ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS STOCKHOLM CINEMA STUDIES 8 2 Bio För Barnens Bästa?

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS STOCKHOLM CINEMA STUDIES 8 2 Bio För Barnens Bästa? ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS STOCKHOLM CINEMA STUDIES 8 2 Bio för barnens bästa? Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år Malena Janson Stockholm University 3 © Malena Janson, Stockholm 2007 ISSN 1653-4859 ISBN 978-91-85445-76-9 Printed in Sweden by US-AB, Stockholm 2007 Distributor: Almqvist & Wiksell International, Stockholm 4 “All pedagogisk konst är dålig konst och all god konst är pedagogisk” ur Lennart Hellsing, Tankar om barnboken 1963 5 6 Innehåll Inledning .............................................................................................................. 9 Metodologiska anmärkningar ...................................................................................... 11 Barnfilmsforskningen – en översikt ............................................................................. 14 Den moderna barndomsforskningen ........................................................................... 17 Barndomsdiskurser: aktuellt forskningsläge................................................................ 19 Diskursanalys i Michel Foucaults efterföljd ................................................................. 23 Disposition .................................................................................................................. 26 Barnfilmen blir samhällspolitik: BARNEN FRÅN FROSTMOFJÄLLET (Rolf Husberg, 1945) ................................................................................................. 27 Skepsis gentemot filmen som medium........................................................................ 27 Barnperspektivet i filmens gestaltning......................................................................... 35 En nyskapande barnfilm i tidens anda ........................................................................ 42 Frostmobarnen som presociala varelser ..................................................................... 47 Barnfilmen i samhällspolitikens tjänst.......................................................................... 50 Ante – en svensk mönstermedborgare i vardande...................................................... 53 Barndomen som en dröm om det förlorade paradiset: ALLA VI BARN I BULLERBYN (Olle Hellbom, 1960)........................................................................ 60 Bullerbyn – ett förlorat paradis .................................................................................... 62 Diskursen om det oskuldsfulla barnet ......................................................................... 70 Barnfilmen i Sverige på 1950-talet .............................................................................. 75 Bullerbydiskursen: dess särdrag och betydelse .......................................................... 83 Ormen kommer till Bullerbyn. Barnet som människa, barndomen som maktkamp. Om ELVIS! ELVIS! (Kay Pollak, 1977)............................................... 93 Tilltro till barnfilmen som medium................................................................................ 95 Barnkulturens status i 1970-talets Sverige................................................................ 105 Gränsupplösande barnperspektiv i ELVIS! ELVIS! ....................................................... 112 Kärnfamiljens och barnets status i det svenska samhället på 1970-talet................... 123 Avslutning: barnfilmens bromsklossar, då som nu....................................... 130 Bio för barnens bästa? Eller de vuxnas?................................................................... 132 Videovåldsdebatten: räddhågsenhet övergår i moralpanik........................................ 133 Lindgrensyndromet: barnlitteraturens hämmande effekter........................................ 137 Vad den svenska barnfilmen inte har varit ................................................................ 143 7 FÖRORTSUNGAR: tendenser inom samtida barnfilm..................................................... 146 Svensk barnfilm i dag; fostran och fritidsnöje i fåtal .................................................. 153 Summary in English ........................................................................................ 157 Introduction............................................................................................................... 157 THE CHILDREN OF FROSTED MOUNTAIN .......................................................................... 159 THE CHILDREN OF BULLERBY VILLAGE ............................................................................ 159 ELVIS! ELVIS! .............................................................................................................. 160 Closing discussion .................................................................................................... 161 Tack ................................................................................................................. 163 Referenser....................................................................................................... 164 Filmer ....................................................................................................................... 164 Tv-program ............................................................................................................... 165 Skönlitteratur............................................................................................................. 166 Facklitteratur............................................................................................................. 167 Tidskrifter.................................................................................................................. 171 Dagspress ................................................................................................................ 172 Övrigt tryckt material................................................................................................. 173 Övrigt otryckt material ............................................................................................... 174 Internet ..................................................................................................................... 174 8 Inledning ”Kidz rule this hood …” Med denna slogan lanserades fjolårets stora sven- ska barnfilm, FÖRORTSUNGAR (Catti Edfeldt och Ylva Johansson, 2006). Fil- men har i pressmaterial och recensioner beskrivits som en kaxig och modern nyinspelning av Ragnar Frisks klassiska RÄNNSTENSUNGAR från 1944, tillika som en film i vilken barnen har makten; ”Vi é förortsungar, men här i be- tongdjungeln é vi kungar”, rappar följdriktigt pojken på taket i filmens in- ledning. Märkligt, kan tyckas, emedan FÖRORTSUNGAR handlar om Amina som är på flykt undan krig och lidande i sitt hemland, en flicka som har mist alla sina anförvanter och i filmens inledning befinner sig gömd hos en främmande människa i en ny miljö, utlämnad till svenska myndigheters välvilja. Ett barn i allra högsta grad offer för vuxet makt(miss)bruk i form av konflikter, flyktingpolitik och byråkrati. Men så lär Amina känna ungarna i grannskapet och tack vare deras lojalitet gentemot varandra och respekt- löshet gentemot vuxenvärlden tar hon strid och ställer krav så att hon slutli- gen har omvandlat sin offerroll till en maktposition och skapat sig en dräglig tillvaro: hon har blivit en av förortsungarna, en av kungarna. Och i samma stund blir Amina också till ett typiskt svenskt barnfilmsbarn i 2000-talstappning: söt men också tuff, glad men också rivig, godhjärtad och alltigenom godhjärtad. Och hon erövrar, kan vi förmoda av filmens avslutande antydningar, en typisk svensk barnfilmsbarndom i 2000- talstappning: inte problemfri men med positiv utveckling, med ständiga förhandlingar och kompromisser med vuxenvärlden och i grunden bergfast kärleksfull. Så ser nämligen bilden av barnet och barndomen ut i åtskilliga svenska barnfilmer sedan några år tillbaka. Man kan fråga sig varför. Speglar filmerna den verklighet som barn i Sverige i dag lever i? Eller är det en ide- aliserad, kanske önskad, bild av barn och barndom den unga publiken möter? Oavsett så artikulerar den svenska barnfilmen i dag, liksom alltid, vuxnas idéer om barn och barndom. I förstone regissörens, producentens och medfi- nansiärers, i andra hand, men än mer avgörande, de som just nu cirkulerar i vårt samhälle, de barndomsdiskurser som konstituerar allt som görs av vuxna för barn: Politiska beslut, uppfostringsmetoder, läroplaner, kulturytt- ringar, medicinska behandlingar … Barnfilmen just i egenskap av en del i vuxnas förhållningssätt gentemot barn är i fokus i föreliggande studie, som är den första i sitt slag i Sverige. Genomsyrad av barndomsdiskurser i form av idéer om vad barn är och bör vara, vad barndom är och bör vara, av förväntningar, förhoppningar och 9 fostran är barnfilmen långtifrån den rena underhållningens eskapistiska nöje – även om den naturligtvis ofta rymmer drag eller ger sken därav. Den in- flytelserika brittiske pedagogen A S Neill skrev 1931 att ”[j]ag har ännu aldrig träffat ett barn, som föredragit söndagsskolan framför Charlie Chaplin. Jag tror, att om Kristus kom till jorden, skulle han föra söndagsskolebarnen till närmaste biograf.”1 Neill framför idén om att biografen för barnen skulle kunna utgöra en välbehövlig fristad från vuxnas krav och förpliktelser, om filmen som en stundens njutning – vilket den sannolikt var för många barn på 1930-talet. Men när filmen ett drygt decennium senare i Sverige skulle göras barnvänlig, när man medvetet började producera film särskilt med tanke
Recommended publications
  • Presse Der Kommissar Und Das Meer
    Der Kommissar und das Meer Krimireihe "Laila": 15. Dezember 2011 "Eiserne Hochzeit": 22. Dezember 2011 jeweils donnerstags, 20.15 Uhr Inhalt 2 Stab und Besetzung 3 Die Inhalte der einzelnen Filme 5 Anders verknüpft eine weiche, romantische Seite mit der notwendigen Konsequenz eines Kommissars Interview mit Walter Sittler 6 Es ist sehr interessant, die Rolle Emma in neuen Situationen zu entwickeln Interview mit Frida Hallgren 7 Ein wirklich schwedischer Krimi Interview mit Anno Saul 10 Biografien 25 Bildhinweis, Impressum z.presse 7. Dezember 2011 Der Kommissar und das Meer Krimireihe Buch Henriette Piper, Anno Saul (nach Motiven der Romane der schwedischen Bestseller- autorin Mari Jungstedt) Regie Anno Saul Kamera Jana Marsik Musik Fabian Römer Produktion Network Movie Film- und Fernsehprodukti- on GmbH & Co. KG, Hamburg Produzentin Jutta Lieck-Klenke Producerin Ilona Schultz Herstellungsleitung Roger Daute Produktionsleitung Christian Krohn Redaktion Klaus Bassiner, Wolfgang Feindt Länge 2 x 90 Minuten Die durchgehenden Rollen und ihre Darsteller: Robert Anders Walter Sittler (Kriminalhauptkommissar) Karin Jakobson Sólveig Arnarsdóttir (Kripo-Beamtin in Roberts Team) Thomas Wittberg Andy Gätjen (Kripo-Beamter in Roberts Team) Ewa Inger Nilsson (Polizeiärztin) Ida Anders Charlotte Lüder (Tochter von Robert) Niklas Anders Leonard Proxauf (Sohn von Robert) Emma Winarve Frida Hallgren (Lehrerin) und andere 2 z.presse 7. Dezember 2011 Donnerstag, 15. Dezember 2011, 20.15 Uhr Der Kommissar und das Meer Laila Kommissar Anders (Walter Sittler) und sein Team eilen zu einem nie- dergebrannten Ferienhaus, das sich im Besitz der Pfarrersfamilie Lind- vall befindet. Dort entdecken sie die Leiche der 19-jährigen Laila (Ndey Njie). Das Mädchen stammte ursprünglich aus Ruanda und wurde mit fünf Jahren von der Pfarrersfamilie aus dem Kriegsgebiet gerettet und kurze Zeit danach adoptiert.
    [Show full text]
  • Ett Medialt Museum
    Ett medialt museum Ett vensk television ställdes från början 1956 i allmän- hetens tjänst med rötterna i en folkbildningstradi- tion. Men en viktig faktor var också att producenter- Sna bakom programmen var enskilda individer, ofta med akademisk utbildning och kulturhistoriskt engagemang. Ett Resultatet av detta var en omfattande mängd program med en självständig och varierad estetik, utan tydlig av- medialt sikt att företräda ett klassiskt bildningsideal. Avhandling- en lyfter fram detta idag bortglömda material med stor museum tematisk spännvidd som visades mellan 1956 och 1969. Lärandets estetik i svensk Programmen förvaltar genom sitt innehåll ett kulturarv i television 1956–1969 form av muntlig och visuell tradition, hantverkskunskap, berättelse och lek. Med utgångspunkt i André Malraux’ Petra Werner idé om ett imaginärt museum har författaren konstruerat tankemodellen Ett medialt museum, verksamt både i sin Petra Werner Petra egen samtid och för en eftervärld, och samtidigt en modell över lärandeprocessers estetiska implikationer. Petra Werner har en bakgrund som filmvetare, musiker och musikterapeut och är verksam som bildkonstnär. Ett medialt museum är hennes doktorsavhandling i estetik. Brutus Östlings Bokförlag Symposion Symposion Symposion ett medialt museum Brutus Östlings Bokförlag Symposion Ågerup 202 243 92 Höör [email protected] Petra Werner Ett medialt museum Lärandets estetik i svensk television 1956–1969 Brutus Östlings Bokförlag Symposion Höör 2016 Denna avhandling är skriven vid avdelningen för estetik, Institutionen för kultur och lärande, med finansiering från Lärarutbildningen, på Södertörns högskola, och ingår i Södertörn Doctoral Dissertations 123, ISSN 1652–7399. Publicering av denna avhandling har möjliggjorts genom bidrag från Holger och Thyra Lauritzens stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet, Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Stockholms Arbetareinstitutsförening.
    [Show full text]
  • Collection Adultes Et Jeunesse
    bibliothèque Marguerite Audoux collection DVD adultes et jeunesse [mise à jour avril 2015] FILMS Héritage / Hiam Abbass, réal. ABB L'iceberg / Bruno Romy, Fiona Gordon, Dominique Abel, réal., scénario ABE Garage / Lenny Abrahamson, réal ABR Jamais sans toi / Aluizio Abranches, réal. ABR Star Trek / J.J. Abrams, réal. ABR SUPER 8 / Jeffrey Jacob Abrams, réal. ABR Y a-t-il un pilote dans l'avion ? / Jim Abrahams, David Zucker, Jerry Zucker, réal., scénario ABR Omar / Hany Abu-Assad, réal. ABU Paradise now / Hany Abu-Assad, réal., scénario ABU Le dernier des fous / Laurent Achard, réal., scénario ACH Le hérisson / Mona Achache, réal., scénario ACH Everyone else / Maren Ade, réal., scénario ADE Bagdad café / Percy Adlon, réal., scénario ADL Bethléem / Yuval Adler, réal., scénario ADL New York Masala / Nikhil Advani, réal. ADV Argo / Ben Affleck, réal., act. AFF Gone baby gone / Ben Affleck, réal. AFF The town / Ben Affleck, réal. AFF L'âge heureux / Philippe Agostini, réal. AGO Le jardin des délices / Silvano Agosti, réal., scénario AGO La influencia / Pedro Aguilera, réal., scénario AGU Le Ciel de Suely / Karim Aïnouz, réal., scénario AIN Golden eighties / Chantal Akerman, réal., scénario AKE Hotel Monterey / Chantal Akerman, réal., scénario AKE Jeanne Dielman 23 quai du commerce, 1080 Bruxelles / Chantal Akerman, réal., scénario AKE La captive / Chantal Akerman, réal., scénario AKE Les rendez-vous d'Anna / Chantal Akerman, réal., scénario AKE News from home / Chantal Akerman, réal., scénario, voix AKE De l'autre côté / Fatih Akin, réal., scénario AKI Head-on / Fatih Akin, réal, scénario AKI Julie en juillet / Fatih Akin, réal., scénario AKI L'engrenage / Fatih Akin, réal., scénario AKI Solino / Fatih Akin, réal.
    [Show full text]
  • Newsletter Druckreif
    41.41. NordischeNordische LübeckLübeck 4.–7.11.1999 Liebe zum Auftakt Der Tanz – The Dance Eine Heirat unter einem unglück- gepeitschten Atlantik-Insel: Der lichen Stern, ein schüchterner Tanz. Leading with Love Tubaspieler, eine unverhoffte Lie- Das Filmforum Schleswig-Holstein A marriage off to a bad start, a The Filmforum has two openings, be und eine Menge “Aida” – das hat gleich einen doppelten Auf- shy tuba player, an unexpected as it were: Bismuna – An Adventure alles erwartet uns zum Auftakt des takt: eine offizielle Eröffnung am love and a whole lot of ”Aida” – Film marks the official start of the Hauptprogramms am 4. Novem- Donnerstag mit dem Dokumen- all this is what we can expect from Filmforum on Thursday, while ber im Filmpalast Stadthalle. Das tarfilm Bismuna – Ein Abenteuerfilm the opening film of the main pro- Schleswig-Holstein Minister of Festival wird mit Hilde Heiers Erst- und eine offizielle Begrüßung gramme, Hilde Heier’s cheerfully Culture Ute Erdsiek-Rave will hold lingsspielfilm Die Souffleuse durch die schleswig-holsteinische wistful The Prompter (Norway- a speech of welcome on Friday at eröffnet. Die schleswig-holsteini- Kultusministerin Ute Erdsiek-Rave Sweden). Schleswig-Holstein’s the 18.30 hrs screening of Where sche Ministerpräsidentin Heide am Freitag. Minister-President Heide Simonis the Sky Meets the Land. Minister of Simonis eröffnet das Festival zu- Die Jugendministerin Angelika and NDR Director and Arte Presi- Youth Angelika Birk will officially sammen mit dem Intendanten des Birk eröffnet das Kinder- und Ju- dent Jobst Plog will open the open the children’s and youth NDR und Arte-Präsidenten Jobst gendfilmprogramm mit dem festival.
    [Show full text]
  • Filmfestivalen - Och Dess Inverkan På Filmdistribution Och Marknadsföring
    Lunds universitet Anders Hagberth Språk- och litteraturcentrum FIVK01, Filmvetenskap:Kandidatkurs Filmvetenskap Handledare: Tommy Gustafsson 2010-01-15 Filmfestivalen - och dess inverkan på filmdistribution och marknadsföring. Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................. 3 Bakgrund ................................................................................................................................ 3 Syfte ........................................................................................................................................ 4 Frågeställning ......................................................................................................................... 4 Metod och material ............................................................................................................... 5 Teori .......................................................................................................................................... 6 Filmfestivalens historia ........................................................................................................ 7 De tre stora – Venedig, Cannes och Berlin ............................................................................ 7 Filmfestivalen globaliseras ................................................................................................... 10 Fallstudie 1: Låt den rätte komma in .............................................................................
    [Show full text]
  • The Other in Contemporary Swedish Cinema
    Division of Art History and Visual Studies Department of Arts and Cultural Sciences Lund University Sweden The Other in Contemporary Swedish Cinema Portrayals of Non-White Swedes in Swedish Cinema 2000-2010 A Master’s Thesis for the Degree Master of Arts (Two Years) in Visual Culture Elina Svantesson Spring 2012 Supervisor: Ingrid Stigsdotter 1 LUND UNIVERSITY ABSTRACT DIVISION OF ART HISTORY AND VISUAL STUDIES / FILM STUDIES MASTER OF ARTS IN VISUAL CULTURE The other in contemporary Swedish cinema Portrayals of non-white Swedes in Swedish cinema 2000-2010 Elina Svantesson The evident place that film has in society makes it a powerful medium that journeys across borders of nationalities, sexualities, and ethnicities. Film represents, and since representation is of importance when acquiring knowledge and a continuous changing medium, it must be scrutinised continuously. In this thesis, contemporary Swedish mainstream cinema (2000-2010) has been examined for its representations of immigrants, Arabs and non-white Swedes. Concepts of culture, identity and whiteness are used to make sense of these representations and politics is shown to have a strong impact on the medium. Making use of the notion of “whiteness”, the thesis suggests that non-white Swedes are considered different to white Swedes. The Arab, for example, is given many negative traits previously seen in anti-Semitic, pre-WWII images of the Jew. Furthermore, many films were proven to exclude non-white Swedes from a depicted society, geographical and social. This exclusion of “the other” can be considered a representation in itself, a reflection of a divided Swedish society. Non-white Swedes are a large group of people, and it is argued that instead of portraying a static, shallow image of non-white Swedes, the Swedish film industry and society, could benefit from anticipating a new cinematic society and by including this group.
    [Show full text]
  • Half a Century with the Swedish Film Institute
    Swedish #2 2013 • A magazine from the Swedish Film Institute Film 50Half a century with the Swedish Film Institute CDirector Lisah Langsethe exploresc identityk issuesi nin Hotel g in www.sfi.se scp reklambyrå Photo: Simon Bordier Repro: F&B Repro: Factory. Bordier Simon Photo: reklambyrå scp One million reasons to join us in Göteborg. DRAGON AWARD BEST NORDIC FILM OF ONE MILLION SEK IS ONE OF THE LARGEST FILM AWARD PRIZES IN THE WORLD. GÖTEBORG INTERNATIONAL FILM FESTIVAL IS ALSO THE MAIN INDUSTRY WINDOW FOR NEW NORDIC FILM AND TALENT, FEATURING NORDIC FILM MARKET AND NORDIC FILM LAB. 1,000 SCREENINGS • 500 FILMS • 23 VENUES • 160,000 VISITS • WWW.GIFF.SE WELCOME Director, International Department Pia Lundberg Fifty and counting Phone +46 70 692 79 80 [email protected] 2013 marks the Swedish Film Institute’s various points in time. The films we support 50th anniversary. This gives us cause to look today are gradually added to history, giving back to 1963 and reflect on how society and that history a deeper understanding of the Festivals, features the world at large have changed since then. world we currently live in. Gunnar Almér Phone +46 70 640 46 56 Europe is in crisis, and in many quarters [email protected] arts funding is being cut to balance national IN THIS CONTEXT, international film festivals budgets. At the same time, film has a more have an important part to play. It is here that important role to play than ever before, we can learn both from and about each other.
    [Show full text]
  • Johansson, Karlsson, Westh, Grupp 2
    Företagsekonomiska institutionen FEKH49 Examensarbete i organisation på kandidatnivå VT21 Flickan med den manliga makten En kvalitativ dokumentstudie om hur Pippi framställs som ledare i Pippi Långstrump på de sju haven (1970) och På rymmen med Pippi Långstrump (1970) Författare: Emma Johansson Clara Karlsson Linda Westh Handledare: Sverre Spoelstra Johansson, Karlsson och Westh Förord Det har varit väldigt intressant men utmanande att genomföra denna studie. Vi vill tacka alla personer som hjälpt oss under vägens gång. Framförallt vill ge ett extra stort tack till vår handledare Sverre Spoelstra för inspiration, givande åsikter och intressanta diskussioner vi har haft under studiens gång. Det har varit till stor hjälp och glädje att göra detta med dig. Fortsättningsvis vill vi även framföra ett stort tack till våra kurskamrater som under arbetets gång läst igenom och bidragit med konstruktiv feedback och nya synvinklar vilket hjälpt oss att ta vårt arbete framåt. Vi önskar er en trevlig läsning! Emma Johansson, Clara Karlsson & Linda Westh 30 maj 2021 Johansson, Karlsson och Westh Sammanfattning Examensarbetets titel: Flickan med den manliga makten - En kvalitativ dokumentstudie om hur Pippi framställs som ledare i Pippi Långstrump på de sju haven (1970) och På rymmen med Pippi Långstrump (1970) Seminariedatum: 2 juni 2021 Ämne / kurs: FEKH49 - Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 Högskolepoäng Författare: Emma Johansson, Clara Karlsson och Linda Westh Handledare: Sverre Spoelstra Nyckelord: Pippi Långstrump, Genus, Maktbaser, Karismatiskt ledarskap, Populärkultur Syfte: Syftet med denna studie är att öka vår förståelse om ledarskap i populärkulturen genom att undersöka förhållandet mellan makt och ledarskap i karaktären Pippi. Metod: För att uppnå det utsagda syftet och därmed besvara frågeställningen har en kvalitativ dokumentstudie genomförts.
    [Show full text]
  • SVT World Jul Nyar 2014 2015.Pdf
    Kultur, musik & nöje Aje Aje Mellin/SVT Knut Koivisto/SVT Koivisto/SVT Knut - © Björk/SVT Bo Tack för musiken Kim Anderzon till minne © Niklas Strömstedt är tillbaka som programledare och Två program till minne av nyligen bortgångna artisten träffar några av Sveriges absolut största och Kim Anderzon. Det första är en intervju som Anja folkkäraste artister. Vi får njuta av massor med skön Kontor gjorde när Kim Anderzon firade 30 år som musik, anekdoter och minnen. artist. Det andra är en kvinnofest från Cirkus i SVT World fre 12 dec kl 21.00 CET: Jill Johnson Stockholm där Kim Anderzon och Lottie Ejebrand är SVT World fre 19 dec kl 21.00 CET: Peter Jöback programledare. Bland de medverkande finns bl a SVT World fre 26 dec kl 22.00 CET: Sarah Dawn Margaretha Krook, Monica Zetterlund, Monica Finer Dominique och Stina Ekblad. SVT World fre 2 jan kl 21.00 CET: Mauro Scocco SVT World mån 22 dec kl 12.00 CET: Personligt SVT World mån 22 dec kl 23.15 CET: Kvinnofest En sång om glädje i juletid Nils Börge Gårdh återkommer även i år med folkkära artister som framför några av våra käraste julsånger tillsammans med kören Masters Voice. Med Sonja Aldén, Magnus Carlsson, Dogge Dogelito, Evelina Gard, Tommy Nilsson och Jan Johansen. SVT World mån 22 dec kl 18.15 CET - 1:2 SVT World tis 23 dec kl 23.15 CET - 2:2 SVT Foto: Mats Ek och Julia & Romeo I den publik- och kritikerhyllade dansföreställningen Julia och Romeo vänder koreografen Mats Ek på perspektivet och berättar historien utifrån Julias perspektiv.
    [Show full text]
  • Winter, 2009; Fridays at 7 Pm; 177 Lawrence Hall FREE and Open to the Public
    Swedish Film Series Winter, 2009; Fridays at 7 pm; 177 Lawrence Hall FREE and open to the public Probably no other nation of comparable population can match the artistic success of Sweden in the film industry. Yet few Americans—aside from a small group of Ingmar Bergman fans—could name even one Swedish film. This series aims to change that. Come sample a rich variety of wonderful films made between 1951 and 2006. All nine films are in Swedish with subtitles in English. Each film is preceded by a short presentation about a particular aspect of Swedish culture (e.g., food, geography, language) as well as a brief intro- duction to the film itself. At the conclusion of the film, audience members who wish to stay for another 10-15 minutes are invited to participate in a short, not-overly-academic discussion of the film. Lawrence Hall is located in the central part of the University of Oregon cam- pus, about 100 yards north of the intersection of 13th and University. Please use the building’s south entrance just below the AAA Library, and proceed straight ahead to 177. 9 January when Elisabeth parks her car in As It Is in Heaven (Så som i Himmelen) 2004 a loading zone and is ticketed by Directed by Kay Pollak Gudrun. Despite this shaky start, A successful international conductor suddenly interrupts his a friendship grows between the career and returns alone to his childhood village in Norrland, two. Elisabeth, a gynecologist, is in Sweden’s far north. It doesn’t take long before he is asked to sexy and confident.
    [Show full text]
  • Karzan Kader
    Persmap - Herengracht 328 III - 1016 CE Amsterdam - T: 020 5308848 - F: 020 5308849 - email: [email protected] BEKAS Een Film van Karzan Kader BEKAS speelt begin jaren ’90 in, wanneer Saddam Hoesseins regime veel druk legt op het Koerdische deel van Irak. Twee dakloze broertjes, Dana en Zana, verloren hun ouders in de eerste Golfoorlog en proberen zichzelf in levensonderhoud te voorzien met schoenen poetsen. Wanneer ze de Hollywoodfilm Superman zien in het lokale bioscoopje, besluiten ze hun held op te zoeken en vertrekken naar Amerika. Ze gaan op pad met hun ezel Michael Jackson en zijn onderweg overgeleverd aan geluk en de vrijgevigheid van anderen. Een hartverwarmende roadmovie over moed, kracht en het tomeloze optimisme van twee kinderen in een setting van geweld en onderdrukking. The feature film BEKAS won the pitch contest Nordic Talent, arranged by Nordic Film & TV fund in September 2010. Land: Zweden, Finland, Irak – Jaar: 2012 – Genre: drama – Speelduur: 93 min. Releasedatum: 11 juli 2013 Distributie: Cinéart Meer informatie over de film: Cinéart Nederland - Janneke De Jong Herengracht 328 III / 1016 CE Amsterdam Tel: +31 (0)20 5308840 Email: [email protected] www.cineart.nl Persmap en foto’s staan op: www.cineart.nl Persrubriek - inlog: cineart / wachtwoord: film - Herengracht 328 III - 1016 CE Amsterdam - T: 020 5308848 - F: 020 5308849 - email: [email protected] Welcome to BEKAS This is a story about two homeless brothers (Zana ,7, and Dana, 10) who live on the edge of survival. In the beginning of the story they catch a glimpse of Superman through a hole in the wall at the local cinema.
    [Show full text]
  • Listening to Technologically Mediated Music in Film Listening to Technologically Mediated Music in Film
    Listening to technologically mediated music in film Listening to technologically mediated music in film Representations of social and solitary listening in Swedish cinema 1930–70 Tobias Pontara About one-third of the way into Astrid Henning-Jensen’s 1969 film Mej och dej /‘Me and you’, there is a scene where the film’s main character Jan Asker (played by Sven-Bertil Taube) is seen aimlessly wandering about his apartment while eating an apple.1 Asker is not in the best of moods, having just received a note from his fiancée Mai saying that she is leaving him. Eventually he ends up in the living room where a large radio is visibly placed in one of the corners. As if by a sudden whim, Asker goes straight to the radio, and when he turns it on an Intermezzo by Johannes Brahms is heard (Winquist, 1990, p. 43). Asker then turns away from the radio and walks across the room to an old rock- ing chair. He sits down in the chair and at the same time crumples up the piece of paper on which Mai’s farewell note was written. He lights a cigarette and then a candle light, after which he gets up again and walks to the bookshelf where he lingers for a while staring absentmindedly at the books. Meanwhile the music halts and we now instead hear a radio voice presenting a rather sophisticated, and to our modern ears perhaps a bit pretentious, analysis of the music just played: ‘Brahms provoked a violent opposition among conservatives already with his earlier compositions in which the regular rhythmic schemes of classicism were modified in a way that has been of crucial importance […]’ By the time this piece of information is given, Asker has moved to the adjacent bedroom where he sits down on his bed.
    [Show full text]