En Nobel Familj
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
En Nobel Familj Professor Olov Rudbeck den äldre (1630 – 1702),, son till biskopen Johannes Rudbeck (som försett oss med indicier runt hednatemplet i Uppsala) och förekom ju även i föredraget om Carl Linneaus. Här (av en ren slump dyker han upp igen). Hans dotter Vendela Rudbeck gifter sig (1696) med Petrus Nobelius och får två söner varav en (Olof) kom att bilda en släktgren som på 1800-talet blev osedvanligt framgångsrika. En grupp uppfinnare som kom att umgås med ryska Tsarer, Europeiska finansmän och amerikanska oljemiljardärer m.m. Petrus föddes i Östra Nöbbelövs socken i Kristianstads län och Nobel anses vara en latiform av Nöbbelov. Petrus hette Nobelius i efternamn och 3 generationer senare föddes Immanuel Nobel (1801) . Fördraget kommer att handla om Immanuel och hans söner, Robert och Ludvig i första hand. Alfred Nobels framgångssaga är ju tack vare Nobelmuseet m.m. ganska väl känd. Vad som kanske är mindre känt är att fadern, Immanuel, född 1801. blev på sin tid känd för stor ideerikedom och tekniska uppfinningar. Detta tack vare studier i byggnadskonst och arkitektstudier. Hans två första uppfinningar var en mangelmaskin och en hyvelmaskin. I Stockholm lyckades han riva hus utan att andra hyresgäster behövde flytta – genom att spränga nischer i berget och sedan där förankra med plintar. Detta blev hans stora genombrott. Han konstruear även de första flyttbara trähusen. Han är dock lika misslyckad affärsman som duktig tekniker. 1832, då tredje sonen Alfred föds går fadern i konkurs. Dessutom utbryter en eldsvåda i familjens hus på Långholmen. Trots dessa motgångar och ekonomisk missär uppfinner han bl a: en uppblåsbar gummirensel som även fungerar som flytväst, luftkudde eller som flytdel i en pontonbro. Immanuel är nu nära en personlig konkurs pga dåligt affärssinne + att familjens hus på Långholmen brunnit ned med allt bohag. Historien fortsätter tack vare en militärexplosiv produkt: en undervattensmina ! som Immanuel konstruerade. Den svenska regeringen och försvarsledningen var dock helt ointresserade (jfr dagens sits) – så tack vare kontakter så flyttar han själv till Åbo (1837) (som då var ryskt territorium). Hustru o barn blir kvar och försörjer sig på en grönsakshandel på Norrmalm. Äldste sonen Robert får sälja tändstickor på gatorna. Genom en god vän får Immanuel kontakt med den ryska försvarledningen i St Petersburg. Han flyttar vidare dit och får där demonstrera sin undervattensmina i Petrovskifloden. 1837. Det blir bokstavligt talat en pangsuccsee och 2 år senare får Tsar Nikolaus se ett antal experiment. Det sammanfaller med att Ryssland är på väg ut i krig på flera fronter bl a Turkiet med allierade Frankrike och England. Immanuel grundar ett litet verkstadsföretag som utöver vidareutveckling av undervattensminan tillverkar vagnshjul, värme element och ångmaskiner. Konflikten med Turkiet som snart leder till Krimkriget gör att Immanuel får fart på affärerna. Tsaren satsar personligen 3.000 rubler i hans verksamhet.1842 kommer resten av familjen till St Petersburg. Då föds även 4de sonen Emil i S:t Petersburg. Samtidigt har äldste sonen Robert gått till sjöss blott 13 år gammal. Ytterligare 25000 Tsarrubler följer på experiment med den vidareutvecklade sjöminan samt även landminor som demonstrerats för Tsaren personligen. Verkstadsrörelsen växer och orderböckerna fylls med beställningar fr a på land och sjöminor. Företaget får namnet: Nobel & söner Gjuteri och mekaniska verkstad. Sönerna inklusive Robert, äldste sonen (som är tillbaka från en tid till sjöss) tar del i arbetet i firman. Krimkriget 1853-1856 blir det första kriget där Nobels undervattensminor visar sig väldigt effektiva och ett stort antal skepp sänks eller skadas svårt. Vid slaget om Kronstadt, 1855, vågade den engelske befälhavaren inte ens försöka penetrera minspärren utan drog sig tillbaka. Robert Nobel var den som lade ut minorna och brodern Ludvig låg på toppen av en hög skorsten som observatör. Nobel fick hela äran av framgången och 900 minor beställdes till Sveaborgs försvar. Här lyckades dock fransmännen efter 3 försök till slut penetrera minspärren varefter 47 timmars oavbruten beskjutning ledde till att Sveaborg föll. Sevastopol på Krim faller o Ryssland förlorar kriget. När krimkriget rasar står Nobels fabrik på sin högpunkt med 1000 anställda och goda inkomster. Immanuel belönas även med Tsarens guldmedalj av Nikolaus son och efterträdare Alexander II ’för idoghet och konstskicklig het till utlänningen Emman Nobel, 1853. Under efterkrigstiden drabbas Nobels verkstäder hårt med kraftigt minskande försvarsbeställningar. Vapen beställs i stället i utlandet. Under en tid klarar sig företaget på civila beställningar som med fartygsskrov och ångmaskiner till en uppbyggnad i Ryssland av ångbåtstrafik. Men det räcker bara en tid. Sonen Alfred far till Paris för att hitta investerare men misslyckas. 1859 går Nobel & söner i konkurs. Immanuel flyttar med fru och yngste sonen Emil tillbaka till Stockholm året efter. Fortfarande är försvarsmakten i Sverige kallsiniga till Nobels undervattensminor, speciellt efter en misslyckad demonstration på Brunnsviken - så Immanuel uppfinner i stället den första kulspridningsvapnet. Den demonstrationen går bättre Samtidigt börjar Emil på Teknologiska Institutet. När yngste sonen Emil omkommer i samband med att Alfred Nobels experimentfabrik, vid Långholmssundet i Stockholm flyger i luften 1864, tar detta knäcken på Immanuel, Efter ett slaganfall försvinner livslusten och 8 år senare går Immanuel ur tiden. Många uppfinnigar har tillskrivits honom förutom de som tidigare nämnts även valssverk där konstjärn valsades, Rysslands första verktygsmaskiner och de första propellermaskinerna. Ludvig och Robert tar vid När fadern far hem till Sverige blir Ludvig Nobel kvar i Ryssland. Han lyckas med att rekonstruera de konkursdrabbade Nobelverkstäderna och får nu ansvar för driften. Men nya order uteblir och Nobel-verkstäderna säljs till en rysk ingenjör. Immanuels livsverk är nu helt borta. Men Ludvig startar om och registrerar firman; Gjuteri o pannfabriken Ludvig Nobel. (1862). Ludvig fortsätter att satsa på försvarsmaktens behov. – Samtidigt börjar Europa rusta för strid igen. Napoleon har nyss besegrat Österrike vid det blodiga slaget vid Solferino(1859) - Företaget blir nu en av de största leverantörerna av granater till ryska armen tack vare sitt tackjärnsgjuteri. Verksamheten växer och nu tillverkas även lavetter, gevär och kanoner. Företaget blir åter den största leverantören av krigsmaterial till den ryska armen. Ludvig är en lyckad kombination av uppfinnare och skicklig affärsman. Han tar sig an utmaningen att skapa ett gevär som laddas bakifrån och inte från mynningen. Men en rysk armeöverste (Hiram Berdan) hinner först med Berdanka modellen som bakladdare. Delar av beställningen på 200000 gevär går dock till Ludwig Nobels företag. Och han konstruerar de maskiner som behövs för tillverkningen. Företaget får åter flera tusen anställda. Sedan tar han upp faderns gamla projekt att tillverka vagnsaxlar och vagnshjul. Han bygger ut försäljningsorganisationen till ett antal ryska städer. Framgången kröns 1875 då han belönas av tsaren med kjeserliga örnen för konstruktionen av maskiner för borrning av gevärs och kanonrör. Samtidigt har Ludwig ett starkt socialt engagemang för sina anställda. Han inför ett nytt kontantlönesystem, bygger drägliga arbetsbostäder och startar kursverksamheter 0ch bygger bättre skolor.. Ludvig har nu en storindustri att förvalta. Brodern Robert har återvänt från Sverige där han under ett antal år hjälpt Alfred Nobel som VD för Nitroglycerinaktiebolaget. 1873 skall Robert resa till Baku i Azerbajdan för att inhandla valnötsträ till Ludvigs gevärstillverkning. Han får med sig 25 000 rubel för att ev anlägga ett sågverk i Baku för valnötsträ. På båten över Kaspiska havet träffar han en holländare ´de Boer´ som äger ett stycke mark i Baku där han tror det kan finnas olja. Robert är en duktig kemist och har i Helsingfors sålt lampor och lysfotogen samtidigt som han hjälpte Alfred i Stockholm. Väl framme i Baku ser han oljan som pyser och bubblar från hålen i marken. Det berättas om ett oljehål som i två år sprutat en 3 meter bred och 12 meter hög stråle med olja. Så han satsar alla pengarna han fått med sig och köper holländarens mark. Samtidigt frisläpper Ryssland exploateringsrätten från staten för att förhoppningsvis slippa importera så mycket lysfotogen från USA. Robert återvänder nu till Ludwig i St Petersburg för att söka ekonomiskt stöd. Då han säkrat leverans av valnötsträ så kan Ludwig tänka sig att gå in med pengar i Roberts nya upptäckt. Han skriver även till Alfred Nobel, nu bosatt i Paris och ber honom betänka möjligheten att investera i Roberts upptäckt. Så läggs grunden till det som kommer att bli Rysslands största företag och ett av världens största industriimperier. Robert använder sina kemiska kunskaper för att optimera de raffinerade produkterna nere i Baku. Hans lysfotogen är den enda produkt som håller samma kvalitet som amerikanarnas. Tack vare höjda importtullar på lysfotogen kommer Roberts produkter att vinna framgång. !875 står det nya raffinaderiet klart. Företaget Robert Nobel raffinaderi bildas. Lysfotogen är en eftertraktad vara i brist på elektricitet men nu börjar Roberts företag också borra efter olja. Det svarta guldet skapar nu en guldrusch men det mesta är redan inmutat av Robert och konkurrenter. Nästa år kommer Ludvig på besök tillsammans med sin son Emanuel. Även om Alfred Nobel aldrig åker till Baku kommer han att ställa upp med tekniska