därmed gav hon prisar hennes karaktär och hennes begåvning med en känd man under sin samtid. Boissard mod att bryta med och hennes ”mest förtjusande latinska poesi”. traditionen. Detta före­faller inte bara vara något han sa,

BESTÅENDE VERK andra berömda hjältar från Osman till NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt ur Jean Jacques, Bois- Dikter som förekommer i Boissards Mehmed II. (Frankfurt am Main 1596) Jean Jacques Boissard (FR), sard, Icones diversorum hominum fama diktverk (Metz 1589), dedikationsdikt In Laelius Cleopassus (IT) et rebus gestis illustrium. Metz 1591, 93 Icones Iani Iacobi Boissardi, det vill säga VISTELSEORTER (© i privat ägo) om Boissards bildrika biografier över Pula (HR), Triest (IT) turkiska sultaner, persiska furstar och

Projektpartner nationellt: Sidan 27 av 58 Dr Petra Šoštaric, Zagrebs universitet EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Litauen

”Den mänskliga visdomen utgörs inte av något annat än att iaktta historiska händelser och att förstå både nuvarande och kommande ting, vilka mynnar ur det förflutna liksom ur en källa. Av alla vetenskaper är det endast historien som förmår göra detta. Sådan visdom förstärker med sina krafter alla konstarter och gör dem ämnade för evigheten. Den gör ungdomarna jämbördiga med de äldre, så att de skickligt kan verka i framtiden; den historiska visdomen ger likaså kraft åt de äldre genom att låta dem utvärdera olyckor de drabbats av. Genom att skänka förståelse åt det förflutna gör den historiska visdomen dem som är mindre visa aktsammare Ur Krönikan i nuet. Lycklig den som lär sig aktsamhet av andras olyckor.” Motiejus Strijkovskis

Latin: Strycovius, polska: Stryjkowski. Född 1547. Död cirka 1590

av många författare under den polska

Motiejus Strijkovskis kom till Litauen 1563 från Polen, där han var född och och litauiska barocken, upplysningen och utbildad. År 1564–1574 kämpade han på den romantiken. sin tid i armén skrev han den långa dikten litauiska sidan i kriget mot Moskva. Under Dygdens förkunnare, som publicerades Strijkovskis skrev det första tryckta lades En aldrig förut skådad krönika över verket om litauisk historia. Det betit­ Polen, Litauen, Samogitia och hela Rutenien: i Kraków 1574. I slutet av dikten lade han in Kiev, Moskva, Seversk, Volynien, Podolien, en kort historik över Litauen. År 1576–1578 en fri­stående poetisk berättelse med Podgorje, Podlasien osv, men kallas också i Slutsk omarbetade Strijkovskis den till namnet Om de ärofulla litauiska, samo­ enbart Krönikan gitiska och rutenska folkens ursprung, författaren målande om hur den litauiska . I detta verk berättar historia och hjältedåd och rutenska staten utvecklades från I den litauiska staden Varniai utvecklade (tryckt först 1978). han sedan verket avsevärt och publicerade sin mytomspunna begynnelse fram till En aldrig I inledningen till Krönikan beskriver slutet av livländska kriget (1558–1583). förut skådad krönika det 1582 under den nya titeln håll och konstnärliga stil, liksom det Dess viktiga inne­ författaren historievetenskapens be­ faktum att polska talades i en stor del av litauiska historiska händelserna och ty­delse och understryker värdet av national­historien. trijkovskis var en begåvad poet som skiljer Krönikan från andra samtida Central- och Östeuropa, gjorde att boken personerna på rimmad vers. Denna form i Krönikan beskrev de viktigaste fick snabb spridning både i Litauen och S grann­länderna. Teman ur verket togs upp europeiska historiska verk.

BESTÅENDE VERK de andra kungarikens ofrihet vilka hamnat VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER En utförlig lovsång över fursten av Anjous, under det turkiska okets tyranni (Kraków Brzeziny, Stryków, Kraków (PL), Jurbar- Alessandro Guagnini (IT, LT, PL), Andrzej Henrik av Valois, resa till Kraków och hans 1575), Krönikan (Königsberg 1582) kas, Varniai/Medininkai, Vilnius (LT), Taranowski (PL), Augustinas Rotundas, kröning (Kraków 1574), Dygdens förkun- Karaliaučius/Kaliningrad (RU), Riga (LV), Jonas Chodkevičius, Jurgis Olelkaitis, Mer- nare, vilken tillsändes den äkta adeln Slutsk, Vitebsk (BY), Istanbul (TR) kelis Giedraitis, Mikalojus Daukša (LT) (Kraków 1574), En kort men utförlig berät- På bilden: Motiejus Strijkovskis, 1582 telse om Polens och Litauens frihet samt (© Litauiska vetenskapsakademin)

Europa – Humanisternas arv Sidan 28 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Här finns samtliga de sju fria konsterna förklarade. Om du vill få kunskap i grammatik kommer du att återfinna den i hela Bibeln och Psaltaren – läs dem. Om du vill förstå logik, läs Jobs bok eller aposteln Paulus brev. Om du strävar efter att behärska retorik, läs böckerna av Salomo. Om du önskar lära dig musik, kommer du att hitta verser och heliga psalmer överallt. Om du vill kunna aritmetik, läs i Första Mosebok läsa om hur solen, månen och stjärnorna skapades och i de heliga evangelierna om Fjärde Mosebok. Om din håg står till geometri, läs profeten Josua. Om du lockas av astronomi kan du

Ur inledningen till Rutenska bibeln den nya stjärna som visade sig då vår frälsare Jesus Kristus föddes.” Pranciškus Skorina

Francysk Skaryna. Född 1470. Död cirka 1552

publiceringshistorien för Bibeln, som fram till Pranciškus Skorina blev boktryckarkonstens den så kallade Lilla resenärboken dess nästan uteslutande pionjär i Litauen, när han år 1522 tryckte Apostla­ i Vilnius. År gärningarna och apostlabreven (boken är även språken latin, grekiska 1525 publicerade han i samma stad tryckts på de kanoniska känd under det kortare namnet Aposteln eller latin, och därutöver var så renässansens viktigaste innovation inom ). Det bara på italienska, tyska översättning användes kultur och teknologi nådde Litauen. Pranciškus och tjeckiska. Skorinas både i Litauen och de Skorina kom i kontakt med boktryckarkonsten angränsande stater vars under resor i Europa, främst Polen, Italien och invånare var slaviska Tjeckien. folk med ortodox

År 1504–1506 studerade han på universitetet utnämndes han till medicine doktor vid i Kraków och avlade en examen. År 1512 *Rutenernatrosbekännelse. var invånare i storfurstendömet Litauen på Rutenska* bibeln som var den universitetet i Padua. År 1517–1519 publicerade 1200–1500-talen, förfäder till da- första översättningen av Gamla testamentet till gens belaruser och ukrainare. I det Skorina i Prag mångkulturella storfurstendömet Litauen utgjorde litauerna och ru- fornkyrkslaviska, det språk som användes inom tenerna de två största befolknings- I inledningen förklarar översättaren Bibelns den ortodoxa liturgin i Öst- och Centraleuropa. grupperna nytta för människorna och framhäver dess betydelse som källa till all vetenskap. Rutenska bibeln intar en viktig plats i översättnings- och BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Pranciškus Skorina, 1517– Rutenska bibeln (Prag 1517–1519), Lilla Karaliaučius/Kaliningrad (RU), Kraków, Albertas Goštautas, Jonas av de litauis- 1519 (© Litauiska vetenskapsakademin) resenärsboken (Vilnius omkring 1522), Poznán (PL), Padua (IT), Polotsk (BY), ka furstarna (LT), Bartolomeo Sanvito, Apostlagärningarna och apostlabreven Prag (CZ), Vilnius (LT) Cristoforo de Lignamine (IT), Jan av (Vilnius 1525) Púchov, Ladislav av Šternberk (CZ)

The Wroblewski Library of the Sidan 29 av 58 Texten sammanställd av dr Sigitas Narbutas, Litauiska vetenskapsakademin Lithuanian Academy of Sciences EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Nederländerna

”Tron ger alltså åt var och en full frihet att filosofera som han vill och att utan att göra sig skyldig till något brottsligt tycka vad han vill om vilket ämne som som uppviglat till motsträvighet, hat, tvister och vrede, och håller omvänt helst. Den fördömer bara dem som kättare och sekterister som lär ut åsikter bara dem för troende som alltefter sina argument och förmögenheter

Teologisk-politisk traktat, XIV, översättning av Niklas Olaison uppmanar till rättvisa och kärlek.”

Benedictus de Spinoza

Bento/Baruch d’Espinosa. Född 24 november 1632. Död 21 februari 1677

utställning eftersom han inte räknas till Spinoza intar en särskild plats i denna formen av styre. Hans verk fördömdes kraftigt på många håll och bannlystes av humanisterna – på hans tid hade humanismen såväl sekulära som kyrkliga makthavare. tjänat sitt syfte och banat väg för en ny filosofi där han blev en av företrädarna. Hans latin Spinozas centrala tanke är att det endast vilket allting i universum uppträder som ett (ett språk han lärde sig sent i livet, efter nog­ finns en substans (Gud eller natur), genom än hos de övriga författarna som presenteras granna studier i hebreiska) är otympligare från den antropomorfa bilden av en god och modus – detta synsätt skiljer sig avsevärt vis, men transcendent Gud, som är central här. Spinoza föddes i en familj bestående ung övertog han sin fars verksamhet med för protestantismen, katolicismen och av portugisisk-judiska invandrare, och som handel av torkad frukt. 1656 uteslöts han av judaismen. Allt som sker följer bara natur­ samfundet och tjänade därefter sitt levebröd ingen högre plan, gudomlig belöning och okänd anledning ur det portugisisk-judiska lagarna: det finns inga mirakel, det finns straff är blott vidskepelser, och det existerar på slipning av optiska glas. kan tillkämpa sig frihet och räddning genom inte heller någon odödlighet. Människan att leva ett rationellt grundat liv, älska sin Som ingen annan tidigmodern filosof har nästa så som sig själv, sträva efter en sann Spinoza format det moderna tänkandet, förståelse av naturen och förlika sig med det inbegripet den moderna humanismen. Han lande att religiösa auktoriteters makt måste försvarar friheten att filosofera, och gör gäl­ som ligger bortom hennes makt. Inte undra människan, och att demokrati är den bästa tyglas, att Bibeln är litteratur skapad av på att Spinoza fortfarande fascinerar så många. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt ca. 1665. (© Wikime- Tractatus theologico-politicus(Amster - Ungdomsår i Amsterdam, därefter bo- Henry Oldenburg (DE/GB), Christiaan dia Commons/Herzog August Bibliothek, dam, 1670, utgiven anonymt), Ethica, satt på flera orter i provinsen Holland. Huygens, Franciscus van den Enden, Wolfenbüttel, Tyskland) Tractatus politicus, brevkorrespondens Gick bort i Haag. Adriaan Koerbagh, Johannes Hudde, (samtliga utgivna i Opera postuma, Am- Lambertus van Velthuyzen (NL), Ehren- sterdam 1677) fried Walther von Tschirnhaus, Gottfried Wilhelm Leibniz (DE), Robert Boyle (GB)

Europa – Humanisternas arv Sidan 30 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

samhörighet och naturgemenskapen att dåliga handlingar gentemot andra ”Även om övriga band må saknas, så vållar likväl hela mänsklighetens

De iure praedae även tangerar oss själva.”

”I religionerna har man gjort erfarenheten att allt snarare lutar åt envishet än Annales de rebus Belgicis sämja.”

Hugo Grotius Född

Huigh de Groot. 10 april 1583. Död 28 augusti 1645

rotius härstammade från en regentfamilj den kristna trons G kärna utifrån från sin omgivning som humanistisk lärd, jurist en så begränsad i Delft. Redan mycket tidigt skiljde han sig och förvaltare. Han gjorde sig ett namn som dogm som möjligt. som lärd talesman påvisade de antika rötterna betraktas han jurist åt regeringen i provinsen Holland, där han Sedan 1800-talet i de republikanska förvaltningsformerna för instiftare av den som betydande internationella Nedre Germanien och försvarade upproret rätten, och som mot Spanien och den aktuella kursen för det holländska styret; han deltog också själv i denna Grotius greps, men undkom, genom att hans internationella regering som emellertid bröt samman 1618. ”förfader” till hustru Marie Reigersberg packade honom i en

domstolen i Haag. boklår, beryktat som ”flykten i boklåren”.

Om krigets och fredens rätt, IParis 1625 utkom det som skulle bli hans som lade fram en samhällsetik som inte vilade centrala verk: naturrättens normer, lika för såväl individ på (omstridda) religiösa grunder, utan på

Den kristna som stat. Senare engagerade han sig för religionens sanning kristendomens återförening; hans är ett försök att definiera BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt i utgåvan Annales et Om krigets och fredens rätt, om sjörätt, Delft, Leiden, Haag, Rotterdam (NL), Josephus Justus Scaliger, Gerardus Historiae. Amsterdam 1658. (© i privat bibelkommentarer, om fromhet i Neder- Paris (FR) Vossius, Claudius Salmasius (NL), Isaac ägo) länderna och Västfriesland, om Belgiens Casaubonus (CH), Drottning Kristina av historia, brev, dikter med mera Sverige (SE)

Projektpartner nationellt: Dr Jan Waszink, universitetet i Leiden, Sidan 31 av 58 Dr Corinna Vermeulen, Noctua Text & Translation EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Polen

”Det allmänna behöver ovillkorligen människor som inte är ärelystna människor som uppbådar mod till att både muntligt och skriftligt och avhåller sig från varje förtrolighet med dem som sitter på makten; ifrågasätta de härsklystna; människor som når makten via sina medmänniskor utan att inskränka på deras frihet. Av sådant slag var De schola I, ed. 1957, 516 antikens filosofer och lärda.”

Andrzej Frycz Modrzewski

Född 20 september 1503. Död hösten 1572

rån ett teologiskt perspektiv undersökte fram inför parlamentet och allmänheten bara till diskriminering av oliktänkande, Ibörjan av 1540-talet trädde Modrzewski F skulle formuleras: Dogmer leder inte med sitt verk ”Tal om straffet för mord”. utan förhindrar ofta med sina tomma ord Modrzewski under senare år frihetens Människolivet är alltid lika mycket värt – fortsatt utveckling för gemenskap och inre dimensioner så som nykter realism, oavsett om är adel eller bonde. kommunikationsförmåga, nyfikenhet och Däremot behärskningen av de egna lidelserna. Han sammanhållning.­ jäm­likhet var god, vilket han visade i sitt ansåg Modrzewski inte att varje slags höll med Erasmus när han försvarade tesen verk om hur en stat bäst ska skötas (från för­visso att några av Luthers och Calvins om människans fria vilja. Han erkände hälle är medborgarens förmåga att tänka cirka 1550). Avgörande för ett lyckat sam­ iakttagelser, som rörde människans för­ därvliga natur efter syndafallet, var både (själv)kritiskt, att reagera på orättvisor. riktiga och betydelsefulla för den politiska En annan förutsättning är att det dittills verkligheten: Politiska och rättsliga re­ vecklas till en helhet som är begriplig för svårförståeliga rättssystemet skulle ut­ former måste utgå från en realistisk för­ ståelse av samhällets miss­förhållanden. alla. Människans benägenhet till hämnd hämnd inte är förenligt med den kristna är skadlig, och Modrzewski påpekar att Isina sista skrifter sökte Modrzewski efter en utgångspunkt för dialogen mellan kon­ männa, det vill säga staten och sam­hället, tanken om att älska sin nästa. Om det all­ fessionerna som stod i växande konflikt skulle tas till de djupare intuitionerna med varandra. Han krävde att hänsyn i de olika försöken att komma överens på har den insikten borgar det – genom en representation som inbegriper samhällets lagom portion jämlikhet – för en politisk manade till försiktighet vid hur dogmer ett filo­sofiskt och teologiskt plan. Han alla medlemmar, även plebejerna. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt. (© Wikimedia Lascius eller om straffet för mord (1543), Wolbórz nära Łódz, Kraków (PL), Witten- Jan Łaski d.ä., Jan Łaski d.y. (Johannes a Commons) Om statens förbättring (1551, 1554, berg, Augsburg (DE), Basel (CH) Lasco) (PL), Philipp Melanchthon (DE), 1559), Om ursynden, Om människans Desiderius Erasmus (NL), Johannes Opo- fria vilja, Om det eviga förutvetandet och rinus (CH) förutbestämmelsen genom Gud (1562), Sylvae och teologisk undersökning (1590)

Europa – Humanisternas arv Sidan 32 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Vi önskar oss en kung som håller sig till lagen och känner sig bunden till envar; är ärlig och uppriktig, följer senatens råd – så föreställer vi oss honom. Rätten är i varje stat den översta principen. Den som så lyder lagarna, den lyder Gud, vilken i sin tur är den högsta principen. Så önskar vi också att våra senatorer – de placerar sig mellan kungen och folket – likt kungen‚ är av högsta dygd, att staten kommer att styras enligt deras omdöme och för evigt och alltid intakt förblir det högstas väl troget; och all deras makt och auktoritet må De optimo senatore; översatt via Aleksander Stepkowskis polska översättning, Warszawa bestå av beslut, domar och befallningar.” Wawrzyniec Grzymała Goślicki

Laurentius Grimaldius Goslicius. Född 1530. Död cirka 1607

länderna, där verket blev en inspiration Wawrzyniec (Laurenz) Goślicki kom för det politiska från en adelsfamilj i Mazowsze. Han diplomatiska begåvning och som framträdande tänkandet och det föddes 1530 i närheten av Płock. Tack vare sin ledande gestalterna inom det politiska livet vid personlighet i kyrkan i Polen blev han en av de politiska systemets moderna teori. I USA sekelskiftet 1600. Han dog som biskop i Poznań lär Thomas Jefferson 1607. och Thomas Paine ha an blev vida känd som författare av De när de tog fram influerats av verket Hoptimo senatore landets konstitution, men det har inte (Om den bäste senatorn) kunnat bekräftas av i två böcker. Verket trycktes först i Venedig 1568 och sedan 1593 i Basel och är tillägnat den dåvarande polske kungen, Sigismund II August. forskningen. Där beskriver han den idealiske statsmannen – senatorn. Goślicki förordade en blandad monarki med en betydande, beständig jämvikt hans idéer innehöll grundvalarna för den polska mellan kung och nation – en senat. Många av adels­demokratin (1505–1795) och baseras på De optimo senatore skrifter av Stanislaus von Skarbimierz som över­sattes till engelska för de engelsktalande var verksam på 1300-talet.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER På bilden: Gravskulptur. (© Jarosław De victoria Sigismundi Augusti(Padua Płock, Kraków, Kamieniec Podolski, Tritt, Centrum Turystyki Kulturowej 1564), De optimo senatore libri duo (Ve- Chełm, Przemyśl, Poznań (PL), Padua, TRAKT w Poznaniu) nedig, 1568), A Commonwealth of Good Bologna, Rom, Venedig (IT) Counsaile (London 1607), Opuscula tam ecclesiastici quam equestris ordinis (Kraków 1632)

Projektpartner nationellt: Sidan 33 av 58 Dr Steffen Huber, Jagellonska universitetet i Kraków, institutionen för filosofi EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Portugal

Fernão de Oliveira, översättning av Columella, De agricultura ”Den som inte vet att arbeta borde inte regera.”

”Vad förväntar de sig, dessa förspillda? Att vi rånar muslimer och låser in dem, och att de själva inte gör något? Tror du att de inte vill Fernão de Oliveira, Arte da Guerra do Mar försvara sig och söka vedergällning?”

Fernão de Oliveira

Född 1507. Död 1581

Oliveira sin uppfostran i stadens publicerade han en avhandling om krig till Född 1507 i Aveiro fick Fernão de religiösa åsikter”. Efter sin frisläppning och obildade ”eliter”, som orsakat skada, där­ibland flera skeppsbrott till följd av i retorik vid universitetet i Coimbra och dominikanerkloster; när han var 25 år sjöss (1555). Därefter började han undervisa oerfarna kaptener inom aristokratin. reste han till Spanien, Kastilien, och blev I Europa var hans nautiska verk unika i sitt och publicerade den första portugisiska präst. 1536 kom han tillbaka till Lissabon samarbetade med universitetstryckeriet. sätt att kombinera teori och praktik. grammatiken och bidrog därmed till att 1556 återvände han till Frankrike. reste han på uppdrag av det portugisiska de sista åren av hans liv ha varit de vårda det nationella kulturarvet. Kring 1541 Trots bristfällig dokumentation tycks hovet till Italien, men när han skulle vända hem igen anklagades han för kätteri av den romerske lant­hushållnings­författaren mest pro­duktiva. Han översatte en del av

tiskt färgad historia över Portugal (som inkvisitionen; han flydde till Frankrike där Columellas verk, författade själv en patrio­ han stred som soldat mot England. id hemkomsten till Portugal blev han motsatte sig en union med Spanien) och två återigen stämplad och arresterad av V viktiga verk om nautik. sina verk kritiserade han hur de kristna ägnade sig åt lukrativ slav­handel och inkvisitionen (ca 1547–1550). Den portu­ I för­sökte se striderna mellan araberna gisiske kardinalen Henrik befriade honom från häktet 1551; samma år deltog Oliveira perspektiv, genom att han betraktade i en misslyckad militär aktion mot Afrika och osmanerna från icke-eurocentriskt som ledde till att de flesta i truppen sattes men blev än en gång tillfångatagen på väg i häkte. Oliveira friades efter förhandlingar, kristen­­domen från mot­ståndarnas syn­ kritik av makt utan förstånd, av arroganta vinkel. Han utmärkte sig genom skarp till Portugal – på grund av sina ”oortodoxa BESTÅENDE VERK da Antiguidade, Nobreza, Liberdade e VISTELSEORTER På bilden: Utgåva av den portugisiska Grammatica da Lingoagem Portuguesa Imunidade do Reino de Portugal (ms.), Aveiro, Évora, Lissabon (PT), Kastilien grammatiken från 1536. (© National­ (Coimbra 1536), Arte da Guerra do Mar História de Portugal (ms.), Livro da Agri- (SP), Rom (IT), Frankrike, England, Afrika biblioteket i Portugal) (Coimbra 1555), Livro da Fábrica das cultura de Lúcio Júlio Columella Naus (ms.), Ars Nautica (ms.), Livro

Europa – Humanisternas arv Sidan 34 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”De föredrar den skändliga och gudlösa vinstlystnaden framför den kristna tron, föraktar så många själars räddning; men i sanning äger de omättliga habegär, du outhärdliga samvetslöshet, som av alla fromma nyckeln med vilken de varken låter sig själva eller andra träda in. O du

Damião de Góis till påve Paul III i hans skildring av Sápmi. Leuven 1540 måste krossas med vapen och penna, ja med alla krafter.”

Damião de Góis

Född 2 februari 1502. Död 30 januari 1574

Men han angavs av inkvisitionen och hans planer Damião de Góis, född 1502 i Alenquer, började 1545 i hopp om att bli informator åt tronföljarna. redan 1511 att tjänstgöra vid det portugisiska sekreterare åt kung Johan III, varifrån han hovet; 1523 skickades han till Antwerpen som gick i stöpet. 1548 blev han direktör för Torre do sedan gjorde kommersiella och diplomatiska Tombo, det kungliga arkivet; av den portugisiske åtaganden i olika europeiska städer åt den kardinalen Henrik fick han i uppdrag att skriva en krönika över dennes far (kung Manuel I). Den (Gda portugisiska kronan fram till 1545: Danzig utkom 1566 och året därpå utkom hans krönika ńsk), Leuven, Paris, Vilnius, Strasbourg, över dennes far i sin tur, Johann II. Kraków. Wittenberg mötte han Martin Luther och Góis blev återigen angiven av inkvisitionen I 1571, men denna gång utan försvarare från Philipp Melanchthon; i Freiburg bodde han en det portugisiska hovet. Han dömdes för sin kort tid som gäst hos Erasmus. Dessutom hade lutherska tro. Fram till december 1572 satt han han nära band till tyskspråkiga lärda män som häktad, och gick bort två år senare. fort­satte till Padua för universitetsstudier fram n viktig aspekt av hans verk är att de gjorde Albrecht Dürer och Sebastian Münster. Han E till 1539, reste genom Italien och blev vän med de nya portugisiska upptäckterna i Indien visade sig också i moderna tankar om religiös humanisterna Pietro Bembo och Jacopo Sadoleto. och Etiopen kända. Hans humanistiska sinnelag Historia Sin humanistiska utbildning avslutade han över Indien i Leuven, där han 1539 publicerade sin tolerans som han tog intryck av utifrån och och ett religiöst och etnografiskt verk värdesatte. Han byggde upp ett nätverk av över etioper 1540, ett verk som är influerat av vänner i Europa. Även när han betraktades som Erasmus och som skulle göra honom känd bland ”kättare” fortsatte han att hålla kontakt med Europas humanister. Han återvände till Portugal sina vänner. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt efter Albrecht Dürer, Indiens historia (1539), Om etiopers tro, Lissabon (PT), Antwerpen, Leuven (BE), Albrecht Dürer, Martin Luther, Philipp grafisk reproduktion. (© i privat ägo) religion och seder (1540), krönika över Danzig/Gdańsk, Kraków (PL), Paris, Melanchthon (DE), Erasmus, Glareanus, den portugisiske kungen Manuel I (1566) Strasbourg (FR), Vilnius (LT) Wittenberg Sebastian Münster (CH), Pietro Bembo, och över Johann II (1570), brev (DE), Padua (IT) Jacopo Sadoleto (IT)

Projektpartner nationellt: Dr Maria Luísa de Oliveira Resende, prof. Ana María Sánchez Tarrío, Sidan 35 av 58 humanistiska fakulteten vid Lissabons universitet, centrum för klassiska studier EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Rumänien

och hederlig karaktär, att de genom eget exempel avvärjer eleverna ”Man måste vara mån om att lärarna är utrustade med god utbildning dessutom se till att lärarna, när de talar, undviker dumma, onödiga och från laster och därtill manar dem till att följa dygdens bana … Man må

Catholicae ac Christianae religionis ... capita, kap. 18 om lärarna dylika frågor som överstiger ungdomarnas intellekt.”

Nicolaus Olahus Född

Miklós Oláh. 10 januari 1493. Död 15 januari 1568

familj, hans far var svåger till den Olahus kom från en mycket berömd från Österrike. Mötet med Maria von honom till en betydande försvarare av den hennes sekreterare följde han henne till att understödja sina intressen hämtade Habs­burg präglade hans fortsatta liv. Som katolska kyrkan mot reformationen. För han in jesuiter till landet som skulle lägga legenda­riske Johannas Hunyadi, far till kung Matthias Corvinus. Han upplevde de riksdagen i Augsburg (1530) och till Belgien upp­gången till en ledande europeisk makt båda faserna av det nya ungerska riket: (då Maria fick på sin lott förvaltningen grunden för en ny kulturell rörelse. av det habsburgska Nederländerna). som också tydligt sökte kontakt till väst, 1542 åter­vände han till Ungern och blev och riket föll samman och till sist kördes och när Matthias Corvinus (1490) gick bort kunglig rådgivare åt Ferdinand i av Habs­ burg (1543–1568), åt biskop av Zagreb över av främmande makter. (1543–1548) senare av Eger (1548–1553) och slutligen åt ärkebiskop av Esztergom Olahus började – efter att ha studerat (1553–1568). karriär vid Budapests hov, hos Corvinus enom de ödesmättade förändringar vid dom­kapitlets skola i Oradea – sin efter­följare, Ladislaus II, kung av Ungern Gsom skedde under hans levnad förstod han hur viktigt det var med bildning och och Böhmen. Han slog sedan in på en bana präst gjorde han en imponerande karriär inom kyrkan och lät sig prästvigas; som för­kovran. Det låg honom därför som som sekreterare åt biskopen av Péc till avancera mot mörka makter, dels främja kyrko­ledare varmt om hjärtat att dels det bildnings­ideal som Matthias Corvinus dock till världsliga sammanhang och blev ärke­diakon i Komárom. 1526 återvände han etablerat med sitt sagolika bibliotek i Buda. sekreterare åt Ludvig II:s efterföljare och Framför allt ville han inte se någon ny sedan hans hustru, Maria von Habsburg ”oro” i de religiösa lärorna, vilket gjorde BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt cirka 1740 efter trä- Katolicismens trosbekännelse (Catholi- Sibiu, Oradea (RO), Budapest, Esztergom Erasmus, Cornelius de Schepper (NL), snitt från 1560 (© A Magyar Nemzeti cae ac Christianae religionis praecipua (HU), Brüssel (BE), Trnava, Bratislava (SK) Camillo Ghilino (IT), Antun Vrančić (HR) Galéria kiadványai 2008/3) quaedam capita de sacramentis, fide et operibus, de ecclesia, iustificatione) (Wien 1560), Hungaria et Athila (Basel 1568)

Europa – Humanisternas arv Sidan 36 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”... därför ska ingen av [kyrkans] tjänare, i förlitan på sin medfödda meningslösheter, bara för att respektera sedvänjan och förefalla ha gjort något, talförhet, komma oförberedd till predikan och förslöa tiden med onyttiga från att fälla dumheter och fräna invektiv, varigenom åhöraren känner sig fastän han inte uppvisat någon nytta. Det blir också nödvändigt att tygla lärare

Reformatio ecclesiae Coronensis, kapitel om läran bortstött och ofta försmådd av det som sagts.”

Johannes Honterus Född

cirka 1498. Död 23 januari 1549

onterus härstammade från det saxiska

H hans framtida verksamhet. föddes in i en välbärgad borgarfamilj i Brasov han nå en bredare publik och Siebenbürgern (Transsylvanien) och Med de nya idéerna ville

(Kronstadt) kring 1498. I Brasov fick han sin inrättade i Brasov ett tryckeri (1539) Bortsett från ett besök hos Martin Luther första utbildning genom den katolska kyrkan, för sina verk och ett pappersbruk (1546). faderns välstånd kunde han göra något som var i Wittenberg ägnade han hela sin tid och sannolikt av dominikanermunkar. Tack vare en grund­förutsättning för oräkneliga tänkare

kraft åt att bygga upp en plats för bildning, brödraskap ( och kulturförmedlare: Att besöka främmande däribland ett bibliotek (1547). Hans eget länder och lära känna nya, intellektuella miljöer Coetus Honteri) hade som mål för att berika sitt eget tankegods. 1520 skrev han att främja bildning. osmographia intar en särskild roll in sig på universitetet i Wien och erhöll där 1525 bland hans verk som en av de mest titeln magister. C

till och med jesuiterna uppskattade, även Under ödesåret 1529 flydde han till Regens­ populära handböckerna i Europa, och som burg, 1530 befann han sig i Kraków; det sär­skilt i Basel, där han var verksam inom följdes av vistelser i Nürnberg och alldeles om Honterus för dem symboliserade reformationen i öst. an ville ge ungdomen en rik tryckeri som korrekturläsare och trägravör. han inhämtat från väst och hans entusiasm för utbildning, och lära dem såväl latin, 1533 återvände han till Brasov. De kunskaper H reforma­tionens läroskrifter skulle definiera grekiska och astronomi som geografi. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Staty framför den svenska Grammatik (Wien 1530), två böcker om Braşov (RO), Wien (AT), Regensburg Johann Georg Turmair, Martin Luther, kyrkan i Kronstadt, utförd av Hanno kosmografins grunder (Kraków 1530), (DE), Kraków (PL), Basel (CH) Philipp Melanchthon (DE), Sebastian Magnussen (© Privat) (Brasov 1542; 42 omtryck fram till 1602), Münster (CH), Antun Vrančić (HR) Reformatio ecclesiae Coronensis ac toti- us Barcensis provinciae (Brasov, 1543), Kirchenordnung aller Deutschen in Sy- benbürgen (Brasov, 1548)

Projektpartner nationellt: Sidan 37 av 58 Prof. Ioan-Aurel Pop, dr Alexandru Simon, BabeŞ-Bolyai-universitetet EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Schweiz

”Mängder av hans böcker cirkulerar i vida världen, hans bestående rykte är inte ens dolt på den mörkaste plats (…) Alla läror av tilltrasslad visdom i tegelstenstjocka böcker glädjeämnen sjönk undan och närmade sig undergången, blev närapå utplånade av vilt har satt alltför många hinder i vägen för den som tagit sig an dem. Livets vackraste barbari. Så kom Glarean och skyndade till mot förfallet, blev en hamn och andningshjälp för goda studier. Med ohygglig ansträngning skänker han ny glans åt klassikernas heder Klagovisa över Glareans död, av Iodocus Castner. Basel 1563, 12 och skyddar dem från undergång.” Heinrich Glarean Född

28 februari eller 2 juni 1488. Död 27 eller 28 mars 1563

enom sina studier vid olika lärosäten samt med Dodekachordon, Gkom Glarean redan tidigt i kontakt med som lade grunden för de moderna tonarterna dur humanismen. När han tog sin magister vid till kejsar Maximilian I, som utsåg honom till verket lät han lärda i de universitetet i Köln 1512 skrev han en dikt och moll. Det sistnämnda

ta del av, vilket förutom hovpoet (poeta laureatus). tyskspråkiga länderna hans brevväxlingar visar på hans stora nätverk i Från 1514 var Glarean inblandad i den strid bland lärda i Europa om humanisten och hebreisk­kännaren Johannes Reuchlin. Kravet Europa. skrifter delades inte av Reuchlin och andra lärda från dominikanerna i Köln att förbjuda judiska upptäckt de grekiska och hebreiska språken som i kölvattnet av renässanshumanismen åter­ och lärt sig uppskatta dem. Glarean, som delade denna åsikt, lämnade därför Köln.

han uppleva en mer kosmopolitisk inställning IBasel, Paris och Freiburg im Breisgau fick gjorde en stor insats med sina utgåvor av antika och mötte studenter från olika länder. Glarean klassiker och studier över antikens kronologi,

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Baptista Mantuanus, Opera, Helvetiae descriptio (Basel 1515), Isago- Basel, Mollis, Bern (CH), Köln, Rottweil, Johannes Aal, Aegidus Tschudi, Huldrych bd. 1, Paris 1513, f. 25v. Glareans ex- ge in musicen (Basel 1516), De geograp- Freiburg im Breisgau (DE), Wien (AT), Zwingli (CH), Rudolf Götschi, Wolfgang emplar med anteckningar som består hia liber unos (Basel 1527), Dodekachor- Pavia (IT), Paris (FR) Hunger (DE) av ämnesrubriker, kommentarer och don (Basel 1547) ordförklaringar. (© Centralbiblioteket i Zürich, signatur: Rq 1)(© X)

Europa – Humanisternas arv Sidan 38 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Eftersom så många och så värdefulla böcker i allsköns form av visdom sakta men säkert och förruttnelse eller väldigt många förstörts av likgiltighet och av barbarers hat mot litteratur gått förlorade – dels i bränder eller i krig, dels genom åldrandet självt, eller drabbats av ohyra sig för att de bästa böckerna, även om det bara är några få, åtminstone blir kvar för oss och, efter – så måste alla goda människor, som bryr sig om ett bildat samhälle, med alla insatser anstränga att de genom Guds försyn räddas genom århundraden, också bevaras och inte går förlorade på underbara hjälpmedel för vetenskap, konst och alla lärdomar och skulle, tror jag, knappt skilja grund av vårt lättsinne. Om det skulle hända vore våra efterkommande (…) berövade på dessa

Gessner till Leonard Beckh von Beckhenstain, dedikation i hans Historia universalis. Basel 1545) sig från andra levande varelser.” Conrad Gessner

Född 16 mars 1516. Död 13 december 1565

ed sin Historia animalium Conrad Gessner mötte humanismen i Zürich, M där reformatorn Zwingli predikade och grundare, där han lärde enligt den norditalienska renässans­ blev han zoologins bidrog till att de tre antika språken (grekiska, humanismen. Zwinglis intellektuella åskådning sitt rikt förgrenade hade stor nytta av nätverk av kollegor, latin, hebreiska) och deras respektive författare som sträckte sig fick utrymme i den högre undervisningen. Frankrike, där han i Bourges och Paris återigen Gessner lämnade sedan Schweiz för att studera i Grekland och från England till mötte en rad humanistiska lärda. Bibliotheca universalis Litauen liksom för från Spanien till I från 1545 försökte han material på hebreiska, grekiska och latin i men ofullbordade förteckna alla handskrifter och allt tryckt den banbrytande Mithridates de differentiis linguarum Historia plantarum (Mithridates eller skillnaden mellan språken Europa. I . beskrev han över hundra olika språk, däribland ) de första indianska idiomen från den nya världen.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt av Conrad Gessner, Bibliotheca universalis (Zürich 1545), Zurich, Basel, Lausanne (CH), Bourges, Benedictus Aretius, Johannes Bauhin olja på trä, 1564 (© Centralbiblioteket Historia animalium (Zürich 1551–1558), Paris (FR) d.y., Johannes Fabricius Montanus, i Zürich, signatur: Inv 10) Thesaurus Euonymi Philiatri (Zürich Felix Platter, Theodor Zwinger, Cosmas 1552), De omni rerum fossilium genere Holzach (CH), Johannes Crato von Kraff- … libri (Zürich 1565) theim (DE/PL), Achilles Pirmin Gasser, Johannes Kentmann, Adolph Occo (DE)

Projektpartner nationellt:

Sidan 39 av 58 Dr Urs Leu, Centralbiblioteket i Zürich, avdelning för äldre tryck och rariteter EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Slovakien

”Det finns flera former av naturlig rätt, men de viktigaste är följande: att leva hederligt, inte inkräkta på andra, tillstå för Om statsförvaltningen III, 7 var och en när den har rätt.”

Valentinus Ecchius Född

Valentin Eck. 1494. Död 5 september 1556

beaktansvärda lärobok om författare var in i en borgarfamilj som senare blev i latinsk metrik kom Valentinus Ecchius föddes i tyska Lindau S till stor användning Ecchius mycket han enligt uppgift hade blivit vän med den i undervisningen och böcker eller andra adlad. Han fick sin utbildning i Leipzig, där pro­duk­tiv; mer än 30 gjorde honom känd bidrag är kända mellan betydande humanisten Rudolf Agricola. Därifrån for han via det böhmiska Olomouc i humanistiska kretsar. 1512 och 1545, vilka ofta baccalaureus artium id sidan av sina till Kraków, där han 1513 förvärvade titeln utkom i flera upplagor: insatser för att och humanistiska . Under sin vistelse i V Särskilt hans lärobok sprida humanistiska dialog Om nyttan av Kraków umgicks han med medlemmar av idéer utifrån vänskap och enighet Erasmus humanistkrets och ledde själv en sin peda­gogiska cirkel för unga poeter. verksamhet började blivit ett pionjär­verk har i dagens Slovakien han engagera sig Redan 1514 övertog han professuren i poetik efter Agricola. Tre år där­efter med stort inflytande. Av lopp arbetade han sig hans traktat Om stats­ flyttade han till Ungern, särskilt med an­ politiskt. Under årens särskilt betydelse blev upp i Barthfeld från förvaltningen, där han ledning av en inbjudan av den inflytelse­rike notarie, medlem i senaten, till borgmästare framhåller att den rätta statsformen ska magnaten Alexius Thurzo, som gav honom anställning som lärare åt dottern Anna. var rektor på stadens latinskola och där 1518 befann han sig i Bardejov där han 1526–1529. Tack vare sin utbildning fick han vila på två ben, det rättsliga och det etiska. diplomatiska uppgifter som förde honom ansenligt inflytande. Därefter ålades han Därutöver var han verksam som utgivare generationer av humanister, däribland han hade stort inflytande på kommande av antika författare, däribland Horatius, till hovet i Wien. Där fortsatte han att odla Prudentius och Augustinus. Leonard Stöckel från Slovakien. Hans samma intressen som i Bardejov. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Titelblad ur avhandlingen Om Om verskonsten (Kraków 1515), Om Leipzig (DE), Kraków (PL), Barthfeld (SK), Rudolf Agricola den yngre (DE/PL), Geor- statsförvaltningen. (© i privat ägo) nyttan av vänskap och enighet (Kraków Wien (AT) gius Werner, Jodocus Ludovicus Decius, 1518), Om brytningen med världen och Leonard Cox (PL), Augustinus Käsenbrot respekten för dygden (Kraków 1519), Om Moravus (CZ) statsförvaltningen (Kraków 1520)

Europa – Humanisternas arv Sidan 40 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

Roms språk alltid att frammana de värden som det fört ”I den mån det existerar en känsla för elegans så kommer med sig, och på så sätt kommer dessa värderingar att vara

Tre dialoger om Ciceros efterbildning mänskligheten till nytta.”

Johannes Sambucus

János Zsámboky. född 1531. Död 1584

årens lopp, inte minst tack vare resorna, Johannes Sambucus (János Zsámboky) kom och slutligen slog sig ner i Wien. Under förvärvade han otaliga böcker och från en inflytelserik borgarfamilj. Han värde­fulla grekiska handskrifter, och föddes i Trnava 1531. Hans far Peter, adlad 1549, hade ett ämbete som borgmästare och privatbibliotek som blev känt över hela såg till att hans son fick främsta möjliga ut­ byggde därigenom upp ett anslående bildning. Sambucus skrevs in som elvaåring tjugo­årig utbildningsresa i likhet med ett vid universitetet i Wien och påbörjade en drygt Europa – det innehåller över 3 000 böcker att han kunde vidga sin intellektuella och 600 handskrifter. Böckerna gjorde modernt Erasmusprogram och studerade vid ett titeln magister artium antal tyska universitet. I Paris erhöll han 1551 horisont. essutom var han själv verksam som . 1553 reste han till Padua som pedagog till den i Esztergom verksamme D sin vistelse i Italien blev han klar med sina ärke­biskopen Nicolaus Olahus brorson. Under författare: Vid sidan av historiska verk skrev han dikter. Hans emblematiska medicin­studier. Genom obegränsad rörlighet verser vann stort renommé i Europa. i Europa och studier vid prestigeuniversitet fick Han redigerade de handskrifter som han hans bibliotek vittnar om att han behärskade och för­beredde dessa texter, som tidigare han en utmärkt utbildning. Även hans verk och förvärvat med filologisk noggrannhet

Inom det pannoniska området lämnade flera språk. Under sina resor kom han i kontakt varit okända för kännarna, för tryck. socialt nätverk hjälpte honom i hans senare han efter sig ett arv som var jämbördigt med betydande personer som genom ett slags med de största pionjärernas arv i den verk­samhet. Han var drygt trettio år gammal när han fick tjänst som kejserlig historieskrivare europeiska humanismen. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Emblem tillMit welchen (Tu- Dikter (Padua 1555), Tre dialoger om Ci- Trnava (SK), Wien (AT), Paris (FR), Leipzig Johannes Camerarius (DE), Johannes genden) man den Staat bewahrt. Emble- ceros efterbildning (Paris 1561), Emblem (DE), Padua (IT) Sturm (FR), Miklós Oláh (RO), Miklós mata. Antwerpen 1576, andra upplagan (Antwerpen 1564), Bilder av antika och Istvánffy (HU), Paolo Manuzio (IT), Caro- (© archive.org) moderna läkare och filosofer (Antwer- lus Clusius (Flandern) pen 1574)

Projektpartner nationellt: Sidan 41 av 58 Dr Ivan Lábaj, prof. Daniel Škoviera, doc. Ludmila Buzássyová, Comeniusuniversitetet, Bratislava EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Spanien

Inca Garcilaso de la Vega Född

12 april 1539. Död 23 april 1616

Inca Garcilaso de la Vega, egentligen Gomez ekonomiskt tryggad, lämnade armén och Suarez de Figueroa, var författare och blev präst. Han stod i förbindelse med hu­ historiker av spanskt och peruanskt ursprung. manistiska kretsar i Sevilla, Córdoba och världen som förstod att använda sig av de båda humanistiska­ strömningar och fördjupade Han var den förste mestisen från den nya Montilla. Han följde tidens europeiska, kulturarven, det infödda amerikanska och det sig i historien, samt läsningen av antikens europeiska, och utifrån dem skapa intellektuellt han översatte Kärlekens samtal skriven på och renässansens poeter. Det ledde till att genom att Garcilaso behärskade såväl spanska storartade verk. Verken utmärker sig särskilt italienska av den nyplatonske filosofen Leo peruanska historieskrivningen ända inpå slutet och quechua som latin. Han påverkade den Hebraeus (Jehuda ben Isaak Abravanel). Över­sättningen var det första litterära verket av 1800-talet. i Europa av en amerikan från den nya världen. arcilaso var son till en adlad conquistador

G Av sina egna barndomsminnen, berät­tel­ besök av ledande personer i Peru kunde han och en inkaprinsessa från en härskarfamilj. ser i familjen, upplysningar i brev och sammanställa vad som blev höjdpunkten Tack vare faderns privilegierade ställning fick på hans skapande, ett verk som behandlade han en grundlig spansk utbildning i Cuzco, Perus inkafolk och andra, äldre folkslag där han också lärde sig mycket om inkafolkets och deras historia, kultur och seder kultur och mytologi. Genom sin fars arv kunde Väl där bodde han till en början hos sin farbror betraktas som hans mästerverk och som en han slutligen resa till Spanien för att studera. . Det

Alonso de Vargas y Figueroa in Montilla, och start­punkt för den latinamerikanska littera­ 1561 flyttade han till Madrid och gjorde sin turen. Inca Garcilaso dog i Córdoba i april militär­tjänst. Efter Alonsos död blev Garcilaso 1616. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilderna: Porträtt. (© WikiCommons) Historien om Floridas belägring (Lissa- Cuzco, Lima (PE), Panamá (PA), Carta- Luis de Góngora, Miguel de Cervantes Titelbladet till hans kommentar över bon 1605), Anmärkningar om Inkariket gena de las Indias (CO), Havanna (CU), (SP) inkafolket, Lissabon 1609. (© Biblioteca (Lissabon 1609), Perus allmänna historia Lissabon (PT), Montilla, Madrid, Sevilla, Nacional de España) (Córdoba 1617) Granada, Cordoba (SP)

Europa – Humanisternas arv Sidan 42 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

U Don Quijote de la Mancha ”Mellan kvinnorna Ja och Nej finns ingen nålspets som passar.”

Miguel de Cervantes Född

9 oktober 1547. Död 22 april 1616 Miguel de Cervantes var soldat, författare, Vid sidan av sin den främste i den spanskspråkiga litteraturen förvaltning och senare som poet och dramaturg. Han räknas som verksamhet i flottans tack vare sitt verk Don Quijote de la Mancha skatteindrivare försökte

. romanen och överhuvudtaget som ett av de Det brukar betraktas som den första moderna han sig på pjäsförfattande. tvingades Cervantes På grund av skattefiffel största verken i världslitteraturen. Som den började han skissa på Don tredje av sju syskon i en fattig adelsfamilj, i Sevillas fängelse. Där Quijote studerade han Aristoteles respektive Erasmus skrifter för humanisten Juan López de Hoyos . ans liv sammanfaller i Madrid 1566. H där samhällsidealet utmanas Hans äventyrliga liv började med en flykt med en brytningsperiod verksam som kammartjänare hos en kardinal undan den spanska rättvisan. Han var i Rom, därefter reste han genom Palermo, tid markerade Cervantes av en ny materialism. I denna verk början på realismen som litterär estetik, och Milano, Florens, Venedig, Parma och Ferrara. han skapade den moderna Som soldat i den spanska flottan deltog han 1571 i slaget vid Lepanto och sårades i vänster arm. På hemresan till Spanien blev Cervantes romangenren. Miguel de deporterad som slav till Algeriet. I fångenskap Cervantes dog den 22 april inledde han fyra flyktförsök innan han till sist 1616 i Madrid. kunde köpas fri. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt av Cervantes, olja på La Galatea (Alcalá de Henares 1585), Madrid, Sevilla (SP), Rom, Palermo, Juan López de Hoyos, Lope de Vega, duk, kring 1600. Real Academia de la Don Quijote de la Mancha (del I, Madrid Milano, Florens, Venedig, Parma, Ferrara Inca Garcilaso de la Vega (SP) Historia, Madrid (© WikiCommons) 1605; del II, 1615), Novelas ejemplares (IT), Algiers, Oran (DZ), Azorerna (PT) (Madrid, 1613), Los trabajos de Persiles y Sigismunda (Madrid, 1617)

Projektpartner nationellt: Sidan 43 av 58 Christina Eggeling, kulturkoordinator, Cervantesinstitutet i Wien EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Storbritannien

som jag förstås inte bara anser vara den bästa, utan till och med den enda som ”Jag har så sanningsenligt jag har kunnat beskrivit formen för denna stat för er, med rätta får kalla sig republik [res publica]. För överallt annars talar man om det gemensammas väl, men bryr sig bara om det privata … När jag därför föreställer mig mig dessa endast vara de rikas sammansvärjning vilka bara tänker på sitt eget bästa alla de stater som i sin prydno existerar – så sant jag har Guds tycke – så förefaller

Raphael Hythlodaeus, Utopia, bok 2, kap. 12 i namn och förevändning av republiken. ” Thomas More Född

cirka 7 februari 1478. Död 6 juli 1535

A Man for All Seasons S Thomas More var inte bara fördömdes som ”de rikas sammansvärjning”. (som titeln på pjäsen från 1960 och Raphael varnar för farorna med slav­ som More själv hade en karriär under kung Oscarfilmen med samma namn från 1966), utan sysslorna åt den store prinsen, samtidigt berömda verk Utopia han var också en motsägelsefull man. Hans till Lord Chancellor inspirerades av upp­ Henrik VIII och sedermera steg i graderna behövdes särskilt många lagar förvisades täckten av den ”nya världen” i Amerika som . Eftersom det inte uteslutande i London och Oxford och besökte skedde vid samma tid. More fick sin utbildning aldrig Italien, som för humanisterna vanligtvis alla jurister från Utopia, det yrke som ju för övrigt gav More mat på bordet. Utopiaborna skedde genom ett diplomatiskt uppdrag till var ett måste. Hans första resa till utlandet utövade religiös tolerans. ore betraktade protestanterna som skriva Utopia en fara för samhället och strängt taget Brügge 1515, vid samma tid som han började M . Vid denna tidpunkt hörde han redan till humanisten Erasmus internationella som kättare. Hans motstånd mot kungens dennes satiriska Till dårskapens lov var delvis nätverk. Erasmus hade han träffat i England och skilsmässa med Katharina von Aragon och hans äktenskap med Anne Boleyn ledde till en hyllning till vännen More som översatt den hans fall. Efter brottet med Rom vägrade Utopia berättar den resande grekiska satirikern Lukianos. Men det fanns More att erkänna kung Henrik som över­ fler motsägelser: i huvud för kyrkan i England. Han greps, och den påhittade ön bortom ekvatorn, modellen för Raphael Hythlodaeus Morus och Pieter Gillis om man drev en process mot honom för hög­ för sitt samvete och som ett minnesmärke förräderi och han avrättades som en martyr kritik av det samtida europeiska samhället som en välskött republik. Verket var tänkt som en över en svår tid. BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Grafisk reproduktion, 1600-ta- De optimo rei publicae statu deque nova London (GB) Guillaume Budé (FR), Hieronymus van let. (© http://data.theeuropeanlibrary. insula Utopia (Om det bästa statsskicket Busleyden, Pieter Gillis (BE), Erasmus org/Collection/a0480) och den nya ön Utopia – mest känd (NL), Thomas Linacre (GB), Juan Luis under titeln Utopia) (Löwen 1516, på Vives (SP) tillskyndan av Erasmus)

Europa – Humanisternas arv Sidan 44 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Även om det finns många stora och rika nationer i Europa och varje nation har sina lagar, så agerar de som föreskriver det slags styre som de själva utövar arrogant gentemot alla andra. Schweizarna har sin republik, Tyskland fungerar – nominellt som rike – som en lagenlig monarki, några städer (enligt vad jag hört) i Tyskland åtlyder adeln, Venedigborna har ett av allting blandat styre, Moskva gläds över sitt tyranni. De jure regni apud Scotos Förvisso har vi två små monarkier, men 2000 år av frihet från främmande styre.”

George Buchanan Född

februari 1506. Död 28 september 1582

tillägnade han emellertid sin latinska psalmöversättning till drottning För den berömde, franske boktryckaren Henri Estienne var Buchanan ”rätt och slätt vår tids blev han sina hemtrakters första internationellt diktarfurste”. Tack vare sin latinska diktkonst Maria Stuart av Skottland, en katolik. Hon stödde honom efter att han var han universitetslärare, prinsens pedagog, kände litterära personlighet. Under sin karriär återvänt till Skottland, senare vände tvingats abdikera blev han pedagog han sig emot henne. Efter att Maria den portugisiska koloniseringen i Amerika, åt hennes son James VI, som var politisk teoretiker och debattör. Han attackerade protestant, och för vilken han skrev De jure regni mot­satte sig Copernicus och Tycho Brahes astro­nomiska idéer och fördömde den romersk- . När han författade sin katolska kyrkan som han delvis tillhörde som historia över Skottland deklarerade monarki och för att prinsen ska kunna avsättas alla engelska lögner och av skotsk vuxen. Med hans plädering för en begränsad han sin avsikt som en ”rening av versiell sak och gjorde att han dömdes i en som ett litet land som bara strävat vid maktmissbruk visade sig vara en kontro­ fåfänga”. Han skildrar Skottland efter att sköta sig själv och efter att leva fredligt sida vid sida med sina parlaments­akt.

senare i Bordeaux, var Montaignes lärare Han fick sin utbildning i Paris, undervisade större grannar. Ironiskt nog var det hans elev James – efterträdaren till till Coimbra i Portugal där han konfronterades och skrev dramer på latin. Han reste som lärare drottning Elisabeth – som satte i gång till en del av det stora brittiska processen som skulle göra Skottland med inkvisitionen; detta tvingade honom att förneka sin lutherska tro. Vid samma tid imperiet.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Grafisk reproduktion Baptistes(1542), De jure regni apud Killearn, Stirlingshire, St Andrews, Lon- Tycho Brahe (DK), Henri Estienne, Michel (© http://data.theeuropeanlibrary.org/ Scotos (1579), Rerum Scoticarum histo- don, Edinburgh (GB), Paris, Bordeaux de Montaigne, Joseph Justus Scaliger Collection/a0480) ria (1582) (FR), Coimbra (PT), Norditalien (FR), Julius Caesar Scaliger (IT/FR)

Projektpartner nationellt: Sidan 45 av 58 Dr Oren Margolis, Universitetet i Oxford EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Sverige

”Elbe fångade honom, Rhen frestade honom med en viss sötma, nymferna i Rhône gav honom och andra som är utmärkta av gudomligt vetande spridit i sina lärda skrifter samlade han sitt skratt; Tibern behagade honom mest … allt det där som Kircher, Battista, Mutius Oddo här ihop; och varsamt förde han det med sig för att det skulle komma till nytta i hemlandet. Neapel beundrar honom, Florens prisar honom, vilket Padua stärker ytterligare i sin Olof Hermelin om Dahlbergh, Plausus et jubila ... Erico Dahlberg, 1696 förutsägelse att han kommer att vara sitt nordiska rikes kloka prydnad.”

Erik Jönsson Dahlbergh

Född 10 oktober 1625. Död 16 januari 1703

vistelser i Frankfurt am

Erik Dahlbergh (Jönsson före adlandet) är en Palermo och andra europeiska enastående person i den svenska historien. Main, Venedig, Rom, Neapel, Han var av låg börd, men ändå framgångsrik använde han för att vidga sin och fick höga poster i den växande svenska städer. Utlands­vistelserna intellek­tuella horisont, och statsapparaten. Dahlberg var främst verksam genom sitt rikt illustrerade verk av det gamla så kom han i kontakt med inom det militära, men fick störst berömmelse och nuvarande Sverige. Verket kunde utges humanister och nya teorier först efter hans död 1729; det innehåller mer än – i Italien, bara för att nämna originalskisser över svenska städer, borgar och 350 etsningar som går tillbaka på Dahlberghs några berömda vetenskaps­ Suecia skapade Gio­vanni Battista Riccioli och män: Athanasius Kircher, andra historiska platser. Med sin Dahlberg helt själv den första, systematiska Mutius Oddo. visar platser som under årens lopp antingen har bildkatalogen över Sverige. Några av hans bilder D hlbergh var såväl en be­ matiker som fram­stående försvunnit eller ändrat utseende fullständigt. gåvad tecknare och mate­ Dahlbergh ville skänka eftervärlden en tidsenlig dokumentation. Hans verk har fått stor historisk militär och ingenjör. Han fick för alla befästningar runt betydelse. seder­mera yttersta ansvar enom sina många bildningsresor genom utom general­guvernör över G om i Sverige och var dess­ Europa förvärvade han djupa kunskaper inom vetenskap och teknik. Resorna innebar Bremen, Werden och Livland.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt. (© Suecia antiqua et Suecia antiqua et hodierna (1660–1715, Frankfurt am Main (DE), Venedig, Flo- David Klöcker Ehrenstrahl (SE), familjen hodierna, Stockholm cirka 1700, med tre band, utgiven först postumt 1729) rens, Padua, Rom, Neapel, Palermo (IT), Merian i Frankfurt am Main (DE), Jean benäget tillstånd av Kungliga biblioteket) Paris (FR) Marot, Jean Le Pautre, Adam Perelle, Nicolas Perelle (FR)

Europa – Humanisternas arv Sidan 46 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”En sak är klar: Eftersom naturen skapat alla människor lika är det rätt att Disputatio philosophica de aequalitate humana. Uppsala 1689, 30 förkasta påståendet att några människor av naturen är slavar.”

”Dygd och all jordisk lycka beror på korrekt användning av Effluvia omdömesförmågan, i praktiken såväl som i teorin.” . Uppsala 1683, 38, Appendix

Anders Spole Född

13 juni 1630. Död 1 augusti 1699

bilden för det europeiska Anders (Andreas) Spole var en svensk mate­ På detta sätt är han sinne­ lärda samfundets ideal matiker och astronom. Han studerade vid som en som oberoende av universitetet i Greifswald i Svenska Pommern nations­gränser i respekt för och sedan i tyska universitetsstäder. Främst vetenskapliga och kulturella inriktade han sig på matematikens område. prestationer värdesätter Han kom att specialisera sig på pyroteknik personligen handledningen av två unga baroner intellektuell kraft och och navigations­konst. Samtidigt övertog han vid namn Sjöblad som han senare följde under karaktär. är han kom tillbaka till deras stora resa genom Europa under åren 1664–1667. N till professuren i matematik Sverige kallades han 1668 bindelse med ledande lärda personligheter Spole tog den unika chansen att sätta sig i för­ vid uni­versitetet i Lund. och inhämta ny kunskap direkt från källan Från 1679 var han professor till den moderna forskningen. Han träffade i astronomi i Uppsala. Under merite­rade forskare som Christiaan Huygens, en resa till Torneå utförde matikern Johan Bilberg ett Robert Hooke, Robert Boyle, Nicolaus Mercator, han tillsammans med mate­ antal viktiga astronomiska Jean Dominique Cassini och Giovanni Battista dessa och umgicks med några av dem direkt positions­bestämningar, som Riccioli. Enligt egen utsago blev han bekant med väckte stort intresse bland förtroligt. europeiska lärda.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Litografi av Otto Henrik Wall- Pars sphaerica et usus globorum (1694), Greifswald (DE), Amsterdam, Emden, Christiaan Huygens (NL/FR), Giovanni gren. (© efter G. H. Mellin, Sveriges Pars theoretica (1695), Om midnatts­ Haag, Rotterdam (NL), London, Oxford Battista Riccioli, Jean Dominique Cassini store män ... Stockholm 1840/49, 397) solen (1695), Dahlberghs Suecia antiqua (GB), Paris (FR), Bologna, Rom, Padua (IT), Ole Rømer (DK) et hodierna (utgiven postumt 1729) (IT)

Projektpartner nationellt: Sidan 47 av 58 Dr Elena Dahlberg, prof. Hans Helander, Uppsala universitet EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Tjeckien

”Vi är tillräckligt starka och modiga, och vi är i stånd att uthärda allt ont, men vår ande Ur hans satir över den helige Wenzel lider av elaka gärningars syndiga laster. Du finner ingen kärlek till din hembygd som håller på att förfalla, och ett fåtal av dessa förvaltare bry sig om dess väl.” ”De bekymmer och sorger som är förknippade med en hustru gör det svårt för tanken att sväva fritt, om inte du vore så lyckligt lottad och hittade dig en sådan maka som låter sig uppfostras av dig, inte bara i goda seder, utan också i litteratur. På att vårt Böhmen kan skänka oss en sådan syn, det tror jag Om äktenskapet: cirka 1487, brev till Johann Ridner på lika mycket som på ett barn med två kroppar eller en fisk under plogens krok.” Bohuslaus Hassensteinius a Lobkowicz Född kring

1462. Död 1510

ans stora och värdefulla tjeckisk lärd av adlig börd, studerade juridik bibliotek är än idag ett Bohuslaus Hassensteinius a Lobkowicz, H en resa till Afrika och Asien som han skildrade i Italien. Efter avslutade studier företog han viktigt arv som finns bevarat var en talangfull, satirisk poet i slottet Nelahozeves. Lobkowicz förutbestämt att han skulle ge sig på en karriär i sina brev och i en resedikt. Det föreföll och en passionerad bibliofil. inom prästerskapet: Han blev först pastor Den humanistiska bildningen som biskop i Olomouc och sedan som koadjutor i Vyšehrad, därefter ansökte han om tjänst var oerhört betydelsefull för han en humanistisk privatskola, honom; på Hasištejn grundade där en av hans elever bland i Breslau – båda gånger utan framgång. an tjänstgjorde vid kung Wladislaus andra var Matthäus Aurogallus, H senare professor i Wittenberg och Luthers medarbetare vid Jagiellos hov i Ofen (idag Budapest) 1502–1503. Trött på sin tjänst vid hovet och på kyrkopolitiken som inte gav honom chansen att Bibelöversättningen. Han hade humanister och hans unika bli biskop – även om kapitlet i Olomouc enhälligt kontakt med flera utländska samling av grekiska manuskript röstade för honom – drog han sig tillbaka till användes långt efter hans död sin borg Hasištejn vid Chomutov och ägnade sig hädanefter åt litteratur, astronomi och medicin. till olika utgåvor.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt (© Prags nationalmu- Smärre skrifter (Opuscula) (Erfurt, cirka Bologna, Ferrara, Venedig (IT), Prag, Johann Geiler von Kaisersberg (FR), seums bibliotek) slutet av 1508); flera latinska dikter, brev Blšany, Hasištejn (CZ), Wien (AT), Buda- Peter Schott, Bernhard und Konrad Adel- och tre traktat gavs ut i Prag under andra pest (HU) mann von Adelmannsfelden, Martin Pol- hälften av 1500-talet lich von Mellerstatt, Konrad Wimpina, Konrad Celtes (DE), Girolamo Balbi (IT), Augustinus Moravus, Iohannes Sslechta, Victorinus Cornelius de Wssehrd, Rode- ricus Dubravus (CZ)

Europa – Humanisternas arv Sidan 48 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Berätta bara vad jag gör för fel i mina dikter eller om något särskilt verkar förvirrande. Eftersom du fick dem av en ung kvinna. Tiden lär komma då [diktarguden] Apollo betraktar mig Dikt till Georg Martin von Baldhoven, hennes tillskyndare, Parthenicon från himlen och befriar mig från mina bekymmer; då kommer jag att ge dig bättre dikter.”

”Jag skriver till dig, eftersom jag inte kan dölja hur dina dikter har berört mig – dikter som skrivits av en kvinna i så ung ålder! Det senare är mycket sällsynt, det första är Joseph Justus Scaliger, 1540–1609, ledande europeisk lärd om Westonia unikt – båda förvånar varje människa mer än vad man skulle önska.” Johanna Elisabetha Westonia Född

Jane Weston. 2 november 1582. Död 23 november 1612

rots sin poetiska talang och framgång Johanna Elisabetha Westonias familj T undgick hon inte det öde flyttade till Böhmen när hon var fyra år skulle bli en poet som var mer beundrad än gammal. Då kunde ingen föreställa sig att hon på den tiden drabbades som de flesta kvinnor vare privatlärare lärde hon sig latin, och William Shakespeare av sina samtida. Tack i den kosmopolitiska miljön vid hovet i Prag lärd beundrare och dog av – hon gifte sig med en

i samband med att hon tillägnade hon sig kunskaper i tyska, tjeckiska 31 år gammal i barnsäng och italienska. Efter att hennes styvfar, Men hennes verk har alkemisten Edward Kelly, råkat i onåd hos födde sitt sjunde barn. med sin lärda, latinskspråkiga poesi söka stöd överlevt i århundraden kejsaren och gick bort 1597, började Westonia hos furstar, hovmän, diplomater och andliga och visar hur kreativt hon bearbetade det antika manliga arvet dignitärer. Hon blev snabbt känd som ett lärda sällskap tävlade om att komma i kontakt som hon, som stark ”särfall”, och medlemmar av internationella, med kvinna, förenade med sin Westonia visste hur hon skulle kringgå dåtidens ”Prags Sapfo” och få en dikt av henne. imponerande känslovärld. könsstereotyper; uttrycksfullt skildrade hon sitt lidande, sina svagheter och sitt behov av skydd med hänsyn till potentiella mecenater.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt (© Prags nationalmu- Parthenicon (Prag 1606), Poëmata Chipping Norton, Oxfordshire, (GB), Janus Dousa, Daniel Heinsius, Joseph seums bibliotek) (Frankfurt an der Oder 1602) Most (Brüx/Pons), Prag (CZ) Justus Scaliger (NL), Paulus Melissus, Wolfgang Gruningius (DE), Oswald Croll, Georg Martin von Baldhofen, Georgius Bartholdus Pontanus a Breitenberg, Georgius Carolides, Phillip de Monte (CZ)

Projektpartner nationellt: Sidan 49 av 58 Dr Lucie Storchová, dr Marta Vaculínová, Tjeckiska vetenskapsakademien, EUROPA HUMANISTICA EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Tyskland

”Juden är av vår Herre likaväl som jag. När han står, står han inför sin Herre; när han faller, faller han inför sin Herre: Envar måste ställas till svars inför sig själv. Vem är vi att döma en annan själ? Gud är väl mäktig nog att trösta honom … Emellertid förmår jag mycket väl att bedöma att det skulle resultera Johannes Reuchlin, ”Gutachten über das jüdische Schrifttum“ i Augenspiegel. Dessauer. Konstanz/Stuttgart 1965, 96 i mycket elände, om vi skulle bränna deras skrifter.”

Johannes Reuchlin Född

29 januari 1455. Död 30 juni 1522

Johannes Reuchlin behärskade som ”vir böcker beslagtogs och brändes. Denna det europeiska universalspråket latin, utan Augenspiegel trilinguis” – en man av tre språk – inte bara protest publicerades 1511 i Reuchlins verk dessutom Bibelns språk grekiska respektive . r av rättsliga processer följde medan hebreiska. Efter studieår i bland annat Frankrike Å verksamhet förde honom emellertid till Italien var han verksam som jurist i Stuttgart. Hans Reuchlin och humanistiska tillskyndare från flera länder kämpade mot företrädare för hans intresse för kabbala och det hebreiska – tre gånger: 1482, 1490, 1498. Här väcktes Dominikanerorden och teologiska fakulteter. språket som sedan antiken nedvärderats på beslut till evig munkavle, vilket ska ses mot Reuchlin dömdes 1520 genom ett påvligt hade det snarast en positiv klang eftersom han grund av kristen antisemitism. För Reuchlin bakgrund av reformationen. Vänskapsbanden önskan om enighet gjorde att Reuchlin själv med företrädare för den romerska kyrkan och förknippade språket med Guds uppenbarelse. europeiska identitetens fundament inte ensamt Han var den förste som menade att den kristna, inte anslöt sig till reformationen. Men genom sina studier i hebreiska hade han inflytande utgjordes av den grekisk-romerska antiken, över Martin Luthers teologi. Trots domen professuren i hebreiska vid universiteten utan också av judendomen. Reuchlin blev vittne kunde Reuchlin 1520 och 1521 själv kallas till döpte juden Johannes Pfefferkorn ville omvända till förtrycket av judiska medborgare. När den sin före detta trosbroder författade Reuchlin en en fortsättning i ekumeniken och dialogen i Ingolstadt och Tübingen. Hans idéer fick protest till kejsar Maximilian i mot att judiska

mellan de tre monoteistiska religionerna.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER Jacques Lefèvre d’Étaples (FR), Jacob De verbo mirifico (Basel 1494), De ru- Basel (CH), Paris, Orléans, Poitiers (FR), Georgius Benignus (BIH), Sebastian ben Jechiel Loans (AT) dimentis hebraicis (Pforzheim 1506), Stuttgart, Heidelberg, Ingolstadt, Tübing- Brant, Johann von Dalberg, Ulrich von Augenspiegel (Tübingen 1511), De arte en (DE), Florens, Rom(IT) Hutten, Jakob Margaliot, Willibald Pirck- På bilden: Porträtt: J. Brucker:Ehren - cabalistica tres libris (Hagenau 1517; heimer, (DE), Erasmus von Rotterdam tempel der Deutschen Gelehrsamkeit. Rom 1651) (NL), Marsilio Ficino, Aldo Manuzio the Augsburg 1747 (© Heidelberg, Universi- Elder, Lorenzo de’ Medici, Giovanni Pico tätsbibliothek, F 3056 RES) della Mirandola (IT), John Fisher (GB),

Europa – Humanisternas arv Sidan 50 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”När någon angriper mig för att han inte är ense i världsliga frågor som avviker från mig i förhållande till tron, när han har fel, angriper kommer jag genom Herrens auktoritet uppmanas att förlåta. Men den inte mig, utan sin Herre. Gud förlåter emellertid; men förlåter inte jag? … att tåla är att vara den felande …: Och vår hand ska inte ingripa Eirenicum, s. 159; översatt från Tobias Sarx tyska översättning: Franciscus Junius d.ä. [1554–1602]. Göttingen 2007, 128 för att fördriva den felande, utan snarare för att visa honom vägen …”

Franciscus Junius

(François Du Jon) den äldre. Född 1 maj 1545. Död 13 oktober 1602

om lärare vid den kalvinistiska de kristna trosinriktningarnas intolerans Den kalvinistiske teologen Junius fick uppleva S efter reformationen, vilket tvingade honom högskolan i Neustadt i Pfalz- Lautern 1584 kunde han åter­ honom till en förkämpe för ömsesidig tolerans att flytta flera gånger under sitt liv. Det gjorde vända till Heidelberg som pro­ den reformerta protestantismen fessor i teologi. Där rådde nu Junius far mördades av rättrogna på grund av och de lutherska teologerna mellan katoliker, lutheraner och reformerta. sin evangeliska tro. Som präst i Antwerpen var hade fått gå. 1592 kallades han av reformerta ikonoklasterna och den katolska för att under sin vistelse i Leiden han själv tvungen att fly från fanatismen, de Heinrich IV till Frankrike, bara få veta att kungen vid det laget hade övergått till katolicismen inkvisitionen. Från 1573 befann han sig och inte längre var i behov av en i Heidel­berg, där han gjorde en flera gånger från hebreiska tillsammans med den judiska omtryckt översättning av Gamla testamentet sin död verkade Junius därför protestantisk teolog. Fram till vid universitetet i Leiden, där konvertiten Immanuele Tremellio. Tiden han författade sin Eirenicum, i Heidelberg slutade med att han 1576 återvände i vilken han inte för första gången till Kurpfalz och till en mot reformerta intolerant förespråkade religionsfrihet och lutherdom.

fred mellan konfessionerna.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt. (© Wolfenbüttel, Testamenti Veteris Biblia Sacra(Frank - Bourges, Lyon (FR), Genève (CH), Théodore de Bèze, Daniel Tossanus Herzog-August-Bibliothek, porträtt furt am Main 1575– 1590), Eirenicum Antwerpen (BE), Heidelberg, Neustadt (FR), Joachim Camerarius den äldre i 6849) (Leiden 1593) an der Weinstraße (DE), Leiden (NL) (DE), Hendrik van den Corput, Johan van Oldenbarnevelt, Henricus Smetius (NL), Johann Jakob Grynaeus (CH), John Johnston (PL), Justus Lipsius (BE), John Lloyd (GB), Immanuele Tremellio (IT)

Projektpartner nationellt: Dr Volker Hartmann, mag. Bianca Hufnagel, Heidelbergs vetenskapsakademi, Sidan 51 av 58 EUROPA HUMANISTICA EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Ungern

illustrerade och berömda brev, där det mänskliga intellektets ”Säkerligen har du till hands dessa fantastiska föregångares oerhört slitsamma arbete frambragt så högklassiga skapelser att du

kommer att finna dem såväl värda att studera som att beundra. Du Företal till brevsamling, 1445 ska nära dig själv med denna kultiverade lektyr …”

Johannes de Zredna (Vitéz) Född

cirka 1410. Död 9 augusti 1472

hovhumanister skulle inte längre

Johannes Vitéz (egentligen de Zredna, namnformen Vitéz beror på en senare besvaras på äldre former av latin. Han skrevs på en moderniserad form av förväxling med hans brorson Johannes Vitéz såg till att officiella brev hädanefter den yngre) kom från en småadlig familj i Korös i dagens Kroatien, där hans far Dionysius av latin. Zredna, före detta tjänare åt kung Sigismund, universitetet i Wien och påbörjade snart en försökte han instifta Academia ägde några byar. Johannes skrev 1434 in sig vid När han var biskop i Gran 1467 Istropolitana, ett universitet med delvis humanistisk inriktning med karriär inom det kungliga kansliet. rots stora ansträngningar och en djup minst tre fakulteter (artes liberales, Tlängtan nådde han aldrig humanismens hemland, Italien, där han hade kunnat studera juridik, teologi) i Pressburg (dagens Bratislava), dit han bjöd flera grundade ett stort handskriftsbibliotek för kända lärda ur denna nya kulturella professorer, även italienska. Han kansliet och efter sina meningsskiljaktigheter med verk av klassiska och patriciska strömning i Europa. Medan han arbetade på författare och visade stort intresse med Enea Silvio Piccolomio, kejsar Fredrik III:s den romerske historikern Livius verk nye kansler, tog han sig an att modernisera för bibliofili (exempelvis ägde han klassicerande, diplomatiska brev från italienska kansliväsendet på ett grundläggande plan: i minst fyra exemplar). BESTÅENDE VERK NÄTVERK AV HUMANISTER Nicolaus Barius, Petrus Garázda, Handó Bilden föreställer: Porträtt av en lärare Humanistisk brevsamling Guarino da Verona, Enea Silvio Picco- György, Hangácsi Albert, Sánkfalvi (Vitéz?) i ett manuskript från kung Mat- lomini, Giovanni de Domini, Gaspare Antal (HU), Grzegorz z Sanoka (Grego- tias Corvinus berömda bibliotek med VISTELSEORTER Tribraco, Pier Paolo Vergerio, Galeotto rius Sanoceus), Nicolaus Lassock, Jan pjäser av Plautus. (© O. Mazal, König- Zredna (HR), Wien (AT), Budapest, Marzio, Nicolaus Liscius, Bartolomeo Długosz, Marcin Król, Marcin Bylica liche Bücherliebe. Graz 1990, 22) Esztergom (HU), Oradea (RO) della Fonte (IT), Procopius de Rabstein (PL), Filippo Podocataro (CY), Nicolaus (CZ), Johannes Regiomontanus, Johan- Modrusiensis (CR), Leonhard Huntpich- nes Tröster (DE/AT), Johannes Jacobus ler, Georg von Peuerbach (AT), Georgius de Castelbarco (IT/AT), Kosztolányi Trapezuntius (GR, IT), Johannes Argyro- György, Janus Pannonius, Ivanicsi Pál, pulos (GR), Georg Heimburg (DE/CZ)

Europa – Humanisternas arv Sidan 52 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

”Somliga förmedlar ingenting till sin omgivning, eftersom de inte vet mer, antingen på grund av en viss avund eller för att de inte har någon aning vad lärandets norm är … Sannerligen bör du [Guarino] lovprisas, eftersom du anser dig inte blott vara skapad för dig själv, utan för hela världen. Till dem som lever vänder du dig här och nu, i framtiden gör du det genom dina skrifter, deras svunna ära, i framtiden bemödar du dig med din penna, och här och nu förlänar du oss och på så sätt svarar du för tre levnader. För i det förflutna återbördar du de gamla klassikerna

Till sin lärare Guarino von Veronas lov: Avsnitt om läropraktik med din röst. För dessa tjänster, älskar, förärar och prisar dig med rätta varenda en av de lärda.” Janus Pannonius

Född 29 augusti 1434. Död 27 mars 1472

anus Pannonius var den förste humanistiske fter att ha återvänt Jpoeten i Mellaneuropa, som nådde allmänt Etill Ungern ålades han erkännande även bland samtida italienska administrativa uppgifter i det kungliga kansliet och utan även grekiska, som han lärde sig i skolan humanister. Han behärskade inte bara latin, av läraren Guarino, något som i mitten av I hans elegier som är fann litet tid till poesi. präglade av exempellös inledde sin poetiska bana med latinska epigram, komplex struktur 1400-talet var ovanligt norr om Alperna. Han som hånade samtida poeter, skolkamrater och och språklig elegans till och med påven med ironi och humanistisk sitt underutvecklade ställde han flera gånger kunde han på latin härma stilen och ibland hemland mot Italiens högt frimodighet. Tack vare sina kunskaper i grekiska utvecklade humanistiska också det obscena i de grekiska förlagorna. politiker, och sin lärare Guarino, som för honom I Padua skrev han en längre panegyrisk dikt till kultur. symboliserade den idealiska, humanistiska läraren; dikten blev också hans mest populära under renässansen.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Porträtt.https://de.wikipe - Epigram, panegyriker, elegier, över- Csezmice (HR), Ferrara, Padua (IT), Pécs Guarino da Verona, Battista Guarino, dia.org/wiki/Janus_Pannonius#/me- sättningar från grekiska (Homeros, (HU) Galeotto Marzio, Basinio da Parma, Tito dia/Datei:Andrea_Mantegna_-_Portrai- Plutarchos) Vespasiano Strozza, Francesco Barbaro, t_d'homme.jpg Francesco Durante, Vespasiano da Bistic- ci (IT), Nicolaus Lassocki (PL), Johannes Vitéz (HU), Heinrich von Gundelfingen (DE)

Projektpartner nationellt: Dr. Farkas Gábor Kiss, MTA-ELTE Budapest Lendület, Sidan 53 av 58 forskningsgruppen för humanismen i östra Centraleuropa. EUROPA HUMANISTICA EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

Österrike

”Han ska skapa sämja och bilägga tvister; han ska välja fred framför krig och ge underlydande fördelar framför sig själv. Han ska vara generös utan att klaga, han ska sky högmod och arrogans, samt frukta inget vittne mer än sitt eget samvete. I ord och handling, blickar och rörelser ska han varje handling ska han visa självbehärskning, vara klok, måttfull, älskandes rättfärdighet och bibehålla kungligt majestät. Hunger, kyla och värme ska han lära sig tålmodigt att uthärda, ja, vid mod. Om han, vilket jag hoppas och tror, tar detta till sitt hjärta kommer han inte bara att utmärka Österr. Nationalbibl., Cod. 10573,Om en prins uppfostran: Elisabeth till sin son Władysław vår familj med strålande ära, utan även nå all med mänsklig makt uppnåelig lycka, samt vara ett enastående exempel på dygd.” Elisabeth of Habsburg

Född 1437. Död 30 augusti 1505

Elisabeth föddes 1437. Hon var dotter till Polen upplevde en kulturell blomstrings­ Albrecht II av Habsburg och växte upp med period under Kasimir IV och hans söner; sin bror Ladislaus Postumus (1440–1457) vid hovet i Kraków var öppensinnade gentemot Fredrik III:s hov och kom i åtnjutande av en humanister som Filippo Buonaccorsi (Calli­ universitet studerade bland andra Conrad tidighumanistisk bildning på hög nivå: Enea machus Experiens, † 1497), och vid stadens ett pedagogiskt program för brodern Ladislaus, Silvio Piccolomini (1405–1464) hade utformat Celtis. Medan hennes make ännu levde och mecenat­skap som utmärkte sig genom en och även hans pedagog Johannes Tröster († 1485) senare som änka utvecklade Elisabeth ett vägleddes på humanistiska grundsatser. 1454 gifte sig Elisabeth i Kraków med den polske ovanligt stor medvetenhet. kungen Kasimir IV Jagiello (1427–1492); tre av förelades ett uppfostringstraktat för den deras tretton barn följde sin far på tronen. Den När Elisabeths son Władysław gifte sig 1502 äldste sonen Władysław/Ladislaus (1456–1516) en moders läroskrift till en son och företräder övertog Böhmen och Ungern; hans barn Anna förväntade tronföljaren. Det är utformat som (f. 1503) och Ludwig (f. 1506) gifte sig 1515 Även om dessa råd inte ordagrant kommer från i Wien med barnbarn till kejsar Maximilian I: ett ideal: den bildade, rättvisa fredshärskaren. säkra den böhmiska och ungerska kronan åt Efter katastrofen i Mohács 1526 lyckades detta Elisabeth står hon som författare och skriften minnas som en av många furstliga kvinnor som habsburgarna. motsvarar hennes åsikter. Hon bör därför

förmedlade humanistiska värden.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Elisabeth och kung Kasimir IV Om en prins uppfostran (De institutione Wien, Graz, Wiener Neustadt (AT), Enea Silvio Piccolomini / Påve Pius II Jagiello efter Marquard Hergott, Pina- regii pueri, 1502) Székesfehérvár (Ungern), Kraków (PL) (IT), Johannes Tröster (DE/AT), Kaspar cotheca Principum Austriae. St. Blasien Wendel (AT), Kaspar Schlick (CZ/AT), 1773, Taf. XI. (© UBW Wien, signatur Johannes Hinderbach (AT/IT), Philippus III-58.960) Buonaccorsi Callimachus (IT/PL), Jan Ostroróg (PL)

Europa – Humanisternas arv Sidan 54 av 58 EUNIC – EUROPEAN UNION NATIONAL INSTITUTES FOR CULTURE

och nästan förruttnade i ett kolsvart rum, där man till och med mitt på dagen hade ”Den största delen av dessa handskrifter låg i oordning, fulla av damm, illaluktande behövt tända ett ljus. Efter en dyster vistelse utsträckt över flera år har jag alltså dragit fram dessa stackars (handskrifter) i ljuset som ur ett smutsigt fängelse och Commentarii de Augustissima Bibliotheca …, vol. 1, 71 om början på hans biblioteksarbete i Wien rengjort och torkat dem med mina egna händer …”

Peter Lambeck

Född 13 april 1628. Död 4 april 1680

eter Lambeck föddes som son till en lärare

P Här gjorde Lambeck en pionjärinsats. i det protestantiska Hamburg, och var Han visade redan som professor i mångt och mycket en modern ”Erasmus­ i historia (från 1651) med sitt försök en strävan efter att åskådliggöra hela student”. Han utbildades av de mest berömda till en stor litteraturhistoria (1659) lärarna i Amsterdam, Leiden och Paris. Lam­ Vatikanen, tog honom vidare till Rom där han omdöme för hur detta projekt skulle becks morbror Lucas Holste, bibliotekarie vid kulturarvet – tyvärr med bristande kon­verterade till katolicismen och fortsatte sina

förverkligas. Han vann internationellt utbildad jurist var han mest intresserad av den studier i Toulouse och Bourges. Även om han var rykte bland europeiska lärda tack vare sin banbrytande katalog över det I denna bemärkelse är han en italienskt präglad latinska och framför allt grekiska litteraturen. kejserliga hovbiblioteket, vars bibliote­ humanist, som främst ville bevara och sprida det karie han blev 1662. Katalogen skulle alla texter och språk som han också omfatta 25 volymer och inbegripa barocken fanns knappt några källor i öst att antika och medeltida skriftliga arvet. Men under behärskade. Det slutade med åtta tryckta det om att bearbeta de manuskript som man i katalogiseringen av det skriftliga förvärva grekiska texter ifrån; i stället handlade band, som utgjorde en ny måttstock kommit över under 1500-talet och göra dem kulturarvet och hade inflytande över kända för allmänheten. hela Europa. Från Wien byggde Lambeck upp ett nätverk av europeiska lärda.

BESTÅENDE VERK VISTELSEORTER NÄTVERK AV HUMANISTER På bilden: Lambecks porträtt av Johann Översikt över hela litteraturhistorien Hamburg (DE), Amsterdam, Leiden (NL), Daniel Papebroch (BE), Matthaeus Jacob Haid, i: J. Brucker, Ehrentempel (Prodromus historiae literariae, Ham- Paris, Toulouse, Bourges (FR), Rom, Merian (CH), Johann Heinrich Boeckler, der Deutschen Gelehrsamkeit. Augsburg burg 1659), Det kejserliga hovbibliote- Venedig (IT), Wien, Mariazell, Innsbruck, Johann Friedrich Gronovius, Friedrich 1747, 80. (© i privat ägo) ket och katalogisering av det grekiska Wien (AT) Lindenborg (DE), Lucas Holste (IT), Ger- handskriftsbeståndet (Commentarii hard Johannes Voss, Isaak Vossius (NL), de Augustissima Bibliotheca Caesarea Étienne Baluze, Sébastien Cramoisy, Vindobonensi, 8 vol, Wien 1665–1679), Henri Valois (FR), Philippus Miller (GB) samling av brev

National project partner: PD Dr. Christian Gastgeber, ÖAW, IMAFO, AO. Sidan 55 av 58 Univ.-Prof. Dr. Elisabeth Klecker, University of Vienna, EUROPA HUMANISTICA EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

HUMANISTERNAS ARV

Inspirerade a de universella värden har utvecklats som utgörs av människans Europav Europas kulturella, religiösa och humanistiska – arv, ur vilket jämlikhet och rättsstaten, okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, Övertygade identitet och sin nationella historia, är fast beslutna att övervinna om att Europas folk, samtidigt som de är och förblir stolta över sin sina gamla motsättningar och att i en allt fastare sammanslutning skapa en gemensam framtid,

Försäkrade o

m att Europa, förenat i mångfalden, erbjuder de bästa möjligheterna människans förhoppningar kan infrias, med respekt för varje att fortsätta det stora äventyr som gör Europa till ett område där människas rättigheter och insikt om ansvaret för kommande generationer och för vår jord,

Förvissade o att gå vidare på civilisationens, framstegens och välståndets väg, m att Europa, återförenat efter smärtsamma erfarenheter, kommer till fromma för alla invånare, även de svagaste och de fattigaste, att

Europa önskar förbli en kontinent som är öppen för kultur, kunskap livets demokratiska och öppna karaktär och verka för fred, rättvisa och sociala framsteg och att Europa önskar fördjupa det offentliga och solidaritet i världen,

Beslutna a

tt bygga vidare på det verk som har genomförts inom ramen för fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och fördraget om Europeiska unionen och att säkerställa kontinuiteten (Ingressi gemenskapens till fördrag om regelverk upprättande […] av en konstitution för Europa, EU:s officiella tidning 2004/C 310/1 16 december 2004)

Europa – Humanisternas arv Sidan 56 av 58 EUROPA – HUMANISTERNAS ARV

EUNIC European Union National Institutes for Culture, har uppdraget EUNIC,att verka för europeiska värden och genom att samarbeta med europeiska kulturinstitut synliggöra den kulturella attmångfalden stärka kulturella inom och dialoger, utanför kulturelltEuropa. EUNIC vill sätta kulturen i centrum för

utbyte och världsomspännande,http://eunic-austria.at Merhållbart information hittar samarbete. du här:

Sidan 57 av 58 EUROPE – LEGACY OF THE HUMANISTS

The Wroblewski Library of the Lithuanian Academy of Sciences

Europa. Humanisterna arv. En webbpublikation från EUNIC Stockholm. Uppdaterad: 28 augusti 2020, 10:38