12-Vagar-Till-Global-Halsa.Pdf
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
EN ANTOLOGI OM UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I GENOMFÖRANDET AV AGENDA 2030 RED. ROSANNA FÄRNMAN JUNI 2017 12 VÄGAR TILL GLOBAL HÄLSA – FRÅN FORSKNING TILL POLICY ANTOLOGI 12 VÄGAR TILL INNEHÅLL GLOBAL HÄLSA FRÅN FORSKNING TILL POLICY Kaptiel 1 Förord Johan Hassel och Rosanna Färnman, Global Utmaning REDAKTÖR DEL 1 HÄLSA UR ETT RÄTTIGHETSPERSPEKTIV ROSANNA FÄRNMAN, GLOBAL UTMANING kapitel 2 Börja med barnen – utbildning och hälsa går hand i hand CO-EDIT Gun-Britt Andersson, Global Utmaning och Expertgruppen för Biståndsanalys (EBA) EMELIE ANNEROTH OCH MIA LAURÉN, GLOBAL UTMANING Kapitel 3 Klimatpolitik för folkhälsan Sofia Lindegren, Läkarförbundet SKRIBENTER Kapitel 4 Vägen mot hiv/aidsepidemins slut går genom unga och kvinnor GUN-BRITT ANDERSSON (GLOBAL UTMANING, EBA), SOFIA LINDEGREN (LÄKARFÖRBUNDET), Anna Mia Ekström, Karolinska institutet ANNA MIA EKSTRÖM (KAROLINSKA INSTITUTET), MOA CORTOBIUS (SIWI), KRISTINA LJUNGROS Kapitel 5 Vatten och sanitet – en underprioriterad genusfråga (RFSU), FREDRIK SABOONCHI OCH FRIDA METSO (RÖDA KORSETS HÖGSKOLA), MALIN GRAPE Moa Cortobius, Stockholm International Water Institute (SIWI) (FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN), MEENA DAIVADANAM (UPPSALA UNIVERSITET), STEFAN LINDGREN Kapitel 6 Aborträtten – en fråga om mänskliga rättigheter (LUNDS UNIVERSITET, SVENSKA LÄKARSÄLLSKAPET), JAY WENGER (BILL AND MELINDA GATES Kristina Ljungros, RFSU och International Planned Parenthood Federation (IPPF) FOUNDATION), OCH TOBIAS ALFVÉN (KAROLINSKA INSTITUTET, SVENSKA LÄKARSÄLLSKAPET). Kaptiel 7 Psykisk hälsa – en förutsättning för integration och hållbar samhällsutveckling Fredrik Saboonchi och Frida Metso, Röda Korsets högskola FÖR INNEHÅLLET I ARTIKLARNA SVARAR SKRIBENTERNA SJÄLVA. ÅSIKTER SOM FÖRS FRAM DEL 2 FORSKNINGENS FOKUS OCH POLITIKENS UTMANINGAR SKA INTE NÖDVÄNDIGTVIS TOLKAS SOM GLOBAL UTMANINGS STÅNDPUNKTER. Kapitel 8 Kan vi hantera antibiotikaresistensen innan det är försent? Malin Grape, Folkhälsomyndigheten OMSLAGSBILD: XUANHUONGHO/SHUTTERSTOCK Kaptiel 9 Sjukdomar som inte smittar – den osynliga folkhälsoutmaningen PRODUKTION: HAPPEN, STOCKHOLM Meena Daivadanam, Uppsala universitet och Karolinska institutet TRYCK: PRINT RUN, STOCKHOLM 2017 Kapitel 10 Brain-drain till brain-circulation? En nyckelfråga för global hälsokompetens ISBN: 978-91-88331-10-6 Stefan Lindgren, Lunds universitet och Svenska Läkarsällskapet UTGIVEN: JUNI 2017 Kaptiel 11 Polio – på gränsen till utrotat, vad har vi kvar att göra? Jay Wenger, Bill and Melinda Gates Foundation BIRGER JARLSGATAN 27 6TR SE-111 45 STOCKHOLM 08-7872150 Kapitel 12 Hälsoforskningens betydelse och roll – för en politik för hållbar utveckling [email protected] WWW.GLOBALUTMANING.SE Tobias Alfvén, Karolinska institutet och Svenska Läkarsällskapet Referenser Bildkällor 3 12 VÄGAR TILL GLOBAL HÄLSA – FRÅN FORSKNING TILL POLICY AV JOHAN HASSEL OCH ROSANNA FÄRNMAN KAPITEL 1 FÖRORD Vi befinner oss i en brytpunkt. Klimatförändringarna sammankopplade med andra utvecklingsdi- med varmare temperaturer leder till en akut spridning mensioner, eller mer komplicerade. Många av sjukdomar. En ny våg av krig och konflikter leder gånger handlar de globala hälsoutmaning- till att miljontals människor tvingas fly sina hem. arna om våra dagliga handlingar och livsstil, Aborträtten hotas globalt, undernäring och fetma i eller på bristande kunskap, men lika mycket en ovanlig kombination utgör ett nytt hälsohot, och om politiska styrmedel eller investeringar. överanvändningen av antibiotika riskerar leda till att Hälsa har starka kopplingar till samtliga glo- nya och gamla sjukdomar inte längre går att hantera. bala mål i Agenda 2030. Hälsoutmaningarna Samtidigt är vi nära en milstolpe inom folkhälsa. Polio är globala, men åtgärder måste vidtas lokalt, är på gränsen till utrotat, vilket kan blir den andra nationellt, och regionalt. mänskliga utrotade sjukdomen. Målmedvetet, forsk- Så vad kan Sverige göra? Sverige gör redan ningsbaserat och systematiskt agerande ger resultat. mycket och är sedan länge en stark röst för hälsofrågorna globalt. Det finns dock frågor DEN SOCIALA UTVECKLINGSDIMENSIONEN där det politiska intresset svalnat; bland an- och de globala hälsofrågorna har aldrig varit nat för hiv och aids. Fortfarande smittas över mer angelägna. De har heller aldrig varit mer 5700 människor av hiv dagligen, och över 5 12 VÄGAR TILL GLOBAL HÄLSA – FRÅN FORSKNING TILL POLICY 12 VÄGAR TILL GLOBAL HÄLSA – FRÅN FORSKNING TILL POLICY 3000 människor dör varje dag av aids; en kro- infektionssjukdomar eller klimatförändringar. nisk infektion som är fullt möjlig att förebyg- Framför allt i sviktande stater, som riskerar att ga eller behandla. Sverige lever samtidigt inte hamna efter ytterligare om inte resursstarka alltid som man lär, och har ett av världens länder, däribland Sverige, gör sitt yttersta för största klimatavtryck, med resursanvändning att det inte sker. som om det fanns 4,2 jordklot, vilket direkt Vi hoppas att antologins innehåll med 12 och indirekt negativt påverkar planetens och vägar till global hälsa kan bidra till diskussio- människors hälsa. Det är dags att utforma en ner, politisk vägledning och ett mer integre- svensk strategi för global hälsa, med utgångs- rat perspektiv på de globala hälsofrågornas punkt i nutida och framtida folkhälsoutma- betydelse för utveckling lokalt som globalt. ningar. Genom att synliggöra och konkretisera sy- Till den här antologin har vi bjudit in 12 ex- nergier mellan olika områden, kan ett fokus perter inom global hälsa och utvecklingssam- på människors hälsa och ojämlikhet bidra till arbete för att belysa de utmaningar världen lösningar och fungera som verktyg för att nå står inför - och vilka lösningarna är. Unga och flera av de globala målen i Agenda 2030. kvinnor utgör sammantaget den mest sårbara gruppen, vare sig det handlar om integration, Läs, inspireras och agera. Johan Hassel Rosanna Färnman VD, Global Utmaning Projektledare, Global Utmaning 6 7 12 VÄGAR TILL GLOBAL HÄLSA – FRÅN FORSKNING TILL POLICY AV GUN-BRITT ANDERSSON KAPITEL 2 BÖRJA MED BARNEN Utbildning och hälsa går hand i hand Börja med barnen. Så inledde Sveriges dåvarande ett långt yrkesliv inom internationellt utveck- statsminister, Ingvar Carlsson sitt anförande vid FN:s lingssamarbete och som politiskt aktiv har jag sociala toppmöte i Köpenhamn år 1995. Och barnen, de blivit övertygad om hur avgörande tillgång börjar i mammas mage där så mycket grundläggs för till bra utbildning och grundläggande hälsa är chanserna i livet. Här manifesteras också det starka – för individer och samhällen. Att som första samspelet mellan utbildning och hälsa, som nu även barn i en stor släkt i en by på landsbygden står i fokus i Agenda 2030. Även målet om jämställd- kunna gå vidare till realskola och gymnasium het och att stärka flickors och kvinnors ställning. Alla efter folkskolan har givit mig ett liv som jag målen i agendan är viktiga, de ska ses som en samver- inte kunde drömma om som liten. Kanske kande helhet. Om nyckeln till utveckling är att börja mamma drömde om det, när hon berättade med barnen ligger samtidigt en särskild utmaning och om besvikelsen över att inte kunde följa lära- potential i mål tre, fyra och fem. rens råd om att läsa vidare och när hon stolt visade bilderna där hon och grannkvinnor JAG ÄR INTE NÅGON EXPERT på vare sig med små spädbarn i famnen var på kurs hos utbildning eller hälsa och jag har inte mer än den högaktade barnmorskan. ytlig koll på vad forskningen har att säga. I 9 12 VÄGAR TILL GLOBAL HÄLSA – FRÅN FORSKNING TILL POLICY 12 VÄGAR TILL GLOBAL HÄLSA – FRÅN FORSKNING TILL POLICY Det tidiga biståndet pel genom skolbyggnadsprogrammen i Etio- nar var det IMF och Världsbanken som fick ta åtta till antalet bidrog till fokusering. Målen Jag har besökt många länder och tagit mig pien och Tanzania, lärarutbildning, och satsning på sig att pressa och lotsa flera av länderna fick synbara genomslag i de resurssvaga län- igenom buntar av FN- och Världsbanksdoku- på vårdcentraler. Jag minns samtidigt diskus- genom tuffa strukturanpassningsprogram. dernas utvecklingspolitik och i biståndet. År ment. Föreställningarna om vad som är allra sionerna i korridorer och sammanträdesrum Där statsfinanserna var i total obalans kan 2015 hade målet om fattigdom uppnåtts, och viktigaste att satsa på för att åstadkomma om att ”u-länderna” inte hade råd att ge alla man fråga sig om det varit möjligt att hantera framsteg gjorts i flera av målen. Erfarenhet- framsteg i resurssvaga länder har växlat inom utbildning. Man borde i stället satsa på hög- kriserna på ett sätt som hade varit mindre erna från Millenniemålen visade att samlade utvecklingssamarbetet. Ekonomisk tillväxt och kvalitativ utbildning för en mindre del av be- skadligt socialt. Hur som helst blev 1980-talet satsningar på framsteg kan leda till resultat. bistånd från hög- till låginkomstländer blev folkningen – en elit – som på ett effektivt sätt ett förlorat årtionde för många människor Samtidigt fanns fattigdom, ohälsa, orättvisor, huvudpunkter för internationellt samarbete skulle kunna lyfta ländernas ekonomier. Den och internationellt var den dominerande klimathot och ofred kvar som manade till nya efter andra världskriget och när avkolonise- åsikten blev aldrig förhärskande, men i prakti- stämningen att de ”drabbade” hade sig själva tag. Det blev Agenda 2030 för hållbar utveck- ringen tog fart. I resolutionerna om de första ken kunde inte alla nås med satsningarna. att skylla. ling, som antogs av FN:s medlemsstater år två utvecklingsårtiondena är det nästan enbart 2015. Frågan är vad som händer