Reflections on Public Discussion in the Mass Media

VEIKKO PIETILÄ

Normative reflections upon democracy and the me- Public Discussion as dia have emphasized again and again that, in order Face-to-Face Conversation to function properly, modern democracies require the media to provide “the means whereby the public One should note, however, that what was tradition- debate” underpinning these societies “can take ally meant by public debate was face-to-face discus- place” (Oreja et al. 1998: 9). Beetham and Boyle sion in public. For instance, Peters (1999: 21) has (1995: 13) think, for example, that the main task of stated that regardless of the emphasis Habermas the media, in addition to their ’watchdog’ role, is puts on the press in the 18th century’s public sphere their role as a forum for public debate whereby they he still “avoids the implication” that the press is also serve “the expression of public opinion to the “the stage of public conversation”. If the press “ena- government”. According to Nordenstreng (1997: bles a wide-scale conversation to take place” (Peters 18), in Scandinavian countries the “current ’func- 1995: 10), this is due above all to its working as “a tions’ of the media” have been condensed into in- catalyst of conversation” (Salmon & Glasser 1995: formation function, critique function and forum 447). This view of the media as “the principal function, the last one involving the media “to pro- source of conversation”, which takes place in fora vide the representatives of different views the op- safely outside of them, was formulated particularly portunity for publicity”. by Tarde ([1898] 1969: 299). Also Dewey (1927) But why does the putative forum function of the and Park (e.g. [1923] 1955 and [1940] 1955) ap- media get such an emphasis? The answer is quite proached the relationship between the media and simple: public discussion has been regarded as a public discussion from a similar perspective. cornerstone for a viable democracy. From “the an- Some scholars see that the press and the media in cient Greek thought onwards, the general concep- general have ceased to reflect and animate public tion of democracy” has been based on specific “as- conversation and argument. Carey (1987), for one, sumptions related to the communication sphere”, thinks that once upon a time there was in the USA a one of them being that all “decisions are submitted public who kept a viable public discussion going. to public discussions” (Splichal 1993: 5). Classi- This public “was activated into a social relation by cally this principle was formulated by the 18th centu- the news, and, in turn, the primary subject of the ry’s progressive bourgeoisie in the demand that pub- news was the public, the opinions being expressed lic opinion, being shaped in and through “the criti- in public by merchants, traders, citizens, and politi- cal public debate among private people”, ought to cal activists of the time” (p. 10). However, with the be “the only legitimate source” of decisions and leg- turning of journalism into a reporting of what is islation in general (Habermas [1962] 1989: 53, 54). happening in the remote world of high political de- cision making, citizens, “denied a public arena, be- came either consumers of politics or escapists from Department of Journalism & Mass Communica- it” (Carey 1995: 391). This dissolved the public tion, University of Tampere, FIN-33014 Tampere, with the consequence that public discussion and de- [email protected] bate went into eclipse.

3 For Schudson (1997: 305), views like those of Some scholars see that the forum function of the Carey stem from an assumption that “face-to-face media has been undermined through recent develop- conversation is a superior form of human interaction ments in the media system. With the growing com- for which mass communication is a forever flawed mercialization of the media, “the citizen is appealed substitute”. Behind this acid remark lurks a doubt to as a private individual rather than as a member of that in a modern democracy, whose scope oversteps the public, within a privatized domestic sphere multiply the “small scale social order in which as- rather than within that of public life” (Garnham sembly directly governs policy” (Peters 1995: 27), 1986: 48). It is difficult to speak of a “rational pub- public discussion is difficult to conduct in a face-to- lic discourse” as the media supply becomes “more face form. In brief, such a form of “public discourse and more subordinate to audience-attracting and - seems impossible for the modern ’public’” (p. 16). maintaining commercial logic” (Dahlgren 1991: This claim is clearly an overstatement, but, on the 11). It is argued that a forum for a truly democratic other hand, it is obvious that the media are needed public debate, which includes “as many of the exist- in modern conditions not only as catalysts of con- ing views in a society on the relevant issues as pos- versation but also as arenas on which a more exten- sible”, cannot be guaranteed without reconstituting sive public discussion can be carried out. This the public service media as the core sector of the brings us back to the question of the forum function media world (Garnham 1986: 52; see also Curran of the media. 1991). These critical remarks are certainly to the point Public Discussion in the Media: in the sense that the way the media today attend to the forum function leaves much to be desired. On Some Assessments the other hand, frequently journalists or some out- It is interesting – and symptomatic of his bias to oral side parties raise to the media arena social issues, discussion – that Carey does not assess the perform- which give rise to diverse reactions and call forth ance of the media as arenas for public discussion. editorials, letters to the editor, interview statements But perhaps there is not much to be assessed. At and other expressions of opinion from inside and least such a state of affairs is indicated by demands outside of the media – that is, call into life some- that, for example, the newspaper should be “a com- thing like a public discussion or debate. It is quite mon carrier for civic discourse, a medium for con- surprising that those criticizing normatively the me- versation among citizens rather than a conduit for dia performance as a carrier of public discussion professionally packaged information” (Pauly 1994: pay hardly any attention to this kind of phenomena. viii) or that journalism should offer a site “for read- Perhaps such ’exchanges of opinion’ do not fulfill ers to become more of a public – that is, for citizens the critics’ criteria for discussion. In my view, how- to converse, discuss, argue, and engage each other ever, such processes and the research they have in- in a dialogue of comparisons and futures” spired merit a closer inspection in terms of public (Anderson et al. 1994: xxi). Such demands imply discussion. that currently the media fulfill their forum function badly. “Moderation Rules OK” – A Case of Anderson et al. (1996: 163) do not deny the ex- istence of public discussions in the media but regard Generating Public Discussion them as “severely truncated”. This is due to the pre- I shall begin with an example which, despite its cir- vailing journalistic practice which tends to focus on cumscribed nature, serves to shed preliminary light “celebrity representatives” with as “extreme points on the subject. The use of alcohol and the policies of view” as possible on the issues under debate (p. of its regulation have composed quite a permanent 163). Such a journalism is “more likely to polarize theme in the Finnish public discussion. In bygone and entrench opinion rather than encourage discus- years, the Finnish State Alcohol Monopoly (Alko) sion” (Anderson et al. 1994: 55). For journalism to used to take part in the discussion by organizing al- be more conversational, it is suggested, among other cohol education campaigns attempting, through a things, that journalists should “rejoin civil society” strategic use of messages, to guide people’s drink- and start talking to their recipients “as one citizen to ing habits in a healthier direction. Traditionally, another rather than as experts claiming to be above such campaigns were focused on the individual politics” (Hallin 1992: 20; cf. also Aufderheide level, and their effectivity was evaluated on the ba- 1991). sis of their capacity to change individuals’ behav-

4 iour or, at least, attitudes in the desired direction. Defining Social Problems – the Often the campaigns proved quite ineffective in this Constructionist Perspective respect. In 1979 Alko launched an education campaign This way of studying the possible effects of educa- with the catchphrase “Moderation Rules OK”. The tion campaigns has been called the ’generativity of campaign was organized so that it enabled the study education’ approach (Hemánus et al. 1987). As of its effects on the social climate of opinion Piispa (1997: 241-260) has remarked, the idea of (Virtanen 1981a; Piispa 1982). That is, besides try- ’generativity’ comes close to the constructionist ing to impact people’s attitudes or behaviour di- perspective on social problems according to which rectly, the campaign attacked them also indirectly by the problems do not result from objective social attempting to foster public discussion in the mass conditions but are constructed through collective media about the campaign themes. Regarding this definition. As Blumer (1971: 301) says, “the proc- aspect, the task of the research was to explore to ess of collective definition determines the career and what extent the campaign succeeded in arousing fate of social problems, from the initial point of public discussion and how the debate actually pro- their appearance to whatever may be the terminal ceeded. For Virtanen (1981a: 185), the impact of a point in their course”. This process takes place, at campaign message least in part, on different public arenas, the mass media being one of them (cf. Hilgartner and Bosk may be seen from its generativity, that is, its 1988). power to bring about differing reactions on the The definition process has been specified by say- various planes of the climate of opinion: ideas, ing that problems are constituted by “claims-making realizations and debate on the small group and activity” (Specter and Kitsuse [1977] 1987: 73). individual level, and articles, comment and Mundanely, claims-making consists of analysis on the part of the mass media. demanding services, filling out forms, lodging Virtanen (p. 185) assumed that “the reactions gener- complaints, filing lawsuits, calling press ated by the campaign” may “constitute even long conferences, writing letters of protest, passing chains resulting in a widely ramifying bunch of dis- resolutions, publishing exposés, placing ads cussions where the most significant disputes may in newspapers, supporting or opposing some concern issues barely touched upon in the initial governmental practice or policy [or] setting message”. In another context he added that, “espe- up picket lines or boycotts (p. 79). cially within mass communication, the way of pro- ceeding of the discussion may dismantle interesting For example, by stepping forth and making a claim linkages: which medium or which person reacts and that a given condition is mischievous and must be in which way, what kind of front lines are generated improved, individuals and groups define it as a and whom they consist of, etc.” (Virtanen 1984: 15) problem. With time, the initial claim may be “re- In exploring to what extent the “Moderation fined, and passed from one set of participants to an- Rules OK” campaign stirred up reactions on the me- other”, and new participants may enter “the claims- dia arena, Virtanen (1981b: 34-56) found that the making activity, redefine the problem, and shift the first reactions were separate comments which did focus of activity” (p. 125). The problem becomes, not make up a discussion. Most of them were posi- simply, “the object of discussion, of controversy, of tive to the campaign except those of the temperance differing depictions, and of diverse claims” (Blumer movement which were highly critical. Some time af- 1971: 303). What this activity produces, is called ter the first reactions Helsingin Sanomat, the big- “social problems discourse” or “social problems gest Finnish daily, published a news story reporting language game” (Ibarra and Kitsuse 1993: 32, 33). the clash between the campaign and the temperance Constructionist research on social problems does movement. This changed the situation from a non- not concern, at least not in the first place, the objec- interactive to an interactive in the sense that the sub- tive conditions of some problem but the claims- sequent media reactions engaged in polemics with making activity first establishing something as a one another: there emerged a discursive duell be- problem. Yet, constructionists have disputed some- tween liberals and the temperance movement. what over the role of objective conditions in the re-

5 search: strict constructionists exclude them alto- status of social problem, are in sore need of public- gether while contextual constructionists take them ity because publicity is an indispensable resource into account, for example, as grounds for judgment for getting the problem candidate recognized gener- to what extent the claims made correspond to or de- ally as a real problem. On the other hand, publicity viate from those conditions (Best 1989 and 1993). is a scarce resource since each public arena “has a But also the latter ones focus in the first place on the carrying capacity that limits the number of social discourse or language game through which the problems that it can entertain at any one time” (p. problems under study develop. The objective condi- 59). Problems having a foothold in public arenas are tions – which, of course, are themselves construc- thus continually in danger of being dropped out. tions produced through official statistics, social sci- Despite the necessity of publicity for the claims- entific research, etc. – come along then to check the makers, not necessarily all of their activities take validity of the claims or to “explain why particular place in public. Even much of them may be carried claims emerge when they do” (Best 1989: 247). out behind closed doors. But in so far as claims con- For many constructionists, the claims-making stituting a particular problem are made on public processes have a career which passes various stages. arenas, they compose something like a public dis- Blumer (1971: 301) singled out five stages: “(1) the course or debate. Public arenas “include the execu- emergence of a social problem, (2) the legitimation tive and legislative branches of government, the of the problem, (3) the mobilization of action with courts, made-for-TV movies, the cinema, the news regard to the problem, (4) the formation of an offi- media (television news, magazines, newspapers, and cial plan of action and (5) the transformation of the radio), political campaign organizations, social ac- official plan in its empirical implementation”. tion groups, direct mail solicitations, books dealing Spector and Kitsuse ([1977] 1987: 137-158) pro- with social issues, the research community, religious posed a four-stage model where the first stage cov- organizations, professional societies, and private ers the initial claims-making activity and the second foundations” (Hilgartner and Bosk 1988: 58-59). the responses to it by some official organization or Here, the attention is on the mass media. agency. The third and fourth stages “represent a Given the points above, one would expect that kind of ’second generation’ social problem in which there would be a lot of constructionist research ex- the solutions to previous problems (the responses to ploring the claims-making activity in the media in previous demands) become the basis for renewed terms of public discussion or debate. This seems not claims and demands” (p. 142). to be the case, though. Often the analyses of the me- Both Blumer and Specter and Kitsuse empha- dia material have concentrated on other aspects than sized that movement from one stage to the next is those constituting a discussion. Typical examples highly problematic so that the process may break off are Johnson’s (1989) study of the role of horror sto- at whichever stage. Even with this caveat, however, ries, published by U.S. newspapers, in the construc- the validity of the stage models remains question- tion of child abuse as a social problem, or Reinar- able (cf. Hilgartner and Bosk 1988). For example, man and Levine’s (1989) analysis of how the U.S. Neuman (1998) found that the claims-making proc- media succeeded to stir up, in the latter part of the ess he investigated did not follow Spector and 1980s, a “crack scare” by reporting highly drama- Kitsuse’s four-stage model. Rather, the “competing tized data on the use and the destructive effects of groups, including state actors, asserted claims many this drug. Neither study did approach the claims- times in several forms with multiple definitions” (p. making activity as a form of public discussion. 329). Claims-making seems thus to be a “non-linear There are, of course, investigations which fea- process of constructing meaning that gets enmeshed ture the claims-making activity as a discussion-like with other issues on multiple ’fronts’” (p. 329). Per- process. One example is Piispa’s (1997) study con- haps stage models should be conceived, at the most, cerning the definition activity in the press around as ideal types from which real processes deviate the alcohol problem. There he posed his objective as more or less. follows (p. 248): Another important point in this context concerns the publicity of claims-making. As especially I will describe neither the concrete processes Hilgartner and Bosk (1988: 58) have stressed, social in defining alcohol as a problem, nor the problems “must compete both to enter and to remain interactions between the definers or the chains on public agenda”. On the one hand, those making that their actions form, but the results of the efforts to advance some putative conditions to the processes: the basic definitions of the alcohol

6 problem, and the designs of alcohol policy the construction of social problems ought to be associated with them. theorized from the perspective of social movements. Instead of social movements, I would like to start Piispa implies here, first, that what he studied was with a certain notion of the term ’public’. The term actually a public discussion consisting of interac- itself has many meanings. Merely as a noun it de- tions between actors, and, second, that it could have notes, first, something that is opposite to the private been studied as such. Yet, he himself was not inter- and the secret, but also, second, different human ested in the discussion as such but only in what defi- collectives. Price (1992: 35-43) has singled out five nitions it produced. In this way the discussion was collectives or categories of people to which the term reduced largely to its content. This did not, how- ’public’ has been applied. From the broadest to the ever, strip the process of its debate-like character al- narrowest they reach from the whole population via together in Piispa’s treatment. Namely by specifying the electorate and those who follow public affairs to the clashes between definitions put forth by differ- active or issue publics, that is, to people who take ent parties he enabled the reader to view the defini- part in public affairs or act on public issues or prob- tion process as a discursive struggle on a public lems. arena. A similar example is offered by Väliverronen The concept of public as an active or issue pub- (1996), who studied the clashing public discourses lic was developed especially within the study of col- over the forest damages in Finland in the late 1980s. lective behavior. This study is rooted in the late 19th Perhaps – as these examples indicate – one century’s crowd psychology and, above all, in might consider public discussion on differing levels Gabriel Tarde’s thinking. Unlike the other top name of generality. On a microscopic level, the discussion of crowd psychology, Gustave Le Bon, who saw would consist of concrete utterances made by par- only crowds in society, Tarde ([1901] 1969) made a ticular individuals and groups, while on a macro- distinction between the crowd and the public. While scopic level one would be dealing with more gen- a crowd consists of people present at the same place eral discourses into which the concrete utterances at the same time, a public consists of people who are can be condensed. On the microscopic level, the physically separate and whose unity is purely men- discussion would take place between individuals tal. This unity becomes established when a common and groups; on the macroscopic level, again, be- medium, like a newspaper, arouses a conviction or tween discourses. From this perspective, the above passion simultaneously in the minds of a body of studies of Piispa and Väliverronen would represent people. Beyond these distinctive features publics the macroscopic approach to public discussion. But were, for Tarde, quite like crowds. such an approach has been rare in the Robert E. Park ([1904] 1972) drew a tighter dis- constructionist research, to speak nothing of a mi- tinction between the crowd and the public. For him, croscopic approach to public discussion. they are constituted through different modes of in- teraction. Where “the crowd submits to the influ- ence of a collective drive which it obeys without Where is the Public? criticism”, the public, which consists of people with There are surely many reasons why the construc- clashing opinions, “is guided by prudence and ra- tionists have ignored the discussion-like nature of tional reflection” (p. 80). Its specific mode of inter- claims-making processes and concentrated instead, action is critical discussion purported to reconcile at the most, on their substantial results. This is quite the conflict which initially called the public into be- understandable if one thinks, as Hakulinen (1997: ing. Thus, where Tarde saw the public as being 15), that “the word discussion brings in mind, in the united by a common conviction or passion, Park re- first place, something substantial: a discussion is garded it as divided in opinion. A corollary is that carried out over some subject matter”. Furthermore, Tarde saw publics as more or less permanent while if the constructionists are “primarily concerned with Park saw them as temporary formations bound to the definitional activities” (Troyer 1989: 53), then dissolve sooner or later. there are some grounds to focus on the content of This line of thought continued via John Dewey the claims made and to leave the interactional aspect (1927), Herbert Blumer ([1946] 1961 and [1947] of the claims-making process aside. 1965) and C. Wright Mills ([1956] 1995) onwards. In my view, however, this objective has unneces- Blumer ([1946] 1961: 373), for one, defined the sarily narrowed the research by pushing the claims- public to refer “to a group of people (a) who are makers in the margins. Mauss (1989), for one, has confronted by an issue, (b) who are divided in their tried to put them back in the focus by insisting that ideas as to how to meet the issue, and (c) who en-

7 gage in discussion over the issue”. A public aspires fail to pay corresponding attention to the interaction to find an agreeable solution to the disputed issue or among the claims-makers themselves. at least to form a public opinion to be brought into The problems do not stop at this. Smith (1993: purview of those whose duty it is to act on the issue 329-330), for one, has noted the somewhat astonish- (Blumer [1947] 1965). In sum, the specific sense of ing fact that the constructionist theory has seldom the public, developed within the study of collective located the collective definition process of social behavior, was that it is “a dispersed group of people problems explicitly in the public sphere. In fact, the interested in and divided about an issue” and “en- whole idea of a public sphere, reproduced through gaged in discussion of the issue”, with the purpose public discussion, seems quite alien to this theory. of contributing to its solution (Turner and Killian Why may this be? One is, again, tempted to think 1972: 179). that a reason for this is the theory’s lack of a view of A public defined in this way comes close to peo- public as an actively discussing collective. As al- ple engaged in claims-making activity. In such a ready stated, such a view would have been available case there is an issue, there are people who are in- in the concept of public developed within the tradi- terested in but divided about it, and there is discus- tional analysis of collective behavior – a concept sion in the sense that people make claims with the that is a clear derivative from the classic democratic apparent intention to influence the fate of the issue. ideal of the public as a critically discussing body of Given this, one would have expected that at least people in the public sphere (cf. Habermas [1962] Blumer would have taken advantage of the term 1989). ’public’, in the sense he himself defined it in the This lacunae in the constructionist theory comes 1940s, in his 1971 essay where he launched the idea into sight in its view of the media, too. One problem of social problem definition “as collective behavior” is that, although “the press and media” are spoken (Blumer 1971: 298). But alas, he seems to have for- of, they “are not explored as a medium integral to gotten totally his earlier views. There is not a whit the social organization of a social problem”, as of public in this sense in his essay. This holds true Smith (1993: 330) has remarked with a reference to also regarding the subsequent constructionist texts. Spector and Kitsuse ([1977] 1987: 145). And the If the constructionists use the term ’public’ at all, expositions, which pay more notice to the media they refer with it to the passive onlookers to which (e.g. Schoenfeld, Meier and Griffin 1979, Schneider the active claims-makers try to appeal. Statements 1985: 221-223 and Maynard 1988: 322-325), seem claiming that social problems, as defined on differ- to “carry an underlying view of mass communica- ent public arenas, are “presented to the public” tion processes as linear, flow or transmission ori- (Hilgartner and Bosk 1988: 59), or that “claimants’ ented” (Hansen 1991: 447). The media are seen as discursive practices” are a means for “demarcating platforms on which the advocates of various prob- moral objects of relevance to a ’public’” (Ibarra and lems strive to step to make “claims to publics at Kitsuse 1993: 32), locate the public firmly outside large” (Gubrium 1993: 92). Such a view tends to of the nucleus taking actively part in the collective forget that the processes making up the careers of definition process. Where Blumer ([1946] 1961: social problems are “interactive and parallel, rather 373) referred, in the 1940s, with the term public to than unilinear”, even in regard to the media (Hansen an active body of people, the body to which the 1991: 454). constructionists refer with it is essentially a pas- sively receiving one. In this way the term has been What is Public Discussion stripped of all its earlier dynamic characteristics. It seems to me that without a view of the claims- in the Media Anyway? makers as a public constituted by a discursive mode In spite of all this, there are analyses of media con- of interaction, things like interaction and discussion tent, carried out both inside and outside of the do not seem to come easily to the fore. Spector and constructionist camp, that have posed their object of Kitsuse ([1977] 1987: 78), for ones, certainly see study in terms of public discussion or that at least claims-making as “a form of interaction”, but only speak of it in these terms. In Finland, construc- in the sense of “a demand made by one party to an- tionist research includes, for example, Piispa’s other that something be done about some putative (1997) study on public discussion over alcohol condition”. In other words, they see claims-makers policy and Väliverronen’s (1996) study on public and the agencies, to whom claims are directed, as discussion over forest damages. Studies not based “interacting in claims-making activity” (p. 83), but expressly on constructionism include, to give some

8 examples, analyses of public discussion over nu- When considering the mass media as an arena clear energy and Finnish energy policy in general for public discussions, Kantola and his colleagues (Sänkiaho and Rantala 1987, Kantola, Haverinen remark that even such material, which appears as and Peuhkuri 1993), over the question of Finland’s pure information, may be a part of a discussion. In membership with the EU (Heikkilä 1996 and 1998), fact, public discussion may be carried on in all and over Finnish strategies of moving into informa- “contents of mass communication, excluding per- tion society (Hintikka 1999). haps only advertising” (p. 2). Their promising start- What catches one’s eye in these studies is that, ing points notwithstanding, the researchers did not even though they talk of their object as public dis- analyze their material – news and op-ed writings cussion or debate, they do not define these terms or concerned with questions of Finnish energy policy – even characterize them any closer. The study of in terms of an interactive, temporally developing Kantola, Haverinen and Peuhkuri (1993) is an ex- public discussion. The reason for this seems to be ception. Moreover, these studies do not analyze the lack of an adequate methodology – “the descrip- their objects as interactive processes, that is, as tem- tion of a discussion as a process consisting of differ- porally developing bunches of interlinked speech- ent phases requires the content analytical methods acts. Instead, they concentrate on the contents of the to be developed to a more dynamic direction”, the discussions analysing, for example, what kind of researchers state (p. 92). standpoints there have been presented, how the Anyway, the views of Kantola and his col- standpoints are justified etc. In some cases this has leagues, as well as those developed already earlier only brought about a shift from the microscopic within the ’generativity of education’ approach, of- public discussion to the macroscopic ’discussion fer fruitful insights into public discussion in the between discourses’, but in most cases the mass media. Here I would like to add to them one consequencce has been the transformation of public important point. Splichal (1997: 111), when reflect- discussions into collections of non-linked expres- ing upon public opinion, once referred to Tönnies’ sions of opinion. Thereby the mass media are ap- view according to which public opinion is “the proached not as fora for public discussion but, to re- ’opinion of the public’”. We might say similarly that sort to an old venerable catchphrase, as market- public discussion is the discussion of the public. places of ideas. The term ’public’ is utilized here naturally in the Kantola, Haverinen and Peuhkuri (1993), who same meaning as it was used within the traditional have reflected to some extent upon what public dis- analysis of collective behavior. Remember that the cussion might mean, define it as follows (p. 24): mode of interaction, which constitutes a public in this sense, is discussion taking place in some public The concept of ’public discussion’ can be sphere, be it specific such as a meeting or general comprehended as an interlocution between such as the mass media. two or more social agents. This interlocution To elaborate this a bit: the public in this sense is creates dialectically new realities into the not a pregiven group whose members would enter consciousness of the actors as it gives rise to into discussion with each other, but a collective new states of affairs, standpoints, opinions, which first begins to develop in and through discus- views, and arguments that often are something sion. For example, a claims-making public starts to more than the initial separate utterance. take form only after somebody has initiated it by The researchers thus conceive public discussion, making a claim in public, and its formation takes quite similarly as it was envisaged within the place in tandem with the public reactions – both ’generativity of education’ approach, as an interac- supportive and opposing – which this initial claim tively developing chain of public speech-acts. They calls forth. There is thus a mutual constitution proc- imply, moreover, that this process may constitute a ess: the discussion and the public condition recipro- learning experience for the participants. Therefore, cally each other. In fact, we can say, twisting Dewey the study should pay due notice to “how the repeti- (1916: 15) a little, that a public does not only exist tion of messages and, on the other hand, the enter- by discussion “but it may be fairly said to exist” in ing of new messages in the discussion influence the discussion. way in which the discussants see the reality” (p. 25). One could perhaps consider a public discussion Naturally there are also public discussions which as a “phenomenon comparable with a game” are conducted from fixed positions and which do (Kantola, Haverinen and Peuhkuri 1993: 11), where not instigate any changes among the discussants. the members of the discussing public act as the

9 players. Each contribution to the discussion would ments do not make up a real discussion although then be a move in the game. For example, in the tra- they are responses to the intervention. Also a public jectory of a claims-making public the initial claim- exchange of opinions, conducted from fixed posi- making is the first move which calls other players to tions and iterating only the entrenched opinions of come along and to contribute to the development of the discussants, is more like a quasi-discussion than the game with their moves. A claims-making proc- a genuine one, because such an exchange of opin- ess might thus be seen as a complex, temporally ions do not amount to a genuine interaction but a shifting constellation of moves and countermoves. sort of interreaction. At least one can say that there It should be noted that this idea is a small-scale ap- are different types of public discussions – for exam- plication of the more general sociological view that ple, such that get nowhere and such that proceed. Of interaction is like playing a game (for a more elabo- course, one and the same discussion may vary be- rate application of this view, see K. Pietilä and tween stages of stagnation and stages of progress. Sondermann 1994; cf. also 1997). The above notion of discussion rests on the view One must ask, however, how far the metaphor of that its defining characteristics are interactivity and game is valid in this case. Consider, for example, a dialogical nature. That is, in order to compose a dis- set of contributions which concern the same issue cussion the utterances must react or relate to one an- and which have appeared during a certain period in other at least to some degree. But to what degree? different media. One can think that each contribu- And must every utterance do so? Let us imagine a tion is elicited by one or more preceding contribu- meeting where every participant expresses his or her tions and is, therefore, a response to them in quite opinion about the issues under discussion without the same sense as a move on checkboard is a re- relating their say to the others’ utterances. Is this a sponse to preceding moves. The critical question is, discussion or not? If it is not, how many participants however, to what extent the contributions disclose must take notice of what others say in order there to which previous ’moves’ they respond to and, conse- be a discussion? Is the discussion composed only of quently, to what extent the set in question can be re- those utterances that do take notice of the others’ ut- constructed as a series of interlinked ’moves’. This terances? How can it be ascertained that a given ut- question gives reason to reflect once more upon terance takes or does not take notice of what others why studies posing their object in terms of public say? As can be seen, it is not easy to say when there discussion have nonetheless slid over the discus- is a discussion and when not – even though one sions as interactive processes. would feel that few other things can be identified so I have already presented some possible reasons readily as a discussion. for this. Here comes a further possibility: maybe it is simply so that what would in principle be an interac- tive process does not appear as such in the contents Concluding Remarks of the media. First, the discussants themselves may I started this essay by calling attention to the impor- consider it unnecessary to relate their contributions tance which those approaching democracy and the to those which have elicited them. After all, what media from a normative perspective have granted to counts most for each one is what he or she him- or the media as arenas for public discussion. Com- herself has to say. Second, in cases where the contri- pared with this emphasis, it is quite amazing that – butions are filtered through journalists, the journal- as I have tried to show – the performance of the me- ists may report only the most striking opinions and dia as such arenas is poorly studied and that even dismiss the rest of the material, including all the meaning of public discussion has remained ob- intertextual hints at others’ contributions which it scure. Perhaps public discussion belongs to those may include. In both cases, the contributions would phenomena which are too familiar and which, due to be shorn of all marks of interactivity, which would this, seem so simple and straightforward as to war- make them appear as insulated monologues instead rant no further reflection. This might explain why, at parts of a dialogue (cf. Heikkilä and Kunelius 1997: least in Finland, the only criterion for the use of the 9-10).1 A public discussion on the net would prob- term ’public discussion’ seems to be that the in- ably be different in this respect. stance in question has something to do with public- Moreover, there may be cases which cannot be ity. characterized as discussions but, at the most, as If public discussion is as vital for democracy as quasi- or pseudo-discussions. For example, if an in- it has been argued to be – and I think it is albeit not tervention, such as the “Moderation Rules OK” necessarily in the forms in which it is conducted to- campaign, elicits separate comments, these com- day – it merits to be taken seriously also outside the

10 normative circles and given definite room on both teractive processes proves possible, the way is open theoretical and empirical agendas. Theoretically, at to the investigation of questions which the research least, one can insist that public discussion corre- of public discussion has hitherto not touched upon – sponds to a communicative situation which as, for example, whether or not the discussants are Krippendorff (1969: 91) has characterized as willing and able to take lessons from one another as the discussion proceeds. comprising several communicators, each Last but not least: theoretical thinking and em- pursuing its own objectives. The [evolving] pirical research on public discussion cannot make text [..] cannot be considered as single con- real progress without the rehabilitation of the term sistent discourse but as representing a pattern ’public’ in the sense it had in the traditional theory of linguistic and non-linguistic interactions of collective behavior. Openings toward this direc- between parties, a chronology of exchanges tion has already been made within the so called pub- among purposive communicators. Each of lic journalism movement (see Rosen 1994, Heikkilä these exchanges is generated by one party and and Kunelius 1996 and Coleman 1997). Public dis- directed to other parties. Being a response to cussion should be comprehended as the discussion previous exchanges, each of them is [located of such a public. The view that those taking part in a at] a point in time relative to each other. public discussion compose a public, would keep in An important question is whether or not public dis- mind that what is at stake is an interactive and social cussions are researchable as such processes of inter- process even though not all cases would be re- action. The problem is, as indicated already above, searchable as such processes. Moreover, the term that although exchanges are responses to earlier ex- would keep the empirical research connected to two changes and directed to other parties of the discuss- sources from which it can absorb vigour – to the ing public, they may not contain clear intertextual theories of publicness and public sphere, on the one marks of this. This question, however, cannot be an- hand, and to the democratic ideals implied by these swered on a theoretical level but requires empirical theories, on the other. inquiries into real discussions. If their study as in-

Note Best, Joel (1989) Afterword. Extending the Constructionist Perspective: A Conclusion – and an Introduction. In 1. Even if the contributions appearing in the media over Joel Best (ed.) Images of Issues: Typifying Con- some issue would actually relate dialogically to each temporary Social Problems, 243-253. Hawthorne, other, it is not sure that the audience would realize this NY: Aldine de Gruyter. and see the contributions as making up a discussion. Best, Joel (1993) But Seriously Folks: The Limitations of the Strict Constructionist Interpretation of Social Problems. In James A. Holstein and Gale Miller (eds.) References Reconsidering Social Constructionism: Debates in Social Problems Theory, 129-147. Hawthorne, NY: Anderson, Rob, Robert Dardenne and George M. Killenberg Aldine de Gruyter. (1994) The Conversation of Journalism: Commun- Blumer, Herbert ([1946] 1961) The Crowd, the Mass, and ication, Community, and the News. Westport, CT: the Public. In Wilbur Schramm (ed.) The Process and Praeger. Effects of Mass Communication, 363-379. Urbana: Anderson, Rob, Robert Dardenne and George M. Killen- University of Illinois Press. berg (1996) The American Newspaper as the Public Blumer, Herbert ([1947] 1965) Public Opinion and Public Conversational Commons. Journal of Media Ethics, Opinion Polling. In Daniel Katz et al. (eds.) Public 11:3, 159-165. Opinion and Propaganda: A Book of Readings, 70- Aufderheide, Patricia (1991) Public Television and the Pu- 78. New York: Holt, Rinehart and Winston. blic Sphere. Critical Studies in Mass Communica- Blumer, Herbert (1971) Social Problems as Collective tion, 8:2, 168-183. Behavior. Social Problems, 18:3, 298-306. Beetham, David and Kevin Boyle (1996) Introducing Carey, James W. (1987) The Press and the Public Discourse. Democracy: 80 Questions and Answers. Cambridge: The Center Magazine, 20:2, 4-16. Polity Press. Carey, James W. (1995) The Press, Public Opinion and Pu- blic Discourse. In Theodore L. Glasser and Charles T.

11 Salmon (eds.) Public Opinion and the Commun- Heikkilä, Heikki and Risto Kunelius (1997) Julkisen jour- ication of Consent, 373-402. New York: Guilford naslismin äärellä (Access, Dialogue, Deliberation). Press. Tiedotustutkimus, 20:4, 4-21. Coleman, Renita (1997) The Intellectual Antecedents of Hemánus, Pertti et al. (1987) Virittävyyden ongelma (The Public Journalism. Journal of Communication In- Problem of Generativity). Tampereen yliopiston tie- quiry, 21:1, 60-76. dotusopin laitoksen julkaisuja, C:9. Curran, James (1991) Mass Media and Democracy: A Re- Hilgartner, Stephen and Charles L. Bosk (1988) The Rise appraisal. In James Curran and Michael Gurevitch and Fall of Social Problems: A Public Arenas Mo- (eds.) Mass Media and Society, 82-117. London: Ed- del. American Journal of Sociology, 94:1, 53-78. ward Arnold. Hintikka, Kari A. (1999) Puheenvuorojen kirjasto 2: kes- Dahlgren, Peter (1991) Introduction. In Peter Dahlgren and kustelua tietoyhteiskuntastrategiasta (The Library of Colin Sparks (eds.) Communication and Citizenship: Contributions 2: Discussion over the Strategy of Infor- Journalism and the Public Sphere in the New Media mation Society). Sitra 219. Age, 1-24. London: Routledge. Ibarra, Peter R. and John I. Kitsuse (1993) Vernacular Dewey, John (1916) Democracy and Education. New Constituents of Moral Discourse: An Interactionist York: Macmillan. Proposal for the Study of Social Problems. In James Dewey, John (1927) The Public and Its Problems. New A. Holstein and Gale Miller (eds.) Reconsidering So- York: Henry Holt. cial Constructionism: Debates in Social Problems Garnham, Nicholas (1986) The Media and the Public Theory, 25-58. Hawthorne, NY: Aldine de Gruyter. Sphere. In Peter Golding, Graham Murdock and Phi- Johnson, John M. (1989) Horror Stories and the Con- lip Schlesinger (eds.) Communicating Politics, 37-53. struction of Child Abuse. In Joel Best (ed.) Images of New York: Holmes & Maier. Issues: Typifying Contemporary Social Problems, 5- Gubrium, Jaber F. (1993) For a Cautious Naturalism. In Ja- 19. Hawthorne, NY: Aldine de Gruyter. mes A. Holstein and Gale Miller (eds.) Reconsidering Kantola, Ismo, Risto Haverinen and Timo Peuhkuri (1993) Social Constructionism: Debates in Social Problems Energiatietämys julkisessa keskustelussa (Energy Theory, 89-101. Hawthorne, NY: Aldine de Gruyter. Related Cognizance in Public Debating). Helsingin Habermas, Jürgen ([1962] 1989) The Structural Transfor- yliopiston sosiaalipsykologian laitoksen energiajul- mation of the Public Sphere: An Inquiry into a Cate- kaisuja 8/93. gory of Bourgeois Society. Cambridge, MA: The MIT Krippendorff, Klaus (1969) Models of Messages: Three Press. Prototypes. In George Gerbner et al. (eds.) The Analy- Hakulinen, Auli (1997) Johdanto (Introduction). In Liisa sis of Communication Content, 69-106. New York: Tainio (ed.) Keskustelunanalyysin perusteet (The John Wiley & Sons. Foundations of Conversation Analysis) 13-17. Tam- Mauss, Armand L. (1989) Beoynd the Illusion of Social pere: Vastapaino. Problems Theory. In James A. Holstein and Gale Hallin, Daniel C. (1992) The Passing of the “High Moder- Miller (eds.) Perspectives on Social Problems, vol. 1, nism” of American Journalism. Journal of Commun- 19-39. Greenwich, CT: JAI Press. ication, 42:3, 14-25. Maynard, Douglas W. (1988) Language, Interaction and So- Hansen, Anders (1991) The Media and the Social Construc- cial Problems. Social Problems, 35:4, 311-334. tion of the Environment. Media, Culture & Society, Mills, C. Wright ([1956] 1995) The Mass Society. In Robert 13:4, 443-458. Jackall (ed.) Propaganda, 74-101. Houndmills: The Heikkilä, Heikki (1996) “Teemmepä kumman päätöksen Macmillan Press. tahansa…”: EU-keskustelun rakentuminen valta- Neuman, W. Lawrence (1998) Negotiated Meanings and virtamediassa 1992-1994 (”Whichever Decision We State Transformation: The Trust Issue in the Make…”: The Construction of the Discussion over Progressive Era. Social Problems, 45:3, 315-335. the EU in the Mainstream Media, 1992-1994). In Nordenstreng, Kaarle (1997) The Citizen Moves from the Ullamaija Kivikuru (ed.) Kansa euromyllyssä (The Audience to the Arena. Nordicom Review, 18:2, 13- People in the Euro Mill) 65-106. Helsinki: Helsinki 20. University Press. Oreja, Marcelino et al. (1998) The Digital Age: European Heikkilä, Heikki (1998) Luottamus ja epäluulo: valtion ja Audiovisual Policy. Report from the High Level kansalaisuuden ideat Helsingin Sanomain EU- Group on Audiovisual Policy. Brussels: European keskustelussa (The Trust and the Mistrust: The Ideas Commission. of State and Citizenship in the Discussion over EU Park, Robert E. ([1904] 1972) The Crowd and the Public in Helsingin Sanomat). In Marja Keränen (ed.) Kan- and Other Essays (ed. by Henry Elsner, Jr.). Chi- sallisvaltion kielioppi (The Grammar of the Nation cago: The University of Chicago Press. State) 90-108. SoPhi 28. Jyväskylä: Jyväskylän ylio- Park, Robert E. ([1923] 1955) The Natural History of the pistopaino. Newspaper. In The Collected Papers of Robert Ezra Heikkilä, Heikki and Risto Kunelius (1996) Public Journa- Park, vol. III: Society, 89-104. Glencoe, IL: The Free lism and Its Problems: A Theoretical Perspective. Press. Javnost/The Public, 3:3, 81-95.

12 Park, Robert E. ([1940] 1955) News as a Form of Know- Smith, Dorothy E. (1993) “Literacy” and Business: “Social ledge. In The Collected Papers of Robert Ezra Park, Problems” as Social Organization. In James A. Hol- vol. III: Society, 71-88. Glencoe, IL: The Free Press. stein and Gale Miller (eds.) Reconsidering Social Pauly, John J. (1994) Foreword: Making the News Relevant Constructionism: Debates in Social Problems to Democracy. In Rob Anderson et al., The Conver- Theory, 327-346. Hawthorne, NY: Aldine de Gruyter. sation of Journalism, vii-xvii. Westport, CT: Praeger. Spector, Malcolm and John I. Kitsuse ([1977] 1987) Peters, John Durham (1995) Historical Tensions in the Con- Constructing Social Problems. Hawthorne, NY: cept of Public Opinion. In Theodore L. Glasser and Aldine de Gruyter. Charles T. Salmon (eds.) Public Opinion and the Splichal, Slavko (1993) Searching for New Paradigms: An Communication of Consent, 3-32. New York: Guil- Introduction. In Slavko Splichal and Janet Wasko ford Press. (eds.) Communication and Democracy, 3-18. Nor- Peters, John Durham (1999) Media, Conversation, and wood, NJ: Ablex. Democracy. Paper presented in the seminar “Citi- Splichal, Slavko (1997) Public Opinion as a Panopticon: A zenship and/in Journalism” at the University of Critique of the Spiral of Silence. In Jan Servaes and Tampere, April 23rd and 24th 1999. Rico Lie (eds.) Media & Politics in Transition: Pietilä, Kauko and Klaus Sondermann (1994) Sanomaleh- Cultural Identity in the Age of Globalization, 111- den yhteiskunta (The Newspaper’s Society). Tampere: 125. Leuven: Acco. Vastapaino. Sänkiaho, Risto and Harri Rantala (1987) Ydinvoima- Pietilä, Kauko and Klaus Sondermann (1997) Torn Between argumentaatio: analyysi suomalaisesta ydinvoima- Society and Individual. Associations: Journal for So- keskustelusta (Arguments for and against Nuclear cial and Legal Theory, 1:1, 11-23. Energy: An Analysis of the Finnish Discussion over Piispa, Matti (1982) Virittääkö valistus? (Does Education Nuclear Energy). Tampereen yliopiston yhteiskun- Have Generative Effects?). Tiedotustutkimus, 5:3, tatieteiden tutkimuslaitos, sarja B:47. 41-50, 76. Tarde, Gabriel ([1898] 1969) Opinion and Conversation. In Piispa, Matti (1997) Valistus, holhous, suojelu: tutkimus Gabriel Tarde, On Communication and Social alkoholipoliittisesta ja tupakkapoliittisesta mielipi- Influence (ed. by Terry N. Clark) 297-318. Chicago: deilmastosta (Popular Education, Paternalism, Pro- The University of Chicago Press. tection: Public Discourse on Alcohol Policy and To- Tarde, Gabriel ([1901] 1969) The Public and the Crowd. In bacco Policy in Finland). Acta Universitatis Tampe- Gabriel Tarde, On Communication and Social rensis 564. Influence (ed. by Terry N. Clark) 277-294. Chicago: Price, Vincent (1992) Communication Concepts 4: Public The University of Chicago Press. Opinion. Newbury Park, CA: Sage. Troyer, Ronald J. (1989) Are Social Problems and Social Reinarman, Craig and Harry G. Levine (1989) The Crack Movements the Same Thing? In James A. Holstein Attack: Politics and Media in America’s Last Drug and Gale Miller (eds.) Perspectives on Social Prob- Scare. In Joel Best (ed.) Images of Issues: Typifying lems, vol. 1, 41-58. Greenwich, CT: JAI Press. Contemporary Social Problems, 115-137. Haw- Turner, Ralph H. and Lewis M. Killian (1972) Collective thorne, NY: Aldine de Gruyter. Behavior (2nd edition). Englewood Cliffs, NJ: Pren- Rosen Jay (1994) Making Things More Public: On the Poli- tice-Hall. tical Responsibility of the Media Intellectual. Critical Virtanen, Matti (1981a) Miten arvioida valistuksen Studies in Mass Communication, 11:4, 363-388. vaikutuksia? (How to Assess the Effects of Educa- Salmon, Charles T. and Theodore L. Glasser (1995) The tion?) Alkoholipolitiikka, 46:4, 184-191. Politics of Polling and the Limits of Consent. In Virtanen, Matti (1981b) Valistuksen virittävyys: Kohtuus on Theodore L. Glasser and Charles T. Salmon (eds.) Pu- olemassa -kampanja Alkon politiikan osana (The blic Opinion and the Communication of Consent, Generativity of Education: the ’Moderation Rules OK’ 437-458. New York: Guilford Press. Campaing Considered as a Part of Alko Policy). Schneider, Joseph W. (1985) Social Problems Theory: The Alkoholipoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimusseloste Constructionist View. Annual Review of Sociology, no. 147. vol. 11, 209-229. Virtanen, Matti (1984) Valistuksen vaikutukset (The Effects Schoenfeld, A. Clay, Robert F. Meier and Robert J. Griffin of Education). Tiedotustutkimus, 7:1, 12-17. (1979) Constructing a Social Problem: The Press and Väliverronen, Esa (1996) Ympäristöuhkan anatomia (The the Environment. Social Problems, 27:1, 38-61. Anatomy of an Environmental Threat). Tampere: Schudson, Michael (1997) Why Conversation is Not the Vastapaino. Soul of Democracy. Critical Studies in Mass Com- munication, 14:4, 297-309.

13 14 The Genealogy of News Researching Journalistic Food-Chains

ANKER BRINK LUND

The number of original journalism studies is grow- Rantanen, 1998; Bruhn Jensen, 1998). One Swed- ing slowly in spite of the fact that this field of re- ish study offer a more comprehensive data base search may indeed offer valuable insights into mat- covering most national media at one specific day ters neglected by traditional mass media research- (Nordstedt, 1994), and one project has researched a ers. The limited amount of studies closely related week of news in selected media over time (Eke- to practical journalism is primarily due to scepti- crantz & Olsson, 1994). But a current, comprehen- cism among practitioners of the trade. Journalists sive, and across-the-board analysis of media con- resent being researched, and the understandable re- tent nation-wide over a full week has never before sentment makes data collection difficult for re- been reported. searchers A grant from the Danish Parliament (Magtud- Consequently, we know quite a lot about news redningen: An Analysis of Democracy and Power in contents and audience reactions towards media Denmark) has enabled us to cover all national, re- products. But aside from the individualistic gate- gional and local news media excluding trade papers keeper research, few studies have focused on the and magazines. Given a tally of all news items, in- production of news in a genealogical perspective put to and output from the national news agency answering fundamental questions concerning who (Ritzaus Bureau), plus comments from the journal- produce original news, and how journalists collec- istic shop-floor gathered by interviews and obser- tively set the agenda for the ongoing process of vation (ad modus Elliott, 1972), we may conse- news production.1 quently venture to answer the basic question of Denmark as a relatively small country with a journalism studies: who lives on whom in journal- limited amount of news providers and relatively istic food-chains? few professional journalists makes it possible to Content analysis of one November week, 1999, answer such questions at a comprehensive level, has been conducted. Methodically the research is i.e. covering all national news media and their in- founded in Lund (1997 & 1999) and project design terrelations. No such effort, however, has been at- inspired by Ekecrantz & Olsson, 1990; Høyer, tempted until 1999 in spite of the fact that media 1982; Petersson & Carlberg, 1990. From Monday research in the Scandinavian countries have a long the 15th till Sunday the 21st all news items from 33 tradition for content analysis of selected media con- daily newspapers, the two public service television ducted within a comparative framework (e.g. stations, the national radio station, eight local radio Andersen et al., 1977; Bakke & Siune, 1972; Beck- stations, and nine regional TV-stations have been er et al, 1996; Hjarvard, 1999; Sand & Helland, counted and coded. Supplementing the content 1998; Søllinge, 1999). Scandinavian and Finnish analysis (30,798 items) we conducted telephone in- research has also contributed to the understanding terviews (1,005 respondents) with a representative of globalization of news contributing to transna- sample of the Danish population Based upon this tional, comparative studies (e.g. Boyd-Barett & data the research project – One Week of Danish News – is intended to inform the heated debate University of Southern Denmark, Campusvej 55, about competing news efforts originating from DK-5230 Odense, [email protected] press, radio and TV.

15 Overrated TV News dio contribute just under 8% of the total Danish news production. Our survey data indicate that TV comes out on top The daily newspapers deliver 88% of the news of the list when media consumers are asked to as- production in the course of a news week. Note also sess news transmission. The survey was designed that this is the original performance, as we have to allow respondents to name several sources of excluded the recycling, borrowings, special supple- current events. 58% said that they had their most ments, listings and debate items. This net figure important news items from TV, and 41% of these also does not comprise common material from the said it was from the two national public service TV national news agency, Ritzaus Bureau, that ac- channels. The daily newspapers taken together was counts for 4% of total news production. That may named as a primary source by 32%. The national not sound like a lot, but Ritzau gives gross produc- radio news programme, Radioavisen, together with tion a much bigger impact, as news agency releases the regional radio programmes scored 14%. In spite are recycled (with or without disclosure of the of great expectations in relation to the Internet, source) by the other newsmedia. only 0.7% of Danes gave this as their most impor- News production in trade journals and maga- tant source in terms of current events. zines is not included in the figures due to limita- There is nothing new in TV coming out on top. tions in project design. At a modest estimate these But the design of the research project makes it fea- sources contribute a further 5-10% net. The sible to check the respondents’ answers against the Internet services on the other hand still live on the factual content of the various media. This test re- scrounge, without much independent contribution veals that a substantial number, one fifth of the to speak of. In round figures, Danish news purvey- events that respondents thought they had seen on ors all in all provide about one million news items TV, had in fact never been so transmitted. Re- per annum, of which around 800,000 are generated spondents remember wrongly and in so doing over- by the daily papers. estimate TV as a news medium. Danish TV stations do convey to the public the impression that TV is the leading purveyor of Negative Citation Balance news. This is an impressive feat when we can dem- Local newspapers are the major news purveyors in onstrate that the daily offering from the news pro- Denmark. This turns mainly on their dedication to grammes of the two national TV channels (DR1 the local vicinity, which nearly always results in and TV2) in total comprises less than half of the ‘solo’ material – and misère stories at that: because daily news production of an average morning paper. for the most part there are no other media citing or If we add on the other electronic media, TV and ra- elaborating on this local solo material. So, although

Figure 1. Danish purveyors of news (net-new, minus recycling) Week 46, 1999

National TV 256 National radio 270 Regional TV 288 Regional radio 569 Ritzaus Bureau 724

National daily papers 3,483

Regional daily papers 5,634

Local daily papers 6,273

Total (excl. trade papers, magazines and the Internet) 17,497

16 Denmark’s 17 local newspapers show impressive If a local or international story does not find its productivity, they are not big on the national news way to Ritzau, it is most likely a dead duck, even scene as a whole. Of the 6,723 original contribu- though the public may deserve to see it being dis- tions from the local press in our week of news, we tributed nationally. found that only 49 stories (duly credited) had been The national news agency estimates that its reproduced elsewhere plus 84 further borrowings head office receives one million letters and press without quoted sources. This compares with local releases a year. In the course of our research period, press borrowings of 1,276 units, leaving local pa- Ritzaus Bureau transmitted, with clear acknowl- pers all told with a negative citation balance. edgement, 75 from Danish newspapers, 18 from Apart from Ritzau, the news agency, only four specialized journals and magazines, 13 from radio news media can boast of a positive balance, i.e. stations and 10 from TV. Add to this count 724 they are cited and borrowed from more often than original contributions. The output stimulated 2,240 they themselves borrow from others. All four are citations, plus 2,838 uncredited borrowings in national morning dailies, and yet, as a whole, even which it was not immediately obvious that Ritzau this category consisting of ten news institutions has was the chief source. a negative balance as far as citations go. Without this comprehensive recycling, the jour- If we look at the overall productivity, the six re- nalists’ food-chains would rapidly give rise to se- gional dailies come out on top. No other media in- vere starvation. From the international perspective, stitutions offer as much original news material as Ritzau is particularly indispensable. Danish news the independent regional papers do. All the same, providers who have rejected this material comprise the regional dailies do have a negative citation bal- only one local newspaper, Bornholms Tidende, re- ance. In spite of the fact that they act as important gional radio and regional TV. For the remainder, sources for regional radio and television stations, which includes the large national morning papers, this brings no corresponding direct credit. And the the Ritzau news releases provide an indispensable negative quotient is bumped up by the fact that the lifeline to the world outside Denmark. For three of national papers typically ignore the regional papers the major events og the week – an earthquake in as potential partners setting the national news Turkey, the OSCE Summit, and the Egypt Air dis- agenda. Furthermore, the citation balance also suf- aster – practically all the Danish news providers fers from the fact that the regional dailies cover na- based their coverage on sources mediated by Ritzau tional and international affairs by drawing heavily and international picture bureaux. on news agency releases. Our content analyses clearly demonstrates that the most reliable way of getting cited in other news media is to go via Ritzau, though we find that insti- Underrated Common Material tutional sources in the political system and in trade Our research produces a clear picture of the inter- & industry increasingly prefer to make deals with action between four types of news producers, with specific media in order to go solo with a story and the daily newspapers as the main news purveyors offer targeted follow up. and – right at the hub – the news agency owned and run by the daily papers. The editorial aim of most mass media is that Lemming Syndrome? their readers, listeners or viewers should be kept The important question of pack journalism can be informed of all the major events of the day, and so more closely examined by studying data from One will need to consult one media source only. Limited Week of Danish Journalism. When the research financial and time resources mean that not enough project was launched we were particularly eager to professional staff i at hand to cover everything. examine possible tendencies towards ‘journalistic Consequently, many editorial offices assign the ma- overdrive’ (Hernes, 1978; Petersson & Carlberg, jority of the staff journalists to 10-20 events that 1990). We wanted to test the hypothesis – often are being similarly covered by competing media. voiced by media critics – that journalists are akin Only a minority of the workforce is assigned to de- to the small rodents of the vole family myodes velop original news stories. lemmus. Poaching and stealing go on nationally, Lemmings have many useful attributes. The regionally and locally, but Ritzaus Bureau occupies claws on their forelegs are elongated and well a key position as the place where news is digested suited to investigative digging, but as a group the and made common property. lemmings have a severe defect: now and then they

17 run amok. They take off in large swarms, all head- from time to time it becomes a practical alternative ing the same way. Although they may meet neck- to journalistic originality when time and manpower breaking blind alleys or dangerous descents, they are in short supply. forge heroically ahead over the edge of the abyss, in By re-interviewing other media’s original a kind of mass suggestion that is expressed as a sources professional journalists may seemingly compulsion to follow-the-leaders wherever they go. avoid giving any credit to rivals, without fear of As can be seen from the content analyses, our ethical or legal repercussions. Treading on col- week of news contains many instances of Danish leagues’ toes in this fashion happens with the ra- journalists demonstrating a herd mentality. How- tionale that any statement – new or old – from any ever, in the light of the assembled research data, source (typically contacted by telephone or e-mail) the lemming hypothesis has to be modified. Many is by definition news. Especially TV, radio and the journalists have argued with some justification that Internet increasingly cook source-broth from news- the monotony of the various modern media is sim- paper people’s original ideas. ply an expression of professional routines and ide- The current practices make most media opera- als of objectivity. And we must admit that there is tors dependent on easily accessible sources. The indeed only limited amounts of reality for journal- police, press secretaries and politicians know the ists to cover. journalists’ operating conditions and news criteria, Setting aside the underrated common material, and these they may actively manipulate (Lund, it would seem that journalists on exceptional occa- 1999). Our data contains many instances where sions only, go into overdrive and run amok. As a both routine material and solo stories have been rule, professional working standards, typically in- pre-edited by people external to the media world. volving recycling news worthy material, prevail. People in power with media know-how will con- More important than the lemming syndrome in the coct just the kind of bait that lemmings go for: un- day-to-day genealogy of news are the productive in- complicated cases with strong popular identifica- teractions of the ideas-chain, the source-chain, and tion and a sensational element. the presentation-chain in the working process of In this context it is thought-provoking to see just professional journalism. how diverse the citation practices of the Danish The ideas-chain contains the basic stuff of media are. In the edited society of the future, when journalism, and even in these electronic times the the question of copyright law on creative products old adage: “No cut, no paste – no journalists!” will surely be a hot potato, it should be appropriate (Andersen et al, 1977) holds true. Systematic recy- to tighten up on source-critical ethics and faithful cling of news without mutual accreditation is ap- accreditation practices. The Internet has already parently accepted as the journalistic norm. But for- shifted the boundaries between original and copy, tunately a rich variety of topics and everyday sto- substituting mutual inspiration with one-sided ries abound. Especially in the printed media, the scrounging. public is offered a wide array of takes on and It would hardly do any harm to the credibility of insights into Danish morals and habits, without TV stations to identify the morning dailies that major world events being forgotten. present them with their evening news – free, gratis One exciting research finding in relation to the and for nothing. With present practices the suppli- ideas-chain is a journalistic practice we have called ers of electronic news are undermining the journal- the ‘anti-lemming syndrome’. This trait is espe- ists’ ecosystem. The worst future scenario would cially noticeable in morning dailies and among the be for the hard-pressed major suppliers, i.e. local, regional competitors, apparently begrudging and regional and national newspapers, to face close despising each other’s headline stories. This causes down due to unfair competition. This, indeed, may the competing news rooms to arrive belatedly and be the case unless more viable and profitable ways awkwardly on the scene of newsworthy serial of combining print and new information technology events. An ‘anti-lemming’ does not get too in- shall be introduced into the journalistic food- volved before a local case has been found or an ex- chains. clusive interview with an expert source may be The presentation-chain is the last and final conducted. link in the journalist’s work-process. According to The source-chain, in this way, can be used to the textbooks of high quality journalism (Rich, compensate for a shortfall of original ideas. In mod- 1997), presentation depend on ideas and sources. ern news transmission the more or less autonomous Most professionals agree that content is king, i.e. use of sources is not merely an ancillary aid, but subject matter is more important than mere form.

18 But the results from the research project at hand Who Produce the News? show that standard procedures are often turned up- side down. “We’ve got a news-gap, how are we go- Our research on One Week of Danish Journalism ing to fill it?” (McManus, 1994). demonstrates that news providers live in a state of In terms of presentation, TV is on top constantly mutual interdependency. If a weakness develops at marketing new journalistic formats, including tight one point of the food-chains, it may lead to serious controls, targeted planning and development of damage to other stages of the media ecosystem. strategic concepts. Television news are more often The assembled data based upon unique combina- than not schematically compiled according to a tion of content analysis, interviews and observation routinized schedule: A bit of hard news, something has documented that news agencies and the daily soft to round off, plus an expert on-screen via link newspapers occupy key positions in terms of gene- sandwiched in between. This secures the profitable alogy of news. Media consumers, however, rate TV feel-good factor, but hardly produces originality news more highly, and there are even higher expec- and novelty in terms of the genealogy of news. tations related to the Internet as the universal news Add to this that TV and internet-services offer a medium of the future. steadily increasing number of news transmissions Most journalists and editors may regard such round the clock. There is, however, rarely a corre- basic research points with a good deal of scepti- sponding expansion of journalist staff, so in prac- cism. Seasoned practitioners shall probably shake tice more slots to fill means that the reporting their heads with a “Well, we always knew that”. workforce is spread thinner and thinner over the Scepticism of this sort is healthy and not without day resulting in a less diversified week of news. justification. Redundant and roundabout research It is a lot easier (and cheaper) to update news happens – in journalism studies too. But that material that has already been partially digested by makes it no less valid, just now and then, to stop other professionals, than to jump into the bewilder- and take stock of what the media are actually pro- ing world out there and hunt for original material. ducing and how the everyday work of journalism In this context the grim reaper seems to be the translates into news. In terms of future prospects Internet stealing stories from daily newspapers and for professional journalism at least three important news agencies (with or without attribution of the conclusions of political and practical import should sources). be drawn from the data presented above: As a result of the technological advances in First of all it is documented that public service transmission and constant updating, to the audience in the field of news production is not primarily per- it may well look as though the copy-cat is a far formed by traditional public service media such as ahead of the original news provider – not only licensed radio and television corporations. Com- when it comes to breaking news. Where presenta- mercially run newspapers provide the lions share of tion and speed is king and queen, content becomes original news, i.e. public service for private money. the pawn of the news game. On-line media may This, however, is not the impression of political add fresh detail minute by minute and, like TV, decision makers in the field of media policy. In line bring the whole world into your home, live on with the majority of Danes, the Ministry of Culture screen. But as a net result fewer resources are regard public television as the most important pro- available for investigative journalism in search for vider of such services. Consequently, the Danish original news. Parliament has been far more eager to subsidies The ultimate, logical consequence of constant electronic media that newspaper organizations, updating will be a permanent ‘silly season’. The paradoxically arguing for such measures in terms of new technology opens up the possibility for con- public interest in securing original and competitive stant re-working of a few events. This entails more news coverage. recycling, and, consequently, less space for fresh In times of media convergence these trends have news. In the unequal contest, the slow working me- long term implications for content providers com- dia generating original ideas regularly go haywire. peting to become popular and high quality news Like a lemming swarm, the daily papers head un- sites on the national parts of the world wide web. It critically for the electronic serials. In so doing they is vital that providers of original journalism get a themselves confirm to their sagging readers that the fair deal in confrontation with the growing number newspapers are being left hopelessly behind in the of copy cats. Newscasting shall, no doubt, survive electronic hunt for news around the clock. the coming convergence. But professional journal-

19 ism may not necessarily remain the key provider of threaten the very vitality of the journalistic food- content as is already demonstrated by unscrupulous chains – in spite of the fact that neither decision on line suppliers around the world. makers nor the general public live by discount re- Consequently, lack of knowledge and respect porting and moving pictures alone. concerning the current genealogy of news may

Note Hernes G. (1978) Det mediavridde samfunn. I: Forhand- lingsøkonomi og blandingsadministrasjon. Oslo: 1. Case studies of this kind has been reported in Lund AB Universitesforlaget, 181-95. (red.). Først med det sidste – en nyhedsuge i Dan- Hjarvad S. (1999) TV-nyheder i konkurrence. København: mark. Århus: Forlaget Ajour, 2000. Samfundslitteratur. Høyer S. et al. (1982) Maktudredningen. Rapporten om massmedier. Oslo: Norges offentlige Utredninger References 1982:30. Lund A.B. (1997) Smitsomme sygdomme i dansk journa- Andersen E. et al. (1997) Ikke et ord om ytringsfrihed: listik. København: Munksgaard. Rapport om danske journalisters arbejde på danske Lund A.B. (1999) ”Journalist-roller i det redigerede sam- dagblade. Århus: Modtryk. fund”. Politica 31, 133-146. Bakke M., Siune K. (1972) En uges radionyheder i Nor- McManus J.H. (1994) Market-Driven Journalism. London: den. Århus: Institut for Statskundskab. Sage. Becker K. et al. (1996) Medierummet. Stockholm: Carls- Nordstedt S.A (red.) (1994) En nyhedsdag: Svenska ny- sons. hetsredaktioners organisation, reportrar och upp- Boyd-Barrett, Rantanen T (eds) (1998) The Globalization drag. Örebro: Högskolan i Örebro. of News. London: Sage. Petersson O., Carlberg I. (1990) Makten över tanken: En Bruhn Jensen K. (ed.) (1998) News of the World. London: bok om det svenska massmediesamhället. Stockholm: Routledge. Carlssons. Ekecrantz J., Olsson T. (1990) Mellan makt och marknad. Rich C. (1997) Writing and Reporting News. New York: En studie i nyhetsjournalistiken. Stockholm: All- Wadsworth Publishing. männa Förlaget. Sand G., Helland K. (1998) Bak TV-nyhetene: Produksjon Ekecrantz J., Olsson T. (1994) Det redigerade samhället. og presentasjon i NRK og TV2. Bergen: Fagbokfor- Om journalistikens, beskrivningsmaktens och det in- laget formerade förnuftets historia. Stockholm: Carlssons. Søllinge J.D. (1999) ”Danish Newspapers – Structure and Eliott P. (1992) The Making of a Television Series. London: Development”. Nordicom Review 1(1999)20, 31-76. Constable.

20 Popularisers, Interpreters, Advocates, Managers and Critics Framing Science and Scientists in the Media

ESA VÄLIVERRONEN

Science journalism and – more broadly – science in In this article I wish to present one such at- the media has often been defined in terms of popu- tempt. Leaning on a case study of environmental larisation and diffusion of scientific knowledge. reporting, I have identified five different media Science journalism is about translating scientific frames: popularisation, social problem, policy/poli- knowledge to lay audiences and about the public tics, legitimation and science criticism; and respec- role of scientists as popularisers, educators or ex- tive roles for scientists as experts in public dis- perts. According to this view media coverage of sci- course: populariser, interpreter, adviser/advocate, ence is often defined and studied in terms of ‘inac- promoter/manager and critic. The analysis is based curacy’, ‘distortion’, ‘miscommunication’ or ‘bias’. on a study of the newspaper coverage of the forest This approach has produced some interesting re- damage issue in four Finnish newspapers between sults, but it also has some obvious limits. The main 1989 and 1995 and on interviews with scientists focus of the approach has been on the content of and journalists. I hope that the analysis also sheds science, not so much on the role of science as social light on some general features of public discourse activity or an expert institution in society. How- on science and the environment. ever, scientists have multiple roles as experts in public discourse. They can act – or they are repre- Science and Environmental sented by the media – as expert witnesses, authori- tative commentators, advisers, advocates of pres- Issues in the Media sure groups or promoters of science. This means Science has become an increasingly public busi- that science journalism is not only about informa- ness. More and more often now, research projects tion but also about science as social activity, the are reviewed and scrutinized not only within but public legitimation of science and the role of scien- also outside scientific communities. This is not tists as experts. only about popularising research results. Questions This critique of the popularisation paradigm has are also asked in the media as to what is new, what been well documented by many sociologists of sci- is useful and important research, what sort of re- ence and media scholars (e.g. Bucchi 1998; Dornan search needs to have funding. The mass media have 1990; Hilgartner 1990; Hansen 1991; Lewenstein become an arena for the legitimation of science and 1992; Whitley & Shinn 1985; Väliverronen 1993) a forum mediating the relations between science and shall therefore not be discussed here. It is more and the rest of society (Felt & Nowotny 1993, interesting to note that there have been rather few Väliverronen 1993 and 1998). The public image of attempts at a more systematic analysis of the differ- science and popular interpretations may also influ- ent roles of science and scientists as expert sources ence science itself, for instance its choices of re- in media discourse. search subjects and areas in which it wants to in- vest its monies. Department of Communication, University of From the peace and seclusion of its ivory tower, Helsinki, P.O. Box 54, FIN-00014 Helsinki, esa. science has been thrown into the middle of strug- [email protected] gles for social prestige and resources. The public

21 expectations placed on science are quite varied and As a consequence of these developments the often contradictory. These different roles and uses role of science in the definition of environmental of science are perhaps most clearly visible when problems has often been disputed. This in turn has the media debate is about different kinds of social meant that science does not appear in the public problems. Scientists may play an important role in debate on the environment only in the role of defin- the definition of social problems, not only in their ing or resolving the problem, but it has itself be- capacity as producers of information but also as in- come a public problem. The examples of acid rain, terpreters, witnesses, instigators of social move- forest damage, ozone depletion and climate change ment, ‘moral entrepreneurs’ or authorities to which concretely demonstrate how the authority of sci- the contending parties can refer. ence and the credibility of scientists is called into Environmental issues are one example of a so- question. This is also what happened in the Finnish cial problem in the definition of which science and debate on forest damage. scientists have an exceptionally important role This article is based on a quantitative and quali- (Sundqvist 1991; Yearley 1991; Zehr 1994). The tative textual analysis of the forest damage debate role of science is particularly important in two re- in four Finnish dailies, viz. Helsingin Sanomat spects. On the one hand the identification of the (HS), Kaleva (Ka), Lapin Kansa (LK) and Pohjolan symptoms and causes of environmental change is Sanomat (PS). Helsingin Sanomat is the biggest closely tied up with scientific knowledge. Science daily in Finland, the three others are regional pa- makes environmental problems visible and identi- pers published in northern Finland1. fiable. Good examples are provided by such prob- lems as ozone depletion and climate change. The Background: only way to identify the environmental changes that lie behind these problems is by means of highly so- Acid Rain and Forest Dieback in Finland phisticated technical equipment, advanced scien- The public discussion on acid rain and forest dam- tific theories and mathematical models. age started in Finland in the early 1980s as a reac- On the other hand, the role of scientists is not tion to the debate on ‘Waldsterben’ in Germany confined to the perception and identification of en- and Central Europe. However, the health of forests vironmental changes. Environmental problems was not a cause of much public concern in Finland must also be made socially visible. This is where before 1988, in spite of the occasional warnings politics and the media enter the scene: environmen- from some ‘dissident’ forest researchers. There tal problems must be brought into public debate then followed a dramatic change as newspapers be- and public consciousness so that steps can be taken gan to talk about a ‘state of emergency’ in Fin- to effect change. Scientists have indeed played an land’s forests. At least the forests in Lapland important part together with environmental move- seemed to be facing an ‘ecological catastrophe’. ments in waking people up to hazards threatening The main threat was presented by two outmoded them and the natural environment. smelteries on the Russian Kola Peninsula, near the Thus science has become an increasingly impor- Finnish border. The change was rapid indeed: in tant source of knowledge, argumentation and au- 1987 there were hardly any problems, in 1989 it thority in the definition of environmental problems was a catastrophe. (Yearley 1991). Science produces knowledge and The traditional slogan ‘Finland lives from her interpretations on which other environmental forests’ was reformulated as ‘Finland lives from policy actors have to rely, to a lesser or greater ex- forest discussion’. One reason for the sudden tent. Having analysed environmental policy dis- change was that the leading Finnish forest author- putes in Germany and Britain in the 1980s, ity, the Forest Research Institute (FFRI), which had Christiane Barrier-Lynn (1991) concludes that in previously strongly denied that Finnish forests both countries scientists had a major influence on were under any threat, now changed its mind. An- public opinion. In Germany, for instance, the de- other reason was that these new findings of forest bate on forest dieback was started by a handful of damage in Lapland coincided with the big environ- active scientists. Later on when the industry, envi- mental boom in Europe and North America and the ronmental movements and the government joined increasing reports of ozone depletion and climate the debate, they relied on their ‘own’ scientific ex- change in the media. perts. Thus the debate unfolded into an argument One response to the threat on forests was the between experts and counter-experts. launch of a five-year multidisciplinary research

22 project, The Lapland Forest Damage project in in which to analyse and understand reality. In jour- 1990. Public debate remained quite heated for a nalistic presentations the frame is the organising few years, and it can be compared to those in Ger- idea with which journalists interpret a certain event many or Austria (see e.g. Roqueplo 1985; Krott or phenomenon. In this sense the frame directs both 1987) The debate was fuelled by the disagreement thinking and action. Frames are “largely unspoken among forest researchers on the causes and serious- and and unacknowledged” (Gitlin 1980, 7); they ness of the damage. After 1993 the debate began to are “mental maps” (Dunwoody & Griffin 1993, 24) slow down and it came to a virtual standstill in on the basis of which journalists create news and 1995 when the Lapland Forest Damage Project other stories. published its final report. The main result was that Framing provides the media with an important the amount of pollution from the Kola smelteries in tool that helps them organise individual events and northern Finland was rather low and was not a seri- broader phenomena into understandable entities ous threat to the nature in Lapland. The local forest with their own causes and consequences (Gamson damage found in Lapland in the late 1980s was ex- & Lasch 1983). It also sets the boundaries within plained mainly by reference to weather anomalies which the event or phenomenon can be discussed at and traditional diseases such as those caused by each moment in time. For example, social issues Gemniella abietina. are often framed in terms of disputes and disagree- Forest damage was perhaps the most widely de- ments. This kind of frame produces a setting of for- bated environmental issue in Finland in the early and-against, with the parties to the discussion 1990s. It became a symbol of environmental change thrown on opposite sides of the fence, regardless of in general and reflected the growing and increas- whether they want this or not. ingly controversial role of science and scientists in As for the scientists who appear in journalism, the media. the meaning of frames is that they offer them dif- ferent kinds of actor or expert roles to which they Framing Science have to adapt. On the other hand scientists will also try to choose different roles for their appearances and Scientists in the Media on public and political arenas. These choices are Hans-Peter Peters (1994) has identified two differ- based on scientists’ views on the nature of science ent ways of dealing with science and research re- or on the relationship between science, politics and sults in journalism. From a science-centred point of the media. Scientists who apply the narrow expert view the task of journalism is to convey to the gen- strategy will closely adhere to their own work or to eral public information about research results in as questions that pertain to their own field of study. accurate, understandable and interesting way as Those adopting an expansive strategy will also take possible. The scientist’s job is to popularise sci- a stand on issues that lie beyond their area of spe- ence and to enlighten the audience. From a prob- cialisation (Sundqvist 1991, 148-149). By taking lem-centred point of view, the focal concern is with part in public debate, scientists will try to influence social problems such as the health hazards of smok- ‘public opinion’ or political decision-makers di- ing, alcohol problems or environmental risks which rectly. need to be defined, controlled or resolved. The In Finland scientists had a dominant role in the vantage-point within this approach is not science it- debate that was waged on the forest damage issue self, but the focal concern is with different kinds of (Table 1). There were many reasons for this. First social phenomena and problems on which repre- of all the debate in Finland followed the typical sentatives of science (among other actors) present pattern of a ‘risk debate’ (Wiedemann 1991) in their interpretations. The science-centred approach which the instigation comes from scientists and has been typical of the journalistic genre known as dissident members of the science community in science journalism, which has drifted apart from particular. Secondly, disagreement about the causes the rest of the journalistic field into separate media of the damage and about the severity of the prob- (popular science magazines) or separate sections or lem encouraged forest researchers to take an active programme types (science pages, science pro- part in the exchanges. Many earlier disputes in grammes). By contrast, other genres of journalism Finnish forest research also resurfaced with this such as news reporting or political reporting often disagreement. These ongoing disputes heightened deal with science from a broader social perspective. the interest of the media and gave them a good rea- By framing environmental problems in different son to interview scientists. A third, more structural ways, journalism offers its readers different ways reason is the dependence of the media on experts as

23 sources of information and authority. This is the pretation of research results and methods or the case most typically in the case of defining environ- funding and organisation of research. mental problems. Within the frame of popularisation, newspapers presented the results of some recent or ongoing Table 1. Primary Definers of the Forest Damage study. The scientist’s role was confined to introduc- Issue ing the results: he or she took no (explicit) stand on the significance of the results or on how they could be used. Popularisation stories revolved closely N%around science and research results. Scientists 62 60 Needle cast increased in northern Finland Government officials 22 21 Forest owners 7 7 (LK 8 November 1989) Politicians 6 6 Kola emissions exceed critical load Environmentalists 2 2 (Ka 6 July 1991) Industry representatives 1 1 Citizens 1 1 Confirmed by research: Lapland has clean air Other 2 2 (LK 21 August 1991) Total 103 100 Within the social problem frame, the aim was to provide a scientifically sound interpretation or ex- However, the dominant role of scientists cannot be planation for the forest damage problem or related explained away by reference to the nature of the concrete phenomena or observations. This was forest damage problem. Forest damage is not only a done not so much by laying down new facts, but scientific but also a broader ecological, economic mainly by producing information that would help and environmental policy problem. The material people orientate to the problem and interpret what for this analysis comprised all articles which dealt was happening. There existed no set, scientifically in one way or another with the forest damage in validated answer for this purpose, but scientists Lapland. The result differs clearly from earlier were to comment on new phenomena such as the German and Austrian studies dealing with the for- yellowing of conifer needles, the sudden death of est damage problem in journalism (Krott 1987; trees or other local phenomena in the light of their Krämer & Suda 1987; Ochsenhofer 1993), which earlier knowledge and experience. This was the concluded that the role of researchers was not starting-point especially in the early stages of the nearly as dominant. The forest economy, industry debate when there was still very little research and environmentalists played a greater role in Ger- knowledge available on the state of the forests in many and Austria than they did in Finland.2 Lapland. In my material I have identified five frames which describe the different ways in which news- International forest researchers: Forest damage in papers deal with science and research results (Ta- western Lapland caused by natural conditions ble 2): these are the frames of popularisation, so- (HS 7 August 1992) cial problems, (environmental) policy, legitimation German scientists: Forest damage in Lapland and science criticism. Each frame gives a some- caused by pollution from Central Europe what different picture of science and scientists as (HS 8 August 1992) experts of the forest damage problem. They provide scientists with the opportunity to take part in the Within the frame of environmental policy, the phe- debate either in the role of populariser, interpreter, nomenon was set within a broader social context adviser and advocate, manager and promoter or where the causes and possible solutions to the critic. problem were discussed. This provided the scien- From a science point of view the three former tist with the opportunity to take on an expanded ex- scientist roles can be placed on the same con- pert role. In this frame some scientists appeared in tinuum with the opposite poles represented by nar- the capacity of experts of forestry or environmental row and broad expert strategy. These describe the policy, giving advice to forest owners, government ways in which scientists take part in the debate on officials, politicians or the forest industry. Others the state of forests and the environment. By con- adopted the role of advocates, criticising the gov- trast, the fourth and fifth role refer to how scien- ernment’s environmental policy or forest policy. tists talk about the state of science, i.e. the inter- Whereas the scientist who sticks to the role of

24 populariser usually draws a clear line between sci- presented by scientists were contradictory – or at ence and politics/policy, that boundary line is less least that was the impression they conveyed. The clear in the role of advocate. frame of science criticism offered the scientist a role in which it was possible to refute or reinterpret Government must intervene in forest damage the results of other scientists or to criticise the (LK 27 February 1989) methods they had used. Whereas in the legitima- Growing calls to save the forests of Lapland (Ka tion frame journalism dealt in general terms with 15 February 1990) the state of research, its credibility and legitima- tion, the focus in the science criticism frame was Within the frame of legitimation, the concern was on individual research results and their interpreta- with the status of science, i.e. research funding, or- tion as well as scientists’ differing interpretations ganisation and social legitimation. Especially dur- about the causes and seriousness of the problem. ing the early stages of the debate on forest damage, some scientists campaigned actively for new air Forest damage in Lapland not as extensive as pollution measurement stations and for new re- suggested (HS 23 July 1991) search projects to be set up. These campaigns were Nature does not obey the law of averages indeed successful. Several new measurement sta- (LK 3 April 1992) tions were set up in Lapland and the Ministry of Agriculture and Forestry decided to spend FIM 30 The newspapers reviewed dealt with the forest million on a new five-year research programme. In damage problem in Lapland most often within the addition, scientists were called upon to render pub- social problem frame (31 %). The second most lic accounts of what they were doing, i.e. to intro- popular frame was that of legitimation (26 %) fol- duce their ongoing research projects. In the media lowed by the frame of popularisation (25 %). The scientists appeared as advocates of science and as environmental policy and the science criticism science politicians, calling for more money to be frames were primary in 9 per cent of the stories.3 invested in research, or as managers whose job it was to respond to the questions of inquisitive jour- Table 2. Representations of Science and Roles of nalists about the progress of their research work Scientists and to explain how they were using taxpayers’ monies, even though they did not yet have any real Frame Functions Roles for scientists research results to talk about. A good indication of this is that one-third of the Popularisation Presenting new Populariser research results newspaper articles in my data dealt primarily with Social problem Interpreting new Interpreter the state of research – funding problems, disagree- phenomena and ments among individual scientists, etc. – rather problems than with the state of forests and the environment. (Environmental) Making and Adviser The Lapland Forest Damage Project was a policy/politics commenting Advocate policy claims unique research programme in the sense that the Legitimation Raising funds Promoter media followed its progress almost on a weekly ba- or promoting sis. One reason for this public scrutiny was that sci- research entists had been widely blamed during the early Rendering account Manager for use of public stages of the forest damage debate for belittling the funds problem and later for exaggerating the problem. Science Commenting on Critic criticism research results Lack of money serious threat to forest researchers (Ka 3 February 1990) These frames also reflected different conceptions of Forest damage project set to start in spite of science and different views on the role of scientists funding problems (HS 4 February 1990) as experts. Within the popularisation frame the sci- entists appeared in the role of impartial informa- The rarest form of journalism about science (which tion producer and mediator. No questions were admittedly has become more common in recent raised with regard to the certainty or reliability of years) is the interpretation, review and criticism of the information presented because it was assumed research results. In the case of forest damage there that this had been ascertained by the science com- was an obvious need for this because the results munity itself with its internal quality control proce-

25 dures. Almost without exception the information pert strategy (from populariser to advocate) and, on was presented as solid fact, without any reserva- the other hand, those who underlined this differ- tions related to the research methods or the ence. The former described themselves as inter- generalizability of the results. preter-advocates, the latter either as populariser- Within the social problem frame the scientist critics or interpreter-critics. usually appeared in the capacity of an impartial ad- I also asked the scientists whether they felt they viser: the scientist’s job was to enlighten the people were free to appear in the role they wanted or and ‘public opinion’. However, journalism had a whether they had to take on the role in which the more active role than in popularisation: the aim media wanted to see them. There were very few was to embed the phenomenon and interpretations complaints in this regard, although some research- of that phenomenon in a broader social context. ers did say there had been instances where they Compared with the frame of popularisation, a thought that a role had been imposed on them from greater proportion of the stories were based on in- the outside. terviews with or the views of more than one scien- There are at least two ways in which the posi- tist. Interestingly, however, these preliminary inter- tive responses can be interpreted. Firstly, the re- pretations by scientists were presented in the me- sponses may indicate that scientists have much dia as hard, indisputable facts. This was a cause of control over the sort of role in which they appear in much confusion because in some cases the scien- public. Another possible interpretation is that the tists’ views were almost diametrically opposed to interviewees were more accustomed than most sci- each other. That scientists’ opinions were pre- entists to appearing in the media; they knew how sented as hard facts was not only the fault of the the media worked and they knew what sort of atti- media and journalists, however. Some of the scien- tude they would need to take. tists themselves presented their interpretations as absolute certainties because the media had become the scene for their own internal disputes. The Public Accountability of Science In this paper I have wanted to demonstrate that journalism offers many different roles to science as Scientists’ Views on Roles well as scientists. These roles are bound up both In my interviews with scientists I asked them with the different ways in which the media frame which of the above roles they felt most comfortable environmental problems and with the expert strate- with. Most of them chose a combination of two or gies adopted by scientists. three roles. The majority slotted themselves into As regards the relationship between science and the role of interpreter. The roles of populariser, ad- the media, the most interesting new features are to vocate and critic were more or less equally popular. be found within what I have described as the No one regarded themselves merely as a populari- frames of legitimation and science criticism. The ser of their research results. The role with which media produced a role for scientists in which they the scientists felt least comfortable was clearly that had to explain to taxpayers what they were doing. of manager or science promoter: only one of them Journalists went to see scientists and asked them said they were required in their position to promote how they had organised their studies, what sort of science or to market their research results: methods and equipment were they using, when could they expect to see results. This new form of Populariser – no I’m definitely not as limited as journalism is closely bound up with the idea of the that (researcher 7) public accountability of science (Felt & Nowotny Well I would say it’s important for the 1992 and 1993). Since science is funded out of the researcher to be involved, but of course not very public purse and since it is expected to produce many are all that enthusiastic. (researcher 6) more and more results with practical applicability, scientists have to explain to the public what sort of I suppose I could mainly belong to category progress they have made. In this sense the media one-two or then category five... Perhaps mainly have taken on board part of the role that tradition- category two, wasn’t that the role of interpreter ally has belonged to those funding research or something. (researcher 4) (Väliverronen 1993 and 1996). The two groups of scientists who differed from In our case of forest damage in Lapland, there each other most were those who did not make a were also quite practical reasons for this kind of clear distinction between the narrow and broad ex- ‘accountability journalism’. By Finnish standards

26 the research project was a huge undertaking, in- It’s a useful tool, you can use it either to raise volving four universities, five research institutes your own profile or to throw mud on someone and some 50 scholars. Its budget was in excess of else’s. In the autumn before they hand out the FIM 30 million. It was perhaps the first research money you can criticise the work that others project in Finland that the general public could fol- have been doing and praise your own. low virtually on a weekly basis. Once the forest (researcher 8) damage in Lapland had become a major environ- mental threat, the media followed the progress of The important role of the mass media is recognised research very closely. Since the researchers in- in a number of studies. Scientists themselves are volved did not always have new results to report or also well aware of the instrumental role of the me- they had become more cautious in their interpreta- dia and publicity (e.g. Dunwoody & Ryan 1985; Pe- tions, they preferred to talk to journalists about ters 1995). The Lapland Forest Damage Project their research programmes rather than their pre- concludes in its final report that the “the good and liminary results. abundant publicity received by the project in the The mass-mediated public sphere has become media made it easier to secure its funding” (Tikka- an important arena for the legitimation of science. nen 1995, 12). The institution of science has, at least to some ex- Another reason why scientists took such an ac- tent, become dependent on the images and dis- tive role in legitimising their work was that the courses produced and circulated in the mass media. credibility of forest research had been publicly Ongoing discussions on the public accountability of called into question. The Forest Research Institute science or its public image are reflections of this and forest researchers had to try and polish up their development. It seems that scientific organisations reputation. Scientists are generally quite reluctant have become increasingly worried about the media to assess the results or views of their colleagues in coverage. the mass media. This reservedness is explained by The art of managing visibility is also becoming the tendency of both scientists and other profes- a daily routine for scientists working in different sions to try and keep any disputes they may have fields and institutional locations. Universities, de- within the profession or discipline, because any partments and research institutes arrange courses public spillover might tarnish its public image for researchers on how to write popular papers, (Larson 1990, 39). In the case of the forest damage how to prepare a press release or how to appear on issue it was impossible to avoid this. Given the ob- television. Although ten seconds in prime time vious contradictions between different sets of re- news is not perhaps better than one peer-reviewed search results and their different interpretations, article in a scientific ranking, some might argue these questions had to be brought out into the open. that that the old slogan ‘publish or perish’ has In the news stories this was relatively rare, but in transformed into ‘be seen in public or perish’ leaders quite common. (Väliverronen 1993). Media representation may have a significant im- The scientists I interviewed agreed that public- pact on the funding and public legitimation of sci- ity had an important role to play particularly as far ence. This new role of communication and the mass as research funding was concerned. Some went so media for science is linked to the changes in far as to describe publicity as the “lifeblood” of re- knowledge production, discussed for instance as a search funding, some just stressed that it was im- shift from mode 1 to mode 2 in the production of portant. Publicity has its pros and cons, but it has knowledge (Gibbons et al. 1994), or from normal become an “integral part of the system”. discipline-based science to transdisciplinary, ‘post- normal’ science (Funtowitz and Ravetz 1993). Well yes you could even say that publicity is the These changes include a weakening of the peer re- lifeblood of environmental research... I mean if view process and, in some cases, the so-called ex- the media did not constantly raise hell about tended peer review in order to involve more partici- these things then it’s hard to imagine how pants in deciding what is socially accountable re- society would allocate its resources into these search. studies. (researcher 1) However, this is perhaps evident only in certain In general terms it’s no doubt useful and areas of scientific research, for example in those probably at the private level as well, but you that have strong commercial connections such as have to be careful with this because it may also medical research or policy-relevant areas such as turn against you. (researcher 4) environmental research (Weingart 1998). The links

27 between science and the media are also at their schools of thought or as advocates of certain par- most intensive in areas with close connections to ties. Since the mass media were inclined at one commercial, administrative and political applica- stage to dramatise and personify the disagreements tions as well as in those involving politically and between scientists, it was by no means always morally sensitive issues. Good examples of this possible for the scientists to remain in the role of kind of research are provided by the field of energy an impartial adviser. The media used experts selec- production (such as cold fusion, high-temperature tively, opting wherever possible to speak to scien- superconductivity and nuclear energy), environ- tists whose views best upheld the dramatic tension mental research (such as acid rain and forest of the discussion (cf. Peters 1994, 171-179). dieback, climate change and biodiversity) and Within the science criticism frame research re- many fields of biomedicine, most notably genetic sults were interpreted and commented on from two engineering. directions. On the one hand scientists commented In these areas the media have become an ‘ob- on the results of their colleagues and explained the ligatory passage point’ (Latour 1988) for scientists problems related to the extent and representativity and administrators or companies funding their re- of their research material or the validity of their re- search. But it is perhaps not immediately clear who search methods. Journalists, for their part, inter- is ‘enrolling’ whom. In the current diversified me- preted the differences between research results dia system with its numerous channels it very diffi- from a political perspective by referring to scien- cult to control publicity. tists’ different backgrounds and interests. Both It also seems that the media and journalists are these approaches called into question the ideal-type increasingly aware of the ways in which they are image of science according to which there is no used for instrumental purposes. As this case shows, need to debate the validity of research results or the the journalists were not content simply to report on conditions for their production outside the scien- the research results obtained, but they also evalu- tific community. ated the social role of science and the implications Compared to traditional science journalism, the of its results. media adopted an active role in reporting science as The role of the media was most active of all part of social and political struggles. The forest within the frames of environmental policy, legiti- damage debate revealed increasing public scepti- mation and science criticism. The framing of forest cism towards the supposed neutral role of science damage as a political issue meant that some scien- and scientists in solving social problems and called tists were presented as representatives or certain for a new kind of reflexivity in science reporting.

Notes actively engaged in the forest damage debate. These interviews were carried out during spring 1995. 1. The textual corpus was collected in two phases. First, 2. These studies are not directly comparable. The study we collected all the stories published in Lapin Kansa, a by Ochsenhofer (1993) on forest damage in Austrian newspaper that is published in Rovaniemi (the biggest newspapers is perhaps the closest comparison. Ochsen- town in Lapland) and that covered the issue more hofer studied the appearance of different types of intensively, between January 1989 and March 1993. actors in newspaper articles. The biggest single group On the basis of these data we gathered another corpus, was represented by scientists, accounting for one-third which consists of the most intensive periods of the for- of all appearances. Politicians accounted for one- est damage debate (November 1989, February 1990, quarter. In the study by Krott (1987, 8) only one-tenth July 1991 and August 1992). This corpus which runs of the data concerning forest damage came directly up to 104 news stories, forms the basis of the analysis from research sources. presented in this paper. In addition, we gathered, more 3. Some of the newspaper stories contain elements from selectively, newspaper articles from these as well as more than one frame. Likewise, scientists sometimes other newspapers and periodicals between 1980 and appeared in different roles. I have classified the 1995. To complement this textual analysis, we inter- newspaper articles on the basis of their primary frame. viewed 8 scientists and 4 journalists, who were

28 References Latour, Bruno (1988) The Pasteurization of France. Cam- bridge and London: Harvard University Press. Barrier-Lynn, Christiane (1991) Scientifiques et acteurs en- Lewenstein, Bruce (1992) The Meaning of ‘Public Under- vironmentaux. Societes Contemporaines 6, Juin standing of Science’ in the United States after World 1991. War II. Public Understanding of Science 1 (1). Bucchi, Massimiano (1998) Science and the Media. Lon- Ochsenhofer, Dietmar (1993). Zeitungsberichterstattung don and New York: Routledge. über Wissenschaftliche Waldschadenforschung. In- Dornan, Christopher (1990) Some Problems in Concep- stitut für forstliche Betriebswirtschaft und Forstwirt- tualising the Issue ‘Science in the Media’. Critical schaftspolitik an der Universität für Bodenkultur, Studies in Mass Communication 7: 48-71. Wien. Dunwoody, Sharon & Ryan, Michael (1985) Scientific Peters, Hans-Peter (1994) Wissenshafliche Experten in der Barriers to the Popularization of Science in the Mass Öffentlichen Kommunikation über Technik, Umwelt Media. Journal of Communication 35 (1). und Risiken. Kölner Zeitschrift für Soziologie und Dunwoody, Sharon & Griffin, Robert (1993) Journalistic Sozialpsychologie, Sonderheft 34, Öffentlichkeit, Strategies for Reporting Long-Term Environmental Öffentliche Meinung, Soziale Bewegungen. Issues. In Hansen, Anders (ed.) The Mass Media and Peters, Hans-Peter (1995) The Interaction of Journalists and Environmental Issues. Leicester. Scientific Experts: Co-Operation and Conflict between Evaluation (1992) Evaluation of Research in Forest Two Professional Cultures. Media, Culture & Society Damage Caused by Air Impurities in Finland. The 17: 31-48. Academy of Finland. Helsinki: Vapk. Roqueplo, Philippe (1986) Der saure Regen: ein “Unfall in Felt, Ulrike & Nowotny, Helga (1992) Striking Gold in the Zeitlupe”. Soziale Welt 37: 402-426. 1990s: The Discovery of High Temperature Supercon- Sundqvist, Göran (1991) Vetenskapen och miljöproblem. ductivity and its Impact on the Science System. Sci- Göteborgs Universitet, Sociologiska Institutionen. ence, Technology and Human Values 17:4. Tikkanen, Eero (1995) (toim.) Kuolan saastepäästöt Lapin Felt, Ulrike & Nowotny, Helga (1993) Science Meets the metsien rasitteena. Itä-Lapin metsävaurioprojektin Public. Public Understanding of Science 2: 375-390. loppuraportti. Helsinki: Metsäntutkimuslaitos. Funtowitz, Silvio & Ravetz, Jerome (1993) Science for the Weingart, Peter (1997) From “Finalization” to “Mode 2”: Postnormal Age. Futures 25 (1993):7. Old Wine in New Bottles? Social Science Informa- Gamson, William & Lasch, Kathryn (1983) The Political tion 36 (1997):4. Culture of Welfare Policy. In Spiro, S.E. (ed.) Evalua- Whitley, Richard (1985) Knowledge Producers and ting the Welfare State. New York: Academic Press. Knowledge Acquirers. in Shinn, T. & Whitley, R. Gibbons, Michael et al. (1994) The New Production of (eds.) Expository Science. Dordrech: Reidel. Knowledge. London: Sage. Wiedemann, Peter (1991) Strategien in der Risiko-Kommu- Gitlin, Todd (1980) The Whole World is Watching. Berke- nikation und ihre Probleme. In Jungermann, Helmut et ley: University of California Press. al. (eds.) Risikokontroversen. Berlin: Springer Verlag. Hansen, Anders (1991) The Media and the Social Väliverronen, Esa (1993) Science and the Media: Changing Construction of the Environment. Media, Culture and Relations. Science Studies 6 (2). Society 13: 443-458. Väliverronen, Esa (1996) Ympäristöuhkan anatomia. Hilgartner, Stephen (1990) The Dominant View of Tiede, mediat ja metsän sairaskertomus. Tampere: Popularisation. Social Studies of Science 20: 519- Vastapaino. 539. Väliverronen, Esa (1998) Biodiversity and the Power of Krott, Max (1987) Waldsterben zwischen Mythos und Metaphor in Environmental Discourse. Science Medien. Forstarchiv 58 (1). Studies 11 (1999):1. Krämer, Paul & Suda, Michael (1987) Das Waldsterben in Yearley, Steven (1991) The Green Case. London: Harper den Massenmedien. Allgemeine Forstzeitschrift 49/ Collins. 1987: 1291-1294. Zehr, Stephen (1994) The centrality of Scientists and the Larson, Magali Sarfatti (1990) In the Matter of Experts and Translation of Interests in the U.S. Acid Rain Contro- Professionals – Or How Impossible is it to Leave versy. Canadian Review of Sociology and Anthro- Nothing Unsaid. In Torstendahl, R. & Burrage, M. pology 31 (3). (eds.) The Formation of Professions. London: Sage.

29 30 Media och socialt arbete En explorativ studie av mediarapporteringen som påverkansfaktor inom socialtjänsten i Sverige och England

ELINOR BRUNNBERG

Publiciteten i media tycks spela en central roll i socialtjänstens verksamhet, men också profession- skandaliseringen av offentliga verksamheter. När ens status. Jag kommer även att beskriva forskning barn skadas eller dödas trots att socialtjänsten har som granskat medias roll i relation till välfärdssta- kontakt med familjen blir publiciteten i media om- ten och socialt arbete. Socialtjänstens arbete med fattande. Rapporteringen och skandaliseringen kan utsatta barn och ungdomar sker inte inför öppen utlösa en krisreaktion inom den verksamhet som ridå i offentligheten utan i en sluten värld där berörs och sprida sig som ringar på vattnet till an- sekretesslagstiftningen ofta omöjliggör informa- dra liknande verksamheter. Den byråkratiska kri- tionsutbyte. Kan rapporteringen i media trots det sen kan leda till förändringar av rutiner och arbets- påverka socialtjänstens arbete? Vilken roll spelar metoder. Media är även en arena klienter eller media för socialarbetarprofessionens status? Den intressegrupper missnöjda med socialtjänstens här studiens empiriska material är från social- verksamhet ibland väljer att agera på för att åstad- arbetarintervjuer, och frågeformulär som samlats in komma en förändring av socialtjänstens verk- i en svensk kommun och ett engelskt county1. Stu- samhetsutövning. I England har socialt arbete varit dien har en explorativ karaktär. Det empiriska ma- mer skandalomsusat än i Sverige. terialet är inte tillräckligt omfattande för att ge an- Lorraine Fox Harding skriver i sin bok Pers- nat än en begränsad beskrivning av skillnader mel- pectives in Child Care Policy (1991 ) att det finns lan svenska och engelska socialarbetares upplevel- fyra betydelsefulla faktorer som påverkar hur lag- ser av rapporteringen i media. Det internationella stiftning, policy och praktik inom ‘child care’ for- perspektivet kan ändå visa på olika dimensioner i mas. De faktorer hon menar spelar en stor roll för socialt arbetes relation till media. hur politik och praktik tar form är skandaler, Intresset för frågan kan knytas till mig som per- intressegruppers tänkande, resultat från olika typer son eftersom jag i många år arbetat som socialarbe- av statliga utredningar och rapporter samt regering- tare, men också i många år arbetat som journalist. ens politik i stort. Fox Harding diskuterar inte när- Det som väckte min nyfikenhet och förbryllade mig mare medias roll omkring de faktorer hon menar var framförallt de engelska socialarbetarnas åter- påverkar child care trots att media kan vara en lo- kommande resonemang om socialarbetarprofes- kal, nationell eller internationell arena att agera på sionens presentation i media. Även de svenska och sprida information via. Vilka nyheter som pre- socialarbetarna kunde diskutera professionella as- senteras styrs inte bara av händelser och externa pekter i relation till media, men inte med samma aktörer utan också av mediaföretagens bedömning intensitet och på samma sätt som de engelska. Det av vad som är mest intressant i dagens händelse- fanns en skillnad. Samtidigt är medias villkor olika flöde, vilka frågor man vill belysa och hur. i de två länderna. De engelska journalisterna har Syftet med artikeln är att beskriva situationer inte samma möjligheter som de svenska p.g.a. of- där socialarbetare menar att media påverkat fentlighetsprincipen att få information från myndig- heter. Inst. för samhällsvetenskap, Örebro Universitet, Vid analysen visade det sig att i England före- SE 701 82 Örebro, elinor.brunnberg@ sam.oru.se kommit betydligt fler skandaler där social-

31 arbetarnas arbetsinsatser granskats än i Sverige. på stora skillnader jämfört med rapporteringen i När ett barn som socialtjänsten haft kontakt med engelska medier. Rapporteringen om missbruk av har dödats och händelsen presenteras i media sker välfärden hade i Sverige en mycket undanskymd en skandalisering. Skandalen kan utlösa en profes- plats i samtliga tidningar. Detta förklarar Svallfors sionell och verksamhetsanknuten kris, som i sin med att det finns skillnader i inställningen till väl- tur kan leda till stora eller små förändringar i verk- färdsstaten bland tjänstemännen i båda länderna. samhetsutövning och attityder. En professionell Den borgliga dominansen i civil service i Stor- skandalisering kan även ske genom att intresse- britannien torde i Sverige motsvaras av ett grupper agerar via media eller via kontrollerande socialreformistiskt etos bland många högre myndigheter. I skandaliseringen är media en cen- tjänstemän, som gjort välfärdsstatens värde- tral arena. ringar till sina egna. Studerar man de många ”experten slår larm”-artiklarna ser man också Välfärdsstaten att de nästan aldrig artikulerar missbruks- och rapporteringen i media dimensionen. (Svallfors 1995, sid 64) I England tycks relationen mellan media och socialt I den svenska välfärdsmodellen, som är av mer ge- arbete väcka starkare känslor än i Sverige av flera nerell karaktär än den engelska, betraktas klienter- olika skäl. Två engelska forskare (Franklin & Par- na som att de har ett problem och att det är något ton 1991) menar att som bakgrund till medias rap- som kan drabba alla. I den residuala engelska portering om socialt arbete finns en koppling mel- välfärdsmodellen betraktas klienterna som om det lan synen på välfärdsstaten och på socialarbetarna är de som är problemet (Weightman & Weightman där socialarbetarna blivit en symbol för den offent- 1995). Svallfors menar att i ett system där de flesta liga sektorn. på ett eller annat sätt berörs av välfärdspolitiska åt- gärder blir välfärdspolitiken ‘i högre grad en ge- Media presentations of social work articulate a mensam problemlösning och i mindre grad en fråga broader antipathy to the role of the social om hur ‘de andra’; de fattiga, arbetslösa, miss- democratic state as a provider of goods, lyckade – bör behandlas’ (Svallfors 1995 s 65). especially welfare goods and services. (Frank- Den svenska välfärdsstaten tycks på tidnings- lin & Parton 1991, sid 48) sidorna ha varit mer accepterad än den engelska. Ekonomiska och ideologiska förändringar under Även socialtjänstens verksamhet kan därför på ett 1970-1980-talet i det brittiska samhället ledde till symboliskt plan möta olika attityd i media- att socialarbetarprofessionen utsattes för offentlig rapporteringen dvs. den engelska socialtjänsten bli kritik. Det finns en koppling till det politiska och mer ifrågasatt än den svenska. samhällsekonomiska klimatet. Konjunkturned- gången i mitten av 1970-talet med massarbetslös- het som följd och valet av en konservativ reger- Tragiska händelser med barn ingen 1979 innebar att välfärdsstaten alltmer sågs Den omfattande kritiken i media mot de engelska som en börda i Thatchers England. Det berodde socialarbetarna har också, menar flera engelska inte bara på att antalet klienter ökade samtidigt forskare (Valentine 1994, Franklin & Parton 1991, som ekonomin och resurserna minskade utan också Aldrige 1994), sitt ursprung i en serie olyckliga på att traditionella värden ansågs hotade. Välfärds- händelser i England under sjuttiotalet och åttiotalet staten skapade beroende och ansvarslösa individer. då barn dödades. Den första i raden av uppmärk- Peter Golding och Sue Middleton gjorde 1982 en sammade tragedier inträffade 1973 då åttaåriga större studie av massmedias bevakning av välfärds- Maria Colwell dödades av sin styvfar. Dödsfallet politik i England2. Det är fortfarande en av de ledde till en officiell undersökning av omständig- största undersökningar som gjorts inom området. heterna runt hennes död. I media klandrades social- Resultaten från den engelska undersökningen vi- arbetaren för att genom sin försummelse ha orsakat sade bl.a. att välfärdsrapporteringen dominerades barnets död. Det här blev startpunkten för en ny era av nyheter om fusk och missbruk av välfärdspoliti- i allmänhetens attityder mot socialt arbete i Eng- ken. land (Valentine 1994), men också en punkt då I Sverige har en studie av explorativ karaktär misshandel placerades på agendan i debatten om gjorts om synen på välfärdsstaten i pressen (Svall- den sociala välfärden (Parker 1995). Sedan första fors 1995) under tiden 1969-1993. Undersökningen världskriget hade så gott som enbart vanskötsel, av välfärdsrapporteringen i svenska tidningar visar inte misshandel, varit på den offentliga agendan.

32 Det här var också första gången som en offentlig Även barnets egen berättelse handskades social- undersökning gjordes av ett fall där ett barn miss- arbetaren med på samma sätt dvs. tog till sig när handlats i sitt eget hem (Parker 1995). Tidigare den stämde och ifrågasatte när den utmanade hade ett flertal offentliga undersökningar gjorts, socialarbetarens egen bedömning. Det kunde inne- men de hade alla rört barn som misshandlats på in- bära att socialarbetaren inte trodde på barnet när stitutioner eller i skolor. det berättade om misshandel. Å andra sidan var det Maria Colwells död följdes av flera liknande flera av barnen, som förnekade misshandeln och tragiska händelser. Fyrtiofem officiella undersök- höll med föräldrarna om att skadorna berodde på ningar av händelser där barn dödats eller utsatts för olyckor. andra övergrepp, gjordes under åren 1973-1994 I Sverige, hade när intervjuerna genomfördes, (Munro 1999). Socialarbetare var inkopplade i egentligen bara ett fall förekommit som kan sägas samtliga fall. Syftet med de offentliga undersök- motsvara de engelska. Det var det sk Hedemora- ningarna var att hitta systemfel. Till några av de fallet. En 4-årig tysk pojke, Mikael, sparkades en mest kända skandalerna hör morden på Tyra Henry, julidag 1990 ihjäl av sin styvfar uppe i den svenska Jasmine Beckford och Kimberley Carlile som dö- fjällvärlden. En socialarbetare ställdes, efter en of- dades av sina fäder/styvfäder. I media presentera- fentlig utredning, inför rätta anklagad för tjänstefel des de socialarbetare som arbetat med fallen som (Hedemora Tingsrätt 1991). Det finns även andra inkompetenta och obeslutsamma med ett motstånd fall som uppmärksammats av media, men de mot att intervenera i familjens inre angelägenheter svenska socialarbetarna kan ändå inte sägas ha be- även om det gällde att skydda ett barn från en mis- lastats med samma mängd negativ publicitet som stänkt misshandlande vuxen (Franklin & Parton de engelska där de tragiska händelser inträffat som 1991). lett till officiella undersökningar av socialarbe- Clevelandfallen 1988 var nästa milstolpe i den tarnas arbetsinsatser. Clevelandfallen och fallen massmediala uppmärksamheten. Det innebar att med de små Londonflickorna som mördades av sina även sexuella övergrepp kom på den offentliga far eller styvfar samt ytterligare ett par andra fall agendan. I Cleveland omhändertogs ett stort antal påverkade starkt den nya lagstiftningen som kom barn sedan medicinska undersökningar visat att de till uttryck i The Children Act 1989 (Hogget 1990). kunde ha utsatts för sexuella övergrepp (HMSO 1988). Socialarbetarna i Cleveland beskrevs som auktoritära byråkrater som utan större hänsyn till Socialt arbete och mediarapportering varken barns eller vuxnas mänskliga rättigheter Nyheter konstrueras i en kulturell och samhällelig bröt sönder familjer genom att omhänderta barn situation ofta i ett möte mellan professionella aktö- (Franklin Parton 1991). rer. Bob Franklin och Nigel Parton (1991) menar I den engelska pressen har alltså kritiken mot att förklaringen till medias rapportering om socialt socialarbetarnas arbetsmetoder både gällt fall där arbete innehåller åtminstone tre olika element som socialarbetarna ingripit för lite och för mycket. förstärker varandra. Den första är att socialt arbete Mediabevakningen har alltid lyft fram de rapporter framförallt under Thatcher-eran blev en symbol för som konstaterat att de professionella gjort fel, men den offentliga sektorn och dess tillkortakomman- för den engelska forskare (Munro 1999) som gick den. Det andra att socialt arbete är en tvetydig pro- igenom samtliga rapporter framstod en delvis an- fession. Socialarbetarna ser sig själva som klient- norlunda bild än intrycket från mediarapporte- orienterade och hjälpande samtidigt som de arbetar ringen. I en fjärdedel av rapporterna hade utredarna på uppdrag av samhället. Myndighetsutövningen inte varit kritisk mot någon professionell aktör utan blir central liksom rollen som ’gatekeepers’ i för- barnets död framstod som oförutsägbart. I 42% av hållande till samhällets resurser. Bob Franklin och rapporterna fick socialarbetarna snarare beröm för Nigel Parton menar att tvetydigheten i profession- sina insatser, men i de övriga hade de kritiserats ens arbetsuppgifter skapar en professionell sårbar- framförallt för att de var alltför långsamma i att het och inre spänning. Det tredje elementet som på- omvärdera sina bedömningar och ta till sig uppgif- verkar medias rapportering om socialt arbete hand- ter som inte stämde med den bedömning de redan lar om medias egna villkor. Redaktionsmässiga gjort. Socialarbetarna blev alltså låsta i sitt eget prioriteringar, nyhetsvärderingar och rutiner avgör tänkande och försökte bekräfta den egna bedöm- vilken uppmärksamhet en händelse får (Aldrige ningen, som ofta utgick från det första intrycket av 1994) inte bara händelsen i sig. familjen. När de gjort en felbedömning kunde den Det finns i media ett stiliserat berättande, arke- kvarstå och få ödesdigra konsekvenser för barnet. typer med bestämda scener, roller och intriger

33 (Svallfors 1989; Eide & Hernes 1987). Några av de tresset för ett ämne eller en händelse. Medierna mest centrala välfärdspolitiska arketyperna är kan utifrån etiska värderingar diskutera och ifråga- sätta olika aktörers professionella handlande. Att 1) fördelningsdimensionen – vardagspraktiken definiera något som ett socialt problem är ett innebär ett fördelningsproblem mellan rik och normativt ställningstagande då man konstaterar att fattig mellan stark och svag det finns en diskrepans mellan hur något är och hur 2) administrationsdimensionen – vardagspraktiken det bör vara (Söder 1999). Olika aktörer kan ta fokuseras som ett möte mellan medborgare och problemet på entreprenad och aktivt agera för att myndighet definiera problemet och få det förankrat på den massmediala och politiska arenan. 3) kostnadsdimensionen – sätten att finansiera den vardagspraktiska verkligheten fokuseras. Det sociala problemet blir det problem som ak- törerna skapar genom att definiera det (Söder 4) missbruksdimensionen – utnyttjandet av väl- 1999, sid 214). färdssystemet fokuseras liksom klienternas sviktande moral. (Svallfors 1989) Inte bara ett dramas nyhetsvärde och dramaturgiska mönster avgör om problemet och den specifika de- Dessa arketyper berör framförallt ett ekonomiskt finitionen av det får genomslag på den offentliga eller administrativt perspektiv, men medias rappor- arenan utan också om perspektivet går att anknyta tering kan också gälla vård, omsorg och skydd av till några av tidens grundläggande dilemman (Sö- individer. En engelsk forskare, som granskat me- der 1999). Maktmissbruk är ett av vår tids dilem- dias rapportering om socialt arbete (Aldrige 1994) man. Övergrepp mot barn är ett tema där roll- menar att de för professionen socialt arbete mest fördelningen om vem som är den starke och vem smärtsamma händelserna, som fått mycket publici- som är den svage är tydlig samtidigt som alla har tet i media, alla handlade om den offentliga social- varit barn och därför lätt kan identifiera sig med tjänstens arbete med barn och familjer. Omvård- barnet. Utlöser ett samhällsproblem en stark all- nadsperspektivet ur samhällets moraliska diskurs män oro kan det med ett sociologiskt begrepp be- kan beskrivas med liknande arketyper som de skrivas som att det uppstår ‘moralisk panik’ välfärdspolitiska samt ytterligare en arketyp som (Cohen 1980). En skandal skiljer sig från moralisk rör de professionellas sviktande moral eller kun- panik genom personorientering. skap. Scandals must be traceable to real persons who 5) maktmissbruksdimensionen – den svage utnytt- are held responsible for their actions (Lull & jas av den starke p.g.a. bristande moral eller Hinerman 1997, sid 4). kunskap hos myndighetsutövaren. Klienten som Lull & Hinerman (1997) menar att person- skall vårdas eller skyddas av myndigheten har anknytningen också skiljer en skandal från ett inte blivit omhändertagen eller skyddad utan ut- rykte. En skandal beskriver en händelse som kan nyttjad, skadad eller illa behandlad. framkalla skamkänslor hos berörda personer. Den Socialtjänsten och personal social services har kan stimulera till moralisk panik om individernas välfärdsstatens yttersta ansvar för att skydda barn. handlingar kan tolkas som symptomatiska på ett Har barn, som socialtjänsten har kontakt med, dö- större socialt problem. Den moraliska paniken ut- dats, skadats eller blivit illa behandlade har social- trycker rädslan och skräcken som kan finnas hos tjänsten inte lyckats skydda barnet. Det kan i me- andra personer. En känsla som sällan kan sägas in- dia beskrivas med arketypen maktmissbruks- träffa hos den sk allmänheten menar Malin Åker- dimensionen p.g.a. bristande moral och/eller ström (1991). Hon menar att panik är ett alltför oprofessionellt agerande och leda till en skandali- starkt ord. Det handlar om mer flyktiga känslor hos sering. En skandal handlar i dagligt tal om något allmänheten än panikkänslor dvs att människor som väcker allmän förargelse eller obehagligt upp- blev mer tillfälligt sorgsna, upprörda eller berörda seende; en skamfläck (Svenska akademiens ord- av händelserna. Media kan ägna stor uppmärksam- lista över svenska språket 1982/1992). En skandal het åt ett ämne vars offentliga behandling åtföljs av förutsätter att andra människor känner till vad som tecken på intensivt engagemang hos allmänheten, hänt. Massmedias funktion blir utifrån den drama- men den intensiva känslan för saken hos allmänhe- tiska händelsen att göra allmänheten medveten om ten kanske inte finns där när allt kommer omkring. vad som hänt, varför det kunnat hända och följ- Händelsen framkallar derna av det. Det blir en synlig manifestation av in-

34 ett moraliskt entreprenörskap, som i sin tur le- matiskt urval. Intervjuerna har bandats och därefter der till en mobilisering av övervaknings- ordagrant skrivits ut. De har genomförts i ena lan- apparaten (Åkerström 1991, sid 228). det på mitt modersmål och i andra landet på ett språk jag behärskar sämre. Intervjuerna har skrivits Rädsla hos allmänheten kan, även om den har en ut av personer med svenska respektive engelska flyktig karaktär, upplevas som stark kritik för de som modersmål. som är personligt, politiskt eller professionellt an- Våren 1992 besvarade femtiofem socialarbetare svariga för det som inträffat. Har det som hänt en i den svenska kommunen även ett frågeformulär generell problematik kan rädslan, misstänksamhe- med öppna och slutna frågor om socialarbetar- ten och kritiken som myndighetens företrädare och professionens status och utvecklingen under den tid politiskt ansvariga möter i media vara starkare. In- de arbetat professionellt i socialt arbete. Av dem tensiteten i allmänhetens kritik och flyktigheten i var tre fjärdedelar kvinnor (73%) och en fjärdedel den ’moralisk panikreaktionen’ kan variera med män (27%). Medelåldern var 39 år för kvinnorna risken för att själv bli berörd, men också med hur och 40 år för männen. Socialarbetarna hade arbetat avvikande myndighetens agerande varit från cen- inom socialt arbete under i genomsnitt ca tolv år. trala etiska värden i välfärdssamhället. Det som in- Hösten 1993 besvarade trettiofem engelska so- tresserat mig är vad som händer inom den berörda cialarbetare från Social Services Department och verksamheten. Allmänhetens reaktion på medias NSPCC i ett engelska countiet samma frågeformu- rapportering kan vara flyktig, men är den lika flyk- lär. Även bland de engelska socialarbetarna var tre tig inom den verksamhet som berörs av händelsen fjärdedelar kvinnor (74%) och en fjärdedel män eller liknande verksamheter? (26%). Samtliga var erfarna socialarbetare. Medel- åldern för kvinnorna var 39 år och för männen 38 år. De hade i genomsnitt arbetat ca tio år inom soci- Metod och instrument alt arbete. De grupper i de två länderna som besva- Det empiriska materialet har samlats in i en mer rade frågeformuläret var alltså när det gäller bak- omfattande studie av socialtjänsten i Sverige och grundsfaktorer som kön, ålder och professionell er- England. Jag har gjort djupintervjuer med samman- farenhet mycket lika varandra. lagt tjugofyra socialarbetare varav elva i Sverige och tretton i England. 90 socialarbetare på samma Barnomhändertagande på platser har även skriftligt besvarat öppna frågor i ett frågeformulär. Intervjuerna har utgått från olika undersökningsorterna temaområden bl.a. handlingsutrymme och påver- Den svenska kommunen var i slutet på 1980-talet kansfaktorer däremot inte socialt arbetes relation den kommun i Sverige där socialtjänsten genom- till media. Professionens och verksamhetens rela- förde flest insatser för barn och unga (Brunnberg tion till media har i analysen av intervjumaterialet 1993). En förändring hade inträffat under 1980-ta- visat sig vara ett centralt tema för många av social- let som fört kommunen från 50:e plats till att vara arbetarna. Artikeln har alltså en fenomenologisk ledande i landet när det gäller antalet insatser för utgångspunkt (Giorgi 1988, Brunnberg 1994) och barn och unga. I slutet på 1980-talet skedde nästan är av explorativ karaktär. dubbelt så många ingripanden som riksgenom- Intervjuerna genomfördes och frågeformulären snittet. Kommunen använde både3 fler frivilliga in- samlades in under perioden hösten 92 – våren 94. satser och fler tvångsinsatser än tre andra kommu- Socialarbetarna arbetar alla med barn och ungdo- ner av liknande storlek under hela 1980-talet och mar inom likartad verksamhet dvs child protection avvek framförallt när det gällde användande av inom social services, med barn och ungdomar inom kontaktmän/kontaktfamiljer och tvångsomhänder- NSPCC samt inom socialtjänstens individ och tagande av ungdomar p.g.a. eget beteende. När det familjeomsorg. Intervjupersonerna har både inom gäller tvångsomhändertagande p.g.a. eget beteende den svenska kommunen och det engelska countiet låg kommunen 1990 på samma nivå som 1982 när tillhört olika arbetsgrupper och haft olika funktio- en nya lag, som betonade frivillighet, infördes. An- ner och positioner. Urvalet av intervjupersoner i talet omhändertagna ungdomar minskade däremot båda områdena har gjorts för att uppnå maximal kraftigt efter 1990 Den stora förändring som variation med den sk snöbollsmetoden (Patton skedde gällde inte för omhändertagande p.g.a. bris- 1990) där den ena intervjun lett till nästa och där ter i hemmiljön. I mitten och slutet på 1990-talet kompletteringar skett efter vad som hittills saknats kunde kommunen inte längre betraktas som någon i materialet. Det rör sig alltså inte om något syste- höginsats-kommun t.ex. 1998 placerades det någon

35 gång under året betydligt färre barn och ungdomar i Att jag valt att jämföra socialt arbete i Sverige den aktuella kommunen än riksgenomsnittet och England beror på att det är två traditionella välfärdsstater som socialpolitiskt brukar hänföras Figur 1. Placeringar enligt SoL eller LVU per till två skilda kategorier. Även medias villkor är 1 000 barn i befolkningen någon gång un- olika i de två länderna bl.a. när det gäller myndig- der 1998 hetsinformation och namnpublicering. I den här ar- tikeln fokuserar jag dock inte medias villkor utan socialarbetarnas upplevelse av relationen till me- 0-12 år 13-17 år 18-20 år dia. Hela riket 4,8 13,1 6,7 I frågeformuläret fick socialarbetarna bedöma Aktuell kommun 2,1 5,5 1,1 socialt arbetes och nio andra välfärdsprofessioners status – advokat, distriktsläkare, psykolog, polis, Källa: Socialstyrelsen statistik (1999). grundskollärare, distriktssköterska, förskollärare, hemtjänstassistent och fritidspedagog. De fick Det engelska countiet var när det empiriska mate- också besvara en öppen fråga om de under de år de rialet samlades in snarast ett county med låginsats- arbetat inom yrket ansåg att de fått högre eller profil. Det fanns bara ett fåtal områden i England lägre status i allmänhetens och andra professionel- med samma antal eller ändå färre barn som place- las ögon. I frågeformuläret fokuserades alltså inte rades av myndigheten. relationen till media med riktade frågor. De kvali- tativa intervjuerna utgick inte heller från något Figur 2. ’Children looked after’ 31 Mars per 1 000 temaområde som speciellt tog upp socialt arbetes i befolkningen under 18 år relation till media. Det var istället socialarbetarnas svar som väckte frågeställningen.

1991 1992 1993 1994 1995 1996

Aktuellt county 3.3 3.1 2.9 3.0 2.9 2.7 Resultat England 5.5 5.1 4.7 4.5 4.5 4.5 När de svenska och engelska socialarbetare fick be- döma den egna och nio andra yrkesgruppers status Källor: Central Statistical Office, Regional Trends 28,1993. uppfattade socialarbetarna i båda länderna att de hade ett yrke med medel- eller förhållandevis låg Siffrorna för det aktuella countiet för åren 1992- status (Brunnberg 2000). De bedömde profession- 1996 bygger på uppgifter från Departement of ens kollektiva status förvånansvärt lika. Däremot Health. Countiet delades 1997 upp i tre olika admi- hade de olika uppfattning om hur statusen föränd- nistrativa enheter. rats under den tid de själva varit yrkesverksamma Utvecklingen när det gäller omhändertaganden i trots att det i genomsnitt varit yrkesverksamma un- countiet har under första hälften av 1990-talet inte gefär lika länge i båda länderna. De flesta engelska riktigt följt den utveckling som varit i landet i öv- socialarbetarna (77%) tyckte att deras status var rigt, men området har hela perioden behållit en låg lika låg som tidigare eller sjunkit medan de insatsprofil. Den nedåtgående trenden i England svenska socialarbetarna (69%) tyckte att statusen tycktes lokalt brytas 1993/1994 och snarare öka än ökat framförallt i relation till andra professionella. minska lika kraftigt som i landet i övrigt. 1995 blev Både svenska och engelska socialarbetare menade det i countiet på nytt en nedåtgående trend medan att professionens status kunde påverkas av vilken det då var mera stillastående i landet som helhet. publicitet yrkesgruppen och deras arbetsinsatser fick i media. De engelska socialarbetarna ansåg att rapporteringen om skandaler inom den egna eller Analys andra liknande förvaltningar hade påverkat deras I den inledande analysen av intervjumaterialet och status negativt. materialet från frågeformuläret fann jag att social- arbetarna ofta i sina beskrivningar beskrev relatio- I think the social status of social workers has nen till media. Jag valde därför att granska i vilka declined, largely due to adverse mass media situationer relationen till media blivit central för coverage of scandals – for example Cleveland. socialarbetarna och på vilket sätt media upplevdes Rochdale,the Orkneys ans of individual cases ha påverkat det sociala arbetet och professionens where children whose families havre already status. been known io social services departments have

36 been injured or have been killed (Enkät engelsk barn. Anklagelserna inkluderade fyra tidelag och socialarbetare 1993) en våldtäkt. Mr Ally6 hade varit ansvarig för flera barnhem i det engelska countiet under åren 1973- Av de engelska socialarbetare som angett att statu- 1986. Han hade deltagit i den offentliga debatten sen sänkts4 under den tid de varit yrkesverksamma och påverkat omgivningen med sina professionella menade mer än hälften5 att det berodde på rappor- idéer om hur barn skulle omhändertas. Ytterligare teringen i media. De beskrev händelser där social- tre män var inblandade i övergreppen mot barnen. arbetare kritiserats för att vara ineffektiva och inte Flera av de barn som utnyttjats hade redan innan de ingripit för att förhindra att barn utsatts för över- placerades på barnhem varit utsatta för övergrepp. grepp. Var fjärde socialarbetare beskrev också att Det var alltså en händelse där en ansvarig för de i media och på andra sätt gjordes ansvariga för socialtjänstens verksamhet själv förgripit sig på välfärdsstatens problem. omhändertagna barn. Det var barn som samhället skulle vårda och skydda. Skandalen hade fått Through ”bad press” public view is very poor. mycket publicitet. Dramaturgiskt var händelsen av As we are seen as uneffectual. Other pro- arketypen maktmissbruksdimensionen. Händelsen fessional groups may also have a low opinion tycks ha utlöst en kris inom verksamheten. Social workers are used as ”scapegoats” (Enkät engelsk socialarbetare 1993) What Ally did was set up a system which enabled him to abuse children with relative De svenska socialarbetarna uppfattade inte medias impunity over a long period of time. I don’t roll för professionens status lika central och nega- think anyone would be able to establish that sort tiv som de engelska, men var tionde svensk social- of system any more. I think they could abuse an arbetare poängterade ändå att publiciteten i media individual child, with a good deal of subterfuge påverkade professionens status. within the system, but it wouldn’t be a part of Statusen har genom åren gått upp och ner bero- the system. (Intervju engelsk socialarbetare ende på konjunkturen och även medias behand- 1993) ling av de arbetsinsatser som görs inom social- Avslöjandet att flera omhändertagna barn hade ut- tjänsten (Enkät svensk socialarbetare 1992) satts för svåra övergrepp av personer anställda De engelska socialarbetarna upplevde alltså att inom myndigheten ledde till förändringar av rutiner professionen befann sig i motvind medan de så att organiserade övergrepp inte skulle kunna svenska socialarbetarna upplevde medvind. Käns- pågå på samma sätt dvs under lång tid och mot lan av att som professionell yrkesgrupp befinna sig flera barn utan att avslöjas. En omorientering av i motvind kopplade de engelska socialarbetarna verksamheten hade skett sedan händelsen inträf- ofta till rapporteringen i media om olika skandaler fade. Flera av socialarbetarna beskrev en föränd- eller till känslan att ha utsetts till välfärdsstatens ring av rutiner och attityder. Kraven på utrednings- syndabockar. Det skedde samtidigt som välfärd un- förfarandet när en misstanke om övergrepp på nå- der Thatcher – epoken var ett av tidens dilemman i gon institution uppstått tydliggjordes. Utrednings- det engelska samhället. De svenska socialarbetar- kraven skulle även gälla om det omhändertagna nas upplevelse av medvind fick de framförallt i barnet var placerat i familjehem. Skandalen hade kontakten med andra professionella. Då spelade påverkat hur mycket omhändertagna barn fysiskt media inte samma centrala roll, som när det blåste skulle kunna straffas av institutionspersonalen. motvind för de engelska socialarbetarna. It seems to have had some influence on the arr- angements for children in care. For example, Lokal skandal inom how much they can be physically restrained. (In- det engelska countiet tervju engelsk socialarbetare 1993) I intervjuerna med de engelska socialarbetarna Myndigheten kontrollerade efter skandalen mer kopplades medias negativa rapportering framförallt noggrant vem som anställdes för att kunna undvika till en skandal med rötter inom den egna förvalt- att de som tidigare hade misshandlat personer an- ningen. Intervjuerna med socialarbetarna i området ställdes. Dessutom beskrev socialarbetarna hur gjordes ett drygt år efter att skandalen hade inträffat. barn tillskrivits en större trovärdighet än tidigare. I november 1991 dömdes en känd, inflytelserik och karismatisk person i countiet för sexuella och we have perhaps learned that we must listen to fysiska övergrepp mot flera institutionsplacerade children very much more than we have done and

37 do, although I think things have changed som avslöjar interna ‘hemligheter’. I England finns slightly. I don’t think revolutionary, perhaps as ingen rättighet att få information. Avslöjanden krä- they are required, so I think we need to do more ver officiellt godkännande. Myndigheter kan be- listening. (Intervju engelsk socialarbetare 1993) hålla sina hemligheter. Journalister kan av domstol anmodas avslöja sina källor (Humphreys 1996). En Den i media, rättsväsendet och av centrala statliga konfliktfylld rättegång där myndigheten skall visa myndigheter uppmärksammade händelsen föränd- hur man agerat blir därför i England ett tillfälle då rade, enligt socialarbetarnas beskrivningar, hand- media får tillgång till information som annars inte landet inom social services department. är tillgänglig. Social services egen undersökning av det poten- Potentiell mediaskandal tiella skandalfallet visade att den ansvariga social- arbetaren och flera andra som varit direkt inblan- inom det engelska countiet dade hade bedömt att familjens barn måste omhän- Några av de engelska socialarbetarna beskrev även dertas. Den beslutande församlingen gick emot en annan händelse som hade kunnat bli en skandal socialarbetarens bedömning. Barnet omhändertogs uppmärksammad av media, men som inte blev det. inte utan dödades. Rättegången mot pappan kunde i Den inträffade en kort tid efter Ally-skandalen. De sin förlängning lett till en nationell undersökning socialarbetare som beskrev händelsen hade på eftersom den interna konflikten skulle avslöjats olika sätt själva arbetat med det aktuella fallet. och socialtjänsten kunde kritiseras får sitt age- Även den ’potentiella skandalen’ ledde till en om- rande, orientering av myndighetens spelregler menade de. But in a sense him killing himself sort of let the What really kick-started it was the murder of a department off the hook. (Intervju engelsk so- child who was on the Child Protection Register cialarbetare 1993) by his father, which had all the hallmarks of a Utan medias uppmärksamhet ledde inte händelsen potentially, a potential scandal and a national till den befarade kritiken. Den potentiella medias- enquiry. (Intervju engelsk socialarbetare 1993) kandalen innebar ändå att myndigheten, i Den potentiella skandalen och befarade nationella förberedelsearbetet för rättegången, genomfört en undersökningen blev aldrig av. Myndigheten hade utredning där förvaltningen skaffat sig kunskap om förberett sina pressmeddelanden innan situationen andra tragiska fall förvaltningen varit inblandad i. förändrades genom att pappan, som var anklagad De fallen hade tidigare inte uppmärksammats. Skä- för att ha mördat sitt barn, tog livet av sig i fängel- let till att utredningen av vad som orsakat även an- set. Det skedde två dagar innan rättegången skulle dra tragiska händelser där barn allvarligt skadats börja. Pappan hade tidigare hävdat att han inte vara eller dödats påbörjades efter just det här fallet var skyldig, vilket innebar att all bevisning skulle läg- bl.a. att myndigheten befarade att händelsen skulle gas fram i rätten och bli offentlig. Myndighetens presenteras i media. Resultatet av utredningen vi- informationsskydd skulle ha brutits. sade att myndigheten ibland hade väntat alltför länge med att ingripa och flytta barn från en skad- there would be a great deal of information that lig hemmiljö. the media would have access to about our levels of involvement and that didn’t happen. The trial our level of intervention is set rather too high, didn’t happen. (Intervju engelsk socialarbetare that actually we don’t intervene in some quite 1993) serious cases to remove children when perhaps we ought to (Intervju engelsk socialarbetare Mamman var också anklagad, men hon erkände sig 1993). skyldig till anklagelserna mot henne. Det blev alltså ingen konfliktfylld rättegång med omfattande Ett arbete med att omorientera den tidigare alltför bevisföring. Det i sin tur ledde till att den befarade restriktiva inställning till omhändertagande inled- nationella undersökningen inte heller blev av. des. Arbetsledningen på mellannivå och social- Medias villkor är olika i Sverige och England arbetarna gjordes från högsta ledningen uppmärk- när det gäller att få tillgång till information från sam på behovet att skydda barn och att ‘act myndigheter. I Sverige är myndigheters allmänna decisively to protect them’ (a.a 1993). En förskjut- handlingar offentliga medan uppgifter om enskil- ning skulle ske till en högre nivå när det gällde das personliga och ekonomiska förhållanden är se- myndighetens ingripanden och socialarbetarnas kretessbelagda. Journalisten kan skydda en person riskbedömningar skulle få större betydelse än tidi-

38 gare. Samtidigt uppfattade den centrala arbetsled- De delade också uppfattningen att vilken tonåring ningen att det fanns ett motstånd hos socialarbe- som helst kunde bli narkoman och krävde att politi- tarna och den lokala arbetsledningen mot att in- kerna skulle agera för att stoppa missbruket. gripa i familjerna på ett annat sätt än tidigare. Den Artiklarna blev en väckarklocka och skapade ett potentiella mediaskandalen blev ingen skandal ef- tryck mot politiker och ansvariga tjänstemän ’att tersom det inte skedde någon konfliktfylld rätte- göra något’. En byråkratisk kris initierades via pu- gång mot pappan, informationspridning till allmän- bliciteten i media. Opinionen ledde till att politi- heten och ställningstaganden från andra myndighe- kerna beslöt sig för att ta fram resurser för att starta ter om personal social services agerande. Omorien- en speciell länsövergripande narkotikaenhet för teringen blev en intern angelägenhet för förvalt- unga. Den öppnades ett och halvt år senare. Men ningen. redan dessförinnan hade en särskild Citygrupp med fyra fältassistenter bildats. Drygt ett år efter det att Media som arena för att påverka narkotikaenheten öppnats startade också ett behandlingskollektiv. Den vardagspraktiska verk- socialtjänsten i den svenska kommunen samheten förändrades. I den svenska kommunen associerade samtliga Även på riksplanet hade vid den här tidpunkten intervjupersoner det aktiva omhändertagandet av narkotikaproblemet blivit en viktig politisk fråga ungdomar under 1980-talet till den intensiva och som debatterades i media. I regeringsförklaringen7 starkt polariserade debatt som förts inom kommu- 1982 uttryckte Olof Palme att kraftfulla åtgärder nen. Den lokala debatten startade med att en för- måste vidtas och en särskild kommission för att be- älder i maj 1981 uttryckte ett desperat rop på hjälp kämpa narkotikamissbruket tillsattes. Satsningen i en artikel i en av ortens tidningar. Hans egen dot- var politiskt kontroversiell. Samma år trädde den ter hade blivit narkotikamissbrukare. Det var ett nya socialtjänstlagen i kraft. En lag som betonade känslomässigt starkt inlägg där föräldern, som frivilligheten. Välfärdsstatens linje var flertydig också var en av kommunens kända auktoriteter, be- och komplex. Den linje FMN drev var att tvånget skrev hur han och andra föräldrar befann sig i en borde öka i kampen mot narkotikan. I social- situation där hjälplösheten och förtvivlan var så arbetargruppen blev det en häftig starkt polariserad stark att man önskade att man slapp leva. Föräld- professionell debatt. rarna bildade en intressegrupp, FMN-föräldra- Det var ju några oerhört starka grupper som föreningen mot narkotika, som strategi för att rädda slogs stenhårt för det här med Hassela- omskol- livet på sina missbrukande barn och för att själva ning. De som syntes mycket utåt var duktiga kunna överleva. Dessutom ville de åstadkomma en opinionsbildare. Hade mycket kontakt med po- förändring i samhällets sätt att möta problemen ge- lisen. (Intervju svensk socialarbetare 1992) nom I socialarbetargruppen var det RNS som domine- ...att påverka kommun och skola i staden där- rade och i den offentliga samhällsdebatten var det hän att effektiva åtgärder mot narkotika- FMN. Inom den professionella gruppen var den marknaden och mot missbruket kommer till stora stridsfrågan ur vilket perspektiv social- stånd. (ÖK 1981-05-15) arbetarna skulle se på missbruk och vilka arbets- De önskade att en snabb kartläggning av hasch- och metoder de skulle använda. sniffbrukets spridning bland ungdomarna i kommu- Det var en ideologisk debatt som handlade om nen skulle ske, att samarbetet mellan berörda pro- hur man ska se på narkotikamissbruk. Om man fessionella skulle förbättras och att skolan skulle ska ha en restriktiv politik eller inte. Huruvida reagera så fort man misstänkte missbruk hos någon man ska ingripa tidigt eller inte. Om man ska elev. En generalisering av familjernas problem se missbruk som ett symptom på bakomliggande skedde. Det som hade hänt dem kunde drabba alla faktorer eller inte. (Intervju svensk socialarbe- tonårsfamiljer. tare 1992) Ett par veckor senare skrev två representanter för en annan intressegrupp RNS-Riksförbundet Den professionella stridsfrågan delade social- Narkotikafritt Samhälle en artikel. En av förfat- arbetargruppen i olika läger. Förvaltningsledningen tarna kom senare att spela en mycket framträdande var kritisk mot socialarbetarna i RNS medan politi- roll i den interna debatten. Intressegrupperna RNS kerna stödde dem. Av de elva i den här studien in- och FMN delade uppfattningen att narkotikan var tervjuade socialarbetarna arbetade fyra aktivt efter ett samhällsproblem, som måste åtgärdas genast. RNS idéer, tre var kritiska och en fanns inte i länet

39 när debatten var som livligast. De övriga förhöll sig lar en central roll i skandaliseringen av verksamhe- passiva. Alla de socialarbetare som förhöll sig pas- ten. Publiciteten kan utlösa en byråkratisk kris. siva i debatten menar att de påverkades av RNS Den kan få politiska, administrativa men också och FMN:s idéer. Även de socialarbetare som öppet professionella konsekvenser. Bearbetningen av den stod för en kritisk hållning påverkades liksom den byråkratiska krisen kan innebära en omorientering från början kritiska förvaltningsledningen. av vardagspraktiken t.ex. genom att nya rutiner och I slutet på 1986 blev narkotikadebatten åter in- arbetsmetoder införs samt att ökade resurser till- tensiv i kommunen. RFHL hade anmält de lokala förs det aktuella området. Den utlovade föränd- narkotikagrupperna i länet till JO för åsidosättande ringen kan innebära en attitydförändring hos perso- av sekretesslagens bestämmelser. I de lokala narko- nalen där media primärt kan spela en central roll tikagrupperna ingick företrädare för socialtjänst, genom att sätta ett tema för dagen på ‘var mans skola, fritid, polis, föräldraföreningen m fl. De läppar’. När omorienteringen förutsätter en attityd- samlades för att diskutera narkotikafrågan och hur förändring där samhällets etiska gränser skall tol- de skulle hjälpa enskilda missbrukare i kommunen kas på ett annat sätt än tidigare kan även andra eller kommundelen. JO:s utredning visade att det verksamheter beröras för att förändringen på ett inom samrådsgrupperna lämnats uppgifter om ens- mer genomgripande sätt skall ta form och få bestå- kildas personliga förhållanden utan samtycke från ende karaktär. de berörda. Samrådsgrupperna åsidosatte sekre- En skandal inom det aktuella engelska countiet, tesslagens bestämmelser. Socialarbetarnas arbets- men också skandaler där socialarbetare på andra metoder fick stark kritik i lokalpressen och även i platser inom landet kritiserats för sina arbets- rikspressen, TV och radio. Socialarbetarna beskyll- insatser uppfattade de engelska socialarbetarna på des för maktmissbruk och övergrepp. ett negativt sätt hade påverkat professionens status. Socialstyrelsen fick i januari 1987 en anmälan Skandalisering kan sägas ske när media till en bre- från tre akademiker inom socialt arbete. De var dare allmänhet sprider kännedom om en händelse oroade över bemötandet av ungdomar med miss- av arketypen maktmissbruksdimensionen. Den ex- bruksproblem och ifrågasatte det narkotikapolitiska terna reaktionen framkallade en intern reaktion och programmet som de menade stred mot gällande myndigheten måste för att inte förlora sin profes- svensk lag. Socialstyrelsen fann anledning att rikta sionella auktoritet visa att det inte finns risk att kritik mot socialtjänstens sätt att bemöta ungdomar händelsen skall upprepas igen. Skandalen runt Mr med faktiska eller antagna missbruksproblem och Ally ledde till att byråkratiska handläggningsruti- skrev att det i den aktuella kommunen förekom ner ändrades, personalens möjlighet att använda aga begränsades och tilltron till barns berättelser Organiserat förtal och brott mot sekretesslagen om övergrepp förväntades öka dvs en attitydföränd- och metoder som är ägnade åt att hota och ring hos personalen skulle ske. Kraven på omorien- skrämma ungdomar till att medverka i teringen av verksamheten kan sägas vara en del av socialtjänstens program för dem. (Socialstyrel- byråkratins bearbetning av den interna kris skanda- sen 87-01-26) len utlöste. De intervjuade socialarbetarna beskrev hur RNS I den potentiella skandalen utlöstes en kris- linje tonades ner och andra behandlingsideologier reaktion inom verksamheten hos ledningen och be- började göra sig gällande. Det som växte sig starkt rörda socialarbetare, men verksamheten skanda- i socialarbetarkåren var idéer om att arbeta med liserades inte i media. Verksamhetens professio- barn och ungdomar i deras hemmiljö och nätverk- nella insatser granskades därför inte av den externa sarbete betonades. Den Hasselainspirerade model- övervakningsapparaten för proffesionen. Känne- len för behandlingsarbete som tidigare tillämpats dom om bristerna i handläggningen blev huvudsak- på kommunens behandlingskollektiv övergavs och ligen interna, men hotet om publicitet hade lett till ersattes av Minnesotamodellen. förberedelser för agerande i media och rättssalen. En krisreaktion hade utlösts och en omorientering av verksamheten inleddes trots att händelseförlop- Diskussion pet bara delvis blev det förväntade. Den potentiella Socialarbetarna i den här studien menar att medias skandalen ledde till att socialarbetarnas riskbe- rapportering påverkar policy och praktik inom soci- dömningar i fortsättningen skulle få större bety- alt arbete. De menar även att rapporteringen påver- delse än tidigare. Inom countiet skulle även en för- kar professionens status. Publiciteten i media spe- skjutning av grundläggande värderingar i myndig-

40 hetsutövningen ske för att fler barn inte skulle ris- kala verksamheten. Media spelade inte samma roll kera att dödas. Fler barn skulle kunna omhänder- som huvudarena för intressegruppens agerande i tas. slutet på 1980-talet som i början utan var en sekun- Åren efter följde utvecklingen i det engelska där arena, men socialarbetarna fick stark kritik i countiet när det gäller omhändertaganden av barn media. Socialarbetarna skandaliserades och be- inte den trend som var i landet i övrigt. Omhänder- skylldes för maktmissbruk och övergrepp. Det tagandena minskade inte lika kraftigt som i landet i skedde i slutet på 1980-talet. Efter det började nya övrigt utan snarare ökade under något år. 1995 blev behandlingsideologier att växa sig starka och om- det åter en nedåtgående trend när det gäller barn- händertagande av ungdomar blev efter 1990 inte omhändertagande i countiet medan den då var mera lika vanliga som tidigare. Kommunen kunde inte stillastående i landet som helhet. Det kan tolkas längre betraktas som någon höginsats kommun. som att det just då fanns fler barn i problematiska Att sprida kännedom om interna förhållanden situationer i countiet och att det därför under något externt kan tolkas som ett viktigt moment för att år blev fler omhändertaganden. Förändringen när utlösa en byråkratisk kris. Mötet med en extern re- det gäller antal barn som omhändertagits kan också aktion kan initiera ett händelseförlopp som efter en tolkas som att det temporärt skedde en viss föränd- politisk reaktionsfas och byråkratisk undersökan- ring av attityden till barnomhändertagande i defas leder till en beslutsfas där omorientering av countiet. Den förändringen kan, med viss försiktig- rutiner inom verksamheten sker och krav på för- het, uppfattas som en bekräftelse på den kris den ändrade attityder eller arbetsmetoder formuleras. potentiella skandalen utlöste och omorienteringen i Socialarbetare, framförallt i England, har be- verksamheten till följd av den. Däremot hade kon- skrivit att professionens status påverkats negativt sekvenserna av countiets särskilt restriktiva policy av publiciteten i media (Brunnberg 2000). Även inte offentligt diskuterats och granskats. Föränd- svenska socialarbetare tog upp professionens rela- ringen var inte officiellt förankrad. Efter något år tion till media, men inte i samma utsträckning som följdes åter den allmänna trenden i landet. Den po- de engelska. Socialarbetare i den svenska kommu- tentiella skandalen blev inte en reell mediaskandal, nen och det engelska countiet bedömde profession- vilket kan ha lett till att attitydförändringen inte ens status förvånansvärt lika. blev av bestående karaktär eftersom den inte var En studie av rapportering (Aldrige 1994 ) i eng- grundad i en attitydförändring i relation till sam- elska media visade att socialtjänsten egentligen hället utanför t.ex. till andra myndigheter och i re- fick en mycket begränsad uppmärksamhet. Den lation till andra counties. rutinmässiga bevakningen i lokaltidningarna kunde I den svenska kommunen valde intressegrupper dessutom vara relativt positiv och ibland ge social- aktivt media som en av flera arenor för att förändra tjänsten rollen som expert. Den bästa bevakningen socialarbetarnas och politikernas värderingar och i media fick frivilligorganisationer som själva arbe- handlande. Media var en central arena initialt för tade riktat mot media för att informera om sociala kritiken från intresseorganisationen. Publiciteten frågor. Socialtjänsten fick långt ifrån alltid negativ utlöste en krisreaktion. Socialarbetarna beskrev behandling i media. Trots det upplevde de engelska hur centrala värderingar om hur de skulle utföra socialarbetarna att medias rapportering påverkade sitt professionella arbete förändrades hos dem av professionens status negativt. Engelska forskare den debatt som fördes under första hälften av 1980- har tolkat den negativa publiciteten i media om talet av intresseorganisationer och starka karismati- socialtjänsten som att allvarliga barnmisshandels- ska personer internt och externt. Kommunen blev fall leder till en identifikation med barnet och emo- en höginsats kommun i omhändertagande av ung- tionell upprördhet och att socialarbetarna blir mål- domar. Föräldrarnas agerande gav resultat. tavla för projektioner av de känslor övergrepp mot Även när det gäller det händelseförlopp som barn väcker (Valentine 1994). Det är en tolkning några år senare ledde till att de svenska social- som inte tar hänsyn till den kulturella och samhäl- arbetarna åter förändrade professionella värde- leliga situation i vilken nyheter konstrueras och om ringar och behandlingsmetoder spelade media en perspektivet går att anknyta till några av tidens central roll. Den arena som en intresseorganisation grundläggande dilemman. då valde att agera på var inte i första hand media Maktmissbruk är ett grundläggande dilemma i utan en byråkratisk kontrollerande instans, Justitie- både Sverige och England liksom att sexuella över- ombudsmannen. JO:s kritik ledde dock till en reak- grepp mot barn är moraliskt otillåtna. Den tidsmäs- tion i media. Ytterligare en byråkratisk instans, So- siga närheten till skandalen inom det engelska cialstyrelsen, kopplades in för att granska den lo- countiet kan delvis tolkas som en förklaring till att

41 fler engelska socialarbetare än svenska uppfattade anknyta till några av tidens grundläggande dilem- att deras professionella status sänkts p.g.a. medias man avgör om problemet får genomslag på den of- rapportering. De engelska socialarbetarna uppfat- fentliga arenan i media. Genomslaget på den of- tade även att publicitet runt skandaler inom andra fentliga arenan påverkar också den inre arenan. förvaltningar än den egna påverkat professionens Den byråkratiska krisen inom socialtjänsten tycks status negativt. Under Thatcher-eran blev välfär- både i England och Sverige framförallt kunna ini- dens brister ett grundläggande tema i England vil- tieras av händelser som skildras med arketypen ket det inte var på samma sätt i Sverige. De engel- maktmissbruksdimensionen där den svage utnyttjas ska socialarbetarna blev ifrågasatta som välfärds- av den starke p.g.a. bristande moral eller kunskap. professionella aktörer. Tragiska händelser, offent- Klienten som skall vårdas eller skyddas av myndig- liga utredningar och negativ publicitet utifrån heten har inte blivit omhändertagen eller skyddad. maktmissbruksdimensionen tycktes kunna ha en Reaktionen efter skandaliseringen kan hos social- generaliserande effekt till andra förvaltningar. I arbetarna bli långvarig. Det kan tolkas som att be- den pågående professionaliseringsprocessen var det greppet ‘moralisk panikreaktion’ har större rele- centralt att socialarbetare inte fick kritik för att vans för att beskriva reaktionen inom den verksam- vara oprofessionella. het som berörs och liknande verksamheter än hos Att händelsen inträffat, dramats nyhetsvärde, allmänheten och vara ett uttryck för rädslan att be- dramaturgiska mönster och om perspektivet går att traktas som oprofessionell.

Noter Brunnberg, E. (2000) ’Svenska och engelska socialarbetares professionella status, arbetsglädje och besvikelse’. i 1. Jag kommer i den här artikeln att använda uttryck som Brunnberg, E. I välfärdens skugga. Göteborg: Göte- svenska respektive engelska socialarbetare trots att borgs Universitet, CEFOS (kommande). socialarbetarna enbart kommer från ett lokalt område i Central Statistical Office (1993) Regional Trends 28. varje land och därmed inte kan sägas vara ett represen- Cohen, S. (1980) Folk Devils and Moral Panics. The tativt urval för hela landets socialarbetare. Creation of the Mods and Rockers. Oxford: Basil 2. Gäller alla rikstidningar, ett par lokaltidningar, några Blackwell Ltd. lokalradiostationer samt TV:s sändningar under tiden Eide, M. & Hernes, G. (1987) Död og pine! Om massme- juli-dec 1976. dier og helsepolitik. Oslo: FAFO. 3. Undantaget är 1982 då en av de tre andra kommuner- Fox Harding, L. (1991) Perspectives in Child Care Policy. na använde något fler frivilliga insatser än den i stu- London: Longman. dien aktuella kommunen. Franklin B. & Parton N. (1991) ’Media Reporting of Social 4. De flesta av de trettiofem engelska socialarbetarna me- Work’. I Franklin B. & Parton N. (red.) Social Work nade att statusen var lika låg (9) som tidigare eller the Media and Public Relations. London: Routledge. hade sänkts (20) under den tid de själva varit yrkes- Giorgi, A. (1988) Phenomenoloy and Psychological Re- verksamma. Några av socialarbetarna menade att search. USA: Duquesne University Press. statusen i något avseende höjts (6<9 och då oftast i re- Golding, P. & Middleton, S. (1982) Images of Welfare. lation till andra professionella). Press and Public Attitudes to Poverty. Oxford: Martin 5. 60%. Robertson. 6. Fingerat namn. Hedemora Tingsrätt 1991-09-26 Dom. 7. 821008. HMSO (1988) Report of the Inquiry into Child Abuse in Cleveland 1987. Short version extracted from the complete text. London: HMSO. Referenser Humphreys, P. (1996) Mass Media and Media Policy in Western Europe . Manchester: Manchester University Aldrige, M. (1994) Making Social Work News. London: Press. Routledge. Lull, J. & Hinerman, S. (1997) ’The Search for Scandal’. I Brunnberg, E. (1993) Omhändertagen i onödan eller läm- Lull, J. & Hinerman, S. (red.) Media Scandals. USA: nad i sticket? Örebro: Högskolan i Örebro, Forskar- Columbia University Press. gruppen i socialt arbete (Rapport 1993:20). Munro, E. (1999) ‘Common Errors of Reasoning in Child Brunnberg, E (1994) Då blev jag besviken! En fenomeno- Protection Work’, Child Abuse & Neglect, Vol 223, logisk analys av fyra berättelser. Örebro: Högskolan i No 8, 745-758. Örebro.

42 Parker, R. (1995) ’A Brief History of Child Protection’. I Söder, M. (1999) ‘Kan forskning skapa insikt? Exemplet Farmer, E. & Owen, M. Child protection Practice: tvångssteriliseringsdebatten’. I Christensen, K. & Private Risks and Public Remedies. London: HMSO. Syltevik, L. J. Omsorgens forvitring? Antologi om Patton, M.Q. (1990) Qualitative Evaluation and Research utfordringer i velferdsstaten. Bergen: Fagbokforlaget Methods. London: Sage. Valentine, M. (1994) ’The Social Worker as a ”Bad Object”’, Socialstyrelsen 1987-01-26, Anmälan av Örebro kommun, British Journal of Social Work, Nr 24, 71-86. Dnr 18/87. Weightman, K. & Weightman, A. (1995) ”Never Right, Socialstyrelsen statistik, Socialtjänst (1999) Insatser för Never Wrong”: Child Welfare and Social Work in barn och unga 1998. ISBN 91-7201-368-0. England and Sweden’, Scandinavian Journal of So- Svallfors, S. (1989) Vem älskar välfärdsstaten? Attityder, cial Welfare, Nr 4, 75-84. organiserade intressen och svensk välfärdspolitik. Åkerström, M. (1991) ’Våldet en moralisk panik? Emotio- Lund: Arkiv. nellt engagemeng eller publika tyckanden’. I Åker- Svallfors, S. (1995) Välfärdsstaten i Pressen En analys av ström, M. (red) Kriminalitet Kultur Kontroll. Stock- svensk tidningsrapportering om välfärdspolitik holm: Carlssons Bokförlag. 1969-1993. Umeå: Umeå Studies in Sociology, No Örebrokuriren (1981) ’Vågar vi sticka näsan i skiten?’ 108. 1981-05-15. Svenska akademiens ordlista över svenska språket 1982/ 1992.

43 44 Konvergens som strategi

ASLE ROLLAND

Den framvoksende konvergens mellom kringkas- ber 2000. ”Nasdaq i fritt fall” var Aftenpostens ting, telekommunikasjon og informasjonsteknologi budskap denne dagen til dem som måtte være usi- er den viktigste grunnen til å føre mediekonsentra- kre på verdien av å konvergere. Dagens Næringsliv sjon opp på den politiske dagsorden i dag. Sentrale brukte hele førstesiden til å fortelle om ”It-ras på bøker på området har derfor titler som Media verdens børser” og ”Mareritt for Hermansen” Ownership and Control in the age of convergence (Telenors sjef). Markedskommentaren samme dag (MacLeod 1996), og Media Policy: Convergence, hadde tittelen ”It-panikk smittet europeiske bør- Concentration & Commerce (McQuail and Siune ser” – og børskommentaren tittelen ”Massakre for 1998). Muliggjort av teknologiske gjennombrudd it”. Når avisen i tillegg kunne opplyse at verdien av og politisk deregulering på slutten av det 20. år- Telenor hadde sunket med en tredel bare siden hundre, utfordrer denne utviklingen nå de sentrale sommeren, skulle en tro at i hvert fall på denne da- verdier som vi ønsker at våre mediesystemer skal gen var det få skeptikere som besluttet seg for å realisere, som ytrings- og informasjonsfriheten. satse på konvergens som selskapets strategi. Mediekonsentrasjon er imidlertid verken en Også til dette tredje handlingsalternativet hører nødvendig forutsetning for eller den uunngåelige det naturligvis en mulighet for å etablere ny virk- konsekvensen av at teknologier og markeder kon- somhet, eventuelt å integrere eksisterende bedrifter vergerer. I stedet for bedriftsintegrasjon ved hjelp gjennom oppkjøp, sammenslåinger og strategiske av oppkjøp, sammenslåinger eller allianser kan be- allianser. Mens det første kan øke konkurransen i driftene velge diversifisering ved intern ekspansjon etablerte mediemarkeder, vil det siste medføre som strategi for konvergens, dvs. å spre den opprin- konsentrasjon innenfor de tradisjonelle medie- nelige virksomheten til nye markeder, adaptere bransjer. supplement til den teknologi som danner det histo- riske grunnlaget for deres eksistens. Med en ana- logi til idretten står valget mellom å kjøpe seg til Problemstilling suksess, eller satse på intern rekruttering. På denne bakgrunn synes det viktig å undersøke Et tredje handlingsvalg er å gi avkall på de mu- empirisk hvilke strategier berørte bedrifter har i lige fordeler ved konvergens – kanskje etter en forhold til konvergens, herunder om de ser seg selv nytte/kostnadsanalyse som konkluderer med at “en som deltakere eller tilskuere, pådrivere eller etter- skomaker bør bli ved sin lest”. Selv om informa- nølere i forhold til de prosesser som finner sted. De sjons- og kommunikasjonsteknologi (IKT)-sektoren spørsmål som melder seg, kan sammenfattes slik: totalt sett er i sterk vekst, og har vokst vesentlig • Er konvergens bedriftenes hovedmålsetting, sterkere enn resten av økonomien siden 1995 (Sta- eventuelt en utvikling de finner det nødvendig å tistisk sentralbyrå 2000A og B), har aksjeverdiene tilpasse seg med sine strategier? periodevis vært i fritt fall på verdens børser, og mange IKT-bedrifter tjener overhodet ikke penger. • Er bedriftsintegrasjon (oppkjøp, sammenslå- En illustrasjon kan være avisoppslagene 1. desem- inger, allianser) den dominerende strategi for å realisere konvergens, eller satses det mer på Senter for Medieøkonomi, Handelshøyskolen BI, konvergering av eksisterende aktiviteter, dvs Boks 580, N-1302 Sandvika, [email protected] diversifisering ved intern ekspansjon?

45 • Eller er det en myte at mediebedriftene søker cades, mergers and acquisitions (M & A) have konvergens, satser de mer på å ekspandere become an integral part in the strategic initiatives innenfor sine opprinnelige mediebransjer? of many media companies that wish to capitalize on the trend of globalization of businesses, technical • Er i så fall bedriftsintegrasjon eller intern ek- development, industrial consolidation, and econo- spansjon den dominerende strategi? mic ramifications of political reform.” Valget av bedriftsintegrasjon som strategi for konvergens Spørsmålene stilles her med Norge og Norden som skyldes at “convergence through M & A seems to referanseramme. provide the best opportunity for companies to S. M. Chan-Olmsted har undersøkt et lignende accelerate the implementation of new technologies sett problemstillinger for USAs vedkommende and at the same time capture a developed customer (Chan-Olmsted 1998). Det er derfor naturlig å base”. Som følge av denne vurderingen vil “the starte vandringen i hennes fotspor. Først blir det re- increasing strategic alliances between various me- degjort for Chan-Olmsteds teori og metode, som er dia and telecommunications companies present a analyse av registre over oppkjøp og sammenslå- road toward convergence of industries. The word inger mellom bedrifter. Deretter blir det vist hvor- convergence has often been characterized as the dan metoden kan anvendes på et norsk og nordisk integration of content ... and the integration of datamateriale, og en del empiriske resultater pre- distribution systems … It is my belief that the study senteres. Det kan imidlertid reises innvendinger of convergence would be incomplete without the mot metoden, og disse belyses ved gjennomgang av analysis of strategic integration between firms in et alternativt datamateriale – de ledende mediebe- the telephone, cable, broadcasting, and computer driftenes årsrapporter. Men heller ikke dette data- industries” (Chan-Olmsted 1998:33-34). materialet er uten problemer. Til slutt drøftes der- Chan-Olmsteds budskap er at konvergens- for hva en spørreundersøkelse blant bedrifter kan utvalgets observasjon av ”en lang rekke endringer i bidra med av supplerende informasjon. aktørkonstellasjonene i markedene” bør identifise- res som en egen dimensjon ved konvergens- Industriell konvergens begrepet. Chan-Olmsted benevner dimensjonen – virkning eller årsak? 5. industriell konvergens Det norske konvergensutvalget skriver i sin utred- Alternative begrep kan være konvergens mellom ning at konvergens er utydeliggjøring av sektor- sektorer, næringer eller bransjer. Det vil være grensene mellom kringkasting, tele og IT. Med ut- meningsnyanser mellom disse begrepene, men de gangspunkt i de ulike ledd av verdikjeden identifi- overskygges av at samtlige omhandler sammen- serer utvalget fire dimensjoner ved konvergens: smelting av tilbudssiden i markeder som også vok- 1. tjenestekonvergens ser sammen. Vi aner her to motsatte oppfatninger av årsaks- 2. nettverkskonvergens forholdet mellom teknologisk og industriell konver- 3. terminalkonvergens gens. I det norske konvergensutvalgets analysemo- dell vil industriell konvergens være en funksjon av 4. markedskonvergens de øvrige dimensjoner, som også står i et kausalt Om markedskonvergens skriver utvalget at den forhold til hverandre. Resonnementet er at konver- ”følger som en naturlig konsekvens av de foran- gens mellom tjenester, nettverk, terminaler og mar- nevnte dimensjoner ved konvergens, og innebærer keder er en uunngåelig utvikling som bedriftene må at økonomiske sektorer som tidligere var relativt forholde seg til om de vil overleve. Industriell kon- klart atskilte, gradvis infiltreres i hverandre. vergens, eller sammenslåing av bedrifter på tvers Markedskonvergensen medfører følgelig at aktører av de tradisjonelle mediebransjene, framstår da som hittil har operert i klart atskilte markeder, i som en rasjonell tilpasning til denne utviklingen. noen grad må konkurrere om de samme kundene. I det perspektiv Chan-Olmsted trekker opp, er Dette har gitt opphav til en lang rekke endringer i industriell konvergens snarere en målsetting for be- aktørkonstellasjonene i markedene (fusjoner, alli- drifter som ser hvilke muligheter teknologisk og anser etc)” (NOU 1999:26, s. 11). markedsmessig konvergens fører med seg. Heller S. M. Chan-Olmsteds analyse av utviklingen i enn å tilpasse seg utviklingen, vil rasjonelle bedrif- USA tar som utgangspunkt at ”over the last two de- ter søke å påskynde den ved å integrere sine virk-

46 somheter på tvers av de tradisjonelle mediebran- som har denne forståelse av hva som er den rasjo- sjene. nelt riktige strategi, vil imidlertid oppleve seg som S. Granhaug har framført et lignende resonne- værende i en tvangssituasjon, og ikke stilt overfor ment i en diskusjon av begrepet ’scenarioanalyse” i et reelt valg. Reve og Stokkes bok om strategisk analyse (Reve & Stokke 1996). Han hevder at ”store deler av inte- grasjonstiltakene mange bedrifter i medie- og Strategiske problemstillinger telekommunikasjonssektoren har gjennomført de P. Kotler har definert markedsstrategier slik: ”Mar- siste årene kan forstås ut fra en ... tro på et scenario ket-oriented strategic planning is the managerial der ... bransjene ikke vil kunne skilles klart fra process of developing and maintaining a viable fit hverandre i fremtiden. ... For å stå rustet til et slikt between the organization’s objectives, skills, and scenario velger mange av bedriftene å gjennomføre resources and its changing market opportunities. en eierskapsmessig konvergens allerede i dag” The aim of strategic planning is to shape and (Granhaug 1999:5). reshape the company’s business and products so Kanskje ser vi her en antydning av motsetnings- that they yield target profits and growth” (Kotler forholdet mellom determinisme og voluntarisme 1997). En fyndigere formulering er Normann og ved forklaringen av sosiale fenomen. Det norske Ramirez’ (1993) definisjon av strategi: ”The art of konvergensutvalget representerer i så fall det deter- creating value”. ministiske syn, der industriell konvergens vil være den logisk nødvendige slutning å trekke for aktører som ønsker å handle rasjonelt når de stilles overfor Begrepsdiskusjon teknologisk og markedsmessig konvergens. Og Det grunnleggende strategiske valg er som nevnt Chan-Olmsted representerer det voluntaristiske mellom bedriftsintegrasjon og intern ekspansjon, syn, der industriell konvergens blir et sjakktrekk ekstern eller intern vekst. Chan-Olmsted beskriver for aktører som ser hvilke muligheter som åpner dette valget slik: “In planning for long-term growth, seg ved felles handling når teknologi og markeder a diversified company faces the choice of M & A blir integrerte i hverandre. versus internal expansion” (1988:36). I den forbin- Også konvergensutvalget ser imidlertid ”first delse definerer hun en ’strategisk allianse’ som ”a mover advantage” som en framtredende strategi. business relationship in which two or more com- Under denne tittelen skriver utvalget at ”utviklin- panies, working to achieve a collective advantage, gen er i øyeblikket preget av stor usikkerhet mht. attempt to integrate operational functions, share hvilke tjenester brukerne faktisk vil etterspørre og risks, and align corporate structures” (1998:34). på hvilken måte de vil ta inn disse. Samtidig er det Definisjonen gjør strategisk allianse til et begrep et stort potensiale for fortjeneste knyttet til å være overordnet de ulike formene for bedriftsintegra- først ute med attraktive tjenester. Denne kombina- sjon, som kan variere fra enkle lisensavtaler til sjonen av høy risiko og stort fortjenestepotensial oppkjøp og fusjon. En alternativ terminologi er å preger mange av aktørenes disposisjoner. Én effekt reservere begrepet for alternativene til oppkjøp og er at man får en rekke nyetableringer av mindre fusjon, dvs. samarbeidsavtaler av ulike slag – hvil- nisjeaktører. En annen er at etablerte aktører ofte ket medfører at den strategiske allianse vil være synes å velge strategier der man satser i mange ret- underordnet bedriftsintegrasjon som overordnet be- ninger, i håp om at noen av disse skal lykkes. Når grep. I en analyse av samme fenomen i Norge har S. det gjelder Internett-tjenester har mange investorer Granhaug således definert ’strategisk allianse’ som vært villige til å ta store tap i en etableringsfase, i ”et forretningsforhold der to eller flere virksomhe- håp om at investeringene på lengre sikt skal gi høy ter etablerer avtale om samarbeid i forbindelse med avkastning” (NOU 1999:26, s. 62). markedsføring, salg, produksjon, innkjøp eller an- Frihet til å velge strategi omfatter også friheten nen bedriftsfunksjon” (Granhaug 1999:25). Umid- til å velge feil. Hvis markedet utvikler seg raskt, delbart virker denne begrepsbruken mer fruktbar, for eksempel, kan det være mer rasjonelt å satse på for ut fra begge definisjoner forutsetter ’strategisk ekstern vekst gjennom bedriftsintegrasjon, enn in- allianse’ eksistensen av harmoni – de berørte sel- tern vekst gjennom utvikling av nye produkter – el- skaper vil samarbeide mot et felles mål – mens ler for igjen å bruke analogien med idretten: Å oppkjøp og fusjoner også kan være av fiendtlig ka- kjøpe etablerte spillere framfor å satse på rekrutte- rakter. ringsstallens evne til å utvikle nye talenter. Den

47 Chan-Olmsted (1998:35) skiller videre mellom Handlingsalternativer tre former for eierskapsbasert bedriftsintegrasjon: Acquisition, merger og consolidation. Igjen er ter- Forholdet mellom bedriftsintegrasjon og intern ek- minologien ikke helt overensstemmende med van- spansjon må utgjøre én dimensjon ved studiet av lige norske inndelinger. Således blir ’acquisition’ bedriftsstrategier i den framvoksende IKT-sekto- definert som at ”one company acquires the opera- ren. ting assets of another, in exchange for either cash, Handlingsalternativer under bedriftsintegrasjon securities, or a combination of both”. I vanlig norsk vil være språkbruk er dette et oppkjøp, jfr igjen Granhaug • samarbeidsavtaler mellom bedrifter som natur- (1999:24). Typisk vil det oppkjøpte selskap fort- ligvis fortsetter å eksistere sette å eksistere, mens en ”merger is a combination of two corporations in which only one corporation • oppkjøp (helt eller delvis) av bedrifter som også survives”. I Granhaugs terminologi er dette en sam- fortsetter å eksistere menslåing, mens det Chan-Olmsted beskriver, sna- • oppkjøp eller hel overtakelse av bedrifter for rere synes å være at et selskap utsletter et annet et- deretter å legge ned den svakeste ter å ha overtatt dets verdier (”the acquiring com- pany assumes the assets and liabilities of the • sammenslåing av flere selskap til ett felles sel- merged company”). skap Chan-Olmsted skiller mellom en ’merger’ og en • samarbeid med andre selskaper om å etablere ’consolidation’, som er en ”business combination nye felles bedrifter whereby two or more companies join to form an entirely new company”. Også dette faller inn under Handlingsalternativer under intern ekspansjon vil det norske begrepet ’sammenslåing’ (på engelsk være ’merger’). Ved consolidation synes det imidlertid • utvidelse av arbeidsoppgavene for eksisterende relevant å skille mellom situasjoner der dette resul- bedrifter terer i henholdsvis ett og tre selskaper, dvs der de to opprinnelige selskapene utsletter seg selv til for- • etablering av egne bedrifter for å ivareta de nye del for ett nytt, og der de etablerer et felles datter- oppgavene selskap. I det førstnevnte tilfellet vil forskjellen Denne dimensjonen krysses imidlertid av en annen, mellom ’merger’ og ’consolidation’ i Chan-Olm- knyttet til nivåene i produksjonsprosessen og gra- steds terminologi være lik en forskjell mellom sin- den av markedsrelevans. Chan-Olmsted drøfter nelag og motiv, idet hun – med referanse til P. A. denne dimensjonen i forhold til ”strategiske allian- Gaugan (1991) – mener ”consolidation is a more ser” (i hennes terminologi), men den er åpenbart friendly, cooperative deal than either a merger og også relevant for selskaper som i stedet velger in- acquisition because it provides equal footing in the tern ekspansjon. Med dette klassifikasjonssystemet new firm for each corporation” (1998:35). lagt til grunn, ender Chan-Olmsted med å skille Hvordan Chan-Olmsted definerer det andre mellom fire velkjente strategiske handlings- strategiske hovedalternativet – intern ekspansjon – alternativer (1998:37): framgår ikke av den analyse som her diskuteres. Alternativet vil imidlertid være at et selskap som • horisontale strategier (ekspansjon eller bedrifts- opprinnelig var aktivt i én av de næringer som nå integrasjon på samme nivå i produksjonsproses- inngår i IKT-sektoren, ekspanderer inn i andre næ- sen) ringer ved å adaptere deres teknologier og inkorpo- • vertikale strategier (ekspansjon eller bedrifts- rere dem i den eksisterende organisasjon. Hvorvidt integrasjon mellom ulike nivåer i prosessen) dette skjer gjennom å tilføre den etablerte bedrift nye oppgaver eller ved at det opprettes av nye sel- • konsentriske strategier (komplettering av man- skaper for disse oppgavene, blir da et spørsmål om gler ved produksjonsledd, teknologier, marke- hva som er den mest effektive organisasjonsform. der) Eksempelvis blir begge modeller benyttet for aviser • konglomeratiske strategier (overordnet stabilitet som ”går på nettet”. Etablering av datterselskap vil viktigere enn delløsninger) imidlertid forkorte avstanden mellom de to hoved- alternativene bedriftsintegrasjon og intern ekspan- Andre begrep som kan og er blitt knyttet til denne sjon. dimensjonen, er f.eks. diagonal integrasjon, multi-

48 medieintegrasjon, multisektorintegrasjon (mellom Etter en klassifikasjon av transaksjonene ut fra IKT-sektoren og andre næringer), internasjonal in- disse dimensjonene, ble en komparativ metode be- tegrasjon. Jo flere begrep som tas i bruk, desto nyttet for analysen. Chan-Olmsted foretok sammen- større sjanse synes det imidlertid å være for at be- ligninger i tid og rom (næringer), og trakk på dette grepene er overlappende – og for at de krysser det grunnlag slutninger om forskjeller og likhetstrekk grunnleggende skillet mellom horisontale og verti- ved næringenes strategivalg før og nå. kale strategier igjen. Dette synes også være tilfelle Det framgår ikke eksplisitt hvilke indikatorer med konsentriske og konglomeratiske strategier Chan-Olmsted bruker for å identifisere de(n) domi- slik Chan-Omsted bruker disse begrepene. nerende strategi(er). Valg av metode innebærer Det synes derfor å være grunn til å hevde at de imidlertid at hun implisitt baserer sine konklusjo- to dimensjonene til sammen gir fire hovedformer ner på en rent kvantitativ opptelling av forekom- for strategiske handlingsvalg: ster, uten noen vurdering av hvilken verdi det en- kelte tilfelle av bedriftsintegrasjon har for selska- Bedrifts- Intern pet, hvilken risikovilje investeringen gir uttrykk integrasjon ekspansjon for, eller andre kvalitative forhold som kan indi- kere noe om viljen til å satse. Horisontalt i 1 2 markeder Nordicoms registre Vertikalt på 3 4 produksjonsnivåer Den nordiske dokumentasjonssentralen for masse- kommunikasjonsforskning (Nordicom) gjør det mu- lig å gjenta mye av denne analysen både på norsk Hvorvidt en bedrifts handlingsvalg vil omfatte én og nordisk plan ved hjelp av allerede publisert ma- eller flere celler i denne modellen, avhenger trolig teriale, som i USA. Blant sine mange aktiviteter av på hvilket nivå i selskapshierarkiet den befinner samler Nordicom jevnlig inn data om de nordiske seg. En avis som starter nettavis innen for rammene medieselskap og deres forretningsaktiviteter. Imid- av den eksisterende redaksjon, vil f.eks. være et lertid er det først med 2000-utgaven at rapporten eksempel på intern ekspansjon horisontalt i marke- The Nordic Media Market (Harrie 2000) synes å der (celle 2). Konsernet som avisen tilhører, kan inneholde tilstrekkelig med opplysninger til å imidlertid tenkes å ekspandere i samtlige fire celler kunne sammenlignes med ”M & A Rosters” i samtidig – eller i tur og orden. Mergers & Acquisitions. Dette begrenser naturlig- vis muligheten for å studere utviklingen over tid. Verken ”M & A Rosters” eller Nordicom gir Analyser av bedriftsregistre fullstendig oversikt. Det benyttes også noe forskjel- Chan-Omsteds metode lige seleksjonskriterier. I ”M & A Rosters” er dette som nevnt en gitt verdigrense for transaksjonene. S. M. Chan-Olmsteds metode var å undersøke sam- The Nordic Media Market sies å inneholde menslåinger og oppkjøp i de berørte bransjer i USA ”selected acquisitions and mergers”. Det framgår over et antall år, slik disse har vært rapportert i fag- imidlertid at to kriterier er benyttet. Det første er at tidsskriftet Mergers & Acquisitions. For å komme selskapet står på Nordicoms liste over de 24 største med i tidsskriftets ”M & A Rosters”, må en trans- medieselskapene i Norden, målt med omsetning i aksjon være verdsatt til en viss størrelse. Transak- 1998. Utvelgelsen til denne listen igjen synes å sjoner som tilfredsstiller dette kravet, deles inn i være basert på hele omsetningen for nordiske sel- tre hovedkategorier etter geografi (innenlandske skaps vedkommende (dvs. inklusive omsetning transaksjoner, utenlandske oppkjøp i USA og ame- utenfor Norden), men kun på omsetningen i Norden rikanske investeringer i utlandet). Dertil kommer for ikke-nordiske selskap (selskap nr. 23 og 24 på en inndeling etter bransje eller næring, og Chan- listen har hovedsete utenfor Norden). Det andre Olmsted konsentrerte seg om fjernsyn, kabelfjern- seleksjonskriteriet er at transaksjonen av Nordicom syn, radio og telefontjenester – naturligvis spesielt defineres som ”signifikant”, hvilket synes å være med siktemål å observere transaksjoner på tvers av gjenstand for en mer skjønnsmessig vurdering. I disse (dvs konvergens). Opplysningene synes dertil det hele synes det atskillig mer krevende å utar- å være detaljerte nok til å kunne fastslå om det beide Nordicoms liste, enn listen i ”M & A Ros- dreier seg om horisontal eller vertikal integrasjon, ters”. Mens den sistnevnte åpenbart bygger på ruti- f.eks. nemessig innrapportering, er Nordicoms liste resul-

49 tatet av ganske omfattende detektivarbeid og kilde- system” (Thomsen 1972) forlengst er trengt granskning. sammen til høyst én og ofte ingen avis. Andre for- Framstillingen i The Nordic Media Market er klaringer på det lave antall transaksjoner i Dan- basert på de nasjonale markeder. Behandlet blir de mark kan være at de største foretakene der har en nordiske land minus Island men pluss de baltiske annen strategi – i hvert fall domineres listen over stater, der oppkjøp og fusjoner med nordisk delta- de største av stabile avisforetak, statlige TV-sel- kelse er tatt med. Opplysninger samlet inn, er skap og Egmont som satser mest utenfor Norden. Nordicom ser imidlertid heller ikke bort fra at den • Hvilken ”sfære” (konglomerat, konsern) kjøper rent nasjonale aktiviteten i Danmark kan være tilhører underrapportert, jfr. nødvendigheten av kontaktnett • Kjøper (selskap) og tilgang på kilder for å framskaffe data (e-brev av 31.1.01 fra Nordicom til forfatteren). • Kjøpt (selskap) En annen smaksprøve på dette datamaterialet • Det kjøpte selskaps forretningsområde (klassifi- kan være å fordele det etter hvilken medienæring sert) det kjøpte eller fusjonerte selskap tilhører. Her kan det være uklart hva som gir en uttømmende klassi- • Selger (”sfære”) fikasjon bestående av gjensidig utelukkende kate- • Annet, herunder hvor stor andel som er kjøpt, gorier. For at ikke det beste skal bli det godes fi- eierskapets fordeling etter handelen (mer tilfel- ende, kan imidlertid følgende kategorisering forsø- dig informasjon) kes:

Medienæringer Antall Andel (%) Oppkjøp og sammenslåinger i Norden Trykte medier (aviser, blader, bøker) 74 44 Det utvalg som er foretatt, gir et godt inntrykk av Kringkasting (TV og radio) 40 24 eiendomshandelen på det nordiske mediemarkedet ”Lyd og bilde” (musikk, film, video) 16 9 ”Nye medier” (tele, Internett) 31 18 i 1998 og 1999. Med Island og Baltikum holdt Annet 8 5 utenom, var det f.eks. i alt 169 ”noteringsverdige” Sum 169 100 oppkjøp og fusjoner disse årene. Etter kommenta- rene å dømme var oppkjøp den suverent vanligste av disse formene for eiendomshandel, idet ca. ni av Nær halvparten av alle nordiske transaksjoner ti transaksjoner synes å tilhøre denne kategorien gjaldt bedrifter innen den mest tradisjonelle av (jf. også Granhaug 1999:24-25). medienæringene, dvs trykte medier og produksjon Mer overraskende kanskje er hvordan de 169 eller distribusjon av disse. Dette kan tolkes som at transaksjonene fordelte seg på de nasjonale medie- interessen fortsatt er størst for trykte medier som markeder: aviser, ukeblad og bøker. Imidlertid kan det også gjenspeile at her er tilbudet fortsatt størst, idet de Mediemarkeder Antall Andel (%) øvrige medienæringer i klassifikasjonen inntil ny- Danmark 21 12 lig har vært dominerte av offentlige monopol i bety- Finland 34 20 delig grad. Dette gjelder naturligvis kringkastingen Norge 55 33 i hele Norden, men også film og kino har i betyde- Sverige 59 35 lig om enn varierende grad vært et offentlig anlig- Sum 169 100 gende. En tredje smaksprøve kan være å fordele trans- Relativt til forbrukermarkedet var det klart størst aksjonene på ulike ledd i verdikjeden. Her vil det aktivitet i Norge, som med lavest innbyggertall være problemer både med å definere leddene i kje- hadde nesten like mange fusjoner og oppkjøp som den og å plassere de kjøpte bedrifter entydig i for- dobbelt så store Sverige, og langt flere enn de hold til disse. Våre mediebegreper benyttes jo både større landene Danmark og Finland. Dette kan om produsenter, produkter og distribusjon – ta for imidlertid også reflektere forskjellige grader av eksempel ’kringkasting’, et distribusjonsbegrep konsentrasjon i disse markedene forut for transak- som også benyttes om produsent og formidler, eller sjonene i 1998 og 1999 – hvor er det mest å få ’avis’, som nyttes både om institusjon og produkt. kjøpt. For eksempel er konsentrasjonsgraden svært Imidlertid bør det være mulig å skille ut medie- høy i dansk presse, der det opprinnelige ”fireblad- bedriften med redaktøransvar for et produkt, og

50 rene produksjons- og distribusjonsbedrifter uten 25 kjøpere involverte, og selv med det største an- produkter de står ansvarlige for overfor publikum. I tall kjøp totalt, gir dette et gjennomsnitt på bare så fall synes det mulig å klassifisere de 169 trans- 2,36 kjøp per kjøper. Enda lavere aktivitet var det i aksjonene omtrent som følger: Danmark, der de 21 kjøpene fordelte seg på 12 kjø- pere, dvs kun 1,75 kjøp per kjøper. Verdikjeden Antall Andel (%) Hårfint mer aktive enn de finske var imidlertid Produksjonsbedrifter 47 28 de 11 kjøperne i Norge. I gjennomsnitt deltok de i 5 Mediebedrifter 90 53 transaksjoner i det norske mediemarkedet. Distribusjonsbedrifter 26 15 I samtlige markeder gjelder naturligvis at kjøper Annet, uklart 6 4 kan komme fra et annet nordisk land, eller et land Sum 169 100 utenom Norden. Det siste synes for øvrig å være til- felle for kun åtte av de 169 transaksjonene, eller Ut fra denne inndelingen ser vi at over halvparten snaue 5 prosent av dem. I alt seks ikke-nordiske av transaksjonene gjelder mediebedrifter med firma var involverte. Selv om Murdoch, Bertels- redaktøransvar. Tar vi med andre bedrifter som mann og UPC var blant disse, kan dette knapt kal- også produserer medieinnhold, blir over 80 prosent les en invasjon av Norden fra de internasjonale på produksjons- eller innholdssiden, og kun 15 pro- mediegigantenes side. I 1998 og 1999 var Norden sent på distribusjonssiden. Materialet fra Nordicom åpenbart primært satsingsfelt for de hjemlige gjør det også mulig å fastslå i hvilken utstrekning mediekonsern. innholdsprodusenter kjøpte distributører og om- Nordicoms rapport inneholder også data om vendt. Med så liten andel av aktiviteten på hvem som var de største medieselskapene i Nor- distribusjonssiden er det imidlertid åpenbart at den, målt i omsetning i 1998. Det kan være av in- handelen hovedsakelig foregikk mellom innhold- teresse å se hvordan de største aktørene deltok i sprodusenter av ulike slag. transaksjonene – i eget og nabolandenes medie- Videre gjør Nordicoms materiale det mulig å se markeder (tabell 1). hvordan kjøpene fordeler seg for eksempel på an- Samtlige av de store medieselskapene må sies å tall ’interessesfærer’ (konsern, konglomerater) i ha vært svært aktive kjøpere i 1998 og 1999, i det hvert mediemarked og samlet for disse nordiske de til sammen foretok 79 oppkjøp registrerte av landene. Nordicom. Den ivrigste kjøperen, norske Schib- sted, kjøpte imidlertid 1,4 ganger så ofte som den Antall Antall Kjøp/ minst ivrige, svenske Modern Times Group. Større Mediemarkeder kjøpkjøpere (sfære) kjøpere forskjeller mellom konsernene var det med hensyn Danmark 21 12 1,75 til hvilke nasjonale markeder de kjøpte i. Med 79 Finland 34 7 4,86 kjøp i alt er det klart at hvert enkelt kjøp gir et Norge 55 11 5,00 stort prosentvis utslag, men de fordelingene er like- Sverige 59 25 2,36 vel interessante. Således ser vi at klart orienterte Sum 169 55 3,07 mot det hjemlige marked var Sanoma-WSOY, Modern Times Group og Bonnier, som gjorde hen- Vi ser at færrest kjøpere var det i Finland, der kun holdsvis 88 prosent, 85 prosent og 67 prosent av 7 konsern og konglomerater var involverte i de 34 sine oppkjøp i det hjemlige marked (Finland, Sve- oppkjøpene og fusjonene, hvilket gir et gjennom- rige og Sverige). Minst orientert mot det hjemlige snitt på 4,86 oppkjøp per kjøper. I Sverige var hele marked var Egmont, som kun gjorde 31 prosent av

Tabell 1. Kjøper mest – land

Selskap Dk Fin N S Sum

Bonnier (Sverige) 2 1 2 10 15 Sanoma-WSOY (Finland) 15 1 1 17 Egmont (Danmark) 5 10 1 16 Schibsted (Norge) 3 7 8 18 Modern Times Group (MTG) (Sverige) 1 1 11 13

Sum 11 17 20 31 79

51 Tabell 2. Selger mest – land

Selskap Dk Fin N S Sum

Bonnier (Sverige) 1 4 5 Sanoma-WSOY (Finland) 3 1 4 Egmont (Danmark) 1 4 5 Schibsted (Norge) 1 7 4 12 Modern Times Group (MTG) (Sverige) 2 1 3

Sum 3 5 12 9 29 sine investeringer i Danmark og 63 prosent av dem land med svært få salg for de store mediekonsern- i Norge. enes vedkommende. Schibsted gjorde 39 prosent av sine kjøp Med Schibsted på topp både når det gjelder hjemme i Norge, og 44 prosent av dem i Sverige, kjøp og salg, måtte konsernet nødvendigvis bli som totalt sett var det heteste markedet, med 39 klart mest aktivt av de store nordiske konsernene. I prosent av de store selskapenes i alt 79 oppkjøp. alt deltok Schibsted i hele 30 eller 27,7 prosent av Det nest mest aktive markedet var som vi ser de 108 transaksjonene der de største var involverte. Norge, der hvert fjerde oppkjøp fant sted. Halvpar- Schibsted var imidlertid langt fra den største sam- ten av disse oppkjøpene sto danske Egmont for, og leren av dem, idet hele 12 eller 40 prosent av kon- kun 35 prosent var norske i det Schibsted sto bak sernets transaksjoner var salg, og altså kun 60 pro- dem. Det finske markedet synes mest beskyttet mot sent kjøp. For de øvrige storkonsernene utgjorde utenlandske investeringer, idet 15 av 17 oppkjøp, kjøp 75-81 prosent og salg 25-19 prosent av trans- eller 82 prosent var i regi av Sanoma-WSOY. De to aksjonene de deltok i (tabell 3). siste sto symptomatisk nok svenske kjøpere for. Schibsted hadde dessuten den klart mest inter- De store mediekonsernene i Norden var ikke nasjonale profilen på satsingen i disse to årene – bare involverte i kjøp – de solgte seg også ut av sel- vel å merke med utenlandske markeder avgrenset skaper, og de solgte hele selskaper. I alt ble det til tre andre nordiske land. Konsernet var det foretatt 29 salg registrerte av Nordicom (tabell 2). eneste av de store som kjøpte mest utenom eget Kjøpsaktiviteten var med andre ord 2,7 ganger land. Hele 11 av 18 kjøp, eller 61 prosent, var i an- større. Og mens Schibsted hårfint var største kjø- dre nordiske markeder. For de øvrige stor- per, var konsernet suverent største selger, idet kon- konsernene var 60 til 90 prosent av kjøpene i det sernet alene sto for 12 eller 41 prosent av de fem hjemlige mediemarkedet. At Schibsted solgte mest selskapenes samlede salg. Mest solgte Schibsted i i eget land, hadde konsernet imidlertid til felles Norge, der konsernet solgte like mye som det med flere av mediegigantene. kjøpte, og der syv av i alt tolv salg utgjør 58 pro- sent av salgsaktiviteten. Men Schibsted solgte også unna i Sverige der det ble investert mest. På grunn Sterke og svake sider ved metoden av Schibsted var det også totalt sett mest salg i Samtlige av tabellene ovenfor lar seg relativt enkelt Norge – og et klart skille mellom Norge og Sverige konstruere ved hjelp av Nordicoms rapport ”The som land med mange og Danmark og Finland som Nordic Media Market”, simpelthen ved å reklassi-

Tabell 3. Sum deltakelse i fusjoner og oppkjøp

Selskap Dk Fin N S Sum

Bonnier (Sverige) 3 1 2 14 20 Sanoma-WSOY (Finland) 18 2 1 21 Egmont (Danmark) 6 14 1 21 Schibsted (Norge) 4 14 12 30 Modern Times Group (MTG) (Sverige) 1 3 12 16

Sum 14 22 32 40 108

52 fisere oversikten over fusjoner og oppkjøp, og der- Endelig vil en analyse av vellykkede transaksjo- etter telle opp forekomstene. Mer komplisert vil ner ikke kunne dreie seg om andre strategivalg enn det være å finne ut om kjøper har krysset medie- dem oversikten omfatter, dvs. ”mergers & acquisi- grenser eller gått inn i nye ledd av verdikjeden. tions”. I og for seg er dette tilstrekkelig til å kunne Dette skyldes at Nordicoms oversikt kun innehol- sammenligne forekomsten av M & A i tid og rom, der opplysninger om det kjøpte selskaps aktiviteter for derigjennom å fastslå om antall oppkjøp og fu- – ikke om hva kjøper drev med før oppkjøpet eller sjoner øker eller minker, for eksempel. Metoden fusjonen, og i de fleste tilfeller trolig driver med gir også grunnlag for å fastslå om M & A er vanli- fortsatt. Informasjon om dette lar seg bare trekke ut gere i enkelte av de berørte næringer enn i andre. i den utstrekning kjøper også er selger, og det Endelig gir den et grunnlag for å fastslå hvilke ty- solgte produkt også kan sies å være hovedaktivi- per M & A-strategier som er vanligst – om det er teten, slik tilfellet vil være for eksempel når trans- fusjoner og oppkjøp innenfor eller på tvers av det aksjonen gjelder en familieeid avis som helt eller tradisjonelle skillet mellom medier, telekommuni- delvis blir solgt. kasjoner og IT, og om strategien nyttes innenfor el- Mer systematisk kunnskap om slike grense- ler på tvers av de ulike leddene i verdikjeden. overskridelser forutsetter at Nordicoms materiale Sammenligninger som dette gir imidlertid ikke suppleres med annen datainnsamling. Fraværet av grunnlag for verifisere eller falsifisere en hypotese slikt materiale begrenser rapportens nytteverdi som om at M & A er hovedstrategien og intern ekspan- kilde til kunnskap om vertikal og horisontal inte- sjon følgelig den minst benyttede strategi for aktø- grasjon, og om konvergens. Dette er naturligvis rene i de berørte bransjer. Følgelig kan de heller ikke noen kritikk av Nordicoms rapport, men påpe- ikke avgjøre om industriell konvergens er den vik- king av et problem som lett oppstår når det benyttes tigste av de fem dimensjonene ved konvergensbe- et datamateriale som er samlet inn for andre for- grepet, der nettverk, tjenester, terminaler og mar- mål. De manglende informasjoner bør også være keder utgjør de øvrige fire dimensjonene. forholdsvis enkle å framskaffe, da aktørene i de Det kan derfor synes som om Chan-Olmsted sø- omtalte transaksjoner er bedrifter som det forelig- ker å verifisere en hypotese om selskapenes hoved- ger mye kunnskap om. strategi, ved hjelp av et datamateriale som uteluk- Handlinger sier mer enn ord. Det er derfor kende omfatter utfallet av denne strategien. I så fall åpenbare fordeler med å studere fusjoner og opp- står vi overfor en analyse som ”begs the question”, kjøp som har faktisk funnet sted, framfor dem det dvs. den forutsetter det som skal bevises. Chan- kun eksisterer utsagn om. Spesielt er dette tilfelle Olmsted kan riktignok framlegge høye M & A-tall hvis ønsker å identifisere forutsetningene for at til støtte for sitt syn, men så lenge vi ikke kjenner strategier skal lykkes – hvilket de må gjøre for at vi tallene for andre årsaker til konvergens, kan vi hel- skal kunne føre fenomenet konvergens tilbake til ler ikke vite hvorvidt M & A er mest utbredt, subsi- (summen av en rekke) strategiske handlingsvalg. diært mest vellykket, av de strategier som fører til Finner vi ut hvilke ressurser det er som gir strate- denne utviklingen. gier suksess, kan vi også med betydelig treffsikker- Chan-Olmsted trekker da heller ikke slike kon- het forutsi utfallet av å ta disse ressurser i bruk. Vi klusjoner. I stedet nøyer hun seg med å fastslå at vet imidlertid ikke om potensialet vil bli realisert – enn ”most M & A strategies appeared to be internal si om den som har potensialet, er kjent med det. (i.e. within-industry) during the 6-year period. Ved å studere resultatet av vellykkede strategi- Firms in these four industries seem to achieve valg får vi derfor heller ikke vite i hvilken utstrek- growth through internal strategic alliances rather ning de berørte aktører har hatt konvergens som than true convergence with firms from different in- strategisk målsetting. Det framkommer for eksem- dustries (1988:44). Altså – ingen hentydning over- pel ikke hva som har vært det oppkjøpte firmas hodet til hypotesen om intern ekspansjon som alter- strategi – om den har vært å la seg kjøpe, eller om nativ til bedriftsintegrasjon. firmaet ble oppkjøpt fordi en strategi for å hindre For å undersøke en hypotese om hovedstrategi, fiendtlig overtakelse var mislykket. Videre vil må vi vite i hvilken utstrekning konvergens faktisk oversikter som Nordicoms The Nordic Media er det strategiske målet for foretakene i de berørte Market ikke kunne inneholde eksempler på bransjer. Og hvis dette er målet: i hvilken utstrek- strategivalg som har vært mislykkede for begge ning de faktisk velger M & A som strategi framfor parter, som forsøket i 2000 på å fusjonere Telia og å la det eksisterende selskap videreutvikle seg inn i Telenor. nye medienæringer. Vi må i prinsippet undersøke

53 samtlige selskapers tanker og intensjoner, ikke re- virksomheten er – foruten å bevare markedsposi- sultatet av handlingene til noen av dem. sjonen for den tradisjonelle avisdriften – å ”utnytte To metoder for å framskaffe data om selskape- avisenes sterke posisjon som varemerker som spyd- nes intensjoner, er å spiss i en offensiv satsning på Internett som nyhets- og annonsekanal” (s. 30). • lese hva de allerede har sagt om dette, og Schibsted har også som overordnet målsetting å • spørre dem om de har noe mer å si ”bli Skandinavias ledende mediebedrift gjennom å være den foretrukne innholdsleverandør til lesere, seere og annonsører, uavhengig av medievalg” (s. Analyse av årsrapporter 7). Altså horisontal konvergens – men ikke nødven- Et eksempel på den førstnevnte innfallsvinkelen, å digvis vertikal, for Schibsteds ambisjoner er av- lese hva selskapene har sagt om sine intensjoner, er grenset til innholdet. Riktignok opprettet konsernet T. Helgesens bruk av årsrapporter som grunnlag for Schibsted Telekom AS for å ”utforske potensialet analysere de store mediekonsernenes strategier med hensyn til neste generasjons mobiltelefon- (Helgesen 2000A, jf også Helgesen 2000 B). S. løsninger” (s. 23), men begrunnelsen for dette er Granhaug brukte delvis samme metode i den oven- igjen at ”Schibsted innehar et betydelig produkt- for omtalte analysen av bedriftsintegrasjon (1999). tilbud ... for bredbåndsdistribusjon av data, under- holdning og transaksjonstjenester” (s. 26). Schibsted fikk derfor et forklaringsproblem, da Konvergens som målsetting konsernet kjøpte seg inn i den norske teleoperatø- T. Helgesen konkluderer sin analyse av Schibsted, ren Safetel dagen etter at selskapet var med på å Orkla og A-pressens årsrapporter for 1999 med at tape kampen om lisensene for neste generasjons ”i en sum virker det som om konsernene ikke tror mobiltelefonsystem, UMTS. Safetel satser på mo- på noen videre ekspansjon for de tradisjonelle bilkommunikasjon mellom maskiner (M2M) – ek- papirbaserte avisene i Norge. Det virker mer som sempelvis alarmer og posisjoneringssystemer for om de forbereder seg på omfattende struktur- bilder – og ”for et mediekonsern som Schibsted, endringer i det norske mediebildet, med papira- hvor såkalt redaksjonelt innhold er kjernevirk- visene på vikende front”. Dette på tross av at somheten, er det ... et langt skritt å ta å gå inn i mo- årsmeldingene ”med all ønskelig klarhet (viser) at biloperatør for maskiner”, må konsernets egen Af- det fremdeles er papiravisene som gir det alt ve- tenposten konstatere 1.12.00. Aftenposten kan der- sentlige av inntekter til de tre konsernene”. Som for ikke forstå det annerledes enn at Schibsted er følge av dette blir industriell konvergens, til for- mer interessert i Safetels kunder enn i deres alarm- trengsel for den tradisjonelle avisdrift som vitterlig systemer. er det markedet etterspør, en selvoppfyllende pro- Samtlige av konsernene A-pressen, Orkla og feti, konstaterer Helgesen. Schibsted har konvergens som scenario og tentativ Ifølge Boston Consulting Groups terminologi for målsetting for utviklingen. Schibsted illustrerer porteføljestrategi – omtalt i Helgesen 2000 B – dette med å gi årsrapporten tittelen ”Schib- bruker medieselskapene avisen som melkeku for sted.com”, og A-pressen tar det helt ut med tittelen satsingen på nye medier. ”En melkeku er en for- ”www.apressen.no/lonnsom.sammensmelt- henværende og nedadgående stjerne – men den tje- ning.av.medier”. A-pressens styre ”ser begrensede ner fremdeles penger” (Helgesen 2000B:39, jfr Os- muligheter for vesentlig vekst i de tradisjonelle ter 1994). Illustrerende for T. Helgesens poeng er virksomheter i Norge, og legger til grunn at de vik- således driftsresultatet for Schibsted-gruppens fire tigste vekstområdene for A-pressen de nærmeste virksomhetsområder i 1999. Satsingen på nye me- par årene er internettbaserte tjenester og investe- dier ga et driftsresultat på minus 9 millioner for ringer i andre land” (årsrapport 1999:13). Konser- virksomhetsområdet TV og film , og minus 6 mil- net har derfor som målsetting å ”videreutvikle lioner for virksomhetsområdet multimedia (Intern- elektroniske medier gjennom å utnytte lokalavisens ett). For så vidt også minus 8 millioner for det mest sterke markedsposisjon og målet er, at A-pressens tradisjonelle av alle Schibsted-områder, forlags- nettsteder skal være foretrukket inngangspost til virksomheten. Avisdriften derimot, ga et pluss på nettinformasjon og nettjenester i sine definerte 141 millioner. Tross dette fastslår Schibsted i års- markeder” (årsrapport 1999:1). meldingen at ”en vesentlig del av den fremtidige Orkla Media skilte i november 1999 Internett verdiskapning vil komme fra nye medier” (s. 19), og Elektronisk publisering som eget virksomhets- og det overordnede strategiske målet for avis- område (årsrapport 1999:13, 63). Årsrapporten

54 fastslo også at Orkla Media siden 1995 har ”fore- foreta systematiske sammenligninger mellom sat- tatt en rekke investeringer i Internett-baserte virk- singsområdene. somheter innenfor ledende utviklingsmiljøer og For øvrig noterer vi at det også ble satset friskt selskaper som opererer innenfor kategoriene por- på den tradisjonelle avisdriften, både med oppkjøp tal-, kanal- (vortal) og e-handelstjenester” (s. 63). og med store investeringer i trykkeridrift. Gitt bredden i Orkla-konsernets aktiviteter er det Schibsteds nye trykkeri i Nydalen, fullført i 1999, ikke til å undres at nettopp e-handelstjenester inn- er således en av de største satsinger i konsernets går i satsingsområdet. Mer påfallende er at årsrap- historie. Schibsteds kjøp av Aftonbladet i 1996 og porten ikke uttrykker noen målsetting for satsin- Svenska Dagbladet to år senere, er spektakulære gen, eksempelvis for integrasjon mellom medier og satsinger. Det samme er Orklas kjøp i 28. novem- e-handel, men nøyer seg med å ramse opp hvilke ber 2000 av Det Berlingske Officin, Danmarks selskaper man er med i. største avishus. Samtlige av de tre konsernene har vært aktive kjøpere på avismarkedene øst for Norge – i Sverige, Polen, Baltikum, Russland. Schibsted Bedriftsintegrasjon som strategi? har dessuten startet egne gratisaviser i Tyskland og Mens konvergens er et scenario de tre konsernene Sveits, og Italia kan stå for tur. I slutten av novem- åpenbart forholder seg til, er det mindre åpenbart at ber kom meldingen om at A-pressen var i ferd med de har mergers & acquisitions” som hovedstrategi. å kjøpe 25 prosent av Pravda, fortsatt Russlands le- Kun A-pressen har som uttalt strategi at konsernet dende avis etter Sovjetunionens sammenbrudd. ”skal vokse gjennom investeringer og oppkjøp, og Ikke overraskende har konsernene derfor store vil videreføre og utvikle strategiske allianser” (års- ambisjoner også for det tradisjonelle området. rapport 1999:1). For samtlige av dem er nettutgaver Schibsted Avis hadde derfor som overordnet strate- av de tradisjonelle avisene et meget viktig satsings- gisk mål for 1999 å ”bevare den sterke markeds- felt, altså en form for indre vekst, enten den skjer i posisjonen de tradisjonelle avisene innenfor kon- avisenes regi eller ved at avisene skiller ut selv- sernet har” (s. 30). Denne defensive men likevel stendige nettavis- og internettannonserings- krevende målsettingen ble åpenbart sett som in- selskaper. Utskilling av denne virksomheten synes strumentelt nødvendig for å realisere mål nummer for øvrig å være den dominerende trend. to: ”Utnytte avisenes sterke posisjon som varemer- Schibsted satser på å utnytte sterke merkenavn ker som spydspiss i en offensiv satsning på Intern- som VG og Aftenposten i Norge, Aftonbladet og ett som nyhets- og annonsekanal” (s. sted). Svenska Dagbladet i Sverige. A-pressen meldte at A-pressen hadde som ”ambisjon og hovedmål å ”ved inngangen av 2000 framstår Internett som A- sikre og forsterke lokalavisenes strategiske posi- pressens viktigste vekstområde”. I 1999 hadde 21 sjon” (s. 1). Men i avsnittet ”konsernsjefen har or- av konsernets 49 aviser nettsteder med lokalt inn- det” sa Alf Hildrum åpenhjertig at ”lokalmediene hold. Strategien for 2000 var ”gjennom samarbei- er under press…samtidig som vi videreutvikler det i A-pressen Nett ta posisjonen som ledende ak- avis og TV må vi evne å tenke flermedialt” (s. 5). tør på Internett i lokale og regionale markeder” Det er grunn til å minne om konvergensutvalgets (årsrapport 1999:59). Orkla Media kunne melde at observasjon – at de store etablerte aktørene ”ofte ”27 av gruppens aviser i Skandinavia og Øst-Eu- synes å velge strategier der man satser i mange ret- ropa (har) innholdstjenester på Internett” (årsrap- ninger, i håp om at noen av disse skal lykkes” (op. port 1999:61). cit.). Dertil kommer at det kan være en avstand Det virker dessuten som om sannsynligheten for mellom retorikk og realiteter i årsrapportene: å velge ”mergers & acquisitions” eller industriell Mediekonsernene vil gjerne framstå – for andre og konvergens som strategi, øker med avstanden til for seg selv – som moderne og framtidsrettede, og konsernenes kjerneaktiviteter. Som S. Granhaug til dette formål er satsing på dot.com i dag en nød- har påpekt, er det f.eks. ”kun innenfor multimedia- vendighet. Samtidig er det avis konsernene kan, og området man kan snakke om noen nevneverdig som pengene kommer fra. konvergens mellom det tradisjonelle medie- Observasjoner som disse gjør det nærliggende å selskapet og aktører i telekommunikasjons- konkludere med at oppkjøp og sammenslåinger for sektoren” for Schibsteds vedkommende (Granhaug å realisere konvergens ikke er de store medie- 1999:44). Lignende forhold synes å gjøre seg gjel- konsernenes hovedstrategi. De synes å satse mer dende for A-pressen og Orkla Media. Helt sikre på dette kan vi imidlertid ikke være, for ingen av de • på bedriftsintegrasjon og til dels intern ekspan- nevnte årsrapporter er detaljerte nok til å kunne sjon i ”primærnæringen” avis

55 • samt på å konvergere sine eksisterende kjerne- ble åtte av de 100+ største medieselskapene valgt produkter til Internett-tjenester ut – fire med høy og fire med lav vekst. Høy vekst i analysen hadde Kinnevik/Modern Times Group og kjøper seg kun inn på for dem mer perifere IKT- (Sverige), CLT (Luxembourg), Carlton Communi- områder der de selv mangler fagkompetanse. Imid- cations (England) og Bertelsmann (Tyskland). Lav lertid knytter de betydelig framtidstro til disse fore- vekst hadde VNU (Nederland), Sanoma (Finland), løpig mer perifere områder, selv om de i første om- Fininvest (Italia) og TA (Sveits). gang har åpenbare problemer med å tjene penger på Selskapenes vekst og strategiske valg ble analy- dem. sert på bakgrunn av materiale som årsrapporter, Det er naturlig nok ingen opplysninger om nett- selskapsanalyser og artikler i fagtidsskrifter og avi- utgaver av avisene i Nordicoms register over be- ser. Med det kildemateriale som kunne fram- driftsintegrasjon. Den konklusjon som antydes i av- skaffes, måtte analysen av strategiene nødvendig- snittet ovenfor, understøtter derfor den tidligere vis bli en blanding av selskapenes uttalte målset- nevnte innvendingen mot Chan-Olmsteds metode tinger, oppnådde resultater og tredjeparts vurderin- med å bruke registre over “mergers and acquisi- ger av begge deler. Målet var imidlertid å finne ut tions” til å teste en hypotese om at ”M&A” er be- om forskjeller i vekst kunne tilbakeføres til for- driftenes hovedstrategi. Man kan knapt undres over skjellige strategier, som i hvilken retning selska- at virkeligheten fortoner seg slik, når alternativet er pene søkte å vokse (horisontal eller vertikal inte- utelatt fra analysegrunnlaget. grasjon, relatert eller urelatert diversifisering), De tre store mediekonsernene har alle sin basis hvilke vekstmetoder som ble benyttet (bedrifts- i de trykte mediene – hovedsakelig avisdrift, men integrasjon eller intern ekspansjon), internasjona- Schibsted var opprinnelig et bokforlag. For dem be- liseringens betydning, og hva som totalt sett fram- tyr konvergens også transformasjon – de må inn i sto som ”best practise in emerging markets”. den sektor der kringkasting, telekommunikasjoner Forfatterne konkluderte med at det ikke lyktes og informasjonsteknologi smelter sammen. De sel- dem å finne noen klar sammenheng mellom stra- skapene som allerede befinner seg i IKT-sektoren, tegi og vekst. Både vekst- og ikke-vekstselskapene har ikke et tilsvarende behov for transformasjon. hadde sterkest vekst langs den horisontale dimen- De trykte medienes produksjons- og distribusjons- sjonen. Langs den vertikale dimensjonen var det teknologi har de overhodet ikke bruk for. Hvor stort imidlertid en tendens til at vekstselskapene utvidet behov de har for de trykte mediene som innhold- sin virksomhet, mens ikke-vekstselskapene i større sprodusenter, avhenger av hvor selvforsynte de er. grad fokuserte på sine kjerneområder. Reduksjon Både Schibsted og A-pressen er allerede tungt inne av vertikale oppstrømsaktiviteter (dvs mot i kringkasting, f.eks. eier de en tredel hver av TV2, leverandørnivået) antas å være en hovedforklaring og A-pressen er dessuten en betydelig eier av lo- på den lave veksten hos disse selskapene. Når det kale TV-selskaper. Som selskap for trykte medier gjelder diversifisering, kan det også synes som at har de imidlertid intern vekst gjennom datterselskaper hadde gitt be- dre resultater enn strategiske allianser og oppkjøp. • intet å tilby tele- og IT-selskapene når det gjel- ”Våre cases har lært oss at det er særdeles vanske- der levende bilder lig å hente ut synergi mellom avis, tv, radio og bla- • noe mer når det gjelder databaser der, og framfor alt også til nye medier. Til det er det (fortsatt) dype kløfter mellom kulturer og pro- • og aller mest når det gjelder journalistikk duksjonsmetoder”, sier forfatterne (s. 244). Samti- Som nevnt, har A-pressen som uttalt målsetting å dig bemerker de at fokusering på vekst i stedet for bli en ledende leverandør av lokal journalistikk på lønnsomhet ikke nødvendigvis er den beste strategi nettet. Telenor har i år kjøpt seg inn i A-pressen. å ha, selv i ekspanderende markeder. Har kan det Disse betraktninger kan sammenlignes med den ligge en alternativ forklaring på forskjellene i vekst analyse Asle Borud, Scott Engebrigtsen og Rune de analyserte selskapene i mellom – de har ikke Jacobsen har foretatt av vekststrategier i større eu- hatt samme målsetting for sine strategier. ropeiske medieselskap (Borud et. al 1997). Formå- let med deres arbeid var å undersøke sammenhen- gen mellom strategi og vekst i et ekspanderende Sterke og svake sider ved metoden marked, der manglende vekst følgelig er ensbety- Som i det foreliggende arbeid, avgrenset både dende med tap av markedsandel og svekket framti- Helgesen og Granhaug analysen av årsrapporter til dig posisjon. For å belyse mulige sammenhenger et lite antall viktige aktører. For slike selskapers

56 vedkommende finnes det mye skriftlig dokumenta- En åpenbar innvending mot denne tilnærmings- sjon i tillegg til årsrapportene – dels fordi selska- måten er at bedriftene aldri vil røpe sine strategier pene selv bruker mediene til å eksponere sine syns- og planer i et intervju. Det er imidlertid ikke punkter, og dels fordi de i kraft av sin størrelse er usannsynlig at de vil røpe den strategiske tenkemå- gjenstand for kontinuerlig medieovervåkning. ten i et intervju – som at de er på utkikk etter en Metoden med å analysere skriftlig dokumenta- passende samarbeidspartner på innholdssiden. Det sjon synes velegnet dersom kun et mindre antall er også på dette nivået, med både selger og kjøper i sentrale aktører skal undersøkes. Den medie- en planlagt transaksjon anonymiserte, at vi kan vitenskapelige analyse av slikt materiale vil heller gjøre oss forhåpninger om å avdekke de generelle ikke være vesensforskjellig fra historikernes analy- mønstre i medie- og kommunikasjonsbedriftenes ser av dokumenter som beretninger og levninger: strategiske tenkning. De sier noe om det fenomen som skal belyses – i dette tilfellet valg av hovedstrategi – og de sier noe om dem som ytrer seg, i dette tilfellet de store Utvalg mediekonsernene. Det er ikke nødvendigvis sam- En dimensjon i M. Porters modell for konkurranse- menfall mellom disse dimensjonene, for ytringen analyse er knyttet til begrepet ’inntrengere’ (Porter om hovedstrategi behøver ikke være sann. 1980). I en analyse av industriell konvergens må En begrunnelse for utvalget av aktører såvel dette begrepet stå helt sentralt, da konvergens på som for valg av metode kan være at makt- dette nivået per definisjon innebærer at bedriftene fordelingen var skjev allerede på startstreken for krysser de tradisjonelle grensene mellom bransjer konvergeringsprosessen. I Norge blir kringkasting og markeder, horisontalt og vertikalt. Samtidig rei- og telekommunikasjoner fortsatt dominert av de ny- ser inntrengerbegrepet spørsmålet om ytre avgrens- lig avviklede statsmonopoler NRK og Telenor, det ning av analyseenhetene. IKT-bransjen trekker til ble utdelt kun én konsesjon på riksnivå for hver av seg oppmerksomhet også fra utenforliggende be- henholdsvis privat fjernsyn og radio, avisbransjen drifter, som ser et større potensial der enn i de er dominert av tre store konsern (Schibsted, Orkla, bransjer hvor de hittil har operert. Tradisjonelt har A-pressen), ukepressen dominert av et par konsern bilindustrien vært den næring andre bransjer har (Egmont, Aller) – og de dominerende selskapene målt seg mot – nå domineres listen over verdens innen trykte medier har også betydelig kontroll mest verdifulle selskaper, av IKT-bedrifter. Typisk over de nye radio- og fjernsynsselskapene. Selv om i så henseende er meldingen for en tid siden om at disse konsern hver for seg skulle kontrollere et den yngre generasjon i familien bak BMW vurderte mindre antall medie- og kommunikasjons-bedrifter, å selge seg ut – ungdommen var lei av bil, og øn- kontrollerer de både hver for seg og samlet en bety- sket seg over i medier og IT. delig del av den totale omsetningen i de berørte Det er derfor ikke uten interesse å kunne gjen- næringer. Derfor kan en analyse av deres strategier nomføre en bred undersøkelse av norske bedrifts- vise seg tilstrekkelig til å predikere med stor grad lederes holdning til og interesse for IKT. Hovedfor- av sannsynlighet hvordan konvergeringsprosessen målet må være å finne ut hvordan personer med vil utvikle seg. Vi står overfor en situasjon der strategisk innflytelse i næringslivet vurderer fram- ”stemmer teller, men ressurser avgjør”, for å para- tidsutsiktene i denne bransjen, og om de selv har frasere S. Rokkan (1966). investert eller planlegger å investere i den. Et for- Denne tilnærmingsmåten ville imidlertid ikke prosjekt kan være å kartlegge hva som allerede fin- avslørt tidenes fusjon mellom America Online og nes offentlig tilgjengelig av slike undersøkelser, Time Warner. Der var det vitterlig det lille og ny- ikke minst med sikte på å få avklart om disse dek- startede nettselskapet som la under seg den tradi- ker våre behov for informasjon om strategisk tenk- sjonsrike mediegiganten. ning. To andre spørsmål som må besvares, kan først illustreres gjennom valg S. M. Chan-Olmsted fant Spørreundersøkelser nødvendige for den amerikanske analysen. Chan- Som vi har sett, er det svakheter både ved bruk av Olmsted skriver at ”I decided to exclude the com- bedriftsregistre og årsberetninger som metode for å puter industry from this study of industry avdekke deres strategier. En tredje mulighet er å convergence because of the computer industry’s spørre bedriftene selv – gjennomføre en anonym, inherent volatile market nature and the complexity kvantitativ undersøkelse i hele bedriftspopula- of firms in the industry” (1998:38). De to spørsmå- sjonen eller et representativt utvalg av denne. lene er med andre ord:

57 1) Bør en undersøkelse omfatte samtlige av de formål. I den forbindelse spiller det en rolle at mo- bransjer som er i ferd med å konvergere til en dellen med de fire hovedformene for strategiske felles IKT-sektor, eller kan vi nøye oss med handlingsvalg, også kan brukes til å studere ek- noen av dem? spansjon innenfor egen bransje eller kommuni- kasjonsnæring. I forhold til det overordnede postu- 2) Hvordan vil vi definere begreper som firma, be- lat om industriell konvergens er naturligvis dette drift, selskap og konsern, og på hvilke nivå bør en helt sentral problemstilling. Bedrifter som alle- enhetene for undersøkelsen identifiseres? rede befinner seg der pengene antas å være når Ut fra de problemer Chan-Olmsted kom opp i, vir- konvergeringen er fullbrakt, har f.eks. ikke noe mo- ker det nærliggende å anta at svaret på det første tiv for å bidra til prosessen som sådan, da dette jo spørsmålet avhenger av løsningen på det andre. vil medføre ”utvandring” til mindre lukrative om- Hvis bedriftsenhetene lar seg identifisere på en me- råder. Bedrifter med tradisjon og kompetanse ningsfull måte, må det være en styrke for undersø- innenfor et område på retur, kan tross dette se det kelsen om også IT-bransjen ble inkludert. som mest fordelaktig å ekspandere der – kanskje Hva analyseenhetene angår, vil et avgjørende nettopp fordi konkurrentene orienterer seg mot nye moment være om identifikasjon av det strategiske områder og etterlater seg et tomrom. Som kjent ble nivået skal være en forutsetning for eller et resultat Norge en ledende skipsfartsnasjon ved å kjøpe opp av undersøkelsen. For bedrifter som inngår i kon- utrangerte seilskip da andre land gikk over til kull. sern, er det f.eks. ikke urimelig å forutsette at stra- Det kan bli mange ledige avislokaler når ”alle” er tegien fastlegges av styret på konsernnivå, og da på Internett. kan det synes lite hensiktsmessig å henvende seg Et grunnleggende spørsmål er i hvilken utstrek- til hver enkelt bedrift med spørsmål om deres stra- ning bedriftene tenker strategisk overhodet. Hvor tegi. For andre bedrifter kan dette imidlertid være sentralt står dette i styrets og ledelsens virksom- mindre opplagt – og det behøver ikke forholde seg het? Hvordan fordeler de ansvarlige organer sin tid slik selv i bedrifter der dette tilsynelatende er til- mellom kortsiktig problemløsning og langsiktig felle. Det synes derfor å være mest som taler for at planlegging? Hvordan fordeler den strategiske samtlige registrerte selskap i de berørte bransjer planleggingen seg mellom produkter, kunder, mar- bør inngå i universet av bedrifter, slik at identifika- keder og bedriften som helhet? Har bedriftsledel- sjonen av nivået for strategiske beslutninger blir et sen egne stabsorganer til disposisjon for sine strate- empirisk resultat av undersøkelsen. giske overveielser, og hva slags analytisk kompe- tanse benytter den seg i så fall av? Benytter den ek- sterne konsulenter i tillegg til eller i stedet for egne Spørreskjema stabsorganer, og henter den i tilfelle sin ekspertise Med spørreundersøkelse som metode vil det være fra konsulentfirma, bransjens utredningsinstitutt, mulig å analysere utviklingen både fra et kausalt og institutter for markedsanalyse, forskningsmiljøene et intensjonalt perspektiv. Sammenligning av eller hva? Og deltar bedriftens ekspertise i en kon- kvantifiserbare forhold i tid og rom vil i seg selv gi tinuerlig prosess, eller fastlegges strategien f.eks. i grunnlag for å trekke slutninger om årsaker og femårsplaner etter mønster av sovjetisk planøko- virkninger. I tillegg vil det imidlertid være mulig å nomi? spørre de ansvarlige om hensikten med bedriftenes Videre vil det være interessant å vite hvilken ut- strategivalg, for på dette grunnlag å trekke slutnin- strekning bedriftene benytter informasjonskanaler ger om motiver og konsekvenser. Eksempelvis kan som dagspresse, radio og TV, fagpresse, Internett, motivet for å kjøpe seg inn i en bedrift være taktisk messer og konferanser, samt personlige nettverk, og kortsiktig – en pengeplassering, eller et mot- som underlag for strategisk planlegging. Henter be- trekk mot andre aktørers antatt fiendtlige handlin- driftene sine kunnskaper fra de samme eller ulike ger – og konsekvensen være mer strategisk og lang- kilder? Hvor viktig er det å være orientert om det siktig viktig enn kjøper forestilte seg. samme som konkurrentene er orienterte om, og Det intensjonale perspektivet er viktig fordi in- hvor viktig er det å skaffe seg unik kunnskap og in- dustriell konvergens per definisjon forutsetter ek- formasjon? For Schibsted, Orkla og A-pressen er spansjon inn i tilstøtende bransjer eller næringer. likheten i den strategiske tenkningen mer påfal- Dette gjør det nødvendig å avklare om bedriftens lende enn forskjellene. Samtlige satser tungt på målsetting er å konvergere, eller om dette er det nettutgaver av de tradisjonelle avisene, samtlige utilsiktede resultatet av tiltak med andre (primære) supplerer med andre typer elektroniske tjenester,

58 samtlige synes å samarbeide med andre om disse vitet, og hvilke tanker bedriftene gjør seg om end- tjenestene, samtlige satser internasjonalt og samt- ringer i den offentlige politikk. lige satser primært øst for Norge. Når det gjelder konkurranseanalyse, synes det Og hva anser bedriftene for å være deres viktig- nærliggende å be bedriftene redegjøre for sitt syn ste strategiske ressurser? Er det deres produkt- på dette f.eks. ved hjelp av Porters (1980) ”five kunnskap eller markedskunnskap? Deres tradisjon forces”. Hva ser de som sitt marked eller arena for og erfaring, kontaktnett, opparbeidede tillit? Deres konkurransen, og hvem definerer de som kompetansenivå, kompetansens attraktivitet og – • leverandører eksklusivitet? Det vil også være av interesse å vite hvilken el- • inntrengere ler hvilke tilnærmingsmåter bedriftene benytter i deres strategiske arbeid. I det ovenfor nevnte arbei- • substitutter det av Reve og Stokke (1996) blir det f.eks. skilt • og kunder? mellom fem tilnærmingsmåter som kan tenkes an- vendt hver for seg eller i kombinasjon med hveran- Deltar bedriften i flere markeder, og hva karakteri- dre. Altså, i hvilken utstrekning benytter bedriften serer hvert av disse? seg av Når det gjelder verdikjedeanalyse, vil det være av interesse å undersøke hvordan bedriftene oppfatter • Scenarioanalyser eller forestillinger om fremti- verdiskapningen i den nåværende og eventuelt også den for næringen? den framtidige medie- eller IKT-næringen. En inn- • Industrianalyser eller forestillinger om ramme- fallsvinkel kan være å be bedriftene plassere seg i vilkårene for virksomheten? forhold til • Konkurranseanalyser eller forestillinger om hva • the value chain konkurrentene vil gjøre? • the value shop • Verdikjedeanalyser eller forestillinger om egen • the value network verdiskaping? som ”three distinct generic value configuration • Kjerneanalyser eller forestillinger om egne models required to understand and analyze firm- konkurransefortrinn? level value creation logic across a broad range of For hver av disse tilnærmingsmåter vil det naturlig- industries and firms” (Stabell and Fjeldstad 1998: vis være av betydelig interesse å vite hvilke tanker 413). En analyse langs disse dimensjoner vil også bedriften allerede har gjort seg – hvordan den ser kunne gi innsikt i bedriftenes potensiale til å mes- på fremtiden, rammevilkårene, konkurrentene, ver- tre de scenarier de ser og prøver å forholde seg til. diskapningen og egne fortrinn. Også når det gjelder kjerneanalyse vil det til en Når det gjelder fremtiden, vil det være nærlig- viss grad være bedriftenes selvinnsikt som under- gende å undersøke i hvilken utstrekning konver- søkes. Hva oppfatter de som sine viktigste gens faktisk er det scenario bedriftene forholder konkurransefortrinn, hva betrakter de som sine seg til, med den konsekvens at konvergens blir en kjerneaktiviteter? Har de en realistisk vurdering av selvoppfyllende profeti, slik T. Helgesen påpeker. sine fortrinns markedsverdi, og av hva som skaper Når det gjelder rammevilkårene, vil det foruten verdi i de næringer bedriftens næring konvergerer de spesifikke industrielle betingelser en bedrift må med? Med utgangspunkt i J. D. Thompsons (1967) forholde seg til, også være viktig å kartlegge deres skille mellom ”long-linked, intensive, and media- syn på og interaksjon med premissleverandører i ting technologies”, konstaterer f.eks. Stabell og omgivelsene, herunder også den offentlige politikk. Fjeldstad (1998:413) at Blant de interne industrielle betingelser vil det blant annet være interessant å studere oppfatnin- •”the long-linked technology delivers value by gene av organisering og arbeidsforhold (f.eks. faste transforming inputs into products, stillinger versus prosjektansettelser, fagorganise- • the intensive technology delivers value by ring og fagbevegelsens rolle). Blant de eksterne resolving unique customer problems, (politiske) betingelser vil det være interessant å studere forhold tilknyttet støtte- og kontrolltiltak, • and the mediating technology delivers value by erfaringer med egen evne til å påvirke politiske be- enabling direct and indirect exchanges between slutninger, synet på den offentlige politikks effekti- customers”

59 Konvergens kan bety at verdiskapningens underlig- Jeg har i dette arbeidet vist hvordan to metoder gende logikk må skiftes ut, suppleres, transforme- med sine respektive datamateriale tegner nokså res. Hva skjer med verdiskapningen etter hvert som forskjellige bilder av konvergens som strategi. Me- en bedrift beveger seg fra tradisjonell avisproduk- toden med å analysere statistikk over registrerte til- sjon via etablering av informasjonsbanker til den feller av bedriftsintegrasjon etterlater naturlig nok trer inn i markedet for mobiltelefoni? Hvilken verdi et inntrykk av at oppkjøp og sammenslåinger er den har dens kjerneaktivitet – innholdsproduksjon – i dominerende strategi – simpelthen fordi det er disse markeder? dette statistikken handler om. Metoden gir grunn- lag for en rekke interessante sammenligninger når det gjelder bruk av denne strategien, men ikke Avslutning grunnlag for å sammenligne den med bruk av den Industriell konvergens er både den mest og den alternative strategi for konvergens, intern ekspan- minst spektakulære av de aktiviteter som fører til sjon. sammensmeltning mellom kringkasting, telekom- Metoden med å analysere årsrapporter for de le- munikasjoner og informasjonsteknologi. Den til- dende mediekonsernene – som gjerne er involverte trekker seg betydelig oppmerksomhet når den i de mest spektakulære tilfellene av oppkjøp og dreier seg om oppkjøp eller sammenslåing av store sammenslåinger – bekrefter ikke inntrykket av at selskap som de fleste har et forhold til. Mindre dette er deres hovedstrategi, enn si den mest vel- oppmerksomhet vil det være om strategiske allian- lykkede av de strategier som utprøves for å møte ser og samarbeidsavtaler – ikke fordi de nødven- den nye teknologiske og markedsmessige virkelig- digvis er mindre viktige, men fordi aktiviteten kan heten. Den faktiske satsingen synes atskillig mer være vanskeligere å oppdage. Enda mindre opp- konsentrert om tradisjonelle kjerneområder enn merksomhet vil det være rundt konvergens gjen- konsernenes dot.com dokumenter kan gi inntrykk nom intern ekspansjon, i hvert fall hvis den finner av. At de markedsfører seg slik, indikerer at det er sted uten etablering av datterselskaper for de nye viktig for disse bedriftene ikke å framstå som sin- aktiviteter. Men også bedriftsintern konvergens ker i forhold til den informasjonsteknologiske ut- innebærer at det skjer noe. Aller minst oppmerk- viklingen. somhet vil det derfor trolig være om de bedrifter Det siste er likevel bare en hypotese, som best som kun ekspanderer på det aktivitetsområdet der lar seg besvare ved å foreta en spørreundersøkelse de alltid har befunnet seg – for ikke å snakke om de blant bedriftene i de berørte bransjer. Hva en slik som ikke foretar seg noe som helst for å vokse, men undersøkelse bør inneholde, har også vært gjen- er mer opptatt av å konsolidere stillingen og forbe- stand for drøfting i det foregående. Det gjenstår dre lønnsomheten i sin tradisjonelle aktivitet. Til imidlertid å gjennomføre den. gjengjeld kan dette være ”den tause majoritet” av bedrifter i de berørte bransjer.

Referanser Dagens Næringsliv 1.12.00. Gaugan, P. A. (1991) Mergers & Acquisitions. New York: Aftenposten 1.12.00 HarperCollins. A-pressen. Årsrapport 1999. Granhaug, S (1999) Bedriftsintegrasjon i medie- og tele- Borud, Asle, Scott Engebrigtsen og Rune Jacobsen (1997) kommunikasjonssektoren. Sandvika: Senter for Me- Vekststrategier i større europeiske medieselskaper – dieøkonomi, Handelshøyskolen BI. en komparativ analyse. Diplomoppgave. Sandvika: Harrie, E. (2000) The Nordic Media Market 2000. Media Senter for Medieøkonomi, Handelshøyskolen BI. Companies and Business Activities. Nordicom Media Chan-Olmsted, S. M. (1998) ’Mergers, Acquisitions, and Trends 5, Göteborg: Nordicom. Convergence: The Strategic Alliances of Broadcasting, Helgesen, T. (2000 A) ’Dagspressens strategier’. Medie- Cable Television, and Telephone Services’. Pp. 33-46 i verden nr 16. Sandvika: Senter for Medieøkonomi, The Journal of MediaEconomics, II (3). Handelshøyskolen BI.

Forfatteren takker professor Rolf Høyer ved Senter for Medieøkonomi for konstruktive kommentarer, samt Hamrin-stiftelsen for finansiering av arbeidet. Det inngår i Senter for Medieøkonomis prosjekt om mediekonsentrasjon, som forfatteren p.t. er ansvarlig for.

60 Helgesen, T. (2000 B) Dagspressens fremtid. Markeds- Rokkan, S. (1966) ”Norway: Numerical Democracy and orientering og konkurransekraft. Sandvika: Senter Corporate Pluralism”. I Dahl, R. A. (ed) Political for Medieøkonomi, Handelshøyskolen BI. Oppositions in Western Democracies. New Haven: MackLeod, Vicki (ed) (1996) Media Ownership and Yale University Press. Control in the Age of Convergence. London: Interna- Schibsted. Årsrapport 1999. tional Institute of communications (IIC). Stabell, C. B. and Fjeldstad, Ø. D. (1998) ‘Configuring McQuail, Denis, and Karen Siune (ed) (1998) Media Po- Value for Competitive Advantage: On Chains, Shops, licy: Convergence, Concentration & Commerce. The and Networks”. Strategic Management Journal, Vol. Euromedia Research Group, London: Sage. 19, 413-437. Kotler, P (1997) Marketing Management. Englewood Statistisk sentralbyrå (2000A) Sterk vekst i IKT-sysselsett- Cliffs: Prentice Hall. ingen. Dagens statistikk 24.11, i Ukens statistikk nr NOU 1999:26 Konvergens. Sammensmelting av tele-, 47. data- og mediesektorene. Statistisk sentralbyrå (2000B) Informasjons- og kommuni- Normann, R, & Ramirez, R (1993) ’From Value Chain to kasjonsteknologi (IKT)-sektoren. Omsetning 1995- Value Constellation: Designing Interactive Strategy’. 1999. Øker drøye 10 prosent årlig. Dagens statistikk Harvard Business Review 71 (4), pp. 65-77. 28.11.00, i Ukens statistikk nr. 48. Orkla. Årsrapport 1999. Thompson, J. D. (1967) Organizations in Action. New Oster, S. M. (1994) Modern Competitive Analysis. Oxford: York: McGraw-Hill. Oxford University Press. Thomsen, Niels (1972) Dagbladskonkurrencen 1870- Porter, M (1980) Competitive Strategy. New York: Free 1970. Universitetsforlaget i København, i kommisjon Press. hos E. C. Gads forlag. Reve, T. & Stokke, P. R. (1996) Strategisk analyse. Grunnlaget for praktisk strategiutvikling. Bergen: Fagbokforlaget.

61 62 Development of Media Research in Estonia

PEETER VIHALEMM

Regular empirical media research began in Estonia could not be based only on ideological mythology in 1965. The mid-1960s was the period of the birth but presumed a more or less objective picture of of empirical social sciences in general in Estonia. economic and social reality based on actual data. Although some successful and influential attempts The forceful introduction of empirical sociology in of empirical social research were made in the late 1965-1966 was closely connected with these re- 1920s and 1930s, the tradition of regular research form plans (which were never fully implemented). was not established before World War II. Fruitful development continued for several years, Until the late 1950s, empirical social sciences even in the beginning of political and ideological did not exist in the Soviet Union. Instead of re- stagnation after the crackdown on democratic de- search, society was described by using ideological velopments in Czechoslovakia. The years 1965- constructions of the Communist Party history. 1972 have been called the golden age of Soviet so- These were much more closed to religion than to ciology (Shlapentokh 1987: 33-56). science. Krushchev’s thaw brought some demo- The possibilities for empirical sociological re- cratic changes into political life and ideology but search were actively put to use in Estonia. Due to did not change the suspicious and hostile attitude close contacts with democratic-minded young soci- towards empirical social research as an “alien ologists in Leningrad and Moscow, and easier ac- bourgeois activity.” The years 1958-1964 has been cess to Western literature (especially through Finn- called the embryonic period of Soviet sociology ish contacts), students of Tartu University showed (Shlapentokh 1987: 13-32) – in 1958 the Soviet So- great interest towards the introduction of empirical ciological Association was established and in 1961- social studies. One of the first areas of the newborn 1964 the first sociological research units were es- empirical social studies was media research. A pio- tablished in Moscow, Leningrad and Novosibirsk. neer in the field of media studies was Ülo Voog- Young people who had contacts with Western soci- laid, on whose initiative the first comprehensive ologists and who had had opportunities for scholar- professional audience survey by the Tartu local ship in the West often headed the units. It was one newspaper Edasi was conducted in 1965. This was of the reasons why sociology was by that time one of the first representative surveys of a media viewed by officials with suspicion. audience in the Soviet Union. During 1966-1969, Attitudes towards sociology started to change in Edasi also carried out a large program of additional the middle of the 1960s. Empirical sociological re- empirical research, which involved polls, experi- search expanded into many areas of study and be- ments, and observations (Vooglaid 1972). gan to spread across the country. Sociology de- In 1967 Ülo Vooglaid established the Laboratory served official recognition and was very popular in of Sociology at Tartu University, which developed society; sociologists enjoyed both official and popu- within a short period into an influential centre for lar prestige. It happened in connection with Pre- regular media research across all the Soviet Union. mier Kosygin’s plans for economic reforms in the Another centre was established in Tallinn, where in USSR. Attempts at reforming the USSR’s economy 1965-1966, research groups at Estonian Radio and Estonian Television started studying the structure Department of Journalism and Communication, and interests of radio and television audiences. University of Tartu, Ülikooli 18, Tartu 50090, Annual conferences on mass communication [email protected] theory organised by the Sociological Laboratory of

63 Tartu University at Kääriku near Tartu from 1966 which was quite similar to the “uses and grati- to 1969 bridged the gap between empirical media fications” model, Estonian media researchers car- studies, which were rapidly developing in Estonia ried out comparative analyses of audience interests as elsewhere in the Soviet Union, and the contem- with the structure of media content. The results porary theoretical paradigms of Western mass com- were used not only for practical guidance of the munication research. At these conferences, young editorial staff but by researchers as a tool of researchers from many Russian universities and measuring social distance between different audi- Tartu University discussed relations between the ence groups and communicators. In the Soviet sys- media and society, media and personality, and me- tem, media content was created, structured and fil- dia and mass culture. Unfortunately, any participa- tered strictly according to the rules established by tion by researchers from outside the Iron Curtain the Communist Party, and thus the discovered con- was impossible; nevertheless these conferences flict between audiences’ expectations and the con- were very prestigious (Shlapentokh 1987: 38). tent provided by the censored media also served as After the first three Kääriku conferences, their an indicator of the growing gap between official proceedings – detailed reports of discussions, out- ideology and people’s needs and values. lines of social gatherings during the conferences, Without any survey it was clear that what the cartoons of participants, anecdotes and doggerel – Soviet media network offered was largely in con- were published. These editions, printed in the flict with the interests and expectations of the peo- printing house of Tartu University, were practically ple; however, journalists and liberal officials uncensored and accurately conveyed the free at- needed scientific arguments to introduce major mosphere at the conferences, which was very unu- changes. As official Soviet ideology included “sci- sual in the bureaucratised and ideologised world of entific methods” as a very important concept, the Soviet social sciences. This free atmosphere was Communist Party tried to lend a “scientific charac- one reason why three mimeographed small books ter” to all its activities. on cheap paper became well known and popular This fledging branch of sociology quickly spread among media researchers across the Soviet Union. into areas monopolised by the Communist Party, Another reason was their content. The Kääriku I threatening, among other things, the bureaucracy’s proceedings were titled Methodological Problems monopoly on information channels. That is why af- of Mass Communication Research and included ter the failure of economic reform and the ruthless outlines of different sociological and social-psycho- crackdown on the Prague events in 1968, the Com- logical approaches to the media (structural func- munist Party placed a firm grip on sociology. It was tionalism, theory of cognitive dissonance, symbolic only with the permission of the special commission interactionalism) without any ideological phraseol- at the Central Committee of the Communist Party ogy, which usually characterised all Soviet publica- that a sociological research effort could be con- tions in social sciences (Kääriku I 1967). Kääriku II ducted, and even with permission, publishing the was titled Value Orientations and Mass Communi- collected data was often difficult in Estonia and cation, discussing mainly the problems of personal practically impossible abroad. and social effects of the media and mechanisms of Nevertheless, media research in Estonia soon their influence (Kääriku II 1968). Many of these produced tangible results, which led to some problems were also discussed during Kääriku III, changes in media content and journalistic forms. where the main topic was Personality and Mass Supported and encouraged by survey results, the Communication (Kääriku III 1969). Tartu newspaper Edasi followed everyday life and The main purpose of the rapidly growing media popular attitudes in the late 1960s much more research at the end of the 1960s was practical: to closely, and its circulation increased from 44,000 in create feedback from the audiences to the editorial 1964 to 91,000 in 1969. The launching of Estonian staff of newspapers and broadcasting companies. Radio’s second programme in 1967, which com- At the same time, in these conditions, media re- bined current news and music, was similarly based search in Estonia also acquired a critical objective on research into listeners’ interests and expecta- – to give journalists an insight into the process of tions. media consumption, into real attitudes and prefer- ences of audiences, and thus provide journalists with arguments which would give more weight to Media Research in the 1970s and 1980s people’s real interests as an alternative to official The system of control over public life, which had ideological demands. Using the methodology, relaxed somewhat in the 1960s, regained force in

64 the early 1970s. In 1970 the Kääriku conferences tem. Since the mid-1970s, research activities con- on mass communication research were prohibited centrated on areas which were less important for and the proceedings of the fourth conference in the Communist Party officials and less controlled 1969, Mass Culture and Mass Communication, by them: the readership and content of the local could not be published. In 1975 the Laboratory of press and cultural weekly, book consumption. Sociology at Tartu University was closed down on In the 1970s, the first PhD dissertations in the the orders of the Central Committee of Estonian field of media research in Estonia were completed. Communist Party with the assistance of the KGB. Ülo Vooglaid defended his dissertation on audience The same kind of developments took place eve- research in 1970 at the Institute of Sociology in rywhere in the Soviet Empire. The years 1973-1975 Moscow, Peeter Vihalemm on the reception of have been called the time of purges in Soviet soci- newspapers texts in 1974 at Leningrad University, ology (Slapentokh 1987: 13). Restrictions and re- Marju Lauristin on content analysis in 1976 at pressions, which began in 1969 but developed Moscow University, and Andrus Saar on functional slowly at first, got into full swing some years later typology of radio broadcasts in 1977, also at Mos- (Ibidem: 43-56). Repressions struck mainly against cow University. Unfortunately, all publications critically oriented academic media sociology. Prac- connected with these dissertations are only avail- tically oriented professional media research in Es- able in Estonian and Russian. According to Soviet tonia continued to develop and became institution- rules, all dissertations (including dissertations on alised. In 1969 a sociological research group dialects of national languages) could be written started to work at Estonian Radio, a year later at only in Russian. Furthermore, the empirical results Estonian Television. From 1970 onward, these of surveys could not be published at all, as they groups conducted quarterly panel surveys of radio were considered to be “for official use only.” This and television audiences via listeners’ and viewers’ meant that for decades, Estonian media sociology diaries. Besides regular monitoring of audience developed without the open academic communica- structure, these groups examined the interests and tion with colleagues abroad, except for a few in- expectations of the audience, including construc- stances based on personal contacts with Finnish re- tion of empirical typology of viewers and listeners. searchers. For many years during the late 1970s and early 1980s, there was also a regular content analysis of Control over Media and Sociological Estonian Radio and Estonian Television broadcasts. Despite repressions, academic media research Research by the Soviet Regime also found ways to survive, using the cover of jour- The reason why Estonian media research could nalism studies. In 1976 the training of journalists at continue to develop more freely compared to the to- Tartu University was reorganised. In 1954-1976, tal ideological control exercised over the studies of journalism was offered as a special program in the Russian-language central press and broadcasting in Department of Estonian Philology; students could Moscow or Leningrad, can be understood only in choose it to specialise in after two years of general the context of knowledge about the hierarchical philological studies. Since 1976 journalism studies system of political control in the Soviet Union. have been based on their own curriculum and own Five levels of control and ideological canonisa- admittance of students. In 1978 the Department of tion can be distinguished in the Soviet media Journalism was established, chaired by Professor (Vihalemm and Lauristin 1997) that included all Juhan Peegel, a well-known folklorist and press aspects of the media: channels, sources and au- historian, who founded academic journalism train- thors, themes and topical areas, scales of events ing in Estonia in 1954. Research activities in the and genres (see Table 1). Department of Journalism concentrated on two The first and the highest level of control was ex- main directions: Estonian press history (Juhan ercised every day over the production of all texts Peegel, Epp Lauk) and media sociology (Marju which were highly canonised. It concerned the All- Lauristin, Peeter Vihalemm, Andrus Saar, Hagi Union party press, primarily the newspaper Pravda Shein; the latter two worked mainly in Tallinn, par- (Truth) and all Russian-language party press in the ticipating in research groups at Estonian Radio and Union republics (in case of Estonia it was the Estonian TV). As journalism in Tartu University newspaper Sovetskaya Estonia). The main source was officially a branch of Humanities, it was con- of information on this level was the news agency sidered to be less dangerous for the political sys- TASS, which in reality was a department of the

65 Central Committee of the Communist Party and media hierarchy, which existed out of the reach of functioned as the Orwellian Ministry of Truth, not Soviet censors. a journalistic institution. The production of TASS The same kind of control hierarchy functioned was anonymous; the majority of the identified au- also for scientific activities – both for research in- thors on this level were leading officials of the stitutions and topics of research. To the first level Communist Party and journalists with special sta- of total control belonged research institutions in tus. Moscow and Leningrad and all research groups The second level of control included the Com- connected with military industry. To the second munist Party press in the national languages, news level of control – institutes of the Academy of Sci- broadcasts in the electronic media, and coverage of ence in Soviet republics and all research groups local ideological, political and historical themes as dealing with the history of the Soviet Empire and well as economics, where since Khrushev’s thaw it the Communist Party. To the third level of control – was possible to express some criticism in analytical other research institutions in the capitals of the So- commentaries. On this level, a strict ideological viet republics, as well as national universities and control was implemented more flexibly: certain lo- trustful research groups in social sciences, economy cal variances of interpretations and modulations of and law representing official ideology. To the canonical texts were permitted and not all texts fourth level of control – provincial universities and were carefully controlled. higher education institutions, less trustful research An important feature of the Soviet-era Estonian groups in social sciences. Tartu University as a na- journalism was the permanent struggle for widen- tional learning institution officially belonged to the ing the borders of publicly permitted topics and third level, but it was located outside the capital journalistic forms. This struggle had visible results Tallinn and in practice was usually controlled as an on the third, medium level of control, which was institution of the fourth level. As a result, journal- specific for the local press on one hand and for the ism graduates from Tartu University were not specialised magazines and journals on the other trusted enough to work in media channels of the hand. Here, the external control was looser and the first and second levels of importance. duties of internal censorship were given to the chief In Soviet sociology there was a clear difference editors. The extent of their courage determined the between official sociology, which was so tightly extent to which the limits of canonisation and connected with the ideological activities of the standardisation could be broadened. Many Esto- Communist Party that Shlapentokh called it party nian editors and journalists actively used these op- sociology, and academically oriented professional portunities. sociology (1987: 80-106). Official sociology be- More freedom of expression was allowed in the longed to the first, second or third level, depending cultural press. It could be considered the fourth and on location and status of the research group: in lowest level of control in the hierarchy of legal Moscow, mainly to the first level, in some cases to press. On cultural pages journalists used compli- the second; in Leningrad and other larger Russian cated forms of indirect expression: metaphors, centres, mainly to the second level; and in the na- analogies, allusions and parodies. Readers learned tional republics, mainly to the third level, in some to read between the lines, to catch hints and draw cases to the second. Official sociologists were parallels. Critical ideas about Soviet reality were much more trusted and had more opportunities for often expressed in the form of art criticism. publishing, financing, travelling abroad, etc. For In the censored and ideologically edited version their professional career, loyalty to the Communist of reality described by the Soviet official media, regime and good friends inside the nomenklatura people did not recognise their own experiences. A were much more important than high professional remarkable proportion of real problems and events competence. were never reflected in the media content because Research groups at Estonian Radio and TV be- they did not correlate with the approved positive longed to the third level of control. It meant that standard (see e.g., Manaev 1989). For example, they had access to news broadcast research and open resistance to the system, poverty, crime and even to audience research of the Finnish TV, Voice other social delinquencies, even diseases and acci- of America and Radio Free Europe. But it also dents, could not exist in Soviet conditions. These meant that the results of Estonian Radio and TV “forbidden topics” could be found only in the alter- audience research were half-secret; they were re- native, underground or foreign media channels. stricted to official use and were available only for These channels can be viewed as the fifth level of radio and TV authorities, not for ordinary journal-

66 ific article, itical vents Genres ideology ), local), organisations,local CP economic and political news ordinary people

apparatchics journalistic elite, nomenclature, official nomenclature, ) history of USSR CP, ), Russian-language), journalists policy and inter- foreign news, economic political,

Sovetskaya Estonia Sovetskaya (e.g., (e.g., Pravda republicsCP press in Soviet historyof affairs, national news foreign Hierarchies of Political Control and Ideological Canonisation in Soviet Press of Political Control Hierarchies control, in-groupself-censor-control, non-canonicalship, gameslanguage texts, b)magazines, Women’s press pages of local papers Sport magazines, social b) experts Local correspondents,workers, community family community life, b) critics, scientists, Sport, social affairs, b) Individuals research, nature b)interview, Feature, community feuilleton parody review, of ‘permitted’ surveillance tion of canonical texts (CP) Party press (e.g.,officialleading TASS; government, All-Union all-Union commentary, variation of canonicalvariation languages ( institutionalised self- exploringcensorship, press,and broadening limits Komsomol magazines youth local correspondents, local education texts localTASS, of branches Soviets, governments, control, hiddencontrol, press system and official 4. of official level Low a)scientificand Cultural a)artists, Professional a)arts, Fine life,cultural a) Professional a)scient Essay, 1. control, produc- Total All-Union Communist Leading CP officials, Party politics, Ideology, International,All-Union Editorial, pol Level of control Level and canonisation Channels authors Sources, Themes, topical areas Scale of e 2.control, Strong CP press in nationalbureaucrats Party localstatistics, Economy, Republicanlocal Articles, columns, 3.control, Medium newspapers, Local journalists, Professional of life, way Work, Soviet Localreportage interview, Feature, 5. Absence of officialalternative ‘Samizdat’, Dissidents Critique of the Soviet Undergroundcommentaries News, Table 1. Table

67 ists or the broader public. Results about the audi- tory of the city, three kilometres from the main ences of foreign radio and TV were a complete se- building of the University. For that reason foreign- cret and went directly to the Communist Party and ers could not stay in Tartu overnight, and every for- KGB offices. The research group of the Department eign visitor was registered by the University’s for- of Journalism at Tartu University belonged to the eign office. fourth level of control and did not have access to all For Tartu media researchers regarded as not research topics but in turn was much more free in trustworthy by the authorities, it was even more the use of its results, except in publications abroad difficult to visit Western countries. Only in July and, to a lesser extent, in Moscow. It is important 1977 could Marju Lauristin visit Tampere as a tour- to mention here that the academic staff in the De- ist, and during this visit more regular exchanges partment as well as in all Tartu University were between Estonian and Finnish media researchers quite free in classroom teaching. were discussed. In August 1978, Marju Lauristin, Areas and topics of research did not have such a as a member of a tourist group, participated in the clear hierarchy of control but one can find similar World Sociological Congress in Uppsala. During tendencies. To the level of complete secret and to- this event several contacts were established and tal control belonged topics connected with the mili- among them were regular contacts with Professor tary and foreign policy, which was always control- Karl Erik Rosengren from the University of Lund. led by the KGB. To the second level – the history of After the liberation of Estonia, these contacts led to the Soviet Union and the Communist Party that was the establishment of the Swedish-Estonian com- under the immediate control of representatives of parative research programme BALTICOM. the Communist Party central or district commit- In the early 1980s, some possibilities for con- tees. To the third level – all other politically or tacts with Finnish colleagues occurred in connec- ideologically sensitive topics controlled by Com- tion with Soviet-Finnish seminars on mass commu- munist Party officials in research institutions. nication research. The second seminar was held in A similar hierarchy also functioned inside dif- Tampere in May 1981. The presentation by Marju ferent disciplines. Shlapentokh analyses two re- Lauristin was in the program and the text was pub- search areas in his book, the sociology of work and lished in the proceedings (Lauristin 1982), but the mass media and public opinion, clearly demon- Marju Lauristin herself was by this time on the strating that they belong to different levels of con- black list of “seriously mistaken” people who could trol and canonisation (1987: 133 –180). not travel abroad due to the signing of the dissent- The international co-operation of researchers ing Letter of Forty (see e.g., Misiunas and Taage- was strictly limited, even if it was between the so- pera 1993: 269). called socialist countries. In the case described be- Media researchers both from Tartu and Tallinn low concerning co-operative Leningrad-Estonia- participated in the third Soviet-Finnish seminar in Lithuania-Hungary research, the topic seemed to be Leningrad in May 1983, and researchers from ideologically neutral. Environmental protection in Tampere visited Estonia in May 1984. Neverthe- the Soviet ideological system perhaps belonged to less, Estonian-Finnish research contacts were ir- the fourth level of importance. But even in this regular. Regular international contacts were only case, all international exchange was forbidden after established in 1989-1990 and then, besides Tampe- the collection of empirical data. re, also with the Universities of Oslo, Lund, Göte- borg, Stockholm, Helsinki, Jyväskylä and Aarhus. Contacts with Nordic The contacts with Nordic colleagues were also an important window to scientific information from Media Researchers the other Western centres. Regular access to the re- Despite these difficulties, Estonian media research- search papers of Tampere University and to the ers had some contacts with their Nordic colleagues, journal Tiedotustutkimus gave Estonian research- especially from Tampere University in Finland. In ers, due to their knowledge of Finnish language, May 1972, Tapio Varis visited Tartu for some hours the opportunity to follow theoretical developments as a tourist and met occasionally with Marju and current debates in Western communication re- Lauristin, who was at that time the director of the search more easily than through the English-lan- Laboratory of Sociology. To visit Tartu was not guage sources which were accessible only in spe- easy, as it was a closed city for foreigners due to cial “closed” sections of the academic libraries in the large military airport partly located in the terri- Moscow.

68 Topics and Traditions why this paper is so comparatively well researched of Research in 1965-1991 – it was officially a local paper and belonged to the third level of control and canonisation (which con- The best-examined area of mass communication tinued even after becoming in fact a nationwide pa- processes in Estonia is audience structure. Audi- per). Experiments were allowed in its content and ence surveys were started in 1965, with regular ra- journalistic forms as well as active co-operation dio and television audience monitoring beginning with researchers. in 1970 (see Table 2). During Soviet times, the au- The research into the local press in 1979-1986 dience of the print media was examined much less can be considered as the second large and complex regularly. The bulk of the results of Soviet-era au- project. Large surveys yielded substantial data dience research is stored in the Estonian Social Sci- about the living conditions, lifestyle and value ence Data Archive at Tartu University and is avail- orientations of different groups of the population, able for researchers (www.psych.ut.ee/esta). and media use was interpreted in the context of In the 1970s and 1980s, content analysis was everyday life of the respondents, using both quanti- used more actively and regularly than in the 1990s, tative and qualitative methods of interpretation including some large research projects which tried (Vihalemm 1984; Hion, Lauristin and Vihalemm to collect data about all the main aspects of the 1988). Combining statistical cluster analysis with mass communication process. an in-depth analysis of some central representa- The first complex media research project in Es- tives of clusters (creating their typological portraits tonia was connected with the newspaper Edasi. on the basis of answers to the large questionnaires) During 1965-1975, its audience, content and jour- enabled connections to be drawn from tendencies nalists’ orientations were examined as well as in media use to cultural and social activities and three series of experiments conducted on the recep- living conditions. tion of texts from Edasi. There are several reasons

Table 2. Empirical Media Research in Estonia

Monitoring Survey Experiment Text Analysis

Journalists local press, 1970-71, 1979-80; all channels, 1988-89, 1995-96

Content radio & TV, 1978-87 Content analysis: local advertisements (all press, 1968-76, 1979-86, channels), since 1993; since 1998; weeklies, coverage of ethnic 1975-78, since 1998; relations (press), magazines, 1987; TV- since 1999 news, 1973-75; coverage of Estonia ferry cata- strophe, all channels, 1994-1996. Discourse analysis: press, since 1994

Audiences print media since 1992; local press, 1965-70, radio & TV since 1970 1979-86, 1998-1999; weeklies, 1975-78, 1998; magazines, 1987-89; books, 1979-90; radio, 1965-94, 1999; TV, 1966-89;

Effects press, 1980-81, local press, 1971-75; since 1991 audiovisual commercials, 1971-75

Functions, Context press, 1979-86, since local press, 1979-86; of Media Use 1998; books, 1977-90; radio, 1974-77 radio, 1974-77

69 The third large project Estonian media research- 2. Detailed character of initial data, detailed and ers carried out in 1980s was to assess the influence concrete empirical indicators. of the media on environmental attitudes in co-op- 3. Analysis of the data on different levels of gener- eration with sociologists from Leningrad, Vilnius alisation – on the lowest level of initial data, and Budapest. This study was planned as a com- then rising to the aggregated characteristics (in- parative research effort using the same question- dices), cluster analysis and empirical typo- naires and content categories in all four countries. logies. The results of large surveys and comparative con- tent analysis led to conclusions about the environ- Based on these principles, the primary method of mental attitudes of different groups of the popula- data collection has been a large survey using ques- tion and about the role of the media in their forma- tionnaires of 60-90 pages (800-1000 characteris- tion. The most interesting conclusion was perhaps tics) that were often supplemented by an additional the empirical typology of environmental conscious- interview. On the basis of these initial data, 50 to ness and the comparison of it with environmental 80 aggregated characteristics (indices) were usu- discourses in the media (Lauristin and Firsov 1987; ally constructed; for further generalisation, the ma- Lauristin 1991). Although the results of the project jority of the indices were subjected to typological had high scientific value, it was unfortunately not analysis (automatic classification of respondents on finalised as a fully comparative project according to the basis of a certain pattern of characteristics). its initial design. It developed that the researchers Sometimes content analysis has also been con- were not permitted to make direct comparisons be- ducted on the basis of the same principles – for tween the data sets from the Soviet Union and Hun- analysing the social orientation of the Edasi, 254 gary. It was made clear that international compara- initial categories were integrated into 40 indices, tive analysis belonged to the highest level of ideo- and from these, eight types of texts were con- logical control and these kinds of comparisons structed (Lauristin 1976). were not allowed for research groups who did not On the basis of a large survey, several typo- represent the official sociology. logies have been often created. A respondent would The fourth large project of the 1980s was the re- be characterised as belonging to different types at search about book consumption in Estonia, with the same time – to a particular type of newspaper five large waves of surveys carried out during reading, to another type of book consuming, to a 1979-1989. The buying and reading of books was third of value orientations, to a fourth of leisure ac- analysed in the context of life-style, activities and tivities, to a fifth of living conditions, etc. interests of different social groups. The typology of Typological analysis of newspaper reading was book buyers and an analysis of their reading prefer- carried out several times and the results were quite ences (Lauristin and Vihalemm 1986) demon- stable. Press consumption patterns of the 1970s strated that cultural stratification in the 1980s in and 1980s in Estonia were described by using a Estonia was much weaker compared to Western two-dimensional model: critical vs. non-critical at- countries (and compared to Estonia today). Cul- titude towards the media content and activeness vs. tural activities in Soviet-era Estonia were very high passivity of media consumption (Figure 1). in all social groups. National culture functioned as A similar typological analysis of media con- one of the fields of resistance to the totalitarian re- sumption was carried out on the basis of BMF Gal- gime. lup Media data from spring 1997 (Lauristin and In co-operation with Leningrad sociologists, led Vihalemm 1998). Although the indicators of media by Vladimir Yadov, certain traditions of empirical consumption were too different for direct compari- research were formed during 1968-1972 in the sons, it is possible to compare empirical trends and Laboratory of Sociology at Tartu University. Gen- say that polarisation between active and passive eral principles of research can be characterised as media users has become more significant among the following: Estonians. The increase of non-selectivity is related to the changed proportions between media channels 1. Complexity of the approach and an analysis of – the importance of TV watching is much higher in all research objects in their social context (e.g., general media use and the importance of reading, data collection not only about newspaper read- especially newspaper reading, is remarkably lower. ing but also about its social and cultural context Non-critical media use is more widely distributed – general interests and orientations, living con- due to the growth of the role of TV. In press con- ditions, leisure activities, etc.). sumption, both activity and critical orientation have

70 Figure 1. Press Consumption Patterns in Estonia in the 1970s and 1980s

Active

Pattern A (40 %): Pattern B (15 %):

active active non-selective

selective/critical consumers

consumers Critical, Non-critical selective

Pattern C (30 %): Pattern D (15 %):

passive critical passive indifferent

consumers consumers

Passive decreased. Using the typology of Figure 1 to char- The 1960s and 1970s, however, also saw a revo- acterise the current situation, one would conclude lutionary development in the applications of struc- that the largest types of press consumption among tural functionalism for analysing the Soviet media. Estonians today are not A and C but types C and D. Media studies helped to describe a reality much different from the canonised picture disseminated and supported by the ideological state apparatus. 1 Main Theoretical Approaches Instead of propagated pictures of harmonious social Western media sociology in the late 1960s departed relations and mythologies describing Soviet people from the functionalist approach and started to fa- as “unanimously devoted to ideals of Commu- vour critical studies strongly influenced by Marxist nism,” the studies described a variety of real inter- tradition. At the same time, the methodology of em- ests and values and examined the complicated na- pirical media research in Estonian sociology (as in ture of social self-regulation mechanisms and their Soviet sociology in general) in the 1960s and 1970s relations with official institutions. Empirical media became closely linked to the theoretical paradigm research had an important function supporting and of structural functionalism. Marxism, whose encouraging journalists in their attempts to resist rhetorics was compulsory in all social science writ- ideological pressure and political control, to feel ing in the Soviet Union, could not be seriously ap- themselves responsible and accountable for their plied as the methodological paradigm in empirical people and national culture, not for the official media studies because this would have inevitably ideological and political system. In realising this led to the ideologisation of media research in the function under Soviet conditions, the functionalist spirit of official dogmatism. A critical attitude to- approach was paradoxically more fruitful than the wards the Western media and mass culture was critical one. part of everyday Communist propaganda, and this In the late 1970s and in 1980s, models of uses was a reason why critical approaches, popular and gratifications were implemented in various au- among Western researchers in the 1960s and dience surveys. Because of its focus on individual 1970s, did not have an emancipating influence in choices, this approach was in overt conflict with the conditions of the totalitarian Soviet system. The the official concept of Soviet media as an “ideo- development of the critical media studies paradigm logical weapon in the hands of Communist party” in Estonian media research started only after inde- or a “collective propagandist and organiser of pendence was regained. masses.” Studying media consumption in the con-

71 text of everyday life of people and looking at the at Tartu University has not conducted any nation- media as a provider of practical information, as a ally representative surveys since the establishment leisure activity or as an object for critical evalua- of BMF Gallup Media. For academic purposes, tion by local opinion leaders – both activities stood however, it is possible to use all survey results far apart from the normative picture of Soviet from BMF Gallup Media (including the newest propaganda. data sets). Besides data collection, BMF Gallup It is important and interesting to mention that Media compiles and publishes a yearbook titled Estonian researchers did not implement their re- Baltic Media Book. Since 1998 they have also a search paradigms simply by following examples of website www.mediafacts.com, a dynamic online Western research but instead developed original data collection of media facts, statistics and con- communication models and methodological sche- tacts, covering the Baltic countries and expanding mes. Unfortunately the Iron Curtain cut off these into Finland and Russia. BMF Gallup Media does findings from international scientific debate, and not have a monopoly on the media research busi- media research in Estonia, as well as in other So- ness in Estonia; ad hoc studies are also conducted viet centres, remained isolated and mostly un- by other companies – Saar Poll (especially content known to the international research community. analysis) and Turu-Uuringute AS. The situation started to change in the early 1990s and Estonian media research has since been in- Main research projects. Academic media studies creasingly included in international academic de- are concentrated in the Department of Journalism bate. New research projects (some described be- at Tartu University. Five large research projects low) are primarily influenced by the theory of pub- took place in the 1990s: lic sphere and critical media analysis, social • Development of the media in the Baltic coun- constructivism, and the methodology of social rep- tries (1991-1993) – a joint project of media resentations and critical discourse analysis. scholars from Tartu, Riga, Vilnius and Oslo, supported by the Norwegian Ministry of Foreign Estonian Media Research in 1990s Affairs, University of Oslo, the Foundations for Free Speech and for the Local Media in Oslo. Changes in organisation of research. Almost a The outcome of this project was the first exten- decade of independence has also been a period of sive book about the Baltic media, Towards a development of media research into a branch of Civic Society: The Baltic Media’s Long Road to business. In 1992, the media and market research Freedom. It was edited by Svennik Høyer, Epp company BMF Gallup Media was established (it Lauk and Peeter Vihalemm, and published in earlier used the name Baltic Media Facts), co- Tartu in the summer of 1993. The book over- owned by the Finnish Gallup and the Estonian mar- views the development of the media in the Bal- ket research company Emor. In the same year, BMF tic countries from the beginning of publishing in started both the National Media Survey, measuring the 16th century, concentrating on the emergence audience structure of all printed media channels in of the national press: its development during Estonia two times per year, and the TV and Radio 1900-1940, the pressure of the Soviet-era and Diary Survey four times per year. A bit later, the the first stages of post-Communist transition. In Target Group Index Survey (buying habits and pref- connection with this project, the Baltic Associa- erences for major kinds of products, two times per tion for Media Research (BAMR) was estab- year), the Kids Media Survey and the Advertising lished in May 1993. Expenditure Survey (advertisement volumes in all Following the work that led to Towards a media channels) were started. In 1997 the perma- Civic Society, the historical and sociological ap- nent monitoring of TV and radio audiences was in- proaches to the development of the Estonian troduced to replace the quarterly survey (Baltic media have become much closer to each other in Media Book 2000: 14). the Department of Journalism. As BMF Gallup Media is a highly professional organisation conducting a representative national • BALTICOM research program (1991-1996) – a survey every few weeks and strictly following the joint project of media scholars from Tartu, international rules and standards in data collection, Lund, Göteborg and Tampere, supported by the the research groups at Estonian Radio and Estonian Swedish Royal Academy of Sciences, the Swed- TV were not able to compete and thus finished ish Institute, the Swedish National Board of their activities. Also, the Department of Journalism Psychological Defence, the Estonian Science

72 Foundation and the Open Estonia Foundation. media system and media use in the framework The main result of the project was the book Re- of institutional and cultural changes; role of the turn to the Western World: Cultural and Politi- media in integration of Russophones into Esto- cal Perspectives on the Estonian Post-Commu- nian society), but also analyses the Soviet pe- nist Transition (edited by Marju Lauristin and riod (levels and forms of ideological and politi- Peeter Vihalemm with Karl Erik Rosengren and cal control, expressed through censorship as Lennart Weibull, published by Tartu University well as editing; conflicts between ideological Press in 1997). The book analyses civilizational, control and cultural resistance) and the period regional, social and individual contexts of Esto- of pre-war independence (from the viewpoint of nian transition; gives an overview of historical changing journalistic conventions). The main developments in Estonia during 1987-1997; outcome of the project will be the book Media analyses national spaces in the Baltic area; and Social Change in the Baltic Countries, in traces the development of political culture and which scholars from Riga, Vilnius and Oslo will value systems, and, last but not least, analyses also participate and which should be published changes in the Estonian media during the last in early 2001. decade. Another part of the project is a joint research effort with scholars from Konstanz and Tampere • The Estonia ferry catastrophe: authorities, the – Media construction of national identities in media and the public (1994-1996) – a joint pro- post-war Europe (nationalism and the press in ject of several Swedish, Finnish and Estonian Austria, Germany, Switzerland, Finland and Es- media scholars on media coverage of the large tonia in 1945-1995). The main outcome of this ferry catastrophe on September 28, 1994, and project will be a book edited by Wilhelm Kempf crisis communication after the disaster, sup- and Heikki Luostarinen and published in 2001. ported by the Swedish National Board of Psy- chological Defence. The main result of the pro- Development of the study programs. In 1990, just ject was presented in seven research reports, prior to formal independence, the journalism cur- published in 1996 in Stockholm, among them riculum like all others in Tartu University was reor- two on the basis of Estonian data – The Disaster ganised. The requirement to follow official Soviet in Estonian Media (ed. by Marju Lauristin and curriculae used by Moscow University was abol- Peeter Vihalemm) and När nyheter nadde Est- ished and individual study programs were estab- land (“When the News Reached Estonia,” au- lished. Tartu University introduced a system of 4 + thors Andrus Saar, Göran Stütz and Eino Tubin). 2 + 4, meaning 4 years of BA studies (160 credits, 1 credit = 40 study hours), 2 years of MA studies • Database and publications on media trends and (80 credits), and 4 years of doctoral studies (160 research documentation in the Baltic countries credits). Post-graduate study programs in journal- (1996-1999) – a joint project of NORDICOM ism and mass communication were opened in 1992. and BAMR, supported by the Nordic Council of Since then, 16 masters’ theses (MA) and 2 doctoral Ministers. The main outcome of the project was (PhD) dissertations have been defended (Epp Lauk presented in the three books: 1) NORDICOM in 1997 and Triin Vihalemm in 1999 – topics of 1996 & BAMR 1996. Bibliography of Nordic dissertations are given in the bibliography). and Baltic Mass Communication Literature – In 1996 a BA program in public relations was media research bibliography in Estonia, Latvia started. Public relations are studied in the context and Lithuania 1995-1996; 2) Nordic Baltic Me- of organisational and market communication, po- dia Statistics – media development trends in litical communication and knowledge management. Baltic countries 1990-1997; 3) Baltic Media Re- This new speciality has broadened the scope of aca- searchers – data about media researchers and demic research in the field of communications be- research projects, a bibliography of media lit- yond the traditional media research. In the summer erature in the Baltic countries in 1997-1998. of 2000, master and doctoral programs in media and communication were opened. Since May 2000 • Media and social change (1997-2000) – inte- the department has a new name – the Department grates several projects dealing with different pe- of Journalism and Communication. riods in Estonian history and supported by the Estonian Science Foundation and Estonian Min- Current state of the research. Comparing the bib- istry of Education. The main focus is concen- liographical data (Nordicom 1996 & BAMR 1996) trated on the last decade (development of the on media and communication research between the

73 Nordic and Baltic countries in 1996 (a total of 179 able differences were found in the interpretation publications in all three Baltic countries, compared and legitimacy of reforms by comparing dis- to 334 publications in Denmark, 340 in Finland, courses of journalists, politicians and repre- 265 in Norway and 352 in Sweden), one can con- sentatives of the general public. The comparison clude that despite more than thirty years of media of political discourses in different European research, this field was still underrepresented in countries, concerning political, economic and Baltic social sciences. The situation is improving social reforms (e.g., enlargement of the EU) and now, as a new generation of researchers is starting disclosing “mythologies”, “ideologies” or “criti- their academic careers in a different environment, cal arguments,” could be of great interest. where from the very beginning of their research 3) Changing professional culture in the media. they are involved in international theoretical debate Generational replacement of journalists. Devel- and horizon-broadening co-operation with media opment of journalistic conventions and dis- scholars from other European countries. courses. This traditional area of interest for the In the context of this co-operation, research in- Department of Journalism and Communication terests of Estonian media scholars are currently fo- at Tartu University now has a new framework cused on the following problems: connected with the marketisation and liberation 1) Development of the media system and media processes in Estonian society. Department market, changes in the media use. Develop- scholars have followed the emergence of the ments in Estonian media provide an exemplary journalistic profession in Estonia since the last case of extreme liberalisation and the subse- century, comparing it with similar processes in quent domination of a few foreign companies in the Nordic countries. In the last decade research the media market. At the same time, the speed has focused on the changes in the journalistic of computerisation and Internet access in Esto- professional conventions and the convergence of nian society, especially among the young gen- genres and shifts in professional values. eration, is one of the fastest in post-Communist countries. As a result, processes of rapid frag- 4) The role of the media in the nation building mentation and social divergence among the au- processes and integration of minorities into so- dience into “information poor” and “information ciety. Ethnic issues are at the forefront of inter- rich” have accelerated during the last decade. national interest concerning developments in the Baltic countries. In this context the role of 2) Media and political communication. Develop- the media is being assessed in constructing na- ments in political culture and changes in politi- tional identities and in creating a common pub- cal discourse. Problems of political domination lic sphere for different ethnic communities. Me- and legitimacy. The model of relationships be- dia monitoring of integration processes has been tween the media and political forces in Estonia underway since early 1999. has switched from open partisanship at the time of the “singing revolution” to the current em- Shaped by a series of dramatic changes during the phasis on autonomy and a “watchdog” attitude. last four decades, Estonian media studies are now Changes in public political discourse, analysed seeking and establishing new theoretical models in various studies, have revealed a shift from that will relate developments in the media and the initial “mythological” form to “ideological” communication to the processes of societal trans- and “critical-rational” argumentation. Consider- formation occurring in the post-Communist world.

The article is based on a paper presented at the conference Communication Science in Eastern Europe: De- velopment and Actual Situation (1989-1999) in Leipzig on October 28-29, 1999.

74 Note Lauristin, Marju (1982) On the Relationship between Mass Communication and Personality, Group and Mass 1. This part of the article uses text from a lecture given Levels of Consciousness. In Social Role of Mass by Prof. Marju Lauristin during the Third Nordic- Communication. Report of the second Soviet-Finnish Baltic Summer School on Communication Studies in seminar. University of Tampere, Department of Jour- Kungälv on August 14, 1999. nalism and Mass Communication, Publications, Series B, Vol. 8, 193-204. Selected Bibliography Lauristin, Marju (1984) The Possibilities of Social Progno- sis in Mass Communication Research. In City – Way Baltic Media Book 2000 (2000) Tallinn, Riga and Vilnius: of Life – Mass Communication. Report of the third BMF Gallup Media. New data also available Soviet-Finnish seminar. University of Tampere, De- electronically – www.mediafacts.com partment of Journalism and Mass Communication, Baltic Media Researchers. Bibliography of Media Litera- Publications, Series B, Vol. 13, 235-245. ture 1997-1998 (1999) Tartu: Baltic Association for Lauristin, Marju (1991) Public Participation as an Edu- Media Research. cational Process. An East European View. In Deelstra, Harro, Halliki (1997) Change of Journalistic Conventions. Tjeerd & Oleg Yanitsky (eds.) Cities of Europe: The Whose Speech Was Represented in Estonian Public’s Role in Shaping the Urban Environment. Newspapers in 1920s and 1930s? In Koivisto, Juha & Moscow: Mezhdunarodnye otnoshenia Publishers, Lauk, Epp (eds.) Journalism at the Crossroads: 117-132. Perspectives on Research. Tartu: Tartu University Lauristin, Marju (1998) Transformations of Public Sphere Press, 93-107. and Changing Role of the Media in Post-Communist Hion, Ene; Marju Lauristin & Peeter Vihalemm (1988) Life- Society. In Sztompka, Piotr (ed.) Building Open So- Styles in Contemporary Estonia. Tallinn: Perioodika. ciety and Perspectives of Sociology in East-Central Høyer, Svennik; Epp Lauk & Peeter Vihalemm (eds.) Europe. Pre-Congress Volumes of the 14th World Con- (1993) Towards a Civic Society: The Baltic Media’s gress of Sociology. Montreal: International Socio- Long Road to Freedom. Tartu: Baltic Association for logical Association. 1998, 117-129. Media Research/Nota Baltica Ltd. Lauristin, Marju & Boris Firsov (eds.) (1987) Massovaja Kääriku I (1967) Materialõ vstrechi sociologov “Metodo- kommunikatsija i ohrana sredõ. [Mass commun- logicheskije problemõ issledovanija massovoi ication and environmental protection]. Tallinn: Eesti kommunikatsii” [Proceedings of the sociological con- Raamat. ference “Methodological Problems of Mass Com- Lauristin, Marju & Peeter Vihalemm (1986) Raama- munication Research”]. Tartu: Tartu University. tunõudlus ja kirjanduskultuur [Book demand and Kääriku II (1968) Materialõ vstrechi sociologov “Tsen- literary culture]. Keel ja Kirjandus, 7, 8, 385-393, nostnõje orientatsii lichnosti i massovaja kommuni- 459-468. katsija” [Proceedings of the sociological conference Lauristin, Marju; Peeter Vihalemm; Sulev Uus & Juhan “Value Orientations and Mass Communication”]. Peegel (1987) Rajoonileht ja lugeja [Local paper and Tartu: Tartu University. its reader]. Tallinn: Eesti Raamat. Kääriku III (1969) Materialõ vstrechi sociologov Lauristin, Marju & Peeter Vihalemm (eds.) (1996). Estonia: “Lichnost i massovaja kommunikatsija” [Procee- The Disaster in Estonian Media. Stockholm: Styrel- dings of the sociological conference “Personality and sen för psykologiskt försvar. Mass Communication”]. Tartu: Tartu University. Lauristin, Marju & Peeter Vihalemm with Karl Erik Rosen- Lauk, Epp (1996) Estonian Journalists in Search of New gren & Lennart Weibull (eds.) (1997) Return to the Professional Identity. Javnost/The Public, 3, 4, 93- Western World: Cultural and Political Perspectives 106. on Estonian Post-Communist Transition. Tartu: Tartu Lauk, Epp (1997) Historical and Sociological Perspec- University Press. tives on the Development of Estonian Journalism. Lauristin, Marju & Peeter Vihalemm (1998) Media Use and Dissertationes de mediis et communicationibus Uni- Social Changes in Estonia. In Estonian Human versitatis Tartuensis 1. Tartu: Tartu University Press. Development Report 1998. Tallinn: UNDP, 31-37. Lauk, Epp (1999) Practice of Soviet Censorship in the Also available electronically – www.undp.ee Press: The Case of Estonia. Nordicom Information, Manaev, Oleg (1989) A Vicious Circle in Soviet Media- 21, 3, 27-40. Audience Relations. European Journal of Communi- Lauk, Epp (1999) Trends in the Development of the Esto- cation, 4, 3, 287-306. nian Media Market in the 1990s. Media Development, Misiunas, Romualdas & Rein Taagepera (1993) The Baltic 3, 27-36. States: Years of Dependence 1940-1990. London: Lauristin, Marju (1976) Analiz soderzhanija kak metod Hurst & Co. issledovanija sotsialnoi napravlennosti massovoi infor- Nordic Baltic Media Statistics 1998 (1999) Göteborg: matsii [Content analysis as a method of research of so- Nordicom. cial orientation of mass media]. Unpublished doctoral NORDICOM 1996 & BAMR 1996. Bibliography of Nordic dissertation. Tartu University, Department of the and Baltic Mass Communications Literature (1997) Estonian Language. Aarhus: Nordicom.

75 Pärl-Lõhmus, Maarja (1997) Journalistic Editing in a Vihalemm Peeter; Epp Lauk & Marju Lauristin (1997) Closed Society. In Koivisto, Juha & Epp Lauk (eds.) Estonian Media in the Process of Change. In Lauristin, Journalism at the Crossroads: Perspectives on Re- Marju & Peeter Vihalemm with Karl Erik Rosengren search. Tartu: Tartu University Press, 108-120. & Lennart Weibull (eds.) Return to the Western Shlapentokh, Vladimir (1987) The Politics of Sociology in World: Cultural and Political Perspectives on the Soviet Union. Delphic Monograph Series. Boul- Estonian Post-Communist Transition. Tartu: Tartu der: Westview Press. University Press. 1997, 227-240. Tammerk, Tarmo (1998) Legal Framework. In Schmid, Vihalemm, Peeter & Marju Lauristin (1997) Political Helga (ed.) Understanding the Media in the Baltic Control and Ideological Canonisation. The Estonian States. Düsseldorf: European Institute for the Media, Press during the Soviet Period. In Mühle, Eduard 9-20. (Hrsg.) Vom Instrument der Partei zur “vierten Unt, Aune (1998) The Broadcast Media. In Schmid, Helga Gewalt”. Marburg: Herder-Institut. 1997, 103-109. (ed.) Understanding the Media in the Baltic States. Vihalemm, Triin (1999) Formation of Collective Identity Düsseldorf: European Institute for the Media, 33-46. among Russophone Population of Estonia. Disser- Veskimägi, Margo & Triin Susi (1998) Too Many Fish in tationes de mediis et communicationibus Universitatis the Pond?: Estonia. In Development of the Audio- Tartuensis 2. Tartu: Tartu University Press. visual Landscape in Central Europe since 1989. Vihalemm, Triin (1999) Local and Global Orientations of Luton: University of Luton/John Libbey Media, 111- Media Consumption in Estonia. In Estonian Human 138. Development Report 1999. Tallinn: UNDP, 42-49. Vihalemm, Peeter (1984) Mass Communication and the Also available electronically – www.undp.ee Development of Personality. In City – Way of Life – Vooglaid, Ülo (1972) Metodõ, ispolzovannõje pri issle- Mass Communication. Report of the third Soviet- dovanii auditorii gazetõ Edasi i dejatelnosti redaktsii Finnish seminar. University of Tampere, Department [Methods used for investigation of the readership of of Journalism and Mass Communication, Publications, the newspaper Edasi and the activities of the editorial Series B, Vol. 13, 69-78. board]. In Vooglaid, Ülo (ed.) Trudõ po sotsiologii, Vol. II. Tartu: Tartu University.

76 Organisationskommunikation Ett forskningsfält på framväxt

SARA DALFELT, MATS HEIDE & CHARLOTTE SIMONSSON

Var finns de svenska medie- och kommunikations- Sveriges Informationsförening och Handelshögsko- forskarna som forskar i organisationskommunik- lan i Stockholm anordnat kurser tillsammans. Ris- ation? Ja, anmärkningsvärt nog verkar dessa perso- ken är att ekonomerna med tiden koloniserar ämnet ner fortfarande lysa med sin frånvaro. Detta tycker organisationskommunikation. Detta är olyckligt ef- vi är märkligt av en rad anledningar. tersom ekonomer generellt sett inte har samma ge- För det första verkar de svenska forskarna ha digna kunskaper i kommunikationsvetenskap som missat att organisationskommunikation är ett forsk- MKV-forskarna, och i värsta fall riskerar fältet ningsfält som internationellt sett åtnjuter ett stort organisationskommunikation att urholkas och och stadigt ökande intresse. Det är ett livfullt och simplifieras. blomstrande ämne med t.ex. flera nya tidskrifter, Vårt syfte med denna artikel är att skapa en de- bokserier och ett ökande antal doktorsexamina. batt kring organisationskommunikationens position Inom International Communication Association inom MKV, och stimulera till ett ökat intresse för (ICA) har organisationskommunikation dessutom forskning om organisationskommunikation i vuxit till att bli den näst största gruppen (Taylor, Sverige och i övriga nordiska länder. Flanagin, Cheney & Seibold, 2001). För det andra ingår organisationskommunika- Organisationskommunikation – ett tion som en del av grundutbildningen vid de flesta utbildningsorter i Sverige. Bland studenter brukar forskningsfält utan tydliga gränser organisationskommunikation också vara ett av de Det finns många definitioner av organisations- mest populära områdena. Trots detta har området kommunikation och det är oklart vilka domäner be- hittills haft en relativt perifer position inom MKV- greppet innefattar (Weick, 1983; Goldhaber, 1993; forskningen. De få forskare som varit verksamma Downs, 1999). Enligt Goldhaber (1993) kan orga- inom fältet har gett sig av från akademin, och arbe- nisationskommunikation referera till vad helst en tar istället som konsulter och rådgivare (jfr författare önskar. Detta påstående kan tyckas något Falkheimer, 2001). överdrivet, men inte desto mindre är det problema- För det tredje existerar det ett mycket stort in- tiskt att organisationskommunikation är ett så pass tresse bland praktiker, t.ex. informatörer, personal- elastiskt begrepp. Vår avsikt är inte att presentera vetare och chefer, för kommunikationsfrågor som är en slutgiltig definition av vad organisationskommu- relaterade till organisationer och organisations- nikation innefattar. Genom att peka på några cen- fenomen. Inte minst märks det i Sveriges Informa- trala frågor och relationen till närliggande discipli- tionsförenings kursutbud. Det finns dock tendenser ner och forskningsfält, hoppas vi ändå att bidra till som visar på att föreningen söker ett allt större en ökad tydlighet om vad organisationskommu- samarbete med företagsekonomer; exempelvis har nikation innebär. För det första kan man fråga sig vilken typ av Avdelningen för medie- och kommunikationsveten- organisationer som begreppet organisationskom- skap, Lunds universitet, Box 114, SE 221 00 Lund, munikation refererar till. Organisationsbegreppet [email protected], [email protected], & är något problematiskt, eftersom det kan innefatta [email protected], många sociala fenomen – allt från små lokala sam-

77 manslutningar och föreningar, globala rörelser så- Ytterligare en aspekt som har bidragit till att som Attac och Greenpeace, till mer traditionella or- organisationskommunikation är ett tämligen otyd- ganisationer som företag och offentliga myndighe- ligt och fragmenterat område, är att det saknar en ter. Forskningen om organisationskommunikation tydlig akademisk hemvist. I Sverige spänner organi- har dock främst intresserat sig för den sistnämnda sationskommunikation idag över flera olika akade- typen av organisationer, dvs. olika sorters formella miska ämnen såsom medie- och kommunikations- arbetsorganisationer. vetenskap, organisationspsykologi, organisations- En annan, och mer omtvistad fråga rör skiljelin- sociologi och företagsekonomi. Ett stort problem är jen mellan extern och intern kommunikation – en att det saknas forskning inom fältet utifrån ett mer distinktion som handlar om vilka av en organisa- gediget och renodlat kommunikationsperspektiv. tions olika intressenter som ska inkluderas i be- Naturligt nog har inte forskare i företagsekonomi, greppet organisationskommunikation. Är det en- psykologi och sociologi primärt varit intresserade bart organisationens egna medlemmar/anställda el- av kommunikation; de behandlar snarare kommuni- ler även externa intressenter såsom kunder, aktieä- kation som en sekundär aspekt i undersökningen av gare och journalister? Här går det att urskilja två andra organisatoriska fenomen. grupperingar av forskare. Den ena inkluderar en- Även internationellt sett har forskningsområdet bart intern kommunikation i sin definition av orga- organisationskommunikation brottats med vissa nisationskommunikation (t.ex. Goldhaber, 1993; existensproblem, eftersom forskarna inte har kun- Conrad & Poole, 1998), medan den andra grupper- nat enas om till vilket akademiskt ämne det tillhör ingen hävdar att organisationskommunikation bör – ”speech communication”, kommunikationsveten- omfatta både intern och extern kommunikation skap, organisationsteori eller företagsekonomi. I (t.ex. Putnam & Cheney, 1995; Miller, 1999). Allt- USA har dock organisationskommunikation haft en sedan områdets akademiska genombrott under något tydligare akademisk hemvist än i andra län- 1950-och 60-talen har tyngdpunkten legat på intern der. Där växte intresset för organisationskommuni- kommunikation, men under senare år tycks den kation fram inom ämnet ”speech communication” grupp av forskare som förespråkar en vidare syn på (se mer om detta nedan), och det är fortfarande det organisationskommunikation ha vuxit i antal. Detta ämne som starkast förknippas med organisations- kan kopplas till att det har blivit allt svårare att kommunikation (Redding, 1985; Grunig, 1992b). skilja mellan extern och intern kommunikation, då gränserna mellan en organisation och dess omgiv- Relationen mellan organisations- ning har blivit alltmer flytande och diffusa. Detta beror inte minst på ny informationsteknik, som kommunikation, PR och marknadsföring bl.a. har möjliggjort nya organisationsformer som En vanlig fråga då innebörden av organisations- nätverksorganisationer och virtuella organisationer. kommunikation diskuteras är var gränserna går Ett annat exempel på alltmer flytande gränser är att gentemot andra närbesläktade forskningsområden samarbetet mellan organisationer och deras leve- såsom public relations (PR), marknadsföring, rela- rantörer blir allt tätare, vilket kan yttra sig i att le- tionsmarknadsföring, social marknadsföring etc. verantörer rent fysiskt flyttar in i en organisation Kanske kan man tycka att organisationskommuni- eller att deras datasystem länkas samman med de kation borde omfatta alla dessa begrepp; alla rör ju företag de har som kunder. på ett eller annat sätt organisationers kommunika- Idén om den alltför skarpa gränsdragningen tion. Larsson (2001: 66) är inne på just den linjen mellan intern och extern kommunikation har dock då han hävdar att ”[…] organisationskommunika- ännu inte fått något större genomslag i den forsk- tion inbegriper företags, myndigheters och intresse- ning som bedrivs. Enligt Salem (1999) är det fort- organs alla kommunikativa handlingar och inte- farande mycket sällsynt med artiklar där studier av raktioner.” (vår kursivering) Vi anser dock att det intern och extern kommunikation kombineras. Do- finns ett antal skillnader mellan dessa områden, minansen av intern kommunikation återspeglas som är väsentliga att peka på: dessutom tydligt i de flesta av introduktionsböcker- En första särskiljande aspekt är att PR och de na (t.ex. Kreps, 1990; Byers, 1997; Conrad & olika ”marknadsbegreppen” främst är inriktade mot Poole, 1998; Miller, 1999) och handböckerna (t.ex. professionella kommunikatörers (informatörer, PR- Jablin, Putnam, Roberts & Porter, 1987; Goldhaber utövare och marknadsförare) verksamhet, medan & Barnett, 1988; Jablin & Putnamn, 2001) inom organisationskommunikation vanligtvis implicerar området. en betoning på icke-professionella kommunika-

78 törer, dvs. ”vanliga” chefer och medarbetare inom Med tanke på att PR-aktiviteter kan riktas mot organisationen (jfr J. Grunig & L. Grunig, 1989; en organisations alla intressenter, kan PR även om- Grunig, 1992a). Distinktionen mellan professio- fatta intern kommunikation. Traditionellt sett har nella och icke-professionella kommunikatörer pe- dock PR främst förknippats med extern kommuni- kar på en central skillnad, men samtidigt är den kation, medan intern kommunikation har kopplats inte helt oproblematisk. Till exempel kan en fram- till organisationskommunikation (Redding & gångsrik VD i sitt arbete – med eller utan stöd av Tompkins, 1988; Redding, 1989; Grunig, 1992b). professionella kommunikatörer – lyckas bidra till Som tidigare nämnts tenderar organisationers grän- att skapa goda relationer till ett företags olika ser att bli alltmer flytande, och det ter det sig allt publiker. Är då inte detta att betrakta som PR? mindre relevant att skilja mellan extern och intern Formell och informell kommunikation utgör yt- kommunikation. Vi tycker oss därför se ett ökat be- terligare en särskiljande aspekt. Medan PR och hov av ett närmare samarbete mellan forskare inom olika former av marknadsföring främst refererar till PR och organisationskommunikation. en formell form av kommunikation, menar vi att Vad gäller forskningens syfte anser vi att organisationskommunikation inkluderar såväl for- organisationskommunikation präglas av en större mell som informell kommunikation (jfr Redding, bredd och pluralism än PR-forskningen. Den tidiga 1989; Larsson, 2001; Salem 1999). Andra forskare forskningen inom organisationskommunikation ut- (t.ex. J. Grunig & L. Grunig, 1989) har hävdat att gick främst från ett ledningsperspektiv och strävan organisationskommunikation enbart handlar om var att generera kunskap som bidrog till att för- kommunikation som uppstår naturligt och utan bättra organisationers effektivitet. Under senare år koppling till den formella strukturen i en organisa- har det dock skapats nya forskningsperspektiv som tion, dvs. informell kommunikation. Detta stämmer inte är lika pragmatiskt orienterade på så vis att dock inte överens med den forskning som har be- lösningar av praktiska kommunikationsproblem drivits. En central forskningsfråga inom området inte står i centrum. Forskningen om organisations- för organisationskommunikation har t.ex. varit hur kommunikation intresserar sig inte heller längre informationsflödet inom organisationer är relaterat enbart för ledningens perspektiv, utan utgår från till den formella strukturen (Putnam & Cheney, olika gruppers perspektiv och intressen. Syftet med 1995). forskningen kan vara att skapa en ökad förståelse Vi kan vidare konstatera att organisationskom- för organiseringsprocesser eller att synliggöra munikation, PR och marknadsföring inbegriper dominansprocesser och bidra till organisationsmed- kommunikationsaktiviteter med olika syften och lemmarnas emancipation (se mer om detta nedan). olika publiker/intressenter/ målgrupper. Marknads- Inom PR- forskningen finns det tecken på liknande föring refererar till kommunikation som syftar till utvecklingstendenser (t.ex. L’Etang & Pieczka, att föra ut och sälja en produkt eller tjänst på en 1996), men PR-fältets fokusering på relationer kan marknad. Marknadsförare kommunicerar således ända sägas utgöra ett snävare syfte. främst med en organisations kunder (J. Grunig & L. Vi uppfattar organisationskommunikation som Grunig, 1989; Larsson, 2001; Newsom, Turk & ett mer omfattande begrepp än PR. Kanske PR Kruckeberg, 1996). PR har traditionellt sett defi- skulle kunna beskrivas som ett delfält inom nierats i termer av planerade och målinriktade organisationskommunikation, då PR primärt intres- kommunikationsaktiviteter, som syftar till att skapa serar sig för informatörers formella och målinrik- goda relationer mellan en organisation och dess tade kommunikationsverksamhet. Grunig (1992a) olika publiker. Det primära syftet med PR är att hävdar däremot att såväl PR som organisations- uppnå relationseffekter, inte säljeffekter – även om kommunikation bör reserveras för den kommunika- goda relationer på sikt också kan ge goda sälj- tion som sker med stöd av kommunikationsspecia- resultat. PR-aktiviteter av olika slag vänder sig hel- lister inom och mellan organisationer. Han menar ler inte enbart till kunder, utan till en organisations t.ex. att om informatörer utbildar chefer i interper- alla intressenter som påverkar eller påverkas av en sonell kommunikation, så rör det sig om PR/orga- organisation (Grunig & Hunt, 1984; Harris, 1995). nisationskommunikation, men om chefer kommuni- Social marknadsföring och relationsmarknads- cerar på eget bevåg så faller det utanför hans defi- föring är begrepp som rör sig i en gråzon mellan nition av de båda begreppen. Man måste dock vara marknadsföring och PR (jfr Larsson, 2001). medveten om att en större del av organisationers

79 kommunikation sker utan inblandning av kommu- ledning samt retorik. Under hela 1900-talet har frå- nikationsspecialister, varför Grunigs synsätt fram- geställningarna inom organisationskommunikation står som alltför snävt. utvecklats parallellt med för tiden rådande organi- sationsteorier. Intresset för organisationers kommu- Planerad kommunikation nikation kan härledas till 1920- talet och initiera- des inom det amerikanska ämnet ”speech” (Red- – den svenska uppfinningen ding, 1985; Redding & Tompkins, 1988; Putnam & Bland svenska MKV-forskare används ytterligare Cheney, 1995, Putnam, Phillips & Chapman, ett begrepp som berör organisationers kommunika- 1996). Vid denna tid bestod det som i dag kallas tion – planerad kommunikation. Det är ett relativt organisationskommunikation främst av utbildning nytt begrepp, som bl.a. inbegriper organisationers av chefer och studenter för att de skulle bli drivna planerade, formella kommunikation gentemot en och duktiga kommunikatörer. Utbildningen hand- bestämd målgrupp i syfte att förändra dess åsikter lade i praktiken om träning i retorik. Ett exempel eller beteende. Det är således ett begrepp som lig- på en aktör från denna tid är Dale Carnegie, som ger mycket nära PR, och i svensk litteratur används skrev texter om hur chefer kunde bli goda talare. de båda begreppen ibland synonymt (t.ex. Larsson, En viktig händelse som bidrog till att intresset 2001). Möjligen skulle man kunna hävda att plane- för kommunikation och organisation ökade, var rad kommunikation rymmer en kraftigare betoning USA:s inblandning i andra världskriget 1941. Del- på förändring av människors attityder och hand- tagandet i kriget innebar massmobilisering och nya lingar än vad PR gör. PR syftar främst till att skapa krav på chefer inom såväl tillverkningsindustri som och upprätthålla goda relationer med relevanta militär att kunna instruera och kommunicera effek- publiker. tivt. Dessa händelser bidrog till att lägga grunden Forskning om planerad kommunikation har i för den starka instrumentella tradition som länge stor utsträckning kommit att förknippas med analys varit tongivande inom organisationskommunika- och utvärdering av större informationskampanjer, tion. exempelvis om hälsoproblem samt trafik- och Den moderna organisationskommunikations- miljöfrågor (t.ex. Palm, 1994; Jarlbro & Palm, forskningen brukar dateras till år 1942 (Redding & 1996; Sandberg, 1996; Linderholm, 1997). Inte säl- Tompkins, 1988). Detta årtal publicerade Alexan- lan är det kampanjer som härrör från offentliga der Heron boken Sharing Information With Em- myndigheter som står i centrum, vilket innebär att ployees, vilken behandlar problematiken kring planerad kommunikation också ligger nära begrep- kommunikation mellan ledning och medarbetare. pet samhällskommunikation. PR har främst för- W. Charles Redding var dock den forskare som ut- knippats med privata organisationer, men på senare vecklade organisationskommunikation till ett aka- år har begreppet även trängt in i olika offentliga or- demiskt ämne (Clair, 1999), och han brukar också ganisationer. omnämnas som ämnets fader (Tompkins, 1997). Internationellt sett förekommer begreppet pla- Fram till och med 1950-talet utgjordes forsk- nerad kommunikation sällan eller aldrig, utan det ning om organisationskommunikation sålunda tycks främst vara ett begrepp som används i främst av affärsretorik, övertalningsstrategier för Sverige. Oss veterligen är Windahl och Signitzers ledningen, utformning av precisa och läsvänliga bok Using Communication Theory: An Introduc- rapporter och effektivitetsstudier av olika medier tion to Planned Communication (1992), den enda (Redding, 1985; Putnam & Cheney, 1995). Under publikation innehållande begreppet ”planned com- 1950-talet skrevs de första doktorsavhandlingarna munication” som fått internationell spridning. Pla- inom ämnet och forskargrupper började formeras nerad kommunikation är alltså inte ett begrepp som vid ett antal olika amerikanska universitet. är gångbart i internationella sammanhang, vilket Under 1960-talen blev också studierna i orga- väcker frågan om det inte vore bättre att ersätta det nisationskommunikation allt mer vetenskapliga, med andra begrepp såsom PR, social marknadsfö- och forskarna kom i allt större utsträckning att in- ring, samhällskommunikation, hälsokommuni- tressera sig för intern organisationskommuni- kation etc. kation (Redding & Tompkins, 1988). Detta reflek- teras bland annat i den tidens texter om organi- sationskommunikation, t.ex. Redding och Sanborn En historisk tillbakablick (1964) som definierar organisationskommunikation Organisationskommunikation härstammar från ti- som sändning och mottagning av information inom diga amerikanska teorier om organisation, företags- komplexa organisationer. Det dröjde dock till slutet

80 av 1960-talet och början av 1970-talet (Redding, tiva skola. Till det modernistiska paradigmet räk- 1985) innan termen organisationskommunikation nas även de något senare tillkomna human rela- togs i bruk. Tidigare hade framför allt termen ”bu- tions- och human resource-skolorna. Även om siness and industrial communication” brukats för dessa skolor lägger mer betoning på individen i or- detta forskningsområde. ganisationen, delar de uppfattningen att formella strukturer, administrativa funktioner och ledning- ens kontrollsystem är nyckelfaktorer för att utforma Perspektiv inom forskningsfältet och sköta organisationer (Euske & Roberts, 1987). Fram till början av 1980-talet existerade i princip Ontologin inom det modernistiska perspektivet endast ett perspektiv inom fältet organisations- är att verkligheten existerar som en objektiv och kommunikation. Detta förändrades dock år 1981, mätbar företeelse. Sociala fenomen betraktas lika- som anses vara ett viktigt år för ämnets utveckling ledes som konkreta, materiella enheter. Den sociala (Taylor m.fl., 2001). Då hölls en konferens i ämnet, verkligheten antas existera utanför individen och ta som sedermera ledde fram till publiceringen av an- form innan den mänskliga handlingen och aktivite- tologin Communication and Organization (Putnam ten träder in i bilden (Burrell & Morgan, 1979). In- & Pacanowsky, 1983). I den presenteras två nya dividen är således inte delaktig i strukturer och perspektiv inom ämnet – det tolkande och det kri- struktureringsprocesser som därför kan planeras, tiska perspektivet. Bakom dessa alternativa per- implementeras och upprätthållas, utan att den spektiv fanns två principiella motiv. För det första mänskliga faktorn tas med i beräkningarna i någon en önskan om att komma bort från det då domine- större omfattning. För att undersöka och studera de rande ledningsperspektivet och en strävan efter att objektiva och statiska fenomen som organisationer bli ett eget ämne skilt från företagsekonomi. För utgör, förespråkar modernisterna kvantitativa me- det andra existerade det ett ökat missnöje med den toder. Präglade av den positivistiska vetenskaps- då dominerande metodologin inom fältet – en strikt traditionen eftersträvar de att finna universella reg- empirism eller positivism med betoning på orsak- ler för att förutsäga verkligheten (Putnam, 1982, verkan effekter, operationalisering av variabler, ka- 1983). tegorisering av data, objektivitet och kvantitativa Kommunikation anses i det modernistiska per- analyser. spektivet vara en variabel, som påverkar såväl indi- Flera forskare har gjort olika försök att dela in viders som organisationers produktivitet, såsom fältet. Ett exempel är Krone, Jablin och Putnam vilka andra variabler som helst, t.ex. organisations- (1987) som har identifierat fyra olika perspektiv: klimat, struktur, lön etc. Genom att se budskap som mekanistiskt, psykologiskt, tolkande-symboliskt en fysisk substans definierar modernisten kommu- och system-interaktionistiskt. Ett annat exempel är nikationen i termer av överföring, kanaler och ef- Putnam m.fl. (1996) som har identifierat sex styck- fekter (Putnam, 1982, 1983). Ur ett kommunika- en metaforer inom fältet: kanal-, lins- , länk-, utfö- tionsteoretiskt perspektiv skulle vi säga att det fö- rande-, symbol-, röst- och diskursmetaforen. Den relåg en transmissionssyn på kommunikation (jfr indelning som är bäst lämpad för vårt syfte är Red- Carey, 1988). Lingvistikern Michael Reddy (1993) ding och Tompkins (1988) indelning: modernistisk, beskriver denna syn på kommunikation med kulturorienterad och kritisk tradition. Styrkan med lednings- eller överföringsmetaforen. Enligt Reddy denna indelning är att den inte är så pass detaljerad innebär denna metafor att människor utgår från att att det blir svåröverskådligt samt att den omfattar språket kan överföra tankar och känslor från en viktiga faktorer som ontologi, epistemologi, syn på person till en annan. Stephen Axley (1984), profes- organisation och syn på kommunikation. Nedan sor i organisationskommunikation, hävdar att led- kommer vi att kortfattat beskriva och diskutera de ningsmetaforen är förhärskande inom såväl littera- tre olika traditionerna. tur om organisationskommunikation och ledarskap, som i praktiken. Detta leder enligt Axley till en orealistisk optimism om hur betydelser kan över- Den modernistiska traditionen föras mellan personer. Tyngdpunkten i organisa- Den modernistiska traditionen har hittills varit den tionskommunikationen läggs då på att utforma ef- dominerande inom fältet (jfr Wert-Gray, Center, fektiva meddelanden, och mottagarens roll blir Brashers & Meyers, 1991). Denna tradition har sitt reducerad till att ta emot (avsedda) betydelser från ursprung i de klassiska organisationsteoretiska sko- orden. lorna, exempelvis Taylors scientific management, Den modernistiska traditionens verklighetsupp- Webers byråkratiska skola och Fayols administra- fattning innebär att organisationer betraktas som

81 rationella och instrumentella enheter. System- perspektivet inom fältet. Bland annat vände sig teorin, som dominerade inom samhällsvetenskapen forskarna mot den modernistiska synen på organi- under 1960- och 1970-talet, bidrog också till detta sationer som stabila och kontrollerbara enheter, sätt att betrakta kommunikation och organisationer. (Putnam m.fl., 1996; Trethewey, 1997). Vidare rik- Systemteorin innebar bland annat att organisatio- tades kritik mot avsaknaden av ett teoretiskt ram- ner uppfattades som öppna system med en bestämd verk samt mot den modernistiska synen på organi- gräns mot sin omgivning. Att ett system är öppet sation som ett objektivt fenomen (Putnam & innebär att det ständigt sker ett utbyte av informa- Cheney, 1995; Redding & Tompkins, 1988). tion och material med omgivningen, samt att orga- De kulturorienterade forskarna var mycket kri- nisationen kontinuerligt anpassar sig efter föränd- tiska till synen på kommunikation som en variabel ringar i omgivningen för att kunna överleva. och som en linjär transmissionsprocess (Putnam, Inom det modernistiska perspektivet på 1983). Istället ansåg dessa forskare att kommunika- organisationskommunikation är målet med kunskap tion är ett konstruerande medel, dvs. det som pro- och forskning om kommunikativa aspekter att ducerar och reproducerar organisationer. Denna syn skapa bättre förutsättningar för kontroll och förut- på kommunikation överensstämmer med andra ord sägbarhet i organisationen (Redding & Tompkins, med James Careys (1988) rituella perspektiv på 1988). Kontroll är en central fråga som återkommer kommunikation, dvs. att kommunikation är det som inom flera områden av det modernistiska perspekti- skapar och vidmakthåller gemenskaper. vet på organisationskommunikation. Inställningen För forskarna inom fältet organisationskommu- att organisationer är rationella, kontroller- och nikation innebär den kulturella vändningen att in- beräkningsbara har bidragit till att majoriteten av tresset för språk, symboler, betydelser och organi- forskningen inom denna tradition utgår från ett sationskulturer kom i centrum (Smircich & Calás, ledningsperspektiv, med syfte att effektivisera 1987). Särskilt centralt för den kulturorienterade verksamheten. Ett exempel på forskare inom den forskaren är människors tolkningar, dvs. det sätt på modernistiska traditionen är Jablin (1987), som har vilket individen skapar mening, tolkar och struktu- gjort en genomgång av den omfattande forskning rerar sin omgivning genom kommunikation. som behandlar förhållandet mellan formell organi- En forskare som har haft särskilt stor betydelse sationsstruktur och kommunikation. De dimensio- för utvecklingen av fältet organisationskommuni- ner som studeras är bland annat organisationens kation är den amerikanske organisationspsykologen grad av formalisering, centralisering och komplexi- Karl E. Weick. Redan år 1969 publicerade Weick tet (horisontell och vertikal), och hur dessa aspek- den inflytelserika boken The Social Psychology of ter står i relation till kommunikationen mellan Organizing, i vilken han lanserar neologismen or- människor och vilken inverkan det har på kommu- ganisering. Det begreppet innebär en betoning på nikationens ändamålsenlighet. att organisationer inte existerar som stabila system, dvs. en reifierade syn på organisationer, utan är i en ständig pågående organiseringsprocess där kommu- Den kulturorienterade traditionen nikation har en avgörande betydelse. Weick (1995: Som vi tidigare har berört, uppkom den kultur- 75) understryker hur viktig och integrerad orienterade traditionen under de första åren på kommunikationen är i en organisation: 1980-talet. Denna tradition kallas ibland även för If the communication activity stops, the den tolkande (Putnam, 1983). Initieringen av tradi- organization disappears. If the communication tionen sammanfaller med den s.k. kulturella vänd- activity becomes confused, the organization ningen (eng. cultural turn), vilken skedde i början begins to malfunction. These outcomes are av 1980-talet inom de flesta samhällsvetenskapliga unsurprising because the communication ämnen. Denna vändning innebär en ökad fokuse- activity is the organization. ring på studier av samhället och organisationer som kulturer, istället för att studera deras institutionella Kommunikation är följaktligen en central del av och strukturella egenskaper. I och med den kultu- organiseringsprocesserna (jfr Eisenberg & Riley, rella vändningen började forskarna se människor 1988), och genom den skapas gemensamma bety- som aktiva aktörer, som tillsammans med andra delser, värderingar och sätt att tänka (Trethewey, producerar och reproducerar den sociala verklighe- 2000). Den nära kopplingen mellan organisering ten. och kommunikation har inneburit att vissa fors- Flera forskare inom fältet organisationskom- kare, såsom Weick (1969, 1995, 2001) och Bantz munikation var missnöjda med det då dominerade (1989), till och med sätter likhetstecken mellan or-

82 ganisering och kommunikation. Med andra ord, ses det om den s.k. kritiska vändningen (eng. critical organisationer som socialt konstruerade enheter turn) (för en utomordentlig översikt av forskningen som skapas och vidmakthålls genom ständiga om den kritiska och postmodernistiska teorin och kommunikationsprocesser. organisationsteorin – se Alvesson & Deetz, 1996). I linje med traditionens ontologi används kvali- Denna tradition är en utveckling av de social- tativa metoder. Flera kulturorienterade forskare har konstruktionistiska tankegångarna inom den hämtat metodologisk inspiration från bl.a. antropo- kulturorienterade traditionen. Skillnaden ligger logi, t.ex. Geertz (1973), och lingvistik, t.ex. bland annat i att den kritiska traditionen i större ut- Lakoff och Johnson (1981). Geertz har exempelvis sträckning betonar makt och kontroll (Putnam, bidragit med begreppet ”täta” beskrivningar, vilket m.fl., 1996). En huvudtes är att olika organisations- innebär att forskare ska försöka återge något utsnitt medlemmar har olika möjligheter att kontrollera av den studerade verkligheten så utförligt som möj- konstruktionen av gemensamma betydelser på ligt. Lakoff och Johnson (1980) är framför allt grund av t.ex. position och roll i organisationen, kända för sin bok Metaphors We Live By, vilken be- kön, utbildning, socialt nätverk och retorisk för- handlar metaforers betydelse för oss människor. måga (Deetz & Kersten, 1983; Putnam m.fl., Metaforer är enligt Lakoff och Johnson en viktig 1996). Chefer har till exempel större makt att defi- del av vårt vardagsspråk, och påverkar hur vi tän- niera verkligheten än övriga medarbetare. Kommu- ker och agerar. Inom den kulturorienterade traditio- nikationsprocessen kan därför enligt denna tradi- nen är det vanligt att använda metaforer för att så- tion inte uppfattas som neutral. Kommunikationen väl beskriva som analysera empiriskt material, och språkanvändningen antas producera och repro- t.ex. organisationen som en maskin eller som en ducera vissa sociala och politiska strukturer i orga- hjärna (jfr Morgan, 1997). nisationerna. Forskare inom den kritiska traditio- Målet med forskningen inom denna tradition är nen intresserar sig inte enbart för hur social verk- att få en bättre förståelse för de vardagliga händel- lighet konstrueras, utan snarare för varför en viss serna och processerna i organisationen, snarare än verklighetsbild främjas framför andra. att uppnå ett effektivitetsmål ur ett lednings- Majoriteten av forskarna inom den kritiska tra- perspektiv. Exempel på forskning inom den kultur- ditionen använder kvalitativa metoder. Till skillnad orienterade traditionen är Boje (1995), som har på- från forskare inom den kulturorienterade traditio- visat att det i organisationer existerar olika berät- nen, använder forskarna inom denna tradition i telser (eng. narratives) vilka strukturerar den so- större utsträckning konversations- och diskurs- ciala verkligheten för organisationsmedlemmarna. analyser. Dessa har dock olika möjligheter att påverka Målet för den kritiska traditionen är bland annat organisationsdiskursen. Exempelvis försöker led- att avtäcka det som vanligtvis tas-för-givet och där- ningen för Disney Studios att producera och repro- med inte ifrågasätts, t.ex. olika maktrelationer som ducera sin egen historiska berättelse, men den kon- påverkar vem som säger vad, när och vem som har kurrerar samtidigt med andra alternativa berättel- rätt att definiera olika situationer. Ett ideal för den ser som florerar i organisationen (Putnam m.fl., kritiska traditionen är i Habermasiansk anda eman- 1996). Ett annat exempel på forskning inom den cipation, dvs. att frigöra organisationsmedlem- kulturorienterade traditionen är Rosen (1988) som marna från förtryck. Detta ska uppnås genom att har studerat en julfest på en reklambyrå. Rosen gör forskarna upplyser och undervisar medlemmar om en s.k. tät beskrivning av denna ceremoni och visar förhållandena i organisationerna. Det är tänkt att hur olika symboler och symbolhandlingar förstär- de ska reagera när de blir upplysta om förhållan- ker och reproducerar en viss social struktur och dena, och själva agera och förändra dessa tillstånd. kultur. Ett exempel på forskning inom denna tradition är Deetz´ (1992) bok Democracy in an Age of Cor- porate Colonization. Enligt Deetz har de moderna Den kritiska traditionen företagen koloniserat en allt större del av samhället Även om det fanns embryo till kritisk forskning och även människors identitet. Företagen har såle- inom organisationskommunikation redan i början des blivit de primära institutionerna i samhället av 1980-talet, brukar uppkomsten av den kritiska och tagit över aktiviteter, som traditionellt hante- traditionen dateras till mitten av 1980-talet. Lik- rats på annat sätt. Ett annat forskningsexempel är som inom den kulturorienterade traditionen, kan vi Mumby (1988), som intresserar sig för hur domine- här se paralleller till utvecklingen inom övriga rande grupper inom en organisation använder kom- samhällsvetenskapliga ämnen. Denna gång handlar munikation för att kontrollera övriga medlemmar i

83 organisationen. Detta kan ske genom att vissa grup- forskningstradition samt öka intresset för pers röster inte tillåts. organisationskommunikation i allmänhet, har vi initierat Nätverket för studier i organisations- Den fortsatta utvecklingen kommunikation (NOK) (se ). av traditionerna Vi kan också konstatera att organisations- Alla de tre ovan beskrivna traditionerna går att forskare inom andra ämnen – inte minst företags- återfinna inom dagens forskning i organisations- ekonomi – alltmer har kommit att uppmärksamma kommunikation, men de har haft olika ”storhetspe- kommunikationens centrala roll i organisationer. rioder”. Intressant är att den skisserade utveck- Czarniawska (1994:17), professor vid Handelshög- lingen på ingalunda vis är unik för forskningsom- skolan i Göteborg, hävdar t.ex. följande: rådet organisationskommunikation. Vi finner mot- Communication has conventionally been treated svarande utveckling inom samtliga discipliner as one aspect of organizing, no doubt important, inom samhällsvetenskapen. but not central. There is a growing awareness Under 2000-talets första decennium kan vi för- that communication may well be the central vänta oss ännu mer forskning ur socialkonstruk- aspect of all organizing. tionistiska och kritiska perspektiv. Vi kommer för- modligen också att få se fler studier ur ett femini- Att forskare från andra ämnen intresserar sig för stiskt perspektiv (för en genomgång av forskning kommunikation är säkerligen berikande för utveck- med ett feministiskt perspektiv på organisations- lingen av fältet organisationskommunikation, men kommunikation – se Ashcraft, 2000). kommunikationsforskare borde rimligtvis utgöra själva kärntruppen inom fältet eftersom det är vi som besitter de teoretiska kunskaperna om kommu- På frammarsch även i Sverige? nikation. Kommunikationsforskare kan knappast Hur ser då framtiden ut för organisations- skaffa sig patent på kommunikation som studieob- kommunikation i Sverige? Glädjande nog kan vi jekt, men däremot kan vi sträva efter att utveckla konstatera att det finns vissa tecken på ett ökat in- egna teorier och analysmodeller för att bidra till tresse för organisationskommunikation inom fältets utveckling (jfr Deetz & Putnam, 2001). Vi svensk MKV-forskning. Ett exempel är att det för lever i en tid då företag och organisationer i sina närvarande finns minst sex doktorander i medie- många skepnader spelar en allt större roll. Det har och kommunikationsvetenskap i Sverige som skri- t.ex. hävdats att vi idag lever i ett organisations- ver avhandlingar som faller inom området organisa- samhälle (Morgan, 1997) och att företagen blir allt tionskommunikation. Artikelförfattarna är samtliga en mäktigare institution, som utövar ett allt större doktorander vid Avdelningen för medie- och inflytande över andra institutioner såsom stat, ut- kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. bildningsväsen och familj (Deetz, 1992). Det ter Eftersom vårt kunskapsintresse är organisations- sig då olyckligt och kanske rent av lite genant om kommunikation och vi gärna vill upprätta en MKV skulle stå utanför studiet av organisationer.

Referenser Bantz, C. R. (1989) Organizing and the Social Psychology of Organizing. Communication Studies, 40(4): 231–240. Alvesson, M. & Deetz, S. A. (1996) Critical Theory and Boye, D. M. (1995) Stories of the Storytelling Organization: Postmodernism Approaches to Organizational Studies. A Postmodern Analysis of Disney as “Tamara-land”. I S. Clegg, C. Hardy & W. R. Nord (red.), Handbook Academy of Management Journal, 38(4): 997–1035. of Organization Studies. London: Sage. Burrell, G. & Morgan, G. (1979) Sociological Paradigms Ashcraft, K. L. (2000) Empowering ‘Professional’ Relation- and Organizational Analysis. Aldershot: Ashgate. ships: Organizational Communication Meets Feminist Byers, P. Y. (1997) Organizational Communication. Practice. Management Communication Quarterly, Theory and Behavior. London: Allyn & Bacon. 13(3): 347–392. Carey, J. W. (1988) Communication as Culture: Essays on Axley, S. R. (1984) Managerial and Organizational Com- Media and Society. New York, NY: Routledge. munication in Terms of the Conduit Metaphor. Acad- Clair, R. P. (1999) Standing Still in an Ancient Field: A emy of Management Review, 9(3): 428–437. Contemporary Look at the Organizational Communi-

84 cation Discipline. Management Communication Jablin, F. M. (1987) Formal Organization Structure. I F. M. Quarterly, 13(2):283–293. Jablin, L. L. Putnam, K. H. Roberts & L. W. Porter Conrad, C. & Poole, M. S. (1998) Strategic Organizational (red.), Handbook of Organizational Communication. Communication: Into the Twenty-First Century (4:e London: Sage. uppl.). Fort Worth, TX: Harcourt Brace College Pub- Jablin, F. M, Putnam, L. L., Roberts, K. H. & Porter, L. W. lishers. (1987) Handbook of Organizational Communica- Czarniawska, B. (1994) The Process of Organizing (Work- tion. London: Sage. ing Paper Series, Institute of Economic Research). Jablin, F. M. & Putnam, L. L. (2001) The New Handbook of Lund: Lunds universitet. Organizational Communication: Advances in Deetz, S. A. (1992) Democracy in an Age of Corporate Theory, Research, and Methods. Thousand Oaks, Colonization: Development in Communication and CA: Sage. the Politics of Everyday Life. Albany, NY: State Uni- Jarlbro, G. & Palm, L. (1996) EU-kampanjernas anatomi versity of New York Press. (SPF-rapport nr 169-1). Stockholm: Styrelsen för Deetz, S. A. & Kersten, A. (1983) Critical Models of Inter- Psykologiskt försvar. pretive Research. I L. L. Putnam & M. E. Pacanowsky Kreps, G. L. (1990) Organizational Communication (2:a (red.), Communication and Organization: An Inter- uppl.). New York, NY: Longman. pretive Approach. Beverly Hills, CA: Sage. Krone, K. J., Jablin, F. M. & Putnam, L. L. (1987) Commu- Deetz, S. A. & Putnam, L. L. (2001) Thinking About the nication Theory and Organizational Communication: Future of Communication Studies. I W. Gudykunst Multiple Perspective. I F. M. Jablin, L. L. Putnam, K. (red.), Communication Yearbook 24. London: Sage. H. Roberts & L. W. Porter (red.), Handbook of Or- Downs, C. W. (1999) Challenges for the Applications of Or- ganizational Communication. Newbury Park, CA: ganizational Communication. I P. Salem (red.), Or- Sage. ganizational Communication and Change. Cresskill, L’Etang, J. & Pieczka, M. (1996) Critical Perspectives in NJ: Hampton Press. Public Relations. London: International Thomson Eisenberg, E. M. & Riley, P. (1988) Organizational Symbols Business Press. and Sense-making. I G. M. Goldhaber & G. A. Barnett Lakoff, G. & Johnson, M. (1980) Metaphors We Live By. (red.), Handbook of Organizational Communication. Chicago, IL: The University of Chicago Press. Norwood, NJ: Ablex Publishing. Larsson, L. (2001) Tillämpad kommunikationsvetenskap Euske, N. A. & Roberts, K. H. (1987) Evolving Perspectives (andra upp.). Lund: Studentlitteratur. in Organization Theory: Communication Implications. Linderholm. I. (1997) Målgruppen och budskapet. En I F. M. Jablin, L. L. Putnam, K. H. Roberts & L. W. modell för målgruppsanalys och utformning av Porter (red.), Handbook of Organizational Commu- budskap om trafiksäkerhet till unga manliga nication. Newbury Park, CA: Sage. trafikanter (Lund Studies in Media and Communica- Falkheimer, J. (2001) Medier och kommunikation – en tion 3). Lund: Lund University Press. introduktion. Lund: Studentlitteratur. Manning, P. K. (1992) Organizational Communication. Geertz, C. (1973) The Interpretation of Cultures. New New York, NY: Aldine de Gruyter. York, NY: Basic Books. Miller, K. (1999) Organizational Communication Ap- Goldhaber, G. M. (1993) Organizational Communication proaches and Processes (2:a uppl.). Belmont, CA: (6:e uppl.). Madison, WI: Brown & Benchmark. Wadsworth Publishing Company. Goldhaber, G. M. & Barnett, G. A. (1988) Handbook of Morgan, G. (1997) Images of Organization (2:a uppl.). Organizational Communication. Norwood, NJ: Alex London: Sage. Publishing Company. Mumby, D. K. (1988) Communication and Power in Or- Grunig, J. E. (1992a) Communication, Public Relations and ganizations: Discourse, Ideology and Domination. Effective Organizations: An Overview of the Book. I J. Norwood, NJ: Ablex Publishing Corporation. E. Grunig (red.), Excellence in Public Relations and Mumby, D. K. & Clair, R. P. (1997) Organizational Dis- Communication Management. Hillsdale, NJ: Law- course. I T. A. van Dijk (red.), Discourse as Social rence Erlbaum Associates. Interaction. London: Sage. Grunig, J. E. (1992b) Symmetrical Systems of Internal Newsom, D., Turk, J. V. & Kruckeberg, D. (1996) This is Communication. I J. E. Grunig (red.), Excellence in PR. The Realities of PR (6:e uppl.). Belmont, CA: Public Relations and Communication Management. Wadsworth Publishing Company. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Palm. L. (1994) Övertalningsstrategier. Att välja budskap Grunig, J. E. & Grunig, L. A. (1989) Toward a Theory of efter utgångsläge (Lund Studies in Media and Com- Public Relations Theory. I J. E. Grunig & L. A. munication 1). Lund: Lund University Press. Grunig (red.), Public Relations Research Annual, 1, Porter, L. W. & Roberts, K. H. (1976) Communication in 27–63. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Organizations. I Dunnette, M. D. (red.), Handbook of Grunig, J. E. & Hunt, T. (1984) Managing Public Rela- Industrial and Organizational Psychology. New tions. Fort Worth, FL: Harcourt Brace Jovanovich. York, NY: Rand McNally College Publishing Com- Harris, S. (1995) Public Relations. An Introduction. Lon- pany. don: International Thomson Business Press.

85 Putnam, L. L. (1982) Paradigms for Organizational Com- och kommunikationsvetenskap, rapport nr 20). Lund: munication Research: An Overview and Synthesis. Avdelningen för medie- och kommunikationsveten- The Western Journal of Speech Communication. 46: skap, Lunds universitet. 192– 206. Shockley-Zalabak, P. (1999). Organizational Communica- Putnam, L. L. (1983) The Interpretive Perspective: An Al- tion: Knowledge, Sensitivity, Skills, Values (4:e ternative to Functionalism. I L. L. Putnam & M. Paca- uppl.). New York, NY: Addison-Wesley Longman. nowsky (red.), Communication and Organizations. Smircich, L. & Calás, M. B. (1987) Organizational Culture: Beverly Hills, CA: Sage. A Critical Assessment. I F. M. Jablin, L. L. Putnam, K. Putnam, L. L. & Cheney, G. (1995) Organizational Commu- H. Roberts & L. W. Porter (red.), Handbook of Orga- nication: Historical Development and Future Direc- nizational Communication: An interdisciplinary per- tions. I S. R. Corman, S. P. Banks, C. R. Bantz & M. spective. Newbury Park, CA: Sage. E. Mayer (red.), Foundations of Organizational Smircich, L. & Stubbart, C. (1985) Strategic Management Communication: A reader. New York, NY: Longman. in an Enacted World. Academy of Management Re- Putnam, L. L., Phillips, N. & Chapman, P. (1996) Meta- view, 10 (4): 724–736. phors of Communication and Organization. I S. R. Strid, J. (1999) Intern kommunikation inom organisa- Clegg, C. Hardy & W. R. Nord (red.), Handbook of tioner, företag och myndigheter. Lund: Studentlitte- Organization Studies. London: Sage. ratur. Putnam, L. & Pacanowsky, M. (1983) Communication and Taylor, J. R., Flanagin, A. J., Cheney, G. & Seibold, D. R. Organizations: An Interpretive Approach. Newbury (2001) Organizational Communication Research: Key Park, CA: Sage. Moments, Central Concerns, and Future Challenges. I Redding, W. C. (1985) Stumbling Toward Identity: The W. Gudykunst (red.), Communication Yearbook 24. Emergence of Organizational Communication as a London: Sage. Field of Study. I R. D. McPhee & P. K. Tompkins Tompkins, P. K. (1997) How to Think and Talk about Or- (red.), Organizational Communication: Traditional ganizational Communication. I P. Y. Byers (red.), Or- Themes and New Directions. Beverly Hills, CA: ganizational Communication: Theory and practice. Sage. Boston, MA: Allyn and Bacon. Redding, W.C. (1989) Organizational Communication. I E. Trethewey, A. (2000) Cultured Bodies: Communication as Barnouw, G. Gerbner, W. Schramm, T. L. Worth & L. Constitutive of Culture and Embodied Identity Gross (red.), International Encyclopedia of Commu- [Online]. Electronic Journal of Communication, nications. New York, NY: Oxford University Press. 10(1–2). Tillgänglig: [2001-02-01]. dustrial Communication: A Source Book. New York, Trethewey, A (1997). Organizational Culture. I Byers, P. Y. NY: Harper & Row. (red.), Organizational Communication: Theory and Redding, W. C. & Tompkins, P. K. (1988) Organizational Behavior. Needham Heights, MA: Allyn and Bacon. Communication – Past and Present Tenses. I G. M. Weick, K. E. (1969) The Social Psychology of Organizing. Goldhaber & G. A. Barnett (red.), Handbook of Or- Reading, MA: Addison-Wesley. ganizational Communication. Norwood, NJ: Ablex Weick, K. E. (1983) Organizational Communication. I L. L. Publishing. Putnam & M. E. Pacanowsky (red.), Communication Reddy, M. J. (1993) The Conduit Metaphor: A Case of and Organizations. Beverly Hills, CA: Sage. Frame Conflict in our Language about Language. I A. Weick, K. E. (1995) Sensemaking in Organizations. Thou- Ortony (red.), Metaphor and Thought (2:a uppl.). sand Oaks, CA: Sage. Cambridge, MA: Cambridge University Press. Weick, K. E. (2001) Making Sense of the Organization. Rosen, M. (1988) You Asked for It: Christmas at the Oxford: Blackwell Publishers. Bosses’ Expense. Journal of Management Studies, Wert-Gray, S., Center, C., Brashers, D. E. & Meyers, R. A. 25: 463–480. (1991) Research topics and methodological orienta- Salem, P. (1999) The Changes and Challenges for Organiza- tions in organizational communication: A decade in re- tional Communication in the Next Century. I P. Salem view. Communication Studies, 42(2): 141–154. (red.), Organizational Communication and Change. Windahl, S. & Signitzer, B. (1992) Using Communication Cresskill, NJ: Hampton Press. Theory: An Introduction to Planned Communication. Sandberg, H. (1996) Från vampyr till ängel. En studie om London: Sage. blodgivarrekrytering (Forskningsrapporter i medie-

86 Aktuellt forskningsprojekt

Relations among Media Economics, Content, and Diversity

ROBERT G. PICARD

The relationships among economics, content, and and draw from the work of other portions of the diversity are being explored in a large-scale Finn- project. The common approach stems from the phi- ish project conducted by researchers at a consor- losophy that the economic structure of media dic- tium of universities and research centres. The tates the conduct of media firms and the extent to three-year project is exploring how changes in which they perform the social, cultural and political Finnish media structure during the second half of roles they are expected to play in society (Figure 1). the twentieth century affected strategic and opera- tional choices of media firms and how the choices altered the content provided. Background and Relevance The project is funded by the Academy of Fin- Mass media and the related fields of advertising, land, with additional funding from the Ministry of telecommunications and other aspects of the “infor- Transport and Communications, YLE (the national mation society” are growing in importance, both in public service broadcasting company) and TEKES terms of their economic and socio-political signifi- (the state technology fund). cance in society. But in addition to overall growth, In addition to providing the historical view, re- the media field is undergoing a structural – indeed sults will be used to help interpret how future de- historic – change at the turn of the century. This is velopments will affect the structures and economics not only due to the so-called new media, based on of existing media. It will identify new opportunities computer-telecommunications applications (Inter- and problems that technological and market net, digital television, etc.), but first and foremost changes will create for media firms and how these due to shifting economic structures of the media in- are likely to affect the content of media. dustries, accompanied by shifting socio-cultural The project is built upon several co-ordinated roles played by the media in society (Beniger, studies that complement each other to provide a 1986; Mosco, 1989; Babe, 1995). Aspects of these broad understanding of the nature and scope of me- shifts are the increasingly intertwined media com- dia industries in Finland. The project is headed by pany operations and the increasing trend toward the Media Group at Turku School of Economics entertainment-styled content referred to as and Business Administration, and involves re- “tabloidisation”, “infotainment”, “edutainment”, searchers in the Department of Journalism and etc. (Dholakia et al., 1996). Mass Communication at the University of Tampere, The most fundamental aspect of this structural the Culture, Media, and Time Use Unit of Statis- change relates to the theory and practice of democ- tics Finland, and the Media Department of the racy: What is the role played by the media in de- State Technical Research Centre. mocracy and what should the public policy be The project is unified by a common approach in which shapes media development? These questions which the various aspects of the study build upon are being raised both at the national and interna- tional level, including studies and discussions in Media Group, Turku School of Economics and the European Union and the Council of Europe Business Administration, PL 110, FIN-20521 Turku, (Commission of the European Communities, 1992; [email protected] Council of Europe, 1998). Especially important in

87 Figure 1. Philosophical Rationale of the Project

Structure of affects Conduct of affects Content of Media Media Media

these discussions are the rise of large firms and the views about a particular event and the amount of role of media concentration (Picard et al., 1988; information that each medium can carry are already Tunstall & Palmer, 1991; Sanchez-Tabernero, limited by time and space constraints. Although the 1993; Bagdikian, 1997; Barnow, 1997) and globali- existence of multiple media outlets makes it theo- sation of media firms and content (Garnham, 1990; retically possible for a larger number of views and Smith, 1991; Mattelart, 1996; Herman & Mc Ches- opinions to be communicated, the mere existence ney, 1997). of media plurality does not ensure message plural- However, media research has not been able to ism, i.e., diversity of viewpoints. Most studies of provide much theoretical and empirical input to media content have shown that different units of a this crucial policy debate. The primary reasons for medium and different media tend to provide rela- the dearth of these studies has been the lack of ad- tively similar content, programming, and views be- equate media and communications data and the cause of commercial concerns, the adoption of lack of funding to conduct the kind of large-scale standard industry norms and business practices, economic and content research necessary to under- and dependence on a small number of similar take such extensive research. sources of news and opinion (Nimo & Combs, Social and political theorists recognise that pre- 1990; Gaunt, 1990; McManus, 1993; Underwood, conditions for the establishment and preservation 1993; Jamison & Campbell, 1998; Picard, 1998). of democratic governance include freedom of ex- The answer to such problems then must come in pression for individuals and groups with divergent the form of not merely anticartel laws and regula- views. The basic tenets of democracy hold that tions limiting ownership, but also in policies and through an airing of such views citizens will be regulations that preserve independent voices. In ad- able to choose the most meritorious from among the dition, policies should ensure promotion of domes- ideas and that society will thus be advanced. tic media and content, encourage the establishment Therefore it is logical to relate the media struc- of additional competing media and, more impor- tures to the content produced by the media and to tantly – because of the homogenisation problems – ask, whether current structures and operations lead provide for access to non-mainstream voices and al- to homogenisation and whether consumers really ternative means of coverage of social and political get the kinds of communications they want and issues (Picard, 1985; Rouet, 1991; Gustafsson, need. This has seldom been done on a systematic 1995). basis. Media studies have typically been frag- In Finland and most of the developed world, the mented and looked at one dimension at a time. first goal of establishing additional competing me- Even research on media content has been mostly dia has been and continues to be accomplished. short-term and case-based, although currently there Much of the world has had a history of state-related is a growing interest in monitoring media content telecommunications and broadcasting supple- overall. A good example of this approach is the mented by a commercial and party press. The pri- British project “Information and Democracy – An mary commercial medium in many countries was Audit of Public Information in the Media,” directed magazines. In many developed nations, the govern- by Peter Golding and described in Nordenstreng & ment monopolies in broadcasting and telecommuni- Griffin, 1999. cations were broken in the 1980s and 1990s, and In the realm of media theory and policy this con- they are now being supplemented by commercial cept has been manifest in the idea that media plu- systems subject to the same pressures as those seen rality, i.e., multiple media outlets, is a primary goal in the United States. for providing the opportunity for diverse voices to These developments of additional competing be heard and for ideas to circulate. The number of media, however, have led to new forms of private

88 ownership and commercial operation. Because Structure and Economics The first dimension of these tend to follow the same practises that have this project focuses on describing the Finnish me- led to limitations on the marketplace of ideas, a dia industry and its branches using the industrial great deal of interest is being raised about their ef- organisation model and related techniques. It seeks fects. This is especially true where the deregulation to define and explain the structure and workings of and increasing commercialisation of media and the media industry and to explore trends and devel- communications systems has been accompanied by opments in the market. This is being accomplished the growth of large firms serving domestic and for- by examining the market’s structure—including the eign markets worldwide. amount and strength of competition, conditions of Paradoxically, these changes in media owner- entry and cost factors, including the amount and ship and communications have created both more strength of competition, capital equipment and fa- and less opportunity for political and social dis- cilities costs, labour costs, distribution costs, and course and action. On one hand, changes in tech- policies and regulations (Picard, 1989; Alexander nology and deregulation have resulted in increasing et al., 1993; Turow, 1993; Albarran, 1996). numbers of broadcast stations, cable and satellite The research is describing changes in media distribution systems, and broadcast and cable/satel- markets, competition, production, sales and other lite networks throughout the world in the past dec- relevant economic developments. It is exploring the ade. These media changes, along with telecommu- financing of firms and revealing how changes in nications developments that have made possible technology and Finnish and international media wide diffusion of fax, e-mail, and related Internet and telecommunications policy have altered the services, have created more opportunities and structure and economics of media in the recent dec- means for communications. On the other hand, ades. The research is also documenting levels of however, the changes have simultaneously resulted economic concentration and ownership concentra- in communications to smaller audiences and fewer tion by media industries and in the media and com- individuals than were reached by traditional mass munications branch. media and have created conditions resulting in The researchers have identified four media eras larger, more commercialised media firms. during the last half of the twentieth century: This project is intent on exploring such develop- ments in Finland to determine precisely the nature • before to 1957: The Era of Print and Universal and operations of Finnish media, how emerging de- Public Service Radio velopments can be expected to affect them, and the • 1957 to 1970: The Era of Public Service Televi- effects of the contemporary system on the content sion and Popular Public Service Radio available within Finnish and other available media. The ultimate issue, of course, is how is the commu- • 1970 to 1985: The Era of Commercialisation nications offered are affected by these issues. • 1985 to present: The Era of Media Businesses The subject matter of this proposed project has become increasingly investigated in the last dec- The first era actually began prior to 1950 and is ade. Significant contributions in that literature are characterised by limited amount of communications included in an appendix to this plan of intent. through print media and public service radio and a Because of the national interests and policies cultural, social and political orientation for those involved, research typically has involved individual media. The second period is characterised by the North American and a few European nations. The introduction of public service broadcasting and new research has sometimes suffered from its sporadic public service channels designed to serve entertain- and narrow nature and its lack of cohesive unifica- ment and popular functions more than the pre-ex- tion. Little pan-European research exists and the isting channels. The third period delineates a pe- situation in Finland has been virtually ignored. riod of development of commercial broadcasting and changes in the outlook of media owners and the structure of media markets that led to a more com- Four Strategic Dimensions of this Study mercial approach to many print media. The final This project incorporates research under four major era of the twentieth century emerged through a sig- project dimensions: 1) media structure and eco- nificant change in attitude of media companies’ nomics, 2) media strategies and operations, 3) me- managers and investors that led to the blossoming dia content, and 4) future media developments. of commercial broadcasting and newspaper and

89 magazine companies transforming themselves into ship and concentration. The emphasis is on news media businesses. content, but unlike the British model, this study will also cover editorial opinions (editorials and Media Conduct The second dimension of the columnists) and to a certain extent also feature- study is focusing on operational factors and strate- type content. Nearly all data collection and coding gies. It is exploring the manner in which consumers of content over the second half of the century has have chosen to spend funds and time in the rapidly been completed and analysis of that data is now changing communications environment and the ef- underway. fects of the choices on individuals. It is also identi- fying trends and issues and the cultural and na- The Future The fourth dimension of this project is tional public policy implications of these private the exploration of how future developments can be choices. This dimension includes research on how expected to affect the structures and economics of changes in media structure and economics have af- existing media and the new opportunities and prob- fected the labour market and working structures of lems they will create for media firms and how they communications workers in Finland. It is also iden- are likely to affect the content of media. It is study- tifying persons, groups, or regions underserved by ing how existing and planned distribution systems contemporary communications developments, ex- for print and electronic media and their conver- ploring the economic and business reasons for the gence will change the media environment, and it is problems and identifying policy options available also looking at issues and problems related to those to respond to the issues. structures and their operations. A portion of this di- mension is exploring how digital distribution net- Media Content The third dimension of this project works will change radio and television in the fu- is documenting the overall content profiles of Finn- ture. The effects of new media on pluralism are an ish media, identifying and assessing the range and important aspect of this future vision, and include amounts of topics covered and the forms of presen- contradictory aspects. tation utilised in the media. This research will re- veal the impact of the changing communications environment on media pluralism. Project Publications and Activities The content study is both quantitative and The project has already produced a book Measur- qualitative and will allow correlation with changes ing Media Content Quality, and Diversity: Ap- in media structure. This will permit, for example, proaches and Issues in Content Research (Picard, means of determining how the disappearance of ed., 2000), based on its spring 2000 conference of ‘second’ newspapers affected press pluralism, or international content researchers.1 By 2002 the how the removal of the de facto monopoly of the project will publish an economic history of Finnish public service broadcasting by approving private media from 1950-2000, a study on the future of me- radio and television channels affected broadcast dia, and reports on various content analyses of content. newspapers, magazine, television, and radio being Media performance (McQuail, 1996) is being conducted by researchers. monitored following the methodological example The project will hold a seminar on policy as- of the extensive British project (see Nordenstreng pects of content and diversity in Fall 2001 and con- & Griffin, 1999). Media diversity is defined in line clude with an international conference in Fall 2002 with work being done at the Amsterdam School of to disseminate results of the various subprojects Communications Research (van Cuilenburg, 1998). and what has been learned through the combined As in the British model, all major newspapers and project. national television and radio channels are included Individuals wishing to acquire any of these ma- in the study, and selected local papers and radio terials or to attend the final conference are invited stations are being covered to trace effects of owner- to contact any of the project participants.

90 Note Mattelart, Armand (1996) La Mondialisation de la Com- munication. Paris: Presses Universitaires de France. 1. ISBN 951-738-827-6. The book can be ordered from McManus, John (1993) Market Driven Journalism: Let the Media Group, Business Research and Development Citizen Beware? Thousand Oaks, Calif.: Sage Pub- Centre, Turku School of Economics and Business Ad- lications. ministration, PL 110, FIN-20521 Turku Finland. McQuail, Denis (1996) Media Performance: Mass Com- munication and the Public Interest. London: Sage. Mosco, Vincent (1989) The Pay-Per-View Society: Compu- References ters and Communication in the Information Age. Norwood, N.J.: Ablex Publishing. Nimmo, Dan, and James E. Combs (1990) Mediated Politi- Albarran, Alan B. (1996) Media Economics: Understan- cal Realities. 2nd ed. New York: Longman. ding Markets, Industries and Concepts. Ames: Iowa Nordenstreng, Kaarle, and Michael Griffin (eds.) (1999) In- State University Press. ternational Media Monitoring. Cresskill, N.J.: Alexander, Alison, James Owers, and Rodney Carveth, Hampton Press. (eds.) (1993) Media Economics Theory and Practice. Picard, Robert G. (ed.) (2000) Measuring Media Content, Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. Quality, and Diversity: Approaches and Issues in Babe, Robert E. (1995) Communication and the Transfor- Content Research. Turku, Finland: Turku School of mation of Economics. Boulder, Colo.: Westview Economics and Business Administration. Press. Picard, Robert G. (1989) Media Economics: Concepts and Bagdikian, Ben (1997) The Media Monopoly. 5th ed. Bos- Issues. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications. ton: Beacon Press. Picard, Robert G. (1998) Media Concentration, Economics, Barnouw, Erik (ed.) (1997) Conglomerates and the Media. and Regulation, pp. 193-217 in Doris Graber, Denis New York: The New Press. McQuail, and Pippa Norris (eds.) The Politics of Beniger, J.R. (1986) The Control Revolution: Technologi- News, The News of Politics. Washington, D.C.: Con- cal and Economic Origins of the Information So- gressional Quarterly Press. ciety. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Picard, Robert G. (1985) The Press and the Decline of Bennett, W. Lance (1996) News: The Politics of Illusion. Democracy: The Democratic Socialist Response in 2nd ed. New York: Longman. Public Policy. Westport, Conn.: Greenwood Press. Commission of the European Communities (1992) Plura- Picard, Robert G., James P. Winter, Maxwell M. McCombs, lism and Media Concentration in the Internal Mar- and Stephen Lacy (eds.) (1988) Press Concentration ket. COM (92) 480. Brussels, Belgium: Commission and Monopoly: New Perspectives on Newspaper of the European Communities. Ownership and Operation. Norwood, N.J.: Ablex Council of Europé (1998) Media and Democracy. Stras- Publishing. bourg: Council of Europe Publishing. Rouet, F. (1991) Le Soutien public aux industries culturel- Dholakia, R.R., N. Mundorf, and N. Dholakia (1996) New les. Paris: La Documentation Francaise. Infotainment Technologies in the Home: Demand- Smith, Anthony (1991) The Age of Behemoths: The Globa- Side Perspectives. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum lization of Mass Media Firms. New York; Priority Associates. Press. Garnham, Nicholas (1990) Capitalism and Communica- Sanchez-Tabernero, Alfonso (1993) Media Concentration tion: Global Culture and the Economics of Informa- in Europe: Commercial Enterprise and the Public. tion. London: Sage. London: John Libbey & Co. Gaunt, Philip (1990) Choosing the News: The Profit Fac- Turow, J. (1992) Media Systems in Society: Understan- tor in News Selection. Westport, Conn.: Greenwood ding Industries, Strategies, and Power. New York: Press. Longman. Gustafsson, Karl Erik (ed.) (1995) Media Structure and the Tunstall, Jeremy, and Michael Palmer (1991) Media Mo- State: Concepts, Issues, Measures. Göteborg, Swe- guls. London: Routledge. den: Mass Media Research Unit, School of Economics Underwood, Doug (1993) When MBAs Rule the Newsroom. and Commercial Law, Göteborg University. New York: Columbia University Press. Herman, Edward S., and Robert W. McChesney (1997) van Cuilenburg, Jan (1998) Between Media Monopoly and Global Media: The New Missionaries of Corporate Ruinous Media Competition: On Media Access and Capitalism. London: Cassell. Diversity in Open Societies. Paper prepared for the In- Jamison, Kathleen Hall, and Kathyn Kohrs Campbell ternational Conference on Media, Communication and (1988) The Interplay of Influence. 2nd ed. Belmont, the Open Society, Moscow, November 1998. Calif.: Wadsworth.

91 92 Aktuellt forskningsprojekt

Moraliska utspel i medier En presentation av ett forskningsprojekt

MATS NYLUND

Nyhetsjournalistiken är helt beroende av sina käl- gärder, att tolka och förklara händelseförlopp, att lor och deras utsagor. Men hur används dessa utsa- tillskriva (och undvika) ansvar och skuld. Den ty- gor av journalisterna? Hur förvandlas ett ”svar” i piska arbetsfördelningen i nyhetstexter är sådan att en intervju till ett ”ställningstagande” i en nyhet? det är intervjuade och andra källor som står för de Och hur blir utsagorna inramade? Ett budskap flyt- explicita värderingarna. Också journalisternas tas från en kontext till en annan. Är det fortfarande ”neutralistiska” beskrivningar kan emellertid stu- samma budskap? deras som en sorts (implicita) moraliska ställnings- Det forskningsprojekt som beskrivs här är en taganden. Det som i nyheterna presenteras som diskursanalytisk studie av nyhetsjournalistiken som ”neutrala fakta” behöver självfallet inte vara det – en verksamhet där produktionen, redigeringen och eller tolkas så av publiken. De sätt på vilka nyhets- presentationen av moraliska ställningstaganden in- journalistiken presenterar händelser och aktörer fö- tar en central plats. Nyhetsverksamheten betraktas refaller rentav ofta inbjuda till moraliska värde- i projektet som ett slags offentligt samtal i dubbel ringar hos publiken. Delvis av ovanstående orsaker bemärkelse. För det första är nyheter något som kan nyhetsjournalistiken betraktas som en central ofta ”talas fram” i intervjuer mellan journalist och moraliska institution i det moderna samhället (se källa. För det andra utgör själva nyhetsrapporte- Lull & Hinerman 1998). Medierna och nyhets- ringen en sorts dialogisk berättelse där nyhets- journalistiken utgör viktiga inslag i en moralisk källornas utsagor ramas in, vinklas och vävs sam- verklighet där människor inte bara upplever sig man med andra utsagor och journalistiska beskriv- själva och sin omvärld i termer av vad som är, utan ningar. Nyheterna handlar ofta om verbala händel- också vad som borde vara (eller inte borde vara). ser (uttalanden, rapporter, prognoser etc.), men Denna verklighet är i hög grad en diskursiv ska- också när nyheterna berättar om konkreta händelser pelse och upprätthålls genom moralisk-diskursiva görs detta med hjälp av språkliga medel. Exempel- aktiviteter – värderingar, slutsatser, jämförelser vis tv-nyheter visar sällan vad som hänt, utan i stäl- osv. Bergmann (1998) menar att den moraliska let personer som berättar vad som hänt, spekulerar verksamheten i det nutida samhället vanligtvis är kring vad som kunde ha hänt eller förutspår vad förmildrad, dold och neutraliserad. Nyhetsrappor- som möjligtvis kommer att hända i framtiden. teringen förefaller inte göra något undantag till Även om nyhetsjournalistikens samhälleliga le- detta. Å andra sidan förefaller själva förutsätt- gitimitet bygger på dess sannings- och relevans- ningen för att en händelse skall bli en nyhet (dvs anspråk, och också om nyheterna till vissa delar gör uppmärksammas av nyhetsmedierna och presente- anspråk på att begränsa sig till att förmedla neu- ras som en sådan) vara att händelsen innefattar en trala fakta, är det givet att nyhetsrapporterna i stor mer eller mindre framträdande moralisk dimen- utsträckning även handlar om moraliska omdömen: sion. Nyhetsmedierna är inte så intresserade av att kommentera och värdera händelser, att lägga moralens motpol, det ”normala” eller ”naturliga” fram argument och motargument för kommande åt- tillståndet (vilket, liksom det moraliska, skall be- traktas som sociala och diskursiva konstruktioner). Man kunde förslagsvis hävda: ju större nyhet, desto Svenska social- och kommunalhögskolan vid Hel- vassare moralisk udd. Exempelvis ”medieaffärer” singfors universitet, P.O. Box16 FIN-00014 Hel- tycks alltid innefatta en stark moralisk dimension, sinki, [email protected]

93 spänningar mellan det privata och publika, Syfte och material avslöjanden, medgivanden och en lång grad insi- nuationer och beskyllningar av olika slag och åt Trots ett ökat intresse för intertextualitet och olika håll. Men också när nyheter presenterar ”nor- ”sound-bites” menar Clayman (1995) att man fort- mala” händelser bygger detta på moraliska farande vet relativt lite om varför journalisterna gränsdragningar och värderingar. Därmed bidrar lyfter fram vissa citat och ignorerar andra. också sådana rapporter till att definiera vad som är Han föreslår själv att journalisterna vägleds av rätt och fel, gott och ont, bra och dåligt. den narrativa relevansen hos en utsaga (hur utsagan passar in i den journalistiska berättelsen), utsagans igenkännlighet (hur utsagan avviker från Redigering och rekontextualisering det övriga sammanhanget) och extraherbarhet (hur Nyhetsberättelser, de utsagor och utspel som ingår i utsagan kan avskiljas från det ursprungliga dem, är något som ofta skapas genom samverkan sammanhaget så att det fortfarande framstår som mellan journalister och deras källor, trots att nyhe- begripligt för en publik). För att undersöka dessa ter ofta framställer händelser som om de skulle äga frågor studeras två typer av journalistiska samman- rum oberoende den journalistiska insatsen. Inter- hang. För det första granskas nyhetsinslag i tv till- vjun har kallats den centrala handlingen för den sammans med sådana oredigerade intervjuer som moderna journalistiken (Schudson 1994) och utgör inslagen bygger på. De frågor som ställs är föl- ett av de vanligaste sätten att producera nyheter. jande: Hurdana utsagor kommer med i det slutliga Samtal utgör numera en betydande del av det jour- inslaget och hurdana utsagor ignoreras? Hur blir de nalistiska utbudet i etermedierna. Trots detta ut- utvalda utsagorna inramade i den nya kontexten spelar sig de flesta samtal mellan nyhets- (nyhetsinslaget)? Vilken typ av frågor föregås journalister och deras källor utom räckhåll för pu- dessa uttalanden av i den ursprungliga kontexten bliken. Nyhetsinslag i tv som publiken tar del av (intervjun)? På vilket sätt kan frågorna möjligtvis rymmer möjligtvis bara en eller två uttalanden av bidra till formuleringen av utsagorna? För det an- en intervjuad. Å andra sidan kan en tidning an- dra studeras hur utsagor rekontextualiseras genom vända en utsaga upprepade gånger i samma tid- direkt och indirekt anföring (”citat” och ”referat”) i ningsartikel (i rubriken, ingressen, brödtexten, dagstidningarnas nyhetstexter. Vilken typ av utsa- bildtexten), exponera och förstärka budskapet och gor prioriteras? Hur karakteriseras utsagorna i tex- därtill spekulera kring dess ”egentliga” betydelse. ten (är det t.ex. fråga om ”larmsignal”, ”hård kri- Att rekontextualisera ett budskap, att lyfta utsagor tik”, ”utspel” eller bara någonting som en källa och texter från en kontext till en annan och att an- ”säger”)? Vilken är den textinterna relationen mel- vända dem för ett annat ändamål än det ursprung- lan utsagorna? Är texten eller texterna konstru- liga, handlar därmed inte om någon neutral ”över- erade som dialoger eller konflikter mellan olika ak- föring” eller ”förmedling”. Att placera ett budskap törer? Vem ”kommer med utspel” och vem får in i ett nytt sammanhang innebär alltid även att ”kommentera” dessa? Analysen av dagstidningar budskapet tillförs nya aspekter, en ny vinkling. En- fokuserar i synnerhet tidningarnas första sidor, en ligt Linell (1998:21) ligger det ”en inneboende dis- miljö där man kan vänta sig att hitta de mest kraft- kriminering mellan olika innehåll i varje slags fort- fulla – och mest synliga – ställningstaganden re- sättning av kommunikationen”. Att höra ett ytt- konstruerade som rubriker, citat och indirekta anfö- rande som en respons på en fråga ställd av en jour- randen. Tidningens första sida utgör inom det re- nalist, jämfört med att höra det som en replik i ett daktionella systemet en högt prioriterad produkt nyhetsinslag, kan vara av stor betydelse för hur som kan antas att bli utsatt för en mer omsorgsfull utsagan tolkas. En viktig fråga blir enligt Linell och omfattande redigering än de övriga sidorna. (a.a.) att reda ut när denna diskriminering utveck- Mitt antagande är att urvalet och användningen av las till missbruk (och till missbruk ur vems syn- direkta anföranden styrs delvis av de moraliska punkt och på vems villkor?). I nyhetssammanhang egenskaperna hos utsagorna. har dylika frågor blivit speciellt aktuella i takt med Materialet för analysen av TV-nyheterna utgörs att nyhetsrapporteringen utvecklats mot en mera av nyhetssändningar och sådana oklippta intervjuer aktivt redigerande journalistik (Ekecrantz & Ols- som använts för dessa. Huvudsändningarna för de son 1994), vilket kan innebära mängder av journa- svenska TV-nyheterna i Finland (TV-Nytt) banda- listiska omformuleringar och omtolkningar av den des in under en veckas tid (v. 36 2000). Med hjälp ursprungliga utsagan. av nyhetsredaktionen har jag fått tillgång till den

94 största delen av de oklippta intervjuer som använ- med rubrik och ingress på huvudartikeln på en för- des för inrikesinslagen under denna vecka. Både sta sida i Berlingske Tidende (15.11.1999). sändningar och intervjuer har transkriberats enligt samtalsanalytiska konventioner (se t.ex. Nylund Rubrik: En af ti unge med anoreksi dør 2000). Dagstidningsmaterialet har samlats in av det Ingress: Anoreksi: Hver tiende anoreksipatient dør internationella projektet Media Societies around heraf halvdelen ved selvmord. Overlæge the Baltic Sea som leds av Jan Ekecrantz. Det be- giver sunhedskampagner en del av skylden. står av morgon- och kvällstidningar från ett tiotal europeiska länder som samlats in under en vecka Denna medicinala nyhet (en forskningsrapport) (v. 46) 1999. handlar om sjukdom och död, något som redan i sig har en stark moralisk dimension. Det negativa och moraliska i detta blir emellertid explikerat först i Ett exempel: beskyllningar den beskyllning som överläkaren (”overlæge”) Man kan närma sig den moraliska diskursen i ny- kommer med i ingressens sista stycke. Det finns hetsmedierna på två sätt. Man kan välja en ämnes- någon som bär skulden till detta, inte någon som inriktad ansats och koncentrera sig på vissa mora- ska berömmas. Här presenteras alltså ”en hän- liskt sett känsliga frågeställningar. Det kan leda in delse”, ett ansvarsförhållande och den moraliska undersökningen på sensationer och skandaler, vilka arten av händelsen. Texten tillskriver ansvar på två ofta har att göra med beteende som avviker från nivåer: Ansvaret för beskyllningen tillskrivs över- moraliska normer beträffande sexuella relationer, läkaren genom indirekt anföring. Det negativa an- finansiella transaktioner och politisk makt (se svaret (skulden) för den händelse som beskrivs Thompson 1997). Sensationer och skandaler är nå- (dödsfallen och självmord) tillskrivs ”sundheds- got som kan kopplas ihop med en popularisering, kampagner”. Genom dylika ansvarsöverföringar tabloidisering och intimisering av nyhetsmedierna. kan tidningen både slå upp en kontroversiell hän- Det är dock skäl att understryka att även mindre delse och bevara en formellt objektiv position sensationella ämnen kan ha framträdande mora- (Nylund 2000). I artikeln citeras tre källor: Den liska dimensioner. Därför kan det vara fruktbart att första (överläkaren som utfört undersökningen) be- granska den moraliska diskursen utifrån vissa typer kräftar det nyhetsvärda i händelsen (”anoreksi är av diskursiva handlingar som kan spåras i nyhets- helt klart en allvarligare sjukdom än vi hittills har utbudet delvis oberoende av ämne. Moraliska ställ- trott”) och ”upprepar” ingressens beskyllning ningstaganden kan i enlighet med detta definieras (”många av kampanjerna har direkt sänt de unga in som utsagor som fastställer eller antyder olika före- på vår avdelning”). Den andra källan bekräftar den ställningar om rätt och fel relaterade till mänskligt första källans utsaga, medan den tredje källan ”av- handlande och ansvar. En beskyllning kan anföras visar anklagelsen”. som ett exempel på hur ett moraliskt utspel fung- En vanlig kritik mot nyheterna är att de reduce- erar. rar, förenklar och personifierar komplicerade sak- Med ledning av Pomerantz (1978) kan en be- förhållanden. Det som kan betonas här är att det i skyllning beskrivas som en handling med vilken samband med detta sker ett tydligt skifte av fokus i beskrivningen ”händelse A inträffade” omvandlas artikeln. Efter inledningen fjärmar sig texten från till ”det oönskade resultatet A som orsakats av ak- det ursprungliga ämnet och utvecklas till en diskus- tören B”. En beskyllning markerar alltså en hän- sion om ställningstaganden ”för” och ”emot” och delse som en, helt eller delvis fullbordad verksam- om vem som bär skulden. Texten kommer alltså het (”resultat”), fastställer eller indikerar ett mindre att handla om den ”extra-diskursiva hän- ansvarsförhållande (”orsakat av B”) i relation hän- delse” som anges i rubriken och mera om en debatt delsen och den moraliska arten av en samma hän- som tidningen själv är med om att iscensätta. Be- delse (”oönskat”). Beskyllningar förefaller vara ett skyllningen används som ett sorts initiativ i en kon- synnerligen typiskt drag för nyheter, även om detta struerad dialog där de övriga källorna får kommen- utgör ett föga undersökt tema (se dock MacMillan tera och ta ställning till det första påståendet. & Edwards 1998). Att etablera ansvarsförhållanden i samband med orsaksförklaringar till händelseför- lopp är likaså utan tvekan en central del av nyhets- Moral och medlemskategorier rapporteringen (t.ex. Frid 1998). Att nyheter priori- Det kan också vara intressant att se på de mora- terar det negativa är därtill känt sedan länge. An- liska värderingar och moraliska system som ligger vändningen av beskyllningar kan exemplifieras bakom de ”neutrala” journalistiska utsagorna. I ex-

95 emplet ovan talas det i rubriken om ”unga med medlemskategorier. Dessa kategorier är inte be- anoreksi”, i ingressen talas det om ”anoreksipatien- skrivningar av ”objektiva” identiteter i någon enkel ter” och senare i texten om ”intagna på sjukhus”. mening och i nyhetstexter är de ofta uttryckligen, Dessa skillnader är givetvis inte utan betydelse och men inte enbart, konstruerade och ihopkopplade kan åskådliggöra strategiska, textinterna betydelse- med andra kategorier och verksamheter på ett sätt glidningar och därtill hur moraliska värderingar som inbjuder till moraliska reaktioner. alltid hör ihop med de medlemskategorier som ska- pas i anslutning till beskrivningar av mänskliga handlingar. Med ledning av Sacks (1992) och Diskussion Jayuusi (1984) kan man säga att vår kunskap och Det offentliga samtalet, den åsiktscirkulering som våra moraliska bedömningar av mänskor är bero- äger i massmedierna, består till en stor del av of- ende av de medlemskategorier som vi konstruerar fentliga aktörers reaktioner eller responser på an- och placerar dem i. ”Ung”, ”patient”och ”intagen dra aktörers utspel som lockas fram med hjälp av på sjukhus” är medlemskategorier som skapar olika intervjuer och kanske i synnerhet av kommentar- typer av förväntningar som påverkar våra värde- uppmaningar (Nylund 2000). Sådana ”samtal” kan ringar av handlingar och händelser. Det givetvis är givetvis följas upp också under längre perioder, ingen slump att beskrivningarna är olika i rubrik, som en sorts kedjor av kommunikativa händelser. ingress och brödtext. De utgör exempel på hur Ovan diskuterades hur tyngdpunkten i en enskild nyhetstexter på ett sofistikerat sätt utnyttjar dylika nyhetstext kan förskjutas från presentation av en distinktioner för att bringa fram nyhetsvärde. nyhet till en rad moraliska ställningstaganden. ”Unga med anoreksi” är en större (och vagare) Detta är ett mönster som förekommer även i större grupp än ”anoreksipatienter”, som i sin tur är en textsammanhang. Man kan t.ex. märka att debatter större grupp än ”intagna på sjukhus”. Att säga att om vissa sakfrågor delvis glider över till en sorts var tionde ung med anoreksi dör är därmed ett be- meta-kommunikativa diskussioner där nya utsagor tydligt kraftigare utspel än användningen av de två inte minst har att göra med moralen och motiven övriga kategorierna som är mildare, mer precisa bakom tidigare utsagor (se Kroon 1998). Vissa ut- och ligger antagligen närmare den terminologi som sagor kan ”förstoras upp” och få en oanad tyngd använts i undersökningen. Att hävda att var tionde och livslängd i nyhetsutbudet, oavsett om orsaken ”ung med anoreksi” dör är givetvis något helt annat till att utsagans exponering är dess retoriska egen- än att säga detsamma om ”var tionde patient som skaper eller om de bara uppfattas som ett monu- blivit intagen för vård på sjukhus”. Att en ”patient” mentalt klavertramp av dess uttalare (se Clayman eller en ”person som är intagen på sjukhus” dör, är 1995). En fråga som kan ställas är vem som be- utan tvekan beklagligt, men på ett allmänt plan är stämmer villkoren för dylika offentliga samtal. En verksamheten ”att dö” något som vi förväntar oss del hävdar att det är en liten grupp inflytelserika att i vissa fall hör ihop med dessa kategorier. källor som dikterar nyhetsinnehållet. Andra fram- ”Unga” förväntas däremot ”fortsätta livet”. Att en håller att det är journalisterna som bestämmer ra- ung person dör, även om denna lider av anoreksi, är marna och som i sista hand beslutar vad som publi- avgjort mer kontroversiellt än om en sjukhuspatient ceras. Den diskursanalytiska eller dialogteoretiska dör. Rubrikens utsaga och det sätt på vilket den är ansats som används i detta projekt betonar att ny- konstruerad inbjuder sålunda läsaren till en mora- heterna är kollektiva processer som produceras i lisk värdering: ”det som händer är fel”. Att be- samverkan mellan journalister och källor. skriva mänskor innebär att man tillämpar olika

Referenser Frid, L. (1998) Den första dagen och den första veckan. TV:s orsaksförklaringar till M/S Estonias förlisning. I: Bergmann, J. (1998) Introduction: Morality in Discoure. Re- Forstorp och Linell (red.) Samtal pågår. Dialogiska search on Language and Social Interaction 31, 279-294. perspektiv på svenska mediedebatter. Stockholm: Clayman, S. (1995) Defining Moments, Presidential Carlssons. Debates and the Dynamics of Quotability. Journal of Jayyusi, L. (1984) Categorization and the Moral Order. Communication 45, 118-146. Boston: Routledge & Kegan Paul.

96 Kroon, Å. (1998) At lyfta locket på Pandoras ask: Om Ex- Nylund, M. (2000) Inscensatt interaktion: Strukturer och pressens svårigheter att styra det offentliga samtalet. I: strategier i politiska mediesamtal. Helsingfors: Forstorp och Linell (red.) Samtal pågår. Dialogiska Svenska litteratursällskapet i Finland. perspektiv på svenska mediedebatter. Stockholm: Pomerantz, A. (1978) Attribututions of Responsibility: Blai- Carlssons. mings. Sociology 12, 115-121. Lull, J. och Hinerman, S. (1997) The Search for Scandal. I: Sacks, H. (1992) Lectures on Conversation, vol. 1. Oxford: Lull och Hinerman (red.) Media Scandals. Morality Blackwell. and Desire in the Popular Culture Marketplace. Schudson, M. (1994) Question Authority: A History of the Cambridge: Polity Press. News Interview in American Journalism, 1860s- Linell, P. (1998) Interaktionen i samtal – en teoretisk bak- 1930s. Media, Culture & Society 16:565-587. grund. I: Forstorp och Linell (red.) Samtal pågår. Dia- Thompson, J. (1997) Scandal and Social Theory. I: Lull och logiska perspektiv på svenska mediedebatter. Stock- Hinerman (red.) Media Scandals. Morality and De- holm: Carlssons. sire in the Popular Culture Marketplace. Cambridge: MacMillan, K. och Edwards, D. (1998) Who Killed the Polity Press Princess? Description and Blame in the British Press. Working paper 4. Loughborough University.

97 Ny bok från NORDICOM

Contents Preface 7 Ullamaija Kivikuru Introduction. The Puzzling Concept of Identity 9 Jan Ekecrantz Public Spaces, Historical Times and Media Modernities. Media and Historical Spaces 15 Rousiley Celi Moreira Maia Identity and the Politics of Recognition in the Information Age 35 André Jansson Contested Meanings. Audience Studies and the Concept of Cultural Identity 57 Christian Christensen Minorities, Multiculturalism and Theories of Public Service 81 Thomas Tufte Gauchos Going Global. A Critical Assessment of Cultural Globalization 103 Ullamaija Kivikuru Communication Competence in Sub-Saharan Africa. A Link to Democracy or Identity-Building? 131 Inka Moring Space and Politics of Identity. Imaginary Landscapes and Ideological Reproduction of ‘We’ 165 Maarja Lõhmus Staging Journalism: Professional Identity and Roles of Journalists in Social Changes 187 Sanna Ojajärvi From Talking Heads to Walking Bodies. Challenging the Masculinity of the News 209 Sanna Valtonen Tracing the National ‘Us’ from TV Talk 225 About the Authors 243

Pris: SEK 250, £ 14, $ 24 (+moms & porto)

...... Ex av Contesting the Frontiers. Media and Dimensions of Identity

Namn: ...... Adress: ...... VAT Nr.: ...... Talongen skickas till: NORDICOM, Göteborgs universitet, Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige fax: + 46 31 773 46 55, e-post: [email protected] Recensioner

Mats Ekström & Larsåke Larsson (red.): Metoder i kommunikationsvetenskap Studentlitteratur, Lund, 2000, 318 s.

Boken Metoder i kommunikationsvetenskap utgör skap lever kvantitativa och kvalitativa ansatser i något så ovanligt som en sammanhållen och ämnes- fredlig samexistens. Krutröken från striderna mel- specifik metodbok för medie-och kommunikations- lan naturvetenskapligt inspirerade inriktningar och vetenskapen. Liksom andra internationella före- de tolkande vetenskaperna, har skingrats. Den gångare tar boken upp ett flertal metoder som an- multidisciplinära inriktningen är samtidigt något vänds för att studera medierad och mellanmänsklig som gjort ämnet vidöppet för bl.a. kritiska synpunk- kommunikation, fast här på svenska och med ter om överdriven pluralism, en eklekticism där tillämningar och erfarenheter som inte finns be- man oscillerar mellan vad som ibland kan upplevas skrivna i den internationella litteraturen. Men bo- som en härva av nya, halvnya och nyupptäckta me- ken är kanske framförallt ovanlig så till vida att den toder och begrepp. Här skapas onekligen ett behov är ett försök till en allmän orientering i inte mindre av en slags utgångspunkt, eller dialektik mellan att än tolv forskningsmetoder genom att utgå från den skapa nytt och hålla ordning på det befintliga. Vari forskningspraktik och undervisning som bedrivs består förresten det ämnesspefika i ett tvärveten- inom det svenska ämnesområdet. I det följande ska skapligt område som har så mångskiftande studie- jag kort referera boken och kommentera innehållet objekt, och där hyllmetrar av antologier produceras med betoning på den pedagogiska ansatsen. Men inom olika specialiserade disciplinära eller tema- först ska jag tolka boken som ett (sam-) tidsdoku- tiska områden? ment. Utgår vi från temat vetenskapliga metoder och då främst sådana som faktiskt tillämpas inom äm- nesområdet kan den ämnesspecifika mångfalden Ett tidsdokument speglas genom bokens uppläggning: Den första de- Boken skulle kunna beskrivas som ett svar på den len består av sådana datainsamlingsmetoder som situation som råder inom ett relativt nytt ämnesom- förts in i det nya ämnet och som förekommer inom råde där det kan vara svårt att få grepp om alla många andra discipliner: etnografisk observation, inriktningar. Ur orienteringssynpunkt är det onekli- personliga intervjuer, surveyunderökningar. Den gen en tacksam första upplaga som föreligger här. andra delen tar upp metoder som är mer specifika Boken kan också tolkas som ett uttryck för en inom medie- och kommunikationsvetenskapen: mångvetenskaplig verksamhet där man inte i lika kvantitativ innehållsanalys, retorikanalys, film- hög grad som tidigare tvistar om rangordningen gäl- analys, tre olika former av diskursanalys – dialogisk lande vilken Metod som ska värderas som mest gil- analys, kritisk diskursanalys, samtalsanalys. Sista tig. I Metoder i medie-och kommunikationsveten- kapitlet handlar om sekundäranalys som kan vara

Medförfattare: Bitte Adling-Ode, Peter Berglez, Åsa Jernudd, Åsa Kroon, Britt-Marie Leivik-Knowles, Larsåke Larsson, Brigitte Mral, Ulla Moberg (Medie-och kommunikationsvetenskapen, Örebro Universitet) Bengt Johansson, Åsa Nilsson (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborg Universitet)

99 lämplig för förnyade analyser av redan insamlat och Dessa avsnitt är genomgående, så vitt jag kan be- analyserat empiriskt material alternativt rådata i döma, initierade och väl balanserade. Därefter föl- olika databaser. jer avsnitt som behandlar metodernas tillämpnings- Finns det då någon gemensam plattform för alla områden inom medie- och kommunikationsveten- dessa inriktningar/kapitel, som ju drar åt olika håll? skapen. Vidare: avsnitt som behandlar för-och nack- Författarna ger framförallt ett svar på den frågan: delar med metoderna; avsnitt som illustrerar hur Samtliga inriktningar gör anspråk på att vara veten- metoderna kan användas och har använts inom olika skapliga. Istället för att i första hand koncentrera studier. framställningen på skillnaderna (och till och med, Några kapitel avviker från denna uppläggning; ibland, skenbart eller reellt oförenliga inslag) mel- det relativt korta kapitlet om bildanalys samt kapit- lan olika vetenskapssyner väljer författarna att peka let om filmanalys vilket snarare är en uppsats om på några återkommande teman som gäller obero- filmen Den engelske patienten än en översikt över ende av vilken metod som används. Gemensamt för det filmvetenskapliga fältet. Åsa Järnudd undersö- all vetenskaplig verksamhet är anspråket att hålla ker filmen med hjälp av några analytiska verktyg den procedur som leder fram till slutsatserna öppen inom narrationsteorin och visar vilka resultat som för insyn och därmed garantera att dess trovärdighet därigenom kan genereras. Här tar författaren steget kan bli föremål för offentlig granskning. Forsk- från lärobokstexten till den levande forsknings- ningsresultat förväntas kunna underbyggas med processen. Därigenom skapas också en grund för att sakliga och tillförlitliga argument. Kan då tolk- läsaren själv kan värdera och bedöma metodernas ningar och inkännande förståelse vara vetenskap- fruktbarhet och begränsningar. När exemplen sätts liga? Författarna svarar ja på den frågan med hän- in i konkreta forskningsarbeten står det också klart visning till olika tolkningskriterier som växt fram i att vetenskapliga metoder bara utgör en del i en steg med den vidareutveckling som skett inom kva- större helhet med problemformulering, kommuni- litativ analys (inom områden som social konstrukti- kation med andra forskare, etc. Boken rymmer ett vism, hermeneutisk texttolkning, fenomenologisk flertal inblickar i pågående avhandlingsarbeten beskrivning av medvetande och språkanvändning, kring olika forskningsfrågor. etcetera). Åsa Kroon (kapitel 7. Dialogisk analys) visar Kanske kan boken också tolkas som ett framåt- hur man konkret kan gå tillväga när man analyserar pekande förslag som rör sig bort från sådana en mediedebatt utifrån dialogteoretiska begrepp. polariseringar som delvis följt av ensidigt förfäk- Det konkreta exemplet beskrivs inom ramen för ett tande av olika vetenskapsteoretiska hållningar till forskningsintresse för de kommunikationsprocesser förmån för en kompromissinställd hållning som genom vilka debatter utvecklas och formas. Det samtidigt håller fast vid vissa grundläggande veten- finns några teman som återkommer i flera kapitel, skapliga normer och ideal? Ett sådant ideal är argu- ett sådant tema gäller förhållandet mellan kontextu- mentet att all vetenskap bör ha generaliserande an- ell analys och abstraktion; mellan det successiva språk. Oavsett hur vi tolkar bokens bakomliggande samspelet mellan teoretiskt vägledda konkreta fall- intentioner så bidrar inledningskapitlet till att ut- studier och empiriskt grundad teoriutveckling. Det tala sådana kriterier som ofta görs relevanta i tycks vara viktigt för flera av författarna att visa att forskningspraktiken. Vilket vetenskapligt semina- studier av enskilda fall kan bidra till mer generell rium vi än går på så riskerar vi om inte förr att bli teoribildning. medvetna om dem om vi bryter mot dem. Nu ska Några exempel: Det kan ibland vara mer spän- detDet ska väl också sägas att boken huvudsakligen nande att möta en social praktik i en etnografisk speglar den rationella sidan av vetenskapssamhället studie än att möta densamma genom praktikernas medan den ger mindre orientering på vetenskapens utsagor. Mats Ekström ger i en inledande vinjett till bakgårdar eller kring de gap som ibland kan uppstå det första kapitlet om etnografisk observation ex- mellan ideal och praktik. empel på hur han frågat redaktionsmedlemmar på en TV-redaktion vad det är som pågår där. Svaren på frågan ställde praktiken i ett ganska trivialt ljus Studiens uppläggning – ”ja på mötena går vi igenom de olika grejer som vi Flertalet av bokens kapitel har en likartad upplägg- jobbar på, bestämmer vem som ska göra vad, disku- ning. De innehåller avsnitt som beskriver de res- terar olika uppslag och så” (21) . Ekströms poäng pektive forskningsansatsernas utveckling och/eller med detta exempel är att visa på möjligheten att ursprung i ett större forsknings-sammanhang. (ny-)beskriva det som sker som någonting annat;

100 …”(att) upptäcka att det enskilda redaktionsmötet TV-tittarna tolkade programmet som de gjorde, i ingår i en serie av händelser där redaktionens det här fallet med hänvisning till aspekterna poli- hierarkier, statusskillnader, outtalade normer och tiskt engagemang (debatten gällde politiska inslag) regler manifesteras och reproduceras. Vi kan upp- och social tillhörighet. täcka vilken betydelse dessa möten har i den pro- Ulla Moberg tar i kapitlet om ”Analys av sam- cess där skeenden i verkligheten görs om till medie- tal” upp det fruktbara i att kombinera samtalsanalys händelser, anpassade till redaktionens produktions- med ett kommunikationsetnografiskt perspektiv. En villkor, journalisters jakt på spektakulära inslag och styrka med det här kapitlet är att Moberg försöker de konventioner som är knutna till specifika gen- visa hur en sådan kombination kan göras genom att rer.” (s.21) Mot bakgrund av den kritik som riktats först demonstrera hur ett samtal (i en pingstförsam- mot etnografiska beskrivningar för att fastna i en- ling) utvecklas steg för steg. Genom kunskaper om skildheter så ger Ekström en enligt min mening den miljö där samtalet har ägt rum kan Moberg i övertygande argumentation för vikten av att också nästa steg på ett övertygande vis öka förståelsen för gå utöver den deskriptiva nivån för att nå mer gene- varför samtalet fick den inriktning som det fick. rella kunskaper. Vad jag kan sakna i boken är mer av diskussion En liknande problematik aktualiseras i kapitlen mellan författarna gällande två punkter. För det för- om olika diskursanalytiska metoder och då i synner- sta: Hur kan olika analysmetoder på ett fruktbart het frågan om förhållandet mellan språkliga feno- sätt kombineras? Med tanke på att samtalsforsk- men och vidare sociala sammanhang. Ett sådant ningens huvudsakliga intresse har gällt samtal (och problem torde ligga i själva ansatsen med ingående dess essäns) blir frågan vilken status som etnogra- och detaljerade analyser av ett begränsat urval fiska ”bakgrundsdata” (alternativt sociala teorier) språkliga data vilket kan vara svårt att förena med har? Är de att betrakta som en tolkningsresurs i den systematiska studier av icke-diskursiva fenomen så- mån samtalsdeltagarna själva aktualiserar dem i som sociala strukturer och politiska system. Peter samtalen? Eller är de en resurs för att så att säga gå Berglez argumenterar i kapitlet om kritisk diskurs- bakom aktörernas förståelse, eller för att knyta analys för betydelsen av att kombinera diskurs- språkliga fenomen till andra sociala fenomen såsom analyser med kunskaper om den sak som är föremål intentioner, (andra typer av) sociala handlingar, in- för analys – i det här fallet nyhetsrapportering i in- stitutionella förhållanden, sociala villkor, etc? ternationella konflikter. Det är onekligen så att För det andra: Hur kombinera olika kommuni- Berglez är väl påläst inom detta kunskapsområde kationsperspektiv? På den punkten skulle jag önska vilket bidrar till att kontextualisera, ge mer ”kött”, en mer sammanhållen problematisering av sam- åt de språkliga analyserna. Genom ett konkret ex- banden mellan den presenterade metodarsenalen empel visar Berglez hur en makroanalys kan kombi- och olika grundläggande perspektiv på kommunika- neras med en mikrobaserad analys (av en nyhets- tion och medierad kommunikation. I bokens kapitel artikel från Dagens Nyheters utrikespolitiska sida). förekommer flera sådana grundläggande perspek- Här avslutas emellertid exemplet när det börjar bli tiv: överföringsperspektivet (kapitel 12) ett riktigt intressant, när Berglez kommer fram till av- ideologiteoretiskt perspektiv (som pekar på under- delningen för politisk/historiska kontextualise- liggande symboliska innebörder som inte finns ma- ringar, något som sammanfattas i ett kort stycke. nifest i de fysiska symbolerna) (t.ex. kapitel 8), ett En styrka med ett ämnesområde som tillhanda- dialogiskt kommunikations-perspektiv (kapitel 7). håller många analytiska alternativ är att de ökar Nu kan de olika perspektiven säkert motiveras med möjligheten att få mångdimensionella kunskaper hänvisning till att de är väl anpassade för de olika om ett fenomen. Det gäller exempelvis möjligheten forskningsfrågor och problemområden som valts. att besvara flerledade frågor av karaktären. Vad är Visst, de är komplementära om vi accepterar att fenomenet X? Hur konstrueras fenomenet X? Var- olika forskare tillåts göra olika saker utan att något för konstrueras fenomenet X just på detta/dessa kommunikationsperspektiv för den sakens skull får sätt? Boken ger flera uppslag i den riktningen. Två en privilegierad ställning – en relativistisk håll- exempel: Göran Eriksson visar i kapitlet om ning? Det hade varit intressant med ett slutkapitel ”Receptionsanalys” hur olikartade förhållningssätt där några av författarna som valt olika kommunika- och tolkningar kan skapas bland olika TV-tittare tionsperspektiv resonerade kring vad de olika per- under en receptionsprocess (gällande debatt- spektiven får för implikationer för att studera kom- programmet Nattöppet). Den kvalitativa analysen munikation samt vilka möjligheter som finns att bi- följs av en ansats syftande till att förklara varför dra till en gemensam förståelse/teoribildning kring

101 vad fenomenet kommunikation är. Slutligen kan genererats ständigt kritiskt värderas mot nya erfa- frågan ställas: är en sådan orientering mot en sam- renheter. Tanken att också nykomlingarna är delak- manhållen teoribildning önskvärd? tiga i den vetenskapliga verksamheten slår igenom på olika sätt och i olika utsträckning i bokens kapi- tel: ett sätt är att, som i inledningskapitlet, helt en- Det pedagogiska bidraget kelt utgå från (det självklara) att studenter, liksom Jag ska avsluta med att sammanfatta några viktiga lärare och forskare, är medlemmar av en vetenskap- pedagogiska förtjänster med boken. När jag har dis- lig institution. kuterat boken med studenter på grundnivån har jag Ett annat sätt är att ge läsarna insyn i forsknings- mötts av kommentarer av typen ”det är bra att man processen så som den kan te sig i det enskilda arbe- kan gå till en bok för att få en bred orientering och tet. Därigenom möter vi inte enbart vetenskapliga tips på hur man sedan kan gå vidare till andra metoder som en uppsättning regler och tekniker, böcker”. Boken har framförallt sin styrka i den som vetenskapsideal eller klassiska skolexempel, översiktliga och orienterande ansatsen som samti- utan också genom en del av de frågor och dilemman digt förmår att göra reda för de olika ansatsernas som uppstår på grund av att forskare och studenter innehållsmässiga problem och komplexitet. En pe- ställs inför dem när de praktiskt tillämpar meto- dagogisk förtjänst med boken är den konsekventa derna. Men framförallt sker detta genom att boken uppläggningen parad med en god koherens vad gäl- delvis är organiserad utifrån en undervisning som är ler den språkliga dräkten – språket är överlag upplagd så att teoretiska studier varvas med prak- lättfattligt och olika specialiserade termer förklaras tiska tillämpningar. Det skapar förutsättningar för när de introduceras. att studenter inte enbart diskuterar metoder utifrån Ytterligare en förtjänst är att teori och praxis andras erfarenheter, utan också utifrån egna pröv- kombineras på ett sätt som tilltalar läsaren som del- ningar. Således bör den användas redan på A-nivån aktig i den vetenskapliga verksamheten. Man skulle och uppåt. Jag tror att boken kan vara inspira- kunna tänka sig medie- och kommunikations- tionsgivande för de som bedriver kvalificerad forsk- vetenskapen och dess ursprung i äldre discipliner ning beroende på dess strukturerade översikter och som ett slags förpliktande traditioner – ett slags ve- ickedogmatiska karaktär. tande som alla nykomlingar bör sätta sig in i och til- lägna sig. Bokens urval av metoder motsvarar det som författarna menar att man på grundnivå bör ha Daniel Persson Thunqvist rimliga allmänkunskaper om. Men man kan därtill tänka sig ämnesområdet på ett sätt som inkluderar Tema Kommunikation tillströmningen av nykomlingar som en resurs i en Linköping Universitet fortgående verksamhet där det vetande som hittills

102 Aktuell mediestatistik

Admissions to Cinemas in European Union 1996-2000 (millions)

1996 1997 1998 1999 2000 2000/1999

Austria 12,32 13,72 15,22 15,02 16,30 8,5% Belgium 21,21 22,07 25,39 21,87 22,20 1,3% Germany 132,89 143,10 148,90 149,00 152,50 2,3% Denmark 9,89 10,84 11,01 10,91 10,69 -2,0% Spain 104,26 105,05 112,10 131,34 135,39 3,1% Finland 5,49 5,94 6,40 7,00 n.a. n.a. France 136,62 148,94 170,10 153,57 165,93 8,0% United Kingdom 123,80 139,30 135,35 139,50 142,51 2,2% Greece (est.) 9,00 11,60 12,40 13,00 13,50 3,8% Ireland 11,48 11,49 12,39 12,45 14,88 19,5% Italy 96,51 102,78 118,43 103,50 108,20 4,6% Luxembourg 0,75 1,19 1,42 1,32 n.a. n.a. Netherlands 16,78 18,90 20,08 18,60 21,60 16,1% Portugal 11,50 13,50 14,50 15,20 n.a. n.a. Sweden 15,17 15,21 15,82 15,98 16,98 6,3%

EUR15e 708 764 819 808 844 4.4

Note: Data in italics are estimated or provisional. Source: European Audiovisual Observatory.

Breakdown of Admissions in the European Union in 2000 According to the Origin of Films (percent)

Rest of the world 3,8 Others Europe 3,7 Germany 2,4

France 7,8

Great Britain 6,7

USA 73,7 Italy 1,9

Source: European Audiovisual Observatory.

103 Top 20 of Film Admissions in European Union in 2000

Original title Nationality Director Admissions

1. Gladiator US Ridley Scott 24 649 032 2. Toy Story II US John Lasseter, Ash Brannon 23 751 342 3. American Beauty US Sam Mendes 21 416 993 4. Mission: Impossible II US John Woo 20 379 836 5. The Sixth Sense1 US M. Night Shyamalan 18 939 737 6. Scary Movie US Keenen Ivory Wayans 14 123 441 7. Dinosaur US Eric Leighton, Ralph Zondag 13 748 718 8. Erin Brockovich US Steven Soderbergh 12 474 099 9. Stuart Little US Rob Minkoff 12 377 768 10. Chicken Run GB /US Nick Park, Peter Lord 12 095 424 11. Pokémon: The First Movie JP / US Michael Haigney, Kunohiko Yuyama 11 555 667 12. Taxi 2 FR Gérard Krawczyk 11 317 034 13. X-Men US Bryan Singer 11 222 095 14. What Lies Beneath US Robert Zemeckis 11 052 359 15. Gone in Sixty Seconds US Dominic Sena 10 160 378 16. Sleepy Hollow US Tim Burton 9 626 335 17. Hollow Man US Paul Verhoeven 9 570 561 18. Charlie’s Angels US Joseph McGinty Nichol 9 408 066 19. The Beach US Danny Boyle 9 284 789 20. American Pie2 US Paul Weiltz 9 068 508

1 13 013 687 admissions in the European Union in 1999. 2 7 483 507 admissions in the European Union in 1999. Note: Provisional ranking on the basis from 12 European Union State (ca. 78% of admissions analysed). Source: European Audiovisual Observatory.

Top 20 of Admissions to European Films in the European Union in 2000

Original title Nationality Director Admissions

1. Chicken Run GB / US Nick Park, Peter Lord 12 095 424 2. Taxi 2 FR Gérard Krawczyk 11 317 034 3. The World Is Not Enough1 GB / US Michael Apted 6 395 673 4. Billy Elliot GB Stephen Daldry 4 956 703 5. Les rivières pourpres FR Mathieu Kassovitz 4 490 341 6. Le goût des autres FR Agnès Jaoui 4 100 165 7. Snatch GB / US Guy Ritchie 4 002 905 8. Chiedimi se son felice IT Aldo, Giovanni e Giacomo 3 089 467 9. Angela’s Ashes IE / US Alan Parker 2 638 784 10. Dancer in the Dark DK / FR / DE / NL Lars von Trier 2 513 984 11. Kevin and Perry Go Large GB Ed Bye 2 484 179 12. Anatomie DE Stefan Ruzowitzky 2 289 536 13. High Fidelity GB / US Stephen Frears 2 279 508 14. Himalaya – l’enfance d’un chef 2 FR / CH / GB / NP Eric Valli 2 235 014 15. Harry, un ami qui vous veut du bien FR Dominik Moll 2 061 253 16. Jet Set FR Fabien Onteniente 1 955 702 17. Harte Jungs DE Marc Rothemund 1 666 031 18. Crazy DE Hans-Christian Schmid 1 467 029 19. Saving Grace GB Nigel Cole 1 422 787 20. Ano Mariano ES Fernando Guillen Cuervo 1 357 867

1 17 324 553 admissions in the European Union in 1999. 2 1 018 628 admissions in the European Union in 1999. Note: Provisional ranking on the basis of data from 12 European Union States (ca 78% of admissions analysed). Source: European Audiovisual Observatory.

104 Doktorsavhandlingar 2000

Sassi, Sinikka: “Verkko kansalaisyhteiskunnan Finland käytössä”: tutkimus Internetistä ja uusista politii- kan muodoista (The net in the hands of citizens: a Helsingfors universitet study of the Internet and new forms of politics). Nylund, Mats: Iscensatt interaktion: strukturer och Helsinki, Helsingin yliopisto, viestinnän laitos, 2000, strategier i politiska mediesamtal (Enacted inter- 327 p. ISBN: 951-45-9547-5 (Viestinnän julkaisuja action; structures and strategies in political broad- 3) ISSN 1457-2184. (University of Helsinki, Depart- cast discourse). Helsingfors, Svenska litteratur- ment of Communication). Note: Doctoral disser- sällskapet i Finland, 2000, 275 p., ISBN 951-583- tation. Summary. 055-9, (Skrifter utgivna av Svenska litteratursäll- The dissertation is a collection of articles focusing skapet i Finland; 622), ISSN 0039-6842. (Univer- on the Internet as a means of citizen empowerment sity of Helsinki, Department of Communication). and the network as the new environment of civil Note: Doctoral dissertation. society. The basic interest of the study is the poten- The aim of the study is to analyse discursive strate- tial of the Internet to enhance citizen resources and gies in political broadcast discourse, e.g. political capabilities. The study is conceptual-theoretical by debates and talk shows. What characterizes the approach, the empirical case serving as a means of structure of the talk? What kind of question strate- assessing the relevance of presuppositions. Two gies do journalists make use of? How do politicians theoretical frameworks are applied to addressing reply to them? Discursive strategies are analysed in the issue: the perspective of democracy and the connection to the specific communicative dilemmas discourse of modernization. In the empirical part the actors face due to their institutional roles. The the framework is principally based on action theory. methods used are mainly those of conversation INTERNET • INFORMATION SOCIETY • CITIZENS analysis. Also different strands of discourse analy- • DEMOCRACY sis are used in analysis. TELEVISION • RADIO • POLITICAL INFORMATION Jyväskylä universitet • DISCOURSE Hujanen, Jaana: Journalismin maakunnallisuus: alueellisuuden rakentuminen maakuntalehtien Pantti, Mervi: ”Kansallinen elokuva pelastettava” teksteissä ja tekijöiden puheessa (Regional journa- : elokuvapoliittinen keskustelu kotimaisen elokuvan lism: the construction of regions and regionalism in tukemisesta itsenäisyyden ajalla (”National cinema Finnish newspaper texts and journalists’ talk). must be saved” : the debate of subsidising domestic Jyväskylä, Jyväskylän yliopisto, 2000, 281 p., ISBN film production during the period of independence). 951-39-0753-8, (Jyväskylä studies in communic- Helsinki : Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2000, ation; 11), ISSN 1238-2183. Note: Doctoral disser- 520 p., (Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toim- tation. Summary. ituksia 774), ISSN 0355-1768, (Suomen elokuva- arkiston julkaisuja) ISBN: 951-746-157-7 (Univer- The study explores the role of the regional voice of sity of Helsinki, Department of Communication). the Finnish press. Interest is focused on the Note: Doctoral dissertation. Summary. representations of regions, regional identities, and FILM PRODUCTION • SUBSIDIES regional communities, and the construction of iden- • CULTURAL POLICY • HISTORY tities, and relationships between newspapers and

105 their readerships. The approach combines media The aim of this interdisciplinary study is to inves- and discourse studies with studies of regions and tigate the role of particular emotion episodes in identities. The data consists of newspaper texts and accomplishing work-related tasks in professional interviews with journalists. Texts from seven regio- telephone conversation encounters made by Finnish nal newspapers were analysed, and 20 journalists and British speakers of English. The study evolves interviewed. out of ethnomethodology and discourse analysis and REGIONS • JOURNALISM • NEWSPAPERS draws on conversation analytic methods. It combines • DISCOURSE concepts, and perspectives from several disciplines. The empirical analysis is supported by data-oriented Hynninen, Asko: Periaatteessa julkista : julkisuus- argument. periaatteen käytäntö EU-Suomen päätöksenteossa ja journalismissa. (Public, in principle : principle INTERPERSONAL COMMUNICATION of openess on a practical level in the decision-ma- • INTERCULTURAL COMMUNICATION • SPEECH COMMUNICATION king and journalism in EU-Finland.) Jyväskylä, Jyväskylän yliopisto, 2000, 226 p., ISBN 951-39- 0576-4, (Jyväskylä studies in communication; 10), ISSN 1238-2183. Note: Doctoral dissertation. Licentiatavhandlingar The study is about the principle of openness on a Helsingfors universitet practical level in administration and journalism since Moring, Inka: Median maantiede: talouskriisi ja Finland joined the European Union. The pragmatic sanomalehti alueellisessa kontekstissa. (The geo- motive is to create new tools for journalists to test graphy of media: economic cirisis and newspapers and perhaps break the limitations of openness and in a regional context). Helsinki, Helsingin yliopisto, secrecy. The principle of openness is analyzed viestinnän laitos, 2000, 178 p. (University of Hel- sinki, Department of Communication). Note: Licen- through the interaction of sources and journalists. tiate’s thesis. Summary. PUBLICITY • PUBLIC INFORMATION NEWSPAPERS • REGIONS • JOURNALISM • JOURNALISM • JOURNALISTS. • ECONOMICS

Tammerfors universitet Parikka, Tuija: Kumppanuutta ja kaupankäyntiä. Kasoma, Francis P.: The press and multiparty poli- Hyvinvoinnin sukupuoli Helsingin Sanomissa 1988 tics in Africa. Tampere, University of Tampere, – 1997 (Questions of sexual division of work. Department of Communication, 2000, 114 p. + app. Constructing welfare and gender in Helsingin Sano- 88p. ISBN: 951-44-4967-3 (Acta Universitatis mat 1988-97). Helsinki, Helsingin yliopisto, Tamperensis 783) ISSN 1455-1616 Note: Doctoral viestinnän laitos, 2000, 134 p. + app. 17 p. (Univer- dissertation. Also on Internet URL: http://acta.uta.fi/ sity of Helsinki, Department of Communication). The dissertation consists of five articles published Note: Licentiate’s thesis. Summary. in the 1990s and a summarizing article. The earlier JOURNALISM • SEX ROLES • GENDER • ECONOMICS published articles discuss communication policy in Jyväskylä universitet Southern Africa and especially the role of the inde- pendent press in the transition from singlepary to Almonkari, Merja: Esiintymisvarmuutta etsimässä: yliopisto-opiskelijoiden oppimisen ja jännittämisen multiparty politics. The summarizing article is a kokemukset esiintymistaidon kurssilla. (Towards general discussion of the main factors an characte- confidence building: the learning experiences of ristics of the neo-multiparty press. It also gives an apprehensive university students in public speaking informed prediction of what is likely to happen to courses.) Jyväskylä, University of Jyväskylä, 2000 the development of the African press in the first Note: Licentiate’s thesis. decade of the 2000s. COMMUNICATION • VERBAL COMMUNICATION • EDUCATION • UNIVERSITIES NEWSPAPERS • DEMOCRACY • DEVELOPING COUNTRIES • POLITICS Hujanen, Erkki: Lukijakunnan rajamailla: maakun- talehden ei-tilaajan mediakäyttäytyminen ja suhde Vasa universitet sanomalehtijournalismiin. (The relationship to Rapila, Ritva Liisa: Finnish-British telephone newspaper journalism and media behaviour of a conversations in business and engineering: non-subscriber of regional newspapers.) Jyväskylä, transactions through compassion. Vaasa, Univer- University of Jyväskylä, 2000 Note: Licentiate’s sitas Wasaensis, 2000, 570 p. ISBN 951-683-878- thesis. 2, (Acta Wasaensia, no. 80, Acta Wasaensia. NEWSPAPERS • MEDIA USE • AUDIENCES Linguistics 14). Note: Doctoral dissertation.

106 Mikkola Leena: Supportiivinen viestintä hoito- Helseth, Tore: Filmrevy som propaganda: den nor- työssä: sosiaalisen tuen tutkimusnäkökulmien tar- ske filmrevyen 1941-45. Oslo, Universitetet i Oslo, kastelua (Supportive communication in nursing: on 2000, 330 p., (Acta Humaniora; 75), ISSN research aspects of social support). Jyväskylä, 0806-3222. Note: Dissertation for the degree dr. Jyväskylän yliopisto, viestintätieteiden laitos, 2000, artium. 139 p. (University of Jyväskylä, Department of The author decribes, analyses and catalogues the Communication). Note: Licentiate’s thesis. URL: http://docuweb.jyu.fi/ Norwegian newsreels that started during the Ger- SOCIAL INTERACTION man occupation of Norway, in august 1941. He’s • INTERPERSONAL COMMUNICATION focusing on the production, the mediation and the • VERBAL COMMUNICATION reception. He shows how national identity and the • NONVERBAL COMMUNICATION sense of duty played important parts in the propa- Sumiala-Seppäen, Johanna: Kertomuksia rippituo- ganda use of the newsreel, leading towards the goal lista: uskonnollinen tv-ohjelma postmodernin of obtaining a feeling of national union and recruiting mediakulttuurin kontekstissa (Confessional stories: members to the Norwegian national socialist party a religious television programme in the context of (NS). postmodern media culture). Jyväskylä, Jyväskylän FILMS • FILM MAKERS • FILM DIRECTORS • yliopisto, 2000, 194 p. (University of Jyväskylä, HISTORY Department of Communication). Note: Licentiate’s thesis. URL: http://docuweb.jyu.fi/ RELIGION • RESEARCH • POSTMODERNISM • CULTURE Sverige

Tammerfors universitet Andén-Papadopoulos, Kari: Kameran i krig: den Louhimies, Lemmikki: Opetuksen täyskäsi nostaa fotografiska iscensättningen av Vietnamkriget i luovuuden taikurinhattua, elokuvakäsikirjoitus svensk press. Stockholm/Stehag, Brutus Östlings syntyy kautta spatiumin (Teaching film and televi- Bokförlag Symposion, 2000, 92 p., ISBN 91-7139- sion scriptwriting with special attention to creativity 476-1, (Doktorsavhandlingar från JMK; 16 (Medie- and personal style).Tampere, Tampereen yliopisto, och kommunikationsvetenskap)). Note: Dr. diss. 2000. 113 p. (University of Tampere, Department Summary in English 5 p. of Communication). Note: Licentiate’s thesis. Skriften handlar om den fotografiska bevakningen EDUCATION • SCRIPTS • WRITING • FILMS av Vietnamkriget i svensk press under åren 1965 till 1972, särskilt inriktad på bilden i pressens nyhets- förmedling. En mer specifik uppgift är att under- Norge söka bildernas ideologiska funktion, snarare än deras estetiska funktion. Bakøy, Eva: Med fjernsynet i barnets tjeneste: Avhandlingens tyngdpunkt ligger på en analys NRK-fjernsynets programvirksomhet for barn på av fyra stora svenska dagstidningar: Dagens Nyhe- 60- og 70-tallet. Trondheim, NTNU, 1999 , 452 p., ter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbla- ISBN 82-471-5023-9. (NTNU, Institutt for kunst- og medievitenskap). Note: Thesis for the degree of det, där fyra frågor fokuseras: Vilken sammantagen dr.philos. bild av Vietnamkriget ger dessa olika tidningar?, The author analyses the program production done Vad skiljer och förenar deras bildbevakning av kri- by the NRK television’s department for children get?, Förändras bildbevakningen under krigets för- and youth (BUA) in the 1960s and 1970s, and the lopp och i så fall hur?, samt Vad säger den samman- reactions this provoked in the society. The aim is to tagna bilden om centrala föreställningar i vår egen discuss the self-reflection of BUA connected to its kultur, framförallt sådana som rör genus, ras och role as socializer and mediator of children’s identity etnicitet? in an era of broadcasting monopoly, and to situate Författaren studerar dels bildernas motiv, vad this in the broader context of society. To accomplish de föreställer. Vilka aspekter av kriget skildras? Vil- this task the author uses genre and text theory. The ken sida fokuseras, USA/Sydvietnam eller FNL/ study is mainly based on videotapes of programmes Nordvietnam? Dels studeras hur de föreställer, det for children and on written sources produced within vill säga representationen som sådan. Med hjälp av the NRK. vilka formala och ikonografiska konventioner, sym- TELEVISION • CHILDREN • HISTORY • boler och retoriska grepp iscensätter dessa fotogra- SOCIALIZATION fier kriget?

107 Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ ses in which the women are involved when inter- analys. Den kvantitativa analysen utgår från frågan preting the media they use in everyday life, and, om vad bilderna föreställer, en form av tematisk secondly, the associations’ public-oriented practices, innehållsanalys. I studiens kvalitativa del fördju- i.e. the production of their own media and their pas, med utgångspunkt från konkreta bildexempel, participation in, and interplay with, the mass media analysen av de övergripande bildkategorierna med in order to diffuse their own meanings. hjälp av ikonografisk, retorisk och i viss mån se- The authors theoretical framework connecting miotisk analys. themes of several research traditions: the frame- PHOTOGRAPHIES • WAR • PRESS • NEWS work of the public sphere, the media and demo- cracy; recent feminist theory on the public sphere; Andersson, Lars M: En jude är en jude är en jude...: citizenship and narrative identity theory; newer representationer av “juden” i svensk skämtpress perspectives on social movements inspired by the omkring 1900-1930. Stockholm, Nordic Academic sociology of culture; and Swedish and Scandina- Press, 2000, 621 p. + 2 CD-ROM, ISBN 91-89116- 11-9. Note: Dr. diss. English summary. vian studies of women’s movements. The methods used are ethnography, the narrative I avhandlingen argumenterar författaren för att study of lives and text analysis, and the empirical antisemitismen var självklar i Sverige årtiondena work includes three main steps: participant obser- kring sekelskiftet 1900. vation at the associations’ meetings, individual and Antisemitismen kom till uttryck bland annat i group interviews with members, and analysis of the skämtpressen. Den sistnämnda utgjorde ett viktigt media coverage of the associations. inslag i såväl den framväxande masskulturen som i den politiska kulturen. Det var inte minst via skämt- MEDIA • FEMINISM • WOMEN • PUBLIC SPHERE pressen som bilden av “juden” som en “rastyp” Edin, Anna: Den föreställda publiken: programpo- skild från majoritetsbefolkningen spreds och befäs- litik, publikbilder och tilltalsformer i svensk pu- tes. Det var också i skämtpressen som vardags- blic service-television. Stockholm/Stehag, Brutus versionen av den nationella identiteten skapades. Östlings Bokförlag Symposion, 2000, 246 p., ISBN Författaren driver tesen att de antisemitiska 91-7139-483-4, (Doktorsavhandlingar från JMK; 15 (Medie- och kommunikationsvetenskap)), ISSN representationerna av “juden” i skämtpressen skall 1102-3015. Note: Dr. diss. English summary 11 p. tolkas mot bakgrund dels av den antisemitiska diskursens genomslag – antisemitismen hade kom- Avhandlingens övergripande fråga rör hur den mit till Sverige i samband med att landet inlemma- svenska public service-televisionen skapar kontakt des i den kristna europeiska kulturen – dels med sin publik under olika kommunikativa villkor. moderniseringsprocessen och dess konsekvenser. Relationen till publiken studeras i ljuset av tre “Svenskheten” definierades i inte ringa grad i mot- historiska faser: 1) från 1956 till 1979 var public sats till det “judiska”. service-televisionen organiserad som ett monopol med en kanal till sitt förfogande, 2) fr o m 1970 COMICS • RELIGION • NATIONAL IDENTITY • HISTORY tillkom ytterligare en kanal inom monopolsystemet i intern konkurrens med det första, och 3) sker Camauër, Leonor: Feminism, citizenship and the övergången till ett mångkanalsystem med kommer- media: an ethnographic study of identity proces- siell konkurrens, som formellt etableras då det pri- ses within four women’s associations. Stockholms vata företaget TV4 i början på nittiotalet börjar sina universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation/JMK, 2000, 314 p. + 2 app. 3 p., sändningar i det nationella marknätet. ISBN 91-88354-17-2, (Doktorsavhandlingar från Konkret studeras den svenska public service- JMK; 12 (Medie- och kommunikationsvetenskap)), televisionens relation till publiken genom de tre ISSN 1102-3015. Note: Dr. diss. nämnda historiska nedslagen och på tre men sam- This doctoral thesis investigates the media practices manhängande nivåer. Den första nivån är den offi- of four Swedish women’s associations and some of ciellt uttalade programpolitik som som mer eller their individual members in order to gain insight mindre reglerar public service-televisionen. Den into the role of the media in these women’s indivi- andra nivån utgörs av programutbudets övergripande dual and collective processes of identity formation struktur och indirekta adressering av publiken, as feminists and citizens. medan den tredje nivån är programutbudets mindre The studied media practices include first, the element och direkta tilltal. Det grundläggande anta- individual and collective meaning-making proces- gandet är att frågan om adressering och tilltal, samt

108 de föreställningar som ligger bakom, inte bara har De medier som ingår i analysen är sju större relevans när man studerar public service-televisio- dagstidningar, tre nationella televisionsnyhetspro- nens historia, utan är av avgörande betydelse för gram och två nyhetsprogram i radion. Såväl kvan- förståelsen av dess aktuella situation och möjlighe- titativ som kvalitativ innehållsanalys tillämpas på ter. Samtidigt som den historiska uppfattningen om innehåll och form i nyhetsartiklarnas och inslagens publiken och adresseringen av tittarna, spelar en text och bild. viktig roll för de sätt som public service-televisio- NEWS COVERAGE • NEWSPAPERS nen idag försöker fånga upp publikens uppmärk- • RADIO • TELEVISION samhet på och realisera sitt public service-uppdrag. Den teoretiska ansatsen inkluderar en diskus- Holmberg, Jan: Förtätade bilder: filmens närbil- der i historisk och teoretisk belysning. Stockholms sion om public service-begreppet som en uppsätt- universitet, Filmvetenskapliga institutionen, 2000, ning diskursiva bilder av publiken, och om TV som 250 p. + app. 3 p., ISBN 91-631-0055-X. Note: Dr. text. Utifrån det teoretiska ramverket tillämpar för- diss. English summary. fattaren ett analysschema som kombinerar olika me- The objective of the study is to analyse the histori- toder på var och ett av de tre fallstudierna. För det cal reception of the cinematic close-up. From a första en dokumentanalys, för det andra program- debate on closer framings going on primarily in the utbudets implicita uttrycksnivå (TV-utbudet som American trade press between roughly 1908 and struktur och makroflöde), och för det tredje 1912, four crucial concerns of the discourse are programutbudets explicita nivå (programutbudets extracted and analysed: issues of distance, size, detaljerade flöden med personer, relationer och fragmentation of the human body, and facial miljöer). expression. The questions of a more theoretical TELEVISION • PUBLIC SERVICE nature raised by these four concepts, is the main • PROGRAMME POLICY • AUDIENCES topic of the dissertation. FILMS • RECEPTION • AESTHETICS • HISTORY Ghersetti, Marina: Sensationella berättelser: en studie av nyheter från Angola 1987 och om prin- sessan Diana 1997 i dagstidningar, radio och TV. Jansson, Rowena: Getting it together: a genre Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik analysis of the rhetorical structure of Open Uni- och masskommunikation/JMG, 2000, 290 p., ISBN versity television teaching programmes in science 91-88212-37-8, ISSN 1101-4652. Note: Dr. diss. and technology. Lunds universitet, Engelska insti- tutionen, 2000, 205 p. Note: Dr. diss. Studien handlar om nyhetsrapporteringen av två This thesis is concerned with uncovering the organi- uppmärksammade händelser i svenska medier: kid- sational structure underpinning Open University nappningen av tre svenska hjälparbetare i Angola television programmes in scientific and technological under 1987, och prinsessan Dianas död hösten 1997. fields. Författaren inriktar analysen på hur de största Using a genre analysis which takes into account svenska nyhetsmedierna berättar om detta slag av the unique contextual configuration in which vision händelser samt diskuterar några möjliga orsaker till and pedagogical purpose play a vital part a rhetorical hur dessa berättelser utformas. En central fråga är structure is revealed. This structure is based på vilka sätt dramaturgisk struktur påverkar medi- essentially on a string of Episodes. The notion of ernas nyhetsvärdering och nyheternas bild av verk- Episodes is discussed and interpreted as a complete ligheten. or truncated discourse pattern. Two discourse Studien beskriver några centrala innehållsliga patterns appear to operate in a potentially complex och formmässiga egenskaper hos nyheterna om de manner. In general terms, a Situation-Problem-So- två relaterade händelserna, och för en diskussion lution-Evaluation pattern forms the Episodes at an kring dessa karakteristika med utgångspunkt i rele- overall structural level while a Demonstration- vans- och saklighetsaspekter hos mediernas berät- Explanation-Summary pattern operates at a lower telser. En jämförelse görs också mellan dessa två or embedded level. A basic four-level structure fallstudier utifrån likheter och skillnader mellan me- emerges in which the entire discourse or Programme dier med olika egenskaper, och författaren söker is formed of Episodes which are composed of förklara innehålls- och formmässiga egenskaper i Sections – the components of a discourse pattern – nyheterna om de två händelseförloppen utifrån en which in their turn are made up of Clause relations. klassisk berättelsestruktur. Embedded Episodes operate at the Section level.

109 The study explores the forms, functions and contemporary audience. The theoretical frameworks incidence of Transitions, interactive and metadis- and discussions that have come up from the study coursal units, which link otherwise unconnected of documentary films – above all from the studies units of discourse. The identification of Episodes of Bill Nichols – have proved to stress matters that and Sections is dependent on visual, prosodic, textual are characteristic of the films, which the author and lexical features which is demonstrated in the makes use of. In the first chapter there is a survey study. All these features interweave in getting of the influences from earlier debates and earlier together a specific genre – OU television program- film production as well as an examination of how mes in science and technology – revealed by a the film companies reacted to the debate’s demand distinctive rhetorical structure. for a social committed film. Furthermore, the author TELEVISION • RHETORIC • ORGANIZATIONS speculate in why the socially committed fiction films • PEDAGOGY suddenly disappeared from the cinema theatres. The second chapter deals with the melodramatic Johansson, Barbro: Kom och ät: Jag skall bara dö structure in the films. It is argued that the Swedish först...: datorn i barns vardag. Göteborgs univer- sitet, Etnologiska institutionen, 2000, ISBN 91- society functions as the perpetrator of the films and 85838-51-9, (Skrifter från Etnologiska föreningen i that the dichotomy between perpetrator and victim Västsverige; 31), ISSN 0283-0930. Note: Dr. diss. is a matter of class. English summary 6 p. In the third chapter are the argumentative Med utgångspunkten att barn är aktiva subjekt som structures examined; how they stand out in the over agerar i relation till individer och diskurser i sin all fictive discourse of the films. Aristotle’s demon- omgivning, undersöker författaren vad barn gör med strative proof is used along with Edward Branigan’s datorerna och datorprogrammen och vad barn och narrative scheme in order to show how the rhetoric vuxna gör med de föreställningar om barn och barn- functions. dom som aktualiseras i samband med barns dator- Finally, the fourth chapter focuses on the way användning. the films strive to realise indexical bounds to rality Följande aspekter studeras: Vilka diskurser och by means of the camer’s supposed ability to positioner som finns till hands i olika datakontexter, represent without interfering. The signs that Char- Varför individer väljer olika positioner, samt Hur les Saunders Peirce calls indexical that are at work diskurserna är inskrivna och verkar genom institu- are to be understood as historically predicted. The tioner, praktiker och materialitet (här ställs frågor reason why they are used is not that they offer a om kontextens betydelse för den kunskap som ska- more “true” representation per se but that they pas, familjens organisering av datorbruket, datorn correspond to a contemporary idea of an accurate som artefakt och designen av dataspel). representation. Studien baseras på fältarbete med barn från två FILMS • CRITICISM • FICTION • HISTORY skolor i socioekonomiskt skilda områden i Göte- borg och med några av barnens lärare och föräldrar. Oestreicher, Amelie: Bearbetning av en nyhetstext: Det material som ligger till grund för studien omfat- en studie av texthantering vid sex svenska dags- tidningar. Uppsala universitet, Institutionen för tar 105 intervjuer (varav 6 med lärare, 23 med för- nordiska språk, 2000, 216 p., ISBN 91-506-1441- äldrar och 76 med barn i åldrarna 6-12 år), 45 X, (Skrifter; 52). Note: Dr. diss. English summary. deltagarobservationer (varav 21 i hemmen och 24 Prior to the printing of news texts in newspapers, på skolorna), samt anteckningar och fältdagbok. an internal review is performed by various COMPUTER GAMES • CHILDREN • EVERYDAY LIFE journalistic editors. The purpose of this thesis is to • CULTURE RESEARCH investigate the editing of texts at different editorial Mörner, Cecilia: Tendenser i svensk, biograf- offices. How is the work organised? What kinds of distribuerad fiktionsfilm 1967-1972. Stockholms emendations are made? Is there a common “textual universitet, Filmvetenskapliga institutionen, 2000, culture” that is reflected in common principles of 282 p., ISBN 91-628-4352-4. Note: Dr. diss. Eng- editing – within or across different newspapers? lish summary 6 p. And what is the interplay between the editorial work This dissertation focuses on Swedish films from and the conditions of the writing environment at the 1967 to 1972; an epoch that is marked by a critical various editorial offices: the number of editors, the view on society. The study examines how the social volume of text written, the kind of editorial office criticism was manifested and communicated to the (general or specialised), printed house rules for

110 writing, opportunities for communication (meetings genealogy of Michel Foucault, and theories of etc.)? globalization and religion, the dissertations attempts The perspective of the investigation is text to uncover a complex genealogy. Three globally linguistic and pragmatic. The material (3608 spread discourses are identified as important in the emendations) has been analysed and classified in a genealogy of Salaam’s doscourse: the da’wa of the data base on five different levels: information, text Islamic movement; the Western European and North structure, word style, lexicogrammar, and typing, American modernity; and globalization. The disser- in comparison with emendations made by a group tation includes analytic discussions and descriptions of teachers. A total of 157 co-workers connected of these three discourses and how they relate to with editorial offices participated: 36 reporters and Salaam. 121 editors at the news and sports offices from 6 Finally, a theoretical discussion on religious in- newspapers (1990–1991) with 510 news texts in terpretation leads to the question wheter or not the 1347 versions. discourse of Salam can be called an example of NEWSPAPERS • NEWS • TEXT • EDITORIALS Swedish Islam. MAGAZINES • RELIGION • GLOBALIZATION Otterbeck, Jonas: Islam på svenska: tidskriften • DISCOURSE Salaam och islams globalisering. Stockholm, Alm- qvist & Wiksell International, 2000, 282 p., ISBN Ottosson, Sten: Den (o)moraliska neutraliteten: tre 91-22-01902-2, (Lund studies in history of religions; politikers och tre tidningars moraliska värdering 11), ISSN 1103-4882. (Lunds universitet, Religi- av svensk utrikespolitik 1945-1952. Stockholm, onshistoria). Note: Dr. diss. English summary. Santérus Förlag, 2000, 278 p., ISBN 91-89449-01- This dissertation focuses on written Islam discour- 0, (Sverige under kalla kriget (SUKK); 7). Note: Dr. diss. ses in Swedish, especially the journal Salaam – Is- lamisk Tidskrift. The journal first appeared in 1986 Avhandlingen studerar tre politikers och tre tid- and is a part of the activities of Islamiska Informa- ningars moraliska värdering av svensk utrikespoli- tionsföreningen. tik under 1945-1952. From the beginning, Salaam has been edited by Studiens huvudfrågor rör tre aspekter: 1) relatio- female converts to Islam in their twenties or early nen mellan moral och politik, 2) en värdeprioritering- thirties. Female converts also account for a large sanalys och 3) den moraliska värderingen av neu- number of the texts that have been published in traliteten. Salaam, but other women and men have contributed. De politiker och tidningar som ingår i studien är Only a small number of the articles in the journal, Petrus Gränebo, Bertil Ohlin, Östen Undén, Dagens apart from some translations, are by Muslims with Nyheter, Ny Tid och Svenska Dagbladet. formal Islamic education. Diskussionen lyfter fram de grundläggande idéer The content of Salaam is described at length and som styrde svensk utrikespolitik under inledningen commented upon. The dissertation also contains a av det kalla kriget. Vidare undersöks i vilken ut- descriptive overview of all other literature in Swe- sträckning politiska beslutsfattare och debattörer dish produced by Muslims in Sweden during last tar upp och resonerar kring de moraliska frågeställ- century. Throughout the second half of the 20th ningarna och vilka värderingar de ger uttryck för. century there has been a small, but ongoing NEWSPAPERS • EDITORS • POLITICIANS • OPINION production of texts on Islam written by Muslims themselves in the local languages of all Western Persson, Per: Understanding cinema: construc- tivism and spectator psychology. Stockholms uni- European countries. This literature has received little versitet, Filmvetenskapliga institutionen, 2000, 319 attention from researchers involved in the research p., ISBN 91-7265-094-X. Note: Dr. diss. field of “Islam in Europe”. One of the main objects The dissertation deals with the psychological of the present study is to put these texts in focus. functions of cinema. By reconstructing the indivi- The central analytic question in the dissertation dual’s understanding of film – its conditions, the is why Salaam contains the interpretations of Islam mental dispositions and processes involved – the that it does. This leads to a discussion on the author tries to provide another (complementary) genealogy of these interpretations. By combining framework for why films look and work as they do. the sociology of knowledge in the tradition of Peter The dissertation focuses on the ways in which the Berger, the notions of power, discourse and values and world-views of the spectator change the

111 film, and the author commits himself to a construc- 0, (Doktorsavhandlingar från JMK; 13 (Journalis- tivist stance, and this constructivism is psychological tik)), ISSN 1102-3015. Note: Dr. diss. English summary 11 p. in character (perception, comprehension and inter- pretation). Utifrån en analys av storstadsmorgonpressens an- This framework is exemplified in three case vändning av synliga källor, och en jämförelse av studies. One chapter analyzes point-of-view editing. resultaten från denna analys med en uppsättning Another chapter tries to explain effects of close-ups normer, söker författaren förklaringar till brister i through spectators’ personal space dispositions. The överensstämmelse och utvärderar nyheternas kvali- final part of the study describes psychological re- tet. Avhandlingen tillämpar två teoretiska an- search on the everyday ability to attribute mental greppssätt. Dels stipuleras relevanta normer som states to other people, by which we in commons- kan tillämpas på nyheter. Normerna deduceras från ense terms ‘explain’ or understand their actions and begreppet ”allmänintresse” och består av kriterierna behaviour. Each of the three chapters sketches the oberoende, tillgänglighet, spridning och informa- historical introduction and development of the tivitet. Om nyheten inte når upp till dessa kriterier convention under discussion, by discussing a wide saknar den kvalitet. Dels använder sig författaren range of films from early and contemporary av en förklaringsmodell för att beskriva och för- mainstream cinema. klara bakgrundsvariablerna, och för att förklara nivån på nyhetskvaliteten. Modellen kombinerar en FILMS • PSYCHOLOGY • COGNITION • HISTORY rad angreppssätt som tidigare använts inom medie- Rosenqvist, Christopher: Development of new me- forskningen, t ex utbytesmodeller och begreppet dia products: case studies on web, newspapers and nyhetsnät. 2000 artiklar från DN, SD, GP och SSD magazines. Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm från 1997 och 1998 ingår i urvalet. 409 artiklar / KTH, Institutionen för produktionssystem, 2000, analyseras i detalj. Huvudmetod är innehållsanalys, 120 p., (Trita-GRT; 2000:1). Note: Dr. diss. men både text och bild är också analyserade genom The thesis focuses on how web, newspaper and närläsning. magazine products developes. More specifically, it NEWS • INFORMATION SOURCES • DEMOCRACY identifies those conditions that hamper media • NEWSPAPERS corporations in their attempts to adapt changing needs. Six research projects were conducted during Stür, Elisabeth: Trivialiseringen inom nyhetsjour- 1996-1999 within the media industry in both Fin- nalistiken: Vi och Dom: läsarvärlden i den Öster- rikiska dagstidningen täglich Alles. Stockholms land and Sweden. universitet, Institutionen för journalistik, medier och The research was initiated by a scenario study, kommunikation/JMK, 2000, 297 p., ISBN 91-88354- which showed the need for flexibility for all types 20-2, (Doktorsavhandlingar från JMK; 14 (Journa- of actors in the media value chain. Different aspects listik)), ISSN 1102-3015. Note: Dr. diss. Zusam- of media product development were then described menfassung 10 s. English abstract. with five different projects: how a web product Studien behandlar förändringar inom nyhetsjour- develops; what influences development of new nalistiken. Med exempel från Österrike och den newspaper products; what effect a width reduction österrikiska dagspressmarknaden tar författaren upp would have on newspaper manufacturing; how a resultaten av utvecklingen de senaste tio åren. Ex- change of the product architecture affects magazine empel på vad populistiskt nyhetsberättande ger, och production and how the editor-in-chief looks upon vilka uttryck de kan ta, hämtas ur den österrikiska a change of the content production. dagstidningen täglich Alles. Tidningen etablerades Three online services, five newspaper products 1992 och blev på några månader Österrikes näst and eight magazines were included in the study. största tidning med nära 500 000 läsare. Interviews and literatur studies were the main source Studien baseras på retorik- och innehållsanalys of information. av textexempel ur täglich Alles, och några andra WORLD WIDE WEB • NEWSPAPERS • MAGAZINES viktiga dagstidningar. Begreppet ”läsarvärld” dis- • PRODUCTION kuteras. Läsarvärlden bygger på en populistisk nyhetsjournalistik som kännetecknas av 1) person- Sahlstrand, Anders: De synliga: nyhetskällor i relaterad journalistik – personer blir viktiga, inte svensk storstadsmorgonpress. Stockholms univer- sitet, Institutionen för journalistik, medier och kom- händelser, 2) konfliktorientering – tidningen intar munikation/JMK 2000, 268 p., ISBN 91-88354-18- alltid antipositioner utan hänsyn till händelser, och

112 3) konsesusjournalistik – som alltid pekar ut vem leading interventionists wished. Nevertheless, these som är vi och dom i nyheterna, och som får läsaren accusations of a secret collaboration between the att ta ståndpunkt och ansluta sig till den värld som American government and the film industry were tidningen presenterar utifrån vissa opinionsyttringar never proved to be true. In principle, most of the i samhället. Hollywood companies did not have anything against NEWS • JOURNALISM • PRESS • HISTORY the film trade with Germany and the countries in its sphere of power, but in the spring of 1941, Goebbels Ulander, Pertti: Det stora filmkriget: Joseph started to organize a prohibition against Hollywood Goebbels’ kamp mot Hollywood som inslag i na- in Europe, in order to establish the greatest cultural zismens raspolitik. Stockholm, Almqvist & Wiksell and propagandistic “command pool” of all times. International, 1999, 190 p., ISBN 91-22-01859-X, (Stockholm studies in history; 58), ISSN 0491-0842. The wish to maintain strong war morale and other (Stockholms universitet, Historiska institutionen). similar goals were not in any way final or Note: Dr. diss. English summary. controversial aims and, one must therefore conclude The doctrinal difference between Nazism and Fas- that the Nazi leaders had another primary goal. Only cism in relation to anti-Semitism forms a theoretical the assumption that it was the radical solution of basis for this thesis, in which a historical course of “the racial question” explains the anti-Semitic pro- events is reconstructed in order to evaluate the paganda of the Nazis against the American film influence of anti-Semitism on measures against world. Consequently, the theory about a great Hollywood in the Third Reich. Since Hitler wanted doctrinal difference between Nazism and Fascism to accomplish a spiritual revolution against “Jewish concerning anti-Semitism holds true for the culture”, one could presume that the Nazis would ideologies themselves, but not entirely for the film- have prohibited the exhibition of American films in related political practice in Germany in comparison Germany in 1933. This was not the case, however, with Italy in the 1930s and 1940s. and out of consideration for the negative side effects FILMS • PROPAGANDA • RACISM • HISTORY on the German film economy Goebbels only gradually diminished the import of Hollywood Vesterlund, Per: Den glömde mannen: Erik productions. “Hampe” Faustmans filmer. Stockholms universi- tet, Filmvetenskapliga institutionen, 1999, 331 p., Based on the available information, it can be ISBN 91-628-3963-2. Note: Dr. diss. English stated that in their film relations with Poland, summary. Hungary, Austria, Czechoslovakia, and France, the This dissertation analyses the films of the Swedish Nazis demanded that all Jewish moviemakers be film director and actor Erik “Hampe” Faustman excluded from films designed for export to Germany. (1919-1961). Faustman directed 20 films during At the same time, however, they also co-operated the period 1943-1955. In the history of Swedish with “Jewish” film companies in Europe and the cinema, Faustman’s role is that of the socially USA. In spite of a strong anti-Nazi mood among conscious spokesman for the working class. film employees, the Hollywood companies did not In an initial discussion on authorship the concept adopt any negative attitude towards Germany or of “biographical legend” (introduced by the Russ- any other foreign country, as the production of ian formalist Boris Tomasjevskij, and applied in political films was considered to lead to certain film studies by above all David Bordwell) appears economic failure. In the autumn of 1938, never- to be a useful tool for maintaining a critical perspec- theless, Warner Brothers took a sensational step by tive on the biography of the auteur. The art historian starting to make the film “Confessions of a Nazi Michael Baxandall method of providing historical Spy”. Hitler himself indirectly referred to this mo- explanations to pictures is further suggested as a tion picture in his speech to the German Parliament way to describe different kinds of relations between in January 1939 and threatened that if “Jewry would the artist, the artefact and the context. once more throw the World into war, it would lead One of the purposes of this dissertation is to to the annihilation of the Jewish race in Europe”. examine, as well as question, Faustman’s position In the summer of 1940, the government in Wash- in the history of Swedish cinema. Janet Stager’s ington was mobilizing the American film industry work on historical reception studies is used as a into its own service, and the isolationists were basis for the discussion. Observations that arise from accusing the film executives of doing whatever the the examination of the historical reception of

113 Faustman’s films form a basis as the focus shifts to Licentiatuppsats Faustman’s cinematic work. Style and narration are Lindell, Ingrid: Om och om igen: könsrepresen- discussed more generally, using David Bordwell and tationen i 1996 års svenska filmutbud och Brea- Barry Salt as the most important sources. king the Waves. Göteborgs universitet, Litteraturve- From a more specific viewpoint, questions of tenskapliga institutionen, 2000, 218 p. + app. 5 p., style and aesthetics are related to a national context. ISBN 91-86270-58-3, (Meddelande; 26), ISSN 0283-8079. Note: Licentiate degree. With reference to Baxandall, potential demands from political organizations, an instituting art-cinema, and Med utgångspunkt i modern kulturteori analyseras the film industry are suggested. The actor in the film som meningsbärande praktik ur ett köns- cinema is examined from sociological, hermeneutic perspektiv. and aesthetic viewpoints (references: James Nare- Studien består av två delar. Den ena är en recep- more, Richard Dyer, John Ellis and others). The tionsanalys av en ”liten filmisk händelse” från 1996, discussion about the actors leads on to gender-related Breaking the Waves, och i den andra undersöks topics. The concept of masculinity is shown to be könsrepresentationen i det svenska filmutbudet 1996 an especially productive perspective. It is also på bio, TV och filmfestivaler. Kontexten fokuseras possible to read a growing criticism of the welfare i analysen. state project into the films of Faustman. The last FILMS • STEREOTYPES • CULTURAL THEORY • RECEPTION part of the dissertation concentrates more on the openly political content of Faustman’s films. In his early films from the 1940s, Faustman was driven by an obvious social pathos. In his later work Faust- man abandons this explicit approach. These films can be characterized by irony and satire rather than by pathos and political conviction. FILMS • FILM DIRECTORS • WORKING CLASS • HISTORY

114 Ny litteratur 116 Danmark Dokumentalist: Peder Grøngaard

Living with the Rubbish Queen: Telenovelas, Culture and Modernity in Brazil Thomas Tufte, Luton, University of Luton Press, 2000, 277 p., ISBN 1-86020-541-0. What role do telenovelas have in the everyday life of their Latin American audiences? What are the explanations for the cultural and commercial success of the telenovela? What meanings, identities and social actions are articulated through watching telenovelas? How do the audiences use tele- novelas in coping with urban life and modernity? The author seeks answers to these and other questions and he situates this study within the theoretical framework of media ethnography. This case study consists of an analysis of the historical matrices of the telenovela, a production ana- lysis, an institutional analysis and finally provides a range of “telenovela interviews” with low-income urban women. The resultant analysis thereby seeks to integrate political economy, cultural productivity and the everyday use of the fictional approaches to television in order to bridge some of the historical gaps between classic positions in media and cultural studies. Note: For further information, see: http://www.ulp.org.uk/

Annan ny litteratur Femø Nielsen, Mie: Under lup i offentligheden: sekvenser. Men hvor langt rækker denne debat introduktion til public relations. Frederiksberg, tilbage i dansk presse? Bogen søger at afdække, i Samfundslitteratur, 2000, 351 p., ISBN 87-593- 0850-8, (Den kommunikerende organisation). hvilken udstrækning synet på “de fremmede” mani- festerede sig i den tidlige og den senere politiske PUBLIC RELATIONS • AGENDA SETTING • PUBLIC SPHERE presse og i centrale formiddagsaviser. Er det de • ORGANIZATIONAL COMMUNICATION samme temaer og de samme kritikpunkter, aviserne og de bagvedliggende politiske kræfter har ført frem? Fremtidens tv og radio: resumé og redigeret udskrift af høring i Folketinget den 1. februar 2000. Og i den udstrækning der kan svares bekræftende København, Teknologirådet, 2000, 185 p., ISBN på dette: Hvad bestemmer debattens intensitet, og 87-90221-44-3, (Teknologirådets rapporter; 2000:1), hvilke mål forfulgte den enkelte redaktion i debat- ISSN 1395-7392. (Teknologirådet). ten? BROADCASTING • BROADCASTING ORGANIZATIONS NEWSPAPERS • NEWS COVERAGE • REFUGEES • DIGITALIZATION • MEDIA POLICY • IMMIGRANTS

Jensen, Bent: De fremmede i dansk avisdebat: fra Jensen, Bent: Nature as a political issue in the 1870’erne til 1990’erne. (København), Spektrum, classical industrial society: the environmental 2000, 526 p., ISBN 87-7763-222-2, (Indvandrerne debate in the Danish press from the 1870s to the og deres levevilkår). (Rockwool Fondens Forskning- 1970s. København, The Rockwool Foundation Re- senhed). search Unit, 2000, 52 p., ISBN 87-90199-22-7, Den offentlige debat i dagens Danmark er stærkt (Study; 6), ISSN 0908-3979. (Rockwool Fondens præget af debatten om indvandringen til Danmark, Forskningsenhed). og indvandringen har da også gennemgribende NEWSPAPERS • NEWS COVERAGE • ENVIRONMENT • POLITICAL PRESS økonomiske, demografiske og socialpolitiske kon-

117 Jørgensen, Oluf (ed.): Medier - love og regler. Horst: Dialogjournalistikken: nutidens politiske Århus, Forlaget Ajour, 2000, 141 p., ISBN 87- dagsorden, Ove K. Pedersen og Peter Kjær: Enkelt- 89235-27-4. (Danmarks Journalisthøjskole). MEDIA • LAW • REGULATIONS • LEGISLATION sagen: når medieorkanen raser – om Rushdie-sa- Konzack, Lars: Softwaregenrer. Århus, Aarhus Uni- gen, Ove K. Pedersen og Peter Kjær: De mange versitetsforlag, 1999, 152 p., ISBN 87-7288-765-6. enkeltsager: mediestormen - om genteknologi og COMPUTERS • COMPUTER GAMES grundvand, Ove K. Pedersen: Den demokratiske • COMMUNICATION THEORY • SEMIOLOGY mellemtid: den politiske dagsorden - en ny institu- tion. Lund, Anne Katrine (ed.); Petersen, Helle (ed.): Den JOURNALISM • POLITICAL INFORMATION kommunikerende organisation. Frederiksberg, • AGENDA SETTING • DEMOCRACY Samfundslitteratur, 2000, 166 p., ISBN 87-593- 0837-0, (Den kommunikerende organisation). Petersen, Helle: Forandringskommunikation. Om kommunikation i og fra organisationer, hvilket Frederiksberg, Samfundslitteratur, 2000, 335 p., i disse år er temaet for forskning på mange forskel- ISBN 87-593-0868-0, (Den kommunikerende orga- lige felter – hos sprog- og kommunikationsforskere nisation). samt ledelses- og organisationsforskere. Indeholder MANAGEMENT • COMMUNICATION • ENTERPRISES • ORGANIZATIONAL COMMUNICATION følgende artikler: Johan Peter Paludan: Den kommunikerende organisation i fremtiden, John Søndergaard, Henrik: Does public service Kuada og Hans Gullestrup: Organisationskultur og broadcasting have a role to play in the digital interkulturel kommunikation i et internationalt age? København, University of Copenhagen, 2000, perspektiv, Erik Johnsen: Ledelseskommunikation, 29 p., ISBN 87-90824-04-0, (Global media cultures), (Working paper; 5). (Københavns Universitet, In- Steen Hildebrandt: Ledelse og kommunikation: stitut for Film- og Medievidenskab). metaforer og spørgsmål om kommunikation i orga- TELEVISION • PUBLIC SERVICE • DIGITALIZATION nisationer, Jørn Lund: Sprog og kommunikation, • MEDIA POLICY Kim Schrøder: Virksomhedsreklamer: hen imod et diskurs-etnografisk perspektiv, Erik Hansen: Ad- Tufte, Thomas: Living with the Rubbish Queen: ministrationens sprog. telenovelas, culture and modernity in Brazil. Luton, University of Luton Press, 2000, 277 p., ISBN 1- ORGANIZATIONS • ENTERPRISES 86020-541-0. • COMMUNICATION • ORGANIZATIONAL COMMUNICATION What role do telenovelas have in the everyday life of their Latin American audiences? What are the Pedersen, Ove K.; Kjær, Peter; Esmark, Anders; explanations for the cultural and commercial success Horst, Maja; Meier Carlsen, Erik: Politisk journa- of the telenovela? What meanings, identities and listik. Århus, Forlaget Ajour, 2000, 331 p., ISBN 87-89235-30-4. (Center for Journalistik og social actions are articulated through watching tele- Efteruddannelse; Danmarks Journalisthøjskole). novelas? How do the audiences use telenovelas in coping with urban life and modernity? The author Bogen beskriver hvordan den politiske journalistik seeks answers to these and other questions and he er blevet selvstændiggjort fra partier, fra stat og fra situates this study within the theoretical framework andre typer af politisk kontrol, og nu er ved at skabe of media ethnography. This case study consists of egne kriterier for relevans og kvalitet - og nye rela- an analysis of the historical matrices of the tioner til det politiske system. Indeholder følgende telenovela, a production analysis, an institutional artikler: Erik Meier Carlsen: Den politiske journa- analysis and finally provides a range of “telenovela listik: forandring med perspektiv, Anders Esmark interviews” with low-income urban women. The og Peter Kjær: Den sidste mediepolitik og den resultant analysis thereby seeks to integrate politi- politiske journalistik, Anders Esmark: Offentlig- cal economy, cultural productivity and the everyday hed eller system?: hvilken rolle har den politiske use of the fictional approaches to television in order journalistik i demokratiet?, Peter Kjær: Forestill- to bridge some of the historical gaps between clas- inger om politik og journalistik: et historisk blik, sic positions in media and cultural studies. Ove K. Pedersen og Maja Horst: Den selvstændige journalistik: udviklingen af den politiske journa- TELEVISION SERIALS • ETHNOGRAPHY • EVERYDAY LIFE • RECEPTION listik fra 1958 til 1998, Ove K. Pedersen og Maja

118 Artiklar og visuel stil, Peter Ulff-Møller: Hollywoods gene- robring af det danske marked efter 2. verdenskrig, Henriksen, Frank (ed.): Tema: Mediesociologi. Sek- vens. Årbog for Film- og Medievidenskab (2000), Thomas Tufte: Ny teknologi: frisættelse eller temanummer, 304 p., ISBN 87-89505-23-9, ISSN fastholdelse?: unge etniske minoriteters brug af 0106-2484. (Københavns Universitet, Institut for chat, internet og mobiltelefoner. Film- og Medievidenskab). MEDIA • COMMUNICATION • SOCIOLOGY • En samling artikler der behandler et bredt spektrum COMMUNICATION THEORY af mediesociologiske emner. Indeholder følgende artikler: Frank Henriksen: I begyndelsen var ordet Schrøder, Kim Christian: Making sense of audience discourses: towards a multidimensional model of : om mediesociologien som projekt, Mikkel Eskjær mass media reception. European Journal of Cultural og Rasmus Helles: Mediernes realitet: en intro- Studies 3(2000)2, ISSN 1367-5494, pp. 233-258. duktion til Luhmanns teori om massemedierne, MEDIA • RECEPTION • AUDIENCE RESEARCH Frank Henriksen: Navnkundighed: et medie- • COMMUNICATION THEORY sociologisk essay, Stig Hjarvard: “Brugbare, nyttige og behagelige”: om avisens tilblivelse og sociale Schrøder, Kim: Critical discourse analysis of the funktion under enevælden, Nete Nørgaard Kristen- media: the case of advertising. Anglofiles. Journal of English Teaching (2000)116, ISSN 1395-881X, sen: Journalistik som profession: om journalistens pp. 31-42. rolleplacering i et professionssociologisk perspek- ADVERTISING • RECEPTION tiv, Iben Thorving Laursen: Genreblanding i teori • COMMUNICATION THEORY • DISCOURSE & praksis, Lennard Højbjerg: Målgruppeanalyse

119 Finland Dokumentalist: Margareta Ekman

Aula, Pekka (ed.); Hakala, Salli (ed.): Kolmet ELECTION CAMPAIGNS • POLITICAL INFORMATION • kasvot: näkökulmia organisaatioviestintään. (Three MASS MEDIA • COMMUNICATION RESEARCH faces: aspects of organizational communication.) Helsinki, Loki-kirjat, 2000, 211 p., ISBN 952-9646- Joukkoviestimet 2000. (Finnish mass media 2000.) 90-9. Helsinki, Tilastokeskus, 2000, 294 p., ISBN 951- The book contains the following articles: T. Mörä: 727-784-9, (Kulttuuri ja viestintä), (Suomen virallinen tilasto 2000; 1), ISSN 0784-8765. Note: The burden of consensus. P. Aula: Organizational Summary. culture and communication. E. Karvonen: Image The book contains the following articles: T. Sauri: building or reputation control. S. Hakala: The con- Introduction: the changing mass media scene in ditions of a public organisation: knowledge, power Finland (in English). T. Sauri: Mass media economy and community. H. Nieminen: Communication in and consumption. T. Sauri: Television. T. Sauri: public corporations: towards a civil perspective. L. Radio. T. Sauri: Phonograms. R. Kohvakka: Video. Åberg: Communication in organizations of the third R. Kohvakka: Films. V. Minkkinen: Books and libra- sector. O. Wiio: Fundamentals of organizational com- ries. T. Sauri: Newspapers. T. Sauri: Magazines and munication. M. Jaatinen: Lobbying as part of orga- periodicals. T. Sauri: Mass media and new com- nizational activity. J. Lehtonen: Effective com- munication technology. R. Kohvakka: Government munication: the immaterial capital of an enterprise. subsidies for the mass media. T. Sauri: Internatio- ORGANIZATIONS • MEDIA STRUCTURE • ORGANIZATIONAL COMMUNICATION • nal comparison. INTERCULTURAL COMMUNICATION MASS MEDIA • MASS COMMUNICATION • STATIS- TICS • STATISTICAL DATA Bacon, Henry: Audiovisuaalisen kerronnan teoria. (Theory of audiovisual narration.) Helsinki, Kopomaa, Timo: The city in your pocket: birth of Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2000, 267 p., the mobile information society. Helsinki, Gaudea- ISBN 951-746-160-7, (Suomalaisen Kirjallisuuden mus, 2000, 143 p. , ISBN 951-662-802-8. Seuran toimituksia, Suomen elokuva-arkiston MOBILE TELEPHONES • SPEECH COMMUNICATION • julkaisuja; 792), ISSN 0355-1768. LIFE STYLES • INFORMATION SOCIETY AUDIOVISUAL MEDIA • NARRATOLOGY • FILM THEORY • FILMS Pantzar, Eero: Laajeneva mediakenttä ja digitaaliajan televisiotoiminnan resurssit. (Expan- Isotalus, Pekka (ed); Aarnio, Eeva (ed.): Presidentti sion of the media and television resources in digital 2000: mistä vaalit on tehty? (The presidential times in Finland.) Tampere, Tampereen yliopisto, election in Finland in 2000.) Jyväskylä, Jyväskylän 2000, 42 p., ISBN 951-44-4847-2, (Tampereen yliopisto, 2000, 203 p., ISBN 951-39-0786-4, yliopiston tietoyhteiskunnan tutkimuskeskuksen (SoPhi; 52), ISSN 1238-8025. työraportteja; 10), ISSN 1455-4887. Note: Summary. The book contains, among others, the following MASS COMMUNICATION • COMMUNICATION DEVELOPMENT • DIGITAL COMMUNICATION articles: E. Aarnio & P. Isotalus: How to make a SYSTEMS • TELEVISION president? Presidential election campaigning in Fin- land in 2000. J. Kuusipalo: The role of gender in the Peltovuori, Risto: Sankarikansa ja kavaltajat: Suomi presidential election campaign. P. Suhonen: The role kolmannen valtakunnan lehdistössä 1940-1944. of the opinion polls in presidential elections. E. (The hero nation and the traitors. The image of Finland in the press of the Third Reich in 1940- Juholin: The presidential election campaign from 1944.) Helsinki, Suomalaisen kirjallisuuden seura, the campaign organisation viewpoint, E. Aarnio: The 2000, 262 p., ISBN 951-746-187-9, (Historiallisia editorials during the presidential election in Finland tutkimuksia; 208), ISSN 0073-2559. Note: in 2000. E. Karvonen: Rhetoric aspects of the Zusammenfassung. presidential campaigns of Esko Aho and Tarja POLITICAL INFORMATION • PRESS • WAR • PROPA- Halonen, P. Isotalus: Feelings and reactions on the GANDA screen: the nonverbal communication of Aho and Picard, Robert G.: Measuring media content, qua- Halonen. P. Hovi-Wasastjerna: The media advertise- lity, and diversity: approaches and issues in con- ments of the presidential candidates in the presiden- tent research. Turku, Turku School of Economics tial election campaign.

120 and Business Administration, 2000, 176 p., ISBN languages and the new communication: threats and 951-738-827-6. possibilities. The book contains the following articles: Peter GLOBALIZATION • MASS COMMUNICATION • Golding: Assessing media content – why, how and IDENTITY • MASS MEDIA what we learnt in a British media content study. Stephen Lacy: Commitment of financial resources Teinilä-Smid, Inari: Sisällöntuotanto digitaalisen television ympäristössä: esitutkimusraportti. (Con- as a measure of quality. Jan van Cuilenburg: On tent construction in digital television: a preliminary measuring media competiton and media diversity – report.) Tampere, Tampereen yliopisto, 2000, 83 p., concepts, theories and methods. Klaus Schönbach: ISBN 951-44-4896-0, (Tampereen yliopiston Factors of newspaper success – does quality count? tietoyhteiskunnan tutkimuskeskuksen työraportteja; A study of German newspapers. Robert G. Picard: 11), ISSN 1455-4887. Measuring quality by journalistic activity. Jens CONTENT • TELEVISION • TELEVISION PROGRAM- MES • DIGITAL COMMUNICATION SYSTEMS Cavallin: Public policy uses of diversity measures. MEDIA • NEWSPAPERS • CONTENT • QUALITY Uusitalo, Anna: Tietoyhteiskunta: ihmisiä vai esineitä?: sanomalehtien tietoyhteiskunta vuonna Salminen, Esko: Suomi-kuva Venäjän ja EU:n leh- 1998. (The information society: people or things?: distössä 1990-2000. (The image of Finland in Rus- the information society of newspapers in 1998.) sian and European Union press during 1990-2000.) Tampere, Tampereen yliopisto, 2000, 66, 3 p., ISBN Helsinki, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2000, 951-44-4819-7, (Tampereen yliopiston tietoyhteis- 193 p., ISBN 951-746-209-3, (Suomalaisen Kirjalli- kunnan tutkimuskeskuksen työraportteja; 9), ISSN suuden Seuran toimituksia; 788), ISSN 0355-1768. 1455-4887. Note: Summary. NEWSPAPERS • INFORMATION SOCIETY • JOURNA- NEWSPAPERS • IMAGE • POLITICAL INFORMATION • LISM • SEMANTICS ATTITUDES Valo, Maarit: Nykytietoa puheviestinnän opetuk- Salo, Merja: Imageware: kuvajournalismi media- sesta. (Speech communication education at present.) fuusiossa. (Imageware: photo journalism in media Jyväskylä, Jyväskylän yliopisto, 2000, 264 p., ISBN fusion.) (Helsinki), Taideteollinen korkeakoulu, 951-39-0679-5, (Jyväskylän yliopiston viestin- 2000, 224 p., ISBN 951-558-045-5. tätieteiden laitoksen julkaisuja; 20), ISSN 0782- PRESS PHOTOGRAPHY • DIGITALIZATION • VISUAL 7172. COMMUNICATION • SEMIOLOGY The book contains articles by M. Gerlander, P. Isota- lus, M. Jäkälä, K. Kallio, S. Lehto, L. Mikkola, M. Suoranta, Juha; Ylä-Kotola, Mauri: Mediakasvatus simulaatiokulttuurissa. (The media education in a Pörhölä, A. Sallinen, E. Suomalainen, E. Takala, T. simulation culture.) Porvoo, WSOY, 2000, 213 p., Valkonen and M. Valo and discusses cultural and ISBN 951-0-22578-9. technological aspects of communication, audiences MEDIA EDUCATION • COMMUNICATION and various aspects of communication education. TECHNOLOGY • DEMOCRACY • CULTURE EDUCATION • SPEECH COMMUNICATION • ORGANIZATIONAL COMMUNICATION • Tapper, Helena (ed.): Me median maisemissa: INTERPERSONAL COMMUNICATION reflektioita identiteettiin ja mediaan. (We in the media: reflections on identity and media.) Helsinki, Åberg, Magdalena: Nyhetsgrafik i dagstidningar. Palmenia, 2000, 235 p., ISBN 951-45-8818-5, Helsingfors, Svenska social- och kommunal- (Oppimateriaaleja; 91), ISSN 1457-3407. högskolan, Helsingfors universitet, 2000, 61 p. + The book contains the following articles: U. Kivi- app. 15 p., ISBN 951-45-9384-7, (SSKH medde- landen; 58), ISSN 1235-3892. kuru: The community of citizens and “they”. S. Valtonen: What is wrong with the Finns?: a case NEWSPAPERS • NEWS • GRAPHIC DESIGN • PICTURES study on the national dimension in the writings of unemployment. I. Moring: A country of tribes?: the policy of regionalization and identity in regional Artiklar papers. S. Ojajärvi: The great story of gender, K. Horsti: The world just visiting – not staying: ignoring Boyd-Barrett, Oliver; Rantanen, Terhi: European national news agencies: the end of an era or a new cultural diversity in media. S. Inkinen: Cyberspace beginning? Journalism: theory, practice and criti- in forming identity, T. Moring: European minority cism 1(2000)1, pp. 86-105.

121 NEWS • MONOPOLY • GLOBALIZATION • NEWS det till riksdagsvalets efterdyningar 30.1.- AGENCIES 20.3.1933. In: Historiska och litteraturhistoriska studier, Helsingfors, Svenska litteratursällskapet i Eriksson, Kai: Kommunikaatio puhelimen aikakau- Finland, 2000, ISBN 951-583-057-5, (Skrifter ut- della. (Communication in the age of telephone.) givna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 624), Tiede ja edistys 25(2000)1, pp. 17-33 . Note: ISSN 0039-6842, pp. 17-92. Summary. NEWSPAPERS • POLITICAL INFORMATION • ATTITU- TELECOMMUNICATION • COMMUNICATION THEORY DES • INTERNATIONAL NEWS • INFORMATION SOCIETY • HISTORY Olsson, Börje: Nya historier, nya berättare?: alko- Heinilä, Kalevi: Millainen rooli urheilujournalis- hol och alkoholpolitik i svensk press under 1990- milla on yhteiskunnassa? (What is the role of sport talet. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 17 journalism in society?) In: Miettinen, Mari (eds.): (2000)2, pp. 63-78. Haasteena huomisen hyvinvointi: miten liikunta lisää ATTITUDES • PRESS • NEWSPAPERS • CULTURE mahdollisuuksia?, Jyväskylä, Liikunnan ja kansanterveyden edistämissäätiö, 2000, ISBN 951- Paasonen, Susanna: Kauppaa tunteilla: Internet, 790-153-4, (Liikunnan ja kansanterveyden julkai- romanssi ja elokuva Sinulle on posti (Bargaining suja; 124), ISSN 0357-2498, pp. 273-284. with feelings: Internet, romance, and the film You’ve SPORT • JOURNALISM • MASS MEDIA • SOCIETY Got M@il.) Lähikuva (2000)2, pp. 69-83. Note: English summary. Järvinen, Aki: Pelin säännöt: pikselien ja pelien FILMS • INTERNET • FILM THEORY • estetiikkaa. (Rules of the game: pixel and game COMMUNICATION aesthetics.) Lähikuva (2000)2, pp. 92-107. Note: English summary. Ruoho, Iiris: Neljäkymmentä vuotta TV2:n sarjad- VISUAL COMMUNICATION • COMPUTER GAMES • raamaa. (40 years of serial drama production in the ENTERTAINMENT • AESTHETICS TV2.) Tiedotustutkimus 23(2000)3, pp. 28-51. Note: Summary. Kunelius, Risto: Journalismi nelijalkaisena otuk- TELEVISION SERIALS • PROGRAMME POLICY • sena: tutkimuksen näkökulmia, ongelmia ja haas- MEDIA STRUCTURE • COMPETITION teita. (Journalism as an animal with four legs.) Tie- dotustutkimus 23(2000)3, pp. 4-27. Note: Summary. Seppälä, Tiina: Median rooli ja tutkimus kansain- JOURNALISM • CRITICISM • COMMUNICATION välisissä suhteissa. (The role of media and media THEORY • SOCIAL ROLE research in international relations.) Tiedotustutkimus 23(2000)3, pp. 52-63. Note: Summary. Landgrén, Lars-Folke: “Herr Hitler är en förolämp- INTERNATIONAL RELATIONS • WAR • CRITICISM • ning”: en översikt av pressopinionerna om nazis- COMMUNICATION TECHNOLOGY men i de nordiska länderna från maktövertagan-

122 Norge Dokumentalist: Borghild Gramstad

Sexual Desire and Public Humiliation on Commercial Television. A Study of Production, Text, Participation and Reception in the Norwegian Version of “The Dating Game” Eva Bakøy, Ingunn Hagen, Eli Skogerbø; e.a., Lillehammer, Høgskolen i Lillehammer, 2000, 23 p., (Arbeidsnotat; 2000, 99), ISSN 0806-8348. The research project around the Norwegian version of “The dating game”, namely “Reisesjekken”, consists of researchers studying the programme from various angles. This report is the first publication in English to give a full outline of the project. We get a view of how the programme was made and the strategies and decisions behind the programme. The report also brings text analysis of the programmes itselves, along with the point of view of the participants in the show. Based on letters and reactions from the viewers, the reception angle is also present. On the basis of their findings, the authors discusses the ethical implications of a dating programme like this; pu- blic humiliation vs. fame and a possible partner. It gives a great deal of satisfaction to see a re- search object presented from so many sides. One gets the illusion, however false, that it is possible to grasp almost the whole picture of something, instead of just an interesting part, as is often the case with research projects carried out by one researcher only. All in all a good presentation of an interesting project.

Consuming Audiences? Production and Reception in Media Research Ingunn Hagen, Janet Wasko (eds.), Cresskill, New Jersey, Hampton Press, 2000, 330 p., ISBN 1-57373-176-1. This compilation of articles origines from a round table session, held in Sydney in 1996, during a IAMCR meeting, although it also includes contributions that did not appear there. The book consists of five parts: In the first part, Introduction, the editors give an outline of the research field, with emphasise on the intersection between political economy and recep- tion analysis, and on this background they present the articles. In the second part, Defining the audience, the contributiors not only discuss dif- ferent audience positions, such as the fan audience and the consumers, but also the origin and history of the audience concept. The third part, Studying the audience, the authors ask, among other things, how audience research should deal with macro- and microanalysis, and how to use the furtile space between political economy and cultural studies. In the fourth part, Considering methodological approaches/Questioning theory and method, the contributors challenge the dominent theories and methods in audience research, and offers media ethnography, a sociocog- nitive approach, and a more complex use of different perspectives in order to learn more about the audiences. In the last part of the book, Case studes in audience research, we can read about audience behaviour in Norway, Chineses communities in Australia, Brazil and India.

123 All in all, the antology proffers a good mix between theoretical and methodological dilemmas and approaches, and interesting data from viewers and media experiences around the world. The publication contains these articles: Introduction: Consuming audiences? Production and reception in media research (Ingunn Hagen and Janet Wasko), Questioning the concept of the audicence (Vincent Mosco and Lewis Kaye), Peculiar commodities. Audiences at large in the world of goods (Graham Murdock), Leisure or labor? Fan ethnography and political economy (Eileen R. Meehan), Surveillance and other consuming encounters in the informational marketplace (Richard Maxwell), The social context of research and theory (Herbert I. Schiller), How can audience research overcome the divide between macro- and microanalysis, between social structure and action? (Svein Østerud), The cultural mediations of television consumption (Jesús Martin-Barbero), Less is more: Media ethnography and its limits (Kirsten Drotner), Audicences’ expectations and interpretations of different television genres: A sociocognitive ap- proach (Birgitta Höijer), The role of media in generating alternative political projects (Robert A. White), Modern dilemmas: TV audiences’ time use and moral evaluation (Ingunn Hagen), Diasporic identities: Chinese communities and their media use in Australia (John Sinclair, Kee Pookong, Josephine Fox and Audrey Yue), The popular forms of hope: About the force of fiction among TV audiences in Brazil (Thomas Tufte), Between the normal and the imaginary: The spectator-self, the other and satellite television in India (Anjali Monteiro and K. P. Jayasankar).

Annan ny litteratur Allern, Sigurd: Anonyme kilder i politisk journa- det 20. århundre. Oslo, Cappelen, 2000, 367 p., listikk. Fredrikstad, Institutt for journalistikk, 1999, ISBN 82-02-19089-4. Note: En omarbeidet versjon 27 p. (Institutt for journalistikk ; Nordisk me- av vedlegg til NOU 27:1999, “Ytringsfrihed bør diaforskerkongres, 14, Kungälv, 1999). Note: Lev- finne Sted”, se NORDICOM NO. 199930218. ert i gruppe 11: Nyhetsformidlingens sosiologi og FREEDOM OF SPEECH • COMMUNICATION POLICY estetikk. • HISTORY • CENSORSHIP JOURNALISM • INFORMATION SOURCES • ETHICS • NEWSPAPERS Borch, Anita: Forbruk på Internett, mars 1999: en landsomfattende undersøkelse. Lysaker, Statens Asbjørnsen, Dag (ed.); Solum, Ove (ed.): Det nor- institutt for forbruksforskning SIFO, 1999, 35 p., ske kommunale kinosystemet: legitimerings- (SIFO arbeidsnotat; 1999, 2). Note: Rapporten fin- strategier og filmrepertoar. Oslo, Universitetet i nes på internett, http://www.sifo.no/publikasjon/sam- Oslo, 2000, 112 p., ISBN 82-570-6111-5, (Rapport; mendrag/anotat1999-02.htm 39), ISSN 0802-1873. (Universitetet i Oslo, Institutt ADVERTISING • INTERNET • CONSUMERS for medier og kommunikasjon). • CONSUMPTION Inneholder følgende artikler: Det norske kommun- ale kinosystemet: legitimeringsstrategier og film- Borch, Anita: Reklame rettet mot barn på intern- ett: en forstudie. Lysaker, Statens institutt for for- repertoar (Dag Asbjørnsen og Ove Solum), En sam- bruksforskning SIFO, 1998, 62 p., (SIFO-arbeids- menlikning av repertoaret ved private og kommun- rapport; 1998, 2). Note: Sammendrag av rapporten ale kinoer i Norge (Jan Richard Kjelstrup), En sam- finnes på internett, http://www.sifo.no/publikasjon/ menlikning av kinorepertoaret i store og mellom- sammendrag/arapport1998-02.htm store byer i Norge, Sverige og Danmark (Steinar ADVERTISING • INTERNET • CONSUMERS Igdun), Argumenter for privat eller kommunal kino- • CHILDREN drift i norske kommuner (Mari Mellum). Bruun Andersen, Michael; Rønning, Helge; Wal- FILMS • FILM DISTRIBUTION • FILM INDUSTRY dahl, Ragnar: Norske tv-nyheter: forskjeller og lik- • PUBLIC SERVICE heter: stabilitet og endring. Oslo, Universitetet i Oslo, 1999, 117 p., ISBN 82-570-6109-3, (Rap- Bastiansen, Henrik G.; Dahl, Hans Fredrik: Hvor port; 37), ISSN 0802-1872. (Universitetet i Oslo, fritt et land?: sensur og meningstvang i Norge i Institutt for medier og kommunikasjon). Note: En

124 oppfølging av to tidligere rapporter, se NORDICOM Jensen, Reidar: Den forfulgte journalist. Kristian- NO. 199330202 og 199730151. sand, IJ-forlaget, 2000, 255 p., ISBN 82-7147- NEWS • TELEVISION NEWS • NEWS CRITERIA 193-7. • JOURNALISM JOURNALISM • JOURNALISTS • CENSORSHIP • FREEDOM OF SPEECH Brusdal, Ragnhild: Hvordan opplever foreldre den kommersielle hverdagen? Lysaker, Statens institutt Kjørstad, Ingrid: Barn og Internett-reklame: en for forbruksforskning SIFO, 2000, 9 p., (SIFO- ar- studie av 12-åringers forståelse og kunnskaper om beidsnotat; 2000, 13). Note: Rapporten er skrevet reklame på Internett. Lysaker, Statens institutt for på oppdrag fra Barne- og familiedepartementets forbruksforskning SIFO, 2000, 150 p., ISBN 82- “Offentlig utvalg for å utrede tiltak for å redusere 7063-367-4, (Rapport; 2000, 7), ISSN 0801-521x. det kommersielle presset overfor barn og unge” Note: Rapporten bygger på forfatterens hovedfags- (“Nyborg-utvalget”), og finnes også på internett, oppgave i sosiologi ved Universitetet i Oslo våren http://www.sifo.no/publikasjon/sammendrag/ 2000. anotat2000-13.htm INTERNET • ADVERTISING • CHILDREN CHILDREN • ADVERTISING • CONSUMPTION • KNOWLEDGE • CONSUMERS Malt, Dagfinn: Her er by og bygdenytt: en radio- Braaten, Lars Thomas; Kulset, Stig; Solum, Ove: historie gjennom 75 år 1925-2000. Bergen, NRK Introduksjon til film: historie, teori og analyse. Hordaland, 2000, 114 p. Oslo, Gyldendal akademisk, 2000, 240 p. , ISBN RADIO • HISTORY • LOCAL RADIO 82-417-1053-4. Note: Ei grunnbok i filmhistorie, • RADIO JOURNALISM filmteori og filmanalyse. Ny og omarbeida utgave. For første utgave, se NORDICOM NO. 199430157. Roksvold, Thore: Var nyhetsspråket i norske aviser FILMS • HISTORY • FILM GENRES • FILM STUDIES bedre før?: ei empirisk kartlegging av normer for godt avisspråk og en kvantitativ analyse av hvordan Diesen, Jan Anders (ed.): På optagelse i friluft: om fem norske avisers nyhetsspråk har utvikla seg på Rasmus Breisteins filmliv. Oslo, Norsk filminsti- 1900-tallet i lys av disse normene. Oslo, Høgskolen tutt, 2000, 177 p., ISBN 82-90463-98-7, (Norsk i Oslo, 1999, 581 p. (Høgskolen i Oslo, Journali- filminstitutts skriftserie; 14). stutdanningen). Inneholder disse artiklene: Hardingfele og skode- JOURNALISM • LANGUAGE • QUALITY • NEWSPAPERS spel. Rasmus Breistein og Det Norske Teatret (Svein Erik Brodal), Film i friluft. Breistein og “Det natio- Svensen, Elin: Multietniske redaksjoner?: rekrutte- nale gjennombrudd” i norsk film (Anne Marit Myr- ring av journalister med minoritetsbakgrunn i stad), Godtfolk 1. Foredrag under Amerikaturneen Danmark, Norge og Sverige. Oslo, Fafo, 2000, 66 1924/25 (Rasmus Breistein), En god gammel kjen- p., ISBN 82-7422-321-7, (Fafo-rapport; 342), ISSN 0801-6143. ning. Rasmus Breisteins lydfilmer (Ove Solum), Den reisende Breistein 1. Rasmus Breisteins dokumen- JOURNALISTS • DISCRIMINATION • ETHNIC MINORITIES • PRESS tarfilmer (Jan Anders Diesen), Godtfolk 2. Fore- drag under Amerikaturneen 1929 (Rasmus Breis- Vaage, Odd Frank: Norsk mediebarometer 1999. tein), Den reisande Breistein 2. Rasmus Breistein Oslo-Kongsvinger, Statistisk sentralbyrå, 2000, 79 og den ambulerande kinoverksemda (Jan Anders p., ISBN 82-537-4794-2, (Statistike analyser; 36), Diesen), Rasmus Breisteins filmliv (Fred Sassebo), ISSN 0804-3221. Note: Sigurd Høst har vært med i planlegginga av undersøkelsen og publikasjonen. Filmografi og Breistein-samlinga ved NFI (Fred MEDIA USE • STATISTICS • STATISTICAL DATA Sassebo). • LEISURE TIME ACTIVITIES FILMS • FILM MAKERS • FILM DIRECTORS • HISTORY Aarønæs, Lars: Pressepråket: oppslagsbok for jour- nalister og andre skribenter. 2. ed. Oslo, Aneholmen Hake, Karin: Barn og unges medieverden: forlag, 1999, 160 p., ISBN 82-994574-4-0. informasjon og veiledning til foreldre. Oslo, Barne- PRESS • LANGUAGE • JOURNALISM og familiedepartementet/Pedagogisk forum, 2000, • JOURNALISTIC GENRES 40 p., ISBN 82-91872-09-5. Note: Heftet er en del av en serie med materiell i forbindelse med pro- grammet “Foreldreveiledning”. CHILDREN • YOUTH • AUDIENCES • MEDIA USE

125 Sverige Dokumentalist: Roger Palmqvist

Politisk kommunikation och demokrati Hans Bengtsson (ed.), Lund, Studentlitteratur, 2001, 464 p., ISBN 91-44-01806-1. Boken ger begreppet politisk kommunikation en bred tolkning som inne- fattar överförandet och mottagandet av politiska budskap i olika former. Boken innehåller följande bidrag: Politisk kommunikation. Ett forsknings- fält präglat av pluralism (Hans Bengtsson), Yttrandefrihetens gränser (Ulf Petäjä), Politikens medialisering. Massmedier som aktör och arena för politisk kommunikation (Malin Nilsson), Nationsbyggande som fram- gångsrik politisk kommunikation (Kristian Steiner), Politisk kommunika- tion i gryende demokratier. Vem sätter den politiska agendan i Botswana? (Staffan Darnolf), Krigshetsare eller fredsframtvingare – om medier i konflikter (Anders Mellbourn), Populismspöket. “Populism” – uttryck för berättigat missnöje eller utvecklingsfientlighet? (Thomas Knoll), Kvinno- representation och politisk kommunikation i ett internationellt perspektiv (Kazuki Iwanaga), Regiondemokrati och politisk kommunikation (Jörgen Johansson), Implementering av välfärds- reformer. Från hierarkisk till dynamisk kommunikationsprocess (Hans Bengtsson), och Det de- mokratiska dilemmat (Hans Bengtsson).

Den svenska pressens historia: band II: Åren då allting hände (1830-1897) Karl Erik Gustafsson, Per Rydén (eds.), Stockholm, Ekerlids förlag, 2001, 375 p., ISBN 91- 88595-86-2. Det andra bandet av Den svenska pressens historia behandlar åren 1830- 1897, och beskriver en omvälvande period med många banbrytande in- slag. Volymen innehåller tre delar: Liberalernas segertåg (1830-1858), av Dag Nordmark, inleds med Aftonbladets etablering, effekten av kampen mellan den konservativa kungamakten och den liberala oppositionen på diskussionen om pressens och den allmänna opinionens roll i det moderna samhället, landsortspressens expansion, en ny offentlighet och slutligen ett avsnitt om det mer traditionsbundna tidskriftsområdet. Med det nya på väg (1858-1880), av Eric Johannesson, beskrivs en period där pressen in- ledningsvis kände av att de var en makt i staten, men snart nog följdes av en fotsatt kamp för so- cial legitimitet. Pressen börjar organisera sig – svenska publicistmöten anordnades från 2868 och Publicistklubben grundades 1874. Pressens kamp var en fortsatt strid om offentlighet. Avsnittet tar också upp bl a skiktningen inom pressen – tidningar för eliten och massan, pressutvecklingen i och utanför storstäderna, tidningen i industrialismens tjänst, utrikesrapporteringen inom svensk press, och tidskrifternas mångfald. Tidningar som industri och parti (1880-1897), av Birgit Pe- tersson, beskriver hur förändringar i samhället påverkar de litterära uttrycksformerna där det so- ciala reportaget och intervjun blev pressens metoder att spegla det nya. Vidare behandlas de

126 många stockholmstidningarna under 1880-talet, landsortstidningar i opposition och Socialdemo- kratisk oppositionspress. Billighetstidningen etablerades och satte fart på tidningskonkurrensen, och veckotidningen introduceras.

All makt åt medierna eller ge folk vad folk vill ha? Robert W McChesney, Stockholm, Bokförlaget DN, 2001, 369 p., ISBN 91-7588-392-9. Note: Transl. by Hans O. Sjöström. Boken utgörs huvudsakligen av en kritiskt granskning av tendenserna inom USA:s medier vid tvåtusentalets början. Men den pekar också på en av de viktigaste globala utvecklingslinjerna: uppkomsten av en världsom- fattande kommersiell mediemarknad dominerad av ett tiotal multi- nationella företag. Författaren behandlar medieexplosionen och effekten på samhällslivet utifrån paradoxen starka medier/svag demokrati. Medier/demokrati-para- doxen handlar enligt författaren om två sidor, nämligen om en politisk kris och om medieideologin. Dessa två sidor granskas i var sin del, och rör fem områden: ägandet av medierna, journalistiken, Internet, mediepolitiken och rörelsen för mediereformen.

Annan ny litteratur Andræ, Marika: Rött eller grönt?: flicka blir kvinna tet, Statsvetenskapliga institutionen, 2000, 317 p. + och pojke blir man i B.Wahlströms ungdomsböcker 11 p. Note: Slutrapport för projektet “Stadsdels- 1914-1944. Stockholm, B.Wahlströms, 2001, 340 reformen i Malmö – en demokratiutvärdering”. p., ISBN 91-32-32610-6, (Skrifter utgivna av LOCAL MEDIA • JOURNALISM • OPINION • Svenska Barnboksinstitutet; 73), ISSN 0347-5387. DEMOCRACY Note: Dr. diss. English summar 4 p. En undersökning av B. Wahlströms ungdomsböcker, Gripsrud, Jostein: Mediekultur – mediesamhälle. en serie som startade 1914. Serien var uppdelad på Göteborg, Daidalos, 2000, 409 p., ISBN 91-7173- 144-X. Note: Transl. by: Sten Andersson. Orig. title: flick- och pojkböcker, och författaren analyserar Mediekultur, mediesamfunn, Oslo, Universitetsfor- skälen till detta. Studien följer utvecklingen under laget, 1999, ISBN 82-00-42710-2. de första trettio åren och analyserar de publicerade Denna introduktionsbok i ämnet medievetenskap tar berättelserna. De teoretiska verktygen är hämtade upp dess humanistiska och samhällsvetenskapliga från socialpsykologin, narratlogin och könsteorin. traditioner, och understryker det historiska perspek- BOOKS • YOUTH • GENDER • HISTORY tivet. I fokus för mediestudiet är mediernas ”texter” – det vi möter som ”mediekonsumenter” - och för- Feilitzen, Cecilia von: The new media landscape fattaren försöker genomgående att relatera de teo- and its consequences for children and young people. Stockholms universitet, Institutionen för retiska perspektiv som introduceras till konkreta journalistik, medier och kommunikation/JMK, 2001, exempel och analyser. 38 p. Note: Speech for the EU Expert Seminar FILMS • BROADCASTING • THEORY • AUDIENCES “Children and young people in the new media lands- cape”, Stockholm, February 12-13, 2001. Hvitfelt, Håkan (ed.); Karvonen, Lauri (ed.): Ny- MEDIA • CHILDREN • YOUTH gamla opinioner. Sundsvall, Mitthögskolan, Demo- • COMMUNICATION EFFECTS kratiinstitutet, 2000, 137 p., (Mitt i opinionen; 4), ISSN 1403-8773. Hagström, Bo; Petersson, Harry: Stadsdelarnas Inkluderar: Mediekonsumtion och politisk misstro Malmö: en demokratiutvärdering. Lunds universi- (Jesper Strömbäck), Medier och kommuner i en

127 digital brytningstid (Gunnar Nygren), Inget poli- Stiftelsen etermedierna i Sverige, 2001, 328 p., ISBN tiskt nytt med Ínternet (Elisabet Ljungberg), Synen 91-518-3513-4, (Etermedierna i Sverige; 17), ISSN 1400-7274. på medierna och deras uppgifter (Jesper Ström- RADIO • REGIONS • LOCAL RADIO • HISTORY bäck), och Journalistikens förvandling: om journa- listiken i den nya medievärldens demokrati (Hå- Runcis, Maija: “Sverige är inte hela världen”: folk- kan Hvitfelt). bildning för och om invandrare i utbildnings- MEDIA • OPINION • POLITICS • JOURNALISM programmen. Stockholm, Stiftelsen etermedierna i Sverige, 2001, 194 p., (Skrifter om utbildnings- Nord, Lars: Vår tids ledare: en studie av den sven- programmens historia; 3), ISSN 1400-7274. ska dagspressens politiska opinionsbildning. Stock- RADIO • EDUCATION • PROGRAMMES holm, Carlssons Bokförlag, 2001, 281 p. + app. 16 • IMMIGRANTS p., ISBN 91-7203-360-6, (Avhandling; 18 (Journa- listik)), ISSN 1102-3015. Note: Dr. diss. English summary 8 p. Artiklar Avhandlingen granskar hur den politiska opinions- Axelson, Karoline; Lithner, Anders: TV-kanalernas bildningen kommer till uttryck i den svenska pres- publik. In: Nilsson, Lennart (eds.): Den nya regio- sens ledare genom att analysera produktionsbetingel- nen, Göteborgs universitet, SOM-institutet, 2000, serna och ledarens roll i den lokala demokratin. Tre 273 p. + 2 app. 45 p., ISBN 91-973670-4-4, (SOM- frågor står i fokus: vilka är ledarskribenterna och rapport; 25), ISSN 0284-4788, pp. 61-70. vad styr deras arbete, vad står i ledarna och hur TELEVISION • AUDIENCE • VIEWING lojala är de mot partiet, samt hur ser läsarna/politi- • TELEVISION CHANNELS ken ut och vilka förväntningar har man på innehål- Bergström, Annika: Nyheter i gamla och nya for- let? mer. In: Nilsson, Lennart (eds.): Den nya regionen, EDITORIALS • JOURNALISM • PARTY PRESS Göteborgs universitet, SOM-institutet, 2000, 273 p. • DEMOCRACY + 2 app. 45 p., ISBN 91-973670-4-4, (SOM-rap- port; 25), ISSN 0284-4788, pp. 51-60. Pollack, Ester: En studie i medie och brott. Stock- NEWS • MEDIA USE • LOCAL MEDIA • INTERNET holms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation/JMK, 2001, 360 p., Johansson, Bengt: Medierna och krisen i Hälso- och ISBN 91-88354-22-9, (Avhandling; 19 (Medie- och sjukvårdsstyrelsen. In: Nilsson, Lennart (eds.): Den kommunikationsvetenskap)), ISSN 1102-3015. nya regionen, Göteborgs universitet, SOM-institu- Note: Dr. diss. English summary 15 p. tet, 2000, 273 p. + 2 app. 45 p., ISBN 91-973670- Studien gör en historisk analys av samspelet mellan 4-4, (SOM-rapport; 25), ISSN 0284-4788, pp. 19- media, brott och kriminalpolitik under loppet av de 34. sista 50 åren. Inledningsvis görs en genomgång av MEDIA • NEWSPAPERS • JOURNALISM • CRISIS kriminologiska och medievetenskapliga teorier om sambandet mellan kriminalpolitik, medier och brott. Strid, Jan: Radiolyssnande – mer eller mindre. In: Nilsson, Lennart (eds.): Den nya regionen, Göte- Dessutom presenteras en serie studier som belyser borgs universitet, SOM-institutet, 2000, 273 p. + 2 förändringarna i samspelet mellan journalistiken och app. 45 p., ISBN 91-973670-4-4, (SOM-rapport; kriminalpolitiken under efterkrigstiden. Särskild 25), ISSN 0284-4788, pp. 43-50. uppmärksamhet ägnas åt ungdomsbrottsligheten. Tre RADIO • LISTENING • AUDIENCES • RADIO år beskrivs närmare: 1955 när journalistiken är i CHANNELS Folkhemmets tjänst, 1975 då journalistiken har Wadbring, Ingela: Lokala medier i göteborgsregio- samhällskritiska förtecken och 1995 med en jour- nen: användning och syn på tillförlitlighet. In: Nils- nalistik som närmast kan beskrivas som populis- son, Lennart (eds.): Den nya regionen, Göteborgs tisk. universitet, SOM-institutet, 2000, 273 p. + 2 app. JOURNALISM • CRIMES • POLITICS • HISTORY 45 p., ISBN 91-973670-4-4, (SOM-rapport; 25), ISSN 0284-4788, pp. 35-42. Rahbek, Per: Återupptäckten av provinsen: regio- LOCAL MEDIA • MEDIA USE • CONTENT nal radio från 1920-tal till 1970-tal. Stockholm, • ATTITUDES

128 Nya böcker från Nordicom

News in Globalized Society Stig Hjarvard, Göteborgs universitet, NORDICOM, 2001, 236 p., ISBN 91-9471-05-9. This book is concerned with the role of news media in an increasingly glo- balized society. It tries to unravel how news as an institution and a genre is both affected by globalization and itself an agent of globalization. A re- current theme in all of the articles is the impact of globalization on infor- mation supply, public debate, and the exercise of democracy. The articles are organized around four themes: “Globalization and the role of news media”, “News media, global news, and democracy”, “Regionalization and domestication of global news”, and “War news in global media”. Following articles are included: News media and the globalization of the public sphere (Stig Hjarvard), Global news research and complex citizenship. Towards an agenda for research on foreign/international news and audiences (Daniel Biltereyst), International communication theory in transition. Para- meters of the new global sphere of mediation (Ingrid Volkmer), Media imperialism revisited. The global public sphere and the news agency agenda (Chris A. Paterson), Why virtuality can be good for democracy (Klaus Bruhn Jensen), The effect of globalization on media structures and norms. Globalization and the choice of foreign news (Hans-Henrik Holm), Transnational politics and news production. Norwegian correspondents on the Brussels beat (Tore Slaatta), Striving for Credibility. News and current affairs on star TV India (Norbert Wildermuth), Frames in televi- sion news. British, Danish, and Dutch television news coverage of the introduction of the Euro (Claes de Vreese), Globalization of war news. Challenges for media research (Stig A. Nohrstedt & Rune Ottosen), and An ‘insight’ into CNN’s coverage of NATO’s first war (Daya Kishan Thussu).

Contesting the Frontiers: Media and Dimensions of Identity Ullamaija Kivikuru, Göteborgs universitet, NORDICOM, 2001, 244 p., ISBN 91-89471-08-3, (Northern Perspectives (Nordiska medieforskare reflekterar); 2), ISSN 1650-5131. This book discusses the fashionable concept of identity in present-day hybridized mediascapes caracterized by ‘cultural mixes’. The ten articles presents a variety of perspectives. The main focus is on identity as it is discussed and debated by researchers in the Nordic countries, but some contributions leads to Latin America and Africa, as well. To a certain degree, all the contributors advocate the return of place – or, rather, glocal elements in culture – in identity as it is reflected in the media. Following articles are included: Introduction. The puzzling concept of identity (Ullamaija Kivikuru), Public spaces, historical times and media modernities. Media and historical spaces (Jan Ekecrantz), Identity and the politics of recognition in the information age (Rousiley Celi Moreira Maia), Contested meanings. Audience studies and the concept of cultural identity (André Jans- son), Minorities, multiculturalism and theories of public service (Christian Christensen), Gauc- hos going global. A critical assessment of cultural globalization (Thomas Tufte), Communic- ation competence in Sub-Saharan Africa. A link to democracy or identity-building? (Ullamaija

129 Kivikuru), Space and politics of identity. Imaginary landscapes and ideological reproduction of ‘we’ (Inka Moring), Staging journalism: professional identity and roles of journalists in social changes (Maarja Lähmus), From talking heads to walking bodies. Challenging the masculinity of the news (Sanna Ojajärvi), and Tracing the national ‘us’ from TV talk (Sanna Valtonen).

Journalism and the New World Order Gulf War, National News Discourses and Globalization Vol.1. Stig A Nohrstedt, Stig A; Rune Ottosen, Rune (eds.), Göteborgs universitet, NORDICOM, 2001, 282 p., ISBN 91-89471-06- 7. The project ‘Journalism in the New World Order’ was inspired by the criti- cal debate to emerge among journalists and media scholars as a reaction to the 1991 Gulf War. War journalism today is faced with rapidly changing conditions and demands due to the development of satellite-TV, more advanced propaganda strategies and political re-orientations reflecting an international situation with the USA as the only superpower in the post- cold war period. The implications of this development on news about inter- national wars and conflicts are elaborated both theoretically and by empi- rical findings in the analyses of how the Persian Gulf War and subsequent crises were presented in countries with different cultural backgrounds and security policy traditions. This comparative study of media coverage of the conflict in five countries, Finland, Germany, Norway, Sweden and the USA, offers a empirical study with a multi-methodological approach. Following articles are included: Studying the media Gulf War (Stig A. Nohrstedt & Rune Otto- sen), The media Gulf War and its aftermath (Heikki Luostarinen & Rune Ottosen), UN-US rela- tions in the Gulf War (Gunnar Garbo), Voicing the Gulf. The voice of America constructs the Gulf War (Laurien Alexandre), Baghdad Observer during the Gulf crisis (Hanne M. Mathisen), New World Order rhetoric in US and the European Media (Wilhelm Kempf, Michael Reimann & Heikki Luostarinen), News media and conflict escalation. A comparative study of Gulf War coverage in US and European media (Wilhelm Kempf), US dominance in Gulf War news? Propa- ganda relations between news discources in US and European media (Stig A. Nohrstedt), A hard reign’s a gonna fall. The media and Gorbachevs’s peace proposal during the Gulf War (Oddgeir Tveiten), and Summary and conclusion Globalization and the Gulf conflict 1990-2000: Challenges for war journalism in the New World Order (Stig A. Nohrstedt & Rune Ottosen).

Outlooks on Children and Media Compiled for the 3rd World Summit on Media for Children THESSALONIKI - GREECE, 23-26 MARCH 2001 Child Rights • Media Trends • Media Research • Media Literacy • Child Participation • Declarations

Cecilia von Feilitzen & Catharina Bucht The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen NORDICOM

130 Tidningar för alla: den finländska pressens historia Päiviö Tommila; Raimo Salokangas, Göteborgs universitet, NORDICOM, 2000, 283 p., ISBN 91-89471-04-0. Note: Transl. by: Lars-Folke Landgrén. Orig. title: Sano- mia kaikille. Suomen lehdistön historia, Helsinki, Oy EDITA AB, 1998. Skriften tecknar den finländska pressens historia från tiden då den första tidningen började utkomma i Finland 1771, då landet ännu var en del av det svenska riket, fram till 1990-talet. Utvecklingen har präglats av såväl allmänna europeiska som inhemska politiska och samhälleliga ström- ningar. Pressens historia består å ena sidan av många långvariga strukturer och invand praxis, men å andra sidan har det ibland skett snabba och rätt drastiska förändringar. Den egentliga finländska pressen uppkom emellertid först under 1800- talets första hälft då Finland var ett ryskt storfurstendöme. Begreppet den allmänna opinionen föddes i Finland på 1850-talet. Den finskspråkiga pressens utveckling vid si- dan av den svenskspråkiga sköt likaså fart först under senare hälften av 1800-talet. 1900-talets första decennier utgjorde å sin sida den politiska pressens storhetstid. Under 1900-talet har pres- sen varit utsatt för mångahanda omvälvningar. Tidningsdöden har inte kunnat undvikas, men ständigt har även nya tidningar grundats. Omvälvningarna på informationsspridningens fält har varit speciellt omfattande under 1990-talet.

Konkurrens och förnyelse Karl Erik Gustafsson; Per Rydén (eds.), Göteborgs universitet, NORDICOM, 2000, 187 p., (Sylwan; 7 (Den svenska pressens historia)), ISSN 1403-3585. En tredjedel av det nuvarande beståndet av dagstidningar i Sverige har till- kommit sedan 1975. Stora som små tidningar har under samma period gjorts om – mer eller mindre omfattande. Motiv och drivkrafter för denna förnyelse redovisas – också för de tidningar som bidrog till utvecklingen men inte överlevde. Konkurrensens vinnare uppmärksammas, men också dess förlorare. Skriften innehåller en unik förteckning över alla tidnings- starter 1975-2000. Följande artiklar ingår: Staffan Björck som pressforskare (Per Rydén), Tidningar och tidningsmarknader i Bohuslän (Karl Erik Gustafsson), Bohusläningens återkomst (Elisabeth Bäck), Konkurrensen mellan Aftenposten och Göteborgs-Tidningen (Lars-Åke Engblom), Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings om- och nedläggning (Sverker Jonsson), Herrtidningsmode förr och nu (Helene Hafstrand), Förnyelse av Dagens Nyheters ledarsida (Svante Nycander), Göte- borgs-Postens moderna omgörning (Ingela Wadbring) och Tidningsstarter under det sena 1900- talet (Karl Erik Gustafsson).

131 15:e nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning Reykjavík 11-13 augusti 2001

Den 15:e nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning äger rum i Reykjavík, den 11-13 augusti 2001. Tema för konferensens öppningsplenum är Nya medier, nya möjligheter, nya samhällen? Tema för de tre avslutande parallellplenarerna är Nya generationer – nya medier, Publik- forskning och Mediehistoria. Liksom vid de tidigare nordiska konferenserna är det verksamheterna i arbetsgrupperna som står i centrum. I Reykjavík kommer det att finnas 20 arbetsgrupper.

Program Fredag 10 augusti 15.00-21.00 Registrering och informell samvaro i Oddi Lördag 11 augusti 8.00-9.30 Registering och kaffe i Háskólabíó 9.30-12.00 Plenum I. Nya medier, nya möjligheter, nya samhällen? Huvudföreläsare: Professor Kirsten Drotner, Odense 12.00-13.30 Lunch 13.30-16.30 Arbetsgrupper Söndag 12 augusti 9.00-12.00 Arbetsgrupper 12.00-13.30 Lunch 13.30-16.00 Arbetsgrupper 16.00-22.00 Utflykt till Blå Lagunen Måndag 13 augusti 9.00-12.00 Arbetsgrupper 12.00-13.30 Lunch 13.30-16.30 Plenum II. Parallellplena: • Nya generationer – nya medier. Huvudföreläsare: Professor Ellen Wartella, University of Texas-Austin • Publikforskning • Mediehistoria 16.30-18.00 Nationella möten 18.00-20.00 Mottagning i Reykjavíks rådhus 20.00-23.00 Festmiddag och avslutning Radisson SAS

132 Arbetsgrupper 1. Medier och global kultur 11. Receptions- och publikforskning Ordförande: Iben Jensen (D) [email protected] Ordförande: Juha Kytömäki (F) Vice ordf.: Hilde Arntsen (N) [email protected] [email protected] Vice ordf.: André Jansson (S) [email protected] 2. Mediernas struktur och ekonomi Ordförande: Karl Erik Gustafsson (S) 12. Børn, unge och medier [email protected] Ordförande: Jette Rygaard (G) Vice ordf.: Rolf Høyer (N) [email protected] [email protected] Vice ordf.: Guðbjörg Hildur Kolbeins (I) [email protected] 3. Internet og multimedier: nye kultur- og kommunikationsformer 13. Mediepedagogik Ordförande: Knut Lundby (N) Ordförande: Sirkku Kotilainen (F) [email protected] [email protected] Vice ordf.: Elfa Ýr Gylfadóttir (I) [email protected] Vice ordf.: N.N. 4. Lokala och regionala medier 14. Populärkultur Ordförande: Ole Prehn (D) [email protected] Ordförande: Hanne Bruun (D) Vice ordf.: Eva Block (S) [email protected] [email protected] Vice ordf.: Åsa Thelander (S) 5. Mediehistoria [email protected] Ordförande: Karin Nordberg (S) [email protected] 15. Film- och TV-fiktion Vice ordf.: Raimo Salokangas (F) Ordförande: Gunhild Agger (D) [email protected] [email protected] Vice ordf.: Ingrid Lindell (S) 6. TV: institusjon, produksjon og tekst [email protected] Ordförande: Espen Ytreberg (N) [email protected] 16. Visuell Kultur Vice ordf.: Johan Lindén (S) [email protected] Ordförande: Arild Fetveit (N) [email protected] 7. Radioforskning Vice ordf.: Kari Andén-Papadopoulos (S) Ordförande: Carin Åberg (S) [email protected] [email protected] Vice ordf.: N.N. 17. Mediernas språk och retorik 8. Politisk kommunikation Ordförande: Anne Elleup Nielsen (D) [email protected] Ordförande: Lars Nord (S) [email protected] Vice ordf.: Finn Frandsen (D) [email protected] Vice ordf.: Göran Djupsund (F) [email protected] 18. Mediernas konstruktion av kön Ordförande: Margaretha Melin-Higgins (S) 9. Journalistikforskning [email protected] Ordförande: Birgitta Ney (S) Vice ordf.: N.N. [email protected] Vice ordf.: Risto Kunelius (F) [email protected] 19. Public relations/planerad kommunikation Ordförande: Åsa Sjöblom Nordgren (S) 10. Nyhetsförmedlingens sociologi och estetik [email protected] Ordförande: Jan Ekecrantz (S) Vice ordf.: Carol Henriksen (N) [email protected] Vice ordf.: Knut Helland (N) 20. Medierad risk- och kriskommunikation [email protected] Ordförande: Stig Arne Nohrstedt (S) [email protected] Vice ordf.: Birgitta Höijer (N) [email protected]

Websida: http://www.nordmediakonferens.hi.is/svenska/svenska.html

133 134