Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Johan Söderberg Title Ekonomisk utveckling och fattigdom på den värmländska landsbygden 1860–1910 Issue 5 Year of Publication 1983 Pages 46–53 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org

Ekonomisk utveckling och fattigdom på den värmländska landsbygden 1860—1910 Johan Söderberg

Inledning Denna uppsats handlar om ekonomisk omvand¬ transporter. Nio av tio västvärmländska bruk ling och fattigdomsutveckling pa Värmlands läns hade lagts ned 1890. På det hela taget spred sig landsbygd under industrialismens genombrotts- bruksdöden från väster mot öster, och i östra period ca 1860—1910. Värmland illustrerar flera Värmland kunde en något större procent av an¬ drag som var typiska för den svenska industriali¬ läggningarna överleva. seringen men ovanliga internationellt: en rums¬ Även om ett stort antal enheter lades ned, ty¬ ligt ganska spridd industriutveckling, ofta lokali¬ der hittillsvarande forskning inte på att de socia¬ serad till snabbt växande orter på landsbygden la verkningarna blev särskilt allvarliga.' Järnin¬ och baserad på exploatering av inhemska råvaror dustrin i stort var nämligen en dynamisk bransch för export. De frågor som kommer att diskuteras med av,sevärt ökad sysselsättning såväl i Värm¬ rör industrialiseringens verkningar på fattigdo¬ land som i övriga bergslagslän under 1800-talets mens omfattning, omflyttningens variationer sista decennier. Dessutom anlades på flera håll och konsekvenser och det regionalekonomiska massa- eller pappersfabriker i nära anslutning till utfallet av dessa processer. järnbruksnedläggelserna; i själva verket var bruksdöden delvis betingad av den hårdnande konkurrensen om skogsråvaran mellan bran¬ Industrialiseringens förlopp scher. Den svenska järnhanteringens lokalisering för¬ Den värmländska trävaruhanteringen gjorde ändrades under 1600- och 1700-talen till följd av stora framryckningar decennierna före 1800- en statlig brukspolitik, som sökte få till stånd talets mitt. Via Göteborg exporterades betydan¬ etableringar av stångjärnsbruk i skogrika regio¬ de kvantiteter till England. Inom Värmland kan ner utanför den centrala bergslagen för att und¬ två faser urskiljas i fråga om såghanteringens ut¬ vika brist på träkol. Bergslagens egen skog skulle bredning. Under 1800-taIets början ägdes och i huvudsak förbehållas masugnarna. Denna lo¬ drevs sågverken i första hand av järnbruk. Vid kaliseringspolitik fick större konsekvenser för seklets mitt hade sågverksdriften frigjorts från Värmlands län än för något annat. Ett stort antal järnbranschen samtidigt som den i fråga om lo¬ stångjärnsbruk anlades väster om Klarälven kalisering väl kompletterade denna. De flesta så¬ samtidigt som merparten av länets masugnar garna låg väster om Klarälven och konkurrerade fanns kvar inom Färnebo bergslag i östra Värm¬ därmed inte om skogen i länets östra del, som ut¬ land. Den industribild vi möter vid 1800-talets nyttjades av såväl hyttor som hamrar där. Till¬ mitt hade präglats av dessa villkor. Länet hade växten inom trävaruhanteringen fram till 1860 kring 1860 inte mindre än 80 stångjärnsverk i kom således främst västra Värmland till del. Efter 1800-talets mitt försköts drift — nära en femtedel av rikets — varav drygt tyngdpunkten i hälften var belägna väster om Klarälven. svensk trävaruhantering alltmer mot Norrland Under 1800-talets andra hälft rubbades detta med dess långt större råvaruresurser. Visserligen mönster i grunden. Många bruk var redan före byggdes de värmländska sågverken ut även un¬ götstålsprocessernas genombrott dödsdömda på der senare delen av århundradet och produktio¬ nen ökade grund av stigande träkolspriser och besvärliga kraftigt. Men den stora tillväxten äg-

46 de nu rum inom massaindustrin. Vid sekelskiftet

Fanns inte mindre än 37 fabriker i drift, av vilka mänga startats under 1880-talet. 1 synnerhet be¬ rördes centrala och västra Värmland av denna expansion. Samtidigt förändrades lokaliserings- bilden för sågverksindustrin. Med ångkraftens genombrott ställde det sig fördelaktigare att för¬ lägga sågarna närmare Vänern och därmed sän¬ ka kostnaderna för transpörten av den färdiga produkten. Det blev framför allt området kring Karlstad som på så sätt drog till sig industrier. För 1800-talet söm helhet ser vi således tlera vågrörelser av industriell tillväxt och tillbaka¬ gång med regionalt olika verkningar. Länets västra del gynnades av järnindustrins spridning under seklets första hälft men berördes å andra sidan mer än någön annan av avvecklingarna därefter, någöt söm dock kompenserades av frammarschen för sågverks- öch massaindustrin. Östra Värmland drog under århundradets senare del till sig en allt större andel av järnindustrin, samtidigt som denna bransch rumsligt koncent¬ rerades till ett fåtal orter som Hagfors och Lesjö- fors. Regionen kring Karlstad fick uppleva den kraftigaste och mest mångsidiga industritillväx¬ ten, delvis tack vare trävaruindustrins strävan¬ Olof Jonasson, Befolkningen och näringslivet i Mellansveri¬ den att etablera anläggningar närmare Vänern. ge inom GDG.s trafikområde 1865—1940. Norra Värmland har knappast berörts i ge- nömgången övan. Då de fåtaliga järnbruken där Tabell 1 visar betydande förskjutningar i den lades ned köm denna regiön att drabbas av in- regionala industrialiseringen. Medan bergslags- dustrinedläggelser utan kömpensatiön i form av delen kring 1870 utgjort den avgjort mest indust- nyetableringar i nämnvärd skala i andra bran¬ ripräglade, hade slättbygden vid tiden för första scher. Man kan om en tala avindustrialisering, världskriget skjutit fram till en likartad nivå. Vi något som framgår av tabell 1, som presenterar ser också tendenser till polarisering mellan regio¬ ett grovt mått på industrialiseringsgraden över ti¬ ner. Avstånden växte mellan å ena sidan slätt¬ den i form av den procentuella andel av det tota¬ bygden, västra och centrala Värmland och bergs¬ la taxeringsvärdet som icke jordbruksfastigheter lagen och å andra sidan de allt mer eftersläpande svarade för. Omfattningen av de fem regionerna nedre norra och övre norra regionerna. De sjun¬ framgår av figur 1. kande industrialiseringsnivåerna i norr berodde inte enbart Tabell 1. Industrialiseringsgrad i fem regioner pä Värmlands på bruksdöden utan också på att sko¬ läns landsbygd 1871 —1913. %. gen, som ju räknades som jordbruksfastighet, efterhand Region 1871 1891 1913 uppvärderades. Norra Värmlands ställning som råvaruleverantör markerades allt Slättbygden 4 10 20 mer. Västra och centrala 5 8 11 Nedre norra 6 6 4 En rumslig, ekonomisk polarisering av detta Övre norra 7 2 1 slag har av en del forskare betraktats som en nor¬ Bergslagen 15 17 22 mal företeelse under den inledande industrialise¬ Länets landsbygd 7 10 15 ringen. Den amerikanske kulturgeografen John Kätlu: Taxeringslängder, Riksarkivet. Friedmann menar t ex att Framväxten av en pola-

47 riserad struktur åtföljs av överföringar av råva¬ got decennium efter århundradets mitt. De svåra ror, kapital och arbetskraft från perifera regio¬ missväxtåren i slutet av 1860-talet utlöste den ner in mot centrum varvid ett väsentligen koloni¬ första stora vägen av Amerikaemigration, och alt förhållande utvecklas. Utflyttning från peri¬ under 1880-talet fick utvandringen ännu större ferin leder enligt honom ofta till att dessa regio¬ dimensioner.^ ner hamnar i en nedåtgående spiral och förlorar De delar av Värmland som haft den mest sin yngsta och mest företagsamma befolkning. framträdande befolkningsökningen av kolonisa- En besläktad tankegång möter vi hos Gunnar tionskaraktär, dvs skogsbygderna i norr och väs¬ Myrdal då han gör gällande, att marknadskraf¬ ter, var också de som påtagligast började avfol¬ ternas spel tenderar att öka snarare än att minska kas efter 1860. De fattigaste delarna av länet, öv¬ klyftorna mellan regioner, så att redan avancera¬ re norra och nedre norra Värmland, känneteck¬ de tillväxer ytterligare på bekostnad av de efter¬ nades under hela perioden fram till 1910 av sär¬ släpande.' skilt stora flyttningsförluster. För den syenska industrialiseringen finns det 1 industrialismens genombrottsskede var kvin¬ emellertid anledning att vänta sig ett annat och nor oftast mer geografiskt rörliga än män, delvis mindre negativt utfall. Vår industrialisering var beroende på att det fanns en betydande efterfrå¬ uppbyggd kring en framgångsrik export av råva¬ gan på kvinnligt tjänstefolk i städerna. För ror och halvfabrikat. 1 denna allmänna expan¬ Värmland finner vi ett avvikande mönster, som sionsfas vore det förvånande om råvaruoriente- bör sammanhänga med den speciella arbets¬ rade regioner inte skulle ha kunnat göra sig del¬ marknad som växte fram, där arbetstillfällena aktiga i exportvinsterna. Överraskande vore för män ökade på ett helt annat sätt än för kvin¬ också om en kraftig utflyttning från perifera nor. Under 1800-talets sista decennier var de re¬ jordbruksområden skulle ha lett till en försäm¬ gionala flyttningsförlusterna bland män nästan rad situation för de kvarboende. Snarare bör be¬ genomgående större än bland kvinnor. Framför folkningstrycket på tillgängliga resurser ha mins¬ allt gäller detta 1880-talets stora emigrationsperi- kat med förbättrade försörjningsmöjligheter od; liksom i övriga utvandringsregioner fick som följd. Även om norra Värmland inte kunde emigrationen större omfattning bland männen. följa med i den allmänna industritillväxten på¬ Skillnaderna mellan könen avtog mot århundra¬ verkades efterfrågan på dess främsta råvara — dets slut men kan ha bidragit till den ogynnsam¬ mare timmer — av industrialiseringen på andra håll. fattigdomsutvecklingen över tiden bland Avsaknaden av större fasta anläggningar behö¬ kvinnorna (se följande avsnitt). ver inte ha hindrat en regional inkomstökning. 1 Mycket talar för att uttlyttningarna medverka¬ det följande skall vi närmare granska den faktis¬ de till förbättrade ekonomiska villkor på avflytt- ka utvecklingen med avseende på omflyttning, ningsorterna. En undersökning av bouppteck¬ regional befolkningstillväxt och fattigdomsför- ningar efter avlidna 1906—08 visar anmärk¬ ändring. ningsvärt höga behållningar per invånare i västra Värmland, som var ett av de mest utpräglade emigrationsområdena. Förklaringen sades ligga i Omflyttning och arbetsvandring att folkmängden minskat genom utvandring Den värmländska ekonomiska och befolknings¬ samtidigt som de kvarvarande jordägarna lyc¬ mässiga utvecklingen under 1800-talet visar flera kats sälja skog till förmånliga priser. Man får likheter med den i sydöstra Sverige. Båda områ¬ räkna med en .stor dold arbetslöshet i jordbruks¬ dena upplevde i ovanligt hög grad en kraftig be¬ sektorn före emigrationen som nu kunde reduce¬ folkningsökning fram till omkring 1860 som var ras samtidigt som utvandrare ofta gav ett bety- baserad på att marginella odlingsmarker togs i defsefullt ekonomiskt stöd åt anhöriga som anspråk. Många små brukningsenheter nybilda¬ fanns kvar i hembygden. ” ’Det hade aldrig kun¬ des, ofta i form av torp. Dessa jordbruk var ext¬ nat gå för oss om inte några av dem kommit över remt arbets- snarare än kapitalintensiva. En till Amerika och på den vägen hjälpt till’ — det gräns för denna typ av agrar tillväxt nåddes nå¬ är ett ganska vanligt svar då man kommer till de

48 fattigare hemmen, hantverkarrjas, torparnas el¬ rade fryksdalingarna sända hem så mycket pen¬ ler dagakarlens”, rapporterade Gerhard Mag¬ gar, under det att man aldrig hör talas om, att nusson i en 1907 genomförd undersökning för norrlandsresorna inbragte några kapitaler”, Emigrationsutredningen."* 1 perifera bygder spe¬ skriver Karl Arvid Edin 1910. Bakgrunden ansåg lade emigrationen större roll i förhållande till in¬ han vara den, att arbetsvandringarna sällan var rikes omflyttning än vad den gjorde i mer urba¬ avsedda att fungera annat än som kortsiktig in¬ niserade och industrialiserade områden, något komstkälla, medan utvandrarna brukade ha en som gäller sydöstra Sverige likaväl som Värm¬ mycket högre ambitionsnivå.’ land. Figur 2 återger en översiktlig bild av det komp¬ En annan form av befolkningsrörlighet, som lexa samspelet mellan olika slag av regionala satt mindre spår i källmaterialet eftersom den in¬ llyttningsrörelser, som har historikern Anders te behövde innebära byte av bostadsort, var de Norberg som upphovsman. Lösningarna på ar- säsongsvisa arbetsvandringarna. Regionalt ut¬ betskraftsöverskottsproblemen varierade mellan gjorde de ett viktigt sätt att öka inkomsterna. regionerna, där Amerikaemigration i växlande Särskilt fryksdalingarnas arbetsvandringar är be¬ utsträckning kombinerades med utvandring till römda. De hade en lång historisk tradition men Norge (västra Värmland), till Norrland (norra stimulerades från 1870-talet av den uppblomst¬ Värmland; arbetsvandringarna med samma des¬ rande sågverksindustrin i Norrland. Skickliga ar¬ tination ingår inte i underlaget till figuren), till betare kunde nå för tiden höga dagsförtjänster i bergslagen (östra Värmland) och till Mälardalen tlottning, skogsavverkning eller arbete vid sågar¬ (södra Värmland). na. Det är svårt att kvantitativt bedöma arbets- vandringarnas omfattning, men det är ingen tve¬ kan om att de inneburit utomordentligt värdeful¬ Fattigdomsförändringar la sysselsättningsmöjligheter för stora delar av Den metod att mäta fattigdom som används här den manliga befolkningen. Ur kapitalbildnings- bygger på skattematerial. Som fattiga betecknas synpunkt betydde de dock mycket mindre än de, som av skattemyndigheterna ansågs oför¬ Amerika-emigrationen. ”Jag har mången gång mögna att erlägga ens den lägsta personella skat¬ undrat över, huru det kommer sig, att de emigre¬ ten (kurhus- eller sjukvårdsavgiften). Denna de¬ finition syftar till att fånga in de människor som

Figur 2. Regionala utnyttningsmön.ster i Värmlands län saknade ekonomiskt överskott. Ofta finns i man- 1860—1894. Efter Anders Norberg, Sågarnas ö, s 42. talslängderna marginalanteckningar som ”utfat¬ tig”, ”saknar tillgång”, ”oförmögen till arbete”, ibland också angivelser av sjukdom el¬ ler handikapp. Den äldre befolkningen var över¬ representerad bland den kategori som definitio¬ nen fångar in, liksom kvinnor, i synnerhet än¬ kor. Bland männen förekommer ofta sociala be¬ teckningar som inhyses, backstugusittare, arbe¬

tare och — främst i skogsbygder — torpare. Där¬ emot träffar man inte på drängar och pigor i tjänst, eftersom husbonden var ansvarig för de¬ ras personella skatt. Det årsanställda tjänstefol¬ ket hade också reellt en säkrare ställning än vad som var vanligt bland agrara underskikt i övrigt, där sysselsättningen var mindre stabil. De fattigas procentuella andel av den totala befolkningen i skattepliktig ålder utgör fattig- domskvoten, ett mått på fattigdomens omfatt¬ ning.'’

49 1871 1901

Figur 3. Fattigdomskvoter pä landsbygden länsvis 1871 och 1901. Källor: Olle Lundsjö, Fattigdomen på den svenska landsbygden under 1800-talet, s 134, 141 och Länsräkenska- per. Riksarkivet.

50 Fattigdomskvoterna på landsbygden länsvis och trävaruhantering, gynnade tveklöst männen kring 1870 och 1900 åskådliggörs av figur 3. Fat¬ mera än kvinnorna. Mer kvinnopräglade indust¬ tigast vid den förra tidpunkten var de småbruks- rigrenar som textil- och livsmedelsindustri var dominerade och obetydligt industrialiserade Ble¬ svagt representerade på den värmländska lands¬ kinge och Norrbottens län, men även sydöstra bygden. Försämringen av kvinnornas situation Sverige i övrigt och Värmland låg sämre till än gentemot männens märks tydligast i bergslagsre- genomsnittet. Minst omfattande var fattigdomen gionen, där mycket litet av kvinnosysselsättning i den traditionellt välbärgade östra Mälardalen. kan ha tillkommit, medan någon relativ försäm¬ Vid sekelskiftet hade en allmän och påtaglig fat- ring för kvinnorna inte alls ägde rum på slättbyg¬ tigdomsnedgång ägt rum. Tillsammans med de den med dess förhållandevis diversifierade nä¬ industriellt expansiva Norrbottens, Jönköpings ringsliv. och Malmöhus län hörde Värmlands till dem där Tabell 2. Fattigdomskvoter för fem regioner på Värmlands minskningen var kraftigast. Alltjämt var Värm¬ läns landsbygd 1871 —1911 och förändring i procentenheter land det fattigaste mellansvenska länet, men av¬ under perioden. ståndet till exempelvis Örebro och Västmanlands län hade minskat. Blekinge hade vid sekelskiftet Region Fattigdomskvot Förändring 1871 1891 1911 1871-91 1891-1911 den särklassigt sämsta positionen sedan Norrbot¬ — Slättbygden 24 24 15 0 9 ten dragit ifrån, sannolikt tack vare 1890-talets Vä.stra/centrala 23 19 12 —4 — 7 enastående framryckning med malmfältsexploa- Nedre norra 33 30 20 —3 — 10 teringen och järnvägsbyggandet. Övre norra 42 39 23 —3 — 16 20 19 15 — 1 — 4 Var den regionala bilden inom Värmland lika Berg.slagen gynnsam? Ökade eller minskade de regionala Länets landsbygd 25 23 15 —2 — 8 fattigdomsklyftorna? Tabell 2 redovisar utveck¬ lingen i de fem regionerna 1871—1911. Som sy¬ Källa: Länsräkenskaper, Riksarkivet. nes sjönk nivåerna klart över tiden, särskilt efter 1891.^ Övre norra Värmland var hela tiden fatti¬ gast, närmast följt av den nedre norra regionen. Industrialisering och fattigdom Norra Värmland hörde troligen till de allra sämst I England har en livlig debatt förts bland histori¬ ställda delarna av landet under 1800-talets andra ker om levnadsstandardens förändring under det hälft (tillsammans med skogsbygdsregioner i Ble¬ industriella genombrottet, som där ägde rum un¬ kinge, norra och Norrbotten). Samtidigt der 1800-talets första hälft. ”Pessimister”, som är det uppenbart att de perifera områdenas fat- hävdat att levnadsnivån sjönk bland arbetare, tigdomssituation inte utvecklades på det sätt som har stått mot ”optimister”, vilka ansett sig kun¬ en enkel hypotes om vidgade klyftor gentemot na peka på reallöneförbättringar. Diskussionen kärnområdena skulle förutsäga. Långtifrån att fortgår alltjämt men har inte lett till någon mot¬ uppleva försämringar gentemot länet i övrigt in¬ svarande kontrovers bland svenska forskare. träffade i stället den mest påtagliga fattigdoms- Under den industriella genombrottsperioden i nedgången i norra Värmland. vårt land under seklets andra hälft är det nämli¬ Den förbättrade fattigdomssituationen kom gen ingen tvekan om att reallöneökningarna var både män och kvinnor till del, något som kan be¬ avsevärda. Lennart Jörberg har således visat på dömas utifrån könsspecifika fattigdomskvoter. kraftiga stegringar för jordbruksarbetare efter Det är emellertid intressant att notera, att fram¬ århundradets mitt för Värmland såväl som för stegen inte i lika hög grad berörde kvinnorna. övriga län. Det finns goda skäl att anta att in¬ Både kring 1870 och 1910 översteg den kvinnliga dustriarbetarnas löner inte utvecklades mindre fattigdomsnivån den manliga. Kvoten mellan gynnsamt. Skall man för Sveriges del tala om nå¬ kvinnornas fattigdomskvot och männens var gon pauperisering eller standardnedpressning, dock större kring sekelskiftet än tidigare. Den tyder Jörbergs data på att det var under 1700- typ av industrialisering som ägde rum, med stark talets senare del och ca 1820—40, dvs innan in¬ tonvikt på mansdominerade branscher som järn- dustrialisering och emigration erbjöd allvarliga

51 alternativ och medan befolkningstillväxten hårt Denna uppsats har utarbetats inom ramen för projektet Re¬ pressade på tillgängliga agrara resurser/ gional särulveckling i Sverige under ISOO-talet, stött av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Den ekonomiska utveckling som Värmland ge¬ nomgick visar på flera sätt den svenska indust¬ rialiseringen från dess mest positiva sida. Som industrilän ryckte Värmland fram med en stadigt Noter växande andel av rikets industriproduktion ca 1860—1910. Denna industrialisering ägde i hu¬ 1. Johan Söderberg, Sociala och demografiska verk¬ vudsak rum utanför städerna. Liksom i Sverige i ningar av bruksdöden i Värmland 1860—1910 (Rig nr 1 1983). Se även Ulf Jonssons uppsats om bruksdö¬ stort undveks urbana slumbildningar av det slag den i Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län i som växte upp i England med dess mycket mer detta häfte. Den klassiska studien av värmländsk stadsbaserade industrialisering. Under 1800- järnhantering är Jalmar Furuskog, De värmländska talets sista decennier sjönk fattigdomsnivån me¬ järnbruken ( 1924). För en allmän översikt ra på den värmländska landsbygden än vad den över länets ekonomiska utveckling se Rolf Adamson, Strukturförändringar i värmländsk industri före förs¬ gjorde i flertalet andra län. ta världskriget. Värmland förr och nu 66 (1968). Förloppet inom Värmland präglas inte av väx¬ 2. John Friedmann, Regional development policy: a ca¬ ande fattigdomsklyftor mellan regioner utan se study of Venezuela (Cambridge, Mass 1966), kap snarare av utjämning. Bakom denna gynnsamma I —2; Gunnar Myrdal, Rika och fattiga länder (Stock¬ utveckling ligger ett samspel mellan ekonomisk holm 1957), kap 3. tillväxt och flera typer av anpassning genom be- 3. En översiktlig bild av emigrationens regionala varia¬ folkningsrörlighet. De mest eftersläpande områ¬ tion ger Nordisk emigralionsatlas, utg Hans Norman dena i den norra skogsbygden kunde successivt och Harald Runblom (Uddevalla 1980). Den värm¬ närma sig de ekonomiskt mest utvecklade delar¬ ländska utvandringen under kulminationsfasen pa 1880-talet har behandlats av Norman i Fran Bergsla¬ na av länet i fråga om fattigdomsnivå. Det är gen till Nordamerika (Uppsala 1974). tvek,samt om de verkningar av industrialiserin¬ 4. Isidor Flodström, Sveriges nationalförmögenhet gen som berörde norra Värmland ensamma hade omkring ar 1908 ( 1912), s 275; Gerhard kunnat leda till en så markant fattigdomsned- Magnusson, Jösse härad i Värmland. Emigrationsut- gång om inte en omfattande utflyttning .samti¬ redningen, bilaga Vill (Stockholm 1908), s 76. digt ägt rum, kombinerad med inkomstökningar 5. Karl Arvid Edin, Fryksdals härad i Värmland. Emig- genom arbetsvandringar. Industriella nyetable¬ rationsutredningen, bilaga Vill (Stockholm 1910), s ringar i norr av typ träsliperierna i Torsby och 14. Allmänt om värmländska arbetsvandringar .se An¬ ders Bada, indirekta effekter i form av ökad efterfrå¬ Norberg, Sugarnas ö (Uppsala 1980), kap 2, och där anförd litteratur. gan på skogsråvaran och stegrade skogsvärden, arbetsvandringar, utvandring och avflyttning till 6. Skattematerialet och metoden att mäta fattigdom be¬ skrivs utförligare i Olle Lundsjö, Fattigdomen pä den andra delar av Sverige samverkade alla till en re¬ svenska landsbygden under ISOO-talet (Stockholm ell tillväxt trots att var industrianläggningar säll¬ 1975). Se även Johan Söderberg, Agrar fattigdom i synta och trots tendenserna till avindu.strialise- Sydsverige under ISOO-talet (Stockholm 1978), och ring. Något av det vä.sentligaste i vad som hände Söderberg, Causes of poverty in in the nine¬ kan sammanfattas i några få ord; teenth century. Journal of European economic histo¬ ry 11 (1982). ”Dä blåner i fattigdoma, brukade Stor-Po säga när han såg skogsåsarna i sin värmländska hem¬ Även fattigdomen i de värmländska städerna gick till¬ baka mellan 1871 och 1911, fastän det skulle föra lör bygd. — Å, nejda, säger en bonde från samma långt att närmare beskriva den utvecklingen här. trakter. Det är i rikedoma det blåner.”’' För den engelska levnadsstandardsdebatten sc The Johan Söderberg, f 1950, FD, forskarassistent i standard of living in Britain in the Industrial Revolu¬ tion, cd A .1 Taylor (London 1975). Det svenska stan¬ ekonomisk historia vid universitet, dardverket är Lennart .lörberg, A history ofprices in leder för närvarande Metropol i stagnation: till¬ Sweden II (Lund 1972). växtproblem och sociala klyftor i Stockholm Erik Goland, Si, jägmästaren kommer, s 80. Svenska 1760—1850. turistföreningens årsskrift 1959.

52 Economic Development and Friedmann’s predictions of polarized develop¬ ment or to Gunnar Myrdal’s theories of cumula¬ Poverty in Rural Värmland tive causation, according to which peripheral re¬ gions will increasingly lag behind developed Johan Söderberg ones. The relative success of the periphery may The province of Värmland in western Sweden be explained not only by the demand for its na¬ shows traits which, although typical of the pro¬ tural resources but also by considerable emmi- cess of industrialization in Sweden, were unusual gration, which improved the situation for those in an international context: the growth of indust¬ who remained, and by a complex pattern of sea¬ ries that were spatially dispersed, were often in sonal migration. rural areas, were based on domestic raw- materials and manufactured for export. The problems discussed concern the effects of indust¬ rialization on rural poverty, the consequences of migration and the results of economic develop¬ ments in terms of economic inequality. Patterns of industrial growth and decline dur¬ ing the period produced a regional economic structure that was characterized by increasing differences in the degree of industrialization in different parts of the country. It was the eastern part, which relied on the iron industry, that was most industrialized, but the process developed fastest in the southern region, around the town of Karlstad. Western Värmland did not make such rapid progress, for while much of the saw¬ mill industry developed in this region, most of its iron industry collapsed. The majority of these ironworks operated on a small scale and had been founded in the 18th or early 19th century when charcoal was plentiful, but they could not compete with the larger works that grew up in other parts of the country in the second half of the 19th century. Northern Värmland was in¬ dustrially the least developed region, producing only timber, which was transported to saw-mills further south. Growing disparity in industrial development between the different regions did not, however, necessarily lead to increasing differences in eco¬ nomic well-being or poverty. The number of poor people has been estimated from taxation re¬ cords, in which the authorities classified some in¬ dividuals as being unable to pay even the lowest capitation tax. The proportion of poor to the to¬ tal population (Table 2) declined all over the country between 1871 and 1911, the decrease be¬ ing greatest in the northern, peripheral regions. The patterns observed do not conform to John

53