n kultur Redaktör: Gabor Hont 08-790 34 80 [email protected] Foto:TropicalsTop ROTKNÖL Rotknölen av mexikansk sköldpaddsjams är oumbärlig för Mannen och rotknölen produktion av halvsyntetiskt som gav idén till p-pillret progesteron. etenskapens historia rymmer ett galleri började den 12 mars 1902 då han föddes på en gård av udda och egensinniga personer som utanför Hagerstown i Maryland. Som 16-åring be- kompromisslöst går sina egna vägar stämde han sig för att bli vetenskapsman, och vid 21 övertygade om sina idéers hållbarhet års ålder tog han en kandidatexamen i organisk kemi om de så har hela världen – eller njugga vid Marylands universitet och året därpå en magis- Vuniversitet och industrier – emot sig. I det här fallet terexamen i fysikalisk kemi. [1]. På väg mot sin dok- handlar det om Russell Earl Marker och hans ban- torsexamen vägrade han att gå några obligatoriska brytande framställning av halvsyntetiskt progeste- kurser i fysikalisk kemi eftersom han inte ville slösa ron som med tiden resulterade i en kaskad av nya lä- bort tid på något han ansåg sig redan kunna. Det blev kemedel mot till exempel astma, reumatism, ämnes- FORSKARE en schism; universitetet vägrade att specialanpassa omsättningssjukdomar, brännskador, allergier, can- Russell Earl hans studier och han varnades för att i evig tid få sit- cer och allvarliga infektioner. Markers arbete lade Marker, som ta och analysera urin om han inte följde regelverket. också grunden för lanseringen av p-piller på 1960-ta- han såg ut un- Marker lyssnade inte på det örat – i stället lämnade let och infriade den mångtusenåriga önskan om der sina år vid han universitetet utan att avlägga någon doktors­ barnbegränsning. Pennsylvania examen. År 1987, drygt 60 år senare, utnämndes han Marker var en minst sagt särpräglad personlighet, State University emellertid till hedersdoktor vid Marylands universi- excentrisk och besvärlig, men också en intuitiv och 1934–43. tet för sina epokgörande insatser. genialisk kemist som »sprutade« ur sig vetenskapli- Därefter arbetade han något år på Ethyl Corpora- ga artiklar, och skrönorna kring honom är många. tion, där han utarbetade oktansystemet för bensin [1]. samt utvecklade metoder som motverkar att motorn Det finns också en alldeles sann historia, och den hackar. 1928 tröttnade han på kolväten och struk- läkartidningen nr 35 2010 volym 107 2025 n kultur

12 mg kvinnligt östradiol, och så små mängder kom man inte långt med i kliniska sammanhang. Det var därför en bedrift när Marker 1937 isolerade 35 g pro- gesteron ur ett extrakt av urin från dräktiga ston och kor, då den största mängd världen någonsin sett. Progesteron är i det här sammanhanget en nyckel- substans för framställning av binjurebarkshormo- ner, sexualhormoner och p-piller.

edan 1920-talet visste man att många växter innehåller steroidföreningar där molekylen består av en sockerdel (glykosid) och en ste- roiddel (sapogenin). Man kände också till att S»naturfolk« världen runt hade ingående kunskaper om läkeväxter, till exempel sådana som kan bota ste- rilitet, hindra befruktning, framkalla abort och lindra menstruationssmärtor. Marker insåg att det var möjligt att »skräddarsy« sådana föreningar så att de liknade djurhormoner genom att först avlägsna sockerdelen i molekylen. Den återstående delen, sapogeninet, kunde därefter användas för framställning av halvsyntetiskt pro- gesteron, och 1938 isolerade han en lovande sapo­ genin, sarsasapogenin, ur sarsaparill (Smilax sp), som dock inte visade sig vara kommersiellt gångbar. Marker var också klar över att vissa arter i släktet Dioscorea (jams), var den mest lovande källan till råmaterial då flera arter innehåller en lämplig sapo- turformler och började på Rockefeller Institute för METOD genin, nämligen , och att många av dessa att syssla med grundforskning. 1934 slutade han Tillvägagångs- växter länge använts i indiansk folkmedicin. plötsligt efter ett meningsutbyte. Därefter vändes sättet för fram- Han gav sig ut på omfattande forskningsresor i hans håg mot steroidhormoner, och han tillträdde en ställning av Mexiko och sydvästra USA för att hitta en lämplig professur vid Pennsylvania State College, en tjänst progesteron ur art, men trots att omkring 400 arter undersöktes som finansierades av läkemedelsföretaget Parke- diosgenin utar- fann han inte det han sökte. I slutet av 1941 fick han i Davis. betades av en botanisk skrift syn på en bild av en lovande art Russell E Marker i slutet som växte i Veracruz nära Orizaba i Mexiko. Han for idpunkten kunde inte ha varit bättre, för av 1930-talet. dit och fann växten, som på lokalt språk heter cabeza vid denna tid låg hormoner verkligen i de negro (svarthuvud eller sköldpaddsjams (Diosco- forskningens frontlinje. Flera var redan rea mexicana), då rotknölen har liknats vid ett sköld- kända och användes kliniskt. Redan 1902, paddsskal. Utan tillstånd att samla växter lastade Tsamma år som Marker föddes, isolerades sekretin av han två 25-kilos rotklumpar i väskor på ett busstak, William Bayliss (1860–1924) och Ernest Starling men vid framkomsten till Orizaba var de borta. Med (1866–1927) genom att de sprutade in ett extrakt av hjälp av lokal polis återfanns den största klumpen, tarmslemhinna i blodet, varvid de noterade att rik- som han sedan smugglade över gränsen till USA. Ur ligt med bukspott insöndrades ifrån bukspott­ den trodde han sig kunna utvinna något kilo proges- körteln. Det riktigt visionära var dock den slutsats teron. de drog av experimenten, nämligen att ämnen kan Marker hyste inga som helst tvivel om att hans insöndras och påverka organ genom blodomloppet idéer var hållbara och att det fanns råmaterial nog utan någon nervförbindelse. Dessa kemiska signal- för att framställa läkemedel som kunde hjälpa otali- ämnen döpte de till »hormoner« efter grekiskans ga människor. Ändå ville inget läkemedelsföretag »sätta fart på«. investera i projektet, framför allt inte i Mexiko, som Mycket riktigt upptäcktes också en rad hormoner nästan betraktades som ett u-land med dålig infra- som exempelvis gastrin, insulin, och kolecysto­kinin struktur och svaga industriella resurser. Dessutom (CCK). Den tyske kemisten Adolf Butenandt (1903– lämpar sig Dioscorea-arter inte för storskalig od- 1995) utredde till exempel könshormonernas kemis- ling, eftersom halten av diosgenin är högst efter 4–5 ka sammansättning, och 1929 isolerade han östron i år, och under tiden är odlingsjorden upptagen för ren kristallin form ur urinen från gravida kvinnor. annan gröda. Att forsla vilda ohanterliga klumpar på År 1931 framställde Butenandt och Leopold Ruzicka bortåt 50–100 kilo på dåliga vägar lockade inte hel- (1887–1976) testosteron och andro­stenon, oberoen- ler, för att inte tala om språkproblem plus det fak- de av varandra. År 1934 isolerade Butenandt proges- tum att amerikaner vid den här tiden var mycket im- teron ur gulkroppen, corpus luteum. För bland an- populära i Mexiko. Faktiskt blev Marker varnad för nat dessa insatser fick han dela Nobelpriset i kemi att fara dit. Nej, Marker förstod sig nog på vetenskap 1939 tillsammans med Leopold Ruzicka. men inte på ekonomi, menade man. Därmed, skulle Vid den tiden extraherades hormoner mestadels det visa sig, gick USA och läkemedelsföretagen där ur berg av slakt­avfall till mycket höga kostnader och miste om en mångmiljardindustri. med ett mikroskopiskt utbyte. Till exempel isolera- Man förstår Markers frustration, och i det läget des 15 gram androstenon ur 15 000 liter urin från insåg han att det »was for me to do it myself«. Han män och därefter lite testosteron ur tjurtestiklar. Ur lämnade tvärt sin tjänst vid Pennsylvania State Uni- fyra ton äggstockar från suggor fick man fram ynka versity, förberedde sin familj på att de inte skulle

2026 läkartidningen nr 35 2010 volym 107 n kultur

kunna ses på obestämd tid, och så reste han till Vera- cruz för att med egna medel samla in växten cabeza de negro. Enligt Margaret B Kreig, i boken »Gröna mediciner« (1965), hyrde han till att börja med ett övergivet krukmakeri, där han inredde ett proviso- riskt laboratorium: »Sedan begav han sig av till ber- gen med en gammal botanisk handbok, en spade, en machete och ett förråd av linnesäckar. Han tänkte gräva upp jamsen själv, om så behövdes« [2]. Han kunde bara några ord spanska, inget indianspråk, men lyckades ändå på något sätt lista ut var cabeza de negro växte. Med stor energi och handlingskraft skaffade han tillstånd av den mexikanska regering- en för att samla in jamsväxter. Han ordnade tork- ningsstationer och utbildade mexikaner i att bereda råvaran. Hans mål var att framställa progesteron, och Kreig skriver också att han, ivrig att nå snabba resultat för att kunna få ekonomiskt stöd, höll till i laboratoriet dygnet runt, sov på en brits och levde på konserver. Efter några månaders febrilt arbete hade han ett par kilo progesteron.

et finns flera versioner av vad som sedan hände. I en variant gav Marker sig i väg för att sälja sitt progesteron inslaget i två pa- ket, ett under vardera armen. Sant är att Dhan fick kontakt med två européer, Frederico Leh- man och Emeric Somlo, som ägde före­taget Labora- torios Hormona i Mexiko. Adressen fann han i en te- PRODUKT Efter att ha lämnat Syntex grundade Marker ett lefonkatalog under rubriken »Laboratorios«. Väl i Stor tillgång till konkurrerande företag, Botanica-mex, där han till- Lehmans arbetsrum ska Marker ha frågat hur myck- progesteron verkade progesteron. Företaget såldes sedan vidare et Lehman kunde tänka sig att betala för progeste- ledde till mass- under nya namn och omorganiserades. I augusti ron. Kanske 80 dollar per gram, blev svaret. Inför en produktion av 1949 publicerade Marker en uppsats i Journal of the mållös Lehman vecklade Marker ut ett paket med p-piller. Dröm- American Chemical Society, där han meddelade att ett kilo progesteron och sade i förbigående att han men om smidig han hade isolerat ett ämne, botogenin, lämpligt för födelsekontroll tillverkat det själv. Det var vida mer än hela världens var uppfylld. syntes av kortison. Substansen blev aldrig kommer- årsproduktion! Sedan öppnade han det andra paket siellt bearbetad, eftersom forskare på Upjohn funnit med lika mycket i. Två kilo progesteron till ett värde andra vägar där bakterier ersatte den kemin, men av 160 000 dollar! Nu betalade Hormona Laborato- det är en annan vetenskapshistoria. ries avsevärt mindre, då Markers progesteron vä- Omkring 1950 drog sig Marker tillbaka från kemin sentligt kom att förändra marknads­värdet. för att bland annat ägna sig åt antika mexikanska Lehman och Somlo såg en chans till ett lukrativt konstskatter i silver. Han fortsatte att bo i USA och samarbete, varför de erbjöd Marker att bli delägare i Mexiko. ett nytt bolag, och den 21 januari 1944 bildades före- Den 23 mars 1995 avled Marker, 93 år gammal, och taget Syntex. Där ledde Marker arbetet med att till- han hann få en hel del utmärkelser för sina insatser. verka progesteron från diosgenin. Redan under förs­ Bland annat har American Chemical Society och ta året producerades flera kilo progesteron, och från Mexican Chemical Society utnämnt hans insatser 80 dollar per gram hade marknadspriset i början av till en internationell milstolpe i kemins historia, och 1950-talet sjunkit till 48 cent. han har hedrats med en minnestavla vid Pennsylva- Det var emellertid »not a marriage made in nia State University’s Pond Laboratory, där han ut- heaven«, som Linda Raber skriver i sin artikel om vecklade och ledde arbetet åren 1934–43. Marker [3]. Efter en förbittrad dispyt om vinster och Det finns de som menar att cabeza de negro kan deras fördelning beslöt Marker i maj 1945 att klippa gälla som en av de viktigaste medicinalväxter som av alla band med Syntex och lämnade företaget efter någonsin upptäckts. Det får stå obevisat. Men i bara drygt ett år. National­encyklopedin är Marker inte ens om- Det var ett svårt slag för Syntex, eftersom Marker, nämnd. Där nämns för övrigt inte heller George som själv hade utfört alla nyckelsynteser, tagit med Rosen­kranz eller företaget Syntex. Hur kan man ha sig sina anteckningar och kodat kemikalierna. Pro- missat det? Däremot omnämns för sin blemet löste sig emellertid på ett lyckosamt sätt för insats inom steroidkemin och för utvecklingen av p- Syntex genom att de anställde en ung och begåvad pillret, vilket han förvisso är värd. ungersk kemist, . Under hans ve- Men det var Russell Earl Marker som startade det tenskapliga ledning utvecklades företaget. Jams­ hela. industrin kom att växa till en mångmiljardindustri och Mexiko blev det världsledande landet för fram- Inger Ingmanson ställning av steroider. Det var också på Syntex som kemist, biolog och författare kemisten Carl Djerassi framställde det första p-pill- ret 1951 med halvsyntetiskt progesteron som ut- gångsmaterial. läs mer Referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se

läkartidningen nr 35 2010 volym 107 2027 n kultur n recensioner Ojämlika samhällen har sjukare människor jämlikhetsanden komstskillnad – de 20 procent med Snedfördelning Därför är mer jämlika samhällen nästan all- högst versus de 20 procent med – raka vägen till tid bättre samhällen. lägst inkomst i 23 (tämligen sjukare sam­- 304 sidor. rika) länder och USA:s 50 hällen? Författare: Richard Wilkinson, Kate Pickett. delstater och (olika) Översättning: Lars Ohlsson mått på ohälsa och Förlag: Karneval Förlag; 2009. sociala förhållanden ISBN 978-91-85703-40-1. (förväntad livs- längd, barnadöd- lighet, fetma, psy- Det är litet speciellt att försöka recen- kisk sjukdom in- sera en bok, som fått omdömen som klusive missbruk, »antagligen årets viktigaste bok« skolprestationer, (Guardian), »djärv och fantasirik – en tonårsfödslar, analys med stor räckvidd« (Nature), mord, kriminali- »övertygande och chockerande« (In­ tet, social rörlig- dependent), »långtgående slutsatser het – vilket redovi- författarna drar, men bevisen är svåra sas både separat att säga emot« (Economist) och »en bok och som index där med idéer stora nog att förändra vårt varje problem har politiska tänkande« (Sunday on Times). samma vikt. Vad handlar det om? Försöksvis sam- manfattat i en mening: Den pensionera- Resultaten är väsentligen Foto: Colourbox de sociologiprofessorn Richard Wilkin- konsistenta – det finns klart Montage: Helena Åberg son och hans (unga) medarbetare Kate samband mellan grad av ekono- Pickett redovisar i lågmäld ton med ut- misk ojämlikhet och nivån på proble- gångspunkt från dels officiella lättill- men. Skillnaderna är stora mellan mer den tidigare konvergensen i dödlighet gängliga databaser från främst FN, och mindre jämlika samhällen. De ersatts av ökad divergens, samtidigt WHO, Världsbanken, dels egen mång- finns inte bara mellan högrisk- och lå- som en stor global omfördelning skett årig uppmärksammad forskning av för- griskgrupper utan berör alla befolk- av inkomster, där dock eventuella sam- fattarna och andra (396 vetenskapliga ningsskikt, även de välbärgade – den band mig veterligen inte har presente- referenser inom folkhälso­området, so- stora majoriteten skadas vid ökad rats. Författarna betonar att inkomst- ciologi och olika medicins­ka discipli- ojämlikhet. Sverige och Japan ligger väl skillnader inom länder kan reduceras ner), ett omfattande vetenskapligt stöd till trots stora skillnader i kultur och på olika sätt, via bland annat skatte- för att det finns ett klart samband mel- skattepolitik. I USA (och många i-län- och/eller lönepolitik, samt pläderar för lan ekonomisk ojämlikhet i länder och der) har inkomstskillnaderna ökat de mer demokratiska ägande- och besluts- olika mått på ohälsa och sociala pro- senaste 30 åren, men inte i Japan. Ned- former i arbetslivet. blem. Författarna presenterar också gången i förväntad livslängd var 1989– delvis vetenskapligt underbyggda för- 1995 störst i de östeuropeiska länder Min bedömning är att detta är en myck- slag på bättre samhällen och en bättre där inkomstskillnaderna ökat mest. et betydelsefull bok, där analyser och värld med friskare och lyckligare män- Den viktigaste medierande faktorn bedömningar samt flera förslag är ve- niskor. mellan inkomstskillnader och ohälsa tenskapligt väl underbyggda. En given kan vara den självupplevda sociala po- begränsning är att länder i Asien, Afri- Inledningsvis presenteras uppgifter sitionen och trygghetsnivån, enligt för- ka och Sydamerika inte ingår, eftersom som visar att det inte finns något tyd- fattarna. De finner i detta stöd i annan data saknas. Det återstår att se om alla ligt samband mellan nationalinkomst forskning, och de diskuterar också al- sociala skikt får det bättre vid minskad och förväntad livslängd och lycka (en- ternativa förklaringar. Etnicitet och et- ekonomisk ojämlikhet, om nu någon ligt World Values Survey Association) i niska skillnader bedöms kunna bidra sådan kommer till stånd. Boken ger ett världens länder, så snart de till ojämlikheten men inte för- starkt vetenskapligt stöd för att inom uppnått viss national­ klara den. hälsopolitik och prevention plädera för inkomst. Chile, Costa Rica Kan skillnader i andelen minskade inkomstskillnader, något och Kuba (nationalinkomst med olika hälsorelaterade som också har stöd i WHO:s rapport cirka 50 000 kronor/invå- och sociala problem mellan »Closing the gap in a generation«. Re- nare) har ungefär samma länder förklara inkomstskill- kommenderas till läsning för alla, också medellivslängd som Tysk- nader, eller kan bakomlig- inom hälso- och sjukvård, och inte land, Storbritannien och gande faktorer till betydande minst till allmänläkare. USA, som har 4–6 gånger del förklara både ohälsa och större nationalinkomst. inkomstskillnader? Förfat- Anders Romelsjö Bokens huvudavsnitt tarna för ett övertygande re- professor innebär analyser av sam- sonemang om att detta är institutionen för folkhälsovetenskap, band mellan grad av in- osannolikt. På global nivå har Karolinska institutet

2028 läkartidningen nr 35 2010 volym 107