DOCSLIB.ORG

ALE 1999 Nr 3

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
ALE 1999 Nr 3 NR 3 1999 Ale Historisk tidskrift FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE F Ale Historisk tidskrift för Skåne. Halland ochBlekinge utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet iLund. Redaktionskommitté F.d. länsantikvarie Carin Bunte. Malmö Docent Gert Jeppsson. Lund, redaktör l:e arkivarie Göran Larsson, Lund Universitetslektor Sten Skansjö, Lund Professor Anna Christina Ulfsparre, Lund Innehåll Sid. Pär Karlsson: Topografisk kanering kring Borgeby slott I Fredrik Svanberg & Bengt Söderberg: En vikingatida trelleborg? Inför en arkeologisk undersökning vid Borgeby slott 5 Ulf Zander: Hur stort är fäderneslandet? Skånsk historia och dansk-svenska gränser från sekelslut till sekelslut 12 Aktuellt om antikvariskt 31 BLOMS I LUND TRYCKERI AB, LUND 1999 Topografisk kartering kring Borgeby slott Av Pär Karlsson Riksantikvarieämbetet UV Syd i Lund 1 artikeln diskuteras en topografisk kartering av området kring Borgeby slott som utfördes i okto¬ ber 1997, Eftersom resultatet av denna kartering i hög grad kom att påverka Borgebyprojektets uppläggning, upplevde vi det som angeläget att presentera hur vi gick tillväga. Initiativet till den topografiska karteringen av området skall förstås mot bakgrund av den teoretiska förförståelsen vad gäller potentialen i ett arkeologisk projekt kring det vikingatida Borgeby, som redogjorts för i den följande artikeln av Fredrik Svanberg och Bengt Söderberg. Avsikt Genomförandet Mot bakgrund av de indicier som finns tor en Den topografiska karteringen,somsyftade till vikingatida vallanläggning vid Borgeby slott att framställa en detaljerad nivåkarta över genomfördes en kartering av terrängen runt området, genomfördes under fyra dagar med slottet. Förhoppningen var att det »detalje¬ hjälp av två totalstationer. Ytan som omfatta¬ rade fågelperspektiv» somen sådan kartering des av karteringen begränsades i söder av nu¬ innebär skulle kunna fungera som ett under¬ varande landsvägen, mot norr av den mycket lag i ett fortsatt arbetet med det vikingatida branta sluttningen ner mot Lödde å. Mot väs¬ Borgeby. Det huvudsakliga föremålet för ter karterades terrängen cirka 40 m väster om karteringen var den av bland annat Rikard slottets ekonomibyggnader ochiöster till och Holmberg konstaterade valliknande förhöj¬ med kyrkans östra begränsning (karta s. 3). ningen mellan slottet och kyrkan: är det Den digitala höjdinformation som togs möjligt att den är spår efter en så kallad »trel¬ fram är på intet sätt tolkningsfri. Beroende av leborg» eller kan man förmoda att den är en hur de inmätta punkterna fördelas över den naturlig förhöjning i terrängen (Holmberg yta som karteras och hur man senare väljer att 1977)? behandla dessa i olika programvaror blir re¬ Utifrån erfarenheterna från de arkeolo¬ sultaten olika. De flesta dataprogram som giska undersökningarna av den enda tidigare tolkar mätvärden uppfattar mellanrummet säkerställda trelleborgen i Skåne, den i Trel¬ mellan två registrerade punkter som en jämn leborg, ville vi undersöka möjligheten att sluttning. Av detta följer attdet vanligaste sät¬ topografiskt relatera den tidigmedeltida tet att utföra en terrängkartering är att kon¬ slottsbebyggelsen och kyrkan till en eventu¬ centrera mätpunkterna till de områden man ell äldre vallanläggning. Resultaten från un¬ uppfattar representerar brott i topografin, dvs. dersökningarna i Trelleborg gav vid handen där plana ytor övergår i sluttning (Thorén att lämningarna efter den vikingatida borgen 1995). Vid karteringen av topografin kring hade präglat den medeltida topografin på Borgeby slott valde vi iställetatt med hjälp av platsen, bland annat genom att det medeltida utlagda måttband fördela mätpunkterna så vägnätet anpassats efter anläggningen (Ja¬ jämnt som möjligt över ytan. Detta för att cobsson 1995). i möjligaste mån uppnå en »tolkningsfri» 1 illustration där vi inte, medvetet eller omed¬ halvcirkelformad vall. Vallen sluttar markant vetet, har förstärkt tendenser i form av slutt¬ på insidan, mot slottet. Mot Öster är vallen ningar eller plana ytor vilka vi tyckt oss upp¬ flackare och planar ut i en naturlig sluttning fatta i terrängen. ner mot kyrkan. I norr ansluter vallen till det Ett terrängmodellprogram omvandlar den naturliga mycket kraftiga fallet ner mot Lödde inmätta datan till terrängmodeller eller isa- å. Väster och söder ut saknas tydliga, karter- ritmkartor. Den isaritmkarta vi presenterar bara spår efter en vallkonstruktion. I den mån här skall förstås genom avståndet mellan spår efter vallen har funnits där kan de ha för¬ nivåkurvoma. Där kurvorna ligger tätt är svunnit i samband med uppförandet av slot¬ sluttningen kraftig och där avståndet är långt tets ekonomibyggnader. mellan dem är terrängen plan. Avhängigt av Det är möjligt att ana en geometrisk grund¬ hur programmet behandlar datan och vilka plan med fyra kvadranter och två korsande, ekvidistanser (det vertikala avståndet mellan genomgående vägar i nordsydlig och östväst¬ två linjer) man väljer, presenteras datan olika. lig riktning. Den nordsydliga vägen ansluter Likt ett diagram kan man välja att förstärka i norr till en tydlig hålväg utanför vallen ner eller betona skillnader och förändringar. Man mot Lödde å. Tyvärr framgår detta inte på kan till exempel välja ett stort eller mycket kartbilderna vilket beror på vegetationshinder litet avstånd mellan nivåkurvoma och därige¬ vid karteringen. nom framställa som synnerligen terrängen Placeringen av den medeltida bebyggelsen jämn eller omvänt väldigt varierad. Ytterli¬ i Borgeby skulle mycket väl kunna vara an¬ gare manipulationsmöjligheter i syfte att passad till en äldre vallanläggning på platsen. framhäva företeelser i datan är att presentera Slottet ligger vid centrum innanför vallen, i en isaritmkarta som bygger på en logaritmisk den nordvästra kvadranten vid mötespunkten skala, dvs. att avståndet mellan nivåkurvoma för de två vägarna, utmed den förmodade öst- varierar på samma kartbild. Den isaritmkarta västligt orienterade vägen. som presenteras här är framställd i program¬ Den medeltida kyrkan ligger drygt 200 m met ArcView, med ett jämnt avstånd (0,10 m) öster om slottet, dock något lägre. Värt att mellan nivåkurvoma. notera är att kyrkans orientering är något oregelbunden i förhållande till en östvästlig kompassriktning. En hypotes vad gäller kyr¬ Resultat kans placering och orientering är att den kan Resultatet av terrängkarteringen stärkte an¬ ha uppförts i relation tillen redan befintlig väg tagandet att det kan ha funnits en ringvalls- samt att vallen kan ha utgjort ett »topografiskt anläggning vid Borgeby slott och att denna hinder» vid uppförandet av kyrkan. Den för¬ kan ha påverkat den medeltida bebyggelsens modade vallanläggningens existens kanske orientering. Isaritmkartan antyder att den kan förklara kyrkans perifera placering i för¬ eventuella vallanläggningen kan ha varit av hållande till slottet? samma karaktär som de danska anläggning¬ Sammanfattningsvis bör det framhållas att arna i Trelleborg, Aggersborg och Fyrkat, en detaljerad topografisk kartering visade sig dvs. med en symmetriskt reglerad bebyggelse vara ett mycket bra sätt att fåen god överblick i fyra kvadranter. Mellan slottet och kyrkan över platsen. Eftersom området kring slottet framtonade en relativt tydlig, drygt en meter idag präglas av en blandning av öppna ytor, hög och cirka 40 m bred, sammanhängande bebyggelse och skogbevuxna partier samt en 2 c-v rf ,V- J r \xS > Q : i & i r\L\ V x s— . { c s:v / > A-o-c \. \ 2. p 'T w;5; •V j f'/ß jni (D jEr- 60m Topografisk kartering av området kring Borgeby slott. Den stående slottslängan samt ekonomibyggnader och andra sentida anläggningar, har markerats med svart. Nivåkurvor med 0,10 m ekvidistans. Den förmodade sträckningen av en ringvall har markerats med grått. komplicerad grundtopografi, är det svårt att övertygande sätt vad gäller längd, bredd och skapa sig en bild av terrängen där detaljerna symmetrisk form. Till detta kan den eventu¬ framträder genom endast en visuell invente¬ ella indelningen i fyra kvadranter samt den ring. Det erhållna »detaljerade fågelperspek¬ medeltida bebyggelsens läge i relation till tivet» i form av isaritmkartor hjälpte oss att ta vallanläggningen och en plausibel väg i öst¬ ställning till möjligheterna att hitta spår efter västlig riktning adderas. Resultatet av nivå- en förmodad vikingatida vallanläggning i karteringen av terrängen vid Borgeby slott Borgeby. Den sedan tidigare konstaterat hy¬ inspirerar till vidare arkeologisk forskning på potetiska vallen menar vi framträder på ett platsen. 3 Referenser Trelleborgen. En uv kung Harold Blåtands danska Holmberg, R. 1977. Den skånska öresundskustens me¬ ringborgar. Trelleborg. deltid. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8°. Thorén, H. 1995. Lindholmen och digital mätteknik. I Nr 1 1 . Lund. Mogren, M. & Wienberg. J. 1995. Lindholmen. Me¬ Jacobsson. B. 1995, Den arkeologiska undersökningen. deltida riksborg i Skåne. Lund Studie.s in Medieval I Jacobsson, B., Arén, Eje, Arén, Eva & Blom, K. A. Archaeology 17. Stockholm 1995. 4 En vikingatida trelleborg? Inför en arkeologisk undersökning vid Borgeby slott Av Fredrik Svanberg & Bengt Söderberg Riksantikvarieämbetet UV Syd i Lund Projektet »Maktens Säte, arkeologisk undersökning vid Borgeby slott i Skåne» är en del av ett större forskningsprojekt kring Borgeby och Löddeköpinge, som har den övergripande målsätt¬ ningen att genom olika insatser relatera områdets historia till utvecklingen i västra Skåne samt till den yngre järnålderns och den tidiga medeltidens kulturhistoria i allmänhet.
Load more

Recommended publications
  • 2019 Annu Al Repor T
    2019 ANNUAL REPORT ANNUAL Copyright c 2020 LBG GmbH; LBI ArchPro PUBLISHED BY LBI ARCHPRO EDITORS:IMMO TRINKS,CHRISTINA EINWÖGERER,WOLFGANG NEUBAUER July 2020 3 General Information Contact Ludwig Boltzmann Gesellschaft GmbH Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection and Virtual Archaeology Hohe Warte 38, A-1190 Vienna, Austria offi[email protected] http://archpro.lbg.ac.at LBI ArchPro Partner Organisations The LBI ArchPro is based on a European partnership formed by: LBG: Ludwig Boltzmann Gesellschaft (A) NoeL: Federal State of Lower Austria, Abt. Kultur und Wissenschaft (A) Uni Vienna: University of Vienna (A) – Vienna Institute for Archaeological Science (VIAS) and Institute for Prehistory and Historical Archaeology (UHA) TU Wien: Technische Universität Wien – Department of Geodesy and Geoinformation, Institute of Visual Computing & Human-Centered Technology (A) ZAMG: Central Institute for Meteorology and Geodynamics, Dept. for Applied Geophysics (A) 7reasons: 7reasons Medien GmbH (A) ABT: Airborne Technologies (A) NIKU: Norsk Institut for Kulturminneforskning – The Norwegian Institute for Cultural Heritage – Digital Archaeology Department (N) Vfk: Vestfold fylkeskommune, Kulturarv (N) LWL: Landesverband Westfalen-Lippe – The federal state archaeology of Westphalia-Lippe (D) RGZM: Römisch-Germanisches Zentralmuseum Mainz (D) LBI ArchPro Board LBG: Jürgen Busch NoeL: Franz Humer, Eduard Pollhammer Uni Vienna: Gerhard Trnka, Timothy Taylor TU Wien: Norbert Pfeifer, Michael Wimmer ZAMG: Ingrid Schlögel, Gerhard Wotawa 7reasons: Michael Klein, Günther Weinlinger ABT: Wolfgang Grumeth, Benjamin Kabelik RGZM: Alexandra Busch, Detlef Gronenborn NIKU: Knut Paasche, Kristin Bakken Vfk: Terje Gansum, Ane Ingvild Støen LWL: Michael Rind, Joris Coolen LBI ArchPro Scientific Advisory Board Maria Theresa Norn (chair), DEA Kopenhagen & Aarhus University, Denmark Anitra Fossum, Municipality of Sande, Vestfold County, Norway Patrick Ryan Williams, Field Museum of Natural History & Univ.
    [Show full text]
  • Nonnebakken-En Skibsborg Fra 980
    Fynske Årbøger 1988 Nonnebakken-en skibsborg fra 980 Vikingeborgens rolle i Danmarkshistorien Af Poul Skaaning Den rette tolkning afTrelleborg, Aggersborg, Nonnebakken og Fyrkat har voldt store stridigheder, hvor både fagfolk og lægmænd har givet deres besyv med. Trelieborgs udgraver Poul Nørlund har fremsat den teori, som til dato harvundet størst tilslutning. Han mente, at borgene måtte ses i sammenhæng med danskernes erobring af England i 1013. Ifølge teorien var de altså bygget på befaling af Sven Tveskæg som en art træningslejre eller kaserner, hvor mandskabet uddannedes til krigstogterne hinsides Nordsøen. Den anden hovedteori fremkom o. 1970. Aksel E. Christensen og Tage E. Christiansen mente, at borgene var bygget af Harald Blåtand som tvangsborge mod det danske folk. Ifølge J elling-stenen vandt Ha­ rald sig al Danmark, og teoriens fortalere mente, at erobringen nød­ vendiggjorde en militærbesættelse. Der kan rettes mange indvendinger imod både træningslejr- og tvangsborgteorien. Bl.a. passer ingen af dem særlig godt til den den­ drokronologiske datering af borgene til 980. Dette årstal danner ud­ gangspunkt for følgende artikel. Den her opstillede teori kan man kalde skibsborgteorien. Den går ud på, at borgene blev bygget for at beskytte ledingsflådens langskibe efter Svens oprør mod sin fader kong Harald. Det er givet, at borgene kom til verden som følge af en politisk be­ slutning. Enten var det kong Harald eller også hans søn Sven Tve­ skæg, som besluttede at bygge borgene i sommeren 980. Kun de to havde tilstrækkelig politisk og militær magt til at træffe en så vidtræk• kende beslutning. I sommeren 980 byggede henved l 000 mand fra ledingshæren for­ uden et ukendt antal civilister borg ved Odense Å.
    [Show full text]
  • A Possible Ring Fort from the Late Viking Period in Helsingborg
    A POSSIBLE RING FORT FROM THE LATE VIKING PERIOD IN HELSINGBORG Margareta This paper is based on the author's earlier archaeologi- cal excavations at St Clemens Church in Helsingborg en-Hallerdt Weidhag as well as an investigation in rg87 immediately to the north of the church. On this occasion part of a ditch from a supposed medieval ring fort, estimated to be about a7o m in diameter, was unexpectedly found. This discovery once again raised the question as to whether an early ring fort had existed here, as suggested by the place name. The probability of such is strengthened by the newly discovered ring forts in south-western Scania: Borgeby and Trelleborg. In terms of time these have been ranked with four circular fortresses in Denmark found much earlier, the dendrochronological dating of which is y8o/g8r. The discoveries of the Scanian ring forts have thrown new light on south Scandinavian history during the period AD yLgo —zogo. This paper can thus be regarded as a contribution to the debate. Key words: Viking Age, Trelleborg-type fortress, ri»g forts, Helsingborg, Scania, Denmark INTRODUCTION Helsingborg's location on the strait of Öresund (the Sound) and its special topography have undoubtedly been of decisive importance for the establishment of the town and its further development. Opinions as to the meaning of the place name have long been divided, but now the military aspect of the last element of the name has gained the up- per. hand. Nothing in the find material indicates that the town owed its growth to crafts, market or trade activity.
    [Show full text]
  • ALE 2002 Nr 4
    NR 4 2002 Ale Historisk tidskrifi FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE REGISTER 1991-2000 Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktionskommitté F.d. länsantikvarie Carin Bunte, Malmö Universitetslektor Gert Jeppsson, Lund, redaktör Stadsarkivarie Göran Larsson, Lund Docent Sten Skansjö, Lund Professor Anna Christina Ulfsparre, Lund Innehåll Sid. Innehåll Förord 3 Inledning 5 Författar- och artikelregister 7 Personregister 13 Ortnamnsregister 21 Sakregister 37 Appendix 1: Skrifter utgifna af De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening genom Martin Weibull 1868-1897. 57 Appendix 2: Innehållsförteckningarna till Historisk tidskrift för Skåneland, band 1-7, 1901-1923 71 Appendix 3: Skrifter utgivna av Landsarkivet i Lund 75 BLOMS I LUND TRYCKERI AB. LUND 2002 Ale Historisk tidskrift FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE REGISTER 1991-2000 Utarbetat av MARIANNE JEPPSSON LUND 2002 LUND 2002 BLOMS I LUND TRYCKERI AB Förord De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening har hittills utgivit två register över sin produktion, Ale 1982:4 omfattande tiden 1961-1980 och Ale 1994:4 för åren 1981-1990. Föreningens styrelse har nu sett det angeläget att ge samma service åt Ales läsare, forskare, bibliotek m fl vad gäller 1990-talets utgivning och har därför beslutat att Ale 2002:4 skall utges såsom registemummer. Det nu föreliggande registret har utarbetats av f intendenten för universitetsbiblioteket i Lund, Marianne Jeppsson. Styrelsen vill till henne framföra sin erkänsla för ett omfattande och förtjänstfullt arbete. Det har också ansetts befogat att även denna gångsom appendix medtaga förteckningar över äldre publikationer-före Ales tid -som föreningen utgivit.
    [Show full text]
  • Searching for Viking Age Fortresses with Automatic Landscape Classification and Feature Detection
    remote sensing Article Searching for Viking Age Fortresses with Automatic Landscape Classification and Feature Detection David Stott 1,2, Søren Munch Kristiansen 2,3,* and Søren Michael Sindbæk 3 1 Department of Archaeological Science and Conservation, Moesgaard Museum, Moesgård Allé 20, 8270 Højbjerg, Denmark 2 Department of Geoscience, Aarhus University, Høegh-Guldbergs Gade 2, 8000 Aarhus C, Denmark 3 Center for Urban Network Evolutions (UrbNet), Aarhus University, Moesgård Allé 20, 8270 Højbjerg, Denmark * Correspondence: [email protected]; Tel.: +45-2338-2424 Received: 19 June 2019; Accepted: 25 July 2019; Published: 12 August 2019 Abstract: Across the world, cultural heritage is eradicated at an unprecedented rate by development, agriculture, and natural erosion. Remote sensing using airborne and satellite sensors is an essential tool for rapidly investigating human traces over large surfaces of our planet, but even large monumental structures may be visible as only faint indications on the surface. In this paper, we demonstrate the utility of a machine learning approach using airborne laser scanning data to address a “needle-in-a-haystack” problem, which involves the search for remnants of Viking ring fortresses throughout Denmark. First ring detection was applied using the Hough circle transformations and template matching, which detected 202,048 circular features in Denmark. This was reduced to 199 candidate sites by using their geometric properties and the application of machine learning techniques to classify the cultural and topographic context of the features. Two of these near perfectly circular features are convincing candidates for Viking Age fortresses, and two are candidates for either glacial landscape features or simple meteor craters.
    [Show full text]
  • Litteraturlista
    Litteratur Arkeologins källor till trädgårdarnas och kulturlandskapets historia: Växterna Seminarium på Alnarp 3-4 april 2010 Anna Andréasson Andréasson, A. & Hansson, A-M. (2010) ‘Arkeologi och arkeobotanik: växtmaterial som kunskapskälla – att analysera och tolka de fysiska lämningarna efter människor, mat och aktiviteter’ i: Nycklar till Kunskap: Om människans bruk av Naturen, Red. H. Tunón & A. Dahlström, Centrum för Biologisk Mångfald. s. 312-321. Andréasson, A. (2010) Fossesholms trädgård. Fossesholm i Vestfossen, Øvre Eiker kommune, Buskerud fylke. Rapport över trädgårdsarkeologisk utgrävning. ArchaeoGarden Rapport 2010:01. Andréasson, A. & Wedelsbäck Bladh, K. (2009) Träd- och buskuppropet. Centrum för Biologisk Mångfald. Andréasson, A. (2009) Krapperup Södra Trädgården – Arkeologisk undersökning av två trädgårdsgångar och en järnframställningsugn från äldre järnålder. Krapperup 19:1, Brunnby socken, Höganäs kommun, Skåne län. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. ArchaeoGarden Rapport 2009:1. Andréasson, A. (2008) Ulla Molins Trädgård – Inventering av trädgårdens växtmaterial samt vård- och skötselplan. Fastigheten Spättan 1, Höganäs kommun, Skåne län. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Kulturmiljövård, Rapport 2008:020. Andréasson, A. (2008) Kvarndala gårds trädgård – inventering av bevarade strukturer och växtmaterial samt vård- och skötselplan. Trädgårdsantikvarisk undersökning. Klagstorp 11:70, V. Klagstorp socken, Malmö stad, Skåne län. Malmö Kulturmiljö, Enheten för kulturmiljövård, Rapport 2008:021. Andréasson, A. (2008) ’Kulturväxter, nyttoväxter och ogräs – en analys av förkolnat växtmaterial’ i: Fest, slakt, odling: Neolitikum och järnålder i Hyllie. Red. Peter Skoglund, Malmö Kulturmiljö. s. 98-149. Andréasson, A. (2007) Trädgårdshistoria för Inventerare – en guide till Sveriges trädgårdshistoria 1800-1950. Boken utgiven av Centrum för Biologisk Mångfald. Andréasson, A. (2007) Lusthuskullen på Katrinetorp: Trädgårdsarkeologisk undersökning i den engelska parken. Bunkeflo sn. Malmö stad, Skåne län.
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE
    Historisk tidskrift FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE TEMANUMMER SLOTTSTRÄDGÅRDAR Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktör och ansvarig utgivare universitetslektor Gert Jeppsson, Lund. Redaktionskommitté Professor Lars Berggren, Lund 1 :e arkivarie fil. dr Elisabeth Reuterswärd, Lund Professor Sten Skansjö, Lund Fil.dr Bengt Söderberg, Lund Innehåll Sid. Förord 1 Gert Jeppsson: Skånska slottsträdgårdar under 1600-talet Försök till en inventering 2 Åsa Klintborg Ahlklo: Med Maclean i trädgården 17 Katharina Jeschke Henriksson: Trädgården och parken vid Johannishus slott i Blekinge 30 TRYCKTJÄNST, 2015 Förord »Il faut cultiver notre jardin.» (Låt oss odla vår trädgård). Voltaire När Voltaire låter huvudpersonen Candide i År 2012 framlade Åsa Klintborg Ahlklo sin roman med samma namn (1759) uttala en avhandling vid SLU i Alnarp, betitlad sentensen ovan som avslutningsord, hade en Åkerns blomma. Trädgården som jordbru- del av högadeln i Norden sedan 1500-talets kets förebild i 1800-talets Skåne. Temat i slut börjat odla sina trädgårdar. Detta fortsatte denna har hon utvecklat i uppsatsen Maclean i stegrad takt under 1600-talet och slottsträd- i trädgården, där den store jordbruksrefor- gårdar blev ett nytt inslag i adelns livsstil. Då matorns omdaningar på Svaneholm ses i ett syftar jag närmast på de renässansinspirerade trädgårdshistoriskt perspektiv, vilket är ett prydnadsträdgårdarna intill de många nyupp- nytt grepp. förda slotten under denna tidsepok. Blekinge, »Sveriges trädgård», represen- I detta nummer av Ale står slottsträdgårdar teras av landskapets enda huvudgård av bety- i fokus genom tre uppsatser. Först redovisar denhet, Johannishus. Katharina Jeschke undertecknad en inventering av de huvudgår- Henriksson, som själv i närtid har restaurerat dar i Skåne som ägde trädgård(-ar) under den nuvarande slottsparken, visar i sin upp- 1600-talet.
    [Show full text]
  • | Else Roesdahl, Søren M. Sindbæk & Anne Pedersen (Red.): Aggers- Borg I Vikingetiden. Bebyggelsen Og Borgen, (Jysk Arkæo
    Anmeldelser 249 | Else Roesdahl, Søren M. Sindbæk & Anne Pedersen (red.): Aggers- borg i vikingetiden. Bebyggelsen og borgen, (Jysk arkæologisk Selskabs skrif- ter 81), Jysk Arkæologisk Selskab, Højbjerg 2014, 543 s., 450 kr. Siden fundet af ringborgen Trelleborg ved Slagelse i 1934 og de føl- gende fund af nærtbeslægtede anlæg – Fyrkat ved Mariagerfjord, Ag- gersborg ved Limfjorden, Nonnebakken i Odense, Borgeby i Skåne og nu senest muligvis også Borgring ved Køge – har ringborgene stået centralt i udforskningen af Danmark i den sene vikingetid. Trelleborg, Fyrkat og Aggersborg er dokumenterede gennem omfattende udgrav- ninger, men hidtil har alene udgravningerne af Trelleborg og Fyrkat været fyldestgørende publiceret, henholdsvis i 1948 af Poul Nørlund og i 1977 af Olaf Olsen, Holger Schmidt og Else Roesdahl. Det er der- for glædeligt, at Aggersborg, der allerede blev udgravet 1945-52 og med enkelte senere arkæologiske undersøgelser, nu endelig også fore- ligger dokumenteret i en omfattende publikation. Udgivelsen, der er rigt illustreret, giver et omfattende indblik i ud- gravningernes historik og resultater, og den genstandsorienterede læ- ser vil finde udgivelsen rig på detailinformationer. Redaktørerne Else Roesdahl og Søren Sindbæk står for hovedparten af teksten, hvortil kommer en række detailstudier, hovedsageligt i de to kapitler om gen- standsfundene og de zoologiske fund, af andre bidragsydere.1 Dele af disse bidrag er opdaterede udgaver af undersøgelser, der blev skrevet i slutningen af 1970’erne og begyndelsen af 1980’erne, hvor en pub- likation af Aggersborg var påtænkt. På lokaliteten, hvor Aggersborg blev anlagt, lå tidligere en stormandsgård med en brugsperiode fra omkring anden halvdel af 700-tallet og umiddelbart frem til ringbor- gens anlæggelse.
    [Show full text]
  • †BENEDIKTINERKLOSTERKIRKE PÅ NONNEBAKKEN NOTER S
    Fig. 1. Fugleperspektiv af Odense 1593 med S. Knuds kirke og kloster foroven samt forneden, syd for åen »Nonneborgen« (locus Nundeborrig dictus), landsbyen Hunderup og Dalum kloster. Udsnit af bykort i Georg Braun og Frans Hogenberg, Civitates orbis terrarum V, Køln 1597, jfr. s. 79, fig. 8. - Bird's eye view of Odense 1593 showing St. Knud's church and monastery at the top and at the bottom, south of the river, "Nonneborgen" (the nun's castle) next to the village Hunderup and the convent at Dalum. Detail of map in Georg Braun and Frans Hogenberg: 'Civitates orbis terrarum' V, Cologne 1591, cf p. 79, fig. 8. †BENEDIKTINERKLOSTERKIRKE PÅ NONNEBAKKEN NOTER s. 1753 Den tidligste, sikkert daterede omtale af benedikti- terne fra den nævnte kirke, der grænsede op til deres nernonner i Odense er fra 6. febr. 1180, da Valdemar ejendom, mod til gengæld at drage omsorg for, at den Store stadfæstede Knudsklosterets besiddelser og gudstjenesten ikke blev forsømt. Den omstændig- rettigheder. Her omtales foruden munkene også non- hed, at nonneklosteret nu behandledes som en selv- ner, der siges at have afgivet samme ordensløfte.1 Ved stændig institution med ejendomsbesiddelser, kunne et udateret brev fra biskop Simons tid (1157-87), in- tyde på, at der mellem stadfæstelsesbrevet 1180 og korporeredes den nyopførte sognekirke i Hjallese i biskoppens død er sket en udskillelse fra moderklo- klosteret.2 Nonnerne, der kaldes »vore i staden bo- steret.3 Registreringen af et kongebrev, udstedt af ende døtre« (filiarum nostrarum in urbe), siges at Knud VI (1182-1202), på Nonneborg og Nonneborg være fattige og skulle derfor modtage tiendeindtæg- fang samt på »Yszeszøø«, som nu (1548) kaldes Hun- 1750 ODENSE • †MIDDELALDERKIRKER derup, kan have været en bekræftelse på nonnernes museet, der kort forinden havde publiceret sine 4 besiddelser, som desuden fremgår af Knud VI's pri- undersøgelser af Aggersborg, den store vikinge- vilegiebekræftelse for Knudsklosteret, dateret 22.
    [Show full text]
  • Exclusive Jewellery, Borgeby and Western Scania C. AD 950-1050
    Exclusive jewellery, Borgeby and Western Scania c. AD 950-1050 Svanberg, Fredrik Fornvännen 93:2, 113-124 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1998_113 Ingår i: samla.raa.se Exclusive Jewellery, Borgeby and Western Scania c. AD 950-1050 By Fredrik Svanberg Svanberg, F. 1998. Exclusive Jewellery, Borgeby and Western Scania c. AD 950-1050. Fornvännen 93. Stockholm The artide discusses a unique archaeological find from Borgeby in Scania, which consists of artefacts associated with the workshop of a late Viking Age gold- and silversmith. Special attention is paid to a mould (possibly two) used to make a pa­ trix for brooches in the Hiddensee style, connected according to other re­ searchers with Harald Bluetooth and his court. The implications of the find for interpretations of the role of Borgeby in a local and regional context are evalu- ated. The find is connected with the nobility of southern Seandinavia. Borgeby is characterized as a center in Western Scania in the late lOth or early 1 Ith cen­ tury with a dualistic relationship to Löddeköpinge, situated about 1.5 km NW of Borgeby. Fredrik Svanberg, Riksantikvarieämbetet UV Syd, Åkergränden 8, SF.-226 60, Lund, Sweden It has for long been thought that the site of the 1993, Eriksdotter dug one of her two narrow important Medieval castle at Borgeby, Scania and about 4 m long trenches down below the (Fig. 1), was probably of significance already in oldest observable paved courtyard. Two thick the late Viking Age. Some archaeologists have layers were recorded. Both contained small considered the possibility that the site conceals amounts of Viking Age pottery.
    [Show full text]
  • Life and Cult of Cnut the Holy the First Royal Saint of Denmark
    Life and cult of Cnut the Holy The first royal saint of Denmark Edited by: Steffen Hope, Mikael Manøe Bjerregaard, Anne Hedeager Krag & Mads Runge Life and cult of Cnut the Holy The first royal saint of Denmark Life and cult of Cnut the Holy The first royal saint of Denmark Report from an interdisciplinary research seminar in Odense. November 6th to 7th 2017 Edited by: Steffen Hope, Mikael Manøe Bjerregaard, Anne Hedeager Krag & Mads Runge Kulturhistoriske studier i centralitet – Archaeological and Historical Studies in Centrality, vol. 4, 2019 Forskningscenter Centrum – Odense Bys Museer Syddansk Univeristetsforlag/University Press of Southern Denmark Report from an interdisciplinary research seminar in Odense. November 6th to 7th 2017 Published by Forskningscenter Centrum – Odense City Museums – University Press of Southern Denmark ISBN: 9788790267353 © The editors and the respective authors Editors: Steffen Hope, Mikael Manøe Bjerregaard, Anne Hedeager Krag & Mads Runge Graphic design: Bjørn Koch Klausen Frontcover: Detail from a St Oswald reliquary in the Hildesheim Cathedral Museum, c. 1185-89. © Dommuseum Hildesheim. Photo: Florian Monheim, 2016. Backcover: Reliquary containing the reamains of St Cnut in the crypt of St Cnut’s Church. Photo: Peter Helles Eriksen, 2017. Distribution: Odense City Museums Overgade 48 DK-5000 Odense C [email protected] www.museum.odense.dk University Press of Southern Denmark Campusvej 55 DK-5230 Odense M [email protected] www.universitypress.dk 4 Content Contributors ...........................................................................................................................................6
    [Show full text]
  • Fact Sheet Facts on Carbon-14 Dating from Borgring Fortress Carbon-14
    Fact sheet Facts on carbon-14 dating from Borgring fortress Carbon-14 dating is one of archaeology’s most important methods of dating artefacts of biological origin. The method is based on the fact that the carbon that exists in all living organism - plant or animal - absorbs a small amount of the radioactive isotope carbon-14. When the organism dies, the radioactive isotope decays slowly. This means that it’s possible to determine how much time has elapsed since the organism died by measuring the proportion of carbon-14 to other carbon isotopes in the material. To determine the age of the artefact in calender years, the results of the carbon-14 dating are compared with a calibration curve based on measurements of growth rings in trees. There is always some degree of uncertainty in the results of carbon-14 dating: the results express a time range that is more or less dependent on the calibration curve. Two samples of wood from the Borgring fortress near Køge were dated. The two samples were both taken from the outermost tree rings of charred logs that were found in the northern gateway of the fortress. The carbon-14 dating was performed by the AMS 14C Dating Centre at the Department of Physics and Astronomy at Aarhus University in close collaboration with Accium BioSciences’ laboratories in Seattle. The results of the two samples are almost identical: Sample no. AAR-21258 (elm) was measured with a 14C age of 1082.25 years. This corresponds to a calibrated calender age of (with 95% probability): 895-1017 CE Sample no.
    [Show full text]