EN DEL AV DIREKTPRESS BILAGA TILL NUMMER 20 – 2015 reder ut några dåliga rykten

RYKTEN MUSIK TRADITION Myter om Berättar Hotet mot brottslighet hiphopen den svenska i Norra B sanningen? kulturen SIDAN 4-5 SIDAN 8-9 SIDAN 12-13

VEM SPRIDER RYKTEN OM BOTKYRKA?

■ En bilaga i samarbete med kampanjen ”Botkyrka Fördomsfritt”, Botkyrkabyggen och Mitt Alby MER BO HOS EN HYRESVÄRD SOM BRYR SIG! - Ställ dig i Mitt Albys bostadskö idag!

Mitt Alby är ett samhällsorienterat fastighetsbolag med fastigheter på vackra Albyberget. Nära natur, familjevänligt, fina utsiktsplatser och goda kommunikationsvägar. Säkra din plats i kön redan idag på www.mittalby.se. 2 BULLSHIT I BOTKYRKA

KONTAKTA OSS PÅ...... TWITTER: @Sodrasidan ...FACEBOOK: HEJBOTKYRKA Lokaltidningen Södra sidan SÅ TYCKER VI

Hur påverkas du av ryktet om Botkyrka? Denna bilaga har produce- rats av Södra Sidan med stöd av Europarådets projekt Communication for Integra- tion (C4i), där Botkyrka är en av 11 pilotstäder i Europa. Bilagan har även gjorts möj- lig genom stöd från bostads- Nina Adolfsson, Hallunda: Anders Magnusson, Daniela Stojkovic, Tumba: Mustafa Kulbay, Fittja: Inga-Lill Larsson, Tumba: bolagen Mitt Alby och Bot- – Det påverkar mig mycket. Grödinge : – Tidigare har ryktena fått - Ryktet berättar bara en – Jag har nog aldrig blivit så kyrkabyggen. Jag är stolt Botkyrkabo, – Jag skäms inte en sekund mig att känna mig otrygg. väldigt liten del av verklig- påverkad, men har man Bilagan är Södra Sidans men ibland vågar man inte för att jag är Botkyrkabo. Mina föräldrars oro har nog heten. Jag säger inte att sagt att man kommer från b idrag till antirykteskampan- säga var man bor för att När folk frågar för mycket påverkat mig också. Det har problemen inte fi nns, en del Botkyrka så undrar folk di- jen ”Botkyrka fördomsfritt” folk har en så konstig upp- säger jag bara ”ja, men det varit lätt att tänka ”shit, stämmer, men det är över- rekt från vilken del. Jag blir som startade i mars 2013, fattning om vår kommun. är väl långt ifrån lagom”, bäst att jag är försiktig, jag drivet. Själv påverkas jag glad av ”Lyckliga gatan” inspirerad av ett liknande och så skrattar jag. går i ett kriminellt område”. inte så mycket. som visar en annan bild. projekt i Barcelona, med m ålet att minska negativ ryktesspridning om platser och grupper i kommunen. Vad sägs om vi skulle Under projektet har forskare Okej att sjunga analyserat vilka rykten som psalmer på motverkar den sociala sam- prata med varandra? manhållningen och valt ut fyra teman (mer om det på å platser i Europa har en sådan blandning som Bot- skolavslutningen? nästa sida), som även är ut- kyrka – av nationaliteter, kulturer och religioner. På få Sidan 12 gångspunkten för d enna bi- platser fi nns samtidigt en sådan skarp uppdelning av F laga. boendet. Det är alldeles för lätt att fastna i sin ”egen” Inom kampanjen har det grupp och att bara prata med folk som har det ungefär Hur kriminellt ordnats ett antal diskus- som man själv. sionsträffar, föreläsningar I en sådan miljö – särskilt om samhället förändrats är Botkyrka och u tbildningar av ”antiryk- snabbt – frodas en del rykten och föreställningar om ”den tesagenter” i Botkyrka. Söd- andre”, de som inte är som ”vi”. egentligen? ra S idan har rapporterat om Sådana rykten kan stärka självkänslan i den egna grup- projektet tidigare, men tar pen, men de förvärrar också uppdelningen – och därmed nu ett samlat grepp om de skillnaderna när det gäller makt, tillgång till utbildning, Sidan 4 fyra frågeställningarna. jobb och andra resurser. Södra Sidans idé är att försöka skapa möten. I den här specialtidningen gör vi det med utgångspunkt från ett projekt, sponsrat av Europarådet, där Botkyrka kommun Kostar ”de” Ansvarig utgivare: tillsammans med forskare på Mångkulturellt centrum har Petter Beckman mejslat ut fyra särskilt skadliga rykten som ”försvårar ut- för mycket? vecklingen mot ett interkulturellt Botkyrka.” Reporter: Vi har tagit hjälp av en läsarpanel, vi har diskuterat med Så tycker Patricia Palma föräldrar, ungdomar, pensionärer, rektorer och politiker. partierna Och en sak har blivit tydlig: det hjälper att pra- Sidan 14 Trycks och distribueras som ta. ”Vi vill ju alla att samhället ska fungera”, en bilaga i Södra Sidan nr som en av våra intervjupersoner 20-2015 med en upplaga på säger. 61 800 ex. Rykten fi nns. Men de för- Förskolan svinner ganska snabbt när man möts ansikte mot an- fi xar kultur- sikte. krockarna Aki om Vad är Sidan 6 hiphop och ”svensk” förorten mat? Petter Beckman Sidan 8 Sidan 13 och Patricia Palma. ”Vissa tror att det är vilda västern” HALLÅ DÄR... Vilken är din bild av Bot- vi tre killar uppväxta i sam- kyrka? ”Jag är otroligt ma område som jag, som ... Michel Tornéus eliti- – Att den är precis där stolt över att kom- alltid ”reppade” Botkyrka drottare från Fittja som mitt emellan, det finns 100%. För mig betydde det gärna sprider Botkyrkas mycket knas det är det inget ma från Botkyrka, otroligt mycket. Att få vara varumärke ute i världen. snack om, men i det stora platsen har format stolt. Hur reagerar folk på att hela är botkyrkaborna ett mig till den jag är Vilka brister ser du idag? du kommer från Bot- hårt arbetande folk som job- – I dag finns det ett större kyrka? bar häcken av sig varje dag. i dag.” behov för ungdomarna, och Bara i mitt hus så visste jag inte bara av ungdomsgår- – Bilden av Botkyrka är gan- om fem olika familjer som platsen har format mig till dar. Vi har även problem ska blandad tycker jag, vissa drev egna restauranger, två den jag är idag. När jag var med idrottsplatser där tror att det är vilda västern med byggfi rmor och så vi- liten så var det som för kidsen kan få sysselsättning. här ute medan vissa förstår dare. många andra; allt jag hört Och vi behöver fler förebil- att det precis som på många Du har ofta synts i media om Botkyrka var bara nega- der som Nico Musoke i UFC andra ställen i Sverige, alltså med olika Botkyrka-plagg. tivt –kriminalitet, droger, eller Skådespelaren Leo att bilden av området är för- Varför? gäng och sånt. Men vi hade Razzak eller The Salazar vrängd, delvis på grund av –Jag är otroligt stolt över också ”The Latin Kings”. De Brothers. HOPP. Michel Tornéus växte upp i Fittja. Idag är han Europas medierna. att komma från Botkyrka, var stora förebilder! Här hade Petter Beckman bästa längdhoppare. ARKIVBILD: JOHANNES LILJESON BULLSHIT I BOTKYRKA 3 april–9 april 2015 3 TILLSAMMANS FÖR ALBYBERGET! - www.mittalby.se

NYTT SPRÅKNÄTVERK PÅ ALBYBERGET Mitt Alby startar 2015 ett språknätverk där grannar kan hjälpa varandra att översätta enklare information.

Ibland uppstår en situation när boende, på grund av VILL DU VARA MED? språkkunskaper, har svårt att ta del av viktig information Skicka ett mejl till [email protected] där du eller svårt att göra felanmälningar. För oss på Mitt Alby beskriver vilka språk du kan och hur vi kan är det viktigt att alla boende ska få tillgång till informa- kontakta dig. tion om både Botkyrka och samhället i allmänhet och om sin bostad i synnerhet. , j e H Vi på Mitt Alby talar samanlagt 15 språk så som spanska, italienska, arabiska, hindi, urdu, persiska och turkiska. Ibland saknar vi dock språkkunskaper och startar därav ett språknätverk där grannar kan hjälpa varandra att förstå och vidareförmedla information.

HJÄLP EN GRANNE, LÄR KÄNNA OCH TRÄFFA NYA MÄNNISKOR!

TILLSAMMANS MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 1 av 10 barn lever i en familj där det förekommer våld. Våld i nära relationer finns i alla delar av samhället, årligen kostar våldet minst 4,5 miljarder och varje år dödas över 20 personer av någon närstående. Gemensamt för dessa tillfällen är att grannarna ofta vet att våldet pågått.

Vi på Mitt Alby vill tillsammans med de boende förhindra våldet och har därför infört Huskurage, en civilkuragepolicy för att förhindra och stoppa våldet. Huskurage är ett initiativ som som startades 2014 av Peter Svensson & Nina Rung.

Tillsammans kan vi stoppa våldet!

Mitt Alby AB är ett samhällsorienterat fastighetsbolag som genom att bredda perspektivet och tänka innovativt, stötta lokala initiativ ich minska avståndet mellan boende och ägare, vill bidra att människor trivs och känner sig stolya över sitt bostadsområde.

Idag förvaltar Mitt Alby AB 1302 lägenheter på Albyberget sedan 2014. Vill du veta mer om oss eller ställa en fråga besök www.mittalby.se eller ring 08 - 684 221 10. 4 BULLSHIT I BOTKYRKA BOTKYRKA

Bland gangstrar och talgoxar 145 Röda linjen Norra B… Albyskogen matad med pistoler Om du inte är härifrån se upp när du går i natten, fördomar blir bekräftade, du blir rånad av blatten. RAPTEXT AV STOR OCH AKI Dåliga rykten påverkar alla nn Botkyrka är så kriminellt – speciellt För ett par år sen satte vi upp en holk ovan- för dörren på vår lilla uteplats hemma de norra delarna. Så lyder det vanligaste i Norra B. Den stod tom första ryktet, enligt forskarna. Överdrivet, tyck- sommaren och andra som- er läsarpanelen som har en enkel lösning: maren. Men i år har ett par mer kontakt över kommundelsgränserna! talgoxar valt att häcka i vår holk... Trots att Botkyrka inte alls FRANCES TUULOSKORPI (BLOGG) hör till landets mest brottsbe­ ”Man skulle skapa lastade kommuner förknip­ pas Fittja, Alby, Hallunda och en plats, typ mitt Norsborg mycket starkt med i kommunen, ett kriminalitet och våld på olika hus där man göra Så kan du bemöta internetforum, konstaterar Mångkulturellt centrums saker ihop.” forskare. vanliga rykten – Det finns delar i kom­ bättre än vanliga saker, som En grupp forskare på Mångkulturellt centrum munen dit föräldrarna inte Zhanna Zozulyak från Tul­ har undersökt vilka rykten som sprids om olika vill att man ska gå, där man linge uttrycker det. kommundelar och befolkningsgrupper i Botkyrka har tänkt ”shit, bäst att jag är Det är just därför program och som motverkar sammanhållningen inom försiktig, här är ett kriminellt som ”Lyckliga gatan”, som kommunen. Här är de fyra vanligaste ryktena – område”, säger Daniela Stoi­ visar nya och positiva sidor och hur forskarna bemöter dem. Patricia Palma kovic i vår läsarpanel. av Botkyrka, behövs. fram­ håller Inga­Lill Larsson i Beskrivs olika Tumba. Framförallt är det unga med – Men sen har vi hela gre­ Påstående: I norra Botkyrka är de kriminella. utländsk bakgrund som as­ jen med norra mot södra de­ Fakta: Botkyrka är inte landets mest brotts- socieras med brottslighet. len, att vi lever så segregerat. 1 belastade kommun. Brottsnivån i kommu- Aymen Abdulhasib från Alby Det skulle behövas fl er festi­ nen har inte ökat dramatiskt de senaste ser ett tydligt samband: valer och att man besöker åren. Norra Botkyrka är inte heller det mest – Just för att en stor del av varandras kommundelar, se brottsbelastade området i landet. Faktum Botkyrka utgörs av ”invand­ för sig själv att det kanske inte är att forskarna ser en koppling med den rartäta områden” har ryktet är som man tror. Åt båda hål­ överrepresentation som faktiskt fi nns med blivit så stort. Det är enkelt len, säger Mustafa från Fittja. att polisen tenderar att koncentrera sitt ar- att se skillnaden i hur man bete till specifi ka områden och vissa grup- beskriver brott i media. Om Gemenskap är viktigast per i samhället. en vit svensk begår brottet så Panelen enas om detta: ge­ är det alltid kopplat till psy­ menskapen skulle stärkas, SKITSNACK. Man borde inte bry sig om rykten, men de påverkar mer än man skulle vilja, tycker panelen. Varför blir det så? Vad kan man göra åt det? är några kologiska orsaker, men när en man skulle lära känna ”den av de frågor som panelen diskuterar. ”utlänning” begår brott andre” och många rasistiska kopplas det till kultur, reli­ fördomar skulle försvinna Påstående: Invandrares kulturer går inte gion eller bakgrund, säger om vi möttes mer. ihop med den svenska. han. – Man skulle skapa en 2 Fakta: Föreställningen om att vissa kultu- Övriga panelen håller plats, typ mitt i kommunen, rer är oförenliga är en idé som uppstod un- med: det som minoritets­ ett hus där man göra saker der 1800-talet i samband med nationalis- grupper gör förstoras upp. ihop, säger Oliver Brattfalk men och kolonialismen. Egentligen är alla Och ryktet om Botkyrkas från Norsborg. kulturer ”orena” och blandade redan från ”farlighet” påverkar alla, oav­ Men skulle folk gå dit? början, är ständigt under förändring och be- sett kommundel. Rädsla och feghet, kan stå i blandning då inga kulturer är helt isolerade. – Allting kryddas ju på i vägen, menar några. Särskilt minoritetskulturer anpassar sig all- medierna, men egentligen – Det är knappt man har tid till den rådande majoritetskulturen. visar medierna det folket vill tid för hemmet och barnen. se, säger Nina Adolfsson från Och de fl esta är bekväma och Hallunda. håller sig till sin cirkel, tyvärr, ”Bränder i Botkyrka” säljer menar Tara Charoensong från Hallunda. Men en festival då? Det Påstående: Resursfördelningen i kommu- NY KONTAKT. Fler gränsöverskridande möten behövs, det hän- ”Allting kryddas ju skulle vara en bra början, nen är orättvis, den norra delen får alla der nästan aldrig att man möts såhär, säger Aymen Abdul- på i medierna, men tycker alla i läsarpanelen. 3 skattepengar. hasib och Anders Magnusson och byter kontaktuppgifter. Fakta: Botkyrkaborna betalar inte särskilt egentligen visar mycket extra i skatt på grund av att kommun- medierna det folket invånarna i norra delen kostar mer än kom- Patricia Palma muniinvånanrna i södra delen, då den största vill se.” [email protected] delen av den extrakostnaden kompenseras Polisen: Fler måste säga ifrån! genom det statliga utjämningssystemet. Vad kan man göra för sig själv att det inte som begås. Vi anser att den att förändra ryktet kanske är som man HALLÅ DÄR... mest akuta frågan i området om att Botkyrka skul- tror. Åt båda hållen. Mikael ”Micke” Jonsson, är sysselsättning, arbete och le vara kriminellt? n Möten kan bidra till gruppchef för polisen, skola. Samhället måste kunna som arbetar i norra erbjuda ett alternativ till det Påstående: Det är synd att de svenska n Visa fl er berättelser, att man lär känna ge en ärligare bild, människor utanför sin B otkyrka sedan 2003. kriminella. t raditionerna förbjuds. Hur ser du på ryktet om Vad saknar du för insat- 4 Fakta: Det som räknas som svensk kultur som till exempel i tv- trygghetszon, på så vis att området skulle präg- ser av civilsamhället? och del av svenskheten har hela tiden varit programmet ”Lyckliga tror panelen att man las av mer brottslighet –Det är många som gör under förändring. Under 1800- och 1900- gatan”. kan skapa större ge- än andra platser? mycket. Men jag saknar att talet bestämde staten och eliten i samhället n Motverka segrega- menskap med andra. botkyrkaborna ska våga säga det som skulle ingå i den svenska kulturen. tionen. Fler evene- n Ett centrum i kom- – Som på alla platser fi nns det ifrån mer. Att vuxna och an­ Det fi nns t.ex. inga belägg för att någon, var- mang och festivaler munen. Bygga och personer som ägnar sig åt kri­ dra ungdomar sluter upp och ken offentlig eller privat aktör skulle förbju- som gör att vi möts of- skapa en plats, mitt minalitet, det ska man inte säger ifrån när de ser något dit att utöva den svenska kulturen i skolan. tare, även på vintern. i kommunen, ett hus n Besöka varandras där man kan göra sa- sticka under stol med. Men som är fel, som att röka inne kommundelar, se för ker ihop eller umgås. procentuellt så är det ju få i centrum, förstöra eller som ligger bakom de brott smutsa ner, så att de som gör KÄLLA: OM RYKTEN I BOTKYRKA, MÅNGKULTURELLT CENTRUM 2014. Panelens förslag: BULLSHIT I BOTKYRKA 5 Dåliga rykten påverkar alla RYKTESFORSKARE. Rykten behöver inte alltid vara helt falska, framhåller René León Rosales. FOTO: JONAS GRÖNVIK 9,7 ”Rykten talar procent av Botkyrkaborna uppgav 2011 att de utsatts för brott mot enskild per- son. Det kan jämföras med till känslorna” 13,5 procent för hela Stock- rar ofta negativa stereotyper. holms län och 16,9 procent HALLÅ DÄR... De kan rättfärdiga diskrimi­ i Örebro. ... René León Rosales, nering, få människor att forskare på Mångkultu- känna sig utpekade på grund rellt centrum, som har av var de bor eller deras bak­ undersökt hur rykten grund. Det hindrar män­ sprids och vilka rykten niskor att känna sig inklude­ som är vanligast i Bot- rade i samhället. 14,7 kyrka. Vad är egentligen Är rykten alltid osanna? brott per 100 invånare ett rykte? – Nej. Det finns en allmän anmäldes i Botkyrka 2012, SÖDRA SIDAN föreställning att rykten är fal­ jämfört med 21,3 brott per ska. Men ofta handlar det om 100 invånare i Stockholms – Rykten sprids ofta mun till en blandning mellan det som stad. Botkyrka kom på 7:e mun med syfte att övertyga. kallas sant och falskt. Rykten plats i länet efter bland Ofta finns det ingen tydlig består ofta av överdrifter som annat Sigtuna, Solna och källa. Man kan till exempel tar upp en aspekt men inte Huddinge. hänvisa till en kusins kusin en annan. Rykten tilltalar eller en vän som har en gran­ ofta känslor och övertygelser ne eller liknande. Rykten pre­ om hur det ser ut i samhället. senteras ofta som en alterna­ Därför kan det vara svårt att tiv förklaring till vad de motarbeta vissa rykten. o­fficiella källorna säger. Som Kan rykten motarbetas 16:e något som inte får sägas, som med fakta? plats kom Fittja på, av göms undan. Rykten kan – Om det är ett rykte som Sveriges 38 mest socialt också användas medvetet för inte kan stämma rent logiskt utsatta stadsdelar, om att uppnå ett syfte, som att så är det lättare att bemöta SKITSNACK. Man borde inte bry sig om rykten, men de påverkar mer än man skulle vilja, tycker panelen. Varför blir det så? Vad kan man göra åt det? är några man räknar antalet an- snacka skit om konkurren­ med fakta. Svårare är det med av de frågor som panelen diskuterar. ​ mälda brott per invånare. ten. rykten som består av en sam­ Hallunda-Norsborg kom på Varför bör vissa rykten manblandning där vissa delar plats 21 och Alby på plats motverkas? stämmer men andra inte. 25. Stadsdelarna Centrum – Genom rykten cirkule­ Jonas Grönvik och Öster i Landskrona, Skärholmen och södra innerstan i Malmö var de som låg i topp. En myt att medierna bara skriver dåligt om Botkyrka Antal anmälda Det finns en generell terande del av det som skrivs brott/100 invånare uppfattning om att ”det domineras väldigt mycket av bara skrivs dåligt” om nyheter som anses vara ”lite 2010 Botkyrka. 2010 började positiva” eller ”lite negativa”. Hela Botkyrka: 13,7 kommunen fråga sig, –Det är nyheter där kom­ Fittja: 15,0 stämmer det här? munen också fått gå in och Alby: 13,4 säga vad de tycker om saken, Hallunda/Norsborg: 14,5 Så man anlitade Opoint, ett säger Agnes Gidlund, PR och bolag som via mediaanalyser pressansvarig på Botkyrka ANDRA BILDER. Inga-Lill Larsson (till vänster) från Tumba gillar att Botkyrka börjar synas i 2009 kunde mäta hur bilden av kommun. mer positiva sammanhang, som i ”Lyckliga gatan” på tv. ​ Hela Botkyrka: 14,8 kommunen såg ut i verklig­ Kommunens reflektion Fittja: 17,5 heten. Man har analyserat enligt analysen är att det Alby: 14,4 mediernas rapportering om skrivs mer positivt än vad Hallunda/Norsborg: 14,6 kommunen och kommit ”folk tror” och mindre nega­ fram till att det mesta som tivt än vad uppfattningen är. Polisen: Fler måste säga ifrån! 2008 skrivs är varken positivt eller Det positiva är övervägande. så känner att deras rad om jag inte lika viktigt att få fråga, prata Hela Botkyrka: 14,2 negativt, utan neutralt. Res­ KÄLLA: BOTKYRKA KOMMUN attityd inte är ok. gjorde något, var­ och lära känna dem som bor Fittja: 15,5 Att inte acceptera, för blev jag stop­ i området. Alby: 13,3 Hallunda/Norsborg: 14,5 inte normalisera pad? Vi förklarar Hur jobbar ni med rela- n Botkyrka hör till de kommuner i länet som får skadliga beteenden att det är viktigt tionen till ungdomarna och mest uppmärksamhet i medierna, tillsammans är viktigt. att se över vilka ”fuck aina”-tänket som Antalet anmälda brott per 100 000 invånare är alltså med Huddinge, Haninge och Järfälla kommun, Många unga man umgås med, finns bland många unga? enligt årliga mätningar från Opoint. och vuxna i de att man kan bli –Vi jobbar bland annat generellt något högre i norra Botkyrka jämfört n Av alla artiklar som skrevs om Botkyrka 2014 norra delarna kän- ÖVERDRIVET. Tycker inblandad i saker. med ett projekt som heter med kommunen som hel- var 19 procent positiva, 17 procent negativa och ner att polisen har Micke att ryktet är. – Sen behöver ”Ge & ta”, där vi besöker alla het, men skillnaderna är resterande procent hamnar under kategorin neu- en större benägen- vi poliser också åttor i norra Botkyrka. Vi tral, lite positiv och lite negativ, vilket kommu- het att stoppa och visitera träffa alla vanliga skötsam­ presenterar oss, berättar om inte dramatiska och vissa år ligger både Alby och nen tycker är en bra balans. dem. Hur ser du på den kri- ma ungdomar från området. vårt arbete och kör rollspel n 19 av de 7 600 undersökta Botkyrkaartiklarna tiken? Vi kan, precis som vem som med ungdomarna där de får Hallunda/Norsborg under kommunsnittet. som handlade om brott. De kan jämföras med – Vi jobbar mycket med att helst, omedvetet bygga för­ ”spela polis” och så diskute­ 273 artiklar om politik och 170 om utbildning och förklara vårt arbete, svara på domar om människor eller rar vi mycket. KÄLLA: ”Att bemöta rykten i barnomsorg. KÄLLA: BOTKYRKA KOMMUN frågor. Varför blev jag visite­ platser, för oss är det minst Patricia Palma Botkyrka” MKC 2014 och BRÅ. Bara 19 artiklar19 brott om Bara 6 BULLSHIT I BOTKYRKA KULTURKROCKAR

■■ Idén om att ”svensk kultur” och ”invandrarnas kultur” är svåra att förena dyker ofta upp när man diskuterar invandring och mångkultur, enligt ryktes-undersökningen. Men på Öppna förskolan i Stor- vreten har de fl esta föräldrarna svårt att se problemet: ”Det gäller bara att vara öppen som människa”. Kulturkrockar? Visst, men det löser vi!

Jovisst, det kan skilja sig hur man inreder vardagsrummet ”Den äldre pratar eller hur man grillar. Men vad mycket om att invand- gör det, så länge man är öppen och vill mötas? ”Fast det är rare gör si eller så. Men nog lättare att känna sig hotad folk som växer upp nu, om man varken har jobb eller de kommer nog att vara lägenhet”, medger Maria i Broängen. ganska oförstående inför hela den frågan.” STORVRETEN Varje förmiddag fylls Öppna försko- ningar, jag tror det har lärt mig att lan i Storvreten av föräldralediga vara öppen för det mesta. Vill man mammor och pappor från hela Bot- bara mötas så går det bra. kyrka. Barnen dyker in bland kuddar Hazim konstaterar samtidigt att och leksaker medan föräldrarna tar det kan vara svårare att känna gemen- chansen att fi ka och lära känna var- skap gemenskap i ett höghusområde. andra. – I Storvreten, där jag bodde tidi- – Det fi nns inte så många andra gare, var det tyvärr inte så många ställen där man kan träffas på det här infödda svenskar som man hade kon- sättet. Jag tror att det har jättestor be- takt med. Och det är mycket mer tydelse, säger en mamma från Tuna uppdelat, framförallt mellan turkar som är där med sin treåriga dotter. och syrianer. Det var först när vi fl yt- Alla vi pratar med är överens om tade upp på Solhöjden som jag fi ck att kulturella skillnader knappt spelar känslan av att alla är en del av samhäl- någon roll alls i umgänget mellan för- let. äldrarna. – Den äldre pratar mycket om att Åsikterna går isär invandrare gör si eller så. Men folk När diskussionen glider in på Sveri- som växer upp nu, de kommer nog gedemokraterna uppstår ett mindre att vara ganska oförstående inför hela gräl mellan Maria Andersson och en den frågan, säger Tuna-mamman. annan mamma som tycker att SD har Maria Andersson i Broängen be- rätt: rättar om hur det var när en turkisk – Jag vill att mina barn ska växa upp familj fl yttade in i villaområdet för med svenska traditioner. De bor nu några år sedan. hos sin pappa som är från ett annat – De fi ck nog en ganska tuff start. land. När jag kom hem till dem för att De la kakel i vardagsrummet medan ge dem julklappar så hade de inte ens alla omkring har parkett. Och sten- en julgran. Sådana traditioner är vik- plattor i trädgården istället för gräs. tiga för mig, jag vill inte att det ska Grannarna kommenterade rätt myck- försvinna. säger den kritiska mamman. et i början. Men efter fem år tycker Hon tycker också att det blivit för alla att de är okej. Allt sånt här löser lätt att komma till Sverige: sig, även om det kan behövas en start- – Vi klarar inte av att ta emot fl er. sträcka, säger hon. Det fi nns inga jobb och inga bostä- der. Jag har inte ens själv en lägen- ”Har bott i nio olika länder” het... Hazim Salman, ganska nybliven villa- Maria funderar efteråt: ägare på Solhöjden i Tumba, bjöd – Jag hade nog haft en annan åsikt FÖRSLAG. Maria Andersson, Tumba, och Jeasmine Ljungström, Uttran, träffas ofta på Öppna förskolan i Storvreten. ”Kunde inte fadderfamiljer vara något? Om man kan grannarna på kakor när han var ny- själv, om jag inte hade haft lägenhet gå hem till varandra och äta mat tillsammans så ser man att man inte är så olika”, föreslår Maria. Barnen heter Elin, Alex och Artemis. infl yttad. Han skrattar glatt när skill- eller jobb. Kanske är det så att några nader i grillningskultur kommer på springer fort och klarar av snabba tal. förändringar, medan andra rör sig – Det är klart det fi nns skillnader. mer långsamt. Och det är nog bra, Jag har bott i nio olika länder och fl yt- då landar man någonstans i mitten ”Målet är att vi ska kunna mötas mer” tat runt mellan olika fl yktingförlägg- så att det blir lagom. Hur gör man det? HALLÅ DÄR... – Man måste göra sig av med de ... Emanuel Ksiazkiewicz (S), negativa föreställningar man har Några röster kring kulturella skillnader: politiskt ansvarig för demokrati om varandra, sätta historiska kon-

Jag jobbar i vården och jag tänker på att anhöriga med och social hållbarhet i Botkyr- FOTO: PRESSBILD fl ikter åt sidan och se till det ge- invandrarbakgrund ofta är mer burdusa och förväntar sig ka. Ser du några problem med mensamma, det som gör oss till att man ska göra allt för deras gamla föräldrar. Svenskarna kulturella skillnader och mot- människor. tycker mer att man ska få dö i lugn och ro. Det är inget stort sättningar inom kommunen? Vad gör kommunen? problem, man behöver bara anstränga sig lite mer för att förstå – Alla måste kunna få bejaka sina – Det interreligiösa rådet är ett varandra. kulturella särdrag, men jag tror vi jättebra sätt att öka förståelsen mel- måste lära oss att se till likheterna lan olika religioner. Vi försöker Många som fl yttat hit för 30-40 år sedan, de håller fast istället för till skillnaderna. Annars stärka föreningar där folk träffas i den kultur som rådde i deras land när de fl yttade och lever är det svårt att nå samexistens och över kulturella gränser och kom- kvar i en kultur som står stilla. Min familj kom hit på 1970-talet. ett hållbart samhälle. mundelsgränser. När vi fördelar När jag träffade mina kusiner från hemlandet då sa de ”herre- Finns det problem med detta födda och nyinfl yttade och mellan sommarjobben ser vi till att ungdo- gud, sådär är det inte längre, det var ju på 1970-talet” Men jag i dag? olika kulturella grupper. Man kan mar från Norsborg får arbeta i tror ändå att mycket håller på att förändras och förbättras. – Föreställningen om en motsätt- välja att antingen blåsa upp den fö- Tumba eller Grödinge och vice ning mellan ”vi” och ”dom” fi nns på reställningen eller att försöka skapa versa. Och vi jobbar för att få ett många olika håll, både mellan in- bryggor. mer blandat boende. Målet är att Vad är det som krockar? somdet är krockar? Vad BULLSHIT I BOTKYRKA 7

Kulturkrockar? Visst, men det löser vi!

UTMANADE. Kitimbwa Sabuni fi ck mothugg från kommunens tjänstemän, men stöd av ungdomarna. FOTO: PATRICIA PALMA Sabuni: Fel att tro att rasism skulle bero på okunskap

TRIVS. ”I början när vi fl yttade in i Solhöjden gick vi runt Rykten? Handlar det inte sna- och bjöd grannarna på kakor. Alla vill ju veta vem som rare om rasism? Kitimbwa ”Rykten om förorten är bor på andra sidan staketet, säger Hazim. Sabuni från Afrosvenskarnas rykten om rasifi erade. riksförbund väckte en het debatt i Ungdomens hus i Fitt- Det är en produkt av vår ja, i samband med en ung- historia, det handlar om domskonferens om Rykten om hur vi pratar och disku- Botkyrka. terar om människor Ungdomar från Botkyrka kommun som är icke-vita.” fi ck tillfället att lyssna på föreläsaren Kitimbwa Sabunis föredrag om – Det är fel! svarade Kitimbwa ”Rasism i vår tid”, som väckte bestämt. För att man lägger ansva- många känslor och reaktioner både ret på offret. ”Främlingen”, blir hos ungdomar och äldre. tvungen att lösa frågan. Det är inte – Rykten om förorten är rykten den drivande faktorn för rasism. om rasifi erade. Det är en produkt Åsikterna i föreläsningsrummet var av vår historia, det handlar om hur delade. Flera vuxna i publiken ifrå- vi pratar och diskuterar om männ- gasatte Sabunis teorier, ungdomar- iskor som är icke-vita, förklarade na var tvärtemot väldigt inspirerade Sabuni. av föreläsningen och kände sig I samtalet gick han in på att nöjda med den nya kunskapen som ”döda” myter som fi nns om rasism, de fått. till exempel att rasism skulle basera Ungdomarnas snack efter före- sig på okunskap eller rädsla. läsningen landade i att det saknas –Men varför är det fel att tro att utrymme för diskussioner om för- någon är rädd? Om vi tar ”Bosse domar och rasism i skolan, kopplat VILL PRATA. ”Jag blir arg på folk som slutar lyssna på an- från Svenljunga”, kan han inte kän- till aktuella ämnen och nyhetshän- FÖRSLAG. Maria Andersson, Tumba, och Jeasmine Ljungström, Uttran, träffas ofta på Öppna förskolan i Storvreten. ”Kunde inte fadderfamiljer vara något? Om man kan dras åsikter. Man måste kunna ha ett öppet samhälle”, na rädsla för hur vissa saker föränd- delser. gå hem till varandra och äta mat tillsammans så ser man att man inte är så olika”, föreslår Maria. Barnen heter Elin, Alex och Artemis. säger Jeasmine. ras, att han kanske bor i ett Sverige – Vi har hört saker som vi aldrig som han inte längre känner igen? diskuterat i skolan, det var jättein- ”Målet är att vi ska kunna mötas mer” frågade en tjänsteman. tressant, sa en av ungdomarna. hela tiden bygga plattformar för interkulturella möten, så att folk i sina privata liv i högre grad träffar människor med annan kulturell och religiös bakgrund. Finns sådana plattformar i dag? – Ungdomsfullmäktige är ett e xempel där unga från olika kom- mundelar träffas. Subtopia i Alby är en samlingspunkt för hela Bot- kyrka. Och vi jobbar för att Hå- gelby ska utvecklas ännu mer som mötesplats för alla. Inga problem har bara ett svar. Det är ett långsik- tigt samhällsbyggande det handlar PRISADE. IFK Tumba har fått pris för sitt arbete med att sammanföra barn om. från olika delar av kommunen. Botkyrka är initiativtagare till det nya centret Unesco LUCS i Fittja som jobbar för allas inkludering i samhället. Petter Beckman Den interkulturella strategin poängterar att det inte räcker att leva sida [email protected] vid sida – man måste stärka utbytet mellan olika grupper också. 8 BULLSHIT I BOTKYRKA VEMS VERKLIGHET?

nn ”Du hittar oss bland höghus och paraboler, bland dro- ger och buggade telefoner. Ibland kanske du hittar oss på k­åken. Men du hittar oss oftast på området...” (Labyrint). Bidrar hiphopen till att stämpla orten som en kriminell plats? Vi frågade några experter. FOTO: STINA MATHIESSEN STINA FOTO:

AKI. Rapparen Aleksi Swallow har bott i Botkyrka sedan han var 19 år. DE ÄR LABYRINT. Sai, Jacco, Aki och Dajanko. FOTO: UNIVERSAL MUSIC Aki: Hiphop är inte problemet Rapparen Aleksi Swallow och Labyrint är väldigt måna tog den andra vägen istället – eller Aki som dom fles- om att han en positiv grund ”Hiphop är konst och blev gangster, säger Aki ta känner honom som – i sitt låtskrivande. och skrattar. och borde inte tas ■■Namn: Aleksi Swallow. har varit med och banat – Om vi pratar om något Aki säger att hiphopens ■■Född: 24 augusti 1980. väg för en ny våg av som är ”fucked up” så kanske för mer än vad det röst är viktig. Att dess berät- ■■Favoritplats i Botkyrka: Albyhöjden. svensk hiphop med grup- man behöver läsa lite mellan är. Man ska absolut telse behövs – ocensurerad. ■■Favorit Botkyrka rap: Mitt Kvarter, med TLK. pen Labyrint. Vi träffar raderna, inte ta allt orda- – Underskatta inte de unga inte underskatta ■■Värsta ryktet jag hört om Botkyrka: När jag honom i Alby, där han grant heller. Men jag tycker heller, även många av de som var liten sa Dogge i en låt att det fanns ”stilett bott sedan han var 19, inte vi våldsromantiserar musikens kraft lyssnar på det förstår ju att butterfly o bazooka i norra Botkyrka är folk inte för att prata hiphop och sådär. heller.” det bara är musik och de som kloka”... det finns säkert nån bazooka, men jag förort. inte fattar har ju redan pro- har inte stött på den än. En egoistisk tid domar har så lätt att fastna blem i grunden. Du kan inte

Från majoritetssamhället Han reflekterar över hur sam- just för den hiphopen som förbjuda en hammare för att ryktet” värsta ”Bazookan hörs ibland kritiken att hip- hället ser ut idag. Att vi lever i är råast, det vill säga ”gang- vissa människor kan slå sig i hopen är en negativ influ- en tid där individualism står i sterrap”? Där man ofta huvudet med den, jag menar ens för Botkyrkas ungdo- centrum, en egoistisk tid där snackar om aina-hat, vapen människan skulle bara hitta ”Det krävs engagemang från alla, mar. ”Det förstärker stig- allt handlar om pengar. och droger? nått annat att slå sig med, matisering, stereotyper och –Det är det tänkandet som –Alltså man ska inte spela förstår du vad jag menar? från centrumgrabbarna till föräldrar, ger fel förebilder eftersom hela världen lider av i dag. dum med aina-hatet, det är Vad tror du krävs för att grannar till lärare.” det är våldsromantiseran- Och man ser det tydligt i för- riktigt. Men jag tror att för- Botkyrka ska bli en bättre de”. Vad säger du till dessa orten och i orten syns det utom det, så handlar det om plats för alla som bor här? kritiska röster? mest på gatan. Folk har tappat att få utlopp för starka käns- –Det krävs engagemang –Det är en kritik som hip- bort sig själva. lor som man bär. Du får ut från alla, från centrumgrab- hop fått stå ut med sedan Man kan se samma menta- sånt som inte kommer ut an- barna till föräldrar, grannar ■■Hur är din bild av Botkyrka idag? rappen ”kom till”, bara för litet oavsett klasstillhörighet, nars, det är som när du ser en till lärare. Alla måste hjälpas –Den är bra, det finns inget annat ställe i Sveri- att man belyser ett problem menar rapparen. våldsam film. åt, se till att vi har det bra i ge som jag skulle vilja bo på. så betyder det inte att man –Du ska bli störst, rikast Har du förståelse för de vårt eget område. har skapat det. Jag tror det och skitsamma vem du skadar röster som menar att musi- –Norra Botkyrka behöver ■■Vad är det du gillar mest med Botkyrka? var 2pac som sa det i en in- på vägen. Vi lever i en sjuk tid ken är ett dåligt inflytande inte alltid vara i underläge. –Mångkulturen, säger han och skrattar. –Nej tervju, att om du får en diag- där vissa ungdomar vill gå för unga? Kolla, istället för att alla ska men, vad ska man säga, det är hemma, det är nos av en doktor, så kan du runt och ta kokain och skjuta –Hiphop är konst och flytta härifrån, stanna kvar för en plats som ger mig ro. inte skylla på doktorn för att med pistoler. De problemen borde inte tas för mer än vad att att göra förändringen som du fått sjukdomen. Det är finns här och det går inte att det är. Man ska absolut inte krävs. Du kan flytta, men lite så hiphop är också, det blunda för. Oavsett vad poli- underskatta musikens kraft platsen blir kvar. Tänk på att ■■Har du blivit påverkad av rykten som visar upp en berättelse om tikerna säger att ”integration heller, musik kan absolut på- du kanske har familj här, du finns om vår kommun? Sverige som inte fått höras hit och dit”, det här är ett verka än, men inte i den gra- växte upp här, engagera dig, –Man kan inte blunda för alla problem som och därför kan många bli större problem, hela världen den där du ba jag tänkte ta bry dig, gör något åt det! finns, det är ju inte perfekt. Men Botkyrka är chockade. är typ i masspsykos, säger Aki. den här vägen och oh nej nu Patricia Palma mer än allt knas. Artisten förklarar att han Varför tror du vissa ung- lyssnade jag på Kartellen och [email protected] Aki om Botkyrka om Aki BULLSHIT I BOTKYRKA 9

”Hiphop ser orten med våra ögon” –Debatten om rapmusik är cynisk och mycket av det som sägs är rent hyckleri. Hiphopen berät- tar om en verklighet som är vardag för fler än man kan tro, säger Emma Dominguez, aktivist och ungdomsledare.

Emma Dominguez är ett känt namn i Botkyrka. I Alby har hon genom sitt arbete och socialt engagemang, bli- vit en ikon bland ungdomar. Förutom sina engagemang är Emma även en äkta beund- rare av hiphopmusik och streetkulturen. Vad är din relation till svensk hiphop? – När jag började jobba på fritidsgården så fick jag höra mer svensk hiphop för alla ungdomar gick runt och lyss- nade på Labyrint och Kartel- len, det var den nya hiphop vågen liksom.

Dålig bild i texterna I början störde sig Emma på EN IKON BLAND UNGDOMAR. ”Jag började lyssna på hiphop av en anledning som jag förstod senare i livet, och det var att jag kände igen mig mycket i musiken”, liknande saker som andra tar säger Emma. upp: att texterna bara pratar om brottslighet, att det bara Det är ett speciellt bildspråk, förstärkte en dålig bild av för- ■■”Hiphoplyssnarna har en väldigt du får se orten med våra orten. aktiv del i skapandet av självbil- ögon. Det är det som är så ■■Emmas musiktips till alla som vill bredda sin syn –Ju mer aktiv jag blev i den, man känner då dels igen en fett! på hiphop: ungdomarnas frågor, i min berättelse, det är något som be- Mohammed Ali, Rosh och Lilla Namo om man närmiljö, desto mer kunskap kräftar din erfarenhet.” Larvig moralpanik vill lyssna på nya och annorlunda hiphop röster jag hade, så insåg jag att det Att folk ska få panik för att och Linda Pira om man vill lyssna på haffla och som man skrev om i texterna ■■”Men det är oftast det hårda, de starka, ”unga exponeras till hiphop” dansa lite! – snacket om polisen, våldet, många gånger våldsromantiserande som do- i väldigt låga åldrar och kom- och allt annat – det var var- minerar berättelsen, den bilden går att bekräf- ma i kontakt med gangster- 3 snabba om Botkyrka dag och verklighet för fler än ta enklare, rent psykologiskt, det blir som en rap är bara larvigt tycker vad man kunde tro. självuppfyllande profetia.” Emma. ■■Favoritplats i Botkyrka: De röster som kritiserar –Jag menar de kan lika Alby fritidsgård. hiphop måste uppdatera sig ■■”Gatukulturen har en enorm kraft. vart än vi gärna komma i kontakt med och göra det på rätt grunder. tittar i världen, där det växer fram en hiphop- morsans Paradise hotell-se- 1 Emma betonar att mycket av scen så bärs den väldigt mycket av ungdomar rie, tv-spel, mainstreem fil- ■■Favoritsång om Botkyrka: Bot- det som sägs är rätt föråld- och vuxna som känner igen sig i de här grund- mer, alltså allt. Och just det kyrkasången! Lätt, eller Botkyrka rade argument och visar bara läggande existentiella erfarenheter.” gangsterrap-tänket är ju en stylee, med TLK att man inte riktigt hänger stor del av det här systemet. med eller förstår det man kri- Sagt av René León Rosales, Mångkulturellt Centrum Det finns inte större kapita- 2 ■■Värsta ryktet jag hört om René om hiphop om René tiserar. lister än gangstrarna som Botkyrka:­ När jag gick i konstskola –Det kan vara många sa- cok, ord som du kanske själv när man bor i orten. Kolla på bara vill ha para. Men det är f­rågade folk mig om jag var rädd att ker, men att du får vara stolt använder. Det är bekräftande Ison & Filles videor. Du ser dumt att fördöma hiphopen bo här eftersom folk gick runt och över orten, att du är tung, att och det stärker din självkäns- liksom orten, höghusen, fot- för något som hela samhället sköt på gatan hela tiden, som om du är bra. Och så har du la, förklarar hon. bollsplanen, hur man åker skapat. 3 det v­ore en krigszon här. språket, förortsslangen, att få –Klart det är en protest att runt i bilar, centrum och så Patricia Palma

höra ord som adjaib, fett, få vara stolt! Det är laddat vidare, du känner igen dig. [email protected] Emma till frågor Snabba Panelen: Bilden kan bli lite ensidig Alla i läsarpanelen svarar borg är inte fullt övertygad Varför kollar du på en film? Många unga går igenom menar inte att man inte ska ”ja” på frågan om hiphop om påståendet att hiphop Jag menar det är skapande, jobbiga perioder, reflekterar berätta om sin verklighet, det bidrar till att förstärka påverkar ungdomar negativt, det är kreativt, och man upp- Daniela, som tror att ungdo- är ju bra att de gör det. en när stereotyper. inte mer än något annat. skattar det fast man inte hål- mar söker sig till musiken när det blir hela ortens röst och – Men många söker sig – Jag är inte just den ste- ler med allt till hundra pro- ingen annan tröst finns. ingen ifrågasätter det, tycker till den musiken för att reotypen som rap handlar cent, förklarar Mustafa. –Många vänder sig till jag är fel ,säger Nina. klara av en jobbig verk- om, men jag känner många Tara tycker annorlunda, musiken som en utväg, mu- Daniella håller inte riktigt lighet, menar Daniela. som är det. Ändå är fördo- hon respekterar konstfor- siken blir en sorts tro, många med kompisen Nina. marna om hiphop absurda. men, säger hon, men tycker vänder sig till musiken för att –Nä jag håller inte med, Låtar som handlar om att bli Jag lyssnar på Kartellen, men att det blir en ensidig berät- hitta ro eller avreagera sig, för det gäller andra genrer jagad av polisen, om hur kri- ni ser mig här i en läsarpanel. telse. säger Daniela. också i så fall. Till exempel minellt det är i orten och om Jag borde inte vara här, säger –Jag säger inte att de mås- Kan viss hiphop bidra till ballader, tror ni att alla kär- droger kan påverka hur unga Mustafa och skrattar. te sjunga om bara snälla sa- att förstärka en stereotyp lekslåtar beskriver kärleken PANELDELTAGARE. Nina Adolfs- ser på sig själva, tycker flera Mustafa förklarar att han ker, men eftersom hiphopen bild av förorten och de som hur det egentligen är? Att alla son förklarar att hiphopens i panelen, men det räcker inte framförallt gillar att lyssna på blir representativ för våra bor där? kärleksrelationer är eller fun- röst är viktig, men hon inte för att fördöma en hel musik- texterna. För honom är det områden så är det många –Ja, jag tycker det, ibland kar så? Nej, kanske inte för kan förstå varför det blir den stil. konst. som tror att det är allt, för- känner jag att rap förmedlar alla, eller hur?, säger Daniela. enda rösten ​ Mustafa som bor i Nors- –Varför läser du en dikt? klarar Tara. en generaliserande bild. Jag Patricia Palma 10 BULLSHIT I BOTKYRKA EN BRA START I STOCKHOLM EN BRA START I STOCKHOLM BOTKYRKABYGGEN.SE BOTKYRKABYGGEN.SE

NYTTANYTTA OCHOCH NÖJENÖJE MEDMED BOENDEKRAFTBOENDEKRAFT

Lite extra puts i tvättstugan och grovsoprum där saker får hjälp på traven att hamna på sin rätta plats. Källare fria från bråte och med fungerande belysning. Det är några konkreta resultat av den nya modellen för boendeinflytande som infördes i Botkyrkabyggens områden för ett år sedan.

LEKSTUGOR, BASTUBYGGEN och gårds­ med Hyresgästföreningen, i vilket betoningen gästerna stolta och de kommer i sin tur att fester i all ära. Men det är snarare hur man låg på att gemensamt hitta lösningar på det fungera som positiva förebilder, säger Alvaro upplever graden av trygghet, ordning och som av hyresgästerna uppfattas som problem i Fuentes, boendeutvecklare hos Botkyrkabyggen. renlighet som avgör hur man trivs med sitt fastighet eller område. boende. – Vi är övertygade om att ju fler hyresgäster Utgår från hyresgästerna Därför beslutade Botkyrkabyggen förra våren som har ett personligt engagemang i sitt Verksamheten utgår till stor del från de enkäter att införa en ny, kompletterande, inriktning på bostads område desto renare, tryggare och som varje år delas ut till hyresgäster och som samarbetet med sina hyresgäster. Ett avtal slöts trivsammare blir det. Detta gör de aktiva hyres­ ständigt pekar ut samma problemområden. Det handlar främst om tvättstugor, grovsoprum och källargångar. Dålig renhållning och oordning framhålls, samtidigt som många hyresgäster påpekar att personalen utför sitt jobb till belåtenhet. Dennis Cronlund, miljövärd i Alby, nickar Detta är Boendekraft igenkännande. – Vi har länge gjort stora insatser på de här områdena men får ändå ganska dåligt betyg. I Norsborg finns den första juniorgruppen med Gårdsambassadörer. Tabarak Albodrag, Sheima Albodrag, I fjol slöts ett nytt avtal mellan Det är uppenbart att vi inte själva kan klara av Mustafa Albodrag och Tiba Alqade styr själva över verksamhetens innehåll. Botkyrkabyggen och Hyresgäst­ att vända det här. Det är bara i samarbete med föreningen. hyresgästerna vi kan få till en förändring. Och Avtalet innebär att arbetet med det är åt det hållet jag hoppas att vi är på väg nu. eniga om att det känns tillfredsställande att att det bodde många barn och unga här kändes boendeinflytande i Botkyrkabyggens Efter en namntävling gavs den nya göra en insats. Ulla och Susanne brukar hålla det väldigt dött. verksamheten namnet Boendekraft och ett vakande öga över tvättstugan och Ingegerd Tabarak hade hört talas om att det hos bostadsområden inriktas mer på hyresgäster som valde att engagera sig blev tittar till kvarterslokalen efter fester och Botkyrkabyggen fanns en särskild pott för problemlösning. Gårdsambassadörer. sammankomster. lokala aktiviteter och kontaktade sin bovärd Precis som tidigare drivs arbetet i Det handlar ofta om att ta tag i situationer med ett förslag om att dra igång en verksamhet. samarbete mellan hyresgäster, Lokala Håller koll i trapphuset innan de blivit problem. Gensvaret var positivt och efter att ha samlat Hyresgästföreningen och – När det sitter hyresgäster på gräsmattan syskon och vänner i en sex personer stark I Alby finns ett 15­tal sådana, varav en handfull Botkyrkabyggen. kan betecknas som riktiga eldsjälar. Kent och grillar kan jag gå dit och småprata lite och grupp arrangerades i snabb takt Halloweenfest, Petterson, Ulla Kursun, Ingegerd Ekström lämna en sopsäck till skräpet. Förhoppningsvis discotävling och filmkväll. och Susanne Jurkovic lägger samtliga ner flera väcker det eftertanke, säger Kent. – Till discot kom ungefär tjugo personer, Vill du vara med? timmar i veckan på frivilliga insatser. det var vi jättenöjda med. En del föräldrar kom Kent berättar att han har för vana att ta en Både trivsel och trygghet också för att se till så att vår verksamhet passar kvällsrunda och kolla status i trapphusen. Har Den nya inriktningen innebär, enligt Alvaro deras barn. Nu litar de på oss och vet att det vi Är du hyresgäst hos Botkyrka­ någon placerat möblemang eller annat där det Fuentes, dock inte att det är slut med gör här är bra. byggen och vill göra en insats är du inte hör hemma? Fungerar hiss och belysning? trivselprojekten. En städdag har också stått på programmet, då varmt välkommen att bli en del av – Om något behöver åtgärdas ringer jag – Absolut inte. Vi har behållit sådant som gänget sopade och röjde på gården och därefter teamet med Gårdsambassadörer. till Dennis som nästa morgon kan gå direkt på vi vet uppskattas av de boende, till exempel grillade korv. gårdsfester och områdesvandringar. Det vi velat Vi söker dig som: problemen. * Respekterar alla människors lika Och Dennis är tacksam. komplettera med är att engagera hyresgästerna Roligt att göra saker tillsammans – Det underlättar mitt jobb otroligt mycket. i lite tyngre frågor, sådant som påverkar trivseln För 11­åriga Sheima innebär rollen som Gårds­ värde Att jag kan få informationen så snabbt gör på ett djupare plan. ambassadör en kombination av gemenskap och * Är en god förebild att hyresgästerna slipper vänta på att få felen Och intresset har varit stort. I nuläget stolthet. * Känner stolthet över ditt område avhjälpta. är drygt 200 personer engagerade som – När vi hade planterat blommor fick de vara Gårdsambassadörer. ifred. Det var bra. Och det är roligt att göra Du förbinder dig inte till något och saker tillsammans. Utgår från lust du gör en insats utifrån dina egna Samtidigt är han tydlig med att Gårds­ Första juniorgruppen i Norsborg Tabarak drömmer om en utökad verksamhet I Norsborg drog den första juniorgruppen igång med många aktiviteter och ännu fler deltagare. förutsättningar. ambassadörerna inte ska göra personalens jobb. Kontakta din bovärd som kan berätta – Absolut inte. Alla deltar utifrån lust och förra året. Det skedde på initiativ av 16­åriga – Det vi gör här är viktigt. Och det känns Några av Albys Gårdsambassadörer tar en paus i arbetet. För Susanne Djurkovic, miljövärd Dennis egna förutsättningar. Tabarak Albodrag. bra att göra något som inte bara är för sin egen mer. Cronlund, Ingegerd Ekström, Kent Pettersson och Ulla Kursun är gemenskapen ett viktigt inslag. Och Kent, Ulla, Ingegerd och Susanne är – Vi hade nyligen flyttat hit och fast jag visste skull. BULLSHIT I BOTKYRKA 11 EN BRA START I STOCKHOLM EN BRA START I STOCKHOLM BOTKYRKABYGGEN.SE BOTKYRKABYGGEN.SE

NYTTANYTTA OCHOCH NÖJENÖJE MEDMED BOENDEKRAFTBOENDEKRAFT

Lite extra puts i tvättstugan och grovsoprum där saker får hjälp på traven att hamna på sin rätta plats. Källare fria från bråte och med fungerande belysning. Det är några konkreta resultat av den nya modellen för boendeinflytande som infördes i Botkyrkabyggens områden för ett år sedan.

LEKSTUGOR, BASTUBYGGEN och gårds­ med Hyresgästföreningen, i vilket betoningen gästerna stolta och de kommer i sin tur att fester i all ära. Men det är snarare hur man låg på att gemensamt hitta lösningar på det fungera som positiva förebilder, säger Alvaro upplever graden av trygghet, ordning och som av hyresgästerna uppfattas som problem i Fuentes, boendeutvecklare hos Botkyrkabyggen. renlighet som avgör hur man trivs med sitt fastighet eller område. boende. – Vi är övertygade om att ju fler hyresgäster Utgår från hyresgästerna Därför beslutade Botkyrkabyggen förra våren som har ett personligt engagemang i sitt Verksamheten utgår till stor del från de enkäter att införa en ny, kompletterande, inriktning på bostads område desto renare, tryggare och som varje år delas ut till hyresgäster och som samarbetet med sina hyresgäster. Ett avtal slöts trivsammare blir det. Detta gör de aktiva hyres­ ständigt pekar ut samma problemområden. Det handlar främst om tvättstugor, grovsoprum och källargångar. Dålig renhållning och oordning framhålls, samtidigt som många hyresgäster påpekar att personalen utför sitt jobb till belåtenhet. Dennis Cronlund, miljövärd i Alby, nickar Detta är Boendekraft igenkännande. – Vi har länge gjort stora insatser på de här områdena men får ändå ganska dåligt betyg. I Norsborg finns den första juniorgruppen med Gårdsambassadörer. Tabarak Albodrag, Sheima Albodrag, I fjol slöts ett nytt avtal mellan Det är uppenbart att vi inte själva kan klara av Mustafa Albodrag och Tiba Alqade styr själva över verksamhetens innehåll. Botkyrkabyggen och Hyresgäst­ att vända det här. Det är bara i samarbete med föreningen. hyresgästerna vi kan få till en förändring. Och Avtalet innebär att arbetet med det är åt det hållet jag hoppas att vi är på väg nu. eniga om att det känns tillfredsställande att att det bodde många barn och unga här kändes boendeinflytande i Botkyrkabyggens Efter en namntävling gavs den nya göra en insats. Ulla och Susanne brukar hålla det väldigt dött. verksamheten namnet Boendekraft och ett vakande öga över tvättstugan och Ingegerd Tabarak hade hört talas om att det hos bostadsområden inriktas mer på hyresgäster som valde att engagera sig blev tittar till kvarterslokalen efter fester och Botkyrkabyggen fanns en särskild pott för problemlösning. Gårdsambassadörer. sammankomster. lokala aktiviteter och kontaktade sin bovärd Precis som tidigare drivs arbetet i Det handlar ofta om att ta tag i situationer med ett förslag om att dra igång en verksamhet. samarbete mellan hyresgäster, Lokala Håller koll i trapphuset innan de blivit problem. Gensvaret var positivt och efter att ha samlat Hyresgästföreningen och – När det sitter hyresgäster på gräsmattan syskon och vänner i en sex personer stark I Alby finns ett 15­tal sådana, varav en handfull Botkyrkabyggen. kan betecknas som riktiga eldsjälar. Kent och grillar kan jag gå dit och småprata lite och grupp arrangerades i snabb takt Halloweenfest, Petterson, Ulla Kursun, Ingegerd Ekström lämna en sopsäck till skräpet. Förhoppningsvis discotävling och filmkväll. och Susanne Jurkovic lägger samtliga ner flera väcker det eftertanke, säger Kent. – Till discot kom ungefär tjugo personer, Vill du vara med? timmar i veckan på frivilliga insatser. det var vi jättenöjda med. En del föräldrar kom Kent berättar att han har för vana att ta en Både trivsel och trygghet också för att se till så att vår verksamhet passar kvällsrunda och kolla status i trapphusen. Har Den nya inriktningen innebär, enligt Alvaro deras barn. Nu litar de på oss och vet att det vi Är du hyresgäst hos Botkyrka­ någon placerat möblemang eller annat där det Fuentes, dock inte att det är slut med gör här är bra. byggen och vill göra en insats är du inte hör hemma? Fungerar hiss och belysning? trivselprojekten. En städdag har också stått på programmet, då varmt välkommen att bli en del av – Om något behöver åtgärdas ringer jag – Absolut inte. Vi har behållit sådant som gänget sopade och röjde på gården och därefter teamet med Gårdsambassadörer. till Dennis som nästa morgon kan gå direkt på vi vet uppskattas av de boende, till exempel grillade korv. gårdsfester och områdesvandringar. Det vi velat Vi söker dig som: problemen. * Respekterar alla människors lika Och Dennis är tacksam. komplettera med är att engagera hyresgästerna Roligt att göra saker tillsammans – Det underlättar mitt jobb otroligt mycket. i lite tyngre frågor, sådant som påverkar trivseln För 11­åriga Sheima innebär rollen som Gårds­ värde Att jag kan få informationen så snabbt gör på ett djupare plan. ambassadör en kombination av gemenskap och * Är en god förebild att hyresgästerna slipper vänta på att få felen Och intresset har varit stort. I nuläget stolthet. * Känner stolthet över ditt område avhjälpta. är drygt 200 personer engagerade som – När vi hade planterat blommor fick de vara Gårdsambassadörer. ifred. Det var bra. Och det är roligt att göra Du förbinder dig inte till något och saker tillsammans. Utgår från lust du gör en insats utifrån dina egna Samtidigt är han tydlig med att Gårds­ Första juniorgruppen i Norsborg Tabarak drömmer om en utökad verksamhet I Norsborg drog den första juniorgruppen igång med många aktiviteter och ännu fler deltagare. förutsättningar. ambassadörerna inte ska göra personalens jobb. Kontakta din bovärd som kan berätta – Absolut inte. Alla deltar utifrån lust och förra året. Det skedde på initiativ av 16­åriga – Det vi gör här är viktigt. Och det känns Några av Albys Gårdsambassadörer tar en paus i arbetet. För Susanne Djurkovic, miljövärd Dennis egna förutsättningar. Tabarak Albodrag. bra att göra något som inte bara är för sin egen mer. Cronlund, Ingegerd Ekström, Kent Pettersson och Ulla Kursun är gemenskapen ett viktigt inslag. Och Kent, Ulla, Ingegerd och Susanne är – Vi hade nyligen flyttat hit och fast jag visste skull. 12 BULLSHIT I BOTKYRKA SVENSKA TRADITIONER Inga konstigheter att fi ra i kyrkan ”Man vill förbjuda pep- parkaksgubbarna”, ”Våra traditioner får för- lorade på grund av invandrarna”, ”De vill ta vår kultur ifrån oss vi står bara och ser på”... det fi nns hundratusen- tals sådana och andra mycket grövre kommen- tarer utspridda på nätfo- rum över hela internet.

Hur mycket sanning ligger det i att det fi nns ett ”dom” som vill ta ifrån ”vi:et” sina mest dyrbara kulturella ut- tryck? Jag kom att tänka på min högstadieskola. Trots att det många gånger var en utma- ning att befinna sig i en så väldigt mixad miljö, så var just våra kulturella eller reli- gösa tillhörighet aldrig ett problem ur ett skolperspek- tiv. Det jag minns är att vi fi - rade skolavslutningen i vack- HISTORISKT. ”Botfri” som skolan kallas startade 1993 och blev därmed den första friskolan i Botkyrka. Innan har byggnaden varit ett fattighus som startades ra Hågelbyparken i Tumba av Tumba pappersbruk, som tog socialt ansvar för sina gamla arbetare. Därefter fanns ett ålderdomshem och senare ett sjukhem kallat Hammerstagården. och jag minns tydligt den 1998 fl yttade Botkyrka friskola in. FOTO: PATRICIA PALMA dagen jag var Lucia och gick in i Botkyrka kyrka med le- dem, inga konstigheter. vande ljus på huvudet. Jag – De som inte vill eller får upplevde aldrig att det skulle kan självklart vara kvar i sko- ■ En del av det vi upplever som ”svenska tradi- vara problematiskt för någon lan med en lärare, men det tioner” har långa anor bakåt i tiden, andra upp- som inte var kristen att vara händer väldigt sällan, säger stod mer nyligen. Kräftskivan blev exempelvis i kyrkans lokaler. Det hand- Per. folklig först på 1900-talet – innan dess var den lade om huruvida alla syskon förbehållen de övre skikten. och föräldrar fick plats på Ingen konfl ikt läktarna, för alla ville vara Per och Jenny tycker att detta ■ Det nuvarande sättet att fi ra jul och midsom- med. fått för stor uppmärksamhet mar tog form först under andra hälften av i media och att ”det gynnar 1800-talet och slog igenom på allvar först på Tillbaka till skolan många att blåsa liv i dessa 1900-talet, även om båda dessa traditioner har Så jag åker till Botkyrka Fri- debatter år efter år” men en lång historia bakåt i tiden. skola och friskar till minnet verkligheten, säger de, är tillsammans med min gamla långt i från en stor konfl ikt ■ Föreställningen om en ”svensk kultur” som nå- rektor, idag delägare till sko- eller en vardag präglat av got rent och oföränderligt uppkom med nationa- lismen på 1800- och 1900-talet, då staten och lan, Per Svangren och Jenny LÄRARNA UPPLEVER ATT SKOLAN HAFT VÄLDIGT LITE PROBLEM. Det rädsla för att de svenska tra- Lundberg, religionslärare på har blivit en del av vår egna tradition att alla religioner och ditionerna ska gå förlorade. eliterna helt enkelt bestämde och skapade det som skulle ingå i den svenska kulturen och de Friskolan, också delägare. kulturer möts på luciafi randen i kyrkan, säger Jenny. – Vi fi rar alla svenska tra- Väl inne i det rosa gamla ditioner i skolan precis som svenska traditionerna. 1700-tals huset, en gång i ti- Julavslutning har vi i skolan eller är upprörda, de flesta förr, med vissa anpassningar ■ Det vi upplever som traditioner idag kommer den fattighuset i området, och Lucia som vi fi rar i kyr- vill ju vara med på Lucia och till skolvärlden idag. Sen med största sannolikhet inte att vara de sam- frågar jag Per om det fortfa- kan. Eftersom den ligger nära tycker det är kul, säger Jenny. sjunger vi inte nationalsång- ma om 100 år. Samtidigt är det naturligtvis så rande är som jag minns att och är rymlig, säger Per. Per betonar att det blivit en, men det gör ingen längre, att det vi upplever som svensk kultur och som fi ra olika högtider i skolan. Lärarna upplever att sko- just en skoltradition att fi ra men ”Den blomstertid nu svenska traditioner idag är verkliga och ”san- Är det lika konfl iktlöst idag? lan haft väldigt lite problem. lucia i kyrkan eftersom de har kommer” passar bättre till en na” för oss som lever i dag. –Det är precis som förut. –Sen har det väl ibland varit så nära till den. sommaravslutning, säger Per. Vi har haft sommaravslut- interna diskussioner. Men det De fl esta elever känner till KÄLLA:”Att bemöma rykten i Botkyrka – en samling ningar i Hågelbyparken. är inte många som hör av sig detta och det är naturligt för Patricia Palma fakta och argument”, Tobias Hübinette Svensk kultur förändras kultur Svensk

I kommunens Fritt fram för sommarpsalmer skolmatsedel ingår: Det fi nns inga kommuna- praktiken inget hinder att ha lan eller skolan symbolise- tralt. Rätter som ingår är: la beslut i Botkyrka om skolavslutningen i en kyrka, ras med alla fl aggor. Köttbullar med sås in- ■ Köttbullar med sås, inlagd gurka och potatis vilka sånger som ska eller sjunga sommarpsal- Hur är det med Lucia? lagd gurka och potatis, sjungas på skolavslut- mer. Men deltagande i guds- – Luciafi rande sker i full ungsgratinerad korv med ningar, vilka ceremonier tjänst eller gudstjänstlika skala, det enda är att man de potatismos, blodpudding ■ Blodpudding med lingon som får hållas i kyrkan, situationer inte ska före- senaste åren har blivit tydli- med lingon, hemlagad kött- om svenska fl aggan eller komma om det stänger nå- gare med att föräldrar inte färslimpa med sås och kokt ■ Hemlagad köttfärslimpa med sås och kokt Luciafi rande. Såhär gon elev ute. Därför måste får lägga upp bilder i socia- potatis, kallpos med rödbe- potatis säger utbildningsnämn- beslutet ligga på varje en- la medier. tor och jultallrik/julbord dens ordförande Ebba skild skola som känner sina Finns den svenska hus- inför julen. Ett par skolor ■ Kallops med rödbetor Östlin (S): elever. manskosten kvar? har valt att bara servera Och svenska fl aggan? – När det gäller matse- nötkött och då byter man ■ Jultallrik/julbord inför julen. – Utgångspunkten är att – Min bild är att man deln så helt enkelt ut falukorven till skolan ska vara öppen för stolt hissar fl aggan, men att fastställs nötkorv som smakar väl- ■ Ungsgratinerad korv med potatismos alla och det ligger på rektors man även jobbar med elev- den cen- digt lika. Och det finns ansvar att organisera den på ernas ursprung genom olika alltid ett vegetariskt ett sådant sätt så att alla fl aggprojekt, där exempelvis alternativ. Petter Beckman Svensk mat fi kvar nns fi mat Svensk barn kan delta. Det fi nns i barnens ursprung på försko- BULLSHIT I BOTKYRKA 13

”Bättre om vi alla kunde titta framåt” Kungahuset, fl aggan, att titta framåt. till sig svenska traditioner. Vi Den blomstertid nu kom- Vad är svensk kultur ska känna oss hedrade att de mer... Är det sådant som tycker du? vill vara med på våra fester. är hotat i Svergie? Eller – Det mest typiska är nog Lite försvinner väl på vägen, är det mer en vag känsla att svenskar är snälla. Nästan men det mixas upp med an- av att ”ingen lyssnar”? för snälla ibland. Svenskar är nat, säger Sotarn. Ett snack på Lilla Tuna väldigt hjälpsamma och låter Pizzeria landar ändå i många människor fl ytta hit. ”Det har blivit för mycket” något hoppfullt. Och de som fl yttar hit idag, Siv tycker att det kommer hit de får allting serverat och för mycket folk utifrån och TUNA behöver inte kämpa på det att Sverige hellre borde hjäl- sätt som vi gjorde, vi som pa fl yktingar på plats i deras Vad är viktigt att bevara i kom på 1970-talet. Men hemländer. den svenska kulturen? mänskliga rättigheter hålls – Jag är själv gift med en Burhan Altinisik, krögare högt i Sverige, det är bra. utlänning, men känner mig i Tuna: svensk ut i fi ngerspetsarna. – Kungahuset och monar- Viktigt att bevara Jag känner att vi inte har ett kin! De är viktiga att bevara kulturen eget land längre, det har bli- för exportens skull. Här fi nns Vid ett bord längre in i piz- vit för mycket. Vi borde det ett verkligt hot att det ska zerian sitter Bengt, Marian- måna mer om det svenska, försvinna. Men i övrigt tyck- ne, Siv och Sotarn med var- men ingen lyssnar på oss, HÄR OCH NU. Burhan Altinisik, krögare i Tuna, gillar kungafamiljen, men bryr sig i övrigt inte er jag inte att svensk kultur sin öl. De tycker att frågan tycker hon. så mycket om gamla traditioner. FOTO: PETTER BECKMAN är särskilt hotad. om den ”hotade svensk kul- Bengt Persson känner inte Vad säger du till dem som turen” är intressant att dis- samma oro: är oroliga för det? kutera. – Det är klart det finns – Allt förändras ju hela Men vad konkret som kulturella skillnader, men det tiden och folk blandar sig skulle vara problemet är är inte värre än att man löser mer och mer. Människor är svårt att sätta fi ngret på: det över en pilsner. Det vore som fåglar, de fl yger och bo- – Jag tänker på national- förstås kul om integrationen sätter sig var de vill. Jag tror sången och på ”Den bloms- fl öt på lite bättre. När man inte att man ska hänga upp tertid nu kommer”. För växer för fort blir det ju växt- sig för mycket på hur det var några år sedan verkade det verk. Men om folk fl yr från förr. Jag är kristen syrian, vara på väg att försvinna från krig – det kan man inte säga men jag går inte och tänker skolavslutningarna. Sånt är så mycket om. Vi är ett hu- på folkmordet mot kristna väldigt viktigt för mig att be- mant land och det ska vi vara för 100 år sedan. Det känns vara, säger Siv Axelsson. också. Det har vi faktiskt råd gammalt, vi lever ju här och – För min del känner jag med. nu. Alla ska kunna behålla inte att svensk kultur är ho- Petter Beckman FUNDERAR. Siv, Marianne och Bengt tycker att frågan om svenska traditioner är intressant, sin kultur, men det är bättre tad. Många invandrare tar ju [email protected] men landar i lite olika slutsatser.

■ Traditionellt mid- ”Det handlar om en sommarfi rande ord-

FOTO: PETTER BECKMAN PETTER BECKMAN FOTO: nas varje år på Hågel- by gård, där Slagsta känsla av förlust” gille spelar folkmusik och leder Små grodor- Mycket av det vi kallar majoritetsbefolkningen om na. ”svensk kultur” uppstod att svenskheten är hotad för inte mer än 100 år handlar på ett djupare psyko- ■ ”Sånt är jätteviktigt sedan, som ett medvetet logiskt plan om så mycket att bevara. Och det nationalistiskt projekt mer än skolavslutningar, skri- hänger på oss svensk- skapat av staten och ver han i sin rapport. ar att vi gör det”, säger e literna. Men det hindrar ”Det handlar nog snarare fl era Botkyrkabor som inte att många infödda om smärtsamma men inte vi pratar med. svenskar känner en slags alltid medvetna känslor av sorg över det som gått förlust eller sorg över att ett förlorat, menar forskaren idealiserat och homogent Tobias Hübinette. Sverige, som kanske aldrig någonsin har funnits annat – Det räcker inte att bara på- än i idévärlden, nu är borta peka att den svenska kulturen för alltid i globaliseringens som vi i dag känner den är och den nya ekonomins tide-

OSVENSK. John Rawley har inte riktigt tagit till sig det här med svensk julmat. Traditionen lever ”påhittad” av staten och var v.” överheten, eftersom den är så De minoritetsgrupper som djupt förankrad hos många beskylls för att hota det som Viktigt att fi ra tillsammans invånare i landet på ett käns- uppfattas som svenskheten lomässigt plan, konstaterar blir därmed snarare symboler Vad är svenskt? Sill och ”typiskt svenska” lite grann men tycker inte det är så vik- ett annat rum medan det på- foskaren Tobias Hübinette på för denna dramatiska för- potatis, som man äter tre utifrån. tigt för egen del. gick. Och eftersom det inte Mångkulturellt centrum. ändring, som ändå hade ägt gånger om året vid jul, – Jag är halvitalienare med Det som är viktigt att be- heller kändes bra att dela upp Den utbredda oron inom rum” påsk och midsommar? en irländsk pappa och upp- vara, tycker han, är gemen- gruppen på det sättet, så slu- – Men även det håller vuxen i Rom. När jag först samma högtider där alla kan tade vi gå dit. FORSKARE. Tobi- på att lösas upp, nu kan kom till Sverige var det första fi ra tillsammans. Men egentligen tycker han as Hübinette man få sushi eller indo- jag tänkte: ”Vad jämnt och – Under min tid som skol- inte att det var någon bra lös- har tillsam- nesiskt på smörgåsbor- rakt alla parkerar sina bilar rektor slutade vi att fi ra i kyr- ning att överge traditionen. mans med det. Och frågan är om här”. Och sättet man köar när kan. I början gjorde man så – Muslimska elever borde Charlotte Hyl- det gör någonting... man väntar på bussen är nog att de elever som inte kunna följa med till kyrkan tén Cavallius typiskt svenskt... fick eller ville gå i precis som att kristna elever undersökt TUMBA Han berättar kyrkan fi ck gå in i bör kunna följa med till mos- stämningarna att han lagar kén. Det är ju bara så vi kan bland majori- John Rawley, områdesutveck- traditionell lära oss av varandra, säger tetssvenskar i Botkyrka. lare i Tumba och tidigare rek- julmat för fa- Sushi tar plats bland han. FOTO: PETTER tor i Botkyrka, betraktar det miljens skull, svenska mattraditioner. Petter Beckman BECKMAN 14 BULLSHIT I BOTKYRKA ORÄTTVIST?

■■ Går för mycket av Botkyrkas skattepengar till de norra kom- mundelarna? Nej, det ryktet stämmer inte, menar både politiker och forskare. Skolorna i Alby och Fittja kostar visserligen mer, men det vägs upp av höga bidrag från andra, rikare kommuner. Alla partier försvarar resursfördelningen Satsar kommunen för mycket i de Varifrån kommer den uppfatt- Var det fel att prioritera en ung- Hur får vi en resursfördelning som norra kommundelarna? ningen bland Botkyrkaborna? domsgård i Hallunda/ Norsborg? inte skapar konfl ikter och rykten?

Nej, vi fördelar efter behoven, som Gräset är alltid grönare på andra si- Nej, oavsett om man satsat i Genom en öppen och tydlig dialog Social- varierar över tid. I fl era år har vi nu dan. Ryktet kan späs på av politiska Tumba eller Norsborg hade ryk- med medborgarna. Men tyvärr demokraterna investerat allra mest i Tullinge rörelser för att det tjänar deras syf- ten skapats åt ena eller andra omöjligt att helt undvika sådana ten. hållet. rykten. Nej. Dock anser vi att resurser- Genom åren har politiker på båda Vi borde inte lägga skattepeng- Skattemedlen ska i första hand gå Moderaterna na inom skolan borde fördelas sidor ställt grupper och kommun- ar på fritidsgårdar för vuxna till välfärdens kärna: barn, unga, mer utifrån det individuella be- delar mot varandra, vilket inte varit över 19 år, vare sig i norra eller funktionshindrade och äldre. hovet positivt. södra Botkyrka.

Nej, resurser fördelas utifrån be- Sedan länge har det spridits myter Nej, vår bedömning är att be- Genom öppenhet och ärlighet, att Miljöpartiet hov, t ex antalet barn i olika åldrar om att människor från andra länder hovet är som störst där, det politiker och tjänstemän berättar och efter sociala faktorer. och kulturer får för mycket. handlar alltså om att prioritera. om grunderna för sina beslut.

Generellt sätt inte. Många nyan- Kommunen har nog inte varit till- Ja, en sådan prioritering kan Avstå från att bygga ”symboler” Folkpartiet lända kommer till norra Botkyrka räckligt tydlig med hur resursför- spä på ryktet om snedfördel- som Idéhuset i Tullinge när det och då behövs mer resurser där. delningen ser ut i verkligheten. ning. saknas resurser att rusta skolorna.

Nej, resurserna ska läggas där de I vissa fall har politiker spridit felak- Vi planerar även verksamhet i Genom att vara öppna och tydli- Vänster- behövs, till exempel där det fi nns tiga påståenden om att någon kom- Tumba, men just nu är behoven ga. Den som har frågor och syn- partiet många barnfamiljer eller många mundel är missgynnad. allra störst i Hallunda och Nors- punkter är alltid välkommen att äldre. borg. höra av sig.

Problemet är inte fördelningen ut- Många upplever att Botkyrka satsar Så länge Botkyrka är en så stor Med Tullinge som egen kommun Tullingepartiet an att att invånarna inte kan på- på spektakulära och dyra projekt och spretig kommun kommer försvinner diskussionen om hur verka sin egen nära omgivning. som inte efterfrågas, i stället för på sådana prioriteringar alltid att resurserna fördelas. skolor. förstärka rykten. Nej, fördelningen styrs av behoven. Det kommer nog av att många av de Jag tror att S, V och MP:s be- Man måste visa upp och mark- Centerpartiet Dock behöver man investera mer i stora satsningar som media skrivit slut helt klart spär på uppfatt- nadsföra alla satsningar, även de de södra delarna - fast inte i Idéhu- om ligger i norra Botkyrka. ningen att det fi nns en sned re- små. Och se till att behoven får set. sursfördelning. styra

Det går inte att svara ja eller nej. Det hör till sakens natur att folk i de Tumbaborna kan så klart se Man kan göra jämförelser hur de Sverige- Självklart måste resurserna gå dit olika stadsdelarna anser att andra detta som att de har blivit ned- olika stadsdelarna ligger till och för- demokraterna där behoven är störst. stadsdelar prioriteras för dem. prioriterade. klara varför man satsar just där.

Rikare kommuner betalar för Botkyrka Det ryktestema som återkom Kostnaden per elev i skolorna skiljer sig åt mellan de olika skolorna, mest i studien handlar om det särskilt mellan skolorna i de norra och södra kommundelarna, ef- man upplever vara en orättvis tersom fördelningen följer de sociala behoven. fördelning av resurser i Botkyr- En grundskoleelev i Tullinge kostade 57 455 kr per år medan en elev ka, där den norra delen av kom- i de norra kommundelarna kostade 72 253 kr (2012), vilket beror på munen prioriteras på bekost- de stora socioekonomiska skillnaderna mellan områdena. nad av den södra. Ryktet bidrar Botkyrka är samtidigt den kommun i länet som tar emot mest till att vissa av kommunens in- pengar – 25 procent av hela budgeten – från rikare kommuner ge- vånare inte känner sig hemma i nom det kommunala utjämningssystemet (”Robin Hood-skatten”). Botkyrka samt förlorar förtro- Södra Sidan nr 29-2014. Inför valet diskuterade vi Så det är snarare Danderyd än Tumba och Tullinge som betalar ende för varandra och för de- ryktet om den sneda resursfördelningen med Tul-

e xtrakostnaderna. ut: serryktet Så mokratin. lingeborna. Läs gärna artiklarna i tidningsarkivet på vår hemsida. ”Lättare om man själv är stolt” ra kommundelarna som folk har kunskapen om hur för- så stolta över vår kultur. Det HALLÅ DÄR... inte vet om: fantastiskt fi na delningen går till då kommer är nog lättare att vara öppen ... Lena Brunner, Årets strövområden, gamla ekar, nog avundsjukan. och givmild mot andra om Företagare 2014. Hur historiska stigar och en mas- – Jag jobbade tidigare som man själv har en stark kul- tycker du att man kan sa kulturminnen. Många i de lågstadielärare i Alby tillsam- tur. Man måste älska sig förändra bilden av Bot- södra delarna känner inte till mans med barn från många själv för att kunna älska sin kyrka? Och hur motver- det här, eftersom det är så olika kulturer. Också nu i vårt nästa. kar man ryktena? uppdelat. företag kommer våra anställ- – Men sen behöver man ha Vad tänker du om den da från ett antal olika länder. rätt attityd: att man förstår TUMBA uppdelningen? När man lär känna varann på att alla tjänar på att man – Jag tror att fördomar och det sättet så försvinner fördo- hjälps åt och delar med sig av – Många har bara bilden man rykten föds när man inte har marna och man ser mer tips och kunskap.Och vi vill får när man åker förbi på kunskap. Till exempel när det människorna bakom. ju ha ett bra samhälle, alli- motorvägen, av stora, snabbt gäller resursfördelningen och Vad tycker du behövs hopa. OPTIMIST. Ju mer man träffas desto mindre fördomar får uppväxta miljonprograms- känslan av att att man blir mer? man, säger Lena Brunner som blev Årets Företagare 2014 områden. Men det fi nns så missgynnad. Om man inte – Kanske är det en brist tillsammans med sin make Sven. FOTO: JOHANNES LILJESON mycket annat också i de nor- har det så bra själv och inte hos oss svenskar att vi inte Petter Beckman BULLSHIT I BOTKYRKA 15

Läsarpanelen: Politikerna måste förklara sina beslut Är gräset alltid grönare på andra sidan? När Inga-Lill och hennes syster växte upp i Eller vilken sida pratar vi om nu? Tullinge så kände de ofta att ”alla pengar gick Läsarpanelen diskuterade ryktet om att till norra sidan”. de offentliga resurserna är orättvist för- – Vi hade till exempel inget badhus, men det delade och hade svårt att komma över- hade Storvreten och Fittja. Det var mycket på ens om hur det egentligen ligger till. ett känslomässigt plan, ryktesvägen, berättar Inga-Lill. Aymen, från Alby, inleder samtalet med att säga –Bara för att man bor i Tullinge så är inte att han tycker att ryktet är fel, han säger att de allt säkrat, det är inte så enkelt som man kan i Tullinge får ”den största delen av kakan”, till tro, i Tullinge och södra sidan fi nns det också skillnad från de på norra sidan, som han tyck- ”fattiga svenskar” som inte har det så bra. Det er att politikerna inte bryr sig om lika mycket. är absolut inte lika synligt, men det är också en Anders från Vårsta håller inte alls med. del av verkligheten, säger Inga-Lill. –Jag förstår inte hur du Aymen kan påstå att Gruppen diskuterar vidare, vad kan man de rika i Tullinge får största delen av kommu- göra? är det någon som undrar. nens pengar? säger Anders. Aymen tycker att politikerna måste ställas –Jo men vi säger så här. Om rulltrappan i till svars för de beslut som tas och att man Norsborg går sönder så kan det gå dagar, kan- måste kräva av tjänstemännen att bli bättre på SYNDABOCKSFRITT. – Vi måste sluta försöka hitta syndabockar till varför man själv inte ske veckor förrän man reparerar den. Om det att informera och förklara politiska beslut för har det bra. Vi blir alla förlorare i detta, säger Mustafa. skulle hända i en rik del så skulle det fi xas lika medborgarna. snabbt som man knäpper med fi ngrarna, säger –Om man vill ha en balanserad situation så Aymen. måste politikerna hitta ett annat sätt att infor- –Vi behöver en gemensam solidarisk syn om att vi alla tillsam- –Men Tullinges station har inte ens en rull- mera och förmedla sina beslut på, det håller mans i Botkyrka delar på kakan. trappa, infl ikar Inga-Lill från Tumba. inte att bara skylla på alla ”problem” som nor- –Jag menar inte bara rulltrappa det var bara ra sidan har, för det skapar inte förståelse utan 1 –Politiker och tjänstemän måste informera ordentligt, men ock- ett exempel, förklarar Aymen. bara frustration istället, säger Anders. så hitta en balans i hur de tar sina beslut. en förändring måste Anders berättar för Aymen och de andra att –Det är just bristen av information som gör ske för att känslan om orättvisa ska försvinna. det inte alls är som Aymen tror. Han ger som att massa snack uppstår sen. Känner man sig exempel kaoset med snöröjningen på södra åtsidosatt utan anledning, orättvist behandlad 2 delen av kommunen, förra vintern och hur de så kommer man att se allt i minus, det vill säga kände sig totalt ignorerade i frågan. man kommer märka alla brister, var enda liten –Olika beslut måste informeras om på ett bättre sätt, kommunen –Detta är en resursfråga helt klart och det detalj. ”De byggde där men inte här, de fi ck de kan inte anta att alla går in och läser protokollen från de olika var många som klagade och vi kände också att där men inte vi” och så vidare, säger Daniela. möten som sker, som dessutom består av 30-40 sidor ibland. ingen lyssnade på oss, berättar Anders. Patricia Palma Läsarpanelensförslag: 3

SÅ TYCKER VI ”Nu utbildar vi Vad tar du med dig från antiryktesutbildningen? fl er agenter” HALLÅ DÄR...... Selin Kayhan, projekt- ledare för antiryktes- kampanjen ”Botkyrka fördomsfritt”. Hur tycker du att kampanjen har gått? Lamin Sanneh : Tara Charoensong : Oliver Brattfalk : Amin Hammami – Jag skulle vilja lära mina – Först måste man inse att – Jag kommer att berätta – Jag tror jag har lärt mig – Ett viktigt mål har varit att kompisar om det här, vissa rykten fi nns och att de på- för andra om allt jag lärt att kunna mötas i diskussio- ta hjälp av civilsamhället i ar- kan vara väldigt fördomsful- verkar oss negativt. Alla mig, att det fi nns smarta nen på en bra nivå, att över- betet mot ryktena och där la. Bevisa för dem att det borde vara intresserade att tekniker för att ha en bra tyga, lyssna på andras argu- tycker jag att vi har lyckats bra. fi nns smartare sätt att ta jobba med det här. Ju fl er vi debatt eller diskussion med ment, men även stå starkt Det är idéerna och behoven diskussioner på. Vi har lärt blir desto bättre. Jag tar någon, för att slippa att den för mina egna. För mig är som kommit fram under våra oss om olika argumenta- med mig allt! Jag har lärt personen backar ur eller blir fördomar ett tecken på ig- antiryktescaféer och träffar tionstekniker och det tycker mig att fi la på min argu- aggressiv, utan att man norans, men vi är alla för- med föreningslivet som lagt jag är ett ett smart sätt att mentationsteknik och fått stanna kvar och fortsätta domsfulla och kanske kom- grunden för många av våra arbeta mot rykten. Det är väldigt bra verktyg för att att ha en dialog på ett res- mer fördomar alltid att fi n- aktiviteter. Vi har skapat en viktigt eftersom det påver- kunna ta en diskussion om pektfullt sätt. När folk får nas. Men jag tror att man plattform för dialog kring de PROJEKTLEDARE. Selin Kayhan kar alla som bor i kommu- laddade eller obehagliga höra om det här så tror jag kan göra andra medvetna här frågorna som inte fanns är glad över att ha fått igång nen, så varför inte prova nå- ämnen som rasism till ex- att fl era kan bli intressera- att det inte är ok att sprida tidigare. Genom de samtalen samtal inom civilsamhället got som ingen provat förut? empel. de. rykten eller fördomar. och genom rapporten som som förhoppningsvis kan togs fram av Mångkulturellt fortsätta. FOTO: PRIVAT Centrum har vi kunnat nyan- Såhär kan du engagera dig! sera de här ryktena. Vilka grupper har ni nått – I april började vi utbilda Vill du läsa mer om pro- Läs mer om Botkyrka kommuns inter- fram till? en ny omgång antiryktes- jektet ”Botkyrka För- kulturella strategi: ”Att tänka interkul- – Från början var målet att agenter, 24 personer i olika domsfritt”? Gå in på bot- turellt i stället för mångkulturellt inne- nå åldersgruppen 18-25 år, åldrar som får lära sig hur kyrka.se/antirykteskam- bär att samhället aktivt stöttar de in- 1 3 divider som vill förfl ytta sig mellan oli- men för framtiden har vi man kan argumentera mot panjen. Där fi nns alla större mål än så. Intresset för rykten i vardagen och i me- rapporterna från Mång- ka grupper och olika områden” Googla frågorna fi nns i lägre åldrar dierna. Projektet tar slut kulturellt Centrum som på ”interkulturell” och botkyrka.se också. Det har även gått för- i juni. Genom utbildningen vi berättat om i den här vånansvärt bra att få en hoppas vi kunna integrera bilagan. Har du, din skolklass eller din blandning av vuxna och unga kampanjen i kommunens förening projekt på gång som BRA SAKER HÄNDER. Att bjuda folk på våra aktiviteter. Och det kontinuerliga verksamhet. Vi Kontakta projektledaren handlar om att skapa möten man inte känner på middag är en har vi fått väldigt positiv satsar på människor i civil- Selin Kayhan på selin. över gränserna i kommunen? växande rörelse också i Botkyrka. feedback på: från båda håll samhället som kan bli bärare [email protected], 4 Södra Sidan nr 24-2014. Läs ar- Kontakta oss på Södra Sidan, vi har man haft ett bra utbyte av av de här frågorna och arbeta som kan tipsa om bra vill gärna sprida goda exempel tiklarna i tidningsarkivet på sod- att träffa varandra. med dem ute på fältet. 2 sätt att gå vidare. Maila [email protected]. rasidan.se. Hur går ni vidare nu? Petter Beckman 16 BULLSHIT I BOTKYRKA Botkyrka Fördomsfritt

Antirykteskampanjen Fakta om kampanjen • Antirykteskampanjen ”Botkyrka i Botkyrka öf rd o m s ”t ri f s at art d e i m a rs 2 0 1 3 . • Målgruppen har hittills varit ungdomar mellan 18 och 25 år, men tanken är Främlingsfi entlighet, rasism och att fl er ska bli delaktiga, inte minst diskriminering ökar på grund av rykten kommunens verksamheter. och föreställningar om ”dom andra”. • Antiryktes kampanjen är en del av ett Det får konsekvenser för många större projekt arrangerat av Europarådet, människor i Botkyrka. Det vill vi motverka! ”Communi cation for Integration”, där Botkyrka är en av 11 pilotstäder i Europa. I Botkyrkas antirykteskampanj, Botkyrka • Projektet fi nansieras helt av Europarådet. fördomsfritt, försöker kommunen, forskare och repre sentanter från civilsamhället tillsammans nyansera och slå hål på rykten i Botkyrka.

Vill du veta mer eller engagera dig i kampanjens olika aktiviteter? Följ oss på Facebook: facebook.com/antirykteskampanjenbotkyrka eller läs mer på botkyrka.se/antirykteskampanjen

Har du frågor? Kontakta projektledare för kampanjen, Selin Kayhan, [email protected]