En Samhällsanalys Av Stockholm-Arlanda Airport
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport Flygplatsens inverkan på Stockholmsregionen och Sverige SARA BANdsteiN, ANN-SOFIE STENÉRUS, NICOLAS ESPINOZA FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. Organisationen har cirka 1000 anställda varav ungefär 800 är forskare. Detta gör organisationen till Sveriges största forskningsinstitut. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inom ett stort antal tillämpningsområden såsom säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Tel: 08-55 50 30 00 www.foi.se Försvarsanalys Fax: 08-55 50 31 00 164 90 Stockholm FOI-R--2845--SE Användarrapport Försvarsanalys ISSN 1650-1942 November 2009 Sara Bandstein, Ann-Sofie Stenérus, Nicolas Espinoza En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport Flygplatsens inverkan på Stockholmsregionen och Sverige En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport – flygplatsens inverkan på Stockholmsregionen och Titel Sverige Rapportnr FOI-R--2845—SE Rapporttyp Användarrapoort Sidor 120 p Månad November Utgivningsår 2009 ISSN 1650-1942 Kund LFV Projektnr E15701 Godkänd av Carin Kaunitz FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Swedish Defence Research Agency Avdelningen för Försvarsanalys 164 90 Stockholm SE-164 90 Stockholm FOI-R--2845--SE Sammanfattning På senare tid har miljöhot, global uppvärmning och naturkatastrofer tillägnats allt större uppmärksamhet i den samhälliga debatten och inte minst flygets påverkan på miljön har kommit att få stort utrymme. Samtidigt är flyget det enda transportslag som effektivt knyter samman världens länder och städer. Det finns inget annat transportslag som kan frakta varor och människor till världens alla hörn på samma korta tid och utan flygtrafik hade dagens globaliserade värld inte varit möjlig. Flygets miljöeffekter har diskuterats intensivt under senare år och flera åtgärder för att minska de negativa effekterna av flyg har påbörjats. Flygets inverkan på den ekonomiska utvecklingen eller dess betydelse för att människor ska kunna hälsa på släkt och vänner eller uppleva nya kulturer har inte diskuterats i samma utsträckning. I den här rapporten diskuteras flera av dessa övriga aspekter av flygresande. Syfte Syftet med den här studien är att ge en översiktlig bild av hur Stockholm – Arlanda Airport (härefter Arlanda flygplats) bidrar till den regionala utvecklingen och till utvecklingen i Sverige utifrån följande aspekter: Den ekonomiska utvecklingen Kunskapsutvecklingen Kulturutbudet Socialt välbefinnande I rapporten diskuterar vi framförallt de effekter som Arlanda flygplats ger upphov till idag, men även i viss utsträckning effekter av ett förändrat utbud av flygtrafik i framtiden. Fokus i studien ligger på utvecklingen i Stockholmsregionen även om resonemanget breddas där det är relevant till att även inkludera hur Arlanda flygplats påverkar utvecklingen i Sverige. Metod och definitioner De effekter som Arlanda flygplats ger upphov till kan mätas på olika sätt. En del av effekterna kan mätas kvantitativt i form av till exempel anställningar i regionen medan andra är mer subjektiva till sin natur och enbart kan uppskattas genom att människor till exempel får ange hur flygtjänster påverkar deras välbefinnande. I den här studien har effekterna av flygplatsen delats upp i fyra olika huvudgrupper: direkta, indirekta, inducerade och katalytiska effekter. De tre första utgör ekonomiska effekter i form av sysselsättning och bruttoregionprodukt (BRP)1 och är i stor utsträckning möjliga att kvantifiera. Den tillgänglighet som flygtjänster vid Arlanda 1 För att beskriva en regions ekonomiska utveckling används bruttoregionprodukt, BRP, som är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten, BNP. BRP mäter värdet av all produktion av varor och tjänster i en region i löpande priser. 3 FOI-R--2845--SE flygplats ger upphov till kan även fungera som en katalysator för en region eller ett lands vidare utveckling, både för den ekonomiska utvecklingen och för utvecklingen av socialt välbefinnande, kulturutbud och kunskapsspridning. Dessa vidare, eller katalytiska effekter, visar hur flygtransporter bidrar till ett land eller en region utöver vad som direkt och indirekt kan härledas till själva industrin. I tabellen nedan sammanfattas de olika typerna av effekter. Typ av Beskrivning av effekt Metod för att mäta effekt effekten Direkt Sysselsättning och BRP som genereras på eller i direkt Direkt kartläggning och anslutning till flygplatsen eller till följd av att resenärer modellberäkning spenderar pengar i regionen. Indirekt Sysselsättning och BRP som genereras från Modellberäkning underleverantörer till aktiviteter på eller i anslutning till flygplatsen. Indirekta effekter uppstår även till följd av besöksutgifter. Inducerad Sysselsättning och BRP som genereras av de direkta eller Modellberäkning indirekta effekterna (t.ex. skatteintäkter till regionen och anställningar som uppstår till följd av vad de direkt och indirekt anställda spenderar). Detta gäller både för anställningar som uppstår till följd av verksamheten vid flygplatsen och anställningar som uppstår till följd av besöksutgifter. Katalytisk Flygplatsens roll för regionens och Sveriges utveckling i Litteraturstudier vidare mening. Enkätstudie med företag Handel och organisationer i Lokaliseringseffekter och investeringar Stockholmsregionen Ökad produktivitet och effektivitet Enkätstudie med kultur- Kunskapsgenerering och kunskapsinstitutioner samt resenärer på Arlanda Kulturutbud flygplats Välbefinnande Intervjuer För att ta fram de direkta, indirekta och inducerade ekonomiska effekterna (i termer av sysselsättning och BRP) har den här studien använt input/outputanalys och verktyget regionalt analys och prognossystem, rAps. Analysen tar först upp vilka direkta, indirekta och inducerade effekter som Arlanda flygplats ger upphov till idag, år 2008, för att sedan visa vilka effekterna blir av förändrade passagerarvolymer på flygplatsen fram till år 2038. Analysen av de ekonomiska katalytiska effekterna tar sin utgångspunkt i ekonomisk teori och tidigare studier på området. För att undersöka hur Arlanda flygplats påverkar den ekonomiska utvecklingen har vi även genomfört en enkätundersökning bland 1000 slumpmässigt valda företag i Stockholmsregionen om vilken roll flygtrafik och Arlanda flygplats spelar för deras verksamhet idag och vad effekterna skulle bli vid ett förändrat utbud i framtiden. De besökare som kommer till regionen med flyg via Arlanda flygplats bidrar också till den ekonomiska utvecklingen. Med hjälp av rAps har vi beräknat hur många anställningar och vilken BRP som dessa besökare bidrar till, både i form av brutto- och nettoeffekter. Nettoeffekterna uppstår till följd av att människor som bor i regionen även reser ut via Arlanda och spenderar en del av sina pengar i andra delar av Sverige eller utomlands. Resande bidrar dock inte bara till ekonomiska effekter utan också till 4 FOI-R--2845--SE välbefinnande och möjligheten att uppleva nya saker. Dessa effekter har uppskattats genom en enkätundersökning bland resenärer på Arlanda flygplats. Undersökningen av vilken roll Arlanda flygplats spelar för kunskaps- och kulturutvecklingen i Stockholmsregionen bygger dels på en litteraturöversikt av teori och tidigare studier på området och dels på en enkätundersökning som har genomförts vid konferenser, kulturinstitutioner, konsertevenemang och på Arlanda flygplats. Resultat från studien Den här rapporten visar att flygtjänster, framförallt vid Arlanda flygplats, är viktiga för Sverige och Stockholmsregionen. Eftersom Sverige är ett perifert land lokaliserat i utkanten av Europa har flyget en avgörande roll för att öka tillgängligheten såväl inom landet som till övriga delar av världen. Sverige är dessutom en öppen ekonomi som är starkt beroende av andra länder och därmed av externa transporter, inte minsta eftersom export av varor och tjänster står för nästan 40 procent av Sveriges BNP. I följande stycken beskriver vi kortfattat de huvudsakliga resultaten från studien. En navflygplats är viktig för nationell och internationell tillgänglighet Med tanke på de stora avstånden i Sverige och landets demografi har det nationella flygsystemet utformats som ett nav-ekersystem. Idag fungerar Arlanda flygplats som nav och ett 30-tal flygplatser i landet som ekrar. Utan detta nav-ekersystem hade det inte varit möjligt att flyga mellan många av Sveriges städer eftersom passagerar- underlaget på flera håll är för lågt. Arlanda flygplats bidrar inte bara till den nationella tillgängligheten genom att binda samman Sveriges städer; den största delen av flygresorna sker till destinationer i utlandet. Utrikesresorna står idag för 72 procent av alla resor och det är möjligt att flyga till nästan 150 utländska destinationer från Arlanda. Ingen annan flygplats i Sverige kommer i närheten av att erbjuda ett lika stort utbud. För att kunna erbjuda ett stort utbud räcker det inte att det bara är människor som bor i Stockholmsregionen som reser via Arlanda. Det krävs också resenärer från andra delar av Sverige eller från utlandet. Nästan 20 procent av alla resor till och från Arlanda flygplats är transferresor med flyg. Ytterligare 10 procent av resorna kan betraktas som transferresor men där har resenärerna istället