Nr 2 • Juni 2010 Sverigekontakt En Hyllning Till Småstaden

Sverigekontakt Riksföreningen En tidning för all världens svensktalande | Nr 2 • juni 2010 Sverigekontakt En hyllning till småstaden

Professor Ulf Beijbom var under 36 år innehålla; alltifrån den luggslitne och chef för Svenska Emigrantinstitutet i snusrandade torghandlare Häggmark, Växjö och har under denna tid utkommit som under hälsovådliga former sålde sta- med en lång rad böcker om den svenska dens godaste glass, till skomakare An- emigrationens historia och dess olika as- dersson med internationell hantverksut- pekter. Hans kunskaper är lika impone- bildning, sober klädsel och en förkärlek rande som hans stilistiska förmåga och för filosofiska samtal med kunderna. det var därför med spänd förväntan som jag öppnade hans senaste och mycket an- Tidsdokument norlunda bok och började läsa ”Möten Boken är emellertid inte bara en miljö- och händelser i Nipornas stad”, där han skildring utan även ett tidsdokument, där beskriver sin barndoms Sollefteå och den jag själv som läsare, och nästan jämnårig miljö som kom att forma honom. med Ulf, känner igen själva tidsandan Inledningsvis filosoferar författaren med optimismen efter kriget, beundran över minnets bräcklighet och svårigheten för det amerikanska, skoterns introduk- att fånga det förgångna. ”Som i en bark- tion, jazzskivors spisande och de fantas- båt på Lethe flyter den gamle sannings- tiska möjligheterna att upptäcka världen. sökaren fram. Men är det sanningen jag Historien om hur Ulf tillsammans med söker och existerar den verkligen?” Vi en gymnasistkamrat köper en gammal ser ju alla bara en liten del av den verk- motorcykel och ger sig iväg på ett som- Far och son klistrar frimärken. lighet som vi färdas igenom och Beij- maräventyr till Italien är tämligen hiss- boms fråga kan synas motiverad. Varför nande. Föräldrarna fick naturligtvis inget fatta pennan på ålderns höst och nedteck- veta om den vådliga transporten utan sök och hans vistelse i Sollefteå fanns väl na sina hågkomster? Blir det bara ”ett trodde att pojkarna var ute på en tågresa. bevarat i familjens kollektiva minne. stycke divertissement i cynikern Voltai- Själv minns jag mitt frejdiga liftande Han fanns också som en förmedlande res anda?” Nej Ulf, det blir mer än så. runt Europa. Men när jag med blodad länk, när en av Ulfs farbröder tog steget Författarens minne kan öppna läsarens tand förklarade för mina föräldrar att jag över Atlanten. Denne Albert hade som sinne för egna hågkomster; man kan kän- nästa sommar avsåg att lifta till Indien ung sjöman hoppat av i New York, där na igen miljöer, tidsandan, lekar, böcker, möttes jag av min mors kategoriska: han i sin tur blev en amerikansk kontakt, rackartyg eller skolgång; läsandet för- ”Det får Du inte!” Visserligen var jag då som gav unge Ulf Beijbom möjlighet att djupar då känslan hos många av oss att myndig redan, men hennes försiktighet i Norrland ta emot besökande kusiner ha levt ett händelserikt liv. var nog klok och det var kanske det jag från det stora landet i väster. Albert skul- kände när jag böjde mig. Jag har fort- le också komma att ta hand om Ulf när Hyllning farande inte varit i Indien, men jag lever. han som ung student gjorde sitt första be- Perspektiven växlar i framställningen. Tidsbilderna i boken förmedlas även sök i Amerika. Det föll sig alltså ganska Ibland står familjen i centrum, ibland bo- på ett annat sätt då Beijbom talar om sina naturligt för den unge historikern Beij- stadshuset, ibland de vilda lekarna som äldre släktingar från råslitets småbrukar- bom att i Uppsala börja studera den utvecklades i uthus, på vindar och i miljöer i Norrland. Då skildras den svenska utvandringen till USA. skrubbar. Sammanhållande kraft är na- svenska fattigdom som utgjorde bak- Vi får också följa Ulfs ungdomliga lit- turligtvis författaren själv, men det mesta grunden till den stora utvandringen till terära och stilistiska utveckling från le- sker inom den ram som staden Sollefteå Amerika. karnas nedskrivna lagar till hans första utgör, med sina byggnader, sin natur, publiceringar i den lokala dagspressen. sina skolor, sina kommunikationer och Anlagen kom så småningom att utveck- framför allt sina människor. las till en skön formuleringskonst, till I den positiva skildringen av småsta- spännande ordkombinationer och en lust den finns naturligtvis tryggheten i det vid språket, med humorn som en härlig lilla formatet. Det är en gripbar verklig- krydda. het, vilket kan kännas nog så viktigt un- Den unge Beijbom odlade också der uppväxtåren, innan otåligheten vak- konstnärliga anlag och en del av hans nar, den stora världen lockar och småsta- ungdoms miljöer finns här avmålade, vil- den börjar kännas trång. Utan tvekan är ket ytterligare berikar boken. Bland de Beijbom medveten om att han idylliserar foton som illustrerar framställningen när alla somrar blir en obruten rad av sol- blandas stadens miljöbilder med bidra- skensdagar. Men han har kunnat rekon- gen från de egna familjealbumen. struera sina känslor och tankar i barndo- Sammanfattningsvis får läsaren en ge- mens värld, där många familjehemlighe- nerös inblick i författarens tidiga liv, i en ter fortfarande är okända, där livets kom- Familjeträff på Carlshem. härlig uppväxtmiljö och en spännande plexitet ännu inte uppenbarats och där en tidsepok. Det har blivit en skildring som pojkes tankar mestadels kretsar kring Emigration får det egna minnet att vakna och som goda bakverk och spännande böcker. I familjen fanns utvandrare och Ulfs far- öppnar fönster mot det förflutna. Däremot är det nog den vuxne författa- far hade en bror som hade utvandrat till ren som ser tillbaka och med kärleksfull USA år 1881, bosatt sig i New York och Göteborg i maj 2010 penna skildrar de många oväntade per- blivit välbeställd begravningsenteprenör Lennart Limberg sonligheterna som småstaden kunde i Brooklyn. År 1928 kom han hem på be- [email protected]

2 Från Dicksonsgatan

Det är märkvärdigt så trygghet i varandra. mycket våren betyder. I sommar kommer det som vanligt att Den kommer varje år, finnas ett bokbord uppdukat på Dicksons- visserligen på olika sätt gatan och ni som tjänstgör som lärare i Sverigekontakt och vid olika tidpunkt, svenska i olika länder är hjärtligt välkom- utges av men hur och när den än na att plocka till er det ni tror passar just Riksföreningen Sverigekontakt kommer så nog piggnar era elever. Det är vänliga och generösa vi till. Askmoln eller fi- bokförlag och bokhandlare som skänkt det * nansiella kriser kan mesta. Vi kommer att ha öppet kontoret inte dämpa vårt vårrus hela sommaren med undantag av 19–23 Riksföreningen Sverigekontakt – båten ska i sjön, som- juli. Om vädret är fint så kan ni i vår träd- har medlemmar över hela världen marstugan ska städas, grillen tändas, cy- gård inta en medhavd lunch eller så kan- som talar svenska och är keln oljas, vintergarderoben hängas in, se- ske vi får möjligheten att bjuda på en kopp intresserade av Sverige, svenskt mestern planeras, gräsklipparen startas, kaffe. Jag kan även i detta sammanhang språk och svensk kultur. lökarna planteras och potatisen sättas. Är uppmana alla er lärare verksamma i utlan- Föreningen är en ideell årstider i sig något som gör oss lyckli- det och som kommer med era studenter till organisation med ursprungligt gare? Måste det finnas en mörk period för Göteborg att besöka oss på Dicksonsga- ändamål att hjälpa svenskar och att till fullo uppskatta ljuset? Finns det nå- tan. För oss är det roligt att få besök av en svenskättlingar i utlandet att gon annanstans än i Sverige där man ser målgrupp som vi arbetar för hela året och bevara kontakten med det gamla människor sitta invirade i filtar på gatu- studenterna får en uppfattning om Sve- landet. Numera är verksamheten serveringarna drickandes kaffe oavsett rigekontakt och att de är viktiga för oss framför allt inriktad på att främja det svenska språket i världen. temperatur för det är ju vår! Under mina år och för Sverige. i Japan fick jag ofta höra japanerna stolt Jag har beslutat att från 1 juli ta bort berätta att de hade fyra årstider som om möjligheten för enskilda medlemmar att det var något unikt för Japan. När jag täm- få frakten betald när de beställt böcker via ligen stillsamt påpekade att även Sverige Bokia/Wettergrens bokhandel här i Göte- och flera andra länder också hade årstider borg. Det blir helt enkelt för dyrt för för- Redaktör och ansvarig utgivare: Lars Bergman såg de japanska studenterna på mig med eningen och idag finns det så stora och Layout: Anette Hermansson viss misstro. Det var som om jag tagit många möjligheter för alla att köpa böcker Tryck: CELA Grafiska 2010 ifrån dem en nationell identitet. via internet så jag hoppas att detta beslut Nu är det vår och snart sommar. De som fått stipendium av Sverigekontakt för att ISSN 0346-2439 läsa höstterminen på folkhögskola har ut- setts, likaså de barn och ungdomar som i Riksföreningen Sverigekontakt sommar fått sin kursavgift till Sparre- Box 53066 vikens lägerskola betald tack vare medel SE-400 14 Göteborg från Oscar Ekmans stiftelse för Sverige i Tel. 031-81 86 50 Utlandet. Och som vanligt blir det som- Fax 031-20 99 02 markurs i svenska på Billströmska folk- [email protected] högskolan med studenter i alla åldrar från

Besöksadress: Dicksonsgatan 6 i stort sett hela världen. Låt oss hoppas att alla deltagarna får ta del av den fantastiska Postgiro: 4 05 80 - 3 svenska sommaren med härliga och upp- Bankgiro: 420-5670 friskande bad i hav och sjöar, med svamp- Bokbordet. och bärplockning eller genom att bara Sverigekontakt 2/2010 dåsa i en hängmatta med en god bok. inte medför alltför stora konsekvenser för 97:e årgången I juni en vecka före midsommar gifter alla er bokläsare i utlandet. Dessutom sker Lösnummerpris 15:00 kronor. ytterligare en förändring – vi kommer att För ej beställda manus ansvaras ej. sig kronprinsessan Viktoria med sin Daniel Westling. En viss bröllopsyra har drabbat avsluta samarbetet med Bokia och istäl- Sverige och Sveriges television ägnar en let kan ni vända er till www.bokus.com. www.sverigekontakt.se hel del tid åt att skapa förväntningar och Ytterligare information om denna föränd- att förklara historiska sammanhang. I ring får ni på Sverigekontakts hemsida. Stockholm fejas det för att ge en så fördel- För er lärare som beställer läromedel till aktig bild av huvudstaden som möjligt era elever blir det en smärre förändring både inrikes och utrikes i samband med från 1 juli. Ni beställer som tidigare via vigseln. Det viktigaste är förstås att allt oss här på kansliet och vi i vår tur skickar går bra och att paret får ett lyckligt liv till- beställningarna till respektive förlag så att sammans, något man önskar alla par, men ni får förlagspris på era läromedel. Det i detta speciella fall – med all den mediala kan betyda upp mot 50% rabatt. Vi kom- och därmed offentliga uppmärksamhet mer från i sommar dock att lägga på en administrationskostnad på 5%, men som Omslag: Kronprinsessparet. som de alltid kommer att känna av – så Foto: Paul Hansen. krävs det nog att de på tu man hand känner ni förstår gör det betydligt lägre priset från Æ 3 förlagen att det ändå är en mycket bra af- fär för er alla. Administrationskostnaden ska ses mot bakgrund av att det är tämli- gen mycket arbete med att fördela be- ställningar på olika förlag och fakturera respektive beställare utomlands. Vi har under våren haft besök av några engagerade personer från Dalsland som har stort intresse i konstnären Carl Oscar Borg, som större delen av sitt liv verkade i USA och som ofta skildrade indianernas liv i sina målningar. Borg föddes i Grinstad socken och i sommar kommer det att bli aktiviteter runt Mellerud för att hedra hans minne. Att Riksföreningen är intressant för Borg-entusiasterna beror Vy från norra Marstrand. på att den har ett antal målningar i sin ägo vilka pryder väggarna här på Dick- en studieresa till Tyskland i början av no- ytterligare en treårsperiod. Det betyder sonsgatan. vember. En resa som förstås inkluderar att det finns en fortsatt kontinuitet inom Riksföreningen Sverigekontakt ska i besök i Lützen 6 november, men också föreningen som inte minst jag har stor höst förhoppningsvis komma igång med ger en inblick i det moderna Tyskland. glädje av och som jag ofta har anledning ett arbete vars syfte är att kartlägga och Arrangemanget vänder sig i första hand att vara tacksam för. Sverigekontakt har beskriva svenska minnesmärken utom- till historielärare, men även historiein- all anledning att se framtiden an med stor lands. Vi tror och hoppas att det finns ett tresserade medlemmar i Sverige och Fin- tillförsikt när man betraktar den erfarna antal intresserade i lokalföreningarna land är förstås välkomna. Det är vår för- styrelsen och föreningens alla engagera- som på olika sätt kan hjälpa till med det- hoppning att resan ska samla ett 40-tal de och kunniga medlemmar. ta. Det kan ju bli ett kolossalt arbete be- personer, som vi vet kommer att guidas Jag hoppas att ni alla får en underbar roende på hur man definierar ett minnes- av idel kunnigt folk. Mer information sommar och ni på det södra halvklotet märke. I föreningens ungdom på 1920- finns inne i tidningen. Detta är ett myck- önskas förstås en härlig vinter. Regnar talet gjordes en del arbete i denna rikt- et speciellt arrangemang som jag verkli- det så kan man ju se en och annan match ning och antagligen kan man få en grund gen hoppas många är intresserade av. I från fotbolls-VM i Sydafrika. Jag själv att stå på utifrån detta. Dessutom finns detta sammanhang kan jag nämna att fle- ska snickra lite på sommarhuset, måla det en del facklitteratur som tar upp ra medlemmar frågar om Sverigekon- bräder faluröda, hälla upp ett glas vitt svenska öden och insatser på utländsk takts reseverksamhet och om det plane- vin, leta efter smultron, fiska abborre, mark. Vi tror att det finns ett stort intres- ras någon ny resa. I år är det endast laga mat på udda tider – allt i en salig se i allmänhet rörande minnesmärken nämnda resa till Tyskland och vad gäller blandning som man kan göra när man har och i synnerhet för turister, journalister, nästa år ber jag att få återkomma i höst. semester. guider, historieintresserade med flera. I samband med årsmötet i maj så blev Lars Bergman I höst planerar Riksföreningen Sve- större delen av Överstyrelsen kvar och Generalsekreterare rigekontakt och Stiftelsen Lützenfonden ordföranden Bo Ralph blev omvald på [email protected]

Årets svensk-amerikan 2010

och Augustana-studenten Lucy A. Mc- derrättelseofficer efter 32 års tjänst. Clean, senare småskolelärarinna i Iowa. Som volontär har han tjänstgjort som John E. Nortons farfars farfar Olof Nordin styrelsemedlem i Scandinavian Seminar, ingick i pastor Lars Paul Esbjörns ut- The American-Scandinavian Association vandrargrupp till Andover, Illinois, 1849. vid Augustana College i Rock Island i Il- John E. Norton tog examen i statskun- linois, där han också är Augustana histo- skap på Knox College i Galesburg, Illi- riska sällskapets kvartalsredaktör. John nois, och studerade svenska vid Augustana E. Norton har också varit engagerad i Bi- College i Rock Island, Illinois. Efter ett shop Hill Heritage Association. Han är års studier vid Föreningen Nordens folk- en mycket kunnig och inspirerande guide högskola Biskops-Arnö utanför Uppsala för turistgrupper. Han behärskar svenska fortsatte han med högre studier vid språket och vårdar väl sitt svenska ur- Stockholms universitet och tog därefter sprung. Master’s Degree vid University of Min- Sedan 1987 har John E. Norton lett nesota i amerikanska studier, särskilt im- uppskattade ”Elderhostel-”resor för äld- migration till Nordamerika. re till Skandinavien och sedan 1997 till John E. Norton tjänstgjorde i Tyskland Tyskland och Centraleuropa. Han är in- som underofficer i Förenta staternas tresserad av historieforskning, fotografe- armé samt följeofficer för skandinaviska ring och friluftsliv. John E. Norton och studiegrupper. Han undervisade vid ar- hans hustru Janet har två barn. John E. Norton, född 1936, son till den méns stabsskola i München och USA John E. Norton kommer att mottaga svenskättade konstnären Paul N. Norton och avgick med pension 1990 som un- sin utmärkelse i Växjö den 8 augusti.

4 Ordföranden har ordet

När förra numret av så många på plats, och det märktes att staden i Lerum och infunnit sig för att er- tidningen kom ut kän- medlemmarna också uppfattade huset sätta någon i styrelsen som fått lämna des tiden lång till vå- som en naturlig samlingspunkt som alla återbud i sista stund. ren. Den blev ännu kände delaktighet i. Ingemar Bjerkander och Anita Schy- längre än vi befarade. Den allra viktigaste tillgången fören- bergson ersätts av Kjell Stjernlöf och Den kallaste vintern ingen har är ändå medlemmarna själva. Marianne Inkinen-Järvi. Dessutom in- på årtionden spjärna- Detta har vi ofta haft anledning att kon- valdes Roland Levin som ny suppleant, de emot i det längsta. statera. En verklig trotjänare har nu med eftersom Sven Olof Nilsson tog steget Det är egentligen bara ålderns rätt (som han åberopade själv) över till ordinarie ledamot. Slutligen tar de senaste dagarna lämnat överstyrelsen. I samband med Roland Rundgren vid efter Angela Fal-

Foto: Helena Paulin-Strömberg som fått oss att tro på årsmötet ställde David Holm sin plats till kengren i arbetsutskottet. Angela lämnar sommaren. förfogande. David har ingått i överstyrel- nu AU men fortsätter att verka i Göte- Å andra sidan har våren varit ovanligt sen i mer än tjugo år. Vi tackar honom borgs lokalförening. utsträckt – låt vara kylslagen – och hjärtligt för hans storstilade insatser. Arbetet i AU är vanligen ganska ano- blomsterprakten därför inte fullt så ögon- Även Lena Högback Nimhed lämnade nymt, men det är en inrättning av funda- blicklig som den ofta förefaller. I sam- nu överstyrelsen. Hon anförde naturligt mental betydelse. Rent formellt utgör band med det nyligen avhållna årsmötet nog inga åldersskäl, och hon har inte sut- AU styrelse för våra fonder. Dessutom kunde deltagarna påminna sig vilken till- tit i överstyrelsen lika länge som David, fungerar utskottet som förberedande or- gång vi har i fastigheten på Dicksonsga- men styrelseuppdraget är helt enkelt gan åt överstyrelsen. Tidvis har AU dra- tan 6, där trädgården visade upp några av svårt att förena med hennes arbete som git ett mycket tungt lass, senast i sam- sina bästa sidor. rektor. Lenas energiska engagemang – band med att ett nytt policydokument ut- En vacker vårdag, som vi hade i sam- på många sätt ett nästan ouppnåeligt fö- arbetats. band med årsmötet, framstår huvudkvar- redöme – har också varit föreningen till Med sin saklighet, kunnighet och rika teret som en riktig oas mitt i Göteborgs stor glädje. Vi hoppas att hon skall ha erfarenhet har Angela Falkengrens bi- centrum. Det är ganska fantastiskt. Vår- möjlighet att fortsätta följa arbetet i lo- drag i dessa sammanhang varit ovärder- vädret höll i sig även över söndagen, då kalföreningen och tackar för alla initiativ liga. I det nya arbetsutskott som kommer utflykten gick till Marstrand. Det var och friska idéer hittills. att stå i nära kontakt med ordföranden in- ganska friska vindar, men så skall det Som ersättare för David Holm och går Ulla Berglindh, Gustaf Hultbom, vara på västkusten. Med dagsregn hade Lena Högback Nimhed invaldes Sven Sune Johansson och Roland Rundgren. det inte blivit detsamma. Salin och Sven Olof Nilsson som leda- Eftersom jag själv blev omvald för en Föreningens hus är värt att vårda, och möter av överstyrelsen. Bland supple- ny period som ordförande får jag tacka det har vi nu bättre möjligheter att göra anterna lämnade nu också Ingemar Bjer- alla för förtroendet. Jag ser fram emot att framöver. En rejäl summa har avsatts till kander och Anita Schybergson sina upp- få fortsätta samarbetet med arbetsutskott reparationsfond, eftersom vår ekonomis- drag. Föreningen är dem båda stort tack och överstyrelse, kanslipersonal, lokal- ka situation tillåter detta. Efter det att skyldig. Anita har inte minst hjälpt oss föreningar och alla medlemmar. våra normala insatser och vårt kansli sä- att upprätthålla den viktiga kontakten kerställts är huset det kanske angelägnas- med Helsingfors. Ingemar har länge haft Dessutom ber jag att få önska alla en god te vi har att ta vara på. Det är ett mångsi- ett slags jour i samband med överstyrel- sommar! digt användbart hus, som har en stor del i sens sammanträden. Han har åtskilliga våra framgångar. Det var glädjande att se gånger med kort varsel ryckt ut från bo- Bo Ralph

Medaljutdelning

”Att vara äldre och aktiv kan löna sig - till och med belönas” – som för Borghill Lindholm. Onsdagen den 28 april mottog hon Riksföreningen Sverigekontakts för- tjänsttecken ur ordförande Bo Ralphs hand. Bo är professor i nordiska språk och medlem av Svenska Akademien. Borghill fick sin medalj för idoga insatser inom den åländska lokalföreningen Allsvensk Samling . Jag bevistade tillställningen som hölls på Sveriges konsulat i Mariehamn, i egenskap av medlem i den åländska styrelsen. Intressant var det i alla fall. Den rade om händelsen. Borghill själv höll en åt Stål en penning, eller tag ock min”. åländska föreningen känner sig ärad och låg profil, sade sig inte vara särskilt im- Fast, lite nöjd är hon nog i alla fall”. är stolt. ponerad av medaljer. Som argumentför- Både tidningen Åland och Nya Åland stärkare citerade hon ur ”Fenrik Ståls Eivor Lindström dök upp och fotograferade och rapporte- sägner” och dikten Stål och Lode... ”giv [email protected]

5 Iakttagelser från årsmötet Göteborg tog emot deltagarna i Riksför- eningen Sverigekontakts årsmöte 22–23 maj med strålande sol. Det var den var- maste helgen hittills under detta år och när middagen nalkades på lördagskväl- len var det fortfarande lite medelhavs- varmt i solen. Strax före middagen släpp- te projektet Göteborgs-Emigranten sin sjunde rapport och ett 40-tal intresserade hade samlats i Sverigekontakts trädgård för att ta del av denna händelse. Lennart Limberg talade sig varm om bokens innehåll och siade om att det nog skulle bli en rapport 8 också. Bokpresentatio- nen ackompanjerades av ett glas mousse- rande vin, vilket gjorde händelsen än mer populär.

Förtjänstmedaljer Under eftermiddagen hade årsmötet för- löpt väl inför ett 50-tal medlemmar. Bokpresentation av Lennart Limberg. David Holm fick motta Riksföreningen . Sverigekontakts förtjänstmedalj för sitt långvariga och förtjänstfulla arbete i för- nämligen den tidigare generalsekretera- programmet en åktur i spårvagnsfärja, eningens tjänst. Han har suttit i Översty- ren under åren 1987–2004, Lennart Lim- besök i Sveriges äldsta synagoga, vand- relsen mer än 20 år och ännu längre som berg. Att finna en mer engagerad, kunnig ring i Marstrands pittoreska stadsbebyg- ordförande i Stockholms lokalförening. och vältalig person är svårt. Allt gott han gelse och, förstås mat och dryck. Dess- David Holm kan ses som en sinnebild av uträttat som generalsekreterare kan många utom 11-kaffe i Missionshuset där vi fick vad föreningens medlemmar står för – vittna om och så mycket kan inte tas upp ta del av det missionärs- och hjälparbete utlandssvensk, hjälpvillig, kulturellt in- här, men något som sticker ut alldeles som marstrandsbor genomfört under extra under dessa 17 år är hans tidiga en- årens gång, speciellt den solidaritet som gagemang i de befriade staterna i öst visats delar av Afrikas folk. Hela dagen efter Sovjetunionens fall i början av 90- gavs de 50-tal deltagarna information om talet. Numera ägnar han mycket tid åt det mesta rörande Marstrand av fantas- projektet Göteborgs-Emigranten som på- tiskt kunniga och engagerade guider. gått i närmare 20 år. Dessutom fick vi ta del av några skrönor om kungar och deras framfart i Mar- Utflykt till Marstrand strand och vad som kunde tilldra sig på Marstrand, som tillföll Sverige vid fre- Carlstens fästning när befolkningen i den i Roskilde 1658, är en underbar som- Göteborg åkte på utflykt för att ”mata” marstad och i strålande sol på söndags- fångarna. morgonen gav sig medlemmar från olika Det var några trevliga dagar i trevligt hörn av Sverige och Finland iväg till den sällskap och i ett mycket trevligt väder. David Holm får förtjänstmedalj. vackra lilla staden som ligger på två öar tresserad, solidarisk och oegennyttig. Se- – Marstrandsön och Koön. På vägen dit nare på kvällen vid middagen på Ågrens- körde bussen igenom Kungälv där del- Lars Bergman ka villan mottog en annan mycket välför- tagarna guidades bland stadens välkända [email protected] tjänt man föreningens förtjänstmedalj, trähus. Väl framme i Marstrand innehöll

Därför gillar vi språk

För tre år sedan startade Språktid- Jag höll inte med och snart var vi in- Jag hade mött kvinnan ungefär samtidigt ningen, ett populärvetenskapligt ma- dragna i en rolig och rapp diskussion som jag stod i färd med att starta Språk- gasin bara om språk. I dag har tid- kring språk och språkintresse i Sverige tidningen. Om hon hade rätt skulle inte ningen drygt 60 000 läsare. Här berät- och Finland. Jag menade att situationer- tidningen ha särskilt stor chans. Dess- tar chefredaktör Patrik Hadenius om na givetvis är mycket olika i de två län- värre mötte jag många som höll med varför han tror att tidningen blivit så derna. I Finland är svenska ett hotat mi- henne och antingen anförde att språk var populär. noritetsspråk, i Sverige är svenskans ointressant, eller att det var tråkigt. ställning stark och självklar. Men bara Ändå gav jag inte upp. För det var be- – Ni svenskar bryr er inte om ert språk, för att språket är självklart betyder det tydligt fler som gillade språk. De var en- sa en kvinna jag mötte på en konferens i inte att svenskarna inte bryr sig. tusiastiska och tyckte att språk var både finska Vasa för en tid sedan. För mig var det en viktig diskussion. spännande och nyttigt.

6 I Finland har finlandssvenskarna sedan länge erfarit att modersmålet är hotat. Men även om svenskan i Sverige är stark har även svenskarna börjat ana att svenskan är ett litet språk. En del känner att det svenska språket är hotat av globalise- ring, invandring och dålig svenskunder- visning. Hur allvarliga dessa hot är i rea- liteten kan man diskutera, men förnim- melsen av hot gör att fler vill värna och diskutera det svenska språket. Och den nya språktidningen kommer förstås som ett svar på detta intresse. Språktidningen innehåller en blandning av underhållande och användbara texter. Tidningen vill vara en nyttig tidning för dem som arbetar med språk – lärare, informatörer, redaktörer, översät- tare, journalister, tolkar och så vidare – men samtidigt en inspirerande, allmän- bildande, roande och reflekterande tidning för alla som är intresserade av Språktidningen-omslag. språk. Patrik. Artiklarna handlar mest om svenska Nu visade det sig att den senare grup- och andra språk som används i Norden, När tidningen var ny befarade en del pen var tillräckligt många för att Språk- men också om moderna världsspråk, dö- att det skulle blir svårt att fylla sex num- tidningen skulle lyckas. Och inte bara ende minoritetsspråk och utdöda kultur- mer om året med artiklar om språk. Det den. språk. Språktidningen skriver med andra har visat sig att problemet är det omvän- Böcker om allt från latin till corporate ord om allt som har med alla språk att da. Vi har betydligt mer material än vad bullshit säljer i stora upplagor. Radiopro- göra. som får plats i den tryckta tidningen. grammet Språket lockar 300 000 lyssna- I skrivande stund har sommarnumret En annan oro när tidningen startade re varje vecka och TV-program som skickats till tryckeriet. Det innehåller ar- var att horder med bättrevetare och själv- Värsta språket och Dialektmysteriet har tiklar om popspråk, isländska, gutamål utnämnda språkpoliser skulle storma re- haft miljonpublik. och barnjoller. Tidningen är på 100 sidor daktionen och hävda språkets förflack- Skälen till detta är många. Men jag tror och rymmer också flera fasta avdelning- ning och svenskans snara död. att intresset för språk vuxit rejält i ar, till exempel om runstenar, nya ord, Även den farhågan har visat sig kom- Sverige på senare år. Invandring och mil- ortnamn, nya böcker och nya skrivverk- ma på skam. Av alla kontakter med läse- jonsvenska, en ny svensk språkmyndig- tyg. kretsen är en överväldigande majoritet het, EU-samarbetet och minoritetssprå- Tillsammans med sommarnumret skick- positiv. Det svenska språkintresset är kens stärkta ställning har bidragit till ett ar vi också en bilaga med klurigheter inte bara stort och växande, det är också ökat intresse för språk. Dessutom har som förhoppningsvis ska räcka hela som- nyfiket och glatt. Förhoppningsvis precis teknik- och medieutvecklingen gynnat maren – ordtester, ordflätor och annat som Språktidningen. intresset för språk: aldrig förr har så som håller språkfärdigheterna i trim i många skrivit som nu. hängmattan. [email protected]

C O Borg, emigrant och konstnär från Dalsland, förtjänar att inte glömmas bort

Tre dalslänningar, Bertil Landegren, arbete med Vuxenskolan. Det utgör ock- samlingshem i Melleruds kommun, där Dals Rostock, Håkan Hultman, Mellerud så grund för aktiviteter och föreläsningar även filmen förevisades. Lasse Holm- och Lena Svensson, Dals Grinstad, har under den kommande emigrationskonfe- qvist som var inbjuden till jubileet men utan varandras vetskap haft svensk-ame- rensen ”Letters to Sweden” i Mellerud. inte kunde komma skriver i ett brev rikanske konstnären Carl Oscar Borg Två TV-personligheter har intresserat ”Jag måste säga att Borgs öde var ett som gemensam nämnare. Denne säregne sig för Borg och hans äventyrliga liv. av dem som grep mig starkast under ar- person som gjorde en klassresa från slätt- Lasse Holmqvist skrev om Borg i sina betet med Amerikaprogrammet och det landet i Grinstad socken i Dalsland till Amerikaskildringar ”New Sweden” och var synd att vi inte fick någon levande den amerikanska västkusten i Santa Bar- ”Mera på luffen i USA”. Han spelade människa att berätta om honom”. bara i Kalifornien, har fascinerat många. 1978 in ett sju minuters program från En som också var intresserad av Borg Vi vill med denna artikel försöka belysa Borgs hem i Santa Barbara Kalifornien och hans konst var Per Erik Nordqvist, hans liv och konst från lite olika vinklar. efter samtal med hans änka Lilly Borg SVT Örebro, som planerade producera Materialet har tagits fram genom Släkt- Elmberg. 1979 firades Borgs 100-års- en film om den svensk-amerikanske forskare på Dahl i en studiecirkel i sam- minne med en utställning i Grinstads för- konstnärens liv. Han filmade bland annat Æ 7 ett par dagar i Grinstad 1998 men mate- lare på plats. Genline, som är medarran- rialet blev aldrig klart. Nordqvist avled gör och huvudsponsor, är en av dessa. 2002 och allt material finns nu bevarat Missa inte detta tillfälle att ta del av vår för forskningsändamål. emigrationshistoria. På lördagskvällen ordnas en bankett för konferensdeltagare Emigrationskonferensen och funktionärer på Baldersnäs herrgård Svenskättlingarnas intresse för sitt ur- i Dals Långed. På söndag är det kyrksön- sprung ökar stort i USA. 1,5 miljon dag i Bolstads kyrka med äkta gammal- svenskar emigrerade 1850–1930, varav dags kyrkkaffe i prästgården. 50 000 hade rötter i Dalsland. Idag be- Under konferensveckan inbjuds till räknas det finnas 12 miljoner människor följande kringarrangemang öppna för så- med svensk bakgrund i USA. Omsätter väl konferensdeltagare som övriga in- man detta så kan det finnas 400 000 per- tresserade. soner med dalsländsk bakgrund i USA. Onsdag kväll bjuds på Swedish Barbe- Hösten 2008 genomfördes en första cue med folkmusik, allsång och grillat i emigrationskonferens i Mellerud under Åsnebyn, ett kulturreservat strax söder namnet ”Hands Across the Sea”. Om- om Mellerud. På torsdagen kan man an- kring 250 personer, från olika delar av tingen besöka Göteborg och bese de plat- Sverige, kom och lyssnade på de öppna ser som hör ihop med emigranternas av- föreläsningarna i Kulturbruket på Dal. 25 sked från Sverige, eller stanna i Mellerud personer, inklusive ett tiotal amerikaner och följa med på en bussresa i Carl Oscar deltog i konferensens alla delar, guidad Borgs fotspår. Resan sker den 12 augusti rundresa i Dalsland med konferensstopp i en gammal veteranbuss och under resan i Dals Rostock, Steneby och Färgelanda. flera föredrag i Kulturbruket på Dal un- passerar man Grinstads Kyrka och Borgs Konferensen avslutades med gudstjänst i der lördagens öppna föreläsningar, och födelseplats, samt avslutar med ett besök Skålleruds kyrka. Arrangörerna märkte till sist ett antal kringaktiviteter under på Tomtemuseét i Mellerud och Borg- att intresset var stort och att det också konferensveckan, som är öppna för både utställningen i Upperud. gav resultat i form av nya kontakter mel- konferensdeltagare och andra intressera- Information om ”Letters to Sweden” lan svenskar i hembygden och svenskätt- de. finns på www.emigrationdalsland.com lingar i Amerika. Konferensen börjar fredagen den 13 där man kan anmäla sitt deltagande. I år inbjuder Vasa Orden av Amerika augusti med en guidad rundtur i Dals- Till lördagens öppna föreläsningar Logen 644 Mellerud intresserade till land. Under lördagen erbjuds ett gediget krävs ingen anmälan utan man beger sig konferensen ”Letters to Sweden” som program med föreläsningar på båda eng- bara till det vackra Dalsland och Kultur- pågår mellan den 13 och 15 augusti. elska och svenska bland annat om bruket på Dal i Mellerud, betalar inträde Konferensen består av tre delar, en för Dalslandskonstnären Carl Oscar Borg, och tar del av allt som där bjuds. dem som betalat en konferensavgift och svenska folkdräkter, emigrationens his- därmed deltar i en tredagars konferens, toria och om hur man hittar sina släkting- Bertil Landegren en för dem som vill lyssna till ett eller ar i USA. Dessutom finns ett antal utstäl- [email protected]

Carl Oscar Borg

Carl Oscar Borg levde mellan 1879 och sålda i USA på senare tid för 1,5–2 mil- 1947. Han blev alltså 68, en ålder som i joner kronor. dag inte betraktas som hög, men som vid Borg föddes som den äldste i en sys- mitten på 40-talet ungefär motsvarade konskara på 11. Fadern var indelt soldat medellivslängden. Om han nu med nu- och familjen bodde på ett litet soldattorp varande mått mätt inte levde så länge, i Grinstads församling, som nu hör till måste man fascineras av hur mycket han Melleruds kommun i Dalsland. Efter hann med under sin levnad. Ännu mer konfirmation vid 14 års ålder fick han fascinerande är att han överhuvudtaget börja arbeta. Första arbetet var som överlevde alla de svåra åren, innan han dräng och vallpojke hos prästen A M blev erkänd som konstnär och ekono- Nilman1 i Grinstad. Sedan gick han i må- miskt oberoende. larlära i Vänersborg. Borgs levnadshistoria har getts ut i Med lånade pengar på fickan lämnade bokform både i Sverige och i USA, så han hemmet i april 1899 för att söka den som vill läsa om ett märkligt lev- lyckan i Stockholm. Även där arbetade nadsöde har goda möjligheter. Det finns han som målare. Ett arbete var på en båt. dessutom många tidningsartiklar och Båten skulle avgå innan arbetet var fär- uppsatser att finna och utställningskata- digt, så han följde med på resan till Dun- loger m.m. från utställningar i Sverige kerque i Frankrike. Där lämnade han far- och USA. Slår man in namnet Carl Oscar tyget och tog sig via Calais till London. Borg på Google, får man ett överraskan- På vägen blev han avlurad allt sitt bagage de stort antal adresser om en man, som och alla id-handlingar. varit död i mer än 60 år. Här kan man se Utan pengar levde han på gatan i Lon- många exempel på hans bilder, en del don i tre månader. Via en norsk företaga-

8 re i måleribranschen fick han hjälp att gjorde också Borg detta för att aldrig med en norsk båt bege sig till USA. Vill- återvända. koret var att han målade tavlor till kapte- När man inom filmen i USA på 1920- nens hytt under överresan. Första anhal- talet skulle ”uppföra” en Hopi-stad med ten var Norfolk i Virginia, där han hus och folk frågade man fackmän ”Vem smugglades i land av kaptenen. Efter en känner detta folk tillräckligt”. Svaret tid tog han hyra på ett stort fartyg de- blev ”Det gör Borg”. stinerat till Kalifornien. När man runda- 1934 reste Borg till Sverige och besök- de Kap Horn var Borg nära att spolas te sina hemtrakter i Dalsland. Han förvå- överbord. Han anlände till Los Angeles i nades då över att hemmen såg så mycket sep 1903. Efter en resa till Hawaii rymde bättre ut, jämfört med de fattiga interiör- han från båten i San Fransisco och gick er han mindes från barndomen 40 år tidi- till fots under 7 veckor till Los Angeles. gare. Redan i september 1934 var han 1909 kom Borg i kontakt med Mrs tillbaka i New York. Phoebe Apperson Hearst.2 Redan vid Borg hade gift sig redan 1918 med första mötet köpte hon tavlor av honom Madeleine Carriel, som var mycket yng- för 2000 dollar. Efter den dagen hade han re än honom. Det blev inget lyckligt äk- bara. Lyckan blev dock inte långvarig. aldrig några ekonomiska problem. Under tenskap och Borg hade länge funderat på Hälsan sviktade trots det goda klimatet. åren 1903–1909 hade han däremot flera skilsmässa och Madeleine hade äntligen Borg drabbades av en hjärtattack och av- gånger varit nära att duka under för svält, gått med på detta. led då han ensam åt middag på en restau- hårt arbete och sjukdom. Mrs. Hearst fi- Sommaren 1936 reste Borg åter till rang den 8 maj 1947. Hans aska ströddes nansierade en studieresa till Nordafrika Sverige och till hembygden. Hans far enligt hans önskan över Grand Canyon. och Europa 1910–1914. Denna företog levde fortfarande, men hade flyttat till ett han med en annan svensk vid namn Gus- annat torp. I Göteborg träffar Borg Lilly Material från ”Carl Oscar Borg – Ett tav Eisen, en konstintresserad veten- Lindstrand, bördig från Dalsland på mö- konstnärsöde” av Albert Widén 1953, skapsman i Kalifornien känd som ”Rus- dernet3, som skulle bli hans andra hustru. ”Carl Oscar Borg – A Niche in Time” sinkungen”. När han kommer tillbaka till USA hade Palm Springs Desert Museum, 1990 och Madeleine förhalat skilsmässan och ”Carl Oscar Borg and the Magic Region” Borg var ännu inte fri av Helen Laird, 1986. Våren 1937 var Borg tillbaka i Göte- borg. I augusti var skilsmässan klar och i Några tidningsrubriker under åren: oktober gifte sig paret i Köpenhamn. ”C O Borg från Dal blev Amerikas yp- Trots att Lilly, liksom den första hustrun, perste vildmarksskildrare.” ELA mitten var mycket yngre än Borg, blev äkten- 1930-talet. skapet mycket lyckligt. De bosatte sig i ”Indianmålaren Carl Oscar Borg” Inför Göteborg.4 När andra världskriget bröt ut en utställning i Göteborg. hade de planer på att resa till USA men ”Namn man nämner Åter till indianerna” sköt upp beslutet tills det var försent. 1945 Under vistelsen i Göteborg målade ”Indianmålaren från Dalsland i TV på Borg tavlor med motiv i det svenska söndag” Om Lasse Holmqvists TV film landskapet. Färgerna och ljuset kändes från 1979. ovant efter livet i Kalifornien och Ari- ”Carl O Borg Intensiva penseldrag för zona, men han vande sig efter något år. indianernas sak” GP 1986. På denna resa besökte de Egypten, Ita- Han målade även indianmotiv efter skis- ”Torparpojken som erövrade Amerika” lien och Frankrike. Borg gjorde då ett be- ser han hade med sig från USA. Antik och Auktion 2004. sök i hembygden i Dalsland. Under Eu- Från denna tid kommer förmodligen ”Dalslandskonstnären som blev vilda ropavistelsen nådde han flera konstnär- alla de tavlor, som ännu finns i många westerns målare” Kvällsstunden 2006 liga framgångar, men första världskriget dalsländska hem och närliggande insti- bröt ut och tyskarna bombarderade och tutioner. Antalet konstverk är så stort att besköt Paris från luften. I oktober 1914 det utan tvekan skulle kunna räcka till Håkan Hultman återvände han till New York. flera utställningar. [email protected] På Mrs Hearsts initiativ vände sig 1938 invaldes han bland de 175 i den Borg nu mot indianernas land i Arizona. exklusiva National Academy of Design, Han fick i uppdrag att filma, fotografera som utgör eliten av Amerikas konstut- och utöva sin konstnärliga verksamhet övare. I sitt hemland – utom Dalsland – bland hopi-indianerna. Framgången med var han då så gott som okänd. (GP 1986) 1Kyrkoherde Anders Magnus Nilman, f 1855 i detta arbete kan vi idag följa genom de Längtan till hemlandet hade ju flera Värmland. Komminister i Grinstad fs Dalsland otaliga bilderna av indianer och deras liv gånger fått Borg att resa till Sverige, men 1889–1900, km i Christine fs i Göteborg 1900– i ökenlandskapet. under vistelsen i Göteborg under krigs- 1903, Kyrkoherde i Örgryte fs 1903. Avled i Göte- 1924 lockades Borg till filmens värld borg 1927. åren kände sig Borg instängd och ofri att 2Mrs Phoebe Hearst, mor till den berömde tid- och samarbete med Douglas Fairbanks. resa tillbaka till USA. Han tålde inte det ningskungen William Randolph Hearst. Borg tillskrevs en stor del av fram- fuktiga klimatet och drabbades av sjuk- 3Lilly Lindstrand f 1892 i Christine fs Göteborg, gången med filmen ”The black Pirate”, dom varje vinter. Dotter till lokförare Johannes Lindstrand och hans som hade premiär 1926. Han hade bl.a. I september 1945 återvände paret Borg hustru Anna Christina Jonsson född 1857 i Tydje, Dalsland. konstruerat de tre kopiorna av piratfartyg till Santa Barbara i Kalifornien. Nu var 4Köpte 1939 hus på Drakenbergsgatan 7 i Örgryte. som byggdes för filmen. han emellertid lycklig över att tillsam- Makarna bodde där några år varefter de flyttade till När Fairbanks lämnade Hollywood, mans med Lilly vara tillbaka i Santa Bar- Gibraltargatan 46 i Göteborg.

9 SVT World – världens svenskaste tv-kanal – har blivit global När Kronprinsessan Victoria gifter sig Radio Sweden. Även på hotell med sin Daniel i juni kommer bröl- Målsättningen har hela tiden varit att Från början var SVT World tänkt som lopet att kunna följas av tusentals bli ”world wide”, men eftersom SVT:s service för svensktalande i Finland och svenskar utomlands via Sveriges Tele- sändningar utanför Sverige ska enligt utlandssvenskar, men ganska snart visa- visions utlandskanal SVT World som SVT:s sändningstillstånd bära sina kost- de det sig att svensk tv efterfrågades ock- kan ses i nästan hela världen, med un- nader har utvidgningen fått ske gradvis. så av svenska turister. Även om det är dantag för Central och Sydamerika. Förra året döptes SVT Europa om till stränderna som drar folk, så kommer det SVT World och i december var det äntli- ibland dagar då det bara regnar i sträck. Från Finland till ”world wide” gen dags att inleda sändningar till Nord- Då kan SVT World bli en skön tröst, sär- SVT World fick sin början under en kaf- amerika, där majoriteten av utlands- skilt för dem som inte förstår andra län- ferast för 25 år sedan mellan statsminis- svenskarna bor. Direktmottagning via ders oftast dubbade program. I dag är det ter Olof Palme och Finlands statsminis- satellit är inte lika vanligt i Nordamerika nästan 300 hotell som abonnerar på SVT ter Kalevi Sorsa. Kaffekoppsavtalet, som som SVT Worlds övriga sändningsområ- World, och de blir fler hela tiden. De det kom att kallas, denna lite okonventio- den och därför sker distributionen i USA flesta finns på Kanarieöarna, Cypern och nellt tillkomna överenskommelse mellan och Kanada inte via satellit, utan krypte- Turkiet, men även flera golfhotell i södra Sveriges och Finlands statsministrar 1985, rat via IPTV-nät (digital-TV via bred- Spanien och Portugal har kanalen som byggde på att de båda ländernas tv-sänd- band). service åt ”långliggarna” som stannar ningar skulle kunna ses på båda sidor om Nu återstår bara Sydamerika och det är flera månader under vinterhalvåret. gränsen. bara en tidsfråga när bandbreddarna för- Många ringer till SVT World innan de Redan året därpå, 1986, kunde man se bättras även där så att IPTV-sändningar- bokar sin semesterresa för att höra om på finsk tv i Mälardalen och två år se- na kan mottas där. det hotell de tänkt boka har SVT World nare, 1988, kom de svenska sändningar- och det har hänt flera gånger att resenärer na igång över södra Finland. I början Programutbud valt ett annat hotell, när de fått veta att nådde de markbundna sändningarna SVT World sänder huvudsakligen svensk- det första hotellalternativet inte har kana- drygt 30 procent av tittarna i Finland och producerade program från SVT:s samtli- len. Vill man se vilka hotell som abonne- sändningstiden var bara mellan klockan ga kanaler och programmen ska av rät- rar på SVT World kan man gå in på svt.se/svtworld och klicka på ”Hotell”.

Nu även i SVT World – ditt fönster mot Sverige! IPTV-tekniken ger nya möjligheter att Nordamerika! sända via internet över hela världen. För SVT World sänder nyheter och fakta. Musik, sport och natur. Barn- och nöjes- mottagning via IPTV krävs en bandbredd program. Drama, debatter och kultur från Sveriges Television – dygnet runt på 1-2 Mbit per sekund, något som fort- och året om! Utlandskanalen SVT World kan ses via satellit i Europa, Asien, Afrika och Australien samt via IPTV nu även i Nordamerika. farande saknas i exempelvis Sydamerika. I många storstäder som t ex London, För abonnemang – kontakta vår kundtjänst: ConNova TVX tel: +46 (0)141 - 20 39 10, e-post: [email protected] Hongkong och Singapore är det inte till- www.connova.se låtet att sätta upp privata paraboler och För programinformation se: svt.se/svtworld där kommer IPTV att vara ett utmärkt al- svt.se/svtworld ternativ, när SVT Worlds IPTV-sänd- ningar utvidgats till andra kontinenter. 17 och 23.30. Men sedan tog det fart, tighetsskäl visas i regel samtidigt som de idag sänder SVT World dygnet runt, sänds i någon av SVT-kanalerna i Sve- finns i marknätet i hela Finland och har rige. Målsättningen är att sända alla pro- dessutom tittare i 85 länder, spridda över gram som det finns SVT WORLD-rättig- 24 tidszoner. heter till. År 1997 började man sända via satellit Vanligtvis fyller man programtablån Distribution: över Europa, stora delar av Mellan- lätt genom att kryssa sig fram mellan de Europa, norra Afrika och västra östern, norra Afrika samt även svenskar- svenskproducerade programmen som Asien: Satelliten Eurobird 9A nas favoritöar Kanarieöarna, Madeira sänds i huvudkanalerna. Om två eller fler (9 grader öst) Övriga Asien, och Azorerna. Samtidigt ändrades nam- svenska program går samtidigt, sänds de Australien och Afrika: Satelliten net till det mer passande SVT Europa. År övriga när de repriseras eller vid egna re- Thaicom 5 (78,5 grader öst) USA 2005, efter tsunamin, utvidgades sänd- pristillfällen, i så kallade ”time-shift” och Kanada: IPTV – krypterat via ningsområdet via en annan satellit till inom 48 timmar från sändning i Sverige. internet Asien, Australien och övriga Afrika. De SVT World har i dag tittare i 24 olika tid- flesta tittarna i Asien finns i dag i Thai- zoner och repriser ger dem, som inte Programfrågor: land och svenskarnas intresse för Thai- hade en möjlighet att se första sändning- SVT World+46 (0)8 784 25 00 land bara växer. Många väljer att bosätta en, ett tillfälle att se programmet vid en [email protected]/svtworld sig där även under längre perioder. Men tidpunkt som passar dem bättre. Tack tittarna ökar även i länder som Vietnam, vare eftermiddagsrepriser kan t ex tittar- Abonnemangsfrågor: Laos och Indien. För många svenskar na i Thailand se program som de annars SVT Worlds kundtjänst som vistas utomlands är det även viktigt skulle missa helt, då svensk ”prime time” ConNova: +46 141 20 39 10 att kunna lyssna på svensk radio, och i inträffar på natten thailändsk tid. Och [email protected] abonnemanget med SVT World ingår då nattrepriserna här i Sverige kan ses på lo- www.connova.se även Sveriges Radios kanaler SR P4 och kal kvällstid av tittarna i Nordamerika.

10 Följ med i utvandrarnas fotspår på DOOWIUnQRVWK\YODUWLOO Emigrantdagen i Göteborg torsdagen 3LSSL/nQJVWUXPS den 12 augusti 2010! Under åren 1850–1915 lämnade ca en trakt stämplade inför resan till det Nya miljon svenskar sitt hemland för att emi- landet. Ostindiefararen ”Götheborg” kom- grera till Amerika, flertalet via Göteborg. mer dessutom att ligga för ankar vid År 1990 förklarade 4,7 miljoner ameri- Stenpiren under de här dagarna. kaner att de hade släktband till svenskar. Därefter tid för egna aktiviteter. För Det är hälften av Sveriges nuvarande be- intresserade arrangeras en guidad prome- folkning! nad på intilliggande gator, som blev de I samarbete med Emigrantkonferensen sista emigranterna vandrade på före av- i Mellerud 13–15 augusti erbjuder Vasa resan till Nordamerika, med paus vid Orden av Amerika den 12 augusti ett Kronhuset och Kronhusbodarna. Kron- program i Göteborg, med tema kring ut- huset byggdes omkring 1640 i holländsk vandringen. stil. Här hyllades den 4-årige arvprinsen, På förmiddagen ett spännande besök sedermera Karl XI, som konung 1660, med guide på Sjöfartsmuseet, där flera efter Karl X Gustavs plötsliga död i Gö- utställningar finns, bl a om Svenska teborg samma år. Kronhusbodarna är Amerika Linien (SAL), vars första passa- drygt 200 år gamla och utgör idag ett gerare var emigranter och även svensk- stycke levande historia med sina bodar, amerikaner på återbesök i sitt gamla verkstäder och kaffestuga. hemland. Dagen avslutas med en superb kräft- skiva! Programmet riktar sig till alla intresserade, t ex besökande svensk-amerikaner och övriga turister i Göteborg, boende i vår stad samt de egna medlemmarna inom Vasa Orden av Amerika. Program- met är sponsrat av Vasa Orden av Ame- rika. I sin helhet beräknas programmet pågå kl 09–22. I priset SEK 400 ingår besök, spårvagn, lunch samt kräftor med dryck och tillbehör. Information och guidning ingår i alla arrangemang.

För anmälan till Emigrantdagen i Göte- borg, kontakta Charlotte Börjesson, [email protected] eller Margaretha Ålund, [email protected]

För mer information se också Emigrant- konferensen i Mellerud, www.emigrationdalsland.com och klicka vidare till Upplev Dalsland, läs mer … (Experience Dalsland, read more …). Monumentet på Stenpiren i Göteborg föreställer örlogsfartyget ”Kalmare Nyck- el” som avseglade från Göteborg 1638 till Delawareviken i Nordamerika där Ola Hansson, ordförande för Vasaorden kolonin Nya Sverige grundades. Dessa av Amerika, Logen Göteborg nr 452 tidiga emigranter köpte mark från in- Margaretha Ålund, kulturledare för dianerna. Foto: Margaretha Ålund. Vasa Orden av Amerika, Logen Göteborg nr 452 Gemensam transport med spårvagn och kort promenad ned till Stenpiren och Packhuskajen. Vi äter lunch på ”S/S Ma- rieholm”, som byggdes 1934 och var ett av de sista fartygen som förde Svenska Amerika Liniens flagg. Därefter besök på Emigranternas Hus i Tullhuset. Genom detta hus passerade emigranterna för att få sina emigrantkon-

11 Svenska i östraste Österled

År 2002, efter dryga 20 år som mekani- med 60–40! Banzai! Den svenska model- ker i ett litet japanskt företag beslöt jag len, vad den nu innebär, ger mig elever. mig för att sadla om. Orsaken var att jag Så håll den vid liv är ni snälla! ville dra mig tillbaka från s.k. 3-K jobb. När jag först kom till Japan 1972, var De tre K-na står för ”kitanai” (smutsigt), det andra visor. Innan man blev accepte- ”kitsui” (hårt) och ”kiken” (farligt). rad som svensk var man tvungen att ge- D.v.s. sådana jobb som dagens japaner nomgå två stadier: som spanjor och som hellre överlåter till utländsk arbetskraft. schweizare. När sen ”sueden” sjunkit in Känns tongångarna igen från Sverige? ordentligt, lyste en del upp och sa ”free Och maskiner i all ära, språk och män- sex” för att så skaka på huvudet och med niskor är ändå ett strå vassare, tänkte jag. ”höga skatter”. Det är annorlunda nu. Så nu har jag efter bästa förmåga under Att Sverige är ett föregångsland inom Stellan Holst med elever. sju år undervisat i svenska och engelska i miljövård nämns av flera som orsak till Tokyo med omnejd. Jag försöker i möjli- sida och läser för publiken. Scenen gör att de har börjat studera svenska. gaste mån inrikta mig på svenska. Man det lättare för åskådarna – åhörarna att Dessa fem punkter ligger högt på listan har mera att ge på sitt modersmål skulle fokusera. Dessutom gör scenen det lätta- bland mina elever i svenska. Inte bestämt jag tro. re att läsa och visa, spela kanske man i nämnda ordning. Det finns också andra Dessutom, vilket är mycket viktigt, de skall säga, för en större publik. Kami – orsaker till att man skulle komma på idén som studerar ett litet språk som svenska shibai borde vara ett måste för sago- att läsa svenska, förstås; är i allmänhet mer fokuserade. De har en stunderna i svenska förskolor! Några är gifta eller har en svensk part- viss anledning att studera just svenska. Vad det gäller vuxenlitteraturen är det ner. Några har besökt eller ska besöka Vad kan man som lärare önska sig mer sämre ställt. Flera av Mankells böcker Sverige av en eller annan anledning. En än ivriga elever? finns översatta förstås och förra året kom gillar ishockey, en kör PV 444, en gillar Men vad är de, som ratar engelska, ki- Millennium-trilogin. Kön är lång på bib- Kenny Bräck, motorstjärnan. Jag har nesiska och spanska m.fl. mer matnyttiga lioteken, sägs det. också två flygvärdinnor på SAS. språk till förmån för svenska, ute efter? Många av mina elever är intresserade Att träffa, alla dessa människor med Innan vi går in på det, ska vi kanske av- av svensk musik, där hårdrocksfansen är sina olika bakgrunder och idéer kan inte slöja att det är en enorm slagsida mellan i majoritet (en brasklapp här). En och an- vara annat än kul, kom inte och påstå nå- könen. Av mina 38 elever i svenska är 33 nan ABBA nostalgiker existerar, några got annat! kvinnor, 86 % tjejer. Men jag är inte den The Real Group – fans finns, Peter Vad har då japanerna mest svårt för i som klagar. De flesta av dem är 25–35 Jablonski… svenskan? Att uppfatta alla svenskans år. Ogifta. De har alltså jobbat i ett antal I väntan på att lektionerna ska börja vokalljud och att kunna återge dem. I ja- år, har egen ekonomi, är självständiga spelar jag ofta Alice Babs CD ”Sjung panskan finns enbart fem vokaler och vo- och är efter avslutat slit på jobbet herrar med oss mamma” och Helen Sjöholms kalljud mot svenskans nio vokaler och över sin egen tid. Av äldre konservativa ”Visor”. Det får en av mina elever, som ca 20 vokalljud. L och R, B och V ställer politiker får tjejerna utstå mycken kritik läser svenska för att han tycker det är ett också till med uttalsproblem, förstås. för att de inte producerar nya generatio- vackert språk att studera än flitigare. Grammatiskt sett är väl inte svenskan ner, men utan dem hade nog jag varit Svensk folkdans, höll jag sånär på att särskilt svår, men växlingen mellan rak utan jobb. glömma. Jodå, bland mina elever finns och omvänd ordföljd, adjektivböjningar- Alltså vad är det som lockar till studier en ”knätofs” också! na, substantivens olika former, partikel- i det svenska språket? Formgivning i all Om Per-Albins folkhem är så vida känt verb samt nutids- och dåtidssystemet sät- dess variationer ligger många av mina här i Österled är högst tvivelaktigt men ter myror i huvudet på många. elever varmt om hjärtat. En av dem är svensk välfärd lockar många till studier Men någonting som ligger många ja- Seiya-san som har en egen vävateljé med av Sverige. Faktiskt. Välfärd kan betyda paner i fatet när det gäller språkinlärning en sju–åtta stora svenska vävstolar. Hon goda affärer. Tänk på det, ni som vill rus- är att de är så återhållsamma. En positiv har instruerat i svensk vävkonst på den ta ned. egenskap egentligen, men inte när man svenska ambassaden i Tokyo, och ska Häromåret (förra?) såg jag ett debatt- skall lära sig snacka. Att visa framföt- hålla föredrag där igen i denna månaden. program på den statliga (låter det bättre terna hör inte till de japanska dygderna. Sedan ett tjugotal år tillbaka är det Seya- med den icke-kommersiella) kanalen Man kniper hellre käft på lektionerna än san som ansvarar för att det svenska tex- NHK om Japans väg in i framtiden, Poli- att visa att man är duktigare än de andra. tilorganet ”Vävmagasinet” översätts till tiker, ekonomer, professionella tyckare Det gäller för läraren att få något slags japanska. Det är en tuff dam som farit och medel-Suzuki medverkade i TV-stu- flyt under lektionerna som får eleverna land och rike kring, och både supit in och dion. Även tittarna fick göra inlägg via att glömma sin blyghet och en bra hjälp spottat ut vävkunskaper. Ta bättre hand E-mail och fax. Rörigt naturligtvis, men till det kan man få av goda läroböcker. om de svenska vävtraditionerna! råder liv i luckan. Vågorna gick höga. Sådana har främst Natur & Kulturs hon oss. Och i slutet av programmet (det var tre förlag samt Folkuniversitetets förlag le- Barnböcker, främst bilderböcker kan- timmar långt) dyker Sverige och USA vererat mig med benäget bistånd från ske, är en stor grej och Astrid Lindgren upp som två olika poler. Lite, väl förenk- Riksföreningen Sverigekontakt. är naturligtvis den mest kända. Själv har lat ”statens ansvar” visavi ”den enskilde Okayesama de! (utan er hjälp skulle jag förstorat upp ”Raska på Alfons individens”. ”Den gula, och den blå” det aldrig ha gått). Åberg” till A3 format och använder bla- samt ”Stares and Stripes” plockades den till ”kami-shibai” (pappersteater). fram och delades ut bland folket i stu- Stellan Holst En miniteaterscen där man visar sida för dion. Moder Svea vann över Uncle Sam

12 Nätverks- och fortbildningskonferens för kompletterande svensk- undervisning i Düsseldorf den 5–7 mars 2010

Redan 1996 ägde den första nätverks- konferensen för kompletterande svensk- undervisning i Tyskland rum. Margareta Sundqvist från Stuttgart och Gudrun Kleine från Bonn hade träffats i Stockholm på konferensen för svenska utlandsskolor sommaren 1995. De tog initiativet till den första träffen som ägde rum i Bonn i mars 1996. Vi träffades en lördag och uppslut- ningen var stor. Alla kompletterande svenskundervisningsgrupper i Tyskland hade kontaktats, och alla ville vara med! På vår första träff pratade och diskutera- de vi. Vi berättade och vi jämförde, vi ställde frågor, läste föreskrifter och läro- planer. Snabbt kom vi fram till att så här måste vi träffas flera gånger. Följande år, 1997, träffades vi i Hei- delberg. Nu hade vi vår första föreläs- ningsgäst, Els Oksaar, som talade om tvåspråkighet. Vad som började med en lördagsträff för att utbyta erfarenheter har med åren Under konferensen. vuxit till att bli en mycket uppskattad och populär veckoslutskonferens där vi sat- sar stort på vidareutbildning. holm som föreläsare.Vi försäkrade oss och sov gott. Fredag är samlingsdag med guidad då om att Anne-Marie ville och kunde Deltagarna medverkade aktivt i Anne- rundvandring med lokal stadshistoria. En komma till oss i Düsseldorf år 2010. Maries teman för helgens konferens. gång, i München, blev guiden väldigt Först hade vi kontrollerat att det inte Anne-Maries huvudpunkt för lärande förvånad då hela hennes annars så följ- var någon mässa eller annat större evene- är Fokus och ansvar. Hon belyser att det samma och intresserade grupp plötsligt mang i Düsseldorf vid vårt planerade inte är farligt att fråga, att våga lägga sig började att tala i munnen på varandra. veckoslut. Sedan kontaktade vi ”Jugend- i. Frågan är ingång så väl som utgång till Hon hade nämligen just berättat: ”att när herberge Düsseldorf City Hostel”. Vand- lärandet. Gustaf II Adolf 1634 stod med sin här rarhemmet i Düsseldorf-Oberkassel, om- Förutsättningarna för lärandet baseras utanför München...” och nybyggt för ca. tre år sedan, är idag på pedagogerna Lev Vygotskijs och Jean Det kan man inte säga om man talar in- en ljus och modern konferensanläggning. Piagets tankar och idéer. Hon belyser för en grupp svenska lärare. Finns det nå- I juni 2009 gick vi ut med datum och vikten av att skapa fokus och ge förut- gon svensk lärare som inte vet vad som förhandsinformation om vår konferens. sättningar samt redskap för eleverna, hände en dimmig novembermorgon vid Några hade, när de hörde priset, varit men att eleverna till sist själva är ansva- Lützen 1632? rädda för att vi alla skulle sova i en stor riga för sitt lärande. Ibland hinner vi även med ett arbets- gemensam sovsal. Men vi hade alla en- Anne-Marie tar upp begreppet textrör- pass på fredagen. kel- eller dubbelrum, och alla var nöjda lighet, vilket innebär rörligheten som Lördagen varvas med föreläsning, dis- kussioner och arbete i smågrupper. En liten paus och sedan kvällsmat på ett trevligt ställe. Hela tiden knyts nya kontakter och vi gläds åt att åter få träffa varandra. Även söndag förmiddag har vi numera ett arbetspass. När vi skiljs åt efter lunch känns tiden lång till nästa års konferens- träff. I år, 2010, firade vi 15-årsjubileum! Den 5–7 mars 2010 var det Svenska Sko- lan i Düsseldorf, som för andra gången, första gången var år 2000, hade uppdra- get att stå som arrangör för årets fortbildningskonferens. Vi var 31 lärare och skolstyrelseledamöter från tio olika skol- föreningar som träffades. Redan år 2009, i Köln, hade vi äran att få ha Anne-Marie Körling från Stock- Lördag kväll, Restaurant Alter Bahnhof, Düsseldorf-Oberkassel. Æ 13 existerar mellan bild och skriven text. dalgångar existerar. I dessa så kallade tarinna. Hon ger belysande exempel på hur bild ”tankesvackor” är det viktigt att eleven Varje år lägger vi på vårt gemensamma och textinteraktion kan användas som bekräftas och att samspelet mellan gö- bokbord fram de medhavda skolböcker undervisnings- och inlärningsmetod. Hon randet och tanken synliggörs. vi gärna arbetar med. Här får vi många åskådliggör även hur man kan arbeta Vi hade tagit fasta på en av Anne- tips och idéer av varandra. med ”den negativa bilden”, det vill säga Maries undervisningsidéer som vi gav Bokförlagen Liber och Betapedagog det som ligger utanför bilden. Exempel- som förberedelseuppgift att skicka in hade också skickat sina kataloger så att vis: Vem har tagit fotot? Var är det foto- före konferensen. Dessa bidrag bearbeta- vi kan botanisera innan det är dags att graferat? Vad vet vi om fotografen? Et- des och gavs som tackgåva till Anne- beställa nya läroböcker till hösten. cetera. Marie i form av en fotobok. Den blev Innan vi avslutade årets konferens be- I samband med att eleverna allt mer mycket uppskattad – och bidragen var stämdes det att vi träffas i Berlin 2011. använder sig av Internet i skolarbetet fantastiska! Ett hjärtligt TACK till Riksföreningen klargör Anne-Marie vikten av att de lär Margareta Köller från Kassel hade ta- Sverigekontakt och SUF för ert ekono- sig kritiskt granska och bedöma avsänd- git med sig en lärarkollega, nämligen miska stöd till vår konferens! Utan era arna av informationen. Skolan har också Selma Lagerlöf. bidrag hade vi inte kunnat genomföra ett ansvar att förmedla hur vi kommuni- Med ”Selma” i naturlig storlek och denna fortbildningskonferens som ger cerar med olika medier, dvs hur man kan med många bilder och textinformation oss och våra elever så mycket. förstå kontexten av det skrivna. om hennes liv och verksamhet, kändes Anne-Marie berättar också om de iakt- det nästan som om hon personligen var tagelser hon gjort i samband med en stu- närvarande. En fantastiskt fin utställning Anngret von Lochow dieresa till Sydafrika och hur de påverkat om Selma Lagerlöf! Ett stort tack till Katrin Sjögren henne. Margareta, Johanna Museet i Skurup och Schwedische Gesellschaft Anne-Marie visade också en modell Riksföreningen Sverigekontakt som gjor- in Düsseldorf e.V., Tyskland om lärandets berg- och dalbana. Läran- de detta möte med ”Selma” till ett trev- anngret@[email protected] det är inte endast en stigande kurva, även ligt återseende med en underbar förfat-

Samspråk med flerspråkiga familjer

I det här numret skriver Carina Mid- dendorf från Hamburg (ursprungligen Svenljunga) om sin egen personliga språkresa. Vi får följa en tidstypisk utveckling från början till slut; från början fanns det inte något större behov av att tänka aktivt på flerspråkigheten, men senare när de egna barnen kom så började Carina tänka mer på flerspråkigheten. Typiskt är även att omgivningens inställ- ning har förändrats genom den ökande globaliseringen som vi upplever i Euro- pa. Förut (och tyvärr fortfarande av en del felinformerade människor) ansågs flerspråkighet mer vara ett hinder för att prata ett språk ”rent”, medan det nuför- tiden, efter decennier av undersökningar och studier, oftast uppskattas som den kognitiva och sociala tillgång det är. Därmed inte sagt att vägen är rak och lätt hela tiden. Carina är nu en person som engagerar Carinas barn i Budapest. sig mycket för svenskan i norra Tysk- . land, där intresset också är väldigt stort Det här är en personlig betraktelse om vis franska. Tyskan började jag inte med för vårt nordiska språk. Det finns många min egen tvåspråkighetsresa förrän som c-språk och jag märkte genast deltagare i det stora urval svenskkurser Min egen tvåspråkighet började mycket hur mycket lättare det var för mig att lära som erbjuds både av privata språksko- tidigare än vad jag själv trodde. Min tys- mig det språket. Ett sommarlov i norra lor, som Carinas, men även på universi- ka mormor pratade alltid svenska med Tyskland och ett au pair-år efter studen- teten. Det finns även en svensk klubb både oss och sina barn, men intresset för ten gjorde sitt till och när jag kom hem (http://www.svenskaklubben.de/) och språk väcktes ändå tidigt. Det var roligt 1985 kände jag mig så gott som tvåsprå- svensk undervisning erbjuds (http:// att fråga vad saker heter på tyska och hon kig. Jag tyckte att det inte fanns någon- www.skanskol.de). visste verkligen allt. ting som jag inte kunde uttrycka lika bra När det var dags att välja b-språk i på tyska som på svenska, vilket förmod- Monica Bravo Granström sjunde klass, valde jag med den för 13- ligen kan förklaras med ungdomlig hy- [email protected] åringar typiska upproriskheten, naturligt- bris.

14 Jag började plugga på universitetet i 2000 föddes våra tvillingar och redan fekt var dessutom att min mans svenska Sverige 1986 och jag studerade inte under graviditeten började jag att fun- blev bättre och att han började läsa mer språk utan socialt arbete. Jag pratade en- dera på hur vi skulle göra med de två böcker på svenska. bart svenska, förutom när jag hälsade på språken. Det kändes plötsligt viktigt att Och jag hittade massor av svenska min gamla au pair-familj och mina tyska barnen skulle ha möjlighet att bygga upp vänner, både till mig själv och till bar- vänner en eller två gånger om året. På egna relationer till morföräldrar, släk- nen. Nuförtiden är halva mitt liv i Tysk- den tiden var det fortfarande ganska dyrt tingar och vänner i Sverige. Riktigt hur land på tyska och halva är på svenska. att prata i telefon, så det gjorde vi inte det skulle gå till visste jag inte. I mitt liv Jag pratar svenska med barnen och jag heller särskilt ofta, men jag kan inte min- på den tiden fanns det inte heller några pratar mycket svenska på jobbet, efter- nas att jag tyckte att min tyska blev så förebilder. som jag sedan 2003 är egen företagare förfärligt mycket sämre. Jag läste en del Under slutet av 90-talet jobbade jag med företaget Svenska Intensiv där jag romaner på tyska och ibland pratade jag med familjer med små barn på en stads- huvudsakligen jobbar med svenskunder- med min mormor på hennes modersmål. delsträff i en socialt svårt belastad stads- visning och översättning. Jag läser ofta 1991 lärde jag känna en tysk man och del av Hamburg. Där fanns det ytterst få svenska romaner, ser på svenska filmer då blev det helt plötsligt mycket mer tys- exempel på att någon tyckte att det var och försöker hänga med i den allmänna ka i mitt dagliga liv. Då spelade det helt bra med tvåspråkighet utan man såg det politiska debatten på nätet. Och jag har plötsligt ingen roll att det var dyrt att mer som ett problem att barnen inte kun- ett fantastiskt nätverk av svenska kvin- ringa och vi reste ofta till varandra. Un- de ”riktig” tyska, särskilt när de började nor/mammor här i Hamburg som jag der en period levde vi tillsammans i skolan. Just då tänkte jag inte heller på träffar regelbundet. Sverige och han lärde sig svenska, men att min egen mamma och hennes syskon Det är inte längre så dyrt att ringa, det vårt gemensamma språk var fortfarande växte upp tvåspråkigt, eftersom de från är billigare att flyga och tack vare Inter- tyska. 1993 flyttade jag till Osnabrück i 1945 pratade tyska med sin mormor, som net, mejl och Skype kan man enkelt vara Tyskland. kom till Sverige då. Eftersom de fortsatte i kontakt med ”sina” svenskar i Sverige. Nu blev det helt plötsligt tvärtom: tys- att prata svenska med föräldrarna och När jag häromdagen frågade mina barn ka var det språk som jag pratade till var- med varandra, så uppfyllde de helt klart vad de uppfattar som fördelar och nack- dags och svenska blev semesterspråket kriterierna för att vara en flerspråkig fa- delar med att prata två språk, svarade som jag bara pratade en eller två gånger milj. Jag tvivlar dock på att min mormor båda att de gillar att ha ett ”hemligt om året. I Osnabrück fanns det en svensk tyckte att det var något att skryta med. språk”, att det är bra att kunna prata med klubb som träffades en gång i månaden Jag misstänker snarare att hon såg det alla släktingar och att kunna läsa allting. och där power-pratade vi ett par timmar, som ett misslyckande att hon inte lyckats Den enda nackdelen som de kunde kom- men sedan var det tyska som gällde igen få sina barn ”helsvenska”. ma på var att de ”måste” gå på svenska tills nästa träff. När barnen var ungefär åtta månader skolan varannan lördag förmiddag. Jag 1996 flyttade vi till Hamburg och där började vi tre gå på Svenska kyrkans tror att språken är en förutsättning för att hittade jag ingen svensk klubb och min mamma-pappa-barn-grupp här i Ham- vara känslomässigt förankrad i båda kul- svenska hamnade längre och längre bak i burg och det var ett personligt lyft för turerna. huvudet. När jag var i Sverige och prata- min svenska! Jag hittade tillbaka till min Periodvis har barnen vägrat än det ena de svenska, blev meningsbyggnaden barndomssvenska och vi träffade dess- än det andra språket, de har bytt hej vilt konstig och det blev allt svårare att hitta utom fler familjer som såg ut som vår: en mellan dem och de har blandat båda rätt svenskt ord. Efter ett par dagar blev tysk pappa, en svensk mamma och tysk- språken i en och samma mening (code- det bättre, men svenskan var katastrofal svenska barn och alla tyckte det att det switching), men nu kan jag stolt säga att om jag skulle berätta om mitt jobb. Min var självklart att barnen skulle lära sig båda barnen och även vi vuxna ÄR två- man och jag pratade fortfarande alltid båda språken! Här lärde jag mig att det språkiga. tyska med varandra, även om han utan finns olika vägar och olika grader av två- större problem pratade svenska med språkighet, men målet var alltid detsam- Carina Middendorf släkt och vänner i Sverige. Vi lyckades ma: att hålla båda språken levande och www.svenskaintensiv.de helt enkelt inte byta ”hemspråk”. aktuella inom familjen. En trevlig bief-

Min resa till Oberá, Argentina Jag går sista året på gymnasiet och mitt avslutande projekt skulle handla om volontärarbete. Det skulle vara ett skriftligt arbete men när min lärare Anders Ståhl kom på idén att jag kunde åka till Argentina och lära ut svenska, ändrades allt. Han hade själv varit där för två år sen så kontakten dit fanns redan. Precis innan jul 2009 fick jag helt oväntat stipendiet jag hade sökt.

Pengarna räckte inte helt så vi sökte stöd hos Sverigekontakt som var mycket engagerade att hjälpa till med resan och projektet. Och så blev drömmen verklighet. Æ 15 Resan gick utmärkt och när den subtro- piska luften slog emot mig när jag läm- nade planet i Buenos Aires visste jag att denna resa skulle förändra en hel del i mitt unga liv. Snabbt blev jag medveten om fattigdo- men som dominerar i detta land. Husen var mycket enkla och liknade oftast ett litet ruckel som vi i bästa fall kallat ett skjul hemma i Sverige. För första gången under resan blev jag verkligen medveten om var jag befann mig, att allt detta var på riktigt och att jag var 1400 mil från mitt trygga hem, mina vänner och min familj. Bussturen till Oberá skulle ta 13 timmar och det var även där jag lärde känna Florencia, en otroligt vacker argentinska på 18 år. Hennes familj bor i Obera medan hon själv bor i Buenos Aires i en egen liten lägenhet. Vi hade mycket att prata om. Hon berättade om Oberá och jag om Sverige. När jag vaknade efter en hård natt på mycket fattigt en bit utanför byn i ett litet fikna, vilket är raka motsatsen till bussen såg jag för första gången Misio- hus. Det är fyra generationer som delar Sverige. nes och dess landskap. Jorden var röd huset, som egentligen bara består av ett Nästa dag fick jag träffa svenskläraren, vilket jag hört mycket om. Landskapet rum. Hennes förfäder var svenska så Hugo Viera. Han berättade om undervis- såg annorlunda ut, allt var mycket grö- även hon talar flytande svenska. Där- ningen och att första lektionen var redan nare och mer tropiskt. Överallt såg man emot talar varken hennes dotter eller samma eftermiddag. jervaodlingar, ett te som endast odlas i barnbarn svenska så språket håller sakta 11 barn var anmälda, de var mellan 7 Argentina. på att dö ut i hennes familj. och 10 år och alla mycket engagerade. Rolf, min värd, bor i ett enkelt fint hus Första dagen på Carlos Linneos skolan Endast ett fåtal hade någon sorts relation med pool och gästhus. Första kvällen fick jag träffa rektorn som dock varken eller släkting i Sverige. Resten var helt blev det Asado grillning med några talar engelska eller svenska, så en tjej vid enkelt bara intresserade av att lära sig svenskättlingar från Oberá. De var i 80- namn Luz fick vara tolk. Hon blev senare språket. Snabbt märkte jag att uttalet är årsåldern och talade alla mycket bra en mycket god vän till mig och vi um- det svåraste. Bokstäver uttalas med andra svenska. Jag fick höra deras livs historier gicks mycket. Det jag först lade märke ljud i svenskan men alla ville lära sig och och att två av dem, Björklundbröderna, till på skolan var skoluniformen, något vi övade ivrigt. De lärde sig hur man hälsa- haft stor betydelse i byn. De hade hjälpt inte använder i Sverige eller i grannlän- de, säga vad man heter och så vidare. De att bygga upp den svenska Carlos Lin- derna. Klassrummen var enkla men sto- ville veta allt om Sverige så jag fick be- neos skolan och alltid tagit hand om ra. Jag följde med på en undervisning rätta medan Hugo fick vara tolk, då min svenskar som kom till Oberá. tillsammans med Luz och ungdomarna i spanska inte är helt flytande. Tiden gick Lucia, en annan svenskättling bor hennes klass var mycket öppna och ny- fort och i slutet av lektionen märktes att alla hade lärt sig något. De fick även i läxa att öva på uttrycken. Dagarna gick och förutom svenskundervisningen deltog jag även ofta i engelskundervisning. Jag berättade om Sverige, ungdomarna här, intressen, landskapet med mera. Återigen var intresset stort, inte minst eftersom Sverige är ett för dem totalt okänt land. Ytterst få har varit i Europa eftersom det är mycket dyrt för dem där. Svenskundervisningen gick utmärkt. Redan efter andra lektionen märktes framstegen. Uttalet blev bättre och jag kunde ge mig in på lite ”svårare” ord. Då fick vi äntligen också användning för böckerna som jag fick sponsrade av Sverigekontakt. Det var enkla läroböcker för undervisning i årskurs ett. Självklart var många saker fortfarande för svåra, vilket dock bara är en fördel då de kan använda böckerna ett bra tag till. De lär- de sig olika frukter och grönsakers namn som de sedan hade bilder och stavningen

16 till i läroböckerna. Det märktes hur kul Många har en bakgrund med olika socia- de tyckte det var med nya och egna böck- la problem i familjen eller dödsfall. Kon- er och inte kopierade papper som de fått ceptet är att ge dem en så bra barndom förut. som möjligt med ett äkta familjeliv och Hugo och jag började även planera för senare hjälpa dem ut i livet så de kan ännu en svensk grupp. Denna skulle vara klara sig själva. för ungdomar och vuxna. Dock skulle Dagarna på SOS barnby var helt fan- jag inte hinna vara med på denna då mitt tastiska. Att kunna dela med sig av sin flyg hem redan skulle gå efter 3 veckor. kärlek, till barn som aldrig fått känna på Hugo kommer själv hålla i den och sedan detta är en otrolig känsla. Man ger så lite kommer jag ta över när jag återvänder till och får så mycket tillbaka. Pengar spelar Oberá i höst. ingen roll, det viktigaste är en famn att En av helgerna åkte jag ut till parken ligga i och en hand att hålla i. där immigrationsfest hålls varje år. I par- Mitt skolarbete avslutades i samband ken finns hus från nästan varje land i Eu- med resan medan min personliga dröm, ropa varifrån människor immigrerade till att återvända till Oberá i höst, förhopp- Argentina. Husen är traditionella hus och ningsvis blir verklighet. Under somma- även det nordiska huset kunde varit ett ren kommer pengar att tjänas och i höst hus härifrån. Varje lördag hålls svensk bär det av till Argentina. Jag har möjlig- folkdans i detta hus och jag var otroligt het att jobba på SOS barnbyn och när jag nyfiken att se argentinare dansa vår tra- lärt mig språket är det studier i Buenos ditionella dans. emot fick jag mycket tid till att vara på Aires som väntar. Jag ställde mig frågan varför ungdo- skolan och även på SOS barnbyn som Veckorna gick fort och snart var det mar från detta land vill lära sig en svensk var ett annat projekt på min resa. Byn be- dags att resa hem igen. Jag hade fått en folkdans som för dem är totalt främman- står av tio hus och i varje hus bor ca sju vardag i Oberá, kompisar, ett jobb på de. Senare fick jag veta att många av barn tillsammans med en låtsasmamma. skolan och inte minst lyckats sprida kär- gruppens dansare var svenskättlingar, Målet är att det ska likna en riktig familj lek till socialt utsatta barn. Resan har vilket förklarade i alla fall en del av in- så mycket som möjligt. varit en lärdom. Inte bara att vi här i tresset. Dansen visas upp i samband med Välkomnandet var mycket varmt trots Sverige har det så otroligt bra och ska festen i september då även alla andra att ingen pratade engelska och jag endast vara tacksamma för allt utan också att folkdansgrupper har sin show. lite spanska. Barnen var glada och öppna alla kan göra något för att förbättra värl- Under mina tre veckor i Argentina reg- och jag märkte snabbt att de är i behov av den. Ett leende och en kram är allt som nade det mycket, vilket gjorde det svårt mycket kärlek. Var jag än gick höll minst krävs. att utforska omgivningen. Regnet gör att två barn min hand och de ville leka och det blir översvämning och vägarna med kramas. Barnen har det förvånansvärt bra Aletta Sievers den röda jorden går inte att köra på. Där- och de verkar trivas med sina mammor. [email protected]

”Konstigheter” i Sverige – några iakttagelser från våra folkhögskole- stipendiater

Sverigekontakt bad för någon månad se- flesta tågstationerna, utan maskiner. Jag tvärtom, efter min vistelse i Sverige är dan våra folkhögskolestipendiater att tror att det är ganska viktigt, trots allt det det i stället så att många saker i mitt land skriva några rader om vad som de hade moderna, att det finns en person som är ser konstiga ut för mig nu. Det är därför förvånats över i Sverige och vad de hade där på stationen som kan svara på rese- att livskvalitet, iakttagande av medbor- tyckt vara lite udda jämfört med deras närers frågor. Och om DET inte var kon- gerliga och mänskliga rättigheter och ut- hemland. stigt, så är det ännu konstigare att stänga veckling av civilsamhället i Sverige är på stationerna under natten. Vart ska man ojämförbart högre nivå än det är i Bela- Catalina Vlad från Rumänien: åka om man bara har 4 timmar mellan två rus. Jag visste att Sverige var annorlunda tåg mitt i natten och inget vandrarhem att Men ändå kan jag ta upp några grejer, men jag visste inte precis hur annorlunda bo på? Ska man promenera och uppleva som inte var konstiga kanske, utan in- tills jag kom hit. staden när alla andra sover? tressanta för mig. Bland dem några saker Sedan jag var liten sa man till mig att Min lärare i Rumänien, som är svensk, från vardagsumgänget. Intressant var det jag skulle vara artig mot äldre människor sade att svenskarna gillar att vara ensam- för mig hur man använder ordet ”la- och det var jag och är fortfarande. Det ma i skogen. Då trodde jag att det var den gom”. Det betyder ju något som är mått- innebar för mig bland annat att tilltala största stereotypen som kunde finnas om ligt bra. I alla fall, så står det i lexikon. dem med pronomenet ”ni”. Jag visste att det svenska folket. Nu är jag övertygad Men jag fick veta att när man säger till det inte var lika i Sverige men när jag att det faktiskt är så. Allt är tomt, men det exempel, ”lagom bra” så betyder det kom hit var det fortfarande konstigt att finns liv här, man måste bara titta på rätt ”jättebra”. Från vardagslivet har jag höra människor säga ”du” till de äldre. plats! märkt att var och en i Sverige cyklar Jag fattade inte varför de inte sade nå- mycket. Men det var lite konstigt för mig gonting till dessa ohövliga ungar! Anton Skvortsov från Vitryssland: att man gärna även cyklar på vintern. Det Ännu konstigare är det att det inte Ärligt talat, för mig är det inte så lätt nu är väldigt svårt och farligt, men man gör finns människor som säljer biljetter på de att skriva om ”konstigheter” i Sverige; det i alla fall. Æ 17 Så det är min föreställning av ”konstigheter” i Sverige. Jag tycker att de är intressanta och lustiga. Det är självklart att kunskap om de här grejerna berikade min erfarenhet och gjorde min vistelse i Sverige mer trevlig och intressant.

Ximena Medina från Uruguay: Hej, mina kära vänner från Sverigekon- takt. När jag kom hit var det svårt att kommunicera med folk, jag kunde inte så många ord på svenska och uttalet var jät- teinvecklat. I processen att lära sig språ- ket händer det många roliga olyckor t.ex. en gång var jag i mitt rum och en vän skickade mig ett meddelande och frågade om jag skulle titta på en film, men jag var så trött så jag svarade: ”nej, jag kan inte just nu men jag kan halv elva, om du är ”naken” kommer jag till dig”, men jag ville säga ”vaken”!! Efter att ha läst med- delandet skrattade han, men jag hade tur eftersom han känner mig och visste vad jag menade. Stipendiaterna i trädgården. Vi har stora skillnader med maten. I Uruguay äter vi mycket mer kött och jag har provat att äta på samma sätt förstod går man igenom en regnbåge av känslor saknar det ibland. Vi är inte så noga med jag att det är jättegott. Efter ett år i varje dag tack vare dem. hur mycket socker vi äter medan i Sverige blev jag mer bekväm med det Sverige så är man väldigt noga med vad svenska samhället och nu det är jättes- Dorota Junik från Polen: man köper och äter. Mina vänner i vårt att hitta nånting som känns konstigt. Innan jag sökte stipendium hade jag fun- Sverige läser alltid på förpackningar in- derat mycket på om jag inte var ”för nan dom köper något. Evelina Ursu från Rumänien: gammal” för att vara på en folkhögskola Men det bästa jag tar med mig från Jag hade alltid trott att Sverige är och börja lära mig något nytt. Jag var Sverige är att jag har träffat många män- Nordens England och har samma natio- klar med min första utbildning och skulle niskor, inte bara från Sverige utan även nella stolthet som engelsmännen har, göra som alla i mitt hemland, alltså börja från andra länder. Man lär sig att det spe- samma omsorg om sin kultur och kultu- jobba, bilda familj och så vidare, men jag lar ingen roll varifrån en person kommer rella identitet som dem men under tiden hade en dröm, min dröm var att lära mig eller vilken kultur någon har. Det viktiga jag var här i Sverige upptäckte jag att det svenska. För att kunna göra det måste är hur man är och det finns bra män- inte är helt sant. man åka utomlands. Som tur var lycka- niskor i varje land. En ’’konstighet’’ jag märkte har att des det. göra precis med detta. I somliga skolor Jag kom till skolan den 5 januari. Da- Angela Rosca från Moldavien: får inte elever bära Sveriges flagga på gen därpå hade vi ett möte i en matsal för När man kommer till ett nytt land känns sina kläder medan elever som tillhör et- alla elever och lärare. Allt var nytt för allting lite konstigt därför att allting är niska minoriteter är uppmanade att klä mig, jag kände ingen. Jag satte mig vid nytt. Om man jämför med sitt eget land, sig i sina traditionella klädesplagg. bordet nära ett par äldre kvinnor. Jag var så är allting lite annorlunda: kläder, mat, Svenskarna är så snälla mot alla andra att säker att de var lärare i skolan. Jag pre- traditioner. de till och med kan sätta sig på andra senterade mig och frågade dem genast I Sverige när man gratulerar någon med platsen i sitt eget land. vilket ämne de undervisar i. Min fråga någonting säger man till exempel: Grat- Det är otroligt svårt att sammanfatta framkallade skratt och förvåning, efter- tis på födelsedagen, God Jul eller Gott alla de kulturella ’’konstigheterna’’ jag som de var elever liksom jag. Det var en Nytt År och det räcker, men för mig har upptäckt här i Sverige. I jämförelse lite pinsam situation. känns det som om det inte räcker att bara med Rumänien är Sverige ett helt annat I mitt land tänker man lite annorlunda. säga grattis ock punkt. I Moldavien mås- land; maten är annorlunda (man kunde Äldre människor tror att de är för gamla te man säga minst 10 saker som man öns- skriva en hel bok om alla de olika såser- för att börja lära sig något nytt, börja kar till den personen som man gratulerar na man äter i Sverige, eller om hur med en ny utbildning eller ge sig hän åt eller när man tackar någon. svenskarna inte har några problem med sin hobby. De tror att deras tid är över så I Sverige betyder familj mamma, pap- att blanda smaker o.s.v.), kollektivtrafi- de har inte tillräckligt mod att anmäla sig pa och barn. I Moldavien betyder familj ken är annorlunda (vad händer om man till en skola eller till någon kurs. mamma, pappa, barn, mormor, morfar, inte har ett kontokort - får man inte åka Här i Sverige är det totalt annorlunda! farmor, farfar, moster etc. I Sverige är buss då?), men det som gjorde den här Varje person har möjlighet att utveckla man mer van att bestämma själv, i mitt kulturella chocken överkomlig var det sig eller försöka något nytt i livet! Man land brukar man bestämma med hela fa- naturliga sätt på vilket människorna be- är aldrig för gammal för nya utmaningar! miljen. tedde sig bland alla dessa konstigheter. Nu håller jag med om det! Nästan alla svenskar äter ost och smör- Känslan att allt det här är normalt för nå- gåsar tillsammans med alla typer av mat, gon gjorde allting lättare att hantera. och lingonsylt med kött. Från början var Sverige blir vackrare genom dessa kon- det konstigt för mig, men efteråt när jag stigheter och som invandrare i Sverige

18 LiteraturSpracheSchwedisch i Hamburg Svenska Kyrkans café i Hamburg var Elisabeth Bengtson-Opitz platsen för den andra litteraturkvällen i Professor Elisabeth Bengtson-Opitz är raden av svenskspråkiga arrangemang född och uppvuxen i Göteborg, där hon under namnet LiteraturSpracheSchwe- studerade språk och tog en magisterexa- disch som Annette König och Carina men i engelska, tyska och spanska. Se- Middendorf (se nedan) med stöd från bl a dan studerade hon sång i Freiburg och Riksföreningen Sverigekontakt planerat tog examen i ett flertal sångrelaterade och genomfört. Tisdagen den 30 mars ämnen. Sedan 1988 är hon professor på samlades litteraturintresserade, svensk- universitetet i Berlin och sedan 1993 talande människor för att lyssna på en lit- också på högskolan i HH. Hon har ut- terär läsning av sångprofessorn Elisabeth vecklat ett sångpedagogiskt koncept som Bengtsson Opitz. Elisabeth Bengtson-Opitz läser ur Selma heter ”anti-aging-für die Stimme” som Lagerlöfs ”Kejsarn av Portugallien”. hon också ger kurser i. Upplägget för kvällen, efter ett manus av Foto: Angela Oswald litteraturvetaren Annette König, var att Annette König Elisabeth Bengtsson-Opitz läste valda aktuell. De upplästa textdelarna fokuse- Litteraturvetaren Annette König arbetar delar ur romanen och Carina Middendorf rade på torparen Jans kärlek till dottern, sedan 2003 som litteraturarrangör och fyllde ut luckorna däremellan med berät- men det finns flera andra teman att titta kulturförmedlare. Hon fungerar som ini- tande text så att hela romanen hanns med närmare på, till exempel förhållandet tiativtagare, skriver koncept, organise- under de två timmar som läsningen på- mellan Jan och Kattrina och om torparli- rar, anordnar både uppläsningar och kul- gick. vet som var tätt sammanbundet med hus- turtillställningar för barn, ungdomar och De flesta svenskar känner väl till bondens. vuxna. Detta gör hon på så skilda ställen Selma Lagerlöf, och även om de inte läst En av deltagarna var Maria Alscher- som i skolor, på bibliotek, i vardagsrum, hennes bok Kjesarn av Portogallien så är Scheunemann, som via Svenska Inten- i bokhandeln, i kyrkor, på kyrkogårdar, det många som sett Lars Molins filmati- sivs nyhetsbrev fått information om läs- på teatrar och i flera av Hamburgs kultur- sering från 1992. Där gestaltade Ingvar ningen. Maria är uppvuxen i Hamburg hus. Annette König lever med man och Hirdvall torparen Jan i Skrolycka som med svensk mamma och tysk pappa och son i Hamburg. blir sjuk av längtan efter sin älskade dot- talar svenska. Hon brukar inte delta i läs- Information och kontakt: ter, Klara Fina Gulleborg. För att kunna ningar så ofta, men tyckte att detta ar- www.koenigpr.de skicka pengar till föräldrarna i den fat- rangemang lät spännande. tiga skogsbygden flyttar dottern till – Det var en trevlig kväll. Historien Carina Middendorf Stockholm, men när hon inte hör av sig var verkligen gripande och kombinatio- Efter att ha jobbat som socionom i hamnar Jan i Skrolycka i en drömvärld nen av att läsa ur och berätta var ett bra Sverige sedan 1990 och Tyskland sedan där dottern har blivit kejsarinna och han sätt att föreställa sig boken, säger Maria 1993, startade Carina Middendorf 2003 kejsare av det fiktiva riket Portogallien. Alscher-Scheunemann. företaget ”Svenska Intensiv-intensiv Som kejsare ifrågasätter han tidens och Hon säger vidare att hon gärna skulle schwedisch lernen” i Hamburg. Där un- traktens sociala hierarkier och gör saker komma på fler svenska läsningar. dervisar hon i svenska och översätter och som inte passade sig för en fattig torpare. Det kommer Maria Alscher-Scheune- tolkar mellan tyska och svenska. Ibland Romanen utspelar i Selma Lagerlöfs mann och alla andra svensktalande i skriver hon artiklar och håller föredrag Värmland i mitten av 1800-talet, och ut- Hamburg att få tillfälle att göra till hös- om Sverige. Carina Middendorf lever gavs 1914 och blev redan då uppskattad ten. Då fortsätter Annette König och med man och två barn i en tvåspråkig fa- av såväl kritiker som publik. Carina Middendorf att anordna svenska milj och är aktiv i flera av de svenska Det var verkligen inte lätt att välja ut läsningar. nätverken i Hamburg. de textdelar som skulle läsas. Hela berät- Ett varmt tack till Riksföreningen Information och kontakt: telsen är så fantastisk och fortfarande så Sverigekontakt för ert ekonomiska stöd. www.svenskaintensiv.de

Tricorner, tschakåer, papachkor och kraschaner. Pynt och signalsystem

Det började med en tidningsbild på ung- liska färger, skärp och knappar, ordnar dagnisslan översatt Caesars De bello gal- erska herrar i grupp med uniformerande och band? Agraffer och örnar, falkar och lico. På Bayeuxtapeten som visar eröv- huvudbonader med fjäder. Och sen dök duvor, liljor och lejon – kort sagt: em- ringen av England 1066 finns målade det upp i en skrivbordshög en gammal blem och symboler? sköldar med hög skrämseleffekt. Under bild på Gustaf V från 1893 med mycket Det handlar om statussymboler förstås, medeltidens tornerspel bar riddarna sina bling-bling, klädd i hermelinbrämad stats- synlighet, förstoring, grupptillhörighet. tillbeddas slöjor eller andra klädesplagg dräkt med svarta svansspetsar. Heraldik, emblematik och numismatik som färgsymboler – utom Svarte Ridda- De teckentydningsfrågor som formera- ger en del bakgrundshistoria. Fälttecken ren som hade svarta strutsplymer på hjäl- de sig är följande: fanns hos perserna på Cyrus tid, i det men. Emblematikens beskrivna historia Varför pryder vi människor (mest gamla Egypten, i den romerska hären – sträcker sig från 1500-talet till dagens manliga sådana) oss med tränsar och signum och standar för truppers sam- logotyper. epåletter, fjädrar och ägiljetter, galoner manhållning och identifiering. Det vet ju De pragmatiska svaren ger sig alltså och snören, stjärnor och rosetter, symbo- alla som har läst Asterix eller under tan- lätt – det var viktigt att kunna skilja mel- Æ 19 lan vän och fiende, även i dimma, man Eller bara för att vara längst, störst, måste även nutilldags vara säker på vem vackrast. Montezuma var tidigt ute. som är jägare och vem som är älg, det Så ett annat signalsystem: märken, finns mycket pynt som är skyddande och ordnar och medaljer – ”runda, ibland praktiskt, remmar och gehäng. Men i det fyrkantiga myntliknande metallstycken slutande 1700-talets revolutions- och na- vanligen av guld, silver eller brons.” Se- poleonkrig börjar det excelleras i fantasi- rafimerordnar, Medjidijeorden, Malte- fulla markörer av annat slag. Sabelfäs- serkors, Strumpebandsorden, Nordstier- tena får tofsar, uniformerna blir allt prå- neorden, Vasa-, Svärds-, Elefantordnar. ligare, man finner puffbyxor och små Det finns massor. Alla med förkortningar kjolar, fischyer och revbenssnören, hu- och med miniatyralternativ till kavaj. vudbonaderna blir allt högre och prydda Alla med intrikata regler för bärande, hur med plymer, fjädrar, ståndare och pom- och när och var och hur många på en poms. Det spanska schweizer-regemen- gång. Det anses till exempel inte lämp- tets musketerare har en flera decimeter ligt att bära fler än fyra kraschaner samti- hög ståndare, den överträffas dock av digt på vänstra bröstsidans nedre halva. den franska kamelkårens under det egyp- Maximalt ett storkorsband, tre halsteck- tiska fälttåget och kejsargardets ryttare, en, fyra kraschaner. Åtta miniatyrer är det ryska dragonregementets underoffi- övre gräns. Blanda inte! Håll koll på si- cerare hade en huvudbonad som bär vis- Sitting Bull. denbandens bredd! Status och synlighet, sa likheter med en paralyserad pingvin. någon? Rotaryhjul, partimärken, skol- Pickelhuvor och björnskinnsmössor läg- och pennor, flugfiske och min dunkudde. slipsen, fotbollshalsduken – å, en i gäng- ger ett försvarligt tillskott till sin bärares Eller till och med som postmarkör för et! längd. Preussisk kask med björnskinns- snabb leverans – fram till 1870 kunde Krönikören har genom åren endast bu- förhöjning skulle med ett västkustskt dia- krono-, soldat- eller klockarbrev förses rit det gula märket från 1980: Kärnkraft lektuttryck kunna betecknas som ”tve- med fjädrar i sigillet. Men varför bära nej tack, den vita handen Rör inte min sovling”. dem på huvudet? Alla dessa strutsply- kompis och Majblomman. Och – vid när- Och så var det detta med fjädrar. Att mer, plymascher, fjäderskrudar, fasan- mare eftertanke – en liten lunnefågelpin fåglar har behov av igenkänningsmarkö- fjädrar i jägarhattar av konturfjädrar – el- för att markera islandsnärhet. Bror min rer, skydd för värme, kyla och väta är en ler rättare beskrivet döda hornbildningar hävdar ett barndomsminne med åtta sim- sak. Parningssynlighet, påfågliga beteen- bestående av spole, skaft och strålar – borgarmärken. Men aldrig fjädrar! den eller tjäderleksshow-off kan man ha egentligen ett slags avancerade kräl- förståelse för. Så även praktisk mänsklig djursfjäll, som används heraldiskt eller Ulla Berglindh användning av fjädrar till dammvippor emblematiskt eller estetiskt. [email protected]

Till Tyskland 2–7 november 2010

I år råkar den 6/11 infalla då många sko- fritt museum på Museumsinsel. och följande dag återvänder via Rostock lor har höstlovsvecka, så vi griper tillfäl- Resan – som går med buss från Göte- och Gedser till Kastrup, Malmö och Gö- let och arrangerar en subventionerad stu- borg, Malmö och Kastrup – fortsätter se- teborg. dieresa till Tyskland för historieintresse- dan till Luther-Haus i Wittenberg och Som föreläsare under resan möter vi rade. På vägen till Lützen stannar vi i därefter till Leipzig, den fredliga revolu- Frank Britsche från universitetet i Leip- Wittstock och besöker museet om Tret- tionens stad, med besök på Stasimuseet zig (den fredliga revolutionen 1989), lit- tioåriga kriget och får förstahandsinfor- ”Runde Ecke”. Den sjätte november bör- teraturvetaren och journalisten fil.dr. mation om undersökningarna av slagfäl- jar vi med en promenad över slagfältet Barbro Eberan, Hamburg (den tyska tet och utgrävningen av en soldatgrav med den tyske arkeolog som leder de ak- skuldfrågan), författaren och professorn från 1636. Nästa anhalt blir Berlin med tuella undersökningarna där, för att se- vid Försvarshögskolan Lars Ericson besök hos en parlamentariker i Bundes- dan närvara vid minnesstunden i det Wolke (30-åriga kriget), arkeolog Anja tag, en förmiddag på Geheimes Preußisches svenska kapellet, kransnedläggningen och Grothe (slaget vid Wittstock), histori- Staatsarchiv, lunchföredrag på Cecilien- det traditionella tårtkalaset på ”Roter kern och borgmästaren i Lützen Maik hof i Potsdam och ett par timmar för val- Löwe” innan vi kör norrut till Wittstock Reichel (Tyskland idag), slagfältsarkeo-

20 logen André Schürger (utgrävningarna i seumsinsel), föreläsningar, guidningar Lämna följande uppgifter förutom Lützen) samt dr.phil. Inger Schuberth och tolkning. Resan arrangeras av Riks- namn, adress, telefonnummer och som talar om Lützenminnet och preus- föreningen Sverigekontakt och Stiftelsen e-postadress: sisk historia. Lützenfonden. Personnummer och passnummer Priset 7 500 kronor inkluderar resa i (behövs för att komma in på Bundes- modern buss, färjor och broavgifter, fem Bindande anmälan till Riksföreningen tag!) övernattningar på bra hotell i delat Sverigekontakt, Box 53066, Önskemål om enkelrum dubbelrum (enkelrumstillägget kostar 400 14 Göteborg, eller med e-post till Faktureringsadress. 1 200 kronor), fyra ”tyska luncher” och [email protected] För intresseanmälningar och informa tre kvällsmål, inträden (utom på Mu- senast den 27 september 2010. tion, ring gärna Sonia Linusson på telefon 031-81 86 52.

Skogsmulle besöker Island I den lilla skogen Heidðmörk cirka två I slutet av januari kom Sagotanten till mil öster om Reykjavík får små barn be- biblioteket i Nordens hus och läste för sök av Skogsmulle varje vår. Det är barnen. De fick slå sig ner på kuddar i en Svenska föreningen på Island som ar- myshörna, höra om Alfons Åberg, Pippi rangerar en trevlig utflykt för de mindre Långstrump och Emil i Lönneberga. barnen. Och i februari så var det dags för Svenska föreningen har sin egen mark, Barnfilmsfrossa med svensk film. Alla kallad ”Svedala”, där vi samlas varje maj barn och vuxna var välkomna till för att se till vår skog. Vi planterar träd och för några år sedan sattes vitsippor ut, som normalt sett inte växer på Island. Vi grillar korv och pinnbröd. Och så kom- Svenska föreningen på Island är en mer alltså Skogsmulle på besök och lär ideell förening som grundades år 1954 barnen att: och som för närvarande har 150 familjer – upptäcka och uppleva naturen med som medlemmar. Sveriges ambassadör sina sinnen är hedersmedlem. Ett tiotal aktiviteter – se tecken i naturen och känna trygg- för vuxna och barn anordnas varje år het i naturen med följande syfte: – veta hur man ska vara klädd i naturen – ha roligt tillsammans – kunna Skogsmullesången och känna igen Skogsmulles vänner Nordens hus för att se fina kortfilmer – vara rädd om naturen som Bolibompa, Myror i brallan, Alfons Det här arrangemanget är bara ett av Åberg och 5 myror är fler än 4 elefanter. flera under våren 2010 där Svenska för- Därefter var det dags för Påskpyssel i eningen i samarbete med Nordens hus Föreningen Nordens lokaler. Det fanns vill satsa på barnaktiviteter och i lekfulla tillgång till både färgglada fjädrar och former stärka det svenska språket och påskris och möjlighet för de små påsk- kulturen. kärringarna och påskpojkarna att pyssla och måla ägg. Midsommar kommer att firas tradi- – att förena svenskar och andra tionsenligt utanför Nordens hus med svenskspråkiga personer med svensk krans- och stångklädning. Smörgåsbord anknytning och intresse för Sverige med sill, potatis och dess tillbehör av- – att tillvarata, vårda och värna samt njuts. Det bjuds svensk jordgubbstårta informera om svenska traditioner, till efterrätt. Vi avslutar med dans kring seder och bruk stången med sång och lek. – att inte drivas vinstgivande utan eventuella överskott skall komma medlemmarna till godo enligt års- Åsa Bergdal, ordförande mötet eller styrelsens beslut [email protected]

21 Lösningen till förra korsordet.

KAN 7 STÄLLDE VILL FRUSEN TRÄFIBER- LLORET DE... KAN MAN GÅ KAN ROPAS HAR C-VITAMIN TEKNIK BYRÅ VARUKOD EN SJÖFART BINDEORD TITEL DEN

ENE FICK MAN DEN SKIVA AN-

SPE- A L ANDRE KORT I N A S I T E NA I LA UPP MED YRKE GRUNDÄMNE M O N N K O F " " KORT BRIT- K VAR TISKT MYNT R VÄXTE RULLA Å N G B A N Y T T A N O R DE UPP? L H C Ordet vi sökte i förra korsordet S M BLIR LOLLA YRKE 6 1 EN KORT LENA DÄRI KAN GÖR KAN TVIVLARE

MAN HOS METAS

”Vatten i långa banor” var PLUSGRAD. ONT IN- N

MED V A N DEN O R GJUTAS H O P P H I " L TIDEN ANDRE TAL I TAL I GILLAR 5 FÖR- FÖRBUND S DEN B K LEJON ANDRES SNÅL U R Å G N U J O H N N F A H I KAN SLIPAS FÖRNAMN N T BORT D T VÄV- OCK- K NADS- SÅ Ä Pristagare: FISK FLICK R NYBILD- P O L Y P cs N NAMN ETT I K V S N E S NING MÅTT E Håkan Killius, Partille ÄGDE GJORDE MAN MYNTENHET F KAN SAAB YRKE VID MASSAGE? Å SNÖ P P HOS G E N J R N T Lars Nygårds, Huddinge BILDA G L O DEN ENE I Ö G N A S KAN GURKA G " VAD SKILJER KAN GAMMAT 8 G A HEM- LÄGGAS R U Kerstin Sundborn, Tjuvkil K DEN ENES I DERAS MAN LAUDATUR D M A K LIG F FÖRNAMN J Ö A U Ö R R T I EFTERNAMN? SÄGA A D O A A S M FLÖDEN VREDE PÅ BÅT ÄR INTE OENSE 2 VILL VÄNNER KORT PÅ KORT KAN DAN- ELLER MAT SÖR Grattis! GÅ T GLÄDJE S I N N E S R Ö R E L S E E K Å ÄR EN KAN KAN SAMER BO I G HÅRT NAMN FÅ- SÄLLSYNT OCKSÅ VIKT GUDOM

PAPPER VARA Riksföreningens priser I G E EN

F E N I K L T R U T E N OAS E D E N A R S kommer med posten. T N 3 V VAR FINNS BOR VISSA FÅR SMÅ KURT HAR I GRAVMONU- I NU

NORD

BOK R U T K N S L Å T MENTET HOS F L I P S T A D A DEN ANDRE? I KORT AM. KORT FÖR KUNG K K TAR KAN PRESIDENT OU PÅ PÅ VÄL NÄMNDE MAN R N TV

BRITTEN? T E R A S T FÖRR PÅ F D R G A FOTO I TAK T G KAN SA- Ö INTE RO- TON 4 S KER TAS I Ä KORT N LIGT ATT... PAN- Januari ÖNSKAN S T M A N E R O S A K B E DE- F A R S O T 2010

T A MI

SÖDERS HJÄLPTE DE HÖJDER TILL VID Ä T ÄR EN AV T E E R BYGGANDET G Ö T A K A N A L MÅNGA AV

Nedanstående foto finns i Riksföreningens ägo. Alla foton kommer senare att kunna beskådas via Riksföreningen Sverigekontakts hemsida

Konstruktör: Conny Stoopendahl HEJ TÅGÄLSKARE, NU ÄR DET DIN TUR Foto: Okänt

SPELBOLAG KAN JOURNA- EN STRÅ KAMP VALUTA TROST0LLE FÅGEL STIRRA RENAR KAN MAN

ESTNISKT LIST KALLAS BEVARA LINJE FÄRJE- VARA FÖRNAMN cs GICK VI PÅ STADSBON " SOM BARN EN GICK INTE 3 KORT ÄR NOG SVERIGE TÅG- HELT GALEN? TILL I ÅR LINJE DRA- OKÄND GRE- OROSHÄRD GOS APRIL DRYCK B VE PÅ SIN KOM- 2010 Y PIS TID 6 RINGDE HEM EN TYSK AVBILD- POMADA STATSMAN NING

BESTÅR LITEN RELIK CAROLA " AV HÅLLER EN NAMNET LITEN T GUN STOOR OKEJ BEHAN, FÖRF. ÄLD- R EN SANKT RE KORTSPEL Ä PÅ AVISA C VEN K

KAN L ETT LOK SOM UNIK 5 LEV GUD ÄR KÄR TALSÅNG MAN ETT SÄTT HEYER- U DRAR MYCKET I VATTEN HJÄL-

KOM- DAHLBOK G

OCH MÅNGA TE MA TILL SPORT N

S ÄGER TIDNING KALLAS EV. KALLT VATTEN 7 " VID F O OBS SLADDBARN KÖPENHAMN Y R R SOLO T S NU- VAR STOR UPP- L MERA BRANSCH A LOPP SALE TIDIGARE N T LAG MED 71 1 REGLAD HÄR 2 FRANSK KUNG BARN- STÅHEJ EN KORT YRSEL SPRÅK BIL N KORT UNG- ATT LAGA I B YTA E GIFT DOMS TID- Å RING-

K FÖR NING D LIK A BUND SANKT KORT A FÖR MYCKET J D BÖRDA KORT- ETT A J STOR- AV L U LEK 5 U R

HÅLLS 8 KORT VIKT 4 FISKEN PREP. BUSKE RYTMEN I

Lösningsordet i de BLÅ numrerade rutorna utgör tävlingssvaret. Vi letar efter ett land på jorden som numera har närt någon ur sagans värld, konstigt nog. Vem då? Tre vinnare får en bok ur föreningens boklager. Adress finns på sidan 3 i tidningen. Ett annat alternativ är att mejla lösningsordet till [email protected] Lösningen oss tillhanda senast 15 augusti 2010. Märk kuvertet eller notera ”Tävling 5”. Lycka till. 22 7JMPUTBSEJHTjLFSU JIBNO*BMMBWjEFS

Hos Sveriges största och äldsta stiftelseförvaltare är du i goda händer. Som kund får du tillgång till en bred expertis och unika kunskaper inom hela stiftelseområdet. En skräddar- sydd och professionell förmögenhetsförvaltning gör att du alltid kan känna dig trygg.

Om du har en privat förmögenhet kan vi dessutom erbjuda en personlig förvaltare och experthjälp inom de flesta områden som rör din ekonomi. Inom Private Banking erbjuder vi dig personliga lösningar, finansiell helhetssyn och professionell förvaltning.

Vi erbjuder dig vår tid, vår kunskap och vårt engagemang.

Kontakta oss på Institutioner & Stiftelser Telefon: 031-62 25 16 E-post: [email protected]

Välkommen!

23 SVERIGES LEDANDE INTERNATSKOLA

Gymnasie- och grundskoleutbildning åk 7-9. Utbildning på svenska eller engelska. IB-program sedan 25 år med mycket goda resultat. Mångfald av fritidsaktiviteter. Nära kontakter med högskolor och näringsliv.

SIGTUNASKOLAN HUMANISTISKA LÄROVERKET Telefon: +46 8 592 571 00 24 www.sshl.se