Fårhållning Och Fiske Vid Kohagen I Saltvik, En Vikingatida Elitgård På
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Fårhållning och fiske vid Kohagen i Saltvik, en vikingatida elitgård på Åland Lindblad, Robin http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2014_024 Fornvännen 2014(109):1 s. 24-33 Ingår i samla.raa.se Art. Lindbald 24-33:Layout 1 14-02-06 12.58 Sida 24 Fårhållning och fiske vid Kohagen i Saltvik, en vikingatida elitgård på Åland Av Robin Lindblad Lindblad, R., 2014. Fårhållning och fiske vid Kohagen i Saltvik, en vikingatida elit- gård på Åland. (Sheep rearing and fishing at Kohagen in Saltvik, a Viking Period manor on Åland.) Fornvännen 109. Stockholm. This study deals with sheep and fish bones from a Viking Period elite farmstead site in the Kohagen pasture in Saltvik parish on the main isle of Åland. The aim is to answer questions concerning fishing and sheep rearing in this archipelago environ- ment, and to study what this part of the economy meant to the inhabitants of this apparently important manorial farm. Relatively little is known about Viking Period life in the Åland archipelago compared to other parts of Scandinavia, and some results are discussed in compar- ison with coeval sites in the Baltic region. Conclusions are that sheep rearing was crucial to the inhabitants, and that the sheep were kept more for their meat than for their wool or milk. The stock was probably closest connected to populations in northern Uppland, Gästrikland and south-west Finland. Fishing was of minor but not negligible importance, and the species represented reflect fishing close to shore and reed beds rather than open-sea fishing. Robin Lindblad, Spånga Stationsväg 73, SE–163 51 Spånga [email protected] Lokalen Kohagen ligger vid det som på vikinga- Min ursprungliga tanke var att detaljstudera tiden var ålandssocknen Saltviks sydöstra kust. fiskbenen och fisket, då man kan anta att detta Den grävdes ut 1955, 1958–60 och 1962 under led- bör ha varit en särdeles viktig del av näringen och ning av Matts Dreijer (fig. 1–2). Lokalen ligger livsföringen i en miljö karaktäriserad av öar, skär inte vid öppen havskust utan nära ett sund som och vatten. Fiskben kan bidra till förståelse av under vikingatiden skiljde Saltvik från grannön kosthållningen, men de kan också svara på frågor Sund. Lämningar efter sju hus hittades, med hus- om när på året man fiskade i vilka slags miljöer. längder på upp till 20 meter, och dateringarna Sälben från Kohagen och andra samtida åländska ligger främst inom vikingatiden med betoning lokaler (fig. 1) har tidigare studerats av andra fors- på 900/1000-talen (Dreijer & Dreijer 1955; 1958; kare som visat att jakt på främst grönlandssäl och 1960; 1961; 1962; Gustavsson 2007; Storå et al. gråsäl förekommit i varierande omfattning, med 2012, s. 3). Gården torde ha hyst en elitfamilj med upp till 23% förekomst i benmaterialen (Larsson stort inflytande i regionen. Därtill erbjuder lo- 2000; Gustavsson 2004; 2007; Storå & Lõugas kalen en mindre vanlig inblick i vikingatida livs- 2005). Havsfångsten tycks alltså ha varit viktig, föring och gårdsekonomi i skärgårdsmiljö, inte och det verkade därför rimligt att anta att även minst med tanke på det omfattande och välbeva- fiske bedrivits i liknande miljöer samt att fiskben rade obrända djurbensmaterialet (Storå et al. skulle vara framträdande i materialet. Det bör 2012). också nämnas att det i benmaterialet finns ett Fornvännen 109 (2014) Art. Lindbald 24-33:Layout 1 14-02-06 12.58 Sida 25 Fårhållning och fiske vid Kohagen i Saltvik 25 Fig. 1. Undersökta boplatser (pilar) och gravfält (punkter) från den yngre järnåldern på Åland samt medeltida kyrkor på fasta Åland (kors). Strandlinjen följer 5 m över dagens nivå. Kar- ta av Rudolf Gustavs- son. —Late Iron Age investigated settle- ments (arrows) and cemeteries (black dots) on the Åland Islands and Medieval churches on the main island (crosses). The shoreline follows 5 m above current sea level. Fig. 2. Schaktplan över lokalen Kohagen efter Storå et al. 2012. —Site plan of Kohagen. Fornvännen 109 (2014) Art. Lindbald 24-33:Layout 1 14-02-06 12.58 Sida 26 26 Robin Lindblad Fig. 3. Fördelningen av lokalens artbestämda däggdjur, samt bengrupperna fisk och fågel, utifrån antal frag- ment. —The distribution of mammal species, and the bone groups fish and birds, in number of fragments. stort antal fågelben (fig. 3) av främst sjöfåglar, ga föremålsfynden kan nämnas 93 pärlor, fyra vilka har studerats av Josefina Kennebjörk (2011 arabiska silvermynt, spännen, rembeslag, keramik, samt pågående). malsten, fragment av ett bronskärl och en tors- Snart insåg jag det inte finns fiskben i den hammarring. Beskrivningarna av benfynden be- väntade omfattningen från Kohagen (fig. 3). Får/ gränsas dock till slutkommentarer såsom att det get och då främst får verkade vara mest framträ- i hus 5 även hittades »…en stor mängd obrända dande. Jag tog mig därför även an lokalens får- ben av djur, fåglar och fiskar» (Dreijer 1958). ben, för att sedan kunna jämföra fisket med Benfynden är registrerade och sorterade per gräv- fårhållningen och diskutera betydelsen av dessa ruta, men ej lagerkontext. Ett problem är att upp- två näringar. gifter om sållning och eventuell flotering saknas Vid utgrävningarna av lokalen för dryga halv- i dokumentationen, vilket starkt kan påverka seklet sedan grävde man ut schakten i 2- respek- fördelningen av framför allt fiskarter. Benfynden tive 4-metersrutor. Varken grävmetoden eller stra- är dock tydligt koncentrerade till grävenheten tegin är uttalad i dokumentationen, som snarare WestofHouse 5 (fig. 2). Även House 5 är rikt på ben- fokuserar på kronologisk och detaljerad beskriv- fynd, i synnerhet sydvästra delen (Lindblad 2011). ning av påträffade kontexter och fynd (dock ej Enjämförelsemellanlokalensrepresenteradedägg- benfynden), med rikligt med planfoton, sektions- djursarter samt bengrupperna fisk och fågel ses i ritningar och fyndbeskrivningar (Dreijer & Drei- fig. 3 (för mer data kring arterna utöver får/get jer 1955; 1958; 1960; 1961; 1962). Bland de mån- och fisk, se Storå et al. 2012 m. ref.). Fornvännen 109 (2014) Art. Lindbald 24-33:Layout 1 14-02-06 12.58 Sida 27 Fårhållning och fiske vid Kohagen i Saltvik 27 Fig. 4. Representerade fiskarter utifrån antal fragment. —Represented fish species in number of fragments. Fig. 5. Anatomisk representation för fiskbenen i antal fragment (för detaljerade data, se Lindblad 2011). —Anatomical representation for the fish bones in number of fragments. Fornvännen 109 (2014) Art. Lindbald 24-33:Layout 1 14-02-06 12.58 Sida 28 28 Robin Lindblad Fig. 6. Anatomisk representation för får/get i antal fragment (för detaljerade data, se Lindblad 2011). — Anatomical representation for the sheep/goat bones in number of fragments. Metoder 2008, s. 124). Uppgifter om sållningsmetoderna De metoder som jag använt är främst artbestäm- vid utgrävningarna saknas som sagt. Mindre fisk- ning och kvantifiering. För att kunna diskutera arter och kanske också fisk generellt kan därmed åldersfördelning och slaktålder hos får/get har vara underrepresenterade, men med hänsyn till jag även tittat på epifysernas sammanväxning. gäddans och abborrens dominans verkar det ändå Därtill har en del osteometri tillkommit, där jag rimligt att de var vanligast på menyn. Fiskbenen har mätt ben och beräknat mankhöjder för att har jag inte mätt, men vid jämförelser med refe- kunna diskutera vilken relation fårpopulationen rensmaterial vid Osteoarkeologiska forsknings- på lokalen har till andra i Östersjöregionen. laboratoriet i Stockholm fann jag att gäddorna från Kohagen var ganska små, d.v.s. unga, när de Resultat av fiskbensanalysen fiskades. Bland de representerade fiskarterna finns ensta- Intressant är avsaknaden av den kanske van- ka gös (Sander lucioperca), sik (Coregonus), mört ligaste arten bland östersjöfiskarna – strömming- (Rutilus rutilus) och någon annan karpfisk (Cy- en (Clupea harengus). När denna art saknas kan prinidae). Betydligt vanligare är abborren (Perca det bero på bevaring och/eller grävmetod, då fluviatilis) som är allmän i materialet. Men gäd- strömmingen har mindre och mer förgängliga dan (Esox lucius) dominerar helt (fig. 4–5). Såll- ben än andra matfiskar. Det är dock troligt att ningen brukar ha ett visst inflytande på artsam- strömming aldrig har funnits på lokalen i någon mansättningen: grövre såll ger en högre andel betydande utsträckning eftersom det inte heller gädda medan finare såll ger en högre andel mind- finns ett enda fragment av större arter som delar re fiskar som abborre och karpfisk (Tourunen livsmiljö med strömmingen, framför allt torsken Fornvännen 109 (2014) Art. Lindbald 24-33:Layout 1 14-02-06 12.58 Sida 29 Fårhållning och fiske vid Kohagen i Saltvik 29 Fig. 7. Benfragment från däggdjur som ej är bestämda till art. —Bone fragments from mammals not determined to species. (Gadusmorhua) som liksom strömmingen förknip- av epifyssammanväxning på benfragmenten, och pas med fiske på djupt öppet vatten i Östersjöre- tab. 1 har sammanställts med troliga slaktåldrar. gionen. I två kategorier finns ett numerärt spann avseende antalet åldersbestämningar. Det beror på att jag Resultat av fårbensanalysen tolkat en del fragment som möjliga delar av ett och De flesta benfragmenten inom denna kategori är samma benelement. Tabellen kan alltså läsas mer bestämda till får/get, men 171 har jag kunnat eller mindre generöst. Klart är att det är få unga artbestämma mer precist (fig. 6). Av dessa är över lamm, men även få individer som är äldre än 3,5 år. 80% från får (Ovis aries) och knappt 20% från get Det stora flertalet får/getter har alltså slaktats när (Capra hircus). Får var således betydligt vanligare de har varit fullvuxna men ännu unga. än getter. Notera att det också finns mycket djur- Resultaten av den osteometriska analysen vi- ben från Kohagen som inte har kunnat bestäm- sar att fåren i Saltvik var tämligen små, med en mas till art, där den dominerande kategorin är medelmankhöjd på ca 56–60 cm för adulta indi- »mellanstort däggdjur» (fig. 7). Det innebär här vider (tab.