Medicin och samhälle Ivar Wickmans akademiska motgång Om en tjänstetillsättning och en akademisk defekt I denna artikel belyses ett historiskt människoöde inom vetenskapen. Det handlar om en man som gjorde sitt yttersta för att nå det veten- skapliga gemaket, men som efter en akademisk motgång beslöt att ta sitt eget liv. I fokus här står den akademiska motgången – den akade- miska defekt som skapade den – konsekvensen är ju redan känd. PER AXELSSON manlagt skrev han tjugotvå vetenskapli- doktorand, institutionen för historiska ga artiklar, varav drygt tio om polio. studier, avdelning för historisk demo- Förutom att han klargjorde polions grafi, Umeå universitet spridningssätt förordade Wickman ett namnbyte på denna sjukdom, som vad ❙❙ Mannen i fråga är den svenske medi- namn anbelangar kan sägas ha haft ett cinske forskaren Ivar Wickman något splittrat förflutet. Det nya namnet (1872–1914). Han är ännu omtalad för som han föreslog och som den samtida sina betydande insatser för förståelsen internationella forskningen också ac- av sjukdomen polio. Det var han som cepterade var Heine–Medins sjukdom. först insåg att polio är en infektionssjuk- Beteckningen syftade på de två per- dom och att till synes friska personer kan soner som Wickman ansåg ha gjort mest Ivar Wickman är ännu omtalad för sina föra smittämnet vidare. Hans forsk- för sjukdomens förståelse. Den ene var insatser för förståelsen av poliosjuk- ningsresultat rönte stor internationell Jacob von Heine, en tysk ortoped som domen, hans forskningsresultat rönte i början av 1900-talet stor internationell uppmärksamhet och borgade för en god redan 1840 gjort viktiga studier av sjuk- uppmärksamhet. Det var Ivar Wickman och långvarig karriär inom den medi- domen. Den andra var professorn i pedi- som först förstod att polio är en cinska vetenskapen. atrik vid Karolinska institutet, Karl Os- infektionssjukdom och att smittämnet kan Det blev nu inte så. Bara 42 år gam- kar Medin (1846–1927), som också till- föras vidare av till synes friska människor. mal beslöt Ivar Wickman att avlossa ett fört betydelsefulla kunskaper om sym- Sannolikt bidrog hans koncentration på skott mot sitt eget hjärta. Vilka skäl han tombilden. Medin kan tillika framställas att lösa barnförlamningens gåta till hans akademiska motgång och i förlängningen hade för sin ödesdigra handling får vi som Wickmans mentor på polioområdet till hans bortgång. Väggreliefen av Carl aldrig veta eftersom han inte efterlämna- – en man som Wickman beundrade, vil- Eldh tillhör Svenska Läkaresällskapet. de någon förklaring, men mycket pekar ket så småningom ska visa sig ha viss be- på att orsaken bestod i en missräkning tydelse för Wickmans tragiska frånfälle. inom det akademiska livet. Paradoxalt nog är det sannolikt att let, och den skulle fortsätta öka fram till hans koncentration på att lösa barnför- att välfärdssamhället nådde sitt krön på Febrig intensitet lamningens gåta bidrog till hans akade- 1950- och 1960-talen. Det hierarkiska Wickman beskrivs i minnesteckningar i miska motgång och i förlängningen till akademiska utbildningssystemet hade Hygiea och Allmänna svenska läkartid- hans bortgång. sedan länge varit införlivat med läkarut- ningen som en ypperlig forskarkraft som bildningen, och Svenska Läkaresällska- arbetade med febrig intensitet. Professor Om svenska läkare pet (bildat 1808) arbetade för att befästa Israel Holmgren skriver att när Wick- Innan vi närmare går in på händelserna läkarkårens gränser och intressen. man arbetade som hårdast med den be- kring Wickmans egenhändiga död ska vi Läkarna kring sekelskiftet var en väl- tydelsefulla andra monografin sades det ta en närmare blick på hur den akade- bärgad och väl ansedd skara. Högst upp att [1]: »Wickmans enda motion under miska miljö såg ut som Wickman beslöt på toppen av det svenska läkarberget denna tid av forcerat arbete bestod i att, att lämna. Idéhistorikern Roger Qvarsell stod vetenskapsmännen vid Karolinska för var gång han rökt ur en cigarr, skriver att »vid sekelskiftet 1900 institutet – spejande – med god inblick i springa ned till en cigarrbutik på nedre framstod medicinen som något av en Medicinalstyrelsen, Läkaresällskapet botten i samma hus och köpa en ny.« mönstervetenskap och den fick stor be- och inhemsk och utländsk forskning [3- År 1906 erhöll Wickman doktorsgra- tydelse för den tidiga samhällsvetenska- 5]. Dit upp till toppen var Ivar Wickman den vid Karolinska institutet på en av- pen och psykologin och ett inflytande på god väg, och han visste det. Vand- handling som behandlade barnförlam- inom en rad områden« [2]. ringsleden hade varit lång men ändock ning, idag kallad polio. Det var dock Med bakteriologins genomslag i slu- kortare än för många kolleger. hans andra monografi om sjukdomen, tet av 1800-talet hade den medicinska som publicerades 1907, som innebar att förklaringskraften ökat avsevärt. De Skolk och sömnlöshet – men medgång han snabbt blev ett aktat namn inom den svenska läkarnas status kan sägas ha va- Ur Ecklesiastikdepartementets akt 37 internationella polioforskningen. Sam- rit mycket hög vid ingången till 1900-ta- daterat 30 januari 1914 kan man rekon- 140 Läkartidningen ❙ Nr 3 ❙ 2003 ❙ Volym 100 struera de sista åren av Wickmans aka- demiska levnad [6]. Där kan man se att under 1912 annonserade pediatrikpro- fessor Medin att han skulle gå i pension, och hans tjänst vid Karolinska institutet skulle således ledigförklaras. Tre ansök- ningar inkom: från docent Isak Jundell, docent Wilhelm Wernstedt och Ivar Wickman, samtliga vid institutet. Till sakkunniga utsågs professor Wil- helm Pipping från Helsingfors universi- tet, professor Jonas Waern, Karolinska institutet, och medicine doktor Carl Ed- ward Bloch vid Köpenhamns universi- tet. Lärarkollegiet vid Karolinska insti- tutet hade även utsett professor Medin, men denne avböjde. De sakkunniga bedömde framför allt sökandens tidigare forskning, dvs större och mindre utgivna arbeten. Men även antal och typ av offentliga uppdrag, ut- ländska studieresor, förordnanden som läkare, utmärkelser, stipendier och lä- rarskicklighet granskades. Alla sökan- den fick genomgå ett lärarprov som be- stod i en klinisk föreläsning och ett poli- kliniskt undervisningstillfälle. Wernstedt och Jundell genomförde sina lärarprov. Den 1 och 3 februari 1913 skulle Wickman ha hållit sina två föredrag, men han kom inte. I stället skickade han ett läkarintyg från Paris där och nu såg läget förhållande- han för tillfället befann sig och där det vis gott ut [7]. I rummet fanns stod att läsa att han var sjukskriven. 21 röstberättigade, däribland Sjukdomsorsaken var sömnlöshet, och rektor Mörner. När man läser intyget är daterat 2 februari av en läkare igenom den nedtecknade dis- vid namn Håkansson. Emellertid fick kussionen kan man se att till- Wickman professor Adalbert Czerny vid sättandet främst handlade om universitetet i Strasbourg att skriva ett tre saker. För det första: Ska intyg och vittna om Wickmans goda un- forskning vara spetsig eller dervisningsförmåga. Dessa händelser bred? För det andra: Adalbert var något som lärarkollegiet senare sam- Czernys intyg. För det tredje: ma år ivrigt kom att diskutera. Wickmans frånvaro vid de två De sakkunnigas utlåtanden inkom undervisningstillfällena. vid tämligen olika tidpunkter: Waerns När det gäller utgivna arbe- redan i juni, Pippings i augusti och ten har de en tendens att, även Blochs i november. I de två första utlå- idag, väga tyngre än alla andra tandena ställdes Wickman med viss bedömningspunkter. Därför tvekan i första rummet och Jundell i det diskuterades de sökandes ar- andra. Sakkunnige Bloch hade omvänd beten flitigt under sammanträ- ordning, dock med samma tvekan. Do- det, och de allra flesta ansåg att cent Wernstedt drog tillbaka sin ansökan Wickman kunde sägas vara en då han insåg att han inte hade någon större forskningsbegåvning än chans till tjänsten men var troligtvis nöjd Jundell men att han varit lite med att ha blivit kompetensförklarad för väl smal i sitt ämnesval. en professur. Jundell hade publicerat be- Kvar var alltså Jundell och Wickman tydligt fler arbeten, på fler om- och tre tveksamma sakkunnigutlåtanden råden, dock inte med samma med Wickman som knapp favorit. Så såg betydelse som Wickmans ar- Bilder ur Ivar Wickmans arbete »Die akute det ut innan Karolinska medikokirurgis- bete om polio. Svårigheten att Poliomyelitis bzw. Heine-Medinsche Krankheit« ka lärarkollegium sammanträdde den 4 bedöma om forskning ska vara (Berlin: Verlag von Julius Springer; 1911) (utlånat december 1913. spetsig eller bred hade även från Medicinhistoriska museet Eugenia). De övre bilderna visar ett barn med spinal form av varit tydlig hos de sakkunniga. Heine–Medins sjukdom med vittomfattande En akademisk defekt Waern och Pipping tyckte den förlamning samt deformitet; den undre, Wickman hade aldrig hymlat med att det skulle vara spetsig, Bloch vil- mikroskopiska, bilden visar hur ganglieceller i just var en professorstjänst i pediatrik le att den skulle vara bred. sakralmärgens sidosträng infiltrerats av rundceller vid Karolinska institutet han ville ha, Professor Czerny var ett två och en halv dag efter sjukdomsdebuten. Läkartidningen ❙ Nr 3 ❙ 2003 ❙ Volym 100 141 Medicin och samhälle aktat namn, men fick man, som Wick- 1914 ska ledigförklara sin professur. man gjort, be någon utomstående skriva Den verkar Wickman inte ens ha varit ett dylikt intyg? Några tyckte det var i sin intresserad av. Ytterligare vittnar Ar- ordning, men sista ordet i frågan tog rek- nold Josefsson om att Wickmans stam- tor för Karolinska institutet, Karl