''Caught in a Bad Romance''

Örebro Universitet Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

’’Caught in a Bad Romance’’: En kvalitativ fallstudie om genuskonstruktioner i en musikvideo

Kandidatuppsats, 2020-06-05 Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Vladimir Cotal San Martin Författare: Linda Nordeman

Abstract The purpose of this study is to see how gender is produced in one music video, chosen by a stratified, purposive sampling. This is done partly by studying the visual and linguistic dimensions of the text, partly by defining its discourse. The analysis is conducted by using MCDA (Multimodal critical discourse analysis). To study the material, the video was segmented into smaller sections based on the parts of the song (chours, verse etcetera). The semiotic resources that is considered in this analysis is participants, gaze and poses. The result of this study shows that, in this particular music video, gender is portrayed in similar ways through the resources.

The gender of the dominant and strong woman is mostly portrayed through hands placed in the waist, legs placed wide and a neutral face combined with eye contact or hidden eyes/gaze. The innocent, emotional woman is portrayed through a including gaze towards the viewer. The gender man on the other hand is portrayed as dominant and strong through a intense, observing gaze and a relaxed body in combination with a broad-legged position. It also became clear that women were more sexualized that men in the video, even though they both established dominance through the same use of the resources in the bigger part of the video. The discourse for the material was connotated to be mostly a sexual discourse with a hint of and emotional- and/or love discourse.

Key words: Discourse, Gender, Lady Gaga, Men, Multimodal critical discourse analysis, Music video, Music, Semiotics, Text analysis, Women

Innehållsförteckning

1. Inledning ...... 1 1.1 Syfte & frågeställningar ...... 2 1.2 Bakgrund ...... 2 1.2.1 Lady Gaga ...... 2 1.2.2 Genusvetenskap ...... 3 1.3 Disposition ...... 3

2. Tidigare forskning: genus inom musiken ...... 3 2.1 Kvinnans roll i musiken ...... 4 2.2 Sexualisering och objektifiering...... 5 2.3 Genusskillnader i musik ...... 6 2.4 Sammanfattning ...... 8

3. Teori...... 8 3.1 Begreppet genus ...... 8 3.2 Populärkultur ...... 9 3.3 Semiotik ...... 9 3.3.1 Denotation & konnotation ...... 10

4. Metod & material ...... 11 4.1 Kvalitativ forskningsmetod ...... 11 4.2 (Multimodal) kritisk diskursanalys...... 11 4.2.1 Begreppen kritisk, diskurs & ideologi ...... 12 4.3 Segmentering ...... 13 4.4 Genomförande ...... 13 4.4.1 Validitet, reliabilitet & etiska övervägningar ...... 15 4.5 Material, urval & avgränsningar ...... 17

5. Analys ...... 18 5.1 Bildanalys (segmentering) ...... 18 5.1.1 Sekvens 1: (00:00-00:12) ...... 19 5.1.2 Sekvens 2: (00:13-00:45) ...... 21 5.1.3 Sekvens 3: (00:46-01:25) ...... 22 5.1.4 Sekvens 4: (01:26-02:06) ...... 24 5.1.5 Sekvens 5: (02:07-02:46) ...... 26 5.1.6 Sekvens 6: (02:47-03:27) ...... 28 5.1.7 Sekvens 7: (03:44-04:16) ...... 30 5.1.8 Sekvens 8: (04:17-04:58) ...... 32 5.1.9 Sekvens 9: (04:59 – 05:08) ...... 34 5.2 Textanalys...... 34 5.2.1 Vers 1 (00:46-01:17) ...... 35 5.2.2 Refräng (01:26-01:59) ...... 35 5.2.3 Vers 2 (02:07-02:38) ...... 35 5.2.4 Mellanspel/stick (03:44- 04:15) ...... 36 5.3 Diskursanalys ...... 36

6. Resultat ...... 37

7. Diskussion & framtida forskningsmöjligheter ...... 39

8. Sammanfattning ...... 41

1. Inledning De moderna medierna, det vill säga exempelvis TV, litteratur och Internet, är någonting som genomsyrar våra dagliga liv i allt större utsträckning. Vårat sätt att se världen, oss själva och vår omgivning på präglas till stor del av dessa mediers kunskapsspridande funktion. 1 Medier kan sprida olika budskap i olika form. Det kan exempelvis handla om reklamposters i tunnelbanan, politiska debatter i TV eller genom en musikvideo på YouTube.

Musik, film och andra kulturella fenomen får alla plats under begreppet populärkultur. Begreppet populärkultur är väldigt brett, men kan i korta drag definieras som kulturella artefakter som befolkningen har generell kännedom om, är massproducerade och är den del av en marknad; men som också är omtyckta och lättillgängliga. 2 Inom musiken kan en sådan artefakt vara exempelvis en sång i sig eller en musikvideo som då blir allmänt känd hos publiken, exempelvis genom radio, YouTube eller streamingtjänster.

Vad medier producerar både visuellt och textuellt kan vara formande för individen på ett personligt plan.3 I och med att populärkulturen kännetecknas delvis av befolkningens allmänna kännedom då det sprids via medier är det intressant att se till vilka budskap som egentligen sänds ut till den stora massan genom de här kulturella artefakterna. Just musiken i sig som populärkulturellt fenomen är intressant då det finns många olika teman och vinklar som en kan se på musiken utifrån. En av dessa aspekter är genus, det vill säga det sociala könet och hur det representeras. Hur porträtteras egentligen män respektive kvinnor i musik och på vilka sätt målas de upp?

Studier har tidigare förts just inom just området musik och genus. De studier som i det här arbetet avses förhåller sig många gånger till jämförelser mellan kvinnan respektive mannen. Resultaten av de här studierna begrundar sig ofta i att kvinnan sexualiseras och objektifieras inom musiken mer än mannen och att det finns faktiska skillnader i hur genuset man och genuset kvinna uttrycks (se avsnitt 2. Tidigare forskning: genus inom musiken). Med detta som grund vill jag med min studie bidra till en ökad kunskap och förståelse om hur genus produceras och

1 Lindgren, Simon. Populärkultur – teorier, metoder och analyser. Liber, 2005, s. 9 2 Lindgren, Simon. Populärkultur – teorier, metoder och analyser. s. 17, 46 3 Wictorin Wallin, Margareta. Genusperspektiv på pressbilder – identiteter och stereotyper i En bok om genus – nyfikenhet, nytänkande, nytta, Angelfors, Christina & Schrömer, Eva (red.). Växjö University Press, 2009, s. 125.

representeras i såväl text som bild med kvalitativ metod, multimodal kritisk diskursanalys och semiotik som ansats.

1.1 Syfte & frågeställningar Syftet med det här arbetet är således att på ett kritiskt sätt studera hur genus kommer till uttryck inom populärkulturen. Analysen genomförs med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys med fokus på ett fåtal semiotiska resurser. Materialet består av en musikvideo. Målet med studien är att närmare förstå på vilket sätt genus framställs genom de valda semiotiska elementen i bild samt i lingvistik i text. Målet är också att förstå vilken diskurs som råder och hur den skapas genom de tidigare nämnda resurserna och språket. För att besvara syftet med studien används dessa frågor:

• På vilket sätt används de undersökta semiotiska resurserna deltagare, blick och kroppsspråk för att gestalta och utforma olika genusuttryck i musikvideon? Hur porträtteras kvinnan respektive mannen genom dessa? • Hur uttrycks genus i sångtexten? Vilka ord, begrepp och meningar ger texten betydelse i ett genusperspektiv? • Vilken/vilka diskurser skapas genom musikvideons visuella resurser och lingvistiska val?

1.2 Bakgrund Bakgrundsavsnittet syftar till att ge förståelse inför såväl artisten bakom studiematerialet så som den genusvetenskapliga inriktningen hos arbetet.

1.2.1 Lady Gaga Stefani Joanne Angelina Germanotta, mer känd under sitt artistnamn Lady Gaga är född år 1986 i Manhattan, New York. Gaga är en Amerikansk singer-songwriter, filantrop, artist och mångsysslare. Fram tills hennes genombrott i sin musikkarriär år 2008 med hiten Just Dance höll hon på med bland annat musikskrivande. Gaga har genom sin karriär förvärvat ett mångtal priser för såväl sin musik som sitt skådespeleri. De många hits som hon genom tiderna släppt (exempelvis Bad Romance, Paparazzi, Telephone och Alejandro) har genererat en hel del

uppmärksamhet kring Gaga, till stor del för hennes excentriska val av stil utöver hennes hitsinglar. 4

1.2.2 Genusvetenskap Forskning som berör kön och genus hör mer eller mindre hemma under samlingsbegreppet genusvetenskap. Genusvetenskap är ett begrepp som har till syfte att samla de vetenskapliga fält som berör frågan om det manliga och det kvinnliga; det vill säga genus. Inom genusvetenskaplig forskning så är det frågan om det manliga, det kvinnliga, genusets egenskaper och dess kopplingar till varandra och till samhället som står i främsta fokus. 5 Mer om begreppet genus och hur det kommer att tolkas i det här arbetet finns i avsnitt 3.1 Begreppet genus.

1.3 Disposition Arbetet inleds med ett första avsnitt som handlar om studiens grundläggande vetenskapliga problem och syftet med studien samt ger en kort kontextualisering till såväl artisten bakom analysmaterialet som genusvetenskapens grundpelare. Efterkommande avsnitt behandlar relevant tidigare forskning på ämnena musik, sexualisering och genus för att således ge en bild av forskningsläget idag. Det tredje avsnittet avser att redovisa det teoretiska ramverket och ska ge en bild över vilka teorier som ligger till grund för hur materialet tolkas. Metod- och materialavsnittet diskuterar delvis arbetets metod och förtydligar de verktyg som ligger till grund för analysen. Delvis ger det också en bakgrund till analysmaterialet, dess avgränsningar och hur jag gått till väga för att genomföra analysen. Det femte avsnittet, analysen, innehåller just analysen av materialet i sig. Här ingår såväl denotation, konnotation och textanalys följt utav en konkluderande diskursanalys av musikvideon i sin helhet. Sist i arbetet kommer resultatet av analysen att diskuteras tillsammans med framtida forskningsmöjligheter i relation till det här arbetet, för att sedan avslutas med en några sammanfattade kommentarer om studien.

2. Tidigare forskning: genus inom musiken I det här avsnittet kommer tidigare forskning kring området musik, sångtexter och musikvideor att presenteras. Forskningsöversikten har delats upp i tre teman. Inledningsvis kommer det

4 Bradbury, Georgina. IMDb. Biography: Lady gaga, o.å 5 Angelfors, Christina, Schrömer, Eva (red.). En bok om genus – Nyfikenhet, nytänkande, nytta, Växjö University Press, 2009, s. 15

första avsnittet att presentera studier med inriktning på kvinnan och hennes generella framställning inom musiken. Efterkommande avsnitt kommer att ge en översikt på studier med fokus på sexualisering och objektifiering och avslutningsvis kommer det sista avsnittet att redogöra för forskning som studerat genusskillnader inom musiken. Syftet med avsnittet är delvis att ge en viss översikt över den rådande kunskapen inom fältet. Delvis att skapa en förståelse för hur kvinnor och män kan framställas inom musiken.

2.1 Kvinnans roll i musiken Studier kring kvinnan inom musiken har förts på flera olika vis. Ett av dessa sätt kan vi se i studien Women in Country Music Videos där Janelle Wilson har bedrivit en innehållsanalys på både en musikvideo och låtens text. Fokus i studien vilar i kvinnans framställning inom countrygenren specifikt. Kvinnan och bilden av henne har enligt Wilson alltid varit stark inom just den här genren, och är det än idag. Resultatet av studien pekade således också på att kvinnan i de studerade musikvideorna var utmanande gentemot stereotypiserande föreställningar av countrykvinnan. Musiken handlade till nästan uteslutande del om kärlek, men kvinnan förhöll sig också på ett realistiskt sätt till verkligheten i förhållande till detta. Wilson antyder dock att countrygenren inte står för någon form av ’’frigörelse’’ för kvinnan, utan snarare bara utgör en genre inom musiken där hon står emot rådande stereotyper och normer. 6 I ytterligare en kvalitativ innehållsanalys av Tortajada, Araüna & Willem, From bullfighter’s lover to female matador: The evolution of Madonna’s gender displays in her music videos, följs en tidslinje av den kvinnliga artisten Madonna’s musikvideor. Här studeras utvecklingen och framställningen av henne som kvinna i de utvalda musikvideorna. Madonna har enligt författarna genom hela sin karriär varit känd för sitt provokativa och kontroversiella sätt att framställa just genus och kön på i sin musik. Resultatet av den här studien visade att den klassiska femininiteten som var närvarande i Madonnas tidigaste videos allt som med tiden försvann och/eller minskade och istället ersattes med en mindre feminin, och istället ’’våldsammare’’ stil från hennes sida. 7

Studien A Rhetorical Analysis of the Meaning of the ‘’Independent Woman’’ in the Lyrics and Videos of Male and Female Rappers av Mia Moody skiljer sig aningen i fokus jämfört med de två tidigare studierna. Det här är en kvalitativ, retorisk analys där fokus vilar i framställningen

6 Wilson, Janelle. Women in country music videos. A review of General Semantics, Vol. 57, nr. 3, 2000: s. 290- 303. 7 Tortajada, Iolanda, Araüna, Núria, Willem, Cilia. From bullfighter’s lover to female matador: The evolution of Madonna’s gender displays in her music videos. Catalan Journal of Communication & Cultural Studies, Vol. 9 nr. 2, 2017: s. 237-248

av den självständiga kvinnan i musik där det centrala begreppet är just ’’independent woman’’. Här studerar Moody alltså en speciell framställning av kvinnan. Här granskas hur män respektive kvinnor framställer just den självständiga kvinnan i sina sångtexter och musikvideos. Resultatet visade att de manliga och kvinnliga artisterna hade olika sätt att porträttera den självständiga kvinnan på. I text hade de manliga artisterna en tendens att fokusera mer på utseende och intelligens hos kvinnan som ett attribut för självständighet. De kvinnliga artisterna uttryckte i större utsträckning snarare en sexuell frihet i samma kontext. Männen var också mer benägna att uttrycka praktiska egenskaper som att exempelvis utbilda sig som en egenskap hos den självständiga kvinnan, medans de kvinnliga artisterna däremot inte gjorde samma sak. Både de manliga och kvinnliga artisterna uttryckte dock materialism och ekonomisk frihet i viss utsträckning som ett tecken på självständighet. 8

De här studierna visar att det kan finnas vissa skillnader i hur kvinnan framställs inom musiken baserat på exempelvis genre och artistens kön. I de här studierna kan country ses som en brytande punkt där kvinnan snarare går emot rådande stereotyper inom genren och utmanar dem. Även studien kring Madonna visar på en viss motgång mot och utveckling från klassiska kvinnliga stereotyper. I framställningen kring den självständiga kvinnan varierade uttrycket mellan manliga och kvinnliga artister, som uttryckte friheten genom olika egenskaper.

2.2 Sexualisering och objektifiering En studie där sexualisering och objektifiering ligger som grund är Race and Genre in the Use of Sexual Objectification in Female Artists’ Music Videos av Stevens Aubrey & Frisby. Här studeras graden av sexualisering i kvinnliga artisters musikvideor genom kvantitativ innehållsanalys och ett kodningssystem. I studien studeras ursprung och genre i kombination med just objektifiering och sexualisering av kvinnor i musikvideor. De koder som användes för att mäta graden av sexualisering var bland annat blick och klädsel. Resultatet visade här att en majoritet av det analyserade materialet (71,7%) hade minst en av fyra indikationer (enligt kodningssystemet) på sexuell objektifiering, vilket Stevens Aubrey & Frisby menar visar på en bundenhet för kvinnan i hennes sexualitet i relation till musikvideor överlag. 9 Utöver den här studien som påvisade kvinnans sexuella utsatthet i musikvideor har Stevens Aubrey & Frisby

8 Moody, Mia. A Rhetorical Analysis of the Meaning of the ‘’Independent Woman’’ in the Lyrics of Male and Female Rappers. American Communication Journal. Vol. 13 nr. 1, 2011: s. 43-58 9 Stevens Aubrey, Jennifer, M. Frisby, Cynthia. Race and Genre in the Use of Sexual Objectification in Female Artists’ Music Videos. Howard Journal of Communications. Vol. 23, nr. 1, 2012: s. 66-87

också tittat på kombinationen kön, genre och sexuell objektifiering i Sexual Objectification in Music Videos: A Content Analysis Comparing Gender and Genre. Här jämförs graden av objektifiering mellan män och kvinnor genom ett liknande kodningssystem som deras tidigare studie. De koder som användes här var bland annat blick, exponering av kroppen samt ’’attraktivitet’’ som graderades baserat på ett antal olika faktorer. Den här studien visade också, likt den tidigare, att kvinnor sexualiserades tydligt i musikvideor, i den här studien då också mer än män. 10

Ytterligare en studie om studerar sexualisering i musik är Objectification in Popular Music Lyrics: An Examination of Gender and Genre Differences av Flynn, Craig, Anderson & Holody. Studien är, liksom de ovan nämnda, också en kvantitativ innehållsanalys med ansats i ett anpassat kodningssystem. Den här studien fokuserar dock till skillnad från de tidigare nämnda inte på bild, utan har sitt fokus i låtens text. De sångtexter som ingick i studien har studerats och bedömts utifrån ett antal språkliga variabler som behandlar exempelvis kroppsobjektifiering och attraktivitet genom just språket. Resultatet visade att kvinnan var mer utsatt för objektifiering än män, både när det gällde att bli objektifierade av en annan artist; men också i att objektifiera sig själva i text. 11

I just de här studierna framkommer ett enhetligt resultat som tyder på att kvinnan är generellt utsatt för objektifiering och sexualisering inom musiken, också då mer än män där detta jämfördes. Detta gäller både för bild och text.

2.3 Genusskillnader i musik Avsnitt 2.1 Kvinnans roll i musiken och 2.2 Sexualisering och objektifiering har lagt ett övervägande fokus på kvinnan och hennes porträttering och uttryck inom musiken. Det här avsnittet syftar till att presentera studier där faktiska skillnader mellan kvinnor och män i dess generella uttryck studeras och där den här skillnaden är studiernas fokus. De handlar alltså främst om distinktionen mellan kvinna och man inom musiken med ett genomgående genusperspektiv.

10 Stevens Aubrey, Jennifer, M. Frisby, Cynthia. Objectification in Music Videos: A Content Analysis Comparing Gender and Genre. Mass communication and Society. Vol. 14, nr. 4, 2011: s. 475-501 11 A. Flynn, Mark, M. Clay, Craig, N. Anderson, Christina, J. Holody, Kyle. Objectification in Popular Music Lyrics: An Examination of Gender and Genre Differences. Sex Roles: New York. Vol. 75, nr. 3-4, 2016: s. 164- 176

Reflections on a Century of Living: Gendered Differences in Mainstream Popular Songs av Click & Kramer undersöker hur mannen respektive kvinnan skildras i två separata musikvideos med liknande tema. Studien baserar sig på att genom ett kvalitativt angreppssätt jämföra två musikvideor och sångtexter mot varandra för att blottgöra eventuella genusskillnader. Dessa musikvideor har en man respektive en kvinna som artist. Båda musikvideorna skildrar dessutom en mans och en kvinnas livstid. Resultatet av studien visade att det fanns vissa skillnader i hur mannen och kvinnan porträtterades i den här kontexten. Kvinnan målades delvis upp som kraftfull genom att exempelvis trotsa rådande skönhetsideal, så som i ett försök att förstärka henne och hennes karaktär. Click & Kramer påpekar dock att detta motgående mot skönhetsidealen inte endast är av godo. Just utseendefokuset anmärker de fortfarande är en negativ aspekt, trots att idealen motgås istället för att förstärkas. Delvis porträtterandes kvinnan också som aningen maktlös inför sitt liv; att de svårigheter som hon stöter på har hon inte makten att förändra. Mannen å andra sidan framställdes snarare som en tyst, reflekterande karaktär. Click & Kramer antyder att mannen underrepresenterar män som grupp. Han representerar en stereotyp där mannen förväntas gifta sig med en kvinna, skaffa barn etcetera, vilket inte alla män faktiskt strävar efter. 12

I den kvantitativa studien Performing Gender: A Content Analysis of Gender Display in Music Videos av Cara Wallis studeras hur sexualitet porträtteras hos män respektive kvinnor i musikvideor, också genom ett kodningssystem. Här visar det sig att kvinnor i större grad än män uttrycker sexualitet rent retoriskt genom exempelvis kroppsspråket. Kvinnorna uttryckte i den här studiens material sexualitet både genom kroppsspråk (exempelvis via självberöring och/eller att beröra sitt hår) samt genom sina kläder. Kläderna som kvinnorna bar var ofta betydligt mer avslöjande än de som männen i jämförelse bar. Wallis beskriver också att det här beteendet från kvinnans sida kan anses som mer normaliserat för dem än vad det är för män i jämförelse.13

Just de här två studierna vittnar om relativt stora skillnader i hur män respektive kvinnor porträtteras inom musiken. Inte bara vittnar de om att kvinnan kan antydas vara både maktlös

12 A. Click, Melissa, W. Kramer, Michael. Reflections on a Century of Living: Gendered Differences in Mainstream Popular Songs. Popular Communication; Philadelphia. Vol. 5, nr. 4, 2007: s. 241-262 13 Wallis, Cara. Performing Gender A Content Analysis of Gender Display in Music Videos. Sex Roles: A Journal of Research. Vol. 64, nr. 3-4, 2011: s. 160-172

inför livet och alla dess händelser i jämförelse med den samlade mannen; hon sexualiseras också betydligt mer än honom.

2.4 Sammanfattning Det rådande forskningsläget utifrån de ovan presenterade studierna visar att det finns vissa skillnader mellan hur män och kvinnor porträtteras inom musiken som helhet. Enligt de flesta av studierna ovan är det vanligare att kvinnan objektifieras och sexualiseras i både musikvideo och låtars text än mannen. Dessa objektifieringsattribut kan beröra exempelvis klädsel, blickar och kroppsspråk, men också rent lingvistiska val. Syftet med det egna arbetet är således, med den här kunskapsbasen som bakgrund, att bidra till att öka förståelsen av framställningen av genus i musik både visuellt och lingvistiskt.

3. Teori Teoriavsnittet avser att ge en övergripande bild över de teoretiska ramar som används i synen på materialet. Avsnittet kommer att presentera tre huvudsakliga delar. Den första delen behandlar begreppet genus och dess definition. Efterkommande avsnitt ger en kort bakgrund till populärkultursbegreppet samt till hur det definieras i det här arbetet. Sist i avsnittet kommer semiotiken att förklaras för att ge förståelse inför dess betydelse för analysen i sig. I relation till semiotiken kommer även underbegreppen denotation och konnotation att exemplifieras.

3.1 Begreppet genus Centralt inom kvinno- och genusforskningen är begreppen genus och kön. Just begreppet genus togs i bruk på 70-talet och följer med än idag. Syftet med dessa två begrepp är att särskilja två olika dimensioner av kön. Det ena begreppet, kön, avser det biologiska och fysiska könet hos en människa, det vill säga det kön som du biologiskt föds som; man eller kvinna. Genus däremot behandlar det socialt konstruerade könet som skapas i sociala relationer. Det sociala könet kan innefatta exempelvis normer och andra kulturella föreställningar om hur en ’’bör’’ vara baserat på vilket biologiskt kön som en är född med. 14 Även kvinnlighet och manlighet är begrepp som genomsyrar frågan om kön och genus. Just kvinnligt och manligt i sig är inte biologiskt betingat, utan är snarare konstruktioner som med tiden utvecklats.15 I västerländska medier framställs

14 Jarlbro, Gunilla. Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur, 2006, s. 12-14 15 Thomsson, Heléne, Elvin-Nowak, Ylva: Att göra kön – om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Albert Bonniers förlag, 2003, s. 22-24

dessutom ofta maskulinitet och femininitet som olikheter; att de är motsatser till varandra.16 I den här analysen kommer således termen genus att utgöra det socialt skapade könet. Kön kommer att anges som kvinna respektive man och då beteckna det fysiska, biologiska könet. Grundtanken om att de västerländska medierna har en tendens att porträttera kvinnligt och manligt på två olika vis som motsatser kommer också att tas i beaktning i analysen.

3.2 Populärkultur Just begreppet populärkultur i sig är väldigt brett och kan betyda olika saker beroende på exempelvis kontext. Däremot kan populärkultur i all sin enkelhet definieras som en kulturprodukt som konsumeras av och når stora delar av samhällsbefolkningen. Dessa kulturprodukter kan finnas inom mediala områden så som musik, tv och radio och är således med dess allmänna kännedom hos befolkningen, populär. 17

Lindgren beskriver i boken Populärkultur fyra övergripande punkter för kategorisering av populärkulturella fenomen och det är dessa som ligger till grund för hur begreppet kommer att förstås i det här arbetet. Populärkultur är i enlighet med dessa punkter alltså (1) kommersiell och står sammanfogad med en marknad, (2) lättillgänglig i den bemärkelsen att befolkningen lätt kan identifiera sig med produkten, (3) inte intellektuellt krävande och (4) folklig. I enlighet med Lindgrens fyra punkter och ordboksdefinitionen av begreppet i sig sammanfattas populärkulturen som ett medialt distribuerat, lättillgängligt, kommersiellt och folkligt fenomen som således är populärt. 18 Med den här definitionen tolkas därmed den valda musikvideon som en del av populärkulturen.

3.3 Semiotik Semiotiken kan kort definieras som ’’läran om tecknet’’. Inom semiotiken är det mottagaren av tecknet och dennes tolkning av detta som är av största vikt. 19 Semiotikens grundare kan anses vara två nyckelpersoner: C.S Pierce och Ferdinand de Saussure. Filosofen Pierce intresserade sig främst för relationen mellan tecknet, objektet och människan och utvecklade en enkel, triangulär modell för förståelsen av detta. Lingvisten Saussure däremot fokuserade

16 Carter, Cynthia, Steiner, Linda. Critical Readings: Media and Gender. England: Open university press, 2004, s. 12 17 Lindgren, Simon. Populärkultur – teorier, metoder och analyser. s. 17 18 Lindgren, Simon. Populärkultur – teorier, metoder och analyser. s. 46 19 Fiske, John. Kommunikationsteorier – en introduktion. Wadström & Widstrand, 2010, s. 61-62

främst på språk och ord som tecken och meningsbärare. Semiotiken kan således behandla tecken i både texter och bilder. 20

Semiotik handlar alltså i det stora hela om symboler och teckensystem. Inom semiotiken kan det anses finnas två typer av semiotiska system som olika djupt tolkar dessa symboler: ett traditionellt, enkelt system och ett komplext, multimodalt system. Den traditionella varianten av semiotik fokuserar i sin enkelhet på att ett tecken är en enskild bärare av mening. Det vill säga att varje tecken tolkas för sig själv i sin egenhet. Den mer komplexa multimodala varianten av semiotisk tolkning innebär att en tar in flera tecken i en bild och sätter in dessa i ett nätverk av mening där de tolkas tillsammans för att skapa en helhetsbild. Den komplexa varianten ser således varje tecken som en del av ett större system, snarare än enskilda bärare av mening. Tecknen i sig är på ett enskilt vis viktiga, men det är tillsammans i det större nätverket som dess större mening klargörs. 21 Således är det alltså den multimodala tolkningen av semiotiken som avses i det här arbetet. De studerade elementen kommer att beaktas tillsammans för att skapa en så bred bild av materialet som möjligt. I diskursanalysen kommer också samtliga av dessa semiotiska resurser (inklusive text) att ses som en helhet och därifrån presentera en möjlig diskurs.

3.3.1 Denotation & konnotation I en bild finns det två huvudsakliga dimensioner att särskilja från varandra; den denotativa- respektive konnotativa dimensionen. De här två dimensionerna studerar på olika vis djupet i det som ses i en bild. Den denotativa dimensionen i en bild är det bokstavliga som visuellt ses med blotta ögat. Här dras inga tolkningar eller andra värderande aspekter in, utan det är endast det visuellt uppenbara som beskrivs. 22 Ett exempel på en denotativ beskrivning är att konstatera att himlen är röd, men att sedan inte diskutera vidare varför den faktiskt är röd och vad färgen bär med sig för meningsskapande aspekter.

En bilds konnotativa dimension kan beskrivas som de olika lager av betydelser som en kan subjektivt dra ur det som sker på den denotativa nivån i bilden. Den konnotativa tolkningen kan skilja sig åt beroende på forskarens bakgrund, kultur, världsbild och/eller erfarenheter. Allt i en

20 Fiske, John. Kommunikationsteorier – en introduktion. s. 63-64, 66-67 21 Machin, David. Introduction to Multimodal Analysis. Bloomsbury Academic, 2007, s. 2-4 22 Machin, David. Introduction to Multimodal Analysis. s. 23-25

bild kan bära på konnotativa betydelser, så som exempelvis färger, objekt, deltagare, miljöer och så vidare. 23

4. Metod & material Metodavsnittet kommer att inledningsvis redogöra för den kvalitativa metoden och dess relevans för det här arbetet. Den multimodala kritiska diskursanalysen (MCDA) kommer vidare att definieras tillsammans med dess nyckelbegrepp. Grundläggande semiotiska begrepp som används inom bildanalysen kommer också att presenteras för att underlätta förståelsen av hur de använts och tolkats i analysen. Även begreppet segmentering kommer att definieras. Materialet i sig, hur det valts ut samt avgränsningar i detta kommer att anges i avsnittet slut.

4.1 Kvalitativ forskningsmetod Kvalitativ forskning är till skillnad från den kvantitativa forskningen mer fokuserad på handlingar och processer i ett vetenskapligt problem, snarare än kvantitativa mätningar och statistiska data. Den kvalitativa forskningsmetoden är således mer öppen och har inte några fasta ramar för hur en sådan forskning bör vara utformad rent metodmässigt. Mätmetoden och data hos kvalitativ forskning talas om som subjektiv då metoden som sådan baseras på egna tolkningar av sinnesförnimmelser snarare än numerisk, fast data. 24 Analysmetoden kan således anses som väl lämpad för det här arbetet då syftet är att studera genusuttryck och inte innefattar några numeriska beräkningar. Tolkningen av materialet sker på en rent subjektiv nivå och baseras således inte på kvantitativa, objektiva kalkyler av exempelvis antal förekommande av ord, gester eller dylikt.

4.2 (Multimodal) kritisk diskursanalys Den kritiska diskursanalysen, CDA, fokuserar främst på lingvistik, språk och text. I CDA studerar en grammatik och lexikalval för att upptäcka underliggande meningar som sätter texten i ett större sammanhang, en diskurs. 25 Den multimodala kritiska diskursanalysen, MCDA, är en liknande metod som till skillnad från CDA fokuserar på att låta samtliga element i ett material tala för sig, såväl text som bild. I MCDA är en inte endast intresserad utav den

23 Machin, David. Introduction to Multimodal Analysis. s. 25-26 24 Starrin, Bengt, Svensson, Per-Gunnar. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur, 1994, s. 6, 19 25 Machin, David, Mayr, Andrea. How to do Critical Discourse Analysis. SAGE Publications Ltd., 2012, s. 20

lingvistiska dimensionen, utan också av att studera hur en bilds semiotiska resurser (se avsnitt 3.3 Semiotik) tillsammans opererar och skapar mening. 26

I båda metoderna är begreppen diskurs, kritisk och ideologi centrala. Båda metoderna vill studera och upptäcka hur och vilka diskurser som de lexikala och/eller semiotiska valen i ett material bidrar till skapas. De går också båda ut på att blottlägga olika ideologier som skapas genom samma resurser. Metoderna i sig har således samma grundläggande syfte, skillnaden ligger i vilken/vilka element som en är ute efter att studera närmare. 27 En djupare förklaring av de här begreppen finnes i avsnitt 4.2.1 Begreppen kritisk, diskurs & ideologi.

I det här arbetet används metoden MCDA. Metoden kan ses som ett fördelaktigt val för den här analysen då analysmaterialet är en musikvideo och syftet är att studera både bild och text. Fördelen med MCDA är att många olika element tas i beaktning och tillsammans skapar en bredare bild av vad materialet som helhet konnoterar, jämförelsevis om CDA skulle användas och därmed utesluta den visuella dimensionen. En nackdel med metoden är att just att den beaktar många olika resurser och avgränsningar behöver göras för att konkretisera analysen. Däremot kan också avgränsningen som behöver göras vara till fördel då en kan lägga större fokus i ett färre antal element och således nå mer djupgående konnotationer.

4.2.1 Begreppen kritisk, diskurs & ideologi Att ha ett kritiskt förhållningssätt inom CDA och MCDA innebär att en syftar till att just vara kritisk inför materialet. En vill alltså genom ett kritiskt förhållningssätt blottlägga underliggande betydelser i ett material som annars för publiken kan verka neutrala. De här betydelserna kan återfinnas i både text och genom visuella medel. 28 I det här arbetet syftar termen kritisk till att, genom de lexikala och semiotiska resurserna som analyseras, således kritiskt granska dessa för att upptäcka eventuella gömda genusuttryck och/eller diskurser.

Begreppet diskurs i sig är väldigt brett och kan således också definieras på många olika sätt. Sammanfattningsvis kan en diskurs anses vara ett sammanhang som inte explicit uttrycks med ord eller i bild, utan snarare ’’under’’ dem. Diskurser skapas alltså genom kommunikation både

26 Machin, David, Mayr, Andrea. How to do Critical Discourse Analysis. s. 6-9 27 Machin, David, Mayr, Andrea. How to do Critical Discourse Analysis. s. 4-10 28 Machin, David, Mayr, Andrea. How to do Critical Discourse Analysis. s. 219

lingvistiskt och visuellt. 29 En skulle kunna påstå att en diskurs kan liknas vid ett tema som skapas utifrån språk och/eller kommunikation. Inom det medicinska fältet skulle exempelvis en hälsodiskurs kunna råda, eller inom lärarvärlden en utbildningsdiskurs. Med detta som utgångspunkt kommer således att diskurs definieras som ett övergripande tema som präglar både bild och text som en helhet.

Ideologi är ytterligare ett centralt begrepp inom både CDA och MCDA. Inom de här analysmetoderna syftar ideologi till underliggande tankemönster och maktstrukturer som finns dolda i ett materials text. Målet är således att blottlägga dessa ideologiska föreställningar genom att sönderdela texter. Ideologi är alltså starkt förknippat med makt och sociala ställningar i samhället. 30 Med detta som grund kommer begreppet ideologi inte att avses i det här arbetet och kommer att exkluderas. Syftet med det här arbetet är att se hur semiotiska resurser och lingvistik bidrar till att skapa olika genusuttryck, utan anseende på maktstrukturer, hierarkier och bakomliggande tankemönster. Således är det inte av intresse att studera de ideologiska framställningar som materialet eventuellt bidrar till.

4.3 Segmentering När en studerar rörlig bild kan en använda sig av segmentering för att underlätta analysen. Enligt Jernudd i Metoder i kommunikationsvetenskap av Ekström och Larsson (red.) kan en god start vara att börja med att segmentera det filmmaterial som en vill studera. Att segmentera materialet innebär att en på ett övergripande plan delar upp materialet scen för scen för att på så vis förstå sig på det. Den här indelningen av materialet i sekvenser skapar en större möjlighet för forskaren att närmare fördjupa sig i det. 31 Segmenteringen syftar i det här arbetet till att förenkla analysen genom att dela upp materialet i ett antal scener eller sekvenser för att på så vis enklare kunna avgränsa uttryck från varandra.

4.4 Genomförande För att genomföra studien studerades inledningsvis tidigare forskning inom just ämnet musik och genus för att få en övergripande bild över hur forskningsläget i sig såg ut. Det som

29 Machin, David, Mayr, Andrea. How to do Critical Discourse Analysis. s. 20, 219 30 Machin, David, Mayr, Andrea. How to do Critical Discourse Analysis. s. 24-25 31 Jernudd, Åsa. Filmanalys i ett filmpoetiskt perspektiv i Metoder i kommunikationsvetenskap, Ekström, Mats, Larsson, Larsåke (red.), 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 295

personligen var av största intresse i studiet av den tidigare forskningen var vilka metoder hade använts, vilka material hade studerats, vilka syften hade studierna och vad resulterade de i?

Innan analysen av materialet började fastställdes metod och teori för att undvika fallgropar och således skapa ett fast ramverk för vad som är relevant för arbetet. Den övergripande analysmetoden är MCDA, som vidare kompletterades med segmenteringsbegreppet för att på ett så öppet vis som möjligt visa för läsaren hur analysen har konstruerats och med vilka verktyg den skapats.

För att analysera musikvideon visuellt har tre stycken analysbegrepp (semiotiska resurser) valts ut som huvudfokus ur Machins bok Introduction to multimodal analysis.32 De semiotiska resurser som valts ut för arbetet är poser/kroppsspråk (poses), blick (gaze) och deltagare (participants). Utöver dessa resurser ifrån Machin kommer även deltagarnas klädsel och kön att beaktas i kombination med resursen deltagare.

Poser handlar om den mänskliga kroppen, dess uttryck och vad den konnoterar genom dessa (exempelvis korsade armar). Blick syftar till närvarandet eller uteblivandet av ögonkontakt gentemot observatören eller andra deltagare i bilden. En sådan blick kan både skapa och avvisa kontakt och interaktion med bildens betraktare. Deltagare handlar om de individer som är delaktiga i bilden. Det kan handla om representation och/eller kategorisering av människor, men också att utelämna människor helt ur en bild. 33

Sångtexten, musikvideons lingvistiska dimension, har analyserats med två grundläggande aspekter i åtanke. Den första aspekten vilar i vem det är som säger vad och vad det konnoterar. Den andra aspekten förhåller sig till hur texten i sig porträtterar genus rent lingvistiskt genom exempelvis ordval och vem texten riktar sig till. Diskursen för musikvideon som helhet analyseras ur både text och bild sist i analysavsnittet under en egen rubrik. Diskursanalysen är baserad på de semiotiska och lingvistiska element som gett betydelse ur segmenteringen av musikvideon och kommer att ses som en helhetsbild.

32 Machin, David. Introduction to Multimodal Analysis. 33 Machin, David. Introduction to Multimodal Analysis. s. 27-30, 35-36, 70, 79, 117-118, 122

4.4.1 Validitet, reliabilitet & etiska övervägningar Validitet och reliabilitet är termer som syftar till studiens kvalité och hur vida den är replikerbar, tillförlitlig och generaliserbar. Detta är termer som används främst inom den kvantitativa forskningen. 34 Emellertid finns det andra tillvägagångssätt än dessa främst kvantitativa kriterier för att bedöma en kvalitativ studies kvalité. Hjerm, Lindgren och Nilsson menar i Introduktion till samhällsvetenskaplig analys att begreppen reliabilitet och validitet är relevanta för den kvantitativa forskningen, men att det är svåra att transferera på ett helt godtyckligt sätt till kvalitativa studier. 35 I Social research methods av Alan Bryman beskrivs dock validitet och reliabilitetsbegreppen på ett vis som kan kopplas till just kvalitativ forskning. Den externa validiteten sägs således handla om hur vida studiens resultat kan generaliseras till större populationer (generaliserbarhet), intern validitet behandlar teoriers/verktygs konvergens med observationer. Den externa reliabiliteten syftar till studiens replikerbarhet, förmågan att kunna imitera tillvägagångssättet, och den interna reliabiliteten till hur vida forskarlagets tolkningar av resultatet överensstämmer med varandra. 36

Validiteten i den här studien kan bedömas som relativt låg. Delvis då den externa validiteten i sig är låg, då fallstudien endast tar upp ett enstaka fall och därmed inte kan generaliseras till en större population. Inom den kvalitativa forskningen kan just kriteriet för generaliserbarhet vara svårt att uppnå, då studier som har en kvalitativ ansats ofta har små urvalsgrupper med färre deltagare/material.37 Delvis är validiteten på den interna nivån aningen svårbedömd. Den interna validiteten är främst till fördel för etnografiska studier vilket tydligare kan sammankoppla teorier med fältobservationer.38 I den här studien (som består av endast ett fall) kan emellertid den interna validiteten anses anspela på teoriernas och verktygens relevans och användbarhet för den avsedda forskningsfrågan. Med detta som grund kan den interna validiteten anses vara relativt god, då de teoretiska ramarna och verktygen som använts under analysen av materialet definierats för att skapa transparens gentemot läsaren.

Reliabiliteten för studien kan ses som förhållandevis hög enligt dessa kriterier. Den externa reliabiliteten bedöms i det här fallet som god då metoden och alla verktyg (semiotik,

34 Bryman, Alan. Social Research Methods. 5 uppl. Oxford: Oxford University Press, 2016, s. 383-384 35 Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon, Nilsson, Marco, Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups utbildning, 2014, s. 82-82 36 Bryman, Alan. Social Research Methods. s. 383-384 37 Bryman, Alan. Social Research Methods. s. 383-384 38 Bryman, Alan. Social Research Methods. s. 383-384

segmentering, avgränsningar etc.) som använts för att genomföra analysen tydligt beskrivs. Detta gör att studiens metod och tillvägagångssätt kan vara replikerbart på liknande studier. Den interna reliabiliteten bedöms som relativt god, detta då jag står som ensam som forskare och därmed kan framföra en enhetlig tolkning av materialet. Däremot skulle den interna reliabiliteten ha kunnat både höjts och sänkas av att addera fler tolkare. Fler tolkare skulle kunna bidra med fler vinklar och synsätt på materialet, vilket är gynnsamt i tankar om att få fram så många olika aspekter som möjligt i resultatet. Det skulle dock också kunna sänka reliabiliteten om vi som forskarlag har helt olika tolkningar och inte kan komma överens om ett enhetligt resultat.

För att erhålla genomgående god kvalité på arbetet och därmed forskningen i sig har Vetenskapsrådets artikel God forskningssed tagits i beaktning. I artikeln listas åtta övergripande punkter i ett sammanfattande avsnitt på sidan 8 för hur god forskningssed generellt uppnås. 39 Det är utifrån dessa listade punkter som jag valt att presentera och genomföra mitt arbete. Nedan kommer dessa punkter att exemplifieras med hur de behandlas i mitt arbete, för att således öka transparensen gentemot läsaren.

Inledningsvis baserar sig mitt arbete på sanning; inga lögner eller liknande vilseledningar har använts för att producera exempelvis önskvärda resultat. De teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen som arbetet baserar sig på är delvis förankrad i fysisk litteratur från universitetsbiblioteket, delvis kamratgranskade (peer-reviewed) forskningsartiklar på området. Den tidigare forskning som använts har granskats med en neutral utgångspunkt och behandlas också därefter. Metoden redovisas genom att tydligt beskriva de verktyg och tillvägagångssätt som använts. Resultatet visar en sammanfattande beskrivning av de främsta fynden som analysen gett och resultatet av studien är således mitt eget och inte stulet. Arbetet präglas inte av kommersiella bindningar eller andra ingående intressen utan är ett neutralt och obundet arbete. Studien behandlar endast ett fall (en musikvideo) och handskas inte med några känsliga, personliga uppgifter eller data. Således har inte några forskningsdeltagare eller dylikt kommit till skada under arbetets gång.

39 Vetenskapsrådet, God forskningssed, Stockholm, 2017, s. 8

4.5 Material, urval & avgränsningar Materialet som valts som studieobjekt är musikvideon till artisten Lady Gaga’s låt Bad Romance. Just titeln Bad Romance i sig vann en hel del priser vid dess release, exempelvis bästa pop-musikvideo, bästa dans-musikvideo och årets musikvideo.40 Bad Romance hade position nummer 2 på Billboardlistans top 100 den 5 December 2009 och stannade på listan i hela 35 veckor efter release.41

Materialet i sig är valt i enlighet med ett målmedvetet urval (purposive sampling) vilket är en icke-sannolikhetsbaserad urvalsstrategi som baserar sig på medvetna val och inte på randomisering. Det finns ett antal underkategorier till den strategiska urvalsstrategin, däribland snöbollsurval och teoretiskt urval. I det här arbetet har det stratifierade, målmedvetna urvalet använts. Den här urvalsstrategin innebär att en medvetet väljer ett eller flera specifika fall ur en eller fler speciellt intressanta grupper ur en population.42 Materialet har således valts ut baserat på ett antal faktorer som gör det intressant i sig att studera. Kombinationen av artisten och musikvideon är delvis intressant. Detta då den än idag aktuella Lady Gaga’s mest spelade musikvideo på YouTube är Bad Romance, hela 11 år efter dess release och trots flera stora släpp av hits efter detta. Intressant är också faktumet att Gaga var relativt ny på scenen under släppet av Bad Romance och att den fortfarande är den mest spelade på hennes YouTube-kanal. Också faktumet att videon i sig visar en del kontroversiella bilder (så som en utmärglad kvinnokropp, den halvnakna kvinnan framför den påklädde mannen etcetera) gör materialet intressant, då dessa artefakter kan innehålla djupare betydelse än det som tas upp ytligt, denotativt.

För att på ett så djupgående och grundligt vis som möjligt analysera musikvideon har beslutet tagits att avgränsa delar i materialet som analyseras. Musikvideon kommer som tidigare nämnt att segmenteras i mindre sekvenser för att lättare kunna strukturera analysen och avskilja intryck från varandra. Ett antal delar i själva analysen av musikvideon kommer också att uteslutas. Delvis så kommer endast de stora, centrala, föränderliga scenerna i sekvenserna att analyseras. Det här innebär alltså att scener som inte ändras i uttryck (exempelvis att en scen genomgås av samma dans) inte kommer att analyseras fler än en gång. Inte heller kommer korta ’’flashes’’ av bilder att läggas vikt i (exempelvis sekundkorta bilder av en dans). Delvis kommer också

40 IMDb: Lady Gaga: Bad Romance, Awards. o.å 41 Billboard.com: Chart history, Lady Gaga. o.å 42 Bryman, Alan. Social Research Methods s. 408

delar av låg eller ingen innebörd för analysen att både visuellt och lingvistiskt att uteslutas. Exempel på detta rent lingvistiskt är bryggor (se bilaga 2: transkriberad sångtext) som består av kortare upprepningar i text. Även liknande inslag i videon i sig som består exempelvis uteslutande av sekundsnabba klipp mellan två eller flera scener kommer att exkluderas.

5. Analys Analysavsnittet kommer att innehålla tre centrala delar: Den visuella analysen, den lingvistiska analysen samt en sammanfattande diskursanalys av musikvideon utifrån de element som upptäckts i text och bild. Analysen av musikvideon består av nio segmenterade sekvenser som varje sekvens kommer innehålla två delar; denotativ beskrivning och konnotativ tolkning. Låtens text kommer att analyseras separat från videon i ett eget avsnitt. Efter att samtliga sekvenser analyserats följs dessa av en sammanfattande diskursanalys av musikvideon som helhet och presenteras i ett separat avsnitt.

5.1 Bildanalys (segmentering) Nedan kommer de nio segmenterade avsnitten i kronologisk ordning med tidsangivelser att var för sig analyseras. Varje separat sekvens kommer inledningsvis att beskriva scenen denotativt. Efter denotationen presenteras den konnotativa tolkningen av det huvudsakliga som sker i bilden. Varje sekvens kommer att innehålla 1-2 bilder som exemplifierar vissa inslag i videon. Samtliga bilder i analysen är tagna ifrån YouTube klippet i fråga (Se bilaga 1: Analysmaterial).

5.1.1 Sekvens 1: (00:00-00:12)

Bild 1

Denotation Musikvideon börjar med ett kort, inledande intro på tolv sekunder där ett flertal människor (både män och kvinnor) visas i bild, några ståendes och några liggandes. I mitten av bilden sitter en person i en fåtölj. Bilden zoomar långsamt in mot mitten och slutar sedan i närbild av personen i mittens ansikte.

Konnotation I den här sekvensen finns det många deltagare, både män och kvinnor. De är klädda i olika färger baserat på kön; kvinnorna i vitt och männen i svart. Just den här tydliga indelningen av könen baserat på färg skulle kunna konnotera en typ av särskiljning mellan dem, att de är olika varandra eller besitter olika egenskaper. Machin menar att distinktionen mellan mörka och ljusa färger kan konnoteras som motsatser, så som gott och ont eller sanning kontra lögn.43 Enligt Carter och Steiner (se avsnitt 3.1 Begreppet genus) har dessutom västerländska medier en tendens att porträttera maskulint och feminint som motsatser till varandra.44 Den här kontrasterande färgindelningen av männen och kvinnorna skulle på så vis kunna stödja den teorin; att de målas upp som varandras motsatser.

43 Machin, David. Introduction to Multimodal Analysis. s. 70 44 Carter, Cynthia, Steiner, Linda. Critical Readings: Media and Gender. s. 12

Männen och kvinnorna i bilden har dessutom olika täckande kläder. Männen som med sitt, i den här bilden, dominanta kroppsspråk (bredbent, händerna i fickorna) är många av dem påklädda med exempelvis jeans och skjorta. Några av männen bär endast byxor och syns barbröstade med samma kroppsspråk, vilket skulle kunna konnotera till att de vill visa sin fysiska styrka och dominans. Majoriteten av kvinnorna i bilden bär vita, tajta bodys med hög skärning vid benen vilket exponerar både rumpa och ben tillsammans med höga stövlar med klack. De flesta av dem ligger dessutom ned, där de två kvinnorna främst i bilden tydligt visar benen. Här porträtteras alltså mannen som stark och dominant genom såväl posering som klädsel, jämförelsevis kvinnorna som målas upp som passiva och avslappnade.

I mitten av bilden sitter Lady Gaga, låtens artist, i en fåtölj där både en man och en kvinna står bakom och håller i den. Gaga sitter avslappnat och bredbent, som en slags kombination av uttrycken av männen och kvinnorna runt om kring henne; den dominante mannens bredbenthet och den avslappnade kvinnans passivhet. Hon är klädd i en grön klänning, till skillnad från de andra kvinnorna i bilden som är alla vitklädda. Den här avskiljningen av henne från resten av kvinnorna tillsammans med placeringen av henne i mitten av bilden gör att hon kan tolkas som en ledare eller ikon för den här gruppen; såväl män som kvinnor. När klippet fortgår zoomar kameran in på just Gagas ansikte, vilket ytterligare tydliggör att hon som kvinna är central i bilden och annorlunda från de andra aktörerna, trots att männen i bilden framstår som dominerande.

De flesta av aktörerna i bilden blickar in i kameran, vilket enligt Machin kan konnotera en typ av makt gentemot tittaren.45 Några av dem bär dock solglasögon, vilket innebär att det inte går att utgöra vart blicken fästs. Gaga som sitter i mitten bär stora glasögon som helt täcker ögonen och hindrar därmed hennes blick. När kameran sedan zoomar in har hon vänt bort huvudet. Att kolla bort och/eller hindra blicken från att nå tittaren skulle kunna ge motsatt effekt, alltså att en som tittare inte blir inbjuden till dialog, utan blir en utomstående observatör.

45 Machin, David. Introduction to Multimodal Analysis. s. 111

5.1.2 Sekvens 2: (00:13-00:45)

Bild 2

Denotation Ett rum med kistor som är placerade på rad lyses upp av ljus som långsamt sveper över dem. Några flaskor visas kort i bild. Ljuset sveper åter igen över rummet med kistorna ur en ny vinkel. En skylt med orden ’’BATH HAUS OF GAGA’’ visas, sedan lyses rummet med kistorna upp en aning. Kistorna öppnas och ur kliver vitklädda gestalter med ansiktena helt eller delvis dolda. En snabb bild av en kvinna med rosa hår i ett badkar dyker upp. Åter igen visas gestalterna från kistorna som nu rör sig i stora rörelser med armarna och klappar händerna. Den rosahåriga kvinnan dyker snabbt upp i bild igen, dansandes. De vitklädda gestalterna visas åter igen med samma stora armrörelser som tidigare.

Konnotation Gestalterna som kliver ur kistorna (se bild 2) tolkas som kvinnor delvis baserat på dess klädsel (body och klackskor). Delvis då klädseln är vit, likt kvinnorna i föregående sekvens. De bär till detta en typ av huvudbonad/mask som till större delen täcker ansiktet. Klädseln i sig är heltäckande från midjan till huvudet, men exponerar samtidigt hela benen, likt i sekvens 1. Den här klädseln i kombination med det heltäckande masken kan skapa en konnotation till att hon anonymiseras med masken som helt hindrar ögonkontakt, och att det endast är hennes kroppsliga attribut som är intressanta (benen). Det här kan tolkas som en typ av objektifiering där hon förblir ett objekt för beskådan och inte ges någon personlighet. De är emellertid

excentriska i sina kroppsspråk i hur de krälar sig ur kistorna, klappar med händerna och stampar med fötterna med stora rörelser. De tar plats i rummet, utnyttjar utrymmet och är därför aktiva, orädda deltagare.

5.1.3 Sekvens 3: (00:46-01:25)

Bild 3

Denotation En svartklädd kvinna står och sjunger mot sin spegelbild. Den rosahåriga kvinnan från tidigare dyker upp igen, sjungandes mot kameran. Gestalterna från kistorna visas, dansandes. Kvinnan med rosa hår återkommer i bild, fortfarande sjungandes mot kameran. Videon klipper igen till gestalterna, som fortfarande dansar med stora rörelser. Bilden återkommer till kvinnan i svart som sjunger till sin spegelbild i några sekunder innan det åter igen klipps till gestalterna igen. Kvinnan med rosa hår återkommer och gör ett tecken med handen i närbild. Gestalterna återkommer ett par sekunder innan bilden åter igen visar den rosahåriga kvinnan igen, den här gången med stora ögon. Videon klipper mellan gestalterna och den här kvinnan några gånger, där kvinnan tittar mot kameran och gestalterna dansar som innan. Efter dessa övergångar kommer två personer och tar tag i kvinnans armar och drar iväg henne.

Konnotation Musikvideon präglas fortfarande av ett starkt närvarande av kvinnor och inga män har än dykt upp. Här uppkommer det två nya gestaltningar av kvinnan, båda porträtterande av Lady Gaga.

Den ena av porträtteringarna är en svartklädd Lady Gaga i ett mörkt rum med stora, täckande svarta solglasögon. Hon står i en maktfull pose med det ena benet höjt på en plattform, så som i en victory pose (se 01:03). Hon är rakryggad, håller konstant ögonkontakt med sig själv i spegeln trots glasögonen, har ena handen placerad i midjan och har ett neutralt ansiktsuttryck. Det här ger intrycket av en samlad och maktfull kvinna. Glasögonen som täcker ögonen kan i den här sekvensen ge ett intryck av att hon är maktfull i kombination med hennes posering och neutrala ansiktsuttryck. De tolkas som en förstärkning av det samlade, neutrala ansiktsuttrycket. Konnotationen av den här gestaltningen av henne som maktfull ökas också med hänsyn till att hon bär helsvart; precis som männen i sekvens 1. Det här skulle kunna tolkas som ett försök att integrera kvinnan i mansgrupperingen och därmed ge henne samma uttryck som de hade (dominant och stark).

Den andra gestaltningen är den rosahåriga Gaga som kort dök upp i sekvens 2. Den här sekvensen består alltså av Lady Gaga iförd rosa peruk sittandes i ett badkar. Hon håller till största del ögonkontakt med kameran genom sekvensen och inkluderar därmed tittaren. Hennes ögon är överdimensionerade på tekniskt vis och ökar därför känslan av kontakt. Hennes ansiktsuttryck är avslappnat och har munnen delvis öppen mellan de sekvenser där hon sjunger. Hon kan således tolkas som en motsatsbild av den tidigare, seriösa svartklädda kvinnan. Här framstår hon istället som oskuldsfull, inbjudande till dialog med tittaren och nästan som en nidbild av någonting ’’dumt’’ eller godtroget med hänvisning till de överdimensionerande ögonen och den öppna munnen (se bild 3).

5.1.4 Sekvens 4: (01:26-02:06)

Bild 4

Denotation Rummet som gestalterna från kistorna dansar i lyses upp helt. Två sekundskorta bilder av den rosahåriga kvinnan som nu dras i av i armarna två andra kvinnor visas, innan klippet återgår till en av gestalterna som sjunger i närbild. Åter igen visas kvinnan som blir dragen i. En kort bild av en kvinnas ansikte som sjunger mot kameran visas. Bilden återgår till kvinnan med rosa hår som blir dragen i av de två andra kvinnorna. Hon får sedan sin topp avsliten av dessa kvinnor och filmas därefter bakifrån. De dansande gestalterna dyker upp igen och varvas med korta klipp av kvinnan som sjunger mot kameran och kvinnan som fick sin topp avsliten. De två kvinnorna som tidigare drog i henne visas nu hålla i hennes ansikte och ge henne någon form av dryck. Kvinnan som sjöng mot kameran visas igen, innan bilden återgår till tidigare scen där det visas hur hon spottar ut drycken.

Videon klipper sedan och visar en kvinna klädd i en stor kappa, omringad av andra kvinnor. Kvinnorna som omringar henne sliter och drar i hennes kappa. Till slut slits den av och hon försöker att skyla sig. Ett mansansikte visas kort i närbild innan bilden klipper igen till gruppen av kvinnor som lyfter upp kvinnan från golvet samtidigt som hon fortfarande försöker att skyla sig.

Konnotation Den rosahåriga Gaga från tidigare sekvenser visas nu kämpa emot när hon blir dragen i av två kvinnor. De sliter av henne hennes topp med avsikt och lämnar henne med bar överkropp som visas bakifrån. De står rakryggade och tittar ned på henne när hon i förtvivlan slänger ut med armarna efter händelsen (se 01:44). Faktumet att de blickar ned på henne i hennes förtvivlan tolkas som ett uttryck för dominans, där både poseringen (att de står upp när hon sitter ned) och blicken tolkas som just dominanta porträtteringar av kvinnan.

En liknande konnotation kan kopplas till sekvensens sista scen där Lady Gaga står iklädd en enorm kappa omringad av en annan grupp kvinnor. Gruppen av kvinnor sliter i Gaga och hennes kappa samtidigt som hon försöker att kämpa emot. När kappan till slut slits av exponeras en lättklädd Gaga i diamantprydd bikini och stövletter. Hon försöker att skyla sig med sina händer men gruppen lyfter upp henne från marken, så som för att visa upp henne inför den betydligt mer påklädda grupp män som sitter och studerar händelsen (se bild 4). Här tolkas faktumet att de ’’visar upp’’ den diamantprydda Gaga inför männen som en typ av sexuell objektifiering; att hon som kvinna är ett utsmyckat utställningsobjekt som finns för att behaga männen framför henne. Enligt Wallis studie (se avsnitt 2.3 Genusskillnader i musik) så var det vanligare att kvinnan bar avslöjande eller provokativ klädsel än mannen. 46 Här ser vi ett exempel på det här, då kvinnorna i den här scenen visar mer hud än vad männen gör (se bild 4).

Intressant är faktumet att samtliga kvinnors blickar, både Gagas och de andra kvinnorna, hela tiden är vända mot antingen tittaren eller de observerande männen. Det här tolkas som ett försök till att upprätthålla dominans trots den utsatta situationen. Kvinnorna som omger Gaga visar att de är dominanta genom både blick och kroppsspråk (att de lyfter upp Gaga). Gaga visar sig sårbar genom att skyla sig, men väger upp detta genom att inte vända bort blicken och visa sig svag.

Männen som observerar Gaga är alla likt som i sekvens 1 svartklädda och/eller barbröstade. De sitter i en halvcirkel i rummet och tittar tydligt på både kvinnorna och Gaga när hon blivit avklädd. En av männens ansikten visas i närbild och också han tittar tydligt mot henne. Ansiktsuttrycket är neutralt kombinerat med en spänd, intensiv blick. Blicken är inte förankrad i kameran, men tolkas som att den är fäst på Gaga.

46 Wallis, Cara. Performing Gender: A Content Analysis of Gender Display in Music Videos. Sex Roles: A Journal of Research. Vol. 64, nr. 3-4, 2011: s. 160-172

5.1.5 Sekvens 5: (02:07-02:46)

Bild 5

Denotation En späd, smal kvinna visas i helbild och klipper snabbt till en närbild av ansiktet i profil. Kvinnan som tidigare fick sin kappa avsliten och försökte skyla sig visas nu dansa tillsammans med de andra kvinnorna i grupp. Ett par sekunder återgår videon till att visa den späda kvinnan innan samma dansscen som tidigare återkommer. Kvinnan blir nu omkullputtad av gruppen och ett par ben syns stå framför kvinnan innan hon reser sig upp. Ett mansansikte visas i profil och dansen fortgår. Sekundkorta klippningar mellan den späda kvinnan och den rosahåriga kvinnan visas snabbt. En hand visas i bild som häller upp ett glas med dryck från en flaska. Dansen fortgår och ett glas som fylls upp visas. Kvinnan som dansar visas sedan krypa på marken och ett mansansikte visas åter igen i närbild. Kvinnan kryper fram till en grupp män och sätter sig i knäet på en av dem och viskar någonting. Den späda kvinnan visas bakifrån. Kvinnan i knäet på mannen visas igen, den här gången dansandes och resten av männen tittar på henne. En fräsande katt visas. En hand som trycker på en knapp visas. Ett flertal datorer visas i bild.

Konnotation Det första som syns i sekvensen är en mycket smal, naken kvinna i helbild i profil. Den här typen av nakenhet (att kvinnan, Gaga, här är så pass smal att exempelvis ryggrad tydligt syns) skapar en konnotation av en svag och utsatt kvinna. Dock kan denna bild av kvinnan också anses anspela på överdrivna kvinnliga skönhetsideal.

Den tidigare sekvensen där Gaga blir avklädd och observerad av gruppen av män fortgår. Nu har istället dans uppstått och ingen skam över kroppsexponeringen från Gagas sida syns längre. När hon sedan blir omkullputtad av gruppen (se 02:16) syns ett skevt maktförhållande eller dominant uttryck. När hon befinner sig på marken syns två svartklädda ben i bild framför henne, vilket då baserat på färgen och byxorna tolkas som en man. Hon blickar upp mot personen innan hon reser sig. Att Gaga rent fysiskt befinner sig på golvet framför mannen som står ovan henne kan tolkas som att hon som kvinna står under honom som man. Mannens ansikte visas därefter i bild med kraftfull, stadig blick (som med förmodan fortfarande är fäst på kvinnorna). Det här kan konnoteras ytterligare till att kvinnorna i den här scenen är objekt, till för mannen att observera.

Däremot så sker en skiftning. Efter att Gaga rest sig upp från golvet och dansat vidare kryper hon sedan självmant fram till en av männen och sätter sig gränsle över honom vilket kan ge ett motsatt intryck än hennes tidigare ofrivilliga placering på golvet. Här är det istället hon som tar initiativet, besitter makten och antar dominans. Delvis då hon sitter i en bredbent position och delvis befinner sig på en högre nivå rent fysiskt än mannen.

Innan sekvensen avslutas så visas ett några datorer med texten ’’LADY GAGA’’, siffror som snabbt ökar och ordet ’’BID’’ undertill. Innan sekvensen avslutas stannar siffrorna på ’’1,000,000’’ och ordet ’’SOLD’’ dyker upp istället för ’’BID’’. Det här konnoterar att Gaga hela tiden varit ett auktionsobjekt och nu blivit såld, förmodligen till männen som observerat henne. Det här kan tyda på objektifiering av kvinnan.

5.1.6 Sekvens 6: (02:47-03:27)

Bild 6

Denotation Gruppen av kvinnor visas åter igen, dansandes framför männen. Den späda kvinnan dyker upp i bild igen. Ett rum med en grupp av män som sitter i en ring runt en diamantprydd kvinna visas. Kvinnan i fråga står helt still och är klädd i underkläder. Kameran rör sig runt männen och kvinnan i en cirkel. Kvinnan visas närmare. Golvet visas, vilket det ligger diamanter på. De dansande kvinnorna visas kort innan den diamantprydda kvinnan visas åter igen, lika stillastående. Videon klipper åter till dansen och sedan tillbaka igen till kvinnan och diamanterna där en i bakgrunden ser männen i ring. Dansen återkommer kort, för att sedan snabbt visa en kvinna beklädd med stora metallringar på ryggen. Kvinnan snurrar runt. Den tidigare stillastående kvinnan med diamanterna visas i närbild, sjungandes. Dansen återkommer. Kvinnan med metallringarna står rakt och snurrar på stället. Sekvensen avslutas med att visa de dansande kvinnorna åter igen.

Konnotation En ny scen uppenbaras som är tydligt präglad av en auktion, så som tidigare konnoterat ur datorerna och hur vida Gaga blivit ’’såld’’. Gaga står i mitten av rummet klädd i underkläder, poserandes och täckt i diamanter. Hon står i samma posering och förblir här alltså tydligt ett passivt objekt för observation. Hon blickar till största del bort från både kameran och männen,

så som för att undvika ögonkontakt. Faktumet att hon täcks av diamanter kan ses som att hon är ett ’’pris’’ som männen som sitter runt omkring henne tävlar om, just i tankar kring auktion.

Runt omkring henne sitter alltså en grupp med män i en ring, bredbenta med skarpa blickar hela tiden fästa mot henne. De observerar således henne tydligt. Den här kombinationen; de många dominanta, observerande männen som omringar den ensamma, utstuderade kvinnan skapar en känsla av att kvinnan här är av längre rang än mannen och att hon objektifieras genom såväl kroppsspråk som blickar.

5.1.7 Sekvens 7: (03:44-04:16)

Bild 7

Bild 8

Denotation Sekvensen inleds med en kvinna som filmas bakifrån, klädd i en lång kappa med ett isbjörnshuvud släpandes på, riktat mot kameran. Videon klipper till en man som sitter på en sängkant. Kvinnan med kappans ansikte visas i profil. Ett mörkt rum med rödklädda kvinnor

som ligger på golvet visas, en av dem sträcker ut en arm. Mannen på sängkanten visas igen. Kvinnan med kappan visas gående i profil. De rödklädda kvinnorna visas igen och en av dem visas i närbild, sjungandes. Kvinnan med kappan visas återigen i profil. De rödklädda kvinnorna visas återigen, dansandes på golvet. Kvinnan med kappan visas igen i profil, innan en ny kvinna dyker upp i bild. Hon sjunger gråtandes mot kameran. Återigen visas kvinnan med kappan bakifrån när hon nu tar av sig den. Mannen på sängkanten visas i närbild. Kappan faller till marken och kvinnan visas bakifrån, ståendes i underkläder framför mannen. En grönklädd kvinna visas kort göra en gest med handen i profil.

Konnotation Sekvensens centrala scen utspelar sig i ett rum som tolkas som ett sovrum, men tanke på sängen i bakgrunden. Sovrumsscenens deltagare än en man som tidigare setts i videon och Lady Gaga. Inledningsvis sitter mannen på sängkanten med blicken spänd i Gaga, bredbent (se bild 7). Poseringen och blicken kan tolkas som ett tecken på dominans. Detta trots att han sitter ner väntandes på Gaga som går emot honom. Gaga, som går emot honom, går rak i ryggen med båda händerna i sidorna. Ansiktsuttrycket är neutralt och ögonen är täckta av solglasögon. Även Gaga visar alltså här dominans genom såväl kroppsspråk som blick och scenen kan alltså således tolkas som ett tyst ’’maktspel’’ mellan parterna. Utöver den här konstellationen återkommer även exponeringen av hud för kvinnans del, då Gaga (som filmas bakifrån) slänger av sig den stora kappan hon bär och står i endast underkläder framför mannen (se bild 8).

Utöver sovrumsscenen uppkommer också en ny dansscen. När scenen först inleds ligger samtliga kvinnor på golvet. Allt som musiken fortgår syns Gaga, som befinner sig längst fram, inledningsvis ett par sekunder ta på sin kropp som skulle kunna tolkas på ett sexuellt vis. Detta skulle kunna tolkas som sexualiserande, emellertid fortgår sekvensen vidare till att (likt de vitklädda gestalterna från sekvens 2) dansa med stora, excentriska rörelser. Den här gången är bakgrundsdansarnas ögon täckta med endast en mindre mask och Gagas ansikte är helt exponerat. Gaga blickar framåt. De här excentriska rörelserna konnoterar att de vågar ta plats i rummet och inte räds att synas. Blicken som Gaga ger förstärker det här, då hon inte undviker ögonkontakt, men inte heller fäster blicken på en fast punkt.

En kort stund syns också Gagas ansikte i närbild, gråtandes i sång. Det här kan, tvärtemot de maktfulla och excentriska uttrycken av kvinnan som vi tidigare sett i sekvensen, konnotera till kvinnan som känslosam och svag. Bilden av den starka kvinnan som presenterats och den här

porträtteringen av en förtvivlad och ledsen kvinna skiljer sig mycket från varandra. Hon har blicken fäst bakom kameran och förstärker därför det här intrycket, då hon undviker att bjuda in tittaren till dialog.

5.1.8 Sekvens 8: (04:17-04:58)

Bild 9

Bild 10

Denotation De rödklädda kvinnorna visas igen. De har tagit sig upp från marken och dansar nu ståendes i ett upplyst rum. Kvinnan som nu tagit av sig kappan visas återigen bakifrån, ståendes i underkläder framför mannen på sängkanten. Bakgrunden syns fatta eld. Den gråtande kvinnans ansikte från tidigare visas igen, sjungandes. En kort sekvens av de rödklädda kvinnorna visas igen, fortfarande dansandes. Videon klipper till kvinnan med kappan igen, som nu står sjungandes i profil med starkt brinnande bakgrund. De röda kvinnorna visas åter igen, här i närmare bild. Den gråtande kvinnan återkommer i bild. En säng visas därefter brinna häftigt innan kvinnorna i rött visas dansa åter igen. Den späda kvinnan från tidigare visas i ett par sekunder i närbild innan kvinnan med kappan återkommer. Hon stor poserandes framför den brinnande sängen. Kvinnorna visas dansandes ovanifrån. Den gråtande kvinnans ansikte återkommer igen i närbild, sjungandes. En av kvinnorna i rött visas i bild och gör en gest med handen framför ansiktet innan gruppen som helhet avslutar med att klappa händerna i dans och stannar sedan upp. En av kvinnorna står bredbent i mitten av gruppen.

Konnotation Den scen som i sekvens 7 benämndes som en sovrumsscen fortgår även här. Här har dock mannens närvaro uteblivit och istället ser vi Gaga i rummet som fattar eld. Hon står med händerna i sidorna och bevittnar det här. I efterkommande klippning till scenen syns hon i profil, sjungandes med ett neutralt ansiktsuttryck framför det vilt brinnande rummet. Dessa uttryck (händerna i sidan, det neutrala ansiktsuttrycket och blicken) tyds som dominanta uttryck. Slutligen syns hon stå i en bredbent, modellerande pose framför elden, så som om den vore en accessoar (se bild 9). Att det är sängen och sovrummet som brinner kan konnoteras till att Gaga är den som vann det dominanta ’’maktspelet’’ mellan henne och mannen (då han tidigare satt på sängen).

Gaga och kvinnorna i rött som i föregående sekvens dansade fortsätter med detta på samma excentriska vis. I låtens slutskede syns de samla sig för att sedan avsluta med Gaga i mitten, ståendes bredbent, med blicken obrytt bortvänd från kameran med händerna i sidorna (se bild 10). Det här tolkas som ett typiskt dominant uttryck som genomgått en stor del av musikvideon; bredbentheten, händerna i sidorna och den obrydda blicken.

5.1.9 Sekvens 9: (04:59 – 05:08)

Bild 11

Denotation En kvinna i underkläder ligger i en förkolnad säng med ett skelett bredvid sig. Kameran zoomar långsamt ut och visar mer av rummet. Eld/gnistor slår från kvinnans BH.

Konnotation Videon avslutas med att visa Gaga liggandes i sängen som visades i sekvens 7 och 8, vid sidan av ett skelett (se bild 11). Både sängen och skelettet är utbrända. Som innan observerat brann rummet och det här är alltså resultatet av branden. I och med att det tidigare var en man som satt på sängkanten skulle det kunna betyda att skelettet bredvid Gaga är mannen i fråga. Det här kan ytterligare konnotera till att hon ’’vann’’ över honom i det maktspel som tidigare rådde i rummet. Hon ligger ned, avslappnad, blickar uppåt och är till synes obrydd om situationen. Hennes avslappnade posering i kombination med anisktsuttrycket och den bortvända blicken tyds som ett dominant uttryck.

5.2 Textanalys I den här delen kommer de valda delarna ur låtens text att analyseras. Varje del har tidsangivelser efter var de förekommer i musikvideon. Textdelarna som under varje avsnitt presenteras är transkriberade från musikvideon i fråga (se bilaga 2: transkriberad sångtext).

5.2.1 Vers 1 (00:46-01:17) (Se bilaga 2: transkriberad sångtext, ’’Vers 1’’) I den här sekvensen av texten kan Gaga, och därmed kvinnan, uppfattas som aningen desperat eller behövande. Sekvensen genomgås av termen ’’I want’’ som upprepas flera gånger och kan därför konnoteras till ett starkt ha-begär eller girighet. Det framgår inte explicit om personen som Gaga sjunger om är en man eller kvinna, eller vem personen i fråga faktiskt är. Just termen ’’I want’’ hänger också samman med det som Gaga sjunger om att hon vill ha. Hon vill ha allt med personen hon åsyftar, så länge hon inte behöver anstränga sig för det, så som hört i ’’I want your everything as long as it’s free’’. Texten i den här sekvensen präglas också av sexualitet, så som ’’ the touch of your hand’’ och ’’your leather studded kiss in the sand’’. Den här anspelningen på just sexualitet, ha-begär och att hon vill ha allt utan ansträngning kan antyda att hon som kvinna inte bara är behövande då hon behöver ha allt det här från personen; hon som kvinna är också girig och bortskämd då hon inte vill ge någonting tillbaka.

5.2.2 Refräng (01:26-01:59) (Se bilaga 2: transkriberad sångtext, ’’Refräng’’) I refrängen återkommer termen ’’I want’’ igen vilket vidare förstärker bilden av Gaga som kvinna som behövande. I den här sekvensen hör vi dock också meningen ’’I want your love and all your lovers revenge’’, vilket kan tydas anspela på otrohet; att personen i fråga som åsyftas inte är singel. Det här förstärker intrycket av girigheten och själviskheten. Detta då att vilja ha en person som inte är tillgänglig kan anses som både respektlöst (inför både förhållandet och dess partner) men också just girigt.

5.2.3 Vers 2 (02:07-02:38) (Se bilaga 2: transkriberad sångtext, ’’Vers 2’’) I den här texten kan vi konnotera fram att ur meningen ’’I want your psycho, your vertigo stick’’ att personen i fråga som Gaga sjunger om/till är en man. Detta då termen och metaforen ’’vertigo stick’’ kan anses vara slang för ett manligt könsorgan. 47 Det är i sig också en sexuell anspelan. Just ‘’cause you’re a criminal as long as you’re mine’’ kan också ytterligare förstärka intrycket av att Gaga vill ha en upptagen man, då han då är ’’kriminell’’ när han är med henne istället för sin partner.

47 Urban Dictionary, ‘’Vertigo Stick’’, 2009.

5.2.4 Mellanspel/stick (03:44- 04:15) (Se bilaga 2: transkriberad sångtext, ’’Mellanspel/stick 2’’) Det här textstycket skiljer sig en aning från de tidigare delarna. Här anspelas istället mer på känslor och kärlek snarare än på sexualitet och girighet som tidigare tolkat. Här ser vi meningar som ’’I want your love’’, ’’I don’t want to be friends’’ och ’’Je veux ton amour’’ (Franska; ’’Jag vill ha din kärlek’’). Samtliga av dessa benämningar konnoterar till att Gaga också vill ha personens kärlek och att det inte bara handlar om en rent fysisk attraktion. Inte heller här framkommer det några beskrivande termer, adjektiv eller liknande riktade till en annan person i syfte att exempelvis sexualisera denne eller liknande.

5.3 Diskursanalys Om en ser till musikvideon i sin helhet tillsammans med texten så präglas den generellt, genomgående av en sexuell diskurs. Det visuella och det lingvistiska kan dock anses antyda till att det finns vissa skillnader i hur diskursen uttrycks.

Videon, den visuella dimensionen, framhäver en sexuell diskurs genom ett antal visuella element. Bland dessa element har vi främst kvinnan och det faktumet att hon i en relativt stor del av materialet är delvis avklädd i utmanande plagg (som exponerar mycket hud) eller i underkläder. Just den här typen av hudexponering och sexualisering skapar en sexuell underton i videon som helhet, även fast alla scener/sekvenser inte präglas av avkläddhet. I kombination med avkläddheten och sexualiseringen finns också männen i videon, som genomgående tittar på/observerar Gaga eller de andra kvinnorna i avklädda situationer med skarpa blickar som vittnar om lust. Männen i sig uttrycker främst sexualitet genom just deras blickar.

Lingvistiskt vis så finns det ett antal indikatorer som antyder att diskursen i sin helhet är sexuell. Däremot finns det också vissa antydanden om att det också råder en form av känslomässig diskurs, då det utöver de sexuellt anspelbara ordvalen också finns ord som anspelar på kärlek. Ordvalen i låtens text vittnar däremot främst om sex, så som exempelvis ’’the touch of your hand’’ eller ’’your leather studded kiss in the sand’’ och konstaterandet ’’I want your psycho, your vertigo stick’’. Ordval som dessa, som anspelar på sex, skapar just en sexuell diskurs. Däremot så präglas både refräng och mellanspel av tydliga ordval som anspelar på kärlek snarare än sex. Exempel på detta är ’’I don’t want to be friends’’, ’’ I want your love’’ och

’’Love, love, love, I want your love’’. De här exemplen har inga tydliga anspelningar på sexualitet, utan handlar snarare om känslan kärlek och hur vida hon behöver det.

6. Resultat Resultatet av den här studien visar att de analyserade semiotiska resurserna användes på liknande sätt för lika uttryck i det här fallet, främst dominans. Porträtteringen av genuset man och genuset kvinna skiljer sig dock aningen från varandra. Visuellt framställs kvinnan på två vis; främst dominant, delvis oskuldsfull och svag. Mannen porträtteras som stark och dominant genomgående materialet. Lingvistiskt vis framställs kvinnan och mannen på två skilda vis, där mannen är delvis anonymiserad genom texten.

De semiotiska uttryck som studerats i videon (deltagare, blick och kroppsspråk) används på liknande sätt för att skapa och gestalta genus. Manligt gestaltas främst genom att posera bredbent och avslappnat. Blicken är intensiv, hungrande och fäst på kvinnan. Det kvinnliga gestaltas på två olika vis genom de analyserade resurserna. Delvis genom att stå eller sitta i bredbenta positioner, precis som mannen, men också genom att ta plats i rummet med stora rörelser och ha intensiv ögonkontakt med såväl mannen som tittaren. Hon porträtteras också delvis i materialet som svag och/eller oskuldsfull genom att agera oskyldigt eller passivt i sitt kroppsspråk (skyla sin kropp, ligga på golvet), ha blicken tydligt bortvänd och visas som sårbar genom gråt.

Rent visuellt har alltså två olika representationer av genuset kvinna upptäckts i musikvideon. Den ena av representationerna framställer kvinnan som stark, kraftfull och självsäker. Det här visas främst genom att hon står bredbent och har ett neutralt ansiktsuttryck tillsammans med en dold eller ögonkontaktssökande blick. Det här visas också genom att hon tar plats i rummet och dansar med stora rörelser och har ögonkontakt med männen i bilden. Å andra sidan finns också en vag representation av kvinnan som utsatt, svag och oskuldsfull närvarande. Det här visas genom den hennes skylande av sin kropp och en storögd, känslosam blick. Mannen har ett genomgående dominant, seriöst och bestämt intryck. Det här uttrycks genom att han oftast syns bredbent med en kraftfull, intensiv blick riktad mot kvinnorna. Det här intrycket av mannen som en dominant figur i videon förstärks genom kombination med framställningen av den osäkra och utsatta kvinnan.

Det framkom också att det var betydligt vanligare att kvinnorna i videon visades i utmanande klädsel jämförelsevis männen. Männen hade (i princip) samma klädsel genom hela videon, vilket oftast bestod av svarta byxor och skjorta eller bar överkropp. Kvinnorna däremot hade varierande klädsel som varierade med allt ifrån heltäckande kappor, till avslöjande bodys, till diamantbestödda bikinis. Stevens Aubrey och Frisby har kommit fram till i sina två tidigare nämnda studier (se avsnitt 2.2 Sexualisering och objektifiering) att det är betydligt vanligare att kvinnan sexualiseras än mannen inom musiken genom bland annat klädseln. 48 Det här kan vi se återspeglas också i det här materialet, med tanke på just skillnaderna i klädseln. Också aspekten kring själva avkläddheten hos kvinnorna i jämförelse med männen kan igen kopplas åter till den tidigare forskningen. Som tidigare nämnt utmynnar Wallis studie (se avsnitt 2.3 Genusskillnader i musik) delvis i att kvinnor oftast bär mer utmanande och provokativa kläder än mannen. 49

I sångtexten, som sjungs av Lady Gaga (en kvinnlig artist) uttrycker hon kärlek och sexualitet rent lingvistiskt på ett vis som kan skapa en bild av kvinnan som begärande och desperat. Genomgående är porträtteringen av Gaga (och därmed kvinnan) som trånande och girig. Det här visades genom att hon flera gånger antydde att trots hans negativa egenskaper och att han (som konnoterat) inte är singel vill hon nå honom. Låten präglas också starkt av termen ’’I want’’ vilket kan antyda att Gaga som kvinna har ett stort ’’ha-begär’’ och nästintill kräver den här mannens kärlek. Den person som Gaga i fråga sjunger om benämns emellertid aldrig, utöver termen ’’vertigo stick’’, med adjektiv som skulle kunna konnoteras till exempelvis sexualisering av denne. Således är det alltså uttrycket av Gaga (och därmed kvinnan) som behövande, girig och desperat genom låtens text som är mest framträdande.

Trots att hon dock porträtteras på det här viset kan hon även tolkas som en självständig kvinna, men hänvisning till Moodys studie kring den självständiga kvinnan och hennes uttryck (se avsnitt 2.1 Kvinnans roll i musiken). Moodys studie visade att kvinnan uttryckte självständighet genom att bland annat betona sexuell frihet i sångtexter. 50 Genomgående hela texten uttrycks

48 Stevens Aubrey, Jennifer, M. Frisby, Cythia. Race and Genre in the Use of Sexual Objectification in Female Artists’ Music Videos Howard Journal of Communications. Vol. 23, nr. 1, 2012: s. 66-87 & Objectification in Music Videos: A Content Analysis Comparing Gender and Genre Mass communication and Society. Vol. 14, nr. 4, 2011: s. 475-501 49 Wallis, Cara. Performing Gender A Content Analysis of Gender Display in Music Videos. Sex Roles: A Journal of Research. Vol. 64, nr. 3-4, 2011: s. 160-172 50 Moody, Mia: A Rhetorical Analysis of the Meaning of the ‘’Independent Woman’’ in the Lyrics of Male and Female Rappers. American Communication Journal. Vol. 13 nr. 1, 2011: s. 43-58

inte endast det tidigare nämnda ’’ha-begäret’’, utan den präglas även av en sexuell underton där det är attribut eller handlingar hos den andra personen som hon ’’vill ha’’. Därför kan den desperation som annars tolkas in vägas upp kring teorin om att det är sexuella handlingar eller liknande som önskas. Därför blir helhetstolkningen en desperat men samtidigt självständig, fri kvinna som gör som hon behagar.

I Flynn m.fl. studie tolkas kvinnan som utsatt för objektifiering i allmänhet i sångtexter; både i frågan om att bli objektifierad av andra artister, men också i att objektifiera sig själva i text. 51 I just det här materialet observeras dock ingen sådan objektifiering, vare sig av någon annan kvinna eller av Gaga som sångerska i sig själv. Hon uttrycker desperation och självständighet men använder ingen typ av sexuell objektifiering för att förstärka dessa intryck. Det sjungs om en sexuell frihet, emellertid inte på ett vis som tolkas som nedvärderande eller liknande.

Den diskurs som råder i musikvideon som helhet tolkas som en sexuell diskurs med inslag av en kärleksdiskurs. Detta baseras på en kombination av de visuella representationerna av genus som upptäckts samt analysen av låtens text. Genom sångtextens anspelning på kärlek genom återanvändandet av orden ’’love’’, ’’bad romance’’ och ’’I don’t want to be friends’’ tolkas en underliggande kärleksdiskurs fram som baserar sig snarare på känslor än på fysisk sexualitet. Den sexuella diskursen återspeglas dock genom såväl semiotik som lingvistik. Semiotikens skarpa blickar och kvinnornas (många gånger) provokativa klädsel tillsammans med lingvistikens genomgående begärande och sexuella anspelningar tolkas således tillsammans som en rådande, övergripande sexuell diskurs.

7. Diskussion & framtida forskningsmöjligheter Resultatet av den här studien visar att det manliga och kvinnliga genuset porträtteras på aningen lika vis i den analyserade musikvideon. De resurser som studien lade sitt huvudsakliga fokus i användes på liknande sätt för att porträttera exempelvis dominanta uttryck.

Att både blick och kroppsspråk användes på liknande sätt mellan både kvinnan och mannen i videon för att uttrycka dominans och styrka är intressant. De använder båda intensiva blickar

51 A. Flynn, Mark, M. Clay, Craig, N. Anderson, Christina, J. Holody, Kyle. Objectification in Popular Music Lyrics: An Examination of Gender and Genre Differences. Sex Roles: New York. Vol. 75, nr. 3-4, 2016: s. 164- 176

och bredbenta positioner för att visa sig starka. Vad som dock skiljer porträtteringen av kvinnan och mannen åt är deltagaraspekten och klädseln som delvis avsågs att undersökas. Kvinnan, som uttrycker dominans flera gånger i videon, är betydligt mer lättklädd än vad männen i jämförelse är. En skulle kunna tolka det som att de är båda dominanta personligheter; men på helt olika villkor. För mannen räcker det att ta till kroppsspråk och blick för att befästa sin dominanta personlighet, men här verkar det som att kvinnan behöver visa upp sig mer rent kroppsligt för att uppnå samma status, i diverse olika utmanande utstyrslar.

I den här studien framkommer det således alltså att kvinnan är betydligt mer sexualiserad genom än vad mannen är. Ur ett genusperspektiv hade det varit intressant att närmare studera ytterligare semiotiska resurser och lingvistiska val som bidrar till (eller motgår) den sexualisering som redan framkommit ur analysen av just den här musikvideon. Exempel på sådana resurser skulle kunna vara hur färger används för att förstärka genusskillnader eller hur vinklar bidrar till att förstärka maktuttryck. En annan intressant aspekt att studera vidare just i det här materialet skulle kunna vara att se till ideologi, studera vilka ideologiska uttryck som kommer till uttryck och hur de kan kopplas samman till rådande diskurser. Dessutom kan det vara av intresse att se till hur ideologier kan kopplas till sexualisering och objektifiering i sådana fall.

Framtida forskning skulle å ena sidan kunna studera fler av Lady Gagas musikvideor för att se hur genus uttrycker sig i dessa som helhet och vidare skapa sig en bredare bild över hennes konnotationer genom musik som artist. Intressant ur den här aspekten skulle det också vara att se till hur vida genusuttrycken eventuellt förändras och utvecklas med tiden då det aktuella materialet i fråga trots allt är från 11 år tillbaka. En annan forskningsidé skulle kunna vara att jämföra genusuttrycken i ett antal musikvideor med olika artister för att se om det finns några skillnader i hur kvinnligt och manligt gestaltas. Ytterligare en intressant aspekt att vidare studera vidare är dominans och maktuttryck hos kvinnor respektive män inom musiken; hur uttrycks det, genom vilka resurser gestaltas det och i vilken kontext? Möjligheterna för framtida forskning inom just musik, genus och sexualitet är oändliga och det finns många frågor att studera och infallsvinklar att anamma.

8. Sammanfattning Syftet med den här studien har varit att studera en musikvideo och se hur genus visuellt och lingvistiskt porträtteras samt vilken diskurs som råder. Studien är en fallstudie bestående av ett fall och har använt multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som analysmetod. Det som huvudsakligen avsetts studerats i texten är ordval och dess underliggande meningar, i bilden avsågs resurserna kroppsspråk, deltagare och blick. Resultatet av analysen visar att de analyserade resurserna användes på liknande vis för att ge samma uttryck och att de övergripande diskurserna är delvis en sexuell diskurs, delvis en kärleksdiskurs.

Mannen porträtterades genomgående som dominant, bestämd och lustande. Kvinnan porträtterades i majoriteten av musikvideon som dominant men samtidigt sexuell, delvis som oskuldsfull och passiv. Resultatet visar också att resurserna blick och kroppsspråk används på ett liknande sätt hos kvinnan respektive mannen för att uttrycka dominans. Makt och självsäkerhet uttrycktes hos både kvinnan och mannen genom bredbenthet i olika form. Blicken som konnoterade bestämdhet hos dem båda var fast och stark.

Resultatet av den här studien syftar till att öka kunskapen om hur genus porträtteras i musik och musikvideor och hur semiotiska resurser bidrar till detta. Resultatet syftar också till att förstå hur dessa resurser skapar den rådande diskursen.

Källförteckning

Tryckta källor Angelfors, Christina, Schrömer, Eva (red.). En bok om genus – Nyfikenhet, nytänkande, nytta, Växjö University Press, 2009.

Bryman, Alan. Social Research Methods. 5 uppl. Oxford: Oxford University press, 2016.

Carter, Cynthia, Steiner, Linda. Critical Readings: Media and Gender. England: Open University press, 2004.

Fiske, John. Kommunikationsteorier – en introduktion. Wadström & Widstrand, 2010.

Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon, Nilsson, Marco. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups utbildning, 2014.

Jarlbro, Gunilla. Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur, 2006.

Jernudd, Åsa, Filmanalys i ett filmpoetiskt perspektiv i Metoder i Kommunikationsvetenskap, Ekström, Mats och Larsson, Larsåke (red.) 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2013.

Lindgren, Simon. Populärkultur – teorier, metoder och analyser. Liber, 2005.

Machin, David. Introduction to Multimodal Analysis. Bloomsbury Academic, 2007.

Machin, David, Mayr, Andrea: How to do Critical Discourse Analysis. SAGE Publications Ltd., 2012.

Starrin, Bengt, Svensson, Per-Gunnar. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur, 1994.

Thomsson, Heléne, Elvin-Nowak, Ylva. Att göra kön – om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Albert Bonniers förlag, 2003.

Wictorin Wallin, Margareta. Genusperspektiv på pressbilder – identiteter och stereotyper i En bok om genus – Nyfikenhet, nytänkande, nytta, Angelfors, Christina, Schrömer, Eva (red.). Växjö University Press, 2009.

Elektroniska källor A. Click, Melissa, W. Kramer, Michael; Reflections on a Century of Living: Gendered Differences in Mainstream Popular Songs. Popular Communication; Philadelphia Vol. 5 nr. 4 (2007) s. 241-262 doi: 10.1080/15405700701608915

A. Flynn, Mark, M. Clay, Craig, N. Anderson, Christina, J. Holody, Kyle: Objectification in Popular Music Lyrics: An Examination of Gender and Genre Differences. Sex Roles: New York, Vol. 75 nr. 3-4 (2016) s. 164-176 doi: 10.1007/s11199-016-0592-3

Billboard.com: Chart history, Lady Gaga (Bad romance). O.å. URL: https://www.billboard.com/music/lady-gaga/chart-history/HSI/song/628194 (Hämtad 2020/05/20)

Bradbury, Georgina. IMDb. Biography: Lady Gaga, o.å. URL: https://www.imdb.com/name/nm3078932/bio (Hämtad 2020/04/25)

IMDb: Lady Gaga: Bad Romace, Awards. O.å. URL: https://www.imdb.com/title/tt3529144/awards (Hämtad 2020/05/20)

Moody, Mia: A Rhetorical Analysis of the Meaning of the ‘’Independent Woman’’ in the Lyrics of Male and Female Rappers. American Communication Journal, Vol. 13 nr. 1 (2011) s. 43-58 URL: https://web-b-ebscohost- com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=26&sid=1ce03c35-d248-4600-af5f- c4416e4ab373%40pdc-v-sessmgr04

Stevens Aubrey, Jennifer, M. Frisby, Cynthia; Race and Genre in the Use of Sexual Objectification in Female Artists’ Music Videos. Howard Journal of Communications, Vol. 23 nr. 1 (2012) s. 66-87 doi: 10.1080/10646175.2012.641880

Stevens Aubrey, Jennifer, M. Frisby, Cynthia; Objectification in Music Videos: A Content Analysis Comparing Gender and Genre. Mass communication and Society, Vol. 14 nr. 4 (2011) s. 475-501 doi: 10.1080/15205436.2010.513468

Tortajada, Iolanda, Araüna, Núria, Willem, Cilia: From bullfighter’s lover to female matador: The evolution of Madonna’s gender displays in her music videos. Catalan Journal of Communication & Cultural Studies, Vol. 9 nr. 2 (2017) s. 237-248 doi: 10.1386/cjcs.9.2.237_1

Urban Dictionary: ‘’Vertigo Stick’’, 11 November 2009. URL: https://www.urbandictionary.com/define.php?term=Vertigo%20Stick (Hämtad 2020/05/18)

Vetenskapsrådet, God forskningssed. Stockholm, 12 Juni 2017. URL: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 2020/05/21)

Wallis, Cara; Performing Gender: A Content Analysis of Gender Display in Music Videos. Sex Roles: A Journal of Research, vol. 64 nr. 3-4 (2011) s. 160-172 doi: 10.1007/s11199-010- 9814-2

Wilson, Janelle; Women in Country Music Videos. A Review of General Semantics. Vol. 57 nr. 3 (2000) s. 290-303 URL: https://search-ebscohost- com.db.ub.oru.se/login.aspx?direct=true&db=ufh&AN=3797790&site=ehost-live

Bilagor Bilaga 1: Analysmaterial YouTube.com, Lady Gaga - Bad Romance (Official Music Video), Publicerad 24 November 2009 av Lady Gaga VEVO. URL: https://www.youtube.com/watch?v=qrO4YZeyl0I (Hämtad 2020/05/12)

Bilaga 2: Transkribering av sångtext (sångtext transkriberad från källa: YouTube.com, Lady Gaga - Bad Romance (Official Music Video), Publicerad 24 November 2009 av Lady Gaga VEVO. URL: https://www.youtube.com/watch?v=qrO4YZeyl0I (Hämtad 2020/05/12))

’’ [INTRO] Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh. Caught in a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh.Caught in a bad romance. Ra-ra-rah-ah-ah. Roma-Rommama. Gaga, Oh la la. Want your bad romance. Ra-ra-rah-ah-ah. Roma-Rommama. Gaga, Oh la la. Want your bad romance.

[VERS 1] I want your ugly, I want your disease. I want your everything as long as it’s free. I want your love. Love, love, love, I want your love. I want your drama, the touch of your hand. I want your leather studded kiss in the sand. I want your love. Love, love, love I want your love.

[BRYGGA 1] You know that I want you. And you know that I need you.I want it bad, your bad romance.

[REFRÄNG 1] I want your love and I want your revenge. You and me, could have a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh. I want your love, and all your lovers revenge. You and me, could have a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh. Caught in a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh. Caught in a bad romance.

[BRYGGA 2] Ra-ra-rah-ah-ah. Roma-Rommama. Gaga, Oh la la. Want your bad romance.

[VERS 2] I want your horror, I want your design. Cause you’re a criminal as long as you’re mine. I want your love. Love, love, love, I want your love. I want your psycho, your vertigo stick. Want you in my rear window, baby you’re sick. I want your love. Love, love, love, I want your love.

[BRYGGA 3]

You know that I want you. And you know that I need you, cause I’m a free bitch, baby. I want it bad, your bad romance.

[REFRÄNG 2] I want your love and I want your revenge. You and me, could have a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh. I want your love, and all your lovers revenge. You and me, could have a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh. Caught in a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh. Caught in a bad romance.

[BRYGGA 4] Ra-ra-rah-ah-ah. Roma-Rommama. Gaga, Oh la la. Want your bad romance. Ra-ra-rah-ah-ah. Roma-Rommama. Gaga, Oh la la.Want your bad romance.

[STICK 1] Walk, walk, fashion baby. Work it, move that bitch crazy. Walk, walk, fashion baby. Work it, move that bitch crazy. Walk, walk, fashion baby. Work it, move that bitch crazy. Walk, walk, passion baby. Work it, I’m a free bitch, baby.

[MELLANSPEL/STICK 2] I want your love, and I want your revenge. I want your love, I don’t want to be friends. Je veux ton amour, et je veux ta revanche. Je veux ton amour, I don’t want to be friends. No, I don’t want to be friends. I don’t want to be friends, want your bad romance. Want your bad romance.

[REFRÄNG 3] I want your love and I want your revenge. You and me, could have a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh. I want your love, and all your lovers revenge. You and me, could have a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh. Caught in a bad romance. Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh. Caught in a bad romance.

[OUTRO] Ra-ra-rah-ah-ah. Roma-Rommama. Gaga, Oh la la. Want your bad romance.‘’ 52

52 Sångtext transkriberad från källa: YouTube.com, Lady Gaga - Bad Romance (Official Music Video), Publicerad 24 November 2009 av Lady Gaga VEVO. URL: https://www.youtube.com/watch?v=qrO4YZeyl0I