Dnr: MSN.2018.664 764/19 2019-05-27

Planbeskrivning

Ändring av detaljplan för Del av Torstäva 13:9 m.fl. (ändringen omfattar del av fastigheten Torstäva 14:1) Trummenäs, Karlskrona kommun Antagen MSN 2019-06-13 §85 Laga kraft 2019-07-11 Vad är en detaljplan?

Ändring av detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagen från 2015, planen handläggs med ett utökat planförfarande.

Ett detaljplaneförslag upprättas och skickas på samråd efter godkännande av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, MSN. Under samrådstiden ges berörda intressenter tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redovisar alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer sig till dessa.

Efter samråd och eventuella revideringar samt efter godkännande av MSN ska planförslaget ställas ut minst tre veckor för granskning innan detaljplanen antas. Synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunen senast under granskningstiden. Den som inte inkommit med yttrande senast under granskningstiden kan komma att förlora sin rätt att överklaga. Efter granskningen upprättas ett granskningsutlåtande som redovisar alla synpunkter som inkommit under granskningstiden samt hur kommunen ställer sig dessa.

Detaljplanen antas av kommunfullmäktige eller miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Sakägare, som inte fått sina inkomna synpunkter tillgodosedda, kan överklaga beslutet. Beslutet om att anta en detaljplan vinner laga kraft, när tiden för överklagande gått ut (tre veckor från protokoll om antagande anslagits) och ingen har överklagat. Mer detaljerad information om planprocessen finns på Karlskrona kommuns hemsida www.karlskrona.se

2

Innehållsförteckning

Bakgrund och syfte 4

Planförslag 11

Tidigare kommunala ställningstaganden 18

Nuläge, planförslaget och konsekvenserna 21

Frågor bevakade av Länsstyrelsen 39

Sammanvägd undersökning 45

Genomförande av detaljplanen 51

Sammanfattande konsekvenser 57

Handlingar

Karlskrona kommun Undersökning Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser

Metria Fastighetsförteckning

Handlingar som tagits fram inom underliggande plans planprocess Utdrag ur primärkarta Miljöteknisk markundersökning för förorenad mark Översiktlig geoteknisk markundersökning Fördjupad geoteknisk markundersökning Dagvattenutredning Naturinventering

Yttrande över behovsbedömningen, Länsstyrelsen Yttrande över samrådshandlingarna, Länsstyrelsen Yttrande över granskningshandlingarna, Länsstyrelsen

3

Bakgrund och syfte Bakgrund

Tre privatpersoner ansökte under hösten 2015 om ändrad markanvändning i norra Trummenäs. Ansökningarna omfattade en del av Torstäva 14:1, Torstäva 14:15, en del av Torstäva 13:9 och Torstäva 15:9, vilken då var del av Torstäva 15:1.

VÄG 13:9

14:1 15:9 VÄG

Albatrossvägen

Trummenäs- vägen

14:15

Bild 1. Orienteringskarta över Trummenäs. Blå cirkel markerar Torstäva 15:9 (f.d. del av Torstäva 15:1), orange cirkel markerar berörd del av Torstäva 13:9, lila cirkel markerar berörd del av Torstäva 14:1 och röd cirkel markerar berörd del av Torstäva 14:15.

På del av Torstäva 14:1 norr om väg 738, Gängletorpsvägen, finns i dagsläget tät vegetation/sly. Markägaren ville enligt ansökan exploatera området för centrumändamål och bostäder.

Söder om väg 738, Gängletorpsvägen, finns i nuläget skog. I skogen finns tallar vilka är ca 150 - 200 år. Markägaren önskar exploatera området med en förskola samt bostäder.

4

På Torstäva 14:15 som är belägen vid Albatrossvägen finns i dagsläget gräs, en mindre byggnad samt ett dike mot Trummenäsvägen. Här önskas två till fyra radhus.

På del av Torstäva 13:9 norr om väg 738, Gängletorpsvägen, har marken tidigare nyttjats för bete. Det är dock länge sedan och i dagsläget består marken av tät vegetation/sly. Markägaren ville enligt ansökan om planbesked omvandla marken för bostäder, enfamiljshus.

Söder om väg 738, Gängletorpsvägen, på Torstäva 13:9 finns i nuläget skog, av samma karaktär som på anslutande del av Torstäva 14:1. Här ansökte markägaren om att få tillskapa en ny villatomt.

Del av Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, består i dagsläget av betesmark/ängsmark som ansluter till Antons väg. Här ansökte en exploatör om att få upprätta tio nya enfamiljshus.

Karlskrona kommun har valt att samordna planläggningen på de tre fastigheterna samt att planlägga intilliggande befintliga bostadsfastigheter för att skapa en god helhetslösning.

Inom det område som kommunen har avgränsat som planområde fanns till en början åtta befintliga bostadsfastigheter. Planområdet utökades dock med ytterligare två befintliga bostadsfastigheter, var av en är obebyggd, efter samrådsskedet.

Ändring av detaljplan Under hösten 2017 inkom fastighetsägare till Torstäva 14:1 med ansökan om planbesked avseende ändring av detaljplan. Syftet med ändring av detaljplanen är att utöver gällande användning bostäder och centrum, inom aktuellt planområde pröva platsens lämplighet för vårdbostäder.

Ändringen syftar till att möta den ökade efterfrågan på vårdbostäder i kommunen. Därmed skapas en flexibel byggrätt med utvecklingsmöjligheter över tid.

5

Förenlighet med underliggande plans syfte och grundstruktur Aktuell detaljplan upprättas som ändring av detaljplan. Hela den underliggande detaljplanen omfattas rent geografiskt, men det är enbart del av fastigheten Torstäva 14:1 som omfattas av föreslagen ändring.

Ändring av detaljplan upprättas enligt plan- och bygglagen, (PBL) 4 kap 38§. Det är möjligt för kommunen att göra mindre ändringar av användningsbestämmelser under förutsättning att avsikten med den ursprungliga planens grundstruktur bevaras och att ändringen är förenlig med planens syfte. Grundstrukturen består av den avsedda användningen av mark och vattenområden och anges genom användningsbestämmelser. Planens grundstruktur har tagits fram genom den lämplighetsprövning som gjorts vid planläggningen.

Syftet med gällande/underliggande detaljplan var att möta behovet av den ökade efterfrågan på förskoleplatser, boende och service på Trummenäs. Vidare beskrivs att detaljplanen ska ha en lång livslängd, kunna följa marknadens efterfrågan och konjunkturförändringar. Detaljplanen ska vara flexibel och möjliggöra för flera användningar och utformningar. Syftet var även att värna om de höga naturvärdena inom planområdet. Naturvärdena ska bevaras, vårdas och samverka med den nya exploateringen för att skapa ett mervärde för boende, brukare, flora och fauna.

Ändring av detaljplanen påverkar inte den underliggande detaljplanens grundstruktur. Ändringen medför inte att några bestämmelser tas bort eller förändras i sin formulering eller omfattning.

Planändringen motverkar inte avsikten (syftet) med den underliggande detaljplanen då samtliga användningar fortsätter att gälla för aktuell del av planen och kan genomföras i kombination med tillkommande användning.

Inom användningen B, bostäder ryms bostäder med ett visst vårdinslag. Aktuell fastighet är b.la planlagd för bostäder (samt centrum). För att kunna möta en föränderlig efterfrågan med ett framtida behov av att bredda innehållet med ökat vårdinslag föreslås aktuell fastighet tillföras planbestämmelsen D1 med precisering vårdbostäder. Preciseringen syftar till att begränsa vårdinslaget och därmed dess tänkbara omgivningspåverkan.

Kommunen önskar en flexibel detaljplan för aktuellt markområde för att kunna möta upp ett förändrat behov över tid. Ändringen medför inga förändringar vad gäller påverkan på omgivningen. Mängden trafik som genereras från användningen vårdbostäder bedöms likvärdig med de

6 användningar som gäller enligt underliggande plan. Ändringen medför inga ytterligare förändringar vad gäller bestämmelser.

Genomförandetiden för underliggande detaljplan kvarstår vilket innebär att den återstående genomförandetiden även ska gälla för de planbestämmelser som planändringen avser och kräver inte något särskilt beslut. På detta sätt undviks att olika genomförandetider blir gällande för samma område. Den kvarvarande genomförandetiden för den ursprungliga planen ska användas, även om det återstår mindre än fem år av genomförandetiden. För aktuell plan innebär detta att genomförandetiden motsvarar den tid av 10 år som kvarstår från datum 2017-04-27 och framåt.

Ändringen anses lämplig utifrån hållbarhetskraven i 2 kap PBL.

Redovisning av tillkommande, justerade och borttagna planbestämmelser inom ramen för ändring av detaljplan

Tillkommande bestämmelser:

• D1 – Vårdbostäder

• Genomförandetid för föreslagen ändring är 10 år från datum 2017-04-27, vilket är den dag underliggande detaljplan Detaljplan för Torstäva 13:9 m.fl., Trummenäs, Karlskrona kommun, vann laga kraft.

Kvarvarande bestämmelser:

Samtliga bestämmelser på plankartan (förutom D1 som genom denna ändring tillförs planen) gäller och har prövats inom underliggande detaljplan Detaljplan för Torstäva 13:9 m.fl., Trummenäs, Karlskrona kommun, laga kraft 2017-04-27.

Aktuell ändring av detaljplan ersätter underliggande detaljplan i sin helhet.

Tydlighetskravet Vid en ändring prövas om de förändringar som ändringen avser är lämpliga. Det är av stor vikt att ändringen uppfyller tydlighetskravet i PBL samt motsvarar syftet med gällande detaljplan som avses ändras.

Planändringen uppfyller tydlighetskravet genom att tydligt redovisa vilka planbestämmelser som tillkommer samt dess konsekvenser.

7

Ändringen bedöms inte ytterligare påverka människor eller miljön då området redan prövats för bostäder och centrumbebyggelse och användningen vårdbostäder inte skiljer sig mot dessa sett till omgivningspåverkan.

När detaljplan 744/17 togs fram genomfördes ett antal utredningar. Dessa utredningar ligger även till grund för aktuell ändring av detaljplanen:

- Naturvärdesinventering - Miljöteknisk markundersökning gälande föroreningar - Miljöteknisk markundersökning gällande geoteknik - Dagvattenutredning - Mifo Historik - Bullerutredning gjord för detaljplan Gängetorp15:20

8

Planens syfte

Syftet med ändring av detaljplanen är att utöver gällande användning bostäder och centrum, inom del av Torstäva 14:1 pröva platsens lämplighet för vårdbostäder.

Planens syfte i sin helhet är att pröva markens lämplighet för skola, bostäder, vårdbostäder och centrumenhet, på Torstäva 13:9 m.fl., för att möta den ökade efterfrågan på förskoleplatser, boende och service på Trummenäs.

För att detaljplanen ska ha en lång livslängd, kunna följa marknadens efterfrågan och konjunkturförändringar ska detaljplanen vara flexibel och möjliggöra för flera användningar och utformningar. Detaljplanen ska även värna om de höga naturvärdena inom planområdet. Naturvärdena ska bevaras, vårdas och samverka med den nya exploateringen för att skapa ett mervärde för boende, brukare, flora och fauna.

Bild 2. Tallar på Torstäva 14:1 söder om väg 738, Gängletorpsvägen. Tallarna är 150-200 år och har höga naturvärden.

9

Plandata

Läge och areal

Områdena för den önskade exploateringen är ca 12 ha och belägna vid Trummenäs entré samt vid Albatrossvägen. Den stora delen av området ligger väster om Trummenäsvägen samt sträcker sig både norr och söder om väg 738, Gängletorpsvägen. Den mindre delen av planområdet är belägen vid Albatrossvägen.

Bild 3. Översiktskarta med markerat planområde. För information om fastigheter och vägnamn se bild 1 på sida 4.

Markägoförhållande Marken inom de tre fastigheterna, vilka den huvudsakliga exploateringen omfattar, ägs av tre privatpersoner.

10

Planförslag Bebyggelse

Förskola

På Torstäva 14:1, söder om väg 738, Gängletorpsvägen, planeras en förskola för att tillgodose den ökade efterfrågan på Trummenäs men även för att kunna försörja kringliggande områden. Att placera förskolan vid Trummenäs entré bedöms som den bästa lokaliseringen sett till rörelsemönster då majoriteten av de boende på Trummenäs passerar platsen, och det gör även boende i kringliggande områden. Att placera förskolan längs med naturliga rörelsemönster gör det lättare att gå eller cykla till förskolan och sedan ta sig vidare på samma vis eller med kollektivtrafik, vilket finns i anslutning till fastigheten. Det bidrar också till kortare bilresor för de som använder bil.

Placeringen av förskolan bidrar dock till vissa utmaningar sett ur trafiksynpunkt. Det är viktigt att förskolans angöring placeras och utformas på ett sådant vis att det inte skapas köbildning på Trummenäsvägen eller Gängletorpsvägen i samband med hämtning och lämning. Angöringen får inte heller placeras såpass nära korsningen att den kan bidra till risk på grund av begränsad sikt.

För att säkra att detta är möjligt har en trafikanalys gjorts baserad på den illustrationsplan som medföljer planbeskrivningen, se bild 4. Analysen är en uträkning av parkeringsbehovet, för såväl cyklar och bilar. Analysen visar att trafikytorna är tillräckliga för att hantera förskolans behov. Om annan utformning än illustrationen väljs behöver samma mängd trafikyta tillskapas.

En annan utmaning som placeringen av förskolan medför är buller. Det rekommenderas att bullervärdena på en förskolegård inte ska överstiga 50 dBA. Att understiga 55 dBA går att åstadkomma genom att parkeringsytorna placeras närmst Gängletorpsvägen, följt av skolbyggnaden vilken bör ligga minst 41 meter från Gängletorpsvägens vägmitt. Förskolegården bör sedan placeras söder om skolbyggnaden som då fungerar som en bullerskärm. Med denna utformning understiger bullervärdet 50 dBA. Om annan utformning väljs kan det bli nödvändigt att upprätta ett bullerplank för att säkra en god förskolemiljö. Detta bekostas i så fall av exploatören.

11

Slutligen behöver förskolan också anpassas till de höga naturvärdena som finns inom fastigheten, vilket både är en utmaning men kan även vara ett stort mervärde. Fastigheten omfattar en äldre tallskog vilken ska bevaras i möjligaste mån. Byggnader och anläggningar ska placeras och utformas för att minimera skadan på tallarna vilket är en utmaning. Mervärdet kan dock skapas om förskolans verksamhet väljer att samspela med naturen. Träden kan vara gynnsamma element vid lek (kurragömma, datt m.m.), de kan vara läroelement då det finns en rik flora och fauna och de kan bidra till skugga som skyddar barnen.

Bild 4. Illustrationen visar en av många möjliga placeringar och utformningar av förskolan. Förskolan är tänkt att omfatta sex avdelningar med möjlighet till utbyggnad för ytterligare två avdelningar.

12

Centrumenhet

På Torstäva 14:1, norr om väg 738, Gängletorpsvägen, planeras för bostäder med möjlighet att etablera vårdbostäder samt en centrumenhet. Användningen möjliggör kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som passar in i ett områdes knutpunkt samt lägenheter och vårdbostäder.

Ambitionen är att centrumenheten ska innehålla en mataffär men den även har utrymme för andra mindre verksamheter, exempelvis pizzeria, frisör eller dylikt, beroende på efterfrågan.

Bild 5. (Alternativ 1) Illustrationen visar en av många möjliga placeringar och utformningar som ryms inom fastigheten. Alternativet inrymmer centrumfunktion samt bostäder.

13

Bild 6. (Alternativ 2) Illustrationen visar en av många möjliga placeringar och utformningar som ryms inom fastigheten. Alternativet inrymmer centrumfunktion, bostäder samt vårdbostäder.

Bostäder

Torstäva 14:1 vid Gängletorpsvägen På Torstäva 14:1 norr om Gängletorpsvägen på samma fastighet som centrumenheten finns möjlighet att bygga bostäder alternativt vårdbostäder. Dessa kan antingen byggas ovanpå verksamheterna/affärerna, placeras vid vägen med tyst sida alternativt i fastighetens norra del mot den tillkommande vägen. Placeringen behöver ta hänsyn till gällande bullerförordning. Antingen placeras bostadsbebyggelsen minst 41 meter från Gängletorpsvägen alternativt utformas med tyst sida. Uteplatser ska placeras minst 36 meter från Gängletorpsvägens vägmitt. För illustration se bild 5 och 6.

Byggnaderna får som mest vara tre våningsplan med en totalhöjd på 13,5 meter exklusive tekniska anläggningar. Fastigheten får totalt exploateras med en byggnadsarea (yta som det totala antalet byggnader får uppta i markplan) på 40 % av fastighetsarean. Detta gäller för bostäder, vårdbostäder och centrumverksamhet sammanräknat. Utöver byggnaderna behöver fastigheten omfatta parkering enligt gällande norm och uteplats/friyta för bostäderna. Marken som är markerad med pickar (punkter) får inte bebyggas på grund av att det finns en byggnadsfrizon runt Gängletorpsvägen samt skyddsavstånd till grannfastigheterna.

14

På Torstäva 14:1 söder om Gängletorpsvägen planeras en förskola. Om förskolan av någon anledning inte kommer till stånd eller på sikt skulle avvecklas har markägaren möjlighet att exploatera delar av fastigheten med bostäder. Bostäderna tillåts i tre våningsplan med en totalhöjd på 13,5 meter exklusive tekniska anläggningar. Fastigheten får totalt exploateras med en byggnadsarea (yta som det totala antalet byggnader får uppta i markplan) på 30 % av fastighetsarean. Exploateringen behöver dock ta hänsyn till de höga naturvärdena inom fastigheten. Växtligheten ska bevaras och skötas enligt vad som anges under rubriken natur. Det krävs också marklov för trädfällning inom fastigheten. Slutligen är det byggnadsförbud inom marken som är markerad med pickar (punkter). I söder är det för att skydda skogen från exploatering och i norr för den byggnadsfriazonen runt Gängletorpsvägen. I öster och väster är det skyddsavstånd till grannfastigheterna.

Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1 Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, består av betesmark/ängsmark som omgärdar en befintlig bostadsfastighet. Planförslaget innebär att betesmarken/ängsmarken omvandlas till tomter för enfamiljshus, enligt förslaget 9 - 10 st. med en minsta tomtstorlek på 850 kvm.

Då tomterna ligger i utkanten av Trummenäs bedöms den tillkommande bebyggelsen ha liten påverkan på sin omgivning. De enda som möjligen kan påverkas negativt av dess omfattning, troligen då i form av förlorade utblickar, är de befintliga bostäderna inom planområdet. Påverkan bedöms dock vara ringa. Med det som bakgrund har den tillkommande bebyggelsen och befintlig bebyggelse getts en relativt stor byggrätt.

På tomterna tillåts enfamiljshus i två våningar med en totalhöjd på 9 meter exklusive tekniska anläggningar. Största tillåtna byggnadsarea (yta som det totala antalet byggnader får uppta i markplan) är 22 % av fastighetsarean. Huvudbyggnaden ska placeras minst 4,5 meter, och uthus samt garage minst 1 meter, från tomtgräns. Huvudbyggnad, uthus och garage ska placeras minst 6 meter från gata där angöring sker.

Väster om Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, söder om Gängletorpsvägen finns två befintliga villatomter, var av en är obebyggd. Här tillåts samma byggrätt som villatomterna på Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1.

15

Torstäva 13:9 Torstäva 13:9 norr om Gängletorpsvägen består idag av igenvuxen betesmark, skog och sly. Här tillåter byggrätten att flerbostadshus upprättas i två våningsplan med en totalhöjd på 9,0 meter exklusive tekniska anläggningar. Största tillåtna byggnadsarea (yta som det totala antalet byggnader får uppta i markplan) är 30 % av fastighetsarean. Huvudbyggnaden ska placeras minst 4,5 meter, och uthus samt garage minst 1 meter, från tomtgräns. Huvudbyggnad, uthus och garage ska placeras minst 6 meter från gata där angöring sker.

Om efterfrågan på flerbostadshus inte finns har exploatören möjlighet att istället upprätta enfamiljshus, ca 6 st. friliggande villor. Dessa villor har samma byggrätt som flerbostadshusen förutom att byggnadsarean (yta som det totala antalet byggnader får uppta i markplan) inte får överskrida 22 % av fastighetsarean.

Vid Torstäva 13:9 söder om Gängletorpsvägen finns sju befintliga villatomter och det planeras för ytterligare en inom fastigheten. Här tillåts samma byggrätt som villatomterna på Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, se ovan.

Torstäva 14:15 vid Albatrossvägen På Torstäva 14:15 vid Albatrossvägen önskar exploatören upprätta två till fyra radhus. Byggnaderna tillåts i två våningsplan med en byggnadshöjd på maximalt 6,5 meter och en takvinkel på maximalt 38 grader. Största tillåtna byggnadsarea (yta som det totala antalet byggnader får uppta i markplan) för sammanbyggda hus är 30 % av fastighetsarean. Huvudbyggnaden ska placeras minst 4,5 meter, och uthus samt garage minst 1 meter, från tomtgräns eller sammanbyggas över gemensam gräns. Huvudbyggnad, uthus och garage ska placeras minst 6 meter från gata där angöring sker.

Om radhusen inte skulle komma till stånd har exploatören möjlighet att upprätta friliggande enfamiljshus. Dessa har samma byggrätt som de sammanbyggda husen förutom att den största tillåtna byggnadsarean (yta som det totala antalet byggnader får uppta i markplan) är 22 % av fastighetsarean.

Fastigheten är i dagsläget inte strandskyddad, men strandskyddet återinträder när gällande detaljplan upphävs. Strandskyddet kommer upphävas igen för den nya användningen, se kapitlet strandskydd.

Vid Albatrossvägen ligger delar av fastigheten under lägsta grundläggningsnivå. Marken behöver därför fyllas ut för att möjliggöra för bostadsbebyggelse. Där byggnader placeras ska grundläggningsnivån uppnå

16 en höjd av + 2,88 meter över rikets nollplan (RH70) medan på andra delar av fastigheten kan det bli nödvändigt att slänta för att möta kringliggande vägars höjdsättning.

Natur

Naturvärden

På den södra delen av Torstäva 14:1 vid Gängletorpsvägen finns en skogsdunge. Skogsdungen har, efter planbeskedet, pekats ut som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Området är utpekad för förekomsten av spärrgreniga grova träd och värdefull kryptogamflora (alger, lavar, mossor, svampar och ormbunksväxter). Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa områden har egenskaper som gör att de är viktiga för att hotade eller missgynnade arter i skogen ska ha möjlighet att överleva.

Skogen omfattar tallar med hög ålder som kan uppgå till 150 – 200 år. I området finns tidigare noterat grovticka som växer på tallstammar och tallrötter. Arten är så kallad indikatorart vilket i detta fall visar på lång kontinuitet, gammelskog och höga naturvärden.

För att ta tillvara de höga naturvärdena i området söder om vägen så har de mest värdefulla tallarna mäts in och en ”Naturinventering” (WSP 2016) tagits fram. Förskolan, alternativt bostäderna, och andra anläggningar så som parkeringsytor, lekanläggningar och dylikt, inom Torstäva 14:1, ska placeras och utformas så att så många som möjligt av de äldre tallarna kan bevaras. Vid trädfällning ska bygglovet/marklovet samrådas med miljöavdelningen.

På delar av Torstäva 15:9 (f.d. Torstäva 15:1) samt på vissa av de befintliga bostadsfastigheterna inom planområdet finns stenmurar. Stenmurar i odlings- och betesmark är biotopskyddade på grund av dess naturvärden. Efter planens genomförande upphör biotopskyddet på grund av den ändrade markanvändningen. Naturvärdena finns dock kvar och därför skyddas stenmurarna i detaljplanen med ett rivningsförbud. Det är dock tillåtet att i iordningställa murar som rasat.

Naturområden

Mot Gängletorpsvägen finns ytor planlagda som natur. Dessa fungerar som en buffertzon mellan vägen och bostäderna men innehåller även några skyddsvärda träd och möjligen även insekter, ekoxe.

17

Tidigare kommunala ställningstaganden Översiktsplan och fördjupad översiktsplan

Torstäva behandlas inte i Översiktsplan 2030 då det finns en fördjupad översiktsplan (FÖP) för området, fördjupad översiktsplan för Trummenäsområdet, från 2006.

I den fördjupade översiktsplanen för Trummenäsområdet föreslås att: 1. ny bostadsbebyggelse ska tillkomma i anslutning till befintlig, 2. ny bostadsbebyggelse ska anpassas till befintlig, 3. befintlig bostadsbebyggelse inom områden som planlagts för fritidshus ska anpassas för permanentboende och få större byggrätt. Gällande bebyggelse för service framhålls vikten av att mark avsätts för förskola/skola samt för centrumfunktioner.

Denna detaljplan stämmer väl överens med ovan nämnda riktlinjer då den möjliggör för service i form av förskola och centrum samt ansluter till befintlig bostadsbebyggelse.

Gällande trafik föreslår den fördjupade översiktsplanen att väg 738, Gängletorpsvägen, ska få: 1. mer trafiksäkra korsningar, 2. en rondell vid infarten till Trummenäs, 3. förbättrade bussförbindelser och hållplatser, 4. parallell gång- och cykelbana längs med väg 738, Gängletorpsvägen.

Det finns en vägplan för rondellen och gång- och cykelbanan längs med Gängletorpsvägen. Denna plan förverkligades under 2016.

Denna detaljplan bidrar med, sett utifrån trafikaspekter, ett ökat underlag för kollektivtrafiken. Detta skulle på sikt kunna möjliggöra för förbättrade bussförbindelser och hållplatser.

Den föreslagna ändringen av detaljplanen ansluter till befintlig bostadsbebyggelse. Tillägget av användningen vård (D1) kommer inte innebära att användningarna bostad (B) och centrum (C) försvinner eller inskränks. Planen kommer således fortfarande tillåta centrumfunktioner på platsen.

18

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

I Karlskrona kommuns bostadsförsörjningsprogram har kommunen delats in i nio zoner; Trossö, mellanstaden, fastlandsstaden, Lyckeby m.m., Nättraby, Rödeby, Jämjö, landsbygden och skärgården. I det område som kallas Landsbygden ingår, vilket framgår av rubriken, landsbygden men även ett antal samhällen, tätorter och befolkningskoncentrationer: Fågelmara, Brömsebro, Kristianopel, Kättilsmåla, Torhamn/Sandhamn, Ramdala, Trummenäs, Spjutsbygd, Strömsberg, Fridlevstad, Nävragöl, Holmsjö, Saleboda, Tving och Skillingenäs.

Den senaste femtonårsperioden har Trummenäs ökat med 241 personer, (+ 70,1 %). Samtidigt har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %.

Under de senaste 15 åren har det framförallt byggts nya bostäder längs kustområdet.

Trummenäs är ett tidigare fritidshusområde som har omvandlats till permanentboende. Det har och pågår även en stor utbyggnad av småhus. I dagsläget (2016) finns det ingen service så som förskola eller livsmedelsbutik. Kollektivtrafik finns endast längs med Gängletorpsvägen.

Detaljplanen bidra till att uppfylla bostadsförsörjningsprogrammet då den bidrar med service i ett expansivt område samt medför ett varierat bostadsbestånd med villor, radhus och lägenheter vilket kan möta varierande målgrupper, i ett område där efterfrågan är stor.

Föreslagen ändring av detaljplan med tillägg av användningen vårdbostäder

(D1) går i linje med ovan beskrivna riktlinjer om att planera för variation av bostäder och befolkningsgrupper.

Äldrenämnden fastställde 2015 ”Program för omvårdnadsboende 2015- 2030”. Här listas flera viktiga faktorer som är viktiga att beakta vid lokalisering av nya omvårdnadsboenden. Det beskrivs att det ska finnas ett naturligt upptagningsområde där efterfrågan även ses stabil över tid. Tillgången på bostäder bör alltså svara mot den äldre befolkningen på platsen nu och i framtiden. Vidare lyfts närhet till service (samhällelig, kommersiell och kulturell) samt goda kollektivtrafikförbindelser som två viktiga aspekter att beakta. Gällande platsen i fråga ska den vara topografiskt tillgänglig och på fastigheten ska det gå att utforma en attraktiv och anpassad utemiljö för de boende.

19

Platsen är väl placerad sett till närhet till kollektivtrafik eftersom det finns busshållplats på Gängletorpsvägen. Däremot finns i dagsläget endast ett litet utbud av kommersiell service i närheten till platsen. Trummenäs attraktivitet och kraftiga utveckling de senaste åren ger dock underlag för mer service inom orten varför detta kan komma att utvecklas i framtiden. Marken är flack, med endast mindre nivåskillnader. Utemiljön går således att på ett enkelt sätt tillgänglighetsanpassa utifrån boendes behov. För att se till att utemiljön blir attraktiv för de boende bör utformning av bebyggelsen studeras i ett tidigt skede.

Detaljplaner

Den stora delen av planområdet vid entrén till Trummenäs är i dagsläget inte planlagd. Längst i söder av det stora området, där Antons väg går, överlappar detaljplan 367 (detaljplan för Torstäva 5:1) det nya området. Den nya Detaljplanen kommer omfatta vägen för att möjliggöra en breddning då trafikmängderna kommer att öka.

Den mindre delen av planområdet vid Albatrossvägen är planlagd som teknisk anläggning/reningsanläggning. Anläggningen är inte längre i bruk och behovet av den finns inte kvar då området nu försörjs med kommunalt vatten och avlopp.

20

Nuläge, planförslag och konsekvenser Stads- och landskapsbild

Omgivning

Trummenäs är beläget öster om Karlskrona centrum, ca 15 km, och är omgivet av hav och jordbrukslandskap. Området utgörs av ett fritidshusområde som med tiden omvandlats till permanentbostäder, vilket starkt präglar karaktären på de äldre bostäderna. Dessa är relativt små och har på senare tid byggts ut efter ändringar av äldre detaljplaner. Det finns också nyare bostäder på Trummenäs då exploateringstrycket medfört nya detaljplaner under 2000-talet.

Utöver bostadsbebyggelsen upptar golfbanan en stor del av Trummenäs och är ett starkt identitetsskapande element för området.

Bild 7. Trummenäs landskapsbild med golfbanan och bostadsbebyggelsen.

Befintlig bebyggelse

Inom planområdet finns i dagsläget tio befintliga bostadsfastigheter. Torstäva 5:2, 5:66, 13:2, 13:4, 13:5, 13:7, 13:8, 13:16, 13:21 och 15:2 söder om Gängletorpsvägen. Majoriteten är permanentbostäder men det finns även några fritidshus samt en obebyggd tomt. Planläggning av dessa innebär tydligare regleringar gällande byggrätter, vad som är tillåtet och vad som inte är det.

21

Befintliga bostadsfastigheter är skilda från annan bebyggelse via väg samt påverkar inte utsikten för annan bebyggelse. Fastigheterna ges därför stora och flexibla byggrätter.

Trafik

Gång och cykel

Gängletorpsvägen har 2016 kompletterats med en gång- och cykelbana i västlig riktning samt en rondell. Detaljplanen påverkar inte väg 738, Gängletorpsvägen, utan enbart bekräfta fastställd vägplan.

Bild 8. Den nya gång- och cykelbanan samt rondellen längs Gängletorpsvägen.

Kollektivtrafik

Trummenäs kollektivtrafikförsörjs av buss 123. Bussen går längst Gängletorpsvägen och svänger inte ner på Trummenäs.

Bil

Detaljplanen medför möjlighet till bräddning av Torstävavägen, i den norra delen av planområdet. Vägområdet blir 6,5 meter för att vägföreningen ska kunna tillgodose framtida behov av framkomlighet. Vilken standard på vägen som exploateringen medför bestäms i samråd med vägföreningen och fastställs i exploateringsavtalet.

22

För att kunna angöra de nya villatomterna på den norra delen av Torstäva 13:9 så behöver än ny väg anläggas. Samma sak gäller för Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1. Här ges ett vägområde på 5,5 meter, faktisk bredd anges i exploateringsavtalet. Även Antons väg ges ett större vägområde (5,5 meter) för att möjliggöra en breddning, faktisk bredd anges i exploateringsavtalet.

Då vägarna i Torstäva inte ägs av kommunen, utan har enskilt huvudmannaskap, så behöver nya vägar och fastigheter anslutas till befintlig vägförening.

Sociala aspekter

Barnperspektiv

Detaljplanen möjliggör för en förskola på Torstäva 14:1, vid korsningen Gängletorpsvägen och Trummenäsvägen. För att skapa en god skolmiljö för barnen är trafiksituationen avgörande. Fastigheten behöver innehålla parkeringar för personal, utrymme för hämtning och lämning av barn samt varumottagning för matleveranser m.m. Det är viktigt att dessa ytor placeras och dimensioneras så att de inte hamnar i konflikt med förskolans verksamhet, de som angör fastigheten via gång eller cykel samt övrig trafik som rör sig längst Gängletorpsvägen och Trummenäsvägen. En möjlig lösning illustreras i kapitlet Planförslaget.

Bild 9. Möjlig utformning av förskolan. Förskolan Solberga av flexator.

För att skapa en god skolmiljö är bullerfrågan även av stor vikt. Det rekommenderas att bullervärdena på en förskolegård inte ska överstiga 50 dBA. Att understiga 55 dBA går att åstadkomma genom att parkeringsytorna placeras närmst Gängletorpsvägen, följt av skolbyggnaden vilken bör ligga minst 41 meter från Gängletorpsvägens vägmitt.

23

Förskolegården bör sedan placeras söder om skolbyggnaden som då fungerar som en bullerskärm. Med denna utformning understiger bullervärdet 50 dBA. Om annan utformning väljs kan det bli nödvändigt att upprätta ett bullerplank för att säkra en god förskolemiljö.

Det finns en mindre tallskog inom fastigheten som har höga naturvärden och kan skapa ett mervärde för barnen och förskolans verksamhet. Träden kan vara gynnsamma element vid lek (kurragömma, datt m.m.), de kan vara läroelement då det finns en rik flora och fauna och de kan bidra till skugga som skyddar barnen. Det är även önskvärt att naturvården, skötsel och nyplantering av träd, sker i samverkan med förskolan.

Tillgänglighet

Närhet till service och kollektivtrafik är viktiga aspekter att ta i beaktande vid planering för särskilda grupper så som äldre eller personer med funktionsnedsättning. Busshållplats finns i direkt anslutning till planområdet. Det finns kommersiell service i Trummenäs i form av en restaurang och en kiosk, vilka är öppna under sommartid. Inom planområdet tillåts även centrumfunktioner vilket ger möjlighet för fler serviceetableringar. Fler boende i Trummenäs ökar vidare underlaget för service och kollektivtrafik. Natur

Natur och rekreation

Stora delar av planområdet omfattas av naturområde. Delar av dessa bedömdes redan i tidigt skede ha stora naturvärden, efter inventering av miljöavdelningen. Detta resulterade i en naturinventering, ”Naturinventering” (WSP 2016). Inventeringarna omfattar befintlig information rörande riksintressen, Natura 2000-områden, områdets eventuella skyddsvärda biotoper, rödlistade arter, naturreservat, nyckelbiotoper, m.m. Inventeringarna omfattar även två fältinventeringar vilka genomförts januari 2016 av kommunen samt mars 2016 av WSP.

Nedan följer en beskrivning och bedömning av naturvärdena baserat på naturinventeringarna. Det är viktigt att poängtera att naturvärdes- bedömningen av WSP inte innebär några ställningstaganden av inventeringsområdets lämplighet för en exploatering eller ej. Den innehåller endast bedömningar och rekommendationer ur naturhänseende. Kommunens inventering och bedömning ämnar därför stå för avvägningen mellan de två intressena, naturvård och exploatering.

24

Torstäva 13:9 och Torstäva 14:1 norr om väg 738, Gängletorpsvägen Området norr om väg 738, Gängletorpsvägen, är relativt högt beläget och det finns mycket berg i dagen. Här och var finns tidvis sanka områden på grund av närhet till berget.

Området består av lövskog, främst ek och asp, i en igenväxningsfas med uppkommande sly som gör delar om området svårgenomkomligt. Vegetationen är relativt karg och marken näringsfattig. Sannolikt har det historiskt förekommit bete då spår i form av hagmarksarter som oxel, höga betade enar, kaprifol, murgröna och fågelbär förekommer. Här finns också mindre område med hällmark med ljung och enbuskar. Spår efter rådjur är vanliga. I väster avgränsas planområdet av en fägata.

”Naturinventering” (WSP 2016) konstaterar att norr om väg 738 finns det några utpekade skyddsvärda träd (flera ekar och en ask). I deras inventering är två äldre spärrgreniga ekar samt fyra medelstora ekar, utpekade som extra värdefulla, längs med Torstävavägen. Dessa ekar kan bli framtida jätteträd och om det är möjligt bör så många som möjligt av dem bevaras. Till exempel i ägogränser och på allmän mark. I övrigt bedömdes området inte besitta några naturvärden.

Kommunens sammanvägda bedömning är att området norr om Gängletorpsvägen består av en relativt vanlig naturtyp i Blekinge och uppvisar inga särskilda naturvärden utöver de äldre grova lövträden. Området bedöms kunna tas i anspråk, sett utifrån naturvårdssynpunkt, i enlighet med planförslaget. Exploateringen bör dock ta hänsyn till de äldre träden så att dessa i möjligaste mån kan bevaras.

Bild 10. Ekar på Torstäva 14:1 norr om Gängletorpsvägen.

25

Torstäva 13:9 och Torstäva 14:1 söder om väg 738, Gängletorpsvägen I området söder om Gängletorpsvägen finns ett mindre skogsområde. Skogsområdet har, efter planbeskedet, pekats ut som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Området är utpekad för förekomsten av spärrgreniga grova träd och värdefull kryptogamflora (alger, lavar, mossor, svampar och ormbunksväxter). Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa områden har egenskaper som gör att de är viktiga för att hotade eller missgynnade arter i skogen ska ha möjlighet att överleva.

Området är plant med svag sluttning mot väster. Även här finns mycket berg i dagen och ett relativt grunt jordtäcke vilket medför att det tidvis står vatten i svackor. Området består av, precis som på andra sidan vägen, en karg miljö med dominerande trädskikt av tall och ek. Men även med inslag av andra trädslag. Här finns kraftig undervegetation av framför allt yngre träd. Tallarna har hög ålder som kan uppgå till 150 – 200 år. I området finns tidigare noterat grovticka som växer på tallstammar och tallrötter. Arten är så kallad indikatorart vilket i detta fall visar på lång kontinuitet, gammelskog och höga naturvärden.

WSPs bedömning är att området i sydost med äldre grova tallar, flera signalarter och rödlistade arter har höga naturvärden. Området har en hel del död ved, både nydöda träd och liggande och stående äldre hård död ved. Sådana områden är potentiellt viktiga för en hel del undanträngda insektsarter, varav flera hotade. Dessa typer av områden blir allt ovanligare i Sydsverige idag. Inkluderas tallområdet i framtida bebyggelse finns risk att den döda veden rensas bort i en ”städiver” vilket skulle skada områdets värde för bl.a. insekter, lavar och hackspettar.

Bild 11 och 12. Tallar på Torstäva 14:1 söder om Gängletorpsvägen.

26

Kommunens sammanvägda bedömning är att området söder om vägen har en artrikare trädsammansättning och tallarna en synnerligen hög ålder. Förekomsten av grovticka tyder på att andra naturvärden också kan finnas i området. Då förskolan behöver friyta, för att skapa en varierad lek- och läromiljö för barnen, bör den södra sidan anses mest lämpad för detta. Det skulle innebära att lek- och läromiljön kan samordnas med bevarandet av naturvärdena.

För att ta tillvara de höga naturvärdena i området söder om vägen så har de mest värdefulla tallarna mäts in. Byggnader och andra anläggningar så som parkeringsytor, lekanläggningar och dylikt, inom Torstäva 14:1, ska placeras och utformas så att så många som möjligt av de äldre tallarna kan bevaras. Vid trädfällning ska bygglovet/marklovet samrådas med miljöavdelningen.

Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1 Gällande betesmarken på Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, bedöms naturvärdena låga. Dock finns där stenmurar vilka är biotopskyddade.

Bild 13 och 14. Ängsmark/betesmark på Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1.

För att kunna angöra de nya fastigheterna samt skapa god tillgänglighet och en säker trafikmiljö på tillfartsvägen, Antons väg, behöver delar av stenmurarna på Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, flyttas. Dispens från biotopskyddet har därför sökts hos länsstyrelsen.

Åtgärden är nödvändig för att markområdet ska kunna exploateras för bostäder vilket är ett allmänt intresse. Pågående detaljplan har utformats för att kunna möjliggöra den nya markanvändningen samtidigt som stenmurarna bevarats i möjligaste mån.

I de fall mur behöver tas bort föreslås en omlokalisering som kompensationsåtgärd. Plankartan har efter granskningsskedet kompletterats med en skyddsbestämmelse. Stenmurarna ska bevaras efter de iordningställts i enlighet med dispensansökan, vilken beskrivits ovan.

27

I samband med detaljplanen har en naturinventering tagits fram och inga särskilt skyddade arter hittades i samband med inventeringen. Stenmurarna utgör dock livsmiljö för djur och växter utan särskilda skydd. Dessa djur och växter har goda förutsättningar att leva kvar då stora delar mur ska bevaras och skyddas i plan. I samband med att murarna flyttas kommer en tillfällig störning att uppkomma, men på sikt återskapas goda förutsättningar för djur och växter även i och omkring de flyttade delarna av muren.

Stenmurar bedöms vara vanliga i området, Trummenäs/Ramdala. Deras värde i anslutning till ängsmark bedöms också vara lägre än om de hade varit i anslutning till brukad åkermark. Detta då stenmurar i ett brukat åkerlandskap vanligen har högre naturvärden och ger skydd åt flera arter i ett kargt och enahanda jordbrukslandskap.

Torstäva 14:15 vid Albatrossvägen Den mindre delen av planområdet vid Albatrossvägen består av gräs och har inga särskilda naturvärden.

Bild 15. Gräsplan på Torstäva 14:15 vid Albatrossvägen.

Övrigt Inom planområdet finns flera skyddsvärda träd. Främst i form av hålträd av olika slag, men även enstaka grövre ekar. Dessa bör i möjligaste mån bevaras och det gäller framför allt ekarna, och bör även skyddas från exempelvis grävskador under byggprocessen. Detaljplanen omfattas därför av en planbestämmelse gällande trädfällning av ekar. Fällning kräver lovplikt och träd som inte fälls utgör ett skyddsavständ på 15 gånger stammans diameter för att skydda rötterna.

28

Bild 16. Biologiskt värdefulla träd som har rapporterats inom området. Datat är hämtat från Trädportalen, WSPs naturinventering.

Skydds- och skötselbeskrivning av tallskogen

Markägaren ansvarar för att skydda och sköta såväl befintliga som tillkommande träd. Dessa ska skötas enligt nedan angiven beskrivning vilket fastställs av q1-bestämmelse på plankartan. Om skydds- och skötselbeskrivning inte följs kan detta resultera i föreläggande och även vite.

För mer information och vägledning gällande skötsel kontakta Karlskrona kommun, miljöavdelningen - naturvård. Kontroll och tillsynsansvarig är Karlskrona kommun, bygglovsavdelningen.

Inför exploateringen Byggnader och andra anläggningar så som parkeringsytor, lekanläggningar och dylikt, inom Torstäva 14:1, ska placeras och utformas så att så få tallar som möjligt behöver avverkas. Vid trädfällning ska bygglovet/marklovet samrådas med miljöavdelningen. Inför exploatering ska miljöavdelningen märka ut vilka träd som ska bevaras. Dessa träd omfattas därefter av vite om de skadas (detta gäller inte bara stammarna utan även rötterna). Skyddsområdet kring träden måste därför vara relativt stort.

Trädfällning som inte sker i samband med exploatering

29

Om träd önskas fällas, och inte hanteras inom ramen för ett bygglov, krävs marklov för trädfällning. Marklovet ges av bygglovsavdelningen men ska även samrådas med miljöavdelningen.

Skötsel av befintliga träd Det stora värdet ligger i de äldre tallarna som hyser både svampar, lavar och insekter men stort värde finns även i den döda veden. Det är därför viktigt att stammarna från några av de tallar som avverkas lämnas kvar i form av högar (vältor). Även äldre ekar har stora värden och ska lämnas kvar som vältor. Dessa vältor måste dock säkras för olyckor med hänsyn till förskolans verksamhet. Hur det säkras ska redovisas i samband med bygglovet för förskolan.

Tallarna bör regelbundet besiktigas för att säkerställa att träden inte knäcks eller större grenar faller ner och därmed kan utgöra en säkerhetsrisk för barnen. Måste ett träd av säkerhetsskäl tas ner ska åtminstone några av de grövsta stockarna sparas i samma (eller annan) välta som de från byggnationen.

Tallarnas rötter ska skyddas från det slitage som uppkommer genom att förskolebarnen dagligen springer över området. Hur de skyddas ska redovisas i samband med bygglovet för förskolan. En möjlig lösning är att marken armeras. Marken kan sedan täckas med ett tunt lager av något näringsfattigt material exempelvis grus, sand eller mager jord.

Bild 17 och 18 Till vänster, äldre tall inom Torstäva 14:1 söder om Gängletorpsvägen. Till höger, ung tall inom Torstäva 14:1 söder om Gängletorpsvägen.

Fortlöpande skötsel

30

Det är viktigt att tallskogens variation i ålder säkerställs vilket innebär att åtminstone några tallar från varje 20-årsperiod ska finnas. Detta innebär att man måste se till att föryngring sker, helst genom självföryngring eller genom plantering av 5 – 10 tallar minst 1 gång var 20 år. Dessa yngre tallar behöver skyddas så att dessa inte skadas när barnen nyttjar området. Exempelvis med hjälp av burar eller stängsel.

Topografi och geotekniska förhållanden

Två geoteknisk utredning av WSP har tagits fram i samband med framtagandet av detaljplanen. Utredningarna finns som bilagor.

Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1 På del av Torstäva 15:9 (f.d. Torstäva 15:1), vilken ansluter till Torstäva 15:2, bedöms jorden bestå av morän. Markhöjden varierar från + 16 meter (RH70), i öster, över rikets nollplan till +9 meter (RH70), i väster. Höjdskillnaden är dock relativt oproblematisk i förhållande till exploateringen då den är jämt fördelad samt att tomterna placeras längs med höjdkurvorna.

Grundläggningsförhållandena är goda och grundläggning av villabebyggelse kan utföras utan några särskilda undersökningar eller förstärkningsåtgärder.

Grundläggningskostnader kommer att avgöras av områdets höjdsättning, dvs. hur mycket schaktnings- respektive fyllningsarbete som kommer att erfordras.

Torstäva 13:9 På Torstäva 13:9 norr om Gängletorpsvägen sluttar marken från sydöst ner mot nordväst. Marken ligger huvudsakligen inom ett höjdparti kring nivåerna +20 - +24 (RH70) och faller ner mot +16 (RH70) närmast Torstävavägen i norr.

På Torstäva 13:9 samt intilliggande fastigheter (Torstäva 13:2, 13:4, 13:5, 13:7, 13:8, 13:16 och 13:21) söder om Gängletorpsvägen sluttar marken från + 20 meter (RH70) i norr till + 17 meter (RH70) i söder. Lutningen är relativt jämt fördelad över ytan och den önskade nya tomten är såpass stor att byggnaden kan placeras utan att markförhållandena behöver förändras.

Större delen av Torstäva 13:9 består av berg i dagen, ställvis med ett tunt lager av morän ovan berget. Grundläggningsförhållandena är goda och grundläggning av villabebyggelse kan utföras utan några särskilda undersökningar eller förstärkningsåtgärder. Vid byggande av flervåningshus

31 bör en geoteknisk undersökning utföras för att bestämma jordens dimensioneringsparametrar samt eventuellt även djup till berg.

Grundläggningskostnader kommer att avgöras av områdets höjdsättning, dvs. hur mycket schaktnings- respektive fyllningsarbete som kommer att erfordras. Schaktningsarbeten kommer till stor del att bestå av bergschakt.

Torstäva 14:1 vid Gängletorpsvägen På Torstäva 14:1, både norr och söder om Gängletorpsvägen, är markytan relativt plan med lokala svackor och höjdpartier, nivåer kring +19 – +21 meter (RH70).

Jorden bedöms bestå av morän och i västra och södra delarna förekommer en del berg i dagen. Inom begränsade delar är jorden ytligt försumpad. Grundläggningsförhållandena bedöms vara goda, men inför byggande av flervåningshus bör en geoteknisk undersökning utföras för att bestämma jordens dimensioneringsparametrar samt eventuellt även djup till berg. Byggnader med tre våningar bedöms kunna grundläggas utan andra förstärkningsåtgärder än urgrävning av ca 0,5 – 1 m ytligt mullhaltig ytjord.

Grundläggningskostnader kommer att avgöras av områdets höjdsättning, dvs. hur mycket schaktnings- respektive fyllningsarbete som kommer att erfordras. Schaktningsarbeten kommer till viss del att bestå av bergschakt.

Torstäva 14:15 vid Albatrossvägen På Torstäva 14:15 vid Albatrossvägen finns en höjdvariation på en meter, från + 3 meter (RH70) i sydväst till + 2 meter (RH70) i nordöst. Markytan är relativt plan inom större delen av området men avslutas med en slänt ner mot Albatrossvägen i norr och en slänt ner mot ett dike längs Trummenäsvägen i öster.

Jorden består uppifrån räknat av: 0-0,4 m mullhaltig ytjord (matjord), 2-5 m fyllning/omgrävd jord, 0-4 m lera och sedan morän. Djupet till berg har inte bestämts men vid skruvprovtagning stoppade skruven i 3 punkter mot berg eller block på 8-10 m djup.

Fyllningsmassorna har mycket varierande sammansättning och består av både lera och sand; oregelbundet varierande. Sanden i fyllningen har lös till mycket löslagringstäthet och leran har låg till medelhög skjuvhållfasthet. Det bör observeras att en geoteknisk undersökning är en stickprovsundersökning och såväl bättre som sämre förhållanden kan förekomma inom området i synnerhet eftersom jorden inte är naturligt lagrad.

32

För radhus i två plan bedöms grundläggningsförhållandena som dåliga till följd av "lös" jord och mycket varierande förhållanden. Om man fyller upp till ca + 3,0 och grundlägger ett hus utan åtgärder förväntas följden bli ojämna sättningar.

I detta fall bedömer WSP att den lämpligaste förstärkningsmetoden är pålning för såväl stomme som golv. Blivande pållängder har inte bestämts men WSP bedömer att pålarna blir 8-15 m.

Miljömål

Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet för 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt.

Bild 19. Sverige har 16 miljömål.

Miljömålet god bebyggd miljö syftar bland annat till att öka befolkningstätheten inom befintliga tätorter för att befintlig infrastruktur och service ska kunna nyttjas. Trummenäs bör berömmas som en tätort av den omfattningen att service krävs. Det finns dessutom utbyggd infrastruktur så som vägar och kommunalt VA. Planen möjliggör för service och att befintlig infrastruktur kan nyttjas mer effektivt.

Kulturmiljö

Fornlämningar

En arkeologisk utredning har tagits fram för planområdet (Lst dnr 431-542- 16). Utredningen konstaterar att inget av antikvariskt intresse fanns inom planområdet och marken kan därför tas i anspråk för avsedda ändamål. Inga fortsatta antikvariska insatser behövs.

Det finns dock en fornlämning i form av ett röse från bronsåldern, norr om väg 738, Gängletorpsvägen. Röset ligger utanför planområdet och den marken närmst röset planläggs enbart för att säkerställa vägområdet intill

33

Gängletorpsvägen. Detaljplanen bedöms därför inte ha någon inverkan på fornlämningen.

Service

Offentlig service och kommersiell service Trummenäs är ett tidigare fritidshusområde som har omvandlats till permanentboende. Här sker även en stor utbyggnad av småhus. I dagsläget finns det ingen offentlig service. Det som erbjuds inom området är golf och tillhörande restaurangverksamhet.

Detaljplanen möjliggör utbyggnad av service i form av en förskola, centrumenhet samt vårdbostäder. Centrumenheten är tänkt att innehålla en mataffär och har även utrymme för andra mindre verksamheter, exempelvis pizzeria, frisör eller dylikt, beroende på efterfrågan.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp Det finns utbyggt kommunalt vatten och avlopp söder om Gängletorpsvägen. Befintliga ledningar inom området är dock troligtvis underdimensionerade och helheten behöver ses över i samband med exploateringen.

På den norra sidan om Gängletorpsvägen finns inte kommunalt vatten och avlopp utbyggt men frågan har aktualiserats av gårdarna norr om planområdet. Dessa och befintliga hus norr om Gängletorpsvägen planeras anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Ambitionen är att samordna denna utbyggnad med utbyggnaden av den norra delen av planområdet.

Det mindre området söder om golfbanan vid Albatrossvägen går att ansluta till befintligt vatten och spillvattennät.

Dagvatten I samband med detaljplanen har en ”Dagvattenutredning” (WSP 2016) tagits fram. Syftet med utredningen är att klargöra hur avvattningen sker idag, beräkna dagvattenflödet före och efter exploatering samt föreslå lämpliga åtgärder för dagvattnets omhändertagande. Dagvattenutredningen ska även belysa dagvattenflödets påverkan på omgivningen samt klimatpåverkan.

34

Enligt SGU:s jordartskarta består planområdet av sandig morän, urberg eller urberg med ett tunt eller osammanhängande ytlager av morän. Området vid Albatrossvägen består av glacial lera.

Med hänsyn till jordarterna har vissa delar av planområdet begränsade infiltrationsegenskaper. I den sandiga moränen och i de ytliga moränlagrena bedöms infiltrationsegenskaperna som goda.

Bild 20. SGU:s jordartskarta, WSPs dagvattenutredning.

Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, i dagsläget Markytan faller ca 7 m från öster mot väster och jorden inom området bedöms bestå av morän.

Dagvattnet tas i huvudsak omhand lokalt inom området. Diken finns längs gemensam väg i söder för avledning och infiltration av dagvatten. Naturlig lågpunkt för området finns i väster (mot Torstäva viken). Vägdiken finns även längs väg 738 med lågpunkt åt väster.

Torstäva 13:9 i dagsläget Marken ligger huvudsakligen inom ett höjdparti kring nivåerna +20 - +24 meter (RH70) och faller ner mot +16 meter (RH70) närmast Torstävavägen i norr. Vid den befintliga bebyggelsen i den södra delen vid Antons väg ligger också markytan lägre, kring +17 meter (RH70).

Större delen av området består av berg i dagen, ställvis med ett tunt lager av morän ovan berget.

35

Dagvattnet tas i huvudsak omhand lokalt inom området. Vägdiken/dikesanvisningar finns längs väg 738 och Torstävavägen med lågpunkter i väster.

Torstäva 14:1, vid väg 738 i dagsläget Markytan är relativt plan med lokala svackor och höjdpartier, nivåer kring +19 – +21 meter (RH70).

Jorden bedöms bestå av morän och i västra och södra delarna förekommer en del berg i dagen. Inom begränsade delar är jorden ytligt försumpad.

Dagvattnet tas i huvudsak omhand lokalt inom området. Lokala lågpartier förekommer där dagvatten samlas. Diken/dikesanvisningar finns längs väg 738, Torstävavägen och Trummenäsvägen.

Torstäva 14:15, vid Albatrossvägen i dagsläget Marken ligger kring nivåerna +2 – +3 meter (RH70) enligt uppgifter i planbeskedet. Markytan är relativt plan inom större delen av området men avslutas med en slänt ner mot Albatrossvägen i norr och en slänt ner mot ett dike längs Trummenäsvägen i öster.

Jorden består av lera enligt SGU:s jordartskarta.

Dagvattnet tas i huvudsak omhand lokalt inom området. Vägdiken finns längs Trummenäsvägen.

Framtida dagvattenhantering Förväntade scenarier de kommande 100-åren innebär en ökad risk för framtida översvämningar inom planområdet. Med hänsyn till detta är det viktigt att planera för framtidens dagvattenhantering och säkerställa befintlig och ny bebyggelse. Redan idag vid beräkningar av dagvattenflöde tas höjd för klimatförändringarna. Ofta används en klimatfaktor på 1,2–1,3 i beräkning av dagvattenflöde tillsammans med ett regn med 10-års återkomsttid.

Med hänsyn till stigande havsnivåer bör planområdet vid Albatrossvägen justeras i höjd. Övriga delar av planområdet ligger på säkra nivåer med avseende på stigande havsnivåer.

För framtida dagvattenhantering bör dagvatten inom tomtmark tas om hand lokalt. Vägdagvatten ska om möjligt avledas till infiltrationsytor innan det avleds till diken. Befintliga vägdiken/dikesanvisningar bör ses över och anpassas efter den framtida belastningen.

36

För områden med hög exploateringsgrad eller områden med begränsade infiltrationsegenskaper kan fördröjningsåtgärder vara lämpliga innan dagvattnet når befintliga diken. Exempelvis inom fastigheten Torstäva 14:1 och norra delen av Torstäva 13:9.

Planområdena ska vid projekteringen höjdsättas så att en ytlig transport av dagvatten kan ske utan översvämningsrisker. Vägytor kan lämpligen användas som sekundära avrinningsvägar. Kontrollerade översvämningsytor bör övervägas för att klara extrem nederbörd.

Bild 21. till vänster. Foto av WSP, Bild 22. till höger. Foto av Avvattningsstråk. WSP, Bortledande av vatten från stuprör i bostadsområden.

Hur dessa åtgärder utformas fastställs först vid projekteringen. Generellt rekommenderas övergång till öppna lösningar för dagvatten och markavvattning som en viktig klimatanpassningsåtgärd. I bergiga områden med tunt jordtäcke kan mängden dagvatten som behöver omhändertas minskas genom t.ex. vegetationsklädda tak eller utformning av hårdgjorda ytor så att vatten kan infiltrera. Vid begränsade förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration bör möjlighet till utjämning av dagvattenflödet eftersträvas. Bilderna nedan är exempellösningar för dagvattenhantering från WSPs dagvattenutredning.

Bild 23 och 24. Foto från Grågröna systemlösningar för hållbara städer, Biodike.

37

El, tele, optik och uppvärmning

Området kan anslutas till befintligt eldistributionsnät, som ägs av E.ON Det befintliga elnätet består av luftledningar för lågspänning, kabelskåp och serviskablar. E.ON har även en högspänningsledningsjordkabel vid korsningen Antons väg och Trummenäsvägen. E.ON vill i samband med att området exploateras och nya vägar anläggs marklägga befintliga luftledningar.

Området kan anslutas till befintligt fibernät, som ägs av Affärsverken.

Även Skanova har kabelanläggningar inom berört planområde, vilka kan beröras av planens genomförande. Flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa Skanovas kabelanläggningars funktion ska bekostas av exploatören/fastighetsägaren.

Det finns inga fjärvärmeledningar på Trummenäs vilket innebär att uppvärmning sker med individuella lösningar på vardera tomt.

Avfall

Avfallshantering ska ske i samråd med Affärsverken, på samma vis som för befintlig bebyggelse.

38

Frågor bevakade av Länsstyrelsen

Riksintresse

Det aktuella planområdet ligger inom riksintresse för totalförsvaret, sjöövningsområde. En detaljplan inom föreslaget område bedöms inte påverka riksintresset då landområdet inte ligger inom det ordinarie övningsområdet. Aktuell ändring bedöms inte påverka berörda riksintressen.

Kommunöverskridande frågor Detaljplanen berör inga kommunöverskridande frågor.

Strandskydd

Område för upphävande

Området vid Albatrossvägen omfattas av strandskydd. Från de anlagda dammarna på golfbanan. Trots att dessa vatten är anlagda bedöms de vara strandskyddade på grund av deras omfattning. Om dessa inte hade anlagts hade troligen vattenmängderna bildat naturliga vattensamlingar inom området.

Strandskyddets syfte Strandskyddet gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag. Skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv enligt miljöbalken 7 kap § 13.

39

Särskilda skäl för upphävande av strandskyddet

Kommunen får upphäva strandskydd för ett område som avses ingå i en detaljplan, om det finns så kallade särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § p 1-6 miljöbalken. I det aktuella fallet är det framför allt punkt 2 som åberopas.

Marken:

1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,

2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,

3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,

4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,

5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller

6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

I 18 d § finns bestämmelser om vad man får beakta som särskilda skäl utöver det som anges i första stycket, om prövningen gäller ett sådant område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 18 e §. Lag (2009:532).

Motivering till upphävande av strandskydd

Markområdet vid korsningen Trummenäsvägen och Albatrossvägen är i dagsläget inte strandskyddad på grund av gällande detaljplan (P_599). När denna detaljplan upphävs för att ersättas med en ny återinträder strandskyddet.

Dammarna vid golfbanan utgör livsmiljöer för djur och växter. Allmänheten har också rätt att nyttja strandområdet vid dammarna på golfbanan men gör det troligen inte på grund av golfbanans verksamhet.

40

Strandskyddet som dammarna genererar inom planområdet upphävs med motiveringen att planområdet är väl avskilt från området närmst strandlinjen av Trummenäsvägen och Albatrossvägen.

Bild 25. Dammarna på golfbanan.

Hälsa och säkerhet

Buller

I samband med planläggning av Gängletorp 15:20 m.fl. togs en ”Bullerutredning” (WSP 2015) för väg 738, Gängletorpsvägen, samt Trummenäsvägen. Förhållandena i det nu aktuella planområdet är mycket likartade, avseende bebyggelsens placering i förhållande till vägar samt trafikflöden. Bullerutredningen bedöms därför som tillämpningsbar även på denna detaljplan.

Från bullerutredningen för Gängletorp 15:20 m.fl.: ”Trafikverket har mätt trafiken år 2011 på väg 738, Gängletorpsvägen, till 3510 fordon/dygn, varav 60 tunga fordon. Trafiken har räknats upp till 2015 samt 2035 års nivåer. Öster om Trummenäsvägen har trafiken räknats upp med en trafikökning på 1 %/år, väster om Trummenäsvägen har trafiken räknats upp med 2 %/år pga. den stora utbyggnaden av bostäder på Trummenäs. Trafiken år 2035 skulle, med dessa förutsättningar, uppgå till 5650 respektive 4450 fordon/dygn. Hastigheten är 70 km/h enligt NVDB.

41

Inga mätningar fanns att tillgå på Trummenäsvägen. Trafiken på denna väg har uppskattats med hjälp av räkning av befintliga hus samt ett antagande av hur många som bebos året runt och hur många som är sommarstugor. För 2035 antogs att samtliga tomter är bebyggda och bebos året runt. Trafiken uppskattas till ca 600 fordon/dygn år 2015 respektive ca 2360 fordon/dygn år 2035. Hastigheten är 50 km/h enligt NVDB. ”

Utredningen redovisar att värdena i dagsläget ligger på 56-57 dBA och beräknas öka till 58 dBA. Enligt gällande riktvärden krävs bulleråtgärder om 55 dBA överskrids.

Utredningens slutsats är: ”Nya bostäder ska inte placeras närmare väg 738 än 41 m från vägmitt för att klara gällande bullerkrav för ekvivalent- och maximalnivå. Uteplatsen ska placeras minst 36 m från vägmitt. Med ovanstående resultat bedöms planområdet kunna bebyggas med nya bostäder utan anläggande av bulleråtgärder mot väg 738 […]

Nya bostäder längs med Trummenäsvägen kan anläggas utan bullerskyddsåtgärder om de placeras minst 20 m från vägmitt samt att uteplatsen placeras på ett skyddat sätt, på ett avstånd av minst 31 m från vägmitt.

För befintliga bostäder gäller normalt riktvärdet 65 dBA. Detta värde beräknas inte överskridas. Bullerskyddsåtgärder bedöms därför inte behöva utföras för dessa hus.”

För förskolan rekommenderas, till skillnad från bostäderna där bullervärden är krav enligt Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, att bullervärdena inte ska överstiga 50 dBA. Att understiga 55 dBA går att åstadkomma genom att parkeringsytorna placeras närmst Gängletorpsvägen, följt av skolbyggnaden vilken bör ligga minst 41 meter från Gängletorpsvägens vägmitt. Förskolegården bör sedan placeras söder om skolbyggnaden som då fungerar som en bullerskärm. Med denna utformning understiger bullervärdet 50 dBA. Om annan utformning väljs kan det bli nödvändigt att upprätta ett bullerplank för att säkra en god förskolemiljö. Detta bekostas i så fall av exploatören.

Föroreningar

En utredning gällande markföroreningar (motsvarande MIFO fas 1) har genomförts i samband med planarbetet och finns tillgänglig som bilaga. Utredningen har inte resulterat i fynd av föroreningar eller misstankar om föroreningar och därför krävs inga vidare utredningar i frågan.

42

Radon

Stora delar av Blekinge utgör högriskområde vad avser markradon då markförhållanden till stora delar utgörs av sprickiga bergarter eller grusåsar. Ny bebyggelse skall uppföras radonsäkert och årsmedelvärdet för radonhalten i en bostad får inte överskrida 200 Bq/m3.

Exploatören ansvarar för att erforderliga undersökningar utförs för att säkerställa eventuell förekomst av radon.

Risk för högt vattenstånd

Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för byggnation i låglänta områden. Riktlinjerna baserar sig på SMHIs analys av extrema vattenstånd i Blekinge – nutid, år 2050 och år 2100. Riktlinjerna ger underlag om vilka risknivåer som länsstyrelsen utgår ifrån vid bedömning av lämplighet för olika typer av byggnationer. För bostäder anger länsstyrelsens riktlinjer säkerhetsnivån + 3,0 meter (RH2000) och för centrum + 2,5 meter med år 2100 som planeringshorisont.

Miljö- och byggnadsnämnden i Karlskrona kommun har 2003 fattat beslut om riktlinjer för grundläggningsnivå med hänsyn till havsnivåförändringar där lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse är + 107,7 meter (Karlskronas nollplan är + 105,49).

Den stora delen av planområdet, vid Trummenäs entré, ligger över lägsta grundläggningsnivå (på + 3 meter RH70). Den mindre delen av planområdet, söder om golfbanan vid Albatrossvägen, ligger på ca +2 meter (RH70). Marken behöver fyllas ut för att möjliggöra för bostadsbebyggelse. Där byggnader placeras ska grundläggningsnivån uppnå en höjd av + 3 meter (RH70) medan på andra delar av tomterna kan det bli nödvändigt att slänta för att möta kringliggande vägars höjdsättning.

Utfyllnad av mark har en negativ inverkan på miljön då det kräver transporter av fyllnadsmassor. Mängden massor och transporter bedöms dock i detta fall vara mycket ringa, enstaka lass fyllnadsmassor, vilket bedöms som acceptabelt i en avvägning mellan miljöpåverkan i förhållande till det allmänna intresset av ny bostadsbebyggelse.

Tillgängligheten till och från bostadsområdet vid fastigheten Torstäva 14:15 hotas vid en framtida högvattensituation genom översvämning av den enda vägförbindelsen (Trummenäsvägen) till Gängletorpsvägen. Med nuvarande utformning av vägen skulle översvämning av vägförbindelsen leda till att bostadsområdena på stensnäset och Trummenäs isoleras. Det bedöms dock inte rimligt att denna problematik ska belasta detta enskilda projekt. Frågan

43 behöver lyftas till vägföreningen som bör ansvara för en framtida höjning av vägen. Om en höjning av vägen inte kommer tillstånd kan detta innebär en fördröjd insatstid för räddningstjänsten vid utryckning i samband med stigande havsnivåer. Vid brand eller ambulansinsats kan det bli nödvändigt att använda samma metoder som nyttjas i skärgården, det vill säga båt eller terrängfordon. Insatstiden förväntas då fördubblas i förhållande till ordinarie insatstid.

Miljökvalitetsnormer

Vattenkvalitet För att skydda människors hälsa finns nationella miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, vattenkvalitet och buller. Den ekologiska statusen i vattenområdet, Torstävaviken, uppnår idag inte god ekologisk status. Recipient för dagvattnet inom planområdena är indirekt Torstävaviken som är en del av kustvattenförekomsten Östra Fjärden. Enligt Södra Östersjöns vattendistrikt har Östra Fjärden måttlig ekologisk status p g a övergödning; miljökvalitetsnormen är god ekologisk status 2021. Östra Fjärden bedöms ha god kemisk ytvattenstatus, vilket innebär att miljökvalitetsnormen är uppfylld. Den direkta avrinningen från planområdena är mycket liten då dagvatten i huvudsak tas omhand lokalt inom respektive område. Bedömningen är att en direkt avrinning endast kan ske då marken är mättad/ tjälad. Transporten kan då ske i diken eller på ytan mot recipienten.

Planen bedöms inte medföra en ytterligare påverkan på vattenkvaliteten då nya byggnader ämnas ansluta till befintligt vatten- och avloppsnät. Gällande dagvatten ska detta i första hand tas om hand lokalt. Vid större regn ska dagvattnet fördröjas innan det når havet. Planen bedöms inte påverka möjligheten att uppnå och bibehålla de aktuella miljökvalitetsnormerna för kustvattenförekomsten Östra Fjärden.

Behovsbedömning/undersökning

Enligt Plan- och bygglagen 5 kap och Miljöbalken 6 kap skall en behovsbedömning utgöra underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet skall en miljöbedömning göras, bl.a. genom att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med PBL och MB upprättas. En behovsbedömning för gällande detaljplan upprättades 2016-02-26. En undersökning har upprättats till aktuell planändring och biläggs planhandlingarna.

44

Ställningstagande gällande betydande miljöpåverkan

Karlskrona kommun har samrått med länsstyrelsen gällande behovs- bedömningen och de är av samma uppfattning, att planen inte bedöms medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet baseras på att naturvärden har skyddats i plan och inga andra särskilt skyddade områden berörs förutom strandskydd. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa. Upprättad undersökning ingår som en del av planhandlingarna i aktuell planändring.

Sammanvägd undersökning

Ändring av detaljplanen bedöms inte innebära en sådan betydande miljöpåverkan som enligt miljöbalken 6 kap kräver att strategisk miljöbedömning måste göras.

Bedömningen grundas på följande:

• Inga särskilt skyddade områden berörs • Medför inga olägenheter eller omgivningspåverkan • Genomförandet bedöms inte innebära risker för människors hälsa • Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte komma att överskridas • Miljökvalitetsnormer för vatten bedöms inte påverkas • Genomförda utredningar inom ramen för underliggande gällande plan.

Ändring av detaljplanen bedöms sammantaget inte ge någon förändrar miljöpåverkan jämför med gällande detaljplan.

En strategisk miljöbedömning behövs därför ej upprättas.

45

Förklaring av planbestämmelserna Användning av mark och vatten

Allmänna platser med enskilt huvudmannaskap Lokaltrafik – Gator utgörs av allmänplats vilket innebär att allmänheten har tillträde till marken. Allmänna platser på Trummenäs har enskilt huvudmannaskap vilket innebär att exploatören ska bekosta anläggandet och att en vägförening ska ansvara för framtida underhåll. I detta specifika fall är det Trummenäs vägars samfällighetsförening som kommer bli den ansvariga föreningen. Till denna samfällighet behöver de nya fastigheterna ansluta sig.

Gängletorpsvägen utgör ett undantag, trots det enskilda huvudmannaskapet. Denna väg har Trafikverket som väghållare vilket innebär att de ansvarar för underhåll av vägen.

Inom användningen GATA1 skall även dagvattenhanteringen beaktas. Exempelvis ryms behovet av dagvattendiken m.m. inom användningen. Frågan ska beaktas vid projekteringen. Om möjligt bör nya gator höjdsätts för att skapa sekundära avrinningsområden vid skyfall.

Naturområde – Naturområdena är ämnade att fungera som en buffertzon mellan Gängletorpsvägen och bostäderna samt för rekreation. Ytorna utgörs av allmänplats vilket innebär att allmänheten har tillträde till marken. Det enskilda huvudmannaskapet innebär att en gemensamhetsanläggning ska ansvara för framtida skötsel. En ny gemensamhetsanläggning för området behöver upprättas.

Gång- och cykelväg – Gång- och cykelvägar utgörs av allmänplats vilket innebär att allmänheten har tillträde till marken. Allmänna platser på Trummenäs har enskilt huvudmannaskap vilket innebär att exploatören ska bekosta anläggandet och att en vägförening ska ansvara för framtida underhåll. I detta specifika fall är det Trummenäs vägars samfällighetsförening som kommer bli den ansvariga föreningen. Till denna samfällighet behöver de nya fastigheterna ansluta sig.

Kvartersmark

46

Bostäder – Detaljplanen möjliggör för varierande typer av boendeformer. Norr om väg 738, Gängletorpsvägen, på Torstäva 13:9 har exploatören möjlighet att upprätta antingen villor eller flerbostadshus. På samma sida av Gängletorpsvägen på Torstäva 14:1 finns möjligheten att kombinera centrumverksamheten med flerbostadshus.

Söder om Gängletorpsvägen kan tio nya villor upprättas på Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, och en ny villa på Torstäva 13:9. På Torstäva 14:1 finns möjligheten att upprätta flerbostadshus om förskolan inte kommer tillstånd eller skulle avvecklas i framtiden.

På Torstäva 14:15, vid Albatrossvägen, kan exploateras antingen med en, möjligen två, villor alternativt två till fyra radhus.

Skola – Skola är den primära användningen på Torstäva 14:1. Att en förskola kommer tillstånd bedöms som ett överordnat intresse i förhållande till att skogsområdet skyddas från all påverkan. Byggrätten är dock lokaliserad till fastighetens norra del för att majoriteten av de äldre träden ska kunna bevaras.

Centrum – Detaljplanen möjliggör för etablering av en centrumenhet norr om väg 738, Gängletorpsvägen. Användningen möjliggör kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som passar in i ett områdes knutpunkt.

D1 Vård, Vårdbostäder – Detaljplanen möjliggör för etablering av vårdbostäder norr om väg 738. Detta för att tillmötesgå ett angeläget kommunalt intresse.

Egenskapsbestämmelser för kvartersmark

Utnyttjandegrad Största byggnadsarea för friliggande enfamiljshus av fastighetsarean i %. Minsta tomtstorlek är 850 kvm – Bestämmelsen möjliggör för en relativt stor exploatering på varje villatomt. Att exploateringsgraden är relativt stor 22 %, 20 % är standard, är för att möjliggöra flexibilitet i ett läge där negativ påverkan på omgivningen bedöms som ringa. Att byggrätterna inte tillåts över 22 % är för att ett större utnyttjande hade kunnat stå i konflikt med placeringsbestämmelserna som syftar till att skydda mot brand och olägenheter. Minsta tomtstorlek anges för att tomterna ska hålla en standard i linje med dagens efterfrågan.

47

Största byggnadsarea för sammanbyggda enfamiljshus av fastighetsarean i % – Bestämmelsen reglerar utnyttjandegraden till 30 % av fastigheten vid Albatrossvägen om denna skulle nyttjas för radhus, parhus eller kedjehus. Exploateringsgraden är relativt låg för att omfatta sammanbyggda hus. Syftet är att de sammanbyggda husen inte ska utgöra en för stor avvikelse från övriga området samtidigt som en variation i boendeformerna är önskvärt.

Största byggnadsarea för flerfamiljshus av fastighetsarean i % - Bestämmelsen reglerar exploateringsgraden till 30 % på Torstäva 13:9 norr om Gängletorpsvägen och Torstäva 14:1 söder om Gängletorpsvägen om dessa exploateras med flerbostadshus. 30 % bedöms som maximalt utnyttjande för att klara av andra funktioner så som uteplatser, friytor, angöringar, internväg, parkering m.m.

Största byggnadsarea för flerfamiljshus och centrumenhet av fastighetsarean i % - Bestämmelsen omfattar Torstäva 14:1 norr om väg 738, Gängletorpsvägen. Att den maximala exploateringsgraden är 40 % av fastigheten är för att centrumverksamhet kräver omfattande parkering vilket skulle täcka majoriteten av den oexploaterade marken. Om centrumverksamheten ämnas kombineras med bostäder är det möjligt att fastigheten inte kan exploateras i samma utsträckning då bostäder medför ytterligare behov utöver byggnad och parkering, så som uteplats, friyta m.m.

Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad – Del av Torstäva 14:1 samt del av Torstäva 5:2 påverkas av byggnadsfrizon vilken genereras av väg 738, Gängletorpsvägen. Den byggnadsfriazonen är för att minimera risker så som dålig sikt på grund av bebyggelse, avåkning som kan leda till kollision med byggnad m.m.

Då Torstäva 14:1 regleras av byggnadsförbud med denna bestämmelsetyp mot vägen ansågs det lämpligt att samma bestämmelse skulle nyttjas för hela fastigheten istället för att reglera avståndet från andra fastigheter med hjälp av placeringsbestämmelser. Anledningen att placeringsbestämmelse inte använts mot väg 738, Gängletorpsvägen, är för att minsta skyddsavståndet inte baseras på en rak linje utan mäts från vägmitt.

Höjd på byggnader Högsta antal våningar. Vind får ej inredas – Enfamiljshusen (villor, radhus, parhus, kedjehus) inom planområdet tillåts i två våningsplan då dessa ligger i utkanten av Trummenäs (i utkanten av en bostadsenklav) och bedöms därför ha ringa påverkan på omkringliggande bebyggelse i form av förlorade utblickar och skuggbildning.

48

Nya byggnader på Torstäva 14:1 i norr och öster tillåts i tre våningsplan då dessa ämnar förtydliga centrumkaraktären vid Trummenäs entré. Bebyggelsen får dock inte överskrida tre våningsplan då detta skulle skapa en för stor avvikelse från övriga Trummenäs. Flerbostadshusen på Torstäva 13:9 tillåts i två våningsplan som en anpassning till befintlig bebyggelses våningsantal.

Högsta byggnadshöjd – Torstäva 14:15 vid Albatrossvägen regleras av högsta byggnadshöjd, till skillnad från övriga planområdet som regleras av högsta totalhöjd, vilket härstammar från gällande detaljplan. Bestämmelsen reglerar intilliggande bostäder och överförs därför till denna detaljplan för att underlätta läsbarheten planerna emellan.

Den högsta byggnadshöjden avviker från intilliggande bostäders höjd för att möjliggöra en tätare bebyggelse som kan möta en annan målgrupp. Att byggnaden är högre bedöms inte ha negativ inverkan på grannfastigheterna då skuggbildningen bedöms som ringa och utblickarna i detta väderstreck bedöms som få, alternativt möjliga att se ändå.

Högsta totalhöjd i meter exklusive tekniska anläggningar – All bebyggelse i den stora delen av planområdet regleras med högsta totalhöjd. Bestämmelsen är flexibel då den möjliggör för flera typer av takutformningar.

Totalhöjden inom planområdet är relativt tillåtande då byggnadernas höjder, i detta fall, bedöms vara av ringa betydelse. Tanken är att majoriteten av typhusen för enfamiljshus i två våningsplan ska vara möjliga val, och samma sak gäller olika boendekoncept för flerbostadshus.

Takvinkel Största takvinkel i grader – Bestämmelsen omfattar Torstäva 14:15 vid Albatrossvägen och härstammar från gällande detaljplan. Bestämmelsen reglerar intilliggande bostäder och överförs därför till denna detaljplan för att bibehålla ett av områdets karaktärsskapande element.

Placering Huvudbyggnad skall placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen eller sammanbyggas över gemensam gräns. Huvudbyggnad skall placeras minst 6 meter från gata där angöring sker – Avståndet 4,5 meter är för att minska risk för spridning och skador om brand uppstår. Avståndet 6 meter är för att bilar ska kunna parkera på fastighetens förgårdsmark. Detta är dock generella riktlinjer. Byggnaders placering behandlas av bygglovsavdelningen och då görs även en bedömning av siktlinjer i förhållande till VGU m.m.

49

Uthus och garage skall placeras minst 1 meter från tomtgränsen eller sammanbyggas över gemensam gräns. Uthus och garage skall placeras minst 6 meter från gata där angöring sker – Avståndet 1 meter är för att fastighetsägaren ska kunna underhålla sin egen byggnad utan att behöva beträda grannfastigheten. Här gäller inte samma brandskyddsregler då denna typ av byggnader inte nyttjas för långvarig vistelse och inte har samma materiella värde. Avståndet 6 meter är för att bilar ska kunna parkera på fastighetens förgårdsmark. Detta är dock generella riktlinjer. Byggnaders placering behandlas av bygglovsavdelningen och då görs även en bedömning av siktlinjer i förhållande till VGU m.m.

Stängsel och utfart Utfartsförbud – Utfartsförbud finns för att reglera var fastigheter ska ansluta till gator. Vissa områden är förbjudna att angöra ifrån antingen på grund av trafiksäkerhet eller på grund av olägenhet för kringliggande boende.

Markens anordnande och vegetation Utökad lovplikt för trädfällning – Det finns flera skyddsvärda träd inom Torstäva 14:1. För att dessa ska skyddas i största möjliga mån och enbart fällas på grund av särskilda skäl krävs marklov för trädfällning. Marklov söks hos bygglovsavdelningen vilka ska samråda med miljöavdelningen.

Stenmurar får endast flyttas i enlighet med vad som anges i planbeskrivningens avsnitt natur. Utöver detta får stenmurar ej rivas – Se avsnitt Natur, Natur och rekreation, Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1.

Skydd av naturvärden Växtligheten ska bevaras och skötas enligt vad som preciseras i planbeskrivningens avsnitt natur – Se avsnitt Natur, Naturmiljö, Skydds- och skötselbeskrivning av tallskogen.

Ekar med en stamdiameter över 60 cm har ett skyddsavstånd på 15 gånger stammens diameter för att skydda rötterna. Ekar med en stamdiameter över 60 cm kräver lovplikt för fällning. – skydd av äldre ekar finns då dessa i många fall omfattas av höga naturvärden och utgör livsmiljöer för djur och andra växter.

Markens anordnande och vegetation

50

Ny bebyggelse skall uppföras radonsäkert – Stora delar av Blekinge utgör högriskområde vad avser markradon och därför uppförs all ny bebyggelse radonsäkert.

Lägsta grundläggningsnivå är +2,88 meter över rikets nollplan (RH70) för att skydda mot stigande havsnivåer och översvämning – Syftet med bestämmelsen är att byggnader ska anläggas på en sådan höjd att risk för stigande havsnivåer och översvämning bedöms som låg i ett 100 års perspektiv.

Administrativa bestämmelser

Genomförandetiden för föreslagen ändring är 10 år från datum 2017-04- 27, vilket är den dag underliggande detaljplanen Detaljplan för Torstäva 13:9 m.fl., Trummenäs, Karlskrona kommun, vann laga kraft. När genomförande tiden har gått ut kan kommunen ändra förutsättningarna genom att ta fram en ny detaljplan. Om ingen ny detaljplan tas fram fortsätter den att gälla. Planen är giltig fram till den dag då den upphävs eller ersätts av en ny.

Om detaljplanen av någon anledning behöver ändras innan genomförande tiden har gått ut kan berörda parter bli berättigade ersättning.

Strandskyddet upphävs inom området – Strandskyddet upphävs inom det angivna området för att möjliggöra byggnation. Ett upphävande av strandskyddet anses möjligt då det finns särskilda skäl samt inte bedöms stå i konflikt med strandskyddets syfte. För mer information se avsnitt strandskydd.

51

Genomförande av detaljplanen

Genomförandefrågorna redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandefrågorna har ingen självständig rättsverkan, de utgör en del av planhandlingarna och ska, vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen.

Administrativa frågor

Planförfarande Ändring av detaljplanen handläggs med utökat planförfarande.

Genomförandetid Genomförandetid för föreslagen ändring är 10 år från datum 2017-04-27, vilket är den dag underliggande detaljplan Detaljplan för Torstäva 13:9 m.fl., Trummenäs, Karlskrona kommun, vann laga kraft.

Organisatoriska frågor

Tidplan

Beslut om planbesked 2018-04-05

Beslut om samråd, delegation 2019-02-05

Beslut om granskning, delegation 2019-04-10

MSN beslut om antagande 2019-06-13

Laga kraft tredje kvartalet 2019

Under förutsättning att eventuella besvär mot detaljplanen kan lösas kan ovanstående tidplan gälla.

Ansvarsfördelning

Fastighetsägarna/exploatörerna är ansvariga för detaljplanens genomförande inom planområdet.

52

Fastighetsägarna/exploatörerna kommer att svara för och bekosta all utbyggnad av infrastruktur med vägar, dagvatten och belysning etc. inom planområdet. Efter godkänd utbyggnad av vägar och dylikt skall dessa övertagas till drift och underhåll av en samfällighetsförening.

Flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa befintliga kabel- och ledningsanläggningars funktion ska bekostas av exploatörerna.

Huvudmannaskap

Kommunen är inte huvudman och äger inte allmänna platser på Trummenäs. Skötsel av allmänna platser utförs av samfälligheter/ gemensamhetsanläggningar. Till denna samfällighet behöver de nya fastigheterna ansluta sig.

Trafikverket är väghållare för Gängletorpsvägen.

Avtal

Exploateringsavtal Undertecknade exploateringsavtal skall fortsättningsvis gälla, beslutade av kommunfullmäktige 2017-03-30, § 96.

Exploateringsavtal är tecknat mellan kommunen och fastighetsägarna/exploatörerna. Avtalet reglerar fastighetsägarnas/ exploatörernas ansvar som ä en direkt följd av eller en förutsättning för utbyggnaden av detaljplanens allmänna platser och gator m.m. samt erforderlig fastighetsbildning.

Tekniska frågor

Utredningar

I samband med framtagandet av planhandlingarna har flera utredningar genomförts; en naturinventering, en geoteknisk utredning, en dagvattenutredning och en markmiljöutredning. Utredningarna utgör bilagor till detaljplanen.

53

Ekonomiska frågor

Kostnader

Fastighetsägarna/exploatörerna svarar för kostnaderna för detaljplaneläggning och övriga kostnader för genomförande av detaljplanen.

Fastighetsägaren/exploatören ansvarar för tillkommande tekniska utredningar som är nödvändiga för att genomföra planerad byggnation.

Vatten, avlopp, dagvatten, optik och avfall

Fastighetsägarna/exploatörerna ansvarar för utbyggnaden av dagvattenanordningar inom kvartersmark.

Kommunen svarar för utbyggnaden av områdets vatten- och avloppsanläggningar, och upprättar anslutningspunkter för de nya fastigheterna inom detaljplanen. VA-utbyggnaden finansieras genom anläggningsavgifter enligt gällande taxa.

Inom planområdet har E.ON Elnät ett befintligt elnät som består av luftledningar för lågspänning, kabelskåp och serviskablar. De har även en högspänningsledningsjordkabel vid korsningen Antons väg och Trummenäsvägen.

E.ON. vill i samband med att området exploateras och nya vägar anläggs marklägga befintliga luftledningar.

Bredband/fiber anordnas i samråd med Affärsverken. Anordnande av avfallshantering ska ske inom kvartersmark och i samråd med Affärsverken AB.

Skanova har kabelanläggningar inom berört planområde, vilka kan beröras av planens genomförande. Flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa Skanovas kabelanläggningars funktion ska bekostas av exploatören/fastighetsägaren.

54

Fastighetsrättsliga frågor

Fastighetsbildning

Fastighetsbildning skall ske i enlighet med detaljplanens intentioner.

Fastighetsägarna/exploatörerna skall ansöka och bekosta erforderlig fastighetsbildning för berörda fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter.

Gemensamhetsanläggning

Exploatörerna svarar för utbyggnad av gator och iordningställande av naturmark inom planområdet, samt drift och underhåll till dess att anläggningarna överlämnats i gemensamhetsanläggning(ar).

Omprövning och utökning av befintliga gemensamhetsanläggningar för gator och naturområden kommer att ske i samband med förrättningar inom planområdet.

Fastighetsrättsliga konsekvenser

Fastighet Konsekvens Fastighetsbildning Torstäva 15:1 Avgår kvartersmark för bostäder. Avstyckning av bostadsfastigheter Upplåtelse av mark för gatuanläggning Anläggningsförrättning Torstäva 13:9 Avgår kvartersmark för bostäder. Avstyckning av bostadsfastigheter Upplåtelse av mark för gatuanläggning Anläggningsförrättning Torstäva 14:1 Avgår kvartersmark för skola/bostäder Avstyckning av skol/ Avgår kvartersmark för centrum/bostäder bostadsfastighet/er Upplåtelse av mark för gatuanläggning Avstyckning av centrum/bostads- fastighet/er

Anläggningsförrättning Torstäva ga:13 Utökning med nya gatuanläggningar Anläggningsförrättning

Detaljplanen kommer medföra två nya vägar, en vid Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1, och en för att angöra Torstäva 13:9. Detta påverkar Torstäva GA:13, Trummenäs vägars samfällighetsförening, vars gemensamhetsanläggning kommer utökas.

55

Bild 26. Torstäva GA:13, Trummenäs vägars samfällighetsförening, befintlig utbredning.

56

Sammanfattande konsekvenser

Detaljplanen medverkar i uppfyllandet av den fördjupade översiktsplanen för Trummenäsområdet genom att bebyggelsen ansluter till befintlig bostadsbebyggelse och medför utbyggnad av service i form av en förskola och centrumenhet.

Planen hjälper till att uppfylla bostadsförsörjningsprogrammet då den bidrar med service i ett expansivt område samt medför ett varierat bostadsbestånd med villor, radhus och lägenheter vilket kan möta varierande målgrupper, i ett område där efterfrågan är stor.

På Torstäva 14:1 vid Gängletorpsvägen, södra sidan, finns ett skogsparti med höga naturvärden. Dessa kommer i viss mån att påverkas negativt då delar av området tillåts exploateras. Exploateringen ska i största möjliga mån värna om naturvärdena och orsaka så liten skada som möjligt. Detta styrs i planen genom bevarande och skötselbestämmelse för vegetationen, lovplikt för trädfällning samt byggnadsförbud på stora delar av fastigheten.

Planområdet har begränsade infiltrationsmöjligheter vilket medför att dagvattenanläggningar behöver upprättas för att klara framtida klimatförändringar.

Tillgängligheten till och från bostadsområdet vid fastigheten Torstäva 14:15 hotas vid en framtida högvattensituation genom översvämning av den enda vägförbindelsen (Trummenäsvägen) till Gängletorpsvägen. Med nuvarande utformning av vägen skulle översvämning av vägförbindelsen leda till att bostadsområdena på stensnäset och Trummenäs isoleras. Det bedöms dock inte rimligt att denna problematik ska belasta detta enskilda projekt. Frågan behöver lyftas till vägföreningen som bör ansvara för en framtida höjning av vägen. Om en höjning av vägen inte kommer tillstånd kan detta innebär en fördröjd insatstid för räddningstjänsten vid utryckning i samband med stigande havsnivåer. Vid brand eller ambulansinsats kan det bli nödvändigt att använda samma metoder som nyttjas i skärgården, det vill säga båt eller terrängfordon. Insatstiden förväntas då fördubblas i förhållande till ordinarie insatstid.

57

Planen medför möjlighet till bräddning av Torstävavägen och Antons väg. För att kunna angöra de nya villatomterna på den norra delen av Torstäva 13:9 så behöver än ny väg anläggas. Samma sak gäller för Torstäva 15:9, f.d. Torstäva 15:1.

Delar av planområdet är bullerstört från Gängletorpsvägen och Trummenäsvägen. Nya bostäder ska inte placeras närmare väg 738 än 41 meter från vägmitt för att klara gällande bullerkrav för ekvivalent- och maximalnivå. Uteplatsen ska placeras minst 36 meter från vägmitt.

För förskolan rekommenderas att bullervärdena inte ska överstiga 50 dBA. Att understiga 55 dBA går att åstadkomma genom att parkeringsytorna placeras närmst Gängletorpsvägen, följt av skolbyggnaden vilken bör ligga minst 41 meter från Gängletorpsvägens vägmitt. Förskolegården bör sedan placeras söder om skolbyggnaden som då fungerar som en bullerskärm. Med denna utformning understiger bullervärdet 50 dBA. Om annan utformning väljs kan det bli nödvändigt att upprätta ett bullerplank för att säkra en god förskolemiljö. Detta bekostas i så fall av exploatören.

Ändringen av detaljplanen tillför användningen D1, Vårdbostäder, och påverkar inte underliggande plans grundstruktur eller genomförandetid. Ändringen medför inte att några bestämmelser tas bort eller förändras i sin formulering eller omfattning. Planändringen motverkar inte avsikten (syftet) med underliggande plan då samtliga användningar kvarstår för aktuell fastighet och kan genomföras i kombination med tillkommande användning.

58

Medverkande tjänstemän

Drift- och servicesförvaltningen

Johan Stenér, projektchef Peter Håkansson, rörnätschef

Kommunledningsförvaltningen

Mikael Wirbrand, mark- och exploateringsingenjör

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Anna-Alexandra Lidenstjärna, planarkitekt Ola Swärdh, planchef Anders Klar, kommunekolog Åsa Olofsson, miljöhandläggare Kristina Stark, planchef Annika Säw, planarkitekt

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Kristina Stark Annika Säw Planchef Planarkitekt Karlskrona kommun Metria AB

59