Medicin och samhälle

Ivar Wickmans akademiska motgång Om en tjänstetillsättning och en akademisk defekt

I denna artikel belyses ett historiskt människoöde inom vetenskapen. Det handlar om en man som gjorde sitt yttersta för att nå det veten- skapliga gemaket, men som efter en akademisk motgång beslöt att ta sitt eget liv. I fokus här står den akademiska motgången – den akade- miska defekt som skapade den – konsekvensen är ju redan känd.

PER AXELSSON manlagt skrev han tjugotvå vetenskapli- doktorand, institutionen för historiska ga artiklar, varav drygt tio om . studier, avdelning för historisk demo- Förutom att han klargjorde polions grafi, Umeå universitet spridningssätt förordade Wickman ett namnbyte på denna sjukdom, som vad ❙❙ Mannen i fråga är den svenske medi- namn anbelangar kan sägas ha haft ett cinske forskaren Ivar Wickman något splittrat förflutet. Det nya namnet (1872–1914). Han är ännu omtalad för som han föreslog och som den samtida sina betydande insatser för förståelsen internationella forskningen också ac- av sjukdomen polio. Det var han som cepterade var Heine–Medins sjukdom. först insåg att polio är en infektionssjuk- Beteckningen syftade på de två per- dom och att till synes friska personer kan soner som Wickman ansåg ha gjort mest Ivar Wickman är ännu omtalad för sina föra smittämnet vidare. Hans forsk- för sjukdomens förståelse. Den ene var insatser för förståelsen av poliosjuk- ningsresultat rönte stor internationell Jacob von Heine, en tysk ortoped som domen, hans forskningsresultat rönte i början av 1900-talet stor internationell uppmärksamhet och borgade för en god redan 1840 gjort viktiga studier av sjuk- uppmärksamhet. Det var Ivar Wickman och långvarig karriär inom den medi- domen. Den andra var professorn i pedi- som först förstod att polio är en cinska vetenskapen. atrik vid Karolinska institutet, Karl Os- infektionssjukdom och att smittämnet kan Det blev nu inte så. Bara 42 år gam- kar Medin (1846–1927), som också till- föras vidare av till synes friska människor. mal beslöt Ivar Wickman att avlossa ett fört betydelsefulla kunskaper om sym- Sannolikt bidrog hans koncentration på skott mot sitt eget hjärta. Vilka skäl han tombilden. Medin kan tillika framställas att lösa barnförlamningens gåta till hans akademiska motgång och i förlängningen hade för sin ödesdigra handling får vi som Wickmans mentor på polioområdet till hans bortgång. Väggreliefen av Carl aldrig veta eftersom han inte efterlämna- – en man som Wickman beundrade, vil- Eldh tillhör Svenska Läkaresällskapet. de någon förklaring, men mycket pekar ket så småningom ska visa sig ha viss be- på att orsaken bestod i en missräkning tydelse för Wickmans tragiska frånfälle. inom det akademiska livet. Paradoxalt nog är det sannolikt att let, och den skulle fortsätta öka fram till hans koncentration på att lösa barnför- att välfärdssamhället nådde sitt krön på Febrig intensitet lamningens gåta bidrog till hans akade- 1950- och 1960-talen. Det hierarkiska Wickman beskrivs i minnesteckningar i miska motgång och i förlängningen till akademiska utbildningssystemet hade Hygiea och Allmänna svenska läkartid- hans bortgång. sedan länge varit införlivat med läkarut- ningen som en ypperlig forskarkraft som bildningen, och Svenska Läkaresällska- arbetade med febrig intensitet. Professor Om svenska läkare pet (bildat 1808) arbetade för att befästa Israel Holmgren skriver att när Wick- Innan vi närmare går in på händelserna läkarkårens gränser och intressen. man arbetade som hårdast med den be- kring Wickmans egenhändiga död ska vi Läkarna kring sekelskiftet var en väl- tydelsefulla andra monografin sades det ta en närmare blick på hur den akade- bärgad och väl ansedd skara. Högst upp att [1]: »Wickmans enda motion under miska miljö såg ut som Wickman beslöt på toppen av det svenska läkarberget denna tid av forcerat arbete bestod i att, att lämna. Idéhistorikern Roger Qvarsell stod vetenskapsmännen vid Karolinska för var gång han rökt ur en cigarr, skriver att »vid sekelskiftet 1900 institutet – spejande – med god inblick i springa ned till en cigarrbutik på nedre framstod medicinen som något av en Medicinalstyrelsen, Läkaresällskapet botten i samma hus och köpa en ny.« mönstervetenskap och den fick stor be- och inhemsk och utländsk forskning [3- År 1906 erhöll Wickman doktorsgra- tydelse för den tidiga samhällsvetenska- 5]. Dit upp till toppen var Ivar Wickman den vid Karolinska institutet på en av- pen och psykologin och ett inflytande på god väg, och han visste det. Vand- handling som behandlade barnförlam- inom en rad områden« [2]. ringsleden hade varit lång men ändock ning, idag kallad polio. Det var dock Med bakteriologins genomslag i slu- kortare än för många kolleger. hans andra monografi om sjukdomen, tet av 1800-talet hade den medicinska som publicerades 1907, som innebar att förklaringskraften ökat avsevärt. De Skolk och sömnlöshet – men medgång han snabbt blev ett aktat namn inom den svenska läkarnas status kan sägas ha va- Ur Ecklesiastikdepartementets akt 37 internationella polioforskningen. Sam- rit mycket hög vid ingången till 1900-ta- daterat 30 januari 1914 kan man rekon-

140 Läkartidningen ❙ Nr 3 ❙ 2003 ❙ Volym 100 struera de sista åren av Wickmans aka- demiska levnad [6]. Där kan man se att under 1912 annonserade pediatrikpro- fessor Medin att han skulle gå i pension, och hans tjänst vid Karolinska institutet skulle således ledigförklaras. Tre ansök- ningar inkom: från docent Isak Jundell, docent Wilhelm Wernstedt och Ivar Wickman, samtliga vid institutet. Till sakkunniga utsågs professor Wil- helm Pipping från Helsingfors universi- tet, professor Jonas Waern, Karolinska institutet, och medicine doktor Carl Ed- ward Bloch vid Köpenhamns universi- tet. Lärarkollegiet vid Karolinska insti- tutet hade även utsett professor Medin, men denne avböjde. De sakkunniga bedömde framför allt sökandens tidigare forskning, dvs större och mindre utgivna arbeten. Men även antal och typ av offentliga uppdrag, ut- ländska studieresor, förordnanden som läkare, utmärkelser, stipendier och lä- rarskicklighet granskades. Alla sökan- den fick genomgå ett lärarprov som be- stod i en klinisk föreläsning och ett poli- kliniskt undervisningstillfälle. Wernstedt och Jundell genomförde sina lärarprov. Den 1 och 3 februari 1913 skulle Wickman ha hållit sina två föredrag, men han kom inte. I stället skickade han ett läkarintyg från där och nu såg läget förhållande- han för tillfället befann sig och där det vis gott ut [7]. I rummet fanns stod att läsa att han var sjukskriven. 21 röstberättigade, däribland Sjukdomsorsaken var sömnlöshet, och rektor Mörner. När man läser intyget är daterat 2 februari av en läkare igenom den nedtecknade dis- vid namn Håkansson. Emellertid fick kussionen kan man se att till- Wickman professor Adalbert Czerny vid sättandet främst handlade om universitetet i Strasbourg att skriva ett tre saker. För det första: Ska intyg och vittna om Wickmans goda un- forskning vara spetsig eller dervisningsförmåga. Dessa händelser bred? För det andra: Adalbert var något som lärarkollegiet senare sam- Czernys intyg. För det tredje: ma år ivrigt kom att diskutera. Wickmans frånvaro vid de två De sakkunnigas utlåtanden inkom undervisningstillfällena. vid tämligen olika tidpunkter: Waerns När det gäller utgivna arbe- redan i juni, Pippings i augusti och ten har de en tendens att, även Blochs i november. I de två första utlå- idag, väga tyngre än alla andra tandena ställdes Wickman med viss bedömningspunkter. Därför tvekan i första rummet och Jundell i det diskuterades de sökandes ar- andra. Sakkunnige Bloch hade omvänd beten flitigt under sammanträ- ordning, dock med samma tvekan. Do- det, och de allra flesta ansåg att cent Wernstedt drog tillbaka sin ansökan Wickman kunde sägas vara en då han insåg att han inte hade någon större forskningsbegåvning än chans till tjänsten men var troligtvis nöjd Jundell men att han varit lite med att ha blivit kompetensförklarad för väl smal i sitt ämnesval. en professur. Jundell hade publicerat be- Kvar var alltså Jundell och Wickman tydligt fler arbeten, på fler om- och tre tveksamma sakkunnigutlåtanden råden, dock inte med samma med Wickman som knapp favorit. Så såg betydelse som Wickmans ar- Bilder ur Ivar Wickmans arbete »Die akute det ut innan Karolinska medikokirurgis- bete om polio. Svårigheten att Poliomyelitis bzw. Heine-Medinsche Krankheit« ka lärarkollegium sammanträdde den 4 bedöma om forskning ska vara (Berlin: Verlag von Julius Springer; 1911) (utlånat december 1913. spetsig eller bred hade även från Medicinhistoriska museet Eugenia). De övre bilderna visar ett barn med spinal form av varit tydlig hos de sakkunniga. Heine–Medins sjukdom med vittomfattande En akademisk defekt Waern och Pipping tyckte den förlamning samt deformitet; den undre, Wickman hade aldrig hymlat med att det skulle vara spetsig, Bloch vil- mikroskopiska, bilden visar hur ganglieceller i just var en professorstjänst i pediatrik le att den skulle vara bred. sakralmärgens sidosträng infiltrerats av rundceller vid Karolinska institutet han ville ha, Professor Czerny var ett två och en halv dag efter sjukdomsdebuten.

Läkartidningen ❙ Nr 3 ❙ 2003 ❙ Volym 100 141 Medicin och samhälle

aktat namn, men fick man, som Wick- 1914 ska ledigförklara sin professur. man gjort, be någon utomstående skriva Den verkar Wickman inte ens ha varit ett dylikt intyg? Några tyckte det var i sin intresserad av. Ytterligare vittnar Ar- ordning, men sista ordet i frågan tog rek- nold Josefsson om att Wickmans stam- tor för Karolinska institutet, Karl Axel ning, som uppenbarligen varit ett hinder Hampus Mörner, som ansåg att ett dylikt tidigare, verkade ha försvunnit efter det intyg inte var acceptabelt och aldrig att Medins professur blivit tillsatt. skulle bli det. Arnold Josefsson skriver till minne Det som kom att fälla avgörandet vid av Wickman [7]: »Efter sin hemkomst i tillsättningen var lärarskickligheten. En år var Wickman icke densamme som medlem ur lärarkollegiet kommenterade förr. Hans självförtroende föreföll all- Jundells lärarprov och undervisnings- varligt rubbat. Hans språk nu fritt från kompetens och menade att Jundell dess gamla defekt vittnade om viljans »aflagt synnerligen framstående lärar- ständiga ansträngning. Lärarprovets prof och genom lång verksamhet är känd krav växte sjukligt upp till ett hinder i såsom en lycklig lärare« [6]. Till detta förstorade dimensioner. Och han visade fogades det faktum att Wickman inte liknöjdhet inför uppnåendet av den vän- gjort något framträdande. tande professuren.« En annan lärare säger [6]: »Doktor Det var inte Waerns professur han Wickman har dessvärre uraktlåtit att un- ville ikläda sig, utan Medins. Det var der specimenstiden låta lärarkollegiets Karl Oskar Medin, här porträtterad av inte Waern som han förlänte en sjuk- medlemmar bilda sig en objektiv upp- Sam Uhrdin, var en nestor inom dom, utan Medin. Jag vill mena att däri polioforskningen och en mentor för Ivar fattning om den förmåga han kan ega att Wickman. Och det var just hans professur bestod den akademiska motgångens kär- såsom lärare framlägga sin vetenskaps- vid Karolinska institutet som Ivar na. Han ville ha sin mentors stol och ing- grens innehåll.« Wickman åtrådde. Porträttet tillhör en annans. Man kan fråga sig varför Wickman Svenska Läkaresällskapet. Forskning är bara en del av det aka- inte bara gick upp och ställde sig på po- demiska livet, tjänstetillsättningar en an- diet även om han hade varit dåligt förbe- nan. Högst upp i hierarkin kom inte Ivar redd. Svaret blir nog att Wickman hade på Statens bakteriologiska laboratorium, Wickman under sin livstid, men hans en defekt som i akademiska lärarsam- frågar Wernstedt [8]: »Hvem har ledt namn omtalas än idag inom polioforsk- manhang kan betecknas som besvärande oppositionen mot W? Det är nog ett ningen. Man kan också säga att han slut- – han stammade kraftigt. Han hade ald- hårdt öde för W. Och jag tycker det är ligen lyckades hamna i det vetenskapli- rig tidigare hållit någon regelrätt föreläs- synd, helst jag icke är öfvertygad om att ga gemaket; alltsedan 1923 hänger Carl ning. Czernys intyg härrör från att Wick- utgången är rättvis.« I nästa andetag är Eldhs vackra bronsrelief i en trappa i man en gång lett en poliklinisk under- han orolig för vad Wickman har för sig Svenska Läkaresällskapets lokaler i visning i Strasbourg inom det ämne som och varför han inte kommer hem. , föreställande Ivar Wickman låg honom närmast – polio. i pediatrikens tjänst. Talarstolen på Kronprinsessan Lovi- Död och avslutning * sas vårdanstalt var förmodligen en fjäll- Den 20 tog Ivar Wickman sitt Potentiella bindningar eller jävsförhål- topp omöjlig att bestiga. Därtill kom tan- liv. Enligt professor Arnold Josefsson landen: Inga uppgivna. ken på att tala inför lärarkollegiet med var det noga planerat. Wickman hade syfte att erhålla Medins professur, vilket sänt honom ett antal längre brev angåen- ger omständigheter som gör att sömn- de hur hans manuskript skulle förvaras. Referenser lösheten på det parisiska sjukintyget inte Det sista manuskriptet till en större läro- 1. Hlmgren I, Wickman I. En minnesgärd. behöver ifrågasättas. bok fick icke publiceras än fast det vun- Allmänna svenska läkartidningen 1914;11: nit de sakkunnigas erkännande. Josefs- 409-15. Den akademiska motgången son menar att breven tydligt vittnar om 2. Qvarsell R. Vårdens idéhistoria. Stock- holm: Carlssons bokförlag; 1991. p. 79. När rektor Mörner slutligen tog till orda Wickmans kamp att återvinna fattning- 3. Björkman J. Vård för samhällets bästa. De- bedömde han Wickman och Jundell som en, men något motiv till det som komma batten om tvångsvård i svensk lagstiftning jämlika ifråga om publicerade arbeten. ska nämner Wickman inte [7]. 1850–1970. Stockholm: Carlssons bokför- Dessvärre hade Wickman inte bevisat Israel Holmgren skriver[1]: »När i lag; 2001. p. 90-5. sin lärarskicklighet, varför kollegiet inte höstas Karolinska institutets lärarkolle- 4. Eklöf M. Läkarens ethos. Studier i den visste om han klarade av den undervis- gium icke visade sig uppskatta hans ve- svenska läkarkårens identiteter, intressen och ideal 1890–1960. Linköping: Tema; ning som medföljde en professur vid Ka- tenskapliga förtjänster så, som han hop- 2000. p. 101. rolinska institutet. När det började dra pats, utan föredrog hans medtävlare till 5. Öberg L. Barnmorskan och läkaren. Kom- ihop sig till att räkna röster var Wick- professuren i pediatrik efter Medin, var petens och konflikt i svensk förloss- mans akademiska motgång ett faktum. detta för honom säkerligen ett krossande ningsvård 1870–1920. Stockholm: Ord- Det visade sig att 12 av 21 lärare, inklu- slag. I vad mån det kan ha bidragit till, att front; 1996. p. 85-8. sive rektor Mörner, röstat för Jundell. De han så förlorat livsmodet, att han nu, kort 6. Ecklesiastikdepartementet. Akt 37. Diarie- nr 163. 1914-01-30. Riksarkivet: Konselj- anförde att Wickmans forskning varit innan Waerns professur skulle bli ledig, registret. för fokuserad på polio och att han inte förkortade sitt liv, vet ingen.« 7. Josefsson A. Minnesteckning. Ivar Wick- styrkt sin lärarskicklighet. Om man bortser från Holmgrens nå- man Hygiea. Medicinsk och farmaceutisk För Wickman beskrivs detta som ett got invecklade meningsbyggnad fram- månadsskrift. Stockholm: Svenska Läkare- oerhört hårt slag, och även en del andra kommer något väldigt intressant. En sällskapet; 1914. p. 479-84. står frågande till utgången. I ett brev da- omständighet som är förbryllande är att 8. Wernstedt WE. Brev till Alfred Petterson 8/12 1913. Hagströmmer-biblioteket, Ms terat 8 december 1913, från docent ännu en professor i pediatrik vid Karo- 863:1. Wernstedt till professor Alfred Petterson linska institutet, Jonas Waern, under

142 Läkartidningen ❙ Nr 3 ❙ 2003 ❙ Volym 100