DOCSLIB.ORG

Lunds Stifts Herdaminne, Anden

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Lunds Stifts Herdaminne, Anden vsN s vsöfk 61^ ciow nloacist S IssglLfofskei^ss 6ibliots>< 5I^6I3l^O^5X^^IXI^5 6I6l_IOI^X 3Issgtsto>'s><6M6s Oidliotsk clcivss 3t toi'sni^gss Osnsks 3Issgtsto>'s><6>'6. Ost 61" st spscisl-dldliotsk msct vssi'ksi', ctsi' 6!" s>i cts! st voi'ss tss»ss kslwi'si'v, dlsuctt ssctst om tsttsscls 8>ssgt8-, I0K3I- og psi'scmsltllstoi'ls. 3>ssgt8toi'3k6M68 L ld llo ts k : tittp://d1d11otsk.cIl8-cl33M3i'k.cIK ^oi'smngsci Osssks 81ssgtstoi'3ksi's: WWW.8i36gt0gcl3t3.cIK Ssmss^tt, st d/t)//otsttstmc/s/?o/c/s^ ^ss^/t6^ dsc/s msct 09 uc/sn o/otisvs^st. /Vs/^ ctst c/^s/s^ s/9 om ss/c/M vss/^tsf, tii/o/^ o/otisvsmttsn s/^ uc/todst, ttsn c/u tnt c/owo/oscts 09 snvsocts PO^-t//so. 0/V/s/^ ctst §/9 om vss/^tsf, som s/^ omtsttst st o/o/isvs/Vt, s/cs/ c/u i/ssm o/omss/^som ps, st POf- t,/s/7 tttm s/^ t/t /^snt 9S/^son//9 b/^9. Lunds Stikts efter mestadels otryckta källor utarbetadt af Eawallin. Andra delen. Lund, tryckt pä Bokhandlaren C. W. K. Gleerups fürlag, nti Berlingska Boktryckeriet, 1855. Förord. A ä nu andra delen af detta arbete lämnaS i allmänhetenS händer, sär utg. med afseende pä arbetetS syfte och de källor, hwilka för detsamma begagnatö, äberopa hwad som blifwit an- fördt i förordet rill första delen. Derjemte fär utg. förklara sin tacksamhet för de bidrag, hwilka frän flera personer erhällitS. Bland dessa mäste främst nämnas prosten E. Rietz i Tygelsjö och Phil. mag. A. I . Bruzelius, hwilka meddelat mänga upp- lyöningar, den förre om presterstapet i Orie, den sednare om det i Skytts härad. För flera insända bidrag stär utg. ocksä i förbindelse hoS häradsprostarna C. Sylvan, L. Holmberg och L. Grönwall, prosten C. Tegne'r, coll. sch., mag. U. Quensel m. fl. Nägra rättelser ma ock anföraS. Sid. 5 rad. 15 stär 7'/?, läs 15; s. 24 r. 6 nedifr. st. Äret derefter, l. Ar 1736; s. 31 r. 9 st. Katrina, l. Christina; s. 40 r. 6 anmärkes att A. Nole'n war Westgölhe, hwadan orden: "härkomst och" böra utgä; s. 82 r. 6 nedifr. utstrykas orden "elker Olai"; s. 83 r. 5 och 6 st. uppgifweS hafwa blifwit, l. blef; s. r. st. dött, l. dog; s. 87 r. 5 st. har snarare dä blifwit, l. blef d. ä.; s. 88 r. 10 och 11 nedifr. st. Lindewall, l. Lundwall; s. 104 r. 12 och 13 st. hwilket uppgifweS hafwa stett, l. hwartill Han prestwigdeS ; s. 107 r. 5 st. 1728, l. 1738; s. 108 r. 3 efter: prestwigd'--»/« s. ä. tilläggeS: tilltr. 1850; r. 8. st. 1850, l. 1849; s. 109 r. 4 nedifr. st. 1807, l. 1808; s. 113 r. 10 st. 1682, l. 1681; s. 124 r. 7 och 8 nedifr. utstrykas orden: "troligen född------- ------ flera är yngre"; i stället läseS: född 1682; s. 130 r. 4 och 5 nedifr. utstrykas orden "hafwa tjenat------ armeen och"; s. 145 r. 3 st. Beckergren, l. Beckgren; s. 146 r. 11 nedifr. st. 73, l. 62; s. 153 r. 23 och 24 läS "pa Krageholm" i stället för: HoS en grefwinna Piper; s. 154 r. 9 nedifr. utstrykas orden: "föreflogS---------- 1824"; s. 157 r. 9 nedifr. st. omkr. 1725, l. o 1725 i Broby; r. 8 st. härstädes, l. i Nöbbelöf; s. 186 r. 3 nedifr., st. en grefwinna Brahe, l. grefwinnan Ebba Brahe; r. 4 st. stall hafwa, l. habe; s. 190 r. 3 nedifr. tilläggeS: Sonen Hans Peter blef prest 1757; s. 229 r. 6 nedifr. stär Erik, l. EraSmuS; s. 250 r. 9 nedifr. st. Thedora, l. Theodora; s. 270 r. 1 st. Aby, l. Äby; s. 342 r. 16 utstrykaS orden "30 är gaminal." Jnnehäll. OZte härad. Prostat............................................................. sid. 1. Kyrkoherdar wid Malmö S . Petri förs. „ 2. Stadskomministrar L Malmö......................... 35. Kyrkoherdar wid Malmö Caroli sörs............. L, 43. Komyastorer wid d:o d:o . „ 49. Kyrkoherdar i Bunkeffod................................ „ 49. „ i Huste ....................................... „ 59. „ i A r r ie ....................................... „ 62 „ L Gesfie....................................... „ 73. „ i Mellangrefwie.......................... „ 79. „ i Jngelstad................................ „ 92. „ i Fofie.......................................... 96. „ i S a lle ru p ................................ 92. „ i Tygelsjö................................... „ 92. „ i KerrStorp................................ „ 104. Skytt- härad. Prostar .......................................................... 109. Kyrkoherdar i Hwellinge................................ „ 110. „ i Trelleborg............................... „ 121. „ i Maglarp................................... „ 129. „ i R e n g ...................................... „ 129. „ i HäSlöf...................................... „ 134. „ i S la g a rp ................................. „ 149. „ i W. Ahlstad............................ 155. „ i B öS arp................................... „ 162. „ i Tommarp................................ 170. „ i Hammarlöf.......................... „ 174. „ i G y lle ...................................... „ 179. „ i Dahlköpinge.......................... „ 195. „ L Skanör.................................... „ 192. Wemmenhög» härad. Prostar............................ „ 201. Kyrkoherdar i Kjellstorp „ 202. „ i Grönby. „ 215. „ i GjerdSlöf „ 223. Kyrkoherdar i Wernmenhög ..................................... sid. 230. „ i S o lb erg a............................................. „ 239. „ i O. Torp-................................................. „ 243. „ i Espö....................................................... „ 251. „ i Lemmeströ........................................... „ 256. „ i Tullstorp.............................................. 264. „ i Hemmesdynge........................................ „ 270. „ i Skurup.................................................. 274. Ljunit- och HerrestadS härader. P rostar......................................................................... 285. Kyrkoherdar i S . W illie ........................................ „ 286. „ i Nöbbelöf................................................ „ 295. „ L Balkäkra................................. ... „ 300. „ i Sjörup. .............................................. „ 310. „ L BstadS S . Marice fürs.......................... „ 314. » » Ö j a ........................................................ „ 327. Stadskomminlstrar i Dstad........................................ „ 327. Kyrkoherdar i Dstads S . Petri förs........................... „ 330. „ i St. Herrestad....................................... „ 338. „ i Söfwestad........................................... „ 343. „ i Högestad................................................ „ 349. „ i T ra n ä s ................................................. „ 353. Oxie härad*). Prostar. » H an s SivendSsön i Malmö 1560. H anS Christensen S th e n i Malmö 1600. H a n s R avn i d:o 1605— 1625. Peder Lauritson i Husie 1625—1635. Jörgen M ad tzen B ra a d i Malmö 1635—1648. R ie ls Sörensen i d:o 1649—1677. Nils Hambrcrus i d:o 1677—1696. Johan Hofwerb erg i d:o 1698— 1728. Samuel Fredrik Corwin i d:o 1729—1735. S w en T räg ard h i GeSste 1737—1740. Jöns Rönbeck i Malmö 1740. Olof Blomelius i Arne 1740-1741. O lo f B e rin g i Huste 1741— 1764. Jöns P eter N o lle ro th i Tygelsjö 1764—1770. N ils H esslen, prof., past. i Husie 1770—1776. S w en Hansson M u n th e i Malmö 1779—1783. E lia s B illb e r g i Bunkeflod, tjenstförr. 1783— 1785. Johan Jakob H e llm a n , prof. past. i Husie 1785— 1790. S am u el Lemchen, theol. adj., past. i d:o 1790— 1795. Ebbe B rin g , i Malmö 1796— 1799. C a r l Johan E b erstein , prof., past. iHusie 1799—1808. C h ris tia n W ä h lin , d:o d:o 1808—1815. Anders Peter Gullander i Malmö 1815—1838. C hristopher S y lw a n i Foste, tjenstförr. 1838; ord. 1850. *) Enligt den I. 335 uämnda handstristen har häradet sitt namn deras att det är rikt pä orar. 2 Ityrkoherdar wid Malmö L. Petri eller Zwensta församlinA. Med denn« församling war Sallerups socken, som nu utgör ett eget Pastorat, förenad 1564— 1832. Sistnämnde är ladeS BunkeflodS och Hyllie socknars Pastorat till Malmö S. Petri församling, men kommer wid inträffande pastorSvakanS att äter derifrän stiljaS och utgöra ett eget pastorat, e>zl. kgl. br. 1852. 1. Nikolaus Marci "ourrrtus in Malmhöghcr" blef 1347 af konung MagnuS Smek förflyttad till Linköping, der Han 1351 lefde som kamt och domprost. 2. Claes Barnow uppgifwes hafwa warit pastor här 1449. 3. Henrik Hausen lämnade pastorStjensten i Malmö 1529. 4. Claus Mortensen Bödker eller Töndebin- d er (Moolnns Llrrrtivi) war född i Malmö, der Han war Pa­ stor frän 1529 till omkring 1560, men stall haswa lefwat ännu längre, hwarom upplySning icke Winnes af inflristen pä Hans grafsten i S. Petri kyrka, tv dödSärct är icke ntsatt. Der upp­ gifwes blott, att Han dött wid 76 ärs äldrr och blifwit be- graswcn i kyrkan jemte sin hustru Elisabeth samt döttrarna Elisabeth Judith och Katrina. Sä torftiga äro un- derrättelserna om denne i Skänes och särstildt i Malmös historia märklige mans lefnadsöden och familjförhällanden. Han war en bland de första, hwilka uppträdde säsom lu- thcrsta predikanter i Danmark och säkert den förste som gjor- de luthersta läran känd i Skäne. En borgmästare i Malmö, wid namn Hans Mikkelsen, som fvljde k. Ehristian I I i landS- flykt, utgaf wäl redan 1524 i Leipzig nya testamentet i danfi öfwersättning, men Han hade säkert i Tystland blifwit bekant med reformationcn. Claus Mortensen började om sommaren 1527 att predika i Malmö. I början predikade Han i ett ka- pell, hwilket borgmästaren Jörgen Mynter ät honom upplätit. Det war beläget utom staden wid en äng, "raadsens wong" kallad. Tilloppet af ähörare blef snart sä stört, att kapellet es künde rymma dem. En kyrka, hwari det sednare blef honom Z tillätet ätt predika, befannS ocksäsnart otillräcklig för det wäran-
Load more

Recommended publications
  • Universitetet Som Arena
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
    [Show full text]
  • Ärkebiskop Under Händelserika År
    Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg.
    [Show full text]
  • Akademiska Interiörer
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet
    [Show full text]
  • Bengtson, Det Låg En Stad Vid Clara
    1 Annons i Nya Wermlands – Tidningen lördagen den 28 november 1885: ”Att min älskade make Bankdirektör Fritz Clarholm Onsdagen den 25 november afled vid 54 års ålder, djupt sörjd av mig, fyra söner, syskon, svärföräldrar och många vänner är det min smärtsamma pligt att tillkännagifva. Carlstad den 26 november 1885 Amelie Clarholm Född Pihlgren Sv. Psalmbok 481” (Denna annons placeras på försättsbladet som ett slags prolog.) GAMLE MAJOREN LILLIEHÖÖK - ETT MEMENTO Gamla eller Västra kyrkogården i Karlstad togs i bruk i maj 1800. Invigningsakten förrättades av vice pastorn Jan Branzell. Efter hand kom gravplatsen att utvidgas, inte minst till följd av kolerans härjningar. Vintergraven Meta stod färdig på hösten 1838; inga begravningar kunde äga rum så länge tjälen var kvar i marken. På våren begravdes sedan samtliga på en och samma dag. En procession hade den här kulna höstdagen utgått från domkyrkan till den lilla vita byggnaden med sin stora kopparurna i antik form på taket. Skolungdomen sjöng en psalm och biskop Agardh höll ett ”wackert tal om Döden och en bliwande uppståndelse” och talade om vintergraven som ”en vagga för evigheten”. Han fortsatte: ”Här, i denna vagga, skola vi sofva ännu en gång den lugna barnsliga sömnen, som vi ej njöto, så länge världens oro bestormade vårt bröst, och dess drömmar beveko vår själ. Detta rum är nu fridlyst för jordens stormar. Vid dess mur är gränsen för världens alla sträfvanden, för livets alla bekymmer, för mänsklighetens alla mödor. Utomkring denna mur ljuder sorlet af den svärmande människostacken. Härinom blott är tystnad. Detta rum är nu heligt genom 2 sig själft och genom sin bestämmelse.
    [Show full text]
  • The Rector's Office Tersmeden, Fredrik
    The Rector's Office Tersmeden, Fredrik Published in: Teacher Times 2019 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Tersmeden, F. (2019). The Rector's Office. Teacher Times, (7), 7-11. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 The Rector’s Ofce – a Historical Overview History The sitting term for the rector at Lund University is six years. When the university was founded, the rector only sat for a term at a time. Twenty years later, from 1688, the sitting term was extended to a whole year.
    [Show full text]
  • Karlstads Domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL
    karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL karlstads domkyrka 1 2 karlstads domkyrka karlstads domkyrka 3 karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL 4 karlstads domkyrka karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL karlstads domkyrka 5 karlstads domkyrka Stiftskyrka – Församlingskyrka Dokumentation och reflektion KARLSTAD CATHEDRAL tack till nedanstående bidragsgivare Diocese church – Parish church Pro Fide et Christianismo Documentation – Reflection Stiftelsen Aagot och StorJohanns minnesfond för värmländsk kultur Stiftelsen konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Helmiastiftelsen Kungliga Patriotiska Sällskapet Per Jan Wållgren Bengt Arrestad Tack också till dem som genom stödköp bidragit till att finansiera boken Karlstads stift Karlstads domkyrka Karlstads domkyrkoförsamling Initiativtagare Per Jan Wållgren Karlstads kommun/Sven af Geijerstams donationsfond Författare Harry Nyberg Carlstads-Gillet Layout och nytagna bilder samt grafisk formgivare Per Berggrén Värdefull hjälp på olika sätt har dessutom givits av Förlag Per Berggrén Översättning till engelska Tore Bergman och Neill Dronsfield Det högre seminariet i kyrkohistoria i Uppsala Tryckt på Strokirk-Knappen, Karlstad 2012 Harry Nybergs prästkollegor och akademiska kollegor Boken ingår som nummer 40 i Carlstads-Gillets skriftserie Inger Berggrén för diskussioner och synpunkter på arkitektur och som nummer 10 i Stiftshistoriska Sällskapets skriftserie Henrik Nyberg för materialkomplettering och förslag Henrik Hermansson, domkyrkans vaktmästare ISBN 978-91-976895-3-3 Lenah Östlund, domkyrkans
    [Show full text]
  • The Missionary Career and Spiritual Odyssey of Otto Witt
    THE MISSIONARY CAREER AND ·sPIRITUAL ODYSSEY OF OTfO WI'IT by FREDERICK HALE submitted in accordance with the requirements for the degree of DOCTOR OF'PHILOSOPHY in the subject RELIGIOUS STUDIES atthe UNIVERSITY OF CAPE TOWN PROMOTER: PROFF.SSOR JOHN W. DE GRUCHY JULY 1991 The copyright of this thesis vests in the author. No quotation from it or information derived from it is to be published without full acknowledgement of the source. The thesis is to be used for private study or non- commercial research purposes only. Published by the University of Cape Town (UCT) in terms of the non-exclusive license granted to UCT by the author. SUMMARY This thesis is a theological and historical study of the Swedish missionary and evangelist Peter Otto Helger Witt (1848-1923), who served as the Church of Sweden Mission's fjrst missionary and as such launched its work a.mongst the Zulu people of Southern Africa in the 1870S before growing disillusioned with his national Lutheran tradition and, after following a tortUOl;JS spiritual path through generally increasing theological subjectivity, eventually becoming a loosely affiliated Pentecostal evangelist in Scandinavia. Undoubtedly owing to the embarrassment he caused the Church of Sweden Mission by resigning from it while it was in a formative stage, but also to tension between him and its leaders, Witt has never received his due in the historiography of Swedish missions. For that matter, his role in Scandinavian nonconformist religious movements for nearly a third of a ) century beginning in the early 1890S is a largely untold chapter in the ecclesiastical history of the region.
    [Show full text]
  • The Rector's Office Tersmeden, Fredrik
    The Rector's Office Tersmeden, Fredrik Published in: Teacher Times 2019 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Tersmeden, F. (2019). The Rector's Office. Teacher Times, (7), 7-11. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 The Rector’s Ofce – a Historical Overview History The sitting term for the rector at Lund University is six years. When the university was founded, the rector only sat for a term at a time. Twenty years later, from 1688, the sitting term was extended to a whole year.
    [Show full text]
  • Teologien Og De Øvrige Universitetsfag*
    Svensk Teologisk Kvartalskrift, Årgång 41, 1965. EINAR MOLLAND Teologien og de øvrige universitetsfag* mnets formulering forutsetter som givet at teologi er et universitetsfag, Ealtså at teologi normalt og ideelt er en virksomhet som foregår i univer­ sitetets miljø. Fra høymiddelalderen av har teologien naturlig hatt sin plass innenfor studium generale. Da universitetene fikk sin form, var de med få unntagelser høyskoler med et teologisk fakultet, og teologiens stilling som ledd i universitetets sammen­ heng gav den et betydelig mål av frihet i forhold til de kirkelige myndigheter. Reformasjonen medførte ingen forandring i denne tilstand. Det kan knapt understrekes sterkt nok at den lutherske reformasjon begynner som en akademisk affære. En universitetsprofessor foreleser i en årrekke nye teologiske anskuelser uten å være klar over hvilke praktiske konsekvenser disse skulle få for kirkens forkynnelse og de kirkelige institusjoner, og han innbyr til en akademisk disputats som skulle komme til å utløse en av kirkehistoriens store bevegelser. Reforma­ sjonen er skoleeksemplet på hvilken rolle en universitetsteologi kan spille i kirkens liv når den er selvstendig overfor de kirkelige myndigheter og den kirkelige opinion, ubundet av kirkelig sensur, bundet av den teologiske saklig­ het, og i dette historiske tilfelle dessuten beskyttet av en statsmakt som møtte den nye teologiske innsikt med tillit. I de lutherske kirker er teologien normalt forblitt et universitetsfag, og uni­ versitetet er normalt forblitt stedet for presteutdannelsen. Det er flere faktorer som har medvirket til å bevare denne tilstand. De lutherske kirkers tradisjon har vært å ha akademisk skolerte tjenere. De teologiske fakulteters læremyndig- het har ikke hatt noe biskoppelig læreembete ved sin side eller over seg, og har heller ikke vært underkastet kontroll av synoder.
    [Show full text]
  • 1 Introduction
    THE ORIGINS OF THE SWEDISH LUTHERAN MINISTRY IN THE SOUTH AFRICAN REPUBLIC Frederick Hale University of Stellenbosch Abstract The Church of Sweden Mission established a significant presence on the Witwatersrand early in the twentieth century, but this was preceded by abortive Swedish Lutheran missionary endeavours there during the 1890s. Paul Nilsson Gullander, an erstwhile Swedish immigrant in the USA, undertook a semi-private initiative in 1898. He conducted a dual ministry to both Scandinavian immigrants and African mineworkers until forced by illness and the Second Anglo-Boer War to leave the South African Republic. 1 INTRODUCTION During the two decades following the onset of the Witwatersrand gold rush in 1886, numerous missionary agencies undertook evangelistic and social ministries amongst the chiefly African labourers whose urbanisation fundamentally and permanently altered the demographic profile of Johannesburg and environs. Methodist, Anglican, Presbyterian, Roman Catholic, and other churches were soon gathered, while such nondenominational bodies as the Cape General Mission and the Compounds Mission played their parts in a growing amalgam of Christianity. Beginning in 1902, the Church of Sweden Mission (CSM), a Lutheran body which had been active in Natal since the 1870s, extended its work to Johannesburg, initially to minister to members of its rural congregations who had joined the exodus to the mines where, their Nordic pastors feared, they would be subjected to moral degradation and lose their faith. This general Studia Historiae Ecclesiasticae, May/Mei 2006 Vol XXXII, No/Nr 1, 285-308 Frederick Hale topic is the subject of the present writer’s recent doctoral thesis at the University of Pretoria.1 Before the Scandinavian mission history began, there was another Swedish Lutheran who was not affiliated with that organisation (Scandinavian Mission) undertook missionary work there.
    [Show full text]
  • Komplett Uppsats
    Institutionen för Humaniora VT 2008 Religionsvetenskap Magisteruppsats Handledare: Lennart Johnsson Examinator: Stefan Arvidsson Läran tidsandan och nätverken En litteraturstudie av kyrkan i samhället 1800-1870 Lars Gunnar Pahlm Abstract Title: Läran, tidsandan och nätverken. En litteraturstudie av kyrkan i samhället 1800-1870. The doctrine, the spirit of time and the networks A study of literature concerning the church in society 1800-1870 Writer: Lars Gunnar Pahlm Instructor: Lennart Johnsson Examiner: Stefan Arvidsson The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration. The people of Sweden were at that time under a burden of poverty, drunkedness and social destitution and thousands of people were touched by the message and had their lives changed. This study is concentrated on the reason why this movement started and how it continued during the first 60 years of the nineteenth century. I look at the importance of the doctrine (läran), the spirit of time (tidsandan) and the networks (nätverken). The conclusion is that the inheritance of Luther together with European pietism has been the reason for the reception of the message among people in general. The networks played a great role especially all the letters written by Fjellstedt and Wieselgren.
    [Show full text]
  • Anföranden Valsammanträdet 2013
    Kyrkomötets valsammanträde 2013 Anföranden Kyrkomötets valsammanträde 2013, anföranden 20–21 november Onsdagen den 20 november ................................................................................. 5 ÅLDERSPRESIDENT TORGNY LARSSON: 5 § 2 Anförande av ärkebiskopen............................................................................ 8 ÄRKEBISKOP ANDERS WEJRYD: 8 § 3 Utdelande av Stefansmedaljen ........................................................................ 9 ÄRKEBISKOP ANDERS WEJRYD: 9 HILDA LIND: 10 § 4 Upprop av valda ledamöter i kyrkomötet och anmälan av inkallade ersättare ....................................................................................................... 10 ÅLDERSPRESIDENT TORGNY LARSSON: 10 § 5 Regler för debatt i procedurfrågor samt för instämmande och reservationer ................................................................................................ 10 ÅLDERSPRESIDENT TORGNY LARSSON: 10 § 6 Val av kyrkomötets ordförande.................................................................... 10 SVEN-E KRAGH: 10 § 7 Val av kyrkomötets förste vice ordförande................................................... 10 OLLE BURELL: 10 § 8 Val av kyrkomötets andre vice ordförande................................................... 10 HANS-OLOF ANDRÉN: 10 ÅLDERSPRESIDENT TORGNY LARSSON: 10 ORDFÖRANDE KARIN PERERS: 11 § 9 Val av kyrkomötets sekreterare .................................................................... 11 ORDFÖRANDE KARIN PERERS: 11 § 11 Val av valberedning...................................................................................
    [Show full text]