Slavarbete I Sovjet Originalets Engelska Titel ”Forced Labor in Soviet Russia” Översatt Till Svenska Av Nils Holmberg Natur Och Kultur 1947
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
David J. Dallin, Boris I. Nicolaevsky Slavarbete i Sovjet Originalets engelska titel ”Forced Labor in Soviet Russia” Översatt till svenska av Nils Holmberg Natur och kultur 1947 Detta är den första mer seriösa skildringen på svenska av de sovjetiska arbetslägren under Stalins tid vid makten. Bokens huvudförfattare, Dallin och Nicolaevsky [Nikolajevskij], är två ryska mensjeviker som deltog i ryska revolutionen och de första åren därefter också verkade i Sovjet- unionen (N. som chef för Marx-Engels-institutet i Moskva). Båda arresterades dock 1921 och tvingades lämna landet 1922. Boken är ett viktigt historiskt dokument. Framställningen baseras till stor del på berättelser och rapporter från sådana som suttit i lägren, med de uppenbara problem som rör sanningshalt och tillförlitlighet som man alltid måste ha i åtanke i sådana fall. Men författarna är medvetna om detta och förmår även se nyanser som nutida redogörelser för Gulag ofta inte förmår urskilja. T ex är det vanligt att numera framställa det som om lägren och fängelserna i början av 1920-talet, dvs. åren närmast efter revolutionen, och de i Gulag på 1930- och 1940-talen i stort sett var av samma slag (fast i mindre skala). Dallin och Nikolajevskij visar att så alls inte var fallet – se kapitlet ”Det första decenniet” i bokens del 2, som ger en varm och levande beskrivning av den idealitet, optimism och människokärlek som utmärkte den tidiga sovjetstatens syn på brott och straff – att bolsjevikerna därvid närmast framstår som naiva är en sak, man kan dock inte påstå att de var omänskliga, onda, hämndlystna osv. Detta kontrasterar mycket skarpt mot den cyniska ideologi och människosyn som alltmer kom att prägla det stalinistiska Sovjetunionen och dess arbetsläger. Innehåll Förord ............................................................................................................................................... 1 Del I. I våra dagar ............................................................................................................................. 5 1. Korrektionsarbetslägren ............................................................................................................... 5 2. Ögonvittnen om tvångsarbetet ................................................................................................... 13 3. Mildare former av tvångsarbete ................................................................................................. 24 4. Hur många läger och fångar ....................................................................................................... 28 5. Tvångsarbetets verkliga innebörd .............................................................................................. 43 6. Vita dödens land ......................................................................................................................... 53 Del 2. Det ryska tvångsarbetets uppkomst och utveckling ............................................................ 72 1. Det första decenniet .................................................................................................................... 72 2. "Specialläger i norr” ................................................................................................................... 81 3. Den stora omvälvningen (1928-1934) ........................................................................................ 93 4. Tvångsarbetet och femårsplanerna ........................................................................................... 100 5. Världens ogillande och Sovjets svar ........................................................................................ 105 6. Tvångsarbete i funktion ............................................................................................................ 112 7. Pendeln svänger ........................................................................................................................ 120 8. Under och efter kriget (1940-1947) ......................................................................................... 126 9. Det gamla Rysslands återuppståndelse .................................................................................... 145 1 Förord För att förstå Ryssland räcker det inte med att kunna räkna upp dess floder och bergskedjor, dess folk och raser, dess ledare och lagar, dess teorier och traditioner. Det skulle vara ett tecken på djup okunnighet att redogöra för det gamla Roms historia utan att nämna dess slavar. Det skulle vara direkt ohederligt att underlåta att nämna judarnas öde i en redogörelse för Tysklands historia under det senaste decenniet. En bild av våra dagars Ryssland som inte omfattar en beskrivning på systemet med arbetsläger och förvisningar är inte en sann bild och ofta avsiktligt vilseledande. Tvångsarbetssystemet i Sovjet-Ryssland är inte resultatet av en djävulsk uppfinningsförmåga och inte heller en tillfällig, lätt avlägsnad anomali eller kräftsvulst på samhällskroppen. Systemet är ett organiskt element, en normal beståndsdel hos den sociala strukturen. Varje tänkande människa måste söka förstå detta system. Denna bok är ett försök att framställa det sovjetryska tvångsarbetets ”naturhistoria”: de första famlande experimenten, framgångarna och misslyckandena, dess successiva utveckling till ett vitt utgrenat system, de tidigare idéernas för- vandling från humanitet till hänsynslöshet. Varje otäck företeelse i det förflutna har till en början svårt att bli trodd, så var fallet med den medeltida inkvisitionen, huvudjakten, ugnarna i Maidanek. Först när man ser dessa fenomen i perspektiv och iakttar deras utveckling från en ringa början till en svindlande kulminationspunkt får de sin givna plats i det historiska skeendet. Inför återupplivandet av slaveriet i Stalins Ryssland förhåller sig världen ovetande eller skeptisk och vanligtvis tyst. Man känner till räfster och skenprocesser, massförföljelser och avrättningar, men har ännu inte fattat vilken stor roll, kvantitativt och kvalitativt, tvångsarbetet spelar i Sovjetunionen. Det är hög tid att man får ögonen öppna för det nya samhällssystem som har vuxit upp i öster de senaste sjutton åren ett samhällssystem med nya och förvånande drag, lika fjärran från det kapitalistiska samhället som från de socialistiska idéer som de första samhällsbyggarna i Sovjet-Ryssland omfattade. Det samhälle som nu har uppstått är en hierarki, bestående av flera klart avgränsade klasser och en massa mellanliggande kas-ter. Hela strukturen vilar emellertid på en alldeles ny grundval, en jättelik klass av tvångsarbetare, ett skikt av mänskligheten som har degraderats till lastdjurets nivå. Det är denna klass som utgör den lägsta våningen i samhällsbyggnaden. Liksom en rotstock vidarebefordrar den sav till de högre lagren. Dess individuella celler förtärs med fruktansvärd snabbhet och de styrandes energi måste till stor del användas till att fylla luckorna med ständigt friskt människomaterial. Denna nya samhällstyp är den naturliga produkten av sina grundläggande element; något annat har inte varit möjligt. En kemisk syntes av kol, väte, svavel och klor bildar den giftiga senapsgasen som i sin tur inte har någon likhet med sina separata element. En historisk syntes av obegränsad statsmakt, alltomfattande statlig ekonomi och militaristisk propaganda har frambragt den nya sovjetsamhälleliga typen. Den förra processen bestäms av naturvetenskapliga lagar, den senare av sociologiska. Det finns personer som tror att samtidigt som sovjetstaten berövar medborgaren politiska rättigheter, tillförsäkrar den honom ”ekonomisk demokrati” och trygghet och att den såtillvida re- presenterar en ”progressiv” samhällsform. Hur mycket ont har inte idén om ”ekonomisk demokrati” åstadkommit! Visserligen existerar ingen arbetslöshet i Ryssland, varje medborgare har anställning. Men det hade också slaven och den livegne. Någon arbetslöshet fanns praktiskt taget inte i Hitlers Tyskland. Om det sovjetska tvångsarbetssystemet är framåtskridande, vad är då reaktion? Om sovjetsystemet är ”ekonomisk demokrati”, vad är då slaveri? 2 Sovjets framgångsrika utvidgningar av sin intressesfär till andra stater i Europa och Asien innebär att denna nya form för förhållandet mellan samhällsklasserna inplanteras i dessa länder. Så snart en nation har blivit politiskt beroende av Moskva flyttar jätten från öster hela sitt komplicerade samhällssystem över gränsen för att det skall tjäna som modell för den nya drabantstaten. Tvångsarbete som en viktig ekonomisk institution uppstod i Ryssland som en kombination av två element: koncentrationsläger och arbetstvång. Sedan gammalt har i en massa länder dessa båda element existerat oberoende av varandra. Varje gång de har kombinerats och utvidgats har de dock undantagslöst åstadkommit det fenomen som nu har mognat i Sovjetunionen. Vi kan se hur de båda elementen uppstår, sammansmälter och växer i alla länder som har råkat inom Sovjets intressessfär. Koncentrationsläger har utvidgats för att ge plats åt alla ”samhällsfarliga” befolkningsgrupper och arbetstvång har införts. Om inte denna utveckling hejdas, dröjer det inte länge innan även i andra länder de synkroniserade och syntetiserade elementen växer samman till ett enhetligt systern av slavarbete i stor skala. Att ”järnridån” är så väsentlig för sovjetstaten beror till stor del på tvångsarbetssystemets existens. Det är önsketänkande att tro att denna ridå skall avskaffas. Det är lättare för en kamel att komma genom ett nålsöga än för Stalins regering att avlägsna järnridån. Sovjet-Ryssland har