Reglerad Sprängkraft Dynamiten, Staten Och Den Svenska Civila Sprängmedelsindustrin 1858-1950
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Reglerad sprängkraft Dynamiten, staten och den svenska civila sprängmedelsindustrin 1858-1950 Josefin Sabo Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia Umeå 2017 This work is protected by the Swedish Copyright Legislation (Act 1960:729) ISBN: 978-91-7601-778-4 ISSN: 0347-254-X Omslagsbild: Handledning i sprängning med Nitrolit. Utgiven av Nitroglycerin Aktiebolaget år 1925. Elektronisk version tillgänglig på http://umu.diva-portal.org/ Tryck/Printed by: Print & Media Umeå, Sverige 2017 If I have a thousand ideas and only one turns out to be good, I am satisfied - Alfred Nobel Förord Även om vägen många gånger känts lång och krokig är till sist dagen här då det är dags att knyta ihop säcken och avsluta avhandlingsarbetet. Jag vill då passa på att uttrycka min tacksamhet till alla personer som på olika sätt bidragit till att jag lyckats galoppera över mållinjen. Först och främst vill jag tacka min huvudhandledare, professor Lena Andersson-Skog. Tack Lena för ditt engagemang, uppmuntran och stöd. För att du outtröttligt lyssnat, läst och kommenterat samt med stor entusiasm och ytterst värdefulla synpunkter hjälpt till att guida mig genom de många vägval jag tvingats göra under resans gång. Tack även för att du i din roll som rese- ledare på ett ytterst professionellt och tryggt sett guidat mig runt i olika länder och bidragit till många minnesvärda stunder. Jag vill också tacka min biträdande handledare, FD Fredrik Olsson-Spjut, för många givande diskussioner, kloka synpunkter och för att din dörr alltid stått öppen när jag behövt vägledning. Tack även för hjälpen med kartan. Jag vill likaså uttrycka tacksamhet till FD Martin Eriksson för all uppmuntran och stöd under de gångna fyra åren. Tack också till FD Helén Strömberg för att du läst slut- manuset och kommit med värdefulla råd, samt för stöd och uppmuntran. Stort tack även till professor Susanna Fellman, Handelshögskolan Göteborg, som opponerade på mitt halvtidsseminarium och som då gav mig värdefulla insikter som hade stor betydelse för utformningen av arbetet. Likaså vill jag tacka professor Jan Ottosson, Uppsala Universitet, som i egenskap av för- opponent på avhandlingsmanuset bidrog med många nyttiga synpunkter som hjälpte till att lyfta arbetet till det bättre. Tack även för dina förslag på titel – en sprängkraftig titel blev det! Jag vill även tacka personalen på arkiven som med ett mycket trevligt be- mötande hjälpt mig hitta och samla in det arkivmaterial som varit nödvändigt för att kunna skriva denna avhandling. Tack till personalen vid Arkivcentrum i Örebro, Krigs- och Riksarkivet i Stockholm samt Tekniska Museet i Stock- holm. För finansiellt stöd vill jag också tacka J C Kempes Minnesfond samt Stiftelsen Lars Hiertas Minne. Deras finansiella bidrag har inte bara möjlig- gjort flertalet arkivresor utan även bidragit till att jag fått möjlighet att pre- sentera delar av mitt avhandlingsarbete på internationella konferenser. Ett innerligt tack även till alla kollegor på institutionen. Alla har ständigt haft sina dörrar på glänt och det har bara varit att knacka på för att ta tid och kun- skap i anspråk. Under de dagliga mötena har ni lyst upp tillvaron även under de mörkaste månaderna. Det har varit ett privilegium att få skriva en avhand- ling i denna miljö. Sist men inte minst vill jag tacka min familj och vänner – utan er hade det här inte varit möjligt. Tack till mina hästvänner för att ni fått mig att känna mig som ”hemma” här uppe i norr. Särskild tacksamhet vill jag rikta till mina för- äldrar som alltid har funnits där, stöttat och ställt upp. Tack för att ni alltid har trott på mig och framför allt för att ni finns! Innerligt tack även till min älskade sambo Jimmy, som alltid finns vid min sida och som under tuffa tider underlättat vardagen på alla tänkbara sätt. Utan dig hade det varit svårt att ro detta i land. Umeå 21 oktober 2017 Josefin Sabo Innehållsförteckning Förord ii Innehållsförteckning i Diagram-, figur och tabellförteckning iv Förkortningar v Abstract vi DEL I 1 1. Inledning 1 1.1 Forskningsöversikt 3 1.1.1 Sprängmedelsindustrin och Alfred Nobel 3 1.1.2 Riskreglering - allmänhet, experter och lagstiftning 5 1.1.3 Beslutsprocesser, institutioner och aktörer 9 1.2 Teoretiska utgångspunkter 11 1.2.1 Samarbetsrelationer mellan stat och näringsliv 11 1.2.2 Regulatory capture 13 1.2.3 Regleringsregimer 17 1.3 Syfte och frågeställningar 18 1.4 Avgränsningar och definitioner 19 1.5 Källmaterial och källkritiska reflektioner 20 1.6 Metod, urval och tillvägagångssätt 22 1.7 Disposition 24 2. Den svenska sprängmedelsindustrin 1858-1950– teknisk utveckling och produktion 25 2.1 Krutets uppgång och fall som sprängämne 25 2.2 Dynamitens tekniska utveckling– från instabil sprängolja till frystålig dynamit 27 2.2.1 Konkurrerande sprängämnen 30 2.3 Dynamitproduktionen och sprängmedelsindustrin 1864-1949 33 DEL II 1858-1897 39 3. Från krutbruk till sprängmedelsindustri 39 3.1 Den svenska krutlagstiftningen fram till år 1858 39 3.1.1 1858 års krutförordning 40 3.2 Den moderna sprängmedelsindustrin etableras 40 4. Den första nitroglycerinförordningen 45 4.1 Rädsla, risker och regleringsförsök 45 4.2 Riskmedvetande och protester 48 4.3 Från ”ofarlig” sprängolja till nitroglycerinförbud 51 4.4 Från nitroglycerinförbud till sprängämnesförordning 54 4.5 1869 års sprängämnesförordningar 57 4.6 NAs inflytande över regleringsprocessen 58 i 5. Sprängmedelsindustrin 1869-1897 – Expansion, nya aktörer och ökad konkurrens 59 5.1 NA och Nora-Gyttorps Krutbruk 1869-1892 59 5.2. Sprängmedelsmarknaden växer 68 5.2.1 Från duopol till oligopol – marknadssituationen förändras 71 5.3 Konkurrens, samarbete och överlevnadsstrategier 1870-1895 72 5.3.1 Teknisk utveckling och produktkonkurrens 72 5.3.2 Patentintrång 74 5.4 Sprängämnesförordningarna diskuteras i riksdagen 76 6. Nya regleringsbehov och ny sprängämnesförordning 78 6.1 Kontroll och reglering före 1895 – riksdagen, yrkesinspektionen och en tillfällig sprängämnesinspektör 79 6.2 1894 års förordningsförslag 80 6.3 Branschens motstånd – protester mot förslaget 85 6.4 Experternas utlåtanden 90 6.5 Beslutsfattandet - Kommerskollegiums ställningstagande 91 6.6 1897 års sprängämnesförordningar 93 6.7. Sammanfattning perioden 1865-1897 95 DEL III 1898-1928 99 7. Sprängmedelsbranschen förändras - nya aktörer, konkurrens och kartellbildningar 99 7.1. NA, Gyttorp och Express-Dynamit – olyckor, ökad produktion och expansion 99 7.2 Företag, konkurrens och karteller 1902-1914 103 7.2.1 AB Bofors Nobelkrut 105 7.2.2 Kartellbildningar och dispenser 106 8. Utredning utan revidering - 1910 års förordningsförslag 112 8.1 Sprängämnesinspektören initierar revideringen av sprängämnesförordningarna 112 8.2 Ett nytt förordningsförslag presenteras 114 8.3 Förslaget remissbehandlas 117 8.4 Sprängämnesinspektionen inrättas 120 9. Sprängmedelsindustrin 1915-1928 – Krigsutbrott, samarbeten och konsolidering 120 9.1 Råvarubrist och samarbeten 120 9.2 Samarbeten och konsolidering 1915-1920 123 9.2.1 NA och Gyttorp – från konkurrens till fusion 123 9.2.2 NA och AB Bofors Nobelkrut – från osämja till samverkan 125 9.3 Sprängmedelsindustrin 1920-1927 126 10. 1928 års sprängämnesförordning 132 10.1 1928 års förordningsförslag 133 10.2 1928 års sprängämnesförordning 138 10.3 NA och regleringsprocesserna 1897-1928 140 ii DEL IV 1929-1950 143 11. Sprängmedelsbranschen 1929-1950: ekonomiska kriser, krig och samarbeten 143 11.1 NA och Express-Dynamit 1929-1950 143 11.2 NA och Sprängämnesinspektionen 149 11.2.1 Kurser för dynamitanvändare 149 11.2.2 Kontroll över sprängmedelsmarknaden 153 12. 1949 års sprängämnesförordning 158 12.1 Risker, förvaring och teknisk expertis – utvecklingen av sprängämneskistor 1926-1936 158 12.2 1941 års sprängämnesförvaringskommitté 160 12.3 Samverkan kring säkrare förvaring 1941-1948 163 12.4 Sprängämnesförordningen revideras - 1948 års förordningsförslag 166 12.5 Förordningsförslaget remissbehandlas 172 12.6 Sprängämnesförordningen i riksdagsbehandlingen 174 12.7 Sammanfattande diskussion 176 DEL V Sammanfattning och slutdiskussion 179 Bilagor 193 Bilaga 1 Karta över Vinterviken, Gyttorp, Grängesberg samt ”gamla” Bergslagen 193 Bilaga 2 Patenterade sprängämnen 1863-1945. 194 Bilaga 3 ”Dynamitgubbar” 202 Summary 211 Källor och litteratur 218 iii Diagram-, figur och tabellförteckning Tabell 1.1 Studerade beslutsprocesser ........................................................... 24 Diagram 1. Försäljningsvärden för krut- och nitroglycerinbaserade sprängämnen i Sverige 1892-1938. Kronor, löpande priser. .......................... 27 Tabell 2.1 Patenterade sprängämnen och sprängningsmetoder 1863-1949. ............................................................................................................................ 32 Diagram 2. Antal nitroglycerinföretag 1872-1940. ...................................... 34 Diagram 3. Totalt antal anställda vid nitroglycerinfabrikerna 1872-1910. 35 Diagram 4. Den totala nitroglycerinbaserade sprängämnestillverkningen i Sverige 1913-1950, ton. ..................................................................................... 36 Diagram 5. Sprängämnestillverkningen i ton fördelat på olika företag 1865- 1950. Log-skala. ................................................................................................ 37 Diagram 6. NAs, Nora-Gyttorps och AB Express-Dynamits produktion 1865-1940, ton. ................................................................................................. 38 Tabell 6.1 Aktörernas invändningar mot förordningsförslaget vid Örebromötet ....................................................................................................